Page 1

Posttidning B

^LIIHZLYH[ILOHUKSPUNZZ[€K œH]VJOM€Y]rYKHYL

HVB&LSS Världen 3 - 2013

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

/66 +9% 9b5/'(1



SULVNU

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

9LVDPDUEHWDUPHG 6YHQVND9nUG

0;Z[€KL[ZVT]p_LYTLK]LYRZHTOL[LU

%lWWUHNRVW NDQGlPSD GLDJQRV

'DWRUEHURHQGH ²PHGOLYHWSnVSHO 9nUGG\JQHWUXQWSn+9% 7RUVGDJVSURWHVW ²LQJHWIDJHUWWDO

FOTO: SWNS/SCANPIX

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

9PUN VJOIVRHLUKLTV LSSLYILZ€R^^^YH[[ZWHYZL

8WVDWW

²EHP|WDQGHWHQQ\FNHOIUnJD BesÜk

KYEJXLGHQVH & OVVJXLGHQVH

Sveriges stÜrsta sÜktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter


Plats för anknytning.

VAD ÄR

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets svåra frågor.

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786 Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring! Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00. Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering. Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.


recommended

Det är här det kan börja. Anknytning handlar om att få vara med, att omfamnas av en social gemenskap tidigt i livet. Bristande anknytning är en grogrund för psykosociala problem och det är därför vi jobbar så hårt med att bygga upp tilliten hos de som kommer till oss. Utan tilltro saknas grundförutsättningen för den mest elementära behandling. Vi tror helt enkelt inte på att låsa in, utan arbetar med att låsa upp tilliten och tron på den egna förmågan att klara livet. Vårt mål är att varje barn och ungdom som vi arbetar med ska kunna göra de nya val som är grunden i ett självständigt liv.

www.cean.se


Vi erbjuder helhetsmöjligheter med boende, särskola och fritidsaktiviteter i en vacker och levande bygemenskap för barn och ungdomar. Vår styrka är att skapa ett meningsfullt sammanhang för den enskilde, som bygger på trivsel och trygghet.

Solberga by är icke vinstdrivande En röd tråd i Solberga bys pedagogik är att utveckla elevernas självbestämmandeförmåga. För elever som har svårt att kommunicera, erbjuds alternativ– och kompletterande kommunikation i form av bilder och tecken.

• Elevhemsboende enl. LSS § 9.8 • Korttidsvistelse (avlastning) enl. LSS § 9.6 • Korttidstillsyn för barn över 12 år enl. LSS § 9.7 • Fristående grundsärskola med Waldorfpedagogisk • Kursplan för årskurs 1-9

www.solbergaby.se


,QQHKnOO ¾0HGHWWJRWWEHP|WDQGHJHUVRFLDODUEHWDUHQ HWWYLNWLJW¡DYWU\FN¡LEUXNDUHQVVMlOYNlQVOD¾ Läs om etikprofessor Erik Blennberger vars inytande speglas i nästan alla landets senare utredningar i frügor som rÜr bemÜtande inom funktionshinderomrüdet.



Inytelserik etikprofessor Etik är en nyckelfrüga inom vürd och omsorg



Kunskapsbrist om autism 

Rapport visar svag kunskap om autism pĂĽ behandlingshem



Kostbyte kan lindra adhd Skonsammare symtom om man undviker mjĂślk och brĂśd



Mer daglig terapi pĂĽ HVB Forskare efterlyser daglig evidensbaserad behandling





Utan vinst ingen välfärd Svenska Vürds Patrik Ulander dissar nyanslÜs välfärdsdebatt



Replikskifte om beroendevĂĽrd Narkotikaforskare Ăśnskar beroendeklinik lycka till



Fler kommuner mĂĽste stĂśdja spelberoende



Terapeut Owe Sandberg väntar pü att dataspel für en egen diagnos

/lVGHVVXWRPRP 

• Forskning täcker kunskapsluckor om adhd, sid 12 • Anknytning i ny bok, sid 14 • Barnets bästa svürtolkat, sid 22 • Regeringen efterlyser evidens, sid 34 • SKL lyfter fram SiS skola, sid 34 • Funkisgruppen funkar i praktiken, sid 38 • Torsdagsprotest fortsätter, sid 50

1U 

+9% /66 9b5/'(1

FĂ–R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ…RD, OMSORG OCH BEHANDLING

HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna BesĂśksadress: Hagahuset, RĂĽsundavägen 1, Solna Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10 Prenumerationer: adress@compro.se Tryckeri: Elanders Sverige AB, FalkĂśping GraďŹ sk form: Helena WikstrĂśm Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: BjĂśrn Lennestig, chefredaktĂśr, bjorn@hvblssvarlden.se Patrik Ulander. Annonsbokning: Susanne Backman, 0175-615 11, Mobil 0700-39 16 93, susanne.backman@compro.se Annonsmaterial: Eva SjĂśkvist, 08-459 24 35, trafďŹ c@hvblssvarlden.se

Š 2013 Compro Media AB ISSN 2001-2713 Åsikter framfÜrda i denna tidning delas inte nÜdvändigtvis av redaktionen. FÜr ej beställt inskickat material frünsäger vi oss allt ansvar.

Ny tidning frün KYEJXLGHQVH & +9% /669b5/'(1‡15²

OVVJXLGHQVH 


/HGDUH %M|UQ/HQQHVWLJ &KHIUHGDNW|U

Matnyttiga kunskaper om DXWLVPRFKDGKG ALLA VET ATT MATEN ÄR LIVSVIKTIG, och det gäller inte minst för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den kunskapen finns hos de föräldrar som på ett systematiskt sätt provar hur olika livsmedel påverkar den unge med adhd eller autism. Människan är inte genetiskt skapad för att spjälka dagens mat. Barn som undviker mjölk och bröd kan få lindrigare symtom av sin funktionsnedsättning. Maten kan inte bota adhd och autism, till det finns ingen snabb fix, dock har medicinering en validerad effekt. Men, som en del autismföräldrar säger; det är ofarligt att prova kostalternativet. USA och ett antal europeiska grannländer forskar på området. I Sverige är det glest med vetenskapliga rapporter. Mer om detta på sidan 25, och i nästa nummer. Den tjugoåriga funktionshinderlagen LSS börjar sätta positiva avtryck i samhället. Det avspeglar sig i teveprogram som I en annan del av Köping, teatern Glada Hudik och Jerry i ICAreklamen. Det visar sig att Sverige trots allt har en positiv etisk utveckling. Hur vi behandlar personer med funktionshinder är ett mått på samhällets etiska grundvärderingar. Här avgörs graden av humanitet, solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter, hävdar professor Erik Blennberger, som gräver djupt i frågan om bemötande på sidan åtta. VARJE DAG SPELAR 40 000 svenska ungdomar minst fem tim-

mar vid datorn. Problemet är att hjärnans belöningssystem triggar igång på samma sätt som vid drogmissbruk. Den rutinerade terapeuten Owe Sandberg tycker att socialdepartementet borde reagera och likställa spelberoende med konventionellt drogberoende. Mer på sidan 46.

Forskaren Lia Ahonen samtycker sannolikt med Owe Sandberg. Behandling är nödvändig, dock måste den vara mer effektiv, inte bara tre timmars terapi i veckan. Trots att HVBhemmen är en dygnetruntverksamhet. Med början på sidan 30 skissar hon på en lösning utifrån sin avhandling. Narkotikaforskare Björn Johnson, Malmö högskola, pekade i förra numret av HVB & LSS Världen bland annat ut Dysberoendeklinikens mångåriga behandling av sexmissbrukare som ett exempel på tvivelaktig behandling. Dock har kliniken bytt namn och inriktning det senaste året; nu bejakar den evidensbaserade behandlingsprogram. Det är glädjande. Läs replikskifte på sidan 42. DEN NYA TILLSYNINGSMYNDIGHETEN Inspektionen för vård och

omsorg, IVO, är efterlängtad. Till och med den tröga infrastruktursektorn var före med extern granskning. Där var tidigare en kökkenmödding av oheliga allianser; i dag har dessa verksamheter mer än armlängds avstånd till inspektörerna. Nå, socialchefernas ordförande Lotta Persson torgför sina kloka åsikter om IVO på föreningens webbplats. Hon skriver att kontroll och tillsyn är nödvändig. Blir den överdriven kan den framstå som en ny kontrollapparat. Hon pekar på att socialtjänsten blir alltmer detaljstyrd. För mycket detaljstyrning och för många checklistor som ska bockas av innebär en risk att socialarbetaren slutar tänka självständigt. Vårt jobb går inte att utföra utan en skicklig och självständigt tänkande profession, framhåller hon. Uppdraget handlar ju om individers behov, som alla är något olika. Lotta Persson konstaterar att ju fler regler, desto större är risken att besluten blir osjälvständiga och mindre modiga. Q

Redaktionen tar gärna emot tips på reportage. Mejla artikelförslag till bjorn@hvblssvarlden.se HVB & LSS Världen samarbetar med Svenska Vård.

KYEJXLGHQVH & OVVJXLGHQVH 

Sveriges största söktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter +9% /669b5/'(1‡15²


�TV-program som teatern Glada Hudik och Jerry i Ica-reklamen är glädjande exempel pü südant som knappast vore mÜjligt fÜr 20 ür sedan.�



+9% /669b5/'(1‡15²


%HP|WDQGH ²HQHWLVN IUnJD +9% /669b5/'(1‡15²

Vårt bemötande av personer med grava funktionshinder är ett mått på samhällets rättighetstänkande. Det är en nyckelfråga inom vård och omsorg. Erik Blennberger tar ut den etiska kompassriktningen inom socialsektorn. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Erik Blennberger har skrivit ett flertal böcker om etik. Hans inflytande kan anas i nästan alla Sveriges senare utredningar och analyser i frågor som rör etik och bemötande inom funktionshinderområdet. Detta är en del av hans livsvärv. Han är professor, doktor i teologi samt forskningsledare vid Institutet för organisationsoch arbetslivsetik vid Ersta Sköndal högskola. Han sysslar främst med tillämpad etik i social-




politik och socialt arbete, och är även ledamot i Socialstyrelsens etiska råd. HVB & LSS Världen möter honom i stockholmska söderförorten Farsta där han bor, och det är helt uppenbart att han trivs i Farsta centrum. Här är människor ständigt i rörelse. Atmosfären är vänlig, och inte minst synes här vara en tillåtande demokratisk arkitektur. Centrumbildningen är ett arv från 60-talets samhällsingenjörer, vars stadsplaneringsmetod Arbete-Bostad-Centrum, uppdaterades vid millennieskiftet. Erik Blennberger tilltalas av torgets välvilligt bemötande gestaltning; Farsta centrum synes vara etikprofessorns egen agora.

Makt och bemötande För Erik Blennberger är bemötande en nyckelfråga inom vård och omsorg. Han både forskar och föreläser om etiska värden, bland annat i samband med hot och våld för personal inom socialtjänst och övrig social verksamhet. I höst ger han ut en ny bok, Bemötandets etik. Bemötandet har blivit allt viktigare sedan 70-talet då begreppet började användas. Han tolkar det som ett uttryck för en ökad insikt om att med ett gott bemötande ger socialarbetaren ett viktigt ”avtryck” i patientens/brukarens självkänsla. – Det gäller i synnerhet i situationer där bru-



+9% /669b5/'(1‡15²


Universalbok om bemötande I Bemötandets etik ger författaren konstruktiva uppslag på hur man kan reflektera över och utveckla sitt bemötande i en professionell roll. Här presenteras också ett samlat förslag till en relevant bemötanderepertoar för socialt inriktade yrkesroller. Bemötandets etik är skriven för alla som utbildar sig för eller har en socialt inriktad arbetsroll. Dit hör chefer och lärare, liksom alla yrkesgrupper som arbetar med behandling, stöd och service, till exempel arbetsterapeuter, läkare, poliser, sjuksköterskor och socialarbetare, och inte minst alla som arbetar inom omsorgen. Författare: Erik Blennberger Titel: Bemötandets etik (utkommer oktober 2013) Förlag: Studentlitteratur

Etiska personegenskaper Värdeord hämtade ur Akademikerförbundet SSR:s etiska kod för socialarbetare: mod/civilkurage, rättskänsla, balanserat omdöme, empati – lyhördhet, vidsynthet – tolerans, integritet, respektfull, ansvarstagande, kritisk självinsikt, kreativitet, samförståndsvilja – samarbetsförmåga, självständighet, saklighet – tydlighet, social kompetens, noggrannhet och humor.

karen är i ett starkt beroende av omsorgsgivarens agerande och attityd, och i ett sammanhang där brukaren kanske är i en utsatt livssituation.

Professionellt ansvar Han tycker det är viktigt att man skiljer på det institutionella respektive det personliga bemötandet. Det institutionella bemötandet innefattar allt personbemötande på en institution, och till det kommer sådant som tillgänglighet, lokalernas utseende, inredning, utsmyckning, maten med mera. – Med personbemötande menar jag det bemötande som en professionell aktör ger. Allt sådant personbemötande inom en viss institution ingår i det sammantagna verksamhetsbemötandet, säger Erik Blennberger som anser att risken är betydande för en instrumentell inställning till den socialarbetaren möter.

Gemensamma värderingar Alla har sina egna värderingar. Men inte minst i professionella sammanhang behövs gemensamma värderingar. Till exempel måste läkare, lärare eller personliga assistenter arbeta utifrån de värden som ska prägla verksamheten. Ett grundvärde är att man bör se och behandla andra människor likvärda med sig själv. – Man bör alltså ha en hållning som bestäms

+9% /669b5/'(1‡15²

av idén om alla människors lika och höga värde. Vi kan ha egna värderingar om ganska mycket, men sådant som cynism, sexism, rasism och homofobi hör inte hemma inom omsorg, vård och utbildning; i synnerhet inte där, men ingen annanstans heller. Många organisationer omger sig med betydelsefulla värdeord som bottnar i verksamheten. Grundbegrepp som Erik Blennberger brukar använda för ett gott bemötande är till exempel respekt (innebär artighet och hänsyn), empatisk lyhördhet, vänlighet, jämlik hållning, tydlighet, saklighet och humor.

Ta fram egen värdegrund Han råder assistansanordnare att lägga ned tid på sin värdegrund. Börja med att granska vilka värden som finns angivna eller förutsatta i lagstiftningen och i andra normdokument. – Sedan kan man fundera på vad man vill och behöver satsa extra på i just den egna verksamheten för att den ska bli riktigt bra för dem som arbetet är till för. Tänk igenom orden och deras innebörd noga, och välj ut det som framstår som särskilt viktigt och som kan ha praktisk betydelse för arbetet. Sist, men inte minst viktigt, är att inte bara lägga ihop en serie värdeord till en värdegrundstext. Det blir lätt en samling floskler. Ibland kan det också vara bra att ta hjälp utifrån,

påpekar han. Hur vi behandlar personer med grava funktionshinder är ett mått på samhällets etiska grundvärderingar, anser Erik Blennberger. Här avgörs graden av humanitet, solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter.

Medier en ögonöppnare Den i dag tjugoåriga funktionshinderlagen LSS är av särskild betydelse. Den ger uttryck för ett tilltalande rättighetstänkande, och den visar en etisk utveckling i vårt samhälle. Emellertid beklagar han att det nu råder en snävhet i hur lagen tolkas och tillämpas. Trots allt ser han positiva tecken. – Sedan lagen kom till har det skett en fortsatt tilltalande kulturell acceptans av hur vi bemöter personer med utvecklingsstörning. Tvprogram som I en annan del av Köping, teatern Glada Hudik och Jerry i Ica-reklamen är glädjande exempel på sådant som knappast vore möjligt för 20 år sedan.Q Övriga källor: Socialstyrelsen och tidningen Intra nr 7 2007




)RUVNQLQJWlFNHU NXQVNDSVOXFNRURPDGKG Det krävs mer forskning för att finna fungerande metoder för både diagnostik och behandling av adhd respektive autismspektrumtillstånd. Vissa läkemedel har på kort sikt visats lindra adhd-symtom, men risken för biverkningar på lång sikt är oklar. I Sverige används ett tiotal olika instrument som stöd för att ställa diagnoserna adhd respektive autismspektrumtillstånd (Aspergers syndrom, autism och atypisk autism). För de flesta av dem saknas forskning som visar hur de fungerar. Det visar en granskning från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. – Bristen på vetenskapliga svar på dessa viktiga frågor får inte feltolkas som att instrumenten inte har något värde alls i diagnostiken, säger Lars Jacobsson, ordförande för SBU:s projektgrupp och professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet. Han tillägger att instrumenten behöver utvärderas systematiskt för att specialistvården ska kunna avgöra vilka som ska användas och på vilket sätt.

Evidens för adhd Forskningen om behandlingsmetoder lämnar också många frågor obesvarade. I dag används många olika behandlingar men nyttan och riskerna har sällan studerats vetenskapligt. Ett undantag är läkemedlen metylfenidat och atomoxetin, som har visats lindra symtom som uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet hos både barn och vuxna med adhd på tre veckor till sex månaders sikt. Det går inte att bedöma nytta och risker när behandlingen pågår längre än sex månader. Läkemedlen kan ha biverkningar på kort sikt, till exempel nedsatt aptit och magtarmbiverkningar. Det behövs långtidsstudier för att bedöma om risken för missbruk i vuxen ålder påverkas hos personer som behandlats med centralstimulerande adhdläkemedel som barn. SBU har också gått igenom forskning om hur det är att leva med adhd och autism. Studierna visar att många upplever olika former av utanförskap och brist på socialt stöd. Vid autismspektrumtillstånd är det viktigt att hela familjen får stöd eftersom syskon ofta blir särskilt utsatta. Här har SBU en gedigen rapport om adhd och AST i pdf-format på 139 sidor: Om psykiatrisk diagnos och behandling/En sammanställning av systematiska litteraturöversikter.

SBU – ett kunskapscentrum Hälso- och sjukvården måste arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Forskningsresultaten behöver sorteras, granskas kritiskt och sammanställas så att de blir överskådliga. Det uppdraget har SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Alla som på olika nivåer i samhället bestämmer hur hälso- och sjukvården ska se ut ska använda SBU:s oberoende utvärderingar. SBU arbetar projektorienterat med stöd av nätverk av sakkunniga från klinik och forskning, både i Sverige och utomlands.

Källa: SBU, redigering Björn Lennestig



+9% /669b5/'(1‡15²


9nUGRPVRUJERHQGHRFKVNROD I|UEDUQRFKXQJGRPDU

$GYHQWXP EHW\GHUµDQNRPVWµSnODWLQ 0HGGHWYLOOYLXQGHUVWU\NDDWWKRVRVVlUDOOD EDUQRFKXQJGRPDUYlONRPQD 2FKGHWILQQVDOOWLGHQP|MOLJKHWDWWVWDUWDRP

9LHUEMXGHU

‡ SODWVHUSnIHPHQKHWHU ‡ JUXQGVNRODI|UHOHYHULEHKRYDYVlUVNLOW VW|GRFKHOOHUDQSDVVDGVNROJnQJ

9LKDUEHGULYLW+9%RFKSV\NLDWULVNYHUNVDPKHWL 'DODUQDVHGDQLV\IWHDWWKMlOSDEDUQRFK XQJGRPDUWLOOHWWVMlOYVWlQGLJWOLY (WWOLYPHGHWWVWLPXOHUDQGHVRFLDOWVDPVSHOLIRUP DYYlQQHUUHODWLRQHUPHQLQJVIXOOV\VVHOVlWWQLQJ RFKOXVWI\OOGIULWLG

‡ XWYLGJDGHXWUHGQLQJDURFKEHG|PQLQJDU PHGSV\NLDWULVNLQULNWQLQJ

‡ VWUXNWXUHUDGPLOM|WHUDSLLYDUGDJHQ ‡ SV\NLDWULVNVSHFLDOLVWNRPSHWHQV )|UPHULQIRUPDWLRQNRQWDNWD 3HWHU.XOWDOW

ZZZDGYHQWXPVH 

 

Ž¤—“——Š‹Ž’Šš—“š‘£’Ž˜˜Ž¤˜ŽŽ£¤œ¡Š˜ö”—“‘’Ž¤Ž¡šŠ



Ž’Šš—“š‘



 

˜Žœ˜£œ¡‘                 

 +(0 0 (7  SODWVHUI|U YX[QDPlQL EHKDQGOLQJ RFKSODWVHU LXWVOXVVQLQJ          

0 c/* 5 8 3 3  9X[QDPlQ PHGDONRKRO HOOHUGURJPLVV EUXNlYHQL NRPELQDWLRQ PHGSV\NLVND VYnULJKHWHU

,1 5, .7 1,1* )XUXOXQGVKHPPHWDUEHWDUXWLIUnQHWW VDOXWRJHQWSHUVSHNWLYPHGGHQ NULVWQDWURQVRPJUXQG 9nUPnOVlWWQLQJlUDWWJHNOLHQWHQHQ |NDGLQVLNWRPVLQEHURHQGH SUREOHPDWLNPHGV\IWHDWWXSSQn HQYDUDNWLJQ\NWHURFKGURJIULKHW .2 17 $.7 $ 2 6 6 )XUXOXQGVKHPPHW .XQJVIRUVYlJHQ -lUER 7HO EMRUQWRUQTYLVW#HULNHGLQFRP ZZZHULNHGLQVH


Anknytning RFK

LGHQWLWHWLUHODWLRQHU Det är nu endast ett halvt sekel sedan britten John Bowlby introducerade sina banbrytande teser om barnets utveckling i olika anknytningsmönster. Nya rön tillkommer i detta spännande forskningsfält. I höst är Tor Wennerberg aktuell med ännu en bok i ämnet. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Samspelet mellan föräldrar och barnet är vitalt under dess första år; hur barnet uppfattar sig själv och relaterar till andra människor. Barnet är genetiskt programmerat att knyta an, vilket är en överlevnadsstrategi som präglar människan resten av livet. Separation och uppbrott utmanar styrkan i anknytningen. Men en otrygg anknytning kan påverkas positivt, och även en vuxen person kan förvärva en trygg anknytning senare i livet visar forskningen. Bra placeringar i familjehem och adoptivfamiljer bekräftar liknande resultat.

Författare med stark röst Tor Wennerberg är psykolog, författare och föreläsare som förädlar anknytningsteorin med dagsaktuella frågor. I boken Vi är våra relationer, som utkom för tre år sedan, skrev han om den fjärde anknytningstypen, desorganiserad anknytning. Han tog också läsaren i handen och utifrån ny kunskap visade han hur trauman kan överföras från generation till generation. Tor Wennerberg lyfter fram frågor som utmanar, och han gör det med självklar auktoritet och kunskap. I den aktuella boken Själv och tillsammans, hösten 2013, skriver han om vårt behov av oberoende, av att utveckla en egen självständig identitet. Han påpekar att den trygga och balanserade anknytningen fått sina törnar under människans olika åldrar och livsfaser.

Författare: Tor Wennerberg Titel: Själv och tillsammans – om anknytning och identitet i relationer Förlag: Natur & Kultur

Mentaliseringens roll Varför avstår vissa barn från att söka tröst för att uppnå närhet? Varför kan det kännas bättre att vara självkritisk än att hysa egen medkänsla? Det är några frågor han resonerar kring. Evolutionärt sett har vi bott länge på den afrikanska savannen, påpekar han. Där kunde en kortvarig separation från barnet betyda döden för den lille. Anknytningen är därför biologiskt nedärvd och nödvändig för överlevnad. Författaren diskuterar även hur kärleksrelationer aktiverar tidigt inlärda relationsmönster som kan försvåra öppenhet och intimitet. Vårt sätt att hantera närhet och självständighet ställs här på sin spets: hur kan man komma en annan människa nära utan att förlora sig själv? Q



+9% /669b5/'(1‡15²


+HOWlFNDQGHYnUGáRFKEHKDQGOLQJVNHGMD &DUHPRUHHUEMXGHU+9%RFKHQNYDOL¿FHUDGYnUGáRFK EHKDQGOLQJVNHGMDPHGQHXURSV\NLDWULVNLQULNWQLQJ I|USV\NRVRFLDOSUREOHPDWLNVDPWERHQGHQI|UHQVDPá NRPPDQGHXQJGRPDU9HUNVDPKHWHUQDlUORNDOLVHUDGH L*|WHERUJVRPUnGHWRFKSUlJODVDYK|JVWDQGDUGPHG QlUKHWWLOOQDWXURFKVWRUDP|MOLJKHWHUWLOODNWLYLWHWHU 9lONRPPHQ

SÜker Ni ett system som är användarvänligt, flexibelt och som har fokus pü kvalitetssäkring? Safe Care Svenska AB är den stÜrsta leverantÜren av dokumentationssystem till privata vürdgivare i Sverige och har en god fÜrankring i den kommunala sektorn.

Tel: 031-361 69 00 www.caremore.se E-post: info@caremore.se

caremoremer! Vi bryr oss

TT EGĂ…R FLEST BRO

�INVANDRARE B

�

�SNART TAS SVERIGE ÖVER AV MUSLIMER�

�MAN FÅR INTE VARA

STOLT SVENSK IDAG�

Stiftelsen Expo utmanar intoleransen genom att fÜrebygga den med kunskap. Med vüra fÜreläsningar für du en fÜrdjupad bild av de idÊer som präglar intoleranta partier och organisationer. Vi diskuterar fÜrdomar och bemÜter dem med fakta. Vüra fÜreläsningar gür att gÜra som kvarts-, halv- eller heldagskurser. Har du frügor eller vill boka en fÜreläsning? Kontakta: utbildning@expo.se

Safe-Doc används dagligen av behandlingshem, friskoch sjukvürd, äldre- och handikappomsorg samt IFO. 30 000 användare har redan gjort sitt val. - Välkommen du ocksü! Ring oss fÜr en visning Üver Internet eller hos er.

Safe Care Svenska AB 0431-445890 www.safecare.se


NOTISER

6ROYLNHQI\OOHU Den som är i takt med tiden överlever. Anrika behandlingshemmet Solviken i Målilla är ett sådant. I år fyller det 75 år. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Det har runnit mycket vatten i den livgivande Emån sedan häradsdomare Oscar Rosén 1938 tog initiativ till det privata behandlingshemmet för psykiskt sjuka i småländska Målilla. Ån flyter i sakta mak intill Solvikens huvudbyggnad; båda är ett kombo-par som sätter prägel på bygden. Därför talar verksamhetschef Jan-Olof Björkenstock uppskattande om hemmets avkopplande miljö. Han är stolt över verksamheten, som ligger endast några minuters promenad från samhällets centrum. – Alla ägare under de 75 åren har värnat om hög kvalitet i omsorgen, säger han. Vi är sedan 2010 en ISO-certifierad verksamhet. Därtill har vi utvecklat både dokumentationssystem och kontaktmannaskap som är mycket uppskattade av socialtjänstens handläggare. 1938 bodde häradsdomaren, det vill säga socialnämndens ordförande, på övervåningen, och patienterna på bottenvåningen. I dag rymmer anläggningen 36 platser, varav åtta träningslägenheter inne i centrum av samhället. Alla 25 i personalgruppen har relevant utbildning. Q



Föreläsningar och fest Jubileet firas i september genom en fest för boende och närliggande behandlingshem. Den 3 oktober blir det en föreläsningsdag för kommuners handläggare och chefer. Föredragshållare är Björn Ogéus, överläkare vid Enheten för psykosomatisk medicin, Landstinget Västmanland, och Gillis Herlitz, fil dr, etnolog, antropolog och författare.

+9% /669b5/'(1‡15²


LiBo Care erbjuder boende och behandling fÜr kvinnor och män med beroendeproblematik

Vid vĂĽra enheter Solbacken och Norrskenet utfĂśr vi rehabilitering utifrĂĽn ett helhetsperspektiv.

Vi erbjuder: • Separata behandlingshem fÜr kvinnor och män • Psykosocial behandling genom vüra erfarna terapeuter • Arbetspraktik i samverkan med lokala fÜretag • Läkarinsatser via vür egen beroendepsykiatriska verksamhet Genom att integrera psykosociala och medicinska insatser uppnür vi hÜg grad av ütergüng i arbete och välfungerande vardag.

EN KOSTNADSEFFEKTIV OCH KVALITATIV VÅRD FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED OLIKA TYPER AV BETEENDEPROBLEMATIK • FÜrstärkta erfarna familjehem i hela Sverige. • KBT • Psykiatriska utredningar • Motiverande samtal • Social färdighetsträning • Återfallsprevention och drogkontroll • ART • Erfarna konsulenter som handleder, och samordnar • Jour dygnet runt • HÜg servicenivü

Välkommen med fÜrfrügningar och ansÜkningar!

Kontaktperson: Paula Norberg, tel 070–381 80 46 Reception: tel 0918–54 00 53 Hemsida: www.libocare.se Adress: Box 240 921 24 Lycksele

Behandlingshemmen ligger i NorsjĂś kommun.

Âľ'HWNlQQVVRPMDJJnWWV|QGHUÂľ  RPWUDXPDWLVHUDGHXQJGRPDUVLQUH 9LHUEMXGHUNYDOLILFHUDGHXWELOGQLQJDUPHG$QQLFND/DQJ I|UGLJVRPDUEHWDUPHGPRWWDJDQGHXWUHGQLQJRFK SODFHULQJDYHQVDPNRPPDQGHIO\NWLQJEDUQ

+DQEOLUKHOWVYDUWL|JRQHQ  I|UERHQGHSHUVRQDOVRPEHK|YHUNRQNUHWD DUEHWVPHWRGHU 2PIDWWQLQJ7YnKHOGDJDU 3ULVNUSHUVRQ OXQFKRFKILNDLQJnUEnGDGDJDUQD

7LOOIlOOHQ0DOP|RNWREHU3LWHnRNWREHU

+RQOLWDULQWHSnPLJ  I|UVRFLDOVHNUHWHUDUHRFKJRGHPlQ 2PIDWWQLQJ(QKDOYGDJ ILNDLQJnU

3ULVNUSHUVRQ

7LOOIlOOHQ3LWHnRNWREHU*|WHERUJGHFHPEHU VD: Mariann Wideving, tel: 070-508 22 95 Webbadress: www.rewith.se

$QPlOGLJVHQDVWGHQVHSWHPEHUSn KWWSZZZKXPDQDVH,QGLYLGRFK IDPLOM$NWXHOOW)RUHODVQLQJDU 9lONRPPHQ


�Jag anser att Socialstyrelsen omedelbart behÜver gÜra en rejäl tillsyn Üver HVB-vürden ur ett autismperspektiv.� Maria Grimstühl



+9% /669b5/'(1‡15²


+9%KHP

EULVWHU LNXQVNDSHU RPDXWLVP Landets HVB-hem saknar i hög grad kompetens om autismspektrumtillstånd. En ny studie visar att problemet är utbrett. Brist på autismspecifika metoder leder till att utsatta ungdomar far illa. Autism- och Aspergerförbundet är oroligt. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

Det är en nedslående läsning som träder fram i studien. HVB-hemmen använder inte autismvänliga arbetsformer. Dessutom blandar de ungdomar med autism med ungdomar med annan problematik, exempelvis droger och kriminalitet. Rapportförfattaren Maria Grim-

ståhl är överraskad; hon trodde inte att läget skulle vara så pass allvarligt. Maria Grimståhl är vice ordförande i Autism- och Aspergerföreningen i Jönköpings län. Hon har arbetat som socialsekreterare i 16 år, och hon är väl insatt om de utmaningar handläggare ställs inför. Hennes urval av HVB-hem kommer från såväl Socialstyrelsens nationella register som söktjänsten hvbguiden.se. Granskningen omfattar 87 behandlingshem som säger sig ta emot ungdomar med Aspergers syndrom eller autism. Hon har särskilt synat hemmets målgrupp, metoder, föreståndarens kompetens och Socialstyrelsens kritik. Maria Grimståhls tes är att man inte på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med människor med autism utan att ha en mycket god kunskap om autism. Därtill ska man kunna överföra den teoretiska kunskapen i praktisk vardag.

Metoder i verktygslådan De arbetsmetoder hon sympatiserar med, och som tar hänsyn till den kognitiva stilen vid autism är tydliggörande pedagogik, TEACCH, sociala berättelser och ritprat, KAT-KIT. Hon tycker inte att man kan arbeta med valda delar av TEACCH, som en del behandlingshem säger att de gör. Metoder med bas i tillämpad beteendeanalys kan vara autismspecifika. I denna granskning håller de inte måttet. 57 procent av hemmen i studien använder ART, Aggressive Replacement Training. Dock är det inte en metod för ungdomar med autism. Forskningsstödet är svårtolkat och motsägelsefullt. Belöningssystem, till exempel teckenekonomi, är enligt Maria Grimståhl inte lämpade för autism. Även Socialstyrelsen dömer ut den inom ungdomsvården. 42 procent av hemmen i studien använder sig av belöningssystem. Endast ett av de 87 hemmen arbetar med autismspecifika metoder. Utifrån nytta och evidens sammanfattar hon: – Detta innebär att de allra flesta ungdomar med Aspergers syndrom eller autism är placerade på hem där de hanteras utifrån metoder som inte är utarbetade med hänsyn till den speciella kognitiva stil som man har vid autism.

Kunskapsbrist I en tredjedel av alla HVB-hem framgår inte vad föreståndaren har för utbildning. Vidare finns enligt tillståndsbesluten endast en HVB-

+9% /669b5/'(1‡15²




föreståndare som läst autism på högskola. Maria anser att det borde vara obligatorisk utbildning. Hon pekar på att det är den personen som påverkar arbetsmetoder, avgör hur elevgruppen ska sättas ihop och som har ansvar för verksamheten. – Jag uppfattar att nästan alla hem har en tanke om att bota, snarare än att habilitera. Att hantera ungdomar med en funktionsnedsättning, som om de borde kunna bättre om de bara ansträngde sig, är helt oacceptabelt. Många HVB-hem saknar kunskaper om lagstiftningen. Ungdomarna får restriktioner utan lagstöd. Flera tillsyner berättar om att visst våld förekommer. Maria Grimståhls reflektion är att inget av hemmen som använt fysisk hantering verkar ha utbildat sig i lågaffektivt bemötande. (Artikel om metoden finns i HVB & LSS Världen nummer två 2013).

Socialstyrelsens ansvar Hon tycker att Socialstyrelsen borde reagera mer på övergrepp. Att bara kritisera räcker inte. Socialstyrelsen måste ha befogenheter att kräva att hem som tar emot ungdomar med autism måste ha autismspecifik kompetens som även genomsyrar deras arbetsmetoder. De borde heller inte få använda sig av belöningssystem eller bestraffningar. Maria Grimståhl förväntade sig att hitta många hem som inte arbetar med autismvänliga metoder utifrån hennes definition. Men hon tycker läget är mer allvarligt än så: – Jag anser att Socialstyrelsen omedelbart behöver göra en rejäl tillsyn över HVB-vården ur ett autismperspektiv! Socialstyrelsen har i många inspektioner bedömt att verksamheten inte uppfyller kraven när det gäller personalens kompetens och bemanningen. Den betonar att ”det är viktigt att man har en adekvat utbildning när man arbetar med de här utsatta grupperna.” Av tillsynsrapporten 2013 framgår att Socialstyrelsen ”noterat att personalen i bland hade svårt att muntligt beskriva det man gör. Det saknas teoretisk förankring och därmed ett

språk för att beskriva barns och ungdomars utveckling och behandlingsbehov samt egna metoder och arbetssätt.” Revidering av föreskrifterna pågår, ”kompetensfrågan kommer att beaktas”. Den nya Inspektionen för vård och omsorg svarar att den ”inte har något att tillägga utöver det som redan refereras från Socialstyrelsen”. Q

Fakta Studien ”HVB-hem som tar emot ungdomar med autism och Aspergers syndrom – en granskning av 87 HVB-hem” är utgiven med stöd av Autismoch Aspegerförbundet 2013. Den gör inte anspråk på att vara en vetenskaplig rapport i dess kompletta mening. Alla HVB-hemmen är ordnade länsvis med tillsynsbeslut, arbetsmetoder och författarens egna reflektioner. Psykolog Bo Hejlskov Elvén har bistått med expertkunskap.

Urval av resultat – målgrupp • 78 procent av hemmen tar även emot ungdomar med psykosocial problematik. • 34 procent av hemmen tar även emot ungdomar med psykiatrisk problematik. • 15 procent av hemmen tar även emot ungdomar med utvecklingsstörning. • 9 procent av hemmen tar även emot ungdomar som är så kallade ”miljöfall”, till exempel brister i omsorg eller övergrepp. • 7 procent av hemmen är inriktade endast på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Autism- och Aspergerförbundet reagerar Autism- och Aspergerförbundets ordförande Eva Nordin-Olson och vice ordförande Anne Lönnermark skriver i sitt förord att den dystra bild som träder fram stämmer till stora delar med den bild förbundet har, och i vissa delar ser det ännu allvarligare ut än vad de har befarat. De hävdar att ”kompetensen om autism är mycket bristfällig, vilket också leder till att man inte använder autismspecifika metoder. Konsekvensen blir att ungdomar med autismspektrumtillstånd far väldigt illa. De blir bestraffade för beteenden som beror på funktionsnedsättningen istället för att få det pedagogiska stöd och den trygghet de behöver för att kunna hantera sin vardag.”



+9% /669b5/'(1‡15²


=pSRVTTLU[PSSVZZ :RHYWUpJR*HYLKYP]LYZLKHUTrUNHrYZ[€KVJOVT]rYKUHKZ IVLUKLUM€YTpUVJOR]PUUVY€]LYrY=rYHNpZ[LYSPKLYVM[H H]WZ`RPZRHM\UR[PVUZULKZp[[UPUNHYTLKLSSLY\[HUZHT[PKPN TPZZIY\RZWYVISLTH[PRVJOLSSLYZVTH[PZRHILZ]pY =rY[HYIL[L\[NrYMYrUPUKP]PK\LSSHNLUVTM€YHUKLWSHULY =POHYSrUNLYMHYLUOL[VJOR]HSPÄJLYHKLTLKHYIL[HYLM€YH[[R\UUH T€[HILOV]L[OVZ]rYHNpZ[LY0]LYRZHTOL[LUÄUUZM€Y\[VT IVLUKLZ[€KQHYLVJOZQ\RZR€[LYZRVYp]LU[PSSNrUN[PSSSpRHYL

=pSRVTTLUH[[RVU[HR[HVZZ tf verksamhetschef Eija Hongisto • Tel: 08-683 64 01 Skarpnäcksgården • Skarpnäcks Gårdsväg 10 • 128 31 Skarpnäck • www.skarpnackcare.se

ÖPPENVÅRD FÖR UNGA

Ring oss gärna för mer information eller frågor om placeringar. 08 -68 42 3240 www.stadsmissionen.se/oppenvard

erbjuder individuell coachning, familje- och nätverksarbete, skola/praktik och skapande verksamhet för unga i behov av en fungerande vardag.

Stockholms Stadsmission driver även Träningsboende för unga. www.stadsmissionen.se/traningsboende

Anecta Translink Specialist vid företagsöverlåtelser inom vård, skola och omsorg Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!

Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40 Malmö 040-630 99 39 | www.anecta.se

Per-Olof Eurell Dealmaker och branschspecialist per-olof.eurell@anecta.se | 08-410 426 43




FOTO: RÄDDA BARNEN

NOTISER

%DUQHWVElVWD

VYnUWRONDWYLGYnOGLKHPPHW Barnen kommer inte alltid till tals när de utsätts för våld eller övergrepp av en förälder. Deras viktiga berättelser försvinner. Alltför stor vikt läggs vid att föräldrarna ska komma överens. Det visar forskaren Maria Forsman i sin avhandling. Med straffrätt respektive socialrätt som grund har Maria Forsman granskat hur socialtjänstens och polisens ingripanden tillgodoser barnets rättigheter och intressen. Ingripandena har olika mål, utgångspunkter och verkanssätt. Socialtjänstens verksamhet befinner sig mellan å ena sidan en barnavårdande tradition med historiska rötter, å andra sidan en förnyelse med betoning av barnskydd och barnets rättigheter. Maria Forsman hävdar att det finns anled-



ning att övergå till barnskydd och att högre krav ställs på utredningarna. En fråga som noteras är att bötesstraff kan vara en olämplig påföljd vid lindrigare barnmisshandelsfall, då det ofta straffar barnet indirekt genom den gemensamma familjeekonomin. – Bättre vore om förövaren kunde dömas till en vård- eller påverkanssanktion. För rättssäkerheten och barnets trygghet är det viktigt att själva problemet och missförhållandena fokuseras.

i ett brottmål. Barnet ska kunna hävda sina rättigheter och intressen i förhållande till vårdnadshavare som har motstående intressen, det vill säga barnets legala ställföreträdare. Då krävs att barnet i olika situationer har en tydlig lagstadgad rätt till ett oberoende juridiskt ombud. Q Källa: Vetenskapsrådet, Forskning.se, Umeå universitet, svt/nyheter. Avhandlingen har titeln Rättsliga ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot barn. Redigerat av Björn Lennestig

Barnets rätt till ombud Maria Forsman tycker att den svenska lagstiftningen måste förbättras genom konkreta välavvägda bestämmelser anpassade utifrån problemets förutsättningar. – Till bristerna i dag hör att utsatta barn inte har någon lagstadgad rätt att komma till tals, och på ett åldersanpassat sätt bli informerade

+9% /669b5/'(1‡15²


or, med kvinnoperspektiv Beroendebehandling för kvinnor, och endast kvinnlig personal

Lillvik J Nio heldygnsplatser och två öppenvårdsplatser. J Individuellt fokus, men också i grupp. J Tydlig struktur i behandlingen, med MI-förhållningssätt och

Återfallspreventionskurser baserat på KBT, friskvård etc. J Forum där olika ämnen tas upp som genusperspektiv, relationer,

självförtroende, skam, skuld etc. J ”Vägen till Livet” – behandlingsprogram om bland annat insikt,

ärlighet, vilja och relationer. J Lillvik har en kristen värdegrund, men inget krav på ett kristet

ställningstagande.

Välkommen att höra av dig:

Tel. vx 0380-373580 Anna Svärd, förest. 0765-362514 e-post: lillvik@lp-verksamheten.se

1IHPIQM

Lil Li Lillvik ill llv lvi vik ik • Viebäck Vie Vi ieb ebä bäc äck ck villa vil vi ill lla la 1 • 571 5771 91 Nä Näs Nässjö äss ssj sjö jö

NYHET! Handfast MI-bok Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer och två dagarskurs med boken som kurslitteratur. Kursledare Liria Ortiz Info: Liria.Ortiz@gmail.com


! dsfritt!

a n t s o

st, o k u K uder på frfika h j l Vi b nch oc anta t lu a s n egrä er B ! s Obs plat

Välkommen till

HVB-dagen i Linköping! Måndagen den 11 november på Konsert & Kongress! Vi bjuder på en inspirerande och utbildande branschdag inom HVB för dig som är beslutsfattare inom socialtjänsten. Träffa 25 utställande HVB-verksamheter från hela landet, ta del av nyheter i branschen och lyssna på tankeväckande föreläsare som Olof Risberg, Björn Fries och Gudrun Schyman med flera. Mer information om programmet och anmälan gör du på www.hvbguiden.se/Hvbdagen-lkpg

Arrangör: HVBGuiden.se HVB&LSS Världen


5lWWNRVW DXWLVP NDQ OLQGUD

+9% /669b5/'(1‡15²

RFKDGKG




µ8QGYLNVNUlSPDWWLOOVDWVHUIlUJlPQHQRFKNRQVH 'HWlULQWHPLQVWYLNWLJWI|UGHPPHGDGKGRFKDXWL



+9% /669b5/'(1‡15²


Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan få skonsammare symtom om de undviker mjölk och bröd. Det sambandet visar allt fler studier. Sverige ligger efter med forskning inom området, men nydanare finns. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

UYHULQJVPHGHO VPGLDJQRVHUµ

Kostrådgivare, vissa psykiater och en del föräldrar till barn med adhd och autism känner sedan åratal till att rätt kost kan minska besvären hos de unga. Med en annan diet än den ”normala” dämpas beteendeavvikelserna. Under senare år har det kommit en del spridda rapporter som bekräftar kostens betydelse. Barn och unga vuxna med adhd och/eller autism som slutar äta mejeriprodukter och spannmål kan slippa vissa delar av sin funktionsnedsättning. Det här är till viss del ett minerat forskningsfält och upplagt för motstridiga åsikter. Kunskapen är förhållandevis ny på svensk hemmaplan, men inte i USA, Storbritannien och i några av våra grannländer. Danska och norska motsvarigheterna till Socialstyrelsen tar frågan på allvar. Där ser många läkare till att barn blir hjälpta. Dock handlar det inte om att bota med hjälp av kosten; det finns inga mirakelkurer. För adhd finns validerad medicinering. Däremot synes sämre kost förstärka symtomen.

Stockholms läns landstings adhd-center till en europeisk studie som inte finner någon märkbar effekt vid icke-medicinsk behandling av adhd. Professor Charlotte Erlanson-Albertsson, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, anser att man kan utesluta bröd, mjölk och gluten från kosten. Det räcker inte med laktosfria produkter, även kasein och mjölkproteiner måste bort.

Genetiskt svår kost Hennes forskning handlar om beroende och aptitreglering kring vår kost. Hon är särskilt intresserad av vilka mekanismer som styr oss, och varför den mat vi har i dag leder till överkonsumtion, övervikt och därmed sammanhängande komplikationer. Analogt med det har hon under många år studerat sambandet mellan mat och psykiska sjukdomar. Evolutionärt sett är vi inte genetiskt byggda för att spjälka dagens kost i stora mängder. Våra moderna folksjukdomar cancer, hjärt-kärl och demens påverkas av det vi äter. Charlotte Erlanson-Albertsson önskar att man undviker skräpmat, tillsatser, färgämnen och konserveringsmedel. Det är inte minst viktigt för dem med adhd- och autismdiagnoser. Bröd och mjölk är beroendeframkallande, påpekar hon i en intervju för Sveriges Radio. Dessa livsmedel bildar opioda peptider som påverkar hjärnans belöningscentrum vilket bidrar till en sorts beroende. Risken för inflammatoriska åkommor är stor. Belöningsfenomen gäller även socker och sötningsmedel.

Fortlöpande forskning Amerikanska Autism Research Institute har frågat tusentals föräldrar till barn med autism som provat äta en mjölk- och glutenfri kost. 69 procent framhåller att de sett goda resultat hos sina barn. The ScanBrit-study, som inkluderar Norge, Danmark och Storbritannien, synade under två år gluten och kasein på 72 barn med autism. Här blev två tredjedelar av barnen bättre av en diet utan gluten och mjölk. Hälften av fallen hade så påtagliga förbättringar att det var värt att fortsätta dieten. En nederländsk studie, Inca-study, Lancet 2011, på 100 barn med adhd visar att 64 procent av dem i dietgruppen visade en betydande förbättring av symtomen. Emellertid hänvisar

+9% /669b5/'(1‡15²

Fokus på tarmproblem Den ideella organisationen Behandla Autism Nu, BAN, pekar på att de autistiska symptomen kan vara behandlingsbara under vissa förhållanden. Alla kan inte söka stöd av dieten, men många blir hjälpta. BAN rekommenderar en prövotid på minst tre till sex månader. Områden med förbättringar är ofta inom ögonkontakt, koncentration, sömn, språk, förstoppning, diarré och hyperaktivitet. Hos autistiska barn kan finnas en ytterligare aspekt; mag- och tarmproblem är betydligt vanligare bland autistiska barn än hos normalfungerande. Det visar olika rapporter, bland annat en dubbelblind studie publicerad i Pe-




diatrics 2009. Redan läkekonstens fader Hippokrates hävdade att münga sjukdomar bÜrjar i magen. Behandling med ny diet och kosttillägg bättrar tarmflora samt balanserar kropp och organ. Det finns randomiserade studier om effekten av diet vid adhd; samtliga rapporterar positiv effekt.

Ofarligt avstü frün mjÜlk Socialstyrelsen hÜr till de myndigheter som Ünskar fler studier. Men lundaprofessorn tycker att det räcker; utgü frün de rapporter som finns. Charlotte Erlanson-Albertsson pekar pü att det inte finns nügra negativa effekter av att avstü frün brÜd och mjÜlk. BÜrja där säger hon i radiointervjun, och skänker samtidigt en fÜrhoppning om att landets vürdcentraler tar till sig den nya kunskapen.Q Källor: Sveriges Radio, Svenska Dagbladet, autismdiet.se, Lancet, Behandla Autism Nu BAN, Autism Research Institute, BMC Pediatrics 2009, 9;21 av Daniel A Rossignol et al, Mat & Hälsa, Ica-kuriren.

Professorns matnyttiga rĂĽd PĂĽ sin egen webbplats, www.erlansonalbertsson.se, ger lundaprofessorn en del enkla rĂĽd. Autism kan lindras utan mjĂślk, vete och kĂśtt. Medan adhd kan mildras genom att undvika färgämnen, sĂśta drycker och tillsatser. Omega-3-fetter kan vara gynnsamt. Generellt rekommenderar hon ďŹ sk, grĂśnsaker, potatis, ris, broccoli, spenat, rĂĽgbrĂśd, äpple och päron. Barn med autism har bĂĽde nedsatt enzymaktivitet och fĂśrmĂĽga att spjälka proteiner. BetacasomorďŹ n, som ďŹ nns i mjĂślk, leder till att man fĂĽr detta morďŹ n i hjärnan som kan ge kramper. Halten av betacasomorďŹ n kan även vara hĂśg i blodet. Charlottes rĂĽd är att barn med neuropsykatriska diagnoser bĂśr undvika mjĂślk, gluten, sĂśtningsmedel, soja och rĂśtt kĂśtt, det sistnämnda till friska personer endast en gĂĽng per vecka. Prova vad barnet reagerar pĂĽ, ett ämne/produkt i taget.

Nätverk Mat inom LSS Livsmedelsverket har ett nybildat nätverk fÜr yrkespersoner som arbetar med kostfrügor fÜr boende i grupp- eller servicebostäder samt inom särskolan. Nätverket är ett forum fÜr frügor och utbyte av erfarenheter. Nätverket och dess mejllista välkomnar er deltagare, exempelvis hushüllslärare, pedagoger, politiker, studenter och läkare.

Mat fĂśr barn med autism & adhd

Maten som stärker din hälsa

Boken innehüller intervjuer med norska och engelska läkare som forskar pü detta samband. Livsmedelslista Üver mjÜlk-, gluten- och sojafria produkter/tillverkare. Frügor och svar om autism/adhd och kost. Nyttig länklista till webbplatser. Tio intervjuer med svenska fÜräldrar vars barn mür bättre av mjÜlk- och glutenfri kost. FÜrfattaren Annika RÜed har en son med autismdiagnos. Hon driver sedan 2007 sajten autismdiet.se.

Charlotte Erlanson-Albertsson har skrivit 13 bĂścker, merparten om mat och vĂĽr livsstil. Denna bok är hennes senaste. Den behandlar livsstilssjukdomar som kan pĂĽverkas av ändrad kost och motion. Därtill berĂśr den ledvärk, inammatoriska tarmsjukdomar och psoriasis. Här ďŹ nns recept som motverkar och skyddar dessa sjukdomar.

FĂśrfattare: Annika RĂśed Titel: Mat fĂśr barn med autism & adhd FĂśrlag: Optimal FĂśrlag



FÜrfattare Charlotte Erlanson-Albertsson Titel: Maten som stärker din hälsa FÜrlag: Ica BokfÜrlag

+9% /669b5/'(1‡15²


! na

Kost

Välkommen till

LSS-dagen!

dsfri Vi bju tt! der p lunch å fruko st, och fi Obs! k a Beg rän plats sat antal er

Torsdag 21/11- 2013 på Kulturhuset i Stockholm Är du biståndsbedömare/handläggare för personer med funktionsnedsättning, beslutsfattare inom verksamhetsområdet LSS/SoL eller representant från socialnämnd? Anmäl dig kostnadsfritt idag! Vi bjuder in dig till en ny branschdag inom verksamhetsområdet LSS/SoL. Möt utställande verksamheter, lyssna på inspirerande föreläsningar och ta del av nyheter, allt inom ditt arbetsområde. Dagens moderator Bengt Westerberg presenterar programpunkter med bland annat Owe Sandberg, Mosaikteatern, Diana Lorenz och Anna Bergholz.

Mosaikteatern

Bengt Westerberg

Owe Sandberg

För anmälan och information: www.lssguiden.se/lssdagen Arrangör: LSSGuiden.se HVB&LSS Världen

Diana Lorenz

Anna Bergholz


Institutionsvården skulle kunna vara effektivare. Tre timmars terapeutisk behandling i veckan i en dygnetruntverksamhet duger inte. Forskaren Lia Ahonen vill se en daglig evidensbaserad behandling som sätter sin prägel på hela organisationen. TEXT: BJÖRN LENNESTIG

0HU GDJOLJWHUDSL LQRP



+9% /669b5/'(1‡15²


De terapeutiska insatserna måste genomsyra hela dygnet på en institution för att bättre möta de enskilda ungdomarnas behov. Fortfarande skrivs alltför många ungdomar ut från sina vårdboenden för att fortsätta med missbruk och brottslighet. Hela organisationen bör vara kunskapsbaserad, och personalgruppen bör ha en grundläggande utbildning, sammanfattar Lia Ahonen när hon refererar sin doktorsavhandling. Hon är enhetschef i psykologi vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet. Lia har en bakgrund

inom psykiatri och LVM-vård, där hon ägnat sig mycket åt hur man uppnår en varaktig beteendeförändring hos klienten. Hennes forskning visar att det ibland saknas både utbildning och erfarenhet. Hon önskar att alla medarbetare har en grundutbildning, till exempel socionom, beteendevetare eller socialpedagog som sedan kombineras med ett verksamhetsnära behandlingsstöd till klienterna. Inte sällan har personalgruppen olika åsikter om behandlingsmetoder, vilket är ett hinder i att erbjuda adekvata insatser. Hon anser att det

måste vara högt i tak mellan medarbetare och ledning för att öka graden av kommunikation och stöd. Samtidigt måste ledningen vara tydlig med vilka förväntningar organisationen har på den enskilde medarbetaren samt vad organisationen kan erbjuda i gengäld. – Särskilt tufft kan det bli om ledningsgruppen och personalgruppen inte stöttar varandra. Om det inte råder en samsyn om vilken typ av insats som ska erbjudas, och hur vården ska utföras, är det svårt att hävda att den är evidensbaserad, säger Lia och gestikulerar.

XQJGRPV

YDUGHQ +9% /669b5/'(1‡15²




Fakta Lia Ahonens avhandling heter Changing Behaviors or Behavioral Change? A study of Moral Development and Transbehavioral Processes in Juvenile Institutional Care”, Örebro universitet 2012.

”Om det inte råder en samsyn i hur vården ska utföras är det svårt att hävda att den är evidensbaserad.” Alla timmar lika viktiga Samma synsätt måste sätta sin prägel på hela organisationen, inte bara de få timmar per vecka ungdomarna får en vetenskapligt beprövad terapi i form av en specifik metod, exempelvis motiverande samtal eller ART-träning. För att de resterande vakna timmarna av veckan ska användas på ett bättre sätt behöver man investera både i personalen och i organisationen. Den evidensbaserade praktiken måste vara invävd i vardagen; alla veckans timmar måste ha ett terapeutiskt syfte. – Jag vill understryka att medarbetarna har ett stort engagemang, men verktygen saknas alltför ofta. För att klara detta krävs en stor institution. Små behandlingshem kan få det svårt. Institutionsvård är utmanande oavsett om man pratar om unga eller vuxna, och naturligtvis förekommer incidenter av olika slag, och till och med olyckshändelser. Detta ska inte per automatik ses som misslyckanden utan tillfällen att lära inom organisationen. Det finns en tradition att så snart något inte fungerar kräver omgivningen att vårdformen



läggs ned, ivrigt påhejade av medier. Då är det tyvärr alltför lätt att ”kasta ut barnet med badvattnet”. Det man glömmer bort är att de ungdomar som placeras på institution ofta har en mycket svår problematik, som sällan kan hanteras inom ramen för andra vårdformer, resonerar Lia.

Vården i första hand Det som händer vid svåra incidenter är att omgivningen ser vårdformen och placeringen i sig som problemet, inte den bakomliggande problematiken. Organisationen måste ges en möjlighet att utveckla dessa områden. Jämför detta med exempelvis landstinget som ibland är ett annat alternativ för ungdomar med övervägande psykiatrisk problematik. Här är det kutym att vid incidenter och begångna fel upprätta en Lex Maria eller liknande, för att förhindra upprepning. – Det finns ungdom och vuxna som behöver vården på behandlingshem. Landstingen har också problem utan att vi kräver att den ska läggas ned. Hon anser att myndigheterna har ett ansvar för att kontrollera utförare av vård och om-

sorg. Socialstyrelsen skulle kunna göra nytta genom att lyfta socialtjänstens beställarkompetens. Både beställare och utförare bör vara mer transparenta och kompetenta.

Fokusera rätt Begreppet ”att kasta ut barnet med badvattnet” kan också gälla de olika behandlingsmetoder som anses evidensbaserade. De införs, kanske utan ett mycket tydligt utfall, och förkastas för att bytas ut, ofta utan ordentliga utvärderingar och orsaksanalyser. Lia tycker det är vanskligt att stirra sig blind på internationella studier som visar stora effektstorlekar för vissa metoder, utan att ha kontexten i åtanke. Likaså kan diagnosmanualen DSM ställa till problem. Risken är att vården fokuserar för mycket på diagnoser i stället för att arbeta med varje ungdoms individuella styrkor och svagheter: – Ungdomar kan klassas som ’för sjuka’ för att delta i behandlande verksamhet. Till exempel att någon har diagnosen adhd kan leda till att denne inte får eller förväntas delta i några aktiviteter till följd av sin diagnos. Detta leder i förlängningen inte till något positivt. Q

+9% /669b5/'(1‡15²


^ƚƵĚŝŽ///ͲŚĂŶƚĞƌĂƵƚŵĂŶĂŶĚĞďĞƚĞĞŶĚĞŶ ŵĞĚůĊŐĂīĞŬƟǀƚďĞŵƂƚĂŶĚĞ ͻƌďĞƚĂƌĞƐƉĞŬƞƵůůƚ ͻćŵƉĂĨƌƵƐƚƌĂƟŽŶŽĐŚƵƉƉƌƂƌĚŚĞƚ ͻ,ĂŶƚĞƌĂŽůŝŬĂƐŝƚƵĂƟŽŶĞƌƵƚĂŶĨLJƐŝƐŬĂŝŶŐƌĞƉƉ ͻ>ĂŐĂƌŽĐŚũƵƌŝĚŝƐŬĂĂƐƉĞŬƚĞƌ sŝĞƌďũƵĚĞƌƌĞŐĞůďƵŶĚĞƚ^ƚƵĚŝŽ///ŬƵƌƐĞƌƉĊŽůŝŬĂŽƌƚĞƌƌƵŶƚŽŵŝ ůĂŶĚĞƚ͘<ƵƌƐĞŶćƌćǀĞŶƉŽƉƵůćƌĂƩďĞƐƚćůůĂƐŽŵƵƉƉĚƌĂŐƐƵƚďŝůĚŶŝŶŐ͘

ϬϴͲϳϲϴϮϬϮϲ ŝŶĨŽΛĞŶŝŐŵĂĞĚƵĐĂƟŽŶ͘ƐĞ ǁǁǁ͘ĞŶŝŐŵĂĞĚƵĐĂƟŽŶ͘ƐĞ

ǁǁǁ͘ĞŶŝŐŵĂŽŵƐŽƌŐ͘ƐĞ

Kulabodan, Kulabodans Behandlingshem Tel: 0500-46 10 72, info@kulabodan.se www.kulabodan.se

• Barn och ungdomar 10 - 18 år • Hög personaltäthet • 5 platser Med vår hjälp får du kraften till förändring

Målgrupp: Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Behandlingsinnehåll: Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk. Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 Fax: 0923-211 65

www.holmen27.nu info@holmen27.nu

Opalen är ett boende med särskild service för flickor enligt 9† 8p LSS

• skyddat boende för unga utsatta kvinnor 18-30 år, HVB-hem • skydds- och träningslägenheter Unga kvinnor utsatta för: • våld, hot, övergrepp • hedersrelaterad problematik • övrig psykosocial problematik Hemsida: www.ukv.se Föreståndare: Ina Müller 08-652 99 98

9LHUEMXGHULQGLYLGDQSDVVDGHRFKIOH[LEOD O|VQLQJDULHQWU\JJPLOM|GlUYLNDQVWlUND LQGLYLGHQRFKYDUDHWWVW|GL|YHUJnQJHQ PHOODQEDUQGRPHQRFKYX[HQOLYHW

Stiftelsen Opalen 08–551 702 89 www.opalen.info

HVB- hem och skola för pojkar 7-18 år LSS, LVU, SOL Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan

Vi arbetar för att varje barn/ungdom skall bli självständig utifrån sina egna förutsättningar och utvecklas till att kunna leva ett meningsfullt och värdigt vuxenliv.

www.dormsjoskolan.com


FOTO: SIS

NOTISER

5HJHULQJHQ 6./O\IWHUIUDP HIWHUO\VHUHYLGHQV 6L6VNROD KRV+9% Regeringen har gett Socialstyrelsen uppdraget att auktorisera behandlingsmetoder för personer på HVB med missbruks- eller beroendeproblem. Därmed går socialdepartementet delvis i linje med Missbruksutredningens förslag. Barn- och äldreminister Maria Larsson skriver att detta är ett sätt att stärka kvaliteten i HVB-hemmen för personer med missbruks- eller beroendeproblem. Socialstyrelsen ska lämna en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. De behandlingsmetoder Socialstyrelsen bedömer har evidens i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården bör komma till uttryck i de kommande kvalitetskraven. Uppdraget ska redovisas till socialdepartementet senast vid halvårsskiftet 2014. Missbruksutredningen föreslog att behandlingen av missbruk eller beroende som bedrivs vid HVB ska vara auktoriserad. Behandlingen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, personalen ska ha den kompetens som krävs för att bedriva behandlingen samt att det ska finnas system för uppföljning och resultat. Det föreslagna auktorisationssystemet har behandlingsinsatserna i fokus. Det syftar till att säkerställa att de behandlingsmetoder som används uppfyller de krav som kan ställas för att dessa ska vara evidensbaserade. Socialstyrelsen är tveksamt i sitt remissvar. Myndigheten anser att tillståndsprövning som ställer krav på exempelvis ledningssystem, kvalitetssäkring, kompetens och inflytande för den enskilde är mera effektivt för att värna kvalitet och säkerhet, än auktorisering av metoder. Regeringen bedömer att de båda systemen inte nödvändigtvis behöver utesluta varandra, utan skulle kunna utgöra olika delar i en förstärkning av kvalitetskraven för HVB. Regeringen gav därför redan 2012 ett uppdrag till Socialstyrelsen. Det skulle jämka samman utredningens och Socialstyrelsens förslag till en samlad bedömning om hur kvaliteten inom HVB bör utformas och stärkas. Q Källa: Regeringsbeslutet är från 2 maj 2013, och det heter S2013/3451/FST. Redigerat av Björn Lennestig.



Skolan på de särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS, är en inspirationskälla för övriga skolor runt om i landet. Det finner Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i sin årliga skolrapport. SKL:s rapport Öppna jämförelser Grundskola 2013 visar att Sveriges skolor har stora problem med att ge elever ett lustfyllt lärande. Bara 45 procent av landets åttondeklassare håller med om påståendet ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag vill lära mig mer”. Årets rapport fokuserar på hur man motiverar elever till lärande. Det är ett självklart uppdrag för pedagogerna på SiS skolor. Åsa Frodlund, utredare på SiS vård- och behandlingsenhet och ansvarig för skolfrågor inom SiS pekar på att många elever upplever för första gången att de faktiskt kan lyckas i skolan. – De flesta elever i SiS skola har genuint negativa erfarenheter av sin tidigare skolgång. I undervisningen på SiS ungdomshem upplever de i stället en nära relation till lärarna, och en tillit som är avgörande för att de ska utveckla en positiv skolidentitet, fortsätter Åsa Frodlund.

Viktigt med självförtroende SKL framhåller i rapporten att tvångsomhändertagna elever har ofta en lång väg till godkända betyg. Avgörande för att de ska lyckas är att de ser sig själva som elever som kan klara skolan. Det är både forskare och lärare överens om och det är något som SKL anser att vanliga skolan kan lära av. SKL:s vd Håkan Sörman kommenterar: – Att motivera elever är både lärarens svåraste och viktigaste utmaning. Skolan konkurrerar med så mycket annat intressant, så det gäller att möta eleverna i deras vardag och på deras villkor. – Det gäller att skapa ett tillåtande klimat, där man får göra fel och där man stimuleras till att utmana och anstränga sig, förklarar Håkan Sörman. Q Källa: SKL och Statens Institutionsstyrelse. Redigerat av Björn Lennestig.

Rapport om SiS skolverksamhet Martin Hugo, filosofie doktor i pedagogiskt arbete, presenterade under våren forskningsrapporten ”Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem” i SiS serie Institutionsvård i fokus. Den beskriver bland annat hur lärare inom SiS arrangerar lärandesituationer så att eleverna utvecklar ett intresse för skola och utbildning samt blir motiverade för lärande och upplever meningsfullhet i studierna.

+9% /669b5/'(1‡15²


)RUWELOGQLQJVRPJ|UVNLOOQDG Välkommen till

KvällsjÜbo Behandlingshem Mülgrupp: Män och kvinnor Üver 18 ür med missbruksproblematik. Vi kan även erbjuda plats fÜr vürdtagare med husdjur. Behandling: Individuell behandling baserat pü 12-stegsprogrammet. Geografiskt läge: 28 km norr om Torsby i Värmland, med närhet till sjÜ. Vi anordnar även närstüendeutbildningar! Ledstjärnan är att ge grunden till trygghet, kunskap och kraft till de som vill tillfriskna frün beroende- och medproblematik. Välkommen att kontakta oss E-post: info@kvallsjobo.se Tfn: 0560-312 40

Med Üver 20 ürs erfarenhet av att utbilda terapeuter & behandlingspersonal lär vi ut de teorier & praktiska redskap som behÜvs fÜr att framgüngsrikt mÜta dina klienters behov.

$ONRKRORFKGURJWHUDSHXW$78 *UXQGXWELOGQLQJLSV\NRWHUDSL.%7

%(5*675g06 Utbildning & Behandling ZZZEHUJVWURPVRUJÂ&#x2021;LQIR#EHUJVWURPVRUJÂ&#x2021;

RÜingegürden Kvinnor och män frün 18 ür och uppüt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiatriska diagnoser och psykiska problem ofta i kombination med annan problematik.

HVB flickor 12-18 12-18 ür ür HVB fÜr flickor LVU § 2, 3 och och 6. 6. SoL SoL Ramavtal 87 kommuner kommuner Ramavtal med 

Dygnet runt bemanning. Vi erbjuder psykiatriska utredningar och psykologsamtal i vĂĽrddygnspriset.

Telefon: 0530-301 0530-301 23 23

Just nu har vi 2 lediga platser fÜr unga vuxna pü enhet och i 2 lägenheter!

info@stubben.se info@stubben.se www.stubben.se www.stubben.se

FĂśr mer information Tel: 0451-409 61 Mobil: 070-814 54 91 Mail: info@roingegarden.se Hemsida: www.roingegarden.se

Välkommen till Skillstreaming HVB Vi är ett familjeägt vürdfÜretag som grundades 1994 med inriktning pü KBT. Vür mülgrupp är flickor i üldern 13-20 ür med psykosociala problem. Behandlingshemmet omges av en underbar lantlig miljÜ 65 km nordost om Uppsala. Kontakt och platsfÜrfrügan: Charlotta Rejmer Pettersson, mobil: 0731-89 00 00

Storsättra Gürd Utveckling genom samspel

Dygnet runt vĂĽrd fĂśr familjer â&#x20AC;˘ FĂśrälder/fĂśräldrar med psykosociala problem och deras barn (0-15 ĂĽr). SoL, LVU. â&#x20AC;˘ Gravida kvinnor, tonĂĽringar och vuxna, som behĂśver stĂśd infĂśr fĂśrlossning och fĂśrsta tiden därefter. â&#x20AC;˘ Utredningsuppdrag, där behov finns fĂśr fortsatt uppfĂśljning efter vistelse pĂĽ utredningshem. â&#x20AC;˘ Akut / skyddat boende.

Skillstreaming HVB, telnr: 0173-174 10

www.skillstreaming.se

=VNEW6IKRFoKWKoVH%& 0MXIXJEQMPNmVX,:&LIQ 9XFMPHEHSGLOSQTIXIRXTIVWSREP 1oPKVYTT Â&#x2C6; *PMGOSVQIHTW]OSWSGMEPTVSFPIQEXMO Â&#x2C6;*PMGOSVQIH}ZIVKVITTWTVSFPIQEXMO Â&#x2C6;*PMGOSVMMRMXMEPXWOIHIEZQMWWFVYOSGLIPPIVOVMQMREPMXIX Â&#x2C6;,IHIVWVIPEXIVEHITVSFPIQ

[[[]VNEWGSQ &MWOSTWKEXER2=0%2( %KRIXE=VNEW7IPPKVIR 6EQSRE=VNEW7IPPKVIR

Hemsida www.storsattragard.se epost info@storsattragard.se Tel 08-512 30222 Fax 08-512 30350. FÜrestündare Katinka Hemmingsson. Vi finns i Vallentuna kommun, Stockholms län.

BoendestĂśd, träningslägenheter och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap Ungdomsvärnet BoendestĂśdet ligger i Liljeholmen och träningslägenheterna i Stockholms närfĂśrorter. MĂĽlgrupp Unga vuxna i ĂĽldern 18-25 ĂĽr som är i behov av boende med individuellt anpassade socialkurativa insatser, personligt stĂśd och social träning. Telefon: 08-659 30 32, Fax: 08-659 30 36 E-post: info@ungdomsvarnet.se www.ungdomsvarnet.se

Ă&#x2013;vergripande mĂĽl Den unge ska Ăśka sin fĂśrmĂĽga att leva ett självständigt, ansvarstagande, socialt liv och rustas fĂśr att klara ett eget boende. Arbetssätt VĂĽra tre grundpelare är: social träning, social färdighetsträning och kvaliďŹ cerat kontaktmannaskap.


INFORMATION OCH NYHETER FRÅN SVENSKA VÅRD FRISTÅENDE VÅRD, OMSORG OCH BEHANDLING I SAMVERKAN

Utan vinst ingen välfärd

Konstverk av Joseph Kosuth, USA, tillhör Moderna Museet

Välfärdsdebatten är tondöv och utan nyanser. Svenska Vårds Patrik Ulander vill nyansera det offentliga samtalet. Samtidigt vill han sanera i det som är mindre bra i vården och omsorgen. Först då kan den privata vården och omsorgen bli det trygga alternativ som förtjänar vinsten. SOM PRIVAT VÅRDGIVARE känns det allt lite motigt ibland, inte minst i den rådande hetsen mot vinst i välfärd. Debatten om framtidens vård och omsorg har på ett märkligt sätt landat i att antingen är privata initiativ räddningen, eller så är de raka vägen till förfallet. Det är svart eller vitt,

²6YHQVND9nUG²ZZZVYHQVNDYDUGVH ²6YHQVND9nUG²ZZZVYHQVNDYDUGVH

utan nyanser i diskussionen. Dessutom klumpas all välfärd ihop till en fråga, från barnmorskor via skola, missbruksvård och benbrott till äldreomsorg. Vår framtida välfärd är för dyrbar och viktig för att behandlas i en enda simpel fråga, den förtjänar mer än så. PM Nilsson skriver mycket träffande en ledare i Dagens Industri att vinstfrågan har blivit en ideologisk kris som träffar nerven i den klassiska konflikten mellan arbete och kapital. Motståndarna till vinst har lyckats blanda ihop välfärdspolitik med näringspolitik, och ingen tar striden för näringspolitiken. Häpnadsväckande nog står vänsterledaren i centrum av debatten, när i stället Stefan Löfven ” borde vara lika stolt över den vitala välfärdsin-

dustrin som han är över den svenska verkstadsindustrins vinstgivande expansion över världen. Han borde älska vinsten i vården på samma sätt som han älskar doften av svetslågan på fabriksgolvet. Som socialpolitiker borde han vara nyfiken på den privata äldreomsorgens lösningar och på sjukvårdsbolagens smidiga kundanpassning men skoningslös när de brister i kvalitet. Det är en sorg och ett misslyckande att detta ska vara så svårt”, skriver Dagens Industri. Vi är ett långsiktigt alternativ Samtidigt finns mycket att ta till sig och fundera på kring den privata vården. Vi behöver vara självkritiska och arbeta för att få bort dålig vård,

+9% /669b5/'(1‡15² +9% /669b5/'(1‡15²


behandling och omsorg. Vi behöver också kunna visa att vi står för långsiktiga och trygga alternativ, men det kräver självklart att vi kan gå med vinst. Svenska Vård bidrar bland annat genom ökat utbyte mellan olika vårdgivare och stöd för kvalitetsarbete, nu i höst ska vi också samla verksamheter för att diskutera etik och värdegrund på Etikdagen 7/11. Dagen innan arrangerar vi Svenska Vårdgalan, som ska lyfta fram goda förebilder inom vård, omsorg och behandling. Parlamentarisk samsyn finns Andra exempel på privata initiativ är Svenskt Näringslivs förslag till kvalitetsrekommendation och Vårdföretagarnas förslag till bättre upphandling av äldreomsorg, som kom tidigare i år. Bägge initiativen är konkreta exempel på hur vård, omsorg och behandling kan göras bättre, och de går att genomföra nu. Motsvarande förslag från kritikerna är påfallande tunna, om de alls finns. De visar inte hur en återgång till offentlig drift faktiskt ska se ut och kunna genomföras. En annan sak som verkar ha fallit ur fokus är hur nära regeringen och Socialdemokraterna ligger varandra kring synen på en bättre välfärd. Partiprogrammet från (S) skulle enkelt kunna jämkas samman med socialdepartements initiativ till en etisk plattform, däremot skulle de ha svårt att få ihop det med (V) och (MP). Som det redan sagts, det är sorgligt och ett misslyckande att man inte kan arbeta över blockgränsen när det faktiskt finns förutsättningar för det. Som det ser ut nu får vi vänta på framsteg ett år till, tills valet är över. Patrik Ulander Förbundssekreterare Svenska Vård

Våga väga blöjor PS. Vi behöver en vettig nivå i debatten. Under Almedalen i somras hörde jag både partisekreteraren och gruppledaren i riksdagen för (V) använda ”kissblöja” som argument mot privat vård. Alla som är någorlunda insatta i inkontinensvård vet att det är direkt fel att inte väga blöjor, och att insinuera att det görs för att spara pengar leder till att vårdtagare och anhöriga tror på det, och mår sämre av det. Sluta ragga röster genom att lura folk. Mer finns att läsa på www.nikola.nu som administreras av Hjälpmedelsinstitutet. DS. Artikeln i Dagens Industri är en ledare publicerad den 20 augusti 2013 med rubriken Ideologisk kris i vinstfrågan.

+9% /669b5/'(1‡15² +9% /669b5/'(1‡15²

Upphandlingskurser och konferenser i intensiv höst

Under sommaren har Svenska Vård deltagit i Almedalen, skapat kontakter, påverkat beslutsfattare och medverkat i seminarier samt träffat kollegor. Svenska Vård har också börjat samarbeta med Företagarna som främst vänder sig till små och medelstora företag. Kurstema – upphandling I höst anordnar Svenska Vård temautbildningar i ett helt nytt och angeläget ämne – upphandling. ”Upphandling i praktiken - enklare än du tror” med Rolf Båvik och Thomas Hallgren. Alla med egen verksamhet vet hur resurskrävande det är att svara på de olika kommunernas upphandlingar. Temautbildningen är ett sätt att underlätta för de enskilda verksamheterna att med mer kunskap kunna svara på de upphandlingar man är intresserad av. Föreläsarna är mycket erfarna med bakgrunder som upphandlingschef inom kommunalverksamhet och jurist för Svenska Kommunförbundet med flera. Temautbildningen är utformad för att ge deltagarna praktisk nytta i den egna verksamheten, därför är deltagarantalet begränsat. Utbildningstillfällen finns i Göteborg 26 september och i Stockholm 28 november. Vårt material kring ledningssystem för kvalitetsarbete har uppdaterats under våren och erbjudits alla medlemmar i Svenska Vård. Vi arrangerar också seminarier ”Hur utvecklar man ett

ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” med Per Söderberg, leg. psykolog som har arbetat fram materialet. Kommande datum är 3 oktober i Jönköping och 4 oktober i Göteborg. Även icke-medlemmar är välkomna och kan ha stor behållning av seminariet. Konferenser och Vårdgalan Höstens konferens välkomnar hela personalgruppen, och den är uppdelad i två fristående dagar, Svenska VårdGalan 6 november och Svenska Vårds Etikdag 7 november. Svenska Vårdgalan sträcker sig över kvällen 6 november med mat, underhållning och prisutdelning. Platsen blir Scandic Skogshöjd i Södertälje som har ett härligt spa och egen bar med dansgolv. ”Svenska VårdGalan -inspiration och goda exempel” 6 november, har Olof Röhlander som inspiratör, och på kvällen kommer Babben Larsson att roa oss. Svenska Vårds Hederspris och pris till Årets Vårdgivare kommer att delas ut. Vi vill lyfta fram några av de fantastiska verksamheter inom vård, omsorg och behandling som finns i Sverige. Svenska Vårds Etikdag den 7 november behandlar etik och värdegrund. Stefan Einhorn och Kjell Kallenfeldt föreläser. Därtill har vi matnyttiga workshops med inspiration och kunskap att ta med hem. Med Svenska Vårds nya värdegrund som utgångspunkt diskuterar vi hur värdegrundsarbete är en förutsättning för god kvalitet och hur värdegrunden kan appliceras i hela den egna verksamheten. Q

Alla aktiviteter ligger på hemsidan www.svenskavard.se. Håll utkik efter mer info! Vi tar gärna emot tips och förslag på fler aktiviteter, kontakta oss gärna på 0771-222 888 eller mejla på info@svenskavard.se.

ZZZVYHQVNDYDUGVH²6YHQVND9nUG²


Vi besĂśker en 'DJOLJYHUNVDPKHW

)XQNLVJUXSSHQ

IXQNDULSUDNWLNHQ Funkisgruppen har en stark lokal fĂśrankring, och de erbjuder daglig verksamhet i sĂĽväl Solna som Vagnhärad. TransportfĂśretaget Samtrans är bĂĽde systerfĂśretag och granne, vilket ger tillgĂĽng till praktikplatser. TEXT: BJĂ&#x2013;RN LENNESTIG

Funkisgruppens verksamhet utgĂĽr frĂĽn ett kontorshus i ett industriomrĂĽde i Solna. Här finns gott om sĂĽväl smĂĽ som stora fĂśretag, vilket är en fĂśrdel i jakten pĂĽ praktikplatser. Men den viktigaste faktorn fĂśr att finna sysselsättning till deltagarna är att Funkisgruppen är ett systerfĂśretag till Samtrans skol- och handikapptransporter som ägs av Transport IT Group. Och bĂĽda finns i samma hus. Kanske man kan säga att Funkisgruppen funkar i praktiken. Därtill är ambitionen att värna om de â&#x20AC;?mjuka värdenaâ&#x20AC;?. AffärsomrĂĽdeschef Helena Eriksson framhĂĽller att personalen är mogna människor med fĂśtterna pĂĽ jorden.

TvĂĽ dagliga verksamheter Helena har ett fĂśrflutet som bĂĽde handläggare och samordnare fĂśr daglig verksamhet pĂĽ myndighetsavdelningen i Solna Stad. HVB & LSS Världen träffar henne tillsammans med projektledare Carl-Magnus Kroon och Alexander Rakic pĂĽ deras Ă&#x2013;ppet Hus. Funkisgruppen AB erbjuder verksamheter inom LSS och SoL, bland annat personlig assistans, daglig verksamhet, boendestĂśd och läger. Kontaktmannaskap är en central funktion i arbetet med den enskilde. Det är ett individuellt stĂśd och bygger pĂĽ fĂśrtroendet mellan tvĂĽ människor. Kontaktpersonen är ansvarig fĂśr individens stĂśd- och hjälpinsatser. I lokalerna pĂĽ Korta gatan i Solna finns arbetslivsinriktad daglig verksamhet enligt LSS. Den riktar sig till personkrets 1, med plats fĂśr 16 deltagare. Här hjälper arbetscoachen till med att motivera individen att utforma en praktikĂśnskan och via praktikplatser lotsa individen närmare den Ăśppna arbetsmarknaden. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽlsättningen är att ge en daglig verksamhet som, utifrĂĽn individens egna fĂśrmĂĽgor och ĂśnskemĂĽl, lyfter självkänslan och Ăśkar självfĂśrtroende, säger Helena Eriksson.



+9% /669b5/'(1Â&#x2021;15²


+9% /669b5/'(1‡15²




”… personalen är mogna människor med fötterna på jorden…”

Helena Karlsson och Ing-Britt Hagerum är personal som arbetar med den dagliga verksamheten i Vagnhärad.

Öka individens utveckling I sörmländska Vagnhärad omfattar den dagliga verksamheten personkrets 2. Här finns det samägda systerföretaget Taxi 10 000 som borgar för riktiga arbetsuppgifter med både bilvård i verkstad och administrativa uppgifter på kontor. Det finns plats för åtta brukare på heltid i de nya lokalerna. Funkisgruppen och Taxi 10 000 sitter i anslutning till varandra. Helena Eriksson påpekar att här kan deltagarna hjälpa till med administrativt arbete, och egentligen vad som helst beroende på vilka intressen och vilken kompetens som deltagarna har med sig. – Vi är övertygade om att detta är det bästa sättet att öka individens personliga utveckling och delaktighet i samhället. Självklart erbjuder vi även aktiviteter av social karaktär för dem som önskar, säger Helena Eriksson.

Funkisgruppen erbjuder även personlig assistans för vuxna i hela landet. Här är fokus att erbjuda ett stöd som ökar brukarnas förutsättningar för att kunna leva ett självständigt liv med goda levnadsvillkor. Boendestöd är ytterligare en del i Funkisgruppen. Det är ett stöd som grundar sig på den enskildes integritet och självbestämmande. Syftet är att kunna bo i sin egen lägenhet i ett så självständigt liv som möjligt utifrån förutsättningar och behov. Q

Glädjen i att vara nyttig Här vänder sig Funkisgruppen till personer med ”förvärvad hjärnskada i vuxen ålder”, som till exempel drabbats av yttre våld eller stroke. Det handlar om människor som haft ett arbetsliv, och vill känna glädjen i att vara nyttiga även i framtiden.



+9% /669b5/'(1‡15²


Kvinnohemmet Rosen Behandlingshem med specialanpassat program fĂśr mĂĽlgruppen vĂĽldsutsatta missbrukande kvinnor. Vi arbetar med missbruk och vĂĽld som tvĂĽ huvudproblem men även med EMDR, traumabearbetning. Väl inarbetad verksamhet sedan 2000, med goda referenser. MAGNUS LADULĂ&#x2026;S S KO L A N

HĂ&#x201E;LSO CENTRUM

KOMPETENS CENTRUM

www.kvinnohemmet-rosen.se E-post: lena.stenberg@telia.com Tele: 0290-76 68 50

Utredning â&#x20AC;&#x201C; Behandling â&#x20AC;&#x201C; Akut

%HKDQGOLQJVKHPI|U NYLQQOLJDPLVVEUXNDUH 7HO ZZZVHOHQHNROOHNWLYHWVH VHOHQHNROOHNWLYHW#WHOLDFRP

Nanolfsvillan är beläget centralt i FinspĂĽng och har plats fĂśr 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar sĂĽväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, ďŹ&#x201A;exibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mĂĽl är att: â&#x20AC;˘ FullfĂślja de uppdrag vi ĂĽtar oss â&#x20AC;˘ Barnens behov blir tillgodosedda â&#x20AC;˘ FĂśräldrarna mobiliserar sina resurser

www.nanolfsvillan.se â&#x20AC;˘ tel. 0122-159 89

,s,Ä&#x17E;Ĺľ ĹśĹ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;ĹśKÄ&#x161;Ä&#x17E;Ĺś

ĹśĹ&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;Ĺś,Ç&#x20AC;Ĺ?ĹŻÄ&#x201A;Ĺś

Vi har tvĂĽ hem i Sigtuna Kommun; enheten Oden samt enheten Hvilan. Vi har spetskompetens att arbeta med romska ungdomar och en gedigen kunskap och erfarenhet av att arbeta med ensamkommande ďŹ&#x201A;ykting ungdomar som hamnat i svĂĽr kris. FĂśr mer information gĂĽ in pĂĽ http://www.essagruppen.se eller kontakta oss pĂĽ 08 - 678 85 00 eller pĂĽ epost info@essagruppen.se

OMSORG SKRĂ&#x201E;DDARSYDD FĂ&#x2013;R DIG Bonitas personal ger omsorg bĂĽde med hjärna och hjärta. FĂśretaget ägs och drivs av tre systrar. VĂĽr vision är att erbjuda tjänster av hĂśg kvalitet där arbetet utgĂĽr frĂĽn en gemensam värdegemenskap baserad pĂĽ en humanistisk människosyn.

WWW.BONITAS.SE

Stor fastighet säljes i Uppland Bestüende av 6 st byggnader. 3 st av byggnaderna är totalt renoverade med ett storkÜk samt boende med sammanlagda 23 st rum av varierande storlekar. Lokalerna är anpassade fÜr ev. LSS/HVBhem. Finns även stor del fÜr representation och dagverksamheter. FÜr mer info, lämnas vid kontakt till info.fastighet@mail.com


Replik om

µRYHWHQVNDSOLJ HVB & LSS Världen skrev i nummer 2 2013 att det råder en betydande allmän okunskap om vetenskapliga sammanhang och nya rön inom forskningen, inte minst inom beroendevården. Narkotikaforskare Björn Johnson, Malmö högskola, pekade bland annat ut Dysberoendeklinikens mångåriga behandling av sexmissbrukare som ett exempel på tvivelaktig behandling. Dock bytte kliniken namn och inriktning det senaste året; den bejakar nu evidensbaserade behandlingsprogram. Läs replikskiftet nedan.

'\VEHURHQGHNOLQLNHQEOHY'%. Med anledning av en intervju som fanns i HVB/LSS-Världen med Björn Johnson är det angeläget att ge en mer korrekt och uppdaterad bild av Diagnos och Behandlingskliniken, DBK, tidigare Dysberoendekliniken, än det som framkom i själva artikeln. Den verksamhet som tidigare hette Dysberoendekliniken har bytt namn och heter sedan ett och ett halvt år tillbaka DBK, Diagnos och Behandlingskliniken. Det finns flera anledningar till varför vi bytt namn. Dels har ägarförhållanden förändrats, dels har vi under de senaste fyra åren ägnat åt oss att utveckla verksamheten genom att utbilda vår personal i USA för att kunna erbjuda våra patienter bästa möjliga hjälpen för sexberoende. På DBK har vi förståelse för personer som inte håller med oss. Vi begriper att det tar tid att komma till acceptans när det gäller nya idéer och företeelser. Vi vill gärna ha utvecklande kritik som har sin grund i hur det är – inte i hur man tror att det är. För närvarande och sedan ganska lång tid tillbaka har vi ett evidensbaserat behandlingsprogram som vi tagit hit från USA. Under de nio år som vi behandlat sexberoende, anhörigtrauman och medberoende relaterat till sexberoende har vi hunnit skaffa oss personlig erfarenhet och metodik på en nivå som inte finns någon annanstans i Sverige, och den behandling vi bedriver har sin grund i forskning. DBK:s behandlingsprogram baseras på IITAP, International Institute for Trauma and Addiction Professionals, www.iitap.com. På vår hemsida www.dbksverige.se kan man finna de antaganden som denna behandlingsmetod baseras på, samt den litteratur och forskning som ligger till grund för detta. Sedan DBK blev en verksamhet har vi behandlat 1770 sexberoende personer och deras anhöriga. I skrivande stund har vi 97 patienter fördelade på 60 manliga sexberoende personer, 12 kvinnliga sexberoende personer och 25 anhöriga. Det är inte min erfarenhet att människor söker hjälp för ett problem de inte har – och speciellt inte om de betalar själva för terapin eller behandlingen. Vi har också som mål att forskare som inte har någonting att göra med behandling av sexberoende en dag ska intressera sig för detta folkhälsoproblem. Varken sexberoende eller hypersexuell störning kommer med i nästa upplaga av DSM (DSM V). De flesta störningar i DSM blir bara officiella diagnoser efter långa tider av forskning och debatt. Vi använder en behandlingsplan som flyttar en person från destruktiva



Erik Sundby, DBK, har tillsammans med Kristin Rydberg skrivit boken Det är inte kärlek när sex blir en drog.

FOTO: PAUL QUANT

sexuella beteenden mot hälsa, på samma sätt som andra behandlingar för missbruk och beroende gör. Nu håller det medicinska samfundet med om att alkoholism är ett beroende. Sexberoende är i en liknande situation idag. Jag tänker mig en framtid där det inte finns stängda dörrar mellan människors behov av att få hjälp med matberoende, sexberoende, kemiskt beroende och spelberoende. Erik Sundby, verksamhetsansvarig, DBK

+9% /669b5/'(1‡15²


EHURHQGHYnUGµ Björn Johnson svarar:

Björn Johnson forskar om narkotikapolitik vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola.

Efter att ha diskuterat med Erik Sundby från DBK har jag insett att den information jag utgick ifrån var gammal och inaktuell. Det är glädjande att DBK har brutit med Torbjörn Fjellström, en person som fått välförtjänt kritik för sina försök att stämpla olika sexuella praktiker som sjuka och som missbruksbeteenden, oavsett om de har negativa konsekvenser för utövarna eller inte. Jag beklagar därför att jag tog upp Dysberoendekliniken som exempel i intervjun, och önskar DBK lycka till med sin verksamhet. Björn Johnson, docent i socialt arbete, Malmö högskola

FOTO: KRISTER HANSSON

+9% /669b5/'(1‡15²




NOTISER Författare: Lennart Skoglund och Clas Malmström Titel: Chefen som gör skillnad Förlag: Gothia Fortbildning

,QJHQPHWDGRQ KRVQ\NWHUKHWV I|UEXQG Ingen substitutionsbehandling på de egna behandlingshemmen. Det beslutade IOGT-NTO:s kongress i somras. – Vi kommer att ge en fristad för dem som önskar en helt drogfri behandling, säger Carl-Åke Andersson i förbundsstyrelsen. Förbundets kongress beslutade med överväldigande majoritet att dess behandlingshem ska erbjuda en behandlingsmiljö fri från exempelvis metadon och buprenorfin mot opiatmissbruk. Med beslutet går organisationen i en annan riktning än stora delar av den övriga missbruksvården. Carl-Åke Andersson menar att beslutet i första hand kommer att få effekt för behandlingshemmet Dagöholm som förbundet driver. Av de personer som behandlas på Dagöholm är det ungefär 16 procent som har substitutionsbehandling. Frågan har blivit mer aktuell för IOGT-NTO att ta principiell ställning till när det blivit tydligare att de medel som används i substitutionsbehandling också missbrukas utanför programmen. Nykterhetsförbundet kommer nu att profilera sina behandlingshem med att de erbjuder en helt drogfri behandling. Det kommer också att ställa ytterligare krav på organisationen. – Vi kommer att få tagga upp kamratstödsarbetet och det sociala arbetet, säger Carl-Åke Andersson. Han betonar att beslutet inte är något ställningstagande emot att andra bedriver läkemedelsassisterad missbruksvård eller mot personer som själva får substitutionsbehandling. Sedan flera år är det klart att det i IOGT-NTO:s verksamhet, och som villkor för medlemskap, accepteras medicinskt bruk av narkotikaklassade läkemedel i substitutionsbehandling. Det nya beslutat påverkar inte detta. – Man är välkommen i rörelsen också i fortsättningen, även om man går på substitutionsbehandling, säger Carl-Åke Andersson. Q

&KHIHQKDU EHW\GHOVH Den nya boken ”Chefen som gör skillnad” behandlar aspekter av ledarskapet som den sociala sektorn kan ha glädje av, inte minst hur man kan hantera den psykosociala arbetsmiljön. En av de två författarna, Clas Malmström, har forskat på psykomatik, prestationspsykologi och positiv stress. Chefen som gör skillnad vänder sig till den som vill bli mer effektiv i sitt ledarskap. Oavsett om du är ny som chef eller har mångårig erfarenhet ger boken verktyg för att möta en rad olika konkreta situationer. Boken tar upp begrepp som behovsanpassat ledarskap, motivationsmekanismer, hur man påverkar och utvecklar medarbetare och arbetsgrupper, och hur man hanterar förändringar i Clas Malmström vardagen. Den behandlar också den psykosociala arbetsmiljön med allt vad det innebär av stress, konflikter och mänskliga relationer. Med boken följer ett webbaserat appendix med ett stort antal övningar och checklistor som inbjuder läsaren till fortsatt utveckling i ett skräddarsytt träningsprogram. Titeln på boken ”Chefen som gör skillnad” är en slentrianmässig anglicism, dock förståelig med titelns plikt att vara kärnfull. Chefens roll för ledarskapet är oomtvistat viktig. Huruvida ledaren kan ”göra skillnad” är osäkert, däremot är chefsrollen betydelsefull. De två författarna kompletterar varandra. Lennart Skoglund är ekonom, framgångsrik organisationskonsult med mer än 20 års erfarenhet av ledarskapsutveckling och prestationsstyrning. Clas Malmström är psykiater och företagsläkare, tidigare stressforskare, specialiserad på psykosocial arbetsmiljö och med mångårig egen erfarenhet av företagsledning. Q

Källa: Nyhetsbyrån Drugnews.nu



+9% /669b5/'(1‡15²


0HGYnUWVW|GNDQDOODVRPYLOOGHOWDLDUEHWVOLYHW

9LOOGXKDVW|GDWWNRPPDXWLDUEHWVOLYHW"+DUGXUlWWWLOOGDJOLJYHUNVDPKHWHOOHUV\VVHOVlWWQLQJ" 0LVDYlQGHUVLJWLOOGLJVRPKDUHQ|QVNDQRPDWWInDUEHWDRFKKDUVYnULJKHWHUDWWSnHJHQKDQGWDGLJ IUDPLDUEHWVOLYHW9L¿QQVL*|WHERUJ6NnQH6WRFNKROP6|GHUWlOMH8SSVDODRFK9lVWHUnV 9LOOGXYHWDPHUULQJHOOHUPDLODKN#PLVDVH (YD0DUL6FKDIIHUnUDQVWlOOGSn&RRS -DJKDUInWWPLWWGU|PMREEDQVWlOOQLQJL HQOLYVPHGHOVDIIlU ´'HWYDUPLQPDPPDVRP¿FNYHWDDWWGHW¿QQV QnJRWVRPKHWHU0LVDGlUPDQNDQInKMlOSDWW KLWWDHWWMREE9LJLFNSnVWXGLHEHV|NRFKMDJIDVW QDGHI|UDUEHWHLOLYVPHGHOVDIIlURFKSUDNWLVHUDGH VHGDQLHQPDWDIIlULIHPnU'HWYDUQHUY|VWLQI|U I|UVWDDUEHWVGDJPHQMDJOlUGHPLJMREEHWRFK WULYGHVYlOGLJWEUD´

ZZZPLVDVH


2ZH6DQGEHUJV|QVNHOLVWD Owe Sandberg tycker att fler behandlingshem borde specialisera sig med vård på området spelproblem. Mer kunskap är nödvändigt. Dels för föräldrar och lärare inom högstadium och gymnasium, dels handlingsplan för mer kunskap inom socialtjänsten, öppenvårdspsykiatrin, beroendevården och kriminalvården. Dessutom: skriv in datorspelsberoende i Socialtjänstlagen. Owe rekommenderar också ett kontrakt med respektive ungdom: acceptera endast två till tre timmar per dag vid datorn, totalt cirka 15 timmar per vecka, samt en datorfri dag per vecka. Läs hans kriterier för att hamna i riskzonen på www.privatpsykolog.com



Problemspelare Cirka 40 000 svenska ungdomar spelar mer än fem timmar per dag i snitt. Spelet World of Warcroft har 200 000 användare i Sverige. I pengaspel tillkommer varje år 100 000 problemspelare i Sverige. Bland de helt nya spelarna är 40 000 kvinnor, många av dem i åldern 45-64 år.

+9% /669b5/'(1‡15²


Spelberoende ²OLWHWO\IWI|UQ\GLDJQRV Förhoppningarna var stora att den psykiatriska manualen DSM-5 skulle ge datorspelande ungdomar en egen diagnos. Endast begreppet ”spel om pengar” fick en egen beroendediagnos. Terapeuten Owe Sandberg är trots allt hoppfull; fler kommuner måste börja stödja de spelberoende med vård. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Den psykiatriska manualen DSM-5 som släpptes våren 2013 medgav ingen vetenskaplig diagnos för datorspelande. Begreppet fortsätter att betraktas som en impulskontrollstörning, synonymt med patologiska spelare, pyromani och kleptomani. Däremot flyttades beroendet ”spel om pengar” till kategorin missbruk och beroende, vilket anses vara glädjande. Kosmetiska förändringar kan tyckas. Men det kan ha betydande verkan inom en snar framtid. Diagnosen spelberoende behövs för att i laglig mening få rätt till vård via socialtjänsten, vilket berör många tusen spelberoende. Här har Owe Sandberg kämpat i motvind. För fåkunniga socialnämnder har han tvingats argumentera för ”killarnas” behov av terapi. Särskilt svårt har det varit att få nämnderna att förstå likheten med andra beroenden, som alkohol och droger. – Trots allt tycker jag att den nya diagnosen ökar sannolikheten för bistånd med pengar till behandling. Nu väntar vi bara på att dataspelsberoendet ’Video Game Addiction’ får en diagnos, vilket både Storbritannien och Kina har accepterat, säger Owe Sandberg, vid ett besök på hans anspråkslösa mottagning i Stockholm.

Föräldrarnas vanmakt Owe Sandberg har varit chefspsykolog på Kri-

+9% /669b5/'(1‡15²

minalvården i över 20 år, och han startade behandling med KBT på Kolmårdens HVB och Game Over i Linköping. Han är också är psykoterapeut, och har haft cirka 500 ungdomar för bedömning och behandling de senaste nio åren. KBT, anhörigmedverkan och återfallsprevention är verktygen för honom. Behovet av vård tycks vara oändligt. Dagligen ringer uppgivna föräldrar till honom, av vanmakt för att myndigheterna inte kan ge den vård ungdomen behöver. Problemet är att den vård som erbjuds endast är en rännil av efterfrågan. Forskare och terapeuter har länge betraktat spelproblem som ett beroende i sina respektive verksamheter. Kategorin impulskontrollstörning har funnits sedan 1994 då den förra upplagan av DSM publicerades. För att diagnostisera ett spelberoende ska i dag minst fyra kriterier av nio vara uppfyllda. Diagnoskriteriet illegala handlingar till följd av spelandet togs bort i samband med DSM-5. – Man ska ju inte diagnostisera en hel ungdomsgeneration, säger han och småler lite klurigt innan han fortsätter: de allra flesta klarar ju det här utan att bli sjuka.

Forskning behövs Han säger att det rör sig om relativt begåvade ungdomar som fastnar vid datorn, men när de kommer till första året i gymnasiet blir det tuffare. Då riskerar de bli spelandets fångar. Emellertid finns bakom dessa ungdomar inga större bakomvarande psykiatriska problem. Trots allt ser han ett begynnande intresse från omvärlden för åtgärder och behandling, ofta hämtade från terapi för pengaspelsmissbrukare och missbruksvårdens beroendeenheter. Viss forskning pågår också. – Men forskningens långsiktiga effekter av datoranvändningen lär vi få vänta på. Våra dataspelande barn och ungdomar är utsatta för ett gigantiskt experiment, vars resultat är svåra att överblicka i dag.




â&#x20AC;?VĂĽra dataspelande barn och ungdomar är utsatta fĂśr ett gigantiskt experiment, vars resultat är svĂĽra att Ăśverblicka i dag.â&#x20AC;? Owe pekar ocksĂĽ pĂĽ att spelandet kan bli en utmaning fĂśr anhĂśriga och lärare, som känner sig maktlĂśsa infĂśr ungdomarnas prioritering av datorspel framfĂśr skolan och aktiv fritid. De upplever bekymmer som ointresse, skolk, sĂśmn-, mat- och hygienproblem, ovilja att delta i familjeaktiviteter och frĂĽnvaro av egna intressen.

Spelandet en drog FÜräldrar vet heller inte hur de ska fü rüd och stÜd. Dessutom finns väsentligt fler hjälporganisationer vid problem med alkohol, narkotika och pengaspel. Myndigheterna har alltfÜr länge, och helt felaktigt, lagt ansvaret pü fÜräldrarna, anser han. Kanske kan fÜräldrarna resa sig ur de mentala skyttegravarna nu när psykiatribibeln DSM lättat pü den strikta diagnosstrategin. Ansvaret fÜr behandling av spelberoende ligger nu hos Socialstyrelsen, tidigare hos Statens Folkhälsoinstitut. Skälet är bland annat att diagnosen spelmani/pengaspel nu ligger i samma kategori som missbruk och beroende; i linje med te-



rapeuternas fĂśrhoppningar. Owe fĂśrklarar att vid datorspelsberoende triggas hjärnans belĂśningssystem i gĂĽng pĂĽ samma sätt som vid drogmissbruk. Den etablerade forskningen visar att hjärnan inte bryr sig i om det är substansmissbruk eller inte. Han tycker det är ledsamt att socialdepartementet ännu inte tagit till sig den kunskapen: â&#x20AC;&#x201C; Där är ĂĽsikten att om man inte knarkar eller super kan det inte vara ett missbruk, vilket Ăśkar osäkerheten huruvida datorspelsberoende kan fĂĽ pengar till vĂĽrd eller inte. Rätt till vĂĽrd enligt Socialtjänstlagen har alkoholister och drogberoende, samt sannolikt inom en snar framtid spel om pengar. Dock finns inget i den lagen om spelberoende ungdomar. FĂśrhoppningen är att även den gruppen ska ha rätt till vĂĽrd inom nĂĽgra ĂĽr. â&#x20AC;&#x201C; Det är trĂĽkigt att se dem spela bort gymnasieĂĽren. Dessa unga vuxna fĂĽr inte bli hemmasittare kvar i pojkrummet, summerar en luttrad Owe Sandberg, som även hĂĽller ett fĂśredrag i ämnet vid LSS-dagen 2013 i Stockholm. Q

TvĂĽ organisationer stĂśttar Spelberoendes riksfĂśrbund är en oberoende fĂśrening fĂśr dem med dator- och tv-spelsproblem eller deras anhĂśriga. Här ďŹ nns stĂśd fĂśr dem som sĂśker hjälp eller enbart information. StĂśdgrupper ďŹ nns i ĂĽtta städer. Läs mer pĂĽ www.spelberoende.se Den nationella StĂśdlinjen ger rĂĽd till främst pengaspelare och deras anhĂśriga. I andra hand fĂśr socialtjänsten samt vĂĽrd- och behandlingssektorn. Sajten drivs av Forum vid Centrum fĂśr psykiatriforskning och Karolinska institutet, pĂĽ uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Här ďŹ nns rĂĽdgivare med utbildning i motiverande samtal, MI, och kognitiv beteendeterapi, KBT, bĂĽda med god evidens. Läs mer pĂĽ www.stodlinjen.se

+9% /669b5/'(1Â&#x2021;15²


ningen

Förteck

över

ningen

Förteck

Boende m m 20

26 Årgång

Institutionsförteckningen

28 Årgång

2013

e iden.s

en.se

vbgu

www.h

27 Årgång

2012 vbguid

en.se

vbgui www.h

e iden.s en.se

vbguid

e

en.se

en.se

iden.s

vbguid

2011

www.h

www.h

www.h

25

2010 den.se

13

2012

11

vbgu www.h

vbguid

vbguid

www.h

www.h

Årgång

över ningen Förteck ler Boende el r Vård er m m Hem fö vårdsenhet & familje

r å d elle

m ende m ler Bo Vård el

m m 20

m 2010

2009

m 2008

en.se

bguid

www.hv

över ningen Förteck ler Boende el r Vård er m m Hem fö vårdsenhet & familje

över ningen Förteck ler Boende el r Vård er m m Hem fö vårdsenhet & familje

Boende

nde m

m nde m

nde m

2008

24

2009

GHQ GHQ +9%*XL +9%*XL

GHQ +9%*XL

d eller

ller Boe

ller Boe

Boe d eller

Årgång

23 Årgång

över

r Vård Hem fö oende eller B milje& fa ter nhe vårdse m m

r Vård Hem fö oende eller B milje& fa ter nhe vårdse m m

en.se

över

r Vård Hem fö nde oe eller B ilje& fam nheter vårdse m m

vbguid www.h

ningen

Förteck

vbgu www.h

28:e u tgåvan

HVBGuiden Hem för Vård eller Boende & familjevårdsenheter 2013

Boken ”Förteckning över Hem för Vård eller Boende & familjevårdsenheter” gavs ut första gången 1985 i Socialstyrelsens regi med Gerd Skans som projektansvarig. Sedan 2006 är Compro Media AB ansvarig utgivare av boken. Som tidigare tar vi, som huvudregel, bara in de HVB hem som är godkända som Hem för Vård eller Boende av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. HVBGuiden innefattar över 1 000 hem. I förteckningen finns uppgifter om:

Om varje institution finns uppgifter om:

• LVU-hem enligt 12 § • HVB-hem för barn och ungdom • LVM-hem enligt 27 § • HVB-hem för psykiskt funktionshindrade • HVB-hem för vuxna missbrukare med flera • HVB-hem för barn, ungdomar och vuxna tillsammans • Familjevårdsenheter • Öppenvård

• Huvudman • Platsantal • Målgrupp • Föreståndare • Personalantal • Behandlingsinnehåll • Upptagningsområde • Särskilda upplysningar • Geografiskt läge

• Inskrivningsförfarande • Språkkunskaper hos personalen • Adress, telefon, fax • Ev. e-post, ev. hemsida på Internet

HVBGuiden är den enda publikationen som innehåller samtliga Hem för Vård eller Boende som IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har registrerat. För beställning av HVBGuiden skriv, faxa eller maila till: Compro Media AB, Box 4028, 169 04 SOLNA. Tel: Maria Söderström, 08-459 24 03. Faxnr: 08-459 24 10. E-post: maria.soderstrom@compro.se För beställning per brev eller fax använd nedanstående talong. Beställning (var god texta)

HVBGuiden 2013 1 st bok, pris 550 kr exkl moms. Härmed beställer jag

B

exemplar av HVBGuiden 2013

Porto betalt

Namn/Företag Utdelningsadress Postnummer

Ort

Faktureringsadress Referens/Beställare

Telefon

Svarspost Kundnr 202 743 53 110 05 Stockholm

Befattning E-post Önskar en stående beställning på HVBGuiden (utkommer 1 gång/år)

Beställningsvillkor: Faktura bifogas eller sänds separat. Porto tillkommer med 50:-/bok.


)DJHUWWDORP EULVWDQGHWLOOJlQJOLJKHW Alla landets funktionshinderorganisationer fortsätter att protestera varje torsdag utanför Rosenbad. Det handlar om brister i diskrimineringslagen. Nu har det gått tre år utan lagförslag från regeringen. TEXT OCH FOTO: BJÖRN LENNESTIG

Sverige saknar den rättighetslag många andra länder redan infogat i sin författning. Arbetsmarknadsdepartementets promemoria ”Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering” lades fram 2010. Remisstiden för promemorian har med råge



passerat tusen dagar. Varje torsdagsmorgon innan regeringssammanträdet, oavsett väder, demonstrerar personer med nedsatt rörelseförmåga utanför Rosenbad. DHR och alla landets funktionshinderorganisationer vill samfällt ha slut på allt fagert tall – icke tillgänglighet ska klassas som orättvis behandling. Förslaget handlar om att det ska vara förbjudet att diskriminera någon för att något inte är tillgängligt. Att något är tillgängligt betyder att alla ska kunna komma in i lokaler, använda allt som är till för alla och få information på det sätt som de behöver. Ken Gammelgård, DHR:s förbundssekreterare, och Madeleine Palmgren, aktiv i NHR

Haninge-Tyresö, tillhör några av dem som envist demonstrerar för en moderniserad svensk lagstiftning. – Vi ger oss inte säger Madeleine, och Ken tillägger att demonstrationen kommer att fortsätta tills regeringen kommer med ett förslag till lösning. Källa: Promemorian finns att läsa på Regeringskansliet, arbetsmarknadsdepartementet, departementsserien, Ds 2010:20.

+9% /669b5/'(1‡15²


Plats för anknytning.

VAD ÄR

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets svåra frågor.

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se Föräldratelefon: 020-786 786 Att vara förälder är en utmaning, men sitt inte ensam med din oro! Alla är välkomna att höra av sig, både om små och stora problem. Vi som svarar är själva föräldrar utbildade av Rädda Barnen och vi har gott om livserfarenhet att dela med oss av. Så mejla eller ring! Föräldratelefonen är öppen måndag – fredag kl 18.00 –21.00 och lördagar kl 13.00 –16.00. Samtalen är anonyma och kostar bara en samtalsmarkering. Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt.


Posttidning B

^LIIHZLYH[ILOHUKSPUNZZ[Â&#x20AC;K ÂśH]VJOMÂ&#x20AC;Y]rYKHYL

HVB&LSS Världen 3 - 2013

Returadress: HVB&LSS Världen Box 4028, 169 04 Solna Adressändring: adress@hvblssvarlden.se

/66 +9% 9b5/'(1



SULVNU

FĂ&#x2013;R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ&#x2026;RD, OMSORG OCH BEHANDLING

9LVDPDUEHWDUPHG 6YHQVND9nUG

0;Z[Â&#x20AC;KL[ZVT]p_LYTLK]LYRZHTOL[LU

%lWWUHNRVW NDQGlPSD GLDJQRV

'DWRUEHURHQGH ²PHGOLYHWSnVSHO 9nUGG\JQHWUXQWSn+9% 7RUVGDJVSURWHVW ²LQJHWIDJHUWWDO

FOTO: SWNS/SCANPIX

FĂ&#x2013;R DIG SOM ARBETAR INOM VĂ&#x2026;RD, OMSORG OCH BEHANDLING

9PUN VJOIVRHLUKLTV LSSLYILZÂ&#x20AC;R^^^YH[[ZWHYZL

8WVDWW

²EHP|WDQGHWHQQ\FNHOIUnJD BesÜk

KYEJXLGHQVH & OVVJXLGHQVH

Sveriges stÜrsta sÜktjänster inom HVB-hem och LSS-verksamheter

HVB&LSS Världen nr3 - 2013  

Utsatt - bemötandet en nyckelfråga. Bättre kost kan dämpa diagnos. Datorberoende - Med livet på spel.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you