10 minute read

Intervju med Gûnther Mårder om Företagsklimatet i Sverige

� VALÅRET 2018

Hederspriset för Årets Digitala Kommunikatör 2018 i Almedalen

INTERVJU MED GÜNTHER MÅRDER OM FÖRETAGS- KLIMATET I SVERIGE

2009 blev han listad av Affärsvärlden som en av näringslivets mest inflytelserika personer under 40. Sedan 2015 är han VD för organisationen Företagarna. Här berättar han om sin syn på hur vi ska ta företagandet i Sverige framåt i tiden.

20 Nummer 3 2018 ��Chef & Ledare

”Det är helt klart att det inte går att fortsätta att beskatta arbete så hårt och göra det till den grundläggande fundamentala skattebasen i samhället!”

– Om vi pratar om hur ny teknik kommer att stöpa om arbetsmarknaden saknar jag idag ett seriöst långsiktigt politiskt samtal om vårt skattesystem. Det är helt klart att det inte går att fortsätta att beskatta arbete så hårt och göra det till den grundläggande fundamentala skattebasen i samhället. Det måste till reformer som stimulerar i en helt annan utsträckning.

– Vi kommer att behöva fler människor som utbildar sig allt längre för att stå sig i den kunskapsekonomi som helt dominerar idag. Det måste också finnas tydliga incitament att vilja göra den resan för att bidra och bli en styrka som kan föra landets konkurrenskraft framåt. Det måste vara värt det att göra den investeringen och då går det inte med den struktur vi har idag med dagens skatter.

HUR SER DU PÅ AI - ARTIFICIELL INTELLIGENS? – Det beror på vilken arbetsmarknad vi vill ha. Min tro är att automatisering, digitalisering och robotisering leder till att vi tar bort regelbaserade arbeten.

– Många av de regelbaserade arbetena återfinns i den breda medelklassen. Det tar till exempel flera år att utbilda sig till tolk och språk styrs av regler. Det yrket kommer helt och fullt att tas över av automatiserade processer.

– Redovisningskonsult är ett annat exempel.

– En stor del av den breda medelklassen kommer att förlora sina arbeten. Vi ser också med den självkörande tekniken, att chaufförer av olika slag sannolikt kommer att fasas ut i den form vi känner till idag. Då måste man se vart den här arbetskraften ska ta vägen.

– Jag är övertygad om att vi kommer att få se en tudelad arbetsmarknad. En arbetsmarknad som dels innehåller en stor grupp av högavancerade

yrken av oregelbunden karaktär, där den mänskliga interaktionen är helt avgörande för arbetets framgång. Avancerade oregelbundna arbeten som är svåra att digitalisera, till exempel ledarskap i olika former.

– På den andra sidan kommer det att växa fram en efterfrågan på oregelbundna tjänster.

– Att renovera en lägenhet kommer inte att kunna automatiseras. Inte heller att bygga upplevelsen i samband med ett restaurangbesök, eller själva städningen av en byggnad eller en bostad. Det kommer i grunden att behövas en människa för att göra de flesta av det här arbetsmomenten.

– Jag tror att den delen av arbetsmarknaden kommer att växa. De som trycks undan från arbetsmarknaden, de som har regelbaserade arbeten, måste välja åt vilket håll de ska vandra.

VARFÖR TROR DU ATT FRÅGAN SÅ SÄLLAN TAS UPP I MEDIA? – Frågan är komplicerad att diskutera för den bygger på en okänd framtid. Den kommer heller inte att påverka nästa opinionsundersökning. Där har du nog det främsta svaret.

– Politiken har blivit mer kortsiktig. Det handlar inte som på marknaden om att skapa högsta möjliga nytta. Istället handlar det om att vinna flest av de 100 % rösterna som ska fördelas vart fjärde år. Det den ena vinner förlorar den andre.

– Tar vi konjunkturen just nu, är nästan alla vinnare. Om vi tittar bland företagare och bland individerna där arbetslösheten sjunker kan alla bli vinnare. Därför blir samarbetsviljan lägre hos politiker att hitta överenskommelser som för landet framåt.

HUR TROR DU MAN TÄNKER FÅ FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? – Här kommer politikerna i hög utsträckning att svara att en företagare i grunden också är en vanlig människa som har högt ställda krav på

skola, sjukvård och omsorg. Som vill ha fungerande vägar, bra infrastruktur och bostäder. Grundfunktionaliteten för ett samhälle måste finnas på plats.

– Sedan vill företagare också ha en ekonomi som växer och statsfinanser som är stabila. De brukar oftast lyftas upp som de viktigaste delarna för att skapa attraktionskraft för företagarna.

– Från Alliansens håll kommer man att säga att vi behöver underlätta företagandet genom att göra det enklare att driva, utveckla och starta bolag i Sverige. Vi kommer att behöva sänkt skattetryck.

MÅNGFACETTERADE ANSTÄLLNINGSFORMER – Vi behöver bredare möjligheter att få in folk på arbetsmarknaden genom en mångfacetterad anställningsform och med andra lönenivåer än idag.

– I Sverige har vi effektivt odlat en ”Gör det själv kultur”. Det är därför som Ernst Kirchsteiger närmast blir en husgud för oss. Varför? Jo för att han gör allting själv. I Sverige är det väldigt förmånligt.

– För det flesta människor är det till och med lönsamt att gå ner på 90 % arbetstid om man kan ägna de där sista procenten åt att fixa och dona hemma istället för att köpa hjälp av folk som är duktigare.

VAD FÅR DETTA FÖR KONSEKVENSER? – Det gynnar inte sysselsättningen. Samtidigt ser vi att trots att vi är ett så rikt land är det allt fler som blir utbrända. Vi ser psykisk ohälsa breda ut sig och vi diskuterar väldigt sällan bakgrunden till det här och lösningen på problemet.

– Vi skryter om att vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin har uppmätts i Europa, men det innebär samtidigt att det inte finns något annat land där det är så vanligt att båda två i ett par jobbar.

Nummer 3 2018 ��Chef & Ledare 21

”Vi behöver bredare möjligheter att få in folk på arbetsmarknaden genom en mångfacetterad anställningsform och med andra lönenivåer än idag.”

VAD SER DU FÖR LÖSNING PÅ DET? – Förändrade skattemodeller för köp av ganska enkla tjänster. Om du idag skulle anlita en rivningsarbetare i Stockholm som skulle hjälpa dig att riva något i ditt hem kommer du att landa på ett pris på 500 kr i timmen om det inte omfattas av ett rotavdrag.

– Det behövs en hög lön för att finansiera en timme på jobbet med det här rivningsarbetet en timme i hemmet. Det är inte många som har den lönen så egentligen haltar jämförelsen. Det förutsätter dessutom att du ger 100 % av din lön på att köpa en tjänst, många har även en kostnad för boende, mat och försäkringar.

– Det här visar hur absurt systemet är och varför ”gör det själv kulturen” är så stark i Sverige. Jag brukar ge som uppmaning, och det hade jag gärna sett från politiskt håll, att man tar sig en funderare som medborgare och privatperson.

”Vilka av de uppgifter som jag gör i hemmet, är av en sådan art att det finns andra människor som skulle kunna utföra arbetet lika bra eller kanske bättre än jag själv?”

– Du stjäl arbete från de här människorna. Vilken rätt har man som privilegierad, som har ett arbete, att stjäla de arbetstillfällena, de timmarna, som skulle kunna betyda en försörjning för en annan människa?

– Men det är få som skäms över att de går runt hemma och gör arbetsuppgifter som andra hade kunnat utföra bättre. Vi har vårt skattesystem där vi lutar oss tillbaka och säger ”Nej men vi har ju ett bidragssystem” som i grunden tar hand om dem som inte har ett arbete och så betalar vi jättehöga skatter.

– Det är en ond spiral. Varför betalar vi så höga skatter? Det är för att vi har ett system där vi motarbetar det som skulle kunna skapa arbete.

– Ulf Kristersson sade vid något tillfälle att det är en rimlig tanke att man skulle få behålla minst hälften av

det man tjänar. Och det kan man ju tycka? Det är inte orimligt. Men vi är inte där idag.

– Om man skulle leka med tanken rent principiellt. Tänk om vi skulle ha en politiker som sa ”Jo redan vid 40 000 kr i månaden, ska man ha möjlighet att kunna byta timme för timme. Jobba en timme extra på jobbet för att köpa en timme hjälp i hemmet. Oavsett om det handlar om hämtning och lämning av barn, förbereda maten hemma, fixa med tvätten, kunna göra ordning i trädgården eller skotta snön.

– Lek med tanken att du skulle ta in personer som du visste var rätt hyggliga på att utföra ganska enkla uppgifter och det kostade dig 80 kr i timmen. Jag tror att de flesta hade hittat mängder av arbetsuppgifter som de då hade velat lägga sina pengar på.

HUR KAN SKOLAN ANPASSAS BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? – Vi har en omfattande studie där vi ställer frågan till 6000 arbetsgivare. ”Vad är det du letar efter, hos en potentiell medarbetare?” och ”Vad är svårt att finna?”. Personer som är självgående, är ansvarstagande och uppvisar rätt attityd. Det var de tre saker som arbetsgivarna sa. Det är svårt att finna men högt efterfrågat.

– Då måste vi ställa oss frågan: ”Är vår skola uppbyggd och anpassad för att leverera rätt attityd, ansvarstagande och självgående personer? Vilka reformer kan vi göra på skolområdet för att stärka upp övningen av de här egenskaperna?

HUR SER DU PÅ VÅR LÅNGA SKOLGÅNG? – Jag skulle nog vilja hävda att vi har en överutbildningshets i Sverige. Det behöver inte vara så att alla måste skaffa sig de teoretiska grundkraven från gymnasieutbildning. Man kan gott klara sig om man ser till att specialisera sig på ett praktiskt yrke där kanske händerna är det viktigaste

arbetsverktyget. Det finns det ganska lite utrymme för idag.

– Jag träffar mängder av personer bland mina medlemmar, företagare som inte kom till sin rätt under skolgången. Personer som har en fantastisk drivkraft och som är beredda att kavla upp ärmarna och köra stenhårt. Tack vare deras fantastiska egenskaper skapas framgångsrika företag som bidrar med tillväxt och jobbskapande där skolan snarast hämmade dom.

– Många företagare säger att om de bara får in en människa som visar rätt attityd är de beredda att investera otroligt mycket i att lära den personen allt det den personen behöver för att fungera perfekt på den här arbetsplatsen.

– Jag tror att en hel del av utbildningen idag i hög utsträckning hade kunnat delegeras till företagen om man hittade former för att tidigt kunna anställa till rätt låga löner.

HUR SKA VI LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? – Det är otroligt lätt att mäta hur attraktivt ett land är. Det är bara att titta på våra exporterande bolag och se hur gärna de vill göra investeringar i Sverige och om det finns andra alternativ. Där är tyvärr utvecklingen rätt skrämmande.

– Man kan också fundera kring immigrationen. Vi vet vilka typer av människor som företag just nu skriker efter. I många av tillväxtregioner behöver man utvecklare.

– Vad är det som säger att vi inte skulle kunna införa ett system där vi står beredda att betala en peng för att attrahera de här människorna så att de etablerar sig? Alla människor som har en utbildning kan få ett etableringsstöd. Vi vet att de kommer att tillföra stora värden.

– I immigrationsdebatten har de länge funnits en fullständig förvirring. Självklart ska vi ta vårt ansvar när människor befinner sig i fara runt om

22 Nummer 3 2018 ��Chef & Ledare

– Idag bygger allt på att du ska ha tillsvidareanställning. Det är de som bildar grunden för hela vårt system. Det behövs omfattande reformer för att likställa förutsättningarna för den som är företagare med den som är anställd.

HUR KAN VI FÅ ERICSSON OCH NYA INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? – Det som behövs är ett sätt att rekrytera och bibehålla personal för att utveckla de här innovativa företagen och där är Sverige inte speciellt bra.

– Dels har vi inte de instrument som behövs när det gäller till exempel ersättning. Vi har optioner men det är fortfarande alldeles för klent och har

”Allting börjar med ett gott företagsklimat på hemmaplan. Löser man det, då skapar man också attraktionskraft för andra företag att komma hit.”

i världen, men man ska inte blanda ihop det med behovet av arbetskraft för att säkra vår framtida välfärd.

– Det är då det blir en ekonomisk debatt om flyktingmottagandet och där man säger att det är lösningen på vår framtid.

– Lösningen är förmodligen att vi skulle handplockat precis de personer som hade den utbildningsnivå och de språkkunskaperna i engelska som behövs för att snabbt kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det hade inte varit solidariskt.

– Därför ska man skilja på det. En del, det som handlar om flyktingpolitiken handlar om solidariteten. Den andra delen handlar om vår arbetskraftsinvandring. Den här sammanblandningen

har varit olycklig och den har skadat hela samtalet de senaste fyra åren.

– Jag skulle vilja se större och mer omfattande reformförslag. Ett exempel: Vad händer om varje enskild människa i Sverige får en SA-skattsedel och blir en egenföretagare med möjligheten att skicka fakturor för utfört arbete?

– Pengarna kan sättas in via Verksamt.se direkt till skattekontot där avgifter dras. De pengar som sedan kommer ut på det transaktionskonto som är kopplat till skattekontot kan då betraktas som en färdigskattad lön.

– Den här typen av större omfattande reformer saknas i politiken idag.

– Andelen som försörjer sig genom eget företagande ökar successivt och vi ser inga tendenser på att det avtar. Om vi tittar 10 år framåt i tiden kommer det att vara en allt högre andel som befinner sig i den gruppen. Då måste vi också ha ett försäkringssystem som är anpassat lika bra för de som är företagare som för de som är anställda.

för mycket begränsningar för att det ska kunna användas storskaligt.

– Sedan kan man även titta på bostadssituationen. I de tillväxtregioner där vi idag behöver väldigt mycket medarbetare till innovativa företag är det närmast omöjligt att få tag i en hyresrätt. Du måste ha ett stort kapital för att kunna ta dig in överhuvudtaget och etablera dig.

– Därtill har du de höga skatterna på arbete. Om du väl har ett arbete i Sverige kommer du att behöva långt mycket högre lön för att kunna få ut en motsvarande disponibel inkomst någon annanstans. Det blir inte lätt att konkurrera.

– Det vi kan konkurrera med är ett samhälle som karaktäriseras av en hög grad av tillit där tilliten är högre i Sverige jämfört med många andra länder men vi får fortfarande övertyga en amerikansk utvecklare om att i Sverige går 55 – 60 % bort i skatt.

■ ANNIKA HEGARDT

Nummer 3 2018 ��Chef & Ledare 23