Page 1


TRO OCH liv

Credo.nu

När jag färdades hemåt härom kvällen slogs jag av att klockan passerat nitton och det var fortfarande ljust ute. Det gick en sån där mysig rysning genom hela kroppen, frusenhet som föll av mig, som om jag fick tinas upp inifrån och ut. Påsken har passerat och vi känner väl till utången; från död, sorg och saknad till uppståndelse, glädje och framtidstro. Våren och det tilltagande starka ljuset blir en påminnelse om Jesus Kristus försonande verk för mänskligheten som vi får fira under påskdagarna. Vår tro på Jesus är enkel; han lever, älskar oss och är med oss alla dagar till tidens ände. Vi får leva av den tron och låta den bära oss genom allt. Vi tror att den kristna tron är och för alltid kommer att vara relevant oavsett vilken tid vi lever i. Dess sanningar är så att säga eviga. Kanske är det dock så att man som kristen för varje ny tid bör lära sig att kommunicera dessa eviga sanningar på ett sätt som ens samtida generation kan förstå och ta till sig. I Credos reviderade visionsdokument står det att vi vill relatera tron till liv, studier och vänner. Detta nummer är det fjärde och avslutande numret i en serie som har handlat just om detta tillägg till Credos vision som antogs av styrelsen i höstas. Tidigare har vi haft ”Tro & studier”, ”Tro & kultur” och ”Tro & relationer”. Som redaktör för dessa fyra nummer är min förhoppning att vi lyckats kommunicera detta; att den kristna tron i allra högsta grad går att relatera till alla delar av livet. Att tro kan man visst göra utanför kyrkan. Att vår tro är intellektuellt trovärdig och övernaturligt verklig. Ta vara på denna vår, gläds över ljuset som tilltar och solen som värmer. Låt årstiderna som ligger framför oss påminna oss om att ljuset har besegrat mörkret och att Gud är med oss i allt till tidens ände. Det är faktiskt rätt så galet fantastiskt när man väl tänker efter...

REDAKTÖR Samuel Sander 08-545 494 65 samuel.sander@credo.nu ANSVARIG UTGIVARE Daniel r äverbrandt 08-545 494 61 daniel.alverbrandt@credo.nu Redaktion (detta nummer) Carolina KLintefelt Gunilla Bäcks gustaf thunqvist mats enander daniel R älverbrandt FORMGIVNING Samuel Sander illustration 4 Linnea Wulfsberg linnea.wulfsberg@gmail.com Texter där inget annat anges Carolina KLintefelt TRYCK VETTERTRYCK

Credo.nu ges ut av Credo, som är en kristen elev- och student­rörelse i Sverige. Vi vill med Guds hjälp göra Jesus Kristus känd, trodd, lydd och älskad.

samuel Sander ReDAKTÖR

Vår ekonomi är helt beroende av gåvor, kollekter och

anslag. VI ÄR Därför väldigt tacksamma för varje gåva .

INNEHÅLL nummer TVÅ 2012 tro & liv 4 6 8

mats selander - tro, liv & blinda fläckar Anna SWAHN - kristen på skolan 3 Studenter - tro, liv & studier

10 UNCOVER - nytt bibelstudiematerial på g.

2 Credo.nu Nummer två

BANKGIRO 571-1858

14 17 19

Möte med studenter i ungern

IFES sommarteam

Josefin lennartsson - gästkrönika

ADRESS Rehnsgatan 20 113 57 STOCKHOLM TELEFON 08-545 494 60 FAX 08-728 84 44 E-POST info@credo.nu HEMSIDA www.credo.nu


Tro och liv:

om våra blinda fläckar Text: Mats Selander, Lärare på CredoAkademin

Jag kom till tro som 15-åring. När jag var 19 gjorde jag lumpen som plutonsjukvårdare. Jag fick då praktisera på ett sjukhus och blev erbjuden att sätta droppnål på kvinnor som skulle göra abort. Abortfrågan hade dittills varit en icke-fråga för mig. Jag hade helt enkelt inte tänkt på den och jag hade inte tillämpat Bibelns människosyn på ofödda människor. Den var en blind fläck för mig.

N

är jag bodde i Los Angeles lärde jag känna koreanska kristna. De berättade för mig att den koreanska kulturen är mycket hierarkisk. Olika människor är olika mycket värda. Den rena rasen är viktig och handikappade barn skäms man för. Även många kristna tänker på detta sätt. Men lyckligtvis hade de unga kristna koreaner som jag träffade identifierat dessa blinda fläckar.

I

Hong Kong, som min fru kommer ifrån, ser man ofta ner på fastlandskineser. Som före detta brittisk koloni undgick Hong Kong maoismen och kulturrevolutionen. Man är i mångt och mycket en modern västerländskt influerad stad. Därför ser man ner på Kina. Allt från Kina har dålig kvalité. Och fastlandskineser är inte att lita på. När jag frågar kristna Hong Kong-kineser om väckelsen och förföljelsen i Kina är de ofta ointresserade. En ung kvinna ansåg att de kristna i Kina får skylla sig själva om de 4 Credo.nu Nummer två

sätts i fängelse, eftersom de då antagligen gjort något fel. I sann traditionell kinesisk anda (inspirerad av Konfucius) försvarade hon myndigheternas förföljelse av hennes egna kristna bröder och systrar. I mina ögon är detta klart en blind fläck.

M

en vem är jag att peka finger på kristna från andra kulturer? Kanske jag inte förstår? Kanske jag dömer för hårt? Kanske det, men samtidigt är det lättare att hitta blinda fläckar när man kommer utifrån, när man själv inte upplever kulturens tryck. Därför behöver kristna från olika kulturer varandra. För oftast är det kulturen som skapar våra blinda fläckar. Aspekter av evangeliets sanning och radikalitet döljs eller marginaliseras ofta av vår egen kulturs självklarheter. Det gör att vi har svårt att tillämpa evangeliet på hela våra liv. På de områden där vår kultur rimmar med evangeliet brukar vi helhjärtat stå upp för Bibelns sanning. Men på de områden där Bibeln

frontalkrockar med vår egen kultur riskerar vi att bli blinda och döva för Bibelns budskap. Därför behöver vi lyssna på varandra och särskilt på kristna från andra kulturer. De kan ha lättare att se när den svenska kulturen trycker undan evangeliet i våra liv.

J

ag tror många av våra blinda fläckar som svenska kristna har att göra med den extrema individualism som råder i vår kultur. Individens känsla och vilja har blivit det ”heliga” som ingen får ”kränka”. Bibelns syn på bland annat pengar, äktenskap, sex och församlingsgemenskap blir då väldigt provocerande. Du är inte herre över dina pengar. Gud vill att ditt sexliv återspeglar Guds kärleksfulla vilja. Äktenskapet är ett heligt och livslångt löfte som verkligen gäller i vått och torrt (även om en separation ibland är oundviklig). Församlingen är vår familj där vi är kallade att leva i samma kärlek som Jesus visade oss när han gav sitt liv på korset. Det är


inte ”lagom”. Det är revolutionerande, jobbigt och härligt. Och det går bara med Guds hjälp och närvaro.

om man ska orka leva ett liv som inte är anpassat efter alla kulturens normer.

H

M

ur kan man se sina ”blinda fläckar”? Hur kan man börja tillämpa Jesu undervisning på hela sitt liv? Svaret är förstås det gamla vanliga: bönen, Bibeln och gemenskapen. David ber: ”Vem märker själv hur ofta han felar? Förlåt mig mina hemliga brister” (Ps 19:13). Och: ”Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar. Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen” (Ps 139:23-24). Bön utan ödmjukhet har ingen verkan eftersom Gud står emot de högmodiga ( Jak 4:6). Det ligger ju i sakens natur att man inte ser sina blinda fläckar. Därför behöver man ödmjukt inse detta och be om Guds hjälp. Detta bör vara en kontinuerlig böneattityd i våra liv. Vi behöver också både läsa och tillämpa Bibeln. Bibeln ger oss den referensram utifrån vilken vi kan relativisera vår egen kultur. Alla har vi svårt att tro att min kultur, det jag är van med, det jag vuxit upp med skulle vara fel, ja ibland även ont och demoniskt. Min kultur kan väl inte vara så ond? Ibland och i vissa avseenden är den just det! Och det är minst sagt svårsmält. Det är alltid svårt att tro. För att få kraft att leva motströms behöver vi förstås Jesus själv. Vi behöver Hans kraft och frimodighet. En del av detta får vi i församlingsgemenskapen. Äkta kristen vänskap, äkta syskonskap, är nödvändigt

in bön och önskan är att Credo ska få vara en lärjungagemenskap där vi får tillämpa hela evangeliet på hela våra liv och där våra egna och vår kulturs blinda fläckar avslöjas en efter en. Jag är övertygad om att Gud kallat oss i Credo att vara en precis så Jesus-revolutionär rörelse. En av de mest rörande illustrationerna på detta kommer från före detta generalsekreteraren för IFES, Lindsey Brown. Under de oroligheter som ledde fram till folkmordet i Rwanda (där hutu-milisen mördade ca 800 000 från tutsi-folket) var de kristna studenterna ett underbart exempel på Guds rikes kultur. På lunchen i universitetets matsal serverade de kristna tutsi-studenterna huvudrätten till sina kristna hutu-vänner, och sedan serverade hutu-studenterna efterrätten till sina tutsi-vänner (eller om det var tvärtom). Denna demonstrativa kärlekshandling gjorde att folk sa att ”här på universitetet finns det tre folkgrupper: Hutu, tutsi och kristna.” Må vi finna mod, vishet och kärlek att leva i samma underbara radikalitet här i Sverige.

° Den blinda fläcken. Placera ditt ansikte ca 30 cm från tidningen. Blunda med höger öga och fixera blicken på den lilla vita fyrkanten med vänster öga. Rör dig sakta mot den röda illustrationen tills den svarta punkten försvinner.


Kristen på skolan Text: Anna Swahn, skol- och studentsekreterare i södra sverige

D

en Gud vi möter i Bibeln är alltings skapare och Herre och intresserad av allt i våra liv. Studietiden är lika mycket en kallelse från Gud som någon annan del av livet. I Credo längtar vi efter och arbetar för att fler skolelever och studenter i Sverige ska relatera sin kristna tro till liv, studier och vänner. Jesus vill vara Herre över alla områden i våra liv. Att följa Jesus också i skolan är inte lätt eller utan motstånd men Jesus har lovat: jag är med er alla dagar till tidens slut (Matt 28:20). Men hur funkar det egentligen att vara kristen på en helt vanlig skola i Sverige våren 2012?

E

n måndagmorgon i slutet av mars begav jag mig till gymnasieskolan Spyken i Lund för att samtala med Louise Berglund om just detta. Louise går andra året på naturvetenskapsprogrammet. Hon är ledare för den Credogrupp som finns på skolan och också med i Credos skolutskott.

6 Credo.nu Nummer två

Det första jag vill veta när vi träffas är hur viktigt hon tänker att det är att vara kristen på skolan, spelar det egentligen någon roll ifall vi lever med Jesus också i skolan? Louise: Det är viktigt att vara lärjunge också på skolan, annars blir det ju något slags falskt dubbelliv. Om man bara är kristen i kristna sammanhang och inte när det är jobbigt känns det som att man är taskig mot sig själv för då är man ju inte alltid fullt ut den man är. Hur berättar man att man är kristen? Louise: Jag har armband från olika kristna läger jag har varit på. När jag började ettan så ville jag gärna berätta att jag var kristen men det var svårt att komma in på det. Folk frågade om armbanden och så fick jag möjlighet att berätta att jag hade varit på kristna läger och så kom det fram den vägen. Det kändes lite jobbigt fast det inte borde vara jobbigt men det var mest jobbigt i stunden. Det är skönt att folk vet om det. Att jag är med i den kristna skolgruppen hjälper också till så att folk får veta. När vi till exempel har bokbord så ser andra att jag står där.

Är din kristna tro någon gång en fördel eller styrka för dig i skolan? Louise: Tron är ofta en styrka. Allt blir mycket mer meningsfullt. Mina klasskompisar tänker att det inte finns någon riktig mening med någonting. Vi lever och dör och man måste få ut allt man kan av livet. De tänker att allt ligger på dem och deras prestationer, de måste hela tiden prestera så att de kan få lyckliga liv. Om de misslyckas i skolan så får de inga bra betyg och inga bra jobb och då sabbas hela deras livskvalitet. Jag vilar i att Gud bär mig vad som än sker. Om jag misslyckas är det inte hela världen för jag vet att Gud kan ordna det. Allt handlar liksom inte om mig och mina prestationer. Finns det något som är svårt med att vara kristen på skolan? Louise: Jag gillar egentligen inte att prata så mycket. Om man säger att man är kristen så får man en massa frågor och hamnar i centrum. Folk kan också bli arga. Det är jobbigt. Vi är alla olika och en del gillar livliga diskussioner men jag tycker inte alltid att det är så roligt.


När det är diskussioner, vad är det för frågor som brukar ställas? Louise: Det är bevis de vill ha. De säger ”vetenskapen har bevisat detta, detta och detta...” De undrar hur jag kan tro på Bibeln och varför jag är kristen. Mest diskuterar jag med dem i klassen och då gäller det naturvetenskap kontra tro. Vad har diskussionerna gjort med dig? Louise: Det har varit skönt att få diskutera. Jag har haft ganska få men långa diskussioner. För mig egen tros del har det varit skönt. Det är skönt att veta att jag kan svara. Det har varit roligt också när folk fått bli av med fördomar eller ha fått veta mer om kristen tro. Det kan vara jobbigt när det är väldigt många som ställer många olika frågor och det bara är jag på min sida. Det är lite speciellt att gå natur. Vi lär oss verkligen evolutionsteorin och på biologin frågar lärarna hela tiden ”hur kan vi se evolutionen i detta?”. Det förutsätts att Gud inte finns. Jag tyckte att det var jobbigt i början och läste böcker om tro och vetenskap och apologetik. Det var skönt att verkligen se att min tro inte är tagen ur luften. Jag har också lärt mig att jag inte behöver bevisa eller motbevisa allt. Folk i klassen tycker att det är konstigt att vara kristen och gå natur (skratt). Jag tycker att det är häftigt med naturen och kroppen med alla små detaljerade processer. Jag har svårt att se att Gud inte skulle ligga bakom. Förutom att du hamnar i diskussioner, påverkar din tro dig på något annat sätt en vanlig dag i skolan? Louise: Jag tror att jag har en annan drivkraft att ta hand om människor. Jag vill vara en god människa, men jag är inte

så bra så jag vet egentligen inte om det är så stor skillnad mellan mig och andra. Men jag vill verkligen se till andra och inte bara till mig själv. Det är inte alltid så jag gör, men jag vill. Har du något tips till den som vill vara lärjunge också i skolan? Hur ska man komma ihåg att tänka på Jesus? Louise: Jag har rast varje dag från kl 09.40 till kl 10.00. Jag försöker så mycket jag kan att gå in på toa och be under den rasten. Man dras annars lätt in i skoltänket. Det är bra att tvinga sig själv att ta en paus och få lite perspektiv. Det hjälper mig att inse att kraven på mig inte är så viktiga och när jag kommer ut från toan brukar jag på ett annat sätt inse att alla människor runt mig är älskade av Gud. Att ha en kristen skolgrupp är också väldigt skönt. Det blir en paus i skolrytmen och man får be tillsammans och prata om Gud. Det är skönt att se att det finns fler kristna och att man inte är så ensam som det känns ibland. Bönen är viktig och gör skillnad.

Vilka utmaningar upplever du? Louise: För mig är det nog att våga stå för tron och inte försöka att byta samtalsämne när man känner att det kommer nära samtal om tron. Det är onödigt att vara rädd. Man vill bli omtyckt och jag kan känna att det finns en risk att de inte ska göra det om de vet att jag är kristen. Samtidigt tror jag inte riktig att det ska hända. Det är dumt (skratt). Vilka möjligheter finns med att vara kristen på sin skola? Louise: Det är många som blir intresserade av att man inte skäms för det och lever det och är stolt över sin tro, det får folk att tänka. Det betyder mycket att stå upp för sin tro. Till sist, vad skulle du vilja att dina klasskompisar visste om Jesus? Louise: Att han älskar dem och att det här med att Jesus har dött för alla det handlar om dem!


Tro, liv och studier – hur hänger de ihop?

Tro och liv – och ämnesstudier som kan ställa allt på ända. Mötet med forskning och studievärld kan ibland bli omvälvande för den som tror. Ny kunskap kan väcka tvivel på det man tidigare har hållit för sant, men ibland kan det också förstärka intrycket av att tron håller och blir starkare. Credo.nu frågade tre studenter inom olika ämnen om hur deras tro och deras studier hänger ihop.

Ulrika Malm, 22 år, studerar andra terminen på psykologprogrammet vid Göteborgs universitet. Har din tro påverkat ditt val av studieämne? Hur? – Ja, det tror jag. Det är svårt att säga. Jag är uppvuxen i en kristen familj och har alltid varit kristen, så jag vet inte hur det skulle ha varit annars. Men att vilja lyssna på dem som har det jobbigt och att ta hand om andra är väl något som kanske kommer av tron. Hur ser du på relationen mellan din tro och ditt ämne? Finns det ”motsättningar”? Finns det någon särskild ”samklang”? – Hittills har inte ämnet i sig inneburit någon motsättning, men det har funnits föreläsare som har framställt det så. De säger t ex att i det gamla samhället var man religiös istället för att ha kunskap. Vissa föreläsare har uttalat sig negativt. Sedan finns det också en del filosofer som är emot kristen

tro. Men det finns andra som är kristna, så jag tycker att båda sidorna finns inom ämnet. Har dina ämnesstudier påverkat din tro på något sätt? Skapat tvivel? Förstärkt tron? – Jag har inte fått något tvivel, men ibland när de går på djupet om hur människan fungerar och allt som händer i kroppen kan jag tänka ”wow, vilken skapelse, vilken komplexitet, tänk att allt funkar!”. Kroppen är verkligen perfekt i sin konstruktion. Det har stärkt min gudstro. Har du tänkt i termer av att ditt studieämne och ditt framtida yrke ska relatera till din tro? På vilket sätt i så fall? – Först tänkte jag bli diakon eller själavårdare, men då måste man ha en grundutbildning. Då tänkte jag att psykologi är väldigt intressant. Jag kan tänka mig att jobba som ”vanlig” psykolog först, men sedan kommer jag kanske att söka mig till kyrkan, som diakon eller till någon kristen praktik.


Anders Lundberg, 22 år, studerar sista terminen på masterprogrammet i teologi vid Lunds universitet Har din tro påverkat ditt val av studieämne? Hur? – Ja. Jag hade ett intresse av att fördjupa mig i min tro och en längtan efter att jobba i församling med undervisning och ledarskap, så det finns en direkt koppling. Hur ser du på relationen mellan din tro och ditt ämne? Finns det ”motsättningar”? Finns det någon särskild ”samklang”? – Bara för att man läser teologi tror man att det ska finnas en närmare koppling mellan tro och vad man studerar. Men det behöver inte vara så att ett annat ämne har mindre koppling till ens tro. Vad man än studerar måste man förhålla sig till större frågor om vetenskap, sanning och ärlighet. Har dina ämnesstudier påverkat din tro på något sätt? Skapat tvivel? Förstärkt tron? – Både och. Det finns saker som jag har ändrat mig i, men när det gäller Jesus som sanningen, Bibeln som Guds ord och den kristna trons anspråk har jag inte ändrat mig. Tvärtom har jag blivit mer frimodig. Har du tänkt i termer av att ditt studieämne och ditt framtida yrke ska relatera till din tro? På vilket sätt i så fall? – Jag skulle vilja att alla som studerar ska göra det för att föröka Guds ära och utbreda Guds rike på jorden. Att studera teologi har förstås stor betydelse för vilka yrkesval man gör, men det behöver inte vara mindre för de som läser andra ämnen.

Kristoffer Lindvall, 21 år, studerar andra året på rymdteknikprogrammet vid Luleå tekniska universitet Har din tro påverkat ditt val av studieämne? Hur? – Nej. Jag blev kristen och döpte mig för några veckor sedan. Jag har alltid varit nyfiken på vetenskap, matte och fysik. Och jag har alltid trott på en Gud, men inte på en personlig Gud. Jag ser matematik som Guds tankar. Det är därför jag har varit så nyfiken på det. På så sätt har det kanske påverkat mig, men jag skulle nog ha valt matte och fysik hur som helst för att jag är väldigt intresserad av det. Hur ser du på relationen mellan din tro och ditt ämne? Finns det ”motsättningar”? Finns det någon särskild ”samklang”? – Med själva ämnet finns det inget som går emot tron, men kulturen vi lever i är ju väldigt emot. Därför måste man vara noga med hur man ser på vetenskapen som kristen. Man måste utgå ifrån Bibeln och dra sina slutsatser därifrån. Bibeln har sina egna svar. Har dina ämnesstudier påverkat din tro på något sätt? Skapat tvivel? Förstärkt tron? – De har förstärkt min tro väldigt, väldigt mycket. Du förstår, jag älskar matte och tycker att det är riktigt kul. Det förstärker min tro! Det är svårt att förklara. Matematik är så simpelt och elegant. Jag känner en närhet till Gud när jag pluggar matte. Har du tänkt i termer av att ditt studieämne och ditt framtida yrke ska relatera till din tro? På vilket sätt i så fall? – Det vet jag inte. Det handlar om civilingenjörsjobb eller att forska kring rymdaktiga saker, men man utbildar sig inte till något speciellt jobb. Gud får visa mig vad han vill att jag ska göra.


Upptäck Jesus tillsammans!  

N

är man snackar om Jesus och tro blir det så lätt en massa åsikter och tyckanden hit och dit. Alltför lätt blir det inte så mycket om Jesus själv, vem han är, vad han sade och vad han gjorde. Och även om Bibeln ligger på bordet är det inte säkert att den öppnas under samtalet… eller? Nu finns en hjälp till att upptäcka Jesus tillsammans med kursare och vänner som är ovana att läsa Bibeln! Engelska studentrörelsen UCCF har tillsammans med Becky Pippert tagit fram handboken Uncover för de som vill ha argument att ta ställning till och som är beredda att ge ursprungskällan en chans. Genom att själv studera några bibeltexter får man se hur Jesus bemötte de människor han hade runt omkring sig när han gick på jorden, människor som var märkvärdigt lika oss själva. Det han gjorde för dem är sådant vi fortfarande längtar efter idag. Becky Pippert (välkänd för de som var med på konferensen Ut ur saltkaret som Credo var med och anordnade i Göteborg våren 2011) är författare, talare och grundare av Salt Shaker Ministries. Hon är van att leda bibelsamtal och hjälpa andra att upptäcka Jesus. ”Den här handboken är för alla som verkligen söker, som har ärliga frågor och som vill undersöka den riktiga Jesus. Eftersom min egen resa började i skepticism så har jag valt ett liknande angreppssätt för de här bibelstudierna. Det är inte alls nödvändigt för dig att tro på Jesus eller acceptera Bibeln som ’gudomligt inspirerad’ för att använda den här handboken. Snarare kan du närma dig skildringarna av Jesus som du skulle närma dig andra historiska dokument, med ett öppet sinne och öppet hjärta – för att se vad som finns att finna.” (Ur inledningen till Uncover) Läs mer om Uncover på www.uccf.org.uk/uncover

Här bjuder vi på hela första avsnittet ur Uncover. Läs själv, eller ta med det till din skol-, student- eller bönegrupp – och bjud gärna med dig vänner som inte är kristna.

1. Bara ståplatser BEVIS

A FALLSTUDIE

Fråga:

Har du någonsin hört en vän säga: ”Om bara min stora dröm gick i uppfyllelse så skulle jag bli lycklig”?

TEXTEN LÄS KÄLL till Introduktion Lukas. 1-4 Kap 1 vers

LÄS KÄLLTEXTEN

Hur väl tror du att det stämmer? Varför?

Helandet av den förlamade. Kap 5 vers 17-26


Studie: A

Text: Lukas

1:1–4 & 5:17–26

Historisk Jesus var extremt kontroversiell för sin samtid. Medan de vanliga, utstötta eller marginaliserade människorna drogs till honom blev kontext:

de religiösa ledarna ständigt förargade på hans anspråk, sociala kontakter och livsstil. Det fanns flera olika sorters religiösa ledare på Jesu tid. I den här berättelsen får vi möta två olika grupperingar. Fariseerna var en religiös judisk sekt som fokuserade på en strikt tolkning av Mose lag (de första fem böckerna i Bibeln). Den andra gruppen kallades laglärda (en del var även fariseer) och var professionellt tränade i att undervisa och tillämpa lagen.

Vi får också möta en förlamad man och hans hängivna vänner. De var så ivriga att se sin vän helad att de följde Jesus till en stad i Galileen där han undervisade. Till vännernas förvåning var huset där Jesus befann sig inte bara proppfullt av människor från trakten utan också av religiösa ledare som rest från olika delar av landet för att lyssna på den nya rabbin som väckte så mycket uppmärksamhet. Vi får inte veta vad den förlamade mannen heter eller hur han blev förlamad, men vi ser att Jesus möter hans behov på ett överraskande sätt.

Vi utforskar Jesus

1

2

Jesus undervisar i regionen Galileen. Avståndet mellan Jerusalem (i söder) till Kapernaum (i norr, varifrån Jesus utgick) är cirka 19 mil. En sträcka som tar en vältränad person 4–5 dagar att gå!

Vilken metod använde Lukas när han skrev och vad var hans syfte (v 3–4)?

Lägg märke till varifrån de religiösa auktoriteterna kommer (v 17). Varför tror du att några av fariseerna och de laglärda valt att resa så långt, och dessutom samtidigt?

3

Beskriv hur livet antagligen såg ut för en förlamad person: både rent praktiskt och känslomässigt.

4

När männen märkte att de inte kom in genom dörren på grund av alla människor kom de upp med en ny plan. Vilka risker fanns med deras b-plan (v 18–19)?

5

† Dramatiken de skapade fick säkert olika reaktioner. Försök föreställa dig hur de som var där reagerade: De religiösa ledarna? Folket från staden? De som ägde huset? Jesus?

6

† Vad säger deras handlande om den förlamade mannen och hans vänner?

7

† Vad är det Jesus ser i dessa män som gör intryck på honom (v 20a)?

8

Hur tror du den förlamade mannen och hans vänner reagerar när † Jesus säger att mannens synder är förlåtna?

9

† Jesus tycks säga till mannen: Om jag bara helar din kropp kommer inte lyckan att vara länge, eftersom grunden till människans olycka är djupare än ditt nuvarande problem. Vad tänker du om det? Genom att säga att mannens synder var förlåtna kom Jesus indirekt † med ett mycket kontroversiellt anspråk som de religiösa ledarna tydligt uppfattade. Vilket (v21)?

10

De religiösa ledarna var förundrade över Jesu förmåga att hela människor, men de blev ursinniga när han gjorde anspråk på att kunna förlåta synder, eftersom de visste att enbart Gud själv kan göra det. Jesus sa inte till den förlamade mannen: ”Vi har alla misslyckats. Ingen är perfekt, så ta det lugnt.” Istället proklamerade Jesus att den förlamade mannens synder var förlåtna, därför att Jesus sagt att det var så! Detta var ett uttalande som skakade om hela tillvaron och klargjorde Jesu identitet och uppgift. Fariseerna missade inte budskapet! Det som Jesus gör efter detta chockerar dem ännu mer. När ledarna i Gamla testamentet skulle åberopa en auktoritet talade de alltid i gudomlig (aldrig personlig) auktoritet genom att säga ”så säger Herren”. De religiösa ledarna var övertygade om att hädelse – att påstå sig själv vara Gud – var den värsta av alla synder.

11 12

† Vilken auktoritet åberopar Jesus när han talar till den förlamade mannen (v 24b)?

† Vad sa Jesus för att vara helt säker på att alla förstod vad helandet av den förlamade mannen innebar (v 24a)? Beskriv scenen när den förlamade mannen agerar på Jesu omöjliga † befallning (v 25–26)

Och? Vad spelar det här för roll? C S Lewis, litteraturprofessor vid Oxford och kristen författare som tidigare varit en hängiven ateist, skrev följande:

”Sedan kommer den verkliga chocken. Bland dessa judar dyker det plötsligt upp en man som går runt och pratar som om han vore Gud. Han gör anspråk på att förlåta synder. Han säger sig ha funnits till i evigheter. Han påstår att han ska komma för att döma världen vid tidens slut. […] Och när man har förstått det, inser man att vad den här mannen sade kort och gott var det mest stötande som någonsin kommit över människoläppar.” (C S Lewis, Kan man vara kristen, Libris 2003, s 70)

Varför tror du att många människor som tar avstånd från de kontroversiella anspråk Jesus kom med gällande sin identitet ändå tycker att han var en stor ledare och lärare?


I sitt nyhetsbrev berättar Becky Pippert om en kampanj i England nyligen:

N

är jag ledde det första seminariet för sökare i Canterbury tog en kristen student med sig en vän som var sökare, jag kallar henne Cathy. Cathy var den blygaste jag har mött. Hon sa inte ett ord under seminariet och hon tittade undan varje gång våra blickar möttes. Vi stötte ihop några gånger under de följande två dagarna och varje gång pratade jag lite med henne. När vi höll på att ställa borden i en ring inför det sista seminarietillfället såg jag att hon satt vid en dator längst bort i rummet. Jag gick dit och frågade om hon ville vara med, och jag såg på hennes reaktion att hon hade satt sig där med den avsikten, men var för blyg för att själv ta initiativet.

S

edan hände något fantastiskt. Den här gången började hon att prata. Till en början talade hon så tyst att jag var tvungen att be henne höja rösten. Men jag blev djupt berörd av hur mycket hon förstod av texten. Det mest intressanta var dock att se, att ju mer hon pratade, desto mer levande blev hon. Mer och mer av den sanna Cathy trädde fram. När seminariet var slut sa jag till henne: ”Cathy, jag visste inte att du kunde så mycket om Skriften. När började du studera Bibeln?” Hon sa: ”Det här är bara andra gången jag läser Bibeln i hela mitt liv!” Jag tittade på henne med tvivel i blicken och frågade: ”Och när var första gången då?” Hon sa: ”Igår, när vi läste Lukas 7.”

J

ag sa att jag var mycket imponerad av hur djup insikt hon hade om Bibeln. Då berättade hon att hennes föräldrar inte var troende och hade gjort ett medvetet val att inte uppfostra henne på ett kristet sätt. Men så la hon till: ”Men när jag läste Bibeln kom jag plötsligt att tänka på min mormor. Hon var kristen. Visserligen dog hon när jag var liten, men jag kommer ihåg att jag brukade sitta i hennes knä, och hon sjöng psalmer och berättade för mig att Jesus älskar mig. Alla de där minnena strömmade över mig idag.” Nu har Cathy anmält sig till Uncover, och jag ber att hon också ska ge sitt liv till Kristus. Vilken vacker påminnelse om att vi kan tro att vi talar med någon som inte har en susning – men vi vet inte att en troende släkting har bett för dem långt innan vi gjorde entré. 12 Credo.nu Nummer två

Credo planerar en svensk utgåva av Uncover till kommande höst. Vill du bidra ekonomiskt till projektet? Hör av dig till info@credo.nu. En gåva på 200–2000 kr hjälper långt!

Bankgironr 571-1858


boknotiser Lättsam med eftertanke

Kristian

Samuel Larsson Libris förlag, 96 s Ett lite annorlunda grepp på livet som kristen får man i serieboken Kristian. Tecknaren Samuel Larssons figur har gått att följa i strippar i tidningen Dagen, och här finns nu ett 80-tal av dem samlade. Med träffsäker blick, humor och värme fångar serien upp relevanta vardagsfrågor för den som vill leva som kristen men kanske inte alltid riktigt lyckas.

Klassiska argument för kristen tro

Till trons försvar – handbok i kristen apologetik William Lane Craig CredoAkademin, 283 s

I denna handbok i kristen apologetik får du hjälp att förklara och försvara kristen tro med filosofiska, vetenskapliga och historiska argument. Författaren tar upp fyra klassiska argument för Guds existens, lägger fram historiska bevis för Jesu anspråk och för hans uppståndelse, tar itu med lidandets problem och visar varför den religiösa relativismen inte håller. Längs vägen ger han dessutom inblickar i sin egen livsberättelse. William Lane Craig är professor i filosofi vid Talbot School of Theology i Los Angeles, USA. Han har medverkat i ett trettiotal böcker. Till trons försvar är hans andra bok på svenska.

Vardagliga reflektioner om tron och livet

Kristen kritik av ateismens påståenden

Istället för balans – sök Gud

Gud och hans kritiker – en antologi om nyateismen

Robert Eriksson Libris förlag, 175 s

”Livet är här och nu. Gud är här och nu. Du är här och nu. Det är en skatt att upptäcka.” Så står det i baksidestexten till denna bok, som i enkelt resonerande texter med vardaglig anknytning reflekterar kring livet och tron. En utgångspunkt är att ”allt börjar med Gud”. Författaren hämtar stoff för sina reflektioner från såväl Bibeln som från vitt skilda, kända tänkare, till exempel Henri Nouwen, Ignatius av Loyola och Bruce Springsteen. Robert Eriksson är pastor och föreståndare i Sävedalens missionskyrka, samt sångare, musiker och skribent, och detta är hans första bok.

Mats Selander (red) CredoAkademin, 288 s

Är Gud ett moraliskt monster? Är religiösa människor mentalt sjuka? Är religion och vetenskap oförenliga? Det är några frågor som väckts i debatten mellan ny-ateister, med bland andra Richard Dawkins och Christer Sturmark i spetsen, och kristna. Mats Selander, lärare på CredoAkademin, har sammanställt 11 artiklar av skribenter med fackkunskaper inom exempelvis fysik, biologi och filosofi som tar upp dessa och andra frågor och granskar dem kritiskt utifrån ett kristet apologetiskt perspektiv.


Studentmöten över gränser

På IFES stora konferens UNDIVIDED2012 i Ungern samlades i år cirka 2 000 studenter från universitet i Eurasien för att fira påsk tillsammans. Reportage: Gunilla Bäcks & Sara Jonegård

N

är studenter träffas från olika delar i Europa och världen, så är det naturligt att reflektera över skillnader och likheter i hur livet som troende student ser ut. Likheter finns exempelvis i den gemensamma längtan att upptäcka och utforska livet och identiteten, och längtan efter Guds kärlek. Många har även gemensamt att man är i en akademisk värld som antar att tro och vetenskap inte går ihop, och att man har olika hinder för att dela vem Jesus är.

A

tt flytta hemifrån och påbörja sitt eget liv kan vara omtumlande. Vem är jag? Vem har jag möjlighet att vara? Vem vill jag bli? Gabriel, brasilianare som bor i Norge det här året, minns hur det var för tre år sedan när han flyttade hemifrån och började plugga till journalist. ”Första året erbjöds jag allt. Party, alkohol, sex osv. Det var upp till mig själv att tacka nej. Tillvaron var inte lika skyddad längre.” Han kom till universitetet med en tro på Jesus och tyckte det var svårt att vilja evangelisera alla, samtidigt som han ville vara sig själv. I kontakten med IFES fick han lära sig om att dela sin tro mer naturligt, och Gabriel konstaterar att åren på universitetet har lärt honom mer om tron och att leva som aktiv kristen än om journalistik.

14 Credo.nu Nummer två

S

amtidigt finns också risken att man som kristen bara umgås med andra kristna och undviker andra kursare, och frågan är om man då lär sig det som Gabriel talade om? Holländska Rianne berättar att hon pendlar till universitetet och inte direkt umgås med sina kursare. Geerit som sitter vid hennes sida pluggar fysik, och konstaterar att han fortfarande träffar folk från en förening han var med i tidigare och dem tar han en öl med ibland. I hans klass är för övrigt hälften kristna och hälften ateister.

D

et hade varit spännande att få höra mer om hur samtalen i den kursen går kring tro och vetenskap. För den brottningen känner många igen sig i. På konferensen undervisade John Lennox, Oxfordprofessor i matematik, bland annat ur Daniels bok och gav oss smakprov ur sina samtal med ateisterna Richard Dawkins och Steven Hawking. Det var tydligt att många studenter uppskattade Lennox varma och logiska sätt att resonera och hans hjälp att se igenom de argument mot Gud vilka så lätt accepteras som sanning. Jag tror att många åkte hem till sina universitet lite mer rakryggade.

V

ad är då de främsta hindren för att dela med sig av vem Jesus är? För Masha och Natallia från Vitryssland skulle det kunna vara att det är olagligt. De menar att de nu har mer


ra Gunilla och Sa

Gabriel

Andrej, Marscha och Natallia

frihet eftersom kyrkan nu är tillåten, men från ett svenskt perspektiv är det fortfarande väldigt begränsande att inte ha rätt att dela sin tro eller få be utanför kyrkan. Eftersom en av dem ändå frågat sina korridorare om de ville läsa Bibeln med henne så undrar jag om det är tillåtet. ”Nej, men det är ju ingen som vet om det”, konstaterar hon. Och jag tänker ”vänta, vad är det som hindrar mig och så många av oss i Sverige egentligen?” Lagen har vi inga problem med. Är det rädslan att vara obekväm? Att göra bort sig inför sina kurskamrater? Eller är det en rädsla att Bibeln ska upplevas irrelevant och inte ha något att säga svenskar idag?

E

tt hinder kan vara rädslan att inte räcka till, att inte kunna svara på alla frågor, och det var skönt att höra lettiske Andrej berätta om när han kom till korridorsrummet i Litauen och kände att han hade blickarna på sig. Han var nykristen men konstaterar att ”det jag förstod kunde jag ju berätta om”.

F

ör övrigt avslöjade Andrej att han inte ser på Melodifestivalen – men nämnde Brainstorm, ett tidigare lettiskt tävlingsbidrag, när vi bad om musiktips. Vi européer har mer gemensamt än vi kan tro.

Rianne, Annemiek och Geerit Se gärna mer om konferensen på Credo Riks FB-sida, www.facebook.com/credosverige. Och passa på att åka nästa gång det är internationell konferens! Är du inte student är det en god idé att sponsra någon och ge dem möjlighet att få möta andra och se att familjen är stor och Gud är större!


UPPSNAPPAT Killar vill hellre vara smarta än ambitiösa Killar som går på gymnasiet vill gärna få bra resultat – men utan att anstränga sig. Det ger högre status, visar en ny avhandling om gymnasieelevers inställning till skolarbete. En förklaring till varför unga killar har sämre studieresultat än tjejerna är att det inte passar in i bilden av vad som är ”manligt” att vara en god student. Man vill hellre framstå som en begåvning, som inte utnyttjar sin fulla potential och som lyckas för att man är medfött begåvad, än som en ambitiös student. ”Det som ger mest respekt – eller vad man ska kalla det – det är om du får bra på prov, pluggar såhär halvmycket och även har fritid”, säger en kille i studien. Källa: Uppsala universitet 

700 procent Så mycket har fusket ökat på landets högskolor och universitet. Ökningen tros bero på att högskolornas användning av textmatchnings-program är mer vanligt förekommande. Källa: Högskoleverket

Mobilsurfare minst engagerade i andra människor

Unga höganvändare av mobil och dator löper större risk att drabbas av sömnsvårigheter, stress och psykisk ohälsa. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. ”Att ofta använda datorn sent på natten är inte bara associerat med sömnstörningar utan också med stress och psykisk ohälsa”, säger forskaren Sara Thomée. Hon lyfter fram vikten av att ta pauser, ge tid för återhämtning och sätta gränser för tillgängligheten för att ha ett hälsosamt förhållningssätt till kommunikationsteknologin.

De som använder sina mobiltelefoner mest är samtidigt minst redo att frivilligt lägga tid på att arbeta i hjälporganisationer. Det fastslår forskare vid universitetet i Maryland, som gjort flera olika studier med samma resultat. Mobiler och sociala medier tycks till stor del fylla vårt behov av att synas och få bekräftelse, och den sociala ”mättnad” vi då får gör att vi får svårare att engagera oss på ett djupare och mer krävande sätt i andra människor. Studenter fick bland annat i uppgift att svara på frågor i ett quiz, och ju fler frågor de svarade på, desto mer pengar skulle skänkas till ett miljö-projekt. Det visade sig att mobilanvändarna stod ut klart kortast tid och istället snabbt började nöjessurfa.

Källa: Göteborgs universitet

Källa: Svenska Dagbladet

Unga mobilanvändare får sömnstörningar


Sök till ett sommarteam!

åka till Canterbury och jobba Förra sommaren fick jag chansen att fick lära känna nya människor i ett internationellt sommarteam. Jag se hur Gud verkade ibland från många olika kulturer och jag fick en kväll pratar med någon utbytesstudenter. Det är coolt när man 2 veckor senare tror de på Jesus. som säger att de inte är religiösa och förmiddagarna och internaVi hade undervisning för teamet på kvällarna. På eftermiddagarna tionella kaféer för utbytesstudenter på ll och pratade med folk på stan. åkte vi på utflykter, spelade volleybo i teamet och fick pröva att leva i Jag bodde hemma hos en annan tjej te och ett artigt beteende. Resan den engelska kulturen, med mycket kostade inklusive allt ca 3 000 kr. människor och prata om Om du tycker om att lära känna nya endera att söka till ett Gud med folk skulle jag varmt rekomm sommarteam. Elin Forsling

Fakta: IFES Sommarteam IFES erbjuder sommaren 2012 sommarteam i bl a England, Frankrike, Irland, Skottland, Slovakien och Tjeckien. En kampanjperiod varar i mellan 1 och 4 veckor. Det finns flera perioder att välja på per ort. Priset för måltider och boende varierar mellan ca £70 och £140 beroende på ort och hur lång kampanjen är. Priset inkluderar inte resan från Sverige.

För mer information kolla in dessa sidor: www.ifesinteraction.org/get-involved/summer-teams www.friendsinternational.org.uk


bibelskolan med hjärnkoll

Många kr istna un gd om ar län gtar ef ter nå got mer. En tro som får de ko nk reta er fa renheter na at t gå ihop med den in re öv er tygelsen . Hjälp at t förs tå Bibeln på djupet. Et t sätt at t leva där frå gor och tv ivel inte upplevs so m hot. En djupa re förs tåelse och relation til l Gud. Är du en

av dem?

ÅRSMÖTE 29 december, Göteborg

i Johannebergskyrkans församlingshem. >> Formell kallelse kommer i separat utskick.

NOSA 2012 18-21 oktober

Bergen, norge

Bli inspiratör!

Bibelskola i centrala Stockholm med möjlighet till högskolepoäng. Ansökan och information finns på www.credoakademin.nu

Gå vår ledarutbildning och bli Credoinspiratör under ett meningsfullt år med Gud och ungdomar 12/13! Mer info på www.credo.nu/inspirator


ka

ni ö r l st

Variation i livsträdgården

M

in farfar hade en trädgård. Han hade byggt upp den från en leråker till ett grönskande paradis. Där spenderade jag många av min barndoms sommardagar med att äta sockerärter, hallon och färska morötter. Men det fanns inte bara sådant som var ätligt i trädgården, den vällde också över av klätterrosor, lejongap och astrar. Det var ett blomstrande paradis. Mitt i trädgården stod några bikupor, dessa bin utgjorde en viktig funktion i trädgårdens pollinering. Dessa bin gav farfar rejält med honung och farfar gav dem mycket nektar genom den trädgård han skötte om. I livet har jag märkt att det är lätt att glömma de olika delarna som hör det till. Ofta fokuserar jag på en sak i taget och det gör ofta livet lite mindre och lite mer snävt. På samma sätt tror jag vi gör med vår tro. Vi tar in en sak i taget och fokuserar på ett ämne, en fråga eller en livsstil. Detta medför en likriktning bland dem som tror och skapar utanförskap för dem som inte känner igen sig. På något sätt verkar det som att olika traditioner lockar till att fokusera på en del av Guds väsen istället för helheten. För ett tag sedan fick jag frågan om hur min tro såg ut och jag svarade att den sett olika ut beroende på vilken del av treenigheten jag lärt känna och spenderat tid med. Jag har upptäckt att jag vandrat från den ena till den andra ”personligheten” i treenigheten. Ibland helt fokuserat på bara en av dem och nästan glömt de andra. Detta kanske för att min uppväxt gjort det lätt att göra så. Men på senare år har jag upptäckt styrkan i att ha en nära kontakt med alla tre ”personligheter”. Det har gjort min tro mer balanserad och mitt liv mer helt. I samtalet beskrev jag hur en person kanske har lättare att förstå Anden, den som befruktar och ger liv. Det

andliga kan för många vara lättare att ta till sig när de söker efter något som är större. Att direkt börja med, Jesus, han som på ett så konkret och tydligt sätt levde ut Guds kärlek på jorden, kan vara för radikalt för en del. Någon annan är i stort behov av Fadern, Han som är den evigt älskande. Men förr eller senare är det viktigt att lära känna de tre som EN. Därför att bilden av Gud blir snäv och livet blir torrt utan den enheten.

J

ag tror att ett kristet liv är ungefär som min farfars trädgård. Alla delar behövs för att få den fruktbärande och grönskande. Vi behöver Fadern som med oändlig kärlek planterar och rensar bort ogräs. Anden som befruktar och ser till att ge sötma till livet. Och Sonen som skördar det ätbara och ger mat åt de som hungrar. Och jag tror vi behöver frihet att våga ta till oss av de olika ”personligheterna” i olika tider. Vår tros mognad hänger på att vi vågar utforska vidare och inte stannar kvar. Man kan vara en efterföljare till Jesus och engagera sig för världens nöd och samtidigt dricka djupt av Anden. Och för att vi ska må bra och fortsätta växa åt rätt håll behöver vi luta oss mot Fadern som ger oss den trygghet vi behöver.

Josefin Lennartsson Butikschef för Erikshjälpen i Lindesberg. Ordförande i EFK UNG och medlem av församlingen Mötesplatsen i Örebro.

19 Credo.nu Nummer två


Maj

13 Musikcafé, Stockholm, arrang facebook.com/pages/Credo-NorrOsör Credo Öst 16-20 Konfirmationsåterträff i Transt t www.credo.nu/konfirmand/atertra rand ff

augusti

24-28 Studentledardagar

Juli

10-14 Un gdom www.ung soas sommarlä d msoas.s g 18-22 Cr e/somma er, Kungsbacka edos faom r/ iljelä www.cred osommar.ger, Hjälmared se

sept

22-28 Stu

oktober

dentforum

18-21 Nordisk studen 22-23 Studentmissiontkonferens - Bergen, Norge i Ber gen

embe

december

28-1 jan Nyårsläger för skolungdomar 29 i Väst Credos årsmöte, G öt eb or g. 29-1 jan Nyårsläger för stud

enter i Göteborg

r

i Br yssel


Credo.nu nr 2, 2012. "Tro & liv"  

Tema tro och liv.

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you