Moderaterna Lena Liljeroth Adhelsson, kulturminister 1. En viktig fråga för bildkonstens villkor är hur konsten kan ta plats i det offentliga rummet. Samverkan kring gestaltning av den offentliga miljön och stadsutveckling har därför stärkts genom uppdrag till Statens konstråd tillsammans med Statens centrum för arkitektur och design, Boverket och Riksantikvarieämbetet. Arbetet har inte minst lyft fram metoder och förebilder för hur konst kan vara drivande i utformningen av offentliga miljöer. Tretton pilotprojekt har visat konkreta sätt att stärka gestaltningen, exempelvis hur en skola i Nynäshamn förbättrat sin utemiljö eller hur man i Kalmar jobbat med kulturarvet i stadsplaneringen. I den konstnärliga utformningen av våra gemensamma miljöer spelar också enprocentsregeln en stor roll. Konstnärsnämndens rapporter visar att en majoritet av kommunerna och nästan alla landsting tillämpar enprocentregeln. Konsten i och runt Karolinska institutet är ett exempel på satsning av konstnärlig utsmyckning. Konstnärlig gestaltning har på så vis blivit en självklar del vid en stor del av all byggnation. Vi har därutöver stärkt den regionala kulturpolitiken och därigenom gett frågor om konst i offentliga miljöer större uppmärksamhet och genomslagskraft runtom i landet. 2. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar hur myndigheter och annan verksamhet som finansieras med allmänna medel får agera när de köper varor, tjänster och entreprenader. LOU reglerar när undantag får göras från huvudregeln om att upphandling ska göras efter annonsering och i en öppen konkurrens. En av de situationer då så kallad direktupphandling får ske enligt lagen är när det som ska upphandlas av konstnärliga skäl endast kan fullgöras av en viss leverantör. Hur undantaget ska tillämpas är upp till respektive upphandlande myndighet att ta ställning till. Till sin hjälp har de vägledningar från Kammarkollegiet och Konkurrensverket, av vilka framgår
att undantagen ska tillämpas restriktivt. I sista hand kan en upphandlande myndighets ställningstagande till frågan om konstnärliga skäl föreligger för direktupphandling prövas av domstol.
nas åtagande kan utformas till stöd för politiken för arkitektur, form och design, såväl nationellt och regionalt som lokalt. Utredningen kommer att lämna sina förslag hösten 2015.
3. Alliansregeringen tog initiativ till medverkans- och utställningsavtalet (MU) som trädde i kraft den 1 januari 2009 och som reglerar villkor och ersättningsnivåer som ska gälla då statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären. Regeringen har framhållit betydelsen av att avtalet även fungerar som en förebild för andra offentliga och privata utställare. Konstnärsorganisationer har, bland annat med medel från regeringen arbetat med informations- och utbildning för att MU-avtalet ska få en så bred tillämpning som möjligt. I oktober 2013 gav regeringen Statens kulturråd i uppdrag att tillsammans med avtalets parter arbeta fram förslag på ett förbättrat avtal som skulle göra det lättare för upphovsmän att få ersättning då de lånar ut egna verk eller utför konstnärligt arbete i utställningssammanhang. Det nya avtal som regeringen i maj i år godkänt har förenklats och förtydligats, vilket gör det lättare att tillämpa. Även internationella upphovsmän omfattas numera av MU-avtalet. Avtalet är som tidigare bindande för statliga utställare. Sverige är därigenom ett föregångsland vad gäller ersättning till upphovsmän vid utställningar, vilket har väckt intresse från andra länder som studerar den svenska modellen för ersättning till konstnärer.
5. Vi anser att alla livsmiljöer behöver gestaltas på ett sätt som utgår från en helhetssyn där funktion, brukbarhet, miljö, hushållning, ekonomi, teknik och god gestaltning vägs samman. Ett medvetet arbete med arkitektur, form och design är en grundläggande förutsättning för att åstadkomma hållbara och attraktiva livsmiljöer av god kvalitet med människan som utgångspunkt. Det är bland annat dessa frågor som vår utredning om arkitektur, form och design ska titta på.
4. Vi har nyligen tillsatt en utredning för hela den gestaltade livsmiljön. I utredningens direktiv nämns samverkansuppdraget om gestaltning av offentliga miljöer och de myndigheter som i dag arbetar med frågorna, däribland Boverket och Statens konstråd. Utgångspunkten för det gemensamma uppdraget har varit att utveckla och stärka en helhetssyn i planering och byggande av offentliga miljöer. Utredningen ska analysera och föreslå hur statens, landstingens och kommuner-
6. Vi har redan i dag såväl myndigheter och institutioner som stöd och stipendier, såväl nationellt som regionalt, som sammantaget ger ett riktat och kontinuerligt stöd till bild- och formområdet. Konstnärsnämnden stödjer genom Sveriges Bildkonstnärsfond yrkesverksamma bild- och formkonstnärer med olika stipendier och bidrag. Genom det internationella programmet Iaspis stödjer myndigheten också deras internationella kontakter och utbyte. Fonden fördelar cirka 74 miljoner kronor varje år till bildoch formkonstnärer och den största delen går till arbetsstipendier. Kulturrådet föredelar cirka 28 miljoner kronor till organisationer och utställare inom bild- och formområdet. Därutöver fördelas medel till bild- och formområdet inom ramen för kultursamverkansmodellen. Den individuella visningsersättningen uppgår i år till drygt 36 miljoner kronor, vilket är en uppräkning med drygt 30 procent sedan 2008. Statens konstråd har också en viktig uppgift att förbättra villkoren för konstnärer genom inköp och uppdrag till bildoch formkonstnärer. Vi har från och med i år också förbättrat skattereglerna så att stiftelser med kulturändamål bättra kan stötta exempelvis bildkonst.
Nr 1, 2014 Artär 5