Page 1

D A G E N S

Nr 5 - 2012

PRV tipsar

Kommunbarometern

Så skyddar du ditt företag

Vilka insatser gör kommunerna för att stärka entreprenörer med utländsk bakgrund i Sverige?

Från Irak och Iran till juristbyrå i Stockholm Hur viktig är entreprenörer med utländsk bakgrund för kommunerna?

EKN garanterar dina affärer över hela världen... nästan

Här är slöjan lika gul och blå som svenska flaggan. Besök hos Yalla Trappan i Malmö

Ny statistik om småföretagare med utländsk bakgrund

”Nybyggare behövs” - Intressant konferens med tunga politiker i panelen


Därför får du en personlig rådgivare Nu har vi specialutbildat 150 rådgivare, så att de är extra bra på att ta hand om dig som är småföretagare. För någonstans på vägen, när företaget växer och du börjar anställa, så behöver du förmodligen lite mer avancerad hjälp från oss. Boka tid för rådgivning på seb.se/foretagspaketet, så berättar vi mer. Välkommen!


LEDAREN

M a r o un A o un , V D IFS

Nybyggare kommer alltid att behövas Det finns flera likheter mellan att driva företag och att springa ett maraton; vi minns oftast namnet på löparen som vann, men längs vägen applåderar vi även de som trots sämre förutsättningar gör sitt yttersta för att nå mållinjen. Supporten till dem kan emellertid inte bli tydlig nog. Det är trots allt de som gör det långa loppet till en folkfest och som vågar trotsa såväl sina egna som omgivningens tvivel. Samma support måste vi ge våra svenska företagare med utländsk bakgrund. Vid det här laget har skaran av anhängare blivit tämligen stor, men vi måste ändå bli fler som arbetar för att de ska kunna konkurera på lika villkor. Detta är obestridligen Dagens Nybyggares viktigaste uppgift. Du håller nu i det femte numret av tidningen som har blivit en etablerad kurir med fokus på en målgrupp som har så mycket att tillföra Sverige. Dagens Nybyggare belyser inte bara viktiga frågeställningar utan fungerar även som en vägvisare. Stiftelsen IFS har med åren byggt upp ett digert nätverk och tar gärna på sig rollen som informatör gällande vilka verktyg som finns att tillgå och vilka vägar som kan vara de rätta. Helt klart är att ökad export är en av dem. Utbildning är en annan. Det finns flera företagare med utländsk bakgrund som redan per automatik har broar till sina forna hemländer och därigenom redan initierat en möjlig export av varor och tjänster. Kan vi dra nytta av det så är fördelarna oändliga; företagsexpansion, nyanställningar och starkare band mellan den svenska marknaden och flera utländska. Samtidigt har vi också en uppsjö av redan befintlig kompetens som inte kommer till sin rätt. Kompetens som skulle vara till gagn för exempelvis den svenska industrin. Det finns väldigt många ingenjörer i Sverige som erhållit sina examina utomlands och kanske därför inte praktiserar det yrke de har utbildning för idag. Om de ges möjlighet att validera de faktiska kunskaper de redan besitter för att dessa ska kunna appliceras på svenska villkor och regelverk har vi en winwin-situation. Jag skriver detta strax efter det att IFS tillsammans med Tillväxtverket stått som värd för konferensen ”Nybyggare behövs” i Stockholm. Det var maj månads sista dag och Norra Bantorget badade i solsken utanför konferensfönstret. Ändå kändes det långt ifrån betungande att tillbringa en arbetsdag inomhus. Tvärtom. ”Nybyggare behövs” blev till en smältdegel av intressenter med engagemang för frågan vi ytterst driver. Vi gästades av riksdagsledamöter från båda de politiska blocken, tunga aktörer från näringslivet, forskare med färska rapporter och dessutom fick vi lyssna till hur tidigare vinnare av priset Årets Nybyggare utvecklats inom sina gebit och hur de använder sina ursprung på ett positivt sätt. Denna dag var ett bevis på att trägen vinner och att vi får såväl respekt som gehör för det vi vill uppnå. Nu räcker det emellertid inte med en konferens och en tidning – vi måste även agera kraftfullt i vardagen och aldrig glömma bort att lika möjligheter ökar tillväxten. Det säger egentligen sig självt. Tack för att Du läser Dagens Nybyggare och därigenom visar engagemang. Det värmer.

INNEHÅLL Dagens Nybyggare 5/2012 4 Så skyddar du ditt företag Patent- och registeringsverket (PRV) ger dig goda råd.

7 Från fattig bondpojke till etablerad entreprenör En sagolik historia om entreprenören Vasilios Zoupoundis, idag VD för Sales Competence Sweden AB.

8 Från Irak och Iran till juristbyrå i Stockholm Nadja och Anuta driver tillsammans en juristbyrå. De blev 2011 utnämnda till IFS Nybyggarambassadörer.

10 Almi satsar på kvinnor med utländsk bakgrund Sedan 2011 har Almi drivit en satsning som går ut på att få fler kvinnor med utländsk bakgrund att våga starta företag.

11 Tips till dig som vill starta företag Massor av goda råd får du här.

12 Ny statistik om småföretagare med utländsk bakgrund I år släppte Tillväxtverket faktabroschyren som baseras på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011.

14 ”Nybyggare behövs” Konferens i Stockholm där nybyggarnas värde belystes.

16 Här är slöjan lika gul och blå som svenska flaggan Vi har besökt Malmö och kvinnokooperativet Yalla Trappan som har sytt och levererat 300 slöjor till Ikeaanställda kvinnor runt om i Sverige med muslimsk tro.

18 Hur viktiga är entreprenörer med utländsk bakgrund för kommunerna? Tre kommuner berättar hur de jobbar för att jämna ut spelplanen för entreprenörer med utländsk bakgrund.

20 Kommunbarometern Vilka insatser gör kommunerna för att stärka entreprenörer med utländsk bakgrund i Sverige?

22 Länder i fokus Vi synar Iran och Tyskland.

24 Satsning på företagare med utländsk bakgrund Intervju med Företagarnas VD, Elisabeth Thand Ringqvist.

27 ”Vi vill att ingenjörer ska göra det de är utbildade för” Vi gör ett nedslag på STI - Stockholms Tekniska Institut .

28 EKN garanterar dina affärer över hela världen... nästan. Robert Wickman berättar om Exportkreditnämnden.

28 Mainstreaming av integration, dess möjligheter och utmaningar Möt Ragnar Andersson som skrivit en avhandling.

Tidningen ägs av Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum. Dagens Nybyggare utkommer med två utgåvor per år.

Maroun Aoun, VD IFS

D AGENS N Y B YGGARE

Ansvarig utgivare: Maroun Aoun Produktion: NAV PR • Kontakt: www.navpr.se Redaktion: Cassandra Bota, Björn Berling, Johan Cronström, Jenny Aktander. Omslagsbild: Emil Nordin

3


D AGENS N Y B YGGARE

Så skyddar du ditt företag Att starta ett företag är en lång och inte alltid så lätt process. Du investerar mycket tid, pengar och känslor i din idé. Därför är det viktigt att du vet hur du kan och bör skydda ditt nya varumärke. Johanna Svensson jobbar som projektledare och kommunikatör på Patentoch registreringsverket (PRV). Här får du svar på varför det är viktigt att skydda ditt företag och vad du bör tänka på.

Vad gör PRV? – PRV är Sveriges myndighet för immateriella tillgångar. Det är här vi ger skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design. Dessutom ger vi människor möjlighet att byta sitt personnamn och skaffa utgivningsbevis för tidskrifter. Vi erbjuder även uppdragstjänster där vi tar fram information för viktiga affärsbeslut och kurser för alla som behöver lära sig lite mer inom våra olika områden. Vad är din uppgift på PRV? – Jag har arbetat som projektledare på Kommunikationsenheten sedan våren 2000. Här jobbar jag och mina sex kollegor med att sprida kunskap och 4 10

öka intresse för affärsnyttan med immaterialrätt till företag, innovatörer och entreprenörer så att de kan förstå värdet av att skydda sina idéer. Det gör jag främst genom arbete med vår webbplats (www.prv.se), föreläsningar och events med småföretagare men även med affärs- och innovationsrådgivare. Varför är det viktigt att skydda sitt varumärke? – Om man bygger sitt varumärke för att få möjlighet att göra fler och bättre affärer, då är ett varumärkesskydd en klok investering. Genom att skydda ditt varumärke får du ensamrätt till att använda och marknadsföra varumärket och du hindrar andra från att kopiera dig. Därmed ökar


Johanna Svensson, projektledare och kommunikatör på Patentoch registreringsverket (PRV).

dina möjligheter att tjäna pengar på dina produkter och tjänster. Rent krasst skyddar varumärkesskyddet ”kännetecknet” för ditt varumärke som gör det möjligt att skilja dina produkter och tjänster från andras. Du känner säkert till en mängd varumärken som du själv väljer att köpa, just för att du känner igen dem och gillar dem. Om du har ett registrerat varumärke får ingen annan använda ditt varumärke utan ditt godkännande. Hur vet man om ens varumärke är unikt? – Med hjälp av olika söktjänster kan du leta efter varumärken som liknar ditt. Du kan till exempel söka i Svensk Varumärkesdatabas som finns på vår hemsida. Vill du få vägledning i din sökning är du välkommen att kontakta PRV:s kundtjänst. Ett tips är att även söka på www.bolagsverket.se för att se så att det inte finns ett registrerat bolag med liknande verksamhet. Behöver ett varumärke uppfylla vissa kriterier för att man ska kunna ansöka om varumärkesskydd? – Särskiljningsförmågan är ett direkt krav för att PRV ska kunna registrera ditt varumärke. Eftersom det ska vara ett kännetecken för ett företag, en produkt eller en tjänst, måste varumärket kunna särskiljas från andra företags varumärken. Det får heller inte vara förväxlingsbart med ett välkänt, över lång tid inarbetat kännetecken, även om detta inte har ett registrerat varumärkesskydd.

Förhållningsregler när man ska ansöka om en varumärkesregistrering:

”Det absolut viktigaste är att man inte offentliggör sin idé innan man lämnat in en patentansökan” Vad är viktigast att tänka på när man ansöker om varumärkesskydd? – Du behöver bestämma dig om du bara tänkt använda varumärket i Sverige eller om det finns fler länder med i dina planer. Du behöver också veta för vilka varor eller tjänster du tänker använda ditt varumärke. Det du ansöker om är det du i slutänden faktiskt får skydd för. Är det krångligt att ansöka om patent? – Jämfört med att ansöka om ett varumärkesskydd är det krångligare. När man ansöker om patent är det väldigt viktigt hur man formulerar sig i sin ansökan eftersom man inte får lägga till något i efterhand. Skriv till exempel inte glas, skriv genomsynlig, skriv inte två lager, skriv flerskiktad och så vidare. I e-tjänsten Svensk Patentdatabas kan man se hur andra har formulerat sig inom det aktuella området och kanske få lite tips och idéer om hur man bäst ska skriva. På vilket sätt kan ni hjälpa till?

• Det får inte innehålla något som lätt kan förväxlas med en skyddad statlig eller internationell beteckning eller kommunalt vapen. • Det får inte vilseleda allmänheten. • Det får inte strida mot lag och allmän ordning eller mot goda seder. • Det får inte innehålla något som kan uppfattas som någon annans egenartade efternamn eller ett känt konstnärsnamn eller likartat namn om användningen skulle vara till nackdel för bäraren av namnet. • Det får inte innehålla något som kränker annans upphovsrätt eller rätt till fotografisk bild eller mönster.

D AGENS N Y B YGGARE

– Vi på PRV hjälper till genom att informera om vad som krävs för att kunna få patent och genom att bland annat visa hur man kan söka i olika databaser. Däremot får vi inte hjälpa till att skriva en patentansökan. Om du känner att du inte kan skriva en patentansökan kan du vända dig till ett patentombud som hjälper dig mot betalning. Det lönar sig ofta. Kostar det något att ta patent på sin produkt? – I dagsläget kostar det 3000 kronor att ansöka om patent i Sverige om man inte anlitar ett patentombud, då tillkommer ombudets kostnad också. Om patentet beviljas ska det tryckas och den lägsta kostnaden är 1400 kronor för de första åtta sidorna. För att

sedan upprätthålla patentet betalar man varje år en avgift som är stigande. Första året kostar det 300 kronor och tjugonde och sista året 5600 kronor. Vill man av någon anledning inte ha kvar sitt patent kan man när som helst sluta att betala den årliga avgiften. Å andra sidan kan man fundera på om någon annan kan vara intresserad av att ta över ditt patent genom köp eller licensiering. Vad är viktigt att tänka på när man ansöker om patent? – Det absolut viktigaste är att man inte offentliggör sin idé innan man har lämnat in en patentansökan. Ett av kriterierna för att kunna få patent är att den tekniska lösningen är ny och det är den ju inte om man har offentliggjort den innan

Visste du att Under 2011 fick PRV in nästan 10 000 varumärkesansökningar. Under 2011 fick PRV in 2 341 patentansökningar. Under 2011 svarade PRV:s kundtjänst på 14 500 förfrågningar via e-post. Under 2011 svarade PRV:s kundtjänst på 55 300 frågor från kunder via telefon. Statistik: www.prv.se

PROFILEN

Johanna Svensson

Namn: Johanna Svensson Ålder: 36 år Yrke: Projektledare/kommunikatör Familj: tre barn, sju, fem och ett år. Motto: För att dina drömmar skall gå i uppfyllelse, måste du vakna först.

5


HITTILLS Har vI LånaT uT

KrOnOr TILL ÖvEr 50 000 FÖrETaG SOM vILL BLI MEr FraMGånGSrIKa. SKa dITT FÖrETaG OcKSå SaTSa?

Vi vill se fler företag som satsar, och expanderar. Vi vill se mer nytänkande och fler djärva idéer. Vi vill se fler framgångsrika företag. Inom alla branscher. Från tjänsteföretag till snabbväxande högteknologiföretag. För att lyckas behövs det ofta mer än en stark vilja och en god affärsidé. Det behövs också kapital och i många fall även stöd från erfarna rådgivare. På Almi kan vi det här med företagande. Vi är en partner med bredd som erbjuder lån, riskkapital och rådgivning. Oftast i samarbete med banker och andra aktörer. Oavsett vilken satsning du står inför, till exempel en internationell lansering, att utveckla en ny produkt, en marknadssatsning, köp eller start av företag bör du kontakta Almi. Vi finns över hela landet. Vill du bli kontaktad av en Almi-rådgivare? Gå in på www.almi.se/kontaktamignu Från idéer till framgångsrika företag

6


Den lilla byn vi lämnade hade varken asfalterade vägar eller TV och telefon var det bara rektorn i skolan som hade. På den tiden fick vi till och med baka bröd i en vedugn på gården. 40 år senare befinner jag mig i det Kungliga Slottets Bernadottebibliotek och mottar ett hederspris, för entreprenörer med utländsk bakgrund, av Hans Majestät Kung Carl den XVI Gustaf. Det kan man kalla en resa på flera plan såväl geografiskt, tidsmässigt, känslomässigt, och självklart, en klassresa. Vägen gick via Blankaholm i Småland till ”Finnbarackerna” och Electrolux samt Luxor i Motala som skrek efter arbetskraft. Det var fortfarande tidigt 70-tal och Sveriges famn var varm och välkomnande. Jag minns att min mor var glad över att ha ett förvärvsarbete vilket hon inte hade möjlighet till i Grekland och gladdes åt att kunna fylla matkassarna till bredden när hon handlade till familjen. Ett land av överflöd. Dessvärre var inställningen till entreprenörskap inte den allra bästa på den tiden. Hur är den idag? Jo, det har till och med blivit populärt bland politiker att synas med framgångsrika entreprenörer. Jag skulle vilja påstå att ”The American Dream” finns i Sverige. Det finns många exempel på invandrare som har lyckats driva framgångsrika företag i Sverige. Det är lättare än i många andra länder att starta eget med betydligt mindre administration.

Från fattig bondpojke till etablerad entreprenör Vad vore väl en bal på slottet... Nåja, det var inte en bal - men väl en prisutdelning. Det kändes inte så tokigt för en tidigare fattig grekisk bondpojke som vid tre års ålder emigrerade med sina föräldrar till det arbetskraftstörstande Sverige.

Min bakgrund och uppväxt skapade en enorm framgångstro hos mig, vilket var förutsättningen för att våga, arbeta hårt och inte backa för de uppoffringar som väntar varje entreprenör. De flesta människor vill nå framgång i arbetslivet, men inte lika många vill anstränga sig. Något som invandrare är bra på är att vägra misslyckas, kanske en ännu bättre egenskap än att vilja lyckas. När man vägrar misslyckas vet man att det innefattar en stor ansträngning. Och man är beredd att göra uppoffringen. Med framgång följer även ett ansvar, både ett samhällsansvar men också ett mänskligt ansvar. Som utvandrad från en tidigare diktatur har jag inte glömt mitt ursprung och har valt att på olika sätt hjälpa människor som lever under förtryck och förföljelse. Därför har jag valt att engagera mig i att sprida information om en av de just nu största och mest dokumenterade förföljelserna av oskyldiga människor i världen; förföljelsen av falungongutövare i Kina. Det faktum att fler och fler entreprenörer engagerar sig i liknande frågor visar att entreprenörers framgång i Sverige även ger effekt långt bortom våra gränser.

Tack Sverige för möjligheterna, och tack Hans Majestät för hederspriset.

Vasilios Zoupounidis, VD, Sales Competence Sweden AB D AGENS N Y B YGGARE

7


D AGENS N Y B YGGARE

Nadja och Anuta har båda studerat juridik på Uppsala universitet, men det var inte där deras vägar korsades. De träffades först efter examen och då på sin första arbetsplats. Tillsammans driver de idag Hatem & Sjunghamn Juristbyrå AB och blev under den gångna hösten utnämnda till IFS Nybyggarambassadörer.

Nadja & Anuta

Från Irak och Iran till juristbyrå i Stockholm

8

FOTO • Emil Nordin


Nadja föddes 1979 i Moskva, Ryssland. När Nadja bara var några år gammal bestämde hennes föräldrar sig för att återvända till norra Irak där de en gång bott, och kämpa mot Saddam Husseins regim. Eftersom det inte fanns en skola i gerillan undervisades hon hemma av sin far. Vid 11-års ålder tvingades de fly Irak och anlände till Sverige, närmare bestämt till Eksjö i Småland. – Det var då jag för första gången i mitt liv började gå i en riktig i skola. På den tiden var jag den enda eleven av utländsk härkomst. Jag minns att det var en tid med mycket stress, spänning, dåliga betyg, få vänner och ångest över studierna, säger Nadja. Det var i slutet av högstadiet som någonting hände med Nadja, hennes betyg sköt i höjden och hon kom in på samhällsvetarprogrammet i Eksjö. – Jag började drömma om att jag skulle bli jurist, komma ut i den stora världen, bort från Eksjö där alla kände varandra och det enda jobbalternativet jag annars hade var inom äldrevården, fortsätter Nadja. Hösten 2000 flyttade Nadja till Uppsala. Återigen upplevde hon samma känsla av utsatthet, av att vara ensam och annorlunda och att hon aldrig riktigt kunde finna sig till ro. – Jag kände mig aldrig riktigt hemma i min årskull på juristlinjen. Inte heller hade jag en bostadsrätt eller en bärbar dator som jag kunde jobba på, för det hade jag fått höra var nyckeln till framgång. Första terminen var rent ut sagt ett helvete, berättar Nadja. Nadja räddades av sina föräldrars stöd och uppmuntran och hon gav ändå juristlinjen en ärlig chans. Eftersom ett stort intresse också har varit att skriva hann Nadja även ta en magisterexamen i journalistik jämsides med den examen i juridik hon har. Anutas väg har inte heller varit alldeles rak. Hon kommer ursprungligen från Shiraz, Iran och flyttade till Sverige när hon var 4,5 år gammal. Hon växte upp i Ljusdal, Hälsingland och vid 11-års ålder flyttade familjen till Uppsala. Sedan 2010 har hon dock sitt säte i Stockholm.

Nadja Hatem och Anuta Sjunghamn startade Hatem & Sjunghamn Juristbyrå AB 2009. De är nischade mot det humanjuridiska fältet (familjerätt, brottmål och migrationsrätt) och erbjuder även rådgivning på arabiska och persiska.

D AGENS N Y B YGGARE

– Min väg karriärmässigt har inte varit spikrak, utan det har varit många vändningar och avstick och jag har inte alltid varit säker på vad jag vill göra yrkesmässigt i mitt liv. Det enda som jag har varit säker på är att jag en dag vill ha ett företag som jag äger, som har mitt namn och signum, säger Anuta. Hon läste naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet i syfte att läsa vidare till läkare, men när det väl var dags för ansökan till universitetet ångrade hon sig och sökte till juristutbildningen istället.

Båda två ville bryta de traditionella normer som råder inom jurist- och advokatbranschen – Det var vid tiden för ansökan inte någon dröm att bli jurist, utan jag lockades av utbildningens bredd och de många yrkesmöjligheter den tillhandahöll. Under mitten av juristutbildningen blev jag återigen osäker på mitt val och bestämde mig för att komplettera mina kunskaper med företagsekonomi. När jag 2007 var klar jurist och företagsekonom var möjligheterna stora och det var egentligen bara att bestämma vad jag ville arbeta med. Jag utgick från att jag först måste jobba som anställd i flertal år innan jag kunde starta min egen verksamhet, något som jag dock kom att omvärdera och ifrågasätta, fortsätter Anuta. Nadja och Anuta tog examen samtidigt. Men komiskt nog träffades de aldrig på universitet utan lärde känna varandra på sin första arbetsplats. Det var en ideell organisation som arbetade med våldsutsatta kvinnor som behövde juridisk rådgivning inom brottmål, familjerätt och migrationsrätt. Under anställningsperioden som var begränsad till ett år pratade de mycket om framtiden

PROFILERNA

Hur ser ni på rollen som Nybyggarambassadör? Nu har vi inte uttalat varit Nybyggarambassadörer tidigare, men vi har alltid medvetet agerat som ambassadörer och förebilder, inte bara för personer av utländsk härkomst, utan även för kvinnor oavsett vilket land de kommer ifrån och juriststudenter då vårt beslut att starta en byrå också är väldigt ovanligt i vår bransch som annars är väldigt traditionell. Vi har alltsedan vi startade vår verksamhet varit ute och föreläst för juriststudenter på olika universitet som Uppsala och Lund samt även för företagsorganisationer om vår resa, att våga tro på sig själv och sin idé, våga vara annorlunda och följa sina drömmar och mål. För oss är rollen som ambassadörer en stor ära och en möjlighet vi avser att använda till att öka insikten hos andra om de många möjligheter som finns om man bara vågar tro på sig själv och sin idé.

och vad de ville göra. De kom då fram till att båda längtade efter något eget och idén om att starta ett företag tillsammans började växa fram. Båda två ville bryta de traditionella normer som råder inom jurist- och advokatbranschen, och startade därför 2009 en juristfirma med spetskompetensen humanjuridik (familjerätt, brottmål och migrationsrätt). De såg att det fanns ett stort behov ute på marknaden som behövde täckas och lanserade därmed sin byrå Hatem & Sjunghamn Juristbyrå, där de även erbjuder rådgivning på arabiska och persiska. Idag har firman god lönsamhet och klienterna kommer från hela Sverige. – Vi på firman är idag förebilder för många kvinnor, juriststudenter och unga kvinnor av utländsk härkomst. Utvecklingen av Hatem & Sjunghamn Juristbyrå har dessutom övertygat mig att jag är en sann entreprenör och ledare och framtiden har såvitt jag kan se, inga som helst begränsningar, avslutar Nadja

Na dja Ha t e m & A nut a Sjungha mn

Namn: Nadja Hatem Ålder: 32 år Företag: Hatem & Sjunghamn Juristbyrå AB Tips till nybyggare: Våga vara annorlunda och ta fram det unika hos dig. Det behöver inte vara att man uppfinner hjulet på nytt, utan bara göra det lite bättre än någon annan. Se dig omkring och skapa det du själv saknar.

Namn: Anuta Sjunghamn Ålder: 29 år Företag: Hatem & Sjunghamn Juristbyrå AB Tips till nybyggare: Våga tro på din idé, våga vara annorlunda genom att använda dig av dina kunskaper för att nischa dig – det är det unika hos varje människa som utmärker personen.

9


D AGENS N Y B YGGARE

F O T O • J ö r g e n St e e n

Almi satsar på kvinnor med utländsk bakgrund Sedan hösten 2011 har Almi drivit satsning iK, investera i invandrarkvinnor, där syftet är att få fler kvinnor med utländsk bakgrund att våga starta och driva företag i Sverige. Under det första året har det anordnats inspirationsseminarium runt om i Almis regionala bolag, seminarium som varit tänkta att förse kvinnorna med både information och inspiration. I augusti 2011 påbörjades uppdraget som Almi blivit tilldelat av Näringsdepartementet som går ut på att inspirera fler kvinnor med utländsk bakgrund att våga ta klivet ut i företagar världen. Målet under det första året har varit att genomföra ett seminarium i varje regionalt bolag (totalt 17 stycken). Det har än så länge genomförts 15 stycken med totalt närmare 700 deltagare, och de två återstående är planerade att genomföras till kommande höst. Maria Ines har jobbat som IFS-rådgivare sedan 2006 och fram tills dess drev hon sin egen konsultfirma inom hälsa, säkerhet och miljö.

Första seminariet som drog igång hela turnén gick av stapeln i Borlänge och arrangerades av Almi GävleDala (då Almi Dalarna). Maria Ines, IFS-rådgivare och en av arrangörerna för tillställningen, fick ta emot mycket positiv feedback vilket förstärkte att denna satsning behövs och till och med är efterlängtad. Dagens Nybyggare har ställt några frågor till Maria för att se om hon märkt av några förändringar i kvinnors företagande efter inspirationsseminariet som hölls i november 2011.

Vad har du fått för feedback på seminariet och satsningen i sig? – Almi GävleDala har haft en återkommande inspirationsdag för kvinnor i Dalarna sedan några år tillbaka. Jag har konstant frågat deltagarna vad som behövs för att flera kvinnor ska starta företag, och svaren har också varit återkommande: Att det ska finnas fler sådana här seminarier för kvinnor där de kan hämta information och sedan ta ett beslut om de vill ta sig an entreprenörskapet. Efter iK-seminariet fick jag exakt samma feedback från deltagarna. Det är även viktigt att dessa seminarier är lättillgängliga, det vill säga att kvinnorna inte ska behöva resa land och rike runt för att kunna delta. Dessutom fick jag tips om att vi skulle kunna ordna en barnhörna för de som 10

inte har möjlighet att lämna barn på dagis eller hos anhöriga men ändå vill närvara och ta del av det som sägs under seminarierna.

Vad har hänt sedan seminariet i Borlänge? – Jag bokade in flera nya rådgivningstillfällen redan på plats men ytterligare några har även ringt och besökt mig efteråt. Det fanns några stycken som redan var företagare och dessa har också sökt mig för rådgivning inför nya satsningar eller lägesanalys. Generellt har det i länet exploderat med olika projekt för kvinnors företagande och konkurrensen om målgruppen är oerhört stor på alla fronter.

Har någon till och med redan fått igång sin verksamhet? – Ja, vi har en ung tjej från Somalia som nyss startat sitt företag. Hennes mål är att driva en afrikansk restaurang i Borlänge-Falun. Än så länge har hon startat upp en cateringfirma och har redan fått ett antal beställningar. Titta gärna in på hennes hemsida www.africate.se.

Varför tycker du att det är bra att Almi nu driver satsningen iK? – För att det är en möjlighet att möta många kvinnor samtidigt och erbjuda en helhet: öppna deras ögon för entreprenörskap, visa vägen, analysera affärsidéerna, erbjuda rådgivning och möjlighet till finansiering. Att vi sedan finns som en resurs efter start i form av mentorprogram eller snabba insatser är något som ger målgruppen en ännu bättre grund att stå på. De vet att de inte är ensamma

Marias tips: Delta i alla de olika fria seminarier som finns och sök en rådgivare för rätt information och ledning redan från början.


Vill du starta eget företag? Hur gör jag om jag vill starta ett företag? Oavsett vad du ska syssla med vinner du mycket på att planera din företagsstart och vara väl förberedd. Ett sätt att börja är att beskriva sin affärsidé i en affärsplan. I affärsplanen beskriver du hur du ska genomföra din affärsidé så att du får tydliga mål för din verksamhet. Tänk noga igenom din affärsidé innan du startar. Beskriv vilken vara eller tjänst du vill sälja, vem som ska köpa varan eller tjänsten, hur marknaden ser ut, fördelar och nackdelar jämfört med konkurrenterna. En affärsplan ska vara lätt att förstå. Den ska innehålla fakta men också väcka ett intresse. Tänk på att leverantörer och kunder kan vilja se din affärsplan.

Vad är viktigt att tänka på? När du startar företag är det viktigt att välja ett företagsnamn och företagsform. Det vanligaste och enklaste sättet att skydda namnet på företaget är att registrera det hos Bolagsverket. För aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar är registreringen nödvändig för att du ska få driva din verksamhet. Om du väljer att starta som Enskild firma fråga din rådgivare om vad som gäller.

Vilka bör jag ta kontakt med först? När du ska starta ett företag är det viktigt att du tar reda på om verksamheten kräver tillstånd, registrering eller annan anmälan till någon myndighet. Det kan gälla särskilda krav på dig som ska driva verksamheten, lokalen eller verksamheten i sig. Tillstånds- och tillsynsmyndigheter kan vara

Funderar du på att starta företag men vet inte riktigt vart du ska börja? Här är några frågor och svar som kan hjälpa dig på vägen.

lokala, regionala eller rikstäckande. Exempel på lokala och regionala myndigheter är kommuner, länsstyrelser och polismyndigheter. Exempel på rikstäckande myndigheter är Datainspektionen och Livsmedelsverket. När du kontaktar en myndighet, tänk på att handläggningstiden och de avgifter du måste betala kan variera. Ofta finns särskilda e-tjänster eller blanketter som du kan använda när du ska lämna in uppgifter.

Vilken hjälp kan man få? När det kommer till att starta upp sitt företag är det många olika delar som du ska ha koll på. IFS Rådgivning på Almi finns till för dig som behöver tips och råd på hur du ska gå tillväga. Bland annat finns Almi där för att bolla idéer, hjälpa till med finansiering och de erbjuder även en Företagarskola som man kan ta del av eller få hjälp av en företagscoach. Almi ger också möjlighet till att som ny företagare ha en mentor som kan hjälpa dig på vägen

Tips till dig som funderar på att starta företag Att starta eller köpa företag är en mycket viktig och lång process. Ha inte bråttom utan ta det lugnt, undersök alla möjligheter, fakta och risker noggrant. Låt starten ta den tiden den tar. Kontakta en rådgivare redan när du börjar fundera på att starta eller köpa ett företag. Rådgivaren kan hjälpa och stödja dig så att du undviker de flesta fällorna. Börja tidigt med att bygga ett nätverk av kontakter som är viktiga för dig och för ditt företag.

D AGENS N Y B YGGARE

Var noga med att undersöka marknaden men var försiktig när du berättar om din affärsidé och för vem du berättar om dina planer. Den viktigaste personen i ditt företag är kunden. Undersök ordentligt vad kunden behöver, vill ha, vill betala för och kan betala för. När du känner din kund väl kan du också erbjuda det han/hon vill ha till rätt prissättning. Sist men inte minst – Du som företagare har den största rollen i företaget. Gör det du är bra på och anlita duktiga personer som kan hjälpa dig med det du är mindre bra på.

11


D AGENS N Y B YGGARE

Ny statistik om småföretagare med utländsk bakgrund Som start på det nya året släppte Tillväxtverket en faktabroschyr som baseras på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011. Den presenterar statistik gällande de småföretag (0-49 anställda) som drivs av företagare med utländsk bakgrund. Idag drivs vart åttonde företag av en person med utländsk bakgrund.

” En femtedel av handelsoch kommanditbolagen drivs av personer med utländsk bakgrund ”

Vukica Bosnjak är ansvarig för Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bakgrund.

– Företagare med utländsk bakgrund är och har alltid varit en viktig del av den svenska ekonomin. Med deras hjälp skapas nya marknader, de introducerar nya produkter och bidrar till en hög servicenivå i samhället. Företagen ökar även sysselsättningen i vårt land och erbjuder personer med utländsk bakgrund en väg in på arbetsmarknaden som de annars kan ha svårt att komma in på, säger Vukica Bosnjak, ansvarig för Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bakgrund. Undersökningen visar bland annat att en fjärdedel av företagen (24 procent) drivs av kvinnor. Det är något fler än företag som drivs av personer som har svensk bakgrund, där andelen är 22 procent. Vart sjätte småföretag som drivs av personer med utländsk bakgrund har bedrivit import år 2010 och vart åttonde företag har exporterat. De flesta företagen är dock inriktade mot en lokal marknad. Det gäller 12

mer än hälften av företagen. En femtedel av handels- och kommanditbolagen drivs av personer med utländsk bakgrund. En övervägande majoritet av företagarna får sin försörjning från det egna företaget. Företagare med utländsk bakgrund vill i högre utsträckning än företagare med svensk bakgrund att företaget ska växa, både när det gäller omsättning och antal anställda. Detta gäller småföretag i alla storleksklasser, från de som inte har några anställda alls till de företag som har uppemot 10–49 anställda. Det gäller också inom de flesta branscherna. Företagare med utländsk bakgrund driver flest småföretag i branscherna Hotell och restaurang, Handel, Juridik, Ekonomi samt Vetenskap och teknik. Det är fortfarande så att företagare med utländsk bakgrund oftare anger att bristande tillgång till finansiering, både lån och externt ägarkapital, hämmar företagets utveckling och tillväxt jämfört med svenskfödda företagare.

– Upp till dubbelt så många uppger att de sökt men inte fått finansiering till sitt företag. Detta var redan känt från föregående undersökning. Det vi inte visste från tidigare är att mönstret med svårigheter till finansiering återfinns inom de flesta av de undersökta branscherna (åtta av tolv). Högst andel företag där företagaren uppger att tillgången till lån och krediter är ett hinder för företagets utveckling och tillväxt återfinns inom transportsektorn, säger Vukica Bosnjak

Fotnot: Undersökningen omfattar svar från 19 000 små och medelstora företag och har brutits ner på bland annat etnisk bakgrund. Tillväxtverket kommer ut med en faktabroschyr om företagare med utländsk bakgrund vart tredje året.


Därför tog vi fram Enkla firman-appen Det är mycket att tänka på som företagare. För att det ska bli lite lättare för dig har vi utvecklat en ny version av vår Enkla firman-app. Nu kan du till exempel skanna dina fakturor, så att du slipper skriva in långa OCR-nummer. Dessutom kan du söka i kontohistoriken på belopp och mottagare upp till 15 månader bakåt i tiden. Läs mer på seb.se/enklafirman


D AGENS N Y B YGGARE

Den 31:a maj anordnade Tillväxtverket tillsammans med IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige, konferensen ”Nybyggare behövs” i Stockholm. Konferensen var välbesökt och diskussionerna om att jämna ut spelplanen för att alla som vill starta företag i Sverige ska få den möjligheten var många.

Viktigt att jämna ut spelplanen för nybyggare – Företag som drivs av personer med utländsk bakgrund är och har alltid varit en viktig del av den svenska ekonomin. Men de konkurrerar inte på samma villkor som företagare med svensk bakgrund. Det är vårt ansvar att ändra på det. Det var ett av budskapen från Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet på konferensen. Det var en heldag där huvudfrågan var hur företagare med utländsk bakgrund ska kunna verka på lika villkor som företagare med svensk bakgrund. Då var femte företag som startas i Sverige startas av en person med utländsk bakgrund, är dessa entreprenörer en viktig del i Sveriges ekonomi.

Från vänster: Mats Odell (kd), Carina Adolfsson-Elgestam (s), Per Bolund (mp) och Per Åsling (c) i en paneldebatt under konferensen Nybyggare behövs.

14

Under konferensen hölls bland annat en paneldebatt där de ekonomiskpolitiska talespersonerna Per Åsling (c), Per Bolund (mp), Mats Odell (kd) samt Carina Adolfsson Elgestam (s) deltog och där de diskuterade vilka politiska åtgärder som måste vidtas. De var alla överens om att Sverige behöver fler nybyggare.


– Nybyggarna har mycket att bidra med, de har expertis från ett annat land, en annan kultur och ett annat språk. Någonting som kan bidra till att öka exporten och en sådan potential är det synd att gå miste om, sa Mats Odell (kd). – Den tiden vi lever i nu och med den generationsskiftning som väntar, är det lika viktigt att ge personer med utländsk bakgrund möjligheten att ta över ett redan befintligt företag och ge det en chans att växa, sa Carina Adolfsson-Elgestam (s). – Vi vill att Nybyggarlandet Sverige ska vara ett samhälle där alla ska få samma möjlighet att starta och driva företag. Tyvärr diskrimineras personer med utländsk bakgrund i Sverige och därför måste vi göra allt vi kan för att ge alla samma möjligheter, tillade Per Åsling (c). – Vi behöver skaffa bättre förutsättningar för den här målgruppen eftersom Sverige behöver fler och växande företag, fortsatte Per Bolund (mp). På plats fanns även några av IFS Nybyggarambassadörer, entreprenörer med utländsk bakgrund som idag driver framgångsrika företag och som är goda förebilder. Dessa ambassadörer deltog i en paneldiskussion. Jangir Maddadi var precis hemkommen från New York där han hade varit på premiären av filmen Men In Black 3. I filmen hittar vi hans möbler, de enda svenska produkterna i hela filmen. 96 procent av hans produktion går på export och allting produceras lokalt hemma i Kalmar. – De fördelar jag ser med att vara nybyggare är de influenser som jag tar med mig till Sverige, både vad gäller i bemötande av

Nybyggarambassadörerna Jangir Maddadi, Nadja Hatem och Mehrdad Nesaei berättade om vilka fördelar de ser med att vara entreprenörer med utländsk bakgrund.

tillverkarna men även köparna. Jag har tagit det bästa ur två världar helt enkelt, säger Jangir. Nadja Hatem driver, tillsammans med Anuta Sjunghamn, juristbyrån Hatem&Sjunghamn i Stockholm. Hon är nyutnämnd Nybyggarambassadör och tycker att det är viktigt att det finns goda förebilder. – Som en förebild för andra kvinnor som funderar på att starta företag så vill jag förmedla att de ska våga. Våga följa sin dröm och våga ta hjälp på vägen, man behöver ju inte uppfinna hjulet igen, säger Nadja.

Tillväxtverket och IFS kommer fortsätta kämpa för att skapa en jämnare spelplan för alla entreprenörer i Sverige. De hoppas på att konferensen ska kunna bli ett stående inslag varje år Ett roligt och underhållande inslag under dagen var Göran Gabrielsson, Sveriges mest kända imitatör. Här imiterar han utrikesminister Carl Bildt, en av hans många ”gubbar” under dagen.

Mehrdad Nesaei driver sedan 2005 företaget Glasakuten i Gävle. Han har under det gångna året planer på att starta två nya företag. – Det gäller att jobba, jobba, jobba. Ha ett mål i sikte och ge ditt allt. Jag är så glad att jag har kunnat starta de här förtagen och glas är min passion, säger Mehrdad. Konferensen bar med sig många viktiga diskussioner och tankar kring ämnet.

Jangir Maddadi tillverkar designmöbler. Hans möbler finns med i filmen Men In Black 3 som hade premiär i Hollywood den 25 maj. Här ser ni möbeln från filmen.

15


D AGENS N Y B YGGARE

Sophia Hassoun är en av de som numera bär en slöja i Ikeas färger - gult och blått.

Här är slöjan lika gul och blå som svenska flaggan

Slöja på jobbet kan innebära problem på många arbetsplatser. Ikea är inte av dem. – För oss är religionsfrihet en rättighet och den måste respekteras, säger Marie-Louise Niklasson, personalman på Ikeas HR-avdelning i Malmö. Sagt och gjort. Nu har kvinnokooperativet Yalla Trappan sytt och levererat 300 slöjor till Ikeaanställda kvinnor runt om i Sverige med muslimsk tro. Naturligtvis är den gul och blå. Precis som resten av uniformen.

16


utvecklades till ett självständigt kvinnokooperativ 2010. Verksamheten vilar på tre ben; catering, städ- och konferensservice och en 25 kvadratmeter stor syateljé med Ikea som en av de största kunderna. – Vi besökte egentligen Yalla Trappan för att informera vad Ikea gör och står för. Det är just sådana möten som sprider kunskap om oss och som möjliggör rekryteringar som leder till ökad mångfald i företaget, säger Marie-Louise Niklasson.

Ikeas initiativ är lovvärt. Inte bara för oss utan för alla som vill bära slöja. Det sänder ut helt rätt signaler, säger Dorotha Trusz, verksamhetsledare på Yalla Trappan.

Att bära slöja på jobbet kan innebära problem för många kvinnor. Det finns flera exempel på arbetsgivare som med eftertryck förbjudit sina anställda att bära huvudduk trots att detta är en naturlig del av deras religion och trots att svensk lagstiftning bara förbjuder religiös klädsel om säkerheten äventyras. – Jag kommer själv från Polen som är ett katolskt land, men många av våra kvinnliga anställda har sina rötter i muslimska länder. Jag förstår inte problemet och tycker att Ikeas initiativ är lovvärt. Inte bara för oss utan för alla som vill bära slöja. Det sänder ut helt rätt signaler, säger Dorotha Trusz, verksamhetsledare på Yalla Trappan. Yalla Trappan började som ett projekt signerat ABF (Arbetarnas Bildningsförbund) 2008 i stadsdelen Rosengård i Malmö, men

Mötet med sömmerskorna från Rosengård blev istället en affärsuppgörelse som hittills renderat i uppdraget att erbjuda samtliga kvinnliga medarbetare på Ikea med muslimsk tro den blågula huvudduken. – Egentligen är det en ickefråga för oss. Dessutom tycker jag att det är fel att vissa anställda tvingas köpa sina kläder de bär på jobbet när vi har en enhetlig arbetsdräkt. Det ska vara lika för alla, säger Marie-Louise Niklasson. Det brukar heta att Ikea är det mest svenska vi har; under samma tak trängs soffan Ektorp i en mängd olika utföranden tillsammans med köttbullar, lingonsylt, lekrummet Småland och inredningslösningar som gjort Sverige känt över hela världen. Färgerna som dominerar inramningen är blått och gult. Så även slöjan, alltså. – I ärlighetens namn så överlät jag det åt proffsen. Jag är inte muslim och därmed inte bevandrad i hur slöjor skall bäras och vilket material de ska bestå av. Det enda kravet var att de skulle harmonisera med övriga klädesplagg, säger Marie-Louise Niklasson.

Marie-Louise Niklasson, personalman på Ikeas HR-avdelning i Malmö.

näringslivspris inom mångfald. Måhända är satsningen på en egen slöjkollektion ett av skälen, men ingalunda en anledning att växla ner i arbetet för en rättvisemärkt arbetsplats där alla anställdas bakgrund och tro respekteras. – Vi har ändå kommit så pass långt att det känns väldigt naturligt att hela tiden arbeta vidare med den här typen av frågor.

Visste du att Ikea har 17 varuhus i Sverige som sysselsätter cirka 10 000 personer och torde vara en av Sveriges mest internationella arbetsplatser; bara på flaggskeppet i Kungens Kurva i Stockholm talas närmare 50 olika språk.

I februari nominerades Ikea till Malmö stads

Fakta om Yalla Trappan Grundat: som projekt 2008 och självständigt kooperativ 2010. Antal anställda: 12 st och 9 praktikanter. Finns i: Rosengård, Malmö. Verksamhet: syateljé, catering samt städ- och konferensservice. Öppnar snart en egen restaurang i centrala Malmö. Hemsida: www.yallatrappan.se

D AGENS N Y B YGGARE

17


D AGENS N Y B YGGARE

Hur viktiga är entreprenörer med utländsk bakgrund för kommunerna? Den större kommunen Kommun: Kristianstads Namn: Anna Mattisson Titel: Informatör Län: Skåne län Landskap: Skåne Folkmängd: 80 000

Anna Mattisson, Informatör, Kristianstads kommun.

Hur jobbar ni i er kommun för att entreprenörer med utländsk bakgrund ska få samma möjlighet att kunna starta företag? Kommunen arbetar med ett antal projekt och insatser som bland annat syftar till att underlätta för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi arbetar också aktivt med att på olika sätt stötta lokala föreningar som sysselsätter framför allt kvinnor med invandrarbakgrund. Under 2011 beviljades Kristianstads kommun ESF-medel (Europeiska socialfonden) för att driva projektet Entreprenörskolan, en kraftfull satsning på entreprenörskap hos grupper av människor som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden. Till stor del förväntas målgruppen bestå av personer med invandrarbakgrund, men projektet är öppet för alla, unga och vuxna, män och kvinnor, svenskar och invandrare. Syftet med projektet är att stimulera företagsamheten och ge projektdeltagarna modet att våga starta eget företag med hjälp av kompetensutveckling, nätverkande och stöd från mentorer. Läs mer på hemsidan www.kristianstad.se/entreprenorskolan

I Sverige finns det totalt 290 kommuner. De är alla olika stora och jobbar på olika sätt. Dagens Nybyggare har ställt några frågor till en större kommun, en mellanstor kommun och en liten kommun för att se hur de jobbar för att entreprenörer med utländsk bakgrund ska få samma möjligheter att starta företag i Sverige.

Hur tror du att man kan få fler personer med utländsk bakgrund att starta företag? Det finns så många idéer och kunskaper som inte kommer samhället till gagn på grund av att förutsättningarna för det saknas. Kan vi bidra till att skapa de förutsättningarna så har vi kommit en bra bit på vägen. Kommunen kan hjälpa till med nätverk, kompetensutveckling och kontakter med andra myndigheter. Genom en bred kommunikation kan vi även visa upp framgångsrika exempel på entreprenörskap som inspirerar och visar att det går att förverkliga så mycket. Vad får man inte missa när man besöker Kristianstad? Den mysiga stadskärnan med sina små caféer, den vackra teatern och en promenad i vattenriket med ett efterföljande besök på naturum.

Tycker du att det är viktigt att jämna ut spelplanen och ge alla i Sverige samma chans att kunna starta ett företag? Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma de maktstrukturer och tankemönster som gör det extra svårt för vissa grupper av människor att utveckla sin entreprenörsådra. Kristianstad växer och det sätter press på näringslivet att bredda sitt utbud för att bli mer konkurrenskraftigt. En förutsättning för att det ska ske är att så många som möjligt ägnar sig åt nyföretagande. 18

Foto: Kristianstads kommun, Cecilia Sandén


Den mellanstora kommunen Kommun: Habo Namn: Thomas Werthén Titel: Näringslivsansvarig Län: Jönköpings län Landskap: Västergötland Folkmängd: 11 000

Hur jobbar ni i er kommun för att entreprenörer med utländsk bakgrund ska få samma möjlighet att kunna starta företag? Jag skulle inte säga att vi jobbar på något särskilt sätt med inriktning just på entreprenörer med utländsk bakgrund. Utan vi har en tillväxtarena som hjälper alla entreprenörer att starta företag oavsett bakgrund och kön. Jag tycker att det är viktigt att alla som vill starta ett företag får samma möjligheter och därför satsar vi på alla här i Habo kommun. Tycker du att det är viktigt att jämna ut spelplanen och ge alla i Sverige samma chans att kunna starta ett företag? Jag tycker absolut att alla skall ha samma förutsättningar och det upplever jag att man har här i Habo. Det är viktigt för att få variation på företagen som startas och alla företag är viktiga för Sverige, oavsett vem som startar dem. Fler arbetstillfällen behövs och detta erbjuder företagen som startar.

Thomas Werthén, Näringslivsansvarig, Habo kommun.

Hur tror du att man kan få fler personer med utländsk bakgrund att starta företag? Jag tycker att man ska satsa på information och stöd med professionell rådgivning, till exempel är Almi och Nyföretagarcentrum bra exempel på organisationer dit man kan vänta sig. Vad får man inte missa när man besöker Habo? Habo kyrka som är en medeltida kyrka i trä.

Den lilla kommunen Kommun: Ragunda Namn: Anders Blomberg Titel: Stabschef Län: Jämtlands län Landskap: Jämtland Folkmängd: 5600

Bild: Habo kommun

Hur jobbar ni i er kommun för att entreprenörer med utländsk bakgrund ska få samma möjlighet att kunna starta företag? Vi har samma möjligheter för entreprenörer med utländsk härkomst som för övriga medborgare. Satsningar har gjorts för att påvisa möjligheter att ta jobb och att starta egna verksamheter inom gröna näringar och främst skogsindustrin. Tycker du att det är viktigt att jämna ut spelplanen och ge alla i Sverige samma chans att kunna starta ett företag? Jag tycker arbetet med att lära ut hur man bedriver verksamhet i Sverige är det viktigaste för att få fler företag med ägare av utländsk härkomst. Vi ser många entreprenörer som är utlandssvenskar men inom för få branscher anser jag. Hur tror du att man kan få fler personer med utländsk bakgrund att starta företag?

Anders Blomberg, Stabschef Jämtland.

Mer information om hur regelverken fungerar i Sverige för en liten företagare. Vad får man inte missa när man besöker Ragunda? Att besöka Döda fallet och Sven-Wolters föreställning ”Flykten till Ravundberget”.

D AGENS N Y B YGGARE

Bild: Ragunda kommun

19


D AGENS N Y B YGGARE

Kommunbarometern

Entreprenörer med utländsk bakgrund behöver mer stöd från kommunerna

20

För fjärde året i rad presenterar IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige, sin Kommunbarometer, en studie som visar vilka insatser kommunerna gör för att stärka entreprenörer med utländsk bakgrund i Sverige. Resultatet visar att det behövs ytterligare stöd från kommunerna.


Enligt tillgängliga siffror från myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, startade målgruppen personer med utländsk bakgrund drygt 13 000 nya företag under 2010. Det innebär att vart femte företag som startas i Sverige startas av en person med utländsk bakgrund. Sammanlagt finns det runt 85 000 företagare med utländsk bakgrund i Sverige och totalt sysselsätter deras företag runt 250 000 människor. Småföretag som drivs av invandrare är en viktig ekonomisk resurs i det svenska samhället. För fjärde året i rad har IFS presenterat en studie av kommunala insatser för att stärka entreprenörer med utländsk bakgrund i Sverige. Cirka 60 procent av landets kommuner har besvarat frågorna och resultatet bekräftar i stort vad tidigare studier har visat. Kommunerna gör en del insatser och medvetenheten ökar om skillnader i strukturella förutsättningar men det är fortfarande en klar minoritet bland kommunerna som har tagit fram en strategiplan eller arbetar aktivt för att fler utlandsfödda företagare ska delta i kommunernas upphandlingar. Drygt hälften av kommunerna säger sig delta i något regionalt samarbete tillsammans med andra kommuner i syfte att underlätta för målgruppen invand-

rarföretagare. Samtidigt har endast 38 procent av de varande kommunerna genomfört särskilda informationsinsatser riktade mot utlandsfödda personer som vill starta eget eller redan driver företag.

Vidare framgår att en knapp tredjedel av de svarande kommunerna säger sig ha antagit en så kallad utmaningsrätt, vilket innebär att om någon som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad därmed har rätten att konkurrensmässigt utmana den kommunala verksamheten. I tidigare studier var andelen kommuner med antagen utmaningsrätt cirka 20 procent. Samtidigt säger sig en stor majoritet av näringslivscheferna att man inte vet kommunen antagit utmaningsrätt eller inte, vilket är högst förvånande i sig.

Resultatet visar också en minskning från förra året vad gäller kommuner som utsett en särskild resursperson som arbetar mot målgruppen. Endast 8 procent av kommunerna har en sådan resurs till skillnad från föregående års 15 procent. Man kan också se en nedgång i kommunernas framtagning av särskilda strategier för att öka kontakten mellan målgruppen och övriga företagare i kommunen. Ungefär var tionde kommun säger sig ha arbetat fram en strategiplan vilket är en halvering jämfört med tidigare undersökningar.

I Sverige bör alla som vill starta företag få den möjligheten. Att arbeta med näringslivsutveckling är ett frivilligt åtagande för de svenska kommunerna. Förutom främjandeverksamhet har kommunen genom sitt kärnuppdrag en viktig roll när det gäller förutsättningarna att driva företag. Enligt företagsrådgivare är Sverige fortsatt i behov av fler nystartade och mer konkurrenskraftiga företag och har därför inte råd med att gå miste om möjliga framgångar. Trots att allt fler kommuner tycks göra vad som krävs är det fortfarande allt för många kommuner som gör för lite

Under det gångna året har endast 15 procent av kommunerna arrangerat företagsträffar och nätverksträffar med målgruppen. Hälften av alla näringslivsansvariga i kommunerna anser att kommunens insatser idag är otillräckliga och därför bör förstärkas. Trots detta säger en klar majoritet - åtta av tio kommuner - att de inte har arbetat aktivt för att öka andelen anbud från lokala företag som ägs eller drivs av utlandsfödda personer i samma upphandlingar.

Några av de frågor som ställdes till kommunernas näringslivschefer: Ja

91%

86%

86%

Nej

76%

8%

12%

12% 1%

Har kommunen inrättat en särskild resursperson som arbetar mot målgruppen företagare med utländsk bakgrund?

2% Har kommunen tagit fram en särskild strategi för att öka kontakten mellan målgruppen och övriga företagare i kommunen?

21%

2% Har kommunen arbetat aktivt för att öka andelen anbud från lokala företag som ägs/drivs av utlandsfödd person i samma upphandlingar?

Vet ej

3%

Har kommunen arbetat aktivt för att öka anbud från lokala småföretag i kommunens offentliga upphandlingar?

www.flyglinjen.se 21


D AGENS N Y B YGGARE

Länder i fokus Iranska traditionella maträtter

Iran Huvudstad: Teheran Officiellt språk: persiska Valuta: iranska rial (IRR) Folkmängd: 74 miljoner Yta: 1 648 000 km² Tidsskillnad: 2 tim och 30 min före Sverige President: Mahmud Ahmadinejad, sedan 2005

Chelo kebab är en persisk nationalrätt. Det är grillat lammspett med ris och en väldigt uppskattad rätt i Iran. Den serveras i princip överallt; i palats, i gatukök, hemma och i basarer.

Khoresh fesenjan - Persisk gryta Khoresh är beteckningen för en gryta, som alltid är syrlig. Milt kryddad men alltid smaksatt med något syrligt som citron, lime, granatäpple, sur apelsin eller till och med rabarber. Fesenjan betraktas som en mer festlig rätt inom det persiska köket.

Iran har den största kaviarexporten i världen

Iran hette Persien tills för cirka 90 år sedan, det är därför språket heter persiska.

Iran var tidigare en för Sverige viktig utomeuropeisk marknad, och flera svenska företag har en lång tradition i landet. Efter revolutionen 1979 och kriget mot Irak 1980 – 1988 tog iranska staten över samtliga svenska fabriker för produktion och sammansättning. Iran har länge haft en restriktiv hållning mot

Råmaterial såsom bränsle, trä, pappersmassa, malm och läkemedel är några av Sveriges exportvaror till Iran.

Karun är Irans viktigaste flod. Den flyter över en bred, uppslammad slätt och är Irans enda seglingsbara flod. 22

Största handelspartners: Japan, Kina, Förenade Arabemiraten, Italien, Sydkorea, Tyskland, Frankrike, Ryssland Irans export till Sverige: cirka 96 miljoner SEK, 2010 Sveriges export till Iran: cirka 5,5 miljarder SEK, 2010

utländska investeringar, vilket har komplicerat inrättandet av ett legalt ramverk för att främja och skydda privata investeringar i landet. Svenska investeringar är i dagsläget därför begränsade. Under 2010 gick drygt 0,5 procent av Sveriges totala export till Iran, vilket var nästan 5,5 miljarder kronor. Våra främsta exportvaror till Iran är råmaterial såsom bränsle, trä, pappersmassa, malm, och läkemedel. Sverige importerade varor som råmaterial, mat, kemikaliska produkter och bränsle för nästan 96 miljoner kronor under 2010. Idag finns det drygt 100 svenska företag representerade i Iran, varav de flesta genom iranska agenter. Ett antal företag har även representationskontor i landet, som till exempel ABB, Alfa Laval, Ericsson, Tetra Pak och Oriflame. Sverige har goda affärsrelationer med Iran och svenska produkter har gott rykte

VISSTE DU ATT... … Irans yta är nästan tre och en halv gånger så stor som Sveriges. … Sveriges export till Iran fördubblades nästan under 2008, och Iran blev därmed Sveriges fjärde största exportmarknad i Mellanöstern … huvudstaden Teheran är klassad som en av världens mest förorenade städer. … råolja svarar för i genomsnitt 80 procent av Irans exportinkomster.

Källor: www.landguiden.se • www.swedenabroad.se • www.globalis.se


Länder i fokus Tyska traditionella maträtter

Tyskland Huvudstad: Berlin Officiellt språk: tyska Valuta: euro Folkmängd: 82 miljoner Yta: 356 854 km² Tidsskillnad: ingen Förbundspresident: Christian Wulff, sedan 2010 Förbundskansler: Angela Merkel, sedan 2005

Grönkål med fläsk En vanlig rätt i Tyskland är grönkål med fläsk. Det serveras både till vardags och på julbordet.

Currywurst Korven härstammar från Tyskland och är mycket populär. Den serveras oftast med tomatsås, ketchup och currypulver och vanligen med bröd alternativt pommes frites. Den utgör ett vanligt inslag på korvkioskernas matsedel men kan även köpas som råvara och tillagas hemma.

Tyskland är världens tredje största ekonomi.

Tyskland är världens näst största humleproducent.

Största exportländer: Frankrike, USA och Storbritannien Största importländer: Frankrike, Nederländerna och Belgien Tysklands export till Sverige: cirka 194 biljarder SEK, 2010 Sveriges export till Tyskland: cirka 113 biljarder SEK, 2010

Svenska företag har cirka 700 dotterbolag i Tyskland.

Tyskland var under 2011 Sveriges största export- och importaktör. Tyskland är världens tredje största ekonomi och producerar bland annat bilar, finmekanikprodukter, elektronisk utrustning och kommunikationsutrustning, kemikalier, läkemedel och mycket annat. Sverige exporterade under 2010 för närmare 113 biljarder kronor till Tyskland. Våra största

Bilindustrin betyder myckte för Tyskland.

exportvaror är framEn av sveriges största för allt råmaterial i exportvaror från Tyskland är bl a läkemedel. form av bränsle, trä, pappersmassa, järnmalm samt läkemedel. Vad gäller vår import från landet söder om oss uppgick det under 2010 till närmare 194 biljarder kronor. Sveriges viktigaste importprodukter från Tyskland är framför allt personbilar, delar och tillbehör till motorfordon, råmaterial, bränsle, kemikaliska produkter och läkemedel. Svenska företag har cirka 700 dotterbolag i Tyskland med en uppskattat omsättning på drygt 400 miljarder kronor

VISSTE DU ATT... … flera stora kompositörer föddes i Tyskland, bland andra Johann Sebastian Bach, Ludwig van Beethoven, Johannes Brahms och Richard Wagner, som alla har lämnat viktiga bidrag till den klassiska musiken. … tyska är det största förstaspråket i EU. … Tyskland är världens näst största humleproducent, och landet är känt för sitt goda öl.

23

D AGENS N Y B YGGARE Källor: www.europa.eu • www.swedishtrade.se • www.globaleyes.se


D AGENS N Y B YGGARE

Elisabeth Thand Ringqvist, 40, har varit VD för Företagarna i ett år. Dagens Nybyggare bad henne summera tiden som ytterst ansvarig för en organisation som företräder 75 000 företagare och som har stöd från 19 regionkontor och 260 lokalföreningar. Företagarna kommer i höst att iscensätta en särskild satsning på företagare med utländsk bakgrund och göra nedslag i Sveriges tre största kommuner; Stockholm, Göteborg och Malmö. Till att börja med.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vi representerar 75 000 företagare i många olika branscher. Företagarnas uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

24

FOTO • Ola Strangeways


”Om jag själv hade kommit till ett nytt land så hade jag utan tvekan sökt upp en organisation lik vår” – Det första året har varit helt fantastiskt. Det kanske låter som en kliché, men det jag plockar med mig från första året är helt klart mötena med alla dessa eldsjälar och entreprenörer som brinner för sina företag. Otroligt inspirerande.

Företagarna hade stämma i maj. Vilka var de viktigaste riktlinjerna du var med att dra upp inför framtiden? – Vi har tagit fram ett åtgärdspaket med tio punkter som ska leda till ett mer företagarvänligt Sverige och dessa har vi för avsikt att lämna över till respektive partledare – när de har tid att ta emot oss, säger Elisabeth Thand Ringqvist och skrattar. Man skulle kunna sammanfatta de tio punkterna så här; 1) Riv hinder, 2) Gör det lönsammare att anställa. 3) Öka rättssäkerheten för företagare. Just rättsäkerheten tycker jag är extra viktig då det exempelvis inte får spela någon roll om du är anställd eller egen företagare vid sjukdom.

Hur är Företagarnas kontakt med politiken? – Jag tror att den är ganska bra faktiskt. De flesta vill lyssna på oss. Vi vill ju ha en insiktsfull dialog och vår utmaning ligger i att få dem att inse hur kunniga vi är inom vårt område, men också att presentera budskapet på rätt sätt.

Du har ett förflutet inom politiken, bland annat som politiskt sakkunnig hos förre näringsministern Maud Olofsson. Vilka egenskaper har du plockat med till nya jobbet? – Hur det är att leda personal och vara aktiv i en folkrörelse. I det här arbetet spelar engagemanget en väldigt stor roll och utan ett engagemang från våra 260 lokalföreningar hade vi inte fått mycket gjort.

Vad är det första du tänker på när du hör ordet ”företagare”? – En person som lägger ner all sin tid, energi och kraft att gör det de tror på. Företagarna kommer under hösten 2012 att inleda en särskild satsning på företagare med utländsk bakgrund. Elisabeth Thand Rindqvist understryker vikten av att nå ut till en målgrupp som enligt rapporter och statistik är underrepresenterat i medlemsmatrikeln.

Satsning är ett starkt ord. Hur kommer den se ut och vad hoppas ni att få med er? – En av mina första åtgärder som VD för Företagarna var att göra en marknadsanalys och den visade att 15 procent av alla Sveriges företagare är medlemmar, men bara att 1 procent av dessa har utländsk bakgrund. Med tanke på att vi har ett så brett nätverk borde siffrorna se annorlunda ut. Vi är ju navet i nätverket och kan förmedla affärer vilket är till gagn för alla parter. Om jag själv hade kommit till ett nytt land så hade jag utan tvekan sökt upp en organisation lik vår för det är viktigt att kunna lita på någon som man ha något gemensamt med.

Ni kommer bland annat att göra en så kallad Roadshow; det vill säga möta upp företagare på plats och synliggöra er existens. Vad hoppas du att ni ska få ut av den?

”I det här arbetet spelar engagemanget en väldigt stor roll” nedgång, försvagad euro och kaos på flera europeiska marknader så har företagare i Sverige fog för att bevaka sina intressen extra noga. – Visst känner jag en viss oro för hur svenska företagare ska kunna finansiera sin verksamhet. Det är trots allt en av våra huvudfrågor och därmed också vårt ansvar

– Möten, naturligtvis. Möten med så många som möjligt som vill och har mod att få sina företag att växa. Vi börjar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, men kommer med tiden även att bege oss ut till andra städer runt om i Sverige.

En av Företagnas primära mål är att bli ett av Europas mest företagarvänliga länder. Hur blir vi det?

Elisabeth Thand Ringqvist förnekar inte att hon känner en viss oro inför framtiden. Eller snarare har respekt för den. Men med tanke på den senaste finanskrisen, konjunktur-

– Genom målmedvetet och hårt fortarbete. Det genomsyrar hela vår verksamhet. Vi har en klar strategi och vill gärna att fler ska ta del av den. Styrkan ligger i att vara flera

PROFILEN

Elisabeth Thand Ringqvist

Namn: Elisabeth Thand Ringqvist Ålder: 40 år Titel: VD Företagarna Familj: gift och två barn Förebild: Madeleine Albright, före detta amerikansk utrikesminister

Senast lästa bok: Harry Potter, ”Dödsrelikerna” Senaste film: Tyst vatten

Vill du veta mer om Företagarna där du bor, ring 08-406 17 00 eller maila info@foretagarna.se Besök också hemsidan www.foretagarna.se

D AGENS N Y B YGGARE

25


Redo för en bra affär? Teckna vårt kortavtal! Som medlem i Svensk Handel kan du teckna ett av marknadens bästa kortavtal. Du betalar från 80 öre per transaktion. Avtalet är så bra att till och med kedjeföretagen byter kortavtal. På svenskhandel.se kan du testa vår räknesnurra. Du får direkt svar på vad du sparar. svenskhandel.se


”Vi vill att ingenjörer ska göra det de är utbildade för” Stockholms Tekniska Institut grundades 1924 med syftet att råda bot på den akuta bristen av ingenjörer i Sverige. Idag, nästan 90 år senare, står svensk industri inför en ny kompetenskris och ett av hoppen står till yrkesgruppen som har utbildningen, men som ändå har en annan profession. – Väldigt många av de redan utbildade ingenjörerna med utländsk bakgrund behöver i regel bara uppdatera och försvenska sina examina. De kanske arbetar med helt andra saker idag, men har ändå en önskan att få göra det de är utbildade för. Kan vi nå ut till dem är ju detta en win-win-situation, säger Peter Nilsson och understryker att skolan även vänder sig till dem som vill bedriva och öppna eget företag. STI bedriver såväl kvalificerade yrkesutbildningar (KY) som yrkeshögskoleutbildningar (YH) inom en mängd olika teknik och industriområden. Totalt har skolan idag sju stycken olika utbildningar. Överlag bedrivs utbildningen i moderna lokaler nära Karlaplan i Stockholm, men med åren har STI även etablerat sig ute i landet i orter som Hultsfred, Hallstahammar och Norrtälje, men det finns även planer på att starta verksamheter i södra delen av Kalmar län. – Vi ser ett mervärde i att finnas representerade ute i landet av flera skäl. Dels med tanke på att det är där industrin oftast finns, dels för att vi når ut till fler, säger Peter Nilsson.

Stockholms Tekniska Institut är en av Sveriges mest välrenommerade och anrika yrkeshögskolor i sin genre. Nu intensifierar man satsningen på en ny målgrupp; ingenjörer med utländsk bakgrund. – Det finns väldigt många ingenjörer i Sverige som inte praktiserar det de kan och är utbildade för. Det vill vi ändra på, säger Peter Nilsson, VD och rektor vid Stockholms Tekniska Institut. Redan till våren 2013 beräknas satsningen dra igång.

praktiserar sina utbildningar. De kanske inte behärskar fackspråket eller kanske har fastnat i något område där de egentligen inte hör hemma. Vi behöver dem och vill ju att ingenjörer ska göra det de är utbildade för, säger Peter Nilsson. STI har under en längre tid sonderat terrängen gällande intresset för utbildningar med fokus på ingenjörer med utländsk bakgrund och gensvaret har varit det förväntade; – Jag vill påstå att behovet är lika stort som intresset. Kort och gott kan man summera att vi behöver varandra. Oavsett om de väljer att bedriva egen verksamhet eller ta anställning i ett redan befintligt företag. Varför måste man uppdatera sina betyg från utlandet? – Det handlar inte så mycket om att uppdatera som att validera av de faktiska kunskaper man har för att applicera på de svenska villkoren och regelverken. Görs detta ökar anställningsbarheten väsentligt, säger Peter Nilsson. I kommande nummer av Dagens Nybyggare kommer vi att rapportera från Stockholms Tekniska Instituts utbildningar och utfallet av satsningen på ingenjörer med utländsk bakgrund

Visste du att … 15 juni 2012 utexamineras de första STI-ingenjörerna på över 20 år. Totalt har över 20 000 ingenjörer tagit examen på STI. … 1924 STI startar med Walther E. Holmstedt som rektor. … alla som efter tre års studier uppnått sitt mål att ta examen och få titeln STIingenjör har rätt att bära STI-ringen. Denna dyrgrip har tillverkats i olika material genom årens lopp men har bibehållit sin ursprungliga design. Dagens ring, som fortfarande tillverkas mot beställning, är i rött och vitt guld och pryds med den första STI logotypen från 1924. … STI är en stiftelse vars uppgift är att, utan vinstkrav, bedriva utbildning inom det tekniska området. Vi är en relativt liten skola med begränsad antagning varför vi erbjuder en lugn och kreativ arbetsmiljö med hög standard på alla hjälpmedel.

Walther E. Holmstedt grundade STI 1924. Idag är Peter Nilsson VD och rektor för skolan.

Peter Nilsson tillträdde som VD och rektor för skolan 2004 och under hans tid har antalet KY- och YH-utbildningar eskalerat. Nästa steg är alltså att fokusera på en målgrupp som i grund och botten har kunnandet, men som måste anpassas efter den svenska arbetsmarknaden. – I Sverige finns det en uppsjö av duktiga ingenjörer med utländsk bakgrund som inte

Mer information om STI finns på www.stockholmstekniskainstitut.se

27


D AGENS N Y B YGGARE

EKN garanterar dina affärer över hela världen… nästan. I Sverige verkar 85 000 företagare med utländsk bakgrund. De som har för avsikt att exportera sina varor och tjänster borde läsa det här. För säkerhets skull. Det finns förvisso inga garantier för att affären på en marknad utanför Sveriges gränser blir lyckosam – men man kan försäkra sig mot risken för utebliven betalning och underlätta sin finansiering. Och det gör man med hjälp av EKN. – Vi vill möjliggöra fler och säkrare exportaffärer för alla Sveriges företagare, säger Robert Wickman, chef för marknad och utveckling på affärsområdet för små och medelstora företag på EKN. Exportkreditnämnden (EKN) har funnits ända sedan 1933 och intentionen med verksamheten är att främja exporten och stärka konkurrenskraften hos svenska företag. Tillsammans har EKN och stiftelsen IFS ett nära samarbete med UNDEXO (underleverantörernas exportorganisation) som arbetar för ökad svensk export. Målsättningen är att den svenska exporten ska vara fördubblad inom fem år. Under 2011 och 2012 har UNDEXO därför bedrivit en informationskampanj runt om i Sverige för att ge stöd till de företagare som har för avsikt att etablera sig på nya marknader runt om i världen. EKN har varit en tongivande aktör och en självklar partner för många.

28

– Jag är övertygad om att företagare med utländsk bakgrund har en stor fördel när det gäller att initiera en exportaffär. De har redan en bro till sitt forna hemland och kan både språket och affärskulturen. Vi kan vara verktyget som gör att vederbörande vågar ta steget, säger Robert Wickman. EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Verksamheten finansieras med kundernas premier. EKN samarbetar med såväl småföretagare som större koncerner och garanterar affärer till mer än 120 länder. Ingen affär är för liten för EKN att försäkra. Nätverket är av förklarliga skäl brett och innefattar, banker, andra länders motsvarigheter till EKN och exportfrämjande organisationer.


Vad innebär det när ni garanterar en exportaffär? – Det innebär att exportören, genom en garanti från EKN, försäkrar sin kundfordran på en utländsk köpare för en vara eller tjänst man har levererat. Om köparen inte betalar får exportören ersättning från EKN. För detta betalar exportören en premie som baseras på EKN:s riskbedömning av affären. Precis som i försäkringar tillkommer en självrisk som vanligtvis är 5 procent av fakturabeloppet, säger Robert Wickman. De huvudsakliga faktorerna för hur stor premien blir bestäms utifrån köparens kreditvärdighet, köparens land och betalningsvillkoren i affären. Med andra ord skiljer sig kostnaden från land till land enligt EKN:s landriskklassificering (se kartan). Landriskklasserna anger hur EKN ser på landets kreditvärdighet, eller mer specifikt; landets förmåga att föra ut hårdvaluta (till exempel EUR och USD) till utlandet. På hemsidan www.ekn.se kan man dels få aktuella landriskklasser, dels få indikativa premier för sin affär. EKN:s garantier är förvisso ett skydd mot risken att inte få betalt men är i minst lika stor utsträckning ett finansieringsverktyg vid exportaffärer. Genom att erbjuda sin kund en finansiering, det vill säga en kredittid istället för förskott, stärker man sin konkurrenskraft. Garantin från EKN skyddar mot risken att inte få betalt och kan också överlåtas till banken för att underlätta sin egen finansiering av affären.

Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet.

D AGENS N Y B YGGARE

”Om köparen inte betalar får exportören ersättning från EKN”

Finns det några länder ni avråder från att exportera till eller rent utav inte får göra affärer med? – Vi garanterade förra året affärer till 126 länder så vi kan stödja företagen på de flesta marknaderna runt om i världen. Även på svåra marknader, långt borta, kan det finnas goda affärsmöjligheter där vi kan medverka, svarar Robert Wickman. Vissa länder är av uppenbarliga skäl inte möjligt att garantera affärer till, exempelvis där det finns internationella sanktioner. Enligt en EU-regel kan EKN inte heller försäkra kundfodringar till EU- och OECD-länder där kredittiden är kortare än två år. Vi gör en riskprövning i varje enskilt fall så jag rekommenderar att man kontaktar oss när det blir aktuellt, oavsett land, avslutar Robert Wickman

ÖK = Öppet endast för korta garantier. ÖR = Öppet endast för rembursgarantier S = Stängt O = Oklassificerat

Robert Wickman, chef för marknad och utveckling på affärsområdet för små och medelstora företag på EKN.

Kort om EKN 2011 • EKN garanterade affärer för 63 miljarder kronor. Det är den största garantigiv- ningen någonsin för EKN, bortsett från de tillfälliga lösningar som EKN erbjöd under 2009 och första halvåret 2010. • 274 företag genomförde 1458 affärer garanterade av EKN. Av dessa företag var 51 nya kunder till EKN. • EKN garanterade affärer i 126 länder. Hälften av garantivolymen är för export till Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Afrika. För mer information, kontakta Robert Wickman, 070 - 930 42 44.

Juni 2012.

29


D AGENS N Y B YGGARE

”jag tror att det är svårt att hitta stora och enkla lösningar som en gång för alltid löser segrationsproblemen”

Mainstreaming av integration, dess möjligheter och utmaningar Ett av de största problemen när det gäller integrationspolitiken i dag är att den i många fall fortfarande drivs som ett särområde, i stället för att vara en del av andra insatser och åtgärder i samhället. Ragnar Anderson har skrivit en avhandling om Mainstreaming av integration som handlar om styrning av integration i tillväxtprogram och regionalpolitik. Förhoppningsvis ska den leda fram till en diskussion om hur integration blir en naturlig del av tillväxtpolitiken.

30


Vad innebär integration genom mainstreaming? Flera utvärderingar har visat att vi i Sverige är dåliga på att genomsyra det regionala tillväxtarbetet med integrationsmålen. Det går bättre men inte bra om man tittar på de ekologiska och jämställdhetsmålen. Ragnar Andersson har under de senaste åren gjort ett antal studier åt Nutek och nuvarande Tillväxtverket. Nu arbetar han i Temagrupp Entreprenörskap och Företagande, som studerar projekt inom EU:s strukturfonder för att ta fram kunskaper om arbetssätt och metoder som kan hjälpa långtidsarbetslösa genom företagande. – I början var min avsikt att skriva en avhandling om hur man gav stöd till invandrarföretagare. Men detta krävde kunskap om bakgrunden till sådana insatser. När jag letade efter kunskap om integrationspolitiken i stort i den regionala tillväxtpolitiken, saknades en sådan. Så avhandlingen kom vartefter att handla om hur man försökte översätta integrationspolitiska mål inom hela den regionala tillväxtpolitiken, säger Ragnar Andersson, analysansvarig på Temagrupp Entreprenörskap och Företagande vid Tillväxtverket. Andersson har jobbat med frågorna kring avhandlingen sedan 2001, men själva avhandlingsarbetet tog drygt fyra år. Huvudbudskapet är att trots att flera regeringar efter varandra sagt att integration är viktigt och att mainstreaming är den främsta metoden för att minska segregationen och öka integrationen, så tillämpade man i praktiken inte någon mainstreamingsmetod. I en rad olika styr- och måldokument på nationell, regional och lokal nivå slog man fast att man ska mainstreama men när det kom till själva utförandet blev det inte av. Detta berodde inte på att man inte ansåg att målen i sig var viktiga, men integrationsfrågorna trängs undan av andra frågor om man inte arbetar systematiskt och målmedvetet, berättar han.

På Tillväxtverket är arbetet att mainstreama integrationen redan igång och förhoppningsvis ska de kunna ta hjälp av Ragnar Andersson och hans avhandling. Men fortfarande återstår mycket att göra ute i regionerna och inom den nationella tillväxtpolitiken när det gäller att tillämpa den metod som man säger vara den viktigaste för integrationen. – Jag tror att det är svårt att hitta enkla och stora lösningar som en gång för alla löser segregationsproblemen. Istället bör man börja med att förändra hur man arbetar i det vardagliga arbetet i olika verksamheter. Jag tror det är nödvändigt med tydligare ledning och styrning uppifrån, med konsekvenser för de som inte försöker leva upp till integrationsmålen i sin verksamhet, samtidigt som man utvecklar kunskaper om vad ett integrationsperspektiv kan innebära konkret nerifrån. Om dessa två processer kan mötas tror jag man kommit långt, menar Ragnar Andersson

” i början var min avsikt att skriva en avhandling hur man gav stöd till invandrarföretagare ”

PROFILEN

Mainstreaming innebär att ett perspektiv ska genomsyra de många stora och små beslut som normalt tas inom en verksamhet. Den modell som både EU och Sverige vill tillämpa bygger på fyra grundinslag:

1. Först ska det göras ordentliga analyser av de områden som man håller på med. Dessa analyser ska bygga på ett integrationsperspektiv. Exakt vad detta innebär vet man inte i dag. Det är ett utvecklingsarbete där man får bestämma sig för vad som är en bra nog analys. Utifrån analyserna fattar man beslut.

2. Det andra är att detta beslutsfattande ska ske utifrån ett inkluderande integrationsperspektiv. 3. Det tredje är att arbetet ska utvärderas. Även då ska ett integrationsperspektiv tillämpas.

4. För att hjälpa till att säkra att det finns integrationsperspektiv med i processen ska målgruppen finnas representerad från början till slut. Har man genomfört dessa fyra steg så har man gjort vad krävs för att man ska kunna säga att en mainstreaming har skett.

Ragnar Andersson

Namn: Ragnar Andersson Ålder: 51 år Titel: Analysansvarig på Temagrupp Entreprenörskap och Företagande vid Tillväxtverket Familj: Sambo och fyra barn Aktuellt: Skrivit en avhandling om hur ett antal regeringar under tiden 1998 till 2007 försökte få integrationspolitiska mål att genomsyra praktiken inom regional tillväxtpolitik. Motto i livet: Väck den björn som sover och vakna själv.

D AGENS N Y B YGGARE

31


RETURADRESS IFS, Kungsholms Hamnplan 5 112 20 Stockholm

B

Drömmer du om att driva eget företag? Är du en kvinna som vill starta eget företag? Har du dessutom invandrarbakgrund? Almi Företagspartner driver just nu satsningen iK, investera i invandrarkvinnor, där målet är att inspirera fler kvinnor med utländsk bakgrund att våga starta och driva företag i Sverige. Funderar du på att starta ditt egna företag och vill ha hjälp med rådgivning och finansiering? Ring Almi på 020-52 90 10. Amani El-Ali driver skönhetsstudio, Beauty by Amani i Ronneby, Blekinge. Hon har med Almis hjälp lyckats få igång sitt företag och utsågs 2012 till Almi Blekinges Kvinnoagent. Där får hon möjlighet att vara en inspirationskälla som en entreprenör med utländsk bakgrund samtidigt som hon kan föra informationen vidare om hur Almi kan hjälpa just Dig att förverkliga en dröm. Amanis tips till er som funderar på att starta företag: Gör det! Tro på er själva. För om inte ni tror på er, kommer ingen annan göra det heller. Våga satsa. Våga uppfyll er dröm. Våga testa. Men sitt inte om 20, 30 år och ångra att ni inte gjorde det.

Namn: Amani El-Ali Företag: Beauty by Amani Ort: Ronneby Region: Blekinge

Det bästa med att driva företag är att: Du är din egen chef. Du får testa dina idéer och vara kreativ hur mycket du vill. Du behöver inte fråga någon. Det är en frihet utan dess like! Frihet på högsta nivå!

Dagens Nybyggare nr.5 2012  
Dagens Nybyggare nr.5 2012  
Advertisement