Page 1

140 SIDOR! #3 2016

Bli en bättre ryttare med mental träning HELENA RÄDDADE SIN HÄST FRÅN SLAKT

Tinne Vilhelmson Silfvén

De små hjälpernas mästarinna

Modern arbetsmiljö på Ågesta

Vi möter förbundskapen BO JENÅ

SÅ BLIR DU OCH HÄSTEN

Dags för gräsbrodd

ett bättre fälttävlansekipage


Cheval

INNEHÅLL

98

66

114

34

2


8

Innehåll

4 Ledare 7 Stallplock med Lurifax 8 Tinne Vilhelmson Silfvén tar emot på Lövsta 26 Mental träning 34 Vi träffar dressyrlandslagets förbundskapten Bo Jenå 52 Så blir du en bättre fälttävlansryttare 62 Prylar – klädd för tävling 66 Helena räddade Piké från slakt 80 Allt du behöver veta om gräsbrodd 86 Hästens förutsättning för arbete 98 När fölningen inte går som tänkt 106 Ågesta värnar om arbetsmiljön 112 Prylar – välkommen på modevisning 114 Hästen & konsten 120 VINN på din bästa bröllopsbild 122 Hantering 132 Middagstips 138 Skriv för oss 140 Nästa nummer

VÅRENS STALLTIPS Muck Boot® ger behagligt torra och varma fötter - året om. Så behagliga att de till och med kommit att uppfattas som själva Originalet bland komfortstövlar. Utöver modellerna här finns fler varianter för alla som älskar ett aktivt uteliv. WEEKEND LÅG OCH LÄTT I LÄCKRA FÄRGER Weekend Fyra färger. Komforttemp: -30 till +100. Stl 36-43

COLT RYDER I ALLA VÄDER Colt Ryder Komforttemp: -170 till +300. Stl 37-46

MED

REIGN

HOP IN-HOP OFF I SMIDIGA WEAR

Reign Två färger. Komforttemp.: 00 till +350 . Stl 36-42

Wear Komforttemp: -170 till +350. Stl 37-47

X press C ool FODER

MUCK BOOTS ÄR ETT AV FLERA LEDANDE VARUMÄRKEN SOM DISTRIBUERAS AV GY TTORP


140 SIDOR! #3 2016

Bli en bättre ryttare med mental träning

Tinne Vilhelmson

Silfvén

De små hjälpernas mästarinna

HELENA RÄDDADE SIN HÄST FRÅN SLAKT

Modern arbetsmiljö på Ågesta

Vi möter förbundskapen BO JENÅ

SÅ BLIR DU OCH HÄ

ett bättre fälttävla

STEN

Dags för gräsbrodd

nsekipage

Cheval

HORSES AS LIFESTYLE

Utgivare/Publisher: Linagården AB Per Elvin och AnnaKarin Spjuth Adress: Moren 2, 783 95 Gustafs Nr 3 2016. Nr 13 sedan starten. info@chevalmedia.se chevalmedia.se facebook.com/chevalmedia Chefredaktör/Editor-in-chief: AnnaKarin Spjuth anna@chevalmedia.se 0705-88 02 09 Redaktionella medarbetare: Linnea Dalqvist, Malle Kivikas, Karin Ingerstam, Lisbeth Johnson och Sandra Callermo Sociala medier/Social medias: Emma Elvin emma@chevalmedia.se 0703-56 93 09 Annonser/Advertising: Per Elvin per@chevalmedia.se 0702-00 95 95 Layout: Sjöutsikt AB layout@chevalmedia.se

Covalliero är ett varumärke från Albert Kerbl GmbH, Felizenzell 9, 84428 Buchbach, Germany, Telefon +46 703-882090, Finns bl.a. på Granngården För mer information kontakta Gisela Lindberg gli@kerbl.com

AZ779

Gilla oss!


VÄLKOMMEN

Njut av vårsol och söta föl

V

åren har kommit på riktigt med allt vad det innebär från grönska, massor med inplanerade träningar och tävlingar och hagar med helt underbara föl.

ATT TRÄNA OCH TÄVLA borde vara förenat med glädje, men ibland är det inte så. Vi kanske har problem som vi inte rår på eller riktigt vet vad de beror på. Vi träffade några sådana ekipage när vi besökte kursen ”Hästens förutsättning för arbete och utbildning vid hand och i töm” i Skara. Läs om de olika alternativen till problemlösning på sidan 86. För att lyckas och ha roligt så spelar även den mentala biten en stor roll. Det var något som vi pratade med Johanna Lassnack på Ryttarinspiration om när hon coachade en av sina adepter i Scandinavium under påskhelgen.

Cheval

SÅ TILL NÅGOT som får hjärtat att smälta. Möt lilla Holly och hennes dramatiska start i livet, med en mamma som inte vill veta av henne och jakten på en amma som efter många om och men fick ett värmande slut. Det finns så mycket vi kan glädja oss åt, ibland är det lätt att glömma bort det, man går bara på och tar en massa förgivet. Njut av solens varma strålar, bra ridpass i och utanför tävlingsbanan och möjligheten att få pussa en varm hästmule då och då. Trevlig läsning!

NÅGON SOM DÄREMOT verkar ha järn koll och dessutom väldigt roligt är Tinne Wilhelmson Silfvén. Vi hade förmånen att träffade henne på vackra Lövsta, en miljö som verkligen bjuder på en härlig inspiration. Att bli inspirerad är viktigt för utvecklingen, inte bara när det gäller ridningen. Vårt reportage från Ågesta gård hoppas vi även ska inspirera fler anläggningar att utveckla sig så att deras arbetsmiljö förbättras. Förbättringar bör ske då Arbetsmiljöverket just nu håller på med en granskning inom hästnäringen eftersom arbetsförhållandena i många stall är under all kritik.

5


Vi erbjuder attraktiva yrkesutbildningar Utbilda dig i Skara till:

Hovslagare Grundutbildning 2,5 år

Kvalificerad tilläggsutbildning 1 år

a End onellt ati de! n r e int tifiera cer

K ANSÖ NU!

Verksamhetsledare – häst 1 år Djurvårdare - utökad nivå 1,5 år Ridlärare Preparandkurs Hästföretagare Unghästutbildning & Inkörning Hästens arbete vid hand

Mer information om alla våra utbildningar hittar du på vår hemsida www.bys.nu eller ring oss på tel 0700-82 57 00.


Stallplock

Cheval

Examenstider

Fint halsband med dalahäst som finns i två olika längder, 42 cm och 85 cm. Du kan välja mellan silver, rosé och guldplättering. Guldsmyckena är i 14K guld och rosésmyckena är i 14K blandat med silver. Pris från 299 kr.

Vackra hästar

Hingstvisningarna är ett säkert vårtecken. Tullstorp Här kan du se Gränsbostuteri bildspel från Lövstastuteri flera olika visEklunda stuteri ningar.

Gräsdags

Lurifax

FOTO: TULLSTORP

Börja i god tid att vänja hästen vid att äta gräs. Korta stunder som successivt ökas upp så minskar risken inte minst för fång.

7


Cheval

8

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN


Tinne Vilhelmson Silfvén

De små hjälpernas mästarinna N

Så klart är det ingen slump att det just nu går väldigt bra för ekipaget Anton–Tinne. Om man vill ha ett kort svar på frågan varför, kan man svara ”Anton”. Men för att få ett mer rättvist svar är det bättre att hoppa tillbaka några år i tiden, till 1980-talet och Stockholm.

AV MALLE KIVIKAS FOTO MALLE KIVIKAS OCH LÖVSTA

ÄR TINNE BERÄTTAR om hur hon landade i dressyrsadeln märks det att ryktet talar sanning – hon har nära till skratt och är trevlig på ett sätt som den som är trygg i sig själv är. På 1980-talet var Tinne tonåring. Då hennes mor arbetade på Ridsportförbundet var det mycket häst i familjens sinneväld. – Det är definitivt via min mor som jag kom in i hästvärlden. Hon jobbade exempelvis med Ryttar-VM 1990, som ju hölls i Stockholm. Hon hjälpte mig att göra rätt val tidigt i livet och när jag senare valde att helt satsa på häst så var hon ett enormt stöd, berättar Tinne. Familjen hade flyttat från Bromma till innerstaden och innan högstadieflickan

Tinne landade i skolbänken på mornarna hade hon redan varit i stallet och ridit. På den tiden red hon på Djurgårdens ridklubb, men som inbiten Stockholmare har hon även haft år på Ryttarstadion, ”Ryttis” och Stockholms Ridskola. Med uppstallad häst eller som ridlärare. SOM SÅ MÅNGA ANDRA, eller alla andra, svenska elitryttare, har Tinne en speciell relation till Tyskland. – Efter nian tog jag ett sabbatsår och jobbade hos Walther Christiansen, tillsammans med Lussan. Att det blev just Walther kan nog både jag och Lussan tacka min mor för. Hemma igen, nu som young-rider, hyrde hon fyra boxar på Ekerö, ganska lång resväg västerut från Stockholms Ridhus där

» 9


Cheval

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN

Hästen står i centrum på Lövsta, för visst är det runt hästen världen kretsar?

hon jobbade som ridlärare. På vägen ligger Drottningholm, där Lussan håller till. För det var då den långvariga relationen till Lussan började på riktigt, en relation som ständigt utvecklas och därför fortfarande blomstrar i kapp med blommorna i en riktigt fin beteshage. – Oj, jag åkte som en skottspole mellan Östermalm och jobbet som ridlärare, hästarna på Ekerö, träningar hos Lussan och Komvux. Så höll jag på i tre, fyra år. Men slitet gav resultat, det är inte alla som kan skriva sex OS på sin meritlista. Men om det skulle bli hästar för hela slanten eller inte var ännu inte bestämt. Det hade lika gärna kunnat bli något annat. Men vad det andra i så fall skulle vara, det har Tinne ingen som helst aning om. – Att säga att jag skulle ha velat jobba med hundar är lite för likt det jag gör idag, så egentligen har jag ingen aning vad alternativet skulle vara, säger hon. Nåväl, efter några år hemma i Stockholm, var det åter dags för en sväng till Walther Christiansen. Tinne var runt 20 år gammal och stannade hela fyra år. Det var då beslutet att fullt ut satsa på hästar 10

Kort om Tinne

Meriter Tinne är mest stolt över: Att ha ridit sex OS och kunna sikta på ett sjunde (i Rio). Och såklart 2:a placeringen i världscupen. Hästar ”for ever”: Caprice – den första Grand Prix-hästen, tillsammans var de med i två OS. Solos Carex – en mycket speciell häst. Stor hingst, men mycket blyg, behövde mycket stöd och därför helt beroende av sin ryttare Tinne. Anton – helt enkelt fantastisk. Familj: Man och en son som går i högstadiet. Hundar: Molly och Vega. Visste vi inte: Tinnes riktiga namn är Caroline.

»


tinne vilhelmson silfvén

Tinne och ”Anton” – ett sammansvetsat par och välkända på världsarenorna. 11


Cheval

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN

landade, fullt uppbackad moraliskt av Det var ett möte som blev mycket mer mor. Det var då OS-resan började. Till- än ett möte. Personkemin fungerade och sammans med Caprice var hon med i det hela slutade med att Tinne den förOS i Barcelona 1992. sta januari 2000 flyttade från Fågelbro, som ligger österut om stan, till Lövsta. – JAG BÖRJADE MED ATT DRIVA ett ut- Tajmingen var perfekt och genom att bildningsstall i Södertälje. När jag vuxit landa på Lövsta norr om Stockholm kan ur det drev jag många år en egen verk- man säga att cirkeln var sluten. – Norr om Stockholm var det enda samhet på Fågelbro utanför Stockholm. Jag har många sköna vibbar från den stället jag inte hade haft stall på, så det tiden, även om det var otroligt tufft att passade bra, skrattar Tinne. Samarbetet har hela tiden utvecklats, driva egen verksamhet med ansvar för ekonomi och personal. Att jag klarade idag har de tillsammans med persomig tror jag beror på att jag vågade be nalen skapat ett riktigt framgångsrikt andra om hjälp med de saker jag själv team. Så det är lätt att förstå att fördelarna som Lövsta har gett Tinne väger inte var världsbäst på. Tinne började så smått fundera på upp känslan av att ha en egen gård och om det var dags att bli vuxen på riktigt, ”jobba för sig själv” som många i hästvilket i hästvärlden innebär att man kö- världen gör. per en gård och utvecklar sin verksamhet där. Som tur var för dressyrsverige FÖR EN AV DE ABSOLUT TUFFASTE utvar Antonia Ax:on Johnson på jakt ef- maningarna för ryttare på Tinnes nivå ter en ryttare till Weltman och bad där- världen över är som bekant att få beför om ett möte. hålla sina topphästar. Många med egen

12

»


Tinne, Magi och Caroline Darcourt.

13


Cheval

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN

”Vi rider väldigt lika, vilket gör det möjligt att hjälpas åt med att rida alla hästarna” Allén leder mellan hagarna, ner mot sjön och stallet. På ena sidan grushagar, på den andra gräshagar.

14

verksamhet rider ju andras hästar, eller kan tvingas sälja topphästen för att få verksamheten att gå runt, även om det innebär en förlorad tävlingssäsong. Tinne äger själv bara en häst, Manchester, som hon själv har fött upp. – Att ha en ekonomisk trygghet att utgå ifrån har gett mig en helt annan möjlighet att fullt ut fokusera på hästarna och att alltid låta dem komma först, säger Tinne. Den fantastiska miljön på Lövsta, vid Oxundasjöns strand ett stenkast från Mälaren, och möjligheterna att träna är såklart grundläggande för Tinnes framgångar. Men det känns fattigt att stanna vid det. Det är för enkelt att säga att allt går, bara man har tillräckligt med kapital. Visst är man ensam med hästen på själva tävlingsbanan, men ensam är inte stark i långa loppet. Det är insikt Tinne nog alltid har haft. Den insikten lyser igenom i stallet, där är Tinne en del av teamet. Hon är, utan snack, stallchef. När telefonen ringer är det ofta någon av stalltjejerna som frågar om hur en häst ska ridas eller något annat praktiskt för dagen. Men stövlar och sporrar delar i all vänlighet skåp och det finns ingen prestige i vem som rider viken häst. – Vi rider väldigt lika, vilket gör det möjligt att hjälpas åt med att rida alla hästarna. Såklart finns det mindre lättridna hästar som reagerar mer om det är en annan ryttare, men oftast fungerar det väldigt bra. Det är jag nog lite stolt över, att vi är så synkade i vårt team, säger Tinne. Hon sticker inte under stol med att hon är nöjd över att exempelvis samarbetet med Caroline Darcourt, stallets förste beridare, går så bra. Deras gemensamma jobb går ut

»


Skrittmaskinen, ett tacksamt komplement till tr채ningen.

Tinne och Magi. 15


Cheval

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN

Tinne och ”Anton” under världscupfinalen i Gothenburg Horse Show 2016 där de kom på en andraplats.

16


17


Cheval

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN

Tinne och Molly i stallköket.

”Det som är så häftigt med ridsporten är att allt alltid sker på hästens villkor” på att utbilda och utveckla hästar och idag är det oftast Caroline som tävlar unghästarna. Det ger Tinne mer tid att fokusera på sitt tävlande och att coacha andra. Om Tinne exempelvis ska rida en häst på en uppvisning eller tävling brukar det räcka med en enkel avstämning på ridbanan dagarna innan, mer behövs inte. – Om vi är tillräckligt professionella i vårt jobb så ska det inte spela så stor roll vem som rider. Även om det såklart faller sig mer naturligt att rida de hästar man själv tävlar lite mer, säger Tinne. VAD ÄR DET DÅ som har gjort att det går så bra med Anton just precis nu? En viktig pusselbit är månaderna Florida, där det finns många tävlingar på hög nivå ett stenkast ifrån varandra. Det blir alltså helt enkelt många fler starter, vilket ger en helt 18

otrolig erfarenhet på ganska kort tid. – I år var det sjätte året vi åkte, så nu har vi börjat få rutin och bra kontakt med exempelvis hovslagare och veterinärer, säger Tinne. Såklart är själva Antons personlighet en stor del i framgången. Han älskar att stå i centrum inför publik och få möjlighet att visa upp hur duktig han är. Förutom att vara extremt het, nervig och känslig, är han nämligen även väldigt ambitiös. – Det som är så häftigt med ridsporten är att allt alltid sker på hästens villkor. Såklart finns det en risk att hästen är överladdad och då blir det svårt. Men samtidigt måste man våga satsa. Det gäller att hästen hela tiden har fokus på dig som ryttare i stället för att hitta på grejer, den får inte tappa fokus. Man kan säga att det handlar om att hela tiden prata med hjälperna, vilket

»


Ordning och reda anpassat för häst och ryttare. Hästarnas böcker, skåp för sporrar och handskar, sadelkammare och putspänk och en stor korg godis. 19


Cheval

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN

Tips för alla årets hästdagar

 Ha en plan A, med en B, C, D och E i beredskap.  Låt fingertoppskänslan avgöra när du går över till nästa plan.  Om du pratar svenska och hästen japanska, så hjälper det inte att du börjar prata högre på svenska om hästen inte förstår dig (tips ursprungligen från Kyra).

Tinnes tips för den satsande tävlingsryttaren  Ha ett team, som inte bara finns i stallet utan i hela ditt liv.  De ekonomiska förutsättningarna är inte avgörande för om du lyckas eller inte.  Det viktigt är att du omger dig med duktiga rådgivare och att hela din omgivning är med på noterna, även privat.  För Tinne har framgångarna

på tävlingsbanan varit som grädde på moset, en slags bonus. Men där hon verkligen finner glädjen är i vardagen med häst, det är den man måste tycka om för att lyckas på tävling.  Och så måste man vara beredd på att det kan finnas bra dagar och väldigt många mindre bra tävlingsdagar.


Cheval

DRESSYR – TINNE VILHELMSON SILFVÉN ju är syftet med hela utbildningen. Därför fungerar det så bra med en utbildad häst som Anton, säger Tinne. UTMANING FÖR DRESSYRRYTTAREN är att sätta rätt tryck på hästen så att den visar upp sig precis lagom mycket på dressyrbanan och då är det fingertoppskänsla som är avgörande. Om man frågar förbundskapten Bosse Jenå om Tinnes stora styrka så är det hennes små och fina hjälper. Enligt Tinne kommer det från åren hos Walther Christensens skolning. – Han var extremt disciplinerad och noga med att allt arbete skedde på hästen villkor, att häst och ryttare jobbar tillsammans och att ryttaren får hästen att vilja göra rätt. Det handlar om att få hästen att tro att den själv löser problemet genom att ha tusentals sätt att lösa ett problem och på så sätt komma vidare utan att köra fast. Att inte bara ha en plan A, utan även ha en B, C, D och ibland till och med en plan G. När man väljer att gå vidare till nästa plan avgörs av fingertoppskänslan, som man får av erfarenhet.

Hon berättar hur hon en period i Tyskland misströstade och tänkte att hon nog var för liten för att klara av att rida stora dressyrhästar. Men att det ändrades tack vare att Lussan kom ner och visade att det visst går även om man är liten. – Lussan är expert på att hitta andra vägar, vägar som inte kräver styrka. Det passar mig väldigt bra, att klura och fundera på alternativ. Ju mer erfarenhet som ryttare, ju större verktygslåda får man att jobba med. DET FINNS ETT VÄLKÄNT uttalande från Kyra som Tinne gärna refererar till, på ett ungefär: Om hästen pratar japanska och du pratar svenska, så förstår hästen inte svenska bättre bara för att du pratar högre. Den insikten, som i praktiken leder till en respekt för hästen, har hon alltid burit med sig. Inte minst genom att rida mjukt och fint och att alltid vilja bli bättre och utveckla. I stallet just nu finns många lovande unghästar, som gänget under ledning av Tinne ser fram mot att utveckla kommande år. C

Vill du veta mer?

Belöning är viktigt och det finns en stor burk med socker i ridhuset. När den är tom finns det en burk med havre att ta till … 22


Hästar är inte galna men ibland saknas det ämnen för nervbalans

VIMITAL Fokus tillför ämnen hästen behöver för att hantera stress och behålla koncentrationen, t.ex vid inlärning, träning, tävling eller transport. Innehåller de beprövat nervstabiliserande ämnena Thiamin (B1), Tryptofan och Magnesium. Tillsats av Jästkultur stimulerar tarmens mikroflora och förbättrar upptaget av näringsämnen. I en stressituation frigörs ämnen som triggar reaktioner. Har hästen brist på ”motmedel” så har den inte heller någon möjlighet att balansera sin reaktion och blir svår att hantera eller tappar fokus. VIMITAL Fokus har snabbt blivit en mycket uppskattad produkt både bland internationella eliten och hobbyryttare, för att den effektivt får hästen i mental balans.

www.trikem.se


Film

www.bucas.com

Carl Hester & Charlotte Dujardin choose Bucas


Cheval

RYTTARINSPIRATION

Johanna Lassnack, grundare av Ryttarinspiration, p책 t채vlingsbanan.

26


Bli en b채tte ryttare med mental tr채ning

27


Cheval

RYTTARINSPIRATION

Johanna håller många föreläsningar och intresset är stort. 28


Kan vi nå våra mål genom att jobba med hur vi tänker? Spelar våra tankar en avgörande roll? Johanna Lassnack är tvärsäker när hon svarar ja på dessa frågor. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH OCH PRIVAT

JOHANNA ÄR TJEJEN bakom populära Ryttarinspiration, företaget som började utifrån en blogg och som nu har drygt 26 000 följare på Facebook. – Jag hade själv problem med min självkänsla när jag var yngre, men jag fick hjälp. Och nu vill jag verkligen hjälpa andra att tro på sig själv och förverkliga sina mål, säger Johanna. Johanna är flitigt anlitad av bland annat ridklubbar för att hålla sina föreläsningar ”Vad händer under hjälmen”. Deltagarna är i varierande åldrar men Johanna jobbar främst med ungdomar. – De är så lättpåverkade av allt runtomkring, vem som sitter på läktaren, vem som säger vad osv. Jag känner att jag kan göra skillnad här. Jag brinner för att se dem utvecklas och börja våga tro på sig själv. Ett problem är att vi många gånger

lyssnar på någon som egentligen inte ha gjort de vi själva faktiskt vill göra, säger Johanna. TILL VARDAGS JOBBAR Johanna som flygvärdinna men planerna finns på att utveckla Ryttarinspiration mer så att hon kan ta emot fler elever. För förutom föreläsningarna så har hon några ryttare som hon coachar. En av dessa är Karolina Kielbasa Borgström som är 21 år. Vi träffar Johanna och Karolina på Scandinavium. Karolina var en av de som lyckats kvala in sig till att få rida Young Rider Cup på Scandinavium under Gothenburg Horse Show i år. Karolina berättar att hon började ta hjälp av Johanna i september 2015. De träffades några gånger och jobbade med det Karolina kände att hon behövde få hjälp med.

» 29


Cheval

RYTTARINSPIRATION

Om Johanna Lassnack

Johanna är född 1990 och hästarna har alltid funnits med i hennes liv. Det är hos hästarna som hon har hittat motivationen när något kännas jobbigt. Johanna har själv tävlat en hel del. Hon har ridit både i Globen och Falsterbo och vet hur tufft det kan vara rent mentalt när allt inte går som man hade tänkt sig. Det är bland annat med de erfarenheterna som hon har inspirerats att starta Ryttarinspiration.

Film

Johanna gör även filmklipp, både seriösa och humoristiska som detta. 30


Vill du veta mer?

Johanna och Karolina träffas efter ritten för att gå igenom hur det gick, vad man känner och hur man ska hantera allt. Sedan har kontakten varit på telefon och sms. – Det känns så tryggt med Johanna, säger Karolina. Jag kan kontakta henne när som helst. Hon tar sig tid och hon har lärt mig att fokusera på det jag ska. – JUST FOKUS ÄR SÅ VIKTIGT, säger Johanna. Vi behöver kunna fokusera på det vi ska göra till 100 procent, då är vi i vår egna lilla bubbla. Blir vi störda av något så måste vi lära oss att ta oss tillbaka till bubblan så fort som möjligt så att vi kan fortsätta att fokusera. Det är en sak som jag jobbar mycket med så att var och en ska få rätt verktyg att ta sig dit. Något annat som jag också lägger myck-

et vikt vid är att man måste ta reda på varför det inte funkar, vad det är som håller tillbaka oss, vad det är som gör att vi hamnar i vissa situationer. Löser man upp dessa knutar så ökar vi också medvetandet och då har vi lättare för att inte halka tillbaka dit. Vi måste också jobba på att bli medvetna om våra styrkor och våra svagheter. Först då kan vi bli jämnare i våra prestationer. Sedan är målbilden jätteviktig. Har vi ett uttalat mål så kommer vi även omedvetet att dras mot det målet och på så sätt får vi lättare att nå dit. Med tanke på det så råder det nog inga tvivel om att Johanna kommer att förverkliga sina mål om att utveckla Ryttarinspiration till något betydligt större. C 31


• Agria rekommenderar a-staketet • Uppfyller djurskyddslagens krav • Underhållet är minimalt

www.equi

Equi Safe Försäljnings AB, Kåphult 410, 310 20 K


1100-책-책rrss ggaarraann tti!i!

Snyggt Snyggt&&tryggt tryggtsedan sedan1986! 1986!

uisafe.se isafe.se

0Kn채red. Kn채red.Tel Tel0430-530 0430-53070. 70.info@equisafe.se info@equisafe.se


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

Bosse älskar hästar. I närheten av särskilt vackra hästar kan han inte vara tyst utan bara måste göra omgivningen uppmärksam på skönheten. 34


Förbundskapten Bo Jenå

Har aldrig ägt en egen häst Fokuserad blick, armarna oftast i kors, kanske så pass nära Kyra K att deras lågmälda kommentarer inte kan höras av någon annan… Det är en vanlig bild i TV-rutan vid de stora mästerskapen av Bo Jenå – Bosse, förbundskapten för landslaget i dressyr. AV MALLE KIVIKAS FOTO MALLE KIVIKAS

35


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ FOTO TULLSTORP

Ett välkänt radarpar inom svensk dressyr – Bosse Jenå och Kyra Kyrklund.

V

AD HANDLAR SAMTALET OM, vad finns det som Kyra vet som inte förbundskapten Bosse vet och vice versa? Svaret på den sista frågan är ”inget”. Det lågmälda handlar om att stämma av sinsemellan, stämma av intryck och funderingar. – Jag kanske har funderat på ett visst ekipages utveckling ett tag; kommer den att hålla eller är den för bra för att vara sann, eller behöver de någon slags inspiration eller något i den stilen. Sådana funderingar är bra att stämma av med exempelvis Kyra och då behövs ofta inte så många ord, vi har koll båda två och då räcker det med en avstämning, säger Bosse. Det är inte konstigt att Bosse kan häst, uppvuxen i en personalbostad på Flyinge där far arbetade som beridare och mor i elevköket. Han har sett mycket häst som

36

barn, ung och vuxen. Men han blev aldrig påtvingad häst, det fick han fråga sig till. DET BÖRJADE NOG MED att jag sålde program under de årliga Flyingeuppvisningarna. För varje program fick jag 25 öre. När jag var 15 eller 16 år gammal frågade min far mig om jag ville börja rida på allvar och jag svarade ”ja”, minns Bosse. Det svaret, levererat utan tvekan, var början till karriären på Flyinge, som han aldrig riktigt har lämnat. Den första tjänsten var ett vikariat, men från och med hösten 1973 var han reguljär stallbetjänt. Det innebar bland annat att rida de 3-åriga hingstarna och allt annat som hör ett stall till. – Jag minns med glädje tillbaka på de åren under 1970-talet, Det finns många bra minnen, det var en fantastisk period med kollegor som Jan Brink och Lars Anders-

»


FOTO ANNA NYSTRÖM

bo jenå

37


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

Vill du veta mer?

Kort om Bo

Fru och tre vuxna barn, hundarna Alva och Wilma (som är mor och dotter) och en bror som föder upp shettisar. Förbundskapten sedan 2008. Internationell 4* dressyrdomare. A tränare i dressyr. Regional domarutbildare i Skåne och Blekinge. Sedan 2016 med i bruksprovskommittén.

Tillsammans med hundarna Alva och Wilma, som betyder väldigt mycket för Bosse välbefinnande. 38


Bosse intervjuas i speakers corner under Gothenburg Horse Show 2016. son. En gång i veckan kom major Anders Lindgren och lärde oss dressyrens konster. Det han lärde oss bär jag med mig än, han betydde väldigt mycket för mig.

Vintern när de fyllde två år kördes de in. Senare på hösten reds de in. Ett vanligt veckoprogram kunde börja med en promenad på måndagen. Sedan gymnastikhoppning, galopparbete ute, ren dressyr, UTBILDNINGEN VAR HYFSAT TUFF, i fokus banhoppning eller terräng och löshoppstod hästen. Trillade någon av togs hästen ning på lördagen. På söndagen var det om hand först av allt, ryttaren fick klara sig vila. Efter två eller tre veckor fick de vila själv. Bosse och hans vänner fick förbereda en längre period för att återhämta sig, de unga hingstarna inför uthållighetsprovet minns han. på hösten det året hingsten fyllt tre år. Första dagen skulle hästen galoppera i NÄSTA STEG I KARRIÄREN var B-tränarli”750-tempo”, det vill säga 750 meter per cens i mitten av 1980-talet. Bosse var en minut. Det är samma hastighet som en ga- av de första som tog licens. Han kommer loppör har i korta, snabba jobb. Nästa dag ihåg ett av alla praktiska prov. Det var i började med distansritt. Hästen skulle ha Strömsholm, examinator var Bo Tibblin. tillräcklig bra kondition för att klara en mil – Vi skulle titta på ett ekipage som vi på 50 minuter, efter passet kollade veteri- inte kände sedan tidigare och säga vad vi när puls och andning. såg, vad vi eventuellt ville rätta till. När vi Klarade hästen kontrollen fick den vila sagt det fick vi själva sitta upp och visa! tio minuter innan en avslutande terräng- Jag klarade det, men det var lite pirrigt, ritt, med en meter höga (och fasta) hinder. minns Bosse. – Idag kan vi tycka att det var ett tufft Det var flera teoriprov också, läraren prov, men alla hästarna förbereddes väl. kunde peka på ett ben på hästen och frå-

» 39


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

Tömkörningsutrustningen ligger oftast i bilen, tillsammans med en sockerkub. Belöning är viktigt!

ga vad för betydelse det hade för rörelsen öppna. Lårbenet exempelvis, om det är för rakt har hästen svårt att sätta under sig, vilket den måste göra i öppna. Bosse har idel goda minnen från denna tid, inte minst från landslagsträningarna på Flyinge då han tillsammans med de andra i personalen som red hingstar som gick svåra klasser fick vara med. Att vara omgiven av proffsryttare som Herbert Rhebain, Walther Christiansen, Klaus Balkenholt, Georg Otto Heyser var fantastiskt. De gav honom inspiration och lärdomar för livet. En annan som har betytt väldigt mycket för Bosse är Kyra, som var på Flyinge 1991 till 1997. ATT JOBBA MED HÄSTAR är ett ständigt lärande och det tycker Bosse om. Det öppnar upp möjligheter som att se nya platser, träffa nya hästar, ryttare, tränare och människor. Ett stort steg för honom var 40

2002, då han fick en tjänst som tränare i USA, där han stannade ett år. Där och då snappade han upp frihetsdressyr, som han tog med sig till Flyinge. – Det är ju en gammal metod, men hade fallit i glömska. Jag fastnade direkt för det, eftersom det på ett så effektivt sätt bygger upp ett förtroende mellan hästen och människan. För att få hästen att buga, ligga, sitta, stegra sig och gå upp på ett podium måste du få den att förstå dig. Och det gör du med ditt kroppsspråk, hästar lär sig det jättefort om du är tydlig. En annan sak som sticker ut är att han aldrig har ägt en häst eller haft en hästgård. I början av 1980-talet var han på väg att köpa häst, men blev avrådd av veterinären som tyckte att röntgenplåtarna inte var tillräckligt bra. – Kanske lyssnade jag lite för mycket på vad veterinären sa, så gott som alla häs-


tar har väl något som syns på en röntgen. Det är ett minne fyllt av känslan att vara Men jag har inte saknat det, jag har alltid ett med hästen, när den lyssnar på små haft tillgång till häst. hjälper och man som ryttare blir förvånad över hur lätt allt är. För Bosse är det värt OCH VISST ÄR DET SÅ. Få känner nog till hur mycket som helst, det är det som är att Bosse red och tävlade Amiral för Fly- tjusningen. inge innan Kyra fick äran att sätta sig i sadeln. Vilka som skulle få tävla för Flyinge ETT ANNAT MINNE som lyser igenom är avgjordes varje år strax innan jul. Bosse VM 1990, med Maraton. Då var Bosse och hans kollegor fick tävla mot varandra lycklig i hela kroppen. på de hingstar som tjänade i aveln, medDet är ett av mitt livs största upplevelelsvår dressyr och 1,20-hoppning. Det hela ser. På morgonen skulle jag jogga honom avgjordes i lilla ridhuset och de tre bästa lite, men han travade så lätt på löparbanan fick tävla kommande år. på gamla stadion så jag tog bara ett varv, En av de hingstar Bosse tävlade med för sedan valde jag att tömköra honom i parFlyinge var Guvernör. Som sann tävlings- ken utanför istället. De runtomkring tyckte människa minns han i detalj att de kom på jag skulle träna mer, men det tyckte inte andra plats, mellan Leif Nilsson och Jana jag. När vi sedan kom in på tävlingsbanan, Wannius på en tävling i MCR, Malmö civi- oj, oj. Hans trav var helt otrolig, jag hörla ryttarförening. de klick, klick och klick från fotografernas – Jag var jättenöjd att stå mellan de två! kameror och kände hur benen sträcktes ut

» 41


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

Bosse tycker om att undervisa och coacha, här är det Linn Larsson i sadeln.

”Att vara ett med hästen, när den lyssnar på små hjälper och man som ryttare blir förvånad över hur lätt allt är, det är värt hur mycket som helst” 42


i traven. Efteråt fick jag höra att många i publiken hade varit helt saliga, sådan trav hade han! När Bosse ser tillbaka på perioden då han var en aktiv tävlingsryttare är det en sak han är särskilt stolt över; att ha ridit många unghästar och utbildat flera till startklara Grand Prix-hästar. För det är inte gjort i ett nafs. – Lyckan är fullständig när man startar en häst första gången i Grand Prix och själv har utbildat den.

1990-talet tävlade han själv mindre, för att istället fokusera på domarutbildning och dotterns tävlande. – I början av 2000-talet såldes de hingstar som jag red för Flyinge, så då blev det naturligt att trappa ner som aktiv tävlingsryttare. Därefter har han själv inte ridit mycket, för det kräver att man sitter i sadeln varje dag för att hålla den nivå som krävs för att prestera på den nivå som Bosse tycker är relevant på tävlingar. För att ändå få utlopp för behovet att TÄVLANDET. DET ÄR VIKTIGT. Inget snack om saken, det behöver inte ens utveckla och matcha träningen på en sägas högt. När dottern red ponny och häst fokuserar Bosse på att undervisa Bosse blev ponnypappa i mitten av och tömköra alla de dagar han är hem-

» 43


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

OS i Rio

Just nu laddar Bosse för OS i Rio och han tror att laget har chans att få medalj, men konkurrensen är stentuff. Alla svenska ryttare håller mycket hög nivå, vilket är extra roligt med tanke på hur litet land Sverige är. Och de har alla olika styrkor. Tinne exempelvis är en mästare på små hjälper, Patrik har koll på piaff och passage. För att på bästa möjliga sätt kunna coacha varje ryttare har Bosse tagit hjälp av Kjell Enhager. Med hjälp av Kjell har vi i teamet kommit fram till vad ryttarna vill höra innan och efter prestation på tävlingsbanan. En del vill inte bli störda, andra vill be peppade innan.

På Flyinge går det inte många meter innan någon hälsar och frågar eller stämmer av något. 44

»


mardon

AACHENTRÄNS

459,charles owen

WELLINGTON HJÄLM

2.699,salerno

TÄVLINGSTOP

229,novara

RIDBYXOR FR.

799,HOOKS.SE


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

Film

Bosse värmer upp Decoy Di Caprio med tömkörning innan Linn sitter upp. 46


Linn tävlar sin ponny i storhästklasser.

ma. Utrustningen, tillsammans med en sockerkub har en given plats i bilen och han kombinerar gärna de två och kryddar gärna med socker för att visa hästen sin uppskattning. EN SOM VET DETTA är ponnyn Decoy Di Caprio och Linn, som regelbundet tränar för Bosse. Ett pass kan börja med tömkörning innan Linn sitter upp och på så sätt kan Bosse coacha ekipaget på ett helt annat sätt än om han bara står på backen. En sak Bosse ofta återkommer till är hur viktigt det är att kunna läsa häst, att förstå hästen. Därför är det viktigt att man som ung får lära sig att hantera hästar, gärna hästar med olika temperament och åsikter. – En häst är ofta snäll på tävling, men väl hemma kan den bli rädd för en ny pall i ridhuset. Det är inget att bli förvånad över, det är hemma hästen har möjlighet att spela ut sitt känsloregister. Dessvärre

är det svårt att lära ut på ridskolor, där alla hästar mer eller mindre beter sig så som ridskolehästar gör. Så beter sig inte andra hästar, vilket förvånar många, Han betonar hur viktigt det är med uthållighet om man vill lära sig att rida. Enligt Bosse är det alltför många ryttare, särskilt yngre, som inte nöter på tillräckligt länge med en viss övning innan de tröttnar och går över till en annan. Att rida är ett hantverk, det kräver tid och tålamod att lära sig det och för att det ska bli bra så måste man lägga en ära i att göra det så bra som möjligt. SAMTALET KOMMER IN PÅ YOGA, vilket det inte fanns en chans i världen att Bosse själv skulle ha haft med sina tränare som ung. Men det finns en koppling till det meditativa i yogan och att nöta på en övning till häst, att komma in under skalet och hitta kärnan.

» 47


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

Tips för alla årets hästdagar  Ha kul! Det ska vara roligt att rida och du ska tycka att du får något tillbaka varje gång du rider.  Det är viktigt att kunna bygga vidare på det man gör, att man har en bra bas att utgå ifrån inför nästa steg i utvecklingen.  Visst mått av självkritik är också bra att ha.  Lär dig förstå hästen, att kunna tyda dess signaler. Även under ridning.  Träna på de rörelser du har tänkt träna på i ett pass innan hästen hinner bli för trött.

 Ha tålamod – byt inte övning utan se till att den du gör sitter innan du går vidare. Så att det inte blir rörigt för dig eller hästen.  Arbeta med lösgjordheten, bara en lösgjord häst kan lära sig nya saker.  Sätt upp kortsiktiga och långsiktiga mål, både för dig och hästen och er tillsammans.  Tänk på att hästen endast bygger muskler i vila. Därför är regelbundna viloperioder mycket viktiga.

Bosses tips för tävling Övergångar! Träna på dem. Var noga med programlinjerna, särskilt hörnpasseringarna. Förbered din häst för nästa rörelse. Våga ta ut svängarna när du tycker det känns bra. 48

Som ryttare måste du ha ett eget driv och själv ta ansvar för din utveckling och eventuell satsning. Skapa dig ett team där hovslagare, veterinär, tränare och familj jobbar ihop.


49


Cheval

DRESSYR – BO JENÅ

Film

Bosse och Lingh visar hur tömkörning ska gå till under Stockholm Horse Show 2010.

”Att rida är ett hantverk, det kräver tid och tålamod att lära sig det och för att det ska bli bra så måste man lägga en ära i att göra det så bra som möjligt” – En övning måste sitta innan man kan gå vidare till nästa, annars blir det inte ett hantverk utan ett slags massproduktion med en helt annan kvalitet. Däremot handlar det inte om att nöta, utan att hela tiden variera arbetet efter hästens behov. Som sann hantverksmästare är detaljerna viktiga. Kanske är det därför han passar som internationell dressyrdomare. Året började med tävlingar i USA, dit han kommer att hinna en sväng till efter ett snabbstopp i Paris innan OS i Rio och ett avslut i Australien. Det blir alltså några resdagar per år. Som kontrast till det hektiska livet 50

finns hundarna Alva och Wilma, som betyder väldigt mycket. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN, efter att barnen flyttade hemifrån, flyttade Bosse, hustrun Lou och hundarna till Holmby. Förutom att huset storleksmässigt passar familjen, uppskattar Bosse lugnet i byn. Även fast Holmby bara ligger ett stenkast från Flyinge så är det lugnare. I Flyinge kan han inte gå många meter innan någon ställer en fråga eller vill berätta något – alla vet ju vem han är, förbundskapten i dressyr och den som har koll på hästar och dressyrvärlden. C


Cheval

FÄLTTÄVLAN

SITS, BALANS

52


OCH TEMPO – tre viktiga grundstenar vid utbildningen av ryttaren och fälttävlanshästen

53


Cheval

FÄLTTÄVLAN

Cheval träffar Ulf Johansson, A-tränare i fälttävlan, när han ska hålla en clinic på Stiernhööksgymnasiet. Temat för clinicen är utbildningen av fälttävlanshästen och ryttaren. Ulf har för dagen med sig sitt 6-åriga sto Gotsie, som han rider och visar oss olika övningar med. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO AV ANNAKARIN SPJUTH ULF INLEDER MED ATT GÅ IGENOM hur viktig sitsen och balansen är. Att vi har bra koll på vår inre bukmuskulatur, så att vi blir stabila. Han vill också att vi ska tänka oss att vi har som en ”boll” som hänger ner strax under bröstet och den ”bollen” ska vara placerad mitt över manken. Trampet i stigbyglarna ska vara jämt. Det är inte bara kroppen som ska vara i balans utan även det mentala. Bli inte arg om du stöter på problem, försök att hitta ett sätt att lösa dem. Många konflikter uppstår på grund av att hästen är spänd, fokusera på lösgörande arbete. Skritten är ett ypperligt tillfälle att få hästen att slappna av och även värma upp sin muskulatur. Tyvärr så är det alldeles för många som fuskar med att skritta fram, det blir bara några minuter sedan börjar man att trava. Har du möjlighet så skritta gärna fram i 25–30 minuter. Det kan vara en väl värd investerad tid och ett bra sätt att undvika att en konflikt uppstår. JOBBA MYCKET MED GRUNDLYDNADEN. Eftersträva ett jämnt och trevligt tempo i markarbetet och träna mycket på övergångar. Att byta till ett skarpare bett är inte lösningen på ett problem. Du måste lägga mer tid på grundlydnaden och låta saker ta den tid det tar. Lägg inte ansvaret på hästen om du inte får det att fungera. Du måste rätta in dig efter hästen och få den 54

att jobba med dig – det kan ibland vara en utmaning. Tappa inte fokus under ridpasset, även när du lägger in skrittpauser så var fokuserad på hästen, bibehåll kontakten med den genom hela ridpasset. När saker fungerar traggla inte. Det är viktigt att vi inte tråkar ut hästen. Kvalité framför kvantitet. Det är också viktigt att vi är medvetna om att det tar tid för oss att jobba ihop sig med en häst. Vissa går det snabbare för men för andra tar längre tid – och då måste vi kunna ta oss den tiden. Det långsiktiga arbetet är viktigt, för när vi sedan har kommit en bra bit på väg så vill vi även ha möjlighet och njuta av det vi har åstadkommit. Har vi jobbat bra så har vi förhoppningsvis en rutinerad häst att ha roligt med upp till dess att den nästan är 20 år. FÄLTTÄVLANSHÄSTEN behöver en riktigt bra grundkondition. Det får den om du rider ut mycket. Rid gärna i mitten av vägen på så sätt får du kontroll på att du har hästen inramad mellan hand och skänkel. Att träna intervaller är ett bra sätt att få upp flåset. När det sedan är dags för tävling så måste du lägga upp din tävlingsplanering efter hästen. Vissa hästar behöver tävla mer för att bli bra andra mindre och det är viktigt att du känner vad som passar just din häst så att inte tävlandet bara blir på dina villkor. C


TIPS FRÅN ULF

När ni ska göra en förhållning så gör den genom att trampa till i stigbygeln inte genom att pressa ner sätet, då är det lätt att man tar bort energin i galoppen.

Ulf visar några bra övningar

55


Cheval

FÄLTTÄVLAN

Här bjuder Ulf på några bra övningar A 3m

3m

3m

B

Kontroll och balans

Denna övning är bra för att träna lydnad, explosivitet och teknik. Det som är viktigt att tänka på är att när du vänder upp mot serien ska du ha lika mycket vikt i båda stigbyglarna och din egen position. Faller du fram så är det din egen bålstabilitet som du måste jobba med så att du kan ge hästen de bästa förutsättningarna att gå balanserat genom serien.

A

B

Fler övningar 56


SAFETY HELMET WITH MIPS PROTECTION SYSTEM

STRAIN LEVEL HIGH

STRAIN LEVEL

The graphic was generated using a finite element computer model based on measurements obtained from nine accelerometers in a Hybrid III crash test dummy head. The dummy head wearing a helmet was subjected to an angled impact using the MIPS test rig. The model illustrates strain in the brain from a similar angled impact when the dummy head is wearing a helmet without MIPS and a helmet with MIPS.

NO MIPS

LOW

= The more red the more strain


Cheval

FÄLTTÄVLAN

forts. bra övningar Fin språngkurva

6m

När du vänder upp mot denna så ska du se till att ha bra tryck i galoppen. Bommen hjälper dig att komma till en bra avståndspunkt så du inte kommer in i ”botten” på hindret. Övar du med bom så kommer du att hitta rätt avståndspunkt även när bomen tas bort. Viktigt är att du även ”väntar in” bakbenen innan eftergiften kommer, då får du en bättre språngkurva.

Fler övningar 58


A1 Guld är guld värd! ättre, Nu ännu b an ut försäkring ör ng f begränsni hältor!

A

gria A1 Guld, ny heltäckande veterinär­ vårdsförsäkring där du själv väljer ersättningsnivå. Rehabilitering vid igångsättning efter en skada ingår. Försäkringen gäller för träning av häst på vattenmatta, fysio­ terapi, kiropraktik och sjukgymnastik*. Dessutom ingår MR, scint och DT. A1 Guld – du väljer själv ersättningsnivå 120 000, 60 000 eller 30 000 kr A1 Guld – ersätter för hältor, rörelse­ störningar och ryggsjukdomar till din valda nivå A1 Guld – du får exklusiv rådgivning av våra skadespecialister och veterinärer A1 Guld – ingår i Agria Extra *Ersätter upp till 5 000 kr/försäkringsår.

För mer information kontakta din lokala Agriasäljare som du hittar på agria.se eller ring 0775-88 88 88 Agria Djurförsäkring är länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.


Cheval

FÄLTTÄVLAN

forts. bra övningar Rama in

3m

60

3m

Har du en häst som vill dra iväg efter hindret kan du med fördel lägga en bom även efter hindret. Det hjälper hästen att komprimera sig. Vill hästen inte hoppa rakt över så kan det vara bra att lägga upp två hjälpbomar som ”ramar in” hästen över hindret. Anledningen till att hästen hoppar snett kan också vara att den inte orkar komprimera sig mellan markbom och hindret och då hoppar den snett för att få mer plats. Då kan det under en period vara bättre att rulla ut markbommen lite och sedan succesivt korta ner avståndet vart efter hästen blir starkare.


Utmana

Utsätt hästen vid så många olika hinder typer och utseenden som möjligt, ge den tid att titta, hjälp den gärna med ”hjälpbommar” i början. Rid i jämnt tempo så hästen känner sig trygg.

61


Cheval

PRYLAR

Tävlingsfin Tävlingssäsongen har startat på riktigt så här kommer lite tips för hur du kan höja allt ytterligare en nivå. Det är de små detaljerna som många gånger är avgörande – inte bara i ridningen …

Glittrigt

Fina plastrongnålar finns det gott om. Här hittar du nålar från 99 kr.

För håret

Lyxig hårsnodd med pärlor, från Horka, 90 kr.

Snygg runt midjan

Blingigt

Läderbälte med strass i tre rader. Plastrongnålar från SD Design finns i Finns i brunt och svart, 219 kr. många olika utföranden 269 kr. 62


Lyxig k채nsla

Plastrongen Glamour fr책n Stockholm Equestrian 499 kr.

Matcha mera 63


Cheval

PRYLAR

Matcha träns med huva och schabrak

Det nya aachentränset Cossira JH Collection har mässingfärgade clincher på pannbandet som matchar den svarta Sorrento JH Collection huvan och schabraket. Tränset kostar 769 kr, huvan 199 kr och schabraket 399 kr.

Matcha med fina pannband

Svängt pannband med pärlor och kristaller. Finns i svart i P, C och Fs, 450 kr.

Treradigt exklusivt pannband med kristaller i blått, turkost och vitt. PS Click Itdesign gör att du snabbt och enkelt kan byta pannbandet även när hästen har på sig tränset, 699 kr. 64


Fin nummerbricka

Imperial Ridings nummerbricka med kristaller finns i flera olika färger, 35 kr.

Blingig nos

Swarovskiprydd aachenremhållare finns i svart, mörkbrunt och chestnut, 149 kr.

Pimpa hjälmen

med Showquest hjälmdekoration, bandet är elastiskt och försedd med Swarovskistenar, 245 kr.

Snygg frisyr

Du fixar den enkelt med lite håraccessoarer. Hårnät med pärlor 89 kr/st och hårnålar från 25 kr/st.

Glittrig man dekoration

Snoddar med kristaller i två rader. 20 st/fp 199 kr. 65


Cheval

66

HELENA OCH PIKÉ


RÄDDAD FRÅN SLAKTBILEN De har räddat varandra. Helena räddade Piké från slakt och Piké räddade Helena från rökningen. Helena gjorde en överrenskommelse med sig själv – sluta röka så får jag skaffa häst. Fortare än hon kunde ana mötte hon Piké. AV KARIN INGERSTAM FOTO KARIN INGERSTAM OCH PRIVAT

67


Cheval

HELENA OCH PIKÉ

H

ELENA ASPLUND är en 37-årig svensk tjej som bor utanför Marbella i södra Spanien tillsammans med sambon Johan, deras dotter Victoria 1 år och hunden Kira, en podenco. I ett stall inte långt från deras hus bor Helenas ögonsten Piké. En 7-årig PRE-valack. Ett drömliv för många, så även för Helena o Piké. Men det började inte som ett drömliv. Det började med slaktbilen. För fem år sen räddade Helena sin häst från döden. Mannen som födde upp Piké och flera andra hästar hade fått slut på pengar. Hans unghästar, inklusive Piké, blev placerade ute i skogen för att själva hitta sin mat. Något stängsel fanns inte så hästarnas framben bands ihop med rep så de inte skulle rymma. Djurskyddslagen i Spanien säger att det är förbjudet att misshandla djur och även då att surra hästarnas framben men vad som händer på små gårdar uppe i bergen är det svårt för djurskyddskontrollanter att ha koll på.

68

Helena är uppvuxen på landet norr om Stockholm och har haft hästar som intresse i hela sitt liv. Sin första egna häst fick hon när hon var 14 år gammal. En Shagya arab vid namn Parveny. Sen hade familjen även två islandshästar, Nasi och Garmur. Ett tag drömde hon om att bli jockey men är glad att hennes pappa övertalade henne om att välja en annan väg. Hon valde att plugga till dataingenjör i Göteborg istället. 2002 GICK FLYTTLASSET till Spanien. – Det var klimatet, både det mentala och det geologiska, som fick mig att flytta. Jag hade redan en svensk kompis som bodde i Alicante så det vara naturligt att flytta ner till henne, säger Helena. För att få rida i Spanien höll Helena i ridutflykter vid ett turridningsstall. – Jag hade många kunder och bekanta som ville ut och rida och genom att hålla i ridturer så fick jag rida gratis, säger Helena.

»


69


Cheval

HELENA OCH PIKÉ

2014 var Piké fortfarande mer grå än vit men för varje år som går så blir han ljusare. 70

Så här såg Piké ut vid första mötet.


Helena drömmer om en lång böljande man på Piké men då han har haft problem med klåda så är den för tillfället stubbad. När Helena efter något år flyttade till Marbella var hon medryttare på olika hästar. – Det var fina hästar jag red men det är svårt att vara medryttare och alltid anpassa sig efter en, ibland ganska nyckfull, hästägare. Efter ett tag tröttnade jag på att rida andras hästar och började drömma om en egen häst, säger Helena.

2011 infördes rökförbud på offentliga barer och restauranger i Spanien och först då blev rökningen mindre självklar för gemene man. Men då hade Helena som tur var redan kommit på sin egen sluta-röka-metod. – Jag var evinnerligt trött på att rökningen och folk som rökte när jag i övrigt försökte leva ett sunt och hälsosamt liv. – Moroten för mig var att skaffa en egen ATT BÖRJA RÖKA var ett dumt tonårsnyck häst. Något att lägga fullt fokus på och en som Helena ångrar bittert. Från att jag trodde att jag var tuff när jag fin belöning till mig själv när jag lyckats provade att röka till att jag rökte dagligen sluta, ler Helena. gick snabbt. Jag funderade ibland på att sluta men var inte tillräckligt motiverad, säger Helena. 2010 TOG HELENA kontakt med ARCH och Livsstilen i Spanien gjorde det inte lätt- CYD Santa Maria, vilka är organisationer are att sluta heller. som jobbar med övergivna djur och häs– När jag flyttade ner så rökte ”alla” tar i södra Spanien. När hon pratade med i Spanien. När man gick ut för att träffa ARCH fick hon veta att det precis anlänt vänner på caféer eller barer så var cigaret- en hel slaktbil med hästar. Då de hade fullt ten lika självklar som kaffekoppen, suckar i sina stallar så fanns hästarna hos SalvaHelena. dor, mannen som körde slaktbilen. För-

» 71


Cheval

HELENA OCH PIKÉ

”Piké stod i en hörna och såg ut som en utmärglad mulåsna” utom att köra slaktbilen så har Salvador ett stall där även han hjälper till tar hand om utsatta djur. Så när det var fullt i stallarna hos ARCH så tog han hem hästarna till sig. Anledningen till att Salvador inte bara gjorde sitt jobb och körde bilen till slakthuset var att han såg att det fanns fina hästar som verkligen förtjänade ett bättre öde. Mannen som ville skicka sina hästar till slakt fick betalt men hästarna fick en andra chans, tack vare Salvador. Det var många hästar och bråttom att få dem utplacerade så Helena tar med sig en kompis och åker upp till Salvadors stall för att titta på en gång. JUST DEN HÄR LASTEN med hästar kommer från uppfödaren som inte hade råd med foder utan hade ställt ut sina unghästar i skogen. Det har gått så långt att han skickat alla sina hästar till slakt för att få ut lite pengar. Bland de 12 hästarna fanns ston med föl i ganska fint skick och de magra misskötta unghästarna. Piké stod i en hörna och såg ut som en utmärglad mulåsna som tappat livsgnistan. –Jag tar ut och tittar på några av stona och så tittar jag på en flashig unghäst men inser att dessa hästar lätt kommer väljas av någon annan då de var i bra skick, säger Helena. Salvador tipsar om Piké. Trots att han inte ser mycket ut för världen så säger Salvador, som hållit på med hästar i hela sitt liv, att det troligtvis kommer bli en reslig häst av den eländiga lilla unghästen. Helena följer sitt hjärta och räddar den häst hon inte tror att någon annan kommer välja. Att köpa en häst via ARCH/Salvador kostar 250 euro vilket är vad en årsför72

»

Lätt val – en häst mot en årsförbrukning cigaretter.


73


Cheval

HELENA OCH PIKÉ

brukning av cigaretter kostade för Helena. Så nu var det fimpat för sista gången. PIKÉ, SOM ÄNNU INTE har ett namn utan bara har ett nummer i sina papper, är två år men så undernärd att han inte ser ut att vara äldre än året. Han är en renrasig PRE enligt registreringspappren men uppfödaren har inte haft råd att skriva in honom i avelsboken så han går inte att ställa ut eller avla på. Innan han lastas för resan till sitt nya hem får Piké ett namn. Efter den spanske fotbollsspelaren Gerald Piqué. Väl hemma får han får mat, vila och kärlek. Sakta börjar livsgnistan återvända. Snart gnäggar han så fort han hör Helena. Helena och Piké har haft turen att få en plats i ett av de få stall i området som har 74

hagar till hästarna. I Spanien står många hästar inne i sin box större delen av dagen. Men Piké få gå i hagen och äta gräs och bli häst igen. PIKÉ ÄR HINGST när Helena köper honom och hon låter honom vara det ett tag så han ska få chans att växa till sig. Men då hon inte vill ha honom som hingst i framtiden så blir det kastrering när han börjar visa hingstiga tendenser. Själva operationen utförs, med hästen sövd och liggande, utomhus i paddocken. Den kostar 150 euro. – Efteråt frågade veterinären om jag ville behålla ”los huevos” då han hävdade att det var bra för potensen, men jag avböjde och sa att han behövde dem säkert bättre än mig, skrattar Helena.

»


Charmig spansk stallmiljö. Vill du veta mer om hjälporganisationerna? ARCH CYD Santa Maria

Ridbanan är kantad av fikonträd så i september kan man plocka fikon från hästryggen.

Bakom stallet har alla hästar en egen hage.

75


Cheval

76

HELENA OCH PIKÉ


Ridvolten uppe på en äng har utsikt över både berg och hav.

Piké får ta tid på sig och växer sakta. Han ser länge ut som en oproportionerlig tonåring. Frambenen som fått skavsår i karleden efter att ha varit ihop bundna läker efter några månader. HELENA HANTERAR PIKÉ MYCKET, går på långa promenader och pysslar om honom. När han är tre och ett halvt år börjar hon vänja honom med sadel och vid fyra sitter hon upp för första gången. – Det var helt odramatiskt. Jag hade varit ute och promenerat långt upp i bergen med honom och fick sådan skoskav, så till slut satt jag upp, men Piké var helt cool med att jag satt på honom och han fattade

snabbt vad det gick ut på. Vi hade kommunicerat mycket från marken så han förstod även kommunikationen ovanifrån. Under lång tid hade jag ”hängt” på honom och ställt mig i stigbygeln för att vänja honom vid vikten och min kropp, säger Helena – Jag har varit med och ridit in andra hästar förut men Piké är min första egna inridning, säger en stolt Helena. – Jag låter det ta tid med utbildningen. Jag longerar och tömkör mycket. Vi tränar lite med bommar och rider ut i både skog och på vägar med trafik. Jag försöker få till att han kontinuerligt rids för instruktör men ibland har det inte gått. Då jag fick barn för drygt ett år sen så har både graviditet och den första bäbistiden gått före

» 77


Cheval

HELENA OCH PIKÉ

Piké älskar att få en dusch efter avslutat ridpass.

Pikés utbildning. Men nu är vi på banan igen och kör hårt, säger Helena. DET FINNS BÅDE FÖRDELAR och nackdelar med att ha häst i Spanien. Fördelen är framförallt att det är så det mycket billigare. Helena har Piké uppstallad i ett ”vanligt” stall. Det finns hagar, en ridbana och fullservice ingår för en billig penning. Sen finns det även flashiga anläggningar som kostar betydligt mycket mer. – Det sydspanska klimatet ger många fina riddagar under året och den storslagna naturen uppe i bergen bjuder på milslånga ridvägar. En tidig morgon under lågsäsong kan man även smita ner och ta en oförglömlig galopp på stranden, ler Helena. – Nackdelar är värmen under juli och augusti. Hästarna får då stå inne 78

på dagen och det går bara att rida tidigt på morgonen innan solen börjar steka. En annan nackdel är fodret. Det finns inte alls samma grovfoder som i norra Europa. Bra hö är dyrt så hästar utfodras ofta med halm och för mycket kraftfoder istället, säger Helena. Den spanska hästrasen PRE (Pura Rasa Española) har under senare år även blivit populär i Sverige. – Att ha en PRE är som att ha en bästa kompis på ett helt annat sätt än andra hästar jag haft. Det är en gudomlig häst, så klok och vänlig. Mysig att hålla på med och fantastisk att rida, säger Helena lyckligt. Och visst hade Salvador rätt i att det skulle bli häst av Piké. Idag mäter han 167 cm i mankhöjd och behöver nu bara mer träning för att komma i fin form. C


Cheval

80

BRODDAR


BRODDARNAS TID ÄR INTE FÖRBI Även om snön och isen är borta och många tävlingar numera går på fibersandsunderlag så behövs gräsbrodden då och då – inte minst vid fälttävlan. AV CHEVAL

81


Cheval

BRODDAR

1

2

VAD SKA MAN TÄNKA PÅ när man broddar med gräsbrodd och vilka ska man använda när? Vi började med att prata med Tomas Wilhelmsson på Equality Line som har stor erfarenhet av olika gräsbroddar.

Tomas Wilhelmsson.

• Först och främst så är det naturligtvis underlaget som styr, om det är hårt, mjukt eller till exempel lerigt. Det finns olika broddar till olika underlag. • Sedan måste man ta hänsyn till hästens galopp och hur den är. En lite mer ängslig och osäker häst kanske behöver bättre grepp. Men det är viktigt att man inte över broddar för då kan det bli för stumt med skador som följd. Tomas visar oss en mängd olika broddar och förklarar när man använder vad.

1.Pavarottibrodden finns i olika stor-

lekar, generellt så har man kortare broddar på framhovarna och längre bak. Dessa broddar är utformade för att ge ett bra grepp.

3

2.Dessa broddar ger också ett bra fäste, finns i olika höjder och kan användas både bak och fram.

3.Här

är broddarna för passar när ytan är hård, till exempel om det är väldigt torrt och hårt i marken.

4.När underlaget är bra, inte för hårt

4 82

eller lerigt passar dessa jättebra, de lägre broddarna kan användas fram eller på sidan av skon om man anser att man behöver brodd där.


!

Observera Det finns olika längder på broddgängen var noga med att gängen på dina broddar inte är länge än skon är tjock.

Så säger hovslagaren

83


Cheval

BRODDAR om brodden är placerad långt bak. Detta är förvisso enormt beroende på vilket underlag hästen arbetar på. Vid hoppning och fälttävlan på gräs eller annat halt underlag så är ett extra lateralt broddhål på bakskorna – Tyvärr så anser vi att stanatt föredra. dardplaceringen av brodd på Denna brodd kommer köpeskor sitter lite för långt minska risken för att hästens bak. Jocke Carlsson. innerben släpper mot underDetta medför en ökad risk laget i svängar. för att brodden i framskorna Det broddhålet placeras ungefär vid det skadar hästens bakben, speciellt vid längandra sömhålet för ge störst markkontakt re brodd. Hoven landar också lite som ett flyg- i vändningarna. Det broddhålet bör även smidas (bild 8) plan och därför kommer en brodd som är för om man hade borrat hålet så hade falplacerad långt bak i trakten att nå marken tidigare och därmed bromsa hästens steg sen gjort så att broddhålet inte haft hela i större utsträckning än om den varit pla- väggar. När man istället smider broddhålet cerad längre fram. Dessutom så lyfter häs- så skapas en ”krage” runt hålet som därten traktdelen i frånskjutet och vändning- med blir helt och fint. Att inte välja fyra brodd är dels för att ar och då kommer brodden långt bak att minska risken för broddtramp men ibland riskera att släppa från underlaget för tidigt så kan det även bli för stumt om man har och därmed tappa effekt. Man får även ett högre tryck på hoven för mycket brodd som bromsar upp.  C HUR SKA MAN DÅ TÄNKA när man placerar brodden i skon? Här tog vi hjälp av hovslagaren Jocke Carlsson som jobbar som lärare på hovslagarskolan i Skara:

5

Standardsko

84


Ytterkant

5.Broddhålens placering. 6.Undvika att borra broddhålen på sidorna.

7.Laterala broddhål på bakskorna ger bra fäste.

8. Smidda hål är att föredra.

6 7

8

85


Cheval

86

HÄSTHÄLSA


HÄSTENS FÖRUTSÄTTNING

för arbete

87


Cheval

HÄSTENS FÖRUTSÄTTNING FÖR ARBETE

Biololgiska yrkeshögskolan i Skara är ett riktigt hästmecka när det gäller utbildningar. En av de mest kända är hovslagarutbildningen, men ny för säsongen är kursen ”Hästens förutsättning för arbete och utbildning vid hand och i töm”. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO PER ELVIN KURSEN ÄR UPPLAGD på sex kurstillfällen, från september till juni, med två dagar per tillfälle. Huvudinstruktören för kursen är Anders Eriksson men med sig vid de olika kurstillfällena har han många namnkunniga personer. Cheval är med vid det femte kurstillfället, där man ska arbeta hästen i töm och se över olika problemlösningar. Vid detta tillfälle har Anders med sig veterinären Sara Nyman, sadelmakaren och sadelinpassa-

88

ren Peter Winslow och Aldis Lacis som är hovslagarelev och hästutbildare. DET ÄR FLERA HÄSTAR som ska gås igenom under dessa två dagar. Ägarna får börja med att berätta vad de upplever att de har för problem. Sedan är det dags att se hästarna i rörelse. Aldis, som är väldigt duktig, rider mjukt och balanserat, sitter upp. Ska man se och bedöma hästen under ryttare är det viktigt att den


som rider verkligen är duktig. Annars finns risken att hästen får en rörelsestörning på grund av en obalanserad eller sned ryttare. Efter att Aldis har ridit så tar Anders över och vi får se hästarna röra sig i töm, det är en ovärderlig hjälp att få se hästen röra sig och arbeta utan ryttare. Därefter så går man noggrant igenom utrustningen för att se om det kan vara någonting där som gör att problemet uppstår. Eventuella justeringar görs i den mån det är möjligt att göra de på plats. Nu har man fått en hel del verktyg att använda för att eventuellt kunna lösa problemet. För vissa så väntar en veterinärutredning för eventuell behandling, andra behöver byta ut eller ändra sin utrustning och i vissa fall kan en del av problemen vara relationsgrundade.

Möt tre olika hästar

Hitta din återförsäljare på www.equalityline.se


Cheval

HÄSTENS FÖRUTSÄTTNING FÖR ARBETE

Tölten känns inte som den ska

1.

EN AV HÄSTARNA som vi får se är det 8-åriga islandsstoet Dagný från Ullstorp. Åse som äger Dagný berättar att hon upplever att tölten inte känns som den ska. Aldis sitter upp och rider Dagný, som till en början ser rätt bra ut, men efter att de har galopperat så uppträder en tydlig hälta i traven. Hältan syns även vid arbete på töm även om den då är något mindre. Utrustningen ses också över och här

90

är det inte så mycket att tillägga den Amerigo sadel som Åse har ligger rätt bra, den har bakåtskurna kåpor som ger bra bogfrihet, men det man måste vara uppmärksam på är att har man en sådan sadel så är det viktigt att sadelgjordsläget inte ligger för långt fram för då kommer gjorden att dra fram sadeln. Åse rekommenderas att ta kontakt med veterinär för en hältutredning, som förhoppningsvis leder till en åtgärd som gör att Dagný snabbt blir ridbar igen.


91


Cheval

HÄSTENS FÖRUTSÄTTNING FÖR ARBETE

Lady Like krullar ihop sig och vill inte gå fram

2.

EN ANNAN HÄST som vi får se är det 11-åriga halvblodsstoet Lady Like. Enligt Marie, som är ägaren till Lady Like, så har hon tappat en del muskler kring manken och över ryggen på sista tiden. Hon upplever även att hon nästan känns lite ”tvådelad” när hon rider och att hon ”krullar” ihop sig och vill inte riktigt gå fram. Det blir samma procedur här. Aldis sitter upp och rider och det syns tydligt att hon inte vill gå fram och hon vispar irriterat med svansen, man kan även se en form av rörelsestörning. När Anders sedan arbetar henne på töm så är skillnaden stor mellan rakt och böjt spår. Hon ser dels svagare ut på höger bak men hon rör sig ataktiskt, dvs

92

rörelsen är oregelbundet oregelbunden. När man tittar närmare på utrustningen så kan man konstatera att ingen av hennes sadlar ligger bra. På grund av att de har legat och tryckt så har musklerna vid manken och ryggen blivit atrofierade, dvs de har blivit tillbakabildade och insjunkna. Det finns även några gropar i halsen som också förbryllar lite. Marie blir rekommenderad att ta kontakt med veterinär för eventuell halsröntgen men även att byta ut sadlarna. Även om ridningen inte i nu läget är lösningen på problemet, utan beroende på vad veterinären kommer fram till så bör Lady Like byggas upp med arbete från marken.


Labero tar gärna över

3.

DEN TREDJE HÄSTEN som vi tar upp här är den 10-åriga hopphästen LaberoT. Sanna som rider och tävlar Labero berättar att han har vissa attityd problem, vill inte riktigt gå fram och kan explodera rätt vad det är. Hon har låtit kolla upp honom på en hästklinik men de har inte kunnat hitta någonting. Även denna gång tar Aldis över och här får han användning för sitt tydliga kroppsspråk, Labero vill nämligen gärna ta över. Aldis förklarar redan när han står på marken så ska hästen acceptera att den har sin plats och du har din. ”Hästen ska inte gå på dig.” Innan Aldis sitter upp så ser Peter Winslow att sadeln inte ligger riktigt bra. Man lägger på en lammullspad under sadeln och lägger även sadeln lite längre bak och då ligger den perfekt. När så Aldis börjar rida så ser vi en häst som inte går fram riktigt han svarar inte för skänkeln men när Aldis får ett spö

och bara petar på lite på bakdelen så svarar han mycket bättre framåt. Han får galoppera på ordentligt i båda varven och det som nästan såg ut som en orenhet i traven innan är nu som bortblåst. Anders arbetar honom i töm och även här fungerar det bra. Man beslutar att titta och jobba lite mera med Labero under dag två. Efter den andra dagens arbete så har man kommit fram till att ett av problemen har varit sadeln som har legat för långt fram och tryckt men med hjälp av pad och att man ändrar sadelläget är det nu avhjälpt. Ett annat problem är att Sanna måste bli mer tydlig och konsekvent i sin hantering av Labero annars tenderar han att ta över lite grann. Sanna rekommenderas också bygga upp Labero med mycke galopparbete, så att hon kan stärka och få igång bakdelen på honom. Det bästa sättet är att ligga och cantra ute på något gärde eller liknande.

93


Cheval

HÄSTENS FÖRUTSÄTTNING FÖR ARBETE

Ligger inte sadeln där den ska kan man ehöva komplettera med en svanskappa.

Sara Nyman visar hur hästen ser ut inne i munnen. 94

Vill du veta mer?

KURSEN BYGGER ÄVEN PÅ EN DEL TEORI. Peter Winslow går igenom sadeln och hur vi själva kan kontrollera att sadeln är okej. – Det är viktigt att du vet vad din sadel innehåller, säger han. Vad är bommen gjord av för material och vad du har för stoppning är två saker som du absolut bör veta. Granska din egen sadel med jämna mellanrum. Stoppningen är jätteviktig, känn så att det inte har bildats några hårda knutor och ojämnheter i bossorna. Skötsen spelar stor roll i hur ofta du behöver stoppa om och hur länge sadeln håller. Var extra noga med de ullstoppade sadlarna. Det är viktigt att stoppningen inte drar åt sig fukt för då blir den till slut hård och knölig. Sadlar med tunnare bossor, close contact, behöver stoppas om oftare än andra. När sadeln ska provas ut så är det många faktorer som man ska ta hänsyn till och det räcker inte bara med att se sadeln ligga på ryggen när hästen står i stallgången. Andra faktorer som också spelar in är ryttarens vikt, hur ryttaren sitter i sadeln och hur hästen arbetar. Även bomlösa sadlar behöver anpassas och det är viktigt med kanalen så att ryggen kan gå fri. Man bör även känna till att en bomlössadel kan också ge belastningsskador. Väljer man att rida i bomlöst så bör man dels ha god balans så att man sitter stadigt och sedan bör man inte vara för tung. NÄR SADELN INTE LIGGER DÄR VI VILL så kan vi ibland behöva komplettera den med en svanskappa. När svanskappan fästs så ska man försöka att få den att ligga så vågrätt som möjligt annars kan den ge en ökad belastning på länden. Peter poängterar att det är väldigt viktigt med inpassningen av svanskappan så att den inte blir för lång.


U P P DAT E R A D W E B S H O P

KOLLA IN ALLA FINA NYHETER

W W W. A L E R I D S P O RT. S E

Peter Winslow går igenom sadeln. FÖRUTOM SADELN så är tillpassningen av bettet väldigt viktigt. Sara Nyman går igenom hur hästen ser ut inne i munnen och vilka förslitningsskador som hon ofta ser i hästmunnar. Den första kindtandens placering kan vara direkt avgörande för om den kommer att råka ut för slitage eller ej. Ligger kindtanden placerad nära mungipan så är risken för förslitningsskador stor. Har man en sådan häst kan ett oledat bett vara ett bra alternativ då det inte kommer åt att slita på samma sätt. Får hästen slitage så finns det risk för karies. Karies i 3–4:e kindtanden är inte bra då dessa är förbundna med bihålan. Bästa sättet att förhindra slitage är att variera bett. Ha två olika mundelar samt ett bettlöst alternativ så kommer hästens mun att hålla sig mycket friskare. Något som är viktigt att känna till säger Sara är att ”Prestation är inte alltid ett bevis för bästa munhälsa”. C

Nya hoppskydd – Pro Performance Show Jump Boots är tillverkad av ett stötabsorberande material för maximalt skydd. Skydden är superlätta och förblir så då de inte drar till sig någon vätska. Lätt att rengöra och torkar snabbt.

www.miasrs.se

Du hittar produkterna i välsorterade ridsportbutiker.


Cheval

FÖLNING

NÄR LIVET INTE SOM

98


STARTAR MAN TÄNKT Att betäcka sitt sto och få föl är nog en dröm för många. Förberedelserna är gigantiska, åtminstone om det är ens första föl. Man läser på, införskaffar fölvakt och kameror och hoppas och tror att man ska ha tänkt på allt. Verkligheten kan dock ibland bli helt annorlunda. AV CHEVAL FOTO PRIVAT

99


Cheval

FÖLNING

Double Again var nöjd och glad under dräktigheten. Hon visade inga som helst tecken på att det var dags att föla. VIOLA GRÅSTEN FRÅN MÄRSTA lät i fjol betäcka sina båda ston. Med en knapp månads mellanrum så var det tänkt att hon skulle ha två små busiga föl med deras mammor betandes i hagen i sommar – verkligheten ville något annat. Double Again var det första stoet som skulle föla. På grund av ett missförstånd så trodde Viola att hon skulle föla runt den 27 april men det visade sig att det skulle ha varit den 9:e april. Dräktigheten för de båda stona hade gått bra och man började redan under första veckan i april att ha lite extra koll på Double Again. Natten mot måndagen den 11:e april så tittades hon till efter midnatt men då var allt lugnt och inga vaxproppar syntes. 100

På morgonen så upptäcker man dock att ett litet föl har kommit till världen. Stoet ser inte alldeles överförtjust ut och hon ser dessutom ut att ha spruckit rätt rejält vid fölningen. Fölet verkar heller inte äta. Distriktsveterinären kallas ut till stallet. Veterinären konstaterar att fölet, en hingst, verkar vara vid god vigör och att stoet inte behöver sys och meddelar att hon hör av sig senare för att höra hur det går. VIOLA OCH STALLÄGAREN försöker att få fölet att dia men stoet vill inte att fölet kommer nära. Man provar även att bremsa och hålla upp ett framben för att hon


Holly får stå i en box utmed Doubel Again då stoet inte vill veta av sin unge. Doble Again är klart smärtpåverkad när hon kommer till Ultuna och ganska snabbt får hon hög feber. inte ska kunna sparka men allt utan någon framgång. Man mjölkar ur stoet ett par deciliter och får i alla fall i fölungen det med hjälp av en nappflaska. Oron är stor och Viola ringer upp hingsthållaren som även är uppfödare till stoet och får då rådet att genast åka till Ultuna eller Strömsholm. Valet föll på Ultuna och strax efter 16.00 så har man lyckats lasta sto och föl och är på väg. Väl framme så undersöktes stoet och fölet och det konstaterades att stoet behövde både sys och få smärtlindring. Fölet var pigg och glad men hade fått en infektion – fölsjukan, och man satte in antibiotika mot det. Man konstaterade även att det inte var ett hingstföl utan ett litet sto, som

fick namnet Hooligan och nu kallas för Holly. STOET OCH FÖLET placerades i varsin box bredvid varandra och blev kvar på Ultuna. På tisdag kväll får Viola ett samtal från kliniken, Double Again har blivit dålig, hon har 40° feber och har legat stor del av dagen. De misstänker att hon har fått skador på livmodern. Antibiotika sätts in mot infektionen. På onsdag så går de in med kamera men kan inte hitta någonting så hon spolas ren och sys ihop. Flera misslyckade försök att para ihop sto och föl görs och man börjar prata om att försöka få tag i en amma. Man planerar att flytta hem hästarna men då tillstöter

» 101


Cheval

FÖLNING

Med lite stöd och vägledning så törs Holly för första gången i sitt liv dia. nästa problem Double Again får kolikkänning och hästarna blir kvar ännu några dagar på Ulltuna. Fortfarande är försöken att para ihop sto och föl helt fruktlösa. Det står även ett annat sto på kliniken som just förlorat sitt föl så man gör ett par försök att para ihop Holly med det stoet men försöken är inte riktigt tillfredsställande. En efterlysning på facebook läggs ut och med hjälp av ammajouren så får man tag på ett sto vars föl har dött. Man beslutar sig för att testa. HOLLY LASTAS I TRANSPORTEN och man beger sig de 25 milen till den, förhoppningsvis, nya mamman. Väl framme så hör stoet Uccesse, även kallad Kess, när transporten kommer och börjar då att gnägga och Holly svarar. I och med att stoet hör Hollys svar så far hon runt i boxen och ropar mer och mer. När så Holly ställs in i en box mitt emot och stoet sedan får chans att nå henne så börjar hon att slicka på henne precis som 102

om de vore hennes egen fölunge. Försiktigt gör man ett försök att släppa ihop dem. Till en början är Holly lite osäker men när hon sedan får lite hjälp och vägledning så törs hon fram och helt plötsligt så diar hon – för första gången, i sitt en veckas långa liv. Holly och Kess njuter nu av livet – som inte började som det var tänkt. C

Både Kess och Holly har kommit tillrätta och känner sig nöjda.


Så går fölningen till Förberedelse

 En häst är dräktig i snitt 335 dagar. Plus/minus tre veckor räknas som normalt. Det är svårt att se när fölningen är nära, signalerna varierar mellan olika ston. Juvret växer i allmänhet någon månad före.  Om stoet ska byta box innan fölning, flytta henne några veckor innan nedkomst. Stoet ska inte transporteras sista månaden innan fölning.  Tänk igenom övervakningen. Fölvakt på stoet och kamera i stallet är en ganska dyr men bra

investering då den ger trygghet. Och den lämnar hästen i fred till dess att man eventuellt behövs.  Boxen ska vara desinficerad och hållas ren. Ströa med ett tjockt fast lager av ren halm. Fyll ut ända ut i hörnen.  Ta av eventuella skor.  Skaffa nappflaska, nappar för lamm eller kalv är bra, och en liten förpackning lavemang. Mjölkersättning kan också vara bra att ha hemma för säkerhets skull.

Själva fölningen

 Hästar krystar starkt och fölningen går över under de första 10–15 går ofta snabbt, ungefär 10–30 minuterna. minuter, ibland ännu snabbare. Stör inte i onödan men ser det  Den första mjölken, råmjölken, ut att ha fastnat kan man hjälpa är livsviktig. Där finns moderns till genom att dra i frambenen, antikroppar. växelvis i takt med värkarna. Dra Om fölet inte är uppe och diar då neråt mot hasen. Har stoet inom en timme är det klokt att starka värkar utan att något mjölka ur ett par deciliter och ge händer – ring veterinären. med nappflaska. Fölet måste få råmjölk inom 12 timmar. (Planeras  Är fostersäcken hel när fölungen föl även kommande år så är ett är ute måste man omedelbart göra tips att mjölka ur ett par deciliter hål på den och se till att fölet kan extra och spara i frysen.) andas.  Har stoet läckt råmjölk mot slutet  Navelsträngen brister av sig själv, av dräktigheten bör veterinären ta så låt den vara. Viktig näring ett blodprov och kolla antikroppar.

Forts. 103


Cheval

FÖLNING

Efteråt

 Om stoet spruckit under fölningen är det viktigt att få ut veterinär för att eventuellt sy.  Kontrollera att fölet kissar. Hårda träckbollar i tarmen ska ut under första dygnet eller senast andra, hjälp annars till med laxermedel.  Efterbörden (moderkakan) bör släppa inom två–tre timmar efter fölningen. Släpper den inte ta då ut stoet ensamt, hon blir orolig och gnäggar efter fölet, livmodern drar ihop sig och stöter ut det som är kvar. Ta

även ut och ”gnägga” stoet en stund de närmaste dagarna så krystar hon ut kvarbliven vätska och livmodern kan läka. B  enställningen på fölet kan se skev ut i början men rättar till sig. Konsultera veterinär och hovslagaren tidigt, gärna första veckan. Låt inte fölet stå i boxen utan gå ut på promenad och släpp dem i hagen om vädret tillåter.  Se till att inte fölet kan nå saltstenen.

Film

Fint illustrarad film om fölets väg ut ur magen. 104


Föl- och Ammajouren

Om något skulle hända stoet under eller efter förlossningen gäller det att ordna råmjölk eller blodplasma och sedan försöka hitta en amma. Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen, asvt, har en föl- och ammajour. Jouren är kostnadsfri och öppen för alla raser. Föl som mist sin mor och ston som mist sitt föl registreras på www.asvt.se. Jouren nås även på telefon 0733-14 13 16. På hemsidan finns en lista på stuterier som kan sälja råmjölk. Ring annars veterinären som kan ge blodplasma.

Det är viktigt att både sto och föl får komma ut en stund varje dag.

Vill du veta mer?

HästSverige har bra information om föl och fölning.

105


Cheval

ARBETSMILJÖ

Ågesta värnar om arbetsmiljön Hästnäringen granskas på grund av de många gånger usla arbetsförhållandena. I många stall så skulle man nästan kunna tro att man fortfarande befann sig på 1800-talet. Ett ställe som verkligen skiljer sig från den bilden är Ågesta gård, här bedrivs en av Sveriges största ridskolor – Ågesta ridskola. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO PER ELVIN

Välkommen till Ågesta.

106


Sopmaskinen är en ovärderlig hjälp som skonar personalen. Golven, som är gjorda av gummi för att ta ner ljudnivån, är tunga att sopa för hand. 107


Cheval

ARBETSMILJÖ

”Bra personal vill man kunna behålla i många år”

Det första man möts av när man kommer in är det lilla ”torget” där man kan stå och putsa på utrustningen. ÅGESTA GÅRD HAR DRIVITS i flera generationer av familjen Krusenstierna. Familjen började driva ridskola i början på 1970-talet och då byggdes de gamla kostallarna om till häststall. En gammal loge gjordes om till ridhus. I början på 2000-talet så började de gamla anläggningarna att ha gjort sitt och arbetet för att få bygga nytt tog fart. 2010 var så den nya anläggningen färdig. I stallarna finns det plats för 60 lektionshästar, även familjen och personalen har sina hästar uppstallade på anläggningen. Två ridhus, ute ridbanor och mängder med hagar finns också. Omklädningsrum, kontor och cafeteria hör också till de ut-

108

rymmen som personalen och medlemmarna har tillgång till. VAD ÄR DET DÅ som gör Ågesta så speciellt? När Cheval besöker gården så visar Kristian von Krusenstierna oss runt och berättar hur de har planerat och resonerat innan och under själva bygget. – Det som har varit i fokus när vi byggde det här är att det ska vara säkert, för både människor och hästar. Det ska vara trivsamt. Det ska vara både energi och resursbesparande. Både bergvärme och solcellsanläggning är installerad för att på så sätt även minska klimatpåverkan. Vi vill även undvika tung arbetsbelastning i den

»


Utgödslingen sker genom att varje box har en liten lucka i golvet. Man skottar ut gödseln i luckan som sedan tar den via transportband ut till gödselstacken.

El-trucken är ovärderlig vid flytt av tunga balar och säckar.

SADELDOKTORN

-Vi löser dina sadelproblem Tel. 070-720 94 15 • Har hästen ryggproblem? • Passar sadeln dåligt? Dålig balans häst - ryttare? Gör som eliten - vänd Dig till sadeldoktorn Jimmy Inserte för ett personligt besök och konsultation.

www.sadeldoktorn.se

Generalagent för

Återförsäljare av:

Rembrandt by Erreplus

Tel: 070-720 94 15 • E-mail: jimmy_sadeldoktorn@tele2.se

109


Cheval

ARBETSMILJÖ

Personalutrymme – man ska trivas när man är på jobbet.

Hösilagevagnarna går fort att fylla med en balrivare.

Utfodringsautomaterna gör att alla hästar får mat samtidigt och stallet förblir lugnt vid matdags. mån det går. Bra personal vill man kunna behålla i många år, man vill inte att de ska känna sig utslitna efter ett par år och söka sig någon annan stans, säger Kristian.

Varje vagn är uppmärkt med de antal kilo som den ska ha i sig vid ett utfodrings tillfälle. De stora hjulen gör att vagnarna är lätta att styra. 110

ÄVEN OM DET ÄR DYRA INVESTERINGAR man har gjort nu när man byggde nytt så räknar man långsiktigt och är helt övertygade om att detta är det som på sikt ändå kommer att vara mest kostnadseffektivt. – Innan vi byggde nytt så var det fyra personer som tog hand om stallskötseln på förmiddagarna. Nu är vi nere på tre, och då har vi ökat från 55 till 60 hästar, säger Kristian. C


Film

Se ett klipp från TV4 om arbetsmiljöproblem i stall. Hans Jansson, arbetsmiljöverket och Anna Reilly, Svenska Ridsportförbundet är gäster i studion.

Fri veterinärvård för hemlösas djur

Idag lever många som hemlösa och flera av dem med ett djur som bästa vän. Genom Svenska Djurskyddsföreningens projekt ”Fri veterinärvård för hemlösas djur” får djuren hjälp. Ge ditt stöd genom att sätta in din gåva på Svenska Djurskyddsföreningens pg 69 32 68-5


Cheval

PRYLAR

HÄNG MED PÅ Film

Italienska skönheter

Equilines sommar kollektion bjuder på en hel del godsaker. Helena Persson har här T-shirten Ronda och ridbyxorna April, 899 samt 2 699 kr.

Film

Stiligt

Mountain Horse har tagit fram ett par snygga skjortor till säsongens kollektion, bland annat denna oxfordskjorta i 100% bomull. Finns i ljusblått och vitt, 799 kr. 112


MODEVISNING Film

Färgglatt

Pikeur och Eskadrons Next Generation brukar inte göra någon besviken när det gäller färgstarka och fräcka mönster, detta gäller även nu. Det fräcka fleecetäcket med löstagbara gjordar kostar 999 kr och kan matchas med bland annat detta schabrak med silicongrepp 750 kr och huva 399 kr.

113


Cheval

HÄSTEN & KONSTEN

Avskalad konst

som fångar ögat

114


115


Cheval

HÄSTEN & KONSTEN

FOTO ERIK CARLSSON

Sigrid på Facebook

Sigrid Westerhom är en riktig hästtjej som började med sina hästskulpturer när hon gick Estetiska programmet på gymnasiet. Från början så var det den mjuka svetstråden som hon hittade i pappas garage som hon använde men ganska snabbt gick hon över till att använda ståltråd då den är betydligt hållbarare. AV CHEVAL FOTO TORBJÖRN BERGQVIST

116


Mer om Sigrids konst 117


Cheval

HÄSTEN & KONSTEN

SIGRID KOMMER FRÅN HÄRNÖSAND och är född och uppvuxen på en hästgård. I samband med att hon skulle gå Estetiska programmet på gymnasiet så flyttade Sigrid till Sundsvall, där hon har blivit kvar. Det är hästen som har en central roll i hennes liv. En av hennes verksamheter är att hon utbildar, säljer samt förmedlar hästar den andra är att hon målar och skulpterar. Sigrid skulpterar bara hästar och det är framförallt rörelsen i dem som hon tycker är intressant och det är också den hon vill förmedla i sina skulpturer. 118

Just nu så ligger focus på att få till skulpturer med hoppande hästar, vilket är lite trixigt med tanke på hur hon ska fästa dem så att de ändå blir stadiga. Det är många olika hästar som har blivit skulpterade av Sigrid, allt ifrån islandshästar till travare. Det blir fler och fler som upptäcker hennes hästar och gör sina beställningar. Sigrid lägger några timmar i veckan på skulpterandet och i sommar under Falsterbo Horse Show kommer vi även att få möjlighet att se hennes alster i Galleriet på mässområdet. C


FOTO ERIK CARLSSON

Vill du veta mer?

Affischen ”play” finns att beställa från Sigrid och kostar 200 kr + frakt.

119


Cheval

HÄSTBRÖLLOP

FOTOTÄVLING

Vinn med din bästa bröllopsbild!

H

Som hästälskare är drömmen för många att ha någon form av hästanknytning på sin livs stora dag – bröllopsdagen! Red ni till kyrkan, åkte ni vagn efter vigseln eller hade ni med en vacker häst vid fotograferingen?

ÄSTEN KAN VARA INBLANDAD på alla möjliga sätt vid ett bröllop. Hur var ert? Vi på Cheval vill gärna se era hästiga bröllopsbilder. Vackra, tokiga, roliga eller totalt misslyckade ... Hästar är ju inte alltid lätta att ha med vid fotograferingar och de är ofta inte vana vid den uppståndelsen som är vid ett bröl-

lop. Hur gick det för er? Skriv gärna något kort till bilden du skickar in, om hur det funkade, eller inte funkade. VINNAREN I FOTOTÄVLINGEN får en statyetten ”Par på häst” från About a horse, värde 759 kr. Statyetten är kopparskimmrande, ca 40 cm hög och tillverkad av polyresin.

TÄVLA SÅ HÄR

Skicka din digitala bild via e-post till: tavling@chevalmedia. se senast den 16 maj 2016. Skriv enbart Bröllop i ämnesraden – inget annat och utan citattecken. Skriv en kort beskrivning om bilden, namn, postadress, telefonnummer och e-postadress. www.aboutahorse.se

Vinnaren i fototävlingen får statyetten ”Par på häst” från About a horse, värde 759 kr.

120


FOTO: DREAMSTIME

121


Cheval

HANTERING

SÄKER TRAUMAFRI HÄSTHANTERING

En önskan är att kunna ge hästarna en traumafri hantering och ridning. Men det är inte helt enkelt att göra, då du aldrig kan veta vad den enskilda hästen upplever som obehag, utan att testa var den gränsen går. AV LISBETH BÖRJESSON FOTO SVEN BÖRJESSON OCH PIXABAY

122


HANTERING

123


Cheval

HANTERING

Människans och djurens psykologi VI BÖRJAR MED att försöka sätta oss in i hästens grundläggande psykologi. Det finns mängder av studier, erfarenheter och tolkningar om vad det kan vara. Vad som är rätt eller fel ligger till viss del i betraktarens ögon. Alla har vi olika erfarenheter och referenser. Vi utgår här ifrån de erfarenheter som dryga 30 år med hästar har gett. Tolkning av hästarna har ändrat sig och kommer förmodligen att fortsätta förändras till viss del under de kommande åren. Vårt råd är att testa det du är nyfiken på och var uppmärksam på det resultat du får med din häst när du umgås med den. Det som är rätt för en häst och person kan vara helt fel för någon annan. Nyanserna där emellan kan vara stora, var nyfiken och öppen. Det finns så mycket att lära. Det är olika psykologi på olika arter. Alla djurarter har sin egen psykologi, människor har sin, hästarna har sin och så vidare. All psykologi grundar sig i instinkter, behov av 124

olika slag – både fysiska, känslomässiga och mentala – och överlevnad. Med få undantag är människan den enda art som använder andra djur för att utföra arbete för oss och för att tillfredsställa det egna egot. Inte för att det behöver vara något negativt, samtidigt har det en tendens att alltför ofta bli på djurens bekostnad mer än till deras fördel på det stora hela. Människan tenderar starkt att använda sin egen mänskliga psykologi på alla former av andra djur. Vi lägger in mänskliga värderingar och tolkningar på deras beteende och i umgänge, hantering och träning. Vilket i sig inte alls är konstigt eftersom vi är människor och det är den psykologi vi känner till och helt naturligt utgår ifrån. Även djur tolkar oss människor utifrån sin egen arts psykologi för att det är det enda de känner till. Sedan har de en förmåga att anpassa sig till vad vi lär dem,


samtidigt kan de bara utgå utifrån sin egen psykologi i tolkning och betydelse i beteendet. Vi människor har ofta överseende med en hel del av djurens destruktiva beteenden, till en stor del av den anledningen att vi egentligen tolkar det som att de inte vet bättre. För mig är det inte vanligt att stöta på människor som är grundligt insatta i sitt djurs grundbeteende eller psykologi. Oftast så har de hästar som lärt sig att anpassa sig det de önskar använda dem till. DET LUSTIGA ÄR enligt min tolkning av situationer att djur oftast har överseende med våra beteenden för att de förmodligen anser/tycker att vi inte vet bättre. En häst är till exempel oerhört mycket snabbare än oss människor i reaktionsförmåga, de har en enorm fallenhet för att synkronisera, jag tror att vi i deras ögon är oerhört långsamma i reaktion och handling samt tröga när det handlar om att synkronisera/ följa flödet, vi missar oerhört mycket av hästens signaler. När man arbetar/umgås med djur är det oerhört viktigt att förstå just den artens

psykologi, för att ha en säker och framgångsrik relation. Man kan komma långt med mänsklig psykologi då man tränar/hanterar djur, men det har också väldigt ofta mindre bra konsekvenser för antingen djuret eller människan och ibland för båda. Ibland har det till och med dödliga konsekvenser. Djur har ofta överseende med oss så länge de inte känner sig hotade på något sätt. Hästen vet om vi har kunskap eller inte, vi behöver sällan bevisa det för dem. Det märks tydligt i vårt beteende gentemot djuret och sedan i den feedback du får. MAN BÖRJAR MED att titta vad det är för typ av djur man ska hantera. Det är viktigt att förstå den typen av psykologi som just den arten har. Då vi här ska hantera hästar är det den psykologin som vi ska titta närmare på. Samtidigt är det så att vi på flera områden är motsatsen till häst och är inte alltid medvetna om vår egen psykologi. Det är viktigt att känna till och bli medveten om även sin egen psykologi, då det har stor betydelse i umgänget med hästen.

»

Hästen är ett majestätiskt djur som älskar frihet och att uttrycka sin styrka. 125


Cheval

HANTERING

Att hantera djur NÄR MAN HANTERAR DJUR bör man medvetandegöra ordningen på vad man ska titta på, just för att kunna kommunicera och bemöta djuret på, för djuret, ett korrekt sätt. Ju större eller farligare djur man hanterar desto viktigare är det. Den ordningen är följande: DJUR ART RAS INDIVID DJUR – VILLEBRÅDSDJUR. Nästan alla vet vad ett villebrådsdjur är, men hur många har insikt och förståelse för vad det innebär? Hästar tillhör gruppen villebrådsdjur, det innebär följande; de är flyktdjur, flockdjur, sidotänkande djur, gräsätare, mottrycksdjur, och stäppdjur. Det finns fler benämningar på dem, detta är det vi behöver känna till mest för att förstå hästens fysiska och psykiska behov. Villebrådsdjur är det ord som är gemensamt för alla djur som är gräsätare och äts av rovdjur, det man snabbast kan se på om det är rovdjur eller villebrådsdjur, med få undantag, är ögonens placering, rovdjur har ögonen ganska tätt placerade mitt i ansiktet medan villebrådsdjur har dem placerade vid sidan av huvudet. Syftet med detta är att villebrådsdjuret ska kunna upptäcka rovdjur och andra faror i ett tidigt skede från alla håll och vinklar oavsett hur de håller huvudet. HÄSTAR. Vad är en häst och vad innebär det? Vad har hästens instinkter för betydelse när vi ska vara tillsammans med den, vad kan det ha för konsekvenser? De är flyktdjur, vilket innebär att de i första hand, om möjlighet finns, väljer att fly från allt de uppfattar som fara. Om de inte anser att de kan fly tar de istället till försvar eller stänger av helt, alltså går in i ett apatiskt tillstånd. Många gånger tycker vi att en del hästar 126

är otroligt jobbiga för att de är rädda för allt, saker som vi tycker är självklara, men för hästen är det uppenbarligen inte det. I många fall straffar människor sådana beteenden, oftast för att människan blir rädd för vad hästen ska göra. Flykten är ändå en viktig faktor när det gäller träning av hästen, delvis för att flyktinstinkten är en del av hästens ”motor”. Om vi straffar och till stora delar försöker ”ta bort” flykten får man en häst som istället inte har någon energi. NÄR HÄSTAR LEKER plockar de fram bland annat flyktkänslan, den leken är till för att träna upp sig just inför situationer där flykten behövs. Samma gäller hingstar då det handlar om försvar, de leker för att


Det är värdefullt att ägna tid åt att betrakta sin häst utifrån olika perspektiv. Vad skulle det ge dig att betrakta din häst utifrån ett nytt perspektiv för dig och din häst?

lära sig att bli bra på att kunna försvara sin flock från eventuella inkräktare eller andra typer av hot. Att vara flockdjur innebär att man helt enkelt lever i grupper/flockar, flocken är hästens trygghet. Om den inte är trygg i flocken blir den orolig och söker en ny flock när tillfälle bjuds. Men det finns alltid ett behov av att tillhöra en flock. När man lever i en flock finns det alltid en viss hierarki som innebär att alla i flocken fyller en viss funktion, som gagnar alla i flocken. Man gör helt enkelt det man är bra på. Platsen i flocken är dock aldrig statisk utan kan förändras från stund till stund

beroende på situation och behov. Man skulle generellt kunna säga att ledarskap är situations betingat. Den som har mest erfarenhet i situationen är den som tar beslut och leder i just den situationen. Det finns olika typer av ledargestalter, det finns dominanta ledare som i princip ingen vill vara med och väljer bort när tillfälle dyker upp. Anledningen till det är att den dominanta ledaren hela tiden utgår ifrån sina egna behov och har inte känsla för de andras behov, jobbar och tänker utifrån egocentriska syften. Den dominanta ledaren använder sig av skrämsel och hot för att styra flocken till det den vill ha.

”Vad är en häst och vad innebär det?”

» 127


Cheval

128

HANTERING


”Om man tar en titt in i vildhästarnas värld förstår man bättre varför våra hästar beter sig som de gör” Sedan finns det passiva ledare som de andra i flocken väljer att följa för att det är en trygg individ med mycket kunskap som heller inte har behov av att hävda sig, men ändå kräver en viss ordning. Att vara passiv ledare innebär att det finns mycket utrymme för alla individer i flocken att existera och använda sina talanger. Det råder också en respekt för andra. Med en passiv ledare råder det en stark harmoni i flocken, vilket kommer av tryggheten. Den passiva ledaren sätter endast gränser som gagnar alla, inte av egocentriska skäl. HINGSTEN ÄR DEN SOM BESKYDDAR och bevakar, därför är det ofta inte så enkelt att få full uppmärksamhet från en hingst och en god anledning till att aldrig utmana den. Hingsten står givetvis också för fortplantningen. Sexdriften är olika på hingstarna beroende på hur deras fysik, mentalitet och drifter är just då. Det är i regel ett äldre erfaret sto som leder flocken i många situationer. En bra sammansatt flock med en bra ledaregenskaper skapar trygga, lugna hästar. Där råder en klar harmoni. SIDOTÄNKANDE INNEBÄR ATT HÄSTEN alltid har flera alternativ till lösningar, de väljer alltid den väg som de tycker är lättast. De väljer i princip aldrig att gå i raka spår, om man tittar på upptrampade stigar i hage och andra ställen går de sällan rakt. Det kan vara frustrerande för oss människor som är direktlinjetänkande. En vanlig situation där skillnaden mellan sidotänkande och direktlinjetänkande blir tydlig kan vara när man ska lasta hästen i en trailer, vi går raka vägen in, medan hästen hellre går åt höger eller vänster om

trailern, för att för hästen kan det vara ett bättre alternativ än att gå in i trailern. Ett annat frustrerande exempel kan vara när man rider en orutinerad häst på en väg och hästen väljer att gå än åt höger och än åt vänster istället för att bara följa vägen rakt fram, det ligger i hästens natur att flexa färdvägen. MOTTRYCKSDJUR innebär att hästen instinktivt går emot tryck, när man till exempel sätter grimma på en fölunge eller unghäst första gången vill de dra tillbaka istället för att ge efter för trycket i nacken som kommer av grimman, det har med den medfödda klaustrofobin att göra, därför behöver vi lära hästarna att ge efter för tryck och då på ett sätt som undviker att skapa trauman och inlärd hjälplöshet hos individen. De är också gräsätare, vilket innebär att hela deras mag- och tarmsystem är uppbyggt på att äta strå/gräs större delen av dygnet. Om man inte känner till hur hästen fungerar med maten kan man lätt få en häst med magproblem av olika art. Stäppdjur innebär att de helst befinner sig på stora öppna ytor. Då de stora ytorna gör att de får god uppsikt och gör att de i ett tidigt skede kan upptäcka faror. Stora ytor ger hästen trygghet. Framförallt kan detta bli tydligt vid dåligt väder, om man har en lösdrift eller skog att tillgå, väljer ändå de flesta hästar att ställa sig på öppen yta då sikten och lukten försämras vid dåligt väder. Om man tar en titt in i vildhästarnas värld förstår man bättre varför våra hästar beter sig som de gör. Det är omöjligt för en flock att hålla ihop om den inte fungerar som en enhet när det blir farliga eller röriga situationer.

» 129


Cheval

HANTERING

Att ta hand om en häst ART – HÄST. Vi använder hästen inom flera olika områden. Dom flesta hästar i nutid används enbart för att tillfredsställa människans egocentriska behov. Det kan vara som fritidsintresse, för tävling och prestation, för att tjäna pengar. En del används inom jordbruk, inom skogsnäringen, inom polisen m.m. Det finns många olika områden för hästen att användas inom, i de flesta tidigare områdena har man ersatt hästen med maskiner. När vi nu valt att ha en eller flera hästar behöver vi också ha en kunskap om hästens fysiska och psykiska behov. Vi har redan gått igenom hästens instinkter en del, så nu ska vi titta lite närmare på de fysiska behoven. FODER. För att hästen ska kunna fungera bra till det som vi har för avsikt att använda den till behöver vi bland annat veta vad de lämpligast bör äta. De är grovfoderomvandlare, vilket innebär att de mår bäst av att äta gräs, hö eller hösilage av god kvalité som är anpassad till just den hästens behov. Hästens mag- och tarmsystem är gjort för att hästen ska äta ca 18 timmar om dygnet. De flesta människor ger sin häst mat två-tre gånger per dag, och dessutom mycket kraftfoder som är starkt för hästens mage och stör hela systemet. Man kan lösa matningen genom att ge hästen fri tillgång på hö eller hösilage. Fri tillgång innebär inte att hästen kan äta hur mycket som helst, utan att den kan äta då den känner behov av det. Det finns bra och kostnadseffektiva lösningar på det. Var uppmärksam på det som passar just din häst bäst. TANDVÅRD är något vi behöver hjälpa hästen med, det behöver göras en kontroll minst en gång per år, en del behöver oftare. Jag rekommenderar att man då vänder sig till en auktoriserad hästtandvårdare, då de är utbildade på just det området är det de som generellt kan det bäst. Då vi styr vad hästen ska äta m.m. är det viktigt att vi hjälper hästen med detta.

130

HOVVÅRD, då vi använder hästen inom olika områden och styr vart de ska röra sig har de inte ett naturligt slitage på sina hovar. Det pågår en hel del debatter och diskussioner huruvida hästens hovar ska hanteras, barfota eller skodd? Det mest ultimata vore givetvis om hästen kunde gå barfota eftersom det är det naturligaste för den. Samtidigt som man använder hästen på ett sådant sätt att man kanske anser att den i det stora hela mår bättre av att vara skodd, och då är det lämpligast att sko den. Det är viktigt att hästens välmående kommer i första hand. MOTION. I och med att hästen är ett vandrande djur har den ett stort behov av att få motion, om den inte får den motion som den behöver får den i regel en del oönskade beteenden. Det kan vara krubbitning, vävning, besvärlig att hantera m.m. DISCIPLIN. MENTAL STIMULANS. Det är mycket viktigt att det finns klara regler för vad som gäller, där är det viktigt att förstå vad som är viktigt för hästen. Det är också viktigt att hästen får mental stimulans. Disciplin handlar mycket om säkerhet, både för hästen och oss själva. STALL, LÖSDRIFT, HAGAR. Det finns klara regler för hur vi ska hantera förvaringen av hästarna, man får här se till individens behov. Men det som är gemensamt för alla hästar är att de mår bra av att vara ute i flock och på så stora ytor som möjligt så mycket som möjligt. MASSAGE OCH ANNAN ALTERNATIVVÅRD. Då vi använder våra hästar till någon form av prestation ligger det på vårt ansvar att ge dem den bästa tänkbara vård. Regelbunden massage är ett exempel på god vård. De flesta väntar tyvärr till dess att hästen börjar protestera eller på annat sätt inte fungerar tillfredställande bra. De flesta alternativbehandlingar bygger på förebyg-


gande vård just för att det inte ska uppstå skador eller förslitningar som i värsta fall leder till att hästen inte kan användas eller till och med avlivas. RAS – TALANG, EGENSKAPER. Alla raser är från början framavlade för speciella egenskaper eller talanger. Det kan vara allt från draghäst till ridhäst. Det finns en stor mängd raser idag som inte alltid används inom de områden det är avlade till, det behöver absolut inte vara något fel i det. Alla hästar är i grund och botten ändå hästar samtidigt om man ska till och köpa eller låna häst kan det vara bra att fundera igenom ordentligt vad det är för typ av häst man vill ha. Alla hästar kan göra samma saker mer eller mindre, så om man till exempel har en stark önskan om att tävla dressyr bör man söka en häst som har den specifika talangen eller goda förutsättningar för att lätt kunna utföra det man tänkt sig. Läs om rasens egenskaper innan du köper häst. Det räcker inte att man tycker att hästen är vacker eller har en fin färg. Inte heller att man tycker synd om den eller att den är billig. Det är ett stort ansvar att ta hand om en häst, så därför bör man också tänka igenom ordentligt på vad det innebär, om man har rätt förutsättningar, har tid, har råd och så vidare. INDIVID – PERSONLIGHET, NAMN. Då man bestämt sig för vad det är för typ av häst man vill ha, så räcker det inte med att det bara är rätt ras, man behöver också titta på hur den individen är som man tittar på. Matchar vi varandra? Vad har hästen för personlighet? vad har den för behov? Passar den till det jag tänkt? Det sätt som hästen bemöter dig på avslöjar hästens personlighet och behov. Om vi inte matchar eller anpassar oss efter varandras energinivåer blir det med automatik mycket konflikter och känsla av missnöje. C

Inom vilken kategori ligger din häst när det gäller energi?

Attityder som avslöjar personlighet och behov FLYKT – rädsla, osäkerhet, oftast hög energi. FÖRSVAR – rädsla, osäkerhet, undergiven eller dominant, alla nivåer av energi. IGNORERAR – undviker, rädsla, osäkerhet, ointresse, medium och oftast låg energi, dominant eller undergiven. UNDERGIVEN – underkastar sig, samarbetsvillig, medgörlig, lyssnar. Alla energinivåer. Nästa nummer Fortsättning med konkreta tips på hur du kan använda dig av detta i praktiken.

131


Cheval

MIDDAGSTIPS

Grillad picanha med färskoströra & rostad potatissallad Picanha är en styckdetalj som är vanlig i Brasilien. Det är en mör och smakrik nötköttsbit som även kan kallas rostlock med kappa. Tack vare fettkappan blir köttet saftigt och får en god smak vid tillagning.

132


4 portioner

www.sandrasmatkrypin.se

I SAMARBETE MED

Ca 800 g picanha (med fettkappa) 2 vitlöksklyftor 2 lime 2 msk olivolja 1 tsk chiliflakes 1 tsk salt ½ tsk svartpeppar Potatissallad: 600 g små potatisar 250 g körsbärstomater ½ röd chili en rejäl näve bladpersilja 2 salladslökar 2 vitlöksklyftor 3 msk olivolja 1 msk vitvinsvinäger ½ citron ruccola Färskoströra: 200 g naturell färskost 75 g soltorkade tomater (avrunnen vikt) 1 näve persilja tabasco citron

Sandra Callermo är 26 år och bjuder i sin blogg på enkla vardagsrecept blandat med förrätter, frukostrecept, festligare måltider och mumsiga efterrätter. sandrasmatkrypin.se

Gör så här

133


Cheval

MIDDAGSTIPS OCH DESSERT

Gör så här

Skala och finhacka vitlöken och lägg i en bunke. Blanda i skal och saft från lime, chiliflakes, olivolja, salt och svartpeppar. Lägg i köttet och låt marinera ett par timmar. Potatissallad: Sätt på ugnen på 225 grader: Tvätta potatisen och halvera de. Lägg på en plåt och ringla över olivolja och krydda med salt och svartpeppar. Rosta i ugnen tills de är mjuka (ca 30 minuter). Under tiden kan du halvera tomaterna. Kärna ur och finhacka chilin. Hacka persiljan. Finstrimla salladslöken. Blanda ihop persilja, olivolja, vinäger, pressad vitlök och skal och saft från citronen. Blanda sedan ner tomater och salladslök i marinaden och låt stå tills potatisen är klar. När potatisen är klar kan du blanda i den varma i salladen och låta svalna en stund innan du blandar ner ruccolan. 134

Färskoströra: Mixa soltorkade tomater nästan slätt med en stavmixer. Finhacka persiljan. Blanda tomatkrämen med färskosten, persilja, lite tabasco och en skvätt pressad citron. Smaka av med salt och svartpeppar. Köttet: Hetta sedan grillen och grilla med fettkappan nedåt så den får fin färg. Vänd sedan på köttet och grilla så den får fin yta även där. Lägg köttet på indirekt värme (eller sänk temperaturen i grillpannan) och grilla tills det når en innertemperatur på 54 grader. Låt sedan vila ca 10 minuter innan du skär upp det i ca 0,5 cm tjocka skivor. Servera köttet med potatissalladen och färskosten.


Till dessert så blir det Pecannötkolapaj AV LINNEA DAHLQVIST

Gör så här

135


Cheval

DESSERT

4 portioner Ingredienser pajskal 100 g smör 3 dl mjöl 3 msk socker 1 nypa salt Ingredienser fyllning 1 dl vispgrädde 40% 1 dl socker ½ dl ljus sirap 2 msk brunt farinsocker 1 tsk vaniljessens (vaniljsocker alt. vaniljpulver) 110 g smör 150 g pecannötter Till servering vispgrädde 40%

136


Gör så här

1. Smält smöret och blanda i mjöl, socker och salt. Arbeta ihop och klä en pajform tunt. Nagga bottnen med en gaffel. Låt vila kallt någon timme.

tjockbottnad kastrull. Sjud sakta ca 15 min tills kolan bubblar tjockt och släpper kanterna. Tillsätt vaniljsocker och smör i klickar och blanda slät.

2. Grädda i 200 graders ugnsvärme 4. Dela nötterna på mitten och ca 15 min, tills pajen fått fin färg. blanda i kolan. Fyll sedan pajskalet Låt svalna. och låt det svalna. 3. Blanda alla ingredienserna utom nötter, vaniljsocker och smör i en

5. Servera med lättvispad grädde.

137


Cheval

138

SKRIV FÖR CHEVAL


VILL DU SKRIVA FÖR OSS? ÄR DU AKTIV frilansjournalist och rör dig i hästvärlden eller är du en duktig amatör som gillar att skriva? Vi behöver medarbetare över hela landet som kan bevaka event och göra reportage. Du ska kunna skriva journalistiskt och fotografera själv på dina uppdrag. Hör av dig till oss och berätta vad du vill skriva om samt visa lite av vad du skrivit och fotat (och kanske även filmat) tidigare. AnnaKarin Spjuth anna@chevalmedia.se 0705-88 02 09

139


FOTO: TULLSTORP

4-2016 finns att läsa på www.chevalmedia.se från den 21 maj

Nästa nummer

• Följ med hem till Maria Gretzer •H  ur är det att jobba som beridare – Ida-Linn Lundholm har svaren •V  år och bröllop – klart att hästen är med • Foder • Hästhälsa • Hantering • Och mycket mycket mer

Cheval

Cheval 3 2016  
Cheval 3 2016  

Cheval 3 2016 – Gratis tidning för dig med hästar som livsstil.