Consat Context Nr 1 2021

Page 1

CONTEXT / #1 / 2021

PASSIONATE ABOUT TECHNOLOGY

TEKNIK FÖR

LIVET! 00:59:35

DIGITALISERA MERA SPOTLIGHT PÅ DIGITALISERING

CONSAT AGENDA

2030 Med elektrifiering i blodet


LEDARE

Innovation och hållbarhet NÄR FOKUS NU, i alla fall i Sverige, släppt kring Covid upplever vi ett andra steg av affärsoptimism och efterfrågan inom industrin ökar som aldrig förr. Det är tveklöst högkonjunktur även om det finns störningar i form av komponentbrist och problem med transporter. Likaså på Consat är det full aktivitet i alla våra bolag. Vi växer med nya bolag, med fler medarbetare men också med nya lösningar och erbjudanden. Många av våra kunder har på allvar börjat en omställning mot hållbarhet och i tider av stora förändringar söker man efter innovativa och nytänkande lösningar vilket passar perfekt för oss på Consat. I en tid av ökad global konkurrens kring utveckling så är just innovationsförmåga och proaktivitet avgörande för att vi skall kunna behålla vår konkurrenskraft och attraktivitet. Under hösten kommer vi också att gå med i FN:s program för hållbarhet. Vi gör mycket bra idag vilket vi såklart också måste lyfta fram, men vi behöver absolut göra mer. Jag som varit med några år har upplevt många hypade trender som alla skall hänga på om man inte ”skall anses vara helt ute”. Nutidens trender är bland annat hållbarhet, digitalisering och elektrifiering och det som jag tycker skiljer sig markant från tidigare är att inom dessa områden pratas det inte bara, utan det sker en verklig förändring på många plan. På Consat har vi arbetat med elektrifiering i många år med allt ifrån laddstolpar och utveckling av elfordon och nu växer några av våra bolag också med IT system som övervakar, tillgängliggör och laddbalanserar laddning. Inom kollektivtrafik sker en snabb omsvängning mot elektrifiering och själv-

2 CONTEXT / #1 / 2021


LEDARE

fallet är Consat Telematics med och tar

så börjat samarbeta med bolag i andra

vårt nya Stockholmskontor ihop med

fram lösningar inom området.

länder. Bland annat arbetar vi ihop med

SES och Engineering.

Elbussar laddas huvudsakligen i depåer och under natten. Genom all data

ett indiskt IT-bolag som heter Orahi som är grymt kompetenta och engagerade!

som vi samlar in så vet vi hur mycket

Precis som för Telematics sker en till-

energi som behövs för varje kommande

växt också på Engineering inom elektri-

tur, vi vet SOC (state of charge) och när

fiering. Man skulle till och med kunna

turen skall starta vilket innebär att vi har

säga att vi digitaliserar elektrifiering

nödvändig indata för att kunna styra lad-

både vad gäller att ta fram system för

darna så att man kan hålla ner effekttop-

service och underhåll av laddare men

par och samtidigt tillse att bussarna hin-

också för att skapa roaming på allvar för

ner laddas för att klara sitt kommande uppdrag.

att underlätta laddning för såväl konsumenter som fordonsföretag och inte

Consat Innovation Partner (CIP) håller på med flera spännande projekt och nyligen installerades de första nya värmeväxlarna som CIP med hjälp av ingenjörer från Engineering utvecklat och produktifierat åt SES (se separat artikel). Just bolag som är duktiga på att sälja men som t ex saknar produktutvecklingsförmåga för att kunna ta fram egna produkter har blivit en intressant målgrupp för CIP.

minst för laddinfrastrukturleverantörer.

Jag är otroligt glad och stolt över allt som

Dessutom har vi en hel del spännande

vi tillsammans åstadkommer på Consat.

på G inom produktionsutveckling för

Med Jenny Fredér som marknadschef

ökar i Norge, framför allt i Oslo, samti-

batteritillverkare.

har vi också lyft oss flera nivåer i att nå

digt som projektinstallationerna kunnat

Consat SES växer och ökar sina affärer

För Telematics har 2021 så här långt varit bra med många vunna affärer. Äntligen tar vi steget in i Stockholm och vi

återupptas i Australien efter alla Covidproblem. Och i Kanada har vi vunnit en

till nästan det dubbla mot föregående år. Med fler framgångsrika energieffektivi-

prestigeorder till British Columbia i väs-

seringsprojekt som referenser vill kun-

tra Kanada vilket innebär att snart lyser

derna bara ha mer och mer. Fokus ligger

solen alltid på något av våra system runt

på Sverige men efter tips från Telematics

om i världen!

är det inte osannolikt att det kan bli upp-

Engineering expanderar med fler medarbetare och fler projekt. Personligen tycker jag att det är extra kul att våra projekt spänner över så många olika teknikområden och framförallt när vi i samma projekt kan få med flera olika teknikområden. Engineering har dessutom nyligen anpassat sin organisation just för att

drag även i Norge. Som flera av er tidigare hört så har SES också kommit i gång inom system och lösningar för odling av insekter för framställning av protein. De första systemen

ut med våra budskap till existerande, och nya, medarbetare och kunder. Vi har lyckats bli ett av Sveriges topp 100 Karriärsföretag för 10:e gången på raken vilket inget annat svenskt företag lyckats med. Vi har vunnit pris för vår Karriärsida på vår nya hemsida, vi syns mer på sociala medier där fler nu också följer oss osv. För att få bra spridning på sociala medier så är det lagarbete som gäller. Dela och gilla gärna inslag som ni tycker om.

levererades under oktober till Tebrito

Vi är inte perfekta men jag tror på allvar

som har en fabrik i Orsa och snart drar

att vi på Consat verkligen kan göra nytta

produktionen igång. Otroligt spännande.

och aktivt bidra till en mer hållbar värld genom innovativa produkter och projekt.

bli ännu bättre på projekt. Historiskt har

Consat Data tar steg i positiv riktning

vi inom Engineering levererat lösningar

inom både IT och telefoni. Extra kul att

Martin Wahlgren

till kunder i utlandet men nu har vi ock-

är att vi nu dessutom har personal på

Koncern VD, Consat AB

För flera är det kanske första gången som ni läser ConText. ConText är tidskriften som tar sig tid att berätta mer i detalj om våra innovativa och utmanande projekt och inte minst hur det är att arbeta på Consat. Vår ambition är att med hjälp av intressanta artiklar och bra bildmaterial beskriva och lyfta fram i vilka sammanhang Consat verkar.

www.consat.se info@consat.se +46 31 340 00 00

Ansvarig utgivare: Martin Wahlgren Chefredaktör: Jenny Fredér Textredaktör: Mattias Johnson Redaktionssekreterare: Gabriella Wendt Formgivning: Happy Camper Reklambyrå Grafisk design: Andreas Eklöf Tryck: Billes Tryckeri

CONTEXT / #1 / 2021 3


4 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT ENGINEERING TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON

TEKNIK FÖR

LIVET! Ulrika Lin, Business Developer för teknikområdet Life Science, driver Consats nya satsning på medicinteknik och relaterad industri.

G

ENOM ÅREN HAR CONSAT ENGINEERING genomfört många olika projekt med företag i den medicintekniska branschen, och många consatiter har jobbat med sådan teknik ute hos kund. Erfarenheten och kompetensen finns i företaget men ”Life Science” är samtidigt en egen bransch med speciella behov och krav. En bransch som Consat behöver känna bättre för att nå. Därför har Consat Engineering anställt Ulrika Lin som Business Developer för ”Life Science”området. Hennes arbete blir att stärka Consats närvaro i branschen, bygga upp och fylla ut kompetensen inom specifika områden och göra Consat till ett självklart val för medicintekniska företag som behöver hjälp med produkt- eller produktionsutveckling. Ulrika, som började på Consat våren 2021, kommer senast från Alten där hon lett en grupp inriktad på just Life Science. Hon har lång och varierande erfarenhet av både utvecklingsarbete och

ledarskap. Och vägen till att hålla i Consats nya Life Science-satsning har löpt genom många av världens länder. Ulrika har helt enkelt gjort och sett en hel del.

INTERNATIONELL TURNÉ Som många andra Consatiter grundlade Ulrika sin tekniska karriär vid ett svenskt universitet. – Jag gick maskinlinjen i Luleå och jobbade sedan som trainee på SKF, berättar Ulrika. – Så såg jag en annons om ett jobb på Ericsson Hewlett Packard Telecommunications (EHPT) där man fick resa. Jag fick jobbet och lärde mig sedan programmera ”on the job”, för att anpassa EHPT:s applikationer åt olika internationella kunder.

CONTEXT / #1 / 2021 5


Jag kodade lite java, C och en massa skript, berättar hon. – På min avdelning hade vi en löpande ”tävling” om vem som varit i flest länder, men där var jag kanske inte i toppen. Jag var ett par år i Grekland och så var jag i Frankrike, Sydafrika, Balkanländerna… jag höll mig ganska mycket i en tidszon, säger Ulrika och skrattar. – Och jobbet var verkligen jättekul! – Efter lite turer fram och tillbaka flyttade jag och min man sedan till Schweiz där vi bodde i fyra år, berättar hon. – Jag pluggade en MBA (Master of Business Administration) där och fick jobb på Orange som Business Support Analyst. De hade EHPT:s produkter jag redan jobbat med och jag var med och vidareutvecklade och supportade dom applikationerna på Orange. – Efter att vi fått vårt första barn valde vi att flytta hem till Sverige igen. Här fortsatte jag först på Ericsson där jag hade många olika roller och sökte mig sedan till Alten där jag började som gruppchef för inbyggda system-gruppen. Det var på Alten som min resa mot Life Science startade, berättar Ulrika.

BRANSCHERFARENHET På Alten byggde jag upp en inhouse-grupp på 30-35 personer som jobbade mot just Medical Device/Life Science. Vi gjorde flera jätteintressanta medicintekniska produkter, bland annat en dosimeter för medicinering där en rad kompetenser som mekanik, elektronik, etc. knöts ihop i ett projekt och en produkt. Vi behövde lära oss alla standarder och samlade en lång rad olika kompetenser under samma tak. – Life Science är ju en bransch, det måste man komma ihåg, och organisationen i många konsultföretag är ju ofta uppbyggd efter kompetens, berättar Ulrika. Den motsättningen skulle visa sig bli ett problem i den stora organisationen.

6 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT ENGINEERING

– Det finns många speciella kompetenser inom Life Science – laboratorieingenjörer, ingenjörer inriktade på kemi eller biologi, validering… det är mycket kvalitetsarbete QA (Quality Assurance) – eftersom det är så mycket standarder som måste följas, både i produktion och utveckling. Och det är annan nomenklatur, andra ord osv. De här speciella kompetenserna är inte alltid lätta att marknadsföra utanför life science-området, vilket förstås kan vara ett problem på ett konsultföretag, berättar Ulrika. – Problemet var att min branschinriktade division inte riktigt passade in i övriga organisationen som var kompetensindelad. Så vi bestämde oss efter många turer för att slå sönder divisionen och låta de anställda gå in i övriga avdelningar. Och i samband med det bestämde jag mig för att söka mig vidare.

VÄGEN TILL CONSAT – Jag hade redan innan träffat Ragnar (Hallgren) på Consat – jag hade fått ett gott intryck och ville söka mig till ett jobb närmare tekniken också. Jag gillar verkligen Consats slogan ”Passionate about Technology”, säger Ulrika. Hon pratade med Orvar (Hurtig, VD för Consat Engineering) och Ragnar och de kom fram till att en satsning på Life Science med Ulrika vid rodret kändes rätt även för Consat. Ulrika ser goda möjligheter för Consat i branschen, både med tanke på de uppdrag man redan har i bagaget och de många kunder och partners som finns i Göteborg och i övriga landet. – Vi har ju en Life Science hub ute hos Astra här i Göteborg med många startupföretag (GoCo). Och det finns många företag sprungna ur (Per-Ingvar) Brånemarks uppfinning av titanimplantat och förankringar, säger Ulrika. – Men jag begränsar mig ju inte bara till

”Det jag har gjort sedan jag började på Consat är mycket att gå igenom och samla ihop vad vi redan gjort inom det här området – och det är ju jättemycket!”

Göteborg – i och runt Stockholm finns många branschföretag, berättar Ulrika. – Det jag har gjort sedan jag började på Consat är mycket att gå igenom och samla ihop vad vi redan gjort inom det här området – och det är ju jättemycket! Många Consatveteraner sa spontant när jag frågade att ”vi kan ju inget om life science, vi har inte gjort något sånt”… men vi har ju faktiskt gjort mycket åt Astra i Stockholm, Cochlear, Wellspect, Fresenius Kabi… listan är lång! Berättar Ulrika och skrattar. – Jag är ju, som sagt, inriktad mot en specifik bransch, som behöver många olika kompetenser. Jag tänker mig att jag kommer att bygga upp ett kärnteam runt mig för att hantera life sciencebranschens specifika behov men jag kommer samtidigt jobba för att de övriga kompetensavdelningarna på Consat ska kunna växa hos de här kunderna. – Jag kommer helt enkelt vara lite av ”klistret” för life science på Consat och börjar förstås med den kompetens och de produkter vi har – vår CQV-produkt (Consats visionsystem) är ju redan etablerad, säger Ulrika.

MÅNGA MÖJLIGHETER FÖR CONSAT – Jag ser tre spår just nu för arbetet, berättar hon. – Först, att utöka affärerna där vi redan är starka – som inom mekanik och produktion. med t.ex. CQV. Ett annat spår är att få in ”inhousepaket” för att utveckla medicintekniska produkter – där kommer jag försöka hitta en person som är duktig på medicintekniska standarder, etc. som kan agera projektledare. – Det tredje är ju att göra vårt namn känt inom branschen så alla vet att vi kan de här sakerna och har konsulter ute hos kunderna, säger Ulrika. – Och dessutom: Jag ser även mycket möjligheter för SES här, till exempel med kunder som har problem med klimatet i sina produktionsanläggningar, säger Ulrika.

CONTEXT / #1 / 2021 7


CONSAT ENGINEERING

HÅKAN TIMDAHL

– Consats egen Uppfinnarjocke 8 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT ENGINEERING TEXT AMY-LEE THOMAS RED MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON

I över 18 års tid har Håkan Timdahl arbetat som mekanikkonstruktör för Consat Engineering AB. Sedan många år tillbaka är han en av våra ”Uppfinnar-Jockes” och ligger bland annat bakom sju patent inom produktutveckling. – Under hela mitt liv har jag varit engagerad i teknik och innovation, därför är det särskilt kul att vara på en arbetsplats där jag får utlopp för mina intressen, säger Håkan Timdahl.

Å

R 2003 PÅBÖRJADE HÅKAN TIMDAHL sin tjänst på Consat efter att ha arbetat som maskinkonstruktör i konsultbranschen under många år inom bland annat rymdindustrin. Håkan har både en utbildning till ingenjör samt lärarexamen i industriteknik i bagaget. Än idag är han anställd på Consat inom sektionen för specialmaskiner men ibland får han arbeta med produktutveckling eftersom han har en bakgrund som verktygskonstruktör och erfarenhet av verktygsbunden tillverkning, vilket har resulterat i hela sju patent i två olika bolag.

PÅHITTIGHET SOM LETT TILL PATENT Fyra av patenten tog Håkan fram åt ett av de större hygien-och hälsobolagen. Patenten berör olika mekanismer och nya funktioner i en pappersdispenser med beröringsfri utmatning. Håkan har även varit med och utvecklat ett moduluppbyggt palettsystem från en av de ledande tillverkarna av transportörer. Han har fått patent på några av modulerna i det systemet. Det automatiserade systemet bygger på moduler som går att anpassa, vilket gör det både enkelt och smidigt att skapa både enkla och avancerade layouter för balansering, buffring och positionering av paletter. Flera av uppfinningarna som har resulterat i patent har uppkommit när Håkan har

tänkt ”utanför ramarna” och han framhåller sin naturliga nyfikenhet som en av sina största styrkor i arbetet. – Det gäller att vara påhittig och att hela tiden utveckla sitt tekniska kunnande. Hela grejen med att göra patent handlar ju om att komma på något som ingen har kommit på tidigare och det kräver en stor nyfikenhet och uppfinnesrikedom, säger Håkan Timdahl.

ALLTID NYA UTMANINGAR PÅ CONSAT Trots att arbetet inom produktutveckling var minst sagt lyckat är det på avdelningen för specialmaskiner där han arbetar idag som han trivs bäst. Inför framtiden säger Håkan att han vill fortsätta att utvecklas på Consat och att den stimulerande miljön på företaget är en av de främsta anledningarna till att han stannat så länge - och att han vill vara kvar även i fortsättningen. – Det är en otroligt omväxlande arbetsplats. Man är med och styr vad det är man vill jobba med och i vissa lägen får jag vara projektledare, vilket gör att jag får ta del av vad andra avdelningar pysslar med och får en inblick i det. Vi har en väldigt hög teknisk nivå på Consat och projekten som vi tar oss an tilltalar mig eftersom det alltid innebär nya utmaningar. När problem dyker upp som vi behöver lösa är det aldrig samma som tidigare. Variationen är en stor del av det som jag tycker om helt enkelt, avslutar Håkan Timdahl. CONTEXT / #1 / 2021 9


CONSAT DATA TEXT AMY-LEE THOMAS FOTO MATTIAS JOHNSON

CONSAT DATA EXPANDERAR SIN TELEFONIVERKSAMHET SÖDERUT År 2017 breddade Consat Data AB sin verksamhet och inledde därmed sin utveckling av telefonitjänster. Sedan dess har avdelningen vuxit organiskt med fokus på att etablera verksamheten i en stabil takt. Nu växlar Consat Data upp och expanderar telefoniavdelningen till Malmö. CONSATS DATA HAR KONTOR i Partille och Stockholm. Under våren rekryterades Fredrik Bergström som kommer att vara stationerad i Malmö och därmed bredda verksamheten ytterligare. Redan under de första sex månaderna har rekryteringen visat goda resultat och Pelle Märs, avdelningschef på Consats telefoniavdelning, är övertygad om att det kommer fortsätta i samma riktning framöver. – Det är få i Sverige i dag som löser den helheten som vi gör med en telefonväxel för Finland, Norge, Sverige och Danmark. Men något som är särskilt unikt för Consat är mentaliteten ombord på bolaget. I stort sett alla som arbetar här tycker om att gå till jobbet. Det är verkligen ett bra bolag att vara anställd på och jag tror att det är en av de stora USP:arna – att de flesta trivs här, säger Pelle och fortsätter sedan: – Vi tycker att teknik är roligt. Det är unikt att från början vara 10-12 personer

10 CONTEXT / #1 / 2021

på ett företag och sedan utvecklas till flera hundra anställda men ändå lycka hålla kvar mentaliteten som ett litet bolag har där det är vi mot världen, säger Pelle.

CONSAT DATAS TELEFONIAVDELNING EXPANDERAR STADIGT För fyra år sedan föreslog Pelle Märs att Consat skulle expandera sin verksamhet och erbjuda telefonitjänster. Kort därpå verkställdes idén, något som Pelle menar berodde på att timingen var helt rätt. Idag erbjuder avdelningen bland annat telefoni- och växeltjänster, konferensutrustning och signalförstärkning där de tillhandahåller smarta metoder för att förbättra täckningen inomhus. Målsättningen med Consats innovativa kommunikationslösningar är att möjliggöra produktivitetet och skapa en känsla av frihet i arbetet med sina kunder. Pelle understryker att utmaningen i utvecklingen av telefoniavdelningen har varit att bibehålla Consats värderingar och att växa i en takt som ständigt värdesätter kvalitet och god kunskap. – Det har varit vanligt att kunder fastnar i långa dyra avtal som de inte vill ha hos operatörer som inte vill hjälpa till. Det är motsatsen av vad Consat står för och helt ointressant för oss. Det bästa sättet för att få en verksamhet att växa är en nöjd kund som rekommenderar en ny kund, avslutar Pelle Märs.


CONTEXT / #1/ 2021 11


CONSAT TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO ANDREAS EKLÖF

TILL DANIEL CRAIGS första Bondfilm Casino Royale utvecklade Consat ett telematiksystem tlll Aston Martins Bondbil vilket vi såklart vill passa på och fira. Den 30:e september var vi i Bergakungens VIP biosalong, dit vi bjudit in kunder och leverantörer till premiären av den nya Bondfilmen No Time to Die. Här ser ni ett axplock av bilder från den mycket trevliga och lyckade kvällen.

12 CONTEXT / #1 / 2021

VIP-PREMIÄR FÖR BOND – NO TIME TO DIE


CONTEXT / #1 / 2021 13


CONSAT SUSTAINABLE ENERGY SYSTEM TEXT AMY-LEE THOMAS FOTO TEBRITO [KOLA PRODUCTIONS], MATTIAS JOHNSON, ADOBE STOCK ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

Consats nya satsning:

INSEKTSPROTEIN I snart ett år har Consat Sustainable Energy Systems (SES) samarbetat med insektsföretaget Tebrito AB. Syftet har varit att använda insekter som ett miljövänligt alternativ för protein och Consat SES har bland annat hjälpt till med att designa en ny fabrik, energieffektivisera de nya odlingscellerna och i närmare framtid automatisera framtagningsprocessen. CONSATS SES HAR TIDIGARE främst varit verksamma inom fastighetsbranschen. Till följd av osäkerheten i samband med pandemiutbrottet började avdelningen undersöka nya områden att energieffektivisera. I samma veva kom de i kontakt med insektsföretaget Tebrito AB. För projektledaren Thomas Gugger förde samarbetet med sig en del nya utmaningar. – Tidigare hade jag aldrig tänkt på insekter som proteinkälla, men jag tyckte att det lät väldigt spännande och helt nytt. Trots att jag egentligen är utbildad ingenjör inom hard-och software och har jobbat länge i Life-Science branschen så har jag alltid varit intresserad av allt som finns omkring mig och att lära mig om nya saker, säger Thomas. 14 CONTEXT / #1 / 2021


”Tidigare hade jag aldrig tänkt på insekter som proteinkälla, men jag tyckte att det lät väldigt spännande och helt nytt.” CONTEXT / #1/ 2021 15


CONSAT SUSTAINABLE ENERGY SYSTEM

”Tanken är att proteinet dels ska tas fram i form av ett proteinpulver med naturell smak, vilket sedan kan appliceras i smoothies, proteinbars och i maträtter som köttbullar eller burgare.”

MJÖLMASK - FRAMTIDENS NÄRING Vid produktionen av mjölmaskar är klimatet av stor vikt för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Consat SES har därmed bidragit med sin kunskap inom energi- och produktionseffektivisering för att hjälpa till att göra projektet ekonomiskt hållbart samt optimera framtagningsprocessen. Tanken är att proteinet dels ska tas fram i form av ett proteinpulver med naturell smak, vilket sedan kan appliceras i smoothies, proteinbars och i maträtter som köttbullar eller burgare. Under 2021 beslutade Europeiska unionen att mjölmasken blir den första insekten som godkänns som livsmedel inom EU vilket motiverade de involverade ännu mer. En av de främsta anledningarna att Consat SES har valt att engagera sig i projektet är för miljöns skull, mjölmask kräver nämligen avsevärt mindre energi och vatten under produktionen i jämförelse med många andra köttalternativ. 1kg ätbart protein från mjölmaskar kräver 2.5 kubikmeter vatten medan en 1kg ätbart protein från en ko kräver hela 9700 kubikmeter vatten. – Vi vill att det vi gör har en nytta, det handlar inte om att producera ny teknik för skojs skull utan för att optimera något som är gynnsamt ur flera perspektiv. Till exempel, i vårt samarbete med RUAG Space i Göteborg sparade vi 10 miljoner kilowattimmar efter ett år, vilket är helt otroligt. Det är samma sak med insekterna, på alla sätt är det väldigt nyttigt. Inte bara för kunden eller för oss, utan också för samhället och i det långa loppet - världen, säger Thomas.

FRÅN ATT PRODUCERA 1 TON INSEKTER TILL 1500 TON Redan i oktober är planen att flytta produktionen till en ny lokal som även den kommer att ligga i Orsa. Tidigare har Tebrito producerat ett ton protein per år, men i den nya fabriken är tanken att produktionen ska tolv-dubblas. – Flytten gör att vi kan öka produktionen avsevärt. Samtidigt ska vi börja planera en fabrik som kommer att producera 60 ton i fas 2 och sen 200 ton i fas tre. Och om allt går vägen är tanken att framöver byta lokal för att gå upp till mellan 1000-1500 ton per år, säger Thomas och fortsätter: – I framtiden hoppas vi att det ska finnas produktioner lite överallt i Sverige. Från larv-produktionen går idag cirka 95 procent av allt ut som produkt. Resterande 5 procent tar de vidare till anläggningarna för äggkläckningen där larver förpuppar sig, blir mjölbaggar, parar sig, lägger ägg och blir nya mjölmaskar. Produkten producerar sig själv i princip. Och det man matar in i fabriken är i princip bara vatten, energi och grönsaksavfall. Sedan kan nästan alla restprodukter användas på något sätt. Till exempel avföringarna som kallas för frass som är en kvalitativ hög och nästan luktfri gödsel. Det är fascinerande om man tittar på andra fabriker och jämför där man måste köpa in mycket material för att producera en produkt och sen blir det mycket spill och avfall i produktionen som man måste ta hand om. Miljömässigt är det ett helt fantastiskt alternativ, avslutar Thomas Gugger.

16 CONTEXT / #1 / 2021


CONTEXT / #1 / 2021 17


VÄGEN TILL

VÄRLDENS BÄSTA

[ÅTER]VINNARE Att skapa en marknadsledande, nyskapande produkt – från den första idén till färdig maskin i produktion, är inte enkelt. Patenterade gråvattenvärmeväxlaren Geiser är ännu ett exempel på att Consat kan. 18 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

ETT BEHOV, EN GRUNDIDÉ, teoretiska beräkningar, metodiska tester av lösningar, konstruktionsval som bygger på mångårig erfarenhet och lysande kreativitet, smart projektledning, samarbete för effektiv produktion… Gråvattenvärmeväxlaren Geiser, som nu installerats hos första kunden, är ett skolexempel på smart produktutveckling. Ett bevis på att Consatgruppen sitter på så mycket kreativitet och kompetens att man kan ta fram nyskapande produkter helt inom företagets väggar. Idén till värmeväxlaren Geiser kommer från Consat Sustainable Energy Systems VD, Ian Hostetter, en evig sökare efter sätt att spara resurser och minska energislöseri. Ian granskade de produkter för energiåtervinning ur gråvatten (läs duschvatten, och annat relativt rent, upp-

värmt avloppsvatten.) som fanns på marknaden. Och han såg brister. Consat kunde bättre, mycket bättre, var han övertygad om. För själva funktionen hos en gråvattenvärmeväxlare är så enkel och självklar att framgång handlar om att prestera, att kunna visa på problemfri funktion och hög verkningsgrad. Gråvattenvärmeväxlaren tar helt enkelt värmeenergin ur relativt varmt avloppsvatten och använder denna för att förvärma det kallvatten som ska bli varmvatten i fastighetens varmvattenberedare. Så enkelt är det – inga pumpar eller annat energikrävande är inblandat. Varmvattenberedaren behöver alltså arbeta betydligt mindre när den värmer ljummet vatten snarare än kallt. Smart va?

CONTEXT / #1 / 2021 19


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING

PROJEKTHANTERING, THE CONSAT WAY Consatkoncernen består av ett antal bolag med olika kompetenser och inriktning. De står alla på egna ben och jobbar ofta med projekt och produkter inom sin egen ”nisch”. Men styrkan i att tillhöra en koncern där samarbete är ledordet nummer ett, är förstås att det inte är svårare att knacka på grannens dörr om man behöver hjälp att ro iland ett projekt som kräver resurser eller kompetens lite utanför det egna bolaget. Och eftersom Consatkoncernen spänner över så stora kompetensområden finns det nästa alltid en granne vars dörr man kan knacka på.

Allra mest effektivt blir det i en fastighet där man både förbrukar och avger varmt vatten närmast samtidigt och under längre tid, som i ett badhus där många duschar närmast kontinuerligt. Men det finns förstås även problem och hinder. ”Marknadströskeln” en sådan produkt måste över är att övertyga potentiella kunder om de långsiktiga vinsterna i att separera varmt duschavloppsvatten (gråvatten) från kallt, mer trögflytande toalettavloppsvatten (svartvatten) i badhus, större fastigheter, fabriker osv. Först då är ju energibesparingen möjlig. För nybyggen är valet inte så svårt att rättfärdiga men potentiella installationer handlar ofta om ombyggnader av fastigheter som ofta byggts, och byggts om, långt innan någon kom på tanken att återvinna energi ur avloppsvatten. Fördelarna måste vara tydliga och mätbara för att extrajobbet ska vågas. Produkten måste bevisligen vara mycket bra helt enkelt. Lösningen blev att prata med Consat Innovation Partners Emil Brandt för att

20 CONTEXT / #1 / 2021

Projektet att ta fram gråvattenvärmeväxlaren Geiser visar tydligt hur den här processen fungerar. Consat SES behövde hjälp att ta fram en produkt, pratade med Consat IP som specialiserar sig på den här typen av nyskapande projekt, som i sin tur lånade in en erfaren konstruktör från Consat Engineering. Tillsammans kunde de tre Consatbolagen genomföra projektet med minimalt ”svinn” och lika hög verkningsgrad som den färdiga produkten… Att Consat gärna samarbetar med externa partners för att till exempel producera den här typen av produkter gör arbetssättet än mer framgångsrikt. Och, förresten, en sak till: Consat SES kunde snabbt och lätt vända sig till Consats interna marknadsavdelning för att ta fram manual och reklambroschyr.

starta ett inhouse-utvecklingsprojekt, för att göra om och göra rätt. Consat Innovation Partners Emil Brandt tog hjälp av Martin Hogander från Consat Engineering för det här projektet. De slog sina (ovanligt) kloka huvuden ihop och kastade sig över utmaningarna. Hela utvecklingsprojektet är nu så långt framskridet att de första värmeväxlarna är installerade hos kund, produktbroschyrerna är klara, och användarmanualen är redo att sättas i händerna på användarna. Och produkten har ju fått ett bra namn: Geiser. Namnet kanske verkar som en föraning om kommande vattenläckor vid första anblicken (?) - men så fort du ser hur vattnet flödar i värmeväxlaren kommer allt att bli upplyst… då förstår du hur väl valt namnet är. Precis som varje liten konstruktionsdetalj i den här Consatprodukten. För det ligger mycket tankearbete bakom Geiser. – Vi har försökt tänka igenom konstruktionen så den ska passa varje given situation. Produkten i sig ska ha så få begränsningar som möjligt, berättar Emil Brandt. Maximal verkningsgrad, rationell produktion, anläggningar med flera enheter, enkel installation och service, uppkoppling för bevisad effektivitet - över tid… allt har tänkts igenom, en och två gånger. Och konstruktionen har förfinats och gjorts mer kompakt och lätthanterlig i flera iterationer.

FLEXIBEL I KVADRAT Konstruktionen är dessutom enkel att kortas av för att en mindre


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING

SÅ FUNGERAR GEISER I den här illustrationen ser du hur två parallellkopplade Geisrar kan återvinna värmen ur vattnet från 20 samtidigt eller enskilt använda duschar. Varje Geiser har tio värmeväxlarrör och mellan tummen och pekfingret kan vattnet från en dusch återvinnas med ett rör. Svartvattenavloppet från toaletterna är alltså separerat från gråvattenavloppet från duscharna. Värmen ur gråvattnet från duscharna förvärmer helt enkelt det kallvatten som i varmvattenberedaren sedan blir fastighetens varmvatten, så betydligt mindre energi behöver tillföras för samma varmvattentemperatur. Genom att toppen på båda Geiser-enheterna är på exakt samma höjd och vattnet i de anslutna rören (som bildar ett vattenlås) breddar över exakt lika i alla rör då värmeväxlarna står i våg, maximeras energiåtervinningen.

CONTEXT / #1 / 2021 21


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING

”Så fort du ser hur vattnet flödar i värmeväxlaren kommer allt att bli upplyst… då förstår du hur väl valt namnet är.”

22 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING

För att ta sig från de första skisserna fram till den färdiga konstruktionen krävdes mycket av funderingar, tester och förfining. Kopplingar och slangar ändrades, värmeväxlaren var först tänkt att ha ett stativ och ett tag var en mindre kompakt rektangulär konstruktion på gång… allt reviderades och förbättrades efter tester, diskussioner och heureka-ögonblick, för att mynna ut i den slutgiltiga lösningen. En konstruktion som är mer kompakt, lättare, enklare att bygga och serva – och dessutom snyggare.

ståtlig Geiservariant ska gå in i fastigheter där det är lägre i tak. – Det är en relativt enkel sak att beställa och bygga Geisrar med lite kortare rör, det ändrar inte grundkonstruktionen alls, verkningsgraden försämras lite men inte mycket, förklarar Emil. Åt andra hållet kan konstruktionen förlängas för en liten effektivitetsvinst, och hur många enheter som helst kan i princip parallellkopplas för riktigt stora installationer. Materialen i värmeväxlaren klarar vanligt duschvatten utan problem men behövs tåligare lösningar för industriella installationer, till exempel i slakterier, etc. kan rören förses med en lämplig ytbeläggning på insidan. Emil och Martin menar att Geiser kommer fungera i princip överallt där en gråvattenvärmeväxlare kan tänkas användas.

– Man kan i runda slängar säga att ett rör i värmeväxlaren hanterar en dusch. Det är tio rör i en Geiser så en enhet funkar för tio duschar, sedan kan man enkelt lägga till fler Geisrar om behovet är större, förklarar Martin.

KONKURRENTER -Det finns en del konkurrenter på marknaden. En del är onödigt komplicerade och behöver mer än en halvmeter för att fördela ut vattnet i rören, som då måste bli kortare vid samma takhöjd, andra är i rostfritt stål med en bråkdel av värmeledningstalet för koppar som vi använder – och flera verkar väldigt svåra att rensa, säger Martin.

TVÅ, NEJ TRE NÖTTER ATT KNÄCKA Ur ingenjörssynvinkel har sådana här projekt oftast ett litet antal avgörande grundfrågor som måsta lösas för att

slutprodukten ska fungera bra. Så var det även i det här fallet. – De två grundproblemen vi hade som var svåra att knäcka var: Hur hanterar vi smuts i vattnet? Hår, småsaker som åker med i avloppet, osv. – så värmeväxlaren inte sätts igen? Och: Hur fördelar vi vattnet jämnt på tio rör, eller X gånger tio rör, om vi parallellkopplar enheter? Förklarar Martin. Det första problemet fick knäckas med ingenjörserfarenhet, sunt förnuft och upprepade experiment – och den delen, som tillhör konstruktionen som är patentsökt, tillhör tyvärr det vi inte kan berätta om här, vilket är synd eftersom Martin och Emil här har något att vara verkligt stolta över. Den andra delen är däremot uppenbar för den som ser hur Geiser är konstruerad och förstår lite fysik och teknik.

CONTEXT / #1 / 2021 23


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING

24 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING

”Gråvattenvärmeväxlaren tar helt enkelt värmeenergin ur relativt varmt avloppsvatten och använder denna för att förvärma det kallvatten som ska bli varmvatten i fastighetens varmvattenberedare.”

Martin förklarar: – Det hela fungerar som så att vi tar helt enkelt in gråvattnet en bit ner på enheten och låter det ”bredda över” i geiserns topp, så hela enheten tillsammans med gråvatteninloppet fungerar som ett stort vattenlås. Vattnet rinner alltså ner från den högre liggande avloppsstammen och upp till toppen, och när Geisern står exakt i våg breddar det över och fördelas precis jämnt i de tio rören. Att rören sitter i cirkel ger kompakt konstruktion, ett symmetriskt tillflöde och enkel injustering med hjälp av de tre ställbara fötterna, förklarar Martin. Att de tre fötterna kan justeras ganska mycket i höjdled gör det samtidigt enkelt att parallellkoppla flera Geisrar, eftersom deras toppnivå måste ligga på exakt samma höjd (de är ju kommunicerande kärl) - oavsett golvets lutning - för att de ska bredda över exakt lika mycket och gråvattnet ska fördelas jämnt i alla värmeväxlarrör, oavsett hur många Geisrar som installerats och oavsett om någon av dem är förbikopplad. – Vi hade många diskussioner om hur vi med filter kunde förhindra hårbollar och annat som kan sätta igen rören. Den ena lösningen fiffigare än

den andra togs upp, men till slut kom vi fram till att vi inte skulle ha något alls, vi ska helt enkelt undvika att smutsen fastnar, eller i andra hand göra det enkelt att lösa propparna. Och vi har förstås förberett för att addera en filterlösning också, om det skulle visa sig bli nödvändigt, säger Emil. Skulle något fastna så vet vi var det fastnar och där har vi en renslucka. Om det skulle sätta igen, eller om det bildas en biofilm på rörytan kommer ju energiuttaget gå ner – den mäter vi ju löpande, och då är det enkelt att få en indikation på att det är dags att rensa, förklarar han. Konstruktionen är helt enkelt förberedd för olika scenarier och erfarenheten av olika installationer kommer leda till anpassade städrutiner. Emil flikar in att det ju även finns en tredje viktig punkt som väger tungt, som är relaterad till problemen runt hantering av smuts – verkningsgraden. För att ”fungera” måste en sådan här värmeväxlare ha mycket hög och dokumenterad verkningsgrad. Att både klara smuts och maximera verkningsgraden är Geisers paradgren och den del som är patentsökt och mest hemlig i produkten, även om vi kan berätta en hel del ändå.

TESTER OCH FÖRFINING Utformningen av själva värmeväxlarrören där energin i gråvattnet ska överföras till det inkommande kallvattnet krävde mycket tanke och experimenterande. Lösningen måste både hantera smuts, överföra energin optimalt – och kunna produceras på ett rationellt sätt. Varje konstruktion som inte klarade alla tre kriterierna i de praktiska testerna måste hamna i papperskorgen. Här har Consat-grundfilosofin, att våga testa och misslyckas, återigen visat sitt värde. Varje idé som skulle kunna leda till resultat har vägts noga av Emil och Martin och flera ”vågade” lösningar testades och lades till erfarenhetskontot. En testbänk byggdes där olika idéer kunde utvärderas noggrant och exakt verkningsgrad kunde mätas upp vid olika flöden. – Vi har inte varit rädda för att testa saker som skulle kunna leda till något bra. Till exempel testade vi grafen som ytbeläggning för att undvika att sådant som hår fastnade – Grafen är ju ”halt” som teflon, men det visade sig inte fungera eftersom ytan blev hydrofob (vattenavstötande), säger Emil och skrattar. – Men i samband med det testet kom vi på hur vi skulle kunna belägga CONTEXT / #1 / 2021 25


CONSAT SES, CIP OCH ENGINEERING

”Materialen i värmeväxlaren klarar vanligt duschvatten utan problem men behövs tåligare lösningar för industriella installationer, till exempel i slakterier, etc. kan rören förses med en lämplig ytbeläggning på insidan.”

mer än två meter långa rör invändigt så erfarenheten är ändå potentiellt viktig inför framtiden, berättar han. – Vi har jobbat tillsammans länge, vi behöver inte linda in saker, det gör diskussionerna flytande och flexibla, förklarar Emil. Att få ut maximal verkningsgrad ur en värmeväxlare för vätskor handlar förstås om att använda material som leder värme bra (i Geiser används koppar, en mycket bra värmeledare) utan att skadas av eller förorena vätskorna det utsätts för – men framför allt att optimera vätskeflödena i kontaktytorna mot det avgränsande materialet. Flödar vätskorna laminärt (snabbt och ”rakt”) längs kontaktytorna hinner inte all vätskevolym avge/ta upp mycket värmeenergi. Vätskorna måste ”virvla” alldeles lagom och flöda i rätt hastighet för att passa värmeväxlarens geometri och storlek. Utan att 26 CONTEXT / #1 / 2021

enheten sätts igen av små föroreningar i gråvattnet. Detta är inte så enkelt som man kanske kan tro. Den här - helt avgörande - detaljen kunde Martin Hogander genom en rad experiment och komplexa beräkningar, och idébollande med Emil, alltså lösa. Eftersom konstruktionen är patentsökt och unik kan vi som sagt däremot inte berätta om eller visa hur smart Geisers värmeväxlargeometri är. Slutresultatet efter alla experiment är en verkningsgrad i den färdiga värmeväxlaren som ligger runt 70% vid normalt vattenflöde – utan att konstruktionen är hopplöst svår att producera eller att den riskerar att sättas igen av trånga komplicerade vattenpassager. Ett lysande ingenjörsarbete, helt enkelt! I sann Consatanda tänkte de hela tiden även på hur produktionen av värmeväxlaren skulle gå till, så verkty-

gen för att producera värmeväxlarrören byggdes och utprovades i samband med geometritesterna.

SMARTA LÖSNINGAR För dig som är teknik-connoisseur, och förstår grundläggande fysik, bjuder Geiser på en mängd smarta lösningar och detaljer - även i de delar som inte är hemliga. Martin Hogander och Emil har bollat lösningar och öst ur sina erfarenheter för att komma fram till en konstruktion som är extremt funktionell, kompakt, lättservad och relativt enkel att producera – och om vi får säga det själva, rent ut sagt estetiskt tilltalande. – Från början hade vi tänkt att enheten skulle ha ett stativ, men vi kom fram till att vi kunde skippa stativet och göra värmeväxlaren ”självbärade” – rören är så att säga stativet. Det är ett av skälen till att det är så enkelt att


justera höjden, förklarar Emil. – Vi fördelar ut vattnet på toppen på bara en decimeter, det finns konkurrenter som gör samma sak på över en halvmeter, vilket med samma möjliga takhöjd förstås tar av värmeväxlarrörens längd, och därmed påverkar verkningsgraden, förklarar Emil stolt. -Det är faktiskt inget jättejobb att – utan specialverktyg, montera isär en Geiser om det skulle vara svårt att ta in den genom dörrar eller trappor i en fastighet, berättar Emil. ”Gråvattenmatningen” är ett uppenbart exempel på smart teknik. Som du ser i illustrationsbilden bildar gråvattenanslutningen och värmeväxlaren, eller värmeväxlarna om de är flera, ett vattenlås som ”breddar över” i toppen på varje värmeväxlare. Detta kräver visserligen att anslutningsrören, som ju också är en del av

vattenlåset, är klassade för att klara stående vatten men det är ett litet pris att betala för att kunna mata X antal värmeväxlarrör med exakt lika mycket gråvatten, med optimalt flöde. Gråvattenflödet genom värmeväxlaren kan även enkelt förbikopplas med en ventil för service och skulle värmeväxlaren mot förmodan helt sätta igen kommer en fjäderbelastad ventil att automatiskt leda vattnet förbi enheten. På det sättet kan man i princip garantera att värmeväxlaren inte inför ökade risker för avloppsfunktionen. Värmeväxlarrören kan enkelt tas loss och tas isär för service – eller framtida uppgradering, om Consat testar fram någon revolutionerande ytbeläggning eller ytterligare vässad geometri. – För att få ett enkelt och smidigt montage är alla kontaktytor bearbetade för att passa utan justeringar. Allt

är oringstätat - ingen lin och pasta här inte, säger Martin. Att värma upp ingående kallvatten som ska bli varmvatten i fastighetens kranar och duschar betyder att Emil och Martin har fått lägga till backventil och smutsfilter för kallvattenanslutningen, så inget uppvärmt vatten kan pressas tillbaka in i kallvattenrören. – Galvaniska strömmar och oxidering har vi också tittat på, så vi inte får korrosion – vi kan till exempel inte ha elförzinkade skruvar utan har valt rostfria, förklarar Martin.

BUDGET BULLSEYE När Ian beställde värmeväxlaren av Emil och när Emil anlitade Martin som konstruktör med relativt fria händer i många av de hundratals konstruktionsval ett sådant här projekt innehåller, visade de på ännu en ConCONTEXT / #1 / 2021 27


FÖR NUVARANDE OCH FRAMTIDA ANVÄNDARE Andreas Eklöf på Consats marknadsavdelning har i samarbete med Martin och Emil tagit fram såväl användarmanual som reklamblad. Självklarheter för en marknadsklar produkt. Andreas kunde utifrån Martins 3D-konstruktionsritning ta fram en både snygg och tydlig 3D-modell som renderades ur olika vinklar för att förklara installation och serviceprocedurer på ett pedagogiskt sätt. Även produktreklamfoto har gjorts inhouse.

satdygd: Förtroende. Ett förtroende som alla exemplariskt levt upp till och som Emil och Martin är mycket stolta över. – Jag hade sagt till Ian att så här mycket kommer det att kosta att utveckla och så här mycket kommer varje enhet kosta. Vi har legat nästan exakt på budget, och då har vi även fått med tester och utveckling av produktionsmetoder som inte var planerade från början, förklarar Emil.

UPPKOPPLAD Mätenheten i Geiser (den grå lådan med display du ser i bilderna) är en standardenhet som möjliggör löpande mätning av temperaturhöjningen av det inkommande kallvattnet. Den är uppkopplad på internet och kan fjärravläsas, både av Consat och kunderna själva. Att hålla koll på energitillförseln på det här sättet ger både statistik över hur mycket energi som sparats, och i förlängningen återkoppling när det är dags för rensning av värmeväxlaren. Consat kommer att hålla noggrann koll på de första Geisrarna i drift. – Ser vi att energiuttaget går ner kan vi återkoppla att det är dags att utföra rengöring, förklarar Martin. – Vi skulle kunna använda Consats nya IoT-plattform också, då skulle ju kunderna kunna få en enkel Geiser-telefonapp, så de löpande kan hålla koll på energibesparing och få servicenotifieringar, berättar Emil. Vi vet ju att vår produkt är otroligt bra – och vi vågar visa uppmätta värden direkt för kunden, vilket är mer än– vad vi sett att någon av konkurrenterna gör, säger Emil.

PRODUKTION Som nämnts har Martin och Emil hela tiden haft produktion och service i tankarna när Geiser konstruerades. Värmeväxlaren är 28 CONTEXT / #1 / 2021

konstruerad för att kunna tillverkas på ett rationellt sätt, vilket förstås påverkar priset. Vi tog kontakt med flera olika producenter för att ta fram en flexibel och effektiv produktionslina. – Vi har haft kontakt med både större och mindre leverantörer i det här projektet. Valet föll på en leverantör som lyssnade på vad vi sa, men också delade med sig av sin egen kompetens. Vi genomförde det här [projektet] som ett samarbete. Vi anpassade dessutom vissa mått så de kan producera allt själva med de verktyg de har, förklarar Emil. – Nyckeln till framgång i alla sådana här projekt är ju samarbete. För oss är de ju inte vår ”leverantör”, de är vår samarbetspartner, säger Emil. – Nyckeln är återigen samarbete och förtroende: Ian har visat förtroende för mig, jag har haft förtroende för Martin, och vi har haft förtroende för vår produktionspartner. På det sättet har vi kunnat ta snabba beslut utan att dra på oss extra kostnader – och slutresultatet är världens bästa gråvattenvärmeväxlare, säger Emil och skrattar.


CONTEXT / #1/ 2021 29


CONSAT ENGINEERING TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON, ADOBE STOCK ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

TVÅ REVOLUTIONER

I ETT PROJEKT Genom sin IoTsatsning kan Consat Engineering nu erbjuda smarta digitaliseringslösningar för nästan alla tänkbara behov. I ett nytt system för support av elfordonsladdare åt en nordisk kund går digitalisering och elektrifiering hand i hand. 30 CONTEXT / #1 / 2021

FRÅN PRODUKT TILL TJÄNST Vi lever i de tekniska revolutionernas tidsålder. Och de två kanske största revolutionerna i teknikvärlden idag är digitalisering – att koppla upp saker i ett ”prylarnas internet” (Internet of things, IoT, i internationellt vokabulär), och elektrifiering. Elektrifieringsrevolutionen, som går snabbare än de flesta förutspått, handlar förstås om omställningen av framför allt transportsektorn från förbränningsmotorer till eldrift. Båda revolutionerna kommer förändra våra liv, som människor och som ingenjörer. I slutändan hägrar smartare användning av mindre miljöförstörande resurser, ett måste i en värld som står inför stora klimatförändringar och sociala spänningar orsakade av resursbrist. Och det handlar även om hur företag gör affärer. I allt fler branscher sker en övergång från försäljning av saker/hårdvara till försäljning av vad de här sakerna i praktiken gör. Företag kommer i allt större

utsträckning att sälja sina produkters arbete i form av tjänster, snarare än att sälja själva produkterna – och för att det ska fungera bra krävs digitalisering, att produkterna är uppkopplade, övervakade och styrda, oavsett var de står rent fysiskt. För precis som ett alltid tillgängligt internet kan ge oss människor kunskapsmässiga ”superkrafter” kommer den digitaliserade, uppkopplade industrin och hårdvaruvärlden att bli mycket smartare, resurssnålare och kraftfullare än sin ouppkopplade föregångare. Att klara den här omställningen i tid handlar om överlevnad för företag som hittills levt på traditionell produktförsäljning. För Connected-avdelningen på Consat Engineering blir detta en allt viktigare kärnverksamhet. Här satsar man stenhårt på lösningar som låter kunderna koppla upp sina produkter och ta steget över i den nya tjänstecentrerade teknikvärlden. Ett steg som ska kunna tas så snabbt och smärtfritt som möjligt.


CONSAT ENGINEERING

Jonas Valkonen (t.v.), Thomas Gyllin och Ragnar Hallgren (t.h.) driver Consat Engineerings stora digitaliseringssatsning och projektet för laddarövervakning.


SÅ FUNKAR DIGITALISERING MED IOT-PLATTFORMEN

32 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT ENGINEERING

”Att vi bygger de delar av systemet som kräver nära kundsamarbete på den mer permanenta, skalbara och samtidigt prisvärda basen - betyder perfekt mix av kraft, ekonomi och kundanpassad finess.”

EN IOT-PLATTFORM För att kunna erbjuda både små och stora kunder möjligheten att snabbt, flexibelt och skalbart kunna digitalisera sina produkter, oavsett om det handlar om produktionsmaskiner, konsumentprodukter, vitvaror eller vad det nu kan vara – krävs en flexibel och pålitlig mjukvarulösning som kan fungera som informationsspindeln i nätet, informationshanteraren i IoTlösningen. Den måste fungera väl i alla sorters applikationer, oavsett om det handlar om 200 uppkopplade braskaminer eller 30 000 elbilsladdare. En sådan digitaliseringsplattform snurrar på någon server i molnet och kommunicerar löpande med alla enheter för att hämta in data eller styra funktioner. På användarsidan erbjuder plattformen koppling till anpassade gränssnitt i användarnas datorer, plattor eller telefoner. Ragnar Hallgren, chef för Connectedavdelningen på Consat Engineering har tagit hjälp av Jonas Valkonen och Thomas

Gyllin för att bygga lösningar runt den nya IoT-plattformen. – För att snabbt, kostnadseffektivt och kvalitetssäkert komma upp på banan har vi valt att jobba med en befintlig plattform som grund, säger Ragnar. – Genom att vi i ena änden bygger kopplingen mellan plattformen och våra kunders enheter (hårdvara), och i andra ändan bygger smarta lättanvända gränssnitt, precis efter kundernas behov och önskemål, kan vi på mycket kort tid digitalisera en kunds befintliga eller framtida utrustning, förklarar han. – Att vi bygger de delar av systemet som kräver nära kundsamarbete på den mer permanenta, skalbara och samtidigt prisvärda basen – betyder perfekt mix av kraft, ekonomi och kundanpassad finess.

BOLLAR I LUFTEN Connected har både färdiga lösningar och pågående projektbaserade på den här IoT-plattformen. Consats egna CQV visionsystem-lösning kan nu erbjudas uppkopplad med alla fördelar det ger. Ett annat projekt rör en liknande lösning för en energileverantör som behöver koppla upp sin hårdvara. – Tanken är ju att vi ska kunna använda den här plattformen på i princip vad som helst. Och gensvaret har varit otroligt bra! Plattformen med våra kundnära anpassningar och enorma branschkunskaper är en vinnarkombination, säger Ragnar och ler.

CONTEXT / #1 / 2021 33


CONSAT ENGINEERING

Man jobbar också på att koppla upp klimatsystem för ett globalt klimatföretag. Där kommer digitaliseringen medföra stora förbättringar i smartare underhåll och styrning av utrustningen – och förstås möjligheter att sälja bra klimat som en tjänst. – I just det projektet samarbetar vi dessutom med [Consat] Telematics och använder då deras fordonsbaserade telematikhårdvara och mjukvara, som vi modifierar med gott stöd från dem, säger Ragnar. – Där skickas realtidsdata från kundens styrenhet, via Telematics plattform, till vår plattform för lagring, bearbetning samt analys och presentation av data för kunden, förklarar han.

ETT PROJEKT I TIDEN En väl fungerande IoT-plattform och en allt mer elektrifierad transportsektor med allt vad det betyder av infrastruktur – hm, det är klart att de här sakerna hänger ihop… Så tänkte Orvar Hurtig, Consat Engineerings VD, när han för något år sedan pratade med ledningen för Wennström, ett svenskt bolag som är marknadsledande inom service av bensinstationer och som nu storsatsar även på service av elfordonsladdare. Precis som Wennström anlitas av bensinstationer som behöver sälja bensin utan driftstopp, har de elleverantörskunder som vill sälja el till elbilsägare utan avbrott på grund av trasiga laddare. För elbilsägare är ett inte sällan stressat släkte, beroende som de är av fullt fungerande och snabba laddare på rätt plats. Orvar satte bollen i rullning och Connected med Ragnar Hallgren i spetsen startade projektet under våren 2021. Jonas och Thomas jobbar i projektet som, när detta skrivs i september, redan har kommit till testdriftsfasen. Jonas har själv elbil och förstår problemet med att kunna lita på fungerade laddare mycket väl: – Som elbilsförare planerar man ju var man ska ladda för bra täckning och det är inte helt ovanligt att när man kommer fram till stationen sitter det en handskriven lapp på enda lediga laddaren… en lapp som berättar att den tyvärr inte fungerar men att de ska lösa problemet ”så fort som möjligt”, berättar Jonas. – Och när man som bilägare med kanske 20% kvar på bilens batteri går in på leverantörens app så kanske det syns att laddaren är nere, men ibland inte. Detta blir förstås jättestressigt. ”Köangst” och ”Ladd-angst” är ju vedertagna begrepp i Norge där man ligger lite före med elfordon, säger Jonas och skrattar. Med ständigt övervakade laddare och en alert serviceleverantör, kan de handskrivna lapparna vara ett minne blott. Problemet, som Wennström anlitat Consat att lösa, är att koppla upp laddare från olika tillverkare och att ge dem bästa möjliga information för att kunna utföra snabb service och hålla alla laddare igång. – En tjänsteleverantör kan alltså anlita Wennström att se till att 34 CONTEXT / #1 / 2021

deras laddare ”alltid” fungerar och med ständig uppkoppling och vårt system kan Wennströms tekniker, redan innan de åker ut, veta så mycket som möjligt om de fel som måste åtgärdas, säger Jonas. Inga fler handskrivna lappar om trasiga laddare, alltså! – Tanken med vårt system är att en CPO (Charge Point Operator) som Wennström ska kunna hjälpa leverantörerna nå 100 procent upptid på sina laddare och att laddarkunderna ska kunna stressa av, förklarar Ragnar. – Målet är ju att Wennström ska ha det här på alla sina laddare. Och vi jobbar väldigt tätt med dem. Man kan säga att vi och Wennström har gemensam produktledning i det här projektet, berättar Jonas.

BABELS TORN – Att ladda en elbil låter ju inte så komplicerat. Och själva laddaren är inte så komplicerad men du har en koppling till ett väldigt komplext fordon (det är fordonet som styr laddningen), och ett komplext elnät, så det är tekniskt sett inte helt enkelt, säger Jonas Valkonen. Och även om laddaren är relativt enkel och alla laddare idag är uppkopplade [på internet] är det trots det ofta klurigt att prata med olika tillverkares laddare när målet som här är att alla ska ingå i samma lösning. – Det finns en standard för vad och hur laddaren ska kommunicera skapad av ett antal stora spelare, OCPP-protokollet, men olika tillverkare implementerar olika delar av den här standarden, säger Jonas. Och det betyder merjobb och anpassningar.

ATT TALA VÄL MED ALLA Elektrifiering är en ung bransch och som alltid i början finns det många ivriga spelare på plan och vissa saker eller regler som fortfarande ”flyter” i viss mån. Kommunikationsstandarden OCPP är tänkt att


CONSAT CONSAT ENGINEERING TELEMATICS

”Tanken med vårt system är att en CPO (Charge Point Operator) som Wennström ska kunna hjälpa leverantörerna nå 100 procent upptid på sina laddare och att laddarkunderna ska kunna stressa av.”

CONTEXT / #1/ 2021 35


CONSAT ENGINEERING

Gränssnittet till plattformen

” Utmaningen här är förstås att få så många olika tillverkares laddare att fungera i systemet. Vad vi ska göra här är ju att överbrygga gränserna mellan olika tillverkare.”

36 CONTEXT / #1 / 2021

främja uppkoppling och digitalisering av alla laddare från leverantörerna i Open Charge Alliance, men inte alla tolkar standarden på exakt samma sätt eller använder alla delar i protokollet. Och det kan förstås göra kommunikationen lite klurig i ett projekt som är tänkt att övervaka och hantera service av massor av olika laddare från en lång rad tillverkare. – Jag gjorde en studie för ett par år sedan där jag tittade på hur många spelare det är på den här marknaden och kom fram till över hundra stycken – och varenda en kan ha någon liten skillnad i hur de tolkar OCPP-standarden. Om du ska operera ett nätverk av de här så kan det bli lite jobbigt, berättar Jonas Valkonen. – Ja, vi har märkt att olika tillverkare tolkar standarden lite olika, säger Thomas Gyllin. – Utmaningen här är förstås att få så många olika tillverkares laddare att fungera i systemet. Vad vi ska göra här är ju att överbrygga gränserna mellan olika tillverkare, säger Thomas.


CONSAT CONSAT ENGINEERING TELEMATICS

Gränssnittet till plattformen

Gränssnittet till plattformen

– OCPP är ett ganska välskrivet protokoll men det finns ändå tolkningsutrymme och du kan som tillverkare välja att inte implementera protokollet fullt ut. En del tillverkare marknadsför uppkopplade laddare med sitt eget övervakningssystem, men det kan betyda att de då bara använder just de delar av protokollet som de tycker att de behöver ”internt”, berättar Thomas. – Du kan som tillverkare certifiera dina enheter, för att ”bevisa” att du följer protokollet, vilket ju är bra, men många väljer att inte certifiera och då måste vi ändå testa och göra anpassningar, berättar Thomas. Att Consatsystemet dessutom hjälper till att sätta press på laddartillverkarna när det gäller att lämna ut bra information och följa OCPP är ett extra plus för alla i branschen. Det kommer ju visa sig i kortare nertid och nöjdare kunder om laddare kan beskriva sina tekniska fel väl inför snabb service. – En annan tanke med det här systemet är att ge våra kunder underlag så de t.ex. kan se vilka laddare som fungerar bättre, så de vet det när de ska handla in laddare, berättar Ragnar. – Den kanske mest intressanta funktionen när det gäller laddning som vi tittat på är nog lastbalansering mot elnätet, eftersom man som laddstationsägare betalar för maxuttaget från nätet. Kan man lastbalansera smart mellan ett antal laddare för totalt sett lägre maxuttag så finns pengar att tjäna. Den funktionen har vi planerat att kunna erbjuda över ”märkesgränserna”, och det kan ju även vara lastbalansering mot andra elkonsumenter, förklarar Jonas och Ragnar. – Sammantaget är ju det här – smart digitalisering och elektrifiering, både en viktig miljöfråga och en affärsmöjlighet. Vi på Consat vill ju satsa på saker som gör miljönytta, säger Jonas.

Gränssnittet till plattformen

CONTEXT / #1 / 2021 37


CONSAT AGENDA 2030 RED MATTIAS JOHNSSON TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

FN:s Agenda 2030 och Consat

MED SAMMA MÅL ATT NÅ FN:s generalförsamling antog 2015 en resolution med en lång rad mål för en mer hållbar och rättvis värld. Målen, som ska nås till år 2030, visar nationernas vilja att skapa bättre samhällen med mindre miljöavtryck. Consats produkter, grundvärderingar och samarbetsfilosofi passar väl in i det här globala arbetet.

DEN 25:E SEPTEMBER 2015 antog FN:s generalförsamling en ambitiös resolution som fått namnet Agenda 2030. Den visar politisk vilja bland världens nationer att förändra våra samhällen till att bli miljömässigt hållbara och socialt mer rättvisa. År 2030 ska fattigdom och hunger tillhöra historien, män och kvinnor ska ha samma status och möjligheter - och samhällen och industrier ska använda jordens resurser på ett hållbart sätt. Stora ord, men det kommer förstås aldrig bli så om inte någon sätter fart.

38 CONTEXT / #1 / 2021

Med resolutionen framför sig och Consats verksamhet i tankarna är det lätt att se hur väl mycket av det Consat gör passar in i begrepp som ”hållbara samhällen” och hur vår företagskultur, där jämlikhet och samarbete väger tungt, harmonierar med FN:s uttalade mål. Men man ser ju som bekant ofta inte skogen för alla träd. Därför har vi i den här artikeln låtit Consatledare och anställda på de olika Consatbolagen berätta om hur de ser på hållbarhet och saker vi gör för att dra vårt strå till Agenda 2030-stacken.


CONSAT CONSAT AGENDA TELEMATICS 2030

100100100100 100100100100 100100100100 100100100100 100100100100 100100100100

CONTEXT / #1 / 2021 39


CONSAT AGENDA 2030 TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO JON TYSON TANGFE & SHARON MCCUTCHEON [UNSPLASH], MATTIAS JOHNSON

CONSAT AB

Sätta ord på våra handlingar

Martin Wahlgren Koncern VD, Consat AB

MARTIN WAHLGREN ÄR VD FÖR CONSAT AB (Consatkoncernen). Han berättar hur Consat både gjort en resa mot allt fler projekt och produkter som är relaterade till att göra samhället mer hållbart, och att vi själva börjat lära oss sätta ord på och berätta för andra om det här arbetet. – Vi har förstås tänkt på miljö och hållbarhet förut, men för mig var det nog Orvar [Hurtig, VD för Consat Engineering] som lyfte fram det extra tydligt när han började här, berättar Martin. – Med sitt utifrånperspektiv kom han hit och kunde se hur mycket vi faktiskt gör som passar in det moderna samhällets, och FN:s, strävan mot hållbara, bättre samhällen – och han förvånades av att vi inte lyfte fram det tydligare, säger Martin. Bakom Consats allt fler miljöinriktade projekt ligger både en allmän samhällsom-

ställning där elektrifierade transporter, miljövänlig teknik och produktion, smartare resande, osv. är tydliga trender – och en vilja att själva driva på utvecklingen. Martin ser betydligt mer möjligheter än ”problem” i den här omvälvande samhällsförändringen. – I alla omställningar dyker det ju upp nya möjligheter till affärer. Är man snabb och ”agil” finns det förstås möjligheter, säger han med tydlig självsäkerhet.

HANDLING OCH ORD Men att veta och göra, och att berätta för andra om det är inte samma sak. Här är Martin lite självkritisk. – Vi har inte alltid varit så bra på att visa på eller berätta för andra om samhällsnyttan med det vi gör. Det blir ju lätt ”tekniknördigt” när vi beskriver tekniskt avan-

Medarbetare på Consat

JOAKIM SÄLLBERG

SÅ TÄNKER VI OM HÅLLBARHET

Hur påverkar miljöperspektivet ditt arbete? Beskriv hur du känner för miljö och teknik och hur din plats på Consat kan göra skillnad.

40 CONTEXT / #1 / 2021

Miljö och hållbarhet är väldigt viktiga områden för mig. Jag skulle vilja påstå att Consat gör kollektivtrafiken mer attraherande och användarvänlig för resenärerna, och därmed bidrar till att öka antalet resor med kollektivtra-


cerade projekt - när vi kan vara lika stolta över projektets nytta i samhället, säger han. – Vi har verkligen inspirerats av FN:s Agenda 2030 och vi som koncern kommer att ansluta oss under året. Det är ju en självklarhet att vi bryr oss om både miljö och mer mjuka delar i FN:s miljömål – det handlar ju om en långsiktighet som verkligen ”är Consat”. Och vi ska förstås också berätta om vad vi gör och att vi bryr oss, säger Martin. Han räknar upp en rad Consatprojekt och produkter: Det världsledande telematiksystemet för kollektivtrafik som firar framgångar runt om i världen, en ”supersmart” värmeväxlare, fabriker för insektsuppfödning för fiskodling, elektrifiering av fordon, biologiskt nedbrytbar plast, effektivisering av produktionslinor… små och stora klossar i byggandet av en bättre värld - och samtidigt goda affärer.

fik istället för bil (även om jag inte har några siffror på om det faktiskt är så). Med så många fordon världen över som använder Consats system är det många människor som påverkas, så det finns en potential till en ganska stor indirekt påverkan. Det är också bra att vi haft möjlighet att jobba hemifrån (i alla fall delvis) och därmed

kan minska på utsläpp från resor till och från arbetsplatsen. Det hade varit kul att kunna jobba ännu mer direkt med påverkan inom hållbarhet. Hur kan tekniken vi sysslar med bidra till en mer hållbar planet? Jag tror att Consat ligger ganska bra till jämfört med andra företag, i och

med att vi jobbar i flera hållbarhetsbranscher. Sedan är det väldigt viktigt att ha helhetsperspektiv så att den förbättring man gör inte är på bekostnad av något annat. Där tror jag att livscykelanalys och andra studier av tekniken hade varit bra, kanske som ett exjobb. Med den kunskapen kan vi vara mer säkra på att det

CONTEXT / #1 / 2021 41


”Agenda 2030 är utformad i en anda av samarbete och med grundläggande humana värden som jämlikhet vilka ligger nära Consats värdegrund och arbetsmetoder.”

Agenda 2030 är utformad i en anda av samarbete och med grundläggande humana värden som jämlikhet vilka ligger nära Consats värdegrund och arbetsmetoder. – Vi har ju länge trott på samarbete som väg framåt – både internt och externt som när vi var med och startade Netgroup, där ett antal små konkurrerande underleverantörer till fordonsindustrin gick samman och blev en stor leverantör – som var större och starkare än delarna, berättar Martin Wahlgren. Även Agenda 2030-målet om jämställdhet mellan män och kvinnor är helt i linje med Consats företagsfilosofi menar Martin. Samma sak med människor från olika kulturer – mångfald berikar arbetsplatsen. Alla kan ha passion för teknik! – Men bara för att vi är rätt OK på flera områden idag så kan vi inte bara luta oss tillbaka. Självfallet måste vi utmana oss själva och stegvis bli ännu bättre. Framförallt kan vi göra stor nytta i att hjälpa våra kunder med än mer hållbara lösningar berättar Martin.

vi gör bidrar på riktigt! Sen vad gäller klimatet ligger i princip hela världen långt efter var den borde ligga, och det är så ofantligt allvarliga konsekvenser som väntar. Där tror jag vi kan göra mycket mer, vi borde ha en tydlig vision för när vi själva ska vara klimatneutrala, t.ex. se

42 CONTEXT / #1 / 2021

till att den påverkan vi själva gör minskar så mycket det bara går, och sedan, genom gröna investeringar eller projekt kompensera för den sista biten. Jag har funderat ett tag själv på om Consat kan skapa en egen intern klimatgrupp (t.ex. Consat Climate Group) som arbetar med att göra företaget grönt. Jag hade själv gärna varit delak-

tig i en sådan grupp. Det tror jag dessutom hade varit bra för att attrahera fler till att jobba hos eller med Consat, särskilt unga eftersom de tenderar att ha ett större miljöintresse. I övrigt har jag ett ganska stort miljöengagemang privat, där jag åker kollektivt till jobbet och inte kommer


CONSAT AGENDA 2030

JENNY, MARKNADSCHEF,

berättar om ”nyttan” av att Consat får tydligare miljöprofil JENNY FREDÉR ÄR MARKNADSCHEF PÅ CONSAT AB. Hon håller i koncernens kommunikation utåt och en hel del av den interna kommunikationen: Hemsidan, mässor, reklam, event… tidningen du håller i handen. Jenny har många strängar på sin lyra. – Consatgruppen arbetar ju redan mot de globala målen i Agenda 2030. Vi vill väva in detta i vår kommunikation där nyttan i det vi levererar och producerar varje dag faktiskt bidrar till en mer hållbar planet, förklarar Jenny. – Vår ambition är att på sikt bli klimatneutrala och jobbar internt fram en plan där vi tar stora kliv varje år. Det som inspirerar är även att ha engagerad personal som brinner för de här frågorna, för yngre generationer är det givetvis A och O att företag har en hållbarhetsplan som efterlevs. Vi får också sätta det i perspektiv att vi inte kan göra allt idag, Greta Thunberg är mycket vokal om att det inte går snabbt nog, vilket jag kan hålla med om, men ATT vi gör något varje dag för att minska vårt avtryck är det absolut viktigaste, säger Jenny. – Jag vet också att det är av yttersta vikt att utbilda och informera. Vi som bolag har också enorma möjligheter att göra faktisk nytta runt om i världen, med vår tekniska kunskap och vår styrka att bygga värdefulla ekosystem finns det otroliga möjligheter. Ibland önskar man ju att vi hade obegränsade resurser, men vi får ta vara på det vi har och skapa möjligheter som är rimliga för Consat att kunna påverka till en hållbar planet nu och för våra framtida generationer, säger Jenny.

köpa en fossildriven bil utan väntar tills jag kan hitta en prisvärd elbil, minskar min konsumtion av kött och andra mindre miljövänliga alternativ, samt är med i en start-up för klimatet på fritiden. Jag känner tyvärr att det är ganska många som inte bryr sig om miljön och klimatet på samma sätt, så jag funderar på om vi skulle kunna ha

frukostföreläsning på Consat där vi som jobbar på Consat inspireras att göra det man kan på fritiden och i jobbet, samt får mycket tips på vad man kan göra som privatperson.

COMING UP NEXT....

CONTEXT / #1 / 2021 43


CONSAT AGENDA 2030 TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

CONSAT SES

Vi vinner på att göra gott CONSAT SUSTAINABLE ENERGY SYSTEMS (SES) har, med en rad projekt där man lyckats spara in så mycket som 50% av energiförbrukningen i kundernas lokaler, snabbt blivit ett etablerat namn i branschen. SES är det Consatföretag som mest självklart och uttalat arbetar med och mot många av Agenda 2030-målen. Att utrota hunger, maximera hälsa, styra om mot hållbar energiproduktion och användning – och hållbar konsumtion, är ju själva grunden för verksamheten. Att ett teknikföretag, som kan visa tydliga, mätbara och positiva resultat av sin verksamhet på många sätt arbetar mot samma mål som sociala aktivister och miljöaktivister, ligger i tiden.

BLI STORA FÖR ATT GÖRA MER Ian Hostetter VD Consat Sustainable Energy Systems

VD:n för Consat SES, Ian Hostetter, betonar att den gamla polariserade synen på ”ond” miljöbelastande industri och ”goda” miljökämpar är förlegad, något vi äntligen kan lägga bakom oss. Han arbetar precis som miljödebattörerna för omställning till hållbar konsumtion och företaget han leder gör bevisligen stor miljönytta - vilket också råkar vara en god affär. – Vi är ju väldigt ideologiskt motiverade att växa – vi dubblar nog omsättningen i år - för ju större vi är desto större ”impact” kan vi få, säger Ian. – Nu börjar vi bli så stora att vi kan växa snabbare – vi är idag åtta, nio

Medarbetare på Consat

PELLE MÄRS

SÅ TÄNKER VI OM HÅLLBARHET

Hur påverkar miljöperspektivet ditt arbete? Beskriv hur du känner för miljö och teknik och hur din plats på Consat kan göra skillnad.

44 CONTEXT / #1 / 2021

Jag tycker att det är viktigt att vi jobbar långsiktigt med teknik som hjälper människor att träffas och att kommunicera på ett sätt utan att påverka miljön genom onödiga resor m.m.


CONSAT AGENDA 2030

”Vi är ju väldigt ideologiskt motiverade att växa – vi dubblar nog omsättningen i år - för ju större vi är desto större ”impact” kan vi få.”

personer. Behöver jag inte själv utbilda en nyanställd utan kan fortsätta med det jag gör för att vi är många så kan vi växa fortare, förklarar Ian. – Jag vill förstås att SES ska växa, men inte för att få materiella fördelar utan för att kunna göra mer och bättre. Det är vad vi gör med pengarna vi tjänar som är det viktiga, säger Ian.

ATT VÄLJA RÄTT – Vi väljer hela tiden bort sådant som vi inte får utväxling på – vi gör inte nytta om vi skriver på ett underhållskontrakt där vi ska byta [ventilations]filter, vi väljer bort alla aktiviteter och affärsområden som inte ger full utdelning eller leder oss i rätt riktning, säger han. Coronapandemin och de stora förändringarna i företagsklimatet fick Ian att granska sin egen verksamhet. Han kom fram till att SES behövde fler ben att stå på, att diversifiering var viktig för företaget. – Gör man bara en sak inom ett område åker man upp och ner med den kundkretsen, man står stadigare med fler ben att stå på, säger Ian. Frågan var vilket område man skulle satsa på för att diversifiera. Även här vägde ideologiska skäl lika tungt som rent ekonomiska.

Hur kan tekniken vi sysslar med bidra till en mer hållbar planet? Genom att alltid ligga i framkant i utvecklingen av kommunikation, både

Så vår kunskap om tekniken och dess möjligheter att jobba för miljön, ja det är ett av våra bidrag för ett hållbart miljötänk.

COMING UP NEXT....

när det gäller ljud och bild, hjälper vi med vår kunskap våra kunder och andra människor att kommunicera på ett så miljöhållbart sätt som möjligt.

CONTEXT / #1 / 2021 45


CONSAT AGENDA 2030

– Jag tänkte så här, berättar Ian: Om vi på SES ska balansera vår energikompetens med ett nytt område - kan vi använda vår energi och fastighetskompetens och gå mot industrin? Vilken industri kan vi hjälpa bli en större och bättre spelare? Är det tillverkningsindustrin eller konsumtionsindustrin? Att vi förknippar framgång och livsglädje med konsumtion är ju i sig ett problem, något vi måste göra ett omtag på. Förändrar vi inte den kulturen kommer ju varje effektivisering leda till ökad konsumtion. Vi måste lära oss vara mer nöjda med det vi har om vi har det okej materiellt, och därifrån effektivisera för att belasta jorden mindre… men det är förstås en svår ekvation att sälja in, säger Ian. – Energi och rent vatten är ”flaskhalsarna” vi människor måste fokusera på de närmaste 200 åren. Vatten är också källan till all mat. Så när vi tittar på ett nytt affärsområde för att diversifiera verksamheten inför framtiden har vi valt att titta på ett vattenderivat – nämligen mat – säger Ian. – Matkonsumtionen som vi har idag är inte hållbar. Vårt sätt att hantera mat eller växa mat i monokulturer är inte hållbart, säger han. Det är den vissheten som har lett SES in på insektsspåret.

EN DEL AV EN RÖRELSE – När vi nu tittat på matindustrin och vad vi kan göra där, har vi inte tittat på vilka som tjänar pengar utan vilka spelare vi vill hjälpa bli framgångsrika. Vi ser gärna att våra kunder har samma agenda som vi – tillsammans blir vi en rörelse som ska konkurrera ut de som inte är villiga att flytta den här världen åt rätt håll, säger Ian med påtaglig stolthet. Med det för ögonen hittade SES en partner i Tebrito, ett företag som arbetar med att föda upp mjölmask för till exempel fiskodling och som även är perfekt som proteinkälla i djurfoder – eller som ingrediens i människoföda. Extremt låga co2-utsläpp och minimalt miljöavtryck gör mjölmasken än hetare som alternativ till andra proteinkällor. Att mjölmaskarnas avföring är mycket bra som gödsel är förstås ännu ett plus. SES har här använt sin kompetens för att kunna utveckla mjölmaskodlingen i industriell skala, med industriell precision. Slutresultatet kommer att bli ”nyckelfärdiga” fabriker i lagom storlek för effektivt och resurssnålt växande av mjölmask nära konsumenten, till exempel en fiskodling. – Att odla fisk, mata laxar med skit, rätt ut sagt, och hälla tunnor med antibiotika i vattnet för att fiskarna ska kunna överleva tätt hopträngda, eller göra samma sak med kycklingar eller grisar är inte hållbart, på många sätt. Men fiskindustrin är inte alls så hårt reglerad som köttindustrin så att förändra den med bättre foder kan göra stor nytta, förklarar Ian. Att SES är ett relativt ideologiskt företag som bygger på idén att ”göra gott” är en enorm styrka, berättar Ian. Det bygger lojalitet. Han har medarbetare som uttalat valt att arbeta på SES just av den anledningen… plus att de jobbar med spännande teknik och lösningar förstås.

JONAS LARSSON Jag tror att man kan börja med att försöka få med ”alla” kollegor på tåget. Jag COMING UP...

har märkt att det är ganska många i samhället som är klimatskeptiker av olika grad. Tyvärr så speglar ju vårt företag samhället när det gäller den biten.

46 CONTEXT / #1 / 2021

Hur påverkar miljöperspektivet ditt arbete? Beskriv hur du känner för miljö och teknik och hur din plats på Consat kan göra skillnad. Jag kan göra skillnad redan när jag tar mig till jobbet. Min plan är att köpa en elbil nästa gång. Vi borde arbeta mer på distans. Dis-


”Matkonsumtionen som vi har idag är inte hållbar. Vårt sätt att hantera mat eller växa mat i monokulturer är inte hållbart.”

tans till kontoret och även kunden, som är Digital Metal i Höganäs. Men resorna till kunden beror även mycket på huruvida de kommer att ”kräva” min närvaro. Jag själv är väldigt medveten om klimatet och vår påverkan och jag gör en hel del för att minska mitt avtryck, men jag kan göra mer.

Hur kan tekniken vi sysslar med bidra till en mer hållbar planet? Det beror ju mycket på vad man arbetar med. Consat SES gör ju stor skillnad till exempel. Mitt arbete på Digital Metal med 3D-printers kan ju göra skillnad. Krävs det mindre resurser för att tillverka prototyper med ”vår”

3D-printer jämfört med hur man gör ”normalt”? Resor: färre, med rätt transportmedel. Kan vi jobba mer med ”grön” teknik och ”gröna” företag? Ofta har kunden bestämt riktlinjer, men vi kan alltid försöka tänka ”grönt” när det gäller livscykelanalys och se om vi har valt rätt teknik.

CONTEXT / #1 / 2021 47


CONSAT AGENDA 2030

Medarbetare på Consat

OLIVIA KRAKAU

SÅ TÄNKER VI OM HÅLLBARHET

Hur påverkar miljöperspektivet ditt arbete? Beskriv hur du känner för miljö och teknik och hur din plats på Consat kan göra skillnad.

48 CONTEXT / #1 / 2021

Miljöperspektivet är vad som driver mig i mitt arbete. Jag försöker hela tiden väga olika åtgärder mot varandra ur ett livscykel- såväl som ur ett energieffektiviseringsperspektiv. Energieffektiviseringar i bygg- och fastighetssek-


CONSAT AGENDA 2030 TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON ADOBE STOCK, ISTOCK ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

CONSAT ENGINEERING

Digitalisering är världens möjlighet FRÅGAR MAN CONSAT ENGINEERINGS VD ORVAR HURTIG vilken teknisk trend som är väger tyngst för både Consat och världen vi bor i, blir svaret säkert ”digitalisering”. Med digitalisering menar vi här att koppla upp allt fler tekniska saker för informationshantering och smart informationsbehandling. Det handlar om allt från klockor som mäter biometri, till verkstadsutrustning, vitvaror, bilar, hus… ja, allting. Grundfilosofin är att om man vet mer och vet rätt saker, hela tiden, kan man mer eller mindre automatiskt hantera och förbruka ändliga resurser mer effektivt. Digitalisering ihop med elektrifiering – två parallella transformationer av samhället – kan, om vi sköter korten rätt, leda till ett betydligt mer hållbart samhälle menar Orvar. – Att kunna tydliggöra svårbegripbar information och presentera den på ett enklare sätt för användaren, leder till att vi tar smartare beslut, förklarar Orvar. – Jag tänker på när min dotter och jag stod i köket för ganska många år sedan. Vi hade en nyinstallerad enkel display, kopplad till husets smarta energimätare. När min dotter lade en brödskiva i brödrosten hoppade mätarens visare upp rejält. Min dotter frågade förvånat, ”Vad hände nu?”, ”Du

torn är viktigt eftersom byggnaders livslängd kan vara i långt över hundra år. De flesta av oss kommer i framtiden vistas i byggnader som redan existerar idag. Att bygga nytt kräver resurser med avseende på energi och material. Trots moderna byggstandarder är många nya byggnader inte så energieffektiva som de har poten-

tial att vara. Som certifierad passivhusexpert vet jag att vi kan bygga bättre än så! Alltså bör samhället fokusera på två saker i byggnadssektorn: energieffektivisera befintliga byggnader samt bygga passivhus om man verkligen behöver bygga nytt. Consat SES gör en av de sakerna och vi gör det bra.

Orvar Hurtig VD Consat Engineering AB

(Mer generellt tycker jag att samhället bör fokusera på de stora lösningarna. Som en fossilfri elproduktion, sätta ett högt pris på att släppa ut koldioxid samt skriva avtal med andra länder för att reducera global klimatpåverkan). TO BE CONTINUED......

CONTEXT / #1 / 2021 49


CONSAT AGENDA 2030

”Vi kommer koppla upp allt och vi lär oss av att vi kan samla in data, behandla den på bra sätt och informera användarna.”

stoppade en brödskiva i brödrosten, som drar mycket energi” sade jag, ”Oj, pappa, då skall jag fråga om jag skall lägga i din brödskiva samtidigt nästa gång”, sade hon, berättar Orvar. – Smart är att använda kunskap och förmåga på bästa möjliga sätt, säger Orvar. – En smart stad är en stad som skapar förutsättningar att ta smarta beslut. Om vi tänker på dimensionen transport, så vill vi kunna ta smarta beslut i realtid, där människor väljer rätt transportlösning här och nu, men också att vi väljer att bygga rätt infrastruktur för framtiden. För att kunna göra det behöver vi fakta och förmågan att samtidigt hantera en mängd variabler. Beslutet om hur jag skall ta mig till jobbet på morgonen innefattar variabler som; påverkan på miljön, kostnad, väderleksförhållande, tid, risk att komma för sent, mm. Jag exekverar beslutsalgoritmen i min hjärna och så väljer jag bilen, för att det finns så många osäkra variabler i min indata. Redan idag levererar Consat med framgång världen över, den indata, de algoritmer och visualisering som behövs för att veta var alla bussar i stadens buss-nät befinner sig. Det är vår ambition att tillsammans med våra kunder och partners skapa de bästa möjliga förutsättningarna för smarta be-

Hur kan tekniken vi sysslar med bidra till en mer hållbar planet? Vi kan bidra med genomtänkta lösningar där vi sparar energi- och material. I våra projekt har vi ett helhetsperspektiv och undviker att byta ut exempelvis ett gammalt ventilationsaggregat mot ett sprillans nytt. Istäl-

50 CONTEXT / #1 / 2021

slut och därmed en långsiktigt hållbar värld, säger Orvar. – Vi har pratat om digitalisering i snart 20 år – och det är ju egentligen bara en fortsättning på teknologiutveckling som har pågått sedan 1950-talet. Vi har vassare datorer, vi adderar smarta prylar, billigare och mycket bättre sensorer och aktuatorer och utöver det har vi bredband i princip var vi än befinner oss. Allt detta är basen för att digitalisering ska kunna hända. Vi hade de här grejorna för 15-20 år sedan, men de har blivit mycket billigare och bättre. Ännu viktigare är att nu finns det mycket mer kunskap, vilket gör att vi nu har nått punkten då det tar ordentlig fart, säger Orvar. Vi kommer koppla upp allt och vi lär oss av att vi kan samla in data, behandla den på bra sätt och informera användarna. Det här är givetvis en mycket stor möjlighet, men för många har det hittills bara lett till ökad komplexitet, det är viktigt att tänka långsiktigt, men att börja i liten skala berättar Orvar. – Om man kopplar det här till Agenda 2030: Vi kommer att förstå så mycket mer av den information vi hämtar in att vi kommer att kunna göra saker mycket smartare. Det finns så många exempel på hur vi kan använda våra resurser – alla re-

let kan vi se över luftflöden och kanaldragningar och komma fram till att den bästa lösningen skulle kunna vara att koppla ihop ventilationskanalerna till ett gemensamt aggregat med roterande värmeväxlare till exempel. Vi tänker utanför boxen och försöker se helheten i byggnaden och området. Det är ett litet bidrag till det

gigantiska gemensamma arbetet mot en mer hållbar planet, men likväl ett bidrag.


surser – mycket bättre. Det gäller mig själv när jag ser på informationen från min biometriska klocka och kan ta beslut som påverkar min hälsa, det gäller i industrin och det gäller i hemmet. När man vet mer och snabbt kan ta rätt beslut behöver man inte slösa på resurser för säkerhets skull, berättar Orvar Hurtig. – Att använda våra resurser på ett mycket smartare sätt, såklart, det är helt enkelt det, det handlar om, säger Orvar.

ENORM MÖJLIGHET, PÅ SÅ MÅNGA SÄTT – För väldigt många av våra kunder är digitalisering både en enorm möjlighet och ett enormt hot. Och jag vill påstå att väldigt många inte har förstått hur det här ska gå till, och väldigt många gör det inte på ett optimalt sätt, säger Orvar. – Under de närmsta 20 åren kommer det här vara en stor affärsmöjlighet för ett bolag som Consat – vi förstår vad som händer på fabriksgolvet och vi kan digitalisering, säger Orvar. – Digitalisering är för mig väldigt mycket nya affärsmodeller. Det handlar mycket mer om att förstå hur man gör en sådan här affär och vilken kompetens vi behöver än om den tekniska lösningen, för den är egentligen inte så svår, säger Orvar.

COMING UP NEXT....

CONTEXT / #1 / 2021 51


CONSAT AGENDA 2030

Medarbetare på Consat

DILIP KUMAR

SÅ TÄNKER VI OM HÅLLBARHET

Hur påverkar miljöperspektivet ditt arbete? Beskriv hur du känner för miljö och teknik och hur din plats på Consat kan göra skillnad.

52 CONTEXT / #1 / 2021

Jag har alltid brunnit för teknik men inser också att teknologi inte kan designas och underhållas på bekostnad av miljön. Mina personliga mål gick hand i hand med Consats och jag har inte sett tillbaka sedan jag påbörjade


CONSAT CONSAT AGENDA TELEMATICS 2030

Möjligheten för Consat [Engineering] är att hjälpa kanske framför allt lite mindre företag att digitalisera sina produkter, för att i förlängningen hjälpa dem ”tjänstefiera” sitt erbjudande, menar Orvar. Han ser tydliga trender där företag som levt på att utveckla och sälja produkter nu i stället kommer att sälja tjänster – ett företag kan gå från att sälja fläktar till att leverera luftkvalitet, förklarar han. – Vi behöver addera mer människor på Consat som förstår hur industrier transformeras nu, det är faktiskt en transformation av alla industrier som pågår. Det som är riktigt nytt är att applicera en ny affärsmodell på det. Väldigt många av våra kunder kommer att i framtiden sälja något annat än det de säljer idag. Så många produkter tjänstefieras, säger Orvar. – Alla de stora bolagen tänker ju på det här, och vi kan hjälpa dem tänka – men vi kan framför allt hjälpa många små och medelstora kunder digitalisera sina lösningar, säger Orvar. – För att digitalisera din produkt behöver du en bra ”front end”, en hårdvara som kan känna av saker och/eller få saker att hända. Beroende på applikationen kan du behöva lite datakraft och minne, och en bra datauppkoppling, en riktigt bra backend – och bra gränssnitt, säger Orvar. – Och det här kommer i princip alla att behöva, menar han. – Vi har redan idag grunden, plattformen. Nu bygger vi till exempel ett system för övervakning och underhåll av fordonsladdare på den plattformen (se annan artikel i detta nummer av Context).

INTEGRERAD JÄMLIKHET

speciellt bolag, vi sätter både personalen och kunden långt fram. Om människor känner att andra vill mig väl och här är en plats där vi kan utbyta kunskap, och vi även kan sträcka ut det till kunderna är det ju jättebra, säger Orvar. – Så vad kan vi göra mer? Vi sitter ju med ett jättestort problem här i stan – integrationsfrågan – vad kan vi göra där? Vi ledare på Engineering har pratat om det: Vi vill kunna hjälpa de som inte kommit in i arbetslivet än men som har teknisk förmåga – de kanske inte har kompisar här eller kan språket så bra så de har svårare att få jobb. Vi vill kunna hjälpa dem komma igång, berättar Orvar. Att jämlikhet och inkludering är viktigt tillhör ju Consatandan men Orvar menar att det ställer krav på anställda och ledare att tänka ett varv till. – Vi behöver ju tänka på det här varje dag, att vi tar rätt beslut, som när vi ska tillsätta ledare. När vi kallar tre kandidater till slutintervju – är det inte en av dem som inte är född i Sverige, inte en av dem som är kvinna – då är det solklart att vi gjort något fel tänker jag, säger Orvar med eftertryck.

– För att återvända till FN och Agenda 2030: Även innanför väggarna här har vi diskuterat vad vi kan göra för att dra vårt strå till samhällsstacken. Innan jag kom hit kände jag ju att det här är ett

min resa med Consat. Det är en glädje att arbeta på Consat eftersom det erbjuder en plattform för att främja grön teknik och helt stänga dörrarna till ”traditionell teknik”. Grön teknik växer varje dag och Consat erbjuder en möjlighet att våga välja den miljömedvetna vägen.

Hur kan tekniken vi sysslar med

ver på. En stor del av växthusgasut-

bidra till en mer hållbar planet?

släppen kommer från fastigheter och

Överkonsumtion är inte längre ett alternativ. Vi har en möjlighet att zooma ut och förstå våra behov så att vi kan designa teknik som bara räcker för

industrisektorer och att minska förbrukningen i dessa sektorer kommer att spela en viktig roll för att uppfylla våra hållbara mål i Agenda 2030.

våra behov och kanske till och med ge tillbaka till den vackra planeten vi le-

THE END!

CONTEXT / #1 / 2021 53


CONSAT AGENDA 2030

54 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT AGENDA 2030 TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

CONSAT TELEMATICS

Den smarta resan slösar mindre ATT MÄNNISKOR I ETT HÅLLBART samhälle behöver kunna resa kollektivt är ju närmast en självklarhet. Och idag är realtidsinformation om trafiken lika självklart. Med realtidsinformation om sin resa kan varje resenär använda kollektivtrafiksystemet optimalt. Och samma system som informerar resenären ger företaget som driver trafiken kraftfulla verktyg för att få allt att rulla effektivt, pålitligt och resurssnålt. Det här är Consat Telematics hemmaplan. Företagets telematiksystem är så framgångsrikt att kundkretsen idag sträcker sig från Australien, mellanöstern, över Norden till Nordamerika. Consat Telematics har nu lokala kontor i Australien, Holland, Norge och Kanada, utöver huvudkontoret i Partille. Tusentals fordon rullar runt om i världen med Telematics system ombord. Hundratusentals resenärer har full koll på sina resor tack vare realtidsinformationen som systemen lämnar. Det handlar alltså om att koppla upp ”allt” för att veta mer och för att alla inblandade ska kunna ta rätt beslut och slösa mindre, på tid, miljö, och pengar. Den ”digitalisering” som ännu inte är självklar inom industri och konsumentprodukter är i princip vad Consat Telematics hållit på med inom kollektivtrafik sedan sent 80-tal.

Thomas Ottosson VD Consat Telematics AB

CONTEXT / #1 / 2021 55


CONSAT AGENDA 2030

”Det handlar alltså om att koppla upp ”allt” för att veta mer och för att alla inblandade ska kunna ta rätt beslut och slösa mindre, på tid, miljö, och pengar.”

Thomas Ottoson är VD för Consat Telematics. Han ser hur många av FN:s mål stämmer väl in på Telematics verksamhet och lösningar. – Vi gör kanske inte mycket direkt för jämlikheten i världen men det vi verkligen kan absolut säga är att vi hjälper människor uppnå hälsa och välbefinnande med en bättre stadsmiljö med reducering av utsläpp, och buller, säger Thomas. – FN:s mål 13 – att bekämpa klimatförändringarna är ju helt i linje med det vi gör. Vi hjälper ju både resenärer välja kollektivtrafik för att det är ett bra alternativ, och att göra kollektivtrafiken mer resurssnål med lösningar för effektivare drift och miljövänlig körning av både diesel och elbussar, säger han.

LOCKA TILL RÄTT BESLUT Bra informationssystem där resenärerna vet ”allt” är också a och o för att locka dem att ställa bilen. Här kan företagets system vara tungan på vågen. – Varje passagerare som vi kan få att ställa bilen och sätta sig i en elbuss eller spårvagn leder ju till flera magnituder bättre resursanvändning, även om det är en elbil resenären har, säger Thomas. – Och en effektiv kollektivtrafik genererar ju ekonomisk tillväxt, människor kan

56 CONTEXT / #1 / 2021

mycket smidigare resa till och från jobbet – det är få saker som är så viktiga för tillväxten som just bra kollektivtrafik, säger han. Och smart kollektivtrafik är infrastruktur. Där är Telematics en liten kugge i ett väldigt stort och viktigt maskineri.

SPÄNNINGSFYLLD VARDAG Just elektrifiering, som är den stora trenden inom kollektivtrafik just nu, är förstås centralt även för Consat Telematics. Systemet utvecklas ständigt för att bussoperatörerna ska kunna ha full koll på och planera batteriladdningen för effektivast möjliga trafik – vilket spar både miljö och pengar. Och elektrifieringen går mycket fortare än många skeptiker förutspått berättar Thomas. Beroende på hur elen produceras kan CO2 reduktionen vara olika stor, men det finns även en annan, lokal, nyttoaspekt som sker oavsett, och det är en påtagligt bättre stadsmiljö när ljudföroreningarna från bussarna försvinner, förklarar Thomas. – Jag satt i ett möte i Sydney för två, tre år sedan med en person från Transport for New South Wales och berättade om elbussboomen i Norge och jag sa att ni kommer snart ha det i Sydney. Då sa han att ”nej tyvärr har vi så mycket fossil industri här i Australien att det kommer ta många år innan vi får se elbussar här”. Men bara ett par år senare har de politiska krafterna i Sydney gjort att de på väldigt kort tid ska försöka ersätta dieselbussarna med elektrifierad kollektivtrafik, säger Thomas. – Vi har varit långt framme i Sverige och Norden när det gäller elektrifiering och det har ju gynnat oss, eftersom vi tidigt kunnat bygga den kommande tekniken, vilken nu börjar spridas över världen, berättar Thomas. Att företaget varit med från början i elektrifieringsvågen gör att man nu kan hjälpa till med att driva på övergången från smutsig fossil diesel till mycket miljö-


vänligare el, framför allt när det gäller fordon i stadstrafik. Med så många kunder och fordon runt om i världen kan Consat Telematics göra verklig nytta och tar oss alla närmare FN:s miljö och klimatmål.

MINDRE SLÄNG OCH MINDRE SLIT Consat Telematics telematiksystem hjälper företagen och städerna som står för trafiken att hela tiden ha koll på och effektivisera sin verksamhet. Fordonen kan användas klokare, de kan köras mer ekonomiskt/miljövänligt, de kan servas på ett effektivare sätt med full koll på förslitning av viktiga komponenter. – Vi kan till exempel hjälpa våra kunder att både spara energi och minska slitaget på fordonen med lugnare körstil, berättar Thomas. – Vi har ett lysande exempel från STM, Montreal i Kanada där vi lämnar data till kunden så de har full koll på verklig användning och slitage och inte behöver byta ut saker i fordonen i onödan. Rätt information spar resurser, säger Thomas. – Vår produkt är dessutom i sig väldigt långlivad – ofta är livslängden för vårt informationssystem i en buss densamma som bussens livslängd, vi adderar nya funktioner i mjukvara men hårdvaran är allt annat än slit och släng, berättar Thomas. – Dessutom, när vi producerar vår hårdvara försöker vi göra det nära den plats vi ska montera dem. Vi vil inte frakta hårdvara över halva jordklotet om vi kan slippa, säger Thomas. Sjövägen är Taiwan närmre Australien och Kanada än Sverige.

– Vi minimerar också resandet genom att vi startar lokala kontor nära våra kunder – också en miljöbesparing. Vi är ju idag ett verkligt globalt företag, med täta (online-) möten mellan medarbetare och kunder i olika delar av världen. En värld där alla kan prata med och förstå varandra är en bättre värld, säger Thomas.

PROBLEM OCH SNABB LÄTTNAD – Vi såg för ett år sedan i Melbourne när pandemin bröt ut hur trafiken havererade när människor inte kunde eller vågade åka kollektivt och började ta bilen istället. Staden fick i ilfart gå ut till hela industrin för att hitta lösningar. Där blev vi och sex andra leverantörer utvalda att hjälpa till. Vi hjälpte dem att snabbt få ut Covid-information i kollektivtrafiken så den kunde fortsätta fungera. Hållbara städer behöver den information vi är så bra på att leverera, säger Thomas.

CONTEXT / #1 / 2021 57


CONSAT AGENDA 2030 TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON, NICK FEWINGS [UNSPLASH] ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

CONSAT INNOVATION PARTNER

Att uppfinna en bättre värld

Emil Brandt VD Consat Innovation Partner

58 CONTEXT / #1 / 2021

CONSAT INNOVATION PARTNER ÄR ett lite annorlunda consatföretag, som idag består av en person, consatveteranen Emil Brandt. Emil startade Innovation Partner för att han såg ett behov av ett flexibelt företag som, tillsammans med kunder, kan gå in och driva utvecklingsprojekt som annars inte hade gått att genomföra, ofta av organisationsskäl. Som ”utomstående” har han kunnat driva nytänkande och lösningar som annars fastnat i större partners organisationshierarkier. Han har kunnat driva projekt över avdelningsgränser, eller sätta nya bra idéer i rullning ihop med kunder som behövt en extern aktör för att komma igång. Ambitionen med Consat Innovation Partner, berättar Emil, är i grunden att skapa nya tankesätt runt utveckling där människa och miljö får ett större fokus. – Vi vill komma runt suboptimering eller begränsning på grund av personliga agendor, mindre genomtänkta uppföljningsmodeller eller hierarkiska organisationer, vilket ofta hindrar innovation och utveckling, berättar Emil. – Det som är lite svårt i min verksamhet och när det gäller att beskriva vad jag gör är ju att många av de projekt jag är inblandad i är så hemliga att jag inte kan beskriva dem närmare, tyvärr. Jag kan berätta lite men inte så mycket som jag skulle vilja, säger Emil och skrattar. Men han är tydlig med att miljö och samhällsnytta är centrala frågor när Inno-

vation Partner ger sig in i ett projekt och när man väljer tekniska lösningar. – Allt jag jobbar med är ju inte specifikt miljörelaterat, men det handlar om att förbättra för människor och miljö generellt, säger Emil. – Det finns flera projekt där vi har erbjudit kunder att utveckla en ny produkt i samarbete med oss, men då vi från början förklarat att vi bara är intresserade om vissa miljömässiga aspekter beaktas. Jag har alltid höga miljökrav på de projekt jag är beredd att delta i eller delfinansiera, säger Emil. ”Partner” i Innovation partner ger en antydan om att samarbete är centralt för Emil, och ibland betyder det att han knyter ihop två kunder som tillsammans sitter på resurser för att ta fram ny spännande teknik. Consat Innovation Partner har i den andan lyckats få två större företag att samarbeta med ett annat mindre företag för att ta fram miljövänliga förpackningar av PLA (Polylaktid – nedbrytbar ”plast” som tillverkas av glukos istället för fossil olja). Emil har stora förhoppningar på att slutresultatet blir en osedvanligt miljövänlig produkt, till konkurrenskraftigt pris.

PLASTERSÄTTARE Just PLA är ett mycket intressant material som ligger Emil varmt om hjärtat. PLA som råvara uppfanns för många år sedan,


CONSAT AGENDA 2030

CONTEXT / #1 / 2021 59


CONSAT AGENDA 2030

”PLA-baserad plast löser inte dumhet, som till exempel engångsförpackningar eller att slänga plasten i havet, men det ger möjligheten att inom en rimlig framtid använda plast på ett smart sätt – med 0% koldioxidavtryck.”

men det har inte slagit igenom av framför allt två skäl: De tekniska egenskaperna i grundmaterialet har inte varit tillräckligt bra och att världen inte varit fokuserad på att sluta använda fossila material. Nu har ett svenskt göteborgsföretag utvecklat ett flertal PLA-blandningar med otroligt bra tekniska egenskaper och världen har börjat förstå att det inte är smart att använda koldioxid lagrad i jorden och föra ut den i atmosfären igen. PLA-baserad plast löser inte dumhet, som till exempel engångsförpackningar eller att slänga plasten i havet, men det ger möjligheten att inom en rimlig framtid använda plast på ett smart sätt – med 0% koldioxidavtryck. Att det är biologiskt nedbrytbart i en industrikompost är häftigt, men inte så praktiskt i dagsläget. Det är bättre att i stället återvinna materialet för att göra nya produkter eller använda det som energi. Nyckeln är att det är förnyelsebart med 0% koldioxidavtryck och fritt från mikroplaster. – Vi har tillsammans med några partners startat ett bolag: Bervero, som siktar på att göra råvaran PLA av bl.a restprodukter från industrin. Ambitionen är att inom tre år industriellt kunna tillverka rå-PLA av en rad olika restprodukter som innehåller kolhydrater. – Men grundproblemet med PLA är ju att det görs av sådant som eventuellt skulle kunna vara mat – ska man göra ”plast” av det? – Frågan är absolut rättfärdigad och det är en av anledningarna till att Bervero har ambitionen att tillverka PLA av

60 CONTEXT / #1 / 2021

restprodukter. Dessutom är det ju tyvärr så att inte all ”överskottsmat” kommer de hungrande till del, eller skulle kunna göra det. De produkterna skulle då kunna bli PLA som ersätter mindre miljövänlig plast, säger Emil. – Om man tittar på majsfälten i USA: Det är ju inte per automatik så att majs – som kan bli PLA – annars skulle gå till de som svälter i världen, det finns ju en ekonomisk verklighet som styr. Jag vet vad jag tycker om det och att det kommer ta lite tid att innovera. Och gör vi kanske till och med alla en tjänst om socker som inte är jättenyttigt för människor istället går till plastprodukter? Säger Emil och skrattar. – Det viktiga när man funderar över nya miljövänligare alternativ är ju att man försöker ta sig åt rätt håll, att man gör någonting –- att vi i branschen försöker påverka så många som möjligt att gå åt rätt håll, och det tycker jag att vi på Consat gör, säger Emil.

VÄRLDENS BÄSTA VÄRMEVÄXLARE Consat Innovation Partner och Consat SES lanserar när du läser detta en första gemensam produkt, gråvattenvärmeväxlaren Geiser. Den återvinner värmen från gråvatten (duschvatten) och återför energin till fastigheten, vilken annars bokstavligt talat skulle hällts ut med badvattnet. – Det var Ian [Hostetter, på Consat SES] som kom med grundidén och jag nappade direkt, berättar Emil. Vi tog snabbt fram en modell för finansiering och samarbete för utvecklingen och anlitade en av Consat Engineerings fantastiska ingenjörer – Martin Hogander. Vi tre tillsammans har utvecklat den patentsökta produkten i rekordfart, med rekordresultat. Det är svårt att inte vara stolt då, säger Emil. (Du kan läsa mer om det här utvecklingsprojektet i en annan artikel här i Context.) – Det finns otroliga mängder energi att spara! Cirka 70% av värmeenergin i gråvattnet återvinner vi och kan föra tillbaka till systemet, säger han. Det hela fungerar överallt där man har eller kan bygga en separerad avloppsstam. (Bara duschvatten eller industriellt vatten går genom värmeväxlaren, inte fekalier från toaletter.) Och det blir


förstås extra givande och lönsamt i anläggningar där man värmer upp mycket vatten för duschar som i simhallar, idrottsanläggningar, flerbostadshus, gym - och överlag industri där de anställda behöver duscha ofta. Eller i industrier som slakterier, där man har hetvatten i produktionen som annars går rakt ut i avloppet. – Mig veterligen är Geisern faktiskt världens mest effektiva värmeväxlare för gråvatten. Vi har byggt en testanläggning där vi mätt upp effektiviteten vid olika flöden och den ligger mellan 69 och 73 procent, beroende på flöde, vilket är rekordbra, säger Emil stolt. – Vi kommer dessutom att kontinuerligt presentera data för kunden hur mycket energi de sparar eftersom vi är helt trygga med systemets verkningsgrad, säger han. – Det finns visserligen andra sådana här produkter på marknaden men som tekniker förstår man direkt att den tekniska lösningen inte stämmer överens med vad som marknadsförs. En konkurrent skröt med en verkningsgrad på 103 procent (!) på sin hemsida – nu har de tagit bort den siffran men jag har en skärmdump! Säger Emil och skrattar. Geiser är den första produkten i det här SES-Innovation Partner-samarbetet, men Emil förklarar att de haft så roligt under utvecklingsarbetet, och att resultatet blivit så bra, att han inte alls skulle bli förvånad om samarbetet kommer att generera fler energieffektiviseringsprodukter.

CONTEXT / #1 / 2021 61


CONSAT TEXT SUSANNA ÖSTLUND FOTO SELFIES, ADOBE STOCK

00:59 CONSAT HUVUDSPONSOR FÖR GÖTEBORGSVARVETS VIRTUELLA LOPP 00:59:35

När Göteborgsvarvets virtuella lopp 00:59:35 gick av stapeln 22-23 maj stod Consat som huvudsponsor. Loppet kunde genomföras vart som helst i världen – vilket exemplifieras av Consats medarbetare som deltog från 7 länder bland annat Sverige, Australien, Norge, Kanada och Nederländerna. – Det känns väldigt bra att sponsra ett lopp som är för alla och som på så sätt verkligen bidrar till folkhälsan, säger Jenny Fredér, marknadschef på Consat. 62 CONTEXT / #1 / 2021

UTÖVER DET TRADITIONELLA HALV-MARATONLOPPET anordnar Göteborgsvarvet även det virtuella loppet 00:59:35, utformat efter Göteborgsvarvets rekordtid och utan bestämd distans. I 00:59:35 springer istället deltagarna så långt de hinner på just 59 minuter och 35 sekunder, längs en valfri sträcka. När årets upplaga gick av stapeln den 22-23 maj var det Consat som stod som huvudsponsor. För det internationella teknikbolaget, som delar flera gemensamma nämnare med Göteborgsvarvet, var sponsorskapet ett självklart val. – Precis som Consat har kunder, medarbetare och samarbetspartners över hela världen så riktar sig också Göteborgsvarvet till en internationell målgrupp. En annan given likhet är såklart att vi båda är Göteborgsbaserade och grundade på 80-talet, vilket känns roligt, säger Jenny.

VILL BIDRA TILL FOLKHÄLSAN Utöver målgrupp, ålder och geografisk bas delar Consat och Göteborgsvarvet även ett engagemang för folkhälsa och innovation.


CONSAT

9:35

”Tack vare loppets virtuella form, med uppkoppling i en app från RaceONE, kunde deltagarna genomföra loppet oavsett var i världen de befann sig.”

Tack vare loppets virtuella form, med uppkoppling i en app från RaceONE, kunde deltagarna genomföra loppet oavsett var i världen de befann sig. Ett passande koncept för ett innovativt teknikbolag som Consat, med omfattande expertis inom uppkopplade system och med kontor på flera kontinenter. – Att loppet kunde genomföras i hela världen och inte krävde någon specifik distans gjorde det verkligen till ett lopp för alla. Det känns fantastiskt roligt att sponsra ett så inkluderande evenemang, där vi kan bidra till att stärka folkhälsan och inspirera till ett hälsosamt liv. Det känns dessutom extra viktigt i dessa pandemitider, säger Jenny.

DELTAR MED HÅLLBART PRODUCERADE T-SHIRTS Från Consat deltog ett hundratal medarbetare och kunder i loppet. I såväl Sverige som i Australien, Nordamerika, Norge, Indien och Nederländerna sprang eller gick medarbetare, kunder och samarbetspartners loppet i sträckor av varierande längd. Consats medarbetare sprang i t-shirts tillverkade av eukalyptusavfall och återvunnen plast från Medelhavet, producerade av Reparell – ett Göteborgsbaserat företag som erbjuder kläder och textilier av hållbara material – i samarbete med initiativet Wear Ocean Waste. – Folkhälsa och hållbarhet går på många sätt hand i hand. Därför känns det självklart för oss att även försöka inspirera till hållbara och miljömedvetna val på de sätt vi kan, varav användning av hållbart producerade t-shirts är ett, avslutar Jenny Fredér.

CONTEXT / #1/ 2021 63


7647 m

64 CONTEXT / #1 / 2021


00:59:35

SÅ HÄR SÄGER GÖTEBORGSVARVET OM OSS... Vi på Göteborgsvarvet är mycket tacksamma för samarbetet med Consat för 00:59:35. Inte nog med att många medarbetare på Consat var med i loppet, Consat bidrog också med filmmaterial och inlägg i sociala medier samt inte minst en massa positiv energi! Vi önskar självklart att vi kan skapa fler roliga och givande samarbeten framöver. Sara Brankell Kommersiell chef

5196 m

CONTEXT / #1 / 2021 65


CONSAT TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON, ADOBE STOCK, KENNY-LEYS [UNSPLASH]

MED ELEKTRIFIERING

I BLODET

66 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT

Med mängder av kompetens och lyckade elektrifieringsprojekt i bagaget är Consat en drivande kraft i en fordonsindustri som genomgår sin största förändring på över hundra år. De nya elbilarna, kollektivtrafikfordonen och transportsystemen är uppkopplade, smarta och resurssnåla. NÄR STORSTÄDERNAS KOLLEKTIVTRAFIK på bara några få år nu övergår till elbussar, när elbilar står för nästan all spännande nyutveckling i fordonsindustrin och när till och med tunga transportfordon snart släpper dieselmotorn, då hittar du Consat i framkant av utvecklingen. Alla berörda Consatföretag och avdelningar har jobbat i många år med de tekniker du nu ser på vägarna, och de du snart kommer att se. Det handlar om batteriteknik, batteriklimat-

styrning, elsystem, transmission, laddarunderhåll och digitaliseringslösningar som möjliggör smart hantering av planerad förbrukning och laddning. Allt det som krävs för att elfordonen ska kunna ta över. Martin Wahlgren är VD för Consat AB. En gång i tiden var han med och tog fram en ensitsig elbil som exjobb på högskolan i Halmstad och genom alla år på Consat har det blivit många elektrifieringsrelaterade projekt. CONTEXT / #1 / 2021 67


CONSAT

”Sedan blev vi ju djupt inblandade i Volvos C30 Electric elbil. Där gjorde vi galet mycket. Det är nog det största projekt ett företag i vår storlek gjort inom elektrifiering någonsin i norra Europa.”

– Vi har ju hållit på länge med elektrifiering. Till exempel jobbade vi med eldrivna parkfordon runt millenniumskiftet, och vi tog ihop med Lindhomen Science Park fram laddarinfrastruktur åt Göteborg energi några år senare, när det först började talas om elbilar och laddhybrider på allvar, berättar Martin.

ELEKTRIFIERADE HÖJDARE – Det blev faktiskt en kul historia av det där… det skulle nämligen skrivas ett samarbetsavtal mellan Department of Energy (DOE) i USA och Svenska staten runt det här tidiga elektrifieringsprojektet. Det var Andy Karsner från DOE och näringsminister Maud Olofsson som skulle skriva på, i Almedalen. Det hamnade på Consat att fixa eventet. Det hela skulle invigas med att en elbil skulle kopplas ihop med en av de laddstolpar som vi tagit fram – Maud Olofsson skulle sticka in sladden i stolpen och Andy Karsner i elbilen och stolpen skulle lysa upp och starta snyggt. Men det var så galet dåligt väder och ösregnade och när vi skulle testa det hela alldeles innan skarpt läge så visade det sig att det inte var en riktig elbil, bara en designelbil (!) – den

68 CONTEXT / #1 / 2021

drog ingen ström i ladduttaget så vår laddare gick inte igång och lyste upp. Jag fick snabbt koppla om så sladden till laddstolpen gick till en lampa under bilen som förbrukade energi så laddstolpen skulle reagera och lysa upp, medan Andy Karsners sladd till bilen inte var inkopplad. Sen fick vi repetera in att Maud måste koppla in sin sladd efter Andy – annars skulle ju stolpen starta oförklarligt… och samtidigt ösregnade det och jag såg bara framför mig tidningsrubrikerna framför mig om att ”Maud Olofsson omkom under elolycka i Almedalen”, men det slutade lyckligt som tur var, säger Martin och skrattar gott. – Andy Karsner blev förresten så imponerad av vår laddstolpe (som ägdes av Lindholmen Science Park om man skulle vara petnoga) att jag sålde den till DOE där på plats. Men det var bland det dummaste jag gjort för det var så ofattbart mycket pappersarbete – vi skulle uppfylla ”berylliumdirektivet” och var tvungna att lova att inga amerikanska Vietnam-desertörer varit med och tillverkat stolpen, osv., att det kostade mer än det smakade, berättar Martin och skrattar igen. Som en följd av dessa äventyr hamnade Consat på USA:s ambassadörs lista över cleantech-företag att investera i och samarbeta med i Sverige, vilket han lite blygsamt döpt till ”The One Big Thing”. Genom åren har vi sedan haft en massa utbyte och vi får alltid åka upp och mingla på amerikanska ambassadens 4:e julifirande, berättar Martin. – Sedan blev vi ju djupt inblandade i Volvos C30 Electric elbil. Där gjorde vi galet mycket. Det är nog det största projekt ett företag i vår storlek gjort inom elektrifiering någonsin i norra Europa. Vi bytte ut 90% av elsystemet i hela bilen – managementsystem för balansering mellan batterierna, klimatsystem för både batterierna och kupén, telematiksystemet (lånat från Consat Telematics) – det var galet stort, säger Martin. – Sedan har vi genom åren gjort mjukvara för batterihantering för olika företag och många konsultjobb för elfordonssystem, berättar Martin. Det moderna elfordonet är både smart internt och uppkopplat för optimal laddning och planering inför laddning. Fordonen och laddarna är båda delar i en digitaliserad helhet som berör flera Consatföretag. Senaste elektrifieringsuppdraget är för ett amerikanskt bolag, där Consat tar fram el-arkitektur för konvertering av dieseldrivna lastbilar till eldrift, ett intressant projekt som har stor potential. Consat Engineering jobbar dessutom med relaterade produktionslösningar för miljövänlig batteriproduktion för flera kunder. – Peter Carlsson VD för Northvolt lämnade nyligen en hälsning


CONSAT

CONTEXT / #1 / 2021 69


via video, när vi i ledningen hade en strategikonferens, där han gärna ser att vi etablerar oss i Skellefteå för att dom är intresserade av vår hjälp inom produktionsteknik, berättar Martin stolt.

FULL KOLL PÅ ELBUSSENS JOBB Consat Telematics, som gör telematiksystem för kollektivtrafik, var också tidigt ute. Så snart kunderna började önska smartare hantering av sina nya elbussar tog Telematics fram lösningar för analys av energiförbrukning längs fordonens olika körvägar. Att systemet både har ständig koll på laddstatus och vet exakt rutt för alla arbetande fordon gör det möjligt att i förväg veta att en buss nuvarande laddning räcker hela vägen fram till nästa laddningstillfälle – eller inte. En avgörande funktion som fordonstillverkarna inte kan lösa själva. – Våra kunder vill ju integrera vårt telematiksystem med sina elfordon och där har vi både funktionalitet på plats och framtida lösningar som verkligen kommer kunna optimera laddning och matchning av fordon och rutter, berättar Martin. Redan i dagens system har trafikledningen realtidsinformation om alla elbussars laddstatus – viktigt inte minst vid snabb omplanering av trafiken eller förstärkning av rutter. Trafikledningen har också full koll på alla laddare, eventuella problem vid laddningen, osv. – Vi har ju ett gyllene tillfälle att dominera den här marknaden, vi har kommit en bra bit men vi kommer bli jättebra på det här, säger Martin.

LADDARE SOM ALLTID FUNKAR, FÖR ALLA

”Vi har ju ett gyllene tillfälle att dominera den här marknaden, vi har kommit en bra bit men vi kommer bli jättebra på det här.”

70 CONTEXT / #1 / 2021

Både elbilar och bussar kräver ju laddare som är redo och verkligen fungerar. Här kommer ett projekt som Consat Engineerings Connected-avdelning nu håller på med in i bilden (se annan artikel här i tidningen). Systemet som är avsett för service och underhållsinriktade företag kopplar upp enheter från olika tillverkare för ständig övervakning och snabbast möjliga service. – De företag som underhåller laddare har med den här lösningen möjlighet att lova sina kunder alltid fungerande laddare och de kommer dessutom ha bra statistiskt underlag för att kunna jämföra vilka laddare som fungerar bäst, säger Martin. – Sist men inte minst driver vi ett intensivt arbete i att få de stora fordonstillverkarna att få till ett gemensamt ekosystem som funkar för alla, där det blir hur enkelt som helst att ladda – som roaming i telekomvärlden. Som elbilsägare ska du kunna boka laddstation live, bilen ska kunna förvärma batterierna innan laddning osv. och du ska inte behöva fippla med kortbetalning när du laddar – det ska vara automatiskt, bilen kommunicerar ju redan med laddaren. Naturligtvis kommer det att fungera på samma sätt även för lastbilar, berättar Martin. – Sammantaget kan man säga att ja – Consat är minst sagt aktiva på väldigt många plan när det gäller elektrifiering! Säger Martin och skrattar.


CONSAT

grattis!

grattis!

grattis! • Kristofer Carlin som fick en son den 28/4 • Jesper Fälth som fick en son den 23/5 • Kirsten Collins som gifte sig den 19/2 • Johannes Ohlson som gifte sig den 17/7

• • • • • • • • • • •

Filip Stekovic som fyllde 30 år den 28/1 Fredrik Johansson som fyllde 40 år den 15/2 Ulrika Lin som fyllde 50 år den 30/4 Wes Woods som fyllde 70 år den 30/4 Pär Forsberg som fyllde 50 år den 22/5 Ulyana Tiblad som fyllde 40 år den 27/7 Christer Hoffman som fyllde 50 år den 22/9 Per Peterzéns som fyllde 60 år den 5/10 Henrik Meyer som fyllde 50 år den 28/10 Roland Moberg som fyllde 60 år den 31/10 Magnus Janbro som fyller 50 år den 14/12

CONTEXT / #1 / 2021 71


FRÅN BLINKANDE ELEKTRONIK TILL INTERNATIONELL

KARRIÄR


CONSAT TELEMATICS TEXT FILIP STEKOVIC FOTO MATTIAS JOHNSON, JANET DEBASSIGE, THOMAS OTTOSSON

J

AG ÄR UPPVUXEN I EN FAMILJ där man tidigt fått lära sig värdet av att jobba. Genom livet har jag haft med mig värderingen om att hårt arbete lönar sig och att man alltid ska försöka jobba smart efter en plan. Bilden av vilken bransch jag skulle satsa på klarnade först vid upptäckten av mitt eget teknikintresse och när jag insåg hur mycket jag gillar att ta mig an svåra uppgifter. Att jag valde en väg inom ingenjörsbranschen beror framför allt på att jag gillar att lösa problem. Som person har jag alltid gillat att prova på nya saker, inom såväl sport och musik som resor och ny teknik. Under universitetsperioden gick jag en bred IT-utbildning med ämnen som programmering, affärsutveckling och projektledning. Vi hade dessutom löpande kontakt med internationella bolag. Utbildningen visade sig vara relevant och framtidssäker när funderingarna på hur jag skulle nyttja den i arbetslivet började ta form.

DETTA KOMMER INTE ATT BLI TRÅKIGT En sak jag var säker på när det var dags att söka jobb, var att jag ville jobba med systemutveckling. Men jag var inte fast i någon specifik roll, stad eller något specifikt företag och det gav mig friheten att söka jobb var som helst. När man lämnar fältet öppet på det sättet känner man sig fri. En av tjänsterna jag sökte var som testingenjör på Consat Telematics i Göteborg och vid intervjun kände jag direkt att det var något att satsa på. Min första upplevelse av Consat Telematics var all blinkande elektronik, skyltar, passagerarräknarsensorer…. Ett stort organiserat kaos. Men det viktiga var att jag snabbt fick känslan: det kommer inte att bli tråkigt här. När jag känner så, då känns det rätt. Som tur var kände Consat likadant. Det första karriärsteget på Consat blev precis som jag hade hoppats. Min yrkesresa startade med test och kvalitetssäkring och det gjorde att jag kunde skapa mig en förståelse för hela kedjan – från kravställning till utveckling och slutanvändare. En positiv och viktig del av jobbet, som passade mig eftersom jag är en social person, var även att jag tidigt fick ta kundkontakt. I rollen jag hade fanns utmaningar och stimulerande arbetsuppgifter, vilket gjorde att jag aldrig blev uttråkad eller stirrade på klockan. Om man hoppas att tiden ska gå fortare, då är det dags att byta omgivning och ta sig an en ny utmaning. När det har hänt mig har Consat alltid kunnat erbjuda den där nya utmaningen som gör det kul och spännande igen.

Efter tre år i Kanada på Consat Telematics i Sudbury, nära Toronto, är projektledaren Filip Stekovic hemma igen och mitt uppe i nya spännande uppdrag i både Sverige och Norge. Här berättar han om möjligheterna Consat kunnat erbjuda för någon som vågar äventyret, vill mycket och gärna kavlar upp ärmarna.

STEGET ÖVER ATLANTEN Genom nya utmaningar och resor i jobbet öppnades möjligheten att utvecklas mer allteftersom. Jag fick åka till Tyskland för att testa Hamburgs första el-bussar, gick extrakurser och gjorde en mängd kundbesök genom resor till Norge och runtom i Sverige. Alla dessa upplevelser tillförde ny kunskap, vidgade mina vyer - och gav mersmak. CONTEXT / #1 / 2021 73


Under en av resorna passade jag på att fråga Jenny Fredér, Consats nuvarande marknadschef, om det omtalade Kanadakontoret behövde förstärkning. Jenny tog till sig frågan och efter en kort tid öppnades möjligheten och erbjudandet om att få flytta dit. Att få ta mig an rollen som projektledare på det kanadensiska kontoret var ännu en pusselbit i den vision jag hade vid starten på Consat. Jag ville lära mig systemet, delta i slutleveranser och skapa mer kundkontakt för att på sikt öppna möjligheten till en internationell karriär. Mina tre år i Kanada var minst sagt över förväntan, mycket tack vare att jag snabbt hittade vägar att bredda mitt kontaktnät på. Olika konferenser och mässor ledde till att jag bland annat fick uppleva pulsen i Toronto, pussa en gädda i Newfoundland under statsceremoni, och åka skidor i Lake Louise, Alberta. Det är äventyr som många kanadensare har på sin ”bucket list”.

ATT LÄRA SIG AV EN STANLEY CUP-VINNARE

”Utgå ifrån vad du tycker om att göra och ta vara på det. Våga satsa och ta chansen när möjligheter dyker upp. Det kanske inte ligger framför dig omedelbart, men med tålamod och målmedvetenhet kan det gå!”

74 CONTEXT / #1 / 2021

Tack vare många av de olika kunder och samarbetspartners jag träffat på under tiden i Kanada, har jag plockat med mig många lärdomar och erfarenheter. Inte minst har jag lärt mig om vikten av att lyssna och vara ödmjuk. Bussbranschen domineras av människor som oftast varit med betydligt längre än mig och har hunnit samla på sig värdefull erfarenhet. Den viktigaste lärdomen jag dragit av att resa runt så mycket och träffa nya människor, är att det alltid finns någon som är vassare och som man kan lära av. Jag har spelat ishockey sedan jag var liten och spelade förstås även i Kanada, där sporten är en stor del av kulturen. Det hann bli många matcher och stora turneringar runtom i provinsen Ontario. En profil jag lärde känna var Cory Stillman som varit med och vunnit Stanley Cup två gånger. Han var med på några träningar med sina söner, varav en spelar i NHL och en är på väg dit. Med Cory Stillman på isen åker man inte runt och tror sig vara bäst. Man tar snarare vara på chansen att lära sig av någon som kan en aning mer än en själv. Vägledning och feedback under tiden i Kanada var en viktig grej för mig. Roger Sauve, som är ansvarig för kontoret, blev inte bara min chef utan även min mentor. Jag fick både ta del och lära mig av hans långa erfarenhet - och jag kunde komma med mina egna idéer och driva dessa. Genom projekt tillsammans med mina kanadensiska kollegor och kunder, fick jag uppleva en annan arbetskultur


CONSAT TELEMATICS

än vad jag var van vid i Sverige och jag plockar med mig det bästa från den.

EN SNABB VÄNDNING När Covid-pandemin bröt ut i världen stängdes stora delar av samhället i Kanada ner. Planer på äventyr för resten av året, konferenser och alla jobbresor tog abrupt slut. Sett till att man införde strikta restriktioner och total karantän på obestämd tid samtidigt som jag hade kvar mitt nätverk hemma i Sverige, där man inte hade lika stränga restriktioner, kände jag att det var dags att återvända. Ännu en gång fick jag uppleva att Consat gav mig möjligheten till ytterligare nya utmaningar som projektledare för nya moderna projekt i Oslo och Jönköping.

NÅGRA ENKLA RÅD Lockas du av mina upplevelser och har siktet inställt på en internationell karriär, finns det flera sätt att nå dit. För att skapa sig möjligheter på Consat och inom branschen i stort, finns flera olika vägar att gå. Utgå ifrån vad du tycker om att göra och ta vara på det. Våga satsa och ta chansen när möjligheter dyker upp. Det kanske inte ligger framför dig omedelbart, men med tålamod och målmedvetenhet kan det gå! Nu är det åtta år sedan jag först klev in på arbetsintervjun och fortfarande har jag stora och spännande utmaningar framför mig. Med en uppmuntrade omgivning och nytänkande kollegor är det inte svårt att ha roligt på jobbet. Nu leder och driver jag projekt för kunder i Jönköping och Oslo, som innefattar kontakter med samarbetspartners i bland annat Holland och Kina. Och jag projektleder en del för Kanada fortfarande. Jag tror att det är teamets och ledningens nytänkande och kompetens som gör företaget så framgångsrikt, att man kan erbjuda sina medarbetare möjligheter, som de jag fått. Med energin vi har är jag övertygad om att det blir fler roliga utmaningar.

CONTEXT / #1 / 2021 75


Vår man i

EUROPA 76 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT TELEMATICS TEXT ARNOUD BROUWER OMARBETNING MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON

Arnoud Brouwer har nyligen startat upp Consat Telematics lokala kontor i Nederländerna. Här berättar han om sig själv och sitt uppdrag.

A

RNOUD BOR OCH HAR SITT KONTOR HEMMA I HILVERSUM, ca 35 km sydöst om Amsterdam. Han är 50 år gammal, är gift och har två söner i 20-årsåldern. Han är en verklig sport- och friluftsmänniska med skidåkning, cykling, kite surfing, löpning och landhockey som fritidsintressen. Före jobbet som ”Consat Telematics man på kontinenten” har Arnoud haft en lång rad säljrelaterade tjänster på både större och mindre företag som Canon, Cisco Webex, Symbian Care Services, Kapsch och Kontron Transportation. Flera av tjänsterna har varit på företag i samma bransch som Consat Telematics så Arnoud har samlat på sig kontakterna och erfarenheterna Consat behöver. – Mitt jobb är att etablera Consat Telematics på den europeiska marknaden, berättar Arnoud. – Europa, framför allt Västeuropa och Storbritannien, är en mogen marknad när det gäller ITS (Intelligenta transportsystem) – det betyder att det finns många konkurrerande företag med upparbetade kontakter till huvudmän (uppdragsgivare för kollektivtrafik) och operatörer (företag som driver kollektivtrafik), säger Arnoud. – Mitt första jobb blir att bygga upp relationer till både operatörer och huvudmän i hela Europa för att göra Consat känt och positionera oss som möjlig partner inför kommande upphandlingar, berättar Arnoud. När en operatör går in i en trafikupphandling ska Consat vara en naturlig partner för att operatören ska kunna erbjuda en marknadsledande lösning för realtidsinformation, trafikledning, osv. Han berättar att han även kommer bygga upp direkta relationer till operatörer för att Telematics ska kunna bli ”preferred supplier” när de behöver ITS-system för sina fordonsflottor. Ett tredje jobb blir att kontakta fordonstillverkarna direkt för att erbjuda Consats fordonsdator som central kommunikationsgateway i deras fordon. När hårdvaran redan finns i bussen/spårvagnen när den lämnar fabriken handlar det ju bara om att sälja in Telematics mjukvara för att kunna erbjuda hela systemfunktionaliteten för en operatör. Allt detta handlar om att bygga relationer till rätt personer som har rätt positioner i de olika organisationerna runt om i Europa, något Covidpandemin förstås inte underlättat, förklarar Arnoud. – Just nu fokuserar jag på två upphandlingar där vi ska kvalifi-

”Allt detta handlar om att bygga relationer till rätt personer som har rätt positioner i de olika organisationerna runt om i Europa”

cera oss. En är De Lijn i Belgien som behöver passagerarinformation i 1200 el/hybrid-fordon. Den andra är NTA Ireland som gäller ett AVL (positioneringssystem) för 5500 bussar. Vi väntar på resultatet av De Lijn-upphandlingen berättar Arnoud. En annan utmaning är södra och östra Europa där språkbarriären gör det svårare att förstå specifika krav och delta i upphandlingar. Här kommer Arnoud leta efter rätt partners som kan representera Consat Telematics på de lokala marknaderna. – Jag hör av mig när vi har vårt första europeiska kontrakt! Säger Arnoud och skrattar. CONTEXT / #1 / 2021 77


CONSAT ENGINEERING

EN ARBETSPLATS SOM HÅLLER I LÄNGDEN –

DÄRFÖR HAR NIKLAS VARIT PÅ CONSAT I 17 ÅR 78 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT ENGINEERING TEXT AMY-LEE THOMAS FOTO MATTIAS JOHNSON

Våren 2004 påbörjade Niklas Sundin sin karriär på Consat Engineering AB som mjukvaruutvecklare. Sedan dess har han haft flera olika roller på företaget, och idag arbetar han mer i ledande roller och med helhetsansvar i större projekt. – Under min tid här har jag haft en pågående personlig utveckling och möjlighet att bygga vidare på min kompetens. Det är en av anledningarna till att jag varit kvar så länge, säger Niklas Sundin, konsult för Consat Engineering.

N

IKLAS TOG EXAMEN FRÅN CHALMERS inom automation och mekatronik 2001 och påbörjade tre år senare sin tjänst på Consat, där han är än idag. Eftersom Consat arbetar brett inom olika områden såsom fordon, industri, IT och Life Science har möjligheterna för Niklas varit många inom teknikbolaget, något som han har tagit fasta på i sina olika arbetsroller. – Under min karriär på Consat har jag längs vägen etablerat ett större fokus på fordonsindustrin, och har ständigt fått möjligheten att ta med mig erfarenheter

från tidigare projekt, säger Niklas, och fortsätter: – När jag började 2004 var jag mer av en junior utvecklare, under åren har jag utvecklats och blivit senior ledare, vilket innebär att jag har fått ta ett större helhetsansvar. Nu jobbar jag mer med övergripande frågor och mer omfattande projekt, vilket är jätteroligt.

ETT VARIERAT ARBETSSÄTT I FRAMTIDEN Mycket har hänt på Consat sedan Niklas började för sjutton år sedan. Niklas har själv varit med och utvecklat och drivit CONTEXT / #1 / 2021 79


CONSAT ENGINEERING

”Under min karriär på Consat har jag längs vägen etablerat ett större fokus på fordonsindustrin, och har ständigt fått möjligheten att ta med mig erfarenheter från tidigare projekt.”

projekt inom bland annat infotainment, kommunikation och elektrifiering. Under några år också med att som projektledare starta upp och driva inhouseverksamheten på Connected. Sedan ett antal år jobbar Niklas med aktiv säkerhet och autonomous drive, ute hos kunden Zenseact. Under våren 2020 började samtliga avdelningar på Consat att arbeta hemifrån till följd av pandemin. Niklas ser både fördelar och nackdelar med det nya arbetssättet, och understryker att det framöver kommer att vara betydligt mer varierat hur man arbetar. Det här är något som kunder dessutom tar fram nya policys för just nu. Troligen kommer de anställda att kunna fortsätta styra huruvida de vill arbeta hemifrån eller på kontoret, förutsatt att restriktionerna tillåter. – Den personliga kontakten har blivit svårare att få till när vi arbetar på distans, men det finns många fördelar också. De digitala verktygen har verkligen förbättrats och när man nu tvingats ställa om visar det sig att utvecklingstakten i teamen inte gått ner. Inför hösten kommer vi att se ett varierat arbetssätt. För mig känns det optimalt att jobba deltid på distans. Under min tid på Consat har jag alltid haft en bra relation till kollegor och ledare. På Consat finns en familjär stämning, som jag tror är ovanlig i branschen. I grunden har Consat sunda värderingar och bygger verksamhet på långsiktiga relationer och partnerskap. Både med kunder och anställda. Något jag hoppas att vi kommer fortsätta att göra även i framtiden, avslutar Niklas Sundin.

80 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT NYANSTÄLLDA TEXT EGEN/MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON

WE DAVOR .

ERIC .

proudly present

our new

FRIENDS

OLIVIA .

MICHELLE .

Davor Baskarada, 44 år

Eric Warntorp, 33 år

Olivia Krakau, 28 år

Michelle Ferrigan,

(Consat Norge)

(Consat Data, Stockholm)

(Consat Canada)

Kommer från Metrotek där han jobbat som servicetekniker, serviceledare och systemtekniker/teknisk support. Bor i Jessheim i Norge med fru och ett barn. Intressen: Friluftsliv. Jobbar som systemtekniker.

Mestadels arbetat inom den privata marknaden, senast på IT Ansvar tillsammans med Jörgen. Bosatt i Tyresö med fru och dotter. Intressen: Fordon, IT och familjen. Jobbar med IT-support mot interna och externa kunder.

(Sustainable Energy Systems, Stockholm)

JÖRGEN .

MARTIN .

Har tidigare jobbat på Incoord. Bor i Stockholm med sin sambo. Intressen: Gitarr och vindsurfing. Jobbar med energieffektivisering av befintliga byggnader i Kringlan, Södertälje och Farsta Centrum.

EMIL .

Har över 12 års erfarenhet inom transportbranschen där hon jobbat med planering och projektledning. Bor i Sudbury Ontario med man och två tonårsdöttrar. Intressen: Vandra, campa och umgås med familj och vänner. Jobbar som projektledare.

THOMAS .

Jörgen Svensson, 52 år

Martin Lundh, 34 år

Emil André Strøm, 24 år

Thomas Gugger, 48 år

(Consat Data, Stockholm)

(Industriteknik/ Automation & Vision Services)

(Consat Norge)

(Sustainable Energy Systems)

Har jobbat på Hewlett Packard Enterprises och OfficeLink. Bor i Jessheim. Intressen: Film, Tinder och matlagning. Jobbar med lager/logistik och support.

Jobbat på Hamilton Nordic AB som Application Specialist. Flyttade hit från Schweiz för 15 år sedan och bor i Benareby (Mölnlycke) med fru, 2 barn och 2 katter. Intressen: Snowboard touring i alperna, långresor, läsa deckare, grillning, löpträning, snickra, uppfinningar, lyssna på och spela musik, 3D-skrivare, brygga öl, SF-filmer, kluriga spel. Projektledare för Insektfabriken i Orsa.

Har arbetat både inom den privata och kommunala/statliga marknaden. Bor i Tyresö och har fru och 2 vuxna barn. Intressen: Musik, vänner, golf, cykling, båtliv och skärgård samt kreativitet i alla dess former. Är regionchef i Stockholm för Consat Data.

Återvänt till Consat efter en avstickare till Hasselblad. Jobbade innan dess på vårt kontor i Stockholm. Bor i Floda med fru och 2 små söner. Intressen: Umgås med familj och vänner, träning och lite kodningsprojekt. Ansvarig för teknikområdet Automation och Vision Services i Partille.

CONTEXT / #1 / 2021 81


WE

proudly present

our new

FRIENDS

ANNA .

JOHANNA .

CHRISTOFFER .

ARON .

Christoffer Lindvall, 32 år

Aron Lander, 32 år

(Connected/Testutveckling, System & Projektledning)

(Connected/Embedded Design)

Arbetade tidigare på Arcam. Bor i Kville (Göteborg) med sambo och dotter. Intressen: Matlagning, utförsåkning, resor och spel. Uppdrag som projektledare på Heliospectra.

MICHAEL .

Varit mjukvaruutvecklare på OP5 AB, därefter studerat i 4 år. Bor i Kvillebäcken. Intressen: Träning, skogen, elektronikkonstruktion och programmering. Jobbar som embeddedutvecklare på Heliospectra.

RITHIKA.

Anna Renström, 30 år

Johanna Tern, 25 år

Michael Keegan, 39 år

Rithika Kabilan, 23 år

(Telematics/Ekonomi)

(Connected/Testutveckling, System & Projektledning)

(Consat Canada)

(Engineering/Stockholm)

Arbetade som elektroniktekniker på Steel Communications, och har supportat Consat i norra Ontario sedan 7 år tillbaka. Bor med sin fru i Ontario. Intressen: Musik, resor och kajakpaddling. Jobbar som installationsledare.

Tidigare jobbat ideellt för en förening som heter Hello World! där man inspirerar barn och unga till digitalt skapande genom att lära ut olika programmeringskunskaper. Bosatt i Stockholm. Intressen: Konst (målar, skissar, gör micro art och skulpterar) och att se på TV. Jobbar med inhouse projekt.

Tidigare arbetat på Vindora Utbildning och AcadeMedia AB. Bor med sin sambo i Linnéstaden, Göteborg. Intressen: Modern dans, golf, resor och god mat. Jobbar som redovisningsekonom för Telematics och Consat Norge.

ERIK .

Nyutexaminerad från systemvetarutbildningen. Bor i Eriksberg, Gbg, med sambo och hund. Intressen: Vara ute i skogen med hunden, svampplockning, cykling och secondhandbutiker. Jobbar i ett inhouseprojekt med integration av mjukvara.

MARKUS .

MIKI .

AXEL .

Erik Lundmark, 46 år

Markus Ingvarsson, 27 år

Miki Swahn, 28 år

Axel Bernhardson, 23 år

(Connected/IT & Mobilitet)

(Telematics/Research & Development)

(Connected/Testutveckling, System & Projektledning)

(Industriteknik/Engineering Services)

Nyutexaminerad och har gjort ex-jobbet här på Consat. Bor i Göteborg. Intressen: Språk och programmering. Jobbar som utvecklare på centralsidan.

Tidigare arbetat på Volvo Group, connectivity. Bor med sin sambo i Bagaregården, Gbg. Intressen: Friluftsliv. Jobbar inhouse med elektrifiering.

Jobbat på PostNord Strålfors. Bor i Alingsås med fru, 2 tonårsbarn och hund. Intressen: Paddla kajak och segla. Jobbar med två inhouseprojekt: Tensor & TEAPaN.

82 CONTEXT / #1 / 2021

Nyutexaminerad från Högskolan Väst. Tidigare arbetat som Greenkeeper på Lysegårdens golfklubb. Bosatt i Romelanda. Intressen: Spelar golf och har ett stort intresse för bilar. Sitter just nu ute hos Ewellix på avdelningen produktutveckling, arbetar med att ta fram monteringsfixturer och nya ställdon.


OSCAR .

FREDRIK .

CLAES .

Oscar Rosenstam, 34 år

Fredrik Bergström, 44 år

Claes Filander, 45 år

(Telematics)

(Consat Data)

(Connected/IT & Mobilitet)

Återvänt till Consat efter några år på Pilotfish, som också jobbar med IT för kollektivtrafik. Bor med sin fru i Masthugget. Intressen: Mat och dryck, friluftsliv och amerikansk fotboll. Jobbar som Product Manager.

Jobbat på Canon Svenska, Självbildarna och Ricoh. Har fru och 3 barn och bor i Ingelsträde utanför Höganäs i Skåne. Intressen: Böcker, fotboll och fönsterrenovering. Säljare av telefoni och IT i södra Sverige.

Har tidigare jobbat på Svenska Spel i Visby. Bor i Masthugget och har 3 barn. Intressen: Mat, dryck, resor och människor. Uppdrag för Heliospectra.

ANDREAS .

LULU .

MOHAMMED .

Andreas Hagman, 46 år

Lulu Cui, 28 år

Mohammed Tikabo, 36 år

(Industriteknik/Automation & Vision Services)

(Industriteknik/Automation & Vision Services)

(Connected/Testutveckling, System & Projektledning)

Tidigare arbetsplatser är FlexLink, WSP och Elektroautomatik. Bor med sin fru och 2 barn i Torslanda. Intressen: Sport. Arbetar inhouse med projekt och koncept.

Arbetat på Hasselblad som bildkvalitetsingenjör. Har pojkvän och katt och bor i Askim. Intressen: Konst, filmer och serier. Arbetar just nu med den hyperspektrala machine vision delen av vår demomaskin till Elmia mässan.

Har jobbat som busschaufför. Bor i Bergsjön, Göteborg, med fru och 4 barn. Intressen: Sport, främst fotboll, och vara ute i skogen. Jobbar med att utveckla testramverk samt automation testning.

STEFAN .

KURT .

MARYAM .

JAMES .

Stefan Ros, 36 år

Kurt Hennessy, 27 år

Maryam Sadeghi, 33 år

James Barwick, 37 år

(Connected/Embedded Design)

(Consat Australien)

(Connected/Embedded Design)

(Consat Australien)

Arbetade tidigare på Postnords pallterminal men skolade sedan om sig till elektroingenjör. Bosatt i Kungälv med sambo och 2 barn. Intressen: Teknik, elektronik, ”roliga prylar”, hemmafix och att vara med barnen i padelhallen. Jobbar med en konceptstudie för ett inhouseprojekt, med fokus på framtagning av ett styrsystem.

Kommer från Luminator där han jobbade med Helpdesk support för destinationsskyltar och CCTV. Har en synnedsättning och har gett råd till operatörer och ledning gällande tillgänglighetsförbättringar. Bor i Sydney. Intressen: Teknik, datorer, bussar och kollektivtrafik. Jobbar med Helpdesk och support för kunderna.

Jobbade tidigare som FoUingenjör. Bor med sin man i Göteborg. Intressen: Psykologi, vandring och litteratur. Introduktion inför kommande uppdrag.

Har jobbat med kollektivtrafik i över 15 år, och tillsammans med Consat i tidigare anställning. Trade Auto elektriker och marknadsförare. Bor i Stanwell Tops, 30 min söder om Sydney, med fru, son och en valp. Intressen: Surfing, kolgrillning och underhållande, fotboll, familjen. Service- och supportchef.

CONTEXT / #1 / 2021 83


CONSAT ENGINEERING TEXT AMY-LEE THOMAS FOTO MATTIAS JOHNSON BEARBETNING ANDREAS EKLÖF

Exjobbet

blev anställning

Praktik, examensarbete och från och med i höst, anställning som utvecklingsingenjör. När Axel Bernhardson började jobba på Consat Engineering i september hade han redan med sig erfarenheter av konsultuppdrag, konceptutveckling och riskanalys i bagaget. – Jag är supernöjd med både min praktik och mitt examensarbete, och glad över all stöttning jag har fått från företaget. Det känns som att det har förberett mig väl inför arbetslivet, säger Axel Bernhardson. 84 CONTEXT / #1 / 2021

I

JUNI 2021 BLEV AXEL BERNHARDSON FÄRDIG med sin ingenjörsutbildning i maskinteknik vid Högskolan Väst i Trollhättan. En treårig utbildning som han har valt att komplettera med en så kallad Co-op – en förlängning med tre terminers praktik. Två av tre praktikperioder genomfördes på Consat Engineering – ett företag som tilltalade Axel på grund av dess stora variation av uppdrag och inriktningar. – Jag lockades av den breda konsultbranschen, och fick som praktikant både vara ute hos kund och på plats på kontoret. Att så tidigt få komma ut i arbetslivet var otroligt nyttigt och gav väldigt bra möjligheter att tillämpa de teoretiska kunskaperna från utbildningen i praktiken, säger Axel Bernhardson.

KONCEPTUTVECKLING MED SÄKERHETSTÄNK När praktiken var genomförd och det var dags att söka plats för examensarbete – och han fick möjlighet att göra även det på det Göteborgsbaserade ingenjörs- och IT-bolaget – var valet självklart. Under examensarbetet, som genomfördes under vårterminen 2021, fick Axel fortsätta att tillämpa och utveckla sina kunskaper i konstruktion, konceptframtagning och riskanalys, med avstamp i ett koncept framtaget i ett tidigare examensarbete. Med Axels nya konstruktion och utveckling av mekaniken kunde användarvänligheten och säkerheten för produkten optimeras. – Konceptet var en produkt för strykning av pärlplattor, tänkt att ersätta strykjärnet och därmed underlätta arbetet för förskollärare med många plattor att stryka. Ett problem med dagens strykning är att användaren kan komma i kontakt med värmen från strykjärnet och därmed riskera att bränna sig. Det nyframtagna konceptet bygger istället på en inkapslad värmekälla – vilket minskar den risken, säger Axel Bernhardson.

STÖTTANDE OCH UPPMUNTRANDE KULTUR Examensarbetet genomfördes i och med pandemin helt på distans, vilket Axel menar fungerade väldigt bra. De initiala mindre far-


CONSAT ENGINEERING

”Det jag gillar med konstruktion är att vara med och skapa något – att få vara kreativ, utveckla nya koncept och vända och vrida på lösningar till olika problem som dyker upp längs vägen.”

hågorna över att kanske inte lika snabbt kunna komma in i arbetet byttes snart ut mot en känsla av ordentlig stöttning från handledare och övriga kollegor. – Jag och min handledare Lars Olsson hade avstämningar två gånger i veckan då vi såg över mitt arbete och tillsammans diskuterade vad som behövde göras därnäst. Jag har överlag upplevt kulturen på Consat som väldigt uppmuntrande och stöttande – där alla, inklusive vi studenter, får komma till tals och där alla nya idéer och förslag ges utrymme, säger Axel Bernhardson.

RESAN INOM CONSAT FORTSÄTTER I september anställdes Axel som utvecklingsingenjör på Consat Engineering. Han ser fram emot att i konsultrollen ta sig an många olika typer av uppdrag, och gläder sig särskilt åt att fortsätta sin utveckling inom konstruktion. – Det jag gillar med konstruktion är att vara med och skapa något – att få vara kreativ, utveckla nya koncept och vända och vrida på lösningar till olika problem som dyker upp längs vägen. Jag är lite av en tekniknörd så det passar mig perfekt, avslutar Axel Bernhardson.

CONTEXT / #1 / 2021 85


86 CONTEXT / #1 / 2021


CONSAT TEXT JENNY FREDÉR FOTO ANDREAS EKLÖF

STUDIO

CONSAT

I

BLAND KAN MOTGÅNGAR och svårigheter tvinga fram bra saker. Coronapandemin fick oss att ta oss i kragen och förra året starta upp Studio Consat, eller som vår sportälskande Martin (Wahlgren) brukar kalla den: ”Vinterstudion”. Studio Consat är både mötesforum och företagets ”tv-kanal” i ett. Teams har suddat ut avstånden till våra kontor runt om i världen, och att kunna se varandra när vi har digitala möten är nu en självklarhet – något som man kanske valde bort förr, i varje fall jag! Att vi enkelt kan ses på det här sättet betyder ju även färre resor, vilket även är bra för planeten. Vi lär oss massor av att genomföra Studio Consat. Det gör inte bara att vi kan ha personalmöten med hela vår globala personalstyrka, vi kan även producera inspirerande intervjuer med medarbetare och vi kan leda diskussionsforum som lyfter fram teknik där vi är ledande. Jag vill att vi berättar mycket mer om den otroliga kompetens vi har här på Consat. Till exempel det glödheta området elektrifiering – där driver ju flera av våra bolag utvecklingen framåt. Och jag vill att vi lyfter fram vår fantastiska personal – ni har väl inte missat våra medarbetarporträtt som ligger på vår karriärsida? Det var en ynnest att få göra dessa intervjuer. Mycket skratt och lite lagom dos nervositet. En bra blandning. Har ni förslag till upplägg för tema, intervju, ämne, etc. så tveka inte att höra av er till mig. Studio Consat är live och här för att stanna!

CONTEXT / #1 / 2021 87


CONSAT

TEXT AMY-LEE THOMAS FOTO ANDREAS EKLÖF

ConsArt I vill främja kulturlivet på företaget

För nästan tjugo år sedan bildade Consat AB sin konstförening ConsArt. Syftet var att främja kulturintresset på företaget genom att årligen ta fram nya konstverk som får pryda Consats lokaler och sedan under våren lotta ut verken till medlemmarna i föreningen. 88 CONTEXT / #1 / 2021

DAG BESTÅR CONSART av totalt 40 medlemmar som samlas runt sitt gemensamma intresse - konst. Inför varje nytt år sätts budgeten för tavlorna eller verken som ska införskaffas baserat på medlemsavgiften från föreningen och ett bidrag från bolaget på motsvarande summa. Efter att verken köpts in hängs de upp i Consats lokaler och roteras under årets lopp för att fler ska kunna ta del av konsten. I slutet på året delas verken sedan ut till medlemmarna genom det årliga lotteriet.

NYTT DIGITALT SÄTT ATT UPPLEVA KONST I år har föreningen arbetat med att ta fram en Teams-sida där bilder på konstverken kommer att publiceras. Tanken är att möjliggöra tillgängligheten för alla, även de som inte arbetar på plats i Consats lokaler, och låta dem se och ta del av verken. Inför


utlottningen får respektive medlem nämligen fylla i ett formulär med vilka specifika verk de är intresserade av. På senaste år har medlemsantalet gått ned vilket är en trend som ConsArt nu vill vända. Samuel Björk, ordförande i ConsArt, understryker att alla som vill vara med och delta är välkomna att bli medlemmar när som helst under året. – Man brukar säga att ju fler man är desto roligare blir det, och det är något som vi strävar att bli inför kommande år. Ungefär en tredjedel av medlemmarna har möjlighet att vinna ett konstverk och folk är generellt väldigt nöjda med verken som de vinner. Det är mestadels tavlor men det kan också vara skulpturer eller konst av olika storlek och teknik. Vi försöker alltid att variera oss för att tillgodose allas önskemål, säger Samuel Björk.

EN DIGITAL UTLOTTNING Årets utlottning hölls digitalt vilket blev positivt bemött då fler hade möjlighet att delta. Inför framtiden hoppas Samuel att fler ska få upp intresset för föreningen och ansöka om medlemskap. – Det är väldigt trevligt att vara med i föreningen och om man är med i styrelsen får man dessutom vara med och välja ut tavlor vilket ofta innebär besök i gallerier och liknande. Det är väldigt intressant att höra om hur tavlorna är gjorda, tekniken bakom

dem och hur det har gått till, säger Samuel. – Vi tycker att det är trevligt att ha vackra tavlor på väggarna och så har vi väldigt roligt när vi ses. Särskilt nu i coronatider, då tycker man till och med att det är trevligt med ett digitalt möte. Inför framtiden hade det varit kul att hitta på fler roliga saker och även göra en konstresa tillsammans med föreningen, avslutar Maria Andersson, kassör på ConsArt.

”Man brukar säga att ju fler man är desto roligare blir det, och det är något som vi strävar att bli inför kommande år.”

CONTEXT / #1 / 2021 89


CONSAT TEXT CHRISTIAN BÄVERSTRAND GARFÉ & JENNY FREDER FOTO CHRISTIAN BÄVERSTRAND GARFÉ

CHALMERS

SOLAR TEAM

A

LLT BÖRJADE MED EN KURS i produktutveckling – nu är det ett ideellt, studentdrivet projekt. Chalmers Solar Team grundades 2018 av ungefär 20 studenter. 2019 tävlade de för första gången i Bridgestone World Solar Challenge i Australien. Idag består Chalmers Solar Team av 23 personer uppdelade i sju subgrupper; • Aero & Plastics • Low Voltage • High Voltage • Suspension

• Frame • PR • Logistics

Varje subgrupp har ansvar för att designa en specifik del av bilen, men vid tillverkningen hjälper alla till där de kan. ’Sköll’ tog form och fick liv under våren 2021. Karossen är byggd av linfibrer istället för det generella valet kolfiber för att utforska möjligheterna att använda mer hållbara material. Målet för 2021 var att slutföra Bridgestone World Solar Challenge 2021 med stil, men då detta blev inställt på grund av Coronapandemin fick laget ladda om och göra en ny målsättning. 90 CONTEXT / #1 / 2021

Fullt fokus sattes på att i augusti 2021 åka till Zolder, Belgien och delta i European Solar Challenge för ett stenhårt 24h endurance-lopp där laget tog en femteplats. Ungefär en månad senare skulle Sköll rullla över startlinjen i Agadir, Marocko och påbörja en 2500km lång tävling med endast solen som bränsle. Fem dagar senare, efter en storslagen resa över Atlasbergen och genom ökenlandskap, rullade Sköll över mållinjen. Nu påbörjas rekryteringen av ett nytt team inför Bridgestone World Solar Challenge 2023. Consat är stolta över att förse Chalmers Solar Team med racingtröjor gjorda av miljövänlig #oceanwaste. Vi ser fram emot att följa alla deras äventyr och kommer fortsätta att vara en sponsor. Idéerna och drivkraften bakom Solar Team är 100% trogna Consats värderingar! Du kan följa deras resa och tävlingar med bilen ”Sköll” på alla sociala mediers plattformar.


”Fem dagar senare, efter en storslagen resa över Atlasbergen och genom ökenlandskap, rullade Sköll över mållinjen.”

CONTEXT / #1/ 2021 91


Open

Days

92 CONTEXT / #1 / 2021

2021


CONSAT ENGINEERING TEXT ORVAR HURTIG, JENNY FREDÉR, LINDHOLMEN SCIENCE PARK FOTO MATTIAS JOHNSON

Lindholmen Open Day – laddad med innovationskraft för Sverige I SEPTEMBER ARRANGERADES Lindholmen Open Day för 6:e gången - en dag för nätverkande, inspiration och lansering av ny innovation! Detta event har vuxit från år till år, och här ges alla göteborgare en chans att ta del av det dynamiska område och den innovationsmiljö som Lindholmen Science Park har utvecklats till. En mängd företag från hela området ställer ut under dagen, det bjuds på korta föredrag om nya satsningar, fika, Lindholmsstafetten och AW. Dessutom utses Årets Samverkare – en person eller team som gett kreativa idéer bärkraft. Årets upplaga bjöd på insikter och spännande nyheter från många av de samverkansprojekt som drivs inom ekosystemet – allt på temat Lokal attraktionskraft & global konkurrenskraft! Orvar Hurtig, VD på Consat Engineering var inbjuden som talare. Orvar presenterade hur vi tillsammans kan sträva efter att leverera på kundernas förväntningar och eliminera de stora smärtpunkterna samtidigt som vi säkrar en sund verksamhet. – Det är ingen fråga längre, elbilsförsäljningen blomstrar, även kommersiella fordon kommer att elektrifieras och därmed står laddinfrastruktur högt på agendan. Utrullning och Drift & Underhåll av laddinfrastruktur är en stor investering. För att säkra ROI behöver du hög tillgänglighet och bra kundupplevelse, säger Orvar.

UNDER DAGEN MEDVERKADE: Ericsson, SAFER, Volvo Group Connected Solutions, Göteborgs Tekniska College, Visual Arena, Dassault Systèmes, Lynk & Co, Drive Sweden, Consat, MobilityXLab, Shift2Rail, CEVT, SKF, AI Sweden, Älvstranden Utveckling, Volvo Group Venture Capital, Adnavem med flera! HÄR FÖLJER NÅGRA SMAKPROV FRÅN PROGRAMMET Framtidens mobilitet utvecklas på Lindholmen Science Park – Organisationer och samverkansprogram delar det senaste om morgondagens mobilitetslösningar Åsa Tamsons, SVP, and Head of Business Area Technologies and New Businesses, member of Ericsson’s Executive Team – Green, flexible and free – the future of mobility Spännande innovationer – CEVT, Consat och Lynk & Co, med flera, presenterar nytänkande lanseringar och ideér AI Sweden – Det senaste inom AI-området och rykande färska nyheter från Sveriges nationella AI-center

CONTEXT / #1 / 2021 93


CONSAT TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON, ENVATO BILDBANK BEARBETNING ANDREAS EKLÖF

FÖR 10:E ÅRET I RAD! För 10:e året i rad har vi fått äran att bli ett av Sveriges 100 Karriärsföretag!

KARRIÄRFÖRETAGEN ÄR EN UTMÄRKELSE för arbetsgivare som erbjuder unika karriär- och utvecklingsmöjligheter både för dig som är student och för dig som redan har jobbat i några år. Juryns motivering: ”Att Consat är det företag som blivit utsett till Karriärföretag flest gånger säger en hel del om deras exemplariska employer branding arbete. Här finns en familjär företagskultur och med möjlighet till personlig utveckling har Consat skapat en arbetsplats där varje medarbetare kan känna trygghet och vara sig själva. Utöver detta har Consat en hög aktivitet kring studenter och young professionals och närvarar på universiteten för att välkomna dem.” – Det är otroligt hedrande att få den här utmärkelsen, säger Jenny Fredér, marknadschef på Consat. För oss är passionen för människor grunden vi står och bygger på. Vi har fantastiska medarbetare som utvecklar Consat framåt varje dag i ett högt tempo inom innovation och teknik. Att få bli utsedd till årets karriärföretag för 10:e året är rad känns helt otroligt roligt.” Under 2021 blev vi även rankade som topp tio karriärföretag av young proffessionals bland högskoleingenjörer samt inom IT. Nominerade som bästa employer branding bolag. Sist men inte minst fick vi pris för årets bästa sociala medier, även den utmärkelsen av Karriärföretagen. Priset delades ut i livesändning uppe i Stockholm där Andreas Eklöf och Jenny Fredér tog emot priset. – Det var en otroligt rolig erfarenhet där vi även fick egen inspiration för vår Studio Consat. Det är också framförallt extra roligt när det man gör uppmärksammas, och som i detta fallet med ett pris, säger Andreas nöjt.

94 CONTEXT / #1 / 2021


R FÖR ET

AG

K

RR

21 20

A

TOPP 10

UTSED

D A AV

ofe󠀒io Young Pr

nals

IT 5-8 ÅR

R FÖR ET

AG

K

RR

21 20

A

BÄSTA AKTIVITETER INOM EMPLOYER BRANDING

K

RR

R FÖR ET

ERAD

AG 21 20

A

NOMIN

TOPP 10

UTSED

YOUNG

D A AV

PROFESS

IONALS

HÖGSKOLEINGENJÖR

CONTEXT / #1/ 2021 95


SAY HELLO TO TOMORROW

Min 12mm hög