Page 1

150 SIDOR! #1 2017

Möt Linda och dressyrardennern Torsten HOPPÖVNING med John Hickey

PRYLAR I MASSOR

tjuvkika på höstens mode och prylar Det visste du inte om Hööks

20

sidor

RIDINSPIRATION Clinics med Patrik Kittel, Kyra Kyrklund, Jan Brink och Marina Mattsson

NY SERIE

Hästmassage – Lös dina problem med galoppen


Cheval

INNEHÃ…LL 1-2017

82 10

122 2


8

114 Innehåll

4 Ledare 8 Stallplock 10 Möt dressyrardennern Torsten 28 Mässreportage – höstens prylar 56  Vi möter Joachim Höök 64  HÄSTHÄLSA – Skolans hästar drabbades av polyneuropati 74 Hoppning med John Hickey 82  Ridinspiration – 3 clinics 104 Hästmassage – galopproblem 114  Hästens sinnen – känsel & smak 122  Hästen & konsten 130  Ryttarvänner 134 Hantering – när hästen flyttar 142 Middagstips 150 Nästa nummer

28 3


150 SIDOR! #1 2017

equalityline.se

Möt Linda och dressyrardennern Torsten

PRYLAR I MASSOR

HOPPÖVNING med John Hickey

tjuvkika på höstens mode och prylar Det visste du inte om Hööks

20

sidor

RIDINSPIRATION

Clinics med Patrik Kyra Kyrklund, Jan Kittel, och Marina Matts Brink son

NY SERIE

Hästmassage – problem med gal Lös dina oppen

Cheval

HORSES AS LIFESTYLE

Utgivare/Publisher: Linagården AB Per Elvin och AnnaKarin Spjuth Adress: Moren 2, 783 95 Gustafs Nr 1 2017. Nr 21 sedan starten. info@chevalmedia.se chevalmedia.se facebook.com/chevalmedia Chefredaktör/Editor-in-chief: AnnaKarin Spjuth anna@chevalmedia.se 0705-88 02 09

Spring Summer 2017 Nya Flädie BJÄRRED - Waller´s Equestrian BUREÅ Stigsbergs Gård BÅLSTA - My One DANDERYD Kvalité Häst&Hund FLEN - Runsten Equestrian GRÖDINGE Ryttarstugan GÄVLE - Åberg Karin HÄRNÖSAND Böckmann Center HÖLLVIKEN - Charlies Häst och Hund JÖNKÖPING Svensk Ridsport KUNGSBACKA - Ridsport Tre Hästar KUNGÄLV Marietorp Ridsport LÖBERÖD - AB Nian Hästsport LULEÅ, ÄLVSBYN Skånsk Hästutrustning LÖDDEKÖPINGE - Royal Hästsport NORBERG Robert de Rover Ridsport PERSTORP Stora Rycketofta Foder och Ridsport PÅARP Skara Hästsport SKARA - Royal Hästsport SKELLEFTEÅ Stockholms Hästbutik STOCKHOLM Strömsholms Sadelmakeri STRÖMSHOLM - Grafströms SUNDSVALL Stallbyggen SÖLVESBORG - Strömsbergsgård TÄBY Gustvall Ridsport TÄBY - Rittforsridsport UDDEVALLA Pegasus Hästshop UMEÅ - Liqusini Hästsport UPPSALA Stockholm Ridsport UPPLANDS VÄSBY - Bengts Hästsport VEBERÖD Hvetlanda Ridsport VETLANDA - Glada Hästen VÄSTERÅS Hamre Ridsport VÄSTERÅS - Horsemeup VÄSTRA FRÖLUNDA Riders Passion ÄNGELHOLM - Möllero Ridsport ÖREBRO

Redaktionella medarbetare: Per Elvin, John Hickey, Marina Axelson-Callum, Gittan Gröndahl, Karin Fahlgren, Åsa Sjöström, Åsa Sjöberg, Carina Espegren, Lisbeth Johnson och Sandra Callermo Annonser/Advertising: Per Elvin per@chevalmedia.se 0702-00 95 95 Layout: Sjöutsikt AB layout@chevalmedia.se

Gilla oss!


VÄLKOMMEN

A

Cheval

Vi går mot ljusare tider!

TT GÅ MOT LJUSARE TIDER kan betyda så mycket. Bortsett från att dagarna blir längre, vilket det nog inte bara jag som uppskattar så kan det även innebära att saker och ting även blir bättre. Att ridsporten har en pinfärsk Jerringpristagare i Peder Fredricson är inte fy skam. Det rörde dock upp en hel del känslor och de enade hästsportmänniskorna kallades både det ena och det andra. Det positiva trots alla negativa uttalanden är just att ridsporten blir ett samtalsämne hos gemene man – vi tar plats – och det är bra! Förhoppningsvis så kanske alla diskussioner som nu tagits upp även leda till att ridsporten kan klassas som den friskvård som den faktiskt är.

MSV B i dressyr – och utvecklingskurvan har inte planat ut än! Känns det som om du fortfarande behöver inspireras så ta en titt i vår fullmatade mässreportage där vi visar massor med härliga nyheter. HOPPAS ATT DU NJUTER, av både läsningen och att ljuset har återvänt.

ÄVEN OM DAGARNA blir längre så är det fortfarande vinter och kallt på de flesta håll och då kanske inspirationen tryter, i detta nummer får du ta del av massor med inspirerande tips och övningar. Att vända något svårt och hemskt till något positivt har Stiernhööksgymnasiet lyckats göra när deras hästar insjuknade i polyneuropati i fjol, läs hur de lyckades på sid 64. CHEVAL HAR ÄVEN TRÄFFAT en annan som verkligen har lyckats med något helt otippat, det är Linda Nilsson som själv har utbildat och tävlat sin ardenner Torsten till

5


ALLT FÖR RYTTARE, HÄST & HUND SCHABRAK

349,Freja

TÄCKE FRÅN

229,-

K9 FRÅN

139,REGNTÄCKE

999,TRÖJA

399,-

RIDBYXA

799,-

&

TRÄNS

SPRING

599,-

SUMMER

2017

PIKÉ

249,-

Lill Cotte Hästak

PULL ON RIDBYXA

299,RIDHANDSKAR

489,JODHPUR

799,STRUMPOR

79,-

SKÄRP JACKA FRÅN

649,-

Hööks - nordens största hästsportkedja - 51 butiker. hooks.se

149,-


Estrella

! k i t u b i r e ll e a d å l v e r b n Snart i di VÅR/SOMMAR 2017 51 butiker i Norden. Beställ på hooks.se eller ring 020-69 10 00


Cheval

Stallplock

GINA TRICOT GRAND PRIX – elittävlingen med hög modeprägel och känsla för miljön

Den 8–12 februari är det dags för den åttonde upplagan av Gina Tricot Grand Prix i Borås. Det är en välarrangerad tävling som andas exklusivitet. Med tanke på att prissumman kan bli över 2 miljoner kronor så förstår man att ryttareliten vill hit. Förutom hopp- och dressyrklasser i absolut toppklass Jerringpristagaren Peder Fredricson så satsar arrangören även på kommer och tävlar. att agera hållbart både vad det gäller miljön men även socialt, bland annat via samarbete med projektet Våga Satsa Vinn.

Gina Tricot Grand Prix kollektion

Snygga accessoarer från Gina Tricot. Ring 69 kr, bälte 129 kr och väskan 299 kr. Du hittar dem och mycket annat snyggt här: 8


FOTO TULLSTORP

Dragon Welt e. Dancier –  Weltmeyer, är en mycket aktuell bruksprovsherre som i år går hela bruksprovet som 5-åring.

Vårtecken

Snart är det vår och då drar det ihop sig till både Bruksprov och hingstvisningar. Bruksprovet på Flyinge 28/2–5/3 Hingstvisning på Strömsholm Hingstvisning Tullstorp

29/3 1–2/4

Hingstvisning Eklunda Stuteri ej klart Gränsbo Stuteri

Alla

14/2

-dag!

Bjud din häst på ett knäckehjärta till Alla hjärtans dag ...

ej klart

Filmklippet

En häst-tjej/kille ger aldrig upp

Hästar och ridning är inte alltid lätt men skam den som ger sig. Den här tjejen och hennes tålmidiga ponny visar att envishet lönar sig.

Film

... eller bjud dig själv på ett fint halsband. Kostar 49 kronor hos fyndiq.se.

9


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

Linda och

När Linda Nilsson började rida som 5-åring kunde hon aldrig drömma om att hon en dag skulle rida in på en fullsatt arena. Än mindre att det skulle ske på en ardenner. Möt Linda och Torsten – ekipaget som vågar gå mot strömmen. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH OCH PRIVAT

10


Torsten

Torsten dansar runt till tonerna av Lejonkungen inför fullsatta läktare på SIHS 2016. 11


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

N

Hemma på gården får Torsten även utföra ”vanliga” arbetshästsysslor.

ÄR MAN TRÄFFAR Linda Nilsson får man en riktig energiboost. Det bara sprudlar av glädje och energi och det kanske är just det som har gjort det smått omöjliga möjligt. Att rida medelsvår dressyr på en ardenner hör inte till vanligheterna. För Linda har hästar alltid funnits med som en naturlig del. Hennes mamma red mycket när hon var yngre och morfar födde upp varmblodiga travare. För Linda var det ridningen som lockade mest. När Linda var fem år så började hon rida på ridskola och där blev hon kvar till dess att hon var elva. – Jag fick bli skötare i ett privathäststall med dressyrhästar. Där ville de gärna att jag skulle hoppa, men det var då jag verkligen insåg att det var dressyr jag ville hålla på med, säger Linda och skrattar. Efter några år som hästskötare så fick Linda ha haflingerhingsten Alphaville 8

12

på foder. Med honom började hon att tävla, vilket gick riktigt bra, med bland annat segrar i haflingermästerskapet ett par år. När det var dags att välja gymnasium så föll valet på Tenhults naturbruksgymnasium. – Det var en otroligt lärorik tid och det var även när jag var där som jag fick förmånen att vara med vid ett par tillfällen när Nicke Pålsson hade körträning med Paralandslaget – vilken upplevelse! MEN EFTER GYMNASIET så hade halvblod och dressyrtävlingar utkristalliserat sig ännu mer och nu skulle Linda satsa. Även om målet med dressyren var solklart så blev vägen rätt krokig ändå. Det är några halvblodshästar som har passerat i Lindas ägo och att hon även köpte en ardenner var mest en slump. Det var när Linda och hennes sambo Jonas flyttade ut till egen gård som beho-

»


Kort om Torsten

Härstamning: Kuno te Zande – Tanja II – Mareng Blanco. Född: 2009, valack. Favoritmat: Primero Total blandat med morötter. Absolut favorit! Favoritträning: Det är absolut träningar för Marika, han är sååå NÖJD efter ett pass för henne! Favoritbus: Torsten tycker det är hur kul som helst när han får fria tyglar att

galoppera det fortaste han kan uppför vår galoppbacke i skogen ... Då får matte hålla i sig! Tycker inte om: Att bli borstad ... Det är bara något nödvändigt ont för att få göra det bästa han vet. Tycker om: Att få vara på jobbet! Torsten ÄLSKAR sitt jobb som dressyrhäst!!! 13


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

Kort om Linda

◗ Bor tillsammans med sin sambo Jonas på den egna gården utanför Vetlanda. ◗ Förutom Torsten så finns shettisstoet Listiga Loppan, sju stycken får och hunden Lexi på gården. ◗ Linda jobbar på ekonomiavdelningen på Vetlanda kommun och drömmer om att bli revisor. Pluggar just nu privat juridik och matte. ◗ Favoritmaten i alla kategorier är stuvade makaroner och

14

hemlagade köttbullar. ”Det skulle jag kunna äta på både längden och tvären!” ◗ När det gäller böcker så väljer Linda gärna böcker som kan stärka en mentalt. ”Just nu så läser jag Henrik Fexeus ’Konsten att få mentala superkrafter’. Den är riktigt bra så långt som jag kommit!” När vi börjar prata om filmer så erkänner Linda att hon har alla Johan Falk-filmerna och hon har sett dem massor med gånger!


Film

Här debuterar Linda och Torsten i Msv B.

”Vi sticker ju onekligen ut bland alla fina dressyrhästar” vet av en sällskapshäst till Lindas halvblodssto Isadora T dök upp. – Jag behövde en sällskapshäst till Isadora och Jonas som jobbar en del i skogen hade fått förfrågan om han inte kunde dra fram timmer med häst för att skona markerna, så då blev det att vi köpte Torsten. LINDA BESTÄMDE SIG även för att betäcka Isadora med Last Liberty och hon fick ett stoföl, Sparkling Surprice. Tyvärr så skadade sig Isadora och Linda var tvungen att ta bort henne. – Det var jättejobbigt och jag kände inte alls för att köpa någon ny häst efter det. Men av en händelse så såg jag Cailo och det klickade direkt, berättar Linda. Cailo var precis en sådan typ av häst som Linda ville ha, men säg den lycka som varar. Bara efter ett par månader så märker Linda att det är något som inte stämmer. Hon beslutar sig för att ta ut honom på töm för att se hur han

rör sig. Men den hinner aldrig så långt. Plötsligt blir Cailo alldeles stirrig i blicken och innan Linda hinner få ut honom från stallet så reser sig på bakbenen och slår runt. Det visar sig att han har fått en hjärnblödning och även han tvingas avlivas. NU HAMNAR ALLT FOKUS på Torsten som har visat sig ha väldigt lätt för att lära och har en otrolig arbetsvilja. Lindas tränare sedan flera år tillbaka, Marika Martinsson bara älskar Torsten och hans inställning till arbete. Hur är det då att tävla en ardenner i dressyr? – Från början var det lite jobbigt. Jag fick till och med stänga ner mitt Facebookkonto för det kom så otroligt mycket dumma kommentarer där. Men nu är det oftast bra. Det är klart ibland får man väl lite syrliga kommentarer i stil med ”har du inte kommit fel nu”. Vi sticker ju onekligen ut bland alla fina dressyrhästar

» 15


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

Mycket av Lindas och Torstens träning sker ute i skogen.

men när de sedan ser hur duktig Torsten är så brukar de flesta vara jättepositiva. EN AV DE STORA UTMANINGARNA för Linda har varit att hitta passande utrustning. Från början när jag tävlade så fick jag dispens för jag hittade ingen sadel som passade. Nu äntligen har jag en bra sadel som är bomlös som framförallt Torsten, men även jag gillar. En annan sak som Linda har blivit extra noga med nu när hon har Torsten är att värma upp honom ordentligt. Han är så stor och tung, det är mycket muskler som ska värmas upp, så jag börjar alltid med att leda honom i minst 15 minuter, 25 om det är kallt, innan jag sitter upp. Samma sak gäller när jag har ridit färdigt, då sitter jag av och leder honom den sista kvarten. Det gäller även 16

när jag rider ut, då går jag sista biten hem. Att rida ut är något som Linda gör mycket. – Vanliga veckor så rider jag bara en gång på ridbanan/ridhuset, sen så tömkör jag och rider ut. Detta för att han ska fortsätta att tycka att allt är roligt samt att det sliter mindre på hans kropp. I HÖSTAS SÅ DEBUTERADE LINDA och Torsten Msv B med ett resultat på nästan 63 procent. När jag anmälde oss till tävlingen så såg jag bara till att det var en tävlingsplats nära oss. Vad jag inte uppmärksammade var att det var en tävling med regional-nationell status, och det är klart att de gjorde ju det hela lite extra nervöst. Det är otroligt många som uppskattar

»


VIMITAL P R O B A L A N C E G Ö R V E T E N S K A P T I L L E N K E L VA R DAG S R U T I N

Balansera grovfodrets brister Grovfodrets brister på näringsämnen gör att vi måste värdera många ämnen vi historiskt aldrig behövt fundera över - de har bara funnits. VIMITAL Pro Balance är grundläggande tillskott baserade på stora mängder analyser av grovfoder och balanserade utifrån senaste forskning kring näringsämnens betydelse för en frisk häst som kan prestera.

Macro Pro Balance - kompletterar brist på de stora och viktiga mineralerna i grovfoder och bete.

Multi Pro Balance - tillför mikromineraler, spårämnen och vitaminer. Ställ en grundnivå utifrån grovfoderanalysenoch justera efter hästens arbete.

www.trikem.se


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

Film

Torsten älskar vattenplöar så här får han busa loss lite efter tävling. videoklippen som Linda lägger upp från tävlingar och det har spridit sig väldigt att hon rider dressyr på en ardenner. Många verkar bli inspirerade och känner att ”kan de så kanske vi också kan”. Linda och Torsten har faktiskt blivit så populära att de i 2016 års upplaga av Sweden International Horse Show hade ett eget programinslag. FÖR TORSTEN SOM ÄLSKAR att visa upp sig så befann han sig nog i himmelriket när han, sina 700 kilo till trots, formligen dansade runt till tonerna av Lejonkungen och fullsatta läktare. Att det är det här som Torsten tycker är allra roligast kan Linda verkligen intyga och i och med det så kan vi nog vara ganska säkra på att vi kommer kunna ha glädjen att följa detta ekipage på deras väg uppåt i dressyrklasserna under en tid framöver. C

Torsten på Facebook 18

Lindas träningstips


Nya A1 Safe

NU MED PREMIE SÄNKT PÅ LIVRINGEN FÖRSÄK

Fokus i varje steg

...

Nya Agria A1 Safe ger maximal trygghet för dig och din ridhäst. Du väljer själv ersättningsnivå för veterinärvård, med de höjda alternativen 120 000, 80 000 eller 40 000 kronor. Nu har vi också sänkt premien på livförsäkring!

Vill du veta mer? Ring 0775-88 88 88 eller hitta din lokala säljare via agria.se. Agria Djurförsäkringar är länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

Det säger tränaren Marika om Torsten och Linda: Torsten är en mycket ambitiös häst med mycket energi! Och Linda är en mycket duktig ryttare som har en mycket god känsla i sin ridning!

20


Lindas tränare sedan flera år tillbaka är Marika Martinsson.

Lindas träningstips

◗ Det finns många bra övningar att använda sig av. Med Torsten så jobbar jag mycket med övergångar. Detta för att han ska stanna kvar hos mig. Han är ju så ambitiös och vill så mycket. Detta är även mycket bra lösgörande arbete. Så mycket övergångar. Typ skritt till trav och sedan skritt igen. Övergå sedan till övergångar med galopp till skritt och galopp igen och kanske ner till trav igen.
 ◗ För att träna upp mig själv så tycker jag att en runda i skogen är toppen! Detta med innehållande knäböj, situps, armhävningar och dylikt. Jag tycker att jag får mer inspiration i skogen! ◗ Måtto: Ingenting är omöjligt! Det omöjliga tar bara lite längre tid.

Fakta om rasen

VARMA TIPS Muck Boots® är själva Originalet bland varma komfortstövlar för aktiva vinterdagar. Till exempel: Pacy II, Apres och Weekend.

SE HELA SORTIMENTET PÅ

WEEKEND QUILT BLÅ

Komfort till -300 Även svart och vinröd

GYTTORP.SE

ARCTIC APRES

Komfort till -300

RIDSTÖVEL PACY II

Komfort till -300 Svart med dekorskaft

MUCK BOOTS ® DISTRIBUERAS AV GYTTORP JAKT AB


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

DEN SVENSKA ARDENNERHÄSTEN AV LENNART GUSTAVSSON, ORDF. AFSA ARDENNERN HAR AVLATS I SVERIGE sedan 1873. Hingstar importerades och parades med inhemska ston med mycket lyckat resultat. Sedan 1920-talet har den svenska ardennern betraktas som en egen ras då den skiljer sig från övriga i Europa. Den svenska ardennern är klassad som en av tre svenska raser med bevarande ansvar. (De andra raserna är nordsvensk brukshäst, vilken du kan läsa om i Cheval 10-2016, samt gotlandsruss.) Vi har hela tiden avlat på goda bruksegenskaper. Den svenska ardennerhästen är en tung kallblodshäst, mycket massa med en viss elegans. Mankhöjd mellan 155–165 cm, vikt ca 8–900 kg. Ett mycket fogligt och gott temperament. Goda rörelser såväl i skritt som trav. Vanligaste färger är brun och fux, svart och olika skimmelfärger förekommer. DET BETÄCKS CA 450 STON ÅRLIGEN. Ardennerhästen används inom jord och skogsbruk. Ett allt mer nyttjande av ardenner sker inom olika miljöarbeten t ex, gräsklippning, återvinning och parkskötsel. Inom turismen är ardennern uppskattad för sina egenskaper inom ridning och körning, vilket även gäller inom rehabiliteringsvården. Flera europeiska länder har insett den svenska ardennerns goda exteriör, sundhet och bruksegenskaper vilket har inneburit export av avelsdjur. AVELSFÖRENINGEN för Svenska Ardennerhästen arbetar för att bevara och förbättra aveln och brukandet. Har årligen gett ut stambok sedan 1901. Det finns även 13 lokala klubbar inom landet. Att äga och bruka en svensk ardenner är historisk kultur med goda framtidsutsikter.

22


Helén Johansson med sitt sto Öbergets Corinne under en bröllopskörning. FOTO PATRIK JOHANSSON

Rastypiska egenskaper 23


Cheval

RASSPECIAL – ARDENNER

Kort rasbeskrivning för den svenska ardennerhästen

Huvudet: Torrt, lagom stort i förhållande till halsen och vackert ansatt. Halsen: Tillfredställande längd som harmoniserar med hästens storlek, samt jämt övergående i bogarna. Manken: Väl markerad. Bogarna: Välställda med lagom lutning. Bringan: Bred. Bröstkorgen: Djup och välvd. Ryggen: Kort och bred. Länden: Kraftig. Korset: Långt brett, lagom sluttande, svansen väl ansatt. Låren: Breda, tjocka, djupa med bra muskulatur. Extremiteter: Långa, torra, kraftiga breda och välställda med markerade framknän och breda väl inskenade hasar. Mankhöjd: 155–165 cm. Vikt: 800–900 kg. Färger: Brun, fux, svart och skimmel. Rörelser: Vägvinnande och korrekta. God steglängd i skritten och traven ska vara bogfri med gott hasarbete. Temprament: Lugn med gott lynne, arbetsvillig och lättlärd. Utförligare beskrivning och mer information hittar du här:

24


Hingsten Akvavit 11802, ägare Arne Nord Smedstorp. Akvavit är en av de mest framstående ardennerhingstarna i svensk ardenneravel.

FOTO PERNILLA HÄGG 25


• Agria rekommenderar a-staketet • Uppfyller djurskyddslagens krav • Underhållet är minimalt

www.equi

Equi Safe Försäljnings AB, Kåphult 410, 310 20 K


1100-책-책rrss ggaarraann tti!i!

Snyggt Snyggt&&tryggt tryggtsedan sedan1986! 1986!

uisafe.se isafe.se

0Kn채red. Kn채red.Tel Tel0430-530 0430-53070. 70.info@equisafe.se info@equisafe.se


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

MÄSSEXTRA Se höstens ridmode

28


29


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Cheval inledde årets första månad med att besöka Hästsportmässan på Infra City. Under tre dagar så var en stor del av, framför allt Sveriges, hästsportgrossister på plats för att ge butikerna möjlighet att se, prova, klämma, känna och lägga beställning på höstens kommande nyheter.

I

AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH OCH PER ELVIN

ÅR BJÖD MÄSSAN inte på några direkt revolutionerande nyheter men naturligtvis blev ändå en hel del smått och gått som du får ta del av i mässreportage här. Vi passade även på att fråga några butiker vad de tyckte om mässan. Generellt så verkar de som är på plats gilla att komma hit, en del önskar dock att man kanske kunde arrangera modevisningar under mässdagarna så att man får större möjlighet att även se hur kläderna ser ut på en person inte bara på en galge eller skyltdocka. Att träffa både kollegor och leverantörer är något som värdesätts högt. Christer Svensson på Svensk Ridsport i Kungsbacka: – Vi gillar att åka till mässan, det är lugnt och avslappnat. När man är på mässan har man verkligen tid att se alla produkterna. Är lite förvånad att det inte

30

är fler butiker som tar chansen att komma hit. Man får även bra möjligheter att träffa kollegor i branschen vilket är otroligt värdefullt. Bodil Wüeggertz på Djurgårdens Ridsport och Stängsel i Eslöv: – Vi brukar besöka både vår- och höstmässan då vi tycker att det är ett bra tillfälle att träffa både kolleger och leverantörer. Det som är lite synd är att det trots allt är många leverantörer som inte är på plats. Några av de produkter som vi tyckte lockade var bland annat Masta-täckena och alla fina smycken från SD Design. Alicia Lindgren på Royal Hästsport i Skellefteå: – Jag har varit med under flera år, även om det kanske inte har blivit varje mässa, så tycker jag att det är viktigt att


vara med på mässan så att man får se produkterna. Det kanske är extra viktigt för oss här i norr då det inte är så många leverantörer som besöker oss. Tyvärr så besöker inte alla leverantörer mässan heller vilket är synd. En av de produkter som vi la order på är Three-Horses Ryggskydd, då de passar både våra ridkunder och de som håller på med trav. Lotta Rehn på Glada Hästen i Spiltan, Västerås: – Vi uppskattar Hästsportmässan jättemycket och det är där vi i huvudsak lägger våra ordrar. Under mässan har vi tid att se alla produkterna, det har man inte alltid om det är en leverantör som ska besöka oss i butiken, för då kanske man måste serva kunder samtidigt. Årets mässa var riktigt bra tycker vi, bra mässerbjudanden och fin feedback från leverantörerna. Det vi tycker är synd är att inte fler butiker tar tillfället i akt att besöka mässan då det även är otroligt värdefullt att kolleger emellan diskutera och kanske komma fram till bra lösningar. Två nya produkter som vi kommer att utöka vårt sortiment med är NAF’s vårdserie och Eurobags HaukeSchmidt-handskar.

Mässan är en mötesplats för butiker och leverantörer. Butikerna får klämma och känna på produkter och göra sina beställningar inför hösten.

Se höstens kläder och prylar här! 31


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Kommer nog bli poppis

Supermjuka feecejackan Sylvie finns i fyra olika färger, 399 kr. Matcha med västen Chantal, 499 kr och schabrak Collection H/W 17 299 kr.

32


Varm och snygg

Horkas midjekorta jacka Zembla i en snygg olivgrön färg funkar lika bra på hästryggen som på stan, 889 kr.

Tröja med härlig krage

Tröjan Amy finns i grått och svart med glittrande hästmotiv på bröstet, 1 749 kr.

Pikeur för både hon och han

Susanne har kläder från Next Generation AW17 kollektionen. Västen Evi, 1 695 kr, fleecejackan Eyleen, 1 495 kr samt ridbyxan Efilia med knägrip, 1 795 kr finns även som helskodd – Enna, 1 895 kr. Ove har den quiltade jackan Melvin, 2 095 kr och under den sweat jacket Vince, 1 295 kr. 33


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Sportigt och fräscht

Sveas sweater jacka Cadilla finns i svart, grå och marin, 999 kr samma färger gäller för Polly pant-byxan med grip, 899 kr.

34


Håller värmen nästa vinter

Equilines långa vinterjacka Betsy är en 3-i-1 med innerjacka i värmande dun, finns i beige och svart, 4 999 kr. Dunjackan Preppy har hög krage och medföljande dunhalsduk, finns i tre färger, 3 399 kr.

35


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Fixar regn och rusk

Covallierojackan Juli är vattentät med andasfunktion, 799 kr. Ridtightsen Xara finns i fyra olika färger, från 599 kr. Termostöveln 599 kr och mössa med matchande halskrage 119 kr/st.

Kappa med ridsprund

Varm och härlig kappa med fuskpälskantad huva, 1 229 kr.

Praktisk som rymmer mycket

I Covallieros ryggsäck får du plats med mycket. Det finns ett vadderat fack inne för datorn, ridhjälmen eller cykelhjälmen har ett praktiskt fack på utsidan liksom hållaren för t ex ridspöt, 399 kr.

36


Pimpa handskarna

Det nya magnetsystemet Magic Tack gör det enkelt att även ändra utseende på ridhandskarna. Dessa är ett par Huke Schmidthandskar i syntetskinn finns i fyra olika färger från storlek 5–9,5. Kostar 579 kr/par, extra ”bling” 149 kr/st.

Sponsorteamet på plats

I Equality Lines monter hittar vi några av deras teamryttare som poserar i Equilines nya kollektion. Linda Heed har den långa jackan Blanch, 4 699 kr, Douglas Lindelöw har dunjackan Elliot med dubbla dragkedjor, 3 749 kr, Mads Hendeliowiz har den snygga huvtröjan Carber, 1 529 kr och Kajsa Björe har dunvästen Lara, 1 279 kr.

37


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Bra för cirkulationen

Protectmasta är ett lätt och smidigt täcke tillverkat i keramiskt material som ska ha en blodcirkulations ökande effekt, från 1 795 kr.

Trådlöst massagetäcke

Sportz Vibe ZX är ett nättäcke med 15 olika fickor för vibrationspaneler. Täcket levereras i en praktisk ryggsäck komplett med fyra paneler, 6 500 kr.

38


Höstens nya färger

från Bucas Freedom Collection är Purple Heart och Brown. Turnouttäckena finns i tre olika tjocklekar med och utan hals, från 825 kr. De nya färgerna kommer även att finnas på stalltäcken, grimmor, grimskaft och hundtäcken.

Låt hunden matcha hästen

Fina hundtäcken från Bucas, finns i två olika tjocklekar och flera storlekar, från 255 kr.

39


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Mer till hunden

Härliga hundsängar

I vattentätt material. Kan fås med innerkudde av fleece. Finns i olika förger och storlekar, från 629 kr.

40


När hunden ska sova kungligt

En lite lyxigare modell av hundsäng, 2 400 kr.

Bli synlig Se till att du syns i mörkret! Mountain horse har tagit fram flera reflexplagg, bland annat dessa varma trefingers-handskar 349 kr och ridkjolen med dragkedjor både fram och bak, 895 kr.

41


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Dags för tävling

28 Kavaj utan hinder

För en lyxigare känsla

Svea tävlingstopp med fin spetts finns i fyra olika färger, 599 kr.

MaKeBes FMS kavaj är sydd på ett särskilt sätt med olika elastiska fält över rygg och skuldror för att ge så stor rörelsefrihet som möjligt. FMS står just för Free Movement System. Finns i olika färger från storlek 36–48, 3 999 kr.

Enkel att ändra

Horkas kavajfrack Elegance har utbytbara snibbar som gör att du enkelt kan förändra utseendet på kavajen. Kavaj 1 590 kr, utbytbara snibbar 99 kr.

42

Ordning och reda Med passmappen och nummerlapps hållare från Equest är det lätt att ha ordning, från 174 samt 117 kr.


Vinnande kavaj

Horsewares tävlingskavaj Motion Lite är i tunt mesh som gör den sval. Vann BETAs innovationspris 2016. Finns i svart, marin och ljusblå, 1 899 kr.

43


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Huvudsaken Blir inte för varma

Välventilerad

Ultra Plus-hjälmen är lätt att hålla fräsch då den både är välventilerad och har ett löstagbart innerfoder, 1 535 kr.

Tredsteps chaps Suede Motion är tillverkade i perforerad neopren som ”andas”, 800 kr.

Nu är det färdighalkat! Snygg och diskret

HS-hjälmen har en diskret silverfärgad dekor. Finns i fyra olika storlekar, 999 kr.

Slimmad och sportig look Elumen 8 Leatherlook från Charles Owen har ett foder som du lätt kan ta ut och tvätta och ett 6-punkts hakband med magnetlås, 3 669 kr.

44

Till hösten kommer Muck Boot med en ny stövel Artic Sport med Gripsula. Kommer i både herr- och dammodeller, 2 195 kr.


Torr om fötterna Håller dig torr

Spring River från Mountain Horse har en vattentät fotdel, finns i brunt och svart,  3795 kr.

Härliga stövlar som håller dig varm och torr

Muck boot kommer med lite nya modeller, Tremont Surpreme med stickad krage, 1795 kr. Apres, hög modell, med ljuvligt mjuk pälsfoder, 1650 kr, den lägre modellen har mjuk pälskrage, 1595 kr.

Snyggt med brunt

Tvåfärgade shortchapsen Albero finns från XS–XL, 689 kr. Prisvärda benskydd och boots i konstläder och syntetpäls 249 resp. 179 kr. Syntethandske med air-max nyloninfällningar, 199 kr.

Nytt på fötterna

Snygga stövlar och jodpuhrskor från Cavallo. Derby Pro är en jättebekväm sko med både dragkedja och dekorativ snörning, 1 779 kr. Stöveln Varius med snörning och dragkedja, 5 149 kr och klassiska Insignis, 4 969 kr.

Flera nyanser av brunt, är

Stövel med bra passform

Tredsteps stövel Medici är sydd så att den följer vadens kontur väldigt bra. Den finns i fem olika vidder och tre olika höjder i storlekarna 37–42, 3 999 kr.

denna Field Boots Liverno. Stövlen har dåld resårpanel på insidan samt dragkedja bak, för bästa passform. Finns även i svart, 1 999 kr. 45


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Fint under Set med lite nytänk

Glen Gordon-huvan är försedd med silikon i nackstycket för att förhindra glid, 399 kr, matcha med schabrak, även det med silikongrepp, och lindor, 699 resp. 399 kr för set om fyra.

Snyggt schabrak med härligt luddinlägg

Horka-schabraket Nordic Fur finns i två olika färger, dressyr och allround i storlekarna P–F, 365 kr.

Schabrak med D-ringsfäste

Dessa Protector schabrak med D-ringsfäste passar perfekt till sadlar med enkelkåpa, finns i både hopp och dressyr, 449 kr.

46


Sadla på Anrikt märke med ny logga

Här är första Stübben-sadeln som har fått den nya loggan. Denna modellen heter Phönix, är tillverkad i kalvskinn med riktigt mjukt säte. Finns i brunt och svart, 22 800 kr.

Ny sadel från Albion

Modellen Fabrento är en mjuk sadel med singelkåpa. Sadeln har korta bossor och passaräven hästar med lång manke, 32 800 kr.

För hästar med kort rygg Stübben Euphoria har korta bossor för att passa hästar med kort rygg. Den är även utskuren fram vid kåpan för att ge extra bogfrihet. Kan fås med Biomex funktion, från 30 000 kr.

47


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Film

Matcha som du vill

Equilines säkerhetsstigbygel ”Saferidning” har utbytbara färgpaneler som gör att du enkelt kan matcha din utrustning, 3 800 kr.

Lätta och snygga

MaKeBe stigbyglar och sporrar är superlätta och riktigt snygga. Finns i hopp- och dressyrmodeller i olika färger och på sporrarna kan man dessutom byta ut själva sporrhuvudet. Stigbyglarna 1 600 kr och sporrarna 950 kr, separata sporrhuvuden från 275 kr.

Flexibel och stadig

Kavalkades sadelgjord har en geleplatta som gör att den ligger stadigt, gjorden är dessutom elastisk på sidorna och har ett snabbspänne som gör det enkelt att sätta fast t ex martingalen, 1 399 kr.

48


På bettet Supermjuk känsla

Beris Prime-bett är ett riktigt mjukt och böjligt bett som är förstärkt med en vajer inuti, från 839 kr.

Gammalt bett i flera varianter Waterfordbett i olika utföranden från 279 kr.

Olika titanbett

Beris har tagit fram TI-Bett i flera olika utföranden. En av fördelarna med titan är att den är 100 % biokompatibel vilket innebär att den inte orsakar någon överkänslighet, även salivproduktionen ökar med titan, från  549 kr.

Vreta Yrkeshögskola erbjuder

YH-Yrkeshögskoleutbildning – inom Ridning Inriktning på hästföretagande och Svensk Ridlärare nivå I och II Utbildningen är skolförlagd på sommaren, LIA och distansförlagt på vinterhalvåret. Hos oss på Vreta Yrkeshögskola får du bra möjlighet till arbete, mellan 80-100% inom hästnäringen, varav många på sina LIA-platser. Sista ansökan den 1 mars 2017

INTRESSERAD? Läs mer på: www.nbg.nu eller ring oss på 013- 201076 mail: vretagymnasietnbg@regionostergotland.se


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Piffa tränset

Enkelt byte med magneter

Stübbens Magic Tack-träns har utbytbar pannbandsdel som gör att du enkelt kan förändra utseendet på ditt träns, från 2 300 kr extra inlägg från 450 kr.

Som pricken över i:et

SD-Design har superfina pannband som ger ditt träns ett riktigt lyft, från 290–1 500 kr.

Pimpa hovarna Visar nationalitet Huva med dekorativ flagga, 79 kr.

50

Hoofies från Shire, är en självhäftande hovdekal som finns i en mängd olika färger och mönster. Säljs i set om fyra.


Vårdar och ger fäste

Effax sadelbalsam med grip, 129 kr.

Nya färger piggar upp

Magic Brush-borstarna byter med jämna mellanrum färg. Piggar upp fint bland ryktgrejorna, 149 kr/fp.

Funkar kanske även till påsk

Sverige Grepen är ergonomiskt utformad för att minska belastningen vid mockning, 495 kr. Blir även sugen att prova byta ut kvasten till påsk …

51


Cheval

PRYLAR – HÄSTSPORTMÄSSA

Håller hovarna fina

Radicin Hoof Paste är en mjuk och smidig hovkräm med hög inträngnings förmåga samtidigt som den bevarar hovens naturliga fuktighet, 210 kr.

Ännu mer hovvård

Radicin Hoof Oil ser till att bevara hovens flexibilitet samtidigt som den skyddar mot hovsprickor, 135 kr.

Vårdande som förbättrar utseendet

Den nya serien Hydra Keratin+ från K9 gör inte bara att din häst får en djup och fin lyster i pälsen den ska även förbättra fuktbalansen och är hudvårdande. Shampoo och Conditioner, 150 kr/fp och Leave in balm (spray) 200 kr.

Ett äpple om dagen …

Eqlipse Biofarmab har tagit fram loppfrö med äppelsmak – doftar ljuvligt och slinker nog i den mest kräsne, 549 kr/5 kg.

52


NU INGÅR G ERSÄTTNIN INÄRFÖR VETER H RESOR OC MEDICIN

Heston for U Zuidenwind - Prestige

VDL

Nu lägre premie vid nyteckning av föl. Du som uppfödare är viktig för svensk ridsport, det vill vi stödja. Välj A1 Safe Liv och Användbarhet och A1 Safe Veterinärvård till ditt föl så ingår en extra trygghet för dolda fel. Rätt försäkrat föl lever tryggare, det är ditt föl värt!

Kontakta din lokala Agriasäljare som du hittar på agria.se eller ring 0775-88 88 88. Agria Djurförsäkring är länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.


www.bucas.com

Carl Hester & Charlotte Dujardin choose Bucas


Cheval

FÖRETAGANDE – HÖÖKS

Från försvaret 56


Ridsporthandeln har på många ställen haft en kämpig tid medan vissa butiker och kedjor har lyckats riktigt bra, en av dem är Hööks hästsport. Cheval gjorde ett besök på huvudkontoret och lagret i Borås för att få veta mer om denna ständigt växande jätte. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO PER ELVIN OCH HÖÖKS

till folket 57


Cheval

FÖRETAGANDE – HÖÖKS

Joachim Höök, VD på företaget, med ett täcke från den egna kollektionen, JH Collection.

H

ÖÖKS HISTORIA går så långt tillbaka som till början av 1930-talet. Det var Bengt Hööks styvfar Oscar Waern som till en början drev ett litet sadelmakeri i Eksjö. Sadelmakeriet blev med tiden vida känt över hela Norden och den främsta kunden var det Svenska försvaret. När företaget var som störst så hade man cirka 100 anställda. Under 1950-talet så minskade dock hästens betydelse i och med motoriseringen och även företaget krympte. Intresset att lära sig yrket, för Bengt, kom först efter att han hade varit ute på sjön några år. Oscar lärde honom allt det han kunde, vilket även resulterade i att Bengt Höök klarade gesällprovet som sa-

58

delmakare och sedermera även utnämndes till sadelmakarmästare. 1976 köpte Bengt företaget av Oscar, till en början så hette det Hööks Sadelmakeri AB men med tiden så ändrades det till Hööks Hästsport AB. Bengt hade arbetat som handelsresande inom hästbranschen men vill nu nå ut ytterligare och resultatet blev att den första postorderkatalogen gavs ut. Kombinationen att vara tillgänglig via postorder samtidigt som man var flitiga utställare på mässor och tävlingar gjorde att man relativt snabbt expanderade. VID MINNET AV ALLA MÄSSOR så berättar Bengts son Joachim Höök som är Hööks nuvarande VD, att det var väl inte med


Bland toppsäljarna hittar man så klart de egna märkena även om försäljningen av de externa märkena går riktigt bra. Senaste tillskottet där var Pikeur-ridbyxor som blev uppskattat av kunderna. största förtjusning som han tillbringade de flesta helgerna under sin uppväxt på hästtävlingar och mässor. Även om familjen hade häst och både Joachim och hans syster red när de var mindre, så fick hästintresset ge vika för fotbollen i tonåren. – När jag gick ut skolan så var jag faktiskt fast besluten att inte jobba i företaget. Jag åkte iväg och reste en hel del och när jag kom tillbaka så sökte jag jobb på andra ställen men pappa övertalade mig att börja i firman och det kan jag inte påstå att jag har ångrat. Att företaget och kundvolymen växte snabbt innebar även att man fick administrativa problem men tack vare att Bengt såg möjligheter och inte problem så hittade han fort en lösning på det. Genom att inleda ett samarbete med Microbildelar, så såg de tillsammans till att utvecklade ett datasystem. Den tidiga datoriseringen gjorde att företaget växte ytterligare och behoven av större lokaler blev påtagliga och 1986 flyttade man till Tranemo. Trots att man vid ett par tillfällen byggde ut lokalen i Tranemo så stod man tillslut inför faktum att även denna lokal var för trång och beslut om flytt till nybyggda lokaler i Borås togs. INTRODUKTIONEN AV HEMSIDAN på internet 1999, blev en stor succé inte bara i Sverige utan även i Norge, Finland och Danmark. Omsättningen låg då på cirka 70 miljoner, på fyra år så var omsättningen dubblerad för att i dag ligga på knappt en halv miljard. Med tanke på dessa siffror så förstår man att de nuvarande lokalerna, som man flyttade in i 2008, på 13 500 m² är nödvändiga. De är inte bara en gigantiskt stor lagerbyggnad vi kommer till utan

Fakta Hööks

»

◗ Centrallagret, kontor och butik i Borås är på 13 500 m². ◗ Med cirka 5 300 pallplatser och 11 000 hyllplan. Lagret omsätts cirka fyra gånger/år. ◗ Över 350 medarbetare. ◗ 51 butiker (34 i Sverige, 7 i Finland, 7 i Norge och 3 i Danmark). ◗ E-handel i fyra länder samt EU. ◗ Omsättning knappt en halv miljard. ◗ Omnikanalsbolag. (Butik/internet/ postorder.)

59


Cheval

FÖRETAGANDE – HÖÖKS

Kontoret är fyllt av vackra gamla hästsaker.

kontorsdelen som rymmer ett 35-tal personal är rymligt och smakfullt inredd, med massor av vackra gamla hästsaker. NÄR VI BÖRJAR KIKA NÄRMARE på alla vackra föremål så får vi reda på att Bengt hade ett stort intresse för gamla hästsaker. Under många år så hade han, tillsammans med sin fru ett museum i Tranemo med allt från gamla anrika vagnar till däckelbågar och sporrar. De mesta finns nu utplacerade i de trivsamma kontorslokalerna. När vi går på våran rundvandring så förstår man verkligen vilket stort företag detta är men hur lyckas man med att ständigt utvecklas och expandera? – En av våra stora styrkor är att vi har en stor andel egen designade och egen importerade varor vilket gör att vi kan erbjuda våra kunder bra produkter till väldigt bra priser. Kombinerat med de egna produkterna så har vi även tagit in ett antal välkända externa märken som gör att vi i princip har något som passar alla, säger Joachim. I dag har vi 51 butiker, fördelat på de fyra nordiska länderna (Island undantaget) och vår målsättning är att fortsätta öppna nya butiker varje år. EN AV DE EGENDESIGNADE MÄRKENA som har blivit väldigt populär är JH Collection. Kollektionen innehåller allt från snygga och funktionella plagg till välmatchade produkter för hästen och hunden. Självklart kan vi inte låta bli att fråga om JH möjligtvis kan stå för Joachim Höök? – Ja, den historien har vi faktiskt inte berättat, säger Joachim och skrattar. Det var så att våra designers tog fram en kol60

»


Vagnen är en Kupé, tillverkad i Paris 1890. Den här vagnen var med i filmatiseringen av Gösta Berlings saga 1924. Nedan är en ryavalltrapp från 1800-talet. Det är en sadeldekoration, som använts av greve Carl Gustaf Åkerhielm.

En minnesbild av Bengt Höök, som gick bort i cancer 2009, finns på kontoret. 61


Cheval

FÖRETAGANDE – HÖÖKS

Det har blivit några kataloger med åren.

”En av våra stora styrkor är att vi har en stor andel egen designade och egen importerade varor”

Vill du veta mer om Hööks?

i

62


lektion som de döpte till JH Collection, efter Joachim Höök. Jag tyckte att det kändes lite väl narcissiskt, men jag blev nedröstad och nu har ju kollektionen blivit populär så det är väl bra. HÖÖKS ÄR NU inne på tredje generationen. Efter att Bengt gick bort i cancer hösten 2009 så drivs företaget idag av Bengts barn, sonen Joachim är VD och hans syster Maria och även hennes man arbetar och är delägare i företaget. Huvudägaren, sedan några år tillbaka, är dock Nalka Invest AB, som är en del av Inter IKEA-gruppen, men trots det har man fortfarande känslan av att det är ett familjeföretag. Med tanke på att både Maria och Joachim har barn så kan vi nog hoppas på att en fjärde generation så småningom kommer att ta över. C

Hööks är en av cancerfondens partners och bidrar varje år med ”rosa produkter” till förmån för cancerforskningen.

63


Cheval

HÄSTHÄLSA – POLYNEUROPATI

r a t s ä h 8 2 19 av drabbades

SKOLANS HÄSTAR INSJUKNADE Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det är efter den devisen gymnasieeleverna på Stiernhööksgymnasiet levt, då nästan alla av skolans hästar insjuknade i polyneuropati för snart ett år sedan. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO ANNAKARIN SPJUTH

64


HÄSTHÄLSA

» 65


Cheval

HÄSTHÄLSA – POLYNEUROPATI

En trött Silver Donna som fått lite lugnande, efter att veterinär Ingela Johansson har sett över en sårskada efter en spark.

D

ET HELA BÖRJADE egentligen under senhösten 2015 då en av skolans unghästar hade en rörelsestörning som de, trots upprepade undersökningar, inte kunde hitta orsaken till. Tillståndet för Stiernhööks Airobic, som hästen hette, försämrades och vid ett besök på djursjukhuset på Ultuna i början av februari 2016 så lyftes tanken på att det kunde vara polyneuropati som var orsaken. Men fler hästar borde visa något symptom om det var den sjukdomen. – Det var som om att dra ur proppen efter vi hade varit med Stiernhööks Airobic till Ultuna. Den ena hästen efter den andra började visa de karakteristiska symptomen, snubbling och överkotning, berättar Katarina Lissollas som är programledare på skolan.

Lena Erkers, stallchef och Katarina Lissollas. 66

VÄLDIGT MÅNGA HÄSTAR insjuknade under våren, totalt blev nitton av de tjugoåtta hästarna som fanns på anläggningen sjuka. Värsta perioden var

april–juni då vissa hästar blev riktigt dåliga. Två av hästarna blev så dåliga att man fick ta bort dem. Stiernhööks Airobic var den som man var tvungen att ta bort i det akuta skedet. Den andra hästen återhämtade sig inte som man önskade och då valde man att ta bort även den. Det var en otroligt tuff tid. Vi hade ju tagit del av tidigare fall av polyneuropati och där hade man varit tvungna att ta bort nästan en tredjedel av de insjuknade hästarna. Men vi hade inställningen att alla skulle klara sig, det var det både personal och elever jobbade efter, säger stallchefen Lena Erkers. EFTERSOM EN STOR DEL AV HÄSTARNA blev sjuka så kunde inte studierna bedrivas enligt planerna. Det man istället gjorde var att involvera eleverna i arbetet med de sjuka hästarna. Det har lett till att eleverna har blivit lyhörda och har fått ovärderlig kunskap om hur man snabbt upptäcker om något inte är som det ska. De har även fått stor praktik i hur man ska ta hand om sjuka hästar. Stort fokus låg på att se till att hästarna mådde så bra som möjligt. Mental stimulans var viktig då sjukdomen ”bara” sätter sig i rörelseapparaten.

»


”Eleverna har fått stor praktik i hur man ska ta hand om sjuka hästar”

Mimmi och Tilda är rörande överens om att trots det tragiska som hänt så har det även fört med sig en hel del positiva saker. 67


Cheval

HÄSTHÄLSA – POLYNEUROPATI

Stiernhööks Airobic.

Film

En av övningarna vid provokation är att cirkla hästen på snäv volt. Det är en av de skonsammaste provokationerna och klarar hästen inte det går man inte över till nästa övning, kotar hästen över slutar man omedelbart. Syftet med dessa övningar är att under processen kunna mäta av hästens förmåga under sjukdomen och mot läkning. Filmade av Jonas Holmén, hästarna hanteras av personalen på Stiernhööksgymnasiet.

Film

Tempranillo. 68


Eleverna fick lära sig grunderna i taktilmassage, vilket framförallt gjorde att hästarna mådde bättre av uppmärksamheten då de fick känna sig ordentligt ompysslade. Den lätta massagen ökade även blodcirkulationen vilket var positivt, då hästarna inte kunde röra sig som vanligt. NÄR CHEVAL ÄR PÅ BESÖK så har det gått cirka tio månader sedan man konstaterade att det var polyneuropati som hästarna hade och nu är alla, utom de två man var tvungen att ta bort, på bättringsvägen. Det är mycket styrkearbete som ska göras nu så att hästarna kan bygga upp sig igen och våga ta för sig. Att rida i snön blir en bra och naturlig träning liksom att vi använder mycket bommar så att hästarna får träna på att lyfta ordentligt på benen, säger Anna Malmberg som är en av ridlärarna på skolan. Eleverna verkar också vara nöjda. Även om de självklart tycker att det är hemskt och tråkigt att hästarna blev sjuka, så inser de också vilka ovärderliga kunskaper de ha fått just på grund av detta.

Mimmi och Tilda är två elever som nu går tredje året på naturbruksgymnasiet med inriktning Hästhållning, de är rörande överens om att det som har inträffat har gett dem jättemycket som de annars inte skulle ha fått lära sig. – Nu har vi fått varsin häst som vi ansvarar för. Tillsammans med lärarna och även veterinären har vi fått lägga upp ett träningsschema för hästarna. Det har varit jättenyttigt och intressant att få lära sig hur och vad man ska tänka på när man ska bygga upp en häst igen. Ibland så har det gått bra och vi har kunnat följa planen men ibland så har vi även fått backa om vi märker att det har gått för fort fram och hästarna behöver mer tid, säger Mimmi. – Det som också är bra är att vi har blivit bra på att visitera hästarna. Vi tempar dem varje dag och

»

Ridläraren Anna Malmberg.

Tempranillo var en av de hästar som var sämst i somras men som nu sakta blir starkare. Här rider Mimmi Aaltonen honom på den snöklädda ridbanan. 69


Cheval

HÄSTHÄLSA – POLYNEUROPATI

Tilda Andersmats har satt igång Ixion som återhämtar sig fint. Snön ger bra träning. man har fått lära sig att verkligen titta på Även om hästen så att man snabbt ska kunna se om eleverna naturnågot inte är som det ska, säger Tilda. ligtvis har tyckt att det har varit Veterinär Ingela VI TRÄFFAR ÄVEN VETERINÄREN Ingela tråkigt att häsJohansson. Johansson som är på plats för att bland tarna har varit annat titta på en av de hästarna som var sjuka så har värst drabbade men som nu har repat sig de varit jätteduktiga på att pyssla om dem riktigt bra. Och hon kan också konstate- och se till att de har blivit stimulerade i ra att både personalen och eleverna har boxarna. Det kanske är just därför som varit duktiga och tagit till sig av den in- glädjen är extra stor nu när hästarna är på formation som de har fått. Det som även väg tillbaka. C har varit lite tur i oturen för de drabbade Fortfarande är det ett par tre hästarna är att alla har gjort fantastiska ideella insatser för att hästarna ska ha det hästar som kotar över och inte så bra som möjligt samt att de även var så riktigt har återhämtat sig eller positiva till att låta forskare vara med vid fått återfall. utredningarna.

70


FOTO: MATILDA VESTLING

En liten solskenshistoria utspelade sig även när allt var som värst. Fölet Stiernhööks Lycka föddes, helt oväntat. Mamman Vahlkyria var nyinköpt och skulle inte vara dräktig – men det var hon.

FORTS. – fakta polyneuropati 71


Cheval

HÄSTHÄLSA – FAKTA POLYNEUROPATI

POLYNEUROPATI HOS HÄST AV GITTAN GRÖNDAHL, TF STATSVETERINÄR, SVA, 2017.

NERVSJUKDOMEN POLYNEUROPATI (acquired equine polyneuropathy) får hästar att plötsligt börja snubbla, kota över och ibland få svårt att röra sig. Sjukdomen drabbar i regel helt utan förvarning och en tredjedel av hästarna som fått polyneuropati måste avlivas. Sjukdomen har förekommit i Norge, Sverige och Finland sedan mitten av 1990-talet, men var tidigare okänd. I Sverige så har fall av polyneuropati förekommit från Skåne till Östersund, möjligen ännu längre norrut, med en viss övervikt av fall rapporterade från Mälardalen. Från de första fallen 1995 fram till maj 2016 har totalt uppemot 200 nordiska gårdar rapporterat en eller flera hästar som insjuknat under vinter- och vårsäsongen, varav 27 stall i Sverige med sammanlagt över 160 sjuka hästar. Alla hästtyper och raser har drabbats, från olika slags miljöer, såsom ridstall, stuterier, travstall och lösdrifter. Oftast uppträder mer än ett fall per besättning inom några veckor från det första fallet. Mellan 1–25 hästar har insjuknat på samma gård. Fallen upptäcks för det mesta under stall-

Sår på framsidan av kotlederna och kronbenen på bakbenen tyder på att hästen har kotat över. FOTO GITTAN GRÖNDAHL

72

säsongen med en topp mellan januari och maj. MUSKELSVAGHET OCH ÖVERKOTNING på bakbenen är det mest typiska symptomet. Hästen är vid fullt medvetande, har normal aptit och beteende i övrigt. I lindriga fall eller sjukdomsskeden har hästen svårt att rätta sina ben efter underlaget, kan ”tappa” ett bakben eller snubbla i form av en lindrig överkotning i vissa steg, särskilt vid trötthet eller djupt underlag. Det kan dock även förekomma hos hästar utan polyneuropati, så enstaka snubblingar räcker inte för diagnos på en enskild häst. Överkotning innebär att tån inte sträcks ut normalt vid isättning av hoven, upp till den grad att de kan trampa på kotledens framsida i ett eller flera steg. Vissa av hästarna får svårt att resa sig. De värst drabbade fallen blir liggande och måste avlivas av djurskyddsskäl. De som överlever tillfrisknar vanligtvis efter en tids konvalescens. HUR SJUKDOMEN UTVECKLAS är ännu oklart. Vid obduktion ses en perifer neuropati, alltså en nervskada utanför det


I SAMARBETE MED

centrala nervsystemet. Nervernas myelinskidor är skadade, vilket anses vara den primära skadan. Skador inne i nervaxonet betraktas som sekundära. Inflammatoriska celler finns kring de skadade nerverna. Muskelbiopsier visar ibland neurogen muskelatrofi. Bland tänkbara orsaker till denna typ av skador finns toxiner (giftiga substanser), vitaminbrister, metaboliska störningar (ämnesomsättningsproblem) och immunmedierade skador. En gemensam faktor för sjuka hästar är att de ätit inplastat vallfoder (hösilage). Vad det har för betydelse är inte klarlagt, då också friska hästar har ätit samma foder i drabbade besättningar. Sjukdomen skulle kunna utlösas av en immunologisk reaktion på ett infektionsämne eller annat ämne, och att en antikroppsreaktion sedan ger effekter på det egna nervsystemet, som vid Guillain-Barrés syndrom hos människa. DIAGNOSEN SKER MED hjälp av typisk symptombild och anamnes och efter uteslutande av andra diagnoser. En noggrann klinisk undersökning inklusive neurologisk undersökning och blodprov bör därför göras. Cerebrospinalvätska kan analyseras för protein och celler. Vid den neurologiska undersökningen används olika provokationstester för att undersöka om överkotning eller tendens till överkotning förekommer. Det är bland annat skritt på snäva böjda spår och volter, halt från trav, och skritt i backe. Om elektoneurografi är möjligt så kan den bristande nervfunktionen mätas, men det finns inte tillgängligt rutinmässigt idag. Vid obduktion kan diagnosen konfirmeras med hjälp av snitt från perifera nerver. BEHANDLINGEN ÄR KONSERVATIV då sjukdomen är självläkande. Vila under några månader, upp till ett år i enstaka fall, med lugn rörelse i stor box eller lämplig hage. Skydda huden på framsidan av kotlederna med mjuka lindor vid behov. Se till att hästen inte behöver anstränga sig, gå på

ojämnt, kraftigt sluttande eller djupt underlag och att alla stressmoment undviks. Symtomen kan akut förvärras om hästen blir rädd, stressad eller muskeltrött. Tillskott av selen, B- och E-vitamin ges ibland som understödjande behandling. Mindre hästar som har svårt att resa sig kan i vissa fall lyftas upp med hängmatta, men undvik att ställa hästen i hängmatta under en längre tid då det kan trötta eller stressa hästen. Stora hästar som blivit liggande med uttalad muskelsvaghet på grund av nervskador har dålig prognos, och det är oftast utsiktslöst att lyfta dem. Hästar som inte kan resa sig själva eller med hjälp, bör avlivas av djurskyddsskäl. Prognosen är avvaktande åtminstone tills att man ser att hästen inte förvärrat sina symptom under den första månaden. I den norsk-svenska studien avlivades 29 procent av drabbade hästar, de mest akuta, oftast inom en till två dagar efter debut. Övriga inom två veckor till tre månader. Överkotningarna slutade uppträda efter mediantiden 4,4 månader (variation 1–17 månader) hos överlevande hästar. Ett par månader efter att överkotningarna helt försvunnit var hästarna tillbaka på samma nivå av arbete som före sjukdomen. Idag pågår forskning och övervakning av polyneuropati vid SVA i Sverige och vid Norges veterinärhögskola (NMBU) i Norge, och vi samarbetar i ett internationellt projekt. C

Vid misstänkta fall av polyneuropati hos häst kontakta SVA och Gittan Gröndahl: gittan.grondahl@sva.se Mer information om sjukdomen hittar du på SVA’s hemsida:

73


Cheval

74

HOPPNING


Bra övningar inför tävlingssäsongen John Hickey är en väldigt meriterad och populär tränare och tävlingsryttare, här delar han med sig av ett par övningar som kan vara bra att starta säsongen med.

75


Cheval

HOPPNING

A

TT HOPPA LÅGA HINDER sliter inte på hästen så det är något man kan lägga in ofta i sina ridpass, ju mer du tränar desto bättre blir du. En övning som är riktigt bra är den där du bygger upp sex, lätt förhöjda, bommar med 17,5 meter emellan runt fyrkantspåret. Meningen är att du ska rida på fem jämna galoppsprång mellan varje bom/hinder.

Här får ryttaren verkligen chans att träna upp sin känsla och sitt öga så att man hela tiden kommer rätt och behåller både takt och balans. Övningen går ut på: • Att hitta ett bra och jämnt tempo. • Att vara still i din position. • Få hästen att komma rakt på bommarna.

17,5 m

Film

Öva på vattenhinder 76


“It was absolutely thrilling to work with Roberto Rasia and Erreplus team for this new saddle. Roberto has great understanding of the rider and what we need, and he works so long continues until he has found a good solution. There were a lot of steps to the final product, but with which I am now more satisfied.”

Erreplus CA: the first saddle with a decisive input of Christian Ahlmann

www.erreplus.com

 Sadeldoktorn  Sonnys Sadelhjälp  Sadelfokus  Equestrian style by GS  R.A Saddle Attention


Cheval

HOPPNING

Film

John och Boogie Woogie vann 7-Star, där bland annat ett rejält vattenhinder var med. NÅGOT ANNAT SOM KAN VARA BRA att ta tag i nu, om du inte redan har gjort det, innan tävlingarna har kommit igång för fullt är att träna hästen vid vattenmattor. En del hästar tycker att det är jätteläskigt att hoppa över vattenmattor. En som tyckte det var Johns häst Boogie Woogie men som med rättträning nu hoppar dessa hinder hur bra som helst. – Det sättet som jag tycker har varit bäst med hästar som är rädda för vattenhinder är att låta hästarna bekanta sig så mycket som möjligt med mattan. Gå med dem runt den, få dem att stå och gå på den till dess att de inte tycker att det är obehagligt – då kommer de även att hoppa över den utan spänning, säger John. – Den mattan som jag tycker har varit bäst att träna på är First Mat-mattan som är så tålig att den klarar av att hästen, går, står och skrapar på den, även när den har broddar, utan att den går sönder, fortsätter han. C

I Cheval 8-2016 kan du läsa mer om John Hickey:

Cheval

hoppning – john hickey

John Hickey

Med tankens kraft

John Hickey, den irländske hoppryttaren som är bosatt i Sverige och som är helt övertygad om att med tankens kraft och positiv energi så kan vi ta oss betydligt mycket längre än vi tror.

J

Praktisk avståndstabell

av annakarin spjuth foto per elvin

ohn är född och uppvuxen på Irland där föräldrarna hade ett bageri, Hickeys Bakary and Café på West Gate i Clonmel. Under de första åren så bodde familjen ovanpå bageriet men när John var tio år så flyttade man ut på landet. John och hans bröder, Jim och Eamon, var väldigt sportintresserade och sysslade då med 4-kamp, vilket innebar att man skulle springa, simma, skjuta och rida. Efter en tid så tog ridningen helt över hand. Flytten ut till landet möjliggjorde även att sönerna kunde ha egna ponnyer. – Jag red, tävlade och jobbade i bageriet. När jag var i 25-års åldern så var det dags att göra något annat. Jag och pappa drog inte riktigt jämnt så jag bestämde mig för att flytta till Sverige, där jag hade hittat ett jobb i ett stall, berättar John. Sagt och gjort flytten gick till Sverige

2

78

Boogie Woogie var inte alls kompis med vattenmattan i början men med träning så kommer de nu överrens.

och Nykvarn där han jobbade under cirka ett år. – Det var en tuff tid och när jag slutade där så hade jag tusen kronor på fickan, men jag var för stolt för att åka hem. Jag bet ihop och lyckades hanka mig fram. Jag kom i kontakt med Pia Karlsson och började rida en häst hos henne, säger John. Sakta men säkert så arbetade han sig uppåt. Tack vare Pia så fick han grundplåten till en framgångsrik avel då hon gav stoet Louise Lane åt honom. Med Louise Lane i aveln så har John fått fram flera fina hopphästar. Gammalt Groll med pappan reddes ut och med föräldrarnas stöd och hjälp fick John nu möjlighet att köpa sin egen gård, norr om Uppsala som han döpte till Westgate Farm, efter platsen för familjens Bageri.

»

Prins Gustaf Adolf Minnespris under Nationaldagstävlingarna på Strömsholm säkrades i år av John och Fairplay van het Hellehof. Här kan du se vinnarrundan:

film

3


a t s ä b s n e t s ä H l l a k s i n vä n e ! n o g r o v in te rm

www.thermobar.se


Cheval

HOPPNING

Så här ser First Mat ut, som John har när han tränar sina hästar.

80


Avståndstabell

Höjden på hinder, upphöjda travbommar och storleken på ridbana påverkar också vilket avstånd som blir bäst.

Travbommar Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

1,10–1,30 1,00–1,10 0,90–1,00 0,80–0,90

meter meter meter meter

Galoppbommar Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

3,00–3,25 2,75–3,00 2,50–2,75 2,25–2,50

meter meter meter meter

Mellan travbom och hinder Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

Cirka 2,50 meter 2,30–2,40 meter 2,10–2,20 meter 1,90–2,00 meter

1 galoppsprång mellan hindren Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

6,50–7,00 6,50–6,90 5,90–6,30 5,30–5,70

meter meter meter meter

2 galoppsprång mellan hindren Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

9,75–10,25 meter 9,50–9,90 meter 8,70–9,10 meter 7,80–8,20 meter

3 galoppsprång mellan hindren Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

13,50–14,00 13,00–14,00 12,00–13,00 11,00–12,00

meter meter meter meter

4 galoppsprång mellan hindren Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

17,00–17,50 16,25–17,25 15,00–16,00 13,75–14,75

meter meter meter meter

5 galoppsprång mellan hindren Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

20,50–21,00 19,50–20,50 18,00–19,00 16,50–17,50

meter meter meter meter

6 galoppsprång mellan hindren Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

24,00–24,50 22,75–23,75 21,00–22,00 19,25–20,25

meter meter meter meter

7 galoppsprång mellan hindren Stor häst D-ponny C-ponny B-ponny

27,50–28,00 26,00–27,00 24,00–25,00 22,00–23,00

meter meter meter meter

81


Cheval

82

3x CLINICS – RIDINSPIRATION


RIDINSPIRATION I VINTERMÖRKRET Ridbanan har förvandlats till en hockeyrink, skogsslingorna är täckta av snö och is. Det är lång väg till ridhuset och inspirationen är ännu längre bort. Låt oss ta med dig på tre clinics som ger en massa bra tips och som får dig att hitta inspirationen igen.

|Clinic||1| |Patrik|Kittel|

|Clinic||2| |knytkakaset|

|Clinic||3| |kyra|kryklund| 83


Cheval

CLINIC – PATRIK KITTEL

|Clinic||1| |patrik|kittel|

MED FOKUS PÅ HÄSTEN

TEXT OCH FOTO KARIN FAHLGREN

FOTO SAAB

P

REMIÄREN FÖR PATRIK KITTELS Dressage Tour lockade hundratals åskådare, en del riktigt långväga, till Hippologum, Umeå Ryttarförenings anläggning. Både ryttarna och publiken fick under fyra intensiva timmar handfasta råd och tips av dressyrmästaren som även lockade till många skratt. I stora ridhuset värmer två av dagens ryttare upp samtidigt som Patrik berättar om projektet Dressage Tour som är ett samarbete mellan Svenska ridsportförbundet och Saab. Projektet kommer att pågå under fyra år och syftet är att fokusera på framtiden, på utvecklingen inom sporten och på innovation. Målet med projektet är att alla som vill ska kunna rida Grand Prix.

84

Anledningen till att Saab valt att gå in som partner i projektet är att de vet att ridsporten fostrar starka och personliga individer – precis sådana personer som företaget även vill rekrytera. UNDER CLINICEN FICK VI SE sju olika ekipage som red för Patrik. Patrik berättar att fokus ligger först på hästen och hur den arbetar och sedan på ryttaren och dennes inverkan. – Som tränare tycker jag att man alltid ska tänka positivt. Det är viktigt undervisa punktmässigt och fokusera på en sak i taget och ha förståelse för att det tar tid, säger Patrik. Hästar och människor med olika mentalitet måste kunna läsa varandra för att fungera tillsammans – och bli ett team och utvecklas.


Generellt så rider högerhänta mer i höger varv. Det gäller att rida hästen lika mycket i båda varven så att den blir liksidig.

”Hästar och människor med olika mentalitet måste kunna läsa varandra för att fungera tillsammans” I den första gruppen handlade det om att fokusera på basarbete, takt och form, vilket Patrik poängterade är grunden i all ridning. Han förklarar det i liknelse: – När man bygger ett hus måste man först bygga en stadig grund för att kunna bygga vidare, annars är risken stor att allt rasar.

även mer fokuserad. Han ber ryttaren att tänka på att använda rösten och prata med hästen och att även klappa den – det kan inverka lugnande för en mer känslig häst. Patrik poängterar även att han är väldigt återhållsam med att använda rösten om det inte är för att berömma. – Jag använder bara smackningar när jag rider piaff och passage, berättar han. – Ska hästen gå framåt så använd skänEN AV RYTTARNA som rider i den första gruppen får ganska snabbt ”en massa frå- keln. Har du en seg häst så tänk på att inte gor” från sin häst. Det visar sig vara en ligga på med skänkeln hela tiden utan få väldigt känslig häst. Här tipsar Patrik om den pigg och vaken för den i stället. att övergångar kan vara positivt att jobba med. Både mellan skritt och trav men även TEMPOVÄXLINGAR ÄR VIKTIGA och det är mellan skritt och galopp. av största betydelse att vi börja med dem Snabba övergångar efter ca 30–40 sekun- tidigt i utbildningen. Man ska använda sig der gör att hästen blir mer aktiv och vaken av små, snabba och fina hjälper, då får på vad du som ryttare vill och då blir den man en lyhörd häst. Övergångar behöver

» 85


Cheval

CLINIC – PATRIK KITTEL

”Att rida handlar om kvalitet inte kvantitet” inte bara vara mellan gångarter utan att få till övergångar i tempot är också väldigt viktigt. Ryttaren ska kunna använda hästens hela register. Patrik gör en jämförelse med en bil – man kör inte enbart på tvåan utan använder bilens alla växlar. – När tempoväxlingarna sitter så kan hästen gå St. George, säger Patrik. – Att rida handlar om kvalitet inte kvantitet, exempelvis när det gäller antal övergångar, säger Patrik. Det är även viktigt att lägga in många skritt pauser för både hästens och ryttarens skull, att lära sig att hitta on- och offknappen. Att få hästen att skritta avslappnat genom hela kroppen är något som vi ska vara noggranna med oavsett på vilken nivå man befinner sig. Patrik tar även upp olika hjälpmedel efter att en av ryttarna rider med spö. – Det finns hjälpmedel av alla slag t ex spö, långa sporrar och grammaner, ibland kan de vara positivt att använda dem men 86

det är viktigt att ifrågasätta sig själv: exempelvis behöver jag verklig rida med ett spö? Du kanske behöver det i några minuter och sedan kan du släppa det. Det är viktigt att man inte blir kvar i att använda något som man inte behöver. NÄR DET GÄLLER UPPVÄRMNINGEN av hästen tipsar Patrik om att ryttaren ska tänka på att högerhänta ryttare generellt sett rider mer i höger varv och vice versa. Det gäller att rida lika mycket åt båda hållen så att man får hästen liksidig. – Hästar är olika och det gäller att möta deras behov. På en pigg och hetare häst ska man försöka att lägga till skänkeln för att hästen ska kunna ta hjälperna medan en häst med mindre energi måste lära sig att arbeta utan alltför mycket hjälper. Även om hästen inte svarar för hjälperna så måste man våga släppa ner skänkeln och slappna av och det gör ingenting om


Patrik Kittel om grunden i all ridning

Övergångar är viktiga, det gäller att använda hästens hela register.

◗ Hitta balansen och kunna variera ridningen men bibehålla takt och tempo och hästen ska vara väl framme för skänkeln och med små hjälper och kunna byta gångart. ◗ Känna samma kontakt i båda tyglarna och lätt kunna böja hästen åt båda håll med bibehållen kontakt och hästen ska kunna bära sig själv även i en lång och låg form. ◗ Under ridpasset kunna variera form mellan hög och låg med bibehållen takt och tempo och formen ska anpassas utifrån hästen utbildningsnivå.

hästen stannar, åter igen så handlar det om att våga och hitta nya vägar. Vi är ofta lite bekväma och det är lätt att vi anpassar oss efter hästen, men istället ska hästen fråga oss vad vi vill att den ska göra under ridpasset. Att vi vågar utmana och rida hästen i ett tempo eller form som den har lite svårare för är det som gör att man utvecklas. – Vi som ryttare är inte perfekta, vi gör fel och vi måste även våga göra fel, men när hästen reagerar rätt på det vi ber är det viktigt att vi berömmer den, säger han. ATT LEKA MED HÄSTEN i både rörelser och tempo med snabba övergångar är några ledord som en annan av ryttarna får av Patrik. I galoppombytena fick ryttaren rådet att överraska hästen genom att lägga galoppombyten på ställen där hästen inte vanligtvis är van att göra byten. Det gjorde att hästen tydligare började fråga ryttaren om vad den skulle göra. Det gäller att inte falla in i ett förbestämt

◗ En lodrät linje mellan öra, höft och häl när du sitter i sadeln för att kunna bibehålla balansen i både lodrät och lättsits och även ge korrekta hjälper. ◗ Hästen ska få värma upp ordentligt och svara för lätta hjälper. ◗ Innan samling påbörjas ska hästen genomföra grundarbetet med lätthet.

»

◗ Kunna reglera samlingsgraden utifrån hästens utbildningsnivå och utifrån den samlade rörelsen enkelt kunna rida framåt utan att hästen förlorar sin bärighet.

87


Cheval

CLINIC – PATRIK KITTEL

Variera formen under ridpasset utan att takt och tempo ändras.

”Den dag min häst slutar bocka med mig så slutar jag med ridning!” PATRIK KITTEL DRESSAGE TOUR

i

Vill du besöka Patriks clinics så kommer han till Stockholm 5 februari och Göteborg 6 maj.

I länken kan du även se videokurser med Patrik.

mönster utan att göra rörelser både lite olika, men också på olika ställen, då blir hästen lyhörd. RYTTARNA FÅR ÄVEN RIDA en hel del öppna och skänkelvikning och här är det flera som faktiskt får lite problem och mycket av problemen sitter i att grunden inte är stabil. I öppna är det bland annat bogen som lätt faller ut och i skänkelvikningen blir hästarna lätt för böjda. Här gäller det även att leka fram olika tvärningar, åt båda hållen, samt variera tempot för att få hästen mjuk och följsam. – Fantasin är det enda som sätter gränser för ridningen och dess övningar, menar Patrik. I ridningen är inspiration en viktig del för att utvecklas och därför kan man gärna ta del av andra ryttare och deras övningar. Alla ryttare har sina svagheter. Patrik pratar om sitsen och att ryttaren dagligen bör arbeta med sin sitts för att utvecklas och bli bättre. Handen är också väldigt viktig, den ska vara stadig och ha en mjuk kontakt. – När det gäller ridning finns det inget från A till Ö-koncept utan det gäller att hitta vägen till framgång för respektive ekipage, säger Patrik och fortsätter: – Den dag min häst slutar bocka med mig så slutar jag med ridning! C

Clinic 2 – Knytkalaset 88


Cheval

CLINIC – KNYTKALASET

|Clinic||2| |knytkalaset|

NORRLAND FICK EN

ENERGIBOOST

AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO CATHARINA BRINK

Isabelle Serrander får goda råd av Jan Brink.

Vill du veta mer om: Knytkalaset Plantskolan

90

i i


Jan Brink och Marina Mattsson höll clinic.

V

ÄRDKLUBBEN för arrangemanget var Örnsköldsviksortens Ryttarklubb. Totalt så var det tio ekipage, från Skellefteå i norr till Sundsvall i söder, som var med under dagen och läktaren fylldes snabbt av hundratals kunskapstörstande besökare. Intäkterna från arrangemanget kommer att användas till att utveckla dressyren inom klubben. Morgonen inleddes med att ridhuset släcktes ned och Jan visade en Power Point-presentation på hela konceptet med Knytkalaset och Plantskolan. Knytkalaset startades för snart 20 år sedan och tanken då liksom nu är att stötta och utveckla svensk dressyr. Grundidén är Arvid Johansson från Östersund red på att höja kompetensen, ty kunskap är en av 14–åriga valacken Laetsgo. Han var de få saker som verkligen är bestående. väldigt nöjd med dagen: – Dagen började redan väldigt bra RYTTARNA DELADES IN och de red två och med presentationen som både gav oss ryttvå för både Marina och Jan, här delade tare men även publiken en bra inblick i båda två med sig av tips och idéer för att få Knytkalaset och vad det står för. Jag tyckryttarna att komma framåt, lösa eventuella et även att de övningar som vi fick göra problem eller bara ge bekräftelse på att de var jättebra, de anpassades på ett väldigt var på rätt väg. bra sätt till de olika nivåerna. Själv fick Det som poängterades var grundarbe- jag bra hjälp med galopparbetet och pirutet, vikten av att både förstå och känna etterna. Vikten av att vara noggrann och skillnaden på takt och steglängd samt att konsekvent. Något som också blev väldigt kunna hålla hästen rak och få den att spå- tydligt var just vilken stor betydelse nogra korrekt.  grannheten hade för avspändheten. – Jag tycker att det var många duktiga Ett av de konkreta tipsen Arvid fick ryttare som verkligen var dedikerade, så var att när han skulle göra byten så blev potentialen finns verkligen, säger Marina. bytena lite yvigare åt det ena hållet. Det De behöver bara pusha sig lite mer så att berodde på att Laetsgo är lite oliksidig. För de tar sig ur ”comfort zoonen”. Många är att få honom mer jämn och rak i bytet så så försiktiga, det tar inte i riktigt. Det är behöver han hålla honom lite utåt ställd, inget ”hokus pokus” utan de behöver bara krama om yttertygeln, när han byter åt det tagga till och kräva lite mera av sig själva. yviga hållet.

» 91


Cheval

CLINIC – KNYTKALASET

Arvid Johansson får hjälp med galoppirruetterna.

YR-ryttaren Lovisa Pettersson från Umeå med det högresta stoet Horsagers Unique var en annan nöjd ryttare: – Det var en väldigt bra röd tråd genom hela konceptet. Jag kände mig jättenöjd med att få bekräftat att jag är på rätt väg i mitt arbete. Det som var extra roligt att se var när Marina satte sig upp och red min häst. Hon är väldigt högrest och hon väljer gärna själv att gå i ”tävlingsform” men Marina visade hur jag kunde få henne att jobba mer i lägre, rundare form, vilket är jättebra för då stärker hon sig ännu mer. Både Marina och Jan poängterade vikten av att få stoet att verkligen komma ner och bli rundare och djupare i formen för att hela överlinjen ska kunna sträckas ut. Hon har en helt fantastisk trav men galoppen tenderar att bli fyrtaktig. Genom att galoppera framåt i en lägre form så blir galoppen både rundare och mer tretaktig. 92

Maria Lundgren som är i början av sin svårklass-karriär tyckte att dagen var oerhört inspirerande: – Det som verkligen var häftigt var att de såg direkt vilka problemen var. Och tipsen och idéerna som man fick med sig var ju även sådan som man kan applicera i sin träning även med andra hästar och ekipage. Jan hjälpte Maria med bland annat piaffen. Han var noga med att poängtera att när man ska lära hästen att piaffera så får den inte vara för hög i formen, hästen måste få ha halsen lite längre och lägre för att få rätt ryggverksamhet. Det kan även vara en fördel att lätta rumpan ur sadeln för att ytterligare underlätta för hästens rygg. Till en början så har man en medhjälpare som med hjälp av ett spö bara petar på hästens bakben, när hästen lyfter benet så berömmer man. Så lägger ryttaren till skänkeln och hästen får förflytta


Lovisa får öva på att länga ut överlinjen på Horsagers Uniqe.

”Det är inget ”hokus pokus” utan ryttaren behöver bara tagga till och kräva lite mera av sig själv” sig framåt samtidigt som medhjälparen försiktigt och taktmässigt petar med spöt samtidigt som han smackar svagt i takt. När detta funkar så räcker det med att medhjälparen går utmed och bara smackar i takt för att sedan helt kunna dra sig tillbaka. Men det som är allra viktigast för att få ett lyckat och bestående resultat är att hela tiden berömma hästen så fort den gör rätt. NÅGOT ANNAT SOM OCKSÅ poängterades var just att man ska lära känna sin häst. Har hästen till exempel en sämre samlad skritt så innebär det inte att man inte ska träna på den, men det gäller att när man tränar så tränar man på att göra en bra skritt. Om skritten blir lite passartad när man samlar den så kan man få en ren skritt genom att justera tempot, vissa behöver skritta lite snabbare andra lite långsammare. Det viktiga är att skritten är ren,

»

Maria Lundgren och Dofelia fick många bra tips om både byten i varje samt träning av piaff. 93


Cheval

CLINIC – KNYTKALASET

”Jan uppmanar ryttarna att skriva upp de tips som de har fått”

Lina Olsson behöver få igång bakbenen mer på Don Cazerez för att få ett bättre sug i handen.

94


Ponnyn Bogi Junior vill gärna krypa in bakom hand, så Jan och Marina visar Towa hur hon ska få en bra kontakt. även om den inte är optimal som samlad TVÅ SOM HADE LITE PROBLEM med att skritt, så ger det bättre poäng än om den få ett bra ”sug” i handen var hemmarytblir passartad. taren Linda Olsson på Don Cazerez och ponnyryttaren Towa Pettersson-DynesiIsabelle Serrander med sin Quite Easyus. valack Quattro Star F var en nygammal Lösningen var att få igång och aktibekantskap för Jan. vera bakbenen mer. Det gjordes genom För tre år sedan var Isabelle och Qu- att de dels fick träna på att förändra både attro med på en clinic för Jan och då höj- takt och steglängd. Att öka takten är inte des ett varningens finger för att valacken det samma som att öka steglängd och det inte skulle ta sig ända upp till Grand Prix. är viktigt att man kan känna och förstå Men i höst har Isabelle faktiskt debuterat i skillnaden. När du kan styra och justera just Grand Prix. både takt och steglängd, när du vill, så – Jag taggas lite av att folk säger att har du en häst som också är mer aktiv i det inte kommer att gå, säger Isabelle och sina bakben. Detta är något som alla beskrattar. Men vägen har inte varit spikrak, höver öva och jobba med då det är en av han har en hel del attityd min häst, men nu nycklarna till att få en avspänd häst som börjar det lossna. Det som jag fick jättebra jobbar rätt genom kroppen. hjälp med nu var just hur jag ska koppla Jan uppmanar ryttarna att skriva upp ihop de olika delarna. Quattro förstår nu de tips som de har fått i ”sin bok”. Det är och kan utföra de olika momenten så som så lätt att man rider på och glömmer bort passage och piaff men det har varit svårt hur man har löst vissa situationer, men att sätta ihop allt. Nu har jag fått några fler har man skrivit upp det så kan man bara verktyg som jag kan ta till, så det känns bläddra tillbaka så får man en bra påminjättebra, säger Isabelle. nelse och kan gå vidare.

» 95


Cheval

CLINIC –

Jan visar hur viktigt det är att sträcka ut överlinjen. Skönt även för tvåbenta om man stått en hel dag.

KNYTKALASET OCH PLANTSKOLAN är rena elitsatsningar men konceptet i sig med träningsupplägg och träffar är fullt genomförbara även om man väljer att lägga sig på en lite lägre nivå. – Det är fullt genomförbart, det finns en bra grund här uppe. Det som är viktigt när man ska finansiera det hela genom sponsorer är att man verkligen ger något tillbaka till dem. Att man har en bra organisation med fungerande administration, är aktiv på instagram, facebook etc. för att hela tiden ge något tillbaka. I förlängningen så kan det även leda till fler sponsorer, säger Jan.

hjälpa varandra på vägen till de olika målen. På så sätt skapar man även en bra prestationsmiljö som både ger bra feedback och är inspirerande för deltagaren. ◗ Varje deltagare får i uppgift att ordna en sponsor på kanske 25 000 kr (då får man en bra grund att anlita tränare och hyra lokaler för). ◗ Hitta en tränare som verkligen är beredd att komma upp en gång per månad.

– Ett av problemen för oss här uppe i norr är att vi inte ser tillräckligt många bra ryttare och hästar, vår målbild blir då lätt lite suddig. Jag tror att det är viktigt att vi samarbetar mellan klubbar och får ett bra De punkter som är viktiga att få till om nätverk. Alla verkade jättetaggade att få till ett eget ”knytkalas” och jag tror att det man ska arrangera något är: ◗ Hitta en anläggning som kan ta emot är viktigt att vi försöker att prata ihop oss hästar för uppstallning och att det även så snart som möjligt så att det inte bara rinner ut i sanden, avslutar Linda Olsson finns möjlighet till logi för deltagarna. ◗ Det är även viktigt att skapa en team- från Ö-vik. C känsla som gör att man kan stötta och

Clinic 3 – Kyra Kyrklund

96


AZ957

Covalliero är ett varumärke från Albert Kerbl GmbH, Felizenzell 9, 84428 Buchbach, Germany, www.covalliero.com


Cheval

CLINIC – KYRA KYRKLUND

|Clinic||3| |kyra|kryklund|

PROFESSORN TROLLBINDER

TEXT OCH FOTO ÅSA SJÖBERG

Kyra visar hur Mia Von Essen ska få en jämnare och stadigare kontakt med hästens mun.

Ä

NNU EN GÅNG lyckas Kyra Kyrklund fylla Flyinges stora ridhus. Hästmänniskor från stora delar av södra Sverige trotsar kylan. Laddade med picknickkorgar, anteckningsblock och varma filtar är publiken redo för att ta emot Kyras lärdomar och kloka råd. Även om jag personligen haft förmånen att lyssna på henne vid ett flertal tillfällen dyker det upp nya infallsvinklar, tips och råd. Ponnyryttarna Moa Sundelöf på HB Dancing Daylight och Sahra Edseth Solbakken på Valerossi inleder clinicen och får arbeta med en del övningar. Med ett snabbt och vant öga hittar Kyra små detaljer, i ryttarnas sits som hon vill betona, bland annat tjejernas handställning. 98

– Handen ska vara stilla och det ska kännas som om ryttaren har en tyngd i armbågen. För att detta ska fungera måste armbågarna vara intill kroppen, samtidigt som ryttarens underarmar ska vara avslappnade, förklara Kyra. För att förtydliga detta för alla lägger Kyra sin egen hand innanför ryttarens armbåge, samtidigt som denne lyfter sina ben utifrån sadeln. Om hästen drar och försöker lyfta sin ryttare ur sadeln ska handen vara stilla, armbågen vara intill och vid behov hålla emot lite. När ryttaren får rätt vinkel i armen blir handleden avslappnad och handens inverkan mer korrekt. Klämmer du fast med benen låser du din höftvinkel, då blir det svårt att sitta


Kyra sitter upp och visar hur hästen ska använda sina magmuskler. kortas och bli kvickare, utan att tyglarna kortas och genom att ryttaren sitter kvar i sadeln tror jag de flesta i publiken får en förståelse om vilken utmaning det är att lyckas med det. Hästar ska reagera snabbt på skänklarna. När skänkeln inte behövs ska den inte klämma om hästen. Tänk att skänkeln ska ha ett neutralt läge, precis som spöet har när det inte används. Jag beundrar de unga tjejernas mod att rida inför den stora publiken med många granskande ögon på sig.

balanserat mitt över hästen, visar och förtydligar Kyra. – Istället för att stanna hos dig försöker hästen sannolikt springa från dig ännu mer. För att undvika de klämmande skänklarna är det viktigt att inte rida med för långa läder, en ryttare som står på tå i stigbyglarna hittar inte sin balans, menar Kyra. – Stiglädren är lagom långa när din skänkel kan följa hästens runda form, din höft har rätt vinkel och din häl är lagom nertrampad. Ponnyryttarna får exemplifiera detta när de i slutet av sitt pass blir ombedda av Kyra att lägga ner ponnyerna med en mer välvd överlinje, utan att de springer iväg och ifrån sina bakben. När traven ska

AHA-UPPLEVELSERNA ÄR MÅNGA under dagen. En bekant uttryckte så klokt till mig: ”varje gång man lyssnar på någon som är skicklig på att förmedla saker lär man sig nytt utifrån var man befinner sig just nu”. Det kan jag verkligen hålla med om. När Kyra sätter en rem runt halsen på Mia Von Essens fantastiskt fina häst Invoice sitter jag själv och funderar på att det är någonting jag kan använda hemma för att nå en bättre, jämnare och stadigare kontakt med hästens mun. Kyra menar på att remmen är ett väldigt bra hjälpmedel för hästar som gärna undanber sig kontakten med handen. Ryttaren håller i remmen med den ”tomma sidans” hand. Om hästen skulle släppa stödet kan ryttaren fortsätta rida hästen in i handen utan att jaga iväg. Remmen hjälper ryttaren att våga fortsätta rida framåt mot en stilla hand så att känslan av att hästen tar med sin ryttare framåt infinner sig. Eftersom ryttaren endast håller i remmen med ena handen fungerar den andre till att ta förhållningar och halvhalter. KYRA HOPPAR UPP och rider på Eva Fahlbrinks Dexter, som under slutet av 2016 debuterade han Intermediare I. När Kyra skrittar igång Dexter betonar hon hur viktigt det är med snabba reaktioner från häs-

» 99


Cheval

CLINIC – KYRA KYRKLUND

”Alex ska vara snabb med att stanna och ge henne beröm så att hon inte kommer undan och går ifrån arbetet” ten. Ryttaren ska få känslan av att hästen drar upp magen och att den kommer framför ryttaren. – Kittla hästen med ett kort spö på schabraket istället för att använda dig av ett långt dressyrspö och petar på bakbenen, det gör bara att hästen släpper dem ännu mer bakom sig. Det korta spöet kan istället hjälpa till att lyfta upp magen och få upp ryggen, säger Kyra. Kyra är noga med att det inte handlar om att missbruka användandet av spöet eller bestraffa hästen, utan bara att spöet ska hjälpa till att kittla. Det som hästen inte kan göra långsamt, kan den inte heller göra snabbt. Dexter får mycket skrittarbete där Kyra visar på hur hon vill kontrollera steglängd och energi. Dexter ser stundtals lite frågande ut till Kyras signaler. Kyra vill att han ska skritta fram till handen och vara rak. Fnisset

100

sprider sig i publiken när hon jämför en oliksidig häst som inte vill vara rak med en berusad person som vinglar fram. Efter en stund ser Dexter och Kyra ut att trivas ihop och Kyra får på ett tydligt sätt fram sitt budskap till publiken. Det syns tydligt hur Dexter samlar sig på ett korrekt sätt. Det är snabba reaktioner, han bli lätt kvick i sina steg, när Kyra rider lite mer framåt igen bär han sig på sina bakben. Med denna skickliga, korrekta samlande ridningen ”ligger” huvudet helt rätt på plats- på tygeln. Att jämföra med om/ när ryttaren försöker hålla hästens huvud på tygeln med sin hand. METTE HENRIKSEN, som under clinicen presenterar ekipagen samt talar en del ber publiken ett antal gånger om att Kyra inte vill ha något filmat eller fotograferat under clinicen.


Kyra hjälper Alexander Zetterman och Berdina med samling. med att hästen ska bli som en välvd bro i kroppen, inte en hängbro. För att vi alla i publiken ska förstå skillnaden på rund och sänkt rygg hos våra hästar får vi alla resa oss. Vi får svanka med ryggen och samtidigt lyfta ett ben så högt det går, lite svajigt blev det med balansen. Detta att jämföra med när vi lyfter ett ben med en ”rund” rygg – då är det mycket lättare att finna och hålla balansen.

– Fotografier och filmer kan tas i ögonblick när hästen inte går i en ändamålsenlig form. När jag försöker korrigera något på hästen blir det såklart jobbigare och svårare för hästen och då är det lätt hänt att något annat blir fel. När bilden tas ur sitt sammanhang kan den bli missvisande, menar Kyra. Med tanke på de bilder som cirkulerat i sociala medier och den hätska stämning som rått kring detta kan jag förstå Kyras känsla. Samtidigt kan jag inte låta bli och tycka det är synd att en så skicklig hästmänniska och ryttare som Kyra ska behöva känna oro över sådant. KYRA FÖRSÖKER GE publiken bilden av att hästens mitt är som en spiral. För att överlinjen ska kunna bli lång på ett korrekt sätt, behöver magen komma upp och underlinjen bli kortare. Kyra gör liknelsen

EN ANNAN MODIG RYTTARE under dagen är Alexander Zetterman. Han blottar sig och visar vilka svårigheter och utmaningar han har med sitt temperamentsfulla sto, Berdina. Hon är ett KWPN-sto fött 2006 som startat 150 hoppningar. Alex vill kunna påverka sin häst mer i övergångarna, få henne att sätta under sig bättre, få rakare byten samt få tips om hur han ska få henne att rygga. Han rider runt lite och Kyras granskande ögon hittar snabbt förbättringsområden, hon håller med om att Berdina behöver kunna samla sig lite mer och att Alex behöver kunna påverka hur mycket Berdina ska samla sig. Kyra vill inte att Alex ska hålla om med skänkeln hela tiden, han får arbeta med att korta galoppsprången så hästen börja bära lite mer vikt på bakbenen. Hon vill också att han ska sitta i sadelns djupaste del så han undviker att luta sig framåt och lägga sin vikt på framdelen. Alex får göra halt så han kan se hela hästen i spegeln. Kyra vill att hon ska korta sig och stå med bägge bakbenen in under sig i halten. För att visa publiken på ett tydligt sätt vad hon vill uppnå trycker Kyra på en punkt på hästens bakdel som gör att hon höjer ryggen. Ryggen behöver höjas och bakbenen komma in. Därefter arbetar de med att flytta ett bakben i taget. Kyra vill att Alex ska ”kittla in” ett bakben i taget. Samtidigt förklara hon att ryttaren måste vara lite snabb i han-

» 101


Cheval

CLINIC – KYRA KYRKLUND den så hästen inte missförstår, går iväg och släpper bakbenen. – Detta arbete kan se lite tråkigt ut men är mycket effektivt både för dressyr- och hopphästar, sammanfattar Kyra. När de arbetar med ryggningen får Alex börja med att göra framdelsvändningar för diagonala hjälper. Emellanåt visar hästen på att hon är en riktig dam med humör i. Kyra vill att Alex ska vara snabb med att stanna och ge henne beröm så att hon inte kommer undan och går ifrån arbetet. KYRA ÄR INTE BARA SKICKLIG på att förmedla ridkonst hon är dessutom väldigt underhållande med sitt tydliga kroppsspråk och sina metaforer. Det största skrattet under dagen blir när Kyra säger åt Susanne Oberlies att hon ska tänka på sin ”analridning”. Inte något vackert ord, men Kyra menar på att vi ryttare ska släppa ner anus i sadeln och slappna av där. – Slappna av i skinkorna och sitt på analringen för att komma djupare ner i sadeln, är Kyras budskap.

För att ”förbättra sin analridning” får Susanne rida i samlad galopp och inverka med djup sits. Susannes häst behöver balansera sig mer, bära sig mer bak, komma upp i manken och få fram nosen. För att uppnå detta får Susanne arbeta med galoppiruetter. På så sätt hamnar vikten på bakdelen och hästen blir mycket lättare fram. JAG ÅKER FRÅN FLYINGE med en nöjd känsla, vi har fått se en härlig mix av ryttare och hästar med olika förbättringsområden och utmaningar. Ekipagen befann sig på olika nivåer och kunde därför visa exempel på hur det går och arbeta på olika sätt beroende på bur långt man kommit i utbildningen. Kyra delar med sig av många tips och pratar så att alla förstår. Själv har jag tänkt extra mycket på att inte klämma med skänklarna, tillåta mig själv att studsa i sadeln, jag har haft ett lite kortare spö i handen och sist men inte minst – försökt klistra in armbågarna intill kroppen! C

”Ryttaren ska få känslan av att hästen drar upp magen och att den kommer framför ryttaren”

Kyra illustrerar en rundad rygg.

102


FieldMasta utetäcke med fast helhals Täcket finns i två olika tjocklekar, 200 g och 350 g.

Rundad

hals ger

ökad cirkulation luft

Den unika rundade Dome neckTM halsdesignen lyfter upp tyget för bättre luftcirkulation runt manen. Detta förhindrar syrebrist i hårrötterna och lindrar tryck och skav från tunga och statiska halsskydd.

Undersökningar visar att hästar tillbringar

70%

extra tyg     ger  mer     utrymme    

av tiden utomhus med att

beta. Det extra tyget över manen följer med i hästens rörelser utan att orsaka tryck eller skav.

Finns hos Djurgårdens Ridsport & Stängsel och Flädie Ridsport.


Cheval

104

HÄSTMASSAGE


HÄSTMASSAGE

GRUNDERNA I HÄSTMASSAGE DEL 2

Pr blem med galoppen? I detta nummer tar vi upp tänkbara problem till varför din häst har svårt med galoppen och vad du kan göra för att lösa dem. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO PER ELVIN OCH PIXABAY

Detta är den andra delen i vår serie om hästmassage, där vi tillsammans med Axelsons Animal Massage School presenterar grunderna i hästmassage samt vilka problem som eventuellt kan lösas via massagen. Det vi noga vill poängtera är att är din häst halt, skadad eller om du känner dig minsta osäker så vänd dig alltid först till en veterinär för en klinisk utredning.

» 105


Cheval

HÄSTMASSAGE

Marina Axelson-Callum har lång erfarenhet av hästmassage och kommer i några nummer framöver visa dig hur hästmassage går till.

A

TT LÄRA SIG MASSERA HÄSTEN är ett bra sätt att etablera en djupare kontakt med sin häst och på ett tidigt stadium upptäcka eventuella avvikelser samt att öka välbefinnandet hos hästen. Genom att du lär dig massera din häst får ni inte bara en bättre kontakt utan det ger dig även en ökad förståelse för hur hästens muskler jobbar och på vilket sätt olika arbeten påverkar hästen och dess muskulatur. Spänningar i hästens rygg är inte alldeles ovanligt och kan resultera i flera olika problem. Anledningen till att hästen blir spänd och får problem med sin rygg kan vara många. Överansträngning, hästen kan ha gått omkull, sträckt sig, rullat fast i boxen det kan även bero på dåligt anpassad sadel, felaktig hovbalans, skev ryttare som belastar hästen snett m.m. Vissa hästar, speciellt engelska fullblod, har redan från början tätare avstånd mellan tornutskotten så felaktig träning kan trigga den exteriören till smärta.

106

Symptomen för ryggproblem kan vara, förutom smärta, stelhet och svullnad, att hästen presterar sämre och har svårare att utföra vissa saker. Galoppen är den gångart där ryggproblem kan ge tydliga uttryck genom att hästen har svårt att fatta galopp eller föredrar den ena galoppen framför den andra, har svårt att hålla galoppen eller går i korsgalopp. DET MAN BÖRJAR med att undersöka är den långa ryggsträckarmuskeln, Longissimus dorsi. Man palperar (trycker) längs med ryggen på varsin sida om ryggraden för att se om hästen reagerar någonstans. Känns muskeln hård och spänd så kan man massera längs med hela ryggen, från manken och bak mot korset. Ett ställe där det kan förekomma lite problem är vid lumbosakralleden. Det är den led som sammanbinder ländryggen med korsryggen och är den rörligaste delen av hästens rygg bortsett ifrån hals och svans. Lumbosakralleden öppnar sig väldigt mycket vid just galopparbete eller

»


Hästens anatomi Hästens skelett.

Lumbosakralleden

Longissimus dorsi

Hästens ytliga muskulatur.

107


Cheval

HÄSTMASSAGE

Film

när hästen ska samla och trampa inunder sig. Ett bra sätt att hålla den leden i trim är att hjälpa hästen att stretcha och ”öppna upp” i just lumbosakralleden. Du kan göra det genom att du står invid hästen snett bakom den med dina

Galopp i svag uppförsbacke är en bra stärkande övning. 108

händer på varsin sida om ryggraden. Dra med dina fingrar längs med ryggraden och i höjd med svansroten så kommer du att hitta två punkter som när du trycker på dem så kommer hästen reflexmässigt att skjuta rygg. Håll kvar i det läget, när hästen har höjt sin rygg, i cirka 15 sekunder sedan släpper du och trycker lite försiktigt uppe på korset så att hästen återigen sänker sin rygg (se filmen). En övning som du också kan göra med hästen är att rygga den för hand, med hästens huvud i en lite lägre possition. På så sätt hjälper man också till att öppna upp i lubosakralleden. En annan bra övning som både öppnar upp och stärker är att fatta galopp i svag uppförsbacke (cirka 20–30° lutning) och galoppera uppför. Ofta blir hästarna pigga och glada när man upprepar detta och det bidrar till att de tar i ännu mer med bak, vilket är bra. SVÅRIGHETER MED GALOPPFATTNING kan även bero på en spänning i quadriceps. Det är fyra muskler som ligger både på utsida, framsida och insida på baklåret. Har hästen till exempel svårare för att fatta vänster galopp så kan det bero på att den är mer spänd i quadricepsmuskulatu-

»


SAFETY HELMET WITH MIPS PROTECTION SYSTEM

STRAIN LEVEL HIGH

STRAIN LEVEL

The graphic was generated using a finite element computer model based on measurements obtained from nine accelerometers in a Hybrid III crash test dummy head. The dummy head wearing a helmet was subjected to an angled impact using the MIPS test rig. The model illustrates strain in the brain from a similar angled impact when the dummy head is wearing a helmet without MIPS and a helmet with MIPS.

NO MIPS

LOW

= The more red the more strain


Cheval

HÄSTMASSAGE

OLIKA MASSAGEGREPP Massage av longissimus.

Massage av quadriceps.

110


Ny komvuxutbildning på Vretagymnasiet

Hästhållning Vill du arbeta med hästar, avlägga yrkesprov till Diplomerad Hästskötare eller studera vidare inom häst?

Utbildningen omfattar 900 poäng och ger dig grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper inom främst ridning, trav och hästkunskap. Utbildningen är i huvudsak skolförlagd mellan vecka 34-46 och 2-24. Vecka 47-51 är praktik på företag.

Kursstart 2017-08-23 Sista ansökningsdag 2017-05-15 Skolan ligger 10 km utanför Linköping, i Vreta kloster.

Mer information och ansökningshandlingar hittar du på www.nbg.nu

Stretch av Longissimus.

Nya hoppskydd – Pro Performance Show Jump Boots är tillverkad av ett stötabsorberande material för maximalt skydd. Skydden är superlätta och förblir så då de inte drar till sig någon vätska. Lätt att rengöra och torkar snabbt.

»

www.miasrs.se

Du hittar produkterna i välsorterade ridsportbutiker.


Cheval

HÄSTMASSAGE

Lumbosakralleden öppnar sig väldigt mycket vid just galopparbete eller när hästen ska samla och trampa inunder sig, som vid t ex piaff. ren på höger sida. Genom att massera den, från höftknölen ner mot bakknät så ökar du blodcirkulationen där och de kan hjälpa till att lösa upp eventuella spänningar. Det är en fördel om hästen vilar på det benet som du masserar för då kommer du djupare in i muskulaturen och får en bättre effekt. För att stärka musklerna kring bakknäna på hästarna är skrittarbete i nedförsbacke (inte för brant) jättebra för då tvingas hästen öppna upp i bäckenet och vinkla in bakbenen inunder sig. Viktigt är att du ser till att hästen är så rak som möjligt när den går nedför. C

Vill du veta mer om massage? 112

Skritt i nedförsbacke stärker bakknäna på hästen.


Vilka positiva effekter kan massage ha?  Massage kan hjälpa till att öka syretillförseln till bland annat musklerna. För att muskeln ska kunna arbeta korrekt och även kunna utvecklas krävs det att den inte är kall och stum, muskler och senor blir mer elastiska.  Massage kan skynda på bortforslingen av så kallade slaggprodukter (tex mjölksyra).  Massage ökar välbefinnandet hos hästen då både endorfiner och oxytocin utsöndras och göra bland annat hästen lugnare.

 Du får en bättre kontakt med din häst och upptäcker fortare om något inte är som det ska.

Du bör inte massera hästen Om den har feber. Vid akut skada. Vid infektion. Om det är ett dräktigt sto. Vid akuta inflammationer, bristningar och frakturer.

Fri veterinärvård för hemlösas djur

Idag lever många som hemlösa och flera av dem med ett djur som bästa vän. Genom Svenska Djurskyddsföreningens projekt ”Fri veterinärvård för hemlösas djur” får djuren hjälp. Ge ditt stöd genom att sätta in din gåva på Svenska Djurskyddsföreningens pg 69 32 68-5


Cheval

HÄSTENS SINNEN

HÄSTENS SINNEN DEL 3 – SMAK & KÄNSEL Hästens sinnen är mer utvecklade än människans, vilket har att göra med att hästen är ett flyktdjur. Det är viktigt att vi tänker på hästarnas ursprung och försöker förstå att mycket av deras beteende sitter i generna och oftast är de inte dumma när de reagerar på något. Vilda hästar var helt beroende av sina sinnen för att hålla sig vid liv. Cheval kommer under några nummer gå igenom hästens sinnen. I det här numret får vi veta mer om smak och känsel. AV ANNAKARIN SPJUTH FOTO CHEVAL OCH PIXABAY

114


Hörsel Syn

Känsel Lukt

Smak

115


Cheval

HÄSTENS SINNEN – SMAK OCH KÄNSEL

Hästen känner smakerna sött, surt, salt och beskt.

116


Smak

Hästens smaksinne är mycket välutvecklat. Hästar känner sött, surt, salt och beskt. Som de flesta däggdjur så föredrar de söta smaker. Kan hästen välja så väljer de att äta det som smakar bäst, men börjar det t ex bli ont om bete så äter hästarna även det som är mindre smakligt. Flera av de växter som är giftiga undviker hästarna men långt ifrån alla så därför är det viktigt att du som hästägare har koll på vilka växter som växer i hagen.

Har du haft mössan i samma ficka som moroten så kan den behöva provsmakas.

PRECIS SOM HOS MÄNNISKAN så samverkar lukten även med smaken och har då även betydelse när hästen väljer vad den ska äta och dricka. Vissa hästar är väldigt känsliga och kan reagera på vattnet på till exempel en tävlingsplatsen smakar annorlunda mot för hemma, och av den anledningen dricka sämre. Vet du med dig att du har en häst som är känslig kan du blanda i något smakämne i vattnet. Blanda till exempel i lite äppelcidervinäger ett par dagar hemma så att den vänjer sig vid smaken och så gör du på samma sätt när du är borta då brukar det gå bättre. HÄSTAR TYCKER OM SALT men även om de har fri tillgång till saltsten så räcker det inte alltid för högpresterande hästar med storsvettförlust. Då kan man behöva tillföra extra salt i fodret.

Mer om hästars behov av salt kan du läsa i Cheval 6-2016: Cheval

hästhälsa

hästhälsa Det är nog ingen som har undgått att se all information som sprids om att man inte ska lämna hundar och barn i en varm bil men hur är det med hästen och dennes känslighet för värme? av cheval foto pixabay

sol, värme och ansträngning – hur påverkas hästen? 100

» Observera att t ex sprängört som är mycket giftig kan upplevas som väldigt smaklig för hästen. Giftiga växter A–Ö:

» 101


Cheval

HÄSTENS SINNEN – SMAK OCH KÄNSEL

Känselhåren på hästens mule hjälper hästen att känna vad som finns framför mulen.

Känsel

Även hästens känsel är väldigt välutvecklad. Hästens hud är full av receptorer för olika känselförnimmelser, det kombinerat med att huden har massor av små muskler som gör att den kan dras ihop. Tänk när hästen försöker göra sig av med en irriterande fluga som går på den. Med tanke på just det så är det lätt att förstå att vi faktiskt inte behöver gå på så hårt med skänkeln eller ta hårt i tygeln när vi rider. Hästen känner redan små små hjälper så svarar den inte som du vill eller önskar så är det inte för att den inte känner den utan förmodligen så är det något annat som ger motstånd. (T ex att den inte förstår eller att det gör ont.) Ju finare hjälper du vänjer hästen med desto mer lyhörd blir den. VISSA KROPPSDELAR är mer mottagliga och känsliga för beröring. Hästens huvud är en av dessa. På huvudet sitter det en hel del känselhår. Framför allt runt hästens mule så finns det massor med känselhår. Dessa ger hästen en hel del 118


information, bland annat känner den vad som finns i krubban eller på marken när den betar. Hästen kan ju inte se mitt framför sig och då ser den inte heller vad den äter. Du bör inte klippa bort dessa känselhår. Gör du det så begränsar du hästens känsel och möjlighet till att få information. MULEN ÄR VÄLDIGT KÄNSLIG och det verkar som om endorfiner frigörs vid tryck mot den. Det är anledningen till varför man ibland bremsar en orolig häst vi t ex en veterinär behandling. En annan kroppsdel som är mer mottaglig är manken, ofta kan man se hästar klia varandra på manken. Är din häst lite orolig så kan det ha en lugnande effekt om du kliar den där, då det verkar som endorfiner även frigörs då. C

Tipsa oss! Vad vill du läsa om i Cheval? Skriv till oss och berätta. anna@chevalmedia.se 130 SIDOR!

HEMMA HOS Carl Hester

När hästköpet går fel Förlamade Annika ger inte upp hästarna

Julklappstips till både häst och ryttare

DRESSYR

träna för Möt”Att Cecilia Bergåkra Sveriges Adelinde geryngsta mig Grand Prix-ryttare jättemycket”

HÖRSEL OCH LUKT

VI MÖ T

FAVORI

Så laddar Lisen och Peder inför OS och framtiden

Så blir du starkare ryttare Louise Etzner Att komma SÄKRARE igen efter en UNDERLAG svår olycka på hoppbanan

Hästen & konsten

RASSPECIAL nordsvensk HANTERING brukshäst För din och

Maria målar sig frisk

VINT SÄ TRANER SPORKRA TEN

Hopp

få igångövningar galoppe n

Ny seri

HÄNG MED TILL vid

Camilla ig hästfestLANDSMÓT Somrbyggde IE NY SER sitt drömstall naldagstävlingarna Hästmassage Natio – tydliga sholm filmer visar hurpå du Ström gör

HÄSTEe NS SIN

– i detta

numm

NEN

er: SYN EN

Här kan du läsa de övriga artiklarna om hästens sinnen: SYNEN

#9 2016

HÄST hos faKRAFTER Tovek miljen

Lina Andersson

HELENAS HÄSTHÄLSA ÅTTONDE SKYDDA HÄSTEN MOT SOMMARPLÅGOR SM-GULD

hästens säkerhet Medryttaren – älskad och baktalad

DOR!

#7 2016

Jessica Jacobsson

”Frihetsdressyr gav hästlivet en extra dimension”

118 SI

140 SIDOR! #10 2016

Cheval

ER

TTRÄNA

REN


Film


Cheval

HÄSTEN & KONSTEN

t å p p u r a t s Hä 122


a n r a g g vä JÖBERG AV ÅSA S

123


Cheval

HÄSTEN & KONSTEN

i

T

YCHO BRAHES MÄKTIGA BYST vakar på andra sidan vägen och blickar ut över borggården. Bredvid den kullerstensbeklädda borggården står det en ensam lite mindre byggnad med många fönster och mycket ljusinsläpp. Här spenderar Hélène Wachtmeister gärna sina dagar. Att det målas går det att ana på lukten från färgerna som möter mig som besökare när jag öppnar dörren till ateljen. – Jag märker inte doften längre, säger Hélène Kanske är det så, att du blir immun mot den, när du målar mycket och tillbringar mycket tid i miljön. När jag släpper fokus på lukten och låter blicken svepa över väggarna ser jag tavlor med motiv i kraftiga färger, spännande former och långa, graciösa hästben. Knutstorp är en anrik gammal borg. Huvudbyggnaden som finns kvar än idag härstammar från mitten av 1500-talet. Kanske är slottet mest känt i media som astronomen Tycho Brahes födelseplats då

124

På slottet Knutstorps borg bor Hélène med sin man Henrik. han 1546 föddes här. Borgen har varit i familjen Wachtmeisters ägo sedan 1771 och idag är det Hélène och Henrik Wachtmeister som driver godset. HÄSTAR HAR FUNNITS och spelat stor roll på Knutstorp under flera decennier. Arbetshästar har hjälpt till att driva lantbruket och från 1920–1945 bedrev Claes Wachtmeister ett av Sveriges största fullblodsstuterier här. Som mest fanns det 70 fullblodsfölston som gick och betade på markerna. I litteratur från 1930-talet står Knutstorps stuteri omnämnt som en av de mest framgångsrika fullblodsuppfödarna och ägare till flera galopphästar. Hélène har alltid haft ett stort hästintresse, hon har både ridit och bedrivit lite hobbyuppfödning av svenska halvblod. 2009 fick hon sina två sista föl, Dali och Romméa. I dag bor hästen Romméa hos dressyrryttaren Patrik Gullberg i Bollnäs. De tävlar framgångsrikt tillsammans och

»


”Olja är tacksamt att arbeta med, formerna får växa fram och endast fantasin sätter gränser” Hélène Wachtmeister.

n e t s n o k hästen &

125


Cheval

HÄSTEN & KONSTEN

”Färgerna ska tala till den som tittar, jag vill att de som ser min konst ska känna glädje”

126


var bland annat kvalade till Falsterbo 2015. Under 2016 har de debuterat i Prix St Georg. Idag har Helene inga egna hästar utan stallet hyrs ut till den danska dressyrryttaren Mette Ubbesen. HÉLÈNE BÖRJADE MÅLA redan när barnen var små. Innan hon fick ateljén färdig har hon flyttat runt sina målargrejor i huset. Även om det finns många rum att välja på i huset, så berättar Hélène att det blev en stor skillnad att kunna ha sina målargrejor framme hela tiden och kunna vara igång med flera målarprojekt på en och samma gång. Favoritmotivet har alltid varit hästar. 1998 ställde hon ut sina konstverk för första gången och sedan dess har det blivit ett 20-tal utställningar. Det har ordnats konstutställningar i den historiska miljön på godset, men Hélène har även ställt ut ibland annat Helsingborg, Höganäs och Malmö. Trots att man inte deltagit i Skånes traditionella konstrunda under påskhelgen har Knutstorps konstutställning varit ett välbesökt utflyktsmål i nordvästra Skåne under påskhelgen. Hélène har inte någon traditionell konstutbildning, men har under flera år gått hos en lärare och fått vidareutbildning, samt skapat sig ett större kontaktnät i branschen. Den största vinsten med att gå hos denna lärare har varit den handledning vi fått i grupp, att träffa andra konstnärer blir en enorm inspirationskälla säger Hélène. – Tavlorna blir sällan som jag tänkt från början, det är en härlig känsla att låta motivet växa fram och mina idéer ändras

» 127


Cheval

HÄSTEN & KONSTEN

och utvecklas under arbetets gång. Olja är tacksamt att arbeta med, formerna får växa fram och endast fantasin sätter gränser, menar Hélène. Hon benämner själv sin konst som abstrakt och figurativ. – Det färgglada, abstrakta och figurativa ska tävla om att få framträda i mina målningar. Färgerna ska tala till den som tittar, jag vill att de som ser min konst ska känna glädje. Jag gillar inte själv konst som skrämmer, säger Hélène. Tavlorna har ofta starka, kraftiga färger, ultramarin och magenta är två färger Hélène gillar att skapa i, men även vitt är intressant och spännande att måla och skapa kontraster med. ÄVEN OM FANTASIN ofta får flöda fritt tar Hélène gärna emot specifika beställningar från kunder, det kan vara önskemål om färg, motiv och storlek. Att tillfredsställa kundens önskemål och lämna ifrån sig konstverk som alla parter är nöjda med är en spännande utmaning, det är en kick för självförtroendet och målarglädjen att se tavlorna hänga på väggarna hos nöjda ägare. Att ge tavlorna passande namn är lite ”pricken över i:et”. Hélène vill ge tavlorna namn som inte påverkar tolkningen, 128

namnet ska inte avslöja för mycket men ändå vara passande och pricksäkert. Hélène vill fortsätta utvecklas inom konsten, än så länge har hon exempelvis gått kurser och vidareutbildat sig inom silversmide, betonggjutning och glasmålning. I framtiden vill hon lära sig skapa i papier-maché och göra konstinstallationer i flera dimensioner. C


129


Cheval

RYTTARVÄNNER

CHARLOTTE HAID-BONDERGAARD NY REPRESENTANT FÖR RYTTARVÄNNER

130


Att vara en bra kompis och förebild borde vara något naturligt, men tyvärr så är det något som en del behöver påminnas om. För att sprida just det positiva att vara en bra kompis och förebild har Ryttarvän skapats. Den senaste stora förebilden för just Ryttarvän är Charlotte Haid-Bondergaard. Här får du följa med Ryttarvännerna på Lomma ridklubb när det besökte Charlotte och Kronekulla gård. TEXT OCH FOTO CARINA ESPEGREN

C

HARLOTTE ÄR NUMERA en stor förebild och Hedersryttarvän. Att vara en Ryttarvän innebär att man är en förebild i stallet, hjälper, visar och ser till att ingen är utanför. Självklart är man även emot mobbing och näthat. En annan stor förebild är fälttävlansryttaren Pontus Hugosson, som också har fått en Ryttarvänväst. Solen gnistrade från en klarblå himmel när vi torsdagen den 5:e januari styrde bilen mot Kronekulla gård där Charlotte Haid Bundegaard både bor och har sin anläggning. Det första vi möttes av när vi svängde upp mot gården var de enorma grindarna som öppnades och framför oss så tornade en fantastisk fin och välskött gård upp. Lite försiktigt så letade vi oss fram till huvudingången och gick upp för den magnifika trappan som ledde oss till en mysigt inredd inglasad läktare med köksdel. I ridhuset så gick en hästskötare runt med, vad som skulle visa sig vara Charlottes dotters häst, H2. När vi sedan kom ner i stallet så möttes vi av en sprudlande glad Charlotte som verkligen gjorde att vi kände oss välkomna. Vi fick se när Charlotte red och bjöd på en riktig clinic när hon red sin Lusitano, Roberto des Frettes även kallad ”Bullen”.

Charlotte tar god tid på sig, hon förklarar, visar och pratar så att alla ska förstå. Hon poängterar även vikten av att hästen ska ha en god arbetvilja och att den ska tycka att det är roligt. EFTER RIDPASSET så fick vi en guidad visning runt anläggningen och en presentation av hästarna. En av dem var Charlottes julklapp Don Juan Duvetico och en annan den lite äldre damen Donna som är 29 år. När vi kommer in i sadelkammaren så möts vi verkligen av en sadelkammare i klass med ordning och reda där var sak har sin plats. Charlotte är noga med att tala om att det är viktigt att man håller ordning och är rädd om sin utrustning. Hon berättar även att hennes allra första ridstövlar inte var så jättesnygga men hon älskade dem och skötte dem exemplariskt. I sadelkammaren så avslutades även dagen med en liten frågestund där tjejerna själva hade skrivit ner frågor som de ställde till Charlotte.

Red du på ridskola när du var liten?

– Jag började på ridskola vid 5–6 års ålder och red där fram till jag var 11–12 år. Därefter fick jag rida en privat ponny, men fortsatte att rida den på ridskolan fram till

» 131


Cheval

RYTTARVÄNNER ca 15 års ålder. Det är viktigt att rida kvar på ridskola även om man har egen häst. Gemenskapen och kunskapen gör att man lättare behåller intresset. Det är även viktigt att rida många olika hästar, det gör att man utvecklas bättre. Många ridtimmar i sadeln är bra för utvecklingen.

Hur var stämningen i stallet?

– Som liten hamnade man lägst i ”rang”, det var tufft i början. Jag var blyg och vågade inte prata så mycket i stallet. Skötare hade högre rang och var man inte det så vågade man inte annat än se upp till dem. Så ska det inte vara. Ett tips tycker Charlotte är att välkomna och ta med nya elever in i gänget.

Vilken tävling har varit den mest betydelsefull?

– Det var nog 2007, efter att ha bott 22 år utomlands, var jag inte riktigt med i gänget i Sverige, så NM 2007 var ett genombrott. Även SM-bronset 2014 slår högt.

Hur brukar du förbereda dig inför tävling? Hur kan man göra för att bli mindre nervös?

Charlotte visar runt på anläggningen och svarar glatt på frågor.

– Jag plockar fram mina tävlingskläder sedan vill jag vara för mig själv timmarna innan start, endast familjen får finnas runt och helst inga samtal. Städar, plockar, viker kläder, duschar, byter om och sitter sedan upp. Detta för att få kontroll. Att skaffa sig ritualer är bra för nervositeten.

Hur har du utbildat dig för att komma dit du är idag?

– Jag gick Strömsholm 1985–87, ridkoleintruktör. Sedan jobbade jag ett år på Rättviks Ridskola för att sedan flytta till Tyskland. Där arbetade jag och träffade samtidigt Rasmus. För att ha råd till allt jobbade jag som nattportier. Jag hade ju två hästar med mig ner. En äldre som jag fått av mina föräldrar för att ha något att rida på, samt en yngre som jag själv jobbade ihop på Rättviks Ridskola, den kostade 50 000 kronor.

132


Vi från Lomma Ridklubb tackar Charlotte för den underbara dagen på Kronekulla.

Det här är Ryttarvänner

 Ryttarvänner är barn och ungdomar som hjälper till och ser till att alla trivs och känner sig trygga i stallet. Ryttarvännerna är tilldelade olika dagar och de är två – tre stycken per dag som mockar, sopar, visar elever tillrätta, svarar på frågor från föräldrar, hjälper till med att göra hästar i ordning och hjälper elever in och ut i ridhuset. De håller även i egna aktiviteter som gör ridskolan mer till en fritidsgård. Vissa har även små teorilektioner.

Tränar du något mer än dressyr?

– Jag hoppar lite med mina hästar, har faktiskt tidigare även tävlat i hoppning.

Hur många tävlingar deltar du i årligen?

– Det blir i genomsnitt ca två tävlingar i månaden, då startar jag flera hästar, så det blir ganska många starter per år.

Vad känner du för sociala medier? Har du själv blivit utsatt för näthat?

– Ja och det är inte roligt att läsa sådant som inte är sant om sig själv i tidningar. Skvallertidningar skruvar ofta till nyheterna. Men blir man nedtryckt, kommer man upp med mer skinn på näsan.

Vill ni ta del av projektet?

Kontaka carina@lommaridklubb.se

Läs mer om Ryttarvänner i Cheval 4-2016.

Ryttarvännerna är förebilder och till hjälp i stallet, fanns det när du var liten?

Cheval

RYTTARVÄNNER

Stallet – en plats för alla

– Nej, och som sagt, jag var blyg och vågade inte fråga de äldre skötarna något. ATT BLI SÅ VÄL MOTTAGNA passade verkligen bra för tjejerna då det är just det här som de ska föra vidare till ridskolan. Det var med stor glädje vi fick lämna över en väst som visar att Charlotte också är mot mobbing och för vänskap i stallen. C

Ridskolor har allt mer övergått till att bli ordets rätta bemärkelse Rid-skola. Man får vad man betalar för, kort sagt ridning. Det är något som vi nu hoppas ska kunna ändra på i och med detta projekt. av foto 2

När CariNa EspEgrEN, som är född 1960, var ung det fanns knappt en ridskola inom räckhåll. Den ena som fanns, och hade funnits sen 1945, hade kronhästar och hette Sundsvalls Ridklubb. Den andra, en mer lantlig ridskola, ”Svarta Hingsten” numer Sundsvalls Lantliga Ryttarförening. Som liten fastnade hon på Svarta Hingsten då alla hennes klasskamrater hörde dit. – Jag kan inte säga att min hästkarriär sköt i höjden, som de oftast gör nuförtiden. På en salig blandning av små Welch/arab, araber, nordsvenskar och Norska

Dölehästar tillbringade jag min uppväxt. På sommarhalvåret runt om i skogen och på vintern på upptrampade stigar i snön, vare sig det var i skogen eller i paddocken. Lyckan var att få uppdraget att mocka till någon av ridskolans hästar eller hjälpa till med något annat stallgöromål. Inga föräldrar så långt ögat nådde. Jag kan tillägga att sadelkammaren luktar lika gott nu som då, säger Carina. – Det mesta var annorlunda då, man trillade av, var lite rädd men mina föräldrar var inte ett dugg intresserad av min

» 3

133


Cheval

HANTERING

T T A

134

T S Ä H A R A V


HANTERING

OCH FLYTTA Det är individuellt hur en häst reagerar när den byter hem. De faktorer som kan påverka är både inre hos hästen och yttre i omgivningen. AV LISBETH BÖRJESSON FOTO CHEVAL OCH PIXABAY ILLUSTRATION KARIN INGERSTAM

135


Cheval

HANTERING

V

AD KAN HÄNDA när en häst ska byta hem? En del hästar påverkas inte nämnvärt av en flytt. För vissa blir det negativ förändring och andra blir det en positiv förändring. Det är många olika faktorer som spelar in hur flytten går. I den här artikeln får du tips på hur du kan förbereda dig och hästen på en så bra flytt som möjligt för alla inblandade. Hästar har precis som vi känslor och knyter band med andra individer, så självklart blir det någon form av mer eller mindre påverkan i en flytt och den påverkan leder till att hästen förändrar sitt sätt att uppleva omvärlden samt sitt sätt att uttrycka sig.

De inre faktorena

OM VI BÖRJAR med att titta på det inre faktorerna så är det hur hästens ”karta” ser ut. Kartan är hur hästen är präglad av sin uppväxt, genom det så får den övertygelser/föreställningar om vad olika saker och situationer innebär och betyder. Till varje övertygelse finns också en värdering som anger hur viktig eller inte viktig övertygelsen är. Ett exempel på det kan vara hur hästen är att ta in i stallet, om det är en häst som är matglad och den är van vid att det finns mat när den kommer in i sin box så vill den gärna komma in och är dessutom förväntansfull när du tar in den. Den hästen är enkel och okomplicerad att ta in. Om du har en häst som upplever någon form av smärta eller obehag i sin kropp eller mentalt som förknippas med att gå in i stallet så är den inte lika enkel att ta med in. Den har förväntningar på smärta eller obehag. Oavsett vad hästen har för ”karta” så går den att förändra både till det sämre 136

och till det bättre. Människan får vara mer uppmärksam på vad hästen ger för signaler i de olika situationerna. OM VI TITTAR vidare på den inre delen så har hästen instinkter som påverkar den i olika lägen. Hästen är bland annat ett flyktdjur och det kan innebära en mängd olika saker, till exempel att den är klaustrofobisk i mer eller mindre grad, att den behöver känna sig trygg och säker i de utrymmen vi vistas med den i. Flockinstinkt är en annan del inom den kategorin. Hästen mår generellt bäst av att vistas i en flock med andra hästar för att få må optimalt bra. Strukturen i flocken är av stor betydelse för hästens mående och mentala utveckling. Fortplantning och mat är andra instinkter som behöver tillgodoses för optimalt mående. Ju fler av dessa som tillgodoses för hästen ju mer tillgång får vi människor till hästen potential. Mentala grundbehov kan kopplas till instinkter, de mentala grundbehoven är trygghet – det hästen känner sig säker på. En häst som är trygg i sig själv är inte beroende av yttre omständigheter på samma sätt som en osäker häst, den är beroende av känna sig säker på det yttre eftersom den inte är trygg i sig själv. MOTSATSEN TILL TRYGG är otrygg, vilket också är ett behov och innebär variation. Det är viktigt för individen som är trygg i sig själv att det händer oväntade saker, men för den som inte är det kan det bli ett större problem beroende på hur stort behovet av trygghet är. Andra mentala grundbehov är att vara unik, uppleva samhörighet, växa/utvecklas och bidra. Alla dessa behov behöver vara uppfyllda för att en individ ska vara i

»


Alla hästar är individer och har olika önskemål på miljö för att må bra.

137


Cheval

HANTERING

Då hästen är ett flockdjur så är strukturen i flocken viktig för hästens välmående.

”När du ger hästen förutsättningar att må optimalt bra så får du också en häst som kan ge dig optimalt av sig själv” 138


Alla hästar förändras mer eller mindre i samband med en flytt.

balans och ha tillgång till sin fulla potential. När de inte är uppfyllda kan det leda till att den blir deprimerad, apatisk eller tjurig och aggressiv. KÖN HAR OCKSÅ BETYDELSE för beteende. Det finns ett ordspråk som säger att om du är slapp och slarvig med en vallack så kan han få dig att känna dig dum, om du är slapp och slarvig med ett sto så kan hon skada dig, om du är slapp och slarvig med en hingst så kan det bli din död. Det säger en del om att det är olika behov och psykologi hos könen. Detta är ju givetvis generellt och ger sig i uttryck hos individer beroende på flera faktorer. Ett sto har som drivkraft att fostra och hålla samman flocken, hingstens jobb är att bevaka och beskydda sina flockmedlemmar. Hingstar kommer och går i vilda flockar medans ston är generellt bestående i samma flock.

De yttre faktorena

OM MAN TITTAR på de yttre faktorerna så råder det mycket olika meningar om vad som är bra eller inte för hästarna och det finns inget givande svar. Mer än att hästar är hästar och alla hästar har vissa saker gemensamt oavsett om man tycker det eller inte. Alla hästar är flockdjur, vandringsdjur, grovfoderomvandlare med mera, samtidigt som de är det i olika grad beroende på ras, kön och historia hos individen. Därför anser jag att det är av stor vikt att man förhåller sig till den individ man har att göra med för stunden. Jag föredrar till exempel att ha mina hästar på lösdrift, med fri tillgång på hö. Bara för att mina hästar trivs med det så innebär inte det att alla hästar gör det.

En del hästar trivs med att ha sin box att vara i, en del den lilla hagen och en del att gå ensam. Det handlar väldigt mycket om vad hästen har lärt sig att förhålla sig till under sin uppväxt och det liv den levt fram till nu. Alla hästar förändras mer eller mindre i samband med förändringar som sker i det yttre. Så innan du köper häst så ta reda på hur den haft det, hur den har det, hur den beter sig i den befintliga miljön, hur den är i flocken alternativt om den trivs att gå ensam. Det är olika hos alla hästar. Om du kan erbjuda hästen den miljö och de förutsättningar som just den hästen mår optimalt bra i så ökar du sannolikheten att få tillgång till den hästens fulla kapacitet. NÄR JAG SÄLJER FÖL OCH UNGHÄSTAR ber jag nya ägaren om möjligt att ta med en äldre balanserad häst och låter den gå med unghästen i sin hemmamiljö, gärna ett par veckor om det är möjligt. Då behöver det inte bli en så traumatisk flytt + att den får bra trygg resa till nya hemmet.

» 139


Cheval

HANTERING Alternativet kan vara att jag skickar med en trygg häst som får vara med i den nya miljön ett par veckor. Jag kan också hjälpa hästen genom att förbereda på en flytt genom att träna den på att stå själv i stallet, lämna de andra, bli lämnad och så vidare. Ju mer jag förbereder den med det som jag anser att just den hästen behöver, ju bättre liv för den hästen. När du ger hästen förutsättningar att må optimalt bra så får du också en häst som kan ge dig optimalt av sig själv. DET ÄR ETT STORT ANSVAR vi har som hästägare att ge hästen bra förutsättningar och bästa sättet tänker jag att göra det på är att sprida kunskap och dela med sig av erfarenheter, utan att för den skull förkasta det man själv ännu inte är bekant med. Att ha ett öppet sinne och förstå att det finns oerhört mycket mer än det jag känner till. Och bara för att jag inte har erfarenhet av det så innebär det inte att det är fel eller dåligt. Min starka tro är att alla gör så gott de

Att få med sig en kompis i flytten kan underlätta för hästen.

140

kan utifrån den kunskap och de förutsättningar de har för tillfället. Bra egenskap är att vara nyfiken och ställ konstruktiva frågor som leder till ökad kunskap och bra erfarenheter. Är du osäker så ta hjälp av någon som du upplever har den kunskapen och erfarenheten du söker för att ta bra beslut för just din häst. C

Några smarta tips vid flytt ◗ Det kan vara bra att få med ett täcke som hästen har haft i sitt förra stall. På så sätt så känner hästen välbekanta dofter. ◗ Be att få med av samma foder som hästen är van vid. Successivt foderbyte är viktigt inte minst för tarmfloran. ◗ Försök att till en början ha liknande rutiner som hästen är van vid.


141


Cheval

MIDDAGSTIPS – ALLA HJÄRTANS DAG

Alla

14/2

-dag!

Laxmacka, nötytterfilé och avslutningsvis chokladpavlova Inför Alla hjärtans dag den 14 februari så bjuder vi på inspiration till en trerätters middag. Dagen råkar infalla på en tisdag och den som har kvällsfodringen den dagen hinner kanske inte svänga ihop en trerätters men det går bra att ta den till helgen. AV SANDRA CALLERMO

142


I SAMARBETE MED

Sandra Callermo vill i sin blogg inspirera dig och bjuder på enkla vardagsrecept blandat med förrätter, frukostrecept, festligare måltider och mumsiga efterrätter. sandrasmatkrypin.se

MIDDAGSTIPS – FÖRRÄTT

Laxmacka med pepparrotskräm

4 portioner 200 g frysta laxfilé 1 msk pressad citron 1,5 msk olivolja 0,5 tsk salt 1 krm svartpeppar Pepparrotskräm: 1 dl crème fraiche 2 msk finriven pepparrot 1 litet äpple En bit gurka 2 rädisor 4 skivor lantbröd 1 ask krasse (eller motsvarande om du odlar egen krasse)

Gör så här

Skär laxen i tunna skivor. Blanda citronsaft, olja, salt och svartpeppar till en dressing. Blanda ihop dressingen med laxen och lägg i en påse och blanda runt. Lägg i kylen minst 15 minuter, gärna längre.

svartpeppar. Skär äpple och gurka i små tärningar, skiva rädisorna tunt.

Hetta upp smör i en stekpanna och stek bröden så de får lite färg. Lägg ett bröd på varje tallrik och lägg på lax, Pepparrotskräm: grönsaker, äpple och Rör ihop crème fraiche, dressing. Toppa med pepparrot och smaka krasse. Varmrätt av med salt och 143


Cheval

MIDDAGSTIPS – VARMRÄTT

Nötytterfilé med duchessepotatis och whiskeysås 4 portioner ca 600 g nötytterfilé Duchessepotatis: 6 port potatis 75 g smör 3 äggulor 1 dl matolja

7 msk kalvfond 2 msk farinsocker 2 msk tomatpuré 0,75 dl whiskey 2 msk soya 8 dl grädde grönpeppar

Whiskeysås: 2 stora schalottenlökar

Tillbehör: Broccoli

Gör så här

Nötytterfilén: Sätt ugnen på 200 grader. Hetta upp smör i en stekpanna och bryn köttet runt om, krydda med salt och svartpeppar. Sätt i termometer och lägg köttet i en ugnssöker form. Ställ in i ugnen tills köttet har 59 graders innertemperatur.

potatisen kokat klart, gör sönder med stöt eller elvisp. Blanda ner smör, äggulor och olja och krydda med salt och svartpeppar. Spritsa på en plåt med bakplåtspapper och gratinera i ugnen tills de fått fin färg.

Sås: Skala och finhacka löken. Hetta upp smör i en kastrull Duchessepotatis: Skala och fräs löken. Häll och koka potatisen. på 1 msk grädde Sätt på ugnen på och låt puttra en 225 grader. När minut. Tillsätt sedan

144

tomatpuré, kalvfond, farinsocker, nästan all whiskey, soya och resten av grädden och låt puttra minst 20 minuter. Krydda mes svartpeppar och grönpeppar och låt puttra 5 minuter till. Red eventuellt av med maizena. Avsluta med att hälla i den sista skvätten whiskey. Servera med snabbkokt broccoli.


Alla

14/2

-dag!

Efterätt 145


Cheval

MIDDAGSTIPS – DESSERT

Chokladpavlova med maltesers, daim och chokladsås

146


Alla

14/2

-dag!

1 tårta Chokladmarängbottnar: 50 g mörk choklad 6 stora äggvitor 3 dl strösocker 3 msk kakao 1 msk maizena majsstärkelse 1 tsk vitvinsvinäger

Gör så här

Chokladmarängbottnar: Bryt chokladen i bitar och smält den försiktigt över vattenbad eller i mikro. Låt svalna. Värm ugnen till 175 grader. Lägg bakplåtspapper på en plåt. Vispa äggvitorna till mjukt skum. Tillsätt sockret, lite i taget och vispa till en fast marängsmet. Sikta ner kakao och majsstärkelse i marängen. Tillsätt vinäger och blanda till en jämn smet. Rör ner den smälta chokladen med några tag.

Mascarponekräm: 250 g mascarpone 2–3 msk socker 5 dl grädde 4 msk oboy 0,5 msk nescafépulver Fyllning: Maltesers 3 dubbeldaim

Fördela marängsmeten i en rundel på bakplåtspappret. Ställ in plåten i ugnen och sänk värmen till 125 grader. Grädda marängen i 1 timme till 1 timme och 15 minuter, betten ska vara hård och krispig runt kanten men fortfarande seg i mitten. Stäng av ugnen och låt plåten stå kvar i eftervärmen med ugnsluckan på glänt tills ugnen är sval. Fyllning: Vispa mascarponeost och socker krämigt. Blanda i grädden och vispa

tills blandningen tjocknar. Vispa i oboy och nescafepulver. Sätta ihop tårtan: Lägg försiktigt marängen på ett tårtfat och bred på mascarponekrämen. Halvera vissa maltesers och hacka daimen. Strö över hackade maltesers och daim. Ringla över chokladsås. Ät helst tårtan samma dag, men låt den gärna stå i kylskåp någon timme före servering. Till fikat – en annan dag 147


Cheval

MIDDAGSTIPS – TILL KAFFET

a g i s m u M

Så glömmer vi inte bort semmeldagen 28 februari!

SEMLOR med vaniljfyllning

16 semlor 4 tsk kardemummakärnor 3 dl mjölk 50 jäst 1 ½ dl strösocker 0,5 tsk salt 150 g rumsvarmt smör 1 ägg 11–12 dl vetemjöl 1 ½ tsk bakpulver

Gör så här

Stöt kardemummakärnorna fint i en mortel. Smula ner jästen i en bunke. Häll mjölken i en kastrull och värm till 37 grader. Häll mjölken över jästen och blanda så den löser upp sig. Tillsätt socker, salt, bakpulver, smör och ägg. Tillsätt lite mjöl i taget och arbeta till en smidig deg. Låt jäsa i

148

Fyllning: 400 g mandelmassa 1 skvätt vispgrädde 2–3 tsk vaniljsocker 8 dl vispgrädde ägg till pensling florsocker till dekoration

bunken under bakduk i ca 60 minuter. Stjälp upp degen på ett mjölat bord dela degen i 16 bitar. Forma till semmelbullar och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Sätt ugnen på 225 grader. Jäs under bakduk i 60 minuter. Vispa upp ett ägg och pensla bullarna. Grädda i mitten av ugnen i 5–7 minuter och låt sedan svalna.

Tipsn!de bullar

ekt Fr ys i går dir e t n i som så r bara och gö yllning tf mycke behövs r som gå ringen. e till ser v

Tillredning: Vispa grädde. Skär av topparna på bullarna och gröp ur innanmätet. Rör innanmätet krämigt med riven mandelmassa, lite vaniljsocker och en skvätt grädde. Fyll semlorna med mandelfyllningen, spritsa över grädde och lägg på locket. Pudra med florsocker.


En liten semla fÜrgyl ler fikastunden – och den ger massor av positiv ene rgi!

149


2-2017 finns att läsa på www.chevalmedia.se från den 3 mars

Nästa nummer I nästa nummer besöker vi den unga hopptalangen i norr – Unni Ragnarsson. Vi lägger även lite extra fokus på säkerhet. Vår serie med hästmassage fortsätter. Detta kommer att varvas med bra träningstips, prylar och mycket mer.

Cheval

Cheval 1 2017  

Tidningen för dig med hästar som livsstil! Möt dressyrardennern Torsten, Rasspecial ardenner, hoppning med John Hickey, clinics med Patrik K...

Cheval 1 2017  

Tidningen för dig med hästar som livsstil! Möt dressyrardennern Torsten, Rasspecial ardenner, hoppning med John Hickey, clinics med Patrik K...