Issuu on Google+

Konkret En kundtidning från Combimix.

Nytt i gamla fuktdebatten

nr 1/2013

Skanskas nollvision Anna Christians gjuter nytt liv i ett gammalt fat

Nybyggaren »Lidas« Lidas nya karriärer hemma i Sverige 1/2013 •

Konkret 1


Ledare

Gunnar Lund, VD Combimix

Framtiden är nu Innehållet till ett nytt nummer av Combimix kundtidning Konkret är precis färdigt. Jag blir ombedd att sammanfatta innehållet och komma med lite framtidsfunderingar för branschen och för Combimix. Bland de utmaningar som finns i branschen är flera inte möjliga att prata om som framtidsfrågor. Framtiden är nu i många fall. Nu finns möjligheter att skapa förändringar och förutsättningar för att vara ett miljövänligare alternativ. Därför jobbar vi sedan flera år för att skapa ett starkt miljöprogram för att kunna förbättra samtliga produkter. Vi vill att våra kunder ska känna sig trygga när de får material från oss. Därför testas nya produkter för att uppfylla miljökraven som vi ställer innan de kommer ut på marknaden. Nya produktlösningar är också något vi jobbat länge med. Vi har på fasadsidan skapat ett system (Combi-Drain) för att undvika fuktproblem och nu bygger vi dessutom in mätpunkter i fasaden för att säkerställa kvaliteten på systemen. Läs gärna den ingående artikeln om fuktdebatten av fukt- och energiexperten Per Karnehed på sid 20. Det är inte bara produkterna som förbättras. Arbetsmiljön är lika viktig, både för dem som arbetar med själva tillverkningen och för våra entreprenörer som ska använda produkterna ute i fält. Därför har vi till exempel utvecklat dammreducerande produkter som förbättrar luften på arbetsplatserna. Sedan 11 år har vi använt en lättare säck (20 kg) för att spara på ryggar. Ett företag i byggbranschen som satsar på arbetsmiljön är Skanska, läs intervjun med deras arbetsmiljöchef, Ulrika Dolietis på sid 14. Ulrika har en rad viktiga synpunkter på hur branschen kan bli säkrare. Tyvärr finns det inga genvägar för att hitta förbättringar. Det krävs ett stort engagemang från samtliga i företaget. Genom kunskap i kombination med nyfikenhet och utbildning hos våra medarbetare kan vi bli bäst. Och det sker nu. Apropå att vara bäst, läs gärna artikeln om Nicklas Lidström på sid 8. Nicklas har fått epitetet ”the perfect human”. Tänk om Combix kan få epitetet ”the perfect company”. Det vore något.

Ansvarig utgivare: Gunnar Lund, Combimix Projektledare: Jessica Lund, Combimix Grafisk form: Adrian Jayewardene Tryck: TMG Sthlm Omslagsfoto: Adrian Jayewardene Skanna av QR-koden med din smartphone för att ladda ned hela tidningen i PDF-format. Combimix är ett ungt svenskt företag med flera hundra års erfarenhet. Combimix tillverkar mineralbaserade produkter för byggindustrin. I sortimentet finns bl.a. produkter för golvavjämning, fasadputsning, murning, gjutning, betongrenovering, restaureringsbruk för kulturbyggnader m.m. Försäljning sker i Sverige, Danmark, Norge och USA.

2 Konkret • 1/2013

8

Tillbaka på hemmaplan


Innehåll

12 16

Med sikte på OS

Nytänkaren i Hedemora

18

Bauhaus höjer servicegraden 1/2013 •

Konkret 3


»Jag bokför både träningar och tävlingar ytterst noggrant, minsta avvikelse från tidigare träningar skriver jag in...«

Foto: Adrian Jayewardene

4 Konkret • 1/2013


Hallå där

g n o t e b h c o t u r K

V

Skyttesporten är världens största individuella sport med cirka 50 miljoner utövare. Faktum är att skytte är fjärde största sporten överhuvudtaget. I Sverige finns cirka 180 000 utövare, vilket gör den till den sjunde största sporten i landet. Möt en av våra främsta utövare, Sportingskytten och Combimixmedarbetaren Martin Andersson.

id sidan av jobbet som produktionschef på Combimix är Martin Andersson landslagsman inom lerduveskyttegrenen Sporting. Sporting och Engelsk Sporting som grenarna formellt kallas, är två av flera olika discipliner inom lerduveskyttet. Dubbeltrap är kanske den mest kända eftersom grenen har OS-status och Sverige fick OS-silver i London 2012 tack vare Håkan Dahlby. Men om man ska tro Martin är Sporting den tuffaste grenen av lerduveskytte eftersom skyttet sker under jaktlika förhållanden. »Som skytt känner du inte till bana eller hastighet på duvan i förväg, i trap och dubbeltrap är du mer som en förprogrammerad maskin som gör om exakt samma rörelse igen och igen«, menar Martin. I lerduveskytte gäller det att göra en koordinerad kroppsrörelse, en så kallad sving och få en mjuk anläggning av hagelgeväret. Inom Sporting använder du dig av fem olika svingtekniker som du nöter in och sedan använder dig av reflexmässigt vid varje skjutning. Teknikerna sitter i ryggmärgen och drillas genom träning, träning och åter träning. Vilken teknik som Martin använder vid varje skott kan han tydligt

redogöra för i efterhand. »Jag bokför både träningar och tävlingar ytterst noggrant, minsta avvikelse från tidigare träningar skriver jag in. Jag vill alltid kunna gå tillbaka och se om jag kan hitta orsaker till olika resultat på tävlingar. Är det något jag förändrat, är det något moment jag glömt bort att praktisera? På så sätt kan jag gå tillbaka och kanske hitta orsaken till det ena och det andra i mitt skytte«, säger Martin. Faktum är att han är precis lika metodisk i arbetet, vilket gör honom till en duktig och uppskattad produktionschef.

listan finns några SM-guld och brons i lag-VM. »Individuellt ligger jag nog på plats 20-25 i världen«, säger Martin.

Sporting har haft ett skamfilat rykte eftersom ett förbund använde sig av levande duvor under 80-talet. Men idag är sporten fri från levande duvor och därmed är den också mer etablerad. »Tyvärr finns det några länder som fortfarande använder sig av levande duvor, Spanien till exempel«, säger Martin. Det är också en av anledningarna till att grenen inte har OS-status. Något som fått Martin att fundera på att byta gren. Under skyttesäsongen, som »Sysslar man med Sporting får man sträcker sig mellan april och septembekosta det mesta ur egen ficka, ber, tränar Martin sju dagar i veckan. jag måste till exempel avstå från Det innebär att det inte blir mycket VM i Engelsk Sporting i år och bara till socialt umgänge under den perio- delta i EM och VM i Sporting, jag den. »Det går inte att dricka vin kväl- har inte råd helt enkelt«, konstalen innan träning, då kan man lika terar Martin. Ett faktum som har gärna låta bli att träna«, säger Martin. lett till att Martin börjat sikta in sig Hans seriösa inställning grundar sig på OS-grenen skeet istället. Så håll på ett djupt intresse för sporten och ögon och öron öppna efter Martin som funnits länge i familjen. »Jag under OS i Rio de Janeiro, Brasilien är faktiskt fjärde generationen som 2016. Om du vill träffa honom innan utövar skytte på tävlingsnivå.« Allt dess är han med största sannolikbörjade givetvis med ett luftgevär i ti- het på skyttebanan i Uddevalla. Men diga tonåren. Tittar han tillbaka idag det är nog bäst att boka en tid med så kan han konstatera att han utövat honom, under tävlingssäsongen är Sporting i 24 år. Under 13 av dessa har inte spontanitet hans starka sida. ■ han varit med i landslaget. På merit1/2013 • Konkret 5


McBauhaus

Drive-in, vägen framåt Bauhaus är en av de mest framgångsrika byggvarukedjorna, både i Europa och i Sverige. Bakom framgången finns en vilja att hela tiden förbättra varuhusen för kunderna. Drive-in-hallar är bara ett exempel på denna ambition. Text: Lasse Linder

USA måste sägas vara landet framför andra när det gäller kundservice. Om man till detta adderar faktumet att amerikanare gärna inte kliver ur sina bilar i onödan, så är det ganska naturligt att de första Drive-in och Drive-thrus startade i USA. Redan i början på 1930-talet kunde man på vissa banker deponera pengar utan att kliva ur bilen. Snabbmatskedjorna var snabba på att följa efter. Vilken restaurang som var först råder det dock lite olika uppfattningar om. Det finns även lite mer udda exempel på Drive-thrus som begravningar och giftermål (i Las Vegas såklart). Låt oss förtydliga begreppen; en drive-thru kör du igenom och bilarna bildar en kö i en riktning och det går inte att parkera. I en Drive-in däremot kan du parkera bilen och till exempel bli serverad mat, titta på en film eller spela bingo. Drive-in och Drivethrus är en del av den amerikanska kulturen sedan länge. I Europa har det tagit lite längre tid att etablera fenomenet, men idag måste man nog konstatera att det är etablerat, i synnerhet som en del av McDonalds serviceerbjudande. Men en Big Mac & Co är relativt enkel att bära, byggmaterial är ofta desto otympligare. Alltså vore det perfekt

6 Konkret • 1/2013

att ha en drive-in på ett byggvaruhus. Därför anammade byggvaruhuset Bauhaus idén tidigt i Tyskland och 2003 öppnade det första drive-in-varuhuset i Göteborg. Idag växer drive-in-ytorna hela tiden. »Kunderna uppskattar verkligen vår Drive-in, de spar tid och man slipper lasta om sina varor, utan lastar dem direkt i bilen«, säger Dirk Schmidt, inköpschef på Bauhaus huvudkontor i Barkarby, utanför Stockholm. Drive-in-idén har faktiskt flera positiva effekter. Eftersom ytan är ouppvärmd beskattas den också lägre än uppvärmd yta. »Det är givetvis positivt för företaget Bauhaus, men även kunderna får ta del av detta genom lägre priser«, säger Dirk. Dirk har varit med och utvecklat Bauhaus i snart 20 år. Först i Tyskland och de senaste åtta åren i Sverige. Han har sett hur Sverige, och framförallt Stockholm, utvecklats från att vara lite av en solitär i Europa till att bli som vilken storstad som helst där allt går snabbare och där människor har mindre och mindre tid. Det är också en förklaring till att Drive-in på Bauhaus är så uppskattat, speciellt i storstadsregionerna. Dirk återkommer till tidsfaktorn som den stora uppsidan för kunderna. »Det ställer också höga krav på oss


Relationer

som jobbar i varuhusen. Drive-in-konceptet är känsligt för oordning, då bildas lätt köer och det skapar irritation bland kunderna«, menar Dirk. Att Drive-in-konceptet är framgångsrikt är tydligt när man bygger nya varuhus. »Drive-in-delen växer hela tiden på varuhusen«, säger Dirk. När det största Bauhaus-varuhuset i Sverige öppnar i Västerås under våren på ca 22 000 kvm tar drive-in-ytan upp cirka 30%. Drive-in-konceptet är bara en del i Bauhaus strategi för att bli bäst på service inom bygghandeln. För två år sedan inleddes ett förändringsarbete med ett enda syfte: nöjdare kunder genom bättre service. Därför har det blivit fler säljare i varuhusen, både på privatkundssidan och på företagssidan. Dessutom placerades de mest erfarna och kunniga säljarna på företagssidan eftersom proffsen är betydligt mer krävande. Genom att ta fram ett nytt bonussystem märker säljarna snabbt när deras insats gör skillnad. »Bauhaus har vuxit organiskt i 60 år, det ska vi fortsätta med och då måste man hela tiden bli bättre«, säger Dirk. ■

Mer service hos Bauhaus »» Webshopen växer. I dagsläget finns 5 000 produkter i lager, inom ett år ska det finnas 10 000 produkter. »» Montageservice väntas växa. Utöver Badrumsvärlden, som erbjuder kompletta badrum, från kakelplattor till färdiga badrum, är Montageservice en ny tjänst för de som vill ha enklare hantverkshjälp. »» Bauhaus satsar mer på Kids Zone som är en lekyta för barn där utbildad personal leker med barnen medan föräldrarna kan handla i lugn och ro. »» Hemleveranserna som Bauhaus erbjuder blir allt vanligare och därmed också billigare.

Combimix produkter hittar du i Drive-in-hallarna hos Bauhaus. Combimix produktutbud hos Bauhaus växer kontinuerligt. Bakom det framgångsrika samarbetet ligger ett ömsesidigt förtroende för varandra. »Med Combimix har vi en enormt bra dialog, vi vet att vi får leveranser i tid, deras produkter håller hög kvalitet och deras servicenivå är hög. Det inte konstigt att Combimix ett flertal gånger blivit utsedd till ”Årets leverantör” hos oss«, förklarar Dirk Schmidt, inköpschef på Bauhaus.

1/2013 •

Konkret 7


Porträtt

8 Konkret • 1/2013


Hemma bäst Borta bäst En av våra absolut största hockeyspelare genom tiderna är tillbaka. Efter över 20 år i NHL och mer än halva sitt liv i USA bygger Nicklas Lidström och hans familj ett nytt liv hemma i Sverige. Combimix fick förmånen att träffa ”the perfect human”. Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

1/2013 •

Konkret 9


E

tt mejl och några timmar senare ringer Nicklas Lidström upp. Att boka in en intervjutid med en av världens största NHL-spelare är förvånansvärt enkelt. »I NHL stod alltid dörren öppen till media. Man fick alltid vara beredd på att ställa upp och efter matcher var det full access till vårt omklädningsrum och till oss spelare, speciellt som lagkapten. Så det är nog därifrån jag fått med mig att alltid vara tillgänglig«, säger Nicklas Lidström när vi möts på ett café i Rocklundahallen i Västerås. Det var också här allt började, nej det stämmer inte riktigt. Nicklas är uppvuxen i Avesta, och började sin hockeykarriär i Skogsbo SK. Under sin uppväxt varvade han fotboll med ishockey och även lite basket. »När jag blev uttagen till Dalarnas TV-pucklag 1985 var jag tvungen att bestämma mig. Det var tur att jag valde hockeyn, jag var aldrig bra på fotboll«. En parantes; i samma TV-pucklag spelade också Tony Rickardsson, han valde senare speedway istället. Med facit i hand ett ganska klokt val det också. En kort resume av Nicklas höjdpunkter i karriären är på sin plats för att förstå hur stor han är: OS-guld (sköt det avgörande målet), VMguld, Fyra Stanley Cup-segrar och NHL´s bäste back vid sju tillfällen. Till denna meritlista kan läggas 21 säsonger i NHL, 1827 NHL matcher och utsedd till Detroit Red Wings mest värdefulla spelare fyra gånger. Efter grundskolan valde Nicklas idrottsgymnasiet i Västerås. Det var också här han för första och sista gången fick prova på ett vanligt jobb. Det blev 12 veckors praktik på dåvarande Televerket bland kablar och fikapauser. Men sedan i höstas har han faktiskt ett nytt jobb; projektledare för familjens husbygge. »Vi skaffade tomten för tio år sedan för att flytta hit när min karriär var över. Nu är bygget snart klart och det har varit en hel del beslut att fatta på vägen dit«,

10 Konkret • 1/2013

berättar Nicklas. Det nya huset som ska stå klart under våren ligger vid Mälaren och blir väldigt likt det hus de hade i USA. »Ja, det är mycket som påminner om vårt hus i Detroit, men vi har valt bort lite onödiga saker som ett extra vardagsrum som är vanligt i USA. Det rummet använde vi bara vid julafton och var bara ett rum vi passerade resten av året, ganska onödigt«. PEAB är entreprenör för bygget och de tog fram flera alternativa fasadlösningar. Att valet föll på Combimix Tradition var tack vare utseende och funktion. »Vi gillade fasaden och förlitar oss på PEAB vad gäller funktion. Jag ska erkänna att jag inte är jättehändig så vi låter PEAB ta ansvaret«, säger Nicklas. Med flera hundra miljoner inspelade kronor behöver han inte vara händig. Men att prata pengar med Nicklas känns irrelevant. Han ger inte intrycket av att vilja visa upp sin rikedom. »Jag har ingen önskan att bygga ett monument över mig själv«, som han uttrycker saken. Att Nicklas är en person med båda fötterna på jorden kommer säkerligen från hans uppväxt i Avesta där pappan var vägmästare och mamma stod i matbespisningen. Och när vi pratar om hur hockeyn utvecklats till en rikemanssport så ser Nicklas det som ett problem, men tycker att det går att lösa genom att alltid leta begagnade prylar på exempelvis Blocket. I Västerås finns även möjligheten att låna hockeyutrustning för de som vill testa på. »Det är viktigt att hockeyn bygger på bredd, att sporten inte blir en exklusiv sport för välbärgade familjer, då är vi illa ute«, menar Nicklas.

i landet igen. Kontakten med skatteverket, försäkringskassan och andra myndigheter har varit desto rörigare. »Vi kan det amerikanska systemet, men har aldrig behövt sätta oss in i det svenska, det har tagit tid«, konstaterar Nicklas. En stor skillnad mellan livet i USA och Sverige är det privata livet där svenskar har större respekt för den privata sfären. »I USA kom människor fram även när jag var ute med familjen och ville prata och be om autografer. De är mycket mer påträngande. Jag uppskattar den svenska blygsamheten och respekten för det privata«, säger Nicklas. Att Nicklas antagligen är en betydligt större stjärna i USA än i Sverige kan också vara en förklaring till skillnaden. På frågan om han saknar hockeylivet i Detroit medger han att det finns några saker som han saknar. »Kamratskapen, resorna och inte minst adrenalinet av 20 000 jublande människor på läktarna, ja det kan jag sakna. Men samtidigt vet jag vilka krav som ställs. Under mina drygt 20 år i NHL var jag nästan aldrig sjuk, även om jag faktiskt var det. Jag minns att jag en gång var kräksjuk en hel natt och ringde in på morgonen och sa att jag inte mådde något vidare. Det uppskattades inte, på eftermiddagen fick jag dropp och därefter kontrollerade läkaren mig och konstaterade att jag kunde spela och så blev det. Den delen saknar jag inte«, berättar Nicklas.

Att flytta hem har alltså inte varit en fråga om om, endast när. »Vår äldste son flyttade till och med Att stanna kvar i USA har aldrig hem två år innan oss för att gå på varit aktuellt trots att deras fyra söner hockeygymnasiet här i Västerås. Så är födda och uppvuxna här. »Visst kan det var egentligen ingen diskussion vi sakna livsstilen i USA, men hemma om saken«. Och idag är familjen med är Sverige, här har vi tillbringat alla hustrun Annika och deras fyra söner våra somrar och vi har alltid varit väl- Kevin, 18 år, Adam, 17 år, Samuel, 12 digt noga med att prata svenska med år och Lucas, 9 år samlade i Västerås. barnen så att det blir enkelt för dem Alla fyra söner spelar hockey och den dag vi flyttar hem«, säger Nicklas. Kevin spelar till och med back. Ett Själva flytten har gått smidigt, inte helt enkelt val med tanke på de det svåra har varit att skriva in sig förväntningar och jämförelser som ➔


»Kamratskapen, resorna och inte minst adrenalinet av 20.000 jublande människor på läktarna, ja det kan jag sakna«

1/2013 •

Konkret 11


»Under mina år i NHL har jag missat en hel del tid med barnen. Det var mycket resor, träningar och andra hockeyrelaterade aktiviteter. Det tar jag igen nu«

det finns en uppenbar risk för. »Jag har varit tydlig med att de ska försöka skapa sig egna roller, inte fundera så mycket på vad jag tycker och tänker. Men visst, de har inte gjort det lätt för sig genom att välja hockeyn, speciellt inte att välja backpositionen. Men det är deras val och de är egna individer och jag vet att de kan hantera sina karriärer«. Fyra barn som spelar hockey innebär en hel del träningar och matcher. Ett faktum som innebär att Nicklas inlett en ny karriär som ”hockeyfarsa”. »Under mina år i NHL har jag missat en hel del tid med barnen. Det var mycket resor, träningar

12 Konkret • 1/2013

och andra hockeyrelaterade aktiviteter. Det tar jag igen nu«, säger Nicklas. Han är till och med assisterande tränare i näst yngste sonens lag, Västerås IK´s P:00-lag. »Jag försöker också se alla matcher killarna spelar.« Han jobbar dessutom åt Detroit Red Wings och håller koll på några svenska spelare åt dem. Han är även ambassadör för hockey-VM här i Sverige tillsammans med Peter Forsberg och Mats Sundin. Så det är ganska mycket hockey i Nicklas liv fortfarande kan man lugnt säga. Att han själv håller sig i form råder det

ingen tvekan om. Han tränar nästan dagligen, både kondition och styrka. På frågan om hur lång tid det skulle ta honom att vara spelklar, svarar han utan att tveka »Två veckor«. Ett svar som nästan låter som om han tänkt tanken och det har inte heller saknats förfrågningar. Men Nicklas har konsekvent tackat nej. Kanske ligger en tränarkarriär närmare. »Det vet jag inte idag, men det är väl det närmaste man kan komma känslan av publik och spänning«, konstaterar Nicklas. Och kanske blir det så i framtiden, han saknar nämligen bara en sak på meritlistan; att vinna elitserien. ■


Notiser

En Chesterfieldsoffa. I betong! Det skotska företaget Gray Concrete har tagit fram en exakt kopia av en Chesterfieldsoffa i betong. Perfekt att ha i trädgården, året runt. Om den är lika bekväm som en vanlig Chesterfield framgår inte. Men snygg är den i alla fall. Fler bilder och andra roliga saker i betong hittar du på: www.grayconcrete.co.uk

Smarta appar för småföretagare Du som är enmansföretagare och har kontoret på fickan kan få hjälp med mycket genom flera småföretagar-appar som finns till smartphones. Här listar vi några som hjälper dig med löner, skatter, moms och en hel del annat som kan gynna företaget.

Världens högsta betongpump

Den når 101 meter och har därför fått namnet Pump 101. Det är den kinesiska tillverkaren av betongutrustning - Zoomlion – som har visat upp världens högsta betongpump. Bommen har sju sektioner, varav de fyra yttersta i kolfiber. Scania fick i uppdrag av Zoomlion att tillhandahålla en lastbil för den pump som slutligen skulle bryta den magiska 100-metersgränsen.

» Tidningen Driva eget har tagit fram apparna Kalkyl och Momskalkylator som bland annat hjälper dig med momsen och löner. Samtliga är gratis. » aTimeLogger hjälper dig att mäta vad du lägger ner tid på i ditt arbete så att du undviker att jobba gratis. Appen är gratis. » Varningslistan. Svensk Handels listar här blufföretag som du ska undvika. Du kan även kolla upp fakturor som du misstänker vara bluffakturor. Appen är gratis. » Min firma hjälper dig med enskild firma att bland annat hålla koll på hur mycket lön du kan ta ut ur företaget. Pris 15kr.

Gör-det-åt-mig vinner mark i gör-det själv-landet Do it yourself eller DIY är något vi svenskar fått i oss via modermjölken tack vare IKEA. När övriga Europa sett en tydligare trend från DIY till DIFM (do it for me) det senaste decenniet har gör-det-själv-trenden hållit i sig i Sverige. Den är fortfarande stark, men det finns signaler om att DIFM är på väg att få rejält fäste här. »Vi märker det framförallt i storstadsregionerna där tiden är knapp. Därför erbjuder vi numer enklare hantverkshjälp. Det innebär till exempel att du kan köpa en ytterdörr hos oss och även få den monterad till ett fast pris«, säger Dirk Schmidt, inköpschef på byggvaruhuset Bauhaus.

1/2013 •

Konkret 13


Satsning på arbetsmiljön ger resultat

14 Konkret • 1/2013


Kunskap Skanska har under de senaste sju åren jobbat stenhårt för att göra arbetsplatserna säkrare. Byggbolaget har kommit en bra bit på väg i sin nollvision, men det finns mycket kvar att göra. »Genom att bland annat få till en gemensam branschstandard kan vi göra arbetsplatserna ännu säkrare«, säger Ulrika Dolietis, arbetsmiljöchef, Skanska Sverige. Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene »Det handlar om människor, allt annat är sekundärt«, säger Ulrika Dolietis om varför arbetsmiljön är så viktig. Samtalet men Skanskas arbetsmiljöchef i Sverige går i ett högt tempo. Ulrika vet precis vad hon pratar om, vad hon vill och hur hon ser på framtiden. Men bortom statistik och kostnader återkommer hon hela tiden till de mänskliga aspekterna när det gäller olyckor på arbetsplatser. Därför är också det primära att ta hand om människorna vid en olycka. Rutinerna för hur olyckorna hanteras är noggrant utarbetade och dessvärre har Skanska haft möjlighet att se hur dessa fungerar i verkligheten. »Vilken typ av insats vi genomför beror givetvis på hur allvarlig olycka som inträffat. En stukad fot går inte att jämföra med de mekanismer som startar i och med ett dödsfall«, säger Ulrika. När en allvarlig olycka sker, så stoppas först och främst allt arbete på platsen, och krisjouren kontaktas. Deras uppgift är att förse arbetsplatsen med stöd i form av krissamordnare. »Vid en allvarlig olycka så behövs stöd till alla på arbetsplatsen. Stödet anpassas efter hur många som är drabbade och ser lite olika ut beroende på om hur berörd man är. Det handlar mycket om att vara medmänniska«, berättar Ulrika. När arbetet stoppats, så samlas alla på arbetsplatsen för att få information om vad som hänt. »Det är viktigt att stoppa ryktesspridning genom tydlig och korrekt information«. Krissamordnarna berättar även hur vi människor kan reagera vid en kris och ser till att alla ges tillfälle att få prata av sig. Parallellt startar en rad praktiska mekanismer. Till exempel brukar polis och arbetsmiljöverket komma till platsen och ställa frågor till de som

sett vad som skett och till chefen på arbetsplatsen. »Vår interna utredning startar först någon dag senare. De första dagarna fokusera vi på att ta hand om det mänskliga«, fortsätter Ulrika. Om olyckan är ett dödsfall, eller att någon är mycket allvarligt skadad aktiveras även ett kristeam i ett krisrum på Skanskas kontor. »VD, berörd vice VD och regionchef brukar ofta besöka arbetsplatsen, men de är inte där som chefer som ska leda något arbete, utan som medmänniskor, vilket är viktigt att poängtera«, säger Ulrika. Dag två efter olyckan är det alltid en samling med alla på arbetsplatsen, och då medverkar även en psykolog. »Alla behöver bearbeta olyckan och gör man inte det finns risken att man kan få problem i framtiden om man hamnar i en annan krissituation.« Utöver allt mänskligt lidande betyder en allvarlig olycka att många personer dras in i utredningar och delar av arbetsplatsen kan vara stängd under en längre tid. Med andra ord så kostar även olyckorna rent ekonomiskt. »I runda slängar kostar en dödsolycka flera miljoner kronor, men det är inte det som är det viktiga. Som företag kan vi fortsätta trots att det kostat oss pengar, men för den som mist sin förälder, sitt barn eller sin arbetskamrat, så blir aldrig livet sig likt. Man får aldrig en andra chans när det gäller liv och hälsa«, förklarar Ulrika. Arbetsmiljöfrågorna är givetvis något Skanska arbetat med länge, men de kom verkligen i fokus år 2005 tack vare den dåvarande koncernchefen Stewart Graham. »Han gjorde ett stort avstamp för att förbättra säkerheten och lyfte frågan till den dignitet den har idag. Hans vision var tydlig; vi ska ha 0 arbetsplatsolyckor«, säger Ulrika. Skanskas nuvarande koncern-

chef, Johan Karlström har fortsatt i samma anda, och han har till och med skruvat upp tempot ytterligare. Att det långsiktiga arbetet har gett resultat visar också statistiken. Sedan år 2006, då Skanska också införde ett enhetligt sätt att mäta olycksstatistiken på, har olyckorna mer är halverats. »Det är vi givetvis mycket glada över men det finns fortfarande mycket kvar att göra«, säger Ulrika. Hur Skanska och byggbranschen ska bli bättre vill Ulrika uppnå genom att lära av hur andra länder arbetar vad gäller säkerhetsarbetet. Inom Skanska är Latinamerika, England och USA bäst på dessa frågor. »Jämför vi Skanskas olycksfallsfrekvens i Sverige med Englands så är deras bättre«, förklarar Ulrika. En av anledningarna till att England lyckats är att de större företagen frivilligt enats i branschen och har bland annat utarbetat en överenskommelse kring att dela lärdomar och att ha en miniminivå på utbildningar till alla på arbetsplatsen. En liknande branschöverenskommelse är något som Ulrika tror skulle få stora positiva effekter i Sverige. »Jag hoppas mycket på det arbete som bedrivs i Sveriges Byggindustrier för att förbättra säkerheten på våra byggarbetsplatser.« Men bortom gemensamma standarder, statistik och ekonomiska konsekvenser återvänder Ulrika till de mänskliga aspekterna men att frågan om säkrare arbetsplatser även handlar om Skanskas framtid. »Vi vill rekrytera de bästa medarbetarna och självklart även behålla all vår duktiga personal, så då är det en självklarhet att vi tar hand om de som arbetar på våra arbetsplatser.« ■

1/2013 •

Konkret 15


Framgång

Blomman

har slagit ut Med ett förflutet inom byggbranschen blev Blomman nyligen nominerad till Årets Nytänkare 2012 i Dalarna tack vare en blandarpump som gör jobbet enklare för många golvläggare. Nomineringen är en bekräftelse på att han har hittat sin grej och något han numera kan ägna all sin tid åt. Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

Ingen vet vem Thomas Blomström är. Men säger man Blomman vet alla vem man pratar om. Blommans företag Nordic Pump i Hedemora tillverkar och säljer egenutvecklade blandarpumpar för betong, golvspackel och putsbruk. Tack vare dessa pumpar har han nyligen blivit nominerad till Årets Nytänkare i Dalarna 2012. Själva nytänkandet handlar om att göra pumparna mer användarvänliga. »Jag har själv jobbat många år i byggbranschen och vet hur slitigt det är att bära tunga cementsäckar, så jag tyckte det var på tiden att förbättra arbetsmiljön för golvläggare och plattsättare«, säger Blomman. När han inledde utvecklingsarbetet utgick han helt enkelt utifrån sina egna önskemål på en blandarpump. »Den måste vara enkel att använda, lätt och förhållandevis billig så att även mindre byggfirmor kan köpa den.« Det var Blommans uppdragsbeskrivning till sig själv. Det är fyra år sedan han började skissa på sin pump. I januari 2011 började han bygga den första säljbara pumpen. Idag har han sålt ett 40-tal. Nu håller han på och utvecklar en mindre pump. »Utmärkelsen har hjälpt mig att kunna vidareutveckla nästa produkt, en mindre pump än den första och som fungerar som en

16 Konkret • 1/2013

transportör för mindre läggningar. Om den första modellen lämpar sig för något större läggningar, som till exempel när man ska lägga flera badrum på ett våningsplan så är den mindre pumpen lämpad för enstaka läggningar«, berättar Blomman om sitt nya projekt. De pumpar han utvecklar är en förädling av de vanliga pumpar som funnits på marknaden sedan länge. »Det som förvånade mig mest är att det krävs så lite för att göra jobbet så mycket enklare«, säger Blomman. Men någon uppfinnare vill han absolut inte kalla sig. »Nej, pumpen är ingen uppfinning, det är en förädling, där jag framförallt gjort den mer användarvänlig. Enklare att starta, enklare att göra rent, lättare att flytta, lättare att byta mellan olika material«. Att bli kallad uppfinnare får Blomman att rodna. Men han är otroligt tacksam över den uppmärksamhet han fått i och med nomineringen. »Den har gett mig både självförtroende och inspiration. Dessutom har jag tack vare skriverierna i tidningarna fått kontakt med en duktig svetsare som numera jobbar här på verkstaden«, berättar Blomman. Annars föredrar han att verka i det dolda. Själva nomineringen ser han som pinsam. »Men jag har nu lärt mig att ta den som en man«, skrattar Blomman. ■


Möte

Mälardalens Mur & Puts Hur ser konjunkturen ut? Vilka utmaningar står för dörren? Trender i branschen? Combimix har träffat Daniel Svensson, en av de två delägarna på Mälardalens Mur & Puts i Enköping, för att lyssna på hur de ser på branschen just nu. Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

Över en kopp kaffe och en saftig wienerlängd berättar Daniel Svensson om hur läget för Mälardalens Mur & Puts ser ut. Företaget grundades år 2000 och har idag 30 anställda, varav 25 murare. »Vi har hittat en storlek som passar oss och som är lönsam, vi har trimmat organisationen och effektiviserat, ett tag var vi 40 personer, men vi fick aldrig någon bra lönsamhet då. Dessutom har vi minskat eftermarknaden markant, nu gör vi rätt från början«, berättar Daniel. Företaget arbetar framförallt med fasadarbeten. Huvudsakliga uppdragsgivare är de stora byggbolagen som JM, NCC, PEAB och Skanska, men även kommunala bolag, privata fastighetsbolag och privatkunder finns med på kundlistan. Under en period har det varit färre jobb. Men i dagsläget ser Daniel en ljusning på marknaden. »Det har varit trögt ett tag, men nu har det dragit igång en del byggstarter och i dagsläget vet vi att vi har jobb för 15 murare i ett år framöver, det tycker jag är mycket bra. Det verkar som om konjunkturen bottnat.« På frågan om hur de skulle göra om de tvingades jaga jobb blir

Daniel osäker. »Vi har sällan behövt jaga jobb, vi har bra avtal och bra kontakter med till exempel JM. Men jag gissar att om jobben började sina så skulle vi börja ringa runt, kolla i Byggfakta och prata med våra kontakter. Men jag antar att vi har varit bortskämda som inte haft problem med att få jobb«, säger Daniel. En av anledningar till detta måste självklart vara att företaget har gott rykte och gör bra jobb. »Ja, jag tror att vi har ett gott rykte, vi gör kvalitetsjobb och håller alltid tiden, det är några av våra viktigaste framgångsfaktorer.« En tydlig trend som Daniel ser i branschen är att murade fasader ökar markant, många vill ha slitstarkare material med mindre underhåll. »Dessutom byggs det mer stenhus, vilket givetvis är roligt, det ger oss mer jobb«, säger Daniel. Men trenden ställer också nya krav på företaget. »Ja, det är ont om erfarna murare och vi vidareutbildar vår personal kontinuerligt inom bland annat murning och puts. Även om de kan mura behöver de mer rutin. Eftersom det i stort sett bara handlat om putsning de senaste åren har de som är

födda på 1970-talet och senare aldrig behövt jobba med murning, så där har vi en stor utmaning«, konstaterar Daniel. Annars tycker Daniel att rekryteringen är relativt lätt, byggnadsarbetare är ett rörligt släkte och det hör ständigt av sig personer som söker jobb, så en första gallring sker redan i telefon. De som verkar intressanta bokas in på ett personligt möte och när behov uppstår kontaktar man de som man träffat och gillat. »Personligen tror jag inte på felfria personer, de som påstår att de aldrig gör fel och säger sig kunna allt. Jag ser hellre att man inser sina brister och är en glad och positiv person«, säger Daniel. I dagsläget jobbar Mälardalens Mur & Puts med olika leverantörer, bland annat Combimix och Weber. Detta ser företaget som något positivt. »Det är bra att inte lägga alla ägg i samma korg. Jag tror också att man genom att jobba med olika leverantörer kan korsbefrukta dem och på så sätt göra dem bättre, det utvecklar hela branschen.« Daniel tar en bit wienerlängd till och smuttar på kaffet som nu blivit kallt. ■

1/2013 •

Konkret 17


Gjut nytt liv i ett gammalt fat.

Foto: Adrian Jayewardene

Om du frågar formgivaren Anna Christians så är betong ett fantastiskt material att arbeta i. Här hjälper hon dig att gjuta ett vackert fat i betong med hjälp av ett gammalt fat i nysilver.

18 Konkret • 1/2013


Gör-det-själv

Så här gör du:

Det här behöver du: Ett gammalt fat, glättigt ritpapper eller en skiva formplyfa (ca 50x50 cm), CM 920 Industri, borrmaskin med visp eller en matvisp, avstängarlist (50x50 mm), gammal t-shirt, matolja, pensel, sandpapper, andningsskydd och handskar.

4

Nu är det dags att blanda till massan. Glöm inte att använda andningsskydd (vid hantering av torrt bruk) och skyddshandskar. Följ blandningsanvisningarna på säcken. Det är enklast att blanda med en borrmaskin och visp, men det går även att använda en vanlig matvisp. Blanda/rör om tills du har en slät och fin massa.

Tips!

1

2

3

5

6

7

Skapa formen genom att lägga ett glättigt ritpapper på en stabil yta eller använd en skiva formplyfa. Lägg fatet upp och ner. Sätt en avstängarlist runt fatet så nära kanten som möjligt. Skär av avstängarlisten med en mattkniv eller använd en sax. Pressa fast listen mot underlaget.

Häll nu i massan i formen. Det är viktigt att du täcker fatet ordentligt, kontrollera tjockleken på massan genom att sticka ner en pinne vid högsta punkten. Det ska vara ca 1 cm vid det tunnaste partiet. När du är färdig gör du rent hinken och verktygen med vatten.

Ta bort fatet. Lägg en gammal t-shirt eller något annat stretchigt tyg i/över formen och lägg tillbaka fatet. Spänn tyget runt avstängarlisten och nåla fast det.

Låt det nu stå och torka i ett dygn och sen kan du avforma försiktigt.

Olja in fatet med ett tunt lager olja. Det behövs mindre än vad man tror. Blir det för mycket så kan man torka bort överflödet med en trasa.

Fatet bör nu få härda ett dygn innan du jämnar till kanterna och eventuella skavanker med ett fint sandpapper.

» Låt fantasin flöda när det gäller formar. Tänk bak och fram, ut och in! » Varför inte låta allt plastemballage få jobba ett varv till innan det går till återvinningen? När man väl kopplar på ”formtänket” så ser man formar överallt! 1/2013 •

Konkret 19


Foto: Adrian Jayewardene

Fuktdebatten Debatten om enstegstätade putsfasader på träregelstomme har pågått sedan 2007. Civilingenjör Per Karnehed, fukt- och energiexpert på Karnehed Design & Construction AB gör en tillbakablick, en nulägesanalys och kikar även in under skynket för nya, betydligt effektivare fasadsystem. Text: Per Karnehed

20 Konkret • 1/2013

Putsade fasader har en lång tradition inom husbyggnation. Först användes puts för att täta hus byggda av sten, tegel och lera genom att den applicerades invändig eller utvändigt. Senare blev putsen en viktig produkt för att gestalta och framhäva en byggnads estetiska värden och förmedla arkitektens och byggherrarnas tankar och drömmar.

En typ av system som i Sverige etablerades under 1980-talet, var puts på isolering med en bakomliggande trästomme. Tekniken började användas i större bostadsprojekt där stommen utgjordes av bärande innerväggar av betong, medan laster i fasadliv bars upp med stålpelare. Mellan dessa stålpelare monterades sedan olika grad av prefabricerade lättregelväggar med gipsskivor, träreglar och mellanliggande isolering. Insidan var även försedd med en plastfolie som fungerade som ett ångskydd och


Debatt

konvektionsskydd. Utanpå detta monterades sedan en 50 till 80 mm tjock isolerskiva som sedan putsades. Fasaden efterliknade då en murad konstruktion som putsats, men byggtiden var avsevärt kortare, kostnaderna lägre och energieffektiviteten betydligt bättre än med en motsvarande massiv stomme. Byggtekniken slog snart igenom på bred front och samtliga svenska byggbolag använde i någon form byggsättet i sin bostadsproduktion. Enligt uppskattningar i branschen har minst 10 miljoner kvadratmeter enstegstätade putsfasader på träregelstomme byggts under de senaste trettio åren.

I

maj 2007 publicerade SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut en rad artiklar om skadefall i enstegstätade putsfasader på träregelstomme. På enstaka objekt hade inträngande regnvatten orsakat regelrätta rötskador och träreglar i väggar var i så dåligt skick att deras bärförmåga var nedsatt. I de flesta fall bestod skadorna av mögelpåväxt och liknande mikrobiella angrepp på skivmaterial och träreglar inne i väggen. Oavsett utbredningen, insåg man snabbt att dessa skador kunde härledas till fasadkonstruktionens bristande förmåga att hantera inläckande vatten alternativt stänga inne byggfukt. Konstruktionen var helt enkelt inte tillräckligt robust och förlåtande gentemot mindre fel och undermåliga plåtbleck, fönster och andra infästningsdetaljer i fasaderna.

på mellan 1 500 kr och 2 500 kr per kvadratmeter. Det är bara att gissa hur många procent av det totala antalet utförda kvadratmeter som är skadat så får man snabbt astronomiska belopp. Frågan kvarstår dock: vem ska betala? Vems är då felet när nyproducerade hus får fukt-, mögel- och rötskador? Fukt-, mögel- och rötskador som uppstår i enstegstätade putsfasader på träregelstomme som är projekterade och utförda efter 2007, har sannolikt ett inbyggt fel eftersom branschen vid denna tidpunkt faktiskt blivit både medveten och upplyst om riskerna med konstruktionen. Eftersom bygglagstiftningen med PBL och BBR ofta föreskriver funktionsansvar, kan då inte en konsult, byggare eller entreprenör påstå att de inte visste att enstegstätade putsfasader på träregelväggar var en riskkonstruktion. Ansvaret för eventuella fukt-, mögel eller rötskador torde då vara deras. Denna del har mig veterligen inte prövats i allmän domstol, men det är nog bara en tidsfråga innan de första fallen dyker upp.

Fönster där kall luft och regnvatten kan läcka in runt ett fönster som är bristfälligt monterat

S

BUF-väst finansierade ett utvecklingsprojekt och SP var sammanhållande i den process som ledde ledde fram till rapport 2009:16 där problematiken med fasadkonstruktionen belystes. I rapporten lyftes även förbättringsförslag in och olika varianter med tvåstegstätning ansågs ha bra möjligheter att öka säkerheten i konstruktionen om träreglar och skivmaterial skulle Den konstruktion som beteckanvändas i ytterväggen. Problemen nas som riskkonstruktion, enstegstämed fukt-, mögel och rötskador tade fasader på träregelstomme, har fanns ju bara på denna typ av lättregelväggar medan puts på tunga uppskattningsvis använts på drygt stommar erbjöd en helt annan nivå 10 miljoner kvadratmeter fasadyta av säkerhet eftersom fukttåligheten under samma tidsperiod. Det innebär Lufttätande, dränerande och isolerande putssystem för träregelstommar har framtiden för i massiva, tunga stommar är betydligt att fastighetsägare och boende som sig. De fungerar både i teori och praktik. bättre. Enstegstätning är i sig själv har denna typ av fasadkonstruktion ingen brist, utan det är i kombination nu lever med en risk för att skador med träregelväggar och skivmaterial som riskerna ökar. finns inne i väggen utan att det är synligt från utsidan. Just detta faktum att skadorna ofta inte är synliga från Utan tvekan är då en tvåstegstätad putsfasad ett utsidan gör att osäkerheten ökar och risker ibland mörkas eller inte lyfts fram eftersom det ofta gäller stora belopp i både fuktsäkert, robust, energieffektivt och ekonomiskt intressant alternativ. Genom sin tunna uppbyggnad med samband med fastighetsaffärer. Kostnaden för att åtbibehållen isolerförmåga, kan ytterväggen göras tunnare gärda en kvadratmeter fasadyta och återställa den med vilket leder till fler kvadratmeter invändig yta. Laster i ➔ ett tvåstegstätat fasadsystem har i några projekt landat 1/2013 •

Konkret 21


byggnaden kan hanteras med slanka konstruktioner i fasaden och köldbryggor som kantisolering vid bjälklag, balkonginfästningar etc. löses elegant med utanpåliggande fasadisolering. Materialresurser och råvaror utnyttjas på ett bra sätt när varje material kan optimeras för en funktion och inte behöver göras överdrivet dyr eller bra för att fungera som universalprodukt. Isoleringen håller värmen, putsen sköter estetiken, stommen tar laster osv.

I

gemensamma tester och erfarenhetsutbyten kunde alla se att tvåstegstätning av fasaderna skulle ge en betydligt bättre säkerhet och robusthet än tidigare lösningar. Sådana system skulle helt enkelt tillåta både större vingelmån under byggtid samt öka säkerheten gentemot inäckande vatten under en byggnads livstid, även om slagregnen skulle öka i och med eventuella klimatförändringar. Men äntligen finns tvåstegstätade, dränerade putsade fasadsystem på den svenska marknaden. De är då både fungerande ur fuktsynpunkt, kontrollerade ur brandsynpunkt och erbjuder kostnadseffektiva lösningar för den nya tidens passivhus och även plusenergihus. Säkerheten för både konsulter, byggherrar och entreprenörer liksom fastighetsägare och boende har då ökat markant. Säkerheten mot fukt ligger nu helt i nivå med vissa murade ytterväggar och värmeisoleringen jämfört med motsvarande väggtjocklek utförd med murad yttervägg är betydligt bättre. Tekniken för att bygga betydligt bättre finns, vilket inte minst den smått revolutionerande tekniken med tvåstegstätade, lufttätande och dränerande fasadsystem faktiskt innebär. Både frågan om utifrån kommande slagregn liksom beräkningar av hur byggfukt och vattenånga i driftsskedet hanteras i den sammansatta konstruktion som ytterväggen är, kräver nya verktyg och betraktelsesätt. Byggfysik med fukt- och energistudier på detaljnivå kommer att ge nya principer för hur en vägg ska konstrueras. Det är då viktigt att verkligen ta reda på hur detaljer ska lösas på byggplatsen och även i senare driftsskede. En sak är säker, utvecklingen går hela tiden framåt och nya utmaningar kommer att dyka upp inom en snar framtid! ■ Läs hela artikeln om fuktdebatten på wwwcombimix.se. Skanna av QR-koden med din smartphone för att komma till sidan.

SPEF gör skillnad

Combimix vet att Sveriges murnings- och putsningsentreprenörers förening (SPEF) gör ett fantastiskt jobb för branschen. Det vill vi gärna att fler ska få reda på. Därför ställde vi SPEFs ordförande Gino Carinci mot fasaden och bad om svar på lite grundläggande frågor om SPEF.

SPEFs ordförande Gino Carinci

Varför startades SPEF? - När SPEF grundades 1966 var det framförallt mest en intresseorganisation för branschen. Sedan dess har organisationen utvecklats, inte minst under de senaste fem– sex åren. SPEF kom till på grund av de stora omväxlingar som skett på det här området. Det fanns cirka 90 specialfirmor i landet och det var efter påtryckningar och önskemål från flera av dessa som Ernström & Co AB och dotterföretaget Mosaikbolaget i Örebro tog initiativet till bildandet av den nya branschorganisationen. Vad gör SPEF? - SPEF har en styrelse som består av sju ledamöter och en sekreterare från Sveriges Byggindustrier.

22 Konkret • 1/2013


Kunskap

Styrelsens främsta arbetsuppgift är att säkerställa och stärka det murade och putsade byggandet i Sverige samt att möta historiens hantverk med dagens moderna teknik. Arbetsuppgifter fördelas ut till kansliet och följande kommittéer av styrelsen. Kansliet har hand om det administrativa arbetet. Kansliet leder, fördelar och utför styrelsens arbetsuppgifter/beslut. Utbildningskommittén håller i våra kurser så som Murning och putsning Klass 1, varav Murning Klass 1 är ett myndighetskrav. CFE certifiering av samtliga anställda. Murarmästare & gesäll utbildningen mm. Tekniska kommittén har arbetat fram Handboken Rätt murat & Putsat som idag används som kurslitteratur på byggutbildningar över hela landet. Dessutom ligger den på flera arkitekters, konsulter och beställares skrivbord. Kommittén har även tagit fram en plåtbrosch med anvisningar och detaljritningar för plåtar som ansluter till puts & tegel mm. Kommittén fungerar även som bollplank till våra samarbetspartners och leverantörer gällande frågor kring material och maskiner. Marknadskommittén ansvarar för marknadsföringen av SPEF, hemsidan, broschyrmaterial, mässsor, SPEF-dagen mm. Inköpskommittén har kontakt med och tecknar avtal med samarbetspartners och leverantörer som idag är 30 st. Vad får entreprenörerna ut av att vara med i SPEF? - Att vara medlem i SPEF utgör en kvalitetsstämpel, kunder som anlitar en SPEF-entreprenör får en garanterat hög kvalitet. Detta säkerställs genom tillhandahållande och genomförande av våra utbildningar och certifieringar av våra medlemsföretag. På detta område ligger SPEF i framkant. Man får bl.a. även tillgång till ett omfattande nätverk. Hur många medlemmar har SPEF? - Totalt finns idag 246 putsföretag i Sverige varav 54

är medlemmar i SPEF, vilket motsvarar 22 % av marknaden. Av Sveriges totala omsättning i mur- och putsbranschen står SPEF-företagen för 52 % av marknaden. Vad innebär er nya certifiering som ni lanserade under Nordbygg? - Det är en kompetensutbildning som alla föreningens medlemsföretag genomgår. En garanti att det blir rätt murat och putsat! Oavsett vilken mur- eller putsteknik man ska använda och oavsett vad man ska bygga är det A och O att man anlitar kunniga hantverkare – personer med yrkesbevis. Vår målsättning är att våra kunder ska känna tryggheten i att anlita ett SPEF-företag, hos oss finns kunskapen. Hur kan SPEF påverka den negativa fuktdebatten? Har debatten skadat branschen? - SPEF tycker att putsen har fått för mycket negativ kritik i massmedia. Vi skulle vilja säga att den stora boven i denna debatt är den bakomliggande gipsskivan som nu har bytts ut mot en typ av meneritskiva. Om man utför fasadsystemen enligt fabrikanternas anvisningar och ser till att plåtanslutningar utförs på rätt sätt så har vi inga problem. Därför utför vi våra kompetenshöjande kurser. Dessutom har vi tagit fram en plåtbroschyr som är en vägledning oavsett vilket putssystem som används. Utöver fuktdebatten vilka andra frågor är uppe "på tapeten” hos SPEF? - Utbildningsfrågor, vi gör skillnad! Vi är experter inom murning och putsning och det gäller hela föreningen. Vi har tagit fram Gesäll- och Mästarbrev för våra murare. Vi skapar utbildningar för arbetsledare och företagsledare, utbildningar som vi gör i samråd med våra beställare som till exempel Statens Fastighetsverk. Det krävs utbildad kunnig personal för att hålla den höga kvalitén som SPEF står för. Vi slåss för att denna kompetens ska finnas i våra företag. ■

1/2013 •

Konkret 23


Baksida

020-21 21 00 Nu är det gratis att ringa till oss! Scanna in QR koden för att lägga in våra uppgifter i din telefon

Janneth Matoniemi

Maria Nylund

Linda Karlsson

order@combimix.se


Konkret - En kundtidning från Combimix.