Page 1

Stort valnummer – valår 2018 Stort valnummer – valår 2018

Chef & Ledare Chef & Ledare Nº3 2018 Nº3 2018 Nº3 2018

79 kroonor / www.chef-ledare.com

79 kroonor / www.chef-ledare.com 79 kroonor / www.chef-ledare.com

Partiledarna Partiledarna Partiledarna svararpå påfrågor frågor svarar svarar på frågor omföretagens företagens om om företagens situation Sverige situation iiSverige situation i Sverige

Vad händer med Sveriges företagande Vad händer med Sveriges företagande efter riksdagsvalet? Så här säger partierna. Vad med Sveriges efterhänder riksdagsvalet? Så härföretagande säger partierna. efter riksdagsvalet? Så här säger partierna.

Svensktnäringslivs näringslivs syn syn Svenskt Svenskt näringslivs syn påpolitik, politik, tillväxtoch och på tillväxt på politik, tillväxt och internationell konkurrens internationell konkurrens internationell konkurrens Günther Mårder, Företagarna, Nils Karlsson, Günther Mårder, Nils Karlsson, Ratio och MattiasFöretagarna, Goldmann, Fores svarar. Günther Nils Karlsson, Ratio ochMårder, MattiasFöretagarna, Goldmann, Fores svarar. Ratio och Mattias Goldmann, Fores svarar.

Framgångsrikt Framgångsrikt företagande företagande Mattias Borg, vd på Learnifier Mattias Borg, vd på Learnifier delar med sigvd avpå sina kunskaper. Mattias Borg, Learnifier delar med sig av sina kunskaper. delar med sig av sina kunskaper.

Oriflames framgångsrika kampanj Oriflames framgångsrika kampanj Företagsledare och tillväxt. Oriflames framgångsrika kampanj Företagsledare och tillväxt. Forskning från Handelshägskolan Företagsledare och tillväxt. Forskning från Handelshägskolan Skydda ditt bolag mot Forskning från Handelshägskolan Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare 1 Skydda ditt bolag mot . cyberattacker Skydda cyberattacker ditt bolag mot.


ETT VAL MED MÅNGA VÄGSKÄL

Nummer 3 2018 Stort valnummer – valår 2018

Chef & Ledare Nº3 2018

79 kroonor / www.chef-ledare.com

Partiledarna svarar på frågor om företagens situation i Sverige Vad händer med Sveriges företagande efter riksdagsvalet? Så här säger partierna.

Svenskt näringslivs syn på politik, tillväxt och internationell konkurrens Günther Mårder, Företagarna, Nils Karlsson, Ratio och Mattias Goldmann, Fores svarar.

Framgångsrikt företagande

Oriflames framgångsrika kampanj

Mattias Borg, vd på Learnifier delar med sig av sina kunskaper.

Företagsledare och tillväxt. Forskning från Handelshägskolan Skydda ditt bolag mot cyberattacker.

PÅ OMSLAGET MODELL: MATTIAS BORG, VD LEARNIFIER FOTOGRAF: JOAKIM HOVREVIK

Stora delar av världen har haft en osedvanligt gynnsam ekonomisk situation i tio år. Flera omvärldsfaktorer pekar på att vi kan vara på väg in i en turbulent period och ett globalt konjunkturskifte som kommer efter goda år. Genom historien har lågkonjunkturer övergått i högkonjunktur när teknikskiften skapat nya möjligheter och ny efterfrågan. Eller när nya delar av världen kommit in en utvecklingsfas. Nu står vi inför många osäkra faktorer och nyckfulla politiska ledare. Dock har vi ett allt mer uppenbart behov av kraftåtgärder när det gäller klimatfrågan. Detta är både ett hot och en möjlighet till omställning som skapar ökat välstånd och nya arbetstillfällen.

REDAKTIONSCHEF/TIDNINGSMAKARE Annika Hegardt annika@chef-ledare.com

Inför valet den 9 september har vi frågat politiska partier hur de ser på näringslivets möjligheter. Deras svar är mycket intressanta och gäller ju inte endast till valdagen utan är inriktningar för politik och visioner som kommer att gälla under flera år eftersom den parlamentariska realiteten kommer att kräva samarbete och kompromisser. Ett konstruktivt samarbete är också förutsättningen för att människor ska ha tilltro till demokrati och dialog. I detta nummer av tidningen Chef & Ledare har vi också vänt oss till Fores, Företagarna och forskare för att höra deras syn på ett bra utvecklingsklimat. Även utbildning är en nyckelfaktor för utveckling och stabilitet och därför har vi valt att beskriva Learnifers syn på / arbete med modern kompetensutveckling. Trevlig läsning! CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anders Åkerman anders.akerman@kompetensgruppen.se

Allt material i denna publikation lagras digitalt och kan även komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till publikationen anses medge såväl digital lagring som publicering. Chef & Ledare behandlar personuppgifter enligt kraven i dataskyddsförordningen, GDPR. Denna tidnings utlåning i förvärvssyfte förbjudes. Eftertryck av text och bilder förbjudes.

2

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

ORIGINALPRODUKTION Patrick Dunbar patrick@dunbar.se ANNONSFÖRSÄLJNING Pierre Dunbar 070-765 51 12 pierre@dunbar.se KORRLÄSNING Erica Dunbar ADRESS KompetensGruppen i Sverige AB Gubbängsvägen 86 122 45 Enskede, Stockholm Tel: 08-20 21 10 KONTAKT redaktion@chef-ledare.com


NUMMER 3 2018 4

32

4 10

20

Partiledarna svarar på frågor

24

28

20 24 28

10

4

Intervju – Mattias Borg Vd och grundare av Learnifier

10 Intervju – Kristina Backlund Oriflames tidigare Global Creative Director 14 Forskning – Påverkar företagsledares lärstilar tillväxten?

I e-tidningen är alla webbadresser, annonser och länkar klickbara! Dubbelklicka sidan för att zooma.

16 Forskning – Världens högsta marginalskatt 20 Intervju – Günther Mårder Om företagsklimatet i Sverige

Intervju - Mattias Borg

Vd och grundare av Learnifier

Intervju - Kristina Backlund Oriflames tidigare Global Creative Director

Intervju - Günther Mårder

Om företagsklimatet i Sverige

Intervju - Nils Karlson

Om forskningen och företagandets villkor

Intervju - Mattias Goldmann Om företagande, utbildning och klimatarbete i Sverige

24 Intervju – Nils Karlson Om forskningen och företagandets villkor 28 Intervju – Mattias Goldmann Om företagande, utbildning och klimatarbete i Sverige 32 Frågor till Sveriges rikstagspartier 52 Sponsrande intervju – Mattias Borg och Katja Møller Digital onboarding till den mobila generationen 54 Pressmeddelanden och nyheter

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

3


INTERVJU MED

MATTIAS BORG Vd och grundare av Learnifier

4

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

Learnifier växer med mer än 50% per år sedan lansering. I en tid där andra framgångsrika företag växer med hjälp av funding och venture kapital har Learnifier och co-founder teamet nått snabb framgång utan den typen av investeringar. Learnifier växer med 100 kunder i 25 länder och mer än 500 000 deltagare. Det svenska bolaget heter Dabox AB. Learnifier är ett registrerat varumärke inom EU.


"Vi ser att kunder fortfarande frågar efter ett learningmanagement system, men vi tror att man nu börjar röra sig mot nya visioner. Det kommer behövas ett mycket större fokus på dynamiskt- och snabbrörligt lärande." – Jag kommer tydligt ihåg det som födde tanken och iden med Learnifier. Jag står och kör ledarskapsutbildningar och hör mig själv dra samma skämt och samma historier dag efter dag. Med min tekniska bakgrund och erfarenheterna från den digitala världen insåg jag att vi borde kunna göra det här på ett helt annat och mycket bättre sätt. Det kändes väldigt ineffektivt att föreläsa om samma teorier om och om igen när det stora värdet låg i övningar, tillämpningar och diskussioner. Det var grunden till Learnifier som vi körde igång 2012. – Det var egentligen tre saker som redan då var viktiga för oss. Vi såg att mobilerna var på väg att slå igenom stort och på bred front och vi insåg att det här skapar möjligheter. Istället för att som i traditionell e-learning, knappa sig igenom slides med hjälp av en dator så kan man börja använda sin mobiltelefon och dra nytta av tid som man inte använt tidigare. Framförallt chefer och ledare som har ganska trångt om tid när de väl är på kontoret och sitter vid datorn. – Video hade också blivit mycket enklare att producera och konsumera och det passade väldigt bra ihop med mobilen. Det tredje vi såg var enkelheten. För att man ska ta till sig det här behöver det vara superenkelt. Allt från hur man navigerar till hur man kommer igång. – Jag brukar säga ”Det är inte meningen att man ska behöva lära sig ett system för att kunna lära sig digitalt.” Ska man lära sig ledarskap då är det de som ska vara i fokus. Själva systemet får inte ligga i vägen. – Vi var två personer, jag och Jerker Klang vår CTO, som körde igång det här. 2012 byggde vi första versionen av produkten. – De två första kunderna var ett stort amerikanskt utbildningsföretag, The Ken Blanchard Companies och Great Leaders, ett svenskt bolag som jag hade varit med och grundat. Det gjorde att vi kunde testa Learnifier både på en lokal svensk marknad, på

ett litet bolag och på en större global spelare som The Ken Blanchard Companies. Dessa båda är fortfarande kunder till Learnifier. – På tal om erfarenheter och att starta bolag. Det finns fördelar med att ta in en så pass stor kund som The Ken Blanchard Companies från start. De har kapital och finanser och mycket resurser. Nackdelen är att de ställde extremt höga krav. – 2012-2013 och halva 2014 brukar jag beskriva som tiden när vi hade den gula gruvhjälmen på och var nere i gruvan och byggde produkten. – 2014 började vi träffa kunder och anställde våra första personer. Därmed startade den kommersiella resan med Learnifier. HUR BYGGDE NI VARUMÄRKET? – Det var en resa i sig själv. Namnet Learnifier, är en kombination av ”amplifier” korsat med ordet ”learning”. Vi hade sedan dag ett ambitionen att göra en internationell resa och sälja online på nätet. Domännamnet är av avgörande betydelse. Learnifier. com var ledigt och namnet har känts starkt och bra. – När det handlar om varumärket i bredare mening så vill vi ta en position där vi utmanar de befintliga e-learning-systemen. Vi upplever att de i många fall har varit drivna av learning-management. De innebär att man fokuserar på hanteringen av utbildningen snarare än att fokusera på själva lärandet. Vi tycker att vi har kommit med ett annat perspektiv som är snarare från lärandeperspektivet. – Det är en kamp att förklara skillnaden på ett bra sätt för marknaden och potentiella kunder. Vi ser att kunder fortfarande frågar efter ett learning-management system. men vi tror att man nu börjar röra sig mot nya visioner. Det kommer att behövas ett mycket större fokus på dynamisktoch snabbrörligt lärande. Det är svårt att planera fem år framöver. Det som du säger själv, om det är ett halvårs omsättning på kunskap då kan man inte lägga flerårsplaner.

VILKEN SOCIAL PLATTFORM HAR NI VARIT MEST AKTIVA PÅ? – Vi har annonserat en del och vi har testat i stort sett alla plattformar. Den som presterar bäst just nu och är lite taktisk i karaktären det är Facebook där vi kör diverse kampanjer. När det gäller själva försäljningen av produkten har vi hittills förlitat oss på ganska traditionell försäljning. Vi söker upp kunderna, förklarar vad det här är för någonting och vilket värde det kan skapa för dem. – Det kanske är först nu de senaste 12 månaderna som vi på allvar har börjat jobba mer strategiskt och också lagt mer resurser på marknadsföringsbiten. Tidigare har det varit lite mer Ad hoc. NÄR VÄNDE DET PÅ ALLVAR? – Under senare delen av 2016 kände vi att det började ta fart. Ur mitt perspektiv vill jag hela tiden att det ska gå mycket snabbare. Det är väl lite av min roll och person, Vi har inte tagit in något kapital i det här bolaget. Vi har hela tiden växt på de intäkter vi har genererat genom våra kunder. Vi har egentligen jobbat med plus minus noll hela vägen för att kunna bygga den här resan. Det är helt självfinansierat. ÅREN 2016 – 2018 – Omsättningen har tagit fart och framförallt antalet kunder. Givet den affärsmodell vi har, en abonnemangsform, så tar det ett tag innan intäkterna växer eftersom intäkterna kommer i efterhand. Det är egentligen under 2016-2017 som en stor del av tillväxten sker och det började bli volym på affären. – Återigen tillbaka till den här visionen om var vi vill vara och vad vi siktar på. Vi jobbar med våra försäljningsinsatser, framförallt på den svenska marknaden, även om vi redan idag har många kunder ute i världen. Jag startade till exempel i morse upp en kund i Indonesien så kundbasen är extremt spridd. – Våra sälj och marknadsinsatser är fortfarande fokuserad kring Sverige. Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

5


"När vi ser hur snabbt saker rör sig är jag väldigt skeptisk till människor som säger att de redan kan. Det är klart att man måste kunna berätta vad man kan och vara stolt över det men nyfikenheten är så otroligt central."

Vi har en modell som bygger på slimmade processer och en slimmad organisation vilket ger en låg kostnad. Vi vill kunna nå ut till så många som möjligt men det kräver samtidigt att vi får in många kunder för att det ska vara en attraktiv affär. HUR VÄLJER DU ETT BRA TEAM? – Förutom den uppenbara kompetensdelen så finns också kulturdelen, med personer som har den rätta skärpan men också ödmjukheten. När vi ser hur snabbt saker rör sig är jag väldigt skeptisk till människor som säger att de redan kan. Det är klart att man måste kunna berätta vad man kan och vara stolt över det men nyfikenheten är så otroligt central. – Vi är tio anställda idag och vi är ute och rekryterar nu. Vi har precis anställt en ny säljchef som kommer in i augusti. Teamet under hösten kommer att växa till 12-14 personer. Vi är i en snabb tillväxtfas och nu skjuter vi även till ytterligare eget kapital för att snabba på den här tillväxtresan. VART GÅR DU NÄR DU REKRYTERAR? – Vi har jobbat med tre olika rekryteringsfirmor. Det har varit två mer generella och en superfokuserad som bara jobbar med utvecklar rekryteringar. Det har varit rätt utmanande att hitta rätt typ av kompetenser. Det är ett otroligt hårt sug på Stockholmsmarknaden. Vi har jobbat med headhunting och i vårt personliga nätverk. De två senaste rekryteringarna kommer ur personliga nätverk. Vi har också använt Headhunters för vissa roller. VILKA KOMPETENSER ÄR SVÅRAST ATT FÅ TAG PÅ? – Vi har haft utmaningar med en viss typ av utvecklar kompetenser, framförallt Frontend-utvecklare. Det finns absolut personer på marknaden men vi har en ganska avancerad lösning. Det krävs en viss höjd och en

6

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

viss senioritet som det har varit svårt att hitta. Det är också ett upptryckt prisläge. Löneläget är otroligt högt. HUR SER DU PÅ ATT TA IN UTVECKLARE FRÅN ANDRA LÄNDER? – Vi kommer troligtvis redan den här veckan att köra igång ett projekt med Ukraniska utvecklare. Vi kommer att använda dem i specifika projekt som är ganska isolerade, inte i vår kärnkompetens. I det här fallet rör det sig om utvecklingen av en Mobil App. Det är någonting de kan göra separerat från vårt övriga produktutvecklingsteam. – Än så länge har vi byggt vårt utvecklingsteam här på plats men det är mycket möjligt att vi kommer att fortsätta att komplettera med kompetens från andra länder. Det ser vi egentligen inget hinder med. Jerker Klang vår CTO, jobbar från annan ort någon månad här och där. Vi är ganska vana att jobba utspritt som organisation vilket gör att det blir enklare att ta in folk som sitter på annan ort än Stockholm. – Vi jobbar med en Ukrainsk tjej i Sverige vad gäller marknadsföring och vi har ett antal konsulter som vi jobbar med. HUR SER DU PÅ DIG SJÄLV SOM LEDARE? – Det finns en reflektion nu när teamet har växt. Det är en markant skillnad på att vara fyra personer och att växa till tio personer. Det börjar bli många som kommer in och som behöver ta ett större ledaransvar. Det ställer ett annat krav på ledarskapet från mig. Tidigare har jag kunnat vara involverad i väldigt mycket detaljer. Nu behöver jag släppa på det för att vi ska kunna röra oss snabbt framåt. Det kräver en transformation av mitt ledarskap. – Vad gäller min ledarskapsstil så ska jag väl säga att utmaningen ligger i att jag gärna ger stort förtroende och stor frihet. Det är i grunden positivt men jag vet ju själv också att

ibland behöver man ganska mycket ledarskap. Framförallt om man är mer junior. Där kommer man tillbaks till kravet att vara flexibel som ledare. Att förstå vad som motiverar andra personer. Vilken kompetens de har, vilket läge de befinner sig i och hur snabbt de vill utveckla sin resa. Vissa är komfortabla med att vara i en roll under flera år medan andrar hela tiden vill röra sig framåt. VAD SÄGER DU OM DEN SVENSKA MÖTESHYSTERIN? – Jag är på sommarstället med släkten nu och vi hade faktiskt en diskussion just om möteskultur. En av killarna som var med i diskussionen hade varit på Volvo. Han beskrev bland annat hur man på storföretagen ofta har en möteskultur med både förmöten, möten och eftermöten. Det är något som vi extremt hårt strävar efter att inte ha. Vi har ett stående möte i veckan och vi försöker hålla stående möten till ett minimum. Samtidigt så tror jag på kraften i teamwork och att jobba tillsammans. Den typen av arbetsmöten är viktiga men då utan att man blir absorberad av att sitta i möten. SILICON VALLEY I NORRA KALIFORNIEN OCH UTVECKLINGEN AV TECHBOLAG – Vi precis som många andra företag tittar på de techbolag som kommer från Silicon Valley. Vi tittar på deras arbetsmetoder. Hur man bedriver effektiva möten. Hur man fokuserar på det som är mest viktigt, hur man vågar experimentera och testa sig fram. Det handlar inte om att eliminera risker hela tiden utan om att våga ta stora risker. Vi vet att det krävs för att man ska kunna röra sig snabbt framåt. – Om det inte är ett helt ”irreversibel” eller förhastat beslut så brukar jag säga att det är bättre att ta ett beslut och röra sig framåt. Det värsta som kan hända är att jag eller någon


annan blir en flaskhals. Det är klart att det inte alltid är så det fungerar men det är bra att ha den mentaliteten och den kulturen. ÄR DU BRA PÅ ATT DELEGERA? – Nej det är jag faktiskt inte. Det har varit ganska utmanande för mig personligen. Min styrka är att jag kan jobba både i ide-världen och i detaljvärlden. Det gör att jag kan slutföra saker snabbt. Mina svagheter är att prioritera och sätta mål för andra på ett bra sätt. Det är någonting jag får jobba med kontinuerligt. OM DU TÄNKER PÅ VISIONEN, VAD ÄR NÄSTA STEG? – När vi körde igång det här så pratade vi om att vi gjorde en evolution av hur lärande går till. Vi pratade om att lärande till stor del fortfarande bedrevs i ett klassrum mellan 9 och 5. – Det första vi ville göra var att förändra detta så att lärande istället skedde över tid. Inte 9-5 utan under 30, 60 eller 90 dagar. Till viss del har vi nått den visionen. Vi har

– Att ge möjlighet till de som har kunskapen att dela med sig av den inom ett ”community”. Det kan vara inom ett team eller en organisation till exempel. Det känns som om vi fortfarande bara är och skrapar lite i början av den visionen. Det är den resan vi ger oss ut på nu och där vi jagar de bolag som tycker det känns spännande att dra i den riktningen. Alternativet är att kunskapen sitter någonstans centralt där den ska skjutas ut och där man sedan ska se vem som har gått vad. Vår vision är snarare att lärandet är något som flyter mycket friare i organisationen. FÖRDELAR, NACKDELAR MED ATT STARTA ETT FÖRETAG I SVERIGE? – Rent generellt kan man säga att vi har bra förutsättningar. Det är bara att titta på USA och se hur mycket mer administration det är där. I Sverige kan man i stort sett sätta upp ett bolag och sköta alla typer av ärenden via sin mobil. Det tycker jag är fantastiskt. Den delen av administrationen är otroligt smidigt.

"Det handlar inte om att eliminera risker hela tiden utan om att våga ta stora risker. Vi vet att det krävs för att man ska kunna röra sig snabbt framåt." jobbat med de mest framgångsrika företagen, inte bara i Sverige utan också internationellt, för att göra den här transformationen. Den resan vi fortsätter på nu är att ändra synen på var lärandet kommer ifrån, var själva kunskapen kommer ifrån. Där har vi de senaste sex månaderna skjutit rejäl fart. – De flesta vi har jobbat med har haft någon central del, ett utbildningsföretag eller en HR-avdelning som sedan utbildar resten av organisationen. Vi tror att det kommer att se annorlunda ut i framtiden. Vi tror inte att en central enhet kommer att sitta med kunskapen. Till viss del absolut, men det kommer att ske en klar förflyttning mot att kunskapen finns ute i organisationerna eller längst fram i organisationerna. Vi vill att Learnifier ska vara ett verktyg för att kunna ge den möjligheten ”power people to share knowledge”.

– Det som man kan ha åsikter om är möjligheten att låta medarbetare få köpa in sig i bolaget. Det kan vara optioner eller annat. Vi vill att alla ska få vara med på den här resan och där är förutsättningarna i Sverige inte bra. Det känns som att det färgas lite av att entreprenörerna sitter och har det ”gött” och ”cashar in pengar” där man snarare borde ha synen att det är ett hårt arbete och att man vill dela med sig så att fler får vara med på resan. – Jag har varit en del i Kalifornien, i Silicon Valley. Det är klart att det är ett par snäpp bättre på alla sätt och vis gällande nätverk och erfarenhet. Samtidigt är Stockholm en otrolig smältdegel för kompetens inom olika områden. VAD KAN DU SÄGA OM SKATTETRYCKET? – När man förklarar för en amerikan hur mycket jag behöver betala för

att kunna betala ut 10 000 kr så är det klart att de blir smått chockade. Skatten på 60 % plus momsen när de köper saker och att det sammantaget blir väldigt lite kvar. Det är otroligt dyrt att ha personer anställda. – Det skulle vara spännande att se om man kan ta fram förslag för att skjuta upp de här kostnaderna för bolag som befinner sig i en tillväxtfas. Man konkurrerar ju fortfarande med Spotify eller King som ju faktiskt inte är i en startupfas längre. Man konkurrerar om kompetensen och det är klart att det är utmanande när läget är som det är. Entreprenörskap skapar arbetstillfällen så man borde kunna hitta ett bättre upplägg. – I Sverige är vi ganska frikostiga med bidrag, allt från Vinnova till diverse organisationer. Man skulle omfördela det på något sätt så att man träffar lite bredare. Det känns som om det rinner ut väldigt mycket pengar där som man skulle kunna stoppa i lite andra hål. TRANSFORMATIONEN ÄR HÄR – DET GÄLLER ATT VARA MED PÅ TÅGET – Du har AR (Augmented reality, en kombination av verklighet och ett visuellt lager av data, red. anm.) och VR (Virtual reality, en simulerad miljö - tagen från verkligheten eller uppdiktad, skapad med hjälp av datateknik, red. anm,) AR-tekniken kommer väldigt stark redan nu och med stora möjligheter. – Det går att ersätta ledarskapsutbildning och rollspel i ett klassrum med AR och VR. Transformationen är verkligen här och det går otroligt snabbt. Vi jobbar idag med olika utbildningsföretag och de är högst osäkert om de är kvar om ett år. Det är fortfarande mycket utbildning som sker traditionellt, men jag tror att man om några år kommer att säga att man är chockad över hur snabbt det gick. Det slår och det kommer att slå rejält. Det finns en stor uppsida men det gäller att vara med på tåget.

ANNIKA HEGARDT Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

7


Årets viktigaste arena för ekonomer och företagare Som besökare på Ekonomi & Företag får du två dagar fyllda med kunskapsutveckling, nyheter samt ny inspiration! Träffa +70 ledande leverantörer Hitta ditt nya affärssystem, få hjälp med momsfrågor, elektronisk fakturering och mycket mer!

Nätverkande

+40 seminarier

Utökade ditt kontaktnät på branschminglet och i utställningen.

Utbilda dig och personalen. Seminarier inom ledarskap, employee branding, ekonomi och mycket mer!

rén! adst n e st Frita din koiljett påag.se

t éb Häm a entr hfore fri mioc no eko

Svante Randlert, Employee branding expert Blir en Drömarbetsgivare!

Alexander Bard Internet 2.0

Hämta din kostnadsfria entrébiljett på ekonomiochforetag.se

Huvudpartner:

Guldsponsor:

Silversponsorer:

Anna Kinberg Batra Ledarskap när allting förändras


salabim.com

LÄTT BLIR RÄTT Optapad® är en ny typ av ergonomisk mus som du kan styra med rörelser som du känner igen från smartphones och surfplattor – tap, scroll, pinch och swipe. Precis som vanligt. Det gör att inlärningströskeln blir låg. Du kommer igång direkt och behöver inte ta tid från ditt vanliga arbete för att lära dig din Optapad. Och i kombination med Optapads tangentbord får du de bästa förutsättningarna för en riktigt ergonomisk arbetsdag. Ergonomi är allt annat än trösklar. Det ska inte kännas utan bara fungera. Och underlätta. För när det är lätt – blir det rätt. Vill du veta mer om hur vi tillsammans gör din arbetsplats mer ergonomisk – gå in på optapad.com, så får du prova gratis.

30 DAGAR GRATIS! Registrera dig för en gratis provperiod på optapad.com Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

9


Från New York till Sverige som AD

INTERVJU MED

Kristina Backlund

Oriflames tidigare Global Creative Director. Proffs på brand building som under sin tid på Oriflame legat bakom flera av deras mest framgångsrika kampanjer och sett deras aktie öka i värde med 400%

VAD HAR FORMAT DIG? – Min syrra berättade för familjen att hon skulle bli journalist när hon var sex år. Jag berättade att jag skulle bli Art Director när jag var tretton år. Vi har nog fått det med oss hemifrån båda två från att ha haft en väldigt driven mamma och pappa. Vår pappa gick tyvärr bort när jag var 16 år. – Jag har fått mycket driv och självförtroende, speciellt från mamma. Sedan tror jag mycket på ”grit”. (Angela Duckworths omfattande forskning visar att det är ”grit” som avgör hur långt du når, inte nödvändigtvis talang red.anm.) – Jag har alltid haft mycket ”grit”. Jag har kanske saknat uppenbar talang men jag har alltid haft extrem framåtanda och ska klara av saker, utvecklas och bli kompetent på det jag är passionerad över. Det kommer också från passionen som är mitt grunddrivmedel tillsammans med mycket jävlar anamma. Det har gått hand i hand. – Nu när jag är äldre kan jag se att min passion kan styras och riktas mer, men jag tror mycket på att man antingen föds med grit eller inte.. I mitt unika

10

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

fall så var detta i kombination med en passion för kommunikation och design. – Jag definierar ”grit” som driftighet. Har du driftighet kan du med passion skaffa dig talang genom att konsekvent träna. ”Grit” har inget med talang att göra. Det finns många som har en medfödd talang som kanske ändå inte blir framgångsrika för att de saknar ”grit”. – Det enda jag ville när jag var liten var att bli vuxen så att jag fick bestämma själv. Jag var väldigt

influerad av tidningar som Veckorevyn som hade jobbspecial om drömyrken. Första gången jag läste om yrket Art Director var jag fast. – Redan när jag var 14 år hade jag stakat ut vad jag skulle gå för skolor. Min mamma räckte mig en pamflett som syokonsulenten hade på den tiden. Där stod det banktjänsteman. ”Du kan väl överväga det här?” säger min mamma. Det var inte det att hon var snobbig på något sätt utan att det representerade trygghet. När jag sedan fullföljde utbildningen så blev hon mycket mer trygg med mitt val ”OK hon vet vad hon gör”. Jag var målmedveten väldigt tidigt. – Jag gick på Beckmans. Det var där jag ville gå, sedan hade jag som mål att börja jobba för Brindfors reklambyrå. Jag hade turen att landa ett jobb där på en gång efter Beckmans. Det här gick väldigt snabbt. Jag var på Brindfors i två år, sedan flyttade jag till New York. VAD VAR SKÄLET TILL ATT DU FLYTTADE TILL NEW YORK? – Jag var influerad av att bo utomlands. Eftersom jag läste på om allt som hade med reklambranschen att göra så visste jag också redan när jag var ung att jag skulle bo i San Fransisco, London eller New York, där man var bäst på reklam och kommunikation. - Jag var 26 år när jag flyttade till New York. Den sommaren tog jag ledigt och sökte jobb där och landade mitt första jobb i New York på Deutsch. – Då var det så himla ironiskt eller lustigt att Uffe Sandberg, som var min chef på Brindfors på den tiden, semestrade i New York de där två veckorna och han ville träffas hela tiden. Jag sprang på intervjuer och träffade byråer så han tyckte säkert att jag var jättemärklig som inte bara ville hänga. Jag var där och sökte jobb och det kunde jag ju inte säga till honom.

”Jag definierar ”grit” som driftighet. Har du driftighet kan du med passion skaffa dig talang genom att konsekvent träna.”


“15 års erfarenhet i New York motsvarar 30 års erfarenhet någon annanstans.”

15 års erfarenhet i New York motsvarar 30 års erfarenhet någon annanstans. Det är så intensivt, utlämnande, förödmjukande, fantastiskt, kreativt, konstruktivt och närande. Det är helt unikt. – Jag tillhörde absolut inte toppskiktet. Jag har aldrig tillhört toppskiktet inom någon skola eller klass som jag har gått. Men jag har absolut tillhört toppskiktet bland de som har velat väldigt mycket. Min inre drivkraft, det jag drivs av, är att skapa en bättre värld. Det är också utgångspunkten för allt jag gör.

– När jag sedan blev tvungen att säga till honom att jag skulle flytta till New York om två veckor, blev han inte glad. Han tyckte väl att jag borde ha sagt det tidigare eftersom vi hade träffats där, men det gör man ju inte. – Sedan var det en annan rolig anekdot. Den person som på den tiden var VD för Brindfors, Björn Larsson, han var så stöttande. Jag ringde till honom och berättade att jag hade fått jobb på Deutsch och att de ville att jag skulle börja efter midsommar, två veckor senare. – Jag undrade om jag kan säga upp mig så här snabbt och undrar dessutom om jag kunde få tjänstledigt om det inte blir någonting av det här. Då

svarar han: ”Vet du vad, grattis! Du får hur lång tjänstledighet som helst bara du lovar mig en sak. Att jag har första tjing på dig när du flyttar tillbaka till Sverige”. – Jag var 26 år och skulle flytta till ett annat land. Det var en trygghet och en stor gest som jag verkligen uppskattade. Det var också det jag behövde för att känna ”OK nu kör jag”. Det finns alltid en möjlighet att återvända, men först 15 år senare så flyttade jag hem. VAD TOG DU MED DIG FRÅN NEW YORK TILL SVERIGE? – Övning ger färdighet och de tycker jag faktiskt är det mest fantastiska med New York. Ibland så säger jag att

TITTAR DU PÅ VAD ANDRA GÖR? – I min kärna, varför jag vaknar på morgonen, finns en slags drivkraft i att göra gott. Hur jag sedan applicerar detta syns i mina livsval. Jag vill jobba med företag eller produkter, som jag känner något för. Pulsen måste gå upp. Jag måste bli intresserad eftersom jag jobbar med att förtydliga någons ide. Till exempel iden om ”Vad ska Oriflame stå för? Hur skärper man Oriflames budskap?” Det är en fantastisk gåva att få jobba med ett företag som Oriflame som har så många bra förutsättningar. – Företag börjar mer och mer förstå att designers kommer in och jobbar strategidrivet. Jag vet inte om du har följt IBM, men de har anställd över 1000 nya designers som är involverade hela vägen i varje ny produkt som utvecklas. Det är ett skifte. SKILLNADER MELLAN NEW YORK OCH SVERIGE? – Det som har varit det mest uppenbara är hur man fördelar arbetet, och där arbetsfördelningen är väldigt tydlig. Det gör saker och ting mycket lättare när man vet vem som exempelvis ska bestämma. Det blir ett tydligare ledarskap. Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

11


– Jag tycker också att jag har mått bra av ett tydligt ledarskap. Jag känner att jag har fått utvecklas under någons vingar. Jag har känt att här har jag ett förhållande som jag relaterar till. Sedan har det också varit ett tufft arbete under de där vingarna. Jag har haft turen att ha haft flertalet fantastiskt duktiga Creator Directors som jag har jobbat för. – I Sverige är man mån om att ”Nu har ju jag fått den här uppgiften, ska inte jag få lösa den som jag vill?” Det blir väldigt mycket att man ifrågasätter den som faktiskt har blivit utsedd av företaget eller bolaget att driva arbetet. Det är ett ständigt ifrågasättande, vilket kommer tillbaka till att i Sverige så ska vi bestämma allting kollektivt. – Jag är mycket för att man ska involvera teamet när man definierar målbilden. Målet för mig ska vara glasklart. Som ledare ska jag ta truppen dit och jag måste vara trovärdig när jag gör det. – Det är ganska chockerande att se hur mycket arbetstid som går till spillo för att man inte tillåter de som är utnämnda till att vara ledare, gruppledare, chefer, mellanchefer att få göra sitt arbete. HUR MYCKET AV DINA ERFARENHETER FRÅN NEW YORK KUNDE DU TA MED DIG TILL SVERIGE? – Jag hade med mig mycket av min tydliga ledarstil från New York där du är van att kunna navigera i ett företag eller en grupp och där du uppmuntras att vara tydlig och berätta var skåpet ska stå. – Jag har nog varit väldigt amerikansk i mitt sätt att leda folk. Sedan har jag under åren lärt mig att de inte riktigt går i Sverige. Jag ska villigt erkänna att jag absolut upplevt konflikter i mitt sätt att vara som ledare vilket har gjort att jag försöker vara mycket mer inkännande. Sopa isen innan, och vara förberedd på det som kan komma. – För mig är amerikanskt ledarskap att man har ett tydligt mandat. Och man förstår vad målet är. Den tydligheten beundrar jag hos amerikanare. Folk blir väldigt lojala i teamet. Man tycker verkligen att man jobbar för den bästa Creative director:n. Han eller hon är så fantastisk och tar mig till nya nivåer. I Sverige är det ”Jaha varför är hon Creative director? Varför fick inte jag det där jobbet?”, ”Jag har ju också jobbat i tjugo år”. – I New York slutade jag på JWT 2007 efter åtta år. (J. Walter Thompson är ett av världens mer kända

12

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

It’s not your years — it’s how you wear them.

mark nadskommunikationsmärken och har sitt huvudkontor i New York, red anm.). – Jag började frilansa och fortsatte jobba med flera av de kunder som jag hade jobbat med på JWT. Jag hade aldrig sett mig själv som en frilansande entreprenör innan. – Under den tiden träffade jag en svensk man som har en verksamhet i Sverige. – 2008 fick vi barn och det föll sig naturligt att vi skulle ta oss lite tid här i Sverige. Efter det så åkte vi inte tillbaka till New York. Lehman Brothers kraschen hände också vid den tiden. (Den finansiella krisen 2007–2008, som tog sin början på USA:s lånemarknad, drabbade större delen av världen från och med mitten av 2008. Banken Lehman Brothers drabbades av en finansiell kris i september 2008 och ansökte om konkursskydd, red anm.) DU HAR INGA PROBLEM ATT GÅ UR TRYGGA MILJÖER OCH PRÖVA DINA VINGAR SJÄLV DÅ OCH DÅ? – Jag har någons slags inbyggd drivkraft i att jag ständigt vill förbättra mig, Jag är livrädd för att fastna i en form. Jag tror att det finns en mening med allt och att det alltid finns något

som man ska lära sig. Jag tänker ofta på devisen "It's either a lesson or a gift". Det gör det lättare att se vad det är jag ska lära mig exempelvis av ett nederlag. Antingen är det en lektion eller en gåva. ORIFLAME OCH TIDEN SOM GLOBAL CREATIVE DIRECTOR – När jag läser jobb beskrivningen, mer eller mindre skriker jag till min man att ”Det här jobbet har mitt namn skrivet över hela sig” Min puls gick upp, Det var 100 %. – Jag började på Oriflame i november 2014. Två månader efter jag började nådde aktien botten. Då var den nere i 99 kr. Det blev tre och ett halvt år på Oriflame innan jag bestämde mig för att gå vidare. När jag klockade ut i mars stod aktien i 402 kr. ORIFLAMES AKTIE ÖKADE MED 400% – Jag kan identifiera när den nya kommunikationen kom ut. Det var med jättekampanjen i juni 2016 för NovAge hudvårdsserie, Oriflames största satsning någonsin. Man kan se att hela kommunikationen och den äkthet som jag försökte få fram, bidrog väldigt substantiellt. – Jag är också full av beundran för


“En framgångsrik kampanj är något som berättar en sanning om ditt varumärke. Något som konsumenten eller mottagaren har en positiv relation till”

Oriflames VD Magnus Brännström. En klok och fin person. Han vidtog olika åtgärder. När du är återförsäljare på Oriflame så ska du få mer än du tidigare fått så att det blir en bättre deal för dig som återförsäljare. "It's got to be worth it" som Magnus brukar säga. FÖRSTA MULTIKULTURELLA KAMPANJEN I ORIFLAMES HISTORIA – Det är en lång process när man lanserar ett så stort initiativ. Jag var den första någonsin som gjort en multikulturell kampanj i Oriflames då 50-åria historia. Vi hade åtta tjejer av olika etnicitet på samma bild. Det var saker som var nya och spännande att jobba med. – Sedan har jag och ett team också under lång tid jobbat med att förtydliga vad Oriflame ska stå för som varumärke. ”Vad ska folk säga om oss om fem år?” Den kampanjen gjorde jag klar precis innan jag slutade och allt lanserades i Tokyo i april. Det har varit en fantastiskt spännande resa. VARFÖR TOKYO? – Oriflame tar sina toppsäljare till exotiska platser. Den mest prestigefyllda konferensen, Oriflame Global Diamond Conference tog vid den tiden plats i Tokyo, och under tio dagar kom gräddan av Oriflames försäljare dit. Oriflame finns på över 60 marknader. Japan är ett av de få länder där Oriflame inte finns. Därför skedde lanseringen i Tokyo. VAD ÄR EN FRAMGÅNGSRIK KAMPANJ? – För mig är det alltid något som berättar en sanning om ditt varumärke. Något som konsumenten eller mottagaren har en positiv reaktion till och börjar skapa en relation med. Då sker en undermedveten koppling med det man ser och budskapet man nås av som gör att man helt enkelt känner känslor.

– De känslorna kommer sedan att driva ditt beteende. Du får en konsument som känner att det här pratar till mig.Konsumenten upplever någonting som den sedan tar ”aktion” på. Gör du det rätt så ser du det i ökad försäljning och det blir en succé. – Vissa kampanjer har som syfte att sälja på en gång. Andra har som syfte att bygga en perception runt ett varumärke på längre sikt. Du kanske har stått för någonting tidigare som du inte vill associera dig med längre. Där måste man tänka i steg, långsiktigt. Hur kommunicerar vi nu för att göra den här förändringen? Oriflame har till exempel inte varit så associerade med Sverige tidigare. – Väldigt många har trott att Oriflame har varit ryska. I det här varumärkesarbetet som vi gjort så har vi verkligen anammat Oriflames svenska bakgrund och det är det som Oriflame kommer att vara känt för om fem år, ”Ja men det är ju det där svenska kvalitetsföretaget”. – Det blev tre och ett halvt år på Oriflame innan jag bestämde mig för att gå vidare som frilansande igen. Jag erbjuder mina tjänster till företag som kanske behöver just vässa det här budskapet, eller försöker hitta varför de existerar numera. Det kanske var glasklart när man startade men där man nu har kommit långt ifrån det ursprungliga grundarnas vision. Jag har precis avslutat konsultationen för klädkedjan Indiska. HUR SKULLE DU BESKRIVA DIG SJÄLV SOM LEDARE – Jag är tydlig, entusiastisk och lösningsorienterad. Jag vet att jag kan upplevas som lite tuff men oftast så förstår man den sidan av mig när man lär känna mig. Jag har ofta fått höra att det vinner i längden, eftersom jag oftast klarar av att förklara vad målet är och varför vi ska gå den här vägen

och inte den andra. Tuffheten har med tydligheten att göra. Att vara tydlig kan för den som inte gillar innehållet i min tydlighet upplevas som att man är tuff. – Jag vill lyfta personer runt omkring mig. Jag vill få fram bra jobb och då måste man ”coacha”. Det är där jag har fått bäst feedback. Att folk känner att de verkligen har vuxit. – Många tenderar att rekrytera sin egen avbild. Jag tycker att jag är rätt så duktigt på att rekrytera. Dels att se vem som passar ihop med vem, men också att se vem som är rätt för uppgiften. Jag har en historik av att kunna rekrytera kompetenta människor som det sedan går bra för. Jag har svårt för chefer som rekryterar utifrån sig själva och sin egen rädsla. Man vågar inte ens rekrytera någon som har en tatuering. – Det är viktigt för mig att ge tillbaka. Jag har konstant varit mentor för olika personer. Att under trygga former få stötta någon. Att lägga ner den tiden på att hjälpa någon annan. Det ger också fantastiskt mycket.

ANNIKA HEGARDT Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

13


‫ ى‬FORSKNING OCH FRAMTID

PÅVERKAR FÖRETAGSLEDARES LÄRSTILAR TILLVÄXTEN?

”Hur lär sig företagsledare?” och ”Påverkar sättet att lära sig företagens tillväxt?” Forskare Jonas Fasth på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ställt frågorna i sin avhandling ”Företagsledares arbete och tillväxt” För att besvara frågorna har han intervjuat 60 företagsledare i små och medelstora företag med tillväxtambitioner. Här skriver han en sammanfattning av sin studie. Gemensamt för många tidigare studier av tillväxt är ett grundantagande om att företag, individer, och/ eller omvärld bör ha specifika uppsättningar av egenskaper för att nå tillväxt. Företagen antas möta en situation med givna förutsättningar som tillsammans avgör huruvida företaget kommer att nå framgång eller inte. Den här studien utgår istället från att tillväxt är något företagsledare utvecklar tillsammans med andra. En utgångspunkt för studien är att de aktiviteter som genomförs i en organisation formas av de möjligheter som en företagsledning ser och kan dra nytta av.

Kärnan i tillväxt handlar därför om den process med vilken involverade individer förstår omvärlden och företagets resurser. Hur de definierar vilka variabler som är relevanta, vilka betydelser olika informationskällor tillskrivs och hur lösningar arbetas fram. Den maximalt möjliga tillväxten begränsas av tillgängliga resurser, men det är företagsledarens förståelse av företagets situation som styr den faktiska tillväxten. Tillväxt kan därför ses som ett resultat av en utvecklad förståelse om tillgängliga resurser och dess funktioner, samt förmågan att utifrån dessa se möjligheter för expansion.

”Det finns många vägar till framgång, och det finns anledning att reflektera över och ifrågasätta för-givet-tagna sanningar och ideal om hur framgång nås.” 14

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

Den förståelse företagsledare bär utvecklas i samspel med omvärlden. Företagsledarens förståelse, och i förlängningen de möjligheter till tillväxt som företagsledaren ser, är beroende av vilka de interagerar med, var denna interaktion sker och vilka hjälpmedel som används i interaktionen. Utifrån intervjuerna med företagsledare kan vi konstatera att de inte interagerar med omvärlden rent generellt, utan att interaktionen sker med utvalda aktörer på speciella arenor med hjälp av särskilda arbetsformer. Den omvärld som företagsledaren använder sig av kan sägas utgöra ett filter som påverkar den förståelse för verksamhetens situation som företagsledaren bär. Jag har valt att kalla denna omvärld för företagsledarnas närmiljö. Den miljö som påverkar deras upplevelse av situationen och dess möjligheter. FYRA FORMER AV NÄRMILJÖER Intervjuer med studiens företagsledare visade att de använder sig av olika former av närmiljöer. För det första skiljer sig företagsledarnas berättelser åt gällande huruvida de involverar få eller många andra personer när de utvecklar sin förståelse för företagets tillväxtmöjligheter.


En annan vattendelare är huruvida de beskriver att förståelsen primärt utvecklas på ”golvet” eller om det i första hand sker vid förutbestämda möten i olika forum med distans till företagets vardagsaktiviteter. Ytterligare en skillnad är om de säger sig arbeta strukturerat eller mer adhoc. Sammantaget identifierades fyra varianter av närmiljöer. En grupp av företagsledare (A-Röd) beskriver ett lärande som karaktäriseras av få interaktioner med andra aktörer. Om någon annan involveras är det vanligtvis någon specifik medarbetare. Arbetet har en utforskande karaktär och genom att placera sig själv direkt i produktionen eller leveransprocessen bygger de upp sin förståelse för verksamhetens situation och möjligheterna att växa. En annan grupp av företagsledare (B-Blå) beskriver i likhet med tidigare nämnda grupp ett lärande som innehåller få andra aktörer. Men till skillnad från de andra distanserar de sig från den operativa vardagen och lär sig primärt genom formaliserade möten. Kontakten med produktionen hålls tillbaka till förmån för mer ”strategiska frågor”. De huvudsakliga arenorna för företagsledaren är istället styrelsen och ledningsgruppen där systematiska procedurer, administrativa aktiviteter och verktyg som planer, budgetar och analyser ligger i centrum för uppmärksamheten. Den tredje gruppen av företagsledare (C-Grön) använder sig av många olika aktörer för att utveckla sin förståelse. En särskilt viktig grupp att involvera är enligt dessa företagsledare medarbetarna som anses bära värdefull information och många idéer att ta vara på. Därför utgör olika former av arbetsgrupper och utvecklingsdagar ett viktigt inslag i lärandet. I likhet med grupp B distanserar de sig från produktionen och arbetar primärt med formella möten. Procedurer och omfattande analyser används för att skapa legitimitet för beslut, men de lyfter också fram betydelsen av samtalet för att utveckla tankar om framtiden. Den fjärde gruppen av företagsledare (D-Orange) karaktäriseras av många konversationer med många olika typer av aktörer på fältet. Särskild uppmärksamhet riktas mot tankar och idéer som kommer från leverantörer, kunder och konkurrenter. Vem

som helst som kan tänkas bidra, anses vara värdefull att samtala med. Därför deltar denna grupp av företagsledare gärna på diverse mässor, seminarier och nätverksträffar. En analys av företagsledarnas och företagens karaktärsdrag indikerar att företagsledarnas närmiljö inte har så mycket att göra med företagets storlek, ålder eller bransch/omvärld. Företagsledarnas närmiljöer tycks däremot till stor del vara beroende av företagsledarnas egna preferenser och personliga prioriteringar. Närmiljön är därför inte något som bara finns där, den är också i stor utsträckning ett resultat av eget agerande. MÅNGA VÄGAR TILL FRAMGÅNG Då studien riktar uppmärksamhet till hur företagsledare med tillväxtambitioner arbetar, genomfördes en analys kring huruvida beskrivna närmiljöer samvarierar med företagens tillväxt. Analysen visade att bland företag med såväl tillväxt som positiv lönsamhetsutveckling finns representanter från alla fyra närmiljöer. Intressant att notera är att den grupp av företagsledare som i denna studie var verksamma i de mest framgångsrika företagen i form av lönsam tillväxt, Grupp A (Röda), inte nödvändigtvis arbetar på det sätt som ofta framställs som framgångsrecept. Bland policyskapare, rådgivare, finansiärer och i utbildningsväsendet är det vanligt att strukturerad planering och formaliserade arbetssätt lyfts fram som framgångsfaktorer, och i entreprenörskapsforskningen nämns ofta förmågan att nätverka som avgörande för att lyckas. Inget av dessa karaktärsdrag

stämmer överens med företagsledarna i Grupp A. Det är dock viktigt att påpeka att denna studies huvudsyfte inte var att utvärdera respektive närmiljös potential för framgång. För att kunna dra mer generella slutsatser om samvariationer mellan närmiljöer och tillväxt behövs ett större företagsunderlag och djupare statistisk analys. Här nöjer jag mig med att konstatera att det finns många vägar till framgång, och att det finns anledning att reflektera över och ifrågasätta förgivet-tagna sanningar och ideal om hur framgång nås och vilka rekommendationer och stöd som skall erbjudas för att åstadkomma tillväxt. Här kan den utvecklade modellen över närmiljöer användas. Företagsledare kan exempelvis använda modellen över fyra olika närmiljöer för att diskutera, fundera och eventuellt förändra sitt praktiska arbete. Genom att uppmuntra reflektion kring sitt arbete kan för-givet-tagna och djupt rotade praktiker komma upp till ytan och utmanas. Modellen kan också användas som utgångspunkt för diskussioner kring framtida stödinsatser för att åstadkomma tillväxt.

DR. JONAS FASTH

För ytterligare information eller frågor kring denna studie kontakta: Jonas Fasth Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet jonas.fasth@handels.gu.se 070-5448061 Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

15


‫ ى‬FORSKNING OCH FRAMTID

VÄRLDENS HÖGSTA MARGINALSKATT - EN JÄMFÖRELSE AV MARGINALSKATTERNA I 31 LÄNDER

SAMMANFATTNING ‫ ى‬Sedan den 1 januari 2016 har Sverige världens högsta marginalskatt. Av 100 kronor i löneökning går 60 kronor i inkomstskatt till stat och kommun. 300 000 personer har inkomster på den nivån. ‫ ى‬Men i praktiken är marginalskatterna i Sverige högre än så. Den effektiva marginalskatten är den totala skatten på den sist intjänade hundralappen, där såväl inkomstskatt som arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter räknas in. ‫ ى‬I den här studien finns en unik sammanställning av effektiva marginalskatter på de högsta inkomsterna i 31 utvecklade länder. Sammanställningen visar att Sverige inte bara har högst marginalskatt, utan också högst effektiv marginalskatt, på 75 procent. ‫ ى‬De flesta västeuropeiska länder ligger mellan 55 och 70 procent och snittet för alla länder är 58 procent. Tyskland, Finland och Norge har effektiva marginalskatter på 57, 72 respektive 63 procent. Slovakien har lägst effektiv marginalskatt på 36 procent. ‫ ى‬Ett sätt för Sverige att åstadkomma en internationellt mer normal beskattning av höga inkomster är att avskaffa den statliga inkomstskatten och jobbskatteavdragets utfasning. Den effektiva marginalskatten skulle då bli 58 procent. ‫ ى‬Höga marginalskatter försvagar kopplingen mellan människors bidrag till samhällsekonomin och den belöning man får, vilket leder

16

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

Svenska höginkomsttagare förlorar mest i världen på att jobba extra. Det visar en sammanställning av marginalskatter som jämför beskattning av höga inkomster i 31 länder. Är du högutbildad och har chefsposition och får en lönehöjning med 100 kronor går 75 kronor till staten. I Danmark ser det annorlunda ut: där får man behålla 30 procent mer. I rapporten “Världens högsta marginalskatt” har vår tillträdande chefsekonom Jacob Lundberg kartlagt den effektiva marginalskatten i 31 länder.

till färre arbetade timmar, skatteplanering och att utbildning lönar sig mindre. INLEDNING Marginalskatten är skatten på den sist intjänade kronan. Den är relevant när man funderar över om man vill arbeta några extra timmar eller ta ett chefsjobb, till exempel. Nästan alla skattesystem är progressiva, det vill säga att höga inkomster beskattas mer i procent än lägre inkomster. Vanligtvis är den högsta marginalskatten den skatt som åläggs höga inkomster. Därför är den högsta marginalskatten en indikator på hur progressivt och snedvridande ett skattesystem är. Men inkomstskatten är inte den enda skatt som påverkar hur mycket det lönar sig att arbeta. Arbetsgivaravgifter minskar löneutrymmet, och eftersom de i regel inte är kopplade till socialförsäkringsförmåner för höga inkomster är de också att betrakta som skatt. Även moms och andra konsumtionsskatter minskar människors köpkraft. Ur ett samhällsperspektiv spelar det ingen roll om inkomsten beskattas när pengarna tjänas in eller när pengarna används, eftersom syftet med att arbeta är att kunna konsumera. För att få hela bilden av hur ett samhälle egentligen beskattar sina medborgare behöver man därför titta på den effektiva marginalskatten, där alla de här olika typerna av skatter ingår. Hur räknar man då ut den effektiva

marginalskatten? För Sveriges del ser uträkningen ut så här för höginkomsttagare: Om lönen ökar med 100 kronor ökar arbetsgivaravgifterna med 31 kronor och inkomstskatten med 57 kronor – i det ingår ökningen av kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt. Dessutom försvinner 3 kronor till, eftersom jobbskatteavdraget trappas av på högre inkomster. Nu har vi en nettoinkomst på 40 kronor. Den här nettoinkomsten kommer sedan att konsumeras, och 19 procent av den kommer att vara skatt. Det kan handla om moms, men också energioch bensinskatter. Totalt kommer 99 kronor att gå i skatt. Det motsvarar 75 procent av arbetsgivarens kostnad på 131 kronor. I den här studien redovisas den effektiva marginalskatten på höga inkomster i 31 utvecklade länder. Såvitt vi vet är det här den enda sammanställningen av effektiva marginalskatter som gjorts på senare år. OECD för statistik över skattekilar, men i den ingår inte konsumtionsskatter, och de redovisar inte heller skattesatsen för de allra högsta inkomsterna. Piketty m fl (2014) redovisar effektiva marginalskatter för höginkomsttagare i ett mindre antal länder, men den sammanställningen är äldre än vår. EFFEKTER AV HÖGA MARGINALSKATTER Den effektiva marginalskatten visar hur stor del av en persons produktion som tillfaller statskassan. Om den effektiva marginalskatten är


Effektiv marginalskatt på höga inkomster i 31 länder

75 procent kommer en person som bidrar med 100 extra kronor till samhällsekonomin att få behålla 25 kronor medan 75 kronor går till staten. Man brukar säga att skatterna driver in en kil mellan hur mycket individen tjänar på att arbeta en extra timme och hur mycket samhället som helhet tjänar. Den effektiva marginalskatten kan därför också kallas skattekil. 1700-talsekonomen Adam Smith noterade med sin metafor om den osynliga handen att den som handlar i eget intresse också handlar i samhällets intresse. Höga marginalskatter sätter den osynliga handen ur spel genom att den enskildes avkastning på ekonomisk aktivitet inte motsvarar vinsten för samhället. Beskattning orsakar därmed snedvridningar och medför samhällsekonomiska kostnader. Höga effektiva marginalskatter gör det också mindre lönsamt att arbeta vitt och mer lönsamt att ägna sig åt hemarbete, semester, svartjobb och skatteplanering. Höga effektiva marginalskatter motverkar att människor specialiserar sig på det de är bra på, vilket är grunden för en välfungerande ekonomi. EN JÄMFÖRELSE AV MARGINALSKATTER I diagrammet till vänster visas effektiva marginalskatter för höginkomsttagare i 31 utvecklade länder. I jämförelsen ingår EU15, G7 och några ytterligare i-länder. Listan toppas av Sverige. Sedan kommer bland annat Belgien, Finland, Frankrike

och Danmark. I Danmark får en höginkomsttagare behålla drygt 30 procent mer av en löneökning än samma person får göra i Sverige. I Tyskland, Storbritannien och Nederländerna betalar höginkomsttagare totalt knappt 60 procent av en löneökning i skatt, vilket innebär att de får behålla 60–70 procent mer än i Sverige. Spanien, Sydkorea och USA har relativt låga marginalskatter, runt 50 procent. Längst ned på listan, med 36 procent, finns Slovakien i konkurrens med Nya Zeeland och Mexiko. Den effektiva marginalskatten är i genomsnitt 58 procent. Det ska jämföras med siffran 44 procent som är den man får fram om man bara tittar på inkomstskatten, vilket är den siffra som man oftast ser i internationella skattejämförelser. De ger inte en rättvisande bild av skattebördan för höginkomsttagare. De länder som ligger högst upp i listan har en sak gemensamt: höga arbetsgivaravgifter. Majoriteten av de 31 länderna har dock inga eller låga arbetsgivaravgifter för höga inkomster. Så var det tidigare i Sverige också. Det beror på att man inte får mer socialförsäkringsförmåner vid så höga inkomstintervall. Arbetsgivaravgifter kopplas vanligtvis till sociala förmåner. I exempelvis Sverige har den kopplingen försvagats över tid, bland annat genom 1976 års skattereform, där arbetsgivaravgifterna för höginkomsttagare höjdes från 4 till 20 procent, vilket var orsaken till den så kallade Pomperipossaeffekten som drabbade Astrid Lindgren.

De nordiska länderna har tillsammans med Ungern de högsta skatterna på konsumtion. Det beror framför allt på höga momssatser, men höga energi- och bensinskatter bidrar också. De antaganden och de källor som ligger till grund för siffrorna redovisas i detalj nedan. Vi har konsekvent använt samma beräkningsmetod för alla länder för att siffrorna ska vara jämförbara, men uppgifter för enskilda länder bör tolkas med viss försiktighet. Skattesystem är komplexa och skatten på konsumtion kan bara uppskattas ungefärligt. Vi använder en enkel metod som sätter moms- och punktskatteintäkter i relation till totala konsumtionsutgifter. Vi antar att den skatt på konsumtion som höginkomsttagare möter är densamma som för befolkningen i sin helhet. SLUTSATSER Denna sammanställning av effektiva marginalskatter i 31 utvecklade länder visar att Sverige är det land där störst andel av en höginkomsttagares löneökning går till arbetsgivaravgift, inkomstskatt och skatter på konsumtion: 75 procent. Genomsnittet av alla länder är 58 procent. Det finns viss osäkerhet i siffrorna. Ett sätt för Sverige att beskatta höga inkomster på samma nivå som snittet av de länder som studeras här är att avskaffa den statliga inkomstskatten och jobbskatteavdragets utfasning, så att man bara behöver betala kommunalskatt, arbetsgivaravgift och konsumtionsskatter. Den effektiva marginalskatten skulle då bli precis 58 procent. Lundberg (2016) beräknar dessutom att en sådan reform skulle vara självfinansierande, eftersom sänkt marginalskatt leder till högre inkomster och därmed ökade skatteintäkter.

JACOB LUNDBERG OCH ALEXANDER FRITZ ENGLUND

Den fullständiga artikeln med ytterligare statistik samt källhänvisningar kan läsas på Timbros hemsida, samt en faktabank om skatter. Timbro grundades 1978 och är Nordens största marknadsekonomiska tankesmedja med uppdraget att långsiktigt bilda opinion för marknadsekonomi, fri företagsamhet, individuell frihet och ett öppet samhälle.

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

17


Näringslive viktigaste Svenskt näringslivs syn på politik, tillväxt och internationell konkurrens. Intervjuer med Günther Mårder/Företagarna, Nils Karlson/Ratio och Mattias Goldmann/Forex. Partiledarna svara på frågor om företagens situation i Sverige.

29 special sidor

valfrågor!


ets

Partiledarna svarar på frågor om företagens situation i Sverige

Vad händer med Sveriges företagande efter riksdagsvalet? Så här säger partierna. Hundratusentals väljare kommer de närmaste 20 åren att förlora sina jobb på grund av AI (Artifificiell Intelligens). Har ni en plan för det?

Företag som Ericsson, SKF och Volvo har gjort mycket för Sverige. Hur ska ni få den nya generationen innovativa företag att stanna i Sverige?

Finns det en plan för att locka hit fler företag från Europa?

Hur tänker ni få företagen att stanna i Sverige med tanke på komplicerade regler, skattetryck och lönenivåer?

Har ni planer på att underlätta för nyanlända att starta näringsverksamhet eller komma i arbete i Sverige?

Hur ser ni på utvecklande satsningar och insatser i samverkan mellan näringspolitik och arbetsmarknadspolitik?

Har ni idéer för hur skolan ska anpassa eleverna bättre för arbetslivets krav?

Hur ser den övergripande visionen ut för Sverige på längre sikt?


‫ ى‬VALÅRET 2018

Hederspriset för Årets Digitala Kommunikatör 2018 i Almedalen

INTERVJU MED GÜNTHER MÅRDER OM FÖRETAGSKLIMATET I SVERIGE 2009 blev han listad av Affärsvärlden som en av näringslivets mest inflytelserika personer under 40. Sedan 2015 är han VD för organisationen Företagarna. Här berättar han om sin syn på hur vi ska ta företagandet i Sverige framåt i tiden.

20

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


”Det är helt klart att det inte går att fortsätta att beskatta arbete så hårt och göra det till den grundläggande fundamentala skattebasen i samhället!”

– Om vi pratar om hur ny teknik kommer att stöpa om arbetsmarknaden saknar jag idag ett seriöst långsiktigt politiskt samtal om vårt skattesystem. Det är helt klart att det inte går att fortsätta att beskatta arbete så hårt och göra det till den grundläggande fundamentala skattebasen i samhället. Det måste till reformer som stimulerar i en helt annan utsträckning. – Vi kommer att behöva fler människor som utbildar sig allt längre för att stå sig i den kunskapsekonomi som helt dominerar idag. Det måste också finnas tydliga incitament att vilja göra den resan för att bidra och bli en styrka som kan föra landets konkurrenskraft framåt. Det måste vara värt det att göra den investeringen och då går det inte med den struktur vi har idag med dagens skatter.

yrken av oregelbunden karaktär, där den mänskliga interaktionen är helt avgörande för arbetets framgång. Avancerade oregelbundna arbeten som är svåra att digitalisera, till exempel ledarskap i olika former. – På den andra sidan kommer det att växa fram en efterfrågan på oregelbundna tjänster. – Att renovera en lägenhet kommer inte att kunna automatiseras. Inte heller att bygga upplevelsen i samband med ett restaurangbesök, eller själva städningen av en byggnad eller en bostad. Det kommer i grunden att behövas en människa för att göra de flesta av det här arbetsmomenten. – Jag tror att den delen av arbetsmarknaden kommer att växa. De som trycks undan från arbetsmarknaden, de som har regelbaserade arbeten, måste välja åt vilket håll de ska vandra.

HUR SER DU PÅ AI - ARTIFICIELL INTELLIGENS? – Det beror på vilken arbetsmarknad vi vill ha. Min tro är att automatisering, digitalisering och robotisering leder till att vi tar bort regelbaserade arbeten. – Många av de regelbaserade arbetena återfinns i den breda medelklassen. Det tar till exempel flera år att utbilda sig till tolk och språk styrs av regler. Det yrket kommer helt och fullt att tas över av automatiserade processer. – Redovisningskonsult är ett annat exempel. – En stor del av den breda medelklassen kommer att förlora sina arbeten. Vi ser också med den självkörande tekniken, att chaufförer av olika slag sannolikt kommer att fasas ut i den form vi känner till idag. Då måste man se vart den här arbetskraften ska ta vägen. – Jag är övertygad om att vi kommer att få se en tudelad arbetsmarknad. En arbetsmarknad som dels innehåller en stor grupp av högavancerade

VARFÖR TROR DU ATT FRÅGAN SÅ SÄLLAN TAS UPP I MEDIA? – Frågan är komplicerad att diskutera för den bygger på en okänd framtid. Den kommer heller inte att påverka nästa opinionsundersökning. Där har du nog det främsta svaret. – Politiken har blivit mer kortsiktig. Det handlar inte som på marknaden om att skapa högsta möjliga nytta. Istället handlar det om att vinna flest av de 100 % rösterna som ska fördelas vart fjärde år. Det den ena vinner förlorar den andre. – Tar vi konjunkturen just nu, är nästan alla vinnare. Om vi tittar bland företagare och bland individerna där arbetslösheten sjunker kan alla bli vinnare. Därför blir samarbetsviljan lägre hos politiker att hitta överenskommelser som för landet framåt. HUR TROR DU MAN TÄNKER FÅ FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? – Här kommer politikerna i hög utsträckning att svara att en företagare i grunden också är en vanlig människa som har högt ställda krav på

skola, sjukvård och omsorg. Som vill ha fungerande vägar, bra infrastruktur och bostäder. Grundfunktionaliteten för ett samhälle måste finnas på plats. – Sedan vill företagare också ha en ekonomi som växer och statsfinanser som är stabila. De brukar oftast lyftas upp som de viktigaste delarna för att skapa attraktionskraft för företagarna. – Från Alliansens håll kommer man att säga att vi behöver underlätta företagandet genom att göra det enklare att driva, utveckla och starta bolag i Sverige. Vi kommer att behöva sänkt skattetryck. MÅNGFACETTERADE ANSTÄLLNINGSFORMER – Vi behöver bredare möjligheter att få in folk på arbetsmarknaden genom en mångfacetterad anställningsform och med andra lönenivåer än idag. – I Sverige har vi effektivt odlat en ”Gör det själv kultur”. Det är därför som Ernst Kirchsteiger närmast blir en husgud för oss. Varför? Jo för att han gör allting själv. I Sverige är det väldigt förmånligt. – För det flesta människor är det till och med lönsamt att gå ner på 90 % arbetstid om man kan ägna de där sista procenten åt att fixa och dona hemma istället för att köpa hjälp av folk som är duktigare. VAD FÅR DETTA FÖR KONSEKVENSER? – Det gynnar inte sysselsättningen. Samtidigt ser vi att trots att vi är ett så rikt land är det allt fler som blir utbrända. Vi ser psykisk ohälsa breda ut sig och vi diskuterar väldigt sällan bakgrunden till det här och lösningen på problemet. – Vi skryter om att vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin har uppmätts i Europa, men det innebär samtidigt att det inte finns något annat land där det är så vanligt att båda två i ett par jobbar. Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

21


”Vi behöver bredare möjligheter att få in folk på arbetsmarknaden genom en mångfacetterad anställningsform och med andra lönenivåer än idag.”

VAD SER DU FÖR LÖSNING PÅ DET? – Förändrade skattemodeller för köp av ganska enkla tjänster. Om du idag skulle anlita en rivningsarbetare i Stockholm som skulle hjälpa dig att riva något i ditt hem kommer du att landa på ett pris på 500 kr i timmen om det inte omfattas av ett rotavdrag. – Det behövs en hög lön för att finansiera en timme på jobbet med det här rivningsarbetet en timme i hemmet. Det är inte många som har den lönen så egentligen haltar jämförelsen. Det förutsätter dessutom att du ger 100 % av din lön på att köpa en tjänst, många har även en kostnad för boende, mat och försäkringar. – Det här visar hur absurt systemet är och varför ”gör det själv kulturen” är så stark i Sverige. Jag brukar ge som uppmaning, och det hade jag gärna sett från politiskt håll, att man tar sig en funderare som medborgare och privatperson. ”Vilka av de uppgifter som jag gör i hemmet, är av en sådan art att det finns andra människor som skulle kunna utföra arbetet lika bra eller kanske bättre än jag själv?” – Du stjäl arbete från de här människorna. Vilken rätt har man som privilegierad, som har ett arbete, att stjäla de arbetstillfällena, de timmarna, som skulle kunna betyda en försörjning för en annan människa? – Men det är få som skäms över att de går runt hemma och gör arbetsuppgifter som andra hade kunnat utföra bättre. Vi har vårt skattesystem där vi lutar oss tillbaka och säger ”Nej men vi har ju ett bidragssystem” som i grunden tar hand om dem som inte har ett arbete och så betalar vi jättehöga skatter. – Det är en ond spiral. Varför betalar vi så höga skatter? Det är för att vi har ett system där vi motarbetar det som skulle kunna skapa arbete. – Ulf Kristersson sade vid något tillfälle att det är en rimlig tanke att man skulle få behålla minst hälften av

22

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

det man tjänar. Och det kan man ju tycka? Det är inte orimligt. Men vi är inte där idag. – Om man skulle leka med tanken rent principiellt. Tänk om vi skulle ha en politiker som sa ”Jo redan vid 40 000  kr i månaden, ska man ha möjlighet att kunna byta timme för timme. Jobba en timme extra på jobbet för att köpa en timme hjälp i hemmet. Oavsett om det handlar om hämtning och lämning av barn, förbereda maten hemma, fixa med tvätten, kunna göra ordning i trädgården eller skotta snön. – Lek med tanken att du skulle ta in personer som du visste var rätt hyggliga på att utföra ganska enkla uppgifter och det kostade dig 80 kr i timmen. Jag tror att de flesta hade hittat mängder av arbetsuppgifter som de då hade velat lägga sina pengar på. HUR KAN SKOLAN ANPASSAS BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? – Vi har en omfattande studie där vi ställer frågan till 6000 arbetsgivare. ”Vad är det du letar efter, hos en potentiell medarbetare?” och ”Vad är svårt att finna?”. Personer som är självgående, är ansvarstagande och uppvisar rätt attityd. Det var de tre saker som arbetsgivarna sa. Det är svårt att finna men högt efterfrågat. – Då måste vi ställa oss frågan: ”Är vår skola uppbyggd och anpassad för att leverera rätt attityd, ansvarstagande och självgående personer? Vilka reformer kan vi göra på skolområdet för att stärka upp övningen av de här egenskaperna? HUR SER DU PÅ VÅR LÅNGA SKOLGÅNG? – Jag skulle nog vilja hävda att vi har en överutbildningshets i Sverige. Det behöver inte vara så att alla måste skaffa sig de teoretiska grundkraven från gymnasieutbildning. Man kan gott klara sig om man ser till att specialisera sig på ett praktiskt yrke där kanske händerna är det viktigaste

arbetsverktyget. Det finns det ganska lite utrymme för idag. – Jag träffar mängder av personer bland mina medlemmar, företagare som inte kom till sin rätt under skolgången. Personer som har en fantastisk drivkraft och som är beredda att kavla upp ärmarna och köra stenhårt. Tack vare deras fantastiska egenskaper skapas framgångsrika företag som bidrar med tillväxt och jobbskapande där skolan snarast hämmade dom. – Många företagare säger att om de bara får in en människa som visar rätt attityd är de beredda att investera otroligt mycket i att lära den personen allt det den personen behöver för att fungera perfekt på den här arbetsplatsen. – Jag tror att en hel del av utbildningen idag i hög utsträckning hade kunnat delegeras till företagen om man hittade former för att tidigt kunna anställa till rätt låga löner. HUR SKA VI LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? – Det är otroligt lätt att mäta hur attraktivt ett land är. Det är bara att titta på våra exporterande bolag och se hur gärna de vill göra investeringar i Sverige och om det finns andra alternativ. Där är tyvärr utvecklingen rätt skrämmande. – Man kan också fundera kring immigrationen. Vi vet vilka typer av människor som företag just nu skriker efter. I många av tillväxtregioner behöver man utvecklare. – Vad är det som säger att vi inte skulle kunna införa ett system där vi står beredda att betala en peng för att attrahera de här människorna så att de etablerar sig? Alla människor som har en utbildning kan få ett etableringsstöd. Vi vet att de kommer att tillföra stora värden. – I immigrationsdebatten har de länge funnits en fullständig förvirring. Självklart ska vi ta vårt ansvar när människor befinner sig i fara runt om


i världen, men man ska inte blanda ihop det med behovet av arbetskraft för att säkra vår framtida välfärd. – Det är då det blir en ekonomisk debatt om flyktingmottagandet och där man säger att det är lösningen på vår framtid. – Lösningen är förmodligen att vi skulle handplockat precis de personer som hade den utbildningsnivå och de språkkunskaperna i engelska som behövs för att snabbt kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det hade inte varit solidariskt. – Därför ska man skilja på det. En del, det som handlar om flyktingpolitiken handlar om solidariteten. Den andra delen handlar om vår arbetskraftsinvandring. Den här sam-

– Idag bygger allt på att du ska ha tillsvidareanställning. Det är de som bildar grunden för hela vårt system. Det behövs omfattande reformer för att likställa förutsättningarna för den som är företagare med den som är anställd. HUR KAN VI FÅ ERICSSON OCH NYA INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? – Det som behövs är ett sätt att rekrytera och bibehålla personal för att utveckla de här innovativa företagen och där är Sverige inte speciellt bra. – Dels har vi inte de instrument som behövs när det gäller till exempel ersättning. Vi har optioner men det är fortfarande alldeles för klent och har

”Allting börjar med ett gott företagsklimat på hemmaplan. Löser man det, då skapar man också attraktionskraft för andra företag att komma hit.” manblandningen har varit olycklig och den har skadat hela samtalet de senaste fyra åren. – Jag skulle vilja se större och mer omfattande reformförslag. Ett exempel: Vad händer om varje enskild människa i Sverige får en SA-skattsedel och blir en egenföretagare med möjligheten att skicka fakturor för utfört arbete? – Pengarna kan sättas in via Verksamt.se direkt till skattekontot där avgifter dras. De pengar som sedan kommer ut på det transaktionskonto som är kopplat till skattekontot kan då betraktas som en färdigskattad lön. – Den här typen av större omfattande reformer saknas i politiken idag. – Andelen som försörjer sig genom eget företagande ökar successivt och vi ser inga tendenser på att det avtar. Om vi tittar 10 år framåt i tiden kommer det att vara en allt högre andel som befinner sig i den gruppen. Då måste vi också ha ett försäkringssystem som är anpassat lika bra för de som är företagare som för de som är anställda.

för mycket begränsningar för att det ska kunna användas storskaligt. – Sedan kan man även titta på bostadssituationen. I de tillväxtregioner där vi idag behöver väldigt mycket medarbetare till innovativa företag är det närmast omöjligt att få tag i en hyresrätt. Du måste ha ett stort kapital för att kunna ta dig in överhuvudtaget och etablera dig. – Därtill har du de höga skatterna på arbete. Om du väl har ett arbete i Sverige kommer du att behöva långt mycket högre lön för att kunna få ut en motsvarande disponibel inkomst någon annanstans. Det blir inte lätt att konkurrera. – Det vi kan konkurrera med är ett samhälle som karaktäriseras av en hög grad av tillit där tilliten är högre i Sverige jämfört med många andra länder men vi får fortfarande övertyga en amerikansk utvecklare om att i Sverige går 55 – 60 % bort i skatt.

ANNIKA HEGARDT Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

23


‫ ى‬VALÅRET 2018

INTERVJU MED NILS KARLSON OM FORSKNINGEN OCH FÖRETAGANDETS VILLKOR Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras. Docent Nils Karlson, vd på Ratio berättar om sin syn på företagandet i Sverige och framtidsvisionerna. 24

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


"Den här kompetensbristen som vi ser just nu i Sverige visar att det finns en otrolig förmåga att skapa nya jobb i näringslivet just tack vare digitaliseringen."

– Kompetensfrågan är ett område som vi har kartlagt. Det är det största tillväxthindret för svenska företag. Det gäller oavsett bransch och oavsett konjunkturläge. Det är bristen på kompetens som hindrar företagen från att växa. – På Ratio forskar vi på hur företagens villkor kan utvecklas och förbättras. Vi har haft flera stora projekt som har fokuserat just på den här frågan. För ungefär ett år sedan avslutade vi ett stort projekt som hette ”Kompetens för tillväxt” där vi analyserade kompetensfrågan. Det var över 50 studier och ett stort antal företag, myndigheter och forskare involverade. – Jag startade RATIO 2002, just för att vi upptäckte att de saknades forskning ur ett företagsperspektiv som tittar på villkoren för företagen. Det fanns mycket forskning om till exempel utbildning men den forskningen hade ofta ett individperspektiv eller ett samhällsperspektiv, inte ett företagsperspektiv. Ratio har forskning runt kompetensfrågor och forskning runt arbetsmarknadsfrågor, men också forskning på innovationer och teknologisk förändring. – Du har fyra stora omvärldsförändringar som påverkar den svenska modellen, företagens villkor och individens förutsättningar i Sverige och andra länder framöver. – Två stora omvärldsförändringar är digitaliseringen och globaliseringen. Den tredje omvärldsförändringen är olika demografiska förändringar som en åldrande befolkning. – Den fjärde är värderingsförskjutningar av olika slag som mycket handlar om individualisering och mindre tro på kollektiva lösningar. Här ingår även synen på invandring, urbanisering och liknande frågor. Givet den här bakgrunden så betyder det att vi får räkna med snabbare förändringar och ökad osäkerhet framöver. – När det gäller digitaliseringen har vi också forskning. Det finns en skrift som ligger på vår hemsida som heter

Digital Disruption http://ratio.se/ publikationer/digital- disruptionbeyond-uber-airbnb/ som handlar specifikt om de här frågorna. Min syn på digitaliseringen är positiv. Förvisso försvinner det jobb men det tillkommer också en otrolig massa jobb. – Den här kompetensbristen som vi ser just nu i Sverige visar att det finns en otrolig förmåga att skapa nya jobb i näringslivet just tack vare digitaliseringen. Så kommer det också att vara på sikt. Det är ett av Sveriges styrkeområden. Vi är bra på att hantera strukturomvandling och vi försöker inte rädda gamla jobb. Vi lägger ner fabriker som inte är konkurrenskraftiga och näringar som inte står sig i en global konkurrens, bland annat varven och Saab. – De gäller att villkoren för att skapa nya jobb är goda i Sverige och här finns det en del att göra. Det är ett statiskt synsätt att säga att hälften av jobben försvinner eftersom det i grunden är positivt. Det gäller att se till att det nya jobben får möjlighet att växa fram och att de kompetenser som krävs får utvecklas. HUR SER DU PÅ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INNOVATIVA FÖRETAG ATT TA SIG FRAM I SVERIGE? – Kompetensfrågan är avgörande för företagen i Sverige och en förutsättning för att de ska kunna starta, expandera och utvecklas. Utbildningssystem, frågor runt bostäder och rekrytering av arbetskraft till Stockholm och storstadsregionerna är viktiga. Skattefrågan är naturligtvis också viktig. – Skattefrågan har två delar som är kritiska för den här typen av företag. Det ena delen är optionsbeskattningen och den andra delen är de höga marginalskatterna. – I flertalet andra länder har man en lagstiftning som gör det möjligt att jobba med optioner. Det är en möjlighet att kunna rekrytera folk mot att de blir en sorts delägare i företaget. Beskattningen ska då vara kapitalbeskattning. I Sverige har vi inte det här

systemet utan du drabbas istället av höga marginalskatter på optionerna. Det här är djupt problematiskt, framförallt för nya innovativa företag som inte kan betala höga löner på en gång eftersom de är i en tillväxtfas. De här företagen kanske inte tjänar några pengar alls under tillväxtfasen, men de behöver den här kritiska kompetensen för att kunna expandera. – Allt nyföretagande innebär hög risk. Politiker generellt förstår inte hur stor risk det är med nyföretagande, framförallt innovativt nyföretagande. Ungefär nio av tio företag som startar överlever inte efter tio år. Det är en stor skillnad på etablerade företag som har en framgångsrik verksamhet och som tjänar pengar och på nystartade företag som vill testa sin ide på marknaden. Vi behöver bli bättre i Sverige på att stimulera dem. – De höga marginalskatterna gör det väldigt svårt för de här företagen att rekrytera kompetens internationellt. Det blir dyrt för utländska medarbetare att komma till Sverige och här få motsvarande villkor som de får i andra länder. I en värld där kompetens är den avgörande konkurrensfaktorn så kan inte Sverige ha marginalskatter som så radikalt skiljer sig från omvärlden. – Sverige är bra, man ska minnas det. Jämför man utvecklingen på 30 års sikt så har villkoren förbättrats, men det finns mycket mer att göra. – Kompetensbristen är kanske det allra viktigaste. Den andra faktorn handlar om flexibiliteten på arbetsmarknaden. Den stora stocken av potentiella medarbetare är de som redan är ute och jobbar. De är ofta felallokerade och har hamnat på jobb där de kanske inte får utvecklingsmöjligheter som gör att de kan ta tillvara på sin potential. Därmed kommer de inte heller till företagen eller näringslivets nytta. Vi behöver en ökad rörlighet så att människors investeringar i utbildning och samhällets investeringar också leder till högre tillväxt. Kan människor röra sig mellan branscher och mellan företag Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

25


"Allt nyföretagande innebär en hög risk. Politiker generellt förstår inte hur stor risk det är med nyföretagande, framförallt innovativt nyföretagande."

på ett bättre sätt än vad som är fallet idag skulle alla tjäna på det. – Vill inte bara att företag ska stanna i Sverige. Vi vill att de ska komma hit. Det är skälet till att vi behöver ha väldigt konkurrenskraftiga och bra villkor för att starta, driva och expandera företag i Sverige. – Det är inget fel i att företag etablerar sig utomlands. Många av de allra mest framgångsrika företagen i Sverige har gjort detta. Securitas är ett av Sveriges största företag med över 200 000 anställda. Bara en bråkdel av deras anställda finns i Sverige. Det gäller också de stora tillverkande företagen. Det finns ingen motsättning mellan att expandera i Sverige och att expandera internationellt men vi måste se till att de kritiska delarna för utvecklingen kan behållas i Sverige. – En stor del av de innovativa tillväxtföretagen är skapade av invandrare. Det är en fin tradition i Sverige att så många av de stora företagen är grundade av utlandsfödda. VAD KAN POLITIKER GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA FÖRETAGSSITUATIONEN? – Det grundläggande är att se till att rättsstat, äganderätt och skattesystem fungerar bättre. Det är ett jätteproblem att snatterier, hot och lag och ordning inte upprätthålls i våra förorter. Det blir ett särskilt problem för dem som växer upp där och vill utveckla sin handel i Tensta, Rinkeby, Botkyrka och motsvarande områden i Malmö och Göteborg. Upprätthålls inte de grundläggande spelreglerna i samhället, rättsstat och äganderätt, då får de här företagen jätteproblem och det blir det största hindret. – Det måste vara ordning och reda, det är politikens viktigaste roll. Vi har tittat på Vinnova, och liknande bidrag till särskilt innovativa företag och tillväxtföretag. Det fungerar inte. Det är det allmänna villkoren som behöver vara bra och då bland annat skatterna. Finansiering kommer rätt långt ner på listan. Får man de här grundläggande sakerna på plats kommer företagen att blomstra.

26

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

HUR SER DU PÅ SKOLANS FÖRMÅGA ATT ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? – Det pågår en stor diskussion i Sverige om skolans kvalitet Det är en central fråga och här har Sverige halkat efter. Men väl så viktigt är skolans effektivitet och relevans för näringslivet. Effektiviteten handlar om att en stor del av eleverna faktiskt inte fullföljer sin utbildning och inte har vare sig kompletta grundskoleeller gymnasiebetyg. Nästan 40% av eleverna har inte fullständiga gymnasiebetyg när de går ut och det är en katastrof. Det här säger ju någonting om motivationen hos en stor del av Sveriges ungdomar idag. – Det jag tänker betona nu är istället relevansen för näringslivet. Det behövs en närmare koppling mellan arbetsliv, skola och utbildning. Det här är ett generellt resultat i vår omfattande forskning om kompetens och tillväxt. – Vi behöver mer av praktik och mer av arbetsplatslagt lärande generellt sett. Det finns ingen motsättning här. Man säger att vissa kunskaper är generiska som till exempel matte, svenska och engelska men det gäller också mycket taktiska färdigheter och förmågor. Att passa tider, att ta ansvar och att leverera. Det här är grundläggande färdigheter som man behöver för att klara sig i arbetslivet. Vi behöver uppgradera vissa taktiska kompetenser, vi har haft för stor betoning på teori. – Om vi tar den högre utbildningen så har det nästan gått inflation i att man ska läsa masterutbildningar. Man blir i över hälften av fallen, inte klar förrän man är över 29 år och ska ut i arbetslivet. Det här resultatet är tillsammans med Finland sämst inom OECD och det är inte alls bra. – Vi behöver se till att man går igenom utbildningarna snabbare och blir klar tidigare. Yrkeshögskolan som ger en eftergymnasial utbildning har en obligatorisk praktiktermin som heter LIA, lärande i arbete. Det här är otroligt effektivt. Nästan alla som har

gått yrkesutbildningsprogrammen får jobb. – En ökad andel, 25 % av de som går de här utbildningarna har redan skaffat sig en högskoleutbildning. Man går yrkesutbildningsprogrammen för att få en praktikperiod. Jag tror att skola och högre utbildning skulle ha mycket att lära av näringslivet inte minst när det gäller ledarskap, effektivitet och kvalitetskontroll. – När det gäller den högre utbildningen i Sverige skulle jag gärna se att vi fick fler privata universitet. Att vi fick en annan dynamik och en ökad öppenhet gentemot näringslivet. FLER HINDER FÖR FÖRETAGEN I SVERIGE? – Det finns en hel del kritik från företagen när det gäller den offentliga upphandlingen. Vi har en stor offentlig sektor i Sverige. Det betyder att de offentliga som kund/uppköpare utgör en stor del av svensk ekonomi. Det här är en väldigt centraliserad process. En av de mest centraliserade i hela Europa. Det gör det svårt för nya innovativa företag att komma in helt enkelt. – Lönenivåerna i Sverige är ett forskningsområde som jag ägnat mycket tid, böcker och skrifter åt. Vi har Europas mest sammanpressade lönestruktur och Europas högsta ingångslöner. Det här gör det problematiskt med kompetensförsörjningen. Hur ska man kunna motivera, utveckla och behålla medarbetare om man inte kan ge dem en bra löneutveckling över tid. Vi har en otrolig lönesammanpressning. Du går in högt, men sedan så händer det inte så mycket mer. – Det här får väldiga konsekvenser. Jag har svårt att förstå hur fackliga organisationer på sikt ska kunna acceptera att det ser ut på det här sättet. Vi behöver en ökad lönespridning och det är en viktig faktor. – Istället för att trycka ihop lönerna så skulle man se till att fler får en bra löneutveckling över livet. Att man går in på en lite lägre nivå men över livet få en positiv, stimulerande


löneutveckling som gör att man utvecklas som person. – De nyetablerade företagen som inte har råd att betala så mycket, de skulle då ha råd att ta in lite oprövade personer, utlandsfödda och ungdomar och ge dem en chans. – Företag ser oftast lön bara som en kostnadsfråga och det tror jag är fel. Man ska se lön som en utvecklingsmöjlighet. Ett strategiskt sätt att jobba med kompetensutveckling. MER OM RATIO OCH FORSKNINGEN? – Vi forskar mycket på framtidens arbetsmarknad utifrån perspektivet

digitalisering och snabba omvärldsförändringar. Hur det här påverkar den svenska modellen och inte minst parternas agerande på olika sätt. Jämfört med resten av Europa har vi inte så mycket lagstiftning på det här området. Det här hanteras i kollektivavtal i Sverige och kollektivavtalen behöver kunna utvecklas. Detta sker inte i den utsträckning som det borde ske. Det är ett stort fokus och mycket forskning på detta just nu. – Kopplat till det här finns frågor runt LAS. Hur kan vi få kompetens att bli viktigare än anställningstid? Hur kan vi modernisera spelreglerna på

"Vi har Europas mest sammanpressade lönestruktur och Europas högsta ingångslöner. Det här gör det problematiskt med kompetensförsörjningen."

svensk arbetsmarknad? Hur kan vi få mer flexibilitet på arbetsmarknaden? Det handlar inte bara om utbildning och kompetensutveckling utan det handlar också mycket om lärande på jobbet och att utvecklas på jobbet. – Jag är både statsvetare och nationalekonom i grunden och har ägnat mycket tid åt reformer. Sverige har sedan mitten av 80-talet haft mycket reformer. Vi har liberaliserat och förbättrat Sverige. Två områden återstår och det är i huvudsak bostadsmarknad och arbetsmarknad. – Det är ingen slump att de här områdena inte fungerar särskilt väl. Det finns köer, det finns utanförskap och det finns kompetensbrist. Ska man rikta ett budskap till politikerna så är det att fortsätta den reformvåg som vi faktiskt har haft i 25 år fram till 2010. Ta tag i både arbetsmarknad och bostadsmarknad så att Sverige kan bli ett ännu bättre land. Sluta med de här diskussionerna om vinster i välfärden och allt vad det kan vara. Det är märkliga diskussioner i jämförelse med de här två stora frågorna.

rsonal & e P å p s s o a Träff

ANNIKA HEGARDT

2018! g r o b e t ö G i Chefmässan

Mo tv e r ka de ne g a ti va effe k te rn a av fy s i sk i n a k ti vi te t un d e r ar b e tsd a g e n !

Ett 3 minuters FitStop på Power Plate motsvarar 20-25 minuters promenad. Med positiva effekter på bland annat cirkulation, stressnivå, stelhet, ämnesomsättning och smärta.Välj mellan fyra program, två för energi och två för avslappning. Följ din egen och dina kollegors aktivitet med FitStop appen, bli påmind när det är dags att göra ett FitStop eller tävla mot dig själv och andra.

För mer information om Power Plate Fitstop besök www.powerplatesverige.se Eller ring 0708 - 24 52 00 Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

27


‫ ى‬VALÅRET 2018

INTERVJU MED MATTIAS GOLDMANN OM FÖRETAGANDE, UTBILDNING OCH KLIMATARBETE I SVERIGE

2009-2010 bodde han i Kenya där han utvecklade utsläppsminskande projekt enligt FN:s CDM-mekanism. 2017 dubbades Mattias till riddare av den franska regeringen för sitt klimatarbete. Mattias vurmar för entreprenörskapet. Sedan 2013 är han vd för Fores.

28

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


HUR SER DU PÅ UTVECKLINGEN AV AI? (ARTIFICIELL INTELLIGENS) – Det är näringslivet som driver utvecklingen, dels med de spännande uppstartsföretagen, och dels med stora aktörer som Google. Politiken är väldigt lite på banan. – I Sverige har vi en digitaliseringsminister som skryter om att han inte är på sociala medier. Det visar att politiken riskerar att hamna efter. Det är också en oro, därför att hela den omställning vi nu står inför behöver regleras politiskt. Vad utfallet blir, både på arbetsmarknaden och i alla aspekter, beror mycket på hur man reglerar. – Man ska inte lita på marknaden så till den milda grad att man lämnar över en så stor samhällsfråga. – AI har fantastiska fördelar och frigör mycket resurser. Vi kan till exempel minska felprocessen i läkares bedömningar. Där ser vi att vi minskar felen när vi använder självlärande datorer. Det här ska vi omfamna det både minskar kostnaderna och ökar patientsäkerheten. Dessutom ökar likabehandlingen mellan olika patientgrupper. – Vi ser att tolkarna till exempel så småningom kommer att ersättas av en liten grej i örat som översätter i realtid. Det är ett fantastiskt sätt att förbättra kommunikationen mellan oss människor. Men vi måste se till att människor inte lämnas i sticket. – Vi kommer att behöva tillsätta mycket mer resurser på omskolning och livslångt lärande, där man inte bara säger att det du lärde dig och la väldigt många år på, ska du slänga åt sidan nu. Istället drar man nytta av det och bygger vidare på det så att man kommer framåt. – Risken är annars att vi får ett folkligt uppror mot delar av den Artificiella intelligensen och det är ju dumt. Om man tittar tillbaka i tiden

när vävmaskinen kom så uppstod ordet sabotage av missnöjda arbetare som sa att vävmaskinen tog deras jobb. De stoppade sina träskor i vävmaskinen för att stanna den. – Det var artiklar på framsidan av New York Times när hisskötare förlorade jobbet därför att passagerarna i fortsättningen själva skulle trycka på knappen för att komma till rätt våning. Den här oron har funnits varje gång det sker en samhällsförändring. – Vi har hanterat samhällsförändringar bäst när politiken dels har insett att de inte ska försöka bromsa utvecklingen och dels insett att man behöver ha en aktiv arbetsmarknadsoch utbildningspolitik som möter den. HUR SKA VI FÅ INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? – Jag tror att den här frågan är jätteviktig. Vi ser att den nya tidens storföretag som Spotify och liknande funderar på om de ska anställa i Sverige eller ens vara kvar i Sverige. Den frågan ställs på väldigt många håll och vi ser även att banker lämnar landet. – Sverigebilden har varit framgångsrik och tjänat oss väl. I den ingår att vi har ett relativt högt skattetryck och att man får något för det. – Man kan attrahera den arbetskraft som tycker att det är värdefullt med föräldrarledighet, lång semester, rimlig luftkvalitet i städerna, bra skola och barnomsorg. – Där ska man vara väldigt orolig när vi tappar i hur bra utbildningen är till exempel. Det har upplevts som USPen av en amerikan eller kines som funderar ”Var ska jag etablera mig?”. Om de inte upplever att det här stämmer då ligger vi pyrt till. Sedan får skattetrycket ändå inte rusa uppåt hejdlöst men man ska framförallt veta att man får något långsiktigt.

”Man kan attrahera den arbetskraft som tycker att det är värdefullt med föräldrarledighet, lång semester, rimlig luftkvalitet i städerna, bra skola och barnomsorg.”

– Det måste finnas gott om vettiga bostäder i närheten av arbetsplatsen. Det glöms ofta bort. Man tänker för snävt. Näringspolitik och bostadspolitik måste ses som två sidor av samma mynt. Bostadspolitiken är en del utav en attraktiv politik för att få företag att stanna och växa i landet. – Samma gäller utbildningspolitiken där länder som Tyskland har ett system där utbildning övergår i näringssystem som sedan övergår i arbete. Det är en kontinuerlig kedja. I Sverige har många universitetsutbildningar tagit bort eller minskat på praktiken. Vi har fjärmat näringslivet från utbildningarna, när vi behöver närma de två mot varandra. VAD TROR DU ATT DE BEROR PÅ? – Jag trodde att en miljöpartistisk utbildningspolitik med Fridolin som skolminister skulle betyda att skolan mer blir en del av samhället. Vi som tankesmedja, den lilla gårdsbutiken och de stora bolagen alla är vi en del av skolan. Att skolan skulle ta sig ut ur den fysiska skokartong där den befinner sig. – Jag tror att det finns en beredvillighet från samhället att vara med när man hör att utbildningen går dåligt. Att många skulle säga ”Jag spottar gärna i nävarna och är med på detta om det finns en uppsida för mig också!”. VI HAR LÅNG SKOLGÅNG I SVERIGE – Det viktiga är att man inte är kvar i skolan nästan utan någon kontakt med näringslivet. När man sedan börjar jobba så jobbar man nästan utan någon utbildningskontakt. Där vill vi ha mycket mer kommunicerande kärl. – Det är mer naturligt i andra länder att man har en samverkan mellan den högre utbildningen och näringslivet så att kostnaden tas av en intresserad arbetsgivare. – Där har jag med stor oro sett att trenden de senaste åren har varit att allt mer ifrågasätta när näringslivet har någon slags engagemang. De lades fram ett förslag i riksdagen om att kraftigt begränsa möjligheten att göra vinst på utbildning så att man i princip skulle bomma igen alla icke ideella friskolor. – Den signalen skrämmer bort näringslivet från utbildningssektorn när vi tvärtom behöver locka näringslivet att närma sig utbildningssektorn. Där är det inte bara den rödgröna regeringen som har varit kritiska till vinster i välfärden. Delar av Moderaterna har spelat med när man märkt att det fanns en väljaropinion som tyckte att det viktigaste inte var Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

29


resultaten i skolan. Det viktigaste var istället att de inte får finnas pengar i skolan. SAKNAR DU STÖRRE REFORMER? – Jag tror att det på behövs en rejäl reform på skatteområdet för att vi ska vara bättre rustade för framtiden. Vi måste kraftigt minska skatteuttaget på arbete. Vi behöver också göra det lättare att anställa när konkurrensen både är global och i form av robotar. – I gengäld höjer vi skattetrycket på sådant vi vill ha mindre av som miljöförstöring, klimatpåverkan och energiåtgång. Där behövs en stor

kommittén om hur vi ska hantera resten av landet. Det som inte är storstäder. – Det Sverige erbjuder nu är det som Sverige kommer att fortsätta att erbjuda. Det lockar den som vill ha ett bra ställe att bo på. Sverige ligger högt vad gäller länder som är attraktiva att bo i och det tror jag är viktigt. Vi har i många länder och många sektorer brist på arbetskraft. – Jag tror inte att Europa är den mest dynamiska regionen just nu, och är inte säker på att det bästa vi kan göra är att konkurrera inom EU om etableringar.

”I gengäld höjer vi skattetrycket på sådant vi vill ha mindre av som miljöförstöring, klimatpåverkan och energiåtgång” reform. På utbildningsområdet är jag skeptisk till stora reformer. Från lärarsidan vill de ha arbetsro. De vill inte ha ett nytt betygssystem varje gång det är en ny minister. De vill istället kunna lära sig av varann. Det som behövs är också ett mod att kunna säga att det här är för dåligt så att man stänger en skola som inte fungerar. Säger upp en rektor som inte levererar. – Sedan tror jag också, om man ska gå ner i detaljnivå på skolorna, att vi behöver ett nationellt rättande av prov. Vi har en slags betygsinflation där skolor konkurrerar med att man har högst betyg och det skapar ingen rättvisa. HUR TROR DU ATT VI KAN LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? – Nästan alla riksdagspolitiker är ur ett internationellt perspektiv väldigt överens om ungefär vilket Sverige vi vill ha. Det är ingen som förespråkar ett nyliberalt samhälle med extremt låga skatter och ingen samhällsservice. Det är heller ingen som föreslår att samhället ska ta hand om allt. Internationellt förvånas man över hur små skillnaderna är mellan Moderaterna och Vänsterpartiet och allt däremellan. – Vi lyckas också på många områden få en väldigt bred politisk enighet. Sju partier står bakom Klimatlagen. – Sju partier är överens i landsbygds-

30

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

– För att få fler företag från övriga världen, inte minst Kina, Sydostasien och USA, ser jag en bred politisk förståelse för att vi konkurrerar genom att erbjuda ett bättre liv. En bättre skola för unga, föräldraledighet, sammanhängande och lång semester, rimlig luftkvalitet och gott om plats. Samsynen om att detta ska vara Sverigebilden också framöver är mycket bred, säkert för att den tjänat oss så väl hittills HUR SER DU PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER? – Låt oss inte överdriva problemet med komplicerade regler. Sverige brukar hamna rätt bra i sådana jämförelser. Men visst vore det bra att centralt i regeringen arbeta för minskad regelbörda, vilket skedde 2006-2010. – Strukturerna finns på plats, som Regelrådet, men det är i slutänden stats- och finansministerns prioriteringar som blir avgörande. Det viktigaste är att man känner att man får något för mödan. – För vår framtida konkurrenskraft är det extremt oroande att utbildningssektorn inte presterar bättre och att det är dålig rörlighet på bostadsmarknaden. – Det är också oroande med den fysiska bristen på arbetskraft. Vem

vill etablera sig någonstans där man kanske inte kan hitta folk? VAD SER DU SOM DE VIKTIGASTE KLIMATFRÅGORNA? – Sverige har faktiskt världens mest ambitiösa klimatmål. År 2030 ska vi ha en fossiloberoende fordonsflotta och år 2045 ska vi nå nettonoll i klimatpåverkan. Sju av riksdagens åtta partier (alla utom Sd) står bakom. – Näringslivet ser att det ger oss konkurrensfördelar vilket är en viktig anledning till de tuffa målen. Att vi är först med att ställa om i den riktning alla nu rör sig. På sina håll går omställningen trögt eller till och med i fel riktning. Det gäller inte minst maten, där vi trots allt prat om vegotrender har fördubblat köttkonsumtionen sen 1990-talet och käkar långt mer rött kött än vad som är hälsosamt eller klimatmässigt rimligt. – En köttskatt är ett för korkat verktyg för att hantera detta. En bit kyckling har lägre klimatpåverkan än en ananas, men vi måste stimulera minskat köttätande, till exempel genom upphandlingarna till skolor och alla andra offentliga serveringar. Genom mer konsumentinformation så att det blir lätt för alla att göra kloka, genomtänkta val. – Vi ser en begynnande solcellsboom i Sverige men ännu är vi långt efter Tyskland och Italien. – Det nya sättet att imponera på grannen är att ha solceller på taket och kunna berätta att man får pengar från elbolaget för den el man producerar. Visst oroar vi oss alla för klimatförändringarna men för att vi verkligen ska ändra beteende måste vinsten finnas närmare till hands än vad klimatfrågan ofta upplevs göra. 2017 DUBBADES DU TILL RIDDARE. KAN DU BERÄTTA OM DET? – Frankrike har en ledarroll i klimatfrågan, där Parisavtalet och arbetet efter det är helt avgörande för att hejda klimatförändringarna. – De har dessutom verkligen ansträngt sig för att hitta lösningar som gynnar ett hållbart näringsliv. För oss på Fores har det varit självklart att samarbeta nära med Frankrike. – Jag är själv född i Genève och min pappa och belle-mère bor i Frankrike. Jag har av personliga skäl följt fransk utveckling på nära håll. – Arbetet blev framgångsrikt och via ambassaden bestämde sig franska regeringen för att dubba mig för detta arbete. En oerhörd hedersbetygelse som dessutom innebär att den franska delen av min familj lite bättre fattar vad jag håller på med.


”Det nya sättet att imponera på grannen är att ha solceller på taket och kunna berätta att man får pengar från elbolaget för den el man producerar.” – Förutom äran är det en bra dörröppnare, vilket faktiskt kommer svenskt näringsliv till gagn. Jag får vara med i franska sammanhang som annars kanske inte hade varit tillgängliga för mig. För vem säger nej till en riddare? DU HAR ARBETAT MED MILJÖPROJEKT I KENYA OCH I CHILE. KAN DU BERÄTTA OM DET? – Det var viktigt för mig att åtminstone en tid jobba nära de som är verkligt utsatta för klimatförändringarna. Ett skifte till solceller istället för att använda dieselgeneratorn eller elda upp de sista träden i spisen har

enorm nytta inte bara för klimatet utan också för hälsan och hushållens magra ekonomi. För att inte tala om glädjen när barnen tack vare solcellerna kunde läsa läxorna på kvällen. – Jag brukar säga att den som vill imponera på grannen ska sätta upp solceller på taket. Den som verkligen vill göra stor nytta ska göra det i Kenya. Den som vill få full pott gör båda delarna. – Jag är väldigt glad över att min dotter som åttaåring fick uppleva och reflektera över riktig fattigdom på nära håll, vilket jag tror har präglat henne och oss för lång tid framöver. – I Chile jobbade jag som lobbyist

åt Instituto Ecología Política, som drev igenom en mer aktiv miljöpolitik, inte minst på transportområdet. – Vi var ett gäng som varje onsdag cyklade på Santiagos huvudgata för att försöka få till en cykelväg. – I början fick vi stryk av polisen, vilket gav fenomenal teve. Vi fick folket med oss. Så småningom cykelsatsade staden och fick pris för det på FN:s klimatkonferens här om året.

ANNIKA HEGARDT

Seminarier om kompetensutveckling, HR, ledarskap och digital transformation i företag och offentlig sektor.

Micke Darmell

Cecilia Åkesdotter

Stefan Sebö

Christer Olsson

Jenny Åkerman

...och fler kommer! Håll utkik på hemsidan Evenemanget arrangeras av KompetensGruppen 08-202110 eller info@kompetensgruppen.se

www.kompetensveckan.se Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

31


FRAMÅT! På många sätt går det bra för Sverige. Men inte på alla. Integrationen misslyckas, vårdköerna växer, utsläppen ökar och Sverige riskerar att delas. Vi står för en helt annan riktning. När andra bara ser problem, ser vi potential. När andra tar till främlingsfientlighet, väljer vi medmänsklighet. När andra ser tillväxt som ett miljöhot, ser vi möjlighet till nya gröna jobb. Och när andra sprider oro, skapar vi trygghet. Istället för att vända kappan efter vinden och dras längre ut mot kanterna, så väljer vi en annan väg för hela Sverige: framåt.

32

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Centerpartiet, Annie Lööf 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET? Vi lever allt längre, och arbetsmarknaden kommer att förändras under vårs livstid. Då blir det livslånga lärandet allt viktigare. Det vill vi underlätta. Samhällets efterfrågan på kompetens förändras hela tiden och vill vi att det ska bli enklare att byta spår i sitt yrkesliv och skola om sig även när man blir äldre. För att det ska gå måste det bli lättare att läsa in behörighet, vidareutbilda sig och få studiemedel högre upp i åldrarna. 2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? För oss handlar det om att driva en politik som generellt är företagsvänlig och som fokuserar på att stärka företagens konkurrenskraft. Vi vet inte var nästa Volvo eller Spotify dyker upp. Därför vill vi bland annat utveckla systemet med personaloptioner samt förstärka investeraravdraget. Vi vill också göra det billigare och enklare att anställa för de allra minsta företagen. Jag vill att Sverige ska vara världens bästa land att starta och driva företag i. Då behöver vi en företagspolitik som fokuserar mer på möjligheter och mindre på krångel. Vi måste ta bort onödiga regler och detaljstyrningar som försvårar för företagarna. 3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? För att attrahera fler företag till Sverige behöver vi ha en företagsvänlig politik och att vi som land ska vara konkurrenskraftigt. Vi behöver ett skattetryck som gynnar investeringar i Sverige, och på så sätt gör det enklare att attrahera utländsk arbetskraft med expertkunskaper. Vi måste också rensa i floran av regelkrångel. Idag är det ett område där Sverige sticker ut, inte bara i Europa utan även i norden, i termer av betungande skatteregler, så kan vi inte ha det.

4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER? Vi vill se ett generellt lägre skattetryck. Dessutom har vi en rad förslag för att minska regelkrånglet. Ett förslag vi har är exempelvis att införa ett system som bygger på ”en regel in – en regel ut” när det kommer till nya regler som innebär ökade kostnader. Det är ett sätt att minska ökningstakten i krånglet. Dessutom vill vi inkludera skattesystemet i arbetet genom att minska regelbördan. Så är det inte idag och vi vet att det är skattereglerna som många företagare tycker medför för hög administrativ börda. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE? Att snabbt komma in i jobb är en nyckel för integrationen, men också för att bidra till vår gemensamma välfärd. Centerpartiet har flera förslag för hur personer som är nya i Sverige ska komma in på arbetsmarknaden. Vi vill bland annat slopa kravet på att den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare måste jobba med ett visst yrke eller en viss arbetsgivare. Och vill värna möjligheten till spårbyte för asylsökande som får jobb. För att fler ska våga starta eget vill vi införa en ny företagsform, ”ingångsföretag”. Med vårt förslag schablonbeskattas företag med låg omsättning. Det gör bland annat att man slipper ha koll på olika moms och skattesatser. 6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? Vår grundinställning är att en bra företagarpolitik är en bra jobbpolitik. Det är företagen som anställer så kan vi inte stärka deras förutsättningar att anställa får vi inte den tillväxt av jobb vi behöver. Det är bara positivt ju fler politikområden som kan bidra till att stärka tillväxten av jobb i Sverige.

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com

Annie Lööf 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? Centerpartiet vill att all utbildning ska leda till jobb eller fortsatta studier. Skolan måste ha en tydligare kontakt med arbetslivet. Vi vill att studie-och yrkesvägledningen i skolan ska ha en större roll så att eleverna kan göra smarta och genomtänkta val till gymnasiet och högre utbildning. Vi vill höja statusen på gymnasiets praktiska program som utbildar till yrken med arbetsbrist. Slutligen tycker vi också att entreprenörskap, företagande och praktik ska vara en röd tråd genom skolans år. 8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? På många sätt går det bra för Sverige. Samtidigt är arbetslösheten hög bland nyanlända, vårdköerna växer, det är polisbrist och utsläppen ökar. Sverige håller på att klyvas. Vi vill öppna dörren till första jobbet och ge småföretagen möjligheter att anställa. Vi vill skapa trygghet i hela landet, där man får vård när man behöver den och polisen kommer när man ringer. Vi vill se en grön tillväxt med smarta tekniklösningar och en vardag utan gifter. Vi står för ett nytt ledarskap. Vi vill framåt.

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

33


moderaterna.se Lika för Alla

”JAG ÄR LITE TRÖTT PÅ GNÄLL, NU GÖR VI SAKER BÄTTRE ISTÄLLET”

34

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Moderaterna, Ulf Kristersson 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET?

att investera här. Sverige bör reformera skattesystemet, med fokus på jobb och enkelhet. Förändringarna ska öka lönsamheten av att arbeta, utbilda sig och investera i Sverige.

Svensk industri och arbetsmarknad har genomgått stora förändringar tidigare i samband med ny teknik. I grunden är Sverige väl rustat för omställning och rätt hanterad kommer digitaliseringen och artificiell intelligens innebära enorma möjligheter. Ny teknik kan ge fler och bättre jobb, säkrare vård som kommer fler till del, bättre miljö och smidigare samhällsservice. Vi tror att det är viktigare att stärka människors förmåga att ta plats i det som kommer, än att försöka behålla det som är. Därför behövs nytt och ökat stöd för omställning, kompetensutveckling och förbättrade möjligheter att studera högre upp i åldrarna. Motsvarande ett rut-avdrag skulle kunna införas för den som själv skaffar sig kompetens som syftar till nytt jobb. Företag bör uppmuntras att själva driva yrkesutbildningar genom skattelättnader för utbildningskostnaden.

4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER?

2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE?

Företagande är en viktig väg för många utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Vi vill att nyanlända i ett tidigt skede ska ges introduktion och vägledning i hur man startar och driver företag. Vi vill tredubbla och bredda RUT-avdraget för att skapa bättre förutsättningar för fler nya RUT-företag.

Det handlar om att kontinuerligt genomföra förbättringar av näringslivsklimatet för att upprätthålla en stark position för svenskt näringsliv i den allt mer integrerade världsekonomin. Dels öka investeringar i infrastruktur, forskning, utbildning och bostäder dels ökad produktivitet genom förbättrade förutsättningar för entreprenörskap och innovation. Vi vill bland annat reformera reglerna för personaloptioner för att företag ska kunna locka till sig och behålla kompetent personal och prioriterar regelförenklingar för företag, exempelvis genom att underlätta uppgiftslämning till myndigheter genom konceptet “En dörr in”. Genomgripande reformer av bostadsmarknaden är också nödvändiga för att säkra företagens möjlighet att locka till sig kompetent personal. 3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? För en liten öppen ekonomi som Sveriges är det nödvändigt att det är attraktivt

Kostnaden att driva företag i form av exempelvis regelkrångel och avgifter bör sänkas. Därför vill vi se sänkta trösklar för att anställa, se över möjligheterna till minskad skatteadministration, uppdra till myndigheter att regelförenkla genom regleringsbrev, förenkla uppgiftsinlämning, se kortade handläggningstider och införa förenklade regler kring generationsväxling. Dessutom vill vi öka möjligheten för företag att komma tillbaka genom att reformera rekonstruktionslagstiftningen. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE?

6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? Näringspolitik och arbetsmarknadspolitik hänger ihop. Det är när företag växer och anställer som jobb skapas. Sverige har efter regeringens skattehöjningar återigen världens högsta marginalskatter. Det försämrar förutsättningar för tillväxt. Vi vill i stället höja brytpunkten för statlig inkomstskatt för ökad tillväxt och för att ansträngning ska löna sig. 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? Vårt arbete med att stärka skolan kommer fokusera på reformer för att öka kunskaperna. Vi vill införa mer

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com

Ulf Kristersson

undervisningstid för alla barn i grundskolan, och att mer tid ska läggas på viktiga baskunskaper som matematik och svenska. Vi vill också skapa fler utbildningsvägar som kan leda till arbete. Vid sidan av dagens treåriga nationella gymnasieprogram ska det finnas möjlighet att söka till en tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå, där fokus ligger på yrkesämnen och för nyanlända, svenska. Utbildningen ska ha hög kvalitet och hög relevans för arbetsmarknaden och blir en väg för dem som snabbare vill ut i arbetslivet. För att svara på arbetsmarknadens efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och ge fler unga möjlighet till jobb behöver också lärlingsutbildningar utökas och breddas. 8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? Vi vill att Sverige ska vara ett land för hoppfulla. Ett land präglat av företagsamhet, jämlikhet och social rörlighet, där du av egen kraft – men också med andras hjälp – kan ta dig nästan hur långt som helst. Friheten, lagarna och arbetslinjen ska gälla alla; inga undantag, ingen utanför och ingen bortglömd. Ett land med rättigheter, skyldigheter och möjligheter som är lika för alla. Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

35


ETT FÖNSTER MOT ARBETE ROT- och RUT-avdragen har minskat svartarbete och skapat nya arbetstillfällen. Vi vill höja avdragstaket till 75 000 och bredda RUT att gälla exempelvis flyttjänster, matlagning, tvätteritjänster, tillsyn av hem och IT-tjänster i hemmet (RIT).

DU SKA KUNNA LITA PÅ SVERIGE 36

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Kristdemokraterna, Jakob Forssmed 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET? AI är en kraft som kommer ställa om ekonomin och förändra vilka jobb som behövs och inte behövs. Men det innebär inte nödvändigtvis att jobben totalt sett minskar, utan arbetsmarknaden omvandlas och nya jobb inom nya sektorer skapas. Vi ska heller inte tro att vi nu står på en nollpunkt, vi har redan, under de senaste decennierna, sett hundratusentals jobb slås ut som en effekt av automatisering och digitalisering – men samtidigt också sett andra växa fram. Att förlora ett jobb är en sak och kan vara smärtsamt, men det riktigt allvarliga uppstår om man inte hittar ett nytt utan hamnar vid sidan av arbetsmarknaden permanent. Vi måste därför underlätta övergången till andra jobb genom att stärka människors möjligheter att vidareutbilda sig, omskola sig eller komplettera sin utbildning - även senare i livet. Kristdemokraterna  har påbörjat en plan för det. Vi föreslår bl.a. en stor satsning på yrkesvux och vill att studiemedelssystemet ska vara tillgängligt upp till 59 års ålder i syfte att underlätta utbildning på högskola och universitet. Vi vill också sänka skatten på arbete, bl a genom skatteväxling, för att fler jobb ska kunna växa fram. Sedan handlar det om att ge entreprenörer och företag goda villkor så att de kan växa och anställa i Sverige. 2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? I grunden handlar det om att förbättra villkoren för den nya generationens företag. De konkurrerar globalt om både innovationen och talangerna. När man lyssnar på dessa entreprenörer återkommer det ofta till   förutsägbara spelregler, goda villkor för att snabbt hitta rätt kompetens, inte minst via arbetskraftsinvandring och skattenivåer som gör att de kan attrahera globala talanger. Vi anser att användningen av personaloptioner ska underlättas

och förbättras jämfört med det regeringen genomfört. Vi vill att fler och större företag ska omfattas. Vi vill ha ett lägre skattetryck på arbete, även när det kommer till marginalskatterna genom höjd brytpunkt för statlig skatt och återinfört jobbskatteavdrag för högre inkomster. Vi menar också att arbetskraftsinvandring måste underlättas, att handläggningstiderna ska vara max 30 dagar och att man inte ska riskera utvisningar för bagatellartade fel. Utöver detta är tillgången till bostäder och god infrastruktur central för att rent praktiskt kunna ordna boende åt de anställda och göra resor mellan orter tillförlitliga och snabba. 3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? Svenskt företagsklimat ska stå sig starkt i europeiska jämförelser inte minst då det är en primärmarknad för vår import och export. Om det leder till att fler företag väljer att flytta hit är det bra, men det är ofta svårt att attrahera etablerade företag. Däremot finns stora möjligheter att kunna locka talanger och entreprenörer som i sin tur kan utbilda sig, starta företag och utveckla sin verksamhet här. Då krävs ett bredare perspektiv på frågorna som involverar en högklassig universitetsutbildning, tillgång till riskkapital och en bra start-up miljö. Men också att erbjuda en IT-infrastruktur i toppklass, säkerställa tillgången till bostäder och möjligheten att pendla. 4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER? För svensk tillväxt kommer alltid företagsvillkoren att behöva vara prioriterade -det gäller inte minst när marknaden blir allt mer global för allt fler företag. Sverige ska erbjuda konkurrenskraftiga villkor och ligga högt i internationella rankingar. Politiskt jobbar vi för att underlätta för företagen, ta bort eller förändra regler som är hämmande. Vi stoppade t.ex. regeringens planer på att lägga fram ett förslag om utflyttningsskatt och försämringar av beskattning av entreprnörer. Vi var också med och sänkte bolagsskatten för Sveriges alla

Jakob Forssmed, ekonomiskpolitisk talesperson

företagare. Vi vill förbättra villkoren för personaloptioner, sänka skatten på arbete och vill jobba aktivt med kompetensförsörjningen, bland annat genom att snabba på etableringen av unga akademiker på arbetsmarknaden. Vi vill också införa en enkel anställningsform utan krångel med slopade arbetsgivaravgifter och något lägre ingångslön så att unga utan gymnasieexamen och nyanlända får en chans att lära sig jobbet på jobbet. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE? Att få nyanlända i arbete är en mycket stor utmaning. Klyftan i arbetslöshet är stor mellan inrikes och utrikes födda. Det är viktigt att företagarspåret finns med som alternativ i etableringsfasen – idag saknas det ofta, För att underlätta företagandet anser vi också att man bör sänka kravet på aktiekapital i aktiebolag till 25 000 kr. Det underlättar uppstarten för många av de som har begränsat med startkapital. Vi vill införa inträdesjobb som kraftigt sänker kostnaderna för företagen att anställa nyanlända. Förslaget innebär att arbetsgivaravgiften Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

37


slopas i tre år och att arbetstagaren får en lägre lön och istället utbildning eller lära sig jobbet på jobbet. För att skapa bättre incitament att gå från bidrag till arbete vill vi också att bl.a. nyanlända ska få dubbelt jobbskatteavdrag de första fem åren. Det gäller också för inkomst från näringsverksamhet, på samma sätt som dagens jobbskatteavdrag. 6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? För oss är näringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken nära sammankopplade och två medel för att nå mål om tillväxt och jobbmöjligheter för alla som kan arbeta. Vi tror att en näringspolitik som öppnar upp för enklare jobb behövs, särskilt när arbetslösheten nästan uteslutande återfinns bland människor med låg utbildning. Här kan vi öppna fler tjänste sektorer genom RUT-avdraget där vi i alliansen vill tredubbla taket till 75 000 kr och bredda antalet tjänster, vilket ger fler företag och fler jobb. Vi

ser också behovet av en näringspolitik som ger möjlighet för fler arbetsintegrerade sociala företag. Det är företag som kan bryta utanförskapet hos en målgrupp som behöver särskilt stöd i arbetet och som har svårt att klara den reguljära arbetsmarknadens krav. 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? Det är viktigt att betona att bildningen i skolan ska grunda sig i beständiga kunskaper och värden, som ger goda baskunskaper för alla elever under lång tid framöver. Den ska därför inte anpassas alltför snabbt till förändringar i omvärlden eller i samhället. En bra utbildning ska dock ge eleverna de kunskaper som krävs för att klara både arbetsliv och samhällsliv. Det finns dock skäl att se över vissa ämnesinriktningar i och med att kunskap och användningen av kunskap förändras. Vi menar exempelvis att programmering ska vara ett ämne i grundskolan, då det är centralt för att förstå den digitala världens uppbyggnad.

8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? Att man ska kunna lita på Sverige och att vi ställer upp för varandra i samhället. Centrala välfärdsfunktioner som sjukvård och äldreomsorg som fungerar och finns när man behöver. Polisen har tillräckliga resurser för att kunna förebygga och beivra brott även i bostadsområden och mindre orter där känslan är att rättssamhället dragit sig tillbaka. Den som nyligen har kommit till Sverige ska kunna få ett arbete och integreras betydligt snabbare än vad som sker idag. Ett levande civilsamhälle som en bas för samhället – människor som hjälps åt i familjer och föreningar och där familjerna får det stöd de behöver och får fatta sina egna beslut istället för att de fattas av klåfingriga politiker. Företagare som finner det mödan värt att starta och driva företag. Den som jobbar eller har jobbat och är pensionär ska får mer över i plånboken efter att skatten är betald för att på så sätt få mer inflytande över sitt eget liv.

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com

38

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

39


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Liberalerna, Jan Björklund 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET? Liberalerna vill att Sverige utvecklar en mer samlad politik för att ta tillvara de möjligheter som automatisering och AI skapar, samtidigt som de människor som påverkas negativt får bättre chanser. Teknikrevolutionen kommer att påverka hela samhället. Som helhet finns det stora samhälleliga och mänskliga vinster att hämta på denna utveckling, men den skapar som sagt också problem som måste hanteras. Lyckligtvis lever vi i ett samhälle där politiker inte styr allt, men däremot behöver politiken hänga med tekniken så att inte lagar och styrdokument ska hämma utvecklingen och människor inte kommer i kläm. 2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? Välståndet ökar med ett gynnsamt företagsklimat. Det handlar om allt från minskat krångel och förändringar av arbetsrätten till nya skatteregler som ger ökade möjligheter till delägande i t ex personaloptioner och avsättning till expansionsfonder och periodiseringsfonder för att bygga upp en ekonomisk buffert. Tack vare att Sverige är medlem i EU kan företag bedriva verksamhet i Sverige och ha hela Europa som sin hemmamarknad. En konsekvent politik för frihandel och öppenhet mot omvärlden gör att Sverige fortsätter vara ett attraktivt företagarland för nya växande företag. För fler jobb och växande företag i Sverige behövs också satsningar på att utveckla skolan och investera i forskning, tillgång till bra transporter samt rimliga skattevillkor som uppmuntrar till flit och entreprenörskap. Bland annat måste marginalskatterna sänkas genom att värnskatten tas bort och färre ska behöva betala statlig skatt.

40

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? Sveriges välstånd har genom historien byggts upp av hårt arbete och företagande. Globalisering och digitalisering ökar omvandlingstrycket i den svenska ekonomin. Sverige ska vara så attraktivt att företagen stannar kvar i vårt land. Vår utgångspunkt är att Sverige måste ha bättre ekonomiska villkor än vår omvärld, bland annat genom att se till att ha utbildning i världsklass så att kompetensförsörjningen fungerar väl, genom en konkurrenskraftig bolagsskatt och genom fördelaktiga regler för optionsprogram. 4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER? Förutsättningarna för företagandet måste vara sådant att fler företagare väljer att stanna kvar i Sverige och expandera sina företag. Det handlar om minskat regelkrångel, moderniserad arbetsrätt och andra arbetsmarknadsreformer, internationalisering, ökade möjligheter till investeraravdrag, personaloptioner, avsättning till expansionsfonder och periodiseringsfonder och så vidare. Vi behöver mer frihandel. Som en liten öppen ekonomi med stort exportberoende till Europa har vi mycket att vinna på ökad ekonomisk integration. Vi vill därför stärka EU-samarbetet och att Sverige ska vara en aktiv part i den utvecklingen. Sverige ska vara en del av EU:s bankunion och vi bör införa euron senast 2022. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE? Dels genom att förenkla villkoren för företagande rent generellt, dels genom inträdesjobb för nyanlända (och ungdomar utan gymnasieutbildning). För att lättare komma i arbete behöver nyanlända kunna anställas

Jan Björklund

under ett visst antal år till lägre lön och med slopade arbetsgivaravgifter. Det är bättre att få det där viktiga första jobbet än att leva på bidrag. 6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? Liberalerna vill fortsätta arbetet för bättre matchning och kompetensutveckling på arbetsmarknaden. Genom skattelättnader vill vi uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton att använda vid vidareutbildning och omskolning. 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? Kunskap och utbildning av hög kvalitet måste vara skolans huvuduppdrag. Det ger eleverna bästa möjliga utgångsläge för att förverkliga sina livsmål och komma ut på arbetsmarknaden. Alla elever ska mötas av höga förväntningar. Tidigare präglades svensk

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com


skola av en rädsla för att mäta elevers kunskaper med sjunkande resultat som följd. Liberalerna ledde en total omläggning av svensk skola med t en ny läroplan och en reformerad lärarutbildning, som vände resultaten i flera internationella mätningar, t ex PISA 2015. Dessvärre har den nuvarande regeringen tappat tempot i skolreformer för mer kunskap i skolan, vilket har lett till att resultaten börjat falla på nytt. Vi vill att gymnasiet ska ha tvååriga och treåriga yrkesförberedande program utöver de treåriga högskoleförberedande. Alla ska ha möjlighet att läsa upp högskolebehörighet om man så vill i gymnasiet eller senare i livet på komvux. Yrkeshögskolan ska byggas ut och en yrkesskola med inspiration från yrkeshögskolan för vuxna på gymnasienivå ska inrättas. 8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? En av de bästa sakerna med liberalismen är att vi inte tycker att det ska finnas en samlad vision som alla måste anpassa sig till. Vi vill i stället ge varje människa så stor frihet som möjligt att sätta upp sina egna visioner. Ju längre tid människor har denna frihet, desto mer kommer det att märkas att människor väljer olika. Det är inget problem utan tvärtom en stor vinst, eftersom det gör att fler människor kan leva på det sätt som passar just dem så länge de inte skadar någon annans frihet. Vi liberaler hoppas därför att framtidens Sverige är ett samhälle där det är högt i tak, där utbildning, flit och ansvar lönar sig, där ekonomin är dynamisk och finansierar starka trygghetssystem och där varje människa har stor frihet att förverkliga sina egna livsdrömmar.

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

41


42

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

Den 1:a januari 2018 började Sveriges nya klimatlag gälla. Den säger att alla framtida regeringar måste se till att utsläppen minskar tillräckligt snabbt. Nu ska klimatlagen fyllas med handling. Då finns bara ett Miljöparti. Och ju starkare vi blir, desto mer kan vi uträtta.


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Miljöpartiet, Lorentz Tovatt 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET?

Miljöpartiet vet att en politik som gynnar miljömässig och socialt hållbar utveckling, entreprenörskap och innovation är vad svenska företagare förtjänar och gynnas av. I Sverige finns en bra välfärd och bra skola och även tillgång till högutbildad arbetskraft vilket också bidrar till att kunna attrahera ingenjörer i världsklass från andra länder, till exempel Indien. Det är också viktigt med en väl fungerande kapitalförsörjning. Det utgör en viktig del av ett företagsklimat som understödjer innovation och tillväxt. Ett särskilt problem för nya och växande företag är brist på privat kapital, särskilt i början. Därför är det viktigt att stärka möjligheterna för människor med goda idéer att starta och driva företag bland annat genom en särskild satsning på inkubatorer och innovation genom Vinnova och Almi och den internationellt ledande samverkansmiljön för AI som Sverige skapat i Göteborg https://www.regeringen. s e /p re s s m e d d e l a n d e n / 2 0 1 8 / 0 5 / sverige-skapar-en-internationelltledande-samverkansmiljo-for-ai/ 3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? Sverige har en av världens högsta levnadsstandarder med det bästa klimatet för företagare och mycket lägre bolagsskatt än många andra länder. Det stämmer att vi har ett relativt sett högt skattetryck på arbetsinkomster men detta är förutsättningen för en omfattande välfärd där alla kan få tillgång till skola, sjukvård och en grundläggande ekonomisk trygghet. Vi hoppas att många företag väljer att etablera sig i Sverige just på grund av att det är en bra plats att leva på för de anställda med förutsättningar för att utveckla sitt företag och anställa attraktiv arbetskraft. Vi behöver därför jobba med att stärka kompetensen och vidareutveckla arbetskraften för att matcha företagens behov.

Fotograf: Tomas Melin

Regeringen har nyligen presenterat en Nationell inriktning för AI. AI har potential att bidra med betydande nytta inom en mängd områden genom ökad ekonomisk tillväxt såväl som lösningar på miljömässiga och sociala samhällsutmaningar. Vissa analyser pekar på att utnyttjande av AI har stor potential att öka den ekonomiska tillväxten. Redan i dag finns exempel på att AI kan bidra till att bättre identifiera sjukdomar, minska energianvändningen, reducera trafikolyckor, skapa nya tjänster, effektivisera industriell produktion, utveckla nya läkemedel och förkorta handläggningstider. Framtidens jobb kommer inte att vara desamma som de jobb vi har idag och många arbetstillfällen som finns nu kommer att automatiseras bort, men de kan ersättas av nya. För att AI ska kunna bidra på bästa sätt till stärkt svensk konkurrenskraft och bättre välfärd måste rätt förutsättningar finnas i landet.  Ett modernt samhälle behöver en moderniserad arbetsmarknadspolitik. Att mängden arbetstillfällen skulle minska finns det inga större belägg för i den samlade forskningen. Vi vill skapa fler gröna jobb genom att satsa på kompetensutveckling, innovation och investeringar i miljösmart teknik. Regeringen har bland annat fattat beslut om en satsning på fortbildning inom AI  och korta specialistkurser för livslångt lärande. Omställningen till ett modernt hållbart samhälle skapar nya jobb. Producenter av solceller   och elbilar, hållbar industri och tjänsteföretag behöver också arbetskraft, och fler branscher inom tjänstesektorn  omfattas numera av RUT och ROT tack vare Miljöpartiet. Miljöpartiet har en vision om ett samhälle där alla har en ekonomisk grundtrygghet och vill också  se  en generell arbetstidsförkortning med kortare arbetsveckor och där flera personer delar på jobben och färre blir sjukskrivna.

2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE?

Märingspolitisk talesperson Lorentz Tovatt

För att Sverige ska bli framgångsrikt i att attrahera kapital globalt som kan investeras i Sverige behövs en agenda för aktivt ägande. Detta eftersom analyser visar att företag med aktivt ägande också uppvisar högre tillväxt och skapar fler jobb än passivt äga företag. Sedan 1980-talet har många svenska företag flyttat sin tillverkning till låglöneländer. Industrins ökande automatisering innebär dock att lönekostnaden får allt mindre betydelse för tillverkningens placering. Samtidigt blir produktionen mer komplex, vilket ökar vikten av flexibilitet och innovation för att hävda sig i den globala konkurrensen. 4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER? Miljöpartiet arbetar för en näringspolitik som gör det enkelt och tryggt att driva företag, med mindre regelkrångel och bättre trygghetssystem. Vi vill dessutom göra det både enklare och billigare att anställa. Till exempel

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

43


vill vi bland annat sänka arbetsgivaravgiften och höja grundavdraget i utsatta glesbygdskommuner. I regeringsställning har Miljöpartiet infört ett växa-stöd som innebär sänkt arbetsgivaravgift för företagare som anställer sin första medarbetare. Vi vet att många företagare upplever administrationen som betungande. Vi vill minska den administrativa bördan för företagare genom att tillåta myndigheter åtkomst till gemensamma register. Om en myndighet har begärt in information om dig ska du inte behöva lämna samma uppgifter på nytt till en annan myndighet. Sverige har idag ett av världens bästa företagsklimat. Samhället är tryggt och med god utväxling på skattetrycket, en av EU:s lägsta bolagsskatter och BEPS gör att konkurrensen med avseende på skatter minskar på grund av att reglerna blir mer lika i hela världen. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE? LO, Unionen, Svenskt Näringsliv och regeringen kom i slutet av mandatperioden överens om att införa etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända. Staten ska betala ersättning direkt till de anställda i stället för till företagen. Avsikten är att även privata aktörer till väsentlig del ska sköta matchningen. Miljöpartiet ser positivt på förslaget och ser det som ett viktigt sätt att ge nyanlända möjlighet att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Regeringen har också uppdragit åt Tillväxtverket att utöka initiativen för att skapa vägar in till jobb i näringslivet, där nyanlända och personer som har varit utan arbete en längre tid är målgruppen. Många människor med utländsk bakgrund har erfarenhet av att vara framgångsrika entreprenörer och

44

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

företagare i sina tidigare hemländer eller har länge funderat på olika ideer, detta behöver vi uppmärksamma, möjliggöra och premiera på olika sätt. På så vis kan många nya jobb växa fram. Hjälp med rådgivning avseende hur man startar bolag och vilka regler som gäller i Sverige samt att erbjuda detta på olika språk har visat sig vara viktigt, liksom tillgång till kapitalförsörjning i ett tidigt skede, regelförenklingar och sänkningen av arbetsgivaravgiften. 6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? Vi tror att det krävs god samverkan mellan näringslivet och det offentliga för att kunna utforma en så effektiv politik som möjligt. Det är främst företag som anställer människor, även om offentlig sektor såklart också är en stor arbetsgivare. Det är viktigt med en god matchning samt att utbilda för arbetsmarknaden för en välfungerande kompetensförsörjning. Satsningar på praktik, socialt integrerade företag och möjligheter att byta bana mitt i livet genom alterneringsår och vidareutbildning är goda exempel på insatser där närings- och arbetsmarknadspolitiken samverkar. 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? Arbetet med att skapa bra förutsättningar för barn och elever att klara sig i livet är ett ständigt pågående arbete. Vi behöver hela tiden anpassa den utbildning vi erbjuder barn och unga, så att den ger förutsättningar för att ta sig an utmaningar som en värld i ständig utveckling för med sig och ge möjligheter till ett livslångt lärande. Ett område som Miljöpartiet satsar starkt på i regering är digitalisering. Till exempel har programmering

och digital källkritik förts in i läroplanen, och de nationella proven ska digitaliseras. Vi vill öka den digitala kompetensen hos alla i skolan, och har avsatt mer pengar till lärarnas fortbildning för att göra detta möjligt. Det är även viktigt för oss att alla elever har likvärdig tillgång till digitala verktyg (och användning av dessa) och forskning kring de möjligheter som digitaliseringen ger i skolan. 8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? Klimatförändringar och miljöförstöring är en av de saker svenskar oroar sig mest för, om inte allra mest. Det enligt den SOM-undersökningen av attityder i samhället. Vi vill inte att folk ska förlamas av den oron utan att människor ska fyllas av beslutsamhet och inse att det går att göra något åt saken. Det kräver dock ett stopp på konsumtionshets och att människor i stället tar ansvar för planeten som vi lever på. Vår vision är ett samhälle där vi kan leva gott utan att förbruka den jord våra barn och barnbarn ska bo på. Vårt uppdrag är att ge mening åt vårt välstånd. Regeringen har redan tagit flera steg mot visionen av Sverige som ”världens första fossilfria välfärdsland”. Bland annat genom att införa världens mest ambitiösa klimatlag, höja skatten på smutsiga bilar och mångdubbla stödet till solceller. Framåtblickande så vill vi sänka skatten för alla som bor eller skapar jobb på glesbygden, införa antibiotikaskatt på kött från djur som farit illa och se till att Sverige är världsledande på bistånd till fattiga. Om 25 år ska Sverige vara ett land som inte längre bidrar till klimatförändringarna, överhuvudtaget. Sverige ska bidra med lösningarna och visa världen att det går.

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com


Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

45


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Socialdemokraterna, Mikael Damberg 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET? Jag förstår att människor är oroliga för vad ny teknik ska innebära för deras jobb. Men jag tror inte på de värsta dystopierna om att vartannat jobb ska försvinna. Jag är mer rädd för gammal än för ny teknik. Sverige och svenska företag är bra på att dra nytta av ny teknik och vi har alla förutsättningar att skapa fler nya jobb än de som försvinner. McKinsey spår till exempel att AI kan öka tillväxten med 1,3 procent per år och skapa 300 000 nya jobb i Sverige till 2030. Men då måste vi investera i skolan, i korta kurser för de som redan finns på arbetsmarknaden och se till att vi har en bra balans på arbetsmarknaden och bra trygghetsförsäkringar så att människor fortsätter att välkomna förändring. 2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? Sverige är främst i världen efter Silicon Valley på att bygga nya miljarddollarföretag inom techsektorn, så kallade unicorns. Vi vill naturligtvis se att de fortsätter att växa och konkurrerar på världsmarknaden med bas i Sverige men precis som storföretagen behöver de ha verksamhet på andra marknader för att kunna konkurrera. Bland annat har vi riktat om det statliga riskkapitalet mot innovativa och växande företag och infört skattelättnader för vissa personaloptioner så att det ska bli lättare att attrahera och behålla kompetens i unga snabbväxande företag. Jag har också jobbat hårt för att knyta våra storföretag närmare de mindre snabbväxande företagen. Ett ökat samarbete ger de mindre företagen tillgång till den globala marknaden, finansiering och kunnande samtidigt som de större företagen kan förnya sig och sina produkter snabbare.

46

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? Svenska företag flyttar inte bara ut verksamhet från Sverige. Allt fler svenska företag väljer att flytta hem produktion till Sverige och industrins investeringar i Sverige är nu de högsta sedan SCB började mäta dem för 80 år sedan. För att stärka det här har vi växlat upp investeringsfrämjandet rejält sedan 2014 och även sjösatt en Smart Industristrategi med bland annat snabbare miljötillstånd och 100 000 nya utbildningsplatser för att göra det ännu mer attraktivt att investera i Sverige. 4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER? Svenska företag går för högtryck, småföretagen slår lönsamhetsrekord och exporten ökar från alla län. Idag är det 300  000 fler svenska som går till jobbet än på valdagen 2014 och fortfarande finns 100 000 lediga jobb på arbetsmarknaden. Det är klart att vi hela tiden måste jobba på att regler och skatter utformas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Men det absolut största tillväxthindret för företag i Sverige idag är kompetensförsörjningen. Det är den första frågan som företagare lyfter med mig oavsett bransch eller var i landet jag kommer. Därför tror jag att regeringens kunskapslyft med 100  000 nya utbildningsplatser till allt från civilingenjörer till kommunala Yrkesvux och Yrkeshögskolan är helt rätt för att hålla uppe tillväxten. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE? Att jobba är det absolut bästa sättet att komma in i det svenska samhället och vi välkomnar därför att fack och arbetsgivare tillsammans enats bakom etableringsjobben som vi vill genomföra. Det skulle ge en låg och

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister

förutsägbar kostnad för de företag som anställer en nyanländ eller långtidsarbetslös genom att staten fyller på upp till kollektivavtalsenlig lön under en period. Dessutom har extratjänsterna nu passerat 13 000. Fem anställningsstöd har slagits ihop till ett och regeringen satsar på fler matchningsaktörer och bättre stöd för nyanlända att starta företag. Vi börjar nu se tecken på att utvecklingen har vänt. Men mer kommer behöva göras för att fler ska komma i jobb och utbildning. 6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? 2014 gick vi till val på en jobbagenda som bygger på tre delar. Investeringar i bostäder, FoU och infrastruktur, en aktiv närings- och exportpolitik samt satsningar på utbildning och bättre matchning på arbetsmarknaden. Detta har fungerat väl och gett högsta takten i bostadsbyggandet sedan miljonprogrammet, rekordinvesteringar i industrin

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com


och 300 000 nya jobb så här långt. Det är en jobbpolitik som tar ett helhetsgrepp, som fungerar väl och som jag gärna fortsätter att utveckla i fyra år till. 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? Vi har genomfört ett kunskapslyft med 100  000 nya platser och satt igång en rad korta utbildningar som ska ge yrkesverksamma en möjlighet att uppdatera sina kunskaper och hänga med i den tekniska utvecklingen. Men allvarligt talat så står och faller Sveriges framtida konkurrenskraft med hur vi lyckas med skolan och då börjar det med duktiga och välmotiverade lärare. Därför har vi genomfört ett lärarlönelyft, öronmärkt timmar till teknikämnet och lyft in programmering i skolan på bred front. Detta är basen. Men vi har också satsat särskilt på att svensk skola ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter och ge barn och unga de verktyg de behöver för att lyckas på framtidens arbetsmarknad. Det arbetet är påbörjat men långt ifrån klart. 8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? Vi vill se ett starkare samhälle med en bättre välfärd, snabbare integration och en kompromisslös kamp mot brottsligheten. Så bygger vi ett tryggare Sverige och så bygger vi också en starkare grund för framtidens internationella konkurrenskraft.

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

47


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Vänsterpartiet, Jonas Sjöstedt 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET?

fördelarna med Sverige: Ett välfärdssystem som ger trygghet för arbetstagarna, en arbetsmarknadsmodell som ger tydliga spelregler och ett utbildningssystem som ger välutbildad arbetskraft (se fråga 2).

Sverige har tidigare genomgått omfattande strukturomvandlingar. Det har skapat arbetslöshet i delar av ekonomin, men med tiden har nya jobb vuxit fram och arbetslösheten pressats tillbaka. Vi bedömer att Sverige kommer att kunna hantera framtida strukturomvandlingar på liknande sätt. För att klara omställningen behöver vi framförallt göra tre saker. För det första behöver vi satsa mer på utbildning som stärker människors möjligheter att få nya jobb på en förändrad arbetsmarknad. För det andra behöver vi ställa större krav på arbetsgivarna att ta ansvar för de anställdas kompetensutveckling. För det tredje behöver vi värna och stärka de sociala trygghetssystemen så att människor som blir arbetslösa har ekonomisk trygghet under omställningsperioden.

4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER?

2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? På flera sätt. För det första behöver vi satsa mer på utbildning så att företagen hittar personal med rätt kunskap och kompetens. För det andra behöver vi bygga fler bostäder så att personalen har någonstans att bo. Bristen på bostäder utgör idag ett hinder för många företag att anställa. För det tredje behöver vi se till att företagen har goda förutsättningar att växa och utvecklas genom exempelvis satsningar på IT, infrastruktur m.m. För det fjärde behöver vi få dessa företag att se fördelarna med Sverige: Ett välfärdssystem som ger trygghet för arbetstagarna, en arbetsmarknad med tydliga spelregler och ett utbildningssystem som ger välutbildad arbetskraft.

Vi delar inte den bild som framställs i frågeställningen. Sverige har ett gott företagsklimat. Vi ser inget behov av att förändra regler, skattekvot eller lönenivåer. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE? För att underlätta för nyanlända att komma i arbete behöver vi satsa mer på utbildning och individanpassade åtgärder. De nyanländas kunskap, kompetens och erfarenhet måste tas tillvara. Nyanlända som har en bra företagsidé ska få stöd att starta näringsverksamhet. 6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? Vi är beredda att diskutera och förhandla om bra idéer som leder till arbetstillfällen. 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV?

Jonas Sjöstedt

8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? Sedan 1990-talet är Sverige ett av de länder i västvärlden där klassklyftorna ökat mest. De rika har dragit ifrån och stora grupper har lämnats efter. Från att ha varit världens mest jämlika land är vi idag ett samhälle där vissa lever i överflöd medan andra inte har några framtidsutsikter. Det är inte hållbart. Ojämlikheten skapar splittring, minskar vår tillit till varandra och ökar otryggheten i samhället. Det drabbar alla. Vänsterpartiet vill ha ett Sverige för alla – inte bara för de rikaste. Vi vill ha ett jämlikt Sverige där alla ges möjlighet att utvecklas, ett rättvist Sverige där resurserna fördelas efter behov, ett jämställt Sverige där kvinnor och män har samma möjligheter. Ett samhälle för alla – inte bara några få. Vi vill därför bland annat skapa ett mer rättvist skattesystem där de som tjänar och äger mest betalar mer, sätta stopp för vinstjakten i välfärden och använda resurserna där de behövs och utjämna löneklyftan mellan kvinnor och män. Med vår politik skapar vi ett mer jämlikt, rättvist och jämställt Sverige. Det gynnar alla i samhället.

För att locka hit fler företag från Europa behöver vi få dem att se

För Vänsterpartiet är det viktigast att skolan skapar goda samhällsmedborgare och lägger en bra grund för resten av livet. Detta hänger såklart ihop med att förbereda för arbetslivets krav. Vänsterpartiet vill även att alla gymnasieutbildningar ska ge högskolebehörighet, inte bara för att skolan inte ska ha några återvändsgränder utan även för att alla har nytta av fördjupade kunskaper i svenska och engelska, vilket är det som skiljer yrkesförberedande gymnasieprogram från högskoleförberedande.

48

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com

3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA?

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


Frågor till Sveriges riksdagspartier

Sverigedemokraterna, Josef Fransson 1. HUNDRATUSENTALS VÄLJARE KOMMER DE NÄRMASTE 20 ÅREN ATT FÖRLORA SINA JOBB PÅ GRUND AV AI (ARTIFICIELL INTELLIGENS). HAR NI EN PLAN FÖR DET? Först och främst ska sägas att världen haft strukturomvandlingar tidigare kopplat till ny teknik som inte lett till alla de farhågor som förutspåtts. Men ja, på industriområdet har Sverigedemokraterna presenterat en industristrategi med en lång rad sammanhängande förslag med målet att stoppa flykten utomlands av, samt återta, industrijobb. Detta vill vi åstadkomma genom strategiskt viktiga vägval och prioriteringar av bland annat infrastruktur, energi, utbildning och forskning. 2. FÖRETAG SOM ERICSSON, SKF OCH VOLVO HAR GJORT MYCKET FÖR SVERIGE. HUR SKA NI FÅ DEN NYA GENERATIONEN INNOVATIVA FÖRETAG ATT STANNA I SVERIGE? Genom våra offensiva förslag för näringslivsklimatet som helhet bjuder vi företagen en god miljö att utvecklas och verka i. Det handlar t.ex. om krafttag för att förenkla regelbördan och minska de administrativa kostnaderna, upprätta internationellt konkurrenskraftiga skatter. Våra satsningar på små och medelstora företag är omfattande vad gäller sänkta kostnader för att anställa. 3. FINNS DET EN PLAN FÖR ATT LOCKA HIT FLER FÖRETAG FRÅN EUROPA? Med en sverigedemokratisk politik finns starka incitament för många företag att etablera sig i Sverige. Detta gäller inte minst vår energipolitik där vi jobbar för en hög leveranssäkerhet och låga totalkostnader för el-energi. Tyvärr motarbetas denna vision av aktivister i flera av de andra partierna, så den energipolitiska inriktningen är idag tyvärr riktigt dålig för det svenska näringslivet. 4. HUR TÄNKER NI FÅ FÖRETAGEN ATT STANNA I SVERIGE MED TANKE PÅ KOMPLICERADE REGLER, SKATTETRYCK OCH LÖNENIVÅER? Vi har lanserat iden om en Industrikommission där samtliga partier ska ingå och där man tar hjälp av näringslivet för att få fram bra beslut för i synnerhet svensk industri. Då tvingar man alla partier att ta ställning till de målkonflikter som finns mellan å ena ekonomiska realiteter och fysikens lagar och å andra

sidan en aktivistisk godhetsposerande politik. I denna kommission ska det självfallet diskuteras skattetryck i förhållande till vår omvärld. Specifikt vad gäller regelförenkling så har vi lanserat ett skarpt förslag som innebär att näringslivsorganisationerna bjuds in och sätter upp en dagordning för vilka regler som man vill reformera. Regeringen ska sedan svara på varje enskilt förslag i en skrivelse till riksdagen och där alla partier kan granska om regeringen gör nog. 5. HAR NI PLANER PÅ ATT UNDERLÄTTA FÖR NYANLÄNDA ATT STARTA NÄRINGSVERKSAMHET ELLER KOMMA I ARBETE I SVERIGE? Vi är emot särlösningar för enskilda grupper då dessa är diskriminerande mot resten av befolkningen. Dock är vår samlade näringslivspolitik kraftigt tillväxtorienterad vilket gynnar alla, även nyanlända. 6. HUR SER NI PÅ UTVECKLANDE SATSNINGAR OCH INSATSER I SAMVERKAN MELLAN NÄRINGSPOLITIK OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK? Vi är mycket kritiska till generösa, allmänt riktade lönesubventioner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte kan, eller ens är tänkta att mynna ut i ett riktigt jobb. Istället vill vi se  ett lärlingssystem, vilket ska utformas som en helt ny anställningsform med lagreglerad minimilön. Anställningen ska vara helt fri från arbetsgivaravgift och kunna kombineras med två dagars skolgång per vecka. 7. HAR NI IDÉER FÖR HUR SKOLAN SKA ANPASSA ELEVERNA BÄTTRE FÖR ARBETSLIVETS KRAV? Vi i Sverige behöver vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Sverigedemokraterna ser också ett stort framtida behov av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför vi vill  se  riktade satsningar för detta. På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom så kallade teknikcollege. Resursallokeringen till de högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning och examen.

För mer information, kontakta: Redaktionen Chef & Ledare, redaktion@chef-ledare.com

Josef Fransson, näringspolitisk talesperson

8. HUR SER DEN ÖVERGRIPANDE VISIONEN UT FÖR SVERIGE PÅ LÄNGRE SIKT? Sverige är idag ett kluvet land, kluvet mellan stad och land, äldre och yngre, mellan infödd och invandrare. Flera regeringar har under lång tid tillåtit samhällskittet att krackelera, Sverige behöver mer än någonsin en politik för att bygga vår gemensamma identitet, för social tillit och för sammanhållning. Vi är övertygade om att de som är med och bygger upp också är mer benägna att vårda. Sammanhållning innebär ett gemensamt kollektivt ansvar för det svenska samhället. En svensk medborgare ska vara lika väl införstådd med sina plikter och skyldigheter, som sina rättigheter. Således bör utländska medborgare som önskar bli svenska tydligt visa att de är redo och villiga att ta del i det kollektiva ansvaret för Sverige. Sverigedemokraterna drivs av kärlek och framtidstro för vårt land. I vårt Sverige står välfärdsstaten stark och det offentliga ställer upp när liv, hälsa och trygghet hotas. I vårt Sverige gör man sin plikt och kräver sin rätt. Skattemedel hanteras ansvarsfullt och med transparens, den svenska kulturen syns och är en livskraftig, naturlig del av samhället.

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

49


INTERVJU MED EN AV VÅRA SPONSRANDE PARTNERS

DIGITAL ONBOARDING TILL DEN MOBILA GENERATIONEN Mattias Borg, vd och Katja Møller, marknadschef på Learnifier pratar om onboarding och pre-boarding. Tiden från det att en medarbetare tackat ja till ett nytt arbete och fram till första arbetsdagen. Den outnyttjade fasen, som många företag missar. De delar med sig av sina erfarenheter och berättar om nästa generations digitala lärplattform.

52

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

– Digital onboarding handlar om att på ett effektivt sätt introducera nya medarbetare. Vi underlättar för våra kunder att själva bygga, administrera och publicera digitala kurser, bl.a. introduktionsprogram, i Learnifiers moln-baserade plattform. Vi kallar det onboarding 2.0, där vi lägger till en pre-boarding fas. – Tiden från det att en medarbetare tackat ja till ett nytt arbete och signerat sitt anställningsavtal, fram till första arbetsdagen kallar vi preboarding fasen. Vi upplever att det är en tidsperiod som väldigt många företag inte utnyttjar. En person som börjar på ett nytt arbete är oftast mycket motiverad och vill komma igång. Man har varit supertaggad under hela rekryteringsprocessen. Vi vill ta till vara på den energin och den motivationen som finns hos den nya medarbetaren. Det är en otroligt bra start att börja bygga på, berättar Mattias. – Det är då man som arbetsgivare ska finnas där med ett engagerande material så att den nyanställda får lära känna företagets kultur, målsättningar och visioner. Det kan också vara mer konkreta saker som "Hur fungerar vårt CRM-system om jag är säljare?" Lägger man till en preboarding fas kan en säljare komma in och sälja redan första dagen istället för att gå en kurs i CRM-system. VARFÖR ÄR DIGITAL ONBOARDING SÅ VIKTIG? – Introduktionscykeln blir allt snabbare. Trenden med ökad rotation på arbetsplatserna är ett globalt fenomen. Det är vanligt att man har flera olika jobb under en livscykel. Det är också allt vanligare med kortare anställningstider. – Traditionell onboarding står inför flera utmaningar. Traditionella introduktionsprogram är extremt tidskrävande vilket brukar skapa frustration hos HR. I värsta fall introducerar man inte en ny medarbetare förrän personen börjar, tre månader senare. – Det ger en känsla av en omodern introduktion som inte går i linje med organisationens satsning på att bli mer digitala. – När man istället inför ett bra digitalt introduktionsprogram kan man få den nya medarbetaren att prestera snabbare. Företaget vinner på det och det blir en positiv spiral även för medarbetaren. – Det är ofta HR-avdelningen som sitter med den uppgiften. Har man gjort en bra onboarding så köper man sig mer tid inom en HR-avdelning, säger Katja.


– I stort sett så snart en ny medarbetare har signerat sitt anställningsavtal så plingar det till i mobilen och introduktionsprogrammet börjar rulla i digitalt format. De digitala kurserna kan man se på vilken enhet som helst.

Foto: Joakim Hovrevik

HUR SER EN BRA PREBOARDING UT I PRAKTIKEN? – LRF konsult är ett bra exempel. Det är ett bolag som vi började jobba med i januari 2017. De stod inför en stor utmaning just när det gäller introduktionen av nya medarbetare. Det tog alldeles för lång tid mellan det att personen skrev på avtalet till att de blev introducerade. LRF konsult ville framstå som ett modernt och digitalt företag, berättar Mattias. – De började med en introduktion för ekonomer. Jag var själv med i den här uppstartsprocessen. I slutet av

Foto: Joakim Hovrevik

januari började vi den första diskussionen. Lanseringen var planerad första veckan i mars. De hade drygt fyra veckor på sig och jag sa ”Absolut, det kan vi lösa” men det ligger mycket på er att prioritera. – Vi tog de som skedde i konferensrummet och frågade oss ”Hur skulle det här kunna se ut i ett digitalt format?” – Under en workshop fick de fundera på vilket material som håller och vilket material de behöver producera. Sedan lanserades detta precis som planerat i början på mars. – En nyckelfaktor under den här processen var att de hela tiden kunde förändra innehållet. Det här företaget har optimerat introduktionsprogrammet ett antal gånger under året i och med att det spridit sig till flera delar av organisationen. – Många av de stora svenska utbildningsföretagen använder Learnifier för att digitalisera sina utbildningar. Vi har även kunder som Visma som jobbar med kundutbildning av sina applikationer och Holistic som jobbar med återförsäljarutbildning. Det finns en väldig bredd både i kundbas och användningsområde. Learnifier är ett internationellt, Stockholmsbaserat företag med fler än 80 kunder i mer än 25 länder. Ladda ner e-guiden: Digital Onboarding: Så ökar du produktiviteten från dag 1 på ett enklare och mer effektivt sätt www.learnifier.com/ digital-onboarding

ANNIKA HEGARDT Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

53


www.chef-ledare.com

Pressmedelanden och nyheter från våra sponsrande partners Det pågår en genomgripande digitalisering både i Sverige och globalt. Näringslivet står inför stora förändringar. Genom att läsa pressmeddelanden kan du följa de trender som skapar det nya näringslivet.

IBM och Cornerstone OnDemand utökar strategiskt samarbete inom Talent Mannagement 2018-05-07 Tjänster

Slutet nära för klassiska kontorstider 2018-05-30 Forskning

ÅÄÖ Sweden Innovative, sustainable and great looking – The Pants by åäö 2018-06-05 Produkter

Ruter Dam – nu med ytterligare ess på hand 2018-06-29 Utbildning

Culture Academy leder företag mot säker framgång 2018-08-03 Tjänster

54

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


‫ ى‬Pressmeddelande

IBM och Cornerstone OnDemand utökar strategiskt samarbete inom Talent Management Avancerade konsulttjänster och produktintegrationer hjälper globala verksamheter rekrytera och utveckla världens bästa talanger STOCKHOLM – 7 juni 2018 –Cornerstone OnDemand (NASDAQ: CSOD), global ledare inom molnbaserad utbildning och programvara för human capital management, meddelade idag att man utökar sitt strategiska samarbete med IBM (NYSE: IBM) för att erbjuda globala organisationer de bästa HR-tjänsterna och teknologin för talent management. I det fortsatta samarbetet får Cornerstones kunder tillgång till IBMs omfattande konsulttjänster inom talent management. I och med de senaste uppdateringarna i Cornerstones partnerprogram kan IBM arbeta direkt med Cornerstones kunder och ge dem tillgång till globala konsulter som jobbar med hela kedjan inom talent management-erbjudanden, som exempelvis företagstransformation, strategi, process, systemintegration, applikationshantering, outsourcing och kursdesign. IBM och Cornerstone har även integrerat IBM® Talent Frameworks för att göra det enklare för verksamheter att rekrytera och hantera sina medarbetare. Cornerstone erbjuder även funktionaliteten IBM® Kenexa® Employee Assessment till sina kunder för att underlätta rekrytering och utbildning. Några organisationer som redan implementerat dessa produktintegrationer är ArcBest, Dignity Health och Orlando Health. – IBM är synonymt med smart, banbrytande teknologi och tjänster som driver branscher och verksamhetstransformation. Vi är stolta över att vara en viktig partner i deras talent management-verksamhet, säger Jeff Lautenbach, ansvarig för global fältverksamhet, Cornerstone OnDemand. – Med tanke på dagens jobbmarknad är det extremt viktigt att organisationer har de verktyg de behöver för att kunna rekrytera och behålla de bästa medarbetarna. Vårt strategiska samarbete med IBM visar att vi ger våra globala kunder känd teknologi och tjänster som ger dem en stor fördel vad gäller hur de hittar, rekryterar och behåller talanger, avslutar Jeff Lautenbach. ■ Här kan du se en video från IBMs Think 2018 om samarbetet: https://www.youtube.com/watch?v=7uNEzNvYtNw&feature=youtu.be Om Cornerstone OnDemand Cornerstone OnDemand, Inc. (NASDAQ: CSOD) är en världsledande leverantör av molnbaserade lösningar för kompetensutveckling och human capital management. Företagets lösningar hjälper organisationer förverkliga sina medarbetares fulla potential. Cornerstone omfattar allt från rekrytering, onboarding, utbildning och samarbete till performance management, kompensation, successionsplanering, HR-administration och analys. Cornerstones lösningar är utvecklade för att möjliggöra livslångt lärande och utveckling, nödvändigt för att moderna organisationer och medarbetare ska växa. Cornerstone är baserat i Santa Monica, Kalifornien, USA. Företagets lösningar används av mer än 3 250 kunder globalt, med fler än 36 miljoner användare i 192 länder och på 43 språk. För mer information om Cornerstone besök oss på Twitter, Facebook, LinkedIn och vår blogg. www.cornerstoneondemand.co.uk Mediekontakt Helena Liden, JustPR 0702 6511965 helena.liden@justpr.se

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

55


‫ ى‬Pressmeddelande

Pressmeddelande, Stockholm 30 maj 2018

Slutet nära för klassiska kontorstider 7 av 10 skippar gärna kontoret och jobbar hellre någon annanstans IWG har tillsammans med MindMetre Research genomfört den största undersökningen någonsin kring attityder gällande flexibelt arbete. Kartläggningen involverar över 18 000 arbetstagare från 96 olika länder och ett flertal branscher. Resultatet visar att mer än två tredjedelar av de anställda världen över jobbar på distans varje vecka, och i Sverige är siffran ännu högre. Enligt bolaget IWG, där bland annat kontorsjättarna Regus och Spaces ingår, har framväxten av den här rörliga arbetsmodellen drivits på av tekniska förändringar, globalisering och nya förväntningar bland arbetstagare. Studien som IWG genomfört tillsammans med MindMetre Research baseras på svar från över 18 000 arbetstagare från 96 olika företag. I studien framgår det att i genomsnitt 70% av alla anställda globalt varje vecka arbetar minst en dag i veckan utanför kontoret. I Sverige är siffran 82% och alltså ännu högre än det globala genomsnittet. Drygt hälften av de svarande uppger även att de jobbar på distans under halva veckan eller mer, medan mer än 11% arbetar fem gånger i veckan utanför företagets huvudkontor. Här ligger Sverige precis över det globala snittet. – Vi går in i en era av mobilt arbete och nu sker ett stort globalt skifte i hur vi använder och utformar våra arbetsplatser. Företag tittar nu noga på vad det innebär för deras fastighetsportföljer. Vi behöver inte längre spendera så mycket tid på ett specifikt kontor, säger Mark Dixon, grundare och VD för IWG. Lyckligare och mer produktiv arbetskraft Övergången till flexibla arbetsplatser speglar de förändrade krav och förväntningar som anställda ställer på dagens företag. Över hälften (58%) är överens om att flexibelt arbete förbättrar arbetsnöjdheten, vilket visar vikten av att företag kan erbjuda arbetsplatser anpassade till dagens anställda för att kunna locka och behålla en bästa möjliga arbetsstyrka. I IWG:s studie konstateras också att företag insett att erbjudanden om flexibla arbetssätt innebär stora fördelar som: ‫ژى‬ǑǑƜȵȽɓɋɫƷƩǵǹǠȄǒ‫ژ‬٢‫ژٮژۑחז‬ɓȲȲ‫ژ‬ǑȵƣȄ‫ژۑוהژ‬ƣȵ‫ה׏׎אژ‬٣ ‫ژى‬hȏȄǵɓȵȵƷȄȽǑșȵȂƣǒƌ‫ژ‬٢‫ژۑוז‬ǑȵƣȄ‫ژ‬ƷȄưƌȽɋ‫ג׏׎אژۑחדژ‬٣ ‫ژى‬¥ȵȏưɓǵɋǠɫǠɋƷɋ‫ژ‬٢‫ژۑאז‬ǑȵƣȄ‫ב׏׎אژۑדוژ‬٣ ‫ژى‬ɋɋ‫ژ‬ƌɋɋȵƌǚƷȵƌ‫ژ‬ȏƩǚ‫ژ‬ƨƷǚƣǹǹƌ‫ژ‬ɋȏȲȲǵƌȄưǠưƌɋƷȵ‫ژ‬٢‫ژٮژۑ׎ז‬ɓȲȲ‫ژ‬ǑȵƣȄ‫ژۑגהژ‬ƣȵ‫ה׏׎אژ‬٣ ‫ژى‬ÝǠȄȽɋȂƌɱǠȂƷȵǠȄǒ‫ژ‬٢‫ۑבז‬٣ ‫ژى‬ɋɋ‫ژ‬ɓȄưƷȵǹƜɋɋƌ‫ژ‬ȵƷǵȵɲɋƷȵǠȄǒ‫ژ‬٢‫ۑגה‬٣

56

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


Flexibilitet – inte bara för start-ups I generationer har världen sett på kontorsarbete som något både platsbundet och strikt schemalagt mellan 9–17. Idag har ett stort antal företag istället börjat införa en helt annan arbetsmodell som gagnar företagen såväl som deras anställda. Undersökningen visar att flexibelt arbete och användningen av delade arbetsytor inte längre är förbehållet start-ups. Några av världens mest framgångsrika bolag som Etihad Airways, Diesel, GSK, Mastercard, Microsoft, Oracle och Uber – har redan börjat anamma en ny syn på flexibla arbetsytor. Om undersökningen Över 18 000 yrkesverksamma från en rad olika branscher i 96 länder svarade på IWG Flexible Working Survey. Urvalet är taget från en av IWG:s globala kontaktdatabaser med över 2,1 miljoner seniora arbetare, chefer eller företagsägare världen över. Urvalet är mycket representativt för chefer och ägare i företag över hela världen. Respondenterna värvades online i januari 2018 och kontakter drogs ur en pool av kunder och företagsledare från över 100 länder. Undersökningen utfördes självständigt av MindMetre Research. Respondenterna tillfrågades om deras åsikter om fördelarna med, och drivkraften för, flexibelt arbete. Mer information finns på www.iwgplc.com. Om IWG IWG är ett globalt företag och ledande leverantör av kontorsplatser. Våra leverantörer hjälper mer än 2,5 miljoner människor och deras verksamheter att arbeta mer produktivt. Vi gör det genom att erbjuda ett antal professionella och inspirerande arbetsutrymmen och tjänster som uppmuntrar till samarbete och gemenskap. Digitalisering och ny teknik förändrar hur vi arbetar. Anställda vill ha personliga produktivitetsfördelar, såsom att leva och arbeta hur och var de vill, medan företagen vill ha de ekonomiska och strategiska fördelarna. Våra kunder är nystartade företag, små och medelstora organisationer och stora multinationella verksamheter, med unika affärsmål, medarbetare och ambitioner. De vill ha arbetsutrymmen och gemenskaper som passar deras behov. De vill ha valmöjligheter. Vi erbjuder olika valmöjligheter via våra företag Regus, Spaces, No18, Basepoint, Open Office och Signature. Alla strävar efter flexibelt arbete för att öka produktiviteten, effektiviteten, smidigheten och närheten till marknaden. Läs mer på: www.iwgplc.com. För mer information, kontakta: Kimberley Hedlund Presskontakt Geelmuyden Kiese E-post: kimberley.hedlund@gknordic.com Telefon: 073 825 10 16

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

57


‫ ى‬Pressmeddelande

Pressmeddelande - 5 juli 2018

åäö:s superbyxor – Sveriges bästa uppfinning sedan trepunktsbältet? Tre års produktutveckling och 274 prototyper senare lanserar svenska klädmärket åäö sina innovativa superbyxor. Byxorna är designade i Stockholm, tillverkade av ett schweiziskt hi-tech tyg och handsydda i Borås, Sveriges gamla textilhuvudstad. Byxorna har en minimalistisk design samtidigt som de levererar oöverträffad funktion och kvalité. Efter att ha tröttnat på obekväma jeans och byxor som ständigt gick sönder eller inte tålde minsta regnskur, bestämde sig Johan Wellander, grundare av klädmärket åäö, för att skapa de perfekta byxorna. Byxor som är både snygga, sköna och hållbara. Som alltid är rätt, var du än befinner dig; på möte, på fest eller på resa. En lång och nördig väg mot perfektion senare är byxorna och åäö nu redo för lansering.

– För att testa byxorna tog vi dem på en motorcykelresa 13 000 km genom USA och Europa. Trots att det bara var en prototypversion (som har förbättrats avsevärt sedan dess) klarade de allt vi utsatte dem för – gassande sol i Arizona och hällregn över franska alperna. Då insåg vi att vi hade något spännande på gång! Berättar Johan Wellander, grundare av åäö. Tyget till byxan tillverkas i Schweiz hos ett av världens främsta väverier av funktionstyger. Det kostar mellan 15 och 20 gånger så mycket som exempelvis denim, men presterar också därefter. Tyget har en extrem andningsförmåga och byxorna tillåter obehindrad rörelsefrihet. Dessutom är de avvisande mot allt från vatten och smuts till rödvin och olivolja. – Det fanns helt enkelt inga byxor på marknaden som uppfyllde de krav jag hade vad gäller design, hållbarhet och funktion. Byxorna skapades utifrån våra egna drömmar och behov, vilket har varit centralt genom hela designprocessen, säger Johan Wellander. Om åäö åäö är ett svenskt klädmärke som grundades år 2014 av Johan Wellander med tillverkning i Borås. åäö skapar innovativa produkter med fokus på både funktion och design. Klädmärket lanserades i juni 2017 med sin första produkt och drivs sedan våren 2017 av Rasmus Wellander och Fredrik Hansson. Mer information, bilder och annat material finns i deras presskit samt på aaosweden.com. Kontakt: Rasmus Wellander rasmus@aaosweden.com, +46705176638 aaosweden.com, facebook, Instagram

58

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


‫ ى‬Pressmeddelande

Pressmeddelande

Stockholm den 29 juni 2018

Ruter Dam – nu med ytterligare ess på hand Ruter Dam, Sveriges mest prestigefulla affärsnätverk och aktör inom chefsutvecklings- och mentorprogram för näringslivets kvinnliga beslutsfattare, har startat ett nytt ledarskapsprogram. Spader Ess, som nyligen diplomerade sina första deltagare, är en framgångsrik satsning riktad mot unga kvinnliga talanger som redan har ansvar att leda och som vill utvecklas vidare inom svenskt näringsliv. Ruter Dam som har funnits i 30 år har sedan starten haft ett tydligt mål – att med kvalitet, kunnande och affärsmässighet öka antalet kvinnliga chefer på höga befattningar i företag och organisationer inom svenskt näringsliv. Med sitt chefsutvecklings- och mentorprogram till vilken kandidater endast kan nomineras, har Ruter Dam länge varit Sveriges starkaste aktör och många som genomgått Ruter Dam innehar idag höga positioner inom näringslivet. Mentorerna för Ruter Dam är koncernchefer och företagsledare. Ruter Dams nya ledarskapsprogram Spader Ess möjliggör för yngre kvinnor att bli utvalda. Tillsammans med andra unga talanger utvecklar de det personliga ledarskapet, skapar ett betydelsefullt nätverk samt får stöd av en egen mentor. På så sätt blir de redo att ta nästa steg i sina karriärer. Mentorerna för deltagarna i Spader Ess är tidigare Ruter Dam-deltagare. – Med Spader Ess kan vi nu också ge yngre kvinnor i början av sina karriärer möjlighet till utveckling av sitt personliga ledarskap. Det bidrar förhoppningsvis till att vi på sikt får fler kvinnor på ledande positioner på företag och i organisationer, säger vd Marika Lundsten. – Vi har ett fortsatt viktigt uppdrag att med affärsmässighet, resultat, kvalitet och glädje förse kvinnor i beslutsfattande positioner. Ge de rätta verktygen som bidrar till deras personliga och professionella utveckling samt ledarskap och samtidigt bistå med ett unikt affärsnätverk som hjälper och stöttar, alltid med affären i fokus , avslutar Marika. För ytterligare information och högupplösta bilder, vänligen kontakta: Heléne Airijoki, presskontakt SpoilConcept e-post: helene.airijoki@spoilconcept.se telefon: +46 73 385 03 19

I december 2017 tillträdde Marika Lundsten som ny vd efter grundaren Gunilla Arhén.

Ruter Dam grundades år 1987 av bl.a. Gunilla Arhén som under 30 år haft stor inverkan på den framgångsrika etablering som gjorts. Sedan starten har fler än 1200 personer deltagit i Ruter Dam och ett omfattande unikt affärsnätverk etablerats. Ruter Dam har som första svenska chefsutvecklings- och mentorprogram för kvinnor haft en avgörande roll för den positiva samhällsutvecklingen. År 2017 firade Ruter Dam 30 år, varpå Gunilla Arhén övergick till bolagsstyrelsen och Marika Lundsten tillträdde som ny vd. www.ruterdam.com Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

59


‫ ى‬Pressmeddelande Pressmeddelande - 3 augusti 2018

Culture Academy leder företag mot säker framgång Med medarbetarna i fokus utvecklar Culture Academy högpresterande företagskulturer. De färgstarka entreprenörerna Linda Hammarstrand och Fia Westerberg har med sina erfarenheter och kunskaper lyckats skapa resultat genom att få medarbetarna att arbeta tillsammans och inte bara samtidigt. Med nystartade företaget Culture Academy har de fått en flygande start. Culture Academys uppdrag handlar om att hjälpa företag att skapa och driva en passionerad högpresterande företagskultur där människor älskar att vara. Med hjälp av ett enkelt enkätverktyg mäts både engagemang och lönsamhet löpande med syfte att involvera varje medarbetare och optimera genomförandet under resans gång. Forskning visar tydligt att det är de starkt kulturdrivna företagen som är de mest framgångsrika. Kulturen hjälper företag att skapa medvetenhet om vad företaget är, varför företaget finns och företagets mål. Lönsamheten och försäljningen ökar genom att alla medarbetare får ökad kunskap. De går från att vara medarbetare till att vara medansvariga för företagets värdegrund och mål. Culture Academy använder en väletablerad trestegsmodell där nuläge, strategi och aktivitetsplan identifieras. Aktiviteterna formuleras och integreras så att varje medarbetare vet vad de är lösningen på och vilket värde de ska tillföra organisationen. De liknar företag vid en stor stafett, där varje medarbetare har ansvaret på sin sträcka, men det är den gemensamma insatsen som gör att hela laget kommer i mål. – Vi är oerhört glada och tacksamma för den fantastiska start vi fått. Det är ett bevis på att vi behövs och ett kvitto på att våra tjänster ligger rätt i tiden. Vårt mål är att nu fortsätta växa ytterligare genom samarbeten med utvalda konsulter som stärker vårt gemensamma erbjudande om specialkompetens. Vår fokus är ökad lönsamhet hos våra kunder med medarbetarna i fokus, säger Linda Hammarstrand, grundare och Culture Advisor på Culture Academy. Entreprenörerna Linda och Fia startade Culture Academy under hösten 2017 och arbetar med bland andra Swedbank, Visita, Anicura djursjukhus, Clarion Hotel, Capio, Stena, Stureplansgruppen, Destination Lappland och Martin & Servera. – Det handlar om att ta små steg i rätt riktning för att nå önskat mål. Att lönsamheten ökar är roligt, men att få uppleva medarbetarnas stolthet över att vara delaktiga i framgångarna är fantastiskt! Anställda som känner sig värdefulla når vilka mål som helst, säger Fia Westerberg, grundare, ägare och vd Culture Academy.

60

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare


Culture Academy drivs av Linda Hammarstrand och Fia Westerberg som äger företaget. Till sin hjälp har de Lena Emilsson som ansvarar för försäljning, marknad samt ett tjugotal noga utvalda konsulter som med sina specialkompetenser förstärker teamet. Fia och Linda har gedigna bakgrunder och erfarenheter inom utveckling av företagskulturer och i att utbilda medarbetare och organisationer. Båda är också flitigt anlitade föreläsare inom service och ledarskap. Med mycket energi och stor passion reser de över hela Norden och förmedlar sina kunskaper kring vikten av att stärka och förädla företagskulturen. Om Fia Westerberg Fia Westerberg är en av Sveriges främsta utbildare och mest uppskattade föreläsare inom områdena service och ledarskap. Hon har varit utbildnings- och utvecklingschef på SJ Service Academy (2006-2011), där hon utvecklade 4 300 medarbetare att bli bäst på kundbemötande. 2011 tillträdde Fia posten som rektor för upplevelsekoncernen Parks and Resort, där hon ansvarade för arbetet med uppbyggnaden av Parks and Resorts Academy och utvecklingen av 2 300 medarbetare. Dessutom har hon varit med att starta upp flygbolagen Novair och Nordic European Airline.

Om Linda Hammarstrand Linda är en av Nordens mest anlitade föreläsare inom prestationskultur och värdegrundsarbete. Linda har 20 års erfarenhet av kommunikation, HR och utbildning inom Stena-koncernen (19952015). Hennes senaste uppdrag inom Stena var att levandegöra affärsfilosofin och värdegrunden för 22 000 medarbetare världen över. Linda kommer närmast från Clarion Hotel, där hon var en del av ledningsgruppen som Director of Passion (2015-2017). Hon arbetade framgångsrikt med att bygga och stärka företagskulturen för att göra hotellkedjan till Nordens mest attraktiva arbetsgivare, vilket de fått flera prestigefyllda utmärkelser för.

För ytterligare information och högupplösta bilder, vänligen kontakta: Heléne Airijoki, presskontakt SpoilConcept, e-post: helene.airijoki@spoilconcept.se, telefon: 073 – 385 03 19.

Culture Academy hjälper företag att skapa och driva en högpresterande företagskultur – företag där människor älskar att vara och leva sitt varumärke. Culture Academy startade hösten 2017 och drivs av Linda Hammarstrand och Fia Westerberg, som har många års erfarenhet av arbete med företagskulturer från stora organisationer. Huvudkontoret ligger i Askim, Göteborg. För mer information: http://cultureacademy.se Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

61


! usten! R I Ä ästk

v på M s a E nger

a arr f e PR Ch l&

s Per

ona

Nordens största mötesplats för alla som leder och utvecklar personal

Elaine Eksvärd Retoriker

Christer Olsson Ledarskapsexpert

Cecilia Hallengren HR Direktör, AstraZeneca

18 – 19 sept 2018 | Svenska Mässan | Göteborg Fri entré | easyfairs.com/personalgbg

62

Nummer 3 2018 ‫ژى‬Chef & Ledare

Chef & Ledare - Stort valnummer - valår 2018  
New