Page 1

ÅRSBOK

2017 Centrum för primärvårdsforskning Kompetenscentrum för primärvård i Skåne


innehåll Övergripande

04 Kompetenscentrum för primärvård i Skåne

10

Året som gått Organisation Vision Ledning & uppdrag Gott betyg i Socialstyrelsens utvärdering

04 06 07 08 09

Primärvårdens utbildningsenhet AT 12 ST 13 Verksamhetsförlagd utbilddning, VFU 16 Fortbildningsenheten 18 Diabetessamordnare 19 Allmänläkarkonsult AKO 20 Kunskapscentrum migration och hälsa

28

Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapscentrum kvinnohälsa

32 38


Centrum för primärvårdsforskning

40

Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC 42 Svepet 44 Forskning (forskningsledare & forskningsprojekt) 46 Doktorander 62 Disputationer 65 Databasgruppen 74 Analysgruppen 76 Molekylärbiologiskt laboratorium 80 Internationell samverkan 82 Finansiellt perspektiv 86 Publicerade vetenskapliga artiklar 88


övergripande

ÅRET SOM GÅTT All forskning, kompetensutveckling, utbildning och ST/AT-samordning i Skånes primärvård är samlad i två producent- och konkurrensneutrala verksamhetsområden, Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) – som en sammanhållande kunskapsplattform för såväl privat som offentlig verksamhet.

årsbok2017

4


övergripande

VISION

Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Att driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare befolkning.

VISION

årsbok2017

Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) Vi vill uppnå jämlik hälsa och likvärdig vård samt hög kompetens hos medarbetaren.

5


övergripande

Årsboken från 2017 är mer omfångsrik än någonsin! Vi speglar de aktiviteter som sker vid både Kompetenscentrum för primärvård och Centrum för primärvårdsforskning och allt detta hade inte varit möjligt om det inte vore för personalens fina insatser.

Nätverk som frodas Å

årsbok2017

6

ret 2017 blev ett utomordentligt spännande år där både Centrum för primärvårdsforskning och Kompetenscentrum för primärvård bidrog till utveckling av den skånska primärvården. Viktiga samarbeten, nationellt och internationellt, har inletts och fördjupats. I Skåne pågår en utbildning av 380 ST-läkare i allmänmedicin som stöttas av 12 studierektorer vid Primärvårdens utbildningsenhet. Vi har erbjudit grundutbildning, fortbildning, föredrag, seminarier, interaktiva webbinarier och videotek. Kunskapscentrumen för migration och hälsa, barnhälsovård och kvinnohälsa har en central roll i fortbildningen inom primärvården – KC migration och hälsa har det

även för den övriga specialistvården – vilket ingår i deras uppdrag. Om allt detta och lite till kan du läsa i den årsbok du håller i din hand. Vi arbetar nära varandra inom Kompetenscentrum för primärvård och Centrum för primärvårdsforskning, inte bara i vår gemensamma ledningsgrupp utan även i olika projekt. Vi har också en fortbildningskatalog som riktar sig till hela primärvården och kommer ut två gånger per år. Samarbetet skapar inspiration och innovation och är nödvändigt för att kunna implementera ny forskning i primärvården. Anna Jarslund Broman, ATstudierektor i Helsingborg och Ängelholm, samt distriktsläkare på Vårdcentralen Husensjö, startade

ett pilotprojekt i samarbete med Practicum Clinical Skills Centres för att AT-läkare i primärvården ska kunna träna praktiska färdigheter. Idag är metoden etablerad i hela Skåne. Hon berättar i årsboken om den uppskattade utbildningen. Internationaliseringen ökar snabbt. Allt fler vill komma till oss för utbyte inom grundutbildning och forskning, vilket är viktigt. Det har skett ett flertal utbyten av studenter, forskare och akademiska lärare, framför allt i de samarbeten vi har med Kyoto Sangyo University och Shimane University Japan. På samma sätt har vi ett utbyte med forskare vid Virginia Commonwealth University och German Cancer Research Center i Heidelberg.


övergripande

En stor del av våra medarbetare är kliniskt verksamma och därmed kommer deras vetenskapliga kompetens till nytta för primärvården. Samtidigt kan forskare söka stimulans i den kliniska myllan där de bästa forskningsidéerna föds. Under 2017 fick vi in 19 miljoner i externa anslag (Vetenskapsrådet, NIH, Forte, HjärtLungfonden) samt 5,5 miljoner i ALF-anslag vilket möjliggjorde en stor produktion på hög vetenskaplig nivå: vi publicerade hela 135 vetenskapliga artiklar, varav merparten handlade om sjukdomar som är vanliga i primärvården. Artiklarna publicerades i i väl ansedda internationella tidskrifter, såsom Gastroenterology, American Journal of Psychiatry och Heart. Sedan starten av Centrum för primärvårdsforskning, oktober 2008, har det publicerats cirka 1100 vetenskapliga artiklar! Samarbetet med Nationella forskarskolan i allmänmedicin

har intensifierats under året och flera av Centrum för primärvårdsforsknings medarbetare ingår nu i ett nätverk av universitet som aktivt stödjer verksamheten. Detta stärker vår forskning ytterligare. Distriktsläkare Moa Wolff är vår koordinator på forskarskolan. Sammanlagt disputerade åtta doktorander under 2017. Detta är fantastiskt roligt. Låt oss alla gratulera Cecilia Lenander, Karin Ranstad, Mia Tyrstrup, Marie Köhler, Nermin Ghith, Marie Nilsson, Sofie Persson, och Maria Wemrell! Ett av vår plattforms uppdrag är att implementera forskning i primärvården. I november skickade vi ut en enkät om den studie av mindfulnessbehandling i grupp som vi gjort. Det visade sig att en tredjedel av vårdcentralerna (33 av 109 som svarade) erbjuder mindfulness i gruppform till sina patienter. Detta är bra och enkäten visar att vi får ut information om vår forskning och att kunskapen tillämpas.

Ett annat viktigt kliniskt exempel är FIRST-projektet vid 25 vårdcentraler med professor Kristina Sundquist som forskningsledare. FIRST syftade till att öka andelen patienter med förmaksflimmer som fick adekvat antikoagulantiabehandling, även högt upp i åldrarna. Detta för att minska risken att drabbas av stroke. Implementeringsprojektet ledde till att många nya patienter erhöll behandling med antikoagu-lantia och att behandlingsgraden steg till 76 procent. Årsboken från 2017 är mer omfångsrik än någonsin! Vi speglar de aktiviteter som sker vid både Kompetenscentrum för primärvård och Centrum för primärvårdsforskning och allt detta hade inte varit möjligt om det inte vore för personalens fina insatser. Mycket nöjemed läsningen! Jan Sundquist, verksamhetschef, professor och distriktsläkare

årsbok2017

Kliniska stödgruppen (fr v) Karolina Palmér, Sanna Quirico Rosenqvist, Susanne Andrén, Marie MårtenssonRuscic och Jan Sundquist. På bilden saknas Emelie Stenman.

7


övergripande

Ledning & uppdrag Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) är viktiga resurser för kunskapsutvecklingen och kliniska processer inom både offentligt och privat driven primärvård i Skåne. Därför är konkurrensneutralitet av allra största vikt.

U

ppdraget som verksamhetschef för CPF ligger under CPF:s styrelse, medan uppdraget som verksamhetschef för KCP ligger under primärvårdsdivisionen i förvaltningen Skånevård Sund inom Region Skåne. CPF och KCP har en gemensam ledningsgrupp för att skapa samverkan och optimalt utnyttja resurserna. I den gemensamma ledningsgruppen för CPF och KCP uppstår värdefulla synergier för forskning och kunskapsutveckling.

Styrelsens arbete CPF är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. Styrelsen leder arbetet på ett strategiskt och övergripande plan. Det innebär bland annat att styrelsen fattar beslut om inriktningen på den forskning CPF avser bedriva och upprättar verksamhetsplan samt ansvarar för att nödvändig uppföljning sker av CPF:s verksamhet och hantering av ekonomiska medel.

CPF:s och KCP:s ledningsgrupp

CPF:s styrelse

w Jan Sundquist, professor, verksamhetschef w Kristina Sundquist, professor och forskningsledare w Patrik Midlöv, professor och forskningsledare w Eva Pulverer Marat, enhetschef (PUE) w Marie Köhler, enhetschef (KC barnhälsovård och

Från vänster på bilden

KC kvinnohälsa)

w Jenny Malmsten, enhetschef, (KC Migration och hälsa) w Sten Tyrberg, teamledare (AKO) w Emelie Stenman, teamledare (AKC) w Karin Hallstedt*, teamledare (KC Kvinnohälsa)

*Fr.o.m. 2018 Anna Kjellbom

w Kathy Falkenstein-Hagander, årsbok2017

8

teamledare (KC Barnhälsovård)

w Professor Jerzy Leppert, Uppsala universitet w Professor Bodil Ohlsson, Lunds universitet w Prof. senior Lars H Lindholm, Umeå universitet (ordförande) w Professor Jan Sundquist, verksamhetschef (föredragande) w Professor Birgit Rasmussen, Lunds universitet w Professor och prodekanus Lars B. Dahlin, Lunds universitet w Ej med på bild: Med dr Stefan Bremberg, Capio


övergripande

UTLÅTANDET

"Det är ett viktigt erkännande som sporrar oss"

”Universitetsklinik primärvård Skåne är en synnerligen omfattande forsknings- och utbildningsverksamhet som saknar motstycke i Sverige och kan vara en förebild för universitetsenheter inom allmänmedicin/ primärvård i Sverige. Det har fördelar att på detta sätt ha en plattform för såväl forskning inom primärvård som utbildning (grundutbildning, AT-, ST- och fortbildning) och kompetensutveckling i vid bemärkelse.”

Gott betyg av Socialstyrelsen i färsk granskning Under 2017 granskades universitetssjukvårdsenheten som består av CPF, KCP, AKO och AKC av Socialstyrelsen, bland annat vid ett platsbesök.

S

CPF, KCP, AKO och AKC utgör tillsammans en universitetssjukvårdsenhet sedan årsskiftet 2016–2017. Det innebär att vår gemensamma kunskapsplattform ska: w Fortlöpande bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet w Bedriva utbildning av hög kvalitet w Följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård w Bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder w Förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården w Samverka med näringslivet och patientorganisationer

årsbok2017

amtliga kriterier för universitetssjukvård var uppfyllda och granskarna Lars Borgquist, professor emeritus, Linköpings universitet och Birgitta Hovelius, professor emeritus, Lunds universitet, skriver i sin sammanfattning: ”Universitetsklinik primärvård Skåne är en synnerligen omfattande forsknings- och utbildningsverksamhet som saknar motstycke i Sverige och kan vara en förebild för universitetsenheter inom allmänmedicin/primärvård i Sverige. Det har fördelar att på detta sätt ha en plattform för såväl forskning inom primärvård som utbildning (grundutbildning, AT-, ST- och fortbildning) och kompetensutveckling i vid bemärkelse.” – Det här är ett viktigt erkännande som sporrar oss till att hålla fortsatt hög nivå på forskning och utbildning med ambitionen att skapa en ännu bättre primärvård för personal och patienter vid Skånes alla vårdcentraler, kommenterar verksamhetschef Jan Sundquist.

9


KCP

Kompetenscentrum för primärvård i SKÅNE Inom Kompetenscentrum för primärvård i Skåne (KCP) ryms verksamhetsförlagd utbildning, AT- och ST-utbildning, allmänläkarkonsultverksamhet, fortbildning, kunskapscentrum för barnhälsovård, kvinnohälsa och migration och hälsa. Den gemensamma plattformen medför stora samordningsvinster, såväl inom KCP som mellan KCP och CPF.F. Kompetenscentrums enheter och team:

l allmänläkarkonsult Skåne, ako l Kunskapscentrum migration och hälsa l Kunskapscentrum barnhälsovård l Kunskapscentrum kvinnohälsa l Primärvårdens utbildningsenhet

årsbok2017

10


kursdeltagare utbildningar i Kunskapscentrum migration och hälsas regi

verksamhetsförlagd utbildning

KCP

på utbildningar i Kunskapscentrum barnhälsovårds regi

Antal studentplaceringar

4 363 22

1 560

Deltagare På utbildningar i regi av Kunskapscentrum kvinnohälsa

direktsända webbinarier

st-aktiviteter 749

8

NYA AKO-RIKTLINJER

58

80

finansiellT perspektiv

Verksamhet INTÄKTER

kostnader över-/underskott

18 822 890

16 826 840

1 996 050

6 107 033

5 961 492

145 541

13 763 554

13 469 825

293 729

w Kunskapscentrum kvinnohälsa

4 644 072

4 261 651

382 421

w Kunskapscentrum migration och hälsa

7 324 854

5 135 729

2 189 125

w Primärvårdens utbildningsenhet w Allmänläkarkonsulter w Kunskapscentrum barnhälsovård

årsbok2017

11


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

Primärvårdens utbildningsenhet Primärvårdens utbildningsenhet är samlokaliserad med CPF. Enheten ansvarar för AT/ST, samordning inom diabetes, fortbildningsfrågor och verksamhetsförlagd utbildning. Eva Pulverer-Marat är enhetschef.

AT

U

nder 2017 var 141 ATläkare placerade sex månader i primärvården i Skåne. Fem AT-studierektorer arbetade med kvalitetssäkring av utbildningsplatserna. Det anordnades 88 seminarier lokalt för AT-läkarna. Antalet AT-tjänster har senaste året ökat i Region Skåne vilket märks i primärvården. Fler och nya vårdcentraler fick ta emot ATläkare för att klara placeringarna och detta fungerade bra. Primärvården i Skåne fick som tidigare överlag mycket bra betyg i SYLFs AT-ranking. Landskrona hamnade på delad andra plats i Sverige med sammanlagt betyg 5,8 av 1- 6. Utvärderingen för

allmänmedicin är genomgående bra i Skåne med Kristianstad, Ängelholm och Malmö som också utmärker sig med utmärkta betyg. AT-studierektorerna besöker regelbundet AT-läkarna på arbetsplatsen för att förvissa sig om att utbildningsmiljön och kvalitén på utbildningen är optimal. Under året har det i Skåne genomförts utbildning av praktiska färdigheter för AT-läkare som är i början av sin primärvårdsplacering i samarbete med Practicum Clinical Skills Centres Region Skåne. Utbildningarna på 1-2 dagar bestod av praktiska moment inom chirurgia minor, spirometri/ allergitest, ortopediskt status,

ögon -och öronmikroskopering. Utbildningarna fick bra utvärderingar och planeras fortsätta. Utöver dessa utbildningar anordnades det regelbunden seminarieverksamhet med sammanlagt 88 stycken för de olika områdena. Några exempel på innehåll i seminarierna var hudsjukdomar, bedömning av yrsel, hudsjukdomar och långvarig smärta. Vid ATbruncherna deltog 110 AT-läkare i föredrag och diskussioner om primärvård i Skåne. Dessa sammankomster syftar till att öka intresset och underlätta rekryteringen till ST-tjänst i allmänmedicin.

Mål 2017 årsbok2017

12

w Öka kvalitén i handledningen och kunskapen om kompetensvärderingsmetoder i ST-utbildningen w Förbättra information till verksamhetschefer och medvetandegöra ST-tjänstens innehåll w Att AT-läkaren blir bättre förberedd inför under primärvårdsplaceringen och får ett optimalt lärande w Förbättra diabetesvården i Skåne samt öka antalet certifierade enheter w Bra studentnöjdhet och välutbildade framtida medarbetare w Stödja utvecklingen av metoder som förbättrar det pedagogiska mötet (Peer Learning) w Produktion av fyra videoteksfilmer och åtta webbinarier w Utveckla våra digitala tjänster ytterligare


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

ST

U

2017 vision "Vi vill uppnå jämlik hälsa och likvärdig vård samt hög kompetens hos medarbetaren" Primärvårdens utbildningsenhet: Antal medarbetare: 11,3 heltidstjänster (25 personer) ST-aktiviteter 28 utbildningar/kurser med 985 deltagare 30 ST-heldagsmöten med 1527 deltagare AT-aktiviteter 88 seminarier AT-brunch med 111 deltagare 13 heldagar praktiska färdigheter (Practicum) Fortbildning övriga medarbetare 57 utbildningar med 1724 deltagare Medelvärde på utbildningar – VT 2017 4,3 och HT 4,1; skala 1-5 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1560 studentplaceringar 2 handledarkurser med 40 deltagare Diabetessamordnare 4 utbildningsdagar med 270 deltagare 60 diabetescertifierade enheter

årsbok2017

nder de senaste fyra åren har antalet ST-läkare successivt ökat i Skåne och uppgick år 2017 till 379 ST-läkare som arbetar relativt proportionerligt på privata och offentliga enheter. Våra 12 studierektorer arbetar inom fyra olika områden i Skåne och varje område arrangerar sina egna ST-möten för ST-läkarna. Studierektorerna har kontinuerlig kontakt och möten med sjukhuskliniker samt privata mottagningar för att säkerställa de obligatoriska sidoutbildningarna. Vid beviljande av ST-utbildningsbidrag gör studierektor en kvalitetskontroll/Pre-ST-bedömning av vårdcentralen innan den godkänns som lämplig utbildningsplats. För att främja en god utbildningsmiljö och få tydlighet skrivs en ST-överenskommelse mellan studierektor, handledare, verksamhetschef och ST läkare. Våra 12 studierektorerna arbetar inom fyra olika områden i Skåne och varje område arrangerar sina egna ST-möten för ST- läkarna. Studierektorerna har kontinuerlig kontakt och möten med sjukhuskliniker samt privata mottagningar för att säkerställa de obligatoriska sidoutbildningarna. ST-möten genomfördes en gång i månaden med föreläsningar och träffar i kollegiala så kallade FQ-grupper med 8-10 deltagare för att ge en strukturerad kvalitetsutveckling och fortbildning. I ST-forum, en digital portfölj, ska samtliga ST läkare planera och dokumentera sin utbildning, stämma av sina utbildningsaktiviteter mot målbeskrivningen och skriva en obligatorisk årsrapport. Handledaren skriver också årligen ett utlåtande om kompetensutveckling. I augusti hade studierektorerna ett planeringsinternat i Skåne Tranås. Vid internatet tittade man över arbetssätt och rutiner i Skånes olika områden i syfte att lära av varandra. SPUR-processen (en modell för extern granskning som tagits fram av Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet)

13


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

skrivELSE GAV REUSLTAT: 45 NYA STTJÄNSTER 2018

gicks också igenom och positivt är att nästan alla vårdcentraler i Skåne som bedriver ST-utbildning har inom senaste 5 åren deltagit i SPUR-inspektion eller var inplanerade. Ett av målen för 2017 var att öka handledningens kvalité och därför genomfördes tre separata utbildningsdagar för handledare för uppdatering. Under året har beredningsgruppen för allmänmedicin haft tre möten vilket ledde till en skrivelse till HSN om behovet av utökning av ST-tjänster i allmänmedicin. Detta resulterade i att det i Skåne inför 2018 inrättas ytterligare 45 ST-tjänster i allmänmedicin och 15 ST-tjänster för dubbelspecialister. Andra aktiviteter under året var STdagen, handledarmöten, diplomeringstillfällen samt uppstartsmöten. ST-dagen planerades av ST-läkarna i Nordost och handlade bland annat om glesbygdsme-

dicin och yrsel. Göran Stiernstedt, statlig utredare, och regiondirektör Alf Jönsson medverkade. Handledardagen under hösten anordnades av studierektorer i Malmö och var välbesökt med 120 deltagare och belyste kompetensvärderingsmetoder samt en del andra ämnen. ST-enheten planerade och arrangerade kurs för ST-läkare i konsultation, handledarkurs, hudproblem, kognitiva sjukdomar, ortopedisk manuell terapi (OMT), försäkringsmedicin, injektionsteknik, smärtbehandling och i allmänmedicinskt arbetssätt. Det anordnades också en kurs för blivande FQ-ledare.

Här vässas kliniska färdigheter årsbok2017

14

Anna Jarslund Broman, AT-studierektor i Helsingborg och Ängelholm, samt distriktsläkare på vårdcentralen Husensjö, startade 2015 ett pilotprojekt i samarbete med Practicum för att AT-läkare i primärvården ska kunna träna praktiska färdigheter. I dag är utbildningen etablerad i hela Skåne.


primärvårdens utbildningsenhet

U

av hudförändrigar med hjälp av ett slags förstoringsglas med lampa, ett område som primärvården i just Helsingborg har goda kunskaper i och erfarenhet utav. – Vi lär ut hur instrumenten ska användas, vad man ska leta efter och hur man ska tolka fynden. När jag planerar utbildningen är det viktigt för mig att veta vilka kollegor som kan vad och vilka som är bra på att lära ut det de kan, säger Anna. I den praktiska utbildningen, som sker ungefär två till tre veckor efter att AT-läkaren börjat sin tjänstgöring i primärvården, delas AT-läkarna upp i smågrupper och roterar sedan mellan olika stationer där de tränar det praktiska handhavandet. En läkare ska lära sig att kunna arbeta med olika fabrikat och årsmodeller av de olika undersökningsinstrumenten. I dag är utbildningen Kliniska färdigheter inför primärvård etablerad även av övriga fyra AT-studierektorer i Skåne. Practicum står för lokalerna och ersättningen till de olika klinikerna. I Helsingborg används Gorthonscentrums hörsal i sjukhuset och intilliggande smårum för gruppövningarna. I Helsingborg utbildades 2017 omkring 30 AT-läkare och i Ängelholm omkring 20. Nu går den in i sitt fjärde år och är fortfarande mycket populär. De goda resultaten i kursutvärderingarna håller i sig.

Vi lär ut hur instrumenten ska användas, vad man ska leta efter och hur man tolkar fynden.

årsbok2017

nder den ett och ett halvt år långa AT-tjänstgöringen finns det sedan länge en etablerad praktiskt utformad akutkurs för AT-läkarna genom Practicum, där de tränar på akuta situationer i sjukhusmiljö, säger Anna Jarslund Broman. Men Region Skåne vill att AT-utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken ort man befinner sig på, så jag fick i uppdrag att starta en liknande utbildning inom primärvården. Anna Jarslund Broman byggde själv upp utbildningen och anlitade läkarkollegor, specialiserade inom olika områden. Redan från första året fick utbildningen ett mycket positivt gensvar från AT-läkarna. – Vi lär dem sådant de behöver repetera, som ligger långt tillbaka i deras grundutbildning, och även sådant de inte hunnit lära sig, förklarar Anna. Vår utbildning avlastar dessutom AT-läkarnas handledare. Utbildningen har namnet Kliniska färdigheter inför primärvård och omfattar minst en dag. På schemat kan det stå ortopedi, injektionsteknik, ögon- och öronmikroskopiering samt träning på mindre kirurgiska ingrepp. – Det handlar inte bara om teknik, säger Anna. Vi berättar också hur undersökningarna går till. Under utbildningens andra år i Helsingborg införde Anna Jarslund Broman undervisning i dermatoskopi, dvs undersökning

KCP

15


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Uppdraget omfattar samtliga studentkategorier förutom läkarstudenter. VFU-samordnaren är en länk mellan primärvårdens verksamheter och Skånes tre lärosäten. Samordnaren verkar för kvalitetsutveckling och fungerar som stöd för chefer och personal i frågor som rör VFU. Stora krav ställs på våra verksamheter att erbjuda VFU av hög kvalitet då denna omfattar 30-50 procent av tiden i flertalet vårdutbildningar. Under 2017 samordnades VFU-platser för totalt ca 1560 studenter inom primärvårdens samtliga verksamheter – såväl offentlig som privat. 2 handledarutbildningar för personal inom primärvården genomfördes under 2017. En utbildning anordnades i Kristianstad och en i Malmö. Totalt antal deltagare var 40, varav 15 i Kristianstad och 25 i Malmö. Under våren 2017 startades ett pilotprojekt för att införa Peer Learning i primärvården. Projektet finns beskrivet i artikeln om Peer Learning, strax intill.

årsbok2017

16

Att lära i samspel – Den största vinsten för sjuksköterskestudenterna med Peer Learning är att de vågar fråga mer, tack vare tryggheten att vara tillsammans under praktiken. De lär sig mer helt enkelt, säger Karin Werner Öhrnberg och Karin Grottling, VFUsamordnare, som nu tillsammans med Malmö universitet sprider handledningsmodellen Peer Learning i Skåne.


primärvårdens utbildningsenhet

M

Viktiga begrepp i sammanhanget är samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och återkoppling. På svenska kallas Peer Learning ibland kollegialt lärande. – Diskussionerna studenterna emellan, eller tillsammans med handledaren på vårdcentralen, gör att lärandet växer. De lär sig mer helt enkelt och kvaliteten på den pedagogiska handledningen blir dessutom bättre, kommenterar Karin Grottling. Vid praktikperiodens slut ska handledaren skriva separata omdömen om sjuksköterskestudenterna. Under utbildningen får de blivande handledarna sätta sig in i den nya metodiken, som för deras del handlar mycket om att lyssna och ställa öppna frågor till studenterna. Handledarna använder sig av läraktiviteter som hjälp, ett verktyg som består av t ex kort med beskrivningar av olika praktiska moment. Verktyget hjälper till att föra teorin närmare praktiken. Båda koordinatorerna betonar att det är kvalitetsvinsterna som är det viktiga med Peer Learning. Att det samtidigt skapas fler praktikplatser är enbart en bonus. Och deras entusiasm för handledningsmodellen stöds av de medverkande vårdcentralerna. En utvärdering under 2017 gav överlag ett positivt resultat. Karin Werner Öhrnberg sprider nu handledningsmodellen i Skåne. Kristianstad startar i början av 2018 en utbildning för 10 högskolelärare och personal från minst tre vårdcentraler, så redan nu under våren kommer studentpar i den här delen av Skåne att få tillgång till den nya metodiken. – Snart ska jag ha möte med Lunds universitet och medarbetare på deras sjuksköterskeprogram, berättar hon. Förhoppningen är att vi startar en utbildning där till hösten!

"Lärandet växer med hjälp av modellen"

Fr v: Karin Grottling och Karin Werner Öhrnberg.

årsbok2017

odellen, där två studenter delar praktikplats och handledare, har använts sedan länge inom psykiatriutbildningen och även i somatiken, men det är första gången som Peer Learning används inom Primärvården Skåne. Sedan 2017 arrangerar Primärvårdens utbildningsenhet och Malmö universitet utbildningar om modellen för personal på vårdcentralerna, men även för lärare på högskolor med sjuksköterskeprogram. – Jag tog kontakt med Malmö högskola under 2017, berättar Karin Werner Öhrnberg, projektledare. Där har de länge undervisat och forskat om den här modellen. Karin Werner Öhrnberg koordinerar utbildningen tillsammans med kollegan Karin Grottling och Malmö universitet (som var högskola fram till årets slut 2017). Det startade med workshop under två heldagar, följt av två dagars uppföljning. I den första utbildningsomgången deltog tre vårdcentraler från Malmöområdet. – Nu har 10 enheter i Malmö gått utbildningen, säger Karin Grottling. Intresset för handledningsmodellen sprider sig bland vårdcentralerna. De vill köra vidare nu! Peer Learning är något som påverkar alla i personalen på vårdcentralerna när de två sjuksköterskestudenterna kommer ut på sin femveckorspraktik och ska delta i hela arbetsvardagen. – De behöver inte gå bredvid varandra hela tiden, men de reflekterar med varandra eller tillsammans med handledaren, säger Karin Werner Öhrnberg. Det krävs mer av handledaren inledningsvis och i slutet av perioden. Men samtidigt får studenterna ta mer ansvar, de får en bättre koppling mellan teori och praktik. De lär sig både att utföra arbetsuppgifter och att ta fram och läsa om de vårdriktlinjer som gäller i arbetsvardagen. Peer Learning sätter studentens eget lärande i fokus – inte lärarens undervisning.

KCP

17


KCP

primärvårdens utbildningsenhet

Fortbildningsenheten

E

nheten har arrangerat, administrerat samt utvärderat utbildningar för medarbetare inom offentlig och privat primärvård. Behovet av kontinuerlig professionell kompetensutveckling är stort inom primärvården. Sjukdomspanoramat är brett och yrkeskategorierna är många. Våra utbildningar anpassas till enheternas behov och planerades i samarbete med yrkesspecifika referensgrupper. Dessa hade möten 2-3 tillfällen under året. Referensgrupper finns för kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, medicinska sekreterare och dietister samt sjuksköterska och distriktssköterska. Exempel på utbildningar som arrangerades under 2017 var bemötande vid telefonrådgivning, triagering varav två olika utbildningar var inriktade på triagering av psykiska sjukdomar och symptom. Annan fortbildning för sjuksköterskor/ distriktssköterskor var äldrevårdsmottagning, förskrivningsrätt läkemedel och hudutbildning.

årsbok2017

18

För kuratorer och psykologer fanns utbildning om KBT på internet, PTSD, kronisk stress och kronisk smärta. Medicinska sekreterare hade två kurser i sjukvårdsengelska

samt två heldagar under hösten med varierande ämne. BOA-kurs, yrsel, ergonomi, bäckenbottenproblem vid och efter graviditet var andra uppskattade heldagsutbildningar för fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Dessutom anordnades en utbildning för dietister om dysfagi och två EKG-utbildningar för undersköterskor. Återkommande för alla medarbetare är MI-utbildningar (motiverande samtal) och mindfulnessdag. Under 2017 arrangerades två handledarkurser på fyra dagar för medarbetare som handleder studenter och nyanställda. Videotek, fortbildningskatalogen samt utveckling av Webbinariet genomfördes i nära samarbete med AKO. Det publicerades fyra filmer och åtta webbinarium. I samarbete med HR-avdelningen och några vårdcentralschefer har en ettårig klinisk funktionsutbildning för nyanställda sjuksköterskor inom Primärvården Sund utvecklats. Syftet med funktionsutbildningen är att sjuksköterskorna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett kompetent sätt.


primärvårdens utbildningsenhet

KCP

Diabetesamordnare Certifiering Under 2017 var det 60 av Region Skånes 154 hälsovalsenheter som uppfyllde kraven för certifiering. Dessa enheter blev premierade med 20 000 kr/år, de fick ett diplom att hänga i väntrummet och blev omnämnda på 1177 som certifierade diabetesmottagningar. Skåne är fortfarande först ut i Sverige och flera landsting planerar att införa certifiering för diabetesmottagningar. Information om certifiering finns att läsa på: www.vardgivare.skane.se, klicka på hälsooch vårdval, vårdcentral och certifiering. Under 2017 gjordes 30 besök på de hälsovalsenheter som önskade genomgång av resultat i Nationella Diabetes Registret (NDR) samt stöd i rutiner och struktur avseende diabetesvården. Förbättringsprojekt startades på fyra vårdcentraler med syfte att förbättra diabetesvården.

Teamet som samordnade alla insatser (fr v) Katarina Klang Larsson, Agneta Lindberg, Marianne Lundberg.

årsbok2017

Utbildning Två halvdagsutbildningar för diabetesteam om Diabetes och fötter genomfördes under våren i Malmö och i Helsingborg. Två Fortbildningsdagar genomfördes under hösten i Malmö och i Höör. Programmet på heldagarna var detsamma som 2016, men med olika förläsare. Alla tillfällena med stort deltagande.

19


w

KCP

Allmänläkarkonsult Skåne, AKO

AKO Allmänläkarkonsultverksamheten i Skåne - AKO – innebär att som producentneutral aktör för hela Hälsovalets primärvård, arbeta för Region Skånes vision gentemot våra målgrupper i samverkansfrågor mellan Hälsovalet och specialiserad vård, kunskapsstyrning samt kompetensutveckling för läkare i Hälsovalet.

KORTFAKTA

Att arbeta efter vårt måldokument för AKO Skåne 2017-2018 innebär bland annat att:

17 933 besök på AKO:s kontaktsida www.skane/ako.

w Samverka med specialiserad vård för att få väl fungerande patientförlopp och remissystem för högsta möjliga patientnytta och patientsäkerhet. w Lyfta fram allmänmedicinens och primärvårdens funktion w Skapa och genomföra olika former av adekvat och attraktiv fortbildning för allmänläkare. w Skapa adekvata och lätt hittbara AKO vårdriktlinjer.

årsbok2017

20

10 personer arbetar vid AKO:s centrala verksamhet. 44 allmänläkarkonsulter inom 22 medicinska områden är fördelade lokalt med Skånes olika sjukhus. 91 lokalt fortbildningsansvariga läkare. 41 fortbildningskurser varav 6 regionala kurser inom Allmänmedicin Plus. 1 206 deltagare på AKO:s fortbildningar.

176 publicerade AKO vårdriktlinjer varav 80 nya 2017. 26 publicerade SVF:er, dvs standardiserade vårdförlopp inom cancervård, och kortversioner av regionala vårdprogram. 11 263 visningar av 18 egenproducerade videoteksfilmer sedan deras respektive publicering. 8 direktsända webbinarier. 1 788 visningar i efterhand på de inspelade webbinarierna från 2017.


Allmänläkarkonsult Skåne, AKO

Kompetensutveckling

Kunskapsstyrning

Fortbildning lokalt

Under 2017 har det inom AKO lagts ner ett stort arbete kring kunskapsstyrning och vårdriktlinjer. Liksom tidigare har det gjorts kortversioner till alla SVF-er och kortversioner till alla Region Skåne vårdprogram. Inom Region Skånes projekt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård har AKO medverkat i framtagandet av det nya nationella kunskapsstödet för primärvården. Fyra ämnesgruppsordförande har tillsatts med sina respektive ämnesgrupper.

Lokal fortbildning, halvdag, har arrangerats i område

w Lund vid 9 tillfällen med sammanlagt 206 deltagare

w Malmö vid 8 tillfällen med sammanlagt 294 deltagare

w Kristianstad vid 9 tillfällen med sammanlagt

KCP

140 deltagare

w Fortbildning heldag i Helsingborg vid 8 tillfällen med sammanlagt 403 deltagare. Exempel på ämnen vid de lokala fortbildningarna är gränssnitt psykiatri, tema gynekologi, tema barn och ungdomar, diabetes, spel- tablett- alkohol- och narkotikamissbruk, SVF (standardiserat vårdförlopp inom cancervården) urinvägsbesvär hos män, medicinering under graviditet samt somatisering och hälsoångest.

Frågor & svar

Det finns totalt 45 frågor och svar, varav 18 har tillkommit under 2017. Sidan är den fjärde mest besökta på www.skane.se/AKO.

Fortbildning regionalt

Regional fortbildning, Allmänmedicin Plus, heldag, har arrangeras vid 6 tillfällen med sammanlagt 119 deltagare. Exempel på ämnen vid de regionala fortbildningarna är dermatologi för allmänläkaren, hjärt- kärldag, trafikmedicin samt vardagsjuridik.

AKO vårdriktlinjer

Totalt 176 st, varav 80 st publicerade under 2017.

AKO-dag

Den årliga AKO-dagen samlade 44 deltagare från hela Skåne, detta år arrangerades dagen i Malmö. Programmet för dagen tog upp fortbildning, det nationella kliniska kunskapsstödet primärvård, hur en ämnesgruppsordförande arbetar samt tid för samtal AKO:are emellan.

Nationellt kunskapsstöd primärvård Nationellt kunskapsstöd primärvård: 46 riktlinjer under arbete i våra fyra ämnesgrupper varav 22 st färdiga för nationell granskning.

årsbok2017

Sten Tyrberg samordnar arbetet vid AKO.

21


KCP

Allmänläkarkonsult Skåne

Kollegial diskussion viktigast! Lärandet pågår egentligen jämt och ständigt. Man kan inte undgå att lära sig nya saker, men det är i den kollegiala diskussionen som lärandet utvecklas till djupare kunskap, säger Anders Lundqvist, distriktsläkare i Kristianstad och allmänläkarkonsult sedan januari 2017. Anders Lundqvist, distriktsläkare i Kristianstad.

årsbok2017

22


Allmänläkarkonsult Skåne

I

ntresset bland allmänläkare i Skåne befinner sig dock i en svacka. En enkätundersökning under 2017 visade på ett lågt deltagande för yrkeskåren och trenden är fallande. – Orsaken för allmänläkarna är tidsbrist, förklarar Anders Lundqvist. Man väljer det kortsiktiga patientarbetet istället för den långsiktiga professionella utvecklingen. Det är en sorts överlevnadsstrategi för att slippa en tung ryggsäck med eftersläpande arbete. Vad som orsakar tidsbristen är den byråkratiska handläggningen – signerandet av provtagningslistor i det nuvarande, tungrodda IT-systemet, bara för att nämna ett exempel. – Men som allmänläkare ska vi vidmakthålla och förnya vår kunskap, annars finns en risk för stagnation och då kommer vi att leverera sämre kvalitet på sjukvårdsarbetet. Många hoppas på att nya SDV, Sammanhållen Digital Vårdmiljö, ska leda till ett smidigare och smartare arbetssätt, att det ska bli lätt att göra rätt och därmed också kunna skapa tid för kollegial dialog, som i sin tur frigör tid för interkollegial fortbildning på arbetsplatsen. – Man är ju inte någonsin färdigutbildad, man ska hela tiden förhålla sig till en omvärld i förändring och ta del av ny kunskap, säger Anders. Genom den kollegiala dialogen, med hjälp av bland annat fallbeskrivningar, förädlar vi påståendekunskap till praktisk visdom.

KCP

För att öka deltagandet i fortbildningssatsningarna för allmänläkare hämtar Anders Lundqvist inspiration i sitt arbete som AKO-samordnare i nordöstra Skåne från en annan del av Skåne, nämligen nordväst. Där har fortbildningen ett större deltagarantal, mycket tack vare så kallade dubblerade heldagar. Samma innehåll förmedlas vid två närliggande tillfällen, vilket möjliggör deltagande för hela läkargruppen på en vårdcentral. – Ja, vi följer nu den nordvästskånska modellen. Heldagarna ger en större kontaktyta mellan allmänläkarna, det blir en identitetsskapande sammankomst, till skillnad vid halvdagskurser, som inte ger samma sociala interaktion. –När fler kollegor kan gå samma fortbildning så drar de med varandra. Samtalet gör att de utvecklar specialiteten på ett bättre sätt. Det skapar mod och kraft, säger Anders Lundqvist. Deltagarna förbereder och planerar sin fortbildning på ett bättre sätt än när de går halvdagskurser. Satsningen verkar också snabbt ha fyllt ett behov. Inför 2018 ser det lovande ut, redan i början på året översteg antalet anmälningar till dubblerade heldagar i nordöstra Skåne deltagarantalet för halvdagarna 2017.

"Förädla påståendekunskap till praktisk visdom"

årsbok2017

23


KCP

Allmänläkarkonsult Skåne

Samverkansprojekt Remissgranskning Under våren genomfördes fem remissgranskningsseminarium, i Helsingborg, Kristianstad, Lund, Malmö och Ystad med 271 deltagare. Bakgrunden var det remissgranskningsprojekt som genomfördes i Region Skåne under 2016 som påvisade brister i remisshanteringen. Rutiner för remisshantering och remissflöden, exempel på hur man kan arbeta för att få bra rutiner samt Remisshantering i Region Skåne, God klinisk praxis var punkter som togs upp under seminarierna. En rapport kommer att skrivas under 2018, den kommer att ingå i AKO Skånes rapportserie.

Första nationella konferensen om kliniskt kunskapsstöd för primärvården Den 13–14 december 2017 arrangerades den första nationella konferensen om Kliniskt kunskapsstöd för primärvården. Konferensen ville visa på hur ett nytt nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården kan medverka till en mer jämlik och säker sjukvård i Sverige. Konferensen vände sig till intresserade av arbetet med kunskapsstöd i primärvården i landsting och regioner. Över 140 deltagare från hela Sverige deltog under de två dagarna.

"Bra variation och olika infallsvinklar. Imponerande att så många talar ungefär samma språk om nationell samverkan även om kunskapen om, och bilderna av vad kunskapsstöd är, varierar"

Arrangörer för konferensen var Allmänläkarkonsult Skåne, Resursgrupp Allmänmedicin Södra Regionvårdsnämnden, Svensk Förening för Allmänmedicin, SFAM, tillsammans med nationellt Programråd Primärvård och Projekt Nationellt Kliniskt kunskapsstöd Primärvård Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ulrika Elmroth, PrimärvårdsKvalitet, SKL tillsammans med Magnus Kåregård, Allmänläkarkonsult remisshantering, Region Skåne, var konferensens moderatorer.

årsbok2017

24

Otroligt bra dagar i Malmö som gav stort utbyte av kunskap, nätverkande, omvärldsbild, praktisk och teori på både mikro-, mesooch makronivå, blandat på ett trevligt sätt. Fantastiskt kul att nästan 150 personer deltog med stort intresse för ett gemensamt kliniskt kunskapsstöd!


Allmänläkarkonsult Skåne

KCP

Akut omhändertagande, tester och stöd för samtal om tobak på film Föreläsning i direktsändning På våra webbinarium kan man framför dator följa direktsänd föreläsning och samtidigt kunna ställa frågor. Under 2017 har 8 webbinarier direktsänts där det funnits möjlighet att ställa frågor under föreläsningens gång. Exempel på ämnen som spelats in är Dermatoskopi för nybörjare, Om IBS, Proktologi samt PMS/PMDS. De inspelade webbinarierna har besökts 1 788 gånger. Även 5 webbinarier från 2016 har visats under året, sammanlagt 385 visningar.

I videoteket finns en mängd instruktionsfilmer om handläggning av olika sjukdomar och besvär – enkelt att titta på direkt i datorn. Videoteket har sedan starten våren 2013 producerat ett flertal egna filmer under temat ”Doktorn frågar doktorn” där en specialist i allmänmedicin samtalar kring aktuellt ämne med organspecialist. Filmer som hämtats från andra landsting publiceras också efter kvalitétsgranskning i videoteksrådet. Under 2017 är Videoteket den sida som visats flest gånger på www.skane.se/ako. Under 2017 har 3 egenproducerade filmer publicerat i ämnena Akut omhändertagande på vårdcentral, BBIC – barns behov i centrum samt Kognitiv testning vid utredning av varaktig kognitiv svikt. Filmer från andra landsting handlar om Rökavvänjning – stöd för samtal om tobak, Rutinnervstatus, Alkoholriskbruk – hjälp vid samtal samt Depressionbehandling äldre. Våra egenproducerade filmer har sedan starten haft 10 617 visningar, de tre egenproducerade filmerna under 2017 har visats 646 gånger.

Fortbildningskatalog @

? ! årsbok2017

Inför respektive termin distribuerades pappersversionen av fortbildningskatalogen till samtliga enheter inom Hälsovalet. I samband med detta publicerades även en digital version på www.skane.se/ako. Fortbildningskatalogen är till för samtliga medarbetare och sorteras dels inom respektive yrkesgrupper, men också ämnesvis.

25


KCP

Allmänläkarkonsult Skåne

Mer jämlikt med gemensamt kunskapsstöd Avsikten med det nationella kliniska kunskapsstödet är att skapa förutsättningar för säker och jämlik vård i hela landet, det ska inte spela någon roll vilken vårdcentral man vänder sig till, säger Gunilla Malm och Lisa Johansson, som båda arbetat med kunskapsdokumenten under 2017. Ett omfattande arbete som fortsätter under 2018.

G

unilla Malm, specialist i allmänmedicin och AKO-koordinator, är ämnesgruppsordförande för kunskapsstöden inom området njurar, urologi och mäns hälsa. Lisa Johansson är koordinerande projektsekreterare på AKO Skåne. Över hela landet finns 23 ämnesgrupper och i Södra sjukvårdsregionen finns fyra av dessa. Alla arbetar efter samma mall, så att kunskapsstöden får samma struktur. Kunskapsstöden ska vara nationella, men med möjlighet till lokala tillägg med det som är specifikt för respektive landsting och region. – Fram till idag har varje landsting och region i Sverige haft sina egna riktlinjer och kunskapsstöd vilket gjort att de sett olika ut, säger Gunilla Malm. Nu är vi i början av ett omfattande arbete med att skriva nya kunskapsstöd. En viktig del i kunskapsstö-

den är att lyfta fram vad som är primärvårdens ansvar och vad som ligger på specialistvården. Det är bra att tydliggöra detta. Under 2018 ska 360 kunskapsstöd om behandlingsstrategier författas inom alla sjukvårdsregioner. Av de 360 är 46 på gång i Skåne. När texterna väl är färdiga efter granskningar och remissrundor, så ska kunskapsdokumenten sedan uppdateras vart tredje år. Utvecklingsprojektet startade 2015 då landstingen och regionerna tillsammans med SKL, Sveriges kommuner och landsting, tillsammans skapade en organisation med arbetsgrupper som ansvarar för nationella diagnos- och behandlingsrekommendationer. Dessutom byggdes en teknisk plattform för att bland annat redigera, lagra och distribuera innehållet. Sedan länge finns ett stort utbud av kunskapsstöd; nationella riktlinjer från Social-

"Stor utmaning att producera ett material som är användbart för alla allmänläkare"

årsbok2017

26


Allmänläkarkonsult Skåne

styrelsen, terapiriktlinjer från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Läkemedelsboken, som Läkemedelsverket utger. Därutöver finns också kommersiella webbplatser som har det gemensamt att de marknadsför läkemedelsprodukter. Behovet är stort av ett tillförlitligt kliniskt kunskapsstöd som kan höja kvalitet, jämlikhet och patientsäkerhet i primärvården.

KCP

– Fast man ska komma ihåg att vi inte behöver göra lika för att det ska bli jämlikt, framhåller Lisa Johansson. Men kunskapsstöden kommer att vara en försäkran om att alla ska kunna få en bra vård. Södra sjukvårdsregionens ämnesområde är Smärta och neurologi (ordf. Catarina Canivet), Njurar, urologi och mäns hälsa (ordf. Gunilla Malm), Barn och ungdomars hälsa (ordf. Tina Runeke) och Ögon (ordf. Anders Lundqvist). Ett digert arbete är i full gång, men vilken är den största utmaningen? – Det är att producera ett material som är användbart för alla allmänläkare, menar Anders Lundqvist. Ett material som är kort och koncist, som innehåller det väsentliga, men är tillräckligt omfångsrikt. Som ordförande har jag användbarheten i fokus och försöker tänka ur allmänläkarens perspektiv. Vi utgår Lisa Johansson ju från förlagor, men vill gärna komma fram (tv) och till något bättre! Gunilla Malm

årsbok2017

27


KCP

kunskapscentrum migration och hälsa

Kunskapscentrum migration och hälsa Enheten arbetar långsiktigt med ett migrationsperspektiv inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Uppdraget innefattar asylsökande, nyanlända, papperslösa och personer som lever gömda – men även etablerade migrantgrupper som befunnit sig lång tid i Sverige. Målet är en jämlik och säker vård till personer från andra länder, och att främja jämlik hälsa i hela regionen.

årsbok2017

28


kunskapscentrum migration och hälsa

KCP

Fortbildning Kunskapscentrum migration och hälsa har anordnat 22 utbildningar där närmre 1000 personer medverkat. Deltagarna har bestått av olika professioner inom hälso- och sjukvård såsom psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, kuratorer och fysioterapeuter. Dessutom har deltagarna representerat olika verksamhetsområden såsom primärvården, psykiatrin, akutsjukvården m.fl. Kunskapscentrum migration och hälsa genomförde genom medel från SKL en satsning på elevhälsan under hösten 2017 där över 120 personer från olika skolor runtom i Skåne deltog i en utbildning om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med erfarenhet av flykt. Kunskapscentrum migration och hälsa har påbörjat en särskild satsning tillsammans med ambulanssjukvården och SOS alarm gällande utbildning i migration och hälsa där ett 50tal utbildats under hösten 2017 och det är inplanerat ytterligare utbildningstillfällen under 2018. Utöver ovanstående utbildningar har centrumet tillsammans med Kunskapscentrum demenssjukdomar arrangerat en inspirationsdag om migration och hälsa med ytterligare 160 deltagare.

Utvecklingsarbete Kunskapscentrum migration och hälsa genomförde en omvärldsanalys för att inventera kunskapsläget inom migration och hälsa och för att identifiera fokusområden för arbetet på Kunskapscentrum migration och hälsa under 2017/2018. Omvärldsanalysen i sin helhet går att ladda ner från www. skane.se/kcmigrationhalsa under rubriken Rapporter och analyser.

Nr 4:

2017

Nyheter

årsbok2017

Kunskapscentrum migration och hälsa har startat ett nyhetsbrev för att informera om olika utbildningar och aktiviteter inom migration och hälsa. Första nyhetsbrevet lanserades i november 2017 och går att finna på www.skane. se/kcmigrationhalsa under rubriken Nyhetsbrev migration och hälsa, där man även kan prenumerera på kommande nyhetsbrev.

29


KCP

kunskapscentrum migration och hälsa

(fr v) Mia Sandor, Micaela Nilsson, Jenny Malmsten

Ökad satsning på riktade utbildningar H årsbok2017

30

- Vi märker att vi behöver utbilda hälsooch sjukvården om sådant de inte alltid vet att de behöver kunskap om, säger Jenny Malmsten, enhetschef för Kunskapscentrum migration och hälsa, med glimten i ögat.

on får strax stöd av medarbetarna Mia Sandor, utbildningssamordnare och folkhälsovetare, och Micaela Nilsson, vårdutvecklare och barnsjuksköterska: – Så frågan är, hur lockar vi folk till utbildningar de inte vet att de behöver? Det är en utmaning. – Vi paketerar om våra utbildningar och skapar nu fler riktade utbildningar, fortsätter Mia Sandor. Generella utbildningar om tolkverksamhet har inte vunnit så stort genomslag, men utbildningen "Tolk i samtals-

behandling" togs emot med stort intresse av hälso- och sjukvården. Direktkopplingen till vårdpersonalens arbete är oerhört viktig. – Vi har ju inte en direktkoppling till en specifik verksamhet, som många andra kunskapscentrum inom Region Skåne, förtydligar Mia Sandor. Exempelvis är ju Kunskapcentrum kvinnohälsas målgrupp mödrahälsovården medan vi riktar oss till hela hälsooch sjukvården. Men vi har märkt att när vi skapar utbildningar i specifika frågor, så ökar intresset hos hälso- och sjukvårdspersonal.


KCP

kunskapscentrum migration och hälsa När Kunskapscentrum migration och hälsa var nystartat år 2016 påbörjades både utbildningsverksamhet och en omvärldsanalys. Utbildningsverksamheten tog fart 2017 och kunde hämta stöd från omvärldsanalysen som blev klar under fjoråret. Analysen fungerar som en guide för vilka frågor enheten fokuserar på. En utbildning som planerades och genomfördes 2017 handlade om kvotflyktingars rättigheter. – Vi konstaterade i vår omvärldsanalys att kvotflyktingar är en särskilt utsatt grupp, som behöver mer fokus, eftersom det under de närmaste åren kommer allt fler kvotflyktingar till Sveriges kommuner, förklarar Jenny Malmsten. Kvotflyktingar (se nedan) har redan beslut om ett permanent uppehållstillstånd när de kommer till Sverige. En av orsakerna kan vara ett hälsoskäl. Så för hälsooch sjukvården och kommunerna handlar det om att förstå vad de behöver förbereda inför mottagandet. – I planeringsarbetet samarbetade vi med Länsstyrelsen Skåne och samlade representanter för Kommunförbundet Skåne, Migrationsverket, Skatteverket och olika kommuner, för att arbeta fram ett underlag för utbildningen, berättar Micaela Nilsson.

FA K TA

på enheten, berättar Jenny. Vi bygger innehållet internt, men anpassar det utifrån varje verksamhets förutsättningar och uppdrag. En sådan mycket uppskattad utbildning, som fortsätter under 2018, riktas till ambulanssjukvården. Det är en generell utbildning som ökar förståelsen för aspekter i ambulanspersonalens arbetsvardag kring migration och hälsa. – Utbildningen tar bland annat upp hur människor med migrationsbakgrund kan reagera vid akut omhändertagande och andra situationer, säger Micaela Nilsson. En annan metod som enheten provar specifikt för primärvården är konceptet "Hälsa på turné" där de deltar i vårdcentralers personalmöten och lyssnar in behov och önskemål. Hela tiden spanas det efter behov som ännu inte upptäckts. Under 2018 väntar utbildningar för vuxenhabiliteringen, mer utbildningar för ambulanssjukvården i Skåne, en utbildning riktad till barnkliniken på SUS samt en satsning gentemot allmänpsykiatrin i Malmö. – Något som känns spännande är att vi för första gången utbildar chefer och ledare i en förvaltning i diskrimineringslagstiftning, ett viktigt område för arbetet med jämlik hälsa, avslutar Jenny Malmsten.

Kvotflyktingar är en särskilt utsatt grupp.

!

årsbok2017

Kvotflyktingar är personer som på grund av olika skyddsbehov ges möjlighet till vidarebosättning i ett annat land. Det är FN:s flyktingorgan UNHCR som gör urvalet av kvotflyktingar. Grunden för urvalet är en bedömning utifrån vilka som är i störst behov av vidarebosättning, på grund av att deras skyddsbehov inte tillfredsställs i det land de befinner sig i eller för att andra långsiktiga lösningar saknas. Kvotflyktingar som är folkbokförda har rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som övriga folkbokförda, permanent boende i Sverige.

Utbildningsbehovet var stort och utbildningsdagen den 27 november blev mycket välbesökt med cirka 180 deltagare. – Vi försökte synliggöra olika glapp som finns mellan myndigheterna, kommenterar Jenny. På så sätt kan mottagandet förbättras. Kvotflyktingar har rätt till subventionerad vård på samma villkor som alla folkbokförda. Men personnummer får man bara genom ett personligt besök hos Skatteverket och därefter kan det ta lite tid innan personen får sitt personnummer. För den som har ett akut vårdbehov kan det uppstå frågetecken kring betalningsansvar under denna tid. – Under utbildningsdagen kunde vi visa strategier för vad man ska göra när det uppstår glapp i hanteringen till hälso- och sjukvården, säger Micaela Nilsson. – Vår primära målgrupp är ju hälso- och sjukvården, men samtidigt märker vi också ett ökat intresse från andra aktörer t.ex. Skånes kommuner, säger Mia Sandor. Migrationsfrågor är generellt organisationsövergripande så vi är måna om att samarbeta med både andra myndigheter och civilsamhället. Under 2017 gav SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, medel till en utbildning som riktades till både landsting och kommuner inom ramen för programmet Hälsa i Sverige. Det gav Kunskapscentrum migration och hälsa möjlighet att rikta en utbildning direkt mot elevhälsan. Den handlade om psykisk ohälsa hos barn och unga med erfarenhet av flykt. – Vi skapar utbildningarna här

31


KCP

kunskapscentrum barnhälsovård

Kunskapscentrum barnhälsovård Uppdraget innebär stöd till hela barnhälsovården (BHV) i Skåne, framförallt i form av fortbildning för medarbetare, arbete för att stärka vårdkedjor och rådgivning i barnhälsofrågor. En årlig rapport om förskolebarnens hälsa och tillgång till BHV togs fram och blev utgångspunkt för olika satsningar.

Mål Målet är att skapa likvärdig vård av hög kvalitet i hela regionen för att på så sätt öka förutsättningarna för jämlik hälsa för barn.

Införande årsbok2017

32

Under 2017 har arbetet med att föra in det nationella barnhälsovårdsprogrammet i Skåne fortsatt. Fokus har legat på införande av två nya besök, dels ett enskilt föräldrasamtal med förälder som inte fött barnet, dels ett teambesök då barnet är tre år.

Uppdrag Övrigt w kring utsatta barn

Sex nyhetsblad för medarbetare och andra intresserade gavs ut.

I tre regionövergripande uppdrag gällande utsatta barn ger enheten stöd till utveckling inom hälso- och sjukvården i Skåne. Under året anordnades fortbildning, stöd genom samverkan och underlag och analyser togs fram. Uppdragen gäller: Barn som anhöriga, Barn som far illa och Hälsoundersökningar enligt BBIC.

w 4 363 personer deltog i kunskapscentrumets utbildningar under 2017. w Läs mer på: https://vardgivare.skane.se/ kompetens-utveckling/sak- kunniggrupper/barnhalso- vard/


kunskapscentrum barnhälsovård

KCP

Inkluderande samtal – Det enskilda föräldrasamtalet riktar sig till den förälder som inte fött barnet. I praktiken innebär det i de flesta fall en pappa. Med samtalet vill vi främja ett mer inkluderande och jämställt ansvar mellan båda föräldrarna, säger psykolog Lars Olsson, vårdutvecklare på Kunskapscentrum barnhälsovård.

E

föräldraansvarets olika dimensioner. Det kan vara öppna frågor om barnet, ”berätta lite om ditt barn” och mer specifika som ”vad gör du och ditt barn tillsammans?”. Andra samtalsfrågor handlar om hur det är att vara förälder: ”hur har det varit för dig att bli förälder”, men också frågor om hur föräldern mår. – Vi vill understryka att syftet med samtalet framförallt är att göra en hälsofrämjande insats, ett föräldrastöd, men vi försöker också hitta psykisk ohälsa, så vi kan hjälpa de pappor som behöver det, förklarar Malin. Sedan slutet av 1990-talet uppmärksammar barnhälsovården nyblivna mammors psykiska hälsa. När barnet är två månader görs en depressionsscreening av mammorna som vid behov följs upp med stödsamtal eller andra åtgärder. Förekomsten av psykisk ohälsa postpartum är ungefär hälften så vanlig hos pappor jämfört med mammor. Den psykiska ohälsan tar sig andra uttryck hos män än hos kvinnor, så utbildningen handlar också om att lyssna efter andra signaler och att delvis ställa andra frågor än till mammorna. Hos mammor är symtom i form av nedstämdhet och ledsenhet vanliga, medan pappor däremot kan lida mer av irritabilitet och antisocialt beteende. I det enskilda

"En stor grupp pappor känner sig inte inkluderade av barnhälsovården"

årsbok2017

tt annat syfte med det enskilda föräldrasamtalet är att papporna ska känna att barnhälsovården har en roll att spela för dem och att papporna ska känna sig bekräftade i sin betydelse för barnets mående och utveckling. – En stor grupp pappor känner sig inte inkluderade av barnhälsovården, som de upplever ofta vänder sig mer till mammorna, säger kollegan Malin Skoog, distriktssköterska och vårdutvecklare. Tillsammans genomför Malin Skoog och Lars Olsson ett omfattande utvecklingsarbete i hela Skåne om det enskilda föräldrasamtalet. Utvecklingsarbetet tog sin början med planeringsarbete våren 2016, då deltog också psykolog Ida Ivarsson i arbetet. De första utbildningarna började i september samma år och pågår nu fram till och med 2019 då alla 350 sjuksköterskorna i barnhälsovården och en del av psykologerna har utbildats. – Förr hade barnhälsovården ofta ett medicinskt perspektiv på barnet, säger Malin Skoog. Det handlade då inte så mycket om trygghet eller ett psykosocialt synsätt. Nu vill vi förstärka ett familjeperspektiv. Föräldraansvar har många aspekter och de flesta föräldrar stöter på hinder i någon eller några delar – så är det både för män och kvinnor. Frågorna som sjuksköterskorna övar sig att ställa i utbildningen täcker in

33


KCP

årsbok2017

34

kunskapscentrum barnhälsovård

föräldrasamtalet frågar man efter pappans mående med hjälp av de så kallade Whooleyfrågorna, ursprungligen formulerade av Mary Whooley, professor vid University of California i San Francisco. Ett annat område som uppmärksammas är familjerelationerna. En viktig fråga är ”hur hanterar ni konflikter inom familjen?” Frågans syfte är både att framställa konflikter som en normal del av familjetillvaron, och att ge en öppning för att upptäcka om det förekommer våld i familjen. Som en pedagogisk metod i utbildningen har Lars och Malin spelat in fem rollspelsfilmer som ger ett konkret underlag för deltagarnas reflektioner. Det kan handla om att avläsa kroppsspråk och indirekta svar, eller att prata om känsliga frågor. Utbildningen ska hjälpa sjuksköterskan att följa och stödja föräldern genom samtalet. – I fokus i utbildningen är det hälsofrämjande samtalet. Vad är ett bra samtal? Hur underlättar sjuksköterskan det konstruktiva samtalet? Det viktiga är att se till att folk pratar, att ge föräldern möjlighet att formulera sig medan sjuksköterskan lyssnar. Att sätta ord på saker och ting är läkande. Gör man det behövs det ofta inga råd – sa-

ker och ting faller på plats. Mycket handlar om sjuksköterskornas förståelse för vad de gör, säger Lars. Malin och Lars berättar att de upplever att utbildningen ökar självförtroendet hos sjuksköterskorna att ge sig in i den här sortens samtal, som kan skilja sig en del från deras övriga arbete. Samtalen ökar förståelsen för hur hela familjen mår och samtidigt kan de också hitta pappor som inte mår bra. Ibland behövs då flera samtal och att andra resurser inom barnhälsovården kopplas in. – Farhågorna sjuksköterskorna har för att hålla de här samtalen handlar ofta om tankar kring hur de ska hantera psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna har dessutom ett trängt läge, säger Malin. De kan ha svårt att hinna med de enskilda föräldrasamtalen. Men alla pappor ska numera erbjudas samtalet. Det blir sammantaget också mycket information från båda föräldrarna som ska hållas isär, det är ett annat problem som sjuksköterskorna kan känna. – Men information om själva innehållet i samtalen med föräldrarna förs i separata journaler, inte i barnets journal, betonar Lars. Det föräldrarna berättar kommer i deras egna journaler.

Malin Skoog och Lars Olsson


kunskapscentrum barnhälsovård

KCP

Teambesök infördes Stora utbildningsinsatser gjordes under året för att bana vägen för införandet av teambesök då barnet är tre år. Fokus är att utgå från föräldrarnas frågor där samtalet kan vara ett tillfälle till empowerment och öka föräldrarnas tilltro till sig själva.

I

"En viktig del av det nationella barnhälsovårdsprogrammet"

december 2017 utbildade vi, tillsammans med en mödra- och barnhälsovårdspsykolog, 575 personer från primärvårdens barnhälsovård. Målgruppen var läkare, sjuksköterskor och psykologer, som alla arbetar inom barnhälsovården i Skåne. Det var kulmen på flera månaders förberedelser inför implementeringen av det nya teambesöket i barnhälsovården för

treåringar. Det säger Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare på Kunskapscentrum barnhälsovård. Tillsammans med kollegorna Ylva Thor, distriktssköterska, och Micaela Nilsson, barnsjuksköterska, har hon steg för steg informerat och förankrat det nya teambesö-

(fr v) Ylva Thor, Micaela Nilsson, Mariette Derwig

årsbok2017

35


KCP

årsbok2017

36

kunskapscentrum barnhälsovård

ket bland hälsostrateger och andra berörda verksamheter i Skåne. – Det här är en del av det nationella barnhälsovårdsprogrammet, förklarar Micaela Nilsson. Tidigare skedde det sista hälsobesöket med läkare vid 18 månaders ålder, men nu är det ett sjuksköterskebesök istället. Från och med 2018 bjuder barnhälsovården in till teambesök när barnet är fyra veckor, sex månader, 12 månader och tre år. Vid teambesöken får föräldrar och barn träffa läkare och sjuksköterska tillsammans. – Mycket handlar om att ge ett hälsofrämjande stöd till föräldrarna, säger Ylva Thor. Det är viktigt att stärka och att bekräfta dem i föräldraskapet. – Vid treårsbesöket ska barnhälsovården i första hand utgå från föräldrarnas frågor, precis som vid alla andra besök, säger Mariette Derwig. Teamet försöker öppna för vad föräldrarna vill prata om. Det gör man genom att gå in i ett öppet samtal med föräldrarna. Samtalet bör inte enbart fokusera på enstaka bekymmer, utan försöka fånga barnets utveckling och hälsa i relation till många områden utifrån den aktuella åldern, t ex lek, kommunikation, språk, mat, toalettvanor och sömn. På det sättet kan barnhälsovården göra tidiga, hälsostödjande insatser för barnen. – Besöket hos teamet kan bekräfta föräldrarna. Samtalet kan vara ett tillfälle till empowerment och öka föräldrarnas tilltro till sig själva, betonar Micaela Nilsson. I samtalets centrum står psykisk hälsa, språkutveckling och levnadsvanor – med besöket vill barnhälsovården bland annat kunna fånga tidiga tecken på risk för övervikt, så den kan förebyggas. – Vi försöker se barnet i sin helhet och om det finns behov kan vi ge mera hjälp, säger Mariette Derwig. – När det gäller språkutvecklingen har barnhälsovården nuförtiden mer fokus på barnets förståelse av språket än på fonologin, alltså om hur ljuden uttalas, säger Micaela Nilsson.

Besöket ger också möjlighet för teamet att se hur barnet samspelar och kommunicerar. – Men någon screening av autism görs inte, det finns inget tillförlitligt screeninginstrument ännu, kommenterar Ylva Thor. Men med det nya treårsbesöket kan barnhälsovården ändå uppmärksamma behov av tidiga insatser, till exempel i samarbete med mödra- och barnhälsovårdspsykologen, i god tid innan barnet börjar skolan. Vid det nya treårsbesöket – först ut i Skåne blir alltså alla barn födda 2015 – ser läkaren och sjuksköterskan alltså barnets utveckling i ett sammanhang. Teamet ser till faktorer som vardagslivet, ekonomi, möjlighet till utevistelse, temperament och biologisk sårbarhet mm. Dessa faktorer kan kanske speglas i föräldrarnas oro, barnets anamnes och levnadshistoria samt i övriga observationer i mötet med barn och familj. – Barnhälsovården ser barnet över tid, säger Micaela Nilsson. Personalen har ett långt perspektiv där relationen till familjen är viktig. – Man ska komma ihåg att goda insatser för barnen i förlängningen ger goda resultat i vuxenlivet, säger Mariette Derwig. Men en del av hälsovinsterna syns kanske först efter 25 år! En forskningsstudie om barns hälsa på 1930-talet visade att de som hade fått barnhälsovård hade bättre förutsättningar till en god hälsa som vuxen jämfört med de som inte hade tillgång till barnhälsovård vilket bland annat kunde mätas i minskad förekomst av tjocktarmscancer. Slutsatsen var att det hälsofrämjande arbetet tidigt i livet har betydelse. – Treårsteambesöket har skapat ytterligare ett tillfälle för barn och föräldrar att möta teamet i barnhälsovården för att bibehålla och uppnå en god hälsa och utveckling, avslutar Ylva Thor.

Ö


Övrigt

kunskapscentrum kvinnohälsa

KCP

Kunskapscentrum kvinnohälsa

Uppdraget innebär stöd till barnmorskemottagningarna i frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa, såsom mödrahälsovård, antikonception, cervixcancerprevention och sexuellt överförbara sjukdomar. Stödet innebär fortbildningsinsatser, arbete med vårdkedjor och regionala riktlinjer samt samverkansarbete och rådgivning.

Fortbildningar

w Fortbildningar har under året bland annat behandlat foster-diagnostik, psykisk ohälsa under graviditet, förlossningsskador, cervix-cancerprevention, HPV-screening och jämställt föräldraskap. Som en del av den nationella satsningen på att förbättra förlossningsvård och kvinnohälsa har fortbildningsinsatser rört diabetes under graviditet, förlossningsrädsla och amning. Totalt utbildades 749 personer.

utveckling/sakkunniggrupper/kunskapscentrum-kvinnohalsa/

w En nulägesanalys med uppgifter avseende sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne togs fram under året. Det är första gången som regionala data inom området samlas i en rapport.

årsbok2017

Övrigt

w Sex nyhetsblad togs fram. Se https://vardgivare.skane.se/kompetens-

37


KCP

kunskapscentrum kvinnohälsa

Psykisk hälsa i fokus – Vår förhoppning är att barnmorskorna ska bli ännu bättre på att kunna främja den psykiska hälsan, men även ge hjälp till kvinnor med psykisk ohälsa i samband med graviditeten, säger Alexander von Schuppler, psykolog och vårdutvecklare på Kunskapscentrum kvinnohälsa.

T

årsbok2017

38

illsammans med vårdutvecklarna Mehrnoush Rahmanian Kooshkaki, samordningsbarnmorska samt barnmorska på BMM Familjens hus, Malmö, och Anna Kjellbom, specialist i allmänmedicin på KC kvinnohälsa och vid vårdcentralen Rosengården, arbetar Alexander på Kunskapscentrum kvinnohälsa som anordnade utbildningsdagar om psykisk ohälsa och förlossningsrädsla för alla barnmorskor i Skåne under 2017, med sammanlagt 320 deltagare i de olika utbildningarna. – Barnmorskorna har goda möjligheter att tidigt uppmärksamma tecken till bristande psykosocialt stöd eller psykisk ohälsa, säger Anna Kjellbom. De återkommande träffarna möjliggör en kontinuitet som är betydelsefull – både vad gäller att hitta ohälsa, initiera stöd och följa upp. – Barnmorskan har möjligheten att bedöma om det finns behov av

extra stödsamtal, hos barnmorskan själv eller till exempel med en psykolog, kurator eller andra insatser utöver stödsamtal så som att remittera till en läkare, säger Mehrnoush Rahmanian Kooshkaki. Barnmorskan ser till den individuella situationen. För mödrahälsovården handlar det om att öka tryggheten för de gravida, tryggheten i att tala om till exempel förlossningsrädsla, en oro som är mer vanlig än man kanske tror. – Vår utbildning handlade bland annat om hur man pratar med de gravida om förlossningsrädsla och hur man talar om det på ett tydligt vis, kommenterar Alexander von Schuppler. Därefter kan barnmorskan se vilken sorts stöd som behövs. Under 2018 ska de tre vårdutvecklarna publicera riktlinjer om psykisk ohälsa som arbetats fram under 2017. – Barnmorskorna möter kvinnor med rädsla som kan bottna i

olika saker, berättar Mehrnoush Rahmanian Kooshkaki. Det kan vara omföderskor som har ett trauma från händelser under tidigare förlossningar, eller förstföderskor som känner rädsla av olika anledningar. Förstagångsföderskor kan känna en ångest, som ibland kan lindras med studiebesök på kvinnokliniken, så de känner mer kontroll över vad som ska komma. Det är många aspekter som vårdpersonalen ska ta hänsyn till och stödet bedöms utifrån samtalet. Utbildningens fokus var hur man i det kontinuerliga samtalet kan bygga tillit, stötta och hjälpa. I det hälsofrämjande arbetet ser man till levnadsvanor och kvinnornas sociala nätverk. Många inleder ett stöd under graviditeten. Ibland finns behov för stöd efter förlossningen. – Det är viktigt att alla olika aktörer blir bättre på samverka med varandra, säger Mehrnoush Rahmanian Kooshkaki.


kunskapscentrum kvinnohälsa

KCP

Teamet som bland annat arbetar med att förbättra stödet för kvinnor med förlossningsrädsla. (Fr v) Alexander von Schuppler, Mehrnoush Rahmanian Kooshkaki och Anna Kjellbom.

Det kan vara svårt att fånga ordens valörer i en tolkning, säger Alexander. Ibland kan det vara en fördel att tolkningen sker via telefon, för då är barnmorskan och den gravida ensamma tillsammans i rummet, men andra gånger kan det vara en nackdel – det kan vara svårt för tolken att höra allt som sägs och i synnerhet hur det sägs. För barnmorskan handlar det om att kunna anpassa sina frågor efter personen i mötet. Det kan vara svårt för tolkarna att anpassa tolkningen av ord och uttryck efter olika språkbruk. – Nyanserna är oerhört viktiga, påpekar Alexander von Schuppler. På Barnmorskemottagningen i Rosengård finns en väntrumstolk som talar arabiska. – Att hon finns på plats underlättar mycket, berättar Anna Kjellbom. Kvinnor som inte talar svenska och kanske har svårt att ringa får en bättre tillgänglighet när de vet att tolken finns på plats. Det är ett sätt att försöka kompensera för de skillnader i hälsa vi vet finns mellan vissa grupper i befolkningen. Att få träffa samma tolk flera gånger kan även kännas

tryggt och underlätta samtalet kring svårare ämnen. För vårdutvecklarna väntar nu arbetet med att publicera rikt-linjerna och att planera för utbildning till alla nyanställda barnmorskor. – Att bli förälder är en stor psykologisk händelse, säger Alexander. För oss är det viktigt att veta hur man pratar och möter blivande föräldrar för att ge stöd och hur man pratar och frågar så man matchar behovet av stöd med det vi kan erbjuda. Det är viktigt att kunna gå igenom graviditeten på ett konstruktivt sätt. – Vi kommer också att arbeta med hur man frågar vidare, ett tillvägagångssätt som är mer hands-on. Det blir en sådan fördjupning under 2018 kring både föräldrastöd och det gruppbaserade stödet som ska erbjudas på barnmorskemottagningarna, säger Anna Kjellbom. Och Mehrnoush Rahmanian Kooshkaki avslutar: – Som vårdutvecklare arbetar vi med att ta reda på hur verkligheten ser ut och hur vi kan förbättra den!

årsbok2017

Familjecentraler, där barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst är samlat under ett tak, underlättar för samarbete. Men även bättre samverkan med andra behandlare och aktörer, som vårdcentraler och psykiatri, är önskvärt. – Psykisk ohälsa är lika vanligt bland gravida som hos den kvinnliga befolkningen i övrigt, säger Anna Kjellbom. Den rapporterade stressrelaterade psykiska ohälsan ökar generellt. Men en grupp som inte får lika mycket hjälp är de som är icke-europeiskt födda. Mindre än hälften av dessa får hjälp för förlossningsrädsla och psykisk ohälsa jämfört med dem som är födda i Sverige. – Ändå finns det en större andel med psykisk ohälsa bland de som är icke-europeiskt födda, kommenterar Anna Kjellbom. Kommunikation är en gemensam nämnare i orsaken till att färre i den gruppen får stöd, tillsammans med flera andra faktorer som till exempel social tillit och kvaliteten på tolkningen, som ofta sker via telefon.

39


cpf

centrum för primärvårdsforskning Centrum för primärvårdsforskning ska, med primärvården som bas, bedriva världsledande forskning genom aktivt utbyte av kunskaper mellan grundforskning, epidemiologi och patientnära, klinisk forskning. I verksamheten ingår även Allmänmedicinska kunskapscentrum, utbildning, handledning, seminarier samt Nordens första experimentella laboratorium med primärvården som bas. Centrum för primärvårdsforsknings enheter: w w w w

årsbok2017

40

Central verksamhet och stödfunktioner Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC Mindfulness and Compassion Center for Research and Education (MCC) Molekylärmedicinska laboratoriet


övergripande

forskningsledare 17

cpf

allmänmedicinska kunskapscentrum(aKC) 11

ST-kurser i forskningsmetodik 4

publicerade vetenskapliga artiklar 135

disputationer 8

INNEHÅLL

årsbok2017

l Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC l Svepet l Forskning (forskningsledare & forskningsprojekt) l Doktorander l Disputationer l Databasgruppen l Analysgruppen l Molekylärbiologiskt laboratorium l Internationell samverkan l Finansiella perspektivet l Publicerade vetenskapliga artiklar

41


cpf

allmänmedicinska kunskapscentrum

Allmänmedicinska kunskapscentrum Allmänmedicinska kunskapscentrum, AKC, är ett nätverk av tio vårdcentraler runt om i Skåne. Vid varje AKC finns en disputerad AKC-koordinator. Vi försöker nå ut till alla som är intresserade av utvärdering och vetenskap för att kunna stötta med handledning, tips och kontakter.

!

AKC

årsbok2017

42

KOORDINATORER

INRIKTNING

w Capio Citykliniken Helsingborg Söder

w Stefan Bremberg

w Medicinsk etik

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Beata Borgström Bolmsjö

w Läkemedel och äldre

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Annika Brorsson

w Kvalitativ metodik

w Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

w Louise Bennet

w Migration och hälsa, diabetes

w Vårdcentralen Lomma

w Susanna Calling

w Levnadsvanor, hjärt-kärlsjukdom, epidemiologi

w Novakliniken Rydsgård

w Rickard Ekesbo

w Hjärt-kärlsjukdom, mag-tarmsjukdom

w Vårdcentralen Norra Fäladen, Lund

w Ulf Jakobsson

w Äldres hälsa

w Vårdcentralen Måsen, Lund

w Tommy Jönsson

w Paleolitisk kost

w Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

w Patrik Midlöv

w Läkemedel och äldre

w Vårdcentralen Fågelbacken, Malmö

w Anders Halling

w Epidemiologi, KOL, multisjukdom

w CPF

w Bengt Zöller

w Hjärt-kärlsjukdom, epidemiologi

w Vårdcentralen Laröd, Helsingborg

w Veronica Milos Nymberg

w Läkemedel och antibiotikaresistens

w Vårdcentralen Löddeköpinge

w Moa Wolff

w Yoga och hypertoni

w CPF

w Emelie Stenman

w Teamledare AKC


cpf

allmänmedicinska kunskapscentrum

A

10 Allmänmedicinska Kunskapscentrum AKC erbjuder : w Kostnadsfria seminarier för personal i primärvården w Vetenskaplig handledning - individuellt eller i grupp w Vetenskapliga workshoppar w Introduktionskurs i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete w ”Verktygslåda”

som AKC även fortsättningsvis tänker satsa på. – Vet du att du kan beställa en AKC-koordinator? På vår hemsida finns en lista med seminarier inom områden som hjärt-kärlsjukdom, lurigt i magen och deskriptiv statistik, berättar Emelie Stenman, AKC-teamledare. Seminarierna är kostnadsfria och kan beställas till exempelvis en arbetsplatsträff eller FQ-grupp. Vi hade flera beställningar under 2017, bland annat journal clubs, som var uppskattade. Utöver ST-handledningen så har AKC-koordinatorerna varit huvudhandledare till 17 och bihandledare till 19 doktorander under 2017. Vi har även handlett läkar- och sjuksköterskestudenter samt ytterligare ett par projekt i primärvården.

Allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC) är vårdcentraler med kliniskt verksamma forskare, AKC-koordinatorer, som handleder primärvårdspersonal i vetenskapliga frågor och projekt. AKC-koordinatorerna är ett gäng med hög vetenskaplig kompetens. Under 2017 var vi tre professorer, fem docenter och sex disputerade. AKC-koordinatorer var med i 50 av CPF:s publikationer 2017 plus diverse bokkapitel (Allmänläkarpraktikan – Äldre, Läkemedelshandboken, Provinsialläkare i Skåne under 1800-talet).

KONTAKT Du är välkommen att höra av dig till en AKC-koordinator eller AKC-teamledare Emelie Stenman, e-post: emelie.stenman@med.lu.se. Håll utkik på vår hemsida och i utbildningskatalogen – våra träffar är bra tillfällen att bolla projektdéer och knyta kontakter med vetenskapliga handledare!

årsbok2017

KC-koordinatorerna har haft ett år med stort fokus på ST-läkarnas vetenskapliga arbete. Så många som 55 STprojekt har handletts under året, vilket är ”all time high”. Suget efter vetenskaplig handledning beror antagligen på att antalet ST-läkare inom allmänmedicin har ökat och därmed också behovet av vetenskapligt stöd i det obligatoriska uppsatsskrivandet. Vi hoppas förstås att det vi ser även är ett generellt intresse för forskning bland Skånes blivande allmänläkare, det får statistik över publikationer och avhandlingar utvisa med tiden. Tanken med AKC är dock att vi ska handleda alla forskarbehöriga yrkesgrupper i primärvården, inte bara ST-läkare, och under 2018 startar därför professor Ulf Jakobsson en forskarskola inom hälso- och vårdvetenskap för sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Utbildningen, som blev fullbokad direkt efter annonseringen i höstas, omfattar åtta träffar. Ett annat forum som är till för alla forskningsintresserade i primärvården är våra öppna AKCseminarier (grupphandledningar, ibland med tema). Under 2017 bjöd vi in till 32 AKC-seminarier runt om i Skåne. Seminarieserien fortsätter 2018, håll utkik på AKC:s hemsida och i Region Skånes utbildningskatalog! I maj hade vi ett temaseminarium om evidensbaserad medicin (EBM) tillsammans med Ulf Eriksson, distriktsläkare och EBMlärare i Karlskrona. EBM är något

43


cpf

svepet

SNART 30-KURS JUBILEUM! Vid årsskiftet 2017/2018 har CPF hållit totalt 27 introduktionskurser i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete för ST-läkare sedan starten 2011. År 2018 blir det 30-kursjubileum! ST-läkare från hela landet och alla specialiteter har fått lära sig grunderna i vetenskapsteori, studiedesign, evidensbaserad medicin och kvalitativa metoder. Kursdeltagarna har ofta olika förkunskapsnivåer och tanken är att utbildningen ska kunna ge något till alla, vilket förstås är en utmaning – men en rolig sådan. Kursen mynnar ut i en projektplan för den obligatoriska vetenskapliga uppsatsen. Under året fullföljde 90 deltagare kursen varav hälften ST-läkare från skånska vårdcentraler. För att ge ytterligare stöd till deltagarnas uppsats testade vi 2017 att erbjuda fyra halvdagars ”öppet statistik-hus” där CPF:s statistiker tog emot deltagare som behövde individuell hjälp. Det fungerade bra och vi fortsätter med konceptet 2018.

årsbok2017

44

Publicerat i ansedda tidskrifter Under 2017 har vi publicerat 135 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter av mycket hög klass. Sedan november 2008 har vi publicerat över 1100 vetenskapliga artiklar. Det gör oss till en av de vetenskapligt mest aktiva forskningsenheterna i Skåne. Årets forskning har resulterat i ett flertal viktiga publikationer med fokus på primärvårdspsykiatri och missbruk, hälsoekonomi, gastroenterologi, mindfulness, hjärtsjukdomar, trombossjukdomar, diabetes och andra vanliga sjukdomar i primärvården. Artiklarna har publicerats i: Gastroenterology, American Journal of Psychiatry, Molecular Psychiatry. American Journal of Epidemiology, European Journal of Psychiatry, Journal of Health Economy, American Journal of Cardiology, Heart, Annals of Medicine, Diabetologia och andra högt rankade tidskrifter.


svepet

Guldregn i slutet av året Externa anslag är mycket viktiga för verksamheten eftersom de ger medel till förstklassig forskning och är samtidigt ett kvitto på den höga vetenskapliga kompetensen vid CPF. Här presenteras de största anslagen.

cpf

Nyhetsbrev i ny skepnad! På önskemål från Region Skåne startade CPF under 2017 ett nytt koncept: nyhetsbrev i form av korta bildspel som skickas till alla vårdcentraler för visning på exempelvis arbetsplatsträffar. Bildspelen är inspirerade av det redan etablerade ”Gröna korset” och är ett led i implementeringen av nya rön och spridningen av viktig kunskap.

I mitten av december 2017 meddelades ett par stora anslag. Docent Jianguang Ji vid CPF tilldelades 1,8 miljoner kronor av Cancerfonden för projektet "Nationell studie om hälsorisker hos barn till canceröverlevare". Projektanslaget gäller för perioden 2018–21. Kort därefter fick professor Patrik Midlöv med kollegor ett stort miljonanslag på 10 miljoner kronor från Familjen Kamprads Stiftelse samt en halv miljon kronor från HjärtLungfonden för en studie om e-hälsa. I patientstudien ska mobiltelefon som stöd i blodtrycksbehandling utvärderas. Åttahundra patienter med högt blodtryck kommer att ingå i studien.

CPF har gjort månatliga utskick med aktuella utlysningar av forskningsmedel till alla i primärvården som anmäler intresse. På www.cpf.se finns mer information och forskningshjälpmedel.

årsbok2017

Utlysning av forskningsmedel

45


cpf

forskning

Forskningsledare

Här presenteras forskningsledarna vid CPF under 2017. Läs gärna mer om deras forskning och undervisning på www.cpf.se.

w Anders Beckman, docent, lektor

w Vårdcentralen Lunden

w Sjukvårdsforskning och pedagogisk forskning

w Anders Halling, professor

w Vårdcentralen Fågelbacken

w Epidemiologi, KOL, multisjukdom

w Ashfaque Memon, docent

w CPF

w Experimentell forskning

w Bengt Zöller, docent

w Vårdcentralen Granen

w Hjärt-kärlsjukdom

w Henrik Ohlsson, docent

w CPF

w Epidemiologi med genetisk och miljöinriktad tillämpning

w Jan Sundquist, professor

w Sorgenfrimottagningen

w Psykisk sjukdom och missbruk i primärvården

w Jianguang Ji, docent

w CPF

w Alkohol och familjemiljö, epidemiologi och cancer

w Juan Merlo, professor

w Socialepidemiologi

w Socialepidemiologi

w Kristina Sundquist, professor

w Vårdcentralen Granen

w Social och fysisk miljö och hjärt-kärlsjukdom

w Louise Bennet, docent

w Vårdcentralen Limhamn

w Diabetes och hjärt-kärlsjukdom

w Margareta Troein, professor emeritus w Vårdcentralen Södervärn w Martin Lindström, professor

w Socialmedicin

w Socialt kapital och hälsa

w Patrik Midlöv, professor

w Vårdcentralen Tåbelund

w Läkemedel och äldre

w Ulf Gerdtham, professor

w Hälsoekonomi

w Hälsoekonomi

w Ulf Jakobsson, professor

w Vårdcentralen Norra Fäladen

w Äldres hälsa

w Xinjun Li, docent

w CPF

w Molekylär epidemiologi, hjärt-kärlsjukdom och cancer

w Xiao Wang, MD, PhD

w CPF

w Experimentell forskning

årsbok2017

46

w Professionell utveckling


forskning

Ekonomiska villkor och dödlighet

cpf

Det finns ett stort intresse för sambandet mellan ekonomiska villkor och dödlighet i en befolkning, där en del studier visar att dödlighet är procyklisk, dvs att dödligheten ökar när konjunkturen vänder uppåt, medan andra studier tvärtemot visar det motsatta. I en nyutkommen studie (van den Berg et al 2017) används data på individnivå och regional nivå från samma datakälla, på ett stickprov av 20-64 åriga män, under perioden 1993-2007. – Våra resultat visar att sambandet mellan konjunktur och dödlighet inte beror på aggregering, framhåller professor Ulf Gerdtham. Riktningen och storleken på den skattade koefficienten på arbetslöshet (som ett mått på konjunktur) med avseende på dödlighet är liknande när den skattas på individnivå och och regionalnivå (landsting). I båda fallen är dödligheten procyklisk. – Vi kan också visa att detta samband drivs av den yngre delen av arbetskraften (20-44 år), det vill säga att det inte finns något samband i åldersgruppen 45-64 år. Vi kunde även se att resultaten drivs av den yngre delen av arbetskraften i den fattigaste inkomstkvartilen.

Spannmålsprotein styr mättnadskänsla

På agendan: läkemedel, äldre och blodtryck Professor Patrik Midlövs forskning handlar om olika riskfaktorer för läkemedelsbiverkningar hos multisjuka äldre, exempelvis betydelsen av undernäring eller sänkt njurfunktion för att patienten ska behöva sjukhusvård eller rent av avlida. Forskargruppen har även studerat effekterna av olika interventioner för att optimera läkemedelsbehandling hos äldre och personer med utvecklingsstörning. Hjärt-kärlsjukdomar i primärvården är ett annat område gruppen forskar inom. Några exempel är yogas effekt vid högt blodtryck och om ett interaktivt webbsystem som används i den egna mobiltelefonen kan vara ett effektivt hjälpmedel för en bättre blodtryckskontroll.

årsbok2017

Distriktsläkare Tommy Jönsson är AKC-koordinator på Måsens vårdcentral i Lund. Hans forskning handlar om paleolitisk kost och dess effekter på vanliga folksjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdom och fetma. Framförallt är det den kvalitativa skillnaden mellan paleolitisk kost och vanlig kost som intresserar honom. Tillsammans med professor Sara Linse på Kemicentrum i Lund har forskargruppen kommit fram till att spannmålsprotein stör bindningen mellan mättnadshormonet leptin och receptorer i hjärnan. Störningen innebär att om man exempelvis äter bröd så blockeras leptin och därmed vår mättnadskänsla. Tommy handleder två doktorander i projektet, Pedro Carrera-Bastos och Maelán Fontes-Villalba, och ytterligare doktorander är på väg in. I höstas anordnade forskargruppen en konferens i Lissabon till minne av Tommys vän och tidigare handledare Staffan Lindeberg. Utöver detta finns ett forskningssamarbete med professor Yvonne Granfeldt på Livsmedelsteknik, Kemicentrum. Tillsammans med professor Ulf Jakobsson på AKC Norra Fäladen i Lund bjuder Tommy in till öppna seminarier ett par gånger varje termin. Ett tips för dig som behöver vetenskaplig handledning (se tider på AKC:s hemsida).

47


cpf

forskning

Risken att insjukna i typ 2-diabetes är dubbelt så hög hos Malmöbor födda i Irak som för svenskfödda. Flera riskfaktorer sticker ut, men ett nytt kulturellt anpassat program har visat sig vara ett bra stöd till ett hälsosammare liv. Möt Louise Bennet – en förkämpe för en mer jämlik diabetesvård.

"Mer globalt fokus när vi ger råd om levnadsvanor" S årsbok2017

48

om distriktsläkare i ett invandrartätt område med många patienter med diabetes typ 2 eller i farozonen funderade Louise Bennet på varför hon inte nådde fram till sina irakiskfödda patienter i försöken att motivera till hälsosammare levnadsvanor. Berodde det på hennes eget sätt att agera? Fanns det ärftliga, kulturella eller genetiska faktorer, eller hinder i patienternas vardag? Frågorna blev startskottet på MEDIM-studien (Migration och Etnicitet för Diabetesutvecklingen I Malmö) som pågått sedan 2010.

– Projektet syftar till att utjämna olikheter i hälsa, säger Louise Bennet docent i allmänmedicin och projektledare för MEDIM. Bakgrunden till att Louise ville titta på diabetesrisken hos svenskar invandrade från Irak är att Mellanöstern är ett högriskområde för diabetes, och att irakier är den största ickeeuropeiska gruppen i Sverige. I studiens första fas jämfördes nästan 1 400 Malmöbor med rötterna i Irak med drygt 700 svenskfödda som deltog i hälsoundersökningar. Skillnaderna mellan grupperna var stora. Diabetes var dubbelt så vanligt i


cpf

forskning

Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal är medveten om de begränsningar som finns i en del av de frågeformulär som finns till hands för att bedöma patienters levnadsvanor. – Exempelvis fångar inte Socialstyrelsens indikatorfrågor om hälsosamma kostvanor detta, vilket riskerar att ge fel uppfattning om kostintaget, menar Louise.

som själv hade diabetes, modifierade recepten med mindre fett och socker, säger Louise Bennet. Konceptet gav effekt. De som deltog fick bättre insulinkänslighet, minskat fettintag, ökad motivation och fysiska aktivitet och förbättrad psykisk hälsa. Det positiva resultatet tror Louise beror på flera faktorer. Dels att den hälsocoach som ledde gruppsamtalen hade god kännedom om den rådande kulturen, traditionerna och de sociala normer som kan påverka levnadsvanorna. Dels ett nära samarbete med lokala föreningar, som Irakiska kvinnoföreningen, ABF, Skåneidrotten och Hälsans Hus. – Studien var också anpassad för att kunna appliceras utifrån befintliga resurser inom primärvård eller kommun i samarbete med lokala föreningar, vilket gör att åtgärderna är relativt lätta att införa, även för andra, menar Louise. I den tredje fasen av MEDIM som just nu pågår undersöks kardiovaskulära förändringar där man försöker sätta dem i relation till etnicitet och insulinresistens. Louise uppmanar sina kollegor i primärvården att vara mer vaksamma på diabetesrisken bland irakiskfödda svenskar genom mer regelbunden uppföljning och frikostiga glukos-/HbA1c-kontroller i samband med läkarbesök, även för andra orsaker än diabetes. Hon efterlyser även kulturkompetens i vården och på vårdutbildningar. – Vi har för mycket västeuropeiskt fokus när vi ger kost- och motionsråd till våra patienter, säger Louise. I MEDIM uppgav över 60 procent av de i Irak födda svenskarna att de skattade sin hälsa dåligt. – I kommande studier är jag intresserad att veta mer av vad som står bakom siffrorna eftersom psykisk ohälsa ofta är en barriär för att komma igång med livsstilsförändring, avslutar Louise Bennet.

"Många skattade sin hälsa dåligt" årsbok2017

den irakiska gruppen. Bland irakierna som var över 60 år hade nästan var tredje person diabetes typ 2. En delstudie visade att de också hade högre förekomst av diabetes än bland irakier i hemlandet. Dessutom insjuknade de irakiskfödda i genomsnitt sju år tidigare. – Det är värdefull kunskap för ju tidigare man får diabetes desto tidigare kan man även få komplikationer i hjärt-kärlsystemet, njurar och ögon, säger Louise. Av resultaten framgår även att varannan person med irakisk bakgrund hade en förälder, syskon eller barn med diabetes typ 2. De invandrande irakierna hade också sämre insulinkänslighet än den svenska patientgruppen. Oroväckande många var överviktiga eller hade fetma. – Det kan finnas en migrationseffekt, kopplat till mer fysisk inaktivitet i samband med migration, vilket andra studier visat. Andra förklaringar kan vara att den traditionella irakiska maten innehåller mycket fett och socker och frukt som kanderas med mycket socker, säger Louise Bennet. Ytterligare exempel på hinder och kulturella olikheter som forskarna mötte var att en del muslimska kvinnor, till följd av rådande normer, inte kunde träna i lokaler där män vistades. Många var också ängsliga för att börja motionera: ”Då slår hjärtat snabbare och sen får man hjärtinfarkt”, eller trodde att diabetes var ödesbestämt: "När man fyllt 40 år blir man lite mer rund om magen och sen får man diabetes”. Enligt Louise var det oetiskt att inte försöka göra något åt situationen. Ett kulturellt anpassat program för att främja hälsosamma levnadsvanor startades. Med ”kulturellt anpassat” menas här att all information och kommunikation skedde på deltagarnas hemspråk (arabiska) och att könsspecifika hälsosamtals- och träningsgrupper erbjöds. Utöver det gavs ekonomiskt stöd till träningskläder, gymkort och coacher. Ett populärt inslag var matlagningskurser – Deltagarna fick ta med sig sina egna favoritrecept där de med stöd av en kock,

49


cpf

forskning

E-hälsotjänster blir allt vanligare. Men vad tycker den växande och allt äldre delen av befolkningen om dessa tjänster? Viktigt och bra, men osäkert hur man använder tekniken. Det visar en vetenskaplig studie där äldre patienters upplevelser och tankar om e-hälsotjänster kartlagts.

Äldre patienter tycker till om e-hälsotjänster A

årsbok2017

50

nvändningen av digital information och digitala verktyg som verktyg för verksamhetsutveckling och jämlik vård ökar snabbt. Det kan exempelvis handla om att boka tid för vårdbesök, förnya recept eller läsa personlig vårdinformation. En växande grupp äldre, många med begränsad vana av internet, förväntas ta del av dessa tjänster. Men vad tycker de själva om tjänsterna och är de anpassade utifrån deras behov?

– De äldres möjlighet att använda digital teknik och e-hälsotjänster är en grundläggande fråga för trygghet, självbestämmande och delaktighet i vården. Deras erfarenheter är därför viktiga när e-hälsosatsningar införs i primärvården, säger Moa Wolff, med dr och koordinator på Löddeköpinge AKC. Hon ingår i en forskargrupp som kallar sig High Five, som fokuserar på att utvärdera e-hälsotjänster och utveckla nya. Förutom Moa ingår Veronica Milos Nymberg, med dr och koordinator på


cpf

forskning Laröds AKC, Beata Borgström Bolmsjö, med dr och koordinator på Sorgenfri AKC, Susanna Calling, docent och koordinator på Lomma AKC samt Magnus Sandberg, med dr vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet. I studien rekryterades 15 patienter i åldrarna 65-80 från tre vårdcentraler. För att fånga upp de äldres behov, erfarenheter idéer och förslag intervjuades de i tre fokusgrupper. Resultatet visade att för många är digital kommunikation och teknik en naturlig del av vardagen, medan det för andra är nya områden att erövra. De flesta tyckte att e-hälsotjänster är viktiga och bra, men uttryckte samtidigt en osäkerhet inför det praktiska användandet och efterfrågade mer tekniskt stöd och kurser i e-hälsotjänster. – Överlag efterfrågades kunskap om vilka e-hälsotjänster som finns idag. En del visste inte ens att man kan läsa sin journal på nätet, säger Susanna Calling. I fokusgrupperna framkom även att en del kände en rädsla för att de fysiska mötena med vårdpersonalen kommer att

minska till förmån för e-hälsotjänster. Forskargruppen är inblandad i fler ehälsoprojekt. Att utvärdera om onlineläkarbesök ökar förskrivning av antibiotika, utvärdera ett verktyg där patienter kan fylla i sin egen anamnes digitalt före läkarbesöket, samt ett program med livsstilsråd via sms för att minska hjärtkärlproblem och främja hälsosamma vanor (se sid 52), – Intresset för ehälsokoncept är stort både bland patienter och vårdgivare. Hittills finns dock få vetenskapliga utvärderingar av den medicinska nyttan och effekten. Nya smarta lösningar anpassade för primärvården behövs också, liksom mer kunskap om patienternas och personalens erfarenheter och uppfattning, säger Veronica Milos Nymberg.

"Överlag efterfrågades kunskap om vilka e-hälsotjänster som finns" Fr v: Moa Wolff, Veronica Milos Nymberg och Susanna Calling, som vill att det görs fler vetenskapliga utvärderingar av e-hälsotjänster som införs.

årsbok2017

51


cpf

forskning

Kan sms med hälsoråd sänka blodtrycket? Enkla regelbundna textmeddelanden i mobilen som uppmuntrar till hälsosamt beteende ska motivera människor att förbättra sin hälsa, sänka blodtrycket och förebygga hjärt-kärlsjukdom. Det hoppas forskargruppen HighFive i det helt nya e-hälsoprojektet PUSH ME.

H

årsbok2017

52

ögt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt och stroke. Trots att det finns effektiv behandling med livsstilsförändringar som kan kombineras med läkemedel är det få patienter med högt blodtryck som når sitt målvärde. I ett nytt projekt prövar ett forskarlag i regionen om livsstilsråd via sms i mobilen kan ge effekt. – Preventivt arbete är ett stort uppdrag för oss i primärvården. Men ibland har vi svårt att nå fram till våra patienter och öka deras motivation till mer hälsosamma beteenden. Det behövs kompletterande arbetssätt, säger en av de projektansvariga, Moa Wolff. I en första pilotstudie kallad PUSH ME ska 60 blodtryckspatienter mellan 40 och 80 år ingå. De ska rekryteras från tre vårdcentraler som ligger i områden med olika socioekonomisk status. Deltagarna delas

upp i en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen får pröva ett program som består av totalt 104 textmeddelanden med livsstilsråd som deltagarna får i mobilen fyra gånger i veckan. – Alla frågor och råd bygger på olika svenska rekommendationer om hälsosamma levnadsvanor, säger Veronica Milos Nymberg. Vid start och efter sex månader får deltagarna göra en hälsoundersökning där de får skatta sin hälsa, kontrollera blodtryck, ta blodprover och mäta midjeomfång och vikt. Textmeddelandena består av både påminnelser och livsstilsråd om att sluta röka, öka sin fysiska aktivitet, dricka mindre alkohol, äta nyttigare och stressa mindre. Några exempel är: "Glöm inte att fysisk aktivitet är bra för dig." "En promenad 30 minuter varje dag kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom." "Studier visar att stress, oro och ensamhet kan öka risken för hjärtsjukdom. Kontakta din vårdcentral om du behöver hjälp."


forskning

cpf

Behandlingsgruppen får pröva ett program som består av totalt 104 textmeddelanden med livsstilsråd som deltagarna får i mobilen fyra gånger i veckan. Alla frågor och råd bygger på olika svenska rekommendationer om hälsosamma levnadsvanor.

var mer fysiskt aktiva och rökte mindre, jämfört med kontrollgruppen. De tyckte också att sms:en var motiverande till att förändra sina levnadsvanor, säger Moa Wolff. Vid en lyckad utgång av den svenska PUSH ME-studien ser forskarna möjligheter till ringar på vattnet: – Då kanske vi i primärvården rutinmässigt kan erbjuda detta som en del av behandlingen och rådgivningen för patienter med högt blodtryck. Det finns flera sjukdomar och besvär där liknande upplägg kan vara intressant. Exempel är diabetes och KOL, säger Veronica Milos Nymberg.

"Syftet är att stärka patienterna att själva ta kommandot över sin hälsa"

årsbok2017

– Syftet är att stärka patienterna att själva ta kommandot över sin hälsa. Och där är mobiltelefonen ett utmärkt och enkelt redskap. De flesta personer i Sverige äger en och bär vanligtvis med sig den. Informationen kan individualiseras och levereras snabbt utan krånglig inloggning på en webbplats och till en låg kostnad för primärvården, säger Susanna Calling. Malmögänget hoppas att det koncept som de inspirerats av från ett australiensiskt forskarlag kan ge en fingervisning om utgången av PUSH ME. – En av deras studier visade att studiedeltagarna som fått livsstils-sms hade bättre blodfetter, blodtryck och BMI samt

53


cpf

forskning

I en studie från Centrum för primärvårdsforskning har forskare undersökt riskfaktorer för blodproppar, det vill säga venös tromboembolism (VTE). Resultaten visar på ett starkt samband mellan längd och VTE-risk för såväl kvinnor som män. Risken ökar med längden.

Starkt samband mellan längd och risk för blodpropp årsbok2017

54


forskning

"Blodet får det svårare att flyta tillbaka till hjärtat. "

längd över 185 cm. För män i 60-årsåldern under 160 cm är risken 2 procent, för män i samma ålder över 190 cm är risken däremot 7 procent. – Vi använde flera nationella register som förstås är anonymiserade, men ovärderliga för epidemiologisk forskning, såsom militärregistret, medicinska födelseregistret, patientregistret och flergenerationsregistret, förklarar Zöller. Vad har vi för nytta av resultatet? Längden går ju inte att påverka. – Förhoppningen är att man så småningom kan väga in längd vid riskvärdering för VTE. Dessutom, om man är väldigt lång är det extra viktigt att tänka på påverkbara riskfaktorer, som t.ex. inaktivitet, övervikt, rökning, p-piller med östrogen och förebyggande behandling vid t.ex. graviditet, speciellt om det samtidigt finns ärftlighet i släkten, säger Bengt Zöller. En annan fråga som behöver besvaras är om framför allt kompressionsstrumpor har effekt hos långa individer för att motverka det ökade hydrostatiska trycket. – De nya rönen ger upphov till fördjupande forskning, säger docent Bengt Zöller.

Studiens titel: “Body Height and Incident Risk of Venous Thromboembolism: A Cosibling Design”. Circulation: Cardiovascular Genetics. Författare: Bengt Zöller, docent, Jianguang Ji, docent, Jan Sundquist, professor och Kristina Sundquist, professor.

årsbok2017

Långa personer har ett ökat hydrostatiskt tryck i kroppen, alltså trycket från blod och andra vätskor i kroppen, gentemot kortare personer, vilket möjligen kan förklara resultaten. – Vi har använt oss av flera svenska register i den största och hittills enda nationsövergripande studien. Vi är därför säkra på resultaten som är höggradigt statistiskt signifikanta, betonar docent Bengt Zöller vid Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning i Malmö. I forskningsprogrammet undersöks riskfaktorer för venös tromboembolism (VTE) för bättre riskvärdering, profylax och behandling. VTE är den tredje vanligaste hjärtkärlsjukdomen efter hjärtinfarkt och stroke. Det har tidigare beskrivits ett samband mellan längd och VTE, men det eventuella orsakssambandet har inte fastställts. Sambandet har heller inte varit konsistent bland kvinnor. Forskargruppen fann i den aktuella studien ett starkt samband mellan längd och VTE-risk för såväl kvinnor som män. Sambandet kan bero på att ju längre ben man har desto längre är blodkärlen. Därmed får blodet det svårare att flyta tillbaka till hjärtat. Det är det långsamma flödet som troligen ökar risken för blodpropp. Genom att dessutom analysera samband mellan längd och VTE-risk hos syskonpar så justerades det delvis för övrig genetisk likhet och familjära miljöfaktorer. Sambandet var emellertid lika starkt bland syskonpar, vilket talar för att det kan finnas ett orsakssamband, dvs. att det är längden i sig själv och inte någon annan faktor kopplat till längd som orsakar sambandet. För kvinnor i 60-årsåldern med en längd omkring 155 cm är risken för VTE 3 procent, medan risken ökar till 6 procent för kvinnor i samma ålder med

cpf

55


cpf

forskning

Ångest ökar bland unga Ångest ökar i befolkningen och främst hos unga kvinnor i åldern 16-23 år i Sverige. Den självrapporterade ångesten har ökat trefaldigt hos unga kvinnor mellan 1980 och 2005.

S

årsbok2017

56

tudier över tid av förekomsten av ångest är sällsynta och kan påverkas av befolkningens ålders- och generationsfördelning. I den aktuella studien undersöktes självrapporterad ångest vart åttonde år mellan 1980 och 2005 genom personliga intervjuer med mer än 5000 svenskar i åldrarna 16-71 år. – Genom att följa olika åldersgrupper och generationer analyserade vi trenden av ångest över tid, vilket aldrig har gjorts förut, säger Susanna Calling, docent vid Lunds universitet och forskare vid Centrum för primärvårdsforskning. Analyserna kontrollerades för skillnader i utbildning, boendeort (dvs. större/mindre stad eller landsbygd), civilstånd, rökning, fysisk aktivitet och BMI (body mass index). Mellan 1980 och 2005 ökade den totala förekomsten av självrapporterad ångest från 8,0 procent till 12,4 procent hos män och från 17,8 procent till 23,6 procent hos kvinnor. Den ökande trenden sågs i alla åldersgrupper utom i de äldsta åldersgrupperna, och den största ökningen sågs hos unga personer 16-23 år, med mer än en trefaldig ökning hos kvinnor, och en 2,5-faldig ökning hos män. – En möjlig förklaring till resultaten kan vara att ingången till arbetsmarknaden har försenats till en högre ålder, på grund av ökade utbildningskrav på arbetsmarknaden och ökad arbetslöshet hos unga. Det kan också finnas

"Särskilda insatser till unga kvinnor behövs"

andra faktorer, exempelvis utseendekraven som framför allt många unga kvinnor säger sig uppleva, säger Susanna Calling. Forskarna menar att den ökade rapporteringen av ångest till viss del kan ha påverkats av minskad stigmatisering och ökad medvetenhet om psykisk sjukdom även om detta sannolikt inte är hela förklaringen. I de äldre åldersgrupperna fann de inte någon ökad förekomst av ångest, och hos kvinnor 64-71 år sjönk till och med förekomsten mellan 1980 och 2005. Möjliga orsaker bakom detta kan vara bättre behandling av kroniska sjukdomar i denna grupp, men också tryggare sociala omständigheter. – Ökad ångest innebär ett ökat lidande för en stor del av befolkningen och ökar sannolikt belastningen på hälso- och sjukvården. Många patienter söker primärvården på grund av psykiska problem, även om de inte får en psykiatrisk diagnos. Resultaten tyder på ett mörkertal av psykisk ohälsa, som inte syns i statistiken av psykiatriska diagnoser, säger Susanna Calling och avslutar: – Kliniska insatser bör särskilt inriktas på unga kvinnor i åldern 16 till 23 år, där ökningen i ångest över tid var som störst. Ökad tillgång till psykosociala insatser kan vara värdefullt. Eftersom ångest ofta debuterar i ung ålder är det möjligt att man ska satsa på tidiga insatser inom skola och högskola.


forskning

cpf

Dålig kondition i unga år kan öka risk för sjukdom längre fram I sin avhandling visade Gabriel Högström att dålig fysisk form ökar risken för olika sjukdodmar och för tidig död. I nästa steg undersöker han tillsammans med Kristina Sundquist, vid CPF, om risken att drabbas av cancer kan kopplas till dålig kondition tidigt i livet.

G

kopplingen mellan kondition och risken för sjukdom och död, berättar Gabriel, som tillägger att den här sortens data anses vara kontroversiell i forskarvärlden. Under 2018 fortsätter Gabriels forskarAT med en ny sexveckors forskarperiod under sensommaren och sedan tre månaders heltidsforskning under våren 2019. – Då hoppas jag kunna utforska kopplingen mellan kondition, övervikt och risken för cancer i ännu fler studier! – Jag tycker mycket om att skriva och analysera. Här på CPF analyserar jag datan tillsammans med Henrik Ohlsson, docent och statistiker. Jag vill förstå mina egna data för att på ett bra sätt kunna översätta dem till ett vetenskapligt resonemang. På det sättet kan jag berätta en historia utifrån siffrorna, avslutar Gabriel.

årsbok2017

abriel Högström är affilierad med IKE, Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet. I februari 2017 disputerade han med avhandlingen "Kardiovaskulär sjukdom och död: Inverkan av kondition, övervikt och genetiska faktorer" vid Umeå universitet. Avhandlingen handlade om hur kondition och övervikt är kopplat till hjärt- och kärlsjukdom samt risken att dö i förtid. Nu granskar Gabriel kopplingen mellan kondition och risken att drabbas av, respektive dö i, cancer. – Jag tog kontakt med Kristina Sundquist och skickade min avhandling till henne eftersom hon gjort studier inom samma områden, berättar Gabriel. Vi träffades och diskuterade forskningsprojekt och min tjänst i Linköping kunde sedan anpassas till att jag forskar tillsammans med CPF. I sin avhandling konstaterade Högström att många med låg kondition avled i trauma, självmord och missbruk, vilket var oväntat. Visserligen var låg kondition förknippat med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, men allra starkast var kopplingen till dödsfall orsakade av missbruk. – Genom en tvillingstudie i min doktorsavhandling kunde vi se att arvet spelade en mycket stor roll i

57


cpf

forskning

Bostadsområdet påverkar vår hälsa Det spelar roll för vår hälsa var vi bor någonstans. Det säger professor Kristina Sundquist, en av pionjärerna i landet vad gäller forskning om bostadsområdets påverkan på vår hälsa.

D

e egna erfarenheterna av att bo i en Stockholmsförort med låg status har sporrat henne i den forskning som gått som en röd tråd genom hela hennes forskarbana: Bostadsområdets påverkan på vår hälsa och skillnader i hälsa mellan socioekonomiskt utsatta områden och mer välbärgade. Kristina Sundquist, som föddes i Bulgariens huvudstad Sofia, flyttade till Sverige som liten och växte upp i Västerås Efter läkarutbildningen och några års kliniskt arbete fick hon jobb på Karolinska universitetssjukhuset och bosatte sig i Skärholmen. Att Skärholmen är en invandrartät förort med hög arbetslöshet och låg medelinkomst var inget hon reflekterade över när hon flyttade dit. Men det gjorde flera

58

av hennes dåvarande kollegor. – Det fanns bland vissa en nedlåtande attityd, säger Kristina. Dessa upplevelser av att stå lägre i rang på grund av området hon bodde i ledde vidare till frågan om bostadsområdets socio-ekonomiska status även har betydelse för vår hälsa. I sin doktorsavhandling undersökte hon om det fanns ett samband mellan vilken typ av bostadsområde man lever i och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet förvånade henne. – Exempelvis var hjärt-kärlsjukdom mer än dubbelt så vanligt bland personer som bor i socioekonomiskt utsatta områden jämfört med dem som bor i mer välbeställda, säger hon. Efter disputationen 2003 tog det ordentlig fart. Hon blev docent 2005, och professor på Karolinska Institutet 2007. Till Malmö kom hon 2010, när man utlyste en professur vid det nystartade Centrum för primärvårdsforskning. Utöver detta har Kristina haft en 3-årig gästprofessur på Stanford University och är för närvarande gästprofessor på Icahn School of Medicine


forskning

Personer i utsatta bostadsområden drabbas oftare av exempelvis hjärt-kärlsjukdom, diabetes och psykisk sjukdom och har ökad risk att dö i förtid än personer i mer välbärgade områden.

!

även få en meningsfull sysselsättning och många bostadsområden behöver rustas upp och göras tryggare att bo i – och det är frågor som ligger utanför hälso- och sjukvårdens ansvarsområde, säger Kristina. Utöver forskningen kring boendemiljö vill hon gärna nämna det kliniska projektet FIRST om förmaksflimmer som hon lett. Syftet var att förbättra kunskapen om förmaksflimmer ute på vårdcentralerna i Skåne samt se till att fler patienter fick nödvändig antikoagulantiabehandling och därmed minska risken för stroke. – Patienter med förmaksflimmer löper en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke. Ändå fick bara 42 procent av dem korrekt slags blodförtunnande medel för några år sedan, säger Kristina, och fortsätter: – Efter en utbildningsinsats, journalgranskning samt andra parallella insatser i Region Skåne, har 76 procent av patienterna, på de 25 vårdcentralerna som deltog i projektet, i dag korrekt behandling. Det är fortfarande fyra procent från det nationella målvärdet, men vi är ändå rätt så nöjda. Projektet var kostnadseffektivt. Fyra av fem läkare som deltog i FIRST ansåg även att de fått värdefulla kunskaper och kunde tänka sig att delta i fler liknande studier. Efter alla år i forskarvärlden tycker Kristina fortfarande att hennes arbete är stimulerande, utvecklande och viktigt. Och för studenter och personal i primärvården som funderar på att börja forska är hennes råd: – Tveka inte! Du kommer att utvecklas som person samtidigt som dina resultat kan komma att förbättra människors hälsa.

"Fyra av fem läkare tyckte de fått värdefull kunskap "

årsbok2017

at Mount Sinai i New York och på Shimane University i Japan. Hon har fått ett flertal stora externa anslag, bland annat från National Institutes of Health i USA och är en ofta anlitad föreläsare. Dessutom har hon vidareutvecklat Care Need Index (CNI – ett system för att definiera vårdbehov) som i dag används i stora delar av Sverige för fördelning av primärvårdsresurser. En dag i veckan arbetar hon som allmänläkare på Granens vårdcentral i Malmö. – Forskningen behövs i vården och patientperspektivet behövs i forskningen. Att arbeta kliniskt är oerhört viktigt för mig därför att arbetet gör en direkt skillnad för patienterna och det är i mötet med patienterna som många av de bästa vetenskapliga idéerna föds, säger Kristina. Under hela sin karriär har hon fortsatt att undersöka kopplingen mellan boendemiljö och hälsa. Hon har varit ansvarig och medverkat i ett antal projekt kring diabetes, psykiatriska sjukdomar och för tidig födsel. Ett problem under åren har varit att ta reda på om det är bostadsområdet i sig eller egenskaper hos människorna som bor där som leder till ohälsa. Med allt mer förfinad teknik och analytiska metoder kan olika faktorer idag mätas effektivare än tidigare, t.ex. arvets betydelse. – Det är inte särskilt förvånande att både miljön och arvet har betydelse och genetisk sårbarhet verkar dussutom spela roll för hur man reagerar på miljön. Det kunde vi ana tidigare. Nu vet vi säkrare, menar Kristina. Att ojämlikheter i hälsa är så tydliga beroende på var man bor, oroar henne. – Jag skulle vilja se att mer av primärvårdens resurser satsades i utsatta områden för att hjälpa de personer som behöver mer insatser för att uppnå god hälsa. Men det löser inte alla problem. Människor måste

cpf

59


cpf

forskning

På djupet med cancer Ett mejl från Sverige blev avgörande för den kinesiske läkaren Jianguang Ji och en viktig pusselbit för det fortsatta yrkesvalet. I dag är han en framstående cancerforskare som menar att idéerna om vad som kan utforskas bara blir fler och intressantare med åren.

H

an växte upp i en den lilla Hebeiprovinsen utanför Peking, och utbildade sig till läkare. Men läkaryrket var inte som han tänkt sig. Intresset för luftföroreningars olika effekter på hälsan kom i stället att prägla Jianguang Jis fortsatta inriktning. – För en svensk är det svårt att förstå hur situationen kan vara i Peking eller andra stora kinesiska städer när smogen är som värst. Jag ville veta mer om kopplingen till sjukdomar som cancer och astma och började arbeta inom en organisation som jobbade med frågorna. Men jag förstod att jag var tvungen att börja forska för att få mer klarhet, säger han. Att Jianguang Ji så småningom hamnade i Sverige var ett medvetet val. Han läste i en tidning om att det fanns unika förutsättningar i Norden för epidemiologisk forskning, bland annat tack vare den långa tradition med personnummer, många olika register, och provsamlingar i biobanker som medfört möjligheter att genomföra stora

"Cancer är den främsta enskilda dödsorsaken i världen"

årsbok2017

60

befolkningsstudier. Han skickade ett mejl till cancerforskaren Kari Hemminki på Karolinska Institutet. Efter två dagar fick han svar att han var välkommen till en doktorandtjänst i Stockholm. Och på den vägen är det. Nu, 14 år senare, är Jianguang Ji docent och leder en forskargrupp vid CPF som med hjälp av storskaliga epidemiologiska studier försöker identifiera nya sätt att förutspå och behandla olika sjukdomar och besvär. En viktig del av forskningen handlar om att förstå orsaken till vissa cancerformer och få nycklar till nya metoder att upptäcka och behandla. – Många forskningsframsteg har bidragit till ökad kunskap, bättre behandling och att fler överlever, men mer kunskap behövs. Cancer är fortfarande den främsta enskilda dödsorsaken i världen enligt WHO, säger Jianguang Ji. Tjocktarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Varför vissa drabbas och andra verkar ha ett skydd är fortfarande inte helt klarlagt, men man vet att olika faktorer spelar in. I en nyligen


forskning

I ett spännande projekt ska forskaren Jianguang Ji studera hur hälsan hos barn vars förälder överlevt cancersjukdom påverkas.

med förälder som haft en cancerdiagnos före barnens födelse. De ska undersöka om föräldrar efter cellgiftsbehandling löper förhöjd risk att få barn med exempelvis medfödda skador, psykisk ohälsa, cancersjukdomar eller andra hälsorisker. Barnens sjukdomsbild kommer att jämföras med motsvarande hos barn till tidigare friska föräldrar. Jämförelser kommer att göras med eventuella syskon födda före föräldrarnas cancersjukdom. – Vi hoppas få värdefull information till både hälso- och sjukvården och till personer som tidigare haft cancer och funderar på att bli förälder, säger Jianguang Ji. Vad som utmärker en bra forskare har Jianguang Ji tydligt klart för sig. – Man måste kunna ställa de rätta frågorna och tolka resultaten. Men dessutom måste man vara mycket drivande, det är hårt arbete som gäller, säger han. Själv har Jianguang Ji inga planer på att dra ner på takten. – Faktum är att idéerna bara blir fler med åren och CPF är en spännande och inspirerande miljö att få vistas i, säger Jianguang Ji.

årsbok2017

gjord studie har forskarna vid CPF kunnat visa att koleravaccin utöver att skydda mot kolera även verkar skydda mot tjocktarmscancer. – Att vaccinera sig mot kolera för att förebygga turistdiarré inför en utlandsresa kan med andra ord ha fler fördelar, säger Jianguang Ji. Vi vet ännu inte vad det är för mekanismer som gör att vaccinet verkar ha cancerskyddande egenskaper. Men det väcker intressanta frågor och kräver vidare forskning med kliniska studier. I ett annat spännande projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, ska Ji och hans forskargrupp studera hur hälsan hos barn vars förälder eller föräldrar överlevt cancersjukdom påverkas. – Att allt fler överlever cancer vet vi. Men samtidigt vet vi inte så mycket om konsekvenserna för barnen som kommer efter, säger Jianguang Ji. Med hjälp av Cancerregistret, Dödsorsaksregistret och Multigenerationsregistret får forskarna tillgång till cirka 30 000 individer

cpf

61


cpf

doktorander

antagna doktorander 2017 Artin Entezarjou, AT-läkare Digital triagering och digitala besök på vårdcentral. Huvudhandledare: Patrik Midlöv Maria Glans, apotekare Riskfaktorer för återinläggning av äldre patienter på sjukhus. Huvudhandledare: Patrik Midlöv Christopher Nilsson, AT-läkare Blodtrycksreglerande mekanismer och njurfunktion inom olika etniciteter. Huvudhandledare: Louise Bennet

årsbok2017

62

Karin Westerlund Effectiveness, Costeffectiveness and Health Inequality of a Strategic Plan for Dementia Care Huvudhandledare: Ulf Gerdtham


sedan tidigare antagna doktorander Abrar Ahmad, msc. Risk prediction of cardiovascular diseases; a multibiomarker approach. Huvudhandledare: Ashfaque Memon. Delshad Akrawi, specialistläkare. En epidemiologisk studie av ärftliga och icke ärftliga faktorers betydelse för kronisk njursjukdom i Sverige. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Carl Antonson, specialistläkare. Mindfulness som metod för att öka psykiskt välbefinnande och kognitiv prestationsförmåga samt minska stress hos gymnasister; en prospektiv kontrollerad pilotstudie. Huvudhandledare: Kristina Sundquist. Helén Arvehammar, samhällsvetare. Kommunala skillnader i äldreomsorg. Huvudhandledare: Martin Lindström

Sixten Borg, statistiker. Disaggregation and indirect estimation methods on data for health economic models and economic evaluation, with applications to inflammatory bowel disease and diabetes. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Gabriella Caleres, specialistläkare. Äldres läkemedelsbehandling – informationsöverföring och uppföljning i primärvården. Huvudhandledare: Patrik Midlöv.

Sten Axelsson Fisk, AT-läkare. Social theoretical and epidemiological perspectives on Chronic Obstructive Pulmonary Disease in Sweden. Huvudhandledare: Juan Merlo. Per Ola Forsberg, specialistläkare. Bostadsområdets påverkan på kardiovaskulär hälsa. Huvudhandledare: Kristina Sundquist. Maria Fridh, specialistläkare. Determinanter för psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna med särskilt fokus på betydelsen av exponering för våld och mobbning. Huvudhandledare: Maria Rosvall. Henrik Grelz, specialistläkare. Gruppbehandling vid fysisk inaktivitet i primärvården. Huvudhandledare: Patrik Midlöv.

cpf

Gawain Heckley, msc. Essays on the demand for and the effect of alcohol. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Helena Isberg Kornfält, specialistläkare. Urinvägsinfektioner i primärvård. Huvudhandledare: Anders Beckman. Elzbieta Kaszuba Studier av sociala och administrativa kontexters påverkan på hälsa. Huvudhandledare: Anders Halling. Magnus Lindgren, specialistläkare. Epidemiologiska studier av hjärtsvikt. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Christine Lindström, specialistläkare. Studier av sociala och administrativa kontexters påverkan på hälsa. Huvudhandledare: Martin Lindström Ensieh Memarian, specialistläkare. Fetmaoperationer i Sverige: Effekten av socioekonomi. Huvudhandledare: Xinjun Li.

årsbok2017

Henrik Axelson, msc Essays on the impact of targeted social health insurance: evidence from Vietnam. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.

Jakob Axelsson, folkhälsoplanerare. Socialt kapital och sexuell läggning. Huvudhandledare: Martin Lindström.   Pedro Carrera Bastos, The role of western diet on intestinal permeability measured by zonulin, including possible associations with the metabolic syndrome and autoimmune diseases. Huvudhandledare: Jan Sundquist.

Lina Ejlertsson Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården. Huvudhandledare: Annika Brorsson.

doktorandeR

63


cpf

doktorander

Sofia Nilsson, logoped. Language development disorders in childhood and adolescence and health and health care utilisation later in life: a multilevel and lifecourse approach. Huvudhandledare: Juan Merlo. Peter Nymberg, specialistsjuksköterska. Opportunistisk screening och intervention, kardiovaskulär sjukdom. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Sara Olofsson, msc. Metodologiska studier om betalningsvilja för riskreduktion. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham. Jon Pallon, specialistläkare. Ont i halsen hos barn och unga vuxna. Huvudhandledare: Katarina Hedin.

årsbok2017

64

Sofie Schön Persson, folkhälsovetare. Arbetsrelationer och samspel på arbetsplatsen. Huvudhandledare: Ingemar Andersson.

Jesper Alex Petersen, Materialistiska/postmaterialistiska värderingar och hälsa samt longitudinella studier av hälsoeffekter av införandet av skollunch i Sverige 1946-1973. Huvudhandledare: Martin Lindström. Ferdinando Petrazzuoli, Dementia management in European primary care. Huvudhandledare: Hans Thulesius. Miriam Pikkemaat, specialistläkare. Prognosen vid diabetes typ 2. Några biokemiska markörers betydelse för metabola rubbningar och hjärtkärlkomplikationer. Huvudhandledare: Kristina Bengtsson Boström. Per Rosengren, AT-läkare. En epidemiologisk studie av supraventri-kulära arrytmier. Huvudhandledare: Bengt Zöller. Faiza Siddiqui, Prevention of type 2 diabetes & poor mental health amongst immigrants from the MiddleEast to Sweden. Huvudhandledare: Louise Bennet.

Cecilia Sjöstedt, specialistläkare. Individuella, familje- och bostadsområdesfaktorer och psykisk ohälsa. Huvudhandledare: Xinjun Li. Kristine Thorell, Improving pharmacological care in the elderly population. Huvudhandledare: Anders Halling. Carin Tillman, specialistläkare. Läkarkontinuitet vid behandling av diabetes. Huvudhandledare: Anders Beckman. Frida Thorsén, specialistläkare. Stressrelaterad ohälsa hos ungdomar. Huvudhandledare: Kristina Sundquist. Madelaine Agosti Törnquist, folkhälsoplanerare. Salutogena faktorer för en hälsoskapande livsrytm. Huvudhandledare: Ingemar Andersson. Rasmus Waehrens, specialistläkare. En epidemiologisk studie av ärftliga och icke ärftliga faktorers betydelse för irritable bowel syndrome (IBS). Huvudhandledare: Bengt Zöller. Leila Waleij, farmaceut. Läkemedelsbehandling och läkemedelsrelaterade problem hos sköra äldre patienter. Huvudhandledare: Patrik Midlöv.

Katharina Verheijen, specialistläkare. Benskörhet hos kvinnor utifrån handledsfrakturer, och hur rädslan för att falla igen kan påverka livskvaliteten. Huvudhandledare: Kristina Bengtsson Boström Hanna Wickström, specialistläkare. TeleUlcer Telemedicin och RiksSår modern sårbehandling för patienter och personal. Huvudhandledare: Patrik Midlöv. Maelán Fontes Villalba, Food and the metabolic syndrome in Western and non–Western populations. Focus on adipokines and glucagon. Huvudhandledare: Jan Sundquist. Sofia Zettermark, genusvetare. Use of hormonal anticonceptives and psychical health in young women: an intersectional approach. Huvudhandledare: Juan Merlo. Ye Zhang, msc. Ekonomiska utvärderingar av njurtransplantation. Huvudhandledare: Ulf Gerdtham.


disputation

Disputerade 2017 Folkhälsovetenskap

Klinisk medicin med inriktning experimentell medicin

Klinisk medicin med inriktning allmänmedicin

Cecilia Lenander Interventions to improve medication use in elderly primary care patients. Huvudhandledare: professor Patrik Midlöv.

Karin Ranstad Importance of relationships with primary care. Implications for patients and health care. Huvudhandledare: professor Anders Halling.

Marie Nilsson Salutogenic Resources in the Everyday Lives of Teachers. Promoting workplace learning and well-being. Huvudhandledare: bitr. professor Kerstin Blomqvist.

Folkhälsovetenskap med inriktning socialpediatrik Marie Köhler Vulnerable children. A social perspective on health and healthcare. Huvudhandledare: professor Maria Rosvall. Folkhälsovetenskap med inriktning hälsoekonomi Sofie Persson Socioeconomic Consequences of Childhood Onset Type 1 Diabetes – a case study of the impact of an early life health shock. Huvudhandledare: professor Ulf Gerdtham. Folkhälsovetenskap med inriktning medicinsk antropologi Maria Wemrell An intersectional approach in social epidemiology: Understanding health heterogeneity. Huvudhandledare: professor Juan Merlo.

årsbok2017

Mia Tyrstrup Quality in antibiotic prescribing in primary care. Current practice, relation to guidelines and antimicrobial resistance. Huvudhandledare: docent Katarina Hedin.

Nermin Ghith Multilevel analysis of individual heterogeneity to investigate hospital quality of care with a focus on clinical patient indicators. The case of patients with heart failure and diabetes Huvudhandledare: professor Juan Merlo och docent Anne Frølich.

cpf

65


cpf

disputation

"Våga fråga mer om barns livssituation" årsbok2017

66

Med ett starkt fokus på barnhälsovård redan som nybliven läkare i mitten av 1980-talet och en livslång vilja att få mer kunskap, disputerade Marie Köhler den 1 juni 2017 i folkhälsovetenskap med inriktning socialpediatrik med en avhandling om särskilt utsatta barn. Marie arbetar till vardags som enhetschef för omkring 25 medarbetare på Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa.


disputation

O

jämlikheten i samhället har ju ökat succesivt sedan 1980, säger Marie Köhler. Det märks. Många människor i Sverige lever fattigt och trångbott. I dag lever fler barn på det sättet än för 40 år sedan – deras hälsa påverkas av levnadsförhållandena. I sitt arbete som barnläkare har Marie Köhler särskilt intresserat sig för utsatta barn och speciellt barn på flykt, hemlösa barn och barn som far illa på olika sätt. – Även om vi är långt komna i Sverige med lagar och rättigheter, så måste vi hela tiden arbeta för att utveckla samhället. Under åren har jag undrat, vad är det som gör att barn far illa? För några år sedan fick Marie möjlighet att deltaga i en forskargrupp i ett projekt rörande barn i familjehem. Även Malmö Stad engagerade sig i forskningsprojektet. Det hela mynnade ut i två forskningsartiklar och flera artiklar med temat barn i utsatthet kom som så småningom att ingå i avhandlingen "Vulnerable children, A social perspective on health and healthcare". – Att familjehemsplacerade barn har sämre hälsa är inte så förvånande, men barnavårdscentralerna levererar inte till fullo för den här gruppen, kommenterar Marie Köhler. Barnhälsovården är helt enkelt inte tillgänglig för dem. Det är många faktorer som är orsaken till detta, men många länkar bryts hela tiden för de särskilt sårbara barnen under deras uppväxt. Arbetet med alla artiklar var lärorikt, säger Marie: – Det är ett närmast osynligt arbete – forskningsprocessen är mer omfattande än vad man tror innan man börjar! Men

cpf

man lär sig mycket, till exempel kritiskt granskande och av att läsa andras artiklar. Jag är mycket glad för allt detta som jag nu kan använda i mitt vanliga jobb. I en delstudie granskades hälsosituationen för fyraåringar i Skåne. Oddsen var högre för att barnet hade magont om föräldrarna hade dålig hälsa, oroade sig för ekonomin eller om det förekom våld i familjen. Den kunskapen blev en ahaupplevelse för Marie. – Hälsan påverkas av så många andra faktorer än bara de biologiska. Den sociala situationen kan också leda till ohälsa. Som läkare som träffar barn måste vi våga fråga mer för att få mer kunskap om barnens livssituation. Och har man en baskunskap om hur situationen är, så kan man göra insatser. – Jag vill att vi inom hälso- och sjukvården jobbar mer med de sociala determinanterna, betonar Marie Köhler. Världshälsoorganisationens rapport ”Closing the gap in a generation” är oerhört viktig i det här sammanhanget. Att omvandla forskning till praktiskt handlande är centralt för Marie och kollegorna vid Kunskapscentrumen barnhälsovård och kvinnohälsa. – Det är ett perfekt arbete, summerar Marie Köhler. Vi gör skillnad på ett vetenskapligt sätt!

"Hälsan påverkas av så mycket mer än de biologiska faktorerna"

årsbok2017

67


cpf

disputation

Variation i antibiotikaförskrivning – Det som ledde till mitt doktorandarbete var egentligen att jag ville fördjupa mig i ämnet antibiotikaresistens. Jag ville ha ett parallellspår till mitt arbete som distriktsläkare, säger Mia Tyrstrup, som i oktober disputerade vid Lunds universitet med avhandlingen Quality in antibiotic prescribing in primary care.

J

årsbok2017

68

ag hade under läkarutbildningen en idé om att bli infektionsläkare, berättar Mia. När mitt ST-arbete om antibiotikaresistens var färdigt kände jag att jag ville göra något mer, så då kontaktade jag Sigvard Mölstad, som precis blivit professor vid IKVM Malmö och hade anknytning till Centrum för primärvårdsforskning. Sigvard Mölstad är en av pionjärerna som grundade STRAMA, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, år 1995. I avhandlingen granskar Mia Tyrstrup olika aspekter på antibiotikaförskrivningen, dels genom en kartläggning av den aktuella förskrivningen i svensk primärvård, dels hur man kan jämföra antibiotikaförskrivningen mellan länder samt resistenssituationen bland barn med symtom på luftvägsinfektion.

Studierna visar bland annat en ökad följsamhet till diagnos- och behandlingsriktlinjerna för öroninflammationer, halsfluss och luftrörskatarr, men att antibiotikaförskrivningen varierar stort mellan olika vårdcentraler. När det gäller luftvägsinfektioner bland barn ger studierna stöd för ett noggrant urval av patienter i primärvården som har nytta av behandling med antibiotika. Avhandlingen analyserar därför även olika hinder för distriktsläkarnas följsamhet till de nationella riktlinjerna för antibiotikaförskrivning. – Det är viktigt att veta hur vi bäst når läkarna, säger Mia. Vi måste ge läkarna ett bra evidensbaserat underlag som handledning i deras förskrivningsarbete. Inom STRAMA tar man fram olika redskap, så som informationsblad och förklarande foldrar som stöd i kommunikationen med patienterna.


disputation

cpf

"Ökad följsamhet till bhenadlingsriktlinjer för öroninflammationer och halsfluss"

årsbok2017

STRAMA, som är en nationell organisation, samarbetar bland annat med Folkhälsomyndigheten, i utformningen av nationella riktlinjer och även med andra myndigheter i syfte att ta ett samlat grepp i antibiotikafrågan. Regionala STRAMA grupper arbetar med utbildning riktad till både läkare och sjuksköterskor samt har regelbunden kontakt med vårdcentralerna för återkoppling angående aktuell antibiotikaförskrivning. För att förändra antibiotikaförskrivningen behövs dokumenterad evidens för olika handlingssätt. Mia Tyrstrup framhåller att det är lika viktigt att tydliggöra vad sjukvården gör rätt såväl som vad den gör fel. – Här i Sverige har sjuksköterskorna en nyckelroll i framgångarna när det gäller den relativt låga antibiotikaförskrivningen jämfört med andra länder. Deras triagering av vilka patienter som behöver träffa läkare håller den onödiga antibiotikaförskrivningen nere. Det var hektiska veckor inför disputationen den 20 oktober. Nu tar både avslutande kringarbete och fortsatta projekt vid. – Det var en bonus att få inblick i den akademiska världen, och inte minst att få ta del av alla internationella kontakter, säger Mia Tyrstrup. Tiden i Australien genom den nationella Forskarskolan gav oerhört mycket! Enligt Mia är det väldigt utvecklande att få vara en del av primärvårdsforskningen. – Det är viktigt att primärvården utvecklar sin egen forskningsbas också i syfte att öka allmänmedicinens status som medicinsk specialitet, avslutar hon.

69


cpf

disputation

Färre dör av hjärtklaffssjukdom – Vi har funnit att dödligheten för patienter med aortastenos verkar gå ner, sannolikt på grund av förbättrade kirurgiska tekniker och postoperativ vård, men även för att vården för annan kardiovaskulär samsjuklighet som hjärtinfarkt och hjärtsvikt förbättrats, berättar Andreas Martinsson som disputerade i maj med avhandlingen ”Epidemiological aspects of aortic stenosis”. Hans handledare kom från både Kardiologen i Lund och CPF i Malmö. årsbok2017

70


disputation

A

information, något man ville utforska ytterligare på Kardiologen i Lund tillsammans med CPF. – Jag började forska på kardiologen i samband med mitt mastersarbete 2013. Samma år blev jag doktorand. Jag är också läkare och min senaste arbetsplats var på Thoraxkirurgen i Göteborg, säger Andreas. Intresset för forskning väcktes tidigt under läkarutbildningen för Andreas, men det var egentligen på termin sex när han började läsa om hjärtsjukdom som han fastnade för ämnet. Därefter gjorde Andreas sitt mastersarbete på Kardiologen och fortsatte sedan vidare med klaffsjukdom under sin doktorandtid. – Det svåraste under doktorandtiden tycker jag har varit att begränsa mig och hålla fokus på frågeställningarna för just det projekt man arbetar med för tillfället, säger Andreas. Man börjar lätt fundera på närliggande frågeställningar och tyvärr räcker tiden inte riktigt till då, men det är också det som gör att jag tycker att det är så roligt att forska! Han har ett tips till alla som funderar på att börja forskningsstudera: – Om du hittar något du är intresserad av, så kontakta gärna någon du tror att du kan komma överens med – testa och se om det är så intressant som det verkar, man kan alltid ändra sig. Eftersom man jobbar nära sina handledare och kollegor, så hitta en grupp som du trivs bra i. Det är nästan lika viktigt som ämnet i sig, men hur det fungerar kan man inte veta innan man provat!

"Tydliga synergieffekter när vi kunnat arbeta från olika infallsvinklar i primärvård och slutenvård."

årsbok2017

vhandlingen visar även att patienter med aortastenos har en dubblerad risk för både blödning, återinsjuknande i infarkt och död efter en första hjärtinfarkt. Detta talar för att aortastenospatienter är en högriskgrupp som bör övervakas och utvärderas noga. De fynd man gjort talar för att aortastenos är en sjukdom som påverkas av riskfaktorer som påminner om de för ateroskleros, men det finns i nuläget ingen medicinsk behandling för aortastenos. – Kanske kan man, om man behandlar dessa riskfaktorer tidigt i förloppet, hindra att en del av patienterna utvecklar lika svår sjukdom. Det verkar finnas en tydlig genetisk komponent då syskon har en klart ökad risk för aortastenos, betonar Andreas och tillägger: – Här behövs mer forskning för att klargöra vilka gener och mekanismer som bidrar till utvecklingen. Samarbetet mellan Kardiologen i Lund (IKVL, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund) och Centrum för primärvårdsforskning, CPF (IKVM, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö) har vuxit fram de senaste åren. – Det är ett samarbete mellan sluten- och primärvården som gör att vi kan ta tillvara varandras kompetenser, förklarar Andreas Martinsson. Det har varit tydliga synergieffekter när vi har haft möjligheten att arbeta med de olika infallsvinklarna som primäroch slutenvården arbetar utifrån. Det finns vidare en stor kompetens och erfarenhet hos CPF när det kommer till att använda och arbeta med de stora nationella hälsoregistren. Tillsammans har vi kunnat identifiera och besvara flertalet frågeställningar under perioden vi har samarbetat, som bland annat resulterat i min avhandling. Samarbetet inleddes med ett arbete kring epidemiologiska tidstrender för aortastenos, som är ett område där det saknades mycket

cpf

71


cpf

disputation

Genomgång av läkemedel gav effekt årsbok2017

72

Ökad livslängd och en större andel äldre i Sverige och andra länder leder också till en ökad användning av läkemedel. En ny avhandling från Lunds universitet belyser för första gången på ett mer omfattande vis nyttan av att redan i primärvården jobba strukturerat med äldres läkemedelsintag.


disputation

T

rots olika initiativ för att minska felaktig och onödig förskrivning av läkemedel till äldre i Sverige ökar den sammanlagda förbrukningen bland personer som passerat 75 år. Ett sätt att förbättra situationen kan vara att i större utsträckning än idag komma igång med personliga läkemedelsgenomgångar och andra insatser redan i primärvård och öppenvård. – Bättre ordning på medicineringen främjar både våra äldre och samhället i stort. Tidigare undersökningar visar att så mycket som 30-40 procent av akutinläggningarna av äldre på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem och att majoriteten av dessa är möjliga att förebygga, säger Cecilia Lenander, apotekare vid Näsets läkargrupp i Höllviken/Skanör som disputerade den 5 maj 2017 vid Lunds universitet. I sin doktorsavhandling utvärderade hon två olika metoder med syftet att minimera onödig eller olämplig medicinering av äldre i primärvården: Dels läkemedelsgenomgång där läkare och sjuksköterska tillsammans med apotekare går igenom den enskildes olika

cpf

läkemedel. Utifrån en samlad bild kan förskrivning och intag därefter vid behov korrigeras. Dels SÄKLÄK (Säker läkemedelsanvändning i primärvård) där verksamhetsledningen på vårdcentralen gör en egen värdering av sitt arbetssätt. Metoden är tvärprofessionell och innefattar även en extern granskning, feedback och överenskommelse om åtgärder. Forskningen kring läkemedelsgenomgångar bygger på data från ca 1 700 läkemedelsgenomgångar i Skåne. Genomgångarna har gjorts i primärvården och framför allt på patienter på särskilt boende. Forskningen visar att åtta av tio hade minst ett läkemedelsrelaterat problem. Studierna visar bland annat också att medelåldern var 87,5 år, att patienterna i snitt hade 11,3 läkemedel (variation mellan 1 och 35) och att 61 procent hade minst 10 läkemedel. – Tack vare läkemedelsgenomgångarna minskade i varierande grad användningen av potentiellt olämpliga läkemedel, neuroleptika samt parallell användning av flera psykofarmaka, säger Cecilia.

årsbok2017

"Bättre ordning på medicineringen främjar både våra äldre och samhället i stort."

73


cpf

databasgruppEN

Databasgruppen: nya datadirektiv och spatiala studier I databasgruppen ingår databasadministratörerna Helene Brandt och Mats-Åke Persson samt Klas Cederin, GIS-ingenjör.

Primärvårdsdata CPF bedriver registerstudier med data från myndigheter som bland annat Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån. I samband med den senaste projektdatabasen samlas även data in från landstingen och regionerna runtom i Sverige. Det har inneburit omfattande kontakt med de 21 sjukvårdande myndigheter från Luleå i norr till Malmö i söder. Socialstyrelsen förfogar över individbaserad data från öppenvården och slutenvården medan landsting och regioner har tillgång till primärvårdens journaluppgifter. CPF har god nationell täckning när det gäller primärvårdsdata och har redan hunnit göra studier baserad på diagnoser av psykisk ohälsa inom primärvård.

årsbok2017

74


databasgruppen

Spatiala studier Databasgruppen förbereder data som är lägesbundna för rumslig lagring i databashanteraren SQL-server 2008. Tabeller med koordinatdata såsom bostadsoch arbetsplatspunkt kan göras om till punktdatabaser med SQL Server Spatiala verktyg. Likaså företagsdata kan göras sökbara i SQL-servern. Studier som kräver avståndsberäkningar mellan individer eller mellan individer och intressepunkter är enkla att utföra med databasinnehållet rumsligt lagrat. Områden av olika slag är även dessa lätta att lagra i databasen och kan sedan användas i frågeställningar som berör om individen befinner sig inom området eller utanför för att t ex bedöma graden av exponering av eventuella sociala faktorer.

Socialt kapital Samarbetet med Japan innebär epidemiologiska frågeställningar kring socialt kapital som är ett centralt begrepp för tillståndet hos en population. I CPF:s studier används valdeltagandet i allmänna val som ett indirekt mått på socialt kapital. Det är deltagandet i främst de kommunala valen som betraktas som indikator för socialt ansvarstagande. Data angående valdeltagande finns för de flesta moderna val trots att förutsättningarna förändras vid varje val, genom att den geografiska utformningen av valdistrikten förändras.

cpf

Modernisering av servermiljön Under hösten togs den första virtuella servern i drift för utvärdering. Resultatet visar på signifikant bättre prestanda vid analys av stora datamängder, vilket innebär att resterande forskare på CRC i Malmö kommer att flyttas över till den nya maskinen under våren. Dessutom kommer ytterligare två servrar inhandlas inom kort för att öka kapaciteten och minska risken för avbrott.

GDPR – det nya datadirektivet Personuppgiftslagen ersätts av en ny EU lagstiftning fr o m 25 maj 2018, General Data Protection Regulation (GDPR), vilket innebär högre krav på hanteringen av våra personuppgifter och samtycken. Dessutom kommer deltagarna i våra forskningsstudier ha rätt att få reda på vad som sparas om dem, rätt att begära korrektion av felaktigheter i våra databaser samt rätt att bli struken från databasen. Dokumentationskraven ökar också och CPF måste kunna redogöra för hur och var data lagras, syftet med detta samt hur data skyddas mot obehörig åtkomst. För närvarande pågår konsekvensanalys av den nya persondatalagen och vi väntar på e-kursen om GDPR som Lunds universitet kommer att lansera till våren.

årsbok2017

75


cpf

analysgruppen

Analytiska lagspelare Analysgruppen, som består av statistiker och databashanterare, samarbetar kring planering av studier, byggande av databaser och analyser. Oavsett om det är små eller stora datamängder krävs ett nära samarbete mellan analysgruppen och de kliniska forskarna.

Fr v bakre raden Xinjun Li, forskare, docent, Mats-Åke Persson, databasadministratör, Helene Brandt, datatbasadministratör. Främre raden fr v Klas Cederin, GIS-ingenjör, Karolina Palmér, statistiker, MirNabi Pirouzi Fard, statistiker, PhD, Henrik Ohlsson, statistiker, docent, Sara Larsson Lönn, statistiker, PhD, Jianguang Ji, forskare, docent. Alla arbetar i CPF:s analysgrupp till stöd för forskarna.

årsbok2017

76


analysgruppen

I

"Det kräver stor samarbetsförmåga att kommunicera statistiska frågor"

Vissa vetenskapliga frågeställningar kan dock inte besvaras utifrån register och en betydande del av den medicinska forskningen bygger därför på analys av insamlad data från kliniska studier. Ett exempel är det pågående mindfulnessprojektet där enkätdata samlas in årligen från skolelever i årskurs F-9. För att kunna analysera insamlat material och dra slutsatser krävs en god planering av studien med tätt samarbete med projektkoordinatorer, forskningssjuksköterskor och andra medarbetare. – Det är viktigt som statistiker att komma med så tidigt som möjligt i ett så här stort projekt, säger statistikern Karolina Palmér. Noggrann planering är avgörande för att få fram en bra studiedesign och rätt antal studiedeltagare för att kunna svara på frågeställningarna. Under 2017 rekryterades fler skolor till mindfulnessprojektet och cirka 940 elever har nu tackat ja till att vara med i studien och börjat fylla i enkäter. Förutom att stödja forskare i den vetenskapliga verksamheten är statistikerna aktiva inom undervisningen för läkare och forskarstuderande, då kunskap om statistiska metoder är ett nödvändigt verktyg för att kunna planera, analysera och utvärdera kvantitativa studier.

årsbok2017

de flesta projekt är en analytiker med från början till slut och involverad i studiedesign, datahantering, statistisk analys, tolkning av resultat samt skrivande av vetenskaplig artikel. I andra projekt är analytikern endast delaktig i någon del av processen. Till exempel samarbetar Mir Nabi Pirouzi Fard (statistiker, PhD) med Bengt Zöller (docent i allmänmedicin) i studier om bland annat ärftlighet och riskfaktorer för venös tromboembolism. – En stor del av vårt arbete som statistiker är att vara bollplank och coach åt forskande kliniker. Det kräver stor samarbetsförmåga och att man kan kommunicera statistiska frågor på ett pedagogiskt sätt, säger Mir Nabi. Mycket av forskningen vid CPF är registerbaserad och gruppen har under åren byggt upp en unik samlad kompetens om hur dessa register kan användas på bästa sätt. Våra svenska register är en guldgruva för forskningen vilket resulterat i att förutom lokala projekt, har CPF även flera gemensamma samarbeten med internationella forskargrupper. Analyserna utförs då av analysgruppen i Sverige, dock alltid i nära samarbete med forskaren.

cpf

77


cpf

analysgruppen

Viktigt sätta siffrorna i ett sammanhang Den stora mängden data och material som forskarna på Centrum för primärvårdsforskning producerar måste tolkas på rätt sätt. Sara arbetar med olika statistiska modeller och metoder för att analysera materialet, ett arbete som är av stor betydelse för att få fram relevanta forskningsresultat.

A

tt jobba som statistiker är en spännande blandning av det abstrakta i form av tillämpbar matematik och det konkreta i att få sätta siffrorna i ett sammanhang tydligt kopplat till människors hälsa och det samhälle vi lever i. Det lockar mig! Det säger Sara Larsson Lönn, statistiker på CPF sedan 2011, efter att ha arbetat inom läkemedelsindustrin några år. Som statistiker på CPF bidrar hon till studieupplägg, gör beräkningar och tolkar resultat från studier samt undervisar. Sara är själv disputerad - i matematisk statistik sedan 2007 - och är medförfattare på de flesta studier hon medverkar i. På CPF måste hon och hennes tre teamkollegor kunna hantera stora informationsmängder vilket ställer stora krav på metodkompetens, brett ämneskunnande och modern teknik för att kunna ta fram det väsentliga. Och inte minst att sen kunna presentera det på ett förståeligt sätt. – Många har en väldigt snäv bild av vad

De statistiska analyserna i sig är sällan hela sanningen.

!

årsbok2017

78

statistik och en statistiker är. Men det går att vara både teoretisk och samtidigt pedagogisk och flexibel. Men visst, ibland far jag iväg i djupdykningar och teorier, säger hon och småler. Sara är noga med att poängtera att de statistiska analyserna i sig sällan är hela sanningen. På sin höjd kan de ge en fingervisning åt vilket håll sanningen ligger. Andra halvan av jobbet är att underbygga sina slutsatser med fakta från flera källor och slutsatser som tål att testas. – Det kan både handla om metodval och om olika etiska och medicinska överväganden som behöver vägas in, säger Sara Larsson Lönn. Just dessa diskussioner med forskarna tycker Sara är bland det mest stimulerande med sitt arbete. – Att bygga upp förtroendefulla relationer där man både får vara kreativ och vågar ha en sund skepsis när någon presenterar en siffra och kan diskutera olika aspekter på resultaten, högt som lågt, är både viktigt och roligt och gör att jag ständigt måste höja blicken, menar Sara.


analysgruppen

cpf

Diskussioner med forskarna tycker Sara Larsson Lönn (statistiker, PhD) är bland det mest stimulerande med sitt arbete.

årsbok2017

För tillfället är hon delaktig i två sådana större forskningsprojekt. I det ena jobbar hon med professor Kenneth S. Kendler vid Virginia Commonwealth University och forskare vid CPF kring alkoholmissbruk, och bland annat äktenskapets skyddade effekt. I en ny studie undersöks om det är en ytterligare skyddande faktor att ha barn. I det andra projektet som leds av professor Kristina Sundquist fokuserar man på betydelsen av bostadsområdets socioekonomi för vår hälsa. För första gången studeras om längden man bott i olika bostadsområden påverkar risken att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar. I båda projekten används longitudinell exponering, det vill säga att människor följs under lång tid och vid upprepade tillfällen. – Att kunna särskilja individuella förändringar över tid från skillnader mellan individer i en tvärsnittsstudie är det mest värdefulla med studierna och gör dem unika, säger Sara Larsson Lönn. Med många framstående forskare knutna till CPF får Sara ofta vara delaktig i resultat som får stor spridning i och utanför Sverige. – Det är klart att det är roligare även för mig som statistiker om resultat med samhällsnytta når ut, avslutar Sara.

79


cpf

molekylärmedicinskt laboratorium

Bred mix – Jag var en aning orolig i maj 2011 när jag fick veta att jag skulle starta laboratorieforskning i ett labb som i stort sett bestod av tomma rum! Men efter sex månader var vi igång med högpresterande maskiner och ett givande samarbete med flera forskare, berättar docent Ashfaque Memon, som leder CPF:s molekylärmedicinska laboratorium.

årsbok2017

80

CPF är den enda allmänmedicinska institutionen i Sverige som har ett eget molekylärmedicinskt laboratorium. Vi har även en egen biobanksavdelning. I laboratoriet möts kliniskt verksamma forskare och molekylärmedicinska/ translationella forskare.


molekylärmedicinskt laboratorium

I

årsbok2017

början fokuserade Ashfaque Memon och hans laboratoriekollegor på hjärt- och kärlsjukdomar, men ganska snart lades fokus på tidig cancerdiagnos. - För detta behövs mycket känslig utrustning, annars kan man inte se de tidiga förändringarna hos patienten, säger Ashfaque. Vi arbetar hela tiden med att utveckla metoderna och investerar kontinuerligt i modern utrustning. Genom åren har laboratoriet i studier tillsammans med forskarna vid CPF samlat in stora mängder av prover via vårdcentraler i Skåne och därmed byggt upp en egen biobanksavdelning. Laboratoriet har samarbete både med universitetets forskare och dessutom med flera kliniker inom SUS i Malmö. Det senaste av dessa samarbeten är ett forskningsprojekt med Anders Gottsäter, adjungerad professor vid Klinisk kärlforskning på Lunds universitet. – Tillsammans studerar vi aortaaneurysm hos män i 65-årsåldern, eller aortabråck, som det också kallas. Vi studerar olika biomarkörer, exempelvis proteiner, för att kunna finna de tidiga markörer som kan tyda på en allvarlig utveckling för personen. Detta för att sjukvården så tidigt som möjligt ska kunna ge den bästa vården till patienterna. Laboratoriet är i dag orienterat mot forskning på molekylärnivå om kroniska sjukdomar, så sjukdomarna ska kunna upptäckas innan de kan visas kliniskt.

– Till exempel hoppas vi kunna studera motståndskraften hos olika cancerformer mot olika sorters mediciner, så sjukvården snabbare kan göra rätt val av medicinering, säger Ashfaque Memon. Vi är på jakt efter de molekylära förändringarna som finns före de kliniska resultaten, som ibland syns först flera år efter ändringar på molekylärnivå. På så sätt kan vi förutsäga både sjukdomens respons och behandling! Under 2017 har laboratoriegruppen, som förutom docent Ashfaque Memon består av forskaren Xiao Wang (MD, PhD), Anna Hedelius, biomedicinsk analytiker, Hamideh Rastkhani, laboratorieingenjör och Abrar Ahmad, doktorand, publicerat 8 artiklar. Bland artiklarna märks följande: “Quantification of mitochondrial DNA copy number in suspected cancer patients by a well optimized ddPCR method” av Ashfaque Memon, Bengt Zöller, Anna Hedelius, Xiao Wang, Emelie Stenman, Jan Sundquist och Kristina Sundquist, som publicerades i Biomolecular Detection and Quantification, augusti 2017. – Artikeln beskriver en studie där det molekylärmedicinska laboratoriet utvecklat en förbättrad metod för att mer exakt kunna kvantifiera cirkulerande DNA, berättar Anna Hedelius, biomedicinsk analytiker vid laboratoriet. Cirkulerande DNA är en potentiell icke-invasiv biomarkör för cancer och andra kroniska sjukdomar. I CPF:s studie där mindfulness som terapi till patienter med depression och ångest jämfördes med kognitiv beteende terapi (KBT), undersöktes de bakomliggande molekylära mekanismerna kopplade till responsen av respektive behandling. Studien publicerades i Psychiatry Research augusti 2017 med titeln “Role of IL-8, CRP and epidermal growth factor in depression and anxiety patients treated with mindfulness-based therapy or cognitive behavioral therapy in primary health care.” Artikelförfattare var Ashfaque Memon, Kristina Sundquist, Abrar Ahmad, Xiao Wang, Anna Hedelius och Jan Sundquist.

cpf

81


cpf

internationellt samarbete

Ansedd forskare synar missbruk ur olika vinklar – De unika svenska nationella registren gör att jag känner mig som ett barn i en godisaffär, säger Kenneth Kendler, professor i psykiatri vid Virginia Commonwealth University.

I årsbok2017

82

forskningssamarbetet med CPF riktar Kendler strålkastarljuset på olika bakomliggande aspekter av drog- och alkoholmissbruk, för att se problematiken ur olika vinklar. – Ja, vi måste se på flera faktorer när vi undersöker dessa missbruk, säger Kenneth Kendler. Och samtidigt måste vi använda multidisciplinära tillvägagångssätt och se drog- och alkoholproblemen genom olika linser. Det här är centralt för Kendlers forskargärning. I vårt samtal betonar han flera

gånger att det inte går att se problematiken enbart ur en enda vinkel. – Men med hjälp av de svenska registren kan vi vara rigorösa i vår forskning, fast man får samtidigt komma ihåg att de vägar vår forskning följer är komplexa! De svenska registren är av extraordinär betydelse för att belysa vetenskapliga frågeställningar ur flera vinklar. Samtidigt är det väl viktigt att ställa de rätta frågorna? – Absolut, det är vad det handlar om hela tiden, svarar Kendler, som har ett brett


internationellt samarbete

Kenneth Kendler är en av de mest citerade och prisbelönta forskarna i världen inom psykiatri och drogmissbruk.

årsbok2017

Sedan omkring sju år samarbetar han med professor Jan Sundquist och professor Kristina Sundquist vid Centrum för primärvårdsforskning i en rad forskningsprojekt som rönt uppmärksamhet internationellt.

forskningsfält inom psykiatri. Förutom studierna tillsammans med professor Jan Sundquist och professor Kristina Sundquist om missbruk av alkohol och droger forskar han i molekylärgenetik om schizofreni, depression och missbruk samt tvillingstudier kring missbruk i Norge och Holland. Dessutom studerar Kenneth Kendler filosofi och psykiatrins historia. – Det är ett annat mycket intressant område, säger Kendler, som verkar ha ett obegränsat lugnt och energirikt tillvägagångssätt i allt han företar sig. – Under de senaste 200 åren har psykiatrins fokus skiftat – i stora drag – från intresse kring hjärnan, till människan sinne och nu tillbaka till fokus på hjärnan. Många forskare framhåller sin egen disciplin som svaret på alla frågor, men jag menar att orsakerna är flera. Bakom missbruk döljer sig många faktorer.

I forskningssamarbetet vid CPF är de skickliga analytikerna oerhört viktiga. Tillsammans med docent Henrik Ohlsson, statistiker vid CPF, undersöker Kendler i flera studier skadliga och skyddande faktorer i förhållande till missbruk, dvs. faktorer som kan stoppa eller minska missbruket och faktorer som kan starta eller öka missbruket. – Alkoholmissbruk är generellt två till fyra gånger vanligare hos män än kvinnor, som däremot i mycket högre grad drabbas av depression – ett annat av mina forskningsområden, säger Kendler. Tillsammans med Sara Larsson Lönn, statistiker och PhD, undersöker Kendler i en registerstudie kvinnor som lider både av alkoholproblem och depression. Frågeställningen är vad som leder till vilket? Leder alkoholproblem till depression, eller är det omvänt? Kenneth Kendler och hans kollegor på CPF ställer inte bara en enda fråga när de söker att belysa en problematik. De återkommer ständigt till vetenskapliga problem med nya frågor. Förhållandet mellan arv och miljö undersöker de nu genom att studera skillnader i förhållande till missbruk för syskon och effekterna av äldre syskons påverkan av yngre syskon i familjer med missbrukande föräldrar. De har även gjort adoptionsstudier. – Våra adoptionsstudier visar att det inte bara handlar om gener. Har man en biologisk förälder som är missbrukare och bortadopteras och hamnar i en missbrukande adoptivfamilj, så får man en dubbel dos av riskfaktorer. De här barnen är i den högsta risknivån. Det är naivt att tro att det bara handlar om generna. Samspelet mellan arv och miljö är en mycket viktig faktor i utvecklingen av missbruk. En sak är säker, vi kan förvänta oss många intressanta forskningsartiklar från Kenneth Kendler och kollegorna vid Centrum för primärvårdsforskning även i framtiden.

cpf

83


cpf

internationellt samarbete

Kooperativ hälsooch sjukvårdsorganisation – I centrum för allt vi gör står primärvården. Den är viktigast av allt, betonar Michael Fischetti, läkare i Kalifornien med många års engagemang i Kaiser Permanente, den ledande, läkarstyrda hälsovårdsorganisationen i delstaten.

I

årsbok2017

84

Kaiser Permanente, som är en non-profit organisation, ingår – ovanligt nog för USA – försäkringsbolag för anställda, sjukhus och medicinska team. Allt sköts kooperativt och organisationen styrs av läkare. – Men ingen av cheferna lämnar det kliniska arbetet. Alla chefer tar emot patienter, kanske två dagar i veckan, säger Michael Fischetti, som själv började arbeta hos Kaiser 1977 i norra Kailfornien efter läkarexamen 1970 med specialicering inom onkologi. I dag finns Kaiser Permanente i stora delar av USA. På många punkter skiljer sig hälsovårdsorganisationen från andra i branschen. – Av vår budget går fem procent till löner, administration och annonsering. I vinstdrivande hälsoorganisationer är motsvarande siffra 80 procent. Men vägen till en i alla delar välfungerande organisation för totalt 10,2 miljoner patienter, varav 4,5 miljoner i Kalifornien, har byggts av många beståndsdelar. En sådan byggsten började introduceras för omkring 15 år sedan: – Steg för steg började Kaiser imple-

mentera användarvänlig IT-teknologi för att stötta vår personal, berättar Fischetti. Vi startade succesivt med en applikation i taget, lyssnade på personalen och gav utbildning. Alltsammans initierades under Robert Pearls ledarskap, han tillträdde 1999. En av de stora succéerna med det digitala stödet för primärvårdspersonalen är Panelsystemet, som infördes omkring 2003. Allt som en läkare behöver ha tillgång till inför eller efter ett patientmöte finns samlat i en enda, smart vy. Det sparar oerhört många klick. – Och tid!, tillägger Michael entusiastiskt. Men visst var det en del initiala problem och protester i början. Det är inte lika lätt för alla att gå från ett pappersbaserat journalsystem till ett digitalt. En annan tidigt genomförd förbättring var E Phones, som delades ut till samtliga specialister. Genom dessa mobiltelefoner kunde andra läkare när som helst kontakta specialisterna för konsultationer vid olika


internationellt samarbete

Michael Fischetti, läkare på Kaiser Permanente, en non-profit organisation, har ett stort engagemang för utsatta patientgrupper i USA och blev därför inbjuden till CPF där han höll ett uppskattat föredrag.

– Det här har lett till att läkarna har bättre kontakt med patienterna, för allt IT-stöd handlar om att göra det bästa för primärvårdens patienter. Michael Fischetti arbetade hos Kaiser fram till att han gick i pension, men den energiske läkaren har inte släppt sitt engagemang för hälsovården. Han arbetar dels för sjukvården i Santa Clara County (ungefär motsvarande län) med inrikting på hjälp till fattiga, dels arbetar han på Mayview Community Clinic, framförallt med hälsovård till immigranter. – Nedgången i ekonomin omkring år 2008 förde trots allt en god sak med sig, nämligen att Santa Claras sjukvård började drivas mer effektivt och med bättre kostnadskontroll. På så sätt ger vi i dag människorna bättre hjälp, avslutar Michael Fischetti.

årsbok2017

bedömningar. I dag är systemet utbyggt, så all personal har iPhones. Men finns det inte en risk att man aldrig släpper jobbet? – Jobbet ska hur som helst göras, många jobbar på pendeltåget till jobbet och vinner tid på det sättet, kommenterar Michael. IT-stödet är ingen börda, det är "a zero sum game"! Under flera års tid har olika stödfunktionerna införts. Varje förändring har getts tid att implementeras ordentligt. En av de senaste stora stödfunktionerna kallas PROMPT, Prevention Reminder Outreach Manager and Population Tracker). På ett överskådligt sätt kan personalen följa varje patients status, all data uppdateras varje natt. Allt om exempelvis en pågående behandling eller undersökning finns tillgängligt i PROMPT.

cpf

85


cpf

finansiellt perspektiv

Finansiellt perspektiv Externa rådanslag

Statsbudget

ANSLAG 2017

ANSLAG 2017

w Jan Sundquist

1 023 000

w Jan Sundquist

1 030 000

w Ulf Jakobsson

576 000

w Ulf Gerdtham

1 100 000

w Patrik Midlöv

768 000

w Ulf Gerdtham

735 000

w Juan Merlo

214 000

Forte FAS

VR w Jan Sundquist

2 304 000

w Kristina Sundquist

1 000 000

w Juan Merlo

1 825 000

Totalt

w Martin Lindström

700 000

ALF-medel

w Bengt Zöller

700 000

w Jan Sundquist

1 292 000

w Jianguang Ji

700 000

w Kristina Sundquist

1 064 000

NIH

ANSLAG 2017

w Bengt Zöller

434 000

w Martin Lindström

485 000

w Jan Sundquist

1 700 000

w Louise Bennet

445 000

w Kristina Sundquist

6 700 000

w Patrik Midlöv

500 000

w Ji Jianguang

460 000

w Ulf Gerdtham

822 000

HLF w Bengt Zöller

400 000

Totalt

Övriga

w Jan Sundquist

500 000

w Ulf Jakobsson

150 000

w Patrik Midlöv

200 000

Totalt externt

årsbok2017

86

3 316 000

19 009 000

5 502 000


finansiellt perspektiv

cpf

Regionanslag (tkr) Intäkter

budget 2017

utfall 2017

12 558 5 320

Regionanslag CPF Lönemedel Regionala forskningsmedel Summa intäkter Region Skåne

17 878

12 558 5 183 180 17 921

Övriga intäkter – varav ersättning för uthyrd personal – varav försäljning av utbildning – övriga Totala intäkter

2 735 2 375 0 0 20 613

3 238 2 306 170 762 21 159

18 950 3 191

Kostnader Personalkostnader varav komb.tjänster (enl. avtal) varav kostnad för AKC privata vg varav AKC offentlig vg varav forskningstid offentlig och privat S:a Driftkostnader varav IT-kostn. LU och RS samt telefoni varav resekostnad, kost och logi varav porto, trycksaker, kontorsmaterial, annons varav lab- material Summa kostnader

524 1 627 1 339 765 546 50 129 40 19 715

18 871 3 127 517 1 465 1 384 965 499 47 125 175 19 836

Lokalkostnad Overheadkostnad TOTALA KOSTNADER

300 598 20 613

414 477 20 727

Över-/underskott

0

432

årsbok2017

87


cpf

publicerade artiklar 2017

Allmänmedicin 1.

Ahmad A, Sundquist K, Zöller B, Dahlbäck B, Elf J, Svensson PJ, Strandberg K, Sundquist J, Memon AA.

Evaluation of Expression Level of Apolipoprotein M as a Diagnostic Marker for Primary Venous Thromboembolism.

Clin Appl Thromb Hemost. 2017 Jan 1:1076029617730639.

2.

Ahmad A, Sundquist K, Zöller B, Svensson PJ, Sundquist J, Memon AA. Association between TLR9 rs5743836

poly morphism and risk of recurrent venous thromboembolism. J Thromb Thrombolysis. 2017 Mar 20.

3.

Ahmad A, Sundquist K, Zöller B, Svensson PJ, Sundquist J, Memon AA. Identification of Genetic Aberrations in

Thrombomodulin Gene in Patients With Recurrent Venous Thromboembolism. Clin Appl Thromb Hemost. 2017 Jan

1:1076029616686716.

4.

Akrawi DS, PirouziFard M, Fjellstedt E, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Heritability of End-Stage Renal Disease: A

Swedish Adoption Study. Nephron. 2017 Nov 9

5.

Al-Majdoub M, Geidenstam N, Ali A, Ridderstråle M, Storm P, Groop L, Bennet L, Spégel P. Branched-chain amino

acids are associated with odd-chain fatty acids in normoglycaemic individuals. Diabetes Metab. 2017 Oct;43(5):475-47 6.

Andell P, Li X, Martinsson A, Andersson C, Stagmo M, Zöller B, Sundquist K, Smith JG. Epidemiology of valvular heart

disease in a Swedish nationwide hospital-based register study. Heart. 2017 Apr 21. pii: heartjnl-2016-310894.

7.

Andersson S, Karlsson V, Bennet L, Fellbrandt K, Hellgren M. Attitudes Regarding Participation in a Diabetes

Screening Test Among an Assyrian Immigrant Population in Sweden. Nurs Res Pract. 2016: 2016

8.

Antonson C, Thorsén F, Sundquist J, Sundquist K. Upper secondary school students' compliance with two Internet-

based self-help programmes: a randomised controlled trial. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2017 Aug 3.

9.

Axmon A, Kristensson J, Ahlström G, Midlöv P. Use of antipsychotics, benzodiazepine derivatives, and dementia

medication among older people with intellectual disability and/or autism spectrum disorder and dementia. Res Dev

Disabil. 2017 Mar;62:50-57.

10. Axmon A, Sandberg M, Ahlström G, Midlöv P. Prescription of potentially inappropriate medications among older

people with intellectual disability: a register study. BMC Pharmacol Toxicol. 2017 Oct 25;18(1):68.

11. Beckman A, Midlöv P. Correlation of Seminar Attendance and Written Examinations in Medical Education. J Medic Educ Training 2017; 1:020. 12. Bennet L, Franks PW, Zöller B, Groop L. Family history of diabetes and its relationship with insulin secretion and

insulin sensitivity in Iraqi immigrants and native Swedes: a population-based cohort study. Acta Diabetol. 2017 Dec

22. doi: 10.1007/s00592-017-1088-5. [Epub ahead of print]

13. Bennet L, Lindström M. Self-rated health and social capital in Iraqi immigrants to Sweden: The MEDIM population-

based study. Scand J Public Health. 2017 Sep 1

14. Bennet L, Stenkula K, Cushman S, Brismar K. Obesity cutoffs for insulin sensitivity in Middle Eastern immigrants and

native Swedish population – the MEDIM study. BMC Public Health. Aug 15th 2016 (ej med i Årsbok 2016)

15. Borgström Bolmsjö B, Chalmers J, Mölstad S, Gallagher M, Östgren CJ, and Midlöv P. Risk factors and consequences

of decreased kidney function in nursing home residents -a longitudinal study. Geriatr Gerontol Int. 2017 May;17(5):791-797

16. Bruun Larsen L, Soendergaard J, Halling A, Thilsing T, Thomsen JL. A novel approach to population-based risk

stratification, comprising individualized lifestyle intervention in Danish general practice to prevent chronic diseases:

Results from a feasibility study. Health Informatics J. 2017 Dec;23(4):249-259. 17. Calling S, Midlöv P, Johansson SE, Sundquist K, Sundquist J. Longitudinal trends in self-reported anxiety. Effects of

age and birth cohort during 25 years. BMC Psychiatry. 2017 Apr 26;17(1):119. doi: 10.1186/s12888-017-1277-3.

18. Carlsson AC, Li X, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Wändell P, Gasevic D, Sundquist J, Sundquist K. Neighborhood soci- årsbok2017

88

oeconomic status at the age of 40 years and ischemic stroke before the age of 50 years: A nationwide cohort study

from Sweden. Int J Stroke. 2017 Jan 1:1747493017702663.

19. Chen T, Brenner H, Fallah M, Jansen L, Castro FA, Geiss K, Holleczek B, Katalinic A, Luttmann S, Sundquist K, Ressing M, Xu L, Hemminki K; GEKID Cancer Survival Working Group. Response: Methods for second primary

cancers evaluation have to be standardized (IJC-17-2354). Int J Cancer. 2017 Nov 14. doi: 10.1002/ijc.31151.


publicerade artiklar 2017

cpf

20. Chen T, Brenner H, Fallah M, Jansen L, Castro FA, Geiss K, Holleczek B, Katalinic A, Luttmann S, Sundquist K, Ressing M, Xu L, Hemminki K; GEKID Cancer Survival Working Group+. Risk of second primary cancers in women

diagnosed with endometrial cancer in German and Swedish cancer registries. Int J Cancer. 2017 Aug 17.

21. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Aerobic fitness, muscular strength and obesity in relation to risk of

heart failure. Heart. 2017 May 12.

22. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Height, weight, and aerobic fitness in relation to risk of atrial

fibrillation. Am J Epidemiol. 2017 Jun 21.

23. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Interactive Effects of Aerobic Fitness, Strength, and Obesity on

Mortality in Men. Am J Prev Med. 2017 Mar;52(3):353-361.

24. Crump C, Sundquist J, Winkleby MA, Sundquist K. Interactive effects of obesity and physical fitness on risk of i

schemic heart disease. Int J Obes (Lond). 2017 Feb;41(2):255-261.

25. Delling FN, Li X, Li S, Yang Q, Xanthakis V, Martinsson A, Andell P, Lehman BT, Osypiuk EW, Stantchev P, Zöller B,

Benjamin EJ, Sundquist K, Vasan RS, Smith JG. Heritability of Mitral Regurgitation: Observations From the

Framingham Heart Study and Swedish Population.Circ Cardiovasc Genet. 2017 Oct;10(5). pii: e001736.

26. Edwards AC, Larsson Lönn S, Sundquist J, Kendler KS, Sundquist K. Associations Between Divorce and Onset of

Drug Abuse in a Swedish National Sample. Am J Epidemiol. 2017 Nov 16.

27. Edwards AC, Lönn SL, Karriker-Jaffe KJ, Sundquist J, Kendler KS, Sundquist K. Time-specific and cumulative effects

of exposure to parental externalizing behavior on risk for young adult alcohol use disorder. Addict Behav. 2017 Mar

8;72:8-13.

28. Frank C, Sundquist J, Hemminki A, Hemminki K. Risk of other Cancers in Families with Melanoma: Novel Familial Links. Sci Rep. 2017 Feb 15;7:42601. 29. Frank C, Sundquist J, Yu H, Hemminki A, Hemminki K. Concordant and discordant familial cancer: Familial risks,

proportions and population impact. Int J Cancer. 2017 Apr 1;140(7):1510-1516.

30. Garmy, P. Berg, A. Clausson, E. Hagell, P. Jakobsson, U. Psychometric analysis of the Salutogenic Health Indicator

Scale (SHIS) in adolescents. Scandinavian Journal of Public Health. 2017; 45 (3): 253-259.

31. Hamano T, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Association between Childhood Obesity and Neighbourhood Accessibility

to Fast-Food Outlets: A Nationwide 6-Year Follow-Up Study of 944,487 Children. Obes Facts.

2017 Nov 22;10(6):559-568. doi: 10.1159/000481352.

32. Hamano T, Shiotani Y, Takeda M, Abe T, Sundquist K, Nabika T. Is the Effect of Body Mass Index on Hypertension

Modified by the Elevation? A Cross-Sectional Study of Rural Areas in Japan. Int J Environ Res Public Health.

2017 Sep 7;14(9). pii: E1022.

33. Hamano T, Takeda M, Tominaga K, Sundquist K, Nabika T. Is Accessibility to Dental Care Facilities in Rural Areas

Associated with Number of Teeth in Elderly Residents? Int J Environ Res Public Health. 2017 Mar 21;14(3). pii: E327.

34. Hellgren M, Steiner K, Bennet L. HbA1c as a diagnostic tool for diabetes and prediabetes in populations of Swedish

and Middle-East ancestry. Prim Care Diabetes. 2017 Aug;11(4):337-343.

35. Hemminki K, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Li X. Familial associations of lymphoma and myeloma with

autoimmune diseases. Blood Cancer J. 2017 Jan 6;7(1):e515.

36. Hemminki K, Hemminki A, Försti A, Sundquist K, Li X. Genetics of gallbladder cancer. Lancet Oncol. 2017

Jun;18(6):e296.

37. Hemminki K, Hemminki O, Försti A, Sundquist K, Sundquist J, Li X. Familial risks in urolithiasis in the population of

sweden. BJU Int. mple Urolithiasis. Sci Rep. 2017 Aug 14;7(1):8073.

39. Hemminki K, Liu H, Hemminki A, Sundquist J. Power and limits of modern cancer diagnostics: cancer of unknown

primary. Ann Oncol. 2017 Mar 27. IF=6.578.

and Aging. 2017: 6 (4): 224-227.

41. Ji J, Dimitrijevic I, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Risk of ocular manifestations in patients with giant cell arteritis:

a nationwide study in Sweden. Scand J Rheumatol. 2017 Feb 22:1-6. IF=2.307.

årsbok2017

40. Jakobsson, U. Measuring frailty among older people: evaluation of a brief self-report frailty index. Journal of Frailty

89


cpf

publicerade artiklar 2017

42. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Cholera Vaccine Use Is Associated with a Reduced Risk of Death in Patients with

Colorectal Cancer: A Population-based Study. Gastroenterology. 2017 Sep 15. pii: S0016-5085(17)36149-8.

43. Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Use of hormone replacement therapy improves the prognosis in patients with

colorectal cancer: A population-based study in Sweden. Int J Cancer. 2017 Dec 22.

44. Karlsson S, Rahm Hallberg I, Midlöv P, Fagerström C. Trends in treatment with antipsychotic medication in relation to

national directives, in people with dementia - a review of the Swedish context. BMC Psychiatry. 2017 Jul 14;17(1):251.

45. Karriker-Jaffe KJ, Ji J, Sundquist J, Kendler KS, Sundquist K. Disparities in Pharmacotherapy for Alcohol Use Disorder

in the Context of Universal Healthcare: A Swedish Register Study. Addiction. 2017 Apr 12.

46. Kendler KS, Lönn SL, Salvatore J, Sundquist J, Sundquist K. Divorce and the Onset of Alcohol Use Disorder:

A Swedish Population-Based Longitudinal Cohort and Co-Relative Study. Am J Psychiatry.

2017 Jan 20:appiajp201616050589.

47. Kendler KS, Lönn SL, Sundquist J, Sundquist K. The role of marriage in criminal recidivism: a longitudinal and

co-relative analysis. Epidemiol Psychiatr Sci. 2017 Jan 18:1-9.

48. Kendler KS, Ohlsson H, Edwards A, Sundquist J, Sundquist K. The clinical features of alcohol use disorders in

biological and step-fathers that predict risk for alcohol use disorders in offspring. Am J Med Genet B Neuropsychiatr

Genet. 2017 Aug 29. 49. Kendler KS, Ohlsson H, Edwards AC, Sundquist J, Sundquist K. A developmental etiological model for drug abuse in

men. Drug Alcohol Depend. 2017 Oct 1;179:220-228.

50. Kendler KS, Ohlsson H, Karriker-Jaffe KJ, Sundquist J, Sundquist K. Social and economic consequences of alcohol

use disorder: a longitudinal cohort and co-relative analysis. Psychol Med. 2017 Apr;47(5):925-935.

51. Kendler KS, Ohlsson H, Keefe RSE, Sundquist K, Sundquist J. The joint impact of cognitive performance in

adolescence and familial cognitive aptitude on risk for major psychiatric disorders: a delineation of four potential

pathways to illness. Mol Psychiatry. 2017 Apr 18.

52. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Familial transmission of externalizing syndromes in extended

Swedish families. Am J Med Genet B Neuropsychiatr Genet. 2017 Dec 15.

53. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. School Achievement, IQ, and Risk of Alcohol Use Disorder:

A Prospective, Co-Relative Analysis in a Swedish National Cohort. J Stud Alcohol Drugs. 2017 Mar;78(2):186-194.

54. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Transmission of alcohol use disorder across three generations: a

Swedish National Study. Psychol Med. 2017 Sep 28:1-10.

55. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist K, Sundquist J. Drug abuse-associated mortality across the lifespan: a population-

based longitudinal cohort and co-relative analysis. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2017 Jul;52(7):877-886.

56. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist K, Sundquist J. Prediction of drug abuse recurrence: a Swedish National Study.

Psychol Med. 2017 Oct 10:1-10.

57. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist K, Sundquist J. Sources of Parent-Child Transmission of Drug Abuse: Path

Analyses of Not-Lived-With Parental, Stepparental, Triparental, and Adoptive Families. J Nerv Ment Dis. 2017 Dec 15.

58. Kendler KS, Ohlsson H, Sundquist K, Sundquist J. Sources of Parent-Offspring Resemblance for Major Depression in

a National Swedish Extended Adoption Study. JAMA Psychiatry. 2017 Dec 13.

59. Kendler KS, Ohlsson H, Svikis DS, Sundquist K, Sundquist J. The Protective Effect of Pregnancy on Risk for

Drug Abuse: A Population, Co-Relative, Co-Spouse, and Within-Individual Analysis. Am J Psychiatry. 2017 Oct

1;174(10):954-962. . .

60. Larsson C, Ekvall Hansson E, Sundquist K, Jakobsson U. Chronic pain in older adults: prevalence, incidence, and risk

factors. Scandinavian Journal of Rheumatology. 2017; 46 (4): 317-325.

61. Lenander C, Bondesson Å, Viberg N, Jakobsson U, Beckman A, Midlöv P. Effects of an intervention (SÄKLÄK) on årsbok2017

90

prescription of potentially inappropriate medication in elderly patients. Fam Pract. 2017 Apr 1;34(2):213-218.


publicerade artiklar 2017

cpf

62. Lenander C, Midlöv P, Viberg N, Chalmers J, Rogers K, Bondesson Å. Use of Antipsychotic Drugs by Elderly Primary

Care Patients and the Effects of Medication Reviews: A Cross-Sectional Study in Sweden. Drugs Real World

Outcomes. 2017 Jun 16. 63. Lionis C, Midlöv P. Prevention in the elderly: A necessary priority for general practitioners. Eur J Gen Pract. 2017 Dec;23(1):202-207. 64. Liu X, Chen Y, Wang Y, Dong X, Wang J, Tang J, Sundquist K, Sundquist J, Ji J. Cancer risk in patients with hepatitis C

virus infection: a population-based study in Sweden. Cancer Med. 2017 Apr 4.

65. Long EC, Lönn SL, Ji J, Lichtenstein P, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Resilience and Risk for Alcohol Use

Disorders: A Swedish Twin Study. Alcohol Clin Exp Res. 2017 Jan;41(1):149-155.

66. Long EC, Lönn SL, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. A National Swedish Longitudinal Twin-Sibling Study of

Alcohol Use Disorders among Males. Addiction. 2017 Mar 26.

67. Martinsson A, Li X, Zöller B, Andell P, Andersson C, Sundquist K, Smith JG. Familial Aggregation of Aortic Valvular

Stenosis: A Nationwide Study of Sibling Risk. Circ Cardiovasc Genet. 2017 Dec;10(6). pii: e001742.

68. Memon AA, Sundquist K, Ahmad A, Wang X, Hedelius A, Sundquist J. Role of IL-8, CRP and epidermal growth factor

in depression and anxiety patients treated with mindfulness-based therapy or cognitive behavioral therapy in primary

health care. Psychiatry Res. 2017 Aug;254:311-316.

69. Memon AA, Zöller B, Hedelius A, Wang X, Stenman E, Sundquist J, Sundquist K. Quantification of mitochondrial DNA

copy number in suspected cancer patients by a well optimized ddPCR method. Biomol Detect Quantif.

2017 Aug 31;13:32-39.

70. Mölstad S, Löfmark S, Carlin K, Erntell M, Aspevall O, Blad L, Hanberger H, Hedin K, Hellman J, Norman C, Skoog G,

Stålsby-Lundborg C, Tegmark Wisell K, Åhrén C, Cars O. Lessons learnt during 20 years of the Swedish strategic

programme against antibiotic resistance. Bull World Health Organ. 2017 Nov 1;95(11):764-773.

71. Nasser S, Ahmadi N, Bennet L, Larsson CA, Andersson S, Månsson J, Lindblad U. Clinical characteristics of

asymptomatic left ventricular diastolic dysfunction and its association with self-rated health and N-terminal B-type

natriuretic peptide: a cross-sectional study. ESC Heart Failure 2016 Sep; 3(3) (ej med i Årsbok 2016)

72. Nikberg M, Ji J, Leppert J, Sundquist K, Chabok A. Socioeconomic characteristics and comorbidities of diverticular

disease in Sweden 1997-2012. Int J Colorectal Dis. 2017 Aug 7.

73. Nilsson C, Christensson A, Nilsson PM, Bennet L. Renal function and its association with blood pressure in Middle Eastern immigrants and native Swedes. J Hypertens. 2017 Dec;35(12):2493-2500. 74. Nilsson P, Bennet L. Diabetes: the cost of globalization. Heart Metab. (2017) 73: 4-8 75. Ohlsson H, Kendler KS, Lichtenstein P, Sundquist J, Sundquist K. The Decomposition of Shared Environmental Influences on Externalizing Syndromes in the Swedish Population: A Multivariate Study. Twin Res Hum Genet. 2017

Aug;20(4):298-309.

76. Oudin A, Forsberg B, Lind N, Nordin S, Oudin Åström D, Sundström A, Nordin M. Is Long-term Exposure to Air

Pollution Associated with Episodic Memory? A Longitudinal Study from Northern Sweden. Sci Rep. 2017 Oct 6;7(1)

77. Packness A, Waldorff FB, Christensen RD, Hastrup LH, Simonsen E, Vestergaard M, Halling A. Impact of

socioeconomic position and distance on mental health care utilization: a nationwide Danish follow-up study. Soc

Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2017 Nov;52(11):1405-1413.

78. Ranstad K, Midlöv P, Halling A. Socioeconomic status and geographical factors associated with active listing in

primary care: a cross-sectional population study accounting for multimorbidity, age, sex and primary care. BMJ Open.

2017 Jun 9;7(6):e014984.

79. Reilev M, Lykkegaard J, Halling A, Vestbo J, Søndergaard J, Pottegård A. Stability of the frequent COPD exacerbator

in the general population: A Danish nationwide register-based study. NPJ Prim Care Respir Med. 2017 Apr 17;27(1):25. årsbok2017

91


cpf

publicerade artiklar 2017

80. Rudnicki, M. Majida, M Claes Magnusson, C. Katarina.von Bothmer-Ostling, K. Holstad, A. Merkel, C. Prien, J.

Jakobsson, U. Teleman, P. Adjustable mini-sling compared to conventional mid-urethral slings in women with urinary

incontinence. A randomized controlled study. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica.

2017; 96 (11): 1347-1356.

81. Salvatore JE, Larsson Lönn S, Sundquist J, Lichtenstein P, Sundquist K, Kendler KS. Alcohol use disorder and divorce:

evidence for a genetic correlation in a population-based Swedish sample. Addiction. 2017 Apr;112(4):586-593.

82. Selan, D. Jakobsson, U. Condelius, A. The Swedish P-CAT: Modification and exploration of psychometric properties of

two different versions. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2017; 31 (3):527-535.

83. Siddiqui F, Kurbasic A, Lindblad U, Nilsson P, Bennet L. Effects of a culturally adapted lifestyle intervention on

cardio-metabolic outcomes: a randomised controlled trial in Iraqi immigrants to Sweden at high risk of type

2 diabetes. Metabolism. 2017 Jan;66:1-13 (ej med i Årsbok 2016)

84. Siddiqui F, Winther V, Kurbasic A, Sonestedt E, Lundgren KB, Lindeberg S, Nilsson PM, Bennet L. Changes in dietary

intake following a culturally adapted lifestyle intervention among Iraqi immigrants to Sweden at high risk of type 2

diabetes: a randomised trial. Public Health Nutr. 2017 Oct;20(15):2827-2838.

85. Sivberg, B. Jakobsson, U. Lundqvist, P. Parent infant interactions looking for instances of volitional social gaze versus

reflexive gaze: an observational study. Early Child Development and Care. 2017 DOI: 10.1080/03004430.2017.1410479.

86. Sjöstedt C, Ohlsson H, Li X, Sundquist K. Socio-demographic factors and long-term use of benzodiazepines in

patients with depression, anxiety or insomnia. Psychiatry Res. 2017 Mar;249:221-225.

87. Sud A, Thomsen H, Sundquist K, Houlston RS, Hemminki K. Risk of Second Cancer in Hodgkin Lymphoma Survivors

and Influence of Family History. J Clin Oncol. 2017 Mar 13:JCO2016709709.

88. Sundquist J, Ohlsson H, Sundquist K, Kendler KS. Common adult psychiatric disorders in Swedish primary care where

most mental health patients are treated. BMC Psychiatry. 2017 Jun 30;17(1):235.

89. Sundquist J, Palmér K, Johansson LM, Sundquist K. The effect of mindfulness group therapy on a broad range of

psychiatric symptoms: A randomised controlled trial in primary health care. Eur Psychiatry. 2017 Feb 8;43:19-27.

90. Taj T, Malmqvist E, Stroh E, Oudin Åström D, Jakobsson K, Oudin A. Short-Term Associations between Air Pollution

Concentrations and Respiratory Health-Comparing Primary Health Care Visits, Hospital Admissions, and Emergency

Department Visits in a Multi-Municipality Study. Int J Environ Res Public Health. 2017 May 31;14(6).

91. Taube E, Kristensson J, Midlöv P, Jakobsson U. The use of case management for community-dwelling older people:

the effects on loneliness, symptoms of depression and life satisfaction in a randomised controlled trial. Scand J

Caring Sci. 2017 Sep 12.

92. Tyrstrup M, Melander E, Hedin K, Beckman A, Mölstad S. Children with respiratory tract infections in Swedish primary

care; prevalence of antibiotic resistance in common respiratory tract pathogens and relation to antibiotic

consumption. BMC Infect Dis. 2017 Sep 4;17(1):603.

93. Van den Berg GJ, Gerdtham UG, von Hinke S, Lindeboom M, Lissdaniels J, Sundquist J, Sundquist K. Mortality and

the business cycle: Evidence from individual and aggregated data. J Health Econ. 2017 Sep 14;56:61-70.

94. Waehrens R, Li X, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B. Perinatal and familial risk factors for irritable bowel syndrome in

a Swedish national cohort. Scand J Gastroenterol. 2017 Nov 10:1-8.

95. Waehrens R, Zöller B, Sundquist J, Sundquist K, Pirouzifard M. A Swedish national adoption study of risk of irritable

bowel syndrome (IBS). BMJ Open Gastroenterol. 2017 Oct 21;4(1):e000156.

96. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann M, Ärnlöv J, Johansson SE, Sundquist J, Sundquist K. Association between

antithrombotic treatment and hemorrhagic stroke in patients with atrial fibrillation-a cohort study in primary care. Eur J

Clin Pharmacol. 2017 Feb;73(2):215-221.

97. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Sundquist J, Sundquist K. Comparison of Mortality and Nonfatal årsbok2017

92

Cardiovascular Events in Adults With Atrial Fibrillation With Versus Without Levothyroxine Treatment. Am J Cardiol.

2017 Aug 30.


publicerade artiklar 2017

cpf

98. Wändell P, Carlsson AC, Holzmann MJ, Ärnlöv J, Sundquist J, Sundquist K. Mortality in patients with atrial fibrillation

and common co-morbidities - a cohort study in primary care. Ann Med. 2017 Nov 27:1-8.

99. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Ärnlöv J, Holzmann MJ, Sundquist J, Sundquist K. Atrial fibrillation in

immigrant groups: a cohort study of all adults 45 years of age and older in Sweden. Eur J Epidemiol. 2017 Jul 12.

100. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Ärnlöv J, Holzmann MJ, Sundquist J, Sundquist K. Gout in immigrant

groups: a cohort study in Sweden. Clin Rheumatol. 2017 Jan 13.

101. Wang X, Sundquist K, Hedelius A, Palmér K, Memon AA, Sundquist J. Leukocyte telomere length and depression,

anxiety and stress and adjustment disorders in primary health care patients. BMC Psychiatry. 2017 Apr 24;17(1):148.

102. Wang X, Sundquist K, Rastkhani H, Palmér K, Memon AA, Sundquist J. Association of mitochondrial DNA in

peripheral blood with depression, anxiety and stress- and adjustment disorders in primary health care patients.

Eur Neuropsychopharmacol. 2017 Aug;27(8):751-758. 103. Wolff M, Brorsson A, Midlöv P, Sundquist K, Strandberg EL. Yoga - a laborious way to well-being: patients'

experiences of yoga as a treatment for hypertension in primary care. Scand J Prim Health Care. 2017 Nov 10:1-9.

104. Yu H, Frank C, Hemminki A, Sundquist K, Hemminki K. Other cancers in lung cancer families are overwhelmingly

smoking-related cancers. ERJ Open Res. 2017 Jun 27;3(2). pii: 00006-2017.

105. Yu H, Hemminki A, Sundquist K, Hemminki K. Familial Associations of Colorectal Cancer with Other Cancers. Sci Rep. 2017 Jul 12;7(1):5243. 106. Zheng G, Yu H, Hemminki A, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Familial associations of female breast cancer with

other cancers. Int J Cancer. 2017 Aug 12.

107. Zheng G, Yu H, Hemminki A, Försti A, Sundquist K, Hemminki K. Familial associations of male breast cancer with

other cancers. Breast Cancer Res Treat. 2017 Aug 23.

108. Zöller B, Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Body Height and Incident Risk of Venous Thromboembolism: A Cosibling

Design. Circ Cardiovasc Genet. 2017 Oct;10(5).

109. Zöller B, Li X, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Seasonal variation of pulmonary embolism and age dependence.

Thromb Res. 2017 Feb;150:76-77.

110. Zöller B, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. A sibling based design to quantify genetic and shared environmental

effects of venous thromboembolism in Sweden. Thromb Res. 2017 Jan;149:82-87.

111. Zöller B, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Cardiovascular fitness in young males and risk of unprovoked venous

thromboembolism in adulthood. Ann Med. 2017 Mar;49(2):176-184.

112. Zöller B, Pirouzifard M, Memon AA, Sundquist J, Sundquist K. Risk of pulmonary embolism and deep venous

thrombosis in patients with asthma: a nationwide case-control study from Sweden. Eur Respir J. 2017 Feb 15;49(2).

pii: 1601014.

årsbok2017

93


cpf

publicerade artiklar 2017

Folkhälsa och hälsoekonomi

årsbok2017

94

113. Austin PC, Merlo J. Intermediate and advanced topics in multilevel logistic regression analysis. Stat Med. 2017 Sep 10;36(20):3257-3277. 114. Austin PC, Stryhn H, Leckie G, Merlo J. Measures of clustering and heterogeneity in multilevel Poisson regression analyses of rates/count data. Stat Med. 2017 Nov 8. 115. Austin PC, Wagner P, Merlo J. The median hazard ratio: a useful measure of variance and general contextual effects in multilevel survival analysis. Stat Med. 2017 Mar 15;36(6):928-938. 116. Axelsson Fisk S, Merlo J. Absolute rather than relative income is a better socioeconomic predictor of chronic obstructive pulmonary disease in Swedish adults. Int J Equity Health. 2017 May 4;16(1):70. 117. Bjerkeli PJ, Mulinari S, Zettermark S, Merlo J. Sociodemographic patterns in pharmacy dispensing of medications for erectile dysfunction in Sweden. Eur J Clin Pharmacol. 2017 Nov 3. 118. Fridh M, Köhler M, Modén B, Lindström M, Rosvall M. Subjective health complaints and exposure to peer victimization among disabled and non-disabled adolescents: A population-based study in Sweden. Scand J Public Health. 2017 Jul 1:1403494817705558. 119. Ghith N, Frølich A, Merlo J. The role of the clinical departments for understanding patient heterogeneity in one-year mortality after a diagnosis of heart failure: A multilevel analysis of individual heterogeneity for profiling provider outcomes. PLoS One. 2017 Dec 6;12(12):e0189050 120. Giordano GN, Lindström M. Trust and health: testing the reverse causality hypothesis. J Epidemiol Community Health 2016; 70: 10-16., pii: jech-2015-205822. doi: 10.1136/jech-2015-205822 (ej med i Årsbok 2016) 121. Ivert AK, Merlo J, Gracia E. Country of residence, gender equality and victim blaming attitudes about partner violence: a multilevel analysis in EU. Eur J Public Health. 2017 Sep 27. 122. Jarl, J, Desatnik, P, Peetz Hansson, U, Prütz, KG, Gerdtham, U-G. Do kidney transplantations save money? – A study using a before–after design and multiple register-based data from Sweden. Clinical Kidney Journal 2017, 1-6. doi: 10.1093/ckj/sfx088. 123. Lindström M, Rosvall M. Parental separation in childhood and self-reported psychological health: A population-based study. Psychiatry Research 2016; 246: 783-788. doi: 10.1016/j.psychres.2016.10.049 (ej med i Årsbok 2016) 124. Lindström M. Commentary on Wang et al. (2017): Differing patterns of short-term transitions of nondaily smokers for different indicators of socioeconomic status (SES). Addiction. 2017 May;112(5):873-874. 125. Merlo J, Mulinari S, Wemrell M, Subramanian S V, Hedblad B. The tyranny of the averages and the indiscriminate use of risk factors in Public Health: The case of coronary heart disease. SSM - Population Health. 2017;3:684-9 126. Mulinari S, Wemrell M, Rönnerstrand B, Subramanian SV, Merlo J. Categorical and anti-categorical approaches to US racial/ ethnic groupings: revisiting the National 2009 H1N1 Flu Survey (NHFS). Critical Public Health. 2017:1-13 127. Olofsson S, Gerdtham UG, Hultkrantz L, Persson U. Measuring the end-of-life premium in cancer using individual ex ante willingness to pay. Eur J Health Econ. 2017 Aug 12. 128. Persson S, Dahlquist G, Gerdtham UG, Steen Carlsson K; Swedish Childhood Diabetes Study Group. Why childhood-onset type 1 diabetes impacts labour market outcomes: a mediation analysis. Diabetologia. 2017 Nov 23. 129. Rodriguez-Lopez M, Wagner P, Perez-Vicente R, Crispi F, Merlo J. Revisiting the discriminatory accuracy of traditional risk factors in preeclampsia screening. PLoS One. 2017 May 25;12(5):e0178528. 130. Traulsen LK, Baelum J, Halling A, Thomsen G, Thilsing T, Sherson D, Sigsgaard T, Omland Ø, Malling T, Skadhauge LR. Risk factors for incident asthma and COPD in a cohort of young adults. Clin Respir J. 2017 Mar 7. 131. Tremmel M, Gerdtham UG, Nilsson PM, Saha S. Economic Burden of Obesity: A Systematic Literature Review. Int J Environ Res Public Health. 2017 Apr 19;14(4). 132. Wemrell M, Merlo J, Mulinari S, Hornborg AC. Two-Thirds of Survey Respondents in Southern Sweden Used Complementary or Alternative Medicine in 2015. Complement Med Res. 2017;24(5):302-309. 133. Wemrell M, Mulinari S, Merlo J. An intersectional approach to multilevel analysis of individual heterogeneity (MAIH) and discriminatory accuracy. Soc Sci Med. 2017 Apr;178:217-219. 134. Wemrell M, Mulinari S, Merlo J. Intersectionality and risk for ischemic heart disease in Sweden: Categorical and anti-categorical approaches. Soc Sci Med. 2017 Mar;177:213-222. 135. Zhang Y, Jarl J, Gerdtham UG. Are There Inequities in Treatment of End-Stage Renal Disease in Sweden? A Longitudinal Register-Based Study on Socioeconomic Status-Related Access to Kidney Transplantation. Int J Environ Res Public Health.

2017 Jan 27;14(2).


ÅRSBOK CPF, Centrum för Primärvårdsforskning KCP, Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Tryck: Eo Grafiska, 2018 www.cpf.se www.vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/ sakkunniggrupper/primarvard-i-skane/ ©

CPF & KCP


Årsbok för CPF och KCP 2017  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...

Årsbok för CPF och KCP 2017  

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) ska driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare b...

Advertisement