Issuu on Google+

Posttidning B Avsändare: Compro Media AB Box 6910, 102 39 Stockholm

www.examensguiden.se

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Sedan 1990

NYtänkare - välkommen ombord Energibranschen kommer att vara i händelsernas centrum under de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här är Vattenfall en drivande europeisk aktör. Stora investeringsplaner, inte minst inom förnybar energi, skapar tusentals arbetstillfällen hos oss. Inom de närmaste fem åren behöver vi anställa cirka 3000 nytänkare inom flera yrkeskategorier. Är du en av dem?

Karriär • CV-akuten • Kickstarta karriären som trainee • Gräv guld vid nästa löneförhandling

Välkommen in på vattenfall.se/student

Emma Pihl

om magkänsla som konkurrensfördel

www.examensguiden.se

energi för nytänkare

Omslag ht09.indd 1

Stefan Holm

om livet efter idrottskarriären

Läs hur det är att jobba hos: Alstom • Arla Foods • E.ON • Ericsson • FMV • FOI • Fortum • Hewlett Packard • IKEA • ITT Water & Wastewater • KPMG • OKG • Perstorp • Sandvik • SAP • SP • SKB • Sveriges Ingenjörer • Tieto • Tria • Unilever • Vattenfall • Vägverket

09-11-16 13.05


Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig! Skatteverket står ofta mitt i händelsernas centrum. Vi är förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Vårt uppdrag är att se till att politiska beslut om skatteregler tillämpas på ett riktigt sätt så att samhället kan finansiera viktiga funktioner. Vi möter medborgare och företagare på deras planhalva så att de har möjlighet att göra rätt från början. Det tjänar vi alla på! Vi finns i hela Sverige och erbjuder en arbetsplats med utmanande arbetsuppgifter som ger dig möjlighet att utvecklas och höja din kompetensnivå. Hos oss får du arbeta med spännande uppgifter som rör komplicerade skattefrågor. Och du får möjlighet att ha balans mellan arbetsliv och privatliv.

Din framtid finns på Alstom Genom att utveckla avancerade transportlösningar och miljövänlig kraftproduktion, gör vi vad vi kan för att bemöta några av de problem som vi och vår planet står inför idag. Inom Alstom är miljö, teknik och människor viktiga fokusområden. Förutom satsningar inom forskning och utveckling för ren miljö, erbjuder vi även stora möjligheter för dig som medarbetare. Med kollegor över hela världen kan du skapa ett värdefullt kontaktnät inför framtiden.

Inom Skatteverket finns en av Sveriges största it-avdelningar. Våra system är avancerade och vi använder oss av såväl den senaste tekniken som av äldre beprövad. Har du rätt kompetens kan du arbeta med it-frågor på hög teknisk nivå. Med en annan inriktning är du kanske en av dem som medborgare och företagare möter på våra servicekontor. Vi arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten och förenkla för medborgarna och företagen. Att vi har deras förtroende är avgörande i vårt arbete. Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

Söker du en värld av ekonomiska, sociala och ekologiska framsteg? Då behöver du inte leta längre – möt framtiden på Alstom! Läs mer på www.alstom.se

Omslag ht09.indd 2

Mer information hittar du på vår webbplats www.skatteverket.se.

09-11-16 13.06


Du underbara, vanliga människa! d e t f a n n s e n t i d n ä r jag drömde om att öppna en egen godisbutik. Det var visserligen innan jag kunde prata ordentligt och fortfarande cyklade med stödhjul, men ändå. Trots att jag valde en annan yrkesbana så är det definitivt inte för sent att byta, och byta igen. Med början på sidan 32 möter du höjdhoppsstjärnan Stefan Holm, som bland annat berättar om sitt färska karriärbyte. Numera vandrar han genom livet som en vanlig man, eller i alla fall lite vanligare än förut. Han har ett vanligt jobb med vanliga kollegor och skrivbordsarbete, men är ju ändå supermänniskan Stefan Holm. Världsmästaren, OS-guldmedaljören, På Spåret-segraren och Jerringprisvinnaren Stefan Holm. n ä r j a g t r ä f f a d e honom i Karlstad i mitten av oktober sken solen

över stan, precis som klichén har fått oss att mekaniskt upprepa när den värmländska staden kommer på tal. ”Sola i Karlstad” syftar egentligen på den omtyckta servitrisen Eva Lisa Holtz som levde i slutet av 1700-talet. Hennes glada humör gav upphov till smeknamnet ”Sola”, och sedan 1985 står hon staty utanför Stadshotellet, bland annat som en hyllning till den vanliga men stolta människan. s å a l l a n i va n l i g a , känn er hedrade! Jag tänker själv fira

vanlighetens lov hela vintern, genom att dagligen, någon gång mellan lunch och hemgång, utbrista: ”tänk att det redan är mörkt ute!”. Sedan ska jag, som det tillstår en vanlig människa, ta mig hem från jobbet och krypa ihop i fosterställning i tv-soffan och följa de rörliga bilderna, oavsett vad de visar. Nästa dag åker jag till jobbet igen och förundras framåt eftermiddagen över hur mörkt det redan har blivit. s o m s t u d e n t k ä n n e r m a n sig inte alltid så fantastisk, när det ska pluggas och tentas och sökas jobb.

När ”glad och ambitiös med många bollar i luften” känns långt borta kan du tänka på Stefan Holm och på Sola i Karlstad, och känna att det är okej att vara helt vanlig. Du kommer att vara fenomenal när det gäller, men ibland duger det att vara ordinär. Livet är ju inte en tävling, och du måste inte alltid vara den som hoppar högst.

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Trevlig läsning! Matilda Andréasson, redaktör

Redaktör: Matilda Andréasson Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf Medarbetare i detta nummer: Astrid Feldreich, Kristoffer Ingemansson, Livia Jakobsson, Malin Svensson, Ellen Persson, Helén Karlsson, Sara Schröder, Lasse Forsberg, Emma Phil.

Annonsmaterial/traffic: Matilda Andréasson, 08-459 24 36, traffic@examensguiden.se Produktionschef: Christina Rehn

Grafisk form: Helena Wikström

Internet: www.examensguiden.se

Illustrationer: Malin Wikegård

Tryckeri: Elanders Sverige AB

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

EXAMENSGUIDEN HT09

3-7.indd 3

Annonsbokning: Evelina Bernerskog, 08-459 24 05, evelina.bernerskog@compro.se Linda Rivera, 08-459 24 39, linda.rivera@compro.se

3

09-11-16 10.37


Redaktionella

4

3-7.indd 4

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.15


reportage 8-25

Karriär

26-29

Jobbsmart

30-31

Tema: Energi

32-38

Profilen: Stefan Holm

39

Karriär på olika sätt

40-41

Krönika

Vi har träffat en trainee på storföretaget Vattenfall. Här får du också tips och råd om vad du ska tänka på när du skriver ett CV och under en anställningsintervju. Dessutom ger karriärscoachen Nina Jansdotter smarta tips inför löneförhandlingen.

Det är viktigt att kunna hantera stress både som student och yrkesarbetande. För att undvika denna ångest är det bra med en vettig planering. Även träning och motion motverkar stress. Examensguiden ger dig bra träningstips som går att göra på kontoret.

Alstom är världsledande när det gäller att rena rökgaser från kraftverk. Genom att ta bort föroreningar bidrar Alstoms system till att minimera de farliga gaser som släpps ut genom kraftverkens skorstenar.

Det är drygt ett år sedan friidrottaren Stefan Holm slutade att hoppa höjd, och i dag arbetar han som kommunikatör på Karlstads universitetet. Examensguiden har pratat med Stefan om drivkrafter, målsättningar och hans nya jobb.

Karriär betyder inte uppåt och framåt för alla människor. Läs om fyra huvudtyper av karriärinriktningar, och vilka som är dess för- och nackdelar.

Emma Pihl är föreläsare och professionell coach och har fokus på din inre och yttre utveckling. I sin krönika skriver Emma att man ska lita på sin magkänsla!

EXAMENSGUIDEN HT09

3-7.indd 5

5

09-11-16 14.16


Redaktionella

6

3-7.indd 6

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.34


branschintervjuer Fackförbund Natasha Kavalic, Sveriges Ingenjörer ................................................................ 44 Lisa Nyberg, Tria ................................................................................................. 46 Energi & Kraft Elin Lund, E.ON ................................................................................................... 48 Gerd Lejdstrand, Fortum .................................................................................... 50 Alexander Lindqvist, OKG .................................................................................. 52 Anna Rylander, Vattenfall................................................................................... 54 Ekonomi, Revision & Skatter Victor Schön, KPMG ............................................................................................ 58 Transport, Resor & Logistik Evert Boeye, Vägverket ........................................................................................ 60 Industri & Verkstad Elin Sohlberg, Perstorp ....................................................................................... 64 David Strömbom, Sandvik .................................................................................. 66 Forskning, Teknik & Utveckling Anna Palmgren och Magnus Wakander, FMV................................................... 68 Ida Johansson, FOI .............................................................................................. 70 Christian Wiklund, ITT Water & Wastewater .................................................... 72 Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering ............................ 74 Markus Alsbjer, SP .............................................................................................. 76 Handel & Varumärken Sara Götesson, Arla Foods .................................................................................. 80 Emma Theandersson, IKEA ................................................................................ 82 Anna Barrner, Unilever ....................................................................................... 84 IT, Management & Telekom Pernilla Pettersson Emenius, Ericsson ............................................................... 86 Ellinor Jonsson, Hewlett Packard ....................................................................... 88 Tobias Andersson och Mattias Bolander, SAP ................................................... 90 Marit Täpp och Ronny Pettersson, Tieto ............................................................ 92

EXAMENSGUIDEN HT09

3-7.indd 7

7

09-11-16 10.34


karriär Det är mycket att tänka på i jakten på ett nytt jobb, men Examensguiden hjälper dig att klara av hela kedjan av utmaningar! Vi tipsar om hur du skriver ett CV, och den mentala tränaren Olof Röhlander ger sina bästa råd om vad du ska tänka på inför och under en anställningsintervju för att kamma hem drömjobbet. Personlighetstest är ett vanligt inslag under intervjun, och här kan du läsa allt om testerna och få hjälp att förbereda dig. När du väl har börjat jobba är det snart dags att löneförhandla. Karriärcoachen Nina Jansdotter ger bland annat rådet att tänka långsiktigt och inte bara på nästa lönekuvert. Lycka till!

8

8-41.indd 8

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.13


karri채r

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 9

9

09-11-16 10.13


karriär Checklista inför CV:t När du skriver ditt CV ska du lyfta fram de egenskaper och erfarenheter hos dig själv som kan vara till nytta för den eventuella arbetsgivaren. Den här listan ger exempel på rubriker man kan använda sig av, men välj ut de som passar dig och den tjänsten du söker bäst. Tänk på att CV: t inte ska vara längre än att det ryms på en A4-sida. Basuppgifter: Dessa behöver ingen rubrik, det framgår ändå vad det är. För- och efternamn, adress, telefonnummer som det lätt går att nå dig på, mailadress som är en privat adress och inte en adress som är relaterad till en nuvarande tjänst samt även ditt födelsedatum bör nämnas. Mål: Under denna rubrik kan du presentera dina yrkesmässiga ambitioner inför framtiden. Är tjänsten du söker inom ett nytt yrkesområde är det viktigt att förklara målet med ditt framtida yrkesliv. Få tar med den här punkten i sitt CV, vilket är dumt eftersom det visar på driftighet och en målinriktning. Profil eller egenskaper: Den här punkten är användbar om man haft många olika anställningar och vill fläta samman dem med en röd tråd. Berätta om dina personliga mål och lyft fram vad du vill och kan. Yrkeserfarenhet: Här listar du de anställningar som du har haft, med tidsperiod i år, vilken slags tjänst samt vilken arbetsgivare du arbetade för. Här kan du även få in arbetsuppgifter och information om tidigare företag. Utbildning: Lista dina utbildningar i kronologisk ordning, börja med den senaste och gå bakåt i tiden. Även interna företags- och föreningsutbildningar kan få plats här. Redovisa skolans eller utbildningens namn, vilken tidsperiod du studerade samt beskriv det viktigaste innehållet i utbildningen, exempelvis examensuppsats eller inriktning. Kurser: Ange kursens namn, innehåll och datum. Har du gått många kurser, ta bara med dem som kan vara relevanta för tjänsten du söker. Språkkunskaper: Lista de främmande språk du behärskar i någon mån. Börja med det språk du kan bäst och notera vilken nivå du hanterar språket på. Gradera kunskapen som avancerad, bra eller grundläggande. It-kunskaper eller Datakunskaper: Här redogör du för vilken it-kompetens du hanterar inom exempelvis ordbehandling, kalkyl, databaser, nätverk, etcetera. Notera på varje punkt programmets namn, din nivå i en gradering från grundläggande till avancerad kunskap, erfarenhet samt eventuell utbildning eller hur du använt dig av kunskaperna i yrkeslivet. Utlandserfarenhet: Längre resor tas här upp i kronologisk ordning, börja med den senaste och gå bakåt i tiden. Beskriv för varje resa vart du åkte, varför du åkte, vad syftet med resan var samt under vilken tidsperiod du var borta. Ta bara med de resor som gett dig kunskaper du kan applicera på det jobb du söker. Särskilda intyg: Lista och ange år för utmärkelser, priser, stipendier, diplom eller certifikat du fått. Andra meriter: Förtroendeuppdrag, körkort, personliga erfarenheter och militärtjänst är exempel på punkter som kan tas med under denna rubrik. Referenser: Ring alltid och fråga en referens innan du tar med dem på listan. Oftast anger man inte referenser i ansökan, utan skriver helt enkelt att de kan uppvisas vid förfrågan. Ett förslag är att lista dina referenser på en egen lista och överlämna vid förfrågan under en intervju. På den listan ska namn, befattning, företag eller organisation samt telefonnummer finnas med.

10

8-41.indd 10

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.13


karriär CV Lisa Larsson Lusvägen 1 111 11 Luseberga E-mail: lisa@lusemail.com Telefon: 070-000 00 00 Född: 1981-10-22   Mitt mål Att få arbeta som projektledare på ett växande företag där möjligheterna till varierade arbetsuppgifter är stora så jag själv kan få utvecklas i min profession.   Det här är jag Påhittig problemlösare med mycket god organisationsförmåga, som trivs både med att leda och samarbeta. Erfarenhet av ledararbete, utvecklingsarbete och undervisning. Stort socialt engagemang, bland annat ledare för Luseberga Scouter sedan fem år tillbaka. Femspråkig i svenska, engelska, tyska, spanska och persiska. Mina erfarenheter Deltagit som en av fyra lagmedlemmar i ESAB Cup två år i rad med framgångsrikt resultat (se bilaga). Hade huvudansvaret för två mycket uppskattade konferenser (se bilaga) i samarbete med fyra andra universitet. Arbetat som lärarvikarie i en högstadieklass i Loppboda. Varit ansvarig för att lägga sommarschema på Ica i Luseberga. Ökade försäljningen i universitetskafeterian med 38 procent under vårterminen 2003. Studerade två terminer på universitetet i Aix en Provence som en del av utbildningen.   Anställningar Kaféansvarig på universitetskafeterian ht 2007-vt 2008. Butikarbetare på Ica Kronan i Matsstad varje sommar mellan 2002 och 2007. Lärarvikarie Solbergaskolan, Tomteboda, ht 2000- vt 2001. Ambulansförare Akuten SÖS. Utbildningar Civilingenjörsexamen, Linköpings tekniska högskola, Industriell ekonomi. Examen 2008. 3-årig naturvetenskaplig gymnasieutbildning.   Språkkunskaper Utmärkta kunskaper i svenska och tyska i tal och skrift. Goda kunskaper i engelska, spanska och persiska genom utlandsvistelser, språkkurser med mera.   Datakunskaper Officepaketet, samt viss programmering.   Referenser lämnas gärna på begäran!

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 11

11

09-11-16 10.13


karri채r

12

8-41.indd 12

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.13


Trainee

karriär

smart övergång från studier till arbetsliv Är du ännu ett oupptäckt guldkorn som skulle vilja hitta en snabb men stabil väg in i arbetslivet? Då kan en traineetjänst vara något för dig. Att vara trainee ger en unik ingång till ett företag. Istället för att vara låst till en tjänst får du prova på flera olika yrkesområden under ett till två år. Samtidigt varvas praktikperioderna med utbildning så att du får ett helhetsgrepp om företaget och slutligen klarar av att anta utmaningarna inom en ansvarsfull position.

Traineens krav på programmet Precis som när du söker jobb är det viktigt att traineeprogrammet stämmer överens med dina egna mål och visioner. Även om det mer är undantag än regel finns det företag som anställer nyutexaminerade till lägre lön och sämre arbetsförhållanden under täcknamnet ”trainee”. Så ska det inte vara. Är du osäker kan du stämma av med något av fackförbunden.

Minimikraven Programmet ska: Q Ange mål, innehåll och hålltider för hela traineeperioden. Q Presenteras för den som söker innan anställning sker. Q Vara minst i ett år men inte längre än två. Q Omfatta både praktik och teori. Q Ha en kontaktman som följer traineen under hela programmet. Q Kunna ge traineen kvalificerad handledning. Q Vara väl förankrat i företaget så att chefer på olika nivåer ger den assistans som krävs för att uppfylla programmets intentioner och kvalitet. Q Anställningen ska motsvara ett verkligt behov av kvalificerad kompetens i företaget och kunna leda till en fortsatt anställning efter fullbordat program.

Önskemålen Programmet bör innehålla: Q Både obligatoriska och individanpassade moment som utformas i samråd efter individuella behov och ambitioner. Q Teorimoment som löper parallellt med annan verksamhet. Den kan innefatta företags- eller branschinformation och fördjupad utbildning i ämnesområden som är viktiga för företaget. Q Praktikmoment som innefattar systematisk cirkulation mellan olika avdelningar och funktioner. Arbetet bör vara så kvalificerat som möjligt. Q Praktik/studiebesök vid andra bolag inom koncernen när det gäller ett traineeprogram vid koncernbolag. Q Praktik utomlands när det handlar om internationella företag.

Tre tips om lönen Q Traineelönen bör ligga på samma nivå som för andra nyutexaminerade. Q Traineen ska omfattas av ordinarie lönerevisioner. Q I samband med övergång till ordinarie tjänst ska förhandling om lön och anställningsvillkor ske. Traineetiden ska då betraktas som en merit.

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 13

13

09-11-16 10.13


karriär Internationellt traineeprogram på ett

storföretag Vattenfall har 32 000 anställda och är Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten. Förutom i Sverige så finns Vattenfall även i Tyskland, Polen, Finland, Danmark, Storbritannien och Holland. Civilekonomen Johanna Wahlberg är trainee på Vattenfall och får arbeta med alltifrån utlandsprojekt och marknadsaktiviteter till att gå utbildningar om strategier och ledarskap. TEXT O CH FOTO: LIVIA JAKOBSSON

Varför sökte du till Vattenfalls traineeprogram? – För mig är det viktigt att få jobba med en intressant produkt och i en spännande bransch. Då jag alltid har varit intresserad av samhällsfrågor passar energibranschen bra, för den känns ständigt aktuell. Energi är något alla debatterar och diskuterar och det står nästan alltid någonting om det i tidningarna. Vattenfall kändes också intressant för att det är ett stort internationellt företag med ett bra traineeprogram. Hur gick rekryteringen till? – Först fick jag genomgå två intervjuer med rekryterare från Vattenfall, där jag bland annat fick presentera ett case på engelska. Därefter gick jag vidare till en assessment day där jag, och övriga sökande som var kvar i processen, fick delta i rollspel och göra olika tester. Vad får du göra under din traineeperiod? – Under ett års tid så får jag ta del av hela Vattenfalls verksamhet. Under sammanlagt sex veckor får alla 19 traineer delta i seminarieveckor. Vi får lära oss om Vattenfalls verksamhet, om ledarskap och Vattenfalls strategier. Dessutom får vi göra så kallade assignments utomlands där vi får lära oss mer om verksamheterna i Polen, Tyskland, Finland, Danmark, Storbritannien och samtidigt hjälpa till med skarpa uppgifter och projekt. Själv har jag även gjort verksamhetspraktik här i Sverige, där jag fått arbeta på en vattenkraftsstation samt gräva ner elkablar. Parallellt med övriga aktiviteter utför vi uppgifter åt våra hemavdelningar.

Vad kommer du att göra efter avslutad traineeperiod? – Som trainee blir du tillsvidareanställd från dag ett, vilket innebär att vi redan från början vet vilken avdelning vi kommer att hamna på. Så när programmet är avslutat så vet jag att jag har min plats på marknadsavdelningen. Även om det är en otroligt rolig tid som trainee så ser jag fram emot att komma igång att jobba på riktigt på avdelningen. Det kliar i fingrarna att få sätta igång på allvar, att långsiktigt få arbeta med ett projekt och få ett större ansvar. Kan du rekommendera studenter att söka till ett traineeprogram? – Absolut. Genom traineeprogrammet har jag fått chanser som jag inte hade kunnat drömma om annars. Inlärningskurvan är jättebrant här och jag har fått se många spännande delar av Vattenfalls verksamhet. Det känns som att allt är möjligt här och att det finns stor utvecklingspotential, både när det gäller geografiska och yrkesmässiga möjligheter. O

Vad är det bästa med att vara trainee? – Det bästa är nog att vi i traineegruppen har blivit så tighta. Vi lär oss mycket av varandra då vi arbetar inom olika områden och kommer från olika kulturer. Alla är extremt trevliga människor. I samband med seminarieveckorna försöker vi ses en extra helg för att kunna umgås privat. Sedan tycker jag det är ett bra program för att jag får se så mycket av Vattenfall och kan bygga upp ett nätverk som jag kommer att ha nytta av i min fortsatta karriär. Sedan är det ju bara positivt att det är ett internationellt program, det tillför något extra. Jag gillar att resa och blir inspirerad av att lära mig om olika marknader.

14

8-41.indd 14

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.13


karriär Vattenfalls traineeprogram Marie Gunnarsson är programme manager för traineeprogrammet. Varför har ni ett traineeprogram? – Energibranschen är, och kommer under många år att vara, i händelsernas centrum. Stora investeringsplaner skapar tillsammans med en generationsväxling tusentals arbetstillfällen hos oss de närmaste åren. Således fyller traineeprogrammet en viktig funktion i arbetet med att få in unga och duktiga medarbetare. Vattenfall har även en strategi att bli mer av ett internationellt företag och förbättra kunskapsöverföring länderna emellan. Det nätverkande som vi skapar kring vårt traineeprogram är en åtgärd för detta. Hur ser upplägget ut? – Traineeprogrammet är på ett år och vi har sex utbildningsveckor där våra deltagare får lära känna Vattenfall, utbilda sig i ledarskap och management samt ta del av våra strategiska ambitioner. Vi har även internationella assignments där varje trainee får arbeta utomlands i upp till fyra månader. Under årets gång får alla traineer jobba i virtuella projektgrupper med en redovisning i slutet av perioden. Som trainee är man tillsvidareanställd och måste samtidigt sköta sitt jobb på sin hemavdelning. Vad söker ni för personer? – Många tror att vi bara söker ingenjörer men så är absolut inte fallet. Varje affärsenhet erbjuder en traineeplats och vi söker därför personer inom olika områden. Förutom teknologer söker vi även ekonomer, personalvetare och kommunikatörer. Det är bra om man redan har internationell erfarenhet sedan tidigare och att man vill fortsätta att jobba internationellt. Varför söka ert traineeprogram? – Man kan säga att energibranschen är ”the heartbeat of the society”. Vi tillhandahåller el och värme för hela samhället och är en drivande europeisk aktör för att lösa klimatfrågan. Det innebär att man på Vattenfall får man vara med och påverka utvecklingen åt rätt håll. Jag tror att det kommer hända oerhört mycket inom branschen de närmsta åren och att få vara med på detta är otroligt spännande. Dessutom får man som trainee en bra start på sin karriär inom Vattenfall. Vilka kommentarer får ni om ert traineeprogram? – Nu när vi är halvvägs in det nuvarande programmet så var det en trainee som nyligen sa till mig: ”Nu fattar jag hur priviligerad jag är som får se alla aspekter av Vattenfall.” Som trainee får man verkligen lära känna Vattenfall utifrån ett helhetsperspektiv.

Vattenfall Vattenfall är en internationell koncern som producerar, distribuerar och säljer energi. Huvudproduktionerna är el och värme samt nättjänster, entreprenad och konsulttjänster. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Polen. Företaget har ca 32 000 anställda, varav 8 500 i Sverige och ägs till 100 procent av svenska staten.

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 15

15

09-11-16 10.13


karriär

Gör din personliga kartläggning Vad arbetsgivaren vill veta om dig under anställningsintervjun Vilka är dina mål och drivkrafter, vilka arbetsuppgifter föredrar du och hur fungerar du tillsammans med andra på jobbet? Här kan du förbereda dig på de områden och frågor som brukar dyka upp under intervjun. TEXT: MALIN SVENSSON

Arbetsstil • Vilka arbetsuppgifter tycker du om? Övergripande uppgifter eller sådana där du får möjlighet att gräva i detalj? Fastlagda rutiner eller efter egna ramar? Sådana som kräver snabba beslut eller sådana där du får tid att ta reda på fakta och vara påläst? Att utföra eller analysera? Att komma med egna idéer eller att verkställa andras? • Vilka aktiviteter får dig att glömma tid och rum? • Vilka saker undviker du gärna trots att du kan dem? • När känner du dig mest kreativ och jobbar bäst – under vilka arbetsförhållanden? Exempel på egenskaper som inverkar på arbetsstilen: Effektivitet, behov av ordning, pliktskyldighet, fantasi, intresse för kreativitet och konst, emotionalitet, äventyrlighet, intellekt och liberalism.

Relationer • Med vilka människor arbetar du bäst? • I vilka situationer föredrar du att samarbeta med andra eller att arbeta självständigt? • Vilken arbetsmiljö föredrar du, öppet kontorslandskap eller eget rum? • Hur mycket kontakt vill du ha med andra i ditt jobb? Internt? Externt? • Hur ger och tar du kritik? • Hur tror du andra uppfattar dig när du är i arbete? Hur väl stämmer det med hur du är innerst inne? • När du blir ledsen eller arg, hur kommer det till uttryck i en jobbsituation? Visar du det? Exempel på egenskaper som inverkar på relationer: Vänlighet, sällskaplighet, självsäkerhet, stressnivå/oro, ilska/irritation, självmedvetenhet, impulskontroll och sårbarhet, tillit, moralisk principfasthet, samarbete, anspråkslöshet och medkänsla/empati.

Mål och drivkrafter • Hur viktigt är det för dig att ha uppsatta mål att jobba mot? • Hur jobbar du mot mål och resultat? Drivs du av att nå ett mål snabbt eller är det viktigare att vägen dit känns bra? • Vilken roll trivs du bäst med i ett team? • Om du ser tillbaka – vad är du mest stolt över med dig själv? • Vad har du gjort som andra människor har gett dig beröm för? • Vad har du för drömmar om framtiden? Vad vill du förverkliga? Går det? Vågar du? Finns det några hinder? • Vad gör du om 5 år? Om 10 år? Exempel på egenskaper som inverkar på mål och drivkrafter: Självsäkerhet, aktivitetsbehov, effektivitet, behov av ordning, prestationsbehov, självdisciplin och försiktighet och sårbarhet. O

16

8-41.indd 16

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.15


karriär

Personlighetstest Om du ännu inte gjort något personlighetstest, bli inte förvånad om det dyker upp. I dag använder många företag personlighetstest vid rekrytering som ett urvalsinstrument i jakten på att hitta rätt medarbetare. Men vad mäter egentligen ett sådant test, hur används det och vilka rättigheter har du som genomför testet? TEXT: MALIN SVENSSON

i a r b e t s l i v e t a n vä n d s personlighetstest som ett hjälpmedel att bedöma en persons egenskaper och hur de kommer till uttryck i en given arbetssituation. Det kan vara i samband med rekrytering, utvecklingssamtal, inför utbildningssatsningar eller vid sammansättning av ett team. Syftet är att hitta styrkor, utvecklingsområden, intressen och matchning mot arbetets kravprofil. Målet är att få rätt person på rätt plats.

Mer om personlighetstest på nästa uppslag

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 17

Mattias Lundberg på Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP) svarar på några av de vanligaste frågorna om arbetspsykologiska test. Vad mäter ett personlighetstest? - Oftast mäter de interpersonella relationer, det vill säga hur vi kan förväntas uppträda mot människor i omgivningen. Testet mäter alltså inte personlighet, kunskaper, intelligens, behov, motiv, kemi eller värderingar. Du jämförs endast hur du är i förhållande till andra, inte vem du är. Testen bygger på en referensbank, en normgrupp, och man jämför personens egenskaper med normgruppen. Hur vet jag om testet håller måttet och mäter rätt? - Det man kan fråga är om testet vilar på någon vetenskaplig teori, om det är vetenskapligt publicerat och vem som är huvudman bakom. Vilka rättigheter har jag i en testsituation? - Så länge du inte är anställd har du inga juridiska rättigheter vilket gör dig väldigt utelämnad. Du kan tacka nej men det kan lika gärna sluta med att du inte får gå vidare i rekryteringen. Marknaden är helt oreglerad men seriösa testförlag tar ansvar och utför egna kvalitetstester och etiska riktlinjer till dem som använder deras test. Vad gör jag om jag känner mig kränkt? - Vi rekommenderar att företag som använder tester också har en testpolicy som säger vem man kan vända sig till men det är inte alls säkert att det är så. Du kan vända dig till oss, vi är alltid intresserade av att höra, men vi har inga befogenheter att göra något. Kan jag kräva att få en återkoppling? - Man bör få veta vad man har sagt och det är ju ofta ett bra diskussionsunderlag till intervjun, man kan dock inte kräva det formellt. O

17

09-11-16 10.15


karriär

5 personlighetsdrag som mixas Big 5-teorin ligger till grund för många av dagens personlighetstest. Genom att tolka kombinationer av olika egenskaper får man fram typiska beteenden. Emotionell stabilitet stressnivå/oro, ilska/irritation, depression, självmedvetenhet, impulskontroll och sårbarhet

Extraversion vänlighet, sällskaplighet, självsäkerhet, aktivitetsbehov, glädje och behov av spänning

Vänlighet tillit, moralisk principfasthet, altruism, samarbete, anspråkslöshet och medkänsla/empati

Målmedvetenhet – ansvarskänsla effektivitet, behov av ordning, pliktskyldighet, prestationsbehov, självdisciplin och försiktighet

Öppenhet för nya erfarenheter fantasi, intresse för kreativitet och konst, emotionalitet, äventyrlighet, intellekt och liberalism

Hur djupt når man? m y c k e t f ö r e n k l a t k a n m a n tänka sig en lök i genomskärning med olika lager. Allra längst in i kärnan finns våra instinkter och basala behov som vi föds med. I nästa lager ligger värderingar, attityder, känslor och tankar, sådant som formas i takt med att vi identifierar oss med omvärlden. Yttersta lagret är det vi visar upp för omvärlden i form av medvetna och omedvetna beteenden. Ju äldre vi blir desto bättre lär vi oss att kontrollera våra impulser, behov, tankar och känslor och på så sätt behöver ett beteende inte alls motsvara våra värderingar eller behov. Personlighetstest med färdiga svarsalternativ når det första lagret, inte längre än så. Rekryterare kan däremot använda det som ett diskussionsunderlag och med hjälp av fördjupande frågor ta reda på de värderingar och behov som ligger bakom. O

18

8-41.indd 18

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.15


karriär

Idioterna sållades bort på 1800-talet - ett stycke testhistoria TEXT: MALIN SVENSSON

a t t t e s t a s f ö r t j ä n s t e r i arbetslivet är knappast något nytt påfund. År 2000 före Kristus, under Ming-dynastin arrangerades vart tredje år lokala, regionala och nationella tävlingar med muntliga färdighetstest inom juridik, skrivning, lantbruk och huvudräkning för rekrytering till olika tjänster. Långt senare, under kolonialtiden på 1800-talet märkte engelska missionärer och diplomater att de offentligt anställda i Kina låg på en högre kunskapsnivå än engelsmännen. Engelska regeringen lät pröva testmetoden och vartefter Ostindiska Kompaniet rönte allt större framgångar, började även tyska och franska kolonier använda samma metod. Den starkaste överlever På 1850-talet gav Charles Darwin ut boken ”The origin of the Species” där han fastslog att det finns individuella skillnader mellan människor som avgör överlevnad och framgång. Han myntade uttrycket ”the survival of the fittest” och menade att vad som gör en art framgångsrik beror på individuella anlag. Ungefär 20 år senare gav Sir Francis Galton, en släkting till Darwin, ut boken ”Heredius Geneus” som inte bara betraktade anlag utan också personliga egenskaper. James McKeen Cattell forsatte på Galtons teorier och myntade uttrycket ”intelligenstest” 1890.

Stark kritik Under 60- och 70-talet blev kritiken stark mot testanvändningen, bland annat på grund av att forskningen och rättigheterna att använda test släppts till kommersiell miljö. Många test, av mer eller mindre tvivelaktig karaktär, florerade på marknaden. I slutet av 80-talet gjordes ett stort framsteg med femfaktormodellen (FFM) eller McCrae & Costas Big 5. Man sammanfattade då faktorsanalytisk personlighetsforskning i fem övergripande dimensioner. Dessa är idag utgångspunkten för många test. Trenden idag Användandet av test ökar. Dels har det varit en ökad rekrytering, dels lägger företag allt större vikt vid att göra korrekta rekryteringar med kvalitet. Ytterligare ett skäl är att alltfler företag lägger ut sin rekrytering på professionella aktörer som använder test. Trenden går också mot en ökad användning av test via nätet och att allt fler satsar på kombinationstester där både IQ och beteende mäts för att få någon form av helhetsbild. O

Kraniemätning 1905 kom Binet-Simons första intelligenstest ut. Den undersökte bland annat ordförråd, taligenkänning, läsning, huvudräkning men även människors kraniestorlek. Man hade då en teori om att huvudets storlek hade betydelse för intelligensen. Syftet med intelligenstestet var att hjälpa barn i skolåldern som kunde behöva extra undervisning. Binet tog fram den första IQ-skalan och kategoriserade de lägst begåvade som debila, imbecilla eller idioter. På 20-talet började man skilja mer noggrant mellan IQ-test, som mäter förmåga eller potential, och på personlighetstest. De tidigaste personlighetstesterna utvecklades på uppdrag av militären i syfte att sålla bort olämpliga kandidater. Under 40-talet tog forskningen fart och genom att faktoranalysera en stor mängd identifierade egenskaper, reducerades de till ett antal huvudgrupper. 1948 introducerade Cattell 16 PF, med 16 personliga faktorer som blev grund för många personlighetstester.

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 19

19

09-11-16 10.15


karri채r

Klara din anst채llningsintervju med

20

8-41.indd 20

mental EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.15


karriär Olof Röhlander är licensierad mental tränare och arbetar bland annat som mental coach för svenska bordtennislandslaget och Örgryte Fotboll. Han driver sajten upphopp.se där inspirerande läsning serveras tillsammans med tips för motivation och målsättning. Här delar Olof med sig av sina bästa råd inför en anställningsintervju. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

d u ä r k a l l a d p å anställningsintervju för ditt drömjobb, och nu gäller det att visa framfötterna. Tycker du att det är lättare sagt än gjort att vara avslappnad, glad och positiv när du är svettig i handflatorna och mest vill springa hem? Du är inte ensam om att känna så, men nervositet behöver inte alltid vara negativt. – Vi blir ofta nervösa innan vi ska prestera. Nervositeten beror på att det är något som vi anser vara viktigt för oss och att det finns ett visst spänningsmoment inbyggt i utmaningen. Fjärilarna i magen är bara ett sätt för kropp och sinne att ladda upp för att kunna vara bäst när det gäller. Det sämsta för en prestation är nämligen att vara för avslappnad, loj och oengagerad, säger Olof Röhlander.

träning EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 21

Lyft fram personliga kvaliteter För att undvika onödig nervositet är det viktigt att vara väl förberedd. En enkel åtgärd för att du ska känna dig bekväm är att se till att komma till intervjun i rätt kläder. – Klädkoden beror ju såklart på vart man ska på intervju. En grundprincip är ändå alltid den så kallade HRFprincipen: Hel, Ren och Fräsch. Har du skor som går att putsa, se till att de är putsade. Har du skjorta, se till att den är välstruken. Små saker kan göra en stor skillnad i intrycket, tipsar Olof. Vissa intervjufrågor kan du nästan räkna med att få, och en av dem är frågan om löneanspråk. Det vanligaste tipset verkar vara att man ska försöka slingra sig ur den, men Olof säger att det framförallt gäller att veta vad man talar om innan man ställer krav. – Kolla upp innan vad man brukar tjäna i din position. Det gör dig oerhört mycket lugnare och säkrare när du svarar på den frågan för då riskerar du inte att helt vara ute och cykla i dina löneanspråk. Samtidigt gäller det att visa att du tycker att du ska ha en skälig och bra lön eftersom du kommer att utföra ett mycket bra arbete och de kommer att skatta sig lyckliga över att de valde just dig. En annan knepig punkt är uppmaningen att nämna tre negativa egenskaper. – Här får du vara lite smart. Nelson Mandela sa i ett tal: ”Du tjänar inte världens syften genom att nedvärdera dig själv.” Visst kan du erkänna brister som du har men du behöver inte gå till överdrift, säger Olof. Som nyutexaminerad student saknar du kanske tidi-

21

09-11-16 10.15


karriär

Maxa dina mentala muskler med

gare erfarenhet av jobbet du söker. Istället för att hänga upp dig på det bör du framhäva dina personliga egenskaper. – Alla människor har erfarenheter och det gäller att lyfta fram sina personliga kvaliteter. Tror arbetsgivaren att du är en läraktig, framåt, glad och målinriktad person så vet de att du kommer att fixa det mesta även om du inte kan allt redan. Mental styrka viktigare än rätt meriter Olof menar att en av de viktigare faktorerna för framgång i livet är förmågan att vara mentalt stark, och att människor vi ser upp till är sådana som trots dåliga förutsättningar lyckas nå sina mål. Han poängterar att alla framgångsfaktorer är träningsbara och att alla som vill kan göra en förändring och utvecklas som människa, genom ”mental styrketräning”. – Det innebär i korthet att se utmaningar och problem som tillfällen att träna sig att bli mentalt starkare. Med mentalt stark menar jag här förmågan att kunna koncentrera sinnet på det du vill och kunna koppla bort alla ovidkommande faktorer. Det du fokuserar på får du mer av – så om du kan träna upp förmågan att fokusera på rätt saker så kommer du få mer av det. Läs och praktisera Olofs tips om mental träning, och lycka till på intervjun! O

22

8-41.indd 22

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.18


karriär

Olof Röhlanders bästa tips Ett tips inför intervjun är att blunda och för din inre syn se hur du önskar att det ska gå. Visualisera hur du är lugn, säker och trygg i dig själv ända från det att du stiger innanför dörren till företaget till dess att du lämnar intervjun.

En annan metod är att fundera över hur någon annan, som du vet skulle klara en intervju galant, gör. Blunda och låtsas att du är den personen och gå mentalt in i intervjun. Hur tänker, känner och agerar du då? Gör den här övningen så fort du får möjlighet och upplev för varje gång hur du växer som människa och snart inte behöver hjälp av den andre personen, utan kan göra detta i ditt huvud själv. På så sätt skapar du en målstyrd automatik där chansen ökar att det sen blir som du tänkt dig.

Ställ dig frågan hur du skulle reagera om intervjun blev inställd. Skulle du bli besviken? Då är det ett tecken på att nervositeten är positiv. Fjärilarna i magen är ett gott tecken på att du är laddad och är du dessutom ordentligt förberedd, kommer du att prestera maximalt. Nervositeten kommer att försvinna efter några minuters intervju.   Om du, trots mental träning, drabbas av blackout eller tunghäfta när det är dags för en viktig fråga under intervjun, be om lite betänketid eller att få återkomma till frågan senare under intervjun - kanske efter att ni har tagit en paus.

Märker du att du målar upp ett skräckscenario? Se till att stoppa tankarna i tid, genom att använda ett gummiband som du ”snärtar” mot handleden. Det gör det nästan omöjligt att fortsätta tänka det du gjorde innan. Vid skräckscenariotänkande reagerar kroppen fysiskt på något som i själva verket aldrig inträffat, utan bara utgörs av din fantasi. Målar du upp skräckscenariot tillräckligt många gånger är det risk att det blir till en självuppfyllande profetia. Enda gången du kan tillåta dig att tänka på detta sätt är för att ha en plan B utifall nåt liknande skulle hända under intervjun. Då minskar nämligen rädslan eftersom du är förberedd. Ställ dig frågan ”Vad är det värsta som kan hända?”. Det ger dig perspektiv på situationen och avdramatiserar anställningsintervjun.

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 23

23

09-11-16 14.19


karriär

”Tänk långsiktigt, inte bara på nästa lönekuvert” Karriärcoachen Nina Jansdotter om hur du löneförhandlar

FOTO: HELÉN KARLSSON

24

8-41.indd 24

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.19


karriär Tycker du att du får för lite betalt för ditt arbete är löneförhandlingen din chans att påverka. Men stirra dig inte blind på lönen, kanske finns det andra förmåner som kan gagna dig i framtiden? Examensguiden bad karriärcoachen Nina Jansdotter att lära oss löneförhandla. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

n i n a j a n s d o t t e r h a r l å n g erfarenhet som karriärcoach, författare och föreläsare, och ingår bland annat i samarbetet Drömjobbet, där arbetssökande helt kostnadsfritt erbjuds en personlig jobbcoach. Nina ger ofta råd om hur man löneförhandlar, bland annat i tidningen Expressen. – Man ska ha så mycket information som möjligt innan man går in i löneförhandlingen, man måste vara väl förberedd. Läs lönestatistik, prata med kursare som kanske redan har löneförhandlat. På fackförbunden kan du också få hjälp med vad du borde tjäna, eller om du redan har ett jobb så kan du prata med dina kollegor om deras lön. Det har visat sig att om lönefrågan är avdramatiserad på arbetsplatsen så har alla generellt sett en högre lön än om det är tabu, säger Nina. Hon betonar att det visserligen är viktigt att ha statistik som stöd, men att det allra viktigaste är att hitta sina egna argument. – Tänk på att sätta dig själv i centrum istället för att jämföra med andras löner eller racka ner på någon annan. Många studenter är rädda att få en för låg ingångslön, vilket Nina tycker är en överdriven oro. – Det är inte hela världen. Det behöver inte alls betyda att man fastnar i en för låg lön, de flesta byter ju också jobb flera gånger under karriären så det är absolut inte kört för det. Men sätt upp tre lönenivåer som du bestämmer dig för innan lönefrågan kommer upp - en drömnivå, en realistisk nivå och en lägstanivå. Hårda fakta Det kan vara bra att du under året samlar på dig konkreta exempel på hur du har bidragit till företagets lönsamhet eller tagit ett större ansvar för någon del i verksamheten. På så sätt har du flera bra argument att välja på när det är dags. Du kan också brainstorma fram argument och sedan välja ut tre stycken som du använder under själva förhandlingen. Men hur mycket har man egentligen att sätta emot om chefens bud är på tok för lågt? I ekonomiskt osäkra tider är argument som ”det finns inte utrymme i budgeten” svåra att rå på. – Ge inte upp direkt och säg att du förstår att det inte finns några pengar, utan stå på dig. Visar det sig att det inte finns några pengar så finns det kanske andra saker du kan få, som gymkort, försäkringar, möjligheten att jobba hemifrån ibland eller kompetensutveckling, som ju kan leda till högre lön i framtiden. Glöm inte att tänka

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 25

långsiktigt, och inte bara på nästa lönekuvert, tipsar Nina. När det gäller att argumentera så är det hur väl du har presterat och uppnått dina mål som avgör ledningens vilja att höja din lön eller inte. När du redan är anställd är din bakgrund med studieresultat och annat ganska oviktigt. – Om man har en anställd som presterar jättebra och en annan som presterar sämre men har bättre betyg från utbildningen är det ju den förstnämnda som får högre lön. Är du nyanställd hänger lönen mycket på vad ledningen förväntar sig att du ska prestera framöver. När du förhandlar ska du prata i termer av kronor och ören, procent och andra hårda fakta, det språk som budgetansvariga förstår. Din privatekonomi, som höga räntor eller studielån, är inte intressant och är saker du inte ska ta upp. Kan jag hota med uppsägning för att få min vilja igenom? – I extremfall, men då måste du vara beredd att verkligen sluta, annars tappar du ju ansiktet. Detta kanske mest är aktuellt om du har två jobb att ställa emot varandra, då kan du vara lite tuffare. Men tanken är att båda parter ska vara nöjda, och chefen ska inte känna sig skrämd till att säga ja till dina krav. Viktigt att lyssna Tyvärr är det fortfarande en verklighet att kvinnor tjänar sämre än män i många branscher. Nina säger att sättet vi löneförhandlar på också skiljer sig åt. – Generellt kan man säga att män har större självförtroende, och kvinnor vill vara mer till lags. Om en kvinna ska våga säga ”jag är värd detta” så krävs det att hon är världsbäst, medan män skäms mindre för att skryta. Kvinnor tror också att det räcker med att vara duktig, men man måste faktiskt visa upp det och argumentera för sin sak. Trots goda argument finns risken att du får nöja dig med en lägre lön än du tänkt. Glöm då inte att utnyttja tillfället för att ta reda på vad som krävs för att du ska få högre lön nästa gång. – Fråga vad som värderas högt på arbetsplatsen. Om du kanske kan saker som inte värderas alls, kanske du ska jobba någon annanstans. Det är viktigt att du lyssnar på ledningens argument och antecknar. Du kan mycket väl ställa frågan ”Vad ska jag göra för att få 3000 kronor mer i lön?”. Till nästa löneförhandling har du det svart på vitt, och det är svårt att argumentera emot. Nina har i största delen av sitt arbetsliv varit egen företagare och har inte upplevt många egna löneförhandlingar, men säger att hon någon gång gjort misstaget att lägga första budet trots att hon inte var fullt påläst. – Får man ett ja direkt kunde man antagligen ha fått mycket mer. Så det är ju ett tips: är du osäker så lägg inte första budet, utan våga ha is i magen och fråga först vad de hade tänkt sig. O

Löneförhandla, kvinna! Fyra av tio nyexaminerade löneförhandlade när de fick sin nuvarande anställning, vilket lönar sig rejält. De som angav löneanspråk fick i genomsnitt 1 700 kronor högre lön än de som inte angav några krav. Det lönar sig också mer för kvinnor än män att löneförhandla. Kvinnor som anger löneanspråk får i genomsnitt 1 900 kronor mer än kvinnor som inte gör det. För männen är motsvarande skillnad 1 500 kronor. Allt färre män löneförhandlar, samtidigt som andelen nyexaminerade kvinnor som löneförhandlar ökar. Av dem som tog examen läsåret 2007/08 angav 42 procent av kvinnorna löneanspråk och 38 procent av männen. De män som löneförhandlar anger dock i genomsnitt 1 100 kronor högre löneanspråk än kvinnorna, vilket kan vara en delförklaring till varför män fortfarande har högre lön än kvinnor. (Källa: ”Stora löneskillnader mellan könen – Juseks undersökning av nyexaminerade 2009”)

25

09-11-16 14.19


jobbsmart

Ångest, ångest, Visst har du någon gång känt att du inte pluggat tillräckligt inför en tenta? Eller när du tagit en paus från allt pluggande tänkt ”egentligen borde jag sitta och plugga just nu”? Detta är studenternas dilemma och för många resulterar det i tentaångest. – Men med en vettig studieplanering i vilken man vinnlägger sig om att skilja på arbetstid och fritid kan man motarbeta detta, säger Hilla Möller, studentkurator på Studenthälsan vid Lunds universitet. TEXT: LIVIA JAKOBSSON

FOTO: SARA SCHRÖDER

t e n t a å n g e s t ä r i n t e så kallad rampfeber där man skärper sinnena och samlar sig inför uppgiften på ett konstruktivt sätt. Studenter som söker för tentaångest har ofta besvär som hämmar dem så pass i föreberedelser och under tentamen att de inte gör sig själva rättvisa. – Tentaångest har många skepnader och symtomen är individuella. Vissa drabbas av blockering redan i pluggandet inför en tenta, medan andra fixar att läsa in denna men får blackout när de kommer till tentamen. Sedan finns det studenter som lyckas att plugga och skriva sina tentor men som mår riktigt illa, har ont i magen och sover dåligt, berättar Hilla. Anledningen till varför en student får tentaångest är mycket individuell, men Hilla ser dock flera återkommande orsaker. Höga krav på sig själv, bristande motivation, dålig studiedisciplin, svårigheter att koncentrera sig och prestationsbaserad självkänsla kan resultera i tentaångest. Våga prata om det Tentaångest är vanligare än vad kanske många tror. En undersökning på 1990-talet visade att cirka 20 procent av studenterna vid Lunds universitet hade stark oro eller ångest i samband med tentamen eller motsvarande prestationer. Redan veckor innan tentamen går det dock att göra vissa förberedelser för att dämpa ångesten. – Kolla över dina studievanor: var när och hur studerar du som bäst. Kom igång med tentaförberedelserna i tid, ta hjälp av kamratstudiegrupper och sätt rimliga och uppnåeliga mål. Prata dock inte betyg och tentor med kurskamrater, som ofta stressar upp

ännu mer. Våga istället prata mer om tentaångest och upptäck att du inte är ensam om detta problem, uppmanar Hilla. Ta även vara på de resurser som ditt universitet eller din högskola erbjuder. Ta hjälp av studievägledare för studieupplägg och studieteknik och besök Studenthälsan när du behöver jobba med din självkänsla, höga krav och brist på studiekoncentration. Beröm dig själv När tentamensdags närmar sig och du är inne i en tung tentaperiod finns det ytterligare steg du kan ta för att må bättre. – Se över din livsstil, hur du äter, sover och motionerar. Om inte dessa basala aspekter av livet fungerar är det svårt att få studierna att fungera tillfredställande. Lägg in pauser och enkla avslappningsövningar och inte minst, kom ihåg att berömma och belöna dig själv när du har gjort något bra! Ett annat tips kan vara att försöka vända uppmärksamheten bort från dig själv och mot ämnet och tänka på hur du ska få andra att bli lika fascinerade av det du läser som du själv kanske är, förklarar Hilla. Trots att du försöker slappna av med annat kan det vara svårt att hantera det faktum att du i bakhuvudet tänker att ”jag borde nog plugga lite till”. Byt i sådana fall miljö. Gå till biblioteket eller någon lässal och fokusera på pluggandet under en bestämd tid. När du sedan är klar går du därifrån och har lättare att unna dig att vara ledig. Och om det fortfarande inte går och ångesten smyger sig på? – Då är det dags att ta kontakt med studenthälsovård eller få någon annan professionell hjälp. Studenthälsan i Lund erbjuder förutom individuella behandlingssamtal även grupper för studenter med tentaångest. Kolla på din studieort vilket utbud som finns, avslutar Hilla. O

Så här förbereder du dig Veckorna före en tenta: • Planera och skaffa översikt över studierna • Planera fritiden för att motverka stress och få tid till återhämtning • Hitta en fungerande studieteknik • Tänk positivt: du är duktig och kommer att klara tentan • Tänk på att tentan inte är livsavgörande

26

8-41.indd 26

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.19


jobbsmart

ångest

inför en tenta! Dagen innan:

På tentadagen:

• Läs helst bara på förmiddagen, ta ledigt resten av dagen • Gör gärna någon fysisk aktivitet • Tänk konkret på tentan, skriv ned vad du är rädd ska hända och vad du gör om det händer • Tänk på att du gjort vad du har kunnat

• • • • • •

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 27

Ät en ordentlig frukost Gör något praktiskt på morgonen istället för att vänta på tentan Kom i tid Tänk positivt: världen går inte under om du misslyckas Glöm inte att lärarna bara är vanliga människor Om du blir stressad, fokusera på andningen. Det gör att du automatiskt slappnar av.

27

09-11-16 14.19


jobbsmart

Vikten av

vardagsträning Att ta in träning i sin vardag kan kännas både betungande och som ytterligare ett måste. Kristina Westermark har jobbat som träningsinstruktör i flertalet år och menar att det inte alls behöver kännas omständligt och tidskrävande. – Träning behöver inte innebära att du ska lyfta vikter på gymmet två timmar per dag. Att göra de små sakerna är minst lika viktigt för att kroppen ska må bra, säger hon.

Träningstips i vardagen:

TEXT OCH FOTO: SARA SCHRÖDER

• Cykla till jobbet.

k r i s t i n a f ö r k l a r a r över en kopp grönt te, varför det är viktigt att

• Gå av en station tidigare och gå sista biten till och från jobbet. • Ta en promenad på lunchen. En kvart är bättre än ingenting alls!

träna. – För den som precis har investerat tid och pengar, äntligen fått sitt drömjobb och vill satsa allt på sin karriär, är det bara dumt att inte investera i sig själv. För att orka prestera på topp är det viktigt att ge din kropp det den behöver, både när det gäller kost och motion. Först när vi laddar batterierna, kan vi köra på för fullt igen. Det är viktigt att helt släppa jobbet i små pauser, då blir vi både stresståliga och fulla av ny energi. Att träna behöver inte vara tråkigt enligt Kristina. Alla kan hitta något som passar, vilket är lika viktigt för motivation som för prestation. Att variera träningen är lika betydande som att äta en varierad kost. På de flesta träningsanläggningar i dag finns ett stort utbud av träningsformer. Tycker man inte om att stänga in sig på ett gym, kan man ge sig iväg till simhallen eller ta en promenad. Bara man rör på sig.

s t r u k t u r ä r n å g o t a n n a t som är viktigt. Kroppen mår bra av rutiner och det hjälper oss att komma i balans. Ett vanligt misstag som många gör är att gå ut för hårt i början av en träningsperiod. – Det som händer då är att kroppen inte hinner med och immunförsvaret försämras. Oftast slutar det med en rejäl förkylning med påföljden att man får börja om igen från början. Då kan det vara svårt att hitta rytmen igen, förklarar Kristina. Det är viktigt att se träningen i ett längre perspektiv och se det som en del av ens livsstil. Det går inte att lagra träning och kondition är färskvara. Att träna sju dagar ena veckan för att nästa vecka inte träna något alls, fungerar alltså inte. Lika viktigt som regelbundenhet, är att sova och äta ordentligt. Det är när du sover som kroppen byggs upp och har du inte ordentligt med energi i kroppen när du tränar, börjar muskler brytas ner. – Något annat som är minst lika viktigt som träning är kroppskännedom. Ställ dig framför en spegel och känn efter hur det känns när du står rakt. Ofta tror vi att vi sträcker på oss fast vi inte gör det, bara för att kroppen har vant sig vid att gå böjd, berättar Kristina. O

28

8-41.indd 28

• Ställ pärmarna lite längre bort så du måste resa dig upp och gå för att hämta dem. • Kräv ett höj- och sänkbart skrivbord på ditt jobb. När du står, tänk på att stå aktivt, det vill säga kroppsmedvetet. • Ta trapporna istället för hissen.

• Försök ta kortare pauser en gång i timmen. Du orkar ha maximal koncentration i runt en timme, sedan behöver hjärnan tänka på annat en stund. • Skaffa stegräknare och starta tävling på jobbet om vem som går längst på en dag. • För den som gillar siffror är en pulsklocka en bra investering. Med den kan du både gör grafer, räkna ut snittpulsen och enkelt se hur din vilopuls förändras allt eftersom du tränar. • Inse att träning är en investering i dig själv och din egen kvalitetstid som du förtjänar. Du har bara ett batteri och det behöver laddas för att du ska kunna prestera på topp.

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.19


jobbsmart Andning: börja med att känn efter hur du sitter och rätta till din hållning om så behövs. Slut gärna ögonen och koncentrera dig på din andning. Andas långsamt in genom näsan. Fokusera på att andas djupt och få ner luften långt ner i lungorna. Det ska kännas som att du andas med magen. Andas ut genom näsan igen och fokusera på hur det känns när luften lämnar din kropp. Nacke: Slappna av i kroppen och luta huvudet försiktigt åt ena hållet. Låt musklerna sträckas ut av huvudets tyngd. Räta försiktigt upp huvudet och upprepa fast åt andra hållet. Här behövs ingen extra hjälp att sträcka ut musklerna i form av en hand på huvudet. Huvudet är tillräckligt tungt i sig så länge man tillåter musklerna att ge efter och slappna av. Upprepa åt varje håll cirka fem gånger, eller så länge tills du känner att musklerna har syresatts och sträckts ut. Axel: Sträck upp armarna ovanför huvudet och knyt händerna. Sänk sedan axlarna så lågt du kan och håll kvar så en stund. Bra för att få axlarna att slappna av och öka medvetenheten om hur spända axlarna kan vara. Rotation: Sitt rakt i ryggen. Håll armarna i nittio grader och lås armbågarna intill kroppen. Vrid sedan bålen åt en hållet och håll kvar i ytterläge ett tag. Vrid sedan sakta tillbaka för att stanna upp i utgångsläget. Rotera sedan åt andra hållet, håll kvar ett tag och kom sedan tillbaka. Viktigt är att höften och sittbenen hålls låsta i ursprungspositionen, liksom huvudet. Hakan ska vara parallell med golvet och det enda som ska vridas är ryggraden. Vill du göra övningen lite svårare kan du hålla i en pärm. Då får du in lite styrketräning i övningen. Sidsträck: Sträck ut höger sida genom att sträcka upp armen. Sträckningen ska gå genom hela sidan, så tänk på att sträcka ända ut i fingertopparna. Samla ihop och kom tillbaka, för att sedan sträcka samma sida igen, men denna gång med mål att nå lite längre med fingrarna. Gör tre gånger på ena sidan för att sedan göra samma procedur på andra.

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 29

29

09-11-16 14.19


energi

V채rldsledande och utvecklande

30

8-41.indd 30

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.18


energi

miljöarbete Projektledning, försäljning och att vara länken mellan kund och produkt. Det är några av Carna Perssons arbetsuppgifter som Sales & Proposal Manager på Alstom i Växjö. Resultatet av hennes arbete är renare luft i hela världen. TEXT: ASTRID FELDREICH

c a r n a p e r s s o n a r b e t a r som Sales & Proposal Manager på Alstom i Växjö. För två år sedan började hon sin karriär inom företaget som processingenjör, men kände ganska snabbt att det var försäljning och projektledning som var hennes område. – Jag tyckte att var spännande att komma ut till kunder redan som processingenjör, men kände att det vore kul att vara med redan från början, innan systemkoncepten var satta. Min chef uppmärksammade detta och jag fick möjlighet att bli offertansvarig. Nu träffar jag kunderna när deras projekt precis är i sin linda, när de vet att de behöver ett reningssystem, men inte riktigt vilken typ. Det är upp till mig att förstå kunden, omvandla deras önskemål och sedermera presentera en optimal lösning för dem. Till sin hjälp har Carna ett projektteam som består av omkring sju personer, allt från ingenjörer till controllers och planerare. Carna själv läste till civilingenjör i energiteknik i Umeå. – Det har varit en perfekt utbildning för mitt jobb på Alstom. Många är ingenjörer i grunden, men eftersom det är ett så pass stort företag behöver vi många olika kompetenser, såsom ekonomer, jurister och HR-ansvariga. Världsledande på ren luft Alstom är världsledande när det gäller att rena rökgaser från kraftverk. Genom att ta bort föroreningar bidrar Alstoms system till att minimera de farliga gaser som släpps ut genom kraftverkens skorstenar. Upp till 99,9 procent av de skadliga ämnena i rök-

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 31

gaserna som bildas då kol, biomassa eller hushållsavfall förbränns, såsom klorider, svaveldioxider och tungmetaller, avskiljs. Carna och hennes kollegor jobbar nära kunden och skapar unika lösningar för varje ny kraftanläggning. Med Alstoms utvecklingscenter, ett världsledande forskningsinstitut som är specialister på gasrening, i samma område är det lätt att ligga steget före. Forskning kring koldioxidrening är ett område som bara blir allt mer aktuellt. – Att vara lyhörd för vad kunden efterfrågar är viktigt. Vi utvecklar exklusiva lösningar för varje ny anläggning. Det ställs allt högre krav på energieffektiva system, så det gäller för oss att ligga i framkant när det kommer till miljöfrågor. Den här typen av reningssystem är i många fall den största investeringen som kraftbolag gör. Därför är det viktigt att det sköts på ett professionellt sätt, säger hon. Stora möjligheter att resa Alstom satsar mycket på kompetensutveckling, och företaget samlar ett brett kursutbud inom det de kalllar för Alstom University. De anställda erbjuds regelbundet att delta i kurser utomlands. Koncernen är global och finns representerad i 70 länder. – Jag har till exempel läst kurser i försäljning på Alstom. Förutom att vidareutbilda mig får jag tillfälle att träffa människor från andra delar av koncernen, vilket är nyttigt. Utöver kurser kräver mitt arbete att jag reser ofta och träffar kunder. För den som vill finns stora möjligheter att röra på sig inom företaget. Bland annat kan man arbeta i England, Frankrike och Italien, säger hon. De flesta som flyttar till Växjö för att jobba på Alstom kommer från andra delar av landet eller världen. Det skapar en bra sammanhållning och gör att det är lätt att komma in som ny. Åldersfördelningen är jämn och arbetsmiljön präglas av god stämning mellan kollegor. – Jag har känt att det har varit lätt att bli en del av gruppen här. Alstom arrangerar också aktiviteter efter arbetstid, och många umgås privat. Till exempel spelar man golf eller sportar tillsammans vilket betyder mycket om man är nyanställd. Dessutom har vi bra chefer som är lyhörda för hur de anställda vill utvecklas, säger Carna. O

31

09-11-16 10.18


Frรฅn medaljรถr till

32

8-41.indd 32

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.18


kommunikatör

Stefan Holm har hittat sin nya karriär När Stefan Holm lämnade idrottskarriären bakom sig hamnade han på Karlstads universitet, där han en gång var student. Som anställd på avdelningen för kommunikation och samverkan arbetar Stefan bland annat med universitetets idrottssatsningar och fungerar som ansikte utåt. Han berättar att han inte saknar pressen det innebär att vara i friidrottens absoluta toppskikt. Men tävlingsinstinkten, den sitter i. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N F O T O : L A S S E F O R S B E R G

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 33

33

09-11-16 10.18


Namn: Stefan Christian Holm Född: 25 maj 1976 Familj: Frun Anna och 5-årige sonen Melwin Bor: Karlstad Kuriosa: Syntes under hösten som coach i tv-programmet ”Vem kan slå Filip & Fredrik” där han hjälpte tävlande Idun Sundberg att vinna 500 000 kronor.

34

8-41.indd 34

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.21


” Jag vet faktiskt inte vem jag hade varit utan höjdhoppskarriären.”

p å o l y m p i a s t a d i o n i Aten 22 augusti 2004 blev Stefan Holm historisk i den olympiska höjdhoppsfinalen. Hoppet på 2.36 gav honom guldmedaljen - den första en svensk manlig friidrottare tagit sedan OS i Montreal 1976. Radiosportens kommentator Tommy Åström gastade ut sitt lyriska ”han klarar!” och Stefan var i sitt livs form. Fem år senare visar han mig runt på sin nya arbetsplats, långt ifrån världsarenorna. – Jag kan sakna att stå på innerplan och veta att jag är i toppform, att det är fullt på läktaren och att jag kan slå alla andra höjdhoppare i världen. Men pressen jag hade på mig själv då saknar jag verkligen inte. När jag satt i publiken på DN-galan i somras och det var regn och rusk, tänkte jag ”hade jag hoppat här och misslyckats så hade jag varit sågad i tidningarna imorgon”. Men man var ju i en bubbla då. Jag kan läsa gamla artiklar och undra varför jag reagerade så starkt över vissa saker, men då var det jätteviktigt, säger Stefan. Efter hans sista internationella tävling förändrades Stefans liv drastiskt, och hans tid var inte längre noggrannt schemalagd. Och det var så han ville ha det. – Jag hade inga planer på vad jag skulle göra, jag visste bara att jag behövde ett break från allt i några månader. När jag sedan blev erbjuden en tjänst på universitetet så kändes det som ett jättebra alternativ. Jämfört med hur planerat mitt liv var tidigare så är det en stor omställning, nu vet jag inte exakt vad jag ska göra hela tiden, berättar han. En annan drivkraft Sedan januari i år är Stefan anställd som kommunikatör på Karlstads universitet. Ett förhållandevis vanligt jobb, på en stor och social arbetsplats, betyder alltså en stor förändring för någon som satsat helhjärtat på sin egen framgång och tränat och tävlat ensam. Stefan berättar att drivkraften är svårare att hitta, då han inte har en målsättning på samma sätt som tidigare. Han upplever dock skillnaden som en positiv utmaning. – Det är väldigt skönt att ha någonting att gå till på dagarna, och jag uppskattar verkligen att jobba i arbetslag för en gemensam sak, att vara en del av en större enhet. Här handlar det om att hela tiden göra sitt jobb på bästa sätt. Stefans arbete består av en hel del skrivbordsarbete, till exempel att skriva texter till hemsidan. När vi ses är det fokus på information kring konferensen ”Idrott och mångfald” där universitetet är medarrangör. Bland arbetsuppgifterna finns också många utåtriktade uppdrag, som när han nyligen var med och höll i trådarna för en öppen föreläsningsserie på temat hälsa. – Mina arbetsdagar är väldigt omväxlande. Många på avdelningen jobbar mot en särskild fakultet, medan jag hjälper till där det behövs. Jag fungerar ju som ansiktet utåt också, och med tanke på min bakgrund så har jag väl vissa kvaliteter som de andra inte har, medan de har massor av

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 35

35

09-11-16 14.21


kvaliteter som jag aldrig kommer att få. Lärdomarna från livet som offentlig person är viktiga i Stefans nya jobb, och enligt honom själv anledningen till att han fick den roll han har. – Jag hade aldrig haft det här jobbet utan mina erfarenheter. Jag har byggt upp ett kontaktnät under min karriär och det är ju givetvis en dörröppnare att folk känner igen mig. Jag har också utvecklats väldigt mycket som person av min idrottskarriär, framförallt på det sociala planet. Jag har rest mycket på egen hand och fått ordna saker på plats. När jag gick i skolan var det stora skräcken att ens prata inför klassen, så jag vet faktiskt inte vem jag hade varit utan höjdhoppskarriären. Viktigt sätta upp mål Karlstads universitet satsar alltmer på idrott, bland annat inom ramen för Elitidrotts- och friidrottsuniversitetet. Det är ett program där elitsatsande studenter ges möjlighet att fullfölja sina utbildningar parallellt med idrotten, till exempel genom flexibilitet med tentor. Ett 30-tal studenter är i dag knutna till programmet, de flesta aktiva inom friidrott, men även kanot och curling. Något liknande fanns inte när Stefan själv var student. – Mellan 1996 och 2001 läste jag kurser i statistik, nationalekonomi, informatik och idrottsvetenskap. Men jag visste hela tiden att jag ville bli en av världens bästa höjdhoppare, så det kom emellan och någon examen tog jag aldrig. Jag har 111 poäng enligt det gamla systemet. Examen eller inte, alla som sett SVT:s ständigt återkommande frågesport ”På spåret” vet att det inte är något fel på Stefans allmänbildning. – Det där kommer mycket hemifrån, var det frågesport på tv så tittade vi. Sen läser jag ganska mycket, och har lätt för att minnas årtal, namn, flaggor och sådant. Framöver kommer vi att kunna se Stefan i ett antal andra tävlingsprogram, och jag undrar om det är ett substitut för den tävlingsinriktade karriär han just lagt ner? – Visst är det kul att tävla även i sådana sammanhang, och när jag skulle in i studion för inspelningarna av ”På spåret” kände jag hur tävlingsdjävulen vaknade till. Men jag är bara med i program jag själv brukar se. När han inte tävlar i tv håller Stefan emellanåt föreläsningar på företag, där han berättar sin historia och hur han har gjort för att lyckas. Jag ber om några råd, och han tipsar om att sätta upp både långsiktiga och kortsiktiga mål för sig själv. – När jag fortfarande tävlade hade jag varje år som mål att hoppa 2.25 före nyår, då visste jag att jag var i rätt form inför nästa säsong. Om man går på en anställningsintervju så kanske man inte måste ha som mål att få jobbet, utan att lära sig någonting till nästa gång. Sedan kan man återkoppla och utvärdera sig själv. En annan grej är att man måste våga. Man gör ju misstag hela tiden, men det gäller att göra

36

8-41.indd 36

” Jag uppskattar verkligen att jobba i arbetslag för en gemensam sak, att vara en del av en större enhet.”

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.21


EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 37

37

09-11-16 14.21


nya misstag. Från 1992 och framåt rev jag fler hopp än jag klarade på tävling, men jag vann ändå fler tävlingar än jag förlorade. När jag var yngre vågade jag inte ens hoppa om ribban låg för högt, då sprang jag hellre under. Så är det något jag har lärt mig under min karriär så är det att man måste våga försöka för att vinna. Satsar på ungdomsidrott Stefan är också aktiv i Sveriges Olympiska Kommittés nya projekt Olympic Day, som syftar till att främja barn- och ungdomsidrott. Nyligen arrangerades den första olympiska dagen där över 500 unga fick chansen att prova på olika idrotter och bli peppade av Stefan och andra sportstjärnor. Mottot är att det finns en idrott för alla, det gäller bara att upptäcka vilken. – Jag hamnade till exempel inom friidrotten av en slump, det fanns inte ens en friidrottsförening i Forshaga där jag växte upp. Det kan ju finnas jättetalanger inom en sport som inte har något ordentligt fäste i just den kommunen. Tanken med Olympic Day är också att satsningen i långa loppet kan leda till fler OS-medaljer för Sverige. Stefan själv idrottar numera i ganska blygsam skala. En gång i veckan blir det fotbollsträning i division 7-laget Östra Deje IK, där Stefans pappa, farbror och farfar tidigare spelat. – Jag har inte spelat fotboll sedan jag var 15 år, och hade bestämt att jag skulle göra comeback och försöka spela minst en Alagsmatch när jag slutade tävla. Men jag är sämre tränad än jag trodde, det är riktigt jobbigt att springa i 90 minuter! Annars är just löpning en annan av Stefans nysatsningar. I maj sprang han Göteborgsvarvet på tiden 2.03.11, och det är inte omöjligt att det blir fler långdistanslopp. – När jag kom i mål sa jag att jag aldrig skulle åka till Göteborg igen överhuvudtaget, men nu börjar jag bli sugen. Höjdhopparepoken är dock definitivt slut. Men man undrar ju… Hur högt kan du hoppa idag? – Jag skulle nog kunna klara att hoppa 2 meter, om jag fick värma upp lite. Efter några månaders träning kanske 2.10 eller 2.15. Men 2.30, som jag har hoppat hundratals gånger, kommer jag nog aldrig mer att klara. O

38

8-41.indd 38

”...när jag skulle in i studion för inspelningarna av På spåret kände jag hur tävlingsdjävulen vaknade till.”

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.24


Karriär på olika sätt Stefan Holm säger att det är viktigt att sätta upp egna karriärmål. Karriär är ett begrepp som traditionellt förknippas med befordran, framgång, makt och högre lön. Men Stefan säger att det kan vara ett mål i sig att utvecklas och lära sig nya saker, och idag förknippar många ordet ”karriär” med mjukare värden. Det är dina intressen och drivkrafter som avgör hur du utvecklas och går vidare. Professor Michael Driver och Dr. Kenneth Brousseau har identifierat fyra huvudtyper av karriärinriktningar. TEXT: MALIN SVENSSON

Experten går på djupet Experten är analytisk som väljer ett yrke och fokuserar sedan på att fördjupa sin kompetens inom det området. Experten ser ingen anledning att byta jobb för sakens skull utan stannar länge på ett och samma ställe.

+ -

kvalitet, specialitet och engagemang kan verka inskränkt och enkelspårig, dålig på att känna av sin omgivning och principfast

Den linjära klättrar uppåt

Utvidgaren breddar sig Utvidgaren gör karriär i sidled och drivs av personlig utveckling och kreativitet men vill samtidigt känna en trygghet i sin kompetens. Därför ser han/hon till att dra nytta av sina tidigare erfarenheter och rör sig vart 5-10 år i sidled till nya närliggande område. Karriären upptäcks efter hand som kompetensen blir allt bredare.

+ -

social, kreativ och bred i sin kompetens försiktig och vågar inte stå upp för sig själv, kan vara otydlig med mål

Den linjära drivs av få allt större inflytande och gör det genom att kliva uppåt i allt mer ansvarsfulla positioner med 2-3 års mellanrum. Har egna idéer att förverkliga och stimuleras av konkurrens och tävling mot andra.

Episodikern hoppar åt olika håll

+ -

+ -

ledarskap, konkurrens och kostnadseffektivitet kan vara framfusig, gå över lik för att få sin vilja igenom utan att vara påläst och se mer till företagets resultat än enskilda medarbetare

Episodikern drivs av variation och oberoende och byter därför jobb ofta, gärna ett helt nytt yrke vartannat år. Episodikern trivs att jobba självständigt med krav på stor frihet och variation. nätverkande, anpassningsbar och snabb rastlös, måste känna sig motiverad, hinner inte avsluta förrän nya projekt är igång KÄLL A: DECISION DYNAMICS

EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 39

39

09-11-16 10.24


Magkänslan - vår tids största konkurrensfördel Vad har personer gemensamt som har ”näsa för affärer”, ”talang” eller ”hamnat i sitt rätta element”? Jo, jag hävdar att de har lyssnat till sin inre röst, litat på sin magkompass och haft självkänsla och mod nog att våga följa sin magkänsla. Vår tids största konkurrensfördel! Kompassen i magen har oftast rätt. Och ju mer du lär känna den, desto mer vägledning kan den ge dig. j o b b e t ä r a t t r a k t i v t , statusfyllt, troligen utvecklande och äntligen ditt. Ändå är det något som inte känns helt rätt. Troligtvis är det magkänslan som gör sig påmind. Ju större och mer livsavgörande ett beslut är, desto viktigare är det att lita på din inre röst. Annars riskerar man att hamna i situationer som kostar energi, på ett jobb man inte trivs med eller i en relation som man vill göra sig av med. När tiden är knapp, valen är oändliga, fakta och teorier svämmar över oss från alla håll och logiska resonemangen visar att båda alternativen kan vara rätt är magkänslan ett verktyg att ta på fullaste allvar. Magkänslan är en undermedveten känsloförminnelse som är grundad på våra minnen, tidigare erfarenheter och en förmåga att dra slutsatser utifrån vår innersta vilja och vad som långsiktigt är verkligt bra för oss.

i m i t t y r k e s o m p r o f e s s i o n e l l coach möter jag alldeles för många människor som låter magkänslan stryka på foten till förmån för andras vilja, omvärldens förväntningar och längtan efter yttre belöningar. Jag möter också människor som har förnekat sin magkänslas röst så mycket så de har förlorat tillgången till den. Eller personer som känner sin magkänsla men som inte vågar följa den. När du går i magkänslans riktning och både känsla och vilja jobbar åt samma håll får du en helt annan motivation och fart framåt. Själv är jag en driven och framåt kvinna men jag märker direkt när jag följt vilja och logiska resonemang om magkänslan inte är med. Jag förlorar motivation och fart framåt. Sällan men dock ibland händer det att min magkänsla har fel. Men när jag följer den mår jag så mycket bättre tills jag upptäcker mitt felaktiga val. Och efter upptäckten har jag en helt annan kraft att hantera den situationen.

Emma Pihl Emma Pihl är professionell coach, föreläsare och författare till böckerna ’Vinnare i din egen tävling’, ’Se mig! Om självkänsla och jakten på bekräftelse’ och ’Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov’. Emma är en möjliggörare som får individer, grupper och organisationer att utvecklas bortom dagens gränser. Emma har en bakgrund med beteendeförändringsarbete både med hivprevention i Södra Afrika och vård för ätstörningar till att idag jobba mot näringslivet. Emma är utbildad i NLP, mental träning, coachning, idrottspsykologi, kommunikologi och kbt.

f ö r a t t h ö r a m a g k ä n s l a n krävs reflektionstid och träning i att känna inåt. För att våga följa magkänslan krävs mod och självkänsla. Och för att skilja på motstånd från magkänslan och motstånd från att en situation är obehagligt utmanande krävs självkännedom och övning. För att inspirera dig till att ta nästa steg i att utveckla ditt största konkurrensverktyg som leder till bättre resultat och större framgångar utmanar jag dig att fråga dig följande: Hur känns det när magkänslan sätter sig på tvären? Hur känns det när magen tycker att du gjort rätt val? Hur kan du öva på att våga lita på dig själv och inse att din egen åsikt är värdefull? Hur kan du ge dig själv förutsättningar för att använda din magkänsla när du står inför ett viktigt val?

Låt magen ha dina svar och din riktning! Emma Pihl

40

8-41.indd 40

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.24


EXAMENSGUIDEN HT09

8-41.indd 41

41

09-11-16 10.24


42

42-55 Fack/Energi.indd 42

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.55


FACKFÖRBUND ENERGI & KRAFT

EXAMENSGUIDEN HT09

42-55 Fack/Energi.indd 43

43

09-11-16 10.55


Karriärcoach

i arbetslivet

Så snart man har gått ut skolan öppnas en helt ny värld. Skriva anställningsavtal, löneförhandla, utveckla sin kompetens, vara tjänstledig, komma tillbaka, bli förälder eller ibland bara tröttna. - Vi hjälper våra medlemmar med jobbiga frågor som man inte vill diskutera på jobbet, säger Natasha Kavalic. TEXT: MALIN SVENSSON

FACKFÖRBUND

s v e r i g e s i n g e n j ö r e r h a r t r a d i t i o n e l l t sett gett stöd i arbetsrättsliga frågor och förhandlar fram avtal för yrkesgruppen ingenjörer. Nu satsar de alltmer på individens totala arbetssituation där den individuella karriärutvecklingen får en betydande plats. – Det är ett ganska nytt sätt att tänka på inom fackförbunden men nödvändigt för framtiden, säger Natasha Kavalic som är specialiserad på karriär- och kompetensutvecklingsfrågor på Sveriges Ingenjörer. Natasha projektleder det nystartade karriärcentret för medlemmar som är ute i arbetslivet. Till en början satsar de på personlig coachning och hoppas att medlemmarna ska uppskatta det. De erbjuder också en mängd seminarier och webbinarier, från intervjuträning och hur man kan marknadsföra sig själv och sitt cv på arbetsmarknaden, till att starta eget. I coachningen hjälper de till att bena ut medlemmarnas frågor. – I nittio procent av fallen handlar frågan om att man har ett jobb och vill byta men vet inte till vad. För studenter handlar det nästan alltid om att de har en utbildning men vet inte vad de ska söka för jobb. s v e r i g e s i n g e n j ö r e r h a r 1 2 1   0 0 0 medlemmar. Över hälften bor i Göteborg, Malmö och Stockholm. Linköping, Västerås och Luleå är också ingenjörstäta områden med stora arbetsgivare för ingenjörer och tunga ingenjörshögskolor. Civilingenjörerna har varit den stora medlemsgruppen men nu växer antalet högskoleingenjörer som har nya typer av inriktningar. – En maskiningenjör rekryterar gärna en maskiningenjör så har du en ny ingenjörsutbildning måste du vara beredd på att marknadsföra dig ännu tydligare när du söker jobb, säger Natasha. Natasha tycker jobbet är jätteroligt. Hon får både skapa opinion, utveckla medlemstjänster och samtidigt bibehålla den viktiga kontakten med medlemmar på

44

42-55 Fack/Energi.indd 44

individnivå. En viktig del är att hjälpa medlemmar i sin karriärutveckling. Natashas jobb handlar därför numera främst om att skapa och utveckla nya tjänster för medlemmar inom karriär- och kompetensutvecklingsområdet. Mycket fokus ligger på omvärldsbevakning och projektledning. Några exempel på projekt är karriärseminarier, coachprogram, jobbmingelkvällar och cv-granskningsprojekt. – Det vanligaste misstaget ingenjörer gör är att rabbla upp allt av rädsla att missa någon detalj. Använd nyckelord i annonsen istället och visa vad du kan genom att ge exempel på sådant du har gjort.

n ä t v e r k ä r v i k t i g t i jobbsökandet men hon menar att det är få som har kontakter direkt in i ett företag. – Det kan ju låta lite klyschigt men alla har ett nätverk som kan användas, det gäller bara att identifiera dem. Det kan vara kusinen, föräldrarna, grannen eller kanske Alumniföreningen. Det är inte meningen att de ska fixa jobbet åt dig men genom dem kan du få namn på personer, till exempel försäljningschefen eller utvecklingschefen, som vet mer exakt vad de har för behov av att anställa nytt på det företaget som du är intresserad av. Sveriges Ingenjörer har 5000 förtroendevalda ute på ett par tusen arbetsplatser i landet. – Det gör att vi får en mycket bra inblick i olika arbetsplatser och vad våra medlemmar behöver för stöd, både arbetsrättsligt och i sin karriär. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.55


Produktchef på ABB

Teknikkonsult i Gnosjö

Utvecklingsingenjör i Kina

Vart pekar din kompass? Med Sveriges Ingenjörer hittar du vägen. Ett medlemskap ger dig stöd och trygghet genom hela arbetslivet. Sista året innan examen får du som studentmedlem bland annat: - Två individuella samtal med en karriärcoach - Intervjuträning - CV-granskning och feedback på ditt personliga brev När du sedan blir erbjuden det första jobbet hjälper vi dig att granska ditt anställningsavtal, peppa dig inför lönesamtalet och mycket mer. Bli medlem du också www.sverigesingenjorer.se

42-55 Fack/Energi.indd 45

09-11-16 10.55


Tria guidar dig

rätt i karriären

Tria är ett fackligt samarbete mellan de tre fackförbunden ST, SKTF och Unionen för studenter. På Tria arbetar man för att hjälpa studenter att förbereda sig på arbetslivet och att få en bra start på karriären. TEXT: ELLEN PERSSON

t r i a ä r i d a g e n p o p u l ä r f a c k l i g organisation för studenter som är verksam på nästan alla universitet och högskolor i Sverige. Tria har 30 000 studentmedlemmar och en samlad kompetens från tre fackförbund med över 750 000 medlemmar. Bakom Tria står tre stora fackförbund, som tillsammans täcker in nästan hela arbetsmarknaden inom privat, statlig och kommunal sektor. Genom ST, SKTF och Unionen kan Tria erbjuda en unik bredd på kunskap om svensk arbetsmarknad. – Vi kan dina villkor, oavsett om du ska jobba på Volvo Group, Svenska ambassaden i Pretoria, SOS Alarm i Falun eller på personalavdelningen i Umeå kommun, säger Lisa Nyberg, verksamhetschef på Tria.

FACKFÖRBUND

e f t e r s o m t r i a t ä c k e r i n stora delar av arbetsmarknaden kan de hålla många dörrar öppna för studenterna. Genom Tria slipper studenterna välja förbund under studietiden men kan ändå få tillgång till relevant information, kunskap och möten med arbetslivet från alla tre sektorerna. – Vi hjälper våra medlemmar att förbereda sig på arbetslivet, dels genom att erbjuda stöd från och med att de börjar söka jobb tills de skriver på anställningsavtalet för sitt nya jobb, och dels genom att ge dem kunskap och kontaktvägar in i deras framtida yrke och bransch, förklarar Lisa. Att vara fackligt ansluten under studietiden har sina fördelar. – Trias fackliga medlemskap är helt anpassat för studenter, vilket gör att vi erbjuder den hjälp som just studenter efterfrågar. Det är ju innan man får jobb som man bör ta reda på vilka löner och villkor som gäller i branschen. Den hjälpen erbjuder vi, antingen genom vår fackliga rådgivning Tria Direkt eller genom förbundens lokala fackliga företrädare som är experter på löner och villkor på just den arbetsplats som du söker jobb på, förklarar Lisa. Trias medlemmar erbjuds också förhandlingshjälp om de skulle få problem på sitt extrajobb eller sommarjobb under studietiden, så de mer traditionella fackliga

46

42-55 Fack/Energi.indd 46

medlemsförmånerna ingår även i studentmedlemskapet. – Nästan alla studenter på universitet och högskolor får gå med. Vi vänder oss inte till lärare och sjuksköterskor, det finns andra TCO-förbund som organiserar dem, men i princip alla andra studenter kan bli medlemmar i Tria, säger Lisa. Ett medlemskap kostar 100 kronor för hela studieperioden, och Tria erbjuder en rad olika tjänster och förmåner av praktisk karaktär. – Tria har en ”checklista för arbetslivet” som innebär att våra medlemmar får stöd hela vägen från att de börjar söka jobb till att de skriver på anställningsavtalet. De får bland annat CVgranskning inom tre arbetsdagar, simulerade anställningsintervjuer, lönerådgivning, granskning av sitt anställningsavtal och information om kollektivavtal. Dessutom får de en prenumeration på en branschtidning för att kunna hålla koll på sin framtida bransch, berättar Lisa.

e t t m e d l e m s k a p i Tria gäller under hela studietiden och upp till två år efter examen om man inte får ett jobb som är kopplat till sin utbildning direkt. – När du har fått ett kvalificerat jobb så väljer du istället ett yrkesverksamt medlemskap i ST, SKTF eller Unionen, beroende på vilken arbetsplats du har hamnat på. Om du får jobb inom den privata sektorn så är det Unionen du ska bli medlem i, är det i en statlig verksamhet så är det ST och om du får jobb inom kommun, landsting eller kyrka så ska du gå med i SKTF. Om du har varit medlem i Tria innan kostar det fackliga medlemskapet bara 100 kr för hela första året, avslutar Lisa. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.55


DET ÄR EN DJUNGEL DÄRUTE – FULL AV MÖJLIGHETER TA VARA PÅ DEM FÖR 100:Som medlem i Tria får du bland annat: ~2EVaP]bZ]X]VX]^\caTPaQTcbSPVPa ~?Tab^][XVZPaaXËaR^PRW]X]V ~6aPcXb_aT]d\TaPcX^]_ÌT]QaP]bRWcXS]X]V 4cc\TS[T\bZP_Z^bcPa Za^]^aUÝaWT[P bcdSXTcXST];Ëb\Ta^RWQ[X\TS[T\_ÌcaXPbT

42-55 Fack/Energi.indd 47

09-11-16 10.55


Stort ansvar

ENERGI & KRAFT

från första dagen

Då E.ON är världens största privatägda energikoncern finns det stora utvecklingsmöjligheter både i Sverige och internationellt. Även som trainee på E.ON finns det möjlighet att arbeta utomlands och inom en rad olika områden och avdelningar. - Som trainee på E.ON kände jag mig inte alls som en praktikant, utan jag fick driva mina egna projekt och hade stort ansvar från första dagen, säger Elin Lund, före detta trainee och nu projektledare på E.ON.

alumniföreningar där vi åker på internationella traineeträffar, berättar hon. Elin tycker att fördelen med att gå ett traineeprogram är att man som trainee får en väldigt bra inblick i företaget. Dessutom får man en bra branschkännedom. – Men det bästa är nog att man som trainee bygger upp ett otroligt bra nätverk, både i Sverige och internationellt. Det har gett mig en bra bas i mitt fortsatta arbete. Som student tycker jag att man ska satsa på de områden man själv tycker är spännande och personligt utvecklande just nu och inte bekymra sig för mycket om framtiden.

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

i d a g a r b e t a r e l i n med affärsut-

s a m t i d i g t s o m e l i n l u n d utbildade sig till civilingenjör med inriktning på maskinteknik och technology management sommarjobbade hon på energikoncernen E.ON Sverige. Hon fick då en inblick i företaget och dess arbetsklimat. Efter avslutade studier valde Elin därför att ansöka till E.ON:s traineeprogram. – Under min studietid blev jag väldigt intresserad av energi- och klimatfrågor. Diskussioner kring klimatet blir allt viktigare och viktigare. Jag tyckte därför att både branschen och E.ON som företag lockade, förklarar Elin. Ett traineeprogram på E.ON ser olika ut från person till person. Programmet är individuellt uppbyggt och baseras på traineens intresseområden. – Tillsammans med en traineekoordinator tar du som trainee fram ett program som passar dig och dina preferenser. Det finns inga begränsningar på vilka områden som det kan handla om. Du får verkligen möjlighet att välja de områden som du vill utvecklas inom, säger Elin. e . o n ä r vä r l d e n s s t ö r s t a privatägda energikoncern och bland annat en av världens största aktörer inom vindkraft. En traineeperiod på E.ON är uppdelad i fyra olika praktikblock, varav ett block sker utomlands. Elin tillbringade hennes första tio månader i Sverige och avslutade traineeperioden med fem månader i USA. – Eftersom E.ON verkar i drygt 30 länder så finns det otroliga utvecklingsmöjligheter både nationellt och internationellt sett. Efter avslutat traineeprogram sker uppföljning och du får delta i kompetensutvecklingsprogram. Dessutom har vi

48

42-55 Fack/Energi.indd 48

vecklingsfrågor inom E.ON Elnät och har fokus på produkter och intäkter. Hon har en samordnande och drivande funktion kring dessa frågor. – Jag får jobba med väldigt varierande utvecklingsfrågor, både kort- och långsiktiga. Alltifrån produkt- och prissättningsfrågor till hur marknaden kommer att se ut för elfordon år 2020. Dessa frågor i sig är väldigt intressanta, men sedan har jag även mycket kontakt med olika parter både extern och internt och det är en stor drivkraft. Hon säger att E.ON erbjuder bra grundförutsättningar, dels med en spännande bransch och dels med en attraktiv företagskultur. – E.ON:s värdeord är integritet, öppenhet, förtroende, mod och samhällsansvar och dessa återspeglar sig i verksamheten. Dörren står till exempel alltid öppen in till högsta chefen. Det är lätt att ställa frågor och samarbeta internt. E.ON satsar också på sina medarbetare och erbjuder bra förmåner som språkutbildningar och idrottsföreningar. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.56


9OURENERGYSHAPESTHEFUTURE

EONSE

42-55 Fack/Energi.indd 49

09-11-16 10.56


Berikande traineeuppdrag

ENERGI & KRAFT

i Ryssland

Som trainee på Fortum får man ta del av företagets olika affärsområden. Gerd Lejdstrand fick möjligheten att praktisera på Fortums Rysslandsenhet i Chelvabinsk. En upplevelse som är både spännande och annorlunda. – Det är otroligt utvecklande att ha fått den här möjligheten. Dels får jag ta del av ett annat lands kultur och dels får jag lära mig mer om Fortum i Ryssland som jag förhoppningsvis sedan kan använda mig av i mitt arbete i Sverige, säger Gerd.

med att få bort, för den har inget syfte i sig. Men det är lättare sagt än gjort, berättar hon. Gerds traineegrupp består av 13 personer som kommer från Sverige, Finland, Lettland, Polen och Ryssland. Traineerna har kontinuerliga träffar och bygger på så sätt upp ett bra kontaktnät. – Något som är positivt med att vara trainee är kontakten man får med andra traineer. Vi har utbildningar tillsammans och under perioden genomför vi projekt som vi presenterar för varandra. Samtidigt har vi ju en fast tjänst på en enhet på Fortum, så det känns som vi får en jättebra inblick i Fortum.

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

s o m a n s t ä l l d p å Fortum tycker Gerd att det är viktigt att vara positiv och inte vara rädd för förändringar. Energibranschen utvecklas ständigt, vilket kräver en föränderlig organisation. – Detsamma gäller om man jobbar i projekt. Det finns alltid saker som kan gå fel och inte blir som man tänkt sig, säger hon. Efter sin tid i Ryssland kommer Gerd att återvända till Sverige och avsluta sin traineeperiod på sin ursprungliga enhet. Till våren kommer hon sedan att besluta sig för inom vilket område hon vill fortsätta att arbeta. – Målet är att få jobba med vattenkraftprojekt. Eftersom Fortum är ett stort energibolag så finns det stora möjligheter till utveckling. Här finns det många duktiga människor att lära av, vilket är viktigt som nyutexaminerad student. Under min traineeperiod har jag fått jobba med mycket varierande arbetsuppgifter, men alla har känts konkreta och viktiga. Energifrågorna är viktiga för många och det känns kul att jag kan påverka. Q

e f t e r a t t h a l ä s t t i l l civilingenjör med inriktning på energisystem valde Gerd Lejdstrand att söka till Fortums traineeprogram. Fortum är en av Sveriges ledande energibolag och har verksamheter inom bland annat elproduktion, värmeproduktion, elnät, drift och underhåll. – Det känns som att energibranschen är helt rätt bransch att välja. Vi är i början av en process där vi måste ställa om hela vårt energisystem till ett mer hållbart sådant. Energifrågorna kommer att bli ännu viktigare i framtiden, säger Gerd. Genom Fortums traineeprogram har Gerd fått möjlighet att lära sig mycket om företagets struktur och organisation. Dessutom får hon en chans att ta reda på vilket affärsområde hon vill arbeta med i framtiden. – Jag fick en traineeplats på Fortums serviceenhetdär jag jobbade i Sverige de första månaderna. Just nu är jag placerad i Ryssland där jag kommer att vara under tre månader. Fortum ger oss på så sätt en möjlighet att utbyta erfarenheter med andra enheter på Fortum. f o r t u m f i n n s i t i o länder med koncentration på Norden, länderna kring Östersjön samt Ryssland. Under sin tid i Ryssland får Gerd, som är van att jobba tekniskt med vattenkraft, istället ta del av verksamheten kring gaskraftverk. – Det är jättehäftigt att vara här och otroligt berikande att få se hur företaget fungerar i ett annat land. Det jag lär mig här kan jag sedan dra nytta av i mitt arbete i Sverige. Dessutom lär jag mig väldigt mycket om mig själv och det känns utvecklande. I Ryssland finns mycket byråkrati och det är något vi inom Fortum jobbar

50

42-55 Fack/Energi.indd 50

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 16.06


Utveckla framtidens energi med oss!

42-55 Fack/Energi.indd 51

09-11-16 16.06


Kärnbränsle ett hett ämne På 80-talet sattes målet att avveckla svensk kärnkraft till 2010. Snubblande nära tidsfristen satsas nu miljarder på att höja effekten av kärnkraftsreaktorerna istället. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre, säger Alexander Lindqvist som är uran- och anrikningsingenjör på OKG. TEXT: MALIN SVENSSON

o k g p r o d u c e r a r t i o p r o c e n t av elen i Sverige. Det motsvarar elförsörjningen för Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning. Kärnkraftverket utanför Oskarshamn är dotterbolag till E.ON, världens största elleverantör. Med 950 fasta medarbetare och ett par tusen extraanställda i de enormt stora projekt som genomförs nu, är OKG en av de största arbetsgivarna i sydöstra Sverige. Fram till 2013 satsar E.ON flera miljarder kronor på ett omfattande effekthöjningsprogram för de tre kärnkraftsreaktorerna på OKG. I sommar avgörs var slutförvaringen av svenskt kärnbränsle ska ligga. Det står mellan Laxemar, som ligger intill OKG, och Östhammar. I Oskarshamn finns sedan tidigare centrallagret för använt kärnbränsle, CLAB. Dessutom finns förhoppningen att det inom en snar framtid kommer ett beslut om att få bygga nya kärnreaktorer. – Det är häftigt att vara med från start till mål i ett av de största industriprojekten som är på gång i Sverige nu. Vi skulle gärna se en samlad kärnkraft kompetens här i Oskarshamn, säger Alexander Lindqvist. Alexander handlar uran, anrikning och bränsle runt om i världen för OKG. Han kom i kontakt med OKG på en arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet för fem år sedan. Efter sin civilingenjörsexamen och doktorsavhandling i teknisk fysik, antogs han som en av sex traineer till det arton månader långa programmet.

ENERGI & KRAFT

e n k ä r n k r a f t s r e a k t o r kan liknas vid en jättegryta kokande vatten. Vid klyvning av uran-235 frigörs energi som hjälper till att hetta upp vattnet. Det tryck som bildas av ångan, leds vidare till turbiner som i sin tur alstrar el. Reaktorerna kyls av utifrån med vatten från Östersjön. Utsläppsvattnet håller tio grader varmare än resten av havet året om. – Det är skönt att bada här och nej, man blir inte självlysande. Jag hade faktiskt rätt dålig koll på hur ett kärnkraftverk fungerar innan jag började jobba här. Varje del är enkel att förstå men tillsammans blir det ohyggligt komplext. Som trainee fick jag se väldigt mycket genom studiebesök, även inom andra delar av E.ON. Under tiden varvade vi interna och externa utbildningar i bland annat kärnteknik och reaktorfysik. Det var enormt spännande. Alexanders utmaning nu ligger i att parera hur mycket bränsle som kommer att

52

42-55 Fack/Energi.indd 52

gå åt i samband med effekthöjningarna och beräkna kostnader för det. Han utgår från priserna på uranbörsen men i realiteten bygger allt på att skapa goda relationer med leverantörerna som främst finns i Kanada, Australien, Kazakstan och Ryssland. De leverantörerna träffar han regelbundet. – Kärnkraft är mycket säkrare än vad gemene man tror då vi har ett omfattande säkerhetstänk. För oss räcker det inte med att få uran levererat, vi måste se att de följer våra samarbetskrav på plats när det gäller säkerhet, kvalitet och miljö. Vi får inte göra några misstag.

a l e x a n d e r s i t t e r även med i ett råd i Bryssel om uranförsörjningen i Europa. Positionen är strategiskt viktig, det gäller att hänga med i utvecklingen de närmaste åren då kärnkraften väntas öka. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre. Kärnkraften står idag för femtio procent av elförsörjningen. Tillsammans med vattenkraft och förnyelsebar kraft i form av vindkraft, solenergi, solel, vågkraft och till viss del avfallsförbränning, ser vi en trebenslösning som vi kan ta hand om i Sverige. OKG byggdes upp under 70-talet och många chefer går i pension nu. Karriärmöjligheterna står öppna för den som är intresserad och det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren. – Nu effekthöjer vi O3:an, vår senast byggda reaktor, och om tre år fortsätter vi med O2:an. Den kompetens vi får nu blir viktig att använda i ledarpositioner sedan så den som anställs nu har verkligen chansen att visa framfötterna. Alexander ser inga hinder för någonting när det gäller karriärmöjligheter inom OKG och E.ON. – Förra året fick jag gå en ledarskapsutbildning på sju veckor i Kanada och då har jag inte ens bestämt mig för om jag skulle vilja vara chef eller fortsätta med specialisttjänster. Jag gillar att vi får vara ambitiösa här. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 16.06


Vill du vara med och utveckla kärnkraf ten?

Vi är inte främmande för att kunna överträffa dina förväntningar…

OKG är ett kärnkraftföretag i E.ON-koncernen och ett av de största företagen i Kalmar län. Företaget driver och utvecklar tre kärnreaktorer, som tillsammans svarar för mer än tio procent av landets elförsörjning. Genom säker drift och ständig anläggningsutveckling är det vår ambition att producera koldioxidfri el i våra anläggningar under sextio års tid. På OKG arbetar cirka 900 medarbetare. Vi driver Oskarshamnsverken 1, 2 och 3. OKG har ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren med bland annat ett stort generationsskifte till följd av pensionsavgångar. Främst kommer vi att behöva anställa ingenjörer och tekniker inom underhåll, drift och teknik.

42-55 Fack/Energi.indd 53

09-11-16 16.06


”Med klimatfrågan

följer stora utmaningar.”

Sedan augusti 2007 arbetar Anna Rylander som managementkonsult på Vattenfall Power Consultant. Hon ingår i ett sammansvetsat team som arbetar med långsiktigt hållbar affärsutveckling. Och hennes arbetsgrupp Sustainable Strategies växer i takt med att klimatfrågan blir allt viktigare i samhället. TEXT: ASTRID FELDREICH

f r a s e n ” h å l l b a r u t v e c k l i n g ” används flitigt lite här och var. Men Anna Rylander är en av dem som vet vad uttrycket betyder egentligen. – Hållbar utveckling omfattar tre perspektiv; ekonomi, miljö och den sociala delen. I mitt jobb utformar jag strategier som tar hänsyn till mer än ett perspektiv. Det ska vara lönsamt att vara klimatsmart. Att skapa strategier för hållbar utveckling kräver mycket kundkontakt och ett kreativt tankesätt. Mycket av Annas dagliga arbete handlar om att förstärka ett företags arbete med hållbar utveckling, så kallad Corporate Responsibility. – Vi jobbar brett med olika energifrågor som gemensam nämnare för våra uppdrag.

ENERGI & KRAFT

M i l j ö i n t r e s s e t f ö d d e s efter en tid på resande fot i Australien. Väl hemma på svensk mark bestämde sig Anna för att plugga till ekosystemtekniker i Lund. Därefter kompletterade hon utbildningen med att läsa Technology Management som innehöll bland annat projektledning och ekonomi. Så när Vattenfall sökte personer med kompetens inom management och miljö tvekade hon inte att söka. För tillfället arbetar Anna med Vattenfalls miljö- och klimatstrategi för verksamheten i Norden. – Vattenfall Nordens elproduktion kommer från en mängd olika kraftslag, från vind och vatten till kärnkraft. Strategin ska fokusera på de miljöaspekter som är gemensamma för hela verksamheten. Ett team med representanter från alla delar av företaget skapar sedan en strategi som är giltig för helheten. Tre dagar i veckan sitter Anna på Vattenfalls kontor och resterande två är hon på Svenskt Näringsliv där hon arbetar med omvärldsfrågor inom energi och klimat. – Omvärldsfrågorna och politiken utgör vår spelplan. Kunskapen om det ger mig en bra grund i mitt arbete med att utveckla Vattenfalls framtida strategier. Arbetet kräver att jag hela tiden håller mig ajour med omvärldsförändringar, förklarar hon.

54

42-55 Fack/Energi.indd 54

Hur är det då med arbetsmiljön på Vattenfall? – Jag kan tänka mig att en del ser framför sig ett kontor med äldre män som jobbat inom företaget länge. Men i min grupp är det mycket unga människor och en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Det bidrar naturligtvis till att det är kul att gå till jobbet, säger hon.

d e t m ä r k s a t t a n n a gillar sitt uppdrag på Vattenfall Power Consultant. Variationen i arbetet är en av fördelarna. Kundkontakten är en annan. Hon tycker även att möjligheterna att växa med företaget är goda. I och med att Vattenfall etablerar sig i Storbritannien och Holland ökar chansen till utlandsuppdrag framöver. – Som konsult blir du automatiskt exponerad för andra delar av företaget och får bra insikt i vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag knyter mycket kontakter, och eftersom Vattenfall är ett så pass stort företag finns det goda möjligheter att skapa sig en intressant karriär inom bolaget. En förutsättning för att trivas med mitt jobb är att du sätter ett värde i att arbeta med andra människor och vill vara en del av ett team. I framtiden vill hon fortsätta arbeta med miljöfrågor. Inom Sustainable Stategies har Anna och hennes 20 kollegor flera spännande uppdrag som att skapa hållbara städer, energieffektiva kontor och leda arbetet med Vattenfalls prisbelönta CSRrapport. – Jag kan definitivt se mig själv få en intressant karriär här. Jag vill vara med på resan mot att bygga en uthållig energiförsörjning och i det har ju Vattenfall har en väldigt viktig roll. Med klimatfrågan följer stora utmaningar. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.58


SÖKES: NYTÄNKARE FINNES: VÅR TIDS STÖRSTA UTMANING Energibranschen kommer att vara i händelsernas centrum under de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här är Vattenfall en drivande europeisk aktör. Stora investeringsplaner, inte minst inom förnybar energi, skapar tusentals arbetstillfällen hos oss. Inom de närmaste fem åren behöver vi anställa cirka 3000 nytänkare inom flera yrkeskategorier. Är du en av dem? Välkommen in på vattenfall.se/student

energi för nytänkare

42-55 Fack/Energi.indd 55

09-11-16 10.58


56

56-61 Eko/Transp.indd 56

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.59


EKONOMI, REVISION & SKATTER TRANSPORT, RESOR & LOGISTIK

EXAMENSGUIDEN HT09

56-61 Eko/Transp.indd 57

57

09-11-16 10.59


”Du måste vara duktig

på att ta människor i det här jobbet”

Victor Schöns karriär inom KPMG inleddes när han för två år sedan fick en plats i KPMG Global Internship Programme och tillbringade några spännande veckor i London. – Sen var jag fast! Jag trivs kanonbra här, säger Victor som nu jobbar som revisor sedan ett år tillbaka.

EKONOMI, REVISION & SKATTER

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

v i c t o r s c h ö n , s o m ä r f ö d d och uppvuxen i Stockholm, utbildade sig till ekonom med inriktning mot redovisning och finans på Handelshögskolan i Stockholm. – Att bli revisor var långt ifrån en självklarhet när jag började på Handels. Jag skulle hålla på med marknadsföring. Men genom att delta på många olika företagsevent under studietiden fick han chansen att träffa företagsrepresentanter från bland annat KPMG. Genom detta fick han en uppfattning av hur det är att arbeta som revisor. – Det finns många fördomar som säger att både revisorn själv och arbetet är trist och inte så socialt, men jag tror och hoppas att den bilden håller på att förändras. För ingenting kan vara mer fel, som revisor träffar du mycket folk och du måste därför vara duktig på att ta människor i det här jobbet, säger Victor. k p m g d r i v e r praktikprogrammet Global Internship Programme, där en eller flera studenter varje år får möjlighet att lära sig mer om hur det är att jobba inom företaget. Victor deltog i programmet för två somrar sedan och tillbringade närmare 10 veckor i London. – Det var väldigt värdefullt, både för min personliga och yrkesmässiga utveckling. I sin vardag jobbar Victor med tre-fyra stora företag samt ett antal mindre och medelstora, och arbetet sker i grupper om upp till 20 personer. – Det bästa med revision är att du jobbar med ett brett spektrum av branscher, och du lär dig väldigt mycket på kort tid om de bolag du reviderar. Eftersom du oftast jobbar ute hos kunden är det också ett mycket socialt arbete, vilket är viktigt för mig, säger Victor.

58

56-61 Eko/Transp.indd 58

s o m n y a n s t ä l l d kände sig Victor väl omhändertagen i företaget, och trots att det finns tydliga roller och hierarkiska nivåer upplever han organisationen som väldigt platt. – Man har alltid tid för varandra här. Det är väldigt tydligt att vi är ett företag som består av människor, och att vi tar hand om varandra. Organisationen bygger mycket på att vi för vår kunskap vidare till varandra, och jag lär mig nya saker varje dag av dem som är mer erfarna än jag, berättar Victor. När det gäller framtiden och karriären berättar Victor att det finns många olika vägar att ta inom KPMG. Många byter till exempel mellan de ”tre ben” som KPMG vilar på; revision, rådgivning och skatt. För Victors del är det främst arbete utomlands som hägrar just nu. I vad som kallas KPMG Global Opportunities kan man arbeta på ett annat kontor i världen under ett antal månader. Kanske blir det London igen, eller Kanada. – Jag gjorde en utbytestermin i Kanada, och gillade det verkligen. Och vi arbetar med samma metodik i alla 144 länder där vi finns, så det är relativt enkelt att åka iväg och jobba, säger Victor. Idag arbetar Victor bland annat med studentaktiviteter mot sin gamla högskola, och träffar därigenom många nyfikna studenter som undrar hur det är att arbeta på KPMG. – Visst är de formella anställningskraven höga, men det allra viktigaste är att du har rätt personlighet och en stor drivkraft. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.59

KPMG_st


aastroem.se / tbk.se / foto: Corbis

© 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

Du söker en arbetsplats som satsar på dig

Och förra året satsade vi 11 200 000 timmar i utbildning

Vilket sammanträffande

Vår kunskap är vår framgång. Att vinna och behålla de bästa talangerna är vitalt för KPMG. Därför måste vi också erbjuda de bästa utvecklingsmöjligheterna. Förra året satsade vi 11 200 000 timmar globalt i individuell kompetensutveckling. Målet är att vara Employer of Choice och vi har ett globalt program för din professionella utveckling. Som nyanställd får du 148 timmar i grundutbildning, en individuell utvecklingsplan och tydlig karriärtrappa. Våra Global Opportunities ger dig internationella karriärmöjligheter. Söker du en arbetsplats som satsar på dig? Nu söker vi ekonomer med intellektuell styrka, analytisk förmåga, hög integritet och smak för nya utmaningar. Ansök på kpmg.se/careers

KPMG_student_210x297.indd 1 56-61 Eko/Transp.indd 59

09-04-20 14.38.43 09-11-16 10.59


Bäst i världen på

drift och underhåll På Vägverket satsar man högt, målet är att bli världsmästare inom drift och underhåll. Fokus på förbättring och utveckling ger många möjligheter till spännande utmaningar i jobbet. Evert Boeye började som trainee för två år sedan och ansvarar nu för driften av vägarna i Härjedalen.

TRANSPORT, RESOR & LOGISTIK

TEXT: MALIN SVENSSON

vä g v e r k e t t r a f i k u t b i l d a r barn, godkänner cykelhjälmar, utfärdar körkortstillstånd, upplyser om trafikstörningar samtidigt som de designar stora vägbyggen och underhåller 98 000 kilometer svensk väg. Evert Boeye har lärt känna Härjedalens vägar väl som består av 910 kilometer belagd väg och 96 kilometer grusväg. – Jag ansvarar för underhållsbehovet i det här området och därför är jag ute och kör på vägarna minst en gång i veckan. Evert började på Vägverket i Östersund som trainee sommaren 2007, direkt efter sin byggingenjörsexamen från Mittuniversitetet. Till skillnad från många andra traineeprogram, sökte de en trainee som var direkt kopplad till en driftledartjänst. Programmet var på 18 månader. 50 procent av tiden var han knuten till kontoret i Östersund och resten av tiden var han involverad i andra projekt. – Jag fick bestämma upplägget tillsammans med min chef och gjorde bland annat en inventering av vägbelysningen i hela Jämtland. Det var ett bra sätt att lära känna vägnätet.

projektledare inom drift i Östersund. Han är den som beställer och följer upp entreprenörernas arbete som utförs på vägarna. – Vintertid handlar det mest om att kontrollera om kraven är uppfyllda genom att titta på vägstandarden och föra protokoll. På sommaren kan det hända att vi delvis stänger av en väg för större underhåll. Nu är vi på gång att göra en ny vägbeläggning vid Funäsdalen och innan dess måste jag bland annat bedöma vilka eventuella trummor som ska bytas och om det finns dikningsbehov.

vä g v e r k e t h a r ö v e r 100 olika yrken och kontor på många ställen i Sverige. De närmaste åren behövs många nya medarbetare. Ingenjörer, ekonomer, jurister, beteendevetare och personer med kompetens inom samhällsbyggnad är exempel på yrkesgrupper som måste fyllas på. – Jag uppskattar att Vägverket är en trygg och stabil arbetsgivare samtidigt som man hela tiden lär sig nya saker. Det finns många utvecklingsmöjligheter och vem vet, kanske jag åker ner till Bryssel och jobbar för Vägverket inom EU en period. Det är kul att den möjligheten finns eftersom jag kommer därifrån. Q

vä g u n d e r h å l l e t s k ö t s a v o l i k a entreprenadföretag som NCC, Peab, Skanska och Svevia. I praktiktjänstgöring erbjöds möjlighet till två månaders praktikarbete via Sweroad i Laos, Vägverkets utlandsavdelning. – Mitt projekt var att under tio veckor fördjupa mig i vägarna på landsbygden och skriva en rapport om dem. Det viktigaste jag kom fram till var att de var onödigt breda, med smalare vägar hade underhållet blivit billigare. Nu är traineeperioden över och sedan några månader tillbaka jobbar Evert som

60

56-61 Eko/Transp.indd 60

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 10.59


Inspirerande och utvecklande Markus Larsson, vägtekniker

Vägverket – mer än du tror www.vv.se/jobboframtid

56-61 Eko/Transp.indd 61

09-11-16 11.00


62

62-77 Indu/Forsk.indd 62

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.08


INDUSTRI & VERKSTAD FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

EXAMENSGUIDEN HT09

62-77 Indu/Forsk.indd 63

63

09-11-16 11.08


Produktion som kräver

olika slags ingenjörer

– Gillar man teknik och att fixa problem är produktion ett bra val. Här jobbar många ingenjörer med olika inriktningar, säger Elin Sohlberg. TEXT: MALIN SVENSSON

e l i n s o h l b e r g ä r k e m i n g e n j ö r e n s o m på sex år gått

INDUSTRI & VERKSTAD

från studentlivet på Chalmers till att leda och utveckla verksamheten teknik och underhåll på produktionsanläggningen i Perstorp. Karriären började som driftingenjör på Kemira i Helsingborg. – Ena dagen kunde jag prata med tillverkare av ”fluid bed” granulatorer i syfte att utveckla nya spraymunstycken, nästa dag med en driftoperatör om ett trilskandes filter. Tredje dagen kunde jag ha diskussion med leverantörer om våra råvaror och vara med i den tekniska delen av upphandlingen. Det var en enorm bredd på uppdrag som lade grunden till den kompetens jag behöver idag. Perstorp har anor från 1800-talet och förser bland annat bil- och byggindustrin med insatskemikalier till exempelvis reptåligt glas och snabbtorkande lacker. Råvaror köps in, blandas och ger olika produkter som renas och separeras från varandra med minimalt spill som mål. Tack vare optimeringen är företaget världsledande på flera produkter. Nu står Perstorp inför ett generationsskifte och behöver anställa fler ingenjörer. – Det är lätt att tro att vi bara anställer kemiingenjörer men vi har behov av ingenjörer inom både maskin-, process-, miljö- och styr- och reglerteknikområdet.

e l i n k o m t i l l p e r s t o r p för drygt tre år sedan då hon blev erbjuden en projektledartjänst inom automation och styr- och reglerteknik. Tillsammans med kollegan Krister Forsman, som är doktor inom reglerteknik, körde hon igång fyra projekt i tre länder. Uppdraget var att optimera styrsystemet genom att omvandla idéer på hög teknisk nivå till praktisk nytta hos teknikerna på respektive anläggning. – Jag skapade en projektstruktur och utbildade nya projektledare enligt den. Det var fantastiskt roligt att se hur de själva utvecklades och även vidareutvecklade den till något ännu bättre. Sedan drygt ett år tillbaka är Elin chef över ett femtiotal ingenjörer och tekniker. Hon inledde med att genomföra en omorganisation inom underhåll och teknik och har bland andra tre mellanchefer under sig nu. – Mitt uppdrag är att engagera, tydliggöra roller och ansvar, se till att folk träffas i rätt konstellationer och utveckla avdelningens strategier för framtiden. Underhållsgruppens huvuduppgift är att laga det som går sönder i produktion.

64

62-77 Indu/Forsk.indd 64

De gör även kritikalitetsbedömningar av anläggningens alla objekt och arbetar förebyggande med smörjning av pumpar och kalibrering av mätinstrument. Teknikgruppen ansvarar för den tekniska utvecklingen av anläggningen men servar även med teknisk kompetens. Eftersom anläggningarna alltid är igång, är driftförhållandena inte alltid stabila. Ibland sticker temperaturen iväg och då måste problemet lösas. – Att felsöka och optimera befintlig utrustning, som vi gör i produktion, är en utmanande uppgift för den som har kompetensen att tolka alla de driftdata som vi har tillgång till.

d e t g å r a t t a va n c e r a snabbt på Perstorp. För att ta till vara kompetensen i företaget, finns ett ”high potential” program. För Elins del, i rollen som ny chef, har fokus legat på att organisationsförändringen ska fungera. – Jag drivs av att optimera både produktionen och medarbetarna i min roll. Vill man sedan fortsätta som ledare och få hela bilden över ett företag, kan man till exempel gå vidare som produktionschef för någon enhet, eller gå över på marknad för att lära sig mer om intäktssidan. Perstorp är ett tekniktungt område som ligger inbäddad mitt i den skånska myllan. I Perstorp Industripark jobbar knappt 2 000 personer och den är den största i sitt slag i södra Sverige. Företaget i Perstorp omfattas av åtta produktionsanläggningar som är mer eller mindre integrerade med varandra. Företaget finns även i Stenungsund och globalt finns ytterligare elva anläggningar, med totalt 2 600 anställda. Elin är dessutom med i ett globalt initiativ som innebär ett antal resor runt om i världen varje år. – Det tar mig 35 minuter till jobbet från hemmet i Helsingborg, det är nära till Kastrup och jag kan i princip pendla till Stockholm med flyg från Ängelholm om jag vill. Nä, läget är inga problem. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.08


{IQ}

Karin Bengtsson, processingenjör

Vi värdesätter även högt EQ Eftersom vår verksamhet präglas av kunskap och smarta lösningar behövs medarbetare som använder både höger och vänster hjärnhalva. Det är också nödvändigt att de är utrustade med en rejäl portion emotionell och social intelligens. Dels för att mycket av jobbet bygger på samarbete, men också för att ha en förståelse för den nytta vårt arbete gör för miljoner människor över hela världen. Våra kemiprodukter bidrar nämligen till att göra mycket annat både bättre och säkrare: repfri plast i Mp3-spelare, säkerhetsglas till bilrutor, färskare bröd, godare mjölk och förpackningar som gör att maten håller bättre, för att nämna något. Karin uppskattar det ansvar Perstorp har för människa och miljö. Miljöfrågorna var också en av anledningarna till att hon började läsa kemi. Nu går också utvecklingen allt mer i en riktning mot gröna lösningar. Det är något Karins hjärta verkligen klappar extra hårt för. Känner även du för att bidra till en bättre värld är du välkommen att höra av dig.

www.perstorp.com

62-77 Indu/Forsk.indd 65

09-11-16 11.08


Jobbet som navigatör skapar nya möjligheter Utlandsresor, en framtida chefstjänst och spännande utmaningar. Det är några av fördelarna med David Strömboms tjänst som navigatör på Sandvik. Examensguiden har pratat med honom om hans dagliga arbete. – Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt, säger han. TEXT: ASTRID FELDREICH

INDUSTRI & VERKSTAD

d a v i d s t r ö m b o m h a r j o b b a t på Sandvik i nio år. Under den tiden har han haft flera olika typer av arbetsuppgifter. Sedan drygt ett år tillbaka är hans titel navigatör. En tjänst som innebär mycket resor och spännande utmaningar. – Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt. Oftast varar projekten ett halvår, men snart ska jag till USA en vecka, så det kan även vara kortare uppdrag, säger David som började sin karriär på Sandvik som processutvecklare. Därefter blev han produktionschef och nu är han alltså navigatör. Vad gör man då som navigatör på Sandvik? – Jag har ansvarat för tre projekt hittills. Sandvik har en samling principer och riktlinjer för hur vi styr vår produktion. Mina uppdrag handlar om att åka ut till olika produktionsfabriker och titta mer övergripande på materialflödet och praktiskt skapa rutiner för verksamheten. Hur kan man planera, anpassa arbetssätt och mäta mål och resultat på bästa sätt? Hur följer de upp arbetssättet? Den typen av problem hjälper jag kunden med så att deras arbetssätt stämmer överens med principerna på Sandvik, förklarar David.

d a v i d j o b b a r ä v e n med olika nivåer, från operatörer till ledningen. För tillfället hjälper han olika enheter att ta fram flöden för nya produktionslinjer. Att det blivit så många år på just Sandvik förklarar David med variationen och utvecklingsmöjligheterna på företaget. Sandvik har egen utbildningsenhet, Sandvik Utbildning AB. De har kurser inom alla möjliga områden, allt från att köra truck till arbetsmiljö, juridik och maskinteknik. Innan David började arbeta på Sandvik hade han utbildat sig till civilingenjör i maskinteknik på Luleå Tekniska Universitet. Samtidigt som han arbetat på Sandvik har han också läst till civilekonom i Gävle. - Sandvik satsar mycket på vidareutbildning för oss anställda. När jag blev chef

66

62-77 Indu/Forsk.indd 66

fick jag gå flera nya kurser för att lära mig allt om hälsa, miljö och säkerhet. Alla nya kunskaper skapar också möjligheter för oss att arbeta med nya uppgifter. Inom navigationsgruppen har jag till exempel internutbildning två dagar i månaden, säger han. Eftersom David och hans kollegor i teamet får se så många skilda delar av Sandviks produktion har de alla möjligheter att fortsätta som chefer när deras år som navigatörer är avslutade. Det är en global arbetsgrupp och många av Davids kollegor jobbar runt om i världen, bland annat i USA, Indien och Kina med längre projekt. – Jobbet som navigatör påminner lite om en traineetjänst på så vis att den kan leda till någon form av chefstjänst. Tanken är att vi jobbar som navigatörer i några år och sedan fortsätter vi i organisationen som chefer på någon enhet. Själv kan jag tänka mig att jobba i produktionen igen när jag är klar här, säger han.

f ö r a t t p a s s a s o m navigatör på Sandvik måste man enligt David vara bra på att sätta sig in i nya problem snabbt. – Det gäller att kunna lyssna på kundens problem, kunna höja blicken och tänka i större sammanhang. Du hinner inte fastna i detaljer när du ska ta fram en ny flödeslösning till exempel. Då gäller det att kunna samla och ta in mycket data på kort tid. Dessutom är det bra om du kan uttrycka dig på ett tydligt sätt, tipsar han. Stämningen på Sandvik har alltid varit positiv enligt David, även om det senaste årets lågkonjunktur varit tuff. – Sandvik har en bra arbetsmiljö med stora möjligheter att utvecklas inom företaget. Jag har alltid trivts bra här, säger han. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.09


H I LAN DE R S

Vi syns i de mest oväntade sammanhang.

Här till exempel!

vi finns där du minst anar det. Endast 20 procent av världens naturliga diamanter blir smycken. Resterande 80 procent används som industridiamanter. Men det räcker ändå inte. Därför är de flesta diamanter som används inom industrin framställda på syntetisk väg och här kommer Sandviks materialkunnande väl till pass. Koncernen tillverkar även avancerade diamantbestyckade skärverktyg som med optimal prestanda bearbetar superhårda material. Du hittar också resultatet av vårt kunnande i mobiltelefoner, på havets botten, i människors knän och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik finns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet. Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar!

62-77 Indu/Forsk.indd 67

09-11-16 11.09


Transparent och

stimulerande lagarbete Anna Palmgren är chef och Magnus Wakander ställföreträdande chef på ett av Försvaret Materielverks Anskaffningskontor. Ingen av dem hade ursprungligen som mål att bli chef, men båda tycker att det är det roligaste de gjort hittills i karriären. – Det här är det roligaste jobb jag har haft eftersom det är både stimulerande och utmanande, säger Magnus.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

TEXT: ASTRID FELDREICH

a n s k a f f n i n g s k o n t o r e t där Anna och Magnus jobbar producerar, levererar och underhåller viktiga delar bland annat Försvarsmaktens ledningssystem. Kortfattat innebär det att de sköter förhandlingar och strategier vid definition, upphandling och underhåll av IT och säkerhetsprodukter. Det är Anna och Magnus som garanterar att en produkt eller ett system fungerar. Avdelningen Ledningssystem omfattar 26 anställda runt om i Sverige. – Vi får exempelvis en beställning från Försvarsmakten om att de vill ha en ny produkt, som kan vara allt från en dator till olika egenskaper i ett system. Inledningsvis gör vi en kravanalys för att ta reda på vilka behov som tekniken ska möta. Därefter är det vårt ansvar att upphandla i konkurrens och kontinuerligt se till att produkten håller standarden, förklarar Anna. – Vad många inte vet är att FMV är en civil myndighet. Vi har andra uppdragsgivare än Försvarsmakten, exempelvis Regeringskansliet, säger Magnus medan han ritar en karta över organisationen. d e t f i n n s s a m m a n l a g t sex anskaffningskontor med uppdrag inom mark, sjö, flyg, rymd, ledningssystem, logistik samt ett för gemensamma myndighetsuppdrag. Anna arbetade på en annan avdelning inom FMV innan hon tog klivet upp till en chefsposition, medan Magnus kommer från industrin. Anna var tidigare projektledare inom IT och teknik och har varit chef i snart ett år. Magnus, som har en civilingenjörsutbildning och ett antal år som konsult åt FMV och Försvarsmakten bakom sig, började i höstas. Ingen av dem hade som mål att bli chef, men båda tycker att det är det roligaste de gjort hittills i karriären. – Man får vara med i produktionen och är insatt i alla uppdrag och kontakter gentemot kunder och leverantörer. Jobbet innebär också att leda projekt och stödja projektledare. Man måste gilla kontakter, säger Anna. Magnus menar att FMV:s styrka är att de verkar i det tysta. – Om vi gjort rätt syns det inte, vi ska vara transparenta. Samtidigt vågar jag

68

62-77 Indu/Forsk.indd 68

nog påstå att vi är bäst på upphandling i Sverige. Vi måste syna leverantörernas kort, vilket kräver stort kunnande, konstaterar han.

d e t ä r e t t j o b b i rörelse, där det gäller att hitta smarta lösningar och undvika störningar av olika slag. Både tekniska och personliga. – Chefspositionen handlar mycket om att peppa människor och finnas där när de behöver prata. Det här är mitt roligaste jobb hittills eftersom det är både stimulerande och utmanande, säger Magnus. – Jobbet är otroligt givande och varierande. Ingen dag är den andra lik, fyller Anna i. Eftersom deras avdelning bildades i samband med att de fick chefspositionerna har de varit fria att utforma nya arbetssätt. Ödmjukhet inför kollegors kunskaper anser de vara nyckeln till framgång som ny chef. – Vi har en delaktig personal som välkomnar förändringar. Som ung chef måste man vara medveten om, och ta vara på, sina medarbetares kunskaper, säger Anna. De prisar FMV som arbetsgivare och har en lång lista med fördelar. Ett exempel är att företaget erbjuder sina anställda stora möjligheter att växa. – Om tre år kanske du vill jobba med JAS 39 Gripen eller nya logistiklösingar, och då finns chansen att få göra det. Man lär sig otroligt mycket och får intressanta arbetsuppgifter. Friskvård, föreningar, fördelaktig semester och bra lön är en del av alla fördelar. Om jag får välja är jag garanterat kvar här om fem år, säger Magnus. Han menar också att det är en intressant tid att jobba på FMV. – Det händer otroligt mycket kring försvaret nu. 2008 var ett tufft år med stora förändringar. Resultaten pekar samtidigt uppåt och för tillfället utvecklar man Sveriges framtida försvar. Det är spännande. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.09


"“Ê`Õʅ>ÀÊ>“LˆÌˆœ˜iÀ˜>]Ê …>ÀÊۈʓŸˆ}…iÌiÀ˜>

h(ARMANF»TTINENFOTlNNSDETlNAMšJLIGHETERATT SKAPASIGETTBRAOCHINTRESSANTJOBB HELAVØGEN

HELAKARRIØREN&šRUTSØTTNINGARNAlNNSHØRv 3šKJOBBP»WWWFMVSE

62-77 Indu/Forsk.indd 69

09-11-16 11.09


Både industri och

forskning på FOI På FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, ser Ida Johansson nya idéer födas inom explosivämnesdetektion. Hon trivs med utmaningen i att skapa och testa nya metoder. – Jag gillar att det inte finns något facit till mitt jobb, vi gör saker som ingen annan gjort, säger Ida.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

i d a j o h a n s s o n h a m n a d e på FOI efter att ha läst till civilingenjör i teknisk fysik, men det kunde ha blivit något helt annat. – När jag skulle välja till gymnasiet stod det mellan barn- och fritidsprogrammet och det naturvetenskapliga. Jag älskar utmaningar och har lätt för att lära mig nya saker, så jag valde natur. Ida började på FOI i augusti 2007, och jobbar som forskningsingenjör på institutionen för Energetiska material. Hon ingår i en grupp om sju personer med det effektfulla namnet Lasergruppen, som tar fram och testar nya metoder för att med laser spåra explosiva ämnen. I gruppen, och på institutionen i stort, är det blandade åldrar och i Idas grupp är kvinnorna i majoritet. – Det är en kul grupp, vi diskuterar mycket med varandra och trivs verkligen ihop. En vanlig dag på jobbet gör jag research, analyserar resultat och skriver rapporter. Jag spenderar mycket av min tid i labbet, där jag sätter upp och genomför olika experiment. u n d e r s i n a s t u d i e r funderade Ida på att doktorera, men bestämde sig för att först arbeta praktiskt inom industrin, och riktade in sig på kurser i tillämpbar fysik. I sitt examensarbete jobbade hon med lasrar till elektrooptiska avståndsmätare, så när FOI sökte laserfysiker kändes det helt rätt. Men planerna på att doktorera finns kvar. – Forskarnivån på FOI är väldigt hög. Fyra av sju i vår grupp är disputerade och en femte doktorerar just nu. Jag och en kollega har bestämt att vi snart ska välja inriktning för vår forskning. Då kommer vi att forska med utgångspunkt i våra projekt här på FOI. Mitt jobb rör sig faktiskt i gränslandet mellan industri och forskning redan nu, till exempel skriver och publicerar jag vetenskapliga artiklar i mitt arbete. FOI är en stor arbetsplats med runt 1000 anställda, varav 800 är forskare. Det är en uppdragsfinansierad myndighet som ligger under Försvarsdepartemen-

70

62-77 Indu/Forsk.indd 70

tet och ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Huvudkontoret finns i Kista, men verksamhet finns också i Linköping, Umeå och Grindsjön, där Ida jobbar. Grindsjön ligger en bit utanför Stockholm och anläggningen där har eget försöksområde – och en egen badsjö. – På sommaren kan man ta sig en simtur på lunchrasten, och på vintern tar en del med sig skridskor till jobbet. Det blir en lite speciell sammanhållning, eftersom vi bara är 100 personer som jobbar här.

i f r a m t i d e n ser Ida sig själv i rollen som projektledare på FOI, men först vill hon fördjupa sig och vidareutvecklas praktiskt inom sitt område. – Jag upplever FOI som en platt organisation. Det känns som att jag kan vara med och påverka min egen situation väldigt mycket och komma med egna idéer. Jag kan absolut tänka mig att stanna kvar här länge, jag tycker att jag utvecklas på jobbet och det är spännande att vi har internationella projekt. Ett sådant som Ida jobbar med just nu är för DARPA, en myndighet under amerikanska försvarsdepartementet, som behöver hjälp med avståndsdetektion av explosiva ämnen. FOI leder också EU-projekt där många andra länder deltar. Det mest utmanande med jobbet tycker Ida är att hon får vara med och utveckla nya idéer och metoder, och att hon får arbeta med tillämpad fysik i aktuella frågor. – Jag är glad att kunna bidra inom det här området, det känns väldigt samhällsnyttigt. Mina förväntningar på arbetslivet har verkligen infriats, avslutar Ida. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.10


Forska med oss för en säkrare värld På FOI är vi ungefär 1000 anställda, varav 800 forskare på akademisk nivå. Vi är ett av Europas största institut för tillämpad forskning. Verksamheten drivs i cirka 300 större forskningsprojekt inom ett tjugotal områden, som spänner över hela det naturvetenskapliga fältet till säkerhetspolitik och försvarsanalys. Vi jobbar med krishantering, säkerhetsteknik, datafusion, klimat och miljö, Itsäkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farliga ämnen, sensorer, ledningssystem och ett stort antal andra frågor inom försvars- och säkerhetsforskning. FOI-forskare finns ofta i forskningsfronten och över hela skalan från grundforskning till tillämpade studier och utveckling i samarbete med försvaret, näringslivet och den offentliga sektorn. Vill du veta mer om hur det är att jobba på FOI? Besök vår webbplats www.foi.se/jobb

www.foi.se

62-77 Indu/Forsk.indd 71

09-11-16 11.10


Rent vatten en framtidsbransch ITT Water & Wastewater är världsledande på att rena vatten. Här pågår en ständig utveckling. – Behovet av våra produkter bara ökar, särskilt i områden som Indien och Kina, säger Christian Wiklund som jobbar i produktutvecklingsgruppen i Sundbyberg utanför Stockholm.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

TEXT: MALIN SVENSSON

i t t wa t e r & wa s t e wa t e r är specialiserade på transportering och behandling av avloppsvatten. De har produkter för vattnets hela livscykel, från att reningsverk tar vattnet från sjön, gör rent det för användning i toaletter, till att de tar hand om vattnet igen och släpper ut det i sjön. På huvudkontoret i Sundbyberg finns företagets forsknings- och utvecklingsavdelning. Här är Christian Wiklund projektchef sedan två år tillbaka. Hans uppgift är bland annat att se till att strukturen för att driva utvecklingsprojekt finns på plats. – Vi har 75 projekt i vår produktutvecklingsportfölj och min roll är att ansvara för strukturen hur de ska prioriteras och sedan driva dem framåt med rätt resurser, säger Christian. När någon vill starta ett nytt utvecklingsprojekt inom ITT är det honom de vänder sig till. Nya produkter kräver involvering av hela företaget, från marknad och sälj till inköp och produktion och det är viktigt att hanteringen av projekten är genomtänkt. – Låt säga att avdelningen för affärsutveckling vill starta ett nytt segment, då kommer de till mig för att starta upp ett projekt. Vid uppstarten krävs att de har en affärshypotes, en projektledare och en beställare. i t t h a r 8 0 0 0 a n s t ä l l d a och verkar inom tre olika affärsområden. I Sundbyberg är de specialiserade på transport av vatten och på biologisk rening, i Herford i Tyskland utvecklar de reningsprodukter med UV-ljus och ozon och i Zelienople i USA är de specialiserade på filter och separering. Christian ser till att projektstyrningsstrukturen finns på plats i alla länder. – Utmaningen tycker jag ligger i de kulturella skillnaderna. I Tyskland är det mer hierarkiskt och i USA har folk svårare att ta egna beslut. Christian har pluggat i fem och ett halvt år, först började han läsa till högskoleingenjör med maskininriktning i Karlstad. Sedan fortsatte han på civilingenjörs-

72

62-77 Indu/Forsk.indd 72

utbildningen på KTH i Stockholm. Det blev ett års parallella studier. – Det är bra för självförtroendet att veta att man klarar av att läsa avancerade kurser under tidspress och det blev en trygghet att våga anta de utmaningar jag har fått efteråt.

h a n h a r h u n n i t prova på några olika roller sedan han började på ITT för fem år sedan. Trots att exjobbet på ITT ledde till ett nytt koncept för en pump, var det inte självklart att få jobb då det var anställningsstopp vid den tidpunkten. Första jobbet blev därför ett föräldravikariat som miljö- och kvalitetskoordinator. Man kan säga att Christian sedan har saxat sig till den chefsposition han har idag. – Efter det fick jag en fast tjänst inom hydraulik som konstruktör. När jag sedan skulle tillbaka till miljö och fortsätta som verksamhetsutvecklare, blev jag erbjuden att stanna kvar på hydraulik och vikariera sex månader som avdelningschef. Det kändes rätt bisarrt att plötsligt bli chef över min gamla chef men det funkade bra. Sedan två år leder han projektutvecklingen på ITT och det är just ledarskapet han drivs av. Han har uppmuntrat sina medarbetare att gå UGLkurs, en orienteringskurs i ledarskap och grupputveckling som han även själv har gått. – Jag vill veta vilka mina medarbetare är och kunna interagera med dem. Jag bedöms ju på hur mina medarbetare presterar och att lyfta dem är otroligt inspirerande. Det här jobbet har aldrig hunnit bli tråkigt, det är fortfarande utmanande och därför har jag ingen brådska med att kliva vidare, säger Christian. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.10


infobahnreklambyra.se

Världen behöver rent vatten Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen. ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvatten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, filtrering och desinficering av vatten. I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för produktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang. Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje. Vill du bli vår 6001:e medarbetare? Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater finns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 anställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag. ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade koncernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter. Läs mer på: www.ittwww.se

62-77 Indu/Forsk.indd 73

09-11-16 11.10


SKB skapar säker

förvaring

av svenskt kärnavfall

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

Lillemor Claesson Liljedahl är sedan två år anställd på avdelningen för forskning och säkerhetsanalys på Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Hon är doktor i geologi och geokemi och leder ett projekt på Grönland där hon bland annat undersöker hur en inlandsis kan påverka ett slutförvar för använt kärnbränsle. – Ett slutförvar för använt kärnbränsle ska klara myndigheternas säkerhetskrav, som gäller i 100 000 år. Det är en så lång tidsperiod att SKB behöver analysera kommande istider, berättar Lillemor. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

u n d e r 1 9 7 0 - t a l e t gick de svenska kärnkraftsföretagen samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, vars uppgift är att hantera det radioaktiva avfallet och finna en säker plats för slutförvaring. Ungefär ett öre per levererad kilowattimme el går från kärnkraftsföretagen för att finansiera arbetet. SKB har idag cirka 375 anställda, men tillsammans med konsulter och andra samarbetspartners uppgår arbetsstyrkan till runt 750 personer. En av dem är Lillemor Claesson Liljedahl, som är projektledare för Greenland Analog Project (GAP) och ansvarar för ett 50-tal medarbetare. – Under de närmaste 100  000 åren kommer jorden att uppleva en ny istid, så vi behövde en så ”istids-lik” miljö som möjligt att arbeta på. Det är ett projekt där vi samarbetar med Finlands och Kanadas motsvarigheter till SKB, och vi borrar i berget och genom inlandsisen för att undersöka grundvattnets sammansättning och flödesvägar ner till ett djup som motsvarar slutförvarsdjupet på 500 meter. Vi är på plats i längre perioder mellan mars och september, sen är det för kallt och mörkt, berättar Lillemor.

l i l l e m o r p l u g g a d e v i d Göteborgs Universitet och doktorerade vid Stockholms Universitet. Under sin doktorandtid fick hon ett stipendium för att åka till Island och forska. Efter det har hon både jobbat med ett borrningsprojekt på en båt i Japan och varit anställd vid Stockholms Universitet. Redan under studietiden visste Lillemor att SKB skulle vara ett bra ställe för henne.

74

62-77 Indu/Forsk.indd 74

– Här kombinerar man naturvetenskap och samhällsfrågor, och det tycker jag är intressant. När jag sökte jobb här var det egentligen till en helt annan tjänst, men när de i slutänden valde en annan person blev jag erbjuden att jobba här i alla fall. Så småningom blev jag inblandad i det här projektet och blev tillfrågad att leda det. Nyligen föreslog SKB Forsmark som den bästa platsen i landet för slutförvaring av svenskt kärnavfall. Under 2010 kommer en ansökan att lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen om tillstånd. Runt år 2023 räknar man med att anläggningen står redo att ta emot de första leveranserna av använt kärnbränsle. – Även om det ligger långt fram i tiden så planeras det för det redan nu, vi kommer att anställa mycket ny personal och öppna ett kontor där. Ett slutförvar cirka 500 meter ner i marken är ett omfattande projekt, säger Lillemor.

s o m p r o j e k t l e d a r e är det inte alltid möjligt att vara så delaktig i det praktiska arbetet på plats, men Lillemor försöker vara med så ofta det är möjligt, och det vill hon gärna fortsätta med i framtiden. År 2013 ska hennes nuvarande projekt vara klart, men Lillemor vill gärna var kvar på SKB även efter det. – Jag skulle gärna jobba mer internationellt. Här i Sverige ligger vi långt fram inom det här området jämfört med resten av världen, så det finns mycket jobb att göra i andra länder. Jag kan också tänka mig att ta ett sabbatsår och forska vidare. Det finns så otroligt mycket kunskap och information i det här företaget, vi har experter inom en massa olika områden och det skrivs så många rapporter att man skulle behöva ta några år ledigt för att hinna med det, skrattar Lillemor. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.12


Ditt arbete kan ha betydelse 100 000 år framåt Vill du jobba i ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt? SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Människa och miljö ska skyddas, nu och i framtiden. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt. SKB:s metod för slutförvaring av Sveriges använda kärnbränsle bygger på material som funnits länge i naturen och visat sig fungera under lång tid. I juni valde SKB Forsmark som plats för kärnbränsleförvaret. Inom de närmaste åren planerar SKB att ansöka om att få bygga och driva ett slutförvar på denna plats. Vi finns i Oskarshamn, Stockholm och Forsmark och kommer under de kommande åren att behöva fylla på med kompetens inom en mängd områden. Nu söker vi dig som vill arbeta i ett projekt som kommer att ha betydelse i minst hundratusen år. Välkommen till vår monter och prata framtidsmöjligheter med oss.

Läs mer på www.skb.se

Svensk Kärnbränslehantering AB tar hand om det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Vi är ca 375 medarbetare som arbetar med höga krav på säkerhet för människa och miljö. Våra ägare är de svenska kärnkraftsföretagen.

62-77 Indu/Forsk.indd 75

09-11-16 11.12


Energi- och miljöteknik

– en het bransch Det finns inget som är så hett just nu som miljöfrågor. För Markus Alsbjer, på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har alltid varit intresserad av miljöteknik. Genom sitt arbete på SP är Markus med och kvalitetssäkrar fjärrvärmecentraler. – Det känns otroligt meningsfullt att få jobba med att lösa dessa miljöfrågor och på SP är arbetet väldigt omväxlande. Ena dagen står jag i labbet med arbetskläder för att nästa syssla med teoretisk forskning, säger han.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

n ä r m a r k u s a l s b j e r l ä s t e t i l l civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik på Linköpings universitet togs miljötekniksprofilen bort. Då valde han att skapa sin egen profil med inriktning på energisystem och miljöteknik. – I mitt ansökningsbrev till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, skrev jag att energifrågor upprör mig. Jag är ruskigt irriterad över företag som inte tar ansvar för sin omvärld. Det finns många skräckexempel där företag vill tjäna lite pengar och samtidigt gör miljön en stor otjänst. När vi pratas vid firar Markus ett år som ingenjör hos SP. Koncernen har totalt 950 anställda och består av flera institut samt en rad olika enheter som brand, bygg, elektronik och livsmedel. – Under mitt första år har det handlat mycket om att lära mig nya saker hela tiden. Jag är förvånad över att det har tagit så lång tid. Samtidigt tror jag att det finns en risk att jag tröttnar om jag inte får lära mig något nytt. På SP finns det stora möjligheter att bredda sin kompetens, förklarar han. m a r k u s a r b e t a r m e d system- och installationsteknik, inom energiteknikenheten. Han får dagligen testa både sina teoretiska och praktiska kunskaper. SP-koncernen har ett eget kvalitetsmärke, P-märket, som innebär att produkterna uppfyller en viss kravnivå. – Jag är ofta ute i labbet och testar produkterna. Det är inte något labb med vita rockar utan mer som en verkstad, där jag står i arbetsbyxor och arbetar med rejäla don. Jag får verkligen jobba med händerna vilket jag tycker är otroligt kul. Han berättar att många av hans studiekamrater i dag har tjänster där de enbart

76

62-77 Indu/Forsk.indd 76

sitter framför sina datorer, vilket alltså inte är fallet på SP. – Vi är även inblandade i många olika forskningsprojekt och som medlem i en forskningsgrupp finns det möjligheter att arbeta utomlands. I dagsläget är jag till exempel med i ett projekt med representanter från Norge och Korea, berättar Markus. Då både miljö- och energifrågor kommer allt högre upp på många företags agendor växer behovet för SP:s tjänster, vilket har gjort att organisationen kontinuerligt nyanställer. – Det som är unikt med arbetsplatsen är att expansionen av energiteknikenheten har gjort att många nyexaminerade har anställts. Många kommer direkt från skolan så det är ett ungt folk som jobbar här och en hög procentandel tjejer. Jag har verkligen jättebra arbetskamrater och det gör mycket för min trivsel.

h a n å t e r k o m m e r flera gånger till det trevliga arbetsklimatet och tycker det är en fördel att SP är en platt organisation. – Under min utbildningstid fick jag en bild av att många ingenjörer inte är så sociala men så är det verkligen inte här. Det märks tydligt att de som jobbar här är sociala, det är nästan ett krav, skrattar Markus. Inom några år hoppas han att han fått bredda sin kompetens och att han då även jobbar med solceller. Markus ser inga tecken på att debatterna kring miljö- och energifrågorna kommer att svalna, tvärtom. – Det här är absolut en bransch att satsa på. Energiteknik är den del inom SP som växer mest och jag tror inte att energi och miljö bara är en boom. Vi får lära oss att leva med att vi nu måste lägga mer resurser och tid på miljön. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.12


SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Teknikutveckling i framkant På SP erbjuder vi en teknisk bredd där du kan arbeta med varierande uppgifter inom en mängd olika teknikområden. Hos oss kan du också få en industrinära forskarutbildning. Vår forskning utgår från tydliga behov i industrin eller samhället och du får vara med och utveckla framtidens teknik tillsammans med industrin, andra institut och universitet och högskolor, både i Sverige och internationellt.

Sveriges största institutsgrupp SP-koncernen, med moderbolaget och dotterbolagen CBI, Glafo, SIK, SMP, YKI och JTI, utgör tillsammans Sveriges största institutsgrupp för hållbar utveckling av näringsliv och samhälle. Vi är ca 950 medarbetare, varav hälften akademiker och ca 225 med forskarutbildning. Vi har ca 9 000 kunder och arbetar med kunskapsspridning och ett brett utbud av tjänster från behovsmotiverad forskning, utveckling och innovation till mätning, analys och certifiering. SP är en viktig aktör för industriell utveckling och innovation inom miljö och energi.

www.sp.se

62-77 Indu/Forsk.indd 77

09-11-16 11.12


78

78-93 Hand/IT.indd 78

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.25


HANDEL & VARUMÄRKEN IT, MANAGEMENT & TELEKOM

EXAMENSGUIDEN HT09

78-93 Hand/IT.indd 79

79

09-11-16 11.25


”Jag ville prova

på att arbeta i

olika länder”

Sara Götesson jobbar på innovationsavdelningen i Stockholm och får under Arla Foods Future Fifteen (F15) Graduate Programme chansen att jobba på tre helt olika avdelningar i olika länder. Hon startade på huvudkontoret i Danmark och i januari bär det av till UK. Sara berättar om ett företag med härlig stämning och långsiktigt tänkande. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

HANDEL & VARUMÄRKEN

s a r a g ö t e s s o n a r b e t a r s e d a n fem månader på avdelningen Global Fresh Dairy Products Innovation i Stockholm. Där utvecklas bland annat probiotisk yoghurt och laktosfri mjölk, samtidigt som avdelningen är experter på mejeriprocesser och produkternas beteenden. Sara, som i grunden är ekonom, jobbar med business case och ekonomiska konsekvenser av produktutveckling. Hon har även varit med att utveckla avdelningens nya strategi genom att intervjua olika intressenter och analysera konkurrenter. – Jag började som F15-trainee i september 2008, då programmet var helt nytt. Jag sökte för att det verkade så välorganiserat och internationellt, samtidigt som jag verkligen attraherades av företagets värderingar och produkter. Att Arla ägs kooperativt av svenska och danska bönder tydde på långsiktighet samtidigt som de jag mötte från Arla var både kunniga och trevliga. Dessutom ville jag prova på att arbeta i olika länder och på olika avdelningar eftersom jag inte visste vilken funktion som passar mig bäst, berättar Sara som verkligen tycker att företaget överträffat hennes förväntningar.

e t t p a r g å n g e r o m å r e t t r ä f f a s Sara och hennes F15kollegor för Team Training, vilket är gemensamma utbildningsdagar. Där får de lära sig mer om företagets strategi, projektledning och ledarskap samt att de praktiskt får arbeta med personlig utveckling. Varje F15 har också tilldelats en så kallad sponsor, en senior chef inom Arla Foods som fungerar som mentor. – En fördel som F15 är att man förväntas vara proaktiv, nyfiken och vetgirig,

80

78-93 Hand/IT.indd 80

och får möjlighet att träffa olika intressanta personer på företaget. Det är väldigt allmänbildande och ger en bred inblick i företaget att vara trainee. Jag har fått möjlighet att arbeta med frågor inom koncern HR, innovation och kommer snart delta i ett IT-projekt för engelska bönder. Under min introduktion har jag också varit ute hos våra bönder, på mejerier och följt med säljare och distributionsbil ut i butikerna. Förutom att lära sig nya saker är det roligt att själv kunna bidra med något. Som i förra veckan när jag och en annan F15 höll en workshop för en avdelning om Arlas värderingar och karaktär, vilket är något vi jobbat mycket med under våra Team Trainings. Det blev ett givande och roligt utbyte där vi alla kunde lära av varandra, säger Sara entusiastiskt.

p a r a l l e l l t m e d a t t utbilda sig till ekonom vid Linköpings Universitet jobbade Sara extra på en marknadsavdelning och en konsultbyrå med varumärken vilket ökade hennes intresse för konsumentprodukter. Hon var även aktiv i den europeiska studentföreningen ESTIEM, som arrangerar aktiviteter i olika länder för att ge studenter internationella erfarenheter. I framtiden vill hon gärna fortsätta jobba utomlands, och se mer av Arlas organisation. – I en så stor internationell organisation finns det många olika spännande avdelningar och arbetsuppgifter. Dessutom händer det mycket i ett expansivt företag, exempelvis köpte vi ett bolag i Nederländerna tidigare i år. Och det är så tacksamt att jobba med så roliga produkter, jag är stolt varje gång jag är i mataffären! Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.25


78-93 Hand/IT.indd 81

09-11-16 11.25


Den familjära känslan på IKEA ingen myt IKEA är bland det svenskaste vi har, och få är de som inte har någon åsikt om eller relation till företaget. Uppvuxen i Älmhult var det för Emma Theandersson en självklarhet att sommarjobba på varuhuset under gymnasietiden, och nu har hon arbetat inom koncernen i en tredjedel av sitt liv. Emma berättar om ett företag där fina titlar och hierarki har fått stryka på foten till förmån för sunt förnuft och prestigelöshet.

HANDEL & VARUMÄRKEN

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

s o m 1 8 - å r i n g b ö r j a d e Emma Theandersson jobba i kassan på IKEA-varuhuset i Älmhult. Under utbildningen till beteendevetare vid Högskolan i Halmstad fortsatte hon att jobba under loven, och fick ett vikariat på kundserviceavdelningen. Under sina fyra år i Halmstad tog Emma också ett halvår ledigt för att resa till Sydney – för att jobba på IKEA. – Det var väldigt speciellt! Det var ett pyttelitet varuhus och en del kunder var inte riktigt insatta i vårt sätt att jobba, och förstod inte varför de skulle bygga ihop sina möbler själva. Men det mesta var faktiskt likadant som i Sverige och personalen hade samma värderingar som vi. Folk tyckte också att det var lite kul att det kom dit en tjej från Älmhult, och som hade hälsat på Ingvar Kamprad! säger hon och skrattar. s e d a n t r e å r t i l l b a k a jobbar Emma som HR-specialist i Älmhult. Hennes uppgift är att marknadsföra företaget som arbetsplats mot studenter på universitet och högskolor, och är bland annat ute på många mässor och arbetsmarknadsdagar. Emma berättar att IKEA:s olika svenska bolag ligger fördelade mellan Helsingborg, där bland annat huvudkontoret för de svenska varuhusen finns, och Älmhult, där hela 12 av bolagen ligger. Att det finns så många olika delar inom företaget gör IKEA till en arbetsplats för hela livet, och nyligen firades en kvinna som arbetat där i 50 år. Emma har visserligen många år kvar dit, men hon ser det inte alls som omöjligt att stanna kvar i många år.

82

78-93 Hand/IT.indd 82

– Just nu har jag svårt att se mig själv någon annanstans. Skulle jag tröttna på mitt jobb så finns det ju 11 andra bolag dit jag kan söka mig. Det finns så många möjligheter, och så många saker jag skulle vilja hinna jobba med. IKEA satsar mycket på personalen, och man har möjlighet att prova på nya saker och kompetensutveckla sig själv genom interna utbildningar.

n å g o t s o m e m m a återkommer till är att det är så ”nära” på IKEA, att hon som anställd blir sedd och lyssnad på. Prestigelösheten och familjekänslan inom företaget är vida omtalad, och enligt Emma ingen myt. – Här är det helt ok att knacka på hos en VD och ifrågasätta saker. Här är alla lika. Jag skulle nog bete mig annorlunda mot en VD på ett annat stort företag. Vill man ha flashiga titlar är IKEA nog inte rätt plats, men tycker man om att göra saker tillsammans så trivs man bra här. När Emma rekryterar ny personal tittar hon mest på personlighet, värderingar och vilken potential man har att utvecklas inom företaget. – Vi vill att de vi anställer ska ha fullgjort sin examen, som bevis på att man slutför saker man tagit på sig. Värderingar är dock det allra viktigaste. Kunskap kan man alltid ta till sig, men hur man ser på saker är en del av vem man är.

b l a n d i k e a : s 9500 artiklar har Emma en favorit, stolen IKEA PS ELLAN. Det är en slags gungstol som också funkar till matbordet. Den är gjord av träflisor och ”klickas” enkelt ihop. – Jag gillar den för att den är miljövänlig och har en cool design. Dessutom gillar jag att gunga på stolen, vilket jag tryggt kan göra med den här! Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.47


© Inter IKEA Systems B.V. 2009

LOW COSTH

C 6IHBB 5H5 HM 7CG

Take everything you’ve learned to a whole new level of doing How far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you. You’ll gain experience working with professionals from a wide range of ¿elds. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people. You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat. www.IKEA.se/student.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that

IKEA.SE/STUDENT

’T DON EED C SUC ANY AT S T CO

+me

78-93 Hand/IT.indd 83

e chaw llenge ... 09-11-16 11.48


Utmanande och roligt med starka varumärken

Ny sköljmedelsdoft, nya smaker i glassboxen och nyttigare Milda i miljövänligare flaska – på Unilever finns ett ständigt flöde av nya produkter som ska lanseras och nå butikerna. – Finns vi inte ute på hyllorna och i konsumentens huvud så finns vi inte alls. Med dagliga utmaningar som dessa blir det aldrig tråkigt att gå till jobbet, säger Anna Barrner.

HANDEL & VARUMÄRKEN

TEXT: MALIN SVENSSON

a n n a b a r r n e r g i c k ut Handelshögskolan i Stockholm 2006 och blev direkt antagen till Unilevers Management Traineeprogram. Unilever har en gedigen produktportfölj av välkända varumärken som vart och ett förknippas med olika budskap. Och det är det som Unilever är experter på. Vem vill inte ha en fräsch andedräkt med Pepsodent, lugn och ro med en kopp Lipton eller bli överraskad med Carte D’Or? – Konsumentvaror ligger mig varmt om hjärtat. Att arbeta med marknadsföring utifrån vad som händer i konsumentens huvud är riktigt spännande tycker jag. Unilevers produkter konsumeras världen över varje dag av människor som förväntar sig att varorna ska finnas på plats exakt i den stund när de behöver dem. Det är ett ständigt varuflöde och därför måste besluten tas snabbt. – Vi säljer varje dag, varje sekund. Jag gillar att leverera och se resultat av mina ansträngningar och därför passar det här företaget mig väldigt bra. Anna började som Junior Brand Manager för Jif och Via. Under traineeperioden fick hon se bredden av verksamheten genom att arbeta inom flera affärsområden, göra studiebesök på olika anläggningar och samtidigt utveckla sina ledaregenskaper. Sista perioden inom traineeprogrammet var hon på säljsidan som Key Account Manager för Lidl och Netto. – Jag gillade den tjänsten så mycket att jag stannade kvar efter traineeprogrammets slut, med fullt resultatansvar. Att arbeta direkt mot våra kunder var mycket roligare och mer utmanande än vad jag hade trott. Som kundansvarig får man direkt feedback från inköparna vilket är otroligt lärorikt. a n n a s m å l s ä t t n i n g är att göra karriär inom marknad eller sälj. Unilever erbjuder utveckling både på djupet och på bredden, anställda uppmuntras att byta avdelning vilket passar henne väldigt bra. – Jag föredrar att arbeta med en helhetsbild och på sikt vill jag ha en bredare roll,

84

78-93 Hand/IT.indd 84

men just nu vill jag göra det bästa av det ansvar jag precis har fått. Sedan några månader tillbaka är hon Nordic Brand Manager för Ben & Jerry’s, GB:s och Carte D’Or:s skopglass. – Jag lanserar nya produkter och jobbar med kommunikationsmaterialet kring dem. Allt handlar om att stärka våra varumärken och att sälja så mycket som möjligt. Anna känner att hon har hittat rätt på Unilever men beslutet att gå den här vägen har inte alltid varit glasklart. – Jag tog studieuppehåll en period för att jobba som marknadsförare på Kraft Foods. Jag jobbade och pluggade också utomlands i perioder. Det verkade enklare att prova på olika saker då än att vänta tills jag kom ut i arbetslivet. Men genom Unilevers traineeprogram behöver man inte veta från början exakt vad man vill göra, det är det som är så bra.

m ö j l i g h e t e r n a a t t f å arbeta internationellt var ett starkt skäl till att hon sökte sig till Unilever, som finns i över hundra länder. Förutom säljkontor och fabriker har företaget ett globalt samarbete med FN:s World Food Programme. I höstas fick hon chansen att jobba för FN i Ghana och nu har hon blivit ambassadör för World Food Programme på Unilever. – Det var helt fantastiskt, som natt och dag mot hemma. Där jobbade jag bland annat med ett projekt som ger stöd till skolluncher för att få barnen att gå till skolan. Jag hade hönor som följde mig längs grusvägen till jobbet. Anna hoppas att det blir en självklarhet för större företag att jobba med etik och hållbar utveckling på liknande sätt, att alla tar ett ordentligt ansvar. – Det görs så mycket bra saker här och det skapar dessutom en djupare mening och engagemang i huvudet på oss medarbetare. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.48


We believe ‘dirt is good’. Not surprisingly we’re looking for people who aren’t afraid to get their hands dirty.

We love dirt and for a laundry brand, like Via, that may seem a little odd. However, we understand that if people are going to live full active lives then, on occasions, they’re going to get a little grubby. If you want to work with brands, like Via that literally think outside the soapbox then we’ll give you the tools and opportunities for a great career in marketing or sales. Want to get stuck in? Then visit www.unilever.se

78-93 Hand/IT.indd 85

Could it be

09-11-16 11.48


Globala möjligheter och världsledande teknik

Att arbeta inom Ericsson ger möjligheter att både arbeta med den senaste tekniken och att arbeta i en global miljö. - Det var därför jag sökte mig hit, säger Pernilla Pettersson Emenius. TEXT: MALIN SVENSSON

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

FOTO: KRISTOFFER INGEMANSSON

p e r n i l l a p e t t e r s s o n e m e n i u s va n n KTH:s tävling Future Female Leader Award 2006. Priset var ett skräddarsytt traineeprogram på tre olika företag. Som civilingenjör med maskininriktning valde hon Skanska, Scania och Ericsson och efter sex månaders traineetjänst på varje ställe, valde hon att fortsätta på Ericsson. - Jag var lite osäker på Ericsson då jag valde företag till traineetjänsten med tanke på min inriktning, men jag lockades så av möjligheterna att arbeta utomlands. När jag väl kom hit förstod jag att det viktigaste i min tjänst är att ha ett tekniskt intresse och att kunna tänka strukturerat och analytiskt. Branschen får man ändå lära sig först ute i arbetslivet. Ericsson är ett tekniktungt företag och en stor del utgörs av forskning och utveckling. Andra delar är services, networks och multimedia, och det finns ett stort antal tjänster inom dessa områden i företaget. Pernilla jobbar inom Business Unit Multimedia som produktledare för ett system som aktiverar konsumenter i telenätet. - Jag är en av fyra produktledare som strategiskt ansvarar för hur produkten ska utvecklas för att tillgodose marknadens behov. Det gör vi bland annat genom att analysera kundernas behov och önskemål. Vi tittar även på hur produkten passar ihop i helhetslösningar, både med andra produkter inom Ericsson och med externa produkter. IPTV är ett exempel på en sådan lösning. s o m b r a n s c h l e d a n d e f ö r e t a g måste medarbetarna vara med på vad som händer och bevaka sina områden. Många dras till detta arbetsklimat där man får chansen att föra tekniken framåt genom att själv testa sina kunskaper. I bästa fall kan ens egen innovation få genomslagskraft över hela världen. - Vi arbetar med framtida produkter och innovationer och det gör att vi kan

86

78-93 Hand/IT.indd 86

vara med och påverka framtiden inom kommunikation. Ericsson finns över hela världen, i 175 länder med kontor i 145 av dem. Av cirka 75 000 medarbetare globalt, jobbar cirka 20 000 i Sverige. Mycket är globalt, vart du än vänder dig i världen, känner du igen dig inom Ericsson. Ericsson i Peking är som taget från Sverige och på huvudkontoret i Kista är det globalt ut i fingerspetsarna. Här samlas många olika nationaliteter och engelskan är det officiella språket. - Många företag beskriver att de är internationella men när vi säger det så menar vi det verkligen. Vi arbetar i stor utsträckning tillsammans på global nivå. I det dagliga arbetet kan det exempelvis röra sig om telefonmöten med kollegor från olika delar av världen eller att de närmaste kollegorna har olika bakgrunder. Det är utvecklande att på global nivå driva en gemensam fråga tillsammans men med olika perspektiv. Det känns verkligen som att vi är kollegor och det är riktigt häftigt.

a t m o s f ä r , n o r m e r o c h värderingar följer med dem som reser. Ericsson erbjuder tre globala traineeprogram, och i Sverige cirka 300 exjobb och 700 sommarjobb varje år. Det finns även lediga tjänster att söka för nyutexaminerade. Det finns en intern arbetsmarknad inom koncernen och många som jobbar här provar på några år utomlands. - Vi uppmanas att arbeta utomlands under någon period och man behöver inte ha jobbat här i tio år för att få en utlandstjänst. Det finns ett stort antal olika tjänster att söka på olika nivåer och det ger mängder av möjligheter eftersom Ericsson är så stort. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.26


TALK TO US ABOUT

CAREER OPPORTUNITIES

78-93 Hand/IT.indd 87

09-11-16 11.26


”Det kändes rätt

från första stund.”

Hewlett Packard är en av världens ledande IT-leverantörer med cirka 300 000 anställda och kontor i över 170 länder. – HP är känt för sin ”open door” policy och människorna här är helt fantastiska. Det kändes rätt från första stund, säger Ellinor Jonsson.

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

TEXT: MALIN SVENSSON

s o m k o n s u m e n t f å r n a m n e t h p dig troligtvis att tänka på produkter som datorer och printrar, men HP:s portfölj innehåller även ett omfattande tjänsteutbud med skräddarsydda helhetslösningar för företag. IT har gått från att ses som ett affärsstöd till att utgöra själva navet i affärsverksamheten. Ellinor Jonsson är HP-tjänstespecialist inom Technology Solutions Group. Just nu jobbar hon ute hos en partner med försäljning och leverans av installations- och startuptjänster. – Det är en koordinerade roll där jag är länken mellan HP och vår partners säljare, koordinatorer och tekniska konsulter. Jobbet är processorienterat och jag hjälper dem bland annat med att effektivisera rutiner och vara ett specialistsäljstöd för deras säljare. Utvecklingen går otroligt snabbt, vilket gör HP till en dynamisk arbetsplats. Det är jättekul! e l l i n o r h a r e n d u b b e l m a g i s t e r i internationell ekonomi och i IT-managent. Hon blev klar 2005 och efter ett par år i mjukvarubranschen kom hon till HP som trainee på Technology Services Delivery Operation. Där fick hon lära sig teknisk infrastruktur genom att förstå hur support och leverans knyts ihop på företaget. Efter traineeperioden blev hon Account Delivery Manager. Det är ett förebyggande arbete med ansvar att leveranser och support ska fortgå utan incidenter eller problem. – Förebyggande arbete är viktigt för våra kunder. Tänk dig att en Internetbanks server går ned, vilka förluster det skulle innebära. Vårt uppdrag är att hjälpa kunden att öka serverns tillgänglighet och effektivitet, att hela tiden arbeta i förebyggande syfte så att till exempel den här servern inte går ned. Inom affärsområdet finns en stor bredd på tjänster så som specialistsäljare, controller, produktchef, affärsanalytiker, programansvarig, leveransansvarig och teknisk specialist.

88

78-93 Hand/IT.indd 88

– Ena året kan man jobba som Account Delivery Manager och nästa år som marknadsförare. Det finns en flexibilitet att skapa sina egna vägar på HP. Inget är stöpt i sten och jag tror att det är det som ligger till grund för ödmjukheten som finns i företaget. Lika viktigt är det att vara affärsorienterad, inte minst i hennes nuvarande tjänst. – Man måste kunna prata om nyttan med ITlösningarna på alla nivåer inom ett företag så att de verkligen förstår våra tjänster. Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund som stämmer väl överens med det jag arbetar med, där jag har ett ben i lösningsbaserad försäljning och ett ben i leveransfrågor. Det är mycket utvecklande.

h p ä r e t t s t o r t internationellt företag och Ellinor känner att hon har hamnat helt rätt. – Jag var väldigt intresserad av att arbeta utomlands när jag sökte hit. Globalt finns HP i stort sett världen över. Man kan arbeta inom vitt skilda områden så karriärutvecklingen på företaget ser bra ut. Jag kände några människor på HP innan jag började här och visste att företaget hade värderingar och en personalpolitik som stämde för mig. Ellinor tycker att man får mycket uppbackning av sina chefer. En gång i halvåret gör hon uppföljning med sin chef och på det ena sätts karriärmål på ett, tre och fem år inom organisationen. Det är ett bra sätt att visa sina aspirationer på menar Ellinor. – Det är öppna dörrar inom hela HP och jag tycker det är värdefullt att man kan ha den raka kommunikationen. Är man villig att satsa själv så satsar HP på en. Q

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.26

HP annon


Stretch. Strive. Succeed. Hewlett Packard (HP) is a market leading IT company with presence in more than 170 countries worldwide and around 300 000 employees. The HP head ofďŹ ce is situated in Palo Alto, California. The HP portfolio is wide and includes hardware products as well as services and solutions. The career opportunities for young graduates are endless. The roles at HP include account managers, sales specialists, project managers, solutions architects, delivery managers, ďŹ nancial analysts and more! Working for HP is about winning the right way for customers, for employees and as a global citizen.

www.hp.com/go/jobs www.hp.com/go/video

78-93 Hand/IT.indd HP annons min.indd 89 1

09-11-16 09-05-04 11.26 13.00


Globalt med stort nätverk SAP är ett världsledande företag inom affärssystem, beslutsstöd och tjänster. I dag använder 92 000 kunder i mer än 120 länder SAPs lösningar och med ett brett partnernätverk finns det stora karriärmöjligheter.

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

TEXT: LIVIA JAKOBSSON

s a p s ä l j e r m j u k va r o r som ekonomi-, logistik-, kundvårdsbeslutsstöd och personalsystem. Kärnprodukten är Enterprise Resource Planning (ERP) som används i affärsprocesserna på allt ifrån små till stora företag. – Vi hjälper företag i alla storlekar och branscher att bli mer effektiva och produktiva, säger Tobias Andersson, marknadschef för SAP Norden och Baltikum. När SAP startade för drygt 35 år sedan gjorde företaget själv implementeringen av lösningar hos sina kunder. I dag jobbar SAP med konsulter som är specialiserade på SAP-applikationer och kundernas affärsprocesser. – Här på kontoret i Stockholm är vi 140 medarbetare men vi sysselsätter egentligen tusentals personer genom våra partners, berättar Mattias Bolander, försäljningschef. Mattias är även ansvarig för det universitetsutbyte som SAP har. Ett stort antal universitet använder just SAPs system i sin undervisning. – Det har funnits ett behov hos våra kunder att få in medarbetare med kompetens inom våra lösningar och i de här utbildningarna lär sig studenterna affärssystem och använder SAP som verktyg. Det behövs alltid folk som är civilekonomer, civilingenjörer och logistiker som kan våra system, förklarar Mattias.

– Det finns alla möjligheter att få jobba utomlands, då vi inte är begränsad till en marknad utan har en arbetsmarknad som sträcker sig över hela världen, säger Mattias, som själv har jobbat på SAP i både Spanien och på Irland.

i s v e r i g e t i l l h ö r service, IT och telekommunikation de branscher som växer mest. – Vår bransch kommer att vara stabil ett bra tag framöver. SAP är det tredje största mjukvaruföretaget i världen så oddsen att vi finns kvar om tio år är ganska stora. Jobbar man som konsult kring SAP kommer det alltid att finnas jobb, förklarar Tobias. Enligt både Tobias och Mattias finns det ett enormt sug efter kompetens inom branschen och det är i dag många kunder som ställer krav på kunskap inom SAP. Deras tips till studenter som vill satsa på branschen är enkelt: – Var nyfikna och lär er så mycket som möjligt om hur företag arbetar. Det spelar egentligen ingen roll vilket system det handlar om. Förstår man affärsprocesser så kommer man alltid att ha jobb. Q

s o m e x p e r t på SAPs affärssystem är karriärmöjligheterna många. SAPs egna marknads- och säljkontor, konsultföretag, partnerföretag och hos slutkunder är några arbetsplatser som behöver medarbetare som kan SAPs lösningar. – Det är viktigt att kunna våra system men det viktigaste är att kunna förstå hur olika processer fungerar på företag. Om man kan programvaran och förstår processen så kan man hjälpa kunden att använda sig av lösningarna på bästa möjliga sätt, säger Tobias. SAP har många nätverk både lokalt och globalt och samarbetar med ett 100-tal partnerföretag i Sverige. SAP har just nu försäljnings- och utvecklingskontor i mer än 50 länder och utomlandsmöjligheterna är därför stora.

90

78-93 Hand/IT.indd 90

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.27


Fรถr mer information, besรถk www.clearnewworld.com

78-93 Hand/IT.indd 91

09-11-16 11.27


Varierat arbete

med alla vägar

öppna

Tieto är ett av norra Europas ledande IT-tjänsteföretag, och sysselsätter cirka 16 000 personer världen över, varav cirka 3300 i Sverige. Två av dem är Marit Täpp och Ronny Pettersson.

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

t i e t o ä r r e s u l t a t e t a v sammanslagningen av det finska ITf��retaget Tieto och svenska Enator. De båda företagen gick samman i juli 1999 och bildade TietoEnator, som sedan december 2008 heter Tieto. Företaget erbjuder IT-, FoU- och konsulttjänster och är världsledande inom vissa branscher. Inom områdena telekom, skog, olja och gas samt digitala tjänster arbetar bolaget globalt. Huvudmarknader är norra Europa, Tyskland och Ryssland. Ronny Pettersson är utbildad systemutvecklare från Mälardalens högskola och jobbar nu på Tietos kontor i Kista där vi träffas. Han ingår i ett projekt som utvecklar onlinetjänster för en kund inom den offentliga sektorn. Ronny har varit på Tieto i ett och ett halvt år, och jobbade innan dess i en mindre verksamhet. – Jag ville gärna jobba på ett stort företag och Tieto stack ut från mängden av konsultföretag genom all den moderna teknik som används här, berättar han.

nator. Det är också variationen hon tycker är det bästa med jobbet som konsult. När det gäller framtiden är Ronny och Marit överens om att Tieto erbjuder många bra möjligheter till utveckling, och som anställd finns stort utrymme att påverka åt vilket håll man vill utvecklas. För Ronny är det en roll som arkitekt som hägrar, vilket skulle innebära ett mer övergripande ansvar för utformningen av de webbapplikationer han jobbar med. Han kan också tänka sig att jobba utomlands, vilket det finns goda möjligheter till då Tieto har kontor i nästan 30 länder och uppmuntrar sin personal att ta chansen att utnyttja det. Marit har inget specifikt mål just nu. – Jag vill fortsätta jobba och bredda min kompetens genom att prova nya roller och uppdrag, det är så jag vill utvecklas. Men man vet aldrig, i framtiden kanske jag blir avdelningschef, eller VD för Tieto, ler hon. Q

t e k n i k e n ä r n å g o t s o m a n vä n d s i stor utsträckning även i kommunikationen inom företaget. Tieto ligger i framkant när det gäller digitala tjänster för videomöten och facebook-liknande verktyg för att snabbt kunna ta kontakt, vilket framförallt är viktigt när det gäller kontakten med kollegor utomlands. Marit Täpp är civilingenjör inom datavetenskap och har jobbat på Tieto sedan 2004, då hon tog examen i Linköping. Hennes ingång till jobbet var via en kompis. – Jag har alltid sjungit i kör och det var genom en tjej där som jag fick jobb på Tieto i Linköping, där jag jobbade de första tre och ett halvt åren. Numera bor och arbetar Marit i Stockholm, dit hon flyttade för kärlekens skull. Nu har hon ett uppdrag i en ny roll som integratör, vilket innebär att på systemnivå få olika mjukvaror och hårdvaror att fungera tillsammans. Marits tidigare roller på Tieto har varierat; hon har varit programmerare, testare, projektledare och koordi-

92

78-93 Hand/IT.indd 92

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 11.27


Bäst i klassen? Då är chansen stor att du kommer arbeta hos oss. Vi hjälper våra kunder att förverkliga sina visioner genom att utveckla riktigt smarta IT-lösningar. Som ett av de största IT-företagen i norra Europa är vi världsledande inom flera områden. Vår styrka är kunskapen om teknologier och trender i den digitala världen och hur man omvandlar dem till hållbara resultat för kunderna. Exempel på de branscher vi jobbar med är telekom, media, bank, energi och logistik. I ett nära samarbete med många av världens ledande företag och organisationer utvecklas vi ständigt och har idag verksamhet i närmare 30 länder. Var med och skapa framtidens IT.

tieto.se

78-93 Hand/IT.indd 93

09-11-16 11.27


Ingen människa ska behöva utsättas för diskriminering, förtryck, tortyr, isolering, krig, svält eller mobbning. Om du håller med är du välkommen som medlem i Röda Korset. För bara 200 kr stöder du oss i ett helt år. Pg 900 807-9 www.redcross.se

Vi behöver dig! 94-99 bakvagn.indd 94 210x297_ingen_människa.indd 1

09-11-1611:02:02 14.25 2009-11-02

RAŴBA900


02 11:02:02

1996: 350.000 1990: 13.000.000

IDAG: 9.400.000

IDAG: 250.000

BARNSOLDATER

BARNADÖDLIGHET

IDAG: 55.000.000

1999: 105.000.000

IDAG: 75.000.000

1979: 0

BARN SKYDDADE AV AGALAG (EUROPA)

94-99 bakvagn.indd 95 RAŴBA9003_Diagram A4.indd 1

BARN UTAN SKOLA

09-11-16 14.25 09-11-05 16.14.29


Register företag

branschvis

Fackförbund

Natasha Kavalic, Sveriges Ingenjörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Lisa Nyberg, Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Energi & Kraft

Elin Lund, E.ON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gerd Lejdstrand, Fortum. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Alexander Lindqvist, OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anna Rylander, Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ekonomi, Revision & Skatter

Victor Schön, KPMG. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Transport, Resor & Logistik

Evert Boeye, Vägverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Industri & Verkstad

Elin Sohlberg, Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 David Strömbom, Sandvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Forskning, Teknik & Utveckling

Anna Palmgren och Magnus Wakander, FMV . . . . . . . . . . . . . . . . . Ida Johansson, FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Christian Wiklund, ITT Water & Wastewater . . . . . . . . . . . . . . . . . Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering . . . . . Markus Alsbjer, SP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Handel & Varumärken

Sara Götesson, Arla Foods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Emma Theandersson, IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Anna Barrner, Unilever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

IT, Management & Telekom

Pernilla Pettersson Emenius, Ericsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ellinor Jonsson, Hewlett Packard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tobias Andersson och Mattias Bolander, SAP . . . . . . . . . . . . . . . . . Marit Täpp och Ronny Pettersson, Tieto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

96

94-99 bakvagn.indd 96

48 50 52 54

68 70 72 74 76

86 88 90 92

EXAMENSGUIDEN HT09

09-11-16 14.25


Register företag

A-Ö

Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Arla Foods . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 E.ON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Ericsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 FMV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Fortum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Hewlett Packard. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 ITT Water & Wastewater. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Sandvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 SAP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Skatteverket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 SP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Svensk Kärnbränslehantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Tieto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Unilever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14, 54 Vägverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

EXAMENSGUIDEN HT09

94-99 bakvagn.indd 97

97

09-11-16 14.25


Svenska BÜrsbolag 2009 presenterar information om samtliga bolag noterade pü StockholmsbÜrsens large-, middle- och small cap-listor. Verksamhet, kontaktuppgifter, lednings- och styrelsemedlemmar presenteras pü ett lättÜversküdligt sätt fÜr alla aktieintresserade. Nedladdningsbara ürsredovisningar hittar du pü www.bolagsfakta.se, där kan du ocksü beställa ett tryckt exemplar av Svenska BÜrsbolag 2009.

Svenska

2009

BÜrsbolag re Verksamhet, ledning, styrelse, äga

        "  

       

    

 " 

www.bolagsfakta.se

      !  !       

   

www.bolagsfakta.se

94-99 bakvagn.indd 98

09-11-16 14.25


Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

Vi jobbar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig! Skatteverket står ofta mitt i händelsernas centrum. Vi är förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Vårt uppdrag är att se till att politiska beslut om skatteregler tillämpas på ett riktigt sätt så att samhället kan finansiera viktiga funktioner. Vi möter medborgare och företagare på deras planhalva så att de har möjlighet att göra rätt från början. Det tjänar vi alla på! Vi finns i hela Sverige och erbjuder en arbetsplats med utmanande arbetsuppgifter som ger dig möjlighet att utvecklas och höja din kompetensnivå. Hos oss får du arbeta med spännande uppgifter som rör komplicerade skattefrågor. Och du får möjlighet att ha balans mellan arbetsliv och privatliv.

Din framtid finns på Alstom Genom att utveckla avancerade transportlösningar och miljövänlig kraftproduktion, gör vi vad vi kan för att bemöta några av de problem som vi och vår planet står inför idag. Inom Alstom är miljö, teknik och människor viktiga fokusområden. Förutom satsningar inom forskning och utveckling för ren miljö, erbjuder vi även stora möjligheter för dig som medarbetare. Med kollegor över hela världen kan du skapa ett värdefullt kontaktnät inför framtiden.

Inom Skatteverket finns en av Sveriges största it-avdelningar. Våra system är avancerade och vi använder oss av såväl den senaste tekniken som av äldre beprövad. Har du rätt kompetens kan du arbeta med it-frågor på hög teknisk nivå. Med en annan inriktning är du kanske en av dem som medborgare och företagare möter på våra servicekontor. Vi arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten och förenkla för medborgarna och företagen. Att vi har deras förtroende är avgörande i vårt arbete. Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

Söker du en värld av ekonomiska, sociala och ekologiska framsteg? Då behöver du inte leta längre – möt framtiden på Alstom! Läs mer på www.alstom.se

Omslag ht09.indd 2

Mer information hittar du på vår webbplats www.skatteverket.se.

09-11-16 13.06


Posttidning B Avsändare: Compro Media AB Box 6910, 102 39 Stockholm

www.examensguiden.se

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Sedan 1990

NYtänkare - välkommen ombord Energibranschen kommer att vara i händelsernas centrum under de kommande åren. Bland annat måste klimatfrågan lösas och här är Vattenfall en drivande europeisk aktör. Stora investeringsplaner, inte minst inom förnybar energi, skapar tusentals arbetstillfällen hos oss. Inom de närmaste fem åren behöver vi anställa cirka 3000 nytänkare inom flera yrkeskategorier. Är du en av dem?

Karriär • CV-akuten • Kickstarta karriären som trainee • Gräv guld vid nästa löneförhandling

Välkommen in på vattenfall.se/student

Emma Pihl

om magkänsla som konkurrensfördel

www.examensguiden.se

energi för nytänkare

Omslag ht09.indd 1

Stefan Holm

om livet efter idrottskarriären

Läs hur det är att jobba hos: Alstom • Arla Foods • E.ON • Ericsson • FMV • FOI • Fortum • Hewlett Packard • IKEA • ITT Water & Wastewater • KPMG • OKG • Perstorp • Sandvik • SAP • SP • SKB • Sveriges Ingenjörer • Tieto • Tria • Unilever • Vattenfall • Vägverket

09-11-16 13.05


Examensguiden HT 09