Issuu on Google+

SKÅNSKA DAGBLADET SÖNDAG 13 NOVEMBER 2011

Vågar äntligen David Batra om rädsla, att köra solo och första långfilmen

Våga säga nej Öppnar för fler ja

Möten i Kosovo Söker försoning Exkriminell börjar om Turister sällsynta

Dansk design 50-talet väcks till liv


C6

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 13 NOVEMBER 2011

Ibland tänker jag på hur det ska gå när jag någon gång slutar att hålla på med det här. Det blir nog en tuff grej att lägga av med. DAVID BATRA

Jagar kickar PORTRÄTTET David Batra har gjort över tvåtusen stand up-gig. Trots det söker han fortfarande kickar. Just nu får han dem genom egna showen Det här var ju tråkigt som går för fulla hus i hela landet och till våren är han med på vita duken i sin första långfilm. Möt Lundasonen som i veckan befinner sig på skånsk mark – och som nog blir hjärnkirurg i nästa liv. TEXT CHARLOTTE PEHRSON FOTO CAROLINA BYRMO

D Till våren seglar David Batra upp på bioduken i långfilmen Kvarteret Skatan reser till Laholm. FOTO: JACOB JÖRGENSEN

Mazarinerna på Röda Korset i Borås glömmer han inte.

römmen om en egen show hade legat och grott inombords i femton år innan David Batra vågade ta steget och kasta sig ut i det okända. I januari i år var det premiär för Det här var ju tråkigt på Rival i Stockholm och soloföreställningen rosades av både recensenter och publik. Spelperioden förlängdes snabbt, är nu inne på andra rundan och ska fortsätta efter årsskiftet. Men som roligast har det varit först nu under hösten, berättar David. Nu när han vet att hans dröm gått vägen. – Premiären var mest hemsk egentligen. Jag var obehagligt rädd för att inte lyckas, för att recensenterna inte skulle gilla showen. Nu måste det inte bära eller brista längre utan jag kan slappna av på ett annat sätt och själv ha kul på riktigt, säger han. Den röda tråden i föreställningen är svenska folkets vardagsaggressioner i form av arga lappar som David vurmar för och har samlat i böckerna Den som inte tar bort luddet ska dö! (2008) och Det här var ju tråkigt (2010). Idén till sistnämnda titel, som även bärs av showen, fick David av en kille i Stockholm som mejlade honom. – När han skulle ta sin bil för att åka till jobbet på morgonen hade någon kört in i den och gjort repor och en buckla och bara lämnat en lapp där det stod ’det här var ju tråkigt’. Det tyckte jag varett bra namn på en show. Vi svenskar är ju lite konflikträdda och skriver gärna lappar i stället för att prata direkt med varandra. I titeln ligger tanken att vi kanske borde gå vidare lite oftare i stället för att älta. Men utan ältande, inga arga lappar. Vad ska du ta dig till då? – Ha ha, jag har faktiskt tänkt att den här showen ska få avsluta lapparna. Det blir lite som en sorts avgiftning. Jag har inga planer på fler lapp-böcker eftersom jag inte kommer att klara att göra en som slår de andra. De bästa lapparna är ju redan tagna! Har du några favoriter? – Alla lappar som är med i böckerna är egentligen favoriter eftersom de valts ut bland tusentals. Men jag gillar särskilt de som väcker frågan ’hur har det här gått till?’. Som en där det stod: ’Bortskänkes: 50 kilo pyttipanna’. Där blir man lite nyfiken. David Batra har arbetat som komiker i sjutton år. Han har blivit utnämnd till Årets manliga komiker, gjort succé med tv-programmen Räkfrossa och Kvarteret Skatan tillsammans med parhästen Johan Glans, lett Morgonsoffan i SVT, medverkat i TV4:s Parlamentet och Cirkus Möller och gett ut både böcker och cd. Det hela började 1994 på Hotell Kramer i Malmö, där det anordnades stand up-tävling med Lennie Norman som konferencier. David Batra och Johan Glans, som båda var studenter i Lund men inte kände varandra närmare, hamnade på delad förstaplats. Det blev början på en djup vänskap och starten på bådas karriär. Under årens lopp har David Batra varit med om de mest märkliga uppdrag. – Jag är glad att jag blivit bättre på att analysera vad jag ska tacka nej till, säger han och skrattar. Han minns en bokning på Röda Korset i Borås där han av artistförmedlingen fått veta att det skulle vara ”stor fest”. – När jag kom dit satt det fem damer i 70-årsåldern runt ett bord och åt mazariner. Så fort jag försökte köra ett skämt avbröt de mig och frågade saker.

På en ungdomsgård i Jönköping skulle han framträda för ”en ung publik”. När han kom dit möttes han av ett gäng fyraåringar med ballonger och saft. – Det var en riktig katastrof. På många ställen välkomnade arrangören honom på engelska. Inte kunde en man med indiskt utseende vara svensk. David Batras delvis indiska rötter – pappa kommer från delstaten Punjab men mamma från Malmö – har präglat hela hans liv, säger han. – Alla människors ursprung påverkar hur de är som vuxna, och när jag växte upp var det väldigt exotiskt att inte vara kritvit. I Sverige fanns det i princip bara Dr Alban och Latin Kings som utskiljde sig. På Vikingaskolan i Lund fick han lära sig att göra sig hörd. Han var liten och kort och för att kunna hävda sig tog han på sig rollen som den kaxiga skämtaren. Ibland till den grad att läraren slängde ut honom ur klassrummet. Fast när han kom hem till mamma och pappa den där kvällen efter förstaplatsen på Hotell Kramer blev de förvånade över att han hade börjat med stand up. De förstod inte vad det innebar och blev oroliga. Funderade David verkligen på att lämna ekonomistudierna i Lund och en trygg tillvaro för att bli komiker? – Men de har varit mina största fans under alla år och följt allt jag gjort. När jag är i Skåne brukar de komma och titta. Då är de nästan mer nervösa än vad jag är, säger David. För trots all erfarenhet finns nervositeten ännu kvar, även om den nu för tiden är mest positiv och taggar honom. Drivkraften är också densamma: Att nå det lyckorus som infinner sig när ett skämt verkligen går hem – när flera hundra människor gapskrattar åt en vits som han suttit och funderat på natten innan. – Så är det nog för alla komiker. Glädjen är intensiv när man får till det, den överskuggar allt annat och man känner en sådan stark gemenskap med publiken. Den kicken är svår att slå. Insikten skrämmer honom samtidigt en aning. – Ibland tänker jag på hur det ska gå när jag någon gång slutar att hålla på med det här. Det har varit så roligt att åka runt i Sverige och köra stand up, det blir nog en tuff grej att lägga av med. Till våren når han för första gången ut till en helt ny typ av publik – biopubliken. I mars är det nämligen premiär för långfilmen Kvarteret Skatan reser till Laholm. Handlingen baserar sig på paren i tv-serien och går ut på att de ska åka på gemensam sommarsemester. Ingen har lust, förutom Davids karaktär Ulf, som pressar de andra hårt. Till slut får han med dem till en liten stuga i den halländska kuststaden. – Jag kan avslöja att det blir mycket dramatik med både skilsmässa och dödsfall, säger David finurligt. Närmast på schemat står soloföreställningen – i dag söndag i Helsingborg och på fredag i nästa vecka i Kristianstad. Femåriga dottern och hustrun, riksdagsledamoten Anna Kinberg Batra, är kvar hemma i Stockholm. Dottern vet inte själv om det, men hennes tillkomst har inspirerat ett antal par i Sverige att hoppa runt i sänghalmen för att också få barn. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG

h Profil

Namn: David Chandra Batra. Ålder: Fyller 39 år den 29 november. Yrke: Komiker, skådespelare, manusförfattare, föreläsare. Familj: Hustrun Anna Kinberg Batra, riksdagsledamot, och en dotter på fem år. Bor: Stockholm. Född och uppvuxen: Lund. Bakgrund: Läste till civilekonom i Lund – “mest för att det kunde vara bra att ha en examen”. Har medverkat i humorprogrammen Räkfrossa och Kvarteret Skatan, som även getts som scenföreställning. Har gett ut böckerna Vän av ordning (2006), Den som inte tar bort luddet ska dö (2008) och Det här var ju tråkigt (2010). Vann utmärkelsen Årets manliga komiker 2006. Har lett SVT:s satirprogram Morgonsoffan och medverkat i Parlamentet och Cirkus Möller på TV4. Aktuell: Turnerar med soloföreställningen Det här var ju tråkigt, som kommer till Helsingborg i dag söndag och Kristianstad den 18/11. Spelar karaktären Ulf i dramakomedin Kvarteret Skatan reser till Laholm som har biopremiär i mars 2012.

Det tog 15 år innan David Batra lyckades frammana tillräckligt med mod för en egen soloshow.


C8

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 13 NOVEMBER 2011

Den Mystiska

FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE UPPSLAG

”IIndien är det fullständigt kaosartat med folk precis överallt. Jag gillar det.” När David var sommarvärd i Sveriges Radio 2008 inledde han sitt program med orden ”knulla, knulla, knulla” – och så berättade han utlämnande om sin och hustruns långa kamp för att bli gravida. ”Vi 70-talister väntar så sjukt länge med att få barn, så länge att det till slut inte går”, säger han och skildrar rädslan, väntan, ovissheten, kylskåpet proppfullt med hormontabletter, tummade porrtidningar i ett besöksrum, intensiva gökscheman, månader på sjukhus, gråtattacker … och till slut en liten dotter. Davids syfte med programmet var att förändra folks liv. – Reaktionerna har varit fantastiska. Jag har fått foton på bebisar från föräldrar som velat visa att de lyckats efter programmet. I vintras kom en nybliven pappa fram till mig i affären med sin lille son på magen och sa samma sak. Det har berört mig djupt. En gång om året brukar David åka till Indien med familjen för att hälsa på släkten. I år blir det troligtvis i januari, innan schemat med fler föreställningar av Det här var ju tråkig rullar igång, bland annat i Malmö. David trivs i Indien, i kontrasten mot det svenska. – Olikheterna är så diametrala. Här är allting så kliniskt och välordnat, vilket är positivt men samtidigt lite tråkigt. I Indien är det fullständigt kaosartat med folk precis överallt. Jag gillar det. Fast efter att ha träffat hela släkten får man nästan vila upp sig på en strand i en vecka efteråt! För ett par år sedan var han med i en talkshow på indiska NBC. – Det var en show som gick på dagtid och programledaren bad nästan om ursäkt för att det var ett sådant litet program. När jag frågade hur många tittare de hade svarade han ELVA MILJONER. Snacka om kontraster. När han kommer hem, och när det egna turnéschemat är över, ska han börja fundera på vad nästa steg är. Framgångarna med första egna showen har gett mersmak, så det är inte omöjligt att det blir fler solouppsättningar. – Det skulle vara jättekul. Jag ska försöka tvinga mig själv att inte sätta igång tusen andra grejer samtidigt bara, säger han och skrattar.

Profilen Är personen vi söker svensk eller utländsk, man eller kvinna, nutida eller historisk? Det enda vi kan säga är att den är känd och betydelsefull på ett eller annat sätt. Lös gåtan och tävla om trisslotter – eller så får du lösningen i nästa veckas Söndag. TEXT ANDERS PALM Svärmorsproblem. Inga pengar. Problem med fästmannen. Det såg verkligen mörkt ut för vår Profil. Ändå hade det börjat så bra. Vår Profil var konstnär. Hon var mycket söt. Hennes fästman hette Natanael. Han var också konstnär. De gick på samma konstskola. Vår Profil brukade signera sina teckningar med ”Mall”. Vi kan kalla henne för det. Natanael hade gått och sneglat på henne en längre tid. Till slut tog han mod till sig och bad henne sitta modell för en teckning. Vår Profil tackade ja.Under sittningarna tände det till på allvar. Natanael blev dödligt förälskad i Mall. Han blev så illa däran att han varken kunde äta eller sova. Efter ett parveckors vånda tog han sig samman och skrev ett friarbrev till Mall. Vår Profil blev mycket förvånad då hon fick brevet. Men efter bara några dagars betänketid tackade hon ja. Natanael såg bra ut. Han verkade ha framtiden för sig. Det skulle kunna bli ett romantiskt så kallat konstnärsäktenskap. Mall och Natanael fick varandra till slut. Men det kom att dröja över fyra år innan bröllopet äntligen blev av. Det berodde på att det kom grus i maskineriet. Natanael var en grubblare. Bara några månader efter frieriet hoppade han av från sina konststudier och reste till Uppsala för att studera teologi istället. Det skulle inte bli något konstnärsäktenskap. Dessutom fick Mall svärmorsproblem. Natanaels mor var en myndig kyrkoherdehustru. Hon ha-

Fem snabba: Om du fick leva om ditt liv och vara något annat än komiker ...? – Då skulle jag bli hjärnkirurg. Det drömde jag om när jag var liten och jag tycker fortfarande att det verkar kul. Om du fick vara i Berlusconis kropp för en dag? – Då skulle jag göra allt för att ta mig ur den! Favoriträtt? – Vanlig husmanskost, indisk och svensk. Vad läser du just nu? – Steve Jobs biografi. Kan verkligen rekommendera den. Vad gör du helst när du är ledig? – Umgås med min familj och mina vänner.

de drömt om att hennes son skulle göra ett gott parti. Nu kom han dragande med en fattig, enkel flicka som inte ens hade konfirmerat sig. Vår Profil härdade ut. Hon höll fast vid Natanael. Den myndiga mamman mjukande också efter en tid. Hon kom underfund med att hennes son faktiskt fått tag på en mycket bra fästmö. År 1897 gifte Mall och Natanael med varandra. De fick så småningom sex barn tillsammans och deras äktenskap blev mycket lyckligt. Det var kanske mest vår Profils förtjänst. Det var hon som höll ihop familjen. Natanael blev lärare, predikant och socialarbetare medan Mall fortsatte sitt konstnärliga arbete samtidigt som hon tog hand om det gemensamma hemmet och alla barnen. Mall hade börjat sin karriär som teckningslärare i Stockholm. Mycket tidigt lyckades hon också få in en fot på Svensk Läraretidnings förlag. Där blev hon snabbt en av de mest uppskattade illustratörerna. Vår Profil hade emellertid större ambitioner än att bara hålla på och illustrera läroböcker och julalbum. År 1897 kom hon ut med sin första bok. Den hette Sagan om den lilla, lilla gumman. Tre år senare fick hon sitt definitiva genombrott. Då gav hon ut en ny bok: Puttes äventyr i blåbärsskogen. Den blev en enastående succé. Putte öppnade porten till en ny värld. Mall fortsatte att producera böcker. Hon både tecknade, målade och skrev texterna själv. Bara undantagsvis åtog

hon sig att illustrera andras böcker. År 1912 kom Mall ut med Pelles nya kläder. Sex år senare slog hon till med Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin. År 1930 blev hon klar med Hattstugan. Och 1932 publicerades Solägget – en otroligt charmig liten berättelse om en älva som hittar en apelsin. Mall kom från ett mycket fattigt hem. Hennes far dog tidigt. Då hamnade Mall och hennes syskon i en sorts storfamilj tillsammans med sin mor, två mostrar och en morbror. Litteraturforskarna är överens om att modern, mostrarna och morbrodern fått lämna många drag till tant Grön, tant Brun, tant Gredelin och farbror Blå. Vår Profils tecknade och skrev böcker för barn. Under sin långa karriär mellan åren 1897–1952 hann hon totalt med över trettio stycken. Många av dem över-

Namn.................................................................................................. Adress................................................................................................ .............................................................................................................. Svar.....................................................................................................

Malls böcker lämnar inte någon oberörd. Men det är inte alla som tycker om dem. En del anser dem alltför idylliska. Redan medan hon levde anklagades hon för att vara ”snorkigt överklassmedveten”. På 1960- och 1970-talen växte kritiken. Då sågades vår Profils böcker totalt. De ansågs alltför autoritära och beskylldes för att indoktrinera barnen till att tro att de vuxna alltid hade rätt. Men den här lilla stormen har bedarrat för länge sedan. Den skakade inte vår Profil. Hennes Putte har fortsatt sin marsch genom blåbärskogen utan att slå av på takten.

Vem var hon?

LÖSNING HELGKRYSSET NR 44 67$7 ,21b5

+$1' *5(33

% + 2 ) + $ 6 6 7

*,//$5 60c 3(1*$5 )g57(;7

352 )(7(5$

1b5,1*6 9b76.$ b569c5 78**$'

635,'$

+$5 )g/-7 0217$ =$0,

) 9 , / 0 8 7 ( ' $ 0

0b5.(6 0$1, +b/6$

+$5 9$77(1 , 67g55( 9$77(1 b5'(7 '<5$5( $77b7$

g9(5 +898' 7$*(7 .257

0c/ 25'(5

0 $ 1 g 9 ( 5

87)g5 (7779c c5,*7 $5%(7(

5 2 5

, 1 5 ( 6 $

*c57,// 2&+,17( )5c1 9,1',/

‹ 25'60('-$1 ‹ %XOOV

b 5 3 c 1 + g 5 c ' 9 b 5 , / $ 7 ( * g 5 7 * $ 0 < 1 1 $ 7 ( 6 $ 1 6 6 / $ ' $ 0 2 / 1 * 8 b 7 ( ' /(*(5,1* 879b* 85 .1,3$

. $ 6 7

6.,11 3c 1b6$1  2

*277 2&+ %5277 $57,.(/1

%877(5

)c5'(1 620.g5

(1 .(11('< .1c' 1,1*

b5.$/ 20 +$/6(1 -3<

*$6 -8',6. 6.5,)7 6$0/,1*

*g50$13c *-25' +$ 5$',21 3c, %$. *581'(1 '5$.(

9$5$ ,.$5

%/(9 $90(' (77%(1 b01(1

.$1 26$

5

'(b5 60c 9$1'5$5( ,9$77(1

c / < 1 * / , ( ' 1 ( 2 ( . ' / $ g / <

26-b/9 ,6. .$1 '5$%%$ 1<$ %5$

$1'(56 6216.$16 .$//( .2/$

, 1 1 ( 5 6 7

0c/

6/8725'

0256

2 6<5( .9b9(

1

.$1-8 )g5(*c /8&,$ 85%/(.7

7,//b**

,.187

+$5(1 .$5$.7 (5,67,6. /8.7 5(1'(5$ )g5 '(/$5 75<&.

*(56+ :,1 %<**7 67200(

6b77(5 1('

72/.$5 +$1' 67,/

b5 0,167 79c $720(5 ),.7,9 3<721

+b1*'( , %,%(/1

c / / 1 2 < 6 . , 6 $ 1 1 5 $ b 6 7 $ 7 7 ( 5 $ 5 $ 2 1 = ' 2 $ ) 2 . < / 1 2 b ' *

1b50$67 +$50$1 0<&.(7 .b51$1 0$5..21 %/,)5, 7$.79,'

6 % % ( $ 8 3 3 6 5 , 6 . / , * 2 5 * * ( * 5 0 2 / ( . $ $ 7 5 +$5 6b//$1 +$5$5

Den Mystiska Profilen Lösningen ska vara oss tillhanda senast onsdag i nästa vecka. Skicka till Skånskan Söndag, Box 165, 201 21 Malmö. Märk kuvertet ”Profilen”. Den först öppnade rätta lösningen får två trisslotter och de följande två vardera en trisslott. Rätt lösning och vinnare presenteras nästa söndag.

sattes till främmande språk. Med tiden blev hon en av Sveriges mest kända och älskade barnboksförfattare. Hon uppnådde 79 års ålder och dog i Stockholm 1953.

-867 *581'$7

3/$1(5 (*<37,6. /,96 .5$)7

3$7,1$

+,77$6 3c %5b''(1

'(7b5 12* 6.277 /8)7

/8)7 876/b33 ',$1 )266(<

9$3(1

$/$6.$

.200(17 $5(5

% , 1 * 7 2 5 6 $ . 7 $ ( / 5 * 2 ( 7 / $ 7 3 5 $ 3 2 / $ / . / 2 * 9 $ 7 ( 5 c 5 ' $5*6,17 ,1*c5 .(0,,

%/2' .b5/

),116 , 0c1*$ 3$1125

'5$5 0<&.(7

67,//+(7

7g00$

%58.$5 9,66 /,6$ 9b6(1

5806 1,6&+(5

6.<''$' 67b// 1,1*

)g5/c7 1c50$1 %b775( 3c

VINNARE Två trisslotter till: Ingrid Brinton, Malmö, Barbro Lindblad, Lönsboda En trisslott till: Hanna Andersson, Hässleholm, Kenneth Thim, Hässleholm, Bertil Winckler, Malmö

VINNARE MYSTISKA PROFILEN V 44 Rätt svar: Victor Muller Två trisslotter till: Rolf Delcomyn, Bjärnum En trisslott till: Christer Bengtsson, Malmö, Lars-Åke Bengtsson, Finja.


C18

8 351

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 28 FEBRUARI 2010

C19

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 28 FEBRUARI 2010

Så många unga under 21 år var placerade på ett HVB-hem (Hem för Vård och Boende) 2008.

Kärlek utan villkor NYSTART På behandlingshemmet Z-gården i Staffanstorp

möts ungdomar med trasslig bakgrund för att få chans att börja om på nytt. Men deras största läromästare är inte personalen, utan hästar, får, grisar – och en envis åsna. Vi har fått möta tre starka tonåringar som trots ett tufft förflutet ser ljust på framtiden. TEXT CHARLOTTE PEHRSON FOTO JÖRGEN JOHANSSON

För två år sedan skulle hästen Leo slaktas, men så blev det inte. Han fick istället komma till Z-gården, där Johanna Jullesson red in honom och började ge honom massage för värken han haft i många år.

Staffanstorp


C20

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 28 FEBRUARI 2010

C21

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 28 FEBRUARI 2010

”... jag har gjort många dumma saker”

”Jag var stökig i skolan, aggressiv och sånt”

Hashem, 17

Rider du också?

Jonas, 16

Du har suttit inlåst på institution i två år och fyra månader, säger du.

– Det kan hända att jag hoppar på en häst.

– Ja, jag har gjort mycket dumma saker. Jag var tvungen att ta mitt straff.

– Det var min socialsekreterare som bestämde det. Jag var stökig i skolan, aggressiv och sånt, och hade problem med min familj.

Varför kom du hit?

Vad hade du gjort?

– Slagits, begått brott, huggit med kniv.

Nu då?

– Det har blivit mycket bättre, vi umgås mer. Det är kul när de kommer och hälsar på.

Kan det hända igen?

– Ja. Men jag har förändrats, verkligen. Hur är det att bo här?

– Jag vet inte ... Alla är schyssta och så, men jag gillar att vara ensam. De vill att jag ska måla och jobba, men jag är inte van vid det. Jag blir trött. Fast om allt går bra flyttar jag hem i mars. Till Göteborg.

Gillar du att bo här?

– Ja, det är som mitt andra hem. Men jag ska få flytta efter sommaren. Vart då?

”Nu är jag helt fri och

Vad vill du göra då?

– Leva livet och känna mig fri. Jag funderar på att bli snickare. Det var mitt första intresse när jag var yngre, men jag får se. Vem är det på fotot där borta?

– Min mamma.

– Jag ska bo med min bästa kompis från skolan. Vi har hittat en lägenhet och ska dela på hyran.

Bästa vänner. Johanna Jullesson och hästen Leo.

Johanna, 18 Du har flyttat runt mycket.

– Massvis med gånger. Sen jag var 13-14 år. Jag kunde inte bo hemma.

Hashem Ali Khan vet ännu inte om han trivs på Z-gården. Han är inte van vid naturen och alla djur.

Hur länge har du bott på Zgården?

– Tio månader. Det är

det längsta jag varit på ett och samma ställe. Men nu bor du inte här.

– Nej, nu bor jag i Limhamn. Jag fyllde 18 i november och det var underbart. Nu är jag helt fri och får bestämma själv.

”Ska man kunna bryta gamla mönster Ett av de mest omtalade djuren på Z-gården är grisen Hamlet. Trots att han inte finns längre, lever hans rykte kvar i Staffanstorp. Hamlet vägde 300 kilo och fick avlivas för att han var för stor och hade svårt att gå. Nu bökar istället Pigghamgrisarna Klas och Vera och det svarta vietnamesiska hängbuksvinet Salami utanför grishuset på Z-gården. De som köpte Salami från början trodde att de fått en liten och nätt minigris, men när han började närma sig 100-kilosstrecket insåg de att de blivit lurade och gav bort honom. Alla djur som finns här – sju stora hästar, två ponnyer, en åsna, två hundar, tre grisar, tio katter, tre får, kalkoner och höns – är sådana som ingen annan velat ha. Fåren är inte ”EU-anpassade”, katterna hittades inlåsta och undernärda av socialtjänsten, hundarna var övergivna och hästarna och grisarna skulle slaktas. – Vi är kända i trakten för att ta emot djur och har nästan utvecklat ett system där vi med jämna mellanrum får hit nya vänner, vilket vi är jätteglada för, säger föreståndare Andreas Carlsson. Vi står utanför hästhagen i den gassande vintersolen och tittar på Johanna Jullesson som rider ”sin” häst Leo. När Leo kom till Z-gården för ett och ett halvt år sedan var han bångstyrig som få, men Johanna red in honom och nu är han ”som en hund”. När hon ridit klart ställer hon sig stolt upp på hästryggen. – Titta så snäll han är, han säger ingenting.

Men en som vill, och som fått tillstånd av sina föräldrar, är 16årige Jonas Bergqvist. Han har bott på Z-gården i snart två åroch håller som bäst på att fånga in åsnan Sandra-Dee, döpt efter karaktären i musikalen Grease, när Andreas vi träffar honom. Det går dock inCarlsson, föreståndare. te så bra. Sandra-Dee gör skäl för epitetet envis och går bara runt, runt sitt cirkelformade lilla stall, tills Jonas inte orkar mer. – Hon är rolig, säger han med ett blygt leende och öppnar grinden till hagen så att hon istället själv kan gå ut när hon vill.

Snön knastrar undervåra fötter närvi går tillbaka mot huvudbyggnaden. Det är vindstilla och nästan knäpptyst i luften. Var är alla? – I skolan eller på sina rum. De vet att ni är här och vill inte vara med i tidningen, säger Andreas Carlsson.

Han säger att han förändrats mycket under de gångna två åren. Att han blivit mer harmonisk och lärt sig att ta hand om sig själv mer, att tvätta ”och sånt”. – Här finns inga föräldrar som gör det åt dig. Och så här lugn var jag inte förut. Jag fick gå en ut-

”Ni har kommit på en bra dag. Det kan vara totalt kaos här också. ” Jonas kom till Z-gården frivilligt, efter förslag från sin socialsekreterare. Han är uppvuxen med skog och djur omkring sig och kände sig tidigt hemma här.

bildning i hur man hanterar ilska innan jag kom hit, för jag blev ofta arg. I början skojade jag mycket med alla här, jag tyckte om att irritera dem, men det gör jag inte längre. Det lönar sig inte. Jonas berättar att han snart ska iväg och jobba. Han går ett lärlingsprogram på Vipeholmsskolan i Lund för att bli kock, och på eftermiddagarna och kvällarna extraknäcker han i köket på gästgiveriet i Staffanstorp. – Det är jättekul, särskilt att få laga husmanskost. Jag hoppas att jag får jobb som kock sen, säger han. Inne i köket lagar husmor Barbara Brage lunch. Svampsoppa, köttfärsgratäng, vegetarisk gratäng och sallad står på menyn. Det doftar ljuvligt. I väntan på att alla ska infinna sig brottas Jonas och Johanna framför bordet. 17-årige Hashem Ali Khan kommer ut från sitt rum och sätter sig ner i kökssoffan. Han är nyast i gänget och har bara varit på Z-gården i en månad. – Vad är det för soppa? undrar Jonas som också satt sig ner. – Magic mushrooms, svarar Hashem snabbt och får alla att skratta. – Ni har kommit på en bra dag, säger Andreas Carlsson, som för att bryta intrycket av att vi kommit till en fullständig idyll. – Det kan vara totalt kaos här också. Andreas Carlsson öppnadeZ-gården tillsammans med sin fru 2002, efter flera års kamp för att få tillstånd av Länsstyrelsen. Efter 15 år i statlig tjänst som socionom och familjeterapeut ville han göra saker på ett annat sätt; jobba mer familjärt och öppet, och med ett tydligare samband mellan kropp och själ. På Zgården får till exempel de som vill massage varannan vecka. – Beröring öppnar upp och tar bort försvar till

får bestämma själv” Fast du kommer fortfarande hit varje dag.

– Ja, jag vill träffa djuren och rida med Leo. Jag blir lugn av det. När jag först kom hit fick jag megautbrott om nån sa nåt fel till mig, men jag har lärt

Du säger att alla kallar dig för Hamlet i skolan.

mig att hålla igen. När jag blir arg eller ledsen går jag ut till djuren.

– Ja, det är för att jag släppte ut Hamlet på en sommarfest som vi hade här. Han sprang mot scenen så att alla blev rädda och rusade in. Alla i Staffanstorp vet vem Hamlet är.

Och framtiden?

– Jag vill bli ridande polis eller en sån som hjälper djur. Fast först ska jag till Norge och jobba ett tag.

Jonas Bergqvist tycker att han lärt sig att ta hand om sig själv mer.

måste man också förstå mönstren” viss del. Många av våra ungdomar kommer från hårt sargade familjer och har blivit brända många gånger. Det är inte så fruktsamt att bara snacka, ungdomar är inte intresserade av det, säger han. Djuren är också en viktig del av behandlingen. Kanske den viktigaste. – De är goda lyssnare, tar inte så mycket plats och ger villkorslös kärlek. Har man svårt att kontrollera sina impulser och sin ilska, som många har, kan djuren göra mycket. När grisen Hamlet på 300 kilo var tvungen att avlivas var förlusten stor. Tre grabbar åt gången brukade få i uppgift att ta ut honom ur grishuset för att ge honom mat. – Så många krävdes det för att han inte skulle forcera staketet och sticka iväg. Det var en väldigt bra samarbetsövning där killarna var tvungna att kommunicera både fysiskt och psykiskt med varandra, säger Andreas.

Till Z-gården kommer dagisklasser och hästintresserade från det ”vanliga” samhället flera gånger i veckan. Andreas Carlsson tror inte på att stänga dörren för omvärlden, som han menar att många andra behandlingshem gör. Tvärtom vill han försöka imitera verkligheten så mycket som möjligt genom att låta ”väl fungerande” människor komma till Z-gården. Han och hans kollegor tar också med ungdomarna på bio, de åker skidor i Åre en gång om året, och på sommaren fiskar de och vandrar en vecka. – Vi försöker plantera små frön hos dem för att få dem känna att de kan få kickar i livet som inte handlar om att sno bilar eller knarka. Det är fantastiskt att se självkänslan hos någon som lärt sig åka skidor på en vecka, man kan nästan ta på stoltheten. På Z-gården jobbar man också med en metodik som bygger på att tre generationer är inblan-

dade: den boende, hans eller hennes föräldrar samt mor- och farföräldrar. Man ser ungdomarna som brickor i trasiga familjesystem och därför ska alla delta i familjesamtalen. – Vi gör inte anspråk på att vara ungdomarnas nya familj, utan vi tror att läkningen handlar om att komma överens med sitt ursprung, att förlåta sina föräldrar för allt de gjort. Ska man kunna bryta gamla mönster måste man också förstå mönstren. Det är mycket blod, svett och tårar under samtalen, men också skratt, säger Andreas. Målet är att ungdomarna ska bli ”fria medborgare”. – För många som kommer hit är frihet att kunna titta på kabel-tv och slippa jobba, men för mig är frihet att kunna dra sitt strå till stacken, att slippa vara beroende av bidrag och myndigheter. Jag tror att det är utmaningarna och motgångarna som gör att vi växer som människor.

Z-gården h Var: I Staffanstorp utanför Lund.

Jonas Bergqvist försöker förgäves fånga in åsnan SandraDee, som bara går runt, runt sitt stall.

Svampsoppa är gott. Johanna Jullesson bodde på Z-gården i tio månader och kommer fortfarande hit varje dag.

Antal platser: 5 platser på Z-gården, 3 platser på utslussningslägenheter i Staffanstorp. Målgrupp: Pojkar och flickor mellan 13 och 19 år med relationsstörningar och psykosocial problematik. Tar emot både LVU- och SoL-placeringar (tvångs- respektive frivillplaceringar). Behandlingsinnehåll: Familj- och nätverksterapi, psykologsamtal, kroppsterapi i form av massage, träning i kroppskännedom och avslappningsträning. Upptagningsområde: Södra Sverige. Har ramtavtal med 50 kommuner.


Fotbollskillen_korrad

09-02-25

16.28

Sida 46

Henrik Rydström är svensk mästare i fotboll och en passionerad bokälskare. Minst fyra romaner har han på gång samtidigt. Här delar han med sig av sina boktips till Charlotte Pehrson.

Liraren som älskar att läsa – DET VAR MORMOR som lärde mig att crantz dog 2002 köpte Henrik en del av älska böcker, säger Kalmar FF:s hans privata bibliotek och upptäckte en lagkapten Henrik Rydström på telefon. frände, fullt av understrykningar överallt. Han har just sagt god natt till dottern Anteckningarna har han ofta nytta av Tuva, 4 år, och börjar berätta om sin när han undervisar och skriver sina uppväxt innan jag hunnit ställa min krönikor. Fast han stryker under även första fråga. Det är bra, för han är rolig. för sin egen skull. I romaner. Om formuOch hans litteraturintresse glöder så leringarna är bra. starkt att jag får lust att kasta mig över Mormor var förresten bibliotekarie varenda bok han nämner. och kallades för ”sagotanten” hemma i Henrik Rydström är en nattuggla och Listerby i Blekinge. Henrik gick inte på säger att han brukar sitta i timmar i dagis, utan följde i stället med henne till kvällslampans sken, precis som hans jobbet och bokhyllorna på dagarna. mormor brukade göra. I kväll blir det HENRIK RYDSTRÖM har spelat i Vi, de drunknade av Carsten Jensen. Kalmar FF:s A-lag sedan 1993 och är Men han håller också på att ta sig utan tvekan en av Sveriges mest väligenom Skånska spöken av Stefan utbildade fotbollsspelare. Han är SOIsaksson, Den unge Stalin av Simon lärare och har en filosofie Sebag Montefiore och Att magister i litteraturälska som en porrstjärna ”Läsningen blir så vetenskap. En dag i av Jenna Jameson och – fotbollsNeil Strauss. Han mycket bättre om man veckan schemat tillåter inte läser alltid fyra–fem stryker under, viker mer – arbetar han böcker parallellt. – Jag vill kunna sidor och antecknar som svensklärare på gymnasiet. byta bok om jag känner i marginalen.” – Det förvånar folk för det, ungefär som när eftersom ingen tror att en jag byter tv-kanal. fotbollsspelare kan vara intresserad av Jag förstår precis. Hemma hos mig litteratur. Den bilden har jag alltid velat ligger alltför många påbörjade verk. Men ändra. I början såg jag faktiskt till att mina ser nästan heligt orörda ut. Det gör ha böcker som stack upp ur jackfickan inte Henrik Rydströms. Han går fullstännär jag träffade journalister, bara för digt bärsärkagång i sina böcker och stryatt de skulle fråga, säger han och ker över, stryker under, sätter in lappar, skrattar. viker sidor och skriver i marginalerna. Mest och bäst läser han i bussen på Läsningen blir så mycket bättre då, väg till bortamatcher och träningsläger. menar han. Innehållet fastnar på ett En del av lagkamraterna brukar låna annat sätt. När författaren Olof Lager-

46

böcker av honom, därför har han med sig minst fem–sex stycken varje gång. Han säger att han måste läsa hela tiden. Böcker, tidningar, magasin, reklamblad – till och med telefonkatalogen funkar när det tryter. Blir du inte mobbad för ditt läsintresse? – Inte alls. Vår tränare Nanne Bergstrand har alltid uppmuntrat oss att engagera oss i mer än fotbollen. Men jag ska erkänna att det var jobbigt när jag var 16 och precis hade börjat på fotbollsgymnasiet. Jag skrev dagbok, tyckte om poesi och gillade att gå på teaterföreställningar. Det var inte helt enkelt att förena med fotbollens machokultur, som är lätt att falla in i som ung kille. Han kan läsa det mesta, men föredrar den ”mer eller mindre öppna kanon” som man får inpräntad i sig som litteraturvetare. Han har fastnat för arbetarlitteraturen och är särskilt förtjust i Hjalmar Söderberg, Vilhelm Moberg och August Strindbergs noveller och pjäser. Men favoriten är Eyvind Johnson. ”Han är min gud!” Var ska jag börja om jag vill läsa Eyvind Johnson? – Först ska du läsa Odysséen, om den grekiska kungen Odysseus och hans resa hem till ön Ithaka, sedan Eyvind Johnsons Strändernas svall, som är en omdiktning av Odysséen. Den är jäkligt bra! ●

charlotte pehrson är reporter och har över huvud taget inget bollsinne men tänker däremot läsa ”Vi, de drunknade”.


09-02-25

16.29

Sida 47

JONAS JONZON

Fotbollskillen_korrad

Det är i spelarbussen mellan matcherna som Henrik Rydström får allra bäst läsro. Och han har alltid med sig några extra böcker om någon lagkamrat blir sugen på en roman.

67

FÖRFATTARBLOGGARNA Vi guidar dig i bloggdjungeln, vem, vad, varför.


C24

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 10 JULI 2011

RESOR

1

ägg årligen får sillgrissleparet. För att ägget inte ska rulla utför klippkanten, har det en spetsig form som gör att det istället snurrar runt sin egen axel. Äggen skiftar i vitt och turkost, och varje ägg har ett unikt mönster.

Den här sillgrissleungen hoppade från klippkanten förra helgen och blev ringmärkt innan den släpptes ut i havet. Totalt ringmärks 3 000 ungar varje sommar, ett forskningsprojekt som pågått sedan 1997. Har man tur kan man som besökare få vara med och fånga in de små liven nattetid. Men man får se upp – bokstavligen – en 8-årig flicka fick en unge i huvudet!

254

fågelarter har observerats på Stora Karlsö de senaste hundra åren. De vanligaste häckfåglarna är sillgrissla och tordmule, ejder, svärta, gråtrut, silltrut och sedan några tillbaka även storskarv.

Got lan d

en gång. Sveriges äldsta fågel har dokumenterats här, Carl von Linnés 500 år gamla ask står fortfarande praktfullt på en av höjderna, och går man genom den magiska porten på Marmorberget blir man tio år yngre. Framförallt finns här också Östersjöns största koloni av häckande sillgrisslor och tordmular. Välkommen till Stora Karlsö.

0 km2 3 14 ta: sy Visby

GOTLAND STORA KARLSÖ

25 km

TEXT & FOTO CHARLOTTE PEHRSON

En halvtimme med båt utanför Gotlands västkust ligger Stora och Lilla Karlsö, två unika fågelöar i Österjön som årligen besöks av ett stort antal forskare, ornitologer och naturvänner. Det karga, annorlunda landskapet och den påtagliga stillheten ärsom att lämna världen en stund. Eller som Aron Hejdström, gotlänning och tillsynsman på ön säger: – Det är som ett eget land här ute, nästan som en utopi. Vi som jobbar här på sommaren har allt vi behöver; mat, sällskap och vacker natur. Och besökarna är som regel hyfsat naturoch kulturintresserade, vilket är roligt. Det ger en särskild stämning.

KÄLLA: Jordbruksverket

Stora Karlsö ärnaturskyddat område – det näst äldsta i världen efterYellowstone National Park i USA – och ägs och förvaltas av Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings AB. Bolaget bildades år 1880 av Willy Wöhler, vars syfte var just att skydda öns naturliv. Wöhlerföddes i Tyskland men växte upp i Klintehamn, tre mil söder om Visby, och besökte ofta Stora Karlsö. Han imponerades av de spektakulära klipporna och vackra fåglarna och insåg hur den gotländska kustbefolkningen och nöjesjägarna höll på att utrota sillgrisslorna. Ön ägdes då av gotländska bönder, som hade delat in den i beteslotter. Fåren hade kalbetat

marken (det fanns bara sju träd kvar på hela ön!) så när Wöhler köpte den av bönderna tog han bort fåren, planterade in träd och andra växter, och reglerade jakten.

Orkidéerna frodas på kalkstensön. Här grönvit nattviol, som doftar på natten.

År 1887 byggdes fyren, som var bemannad året runt av en fyrmästare och en fyrvaktare. De arbetade i fyratimmarspass och höll igång lampan genom att veva ett tungt lod för hand. Men när fyrvaktaren drunknade på väg till Gotland och fyrmästaren lämnades ensam i flera veckor, insåg man att förstärkning var nödvändig. Fyra tjänstemän och deras familjer bosatte sig på ön. En ambulerande lärarinna

SGB/TT

var på plats tre månader om året för de yngre barnen och kvinnorna arbetade hårt med att sköta trädgård och matförsörjning. Någon el fanns inte förrän på 1970-talet. Sedan 1989 är fyren obemannad, men den lyser fortfarande. Sover du över på ön, missa inte att titta på dess vackra ljussken! Men vi ska backa bandet. Hela 400 miljoner år. Då låg nämligen Stora Karlsö – ja, hela Gotland – undervatten, i ett tropiskt hav vid ekvatorn. Stora Karlsö består av två korallrev, som genom geologisk förflyttning norrut reste sig ur havet när inlandsisen slutligen drog sig tillbaka för cir-

9 500

år, under så lång tid har det funnits människor på Stora Karlsö. Forskarna tror att de kom för att jaga säl. I grottan Stora Förvar har benrester från späckhuggare och tonfisk också hittats.

Stora Karlsö låg för 400 miljoner år sedan under vatten, i ett tropiskt hav vid ekvatorn. Likheterna med den italienska ön Capri är många – vem vet, kanske är de systeröar. På Karlsöarna häckar sillgrisslor och tordmular i tusentals par. Båda lägger ett enda ägg, som föräldrarna turas om att ruva på klipphyllan under fyra veckor; sillgrisslan stående likt en pingvin, tordmulen liggande.

Framtidshoppen MAGISK PLATS Bara några timmar från Skåne har späckhuggare och tonfisk simmat

C25

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 10 JULI 2011

Sillgrisslor håller ihop i samma par under hela livet. FOTO: ARON HEJDSTRÖM

ka 11 000 år sedan. Den bildade kalkstenen gav särskilda förutsättningar för växter och djur, vilket man tydligt ser vid en rundvandring på ön. Här finns mängder av orkidéer, exempelvis S:t Pers nycklar, Adam och Eva och grönvit nattviol, örter som svalört och tulkört, och andra växter som egentligen bara finns i södra Europa – bergskrabba, alvarveronika, hylsnejlika och karlsösallat. Man vet att människor har funnits på ön i 9 500 år och att får har

betat här i 3 500 år, med undantag för ett glapp på 100 år, då Willy Wöhler tog bort dem. Sedan 1995 betar de åter på ön, vilket var nödvändigt för att behålla det öppna landskapet. Wöhler hade bland annat planterat in vejksel från Tyskland; en stor, krypande buske, som börjat ta över. – Hans mamma brukade göra god saft på bären i Tyskland, och det var därför han tog hit växten. Men den har enorma rotsystem och sprider sig snabbt eftersom fåglarna äter bären och sprider kärnorna, berättar guiden Lisa Thunström. I den största grottan Stora Förvar har man funnit mängder av benrester, inte bara från människor och får, utan också från späckhuggare, tonfisk och den utrotade garfågeln, en större släkting till sillgrisslan. Två stora stenrösen från bronsåldern finns på ön, och uppe i det ena står Linnés ask, ett praktfullt 500 år gammalt träd som Linné gjorde en anteckning om under sin gotländska resa 1741: ”(Den) lyste långt bort för siöfarande, som här efter dömde sin kosa”, skriver han. Fågellivet är det som Stora Karlsö framförallt är känt för. ”Nordens pingviner” – alkfåglarna sillgrissla och tordmule – häckar här under sommarmånaderna, för att sedan spendera resten av året ute till havs, kring Polen och Tyskland framförallt. Karlsöarna har Östersjöns enda

h Fakta

Säsong: Stora Karlsö är naturreservat och öppet för besökare från 6 maj till 11 september. Hitta hit: båt går från Klintehamn, som du lätt når med buss från Visby, tre gånger om dagen maj-augusti. Pris: båtresan kostar 295 kronor t/r för vuxen, och då ingår även en guidad tur runt ön på 2,5 timmar. Nytt för i år är särskilda guideturer för barn som ges på måndagar och fredagar. Bo: den som vill uppleva mer av ön kan övernatta i bland andra fyren, de gamla fyrmästarbostäderna och i vandrarhemmet. Äta: restaurang finns som serverar frukost, lunch och middag. Mer info: ring Resestugan på tel. 0498240450, eller besök www.storakarlso.se

På Stora Karlsö finns ett lugn man inte hittar på många andra ställen. Om du övernattar, missa inte ljusskenet från den vackra fyren, som fortfarande lyser.

riktiga fågelberg, och sillgrisslorna kräver branta klippor eftersom de har små vingar och svårt att lyfta från en plan yta. I år finns cirka 10 000 par och lika många ungar här. Forskare är på plats fram tills nu, i början på juli, för att ringmärka 3 000 ungar då de hoppar från klipporna till papporna som lockar ute till havs. Ungarna faller oftast handlöst mellan 20 och 30 meter ner mot stranden, men klarar sig tack vare en stor fettreserv på magen och ett mjukt, broskliknande skelett. Mamman stannar kvar på klippkanten ett

par veckor för att markera revir, medan pappan och ungen simmar mot södra Östersjön. Nästa år kommer paret tillbaka till exakt samma kvadratdecimeter på berget. För några år sedan upptäckte forskarna en 43 år gammal sillgrissla på Stora Karlsö, som återkommit år efter år – Sveriges äldsta dokumenterade fågel. Besöker du Stora Karlsö kan jag garantera att även du kommer att vilja återvända. Fåglarnas skri och den vackra alvarmarken trollbinder, det är en plats du sent ska glömma.


C12

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 26 FEBRUARI 2012

C13

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 26 FEBRUARI 2012

Höör

GLÖD Mitt i Skåne står en dagdrömmande fågelnörd och en morgonpigg geolog och blåser glas dagarna i ända. De återvinner allt, vill få ungdomar att kommunicera genom glas och brinner för att rädda den hotade skånska berguven och storken. Möt Espen Jensen och Helena Dunér som driver Incendi glasblåseri i Höör. TEXT CHARLOTTE PEHRSON FOTO JÖRGEN JOHANSSON

Eldsjälar blåser liv i det gamla Längs med väggarna i den lilla glashyttan mitt i Höör trängs konstoch bruksglas i alla möjliga former och färger. Vartenda skrymsle har använts för att få plats med både butik och verkstad på en yta motsvarande ett normalstort vardagsrum. Här hålls kurser, musikaftnar och utställningar, och i den stora kylugnen varvas priser och pokaler – bland annat har de gjort beställningar åt drottning Silvia och Svenska Handelskammaren i San Fransisco – med cognacskupor à la 1920-tal, reproduktioner av 1700-talsglas, ljusstakar, vaser, flaskor, skålar och färgsprakande fat. Och så munblåsta berguvsägg och storkskålar, förstås. Espen och Helena har ett starkt intresse för kultur och natur. För att hjälpa det skånska Storkprojektet

och Projekt Berguv Skåne tillverkar de sedan förra året ägg och skålar i deras namn och skänker vinsten till projekten. – Det häftiga är att en rad andra djurarter och växtarter skyddas samtidigt. Om berguven får vara ifred på häckningsplatsen räddas till exempel också urskogen, säger Espen. Han bryter på norska och är precis så glad som bilden av en typisk norrman ger sken av. När han senare ska blåsa glas kan han inte låta bli att sjunga. Det gör han alltid när han jobbar, säger han. Oftast blir det arian Dido’s Lament av Henry Purcell, så även i dag. – Går du tre gånger? frågar Helena Espen, som koncentrerat sitter och snurrar det glödande klotet mot det blöta tidningspappret.

Espen och Helena driver Incendi Glasblåseri i Höör sedan 2008. De både lever och arbetar ihop, och arbetar, och turas om att vara glasblåsare respektive assistent. Scenen skulle kunna vara hämtad flera

Han är glasblåsare för dagen och Helena assistent. Helena häller mer vatten på tidningspappret. – Jag är redo när du är redo! Tre anfång, eller lager, ska göras på den blivande skålen. Gasolugnen har nått 1 300 grader och lyser som en het sol i ena hörnet. Helena stårredo föratt hämta verktyg, röd och vit färg, och bitarna som ska bli klacken, eller foten, på skålen. Espen snurrar och blåser. – Helena, vill du hjälpa mig att ta på mig strumpan, säger han. Han behöver strumpan på armen för att skydda sig från värmen från skålen, som börjar ta form. Han gnolar på Dido’s Lament och lyfter inte blicken från det glödande glaset.

I Sverige är det väldigt svårt att ta betalt, vilket jag tror beror på vår långa glastradition.

– Här finns inte mer vit färg, säger Helena. – Det ligger i skåpet, svarar Espen. – Okej, jag skopar. Espen doppar klotet i det vita pulvret, som är koncentrerat glas i form av små, små sandkorn. – Det är lite som att doppa en mjukglass i strössel! säger han och skrattar. Symbiosen är tydlig mellan Espen och Helena. Det märks att de kan varandra utan och innan, vilket kanske inte är så konstigt eftersom de både lever och arbetar ihop. – När vi startade verksamheten var vi rädda föratt det inte skulle funka att ses jämt, men det harvisat sig stärkande förrelationen, sägerEspen. Vi kompletterar varandra väl. Jag brukar säga att jag ärkroppen och Helena hjärnan! – Det håller jag inte riktigt med om,

var från början rädda att det inte skulle fungera att ses jämt. Men det har i stället stärkt deras relation, och gjort att de kan varandra utan och innan i hyttan. De nästan dansar tillsammans när de hundra år tillbaka i tiden. Glasblåseri i dag följer i stort sett samma koreografi som i renässansens Italien, berättar Espen och Helena.

säger Helena med ett stort leende. Men Espen är mer pedagogisk än jag och väldigt duktig på att lära ut, så han brukar ta hand om grupperna. Espen och Helena träffades när de gick på Glasskolan i Orrefors för tio år sedan. Att de landade i Höör beror på att Helena hade sina bopålarhär– och en son och en dotter sedan tidigare. Innan de öppnade eget 2008 hyrde de med jämna mellanrum in sig på Espens tidigare arbetsplats i Norge, på Nöstetangen Glass i Hokksund, där han arbetade som assistent i två år efterutbildningen åt en – hör och häpna – småländsk glasblåsare som bland annat levererade till det norska kronprinsparet. Varje dag kostade 3 000 kronor i hyra, så de passade på att producera mycket när de väl var på plats.

Helena slogs av hur olika norska och svenska konsumenter värderar glashantverk. – I Sverige är det väldigt svårt att ta betalt, vilket jag tror beror på vår långa glastradition. Vi har blivit bortskämda och förväntar oss att jämt kunna handla till outletpriser. Utomlands finns en helt annan förståelse för vad det faktiskt kostar att producera. I Norge är det självklart att ett handblåst vinglas går på 700800 kronor, säger Helena. Att produktionen är kostsam råder det ingen tvekan om. Glasmassan är dyr, färgerna och verktygen kostar skjortan, för att inte tala om ugnarna och elementen – och elen. Espens och Helenas lilla hytta förbrukar mer än 100 000 kWh per år, vilket motsvarar förbrukningen hos fem villor. Men

trots det är hyttan troligtvis en av Sveriges miljövänligaste. – Vi köper bara miljöcertifierad el och har ett värmeåtervinningssystem där vi värmer upp Kulturhuset Anders här bredvid som vi hyr av, säger Espen. Vi har också valt att arbeta med en glasmassa som har låg smältpunkt för att hålla nere elförbrukningen och vi återvinner allt spillglas. Ingenting går förlorat. De berättar att devarit innepå att arbeta med returglas såsom vinflaskor. Men för att smälta returglas krävs en högre temperatur och således mer el. Dessutom slits ugnen snabbare. Återvinningstanken genomsyrar hela hyttan. Hyllorna har de gjort av gamla takbjälkar, stengolvet består av återvunna tegelstenar från gamla Me- “Helena, vill du hjälpa mig att ta på mig strumpan”, frågar Espen jeriet i Höör, och väggarna är målade medan han snurrar glaset. Det är varmt och armen behöver skydd. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG


C14

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 26 FEBRUARI 2012

C15

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 26 FEBRUARI 2012

h Profiler Namn: Espen Jensen och Helena Dunér. Familj: Helenas två barn sedan tidigare; Linnea, 20 och Elias, 17. Båda är aktiva i företaget med bland annat foton, illustrationer och assistans i glasverkstaden. Ålder: 37 respektive 38 år. Bor: Hallaröd utanför Höör. Gör: Glaskonstnärer. Driver Incendi Glasblåseri i Höör. Bakgrund: Båda har gått Glasskolan i Orrefors. Espen är också konstvetare och har arbetat med ungdomar inom psykvården. Helena har studerat geologi och har ett förflutet inom äldrevården. Aktuella: Med utställningen Access Denied på Formargruppen i Malmö, där ungdomar deltar med sina tankar om våld och utanförskap som graveras in i glaset. Pågår till den 28 februari. Utställningen är även anpassad för synskadade. Hemsida: www.incendi.se

h Liten ordlista för glasblåsning Driva = öppna glasets mynning för hand med skärsax eller papper Fånga an = ta ut glas ur ugnen Pipa = ihålig stång av rostfritt stål som man blåser glaset med Skärsax = driver glaset. Glasblåsarens universalverktyg som sett likadant ut i mer än tusen år Spik = massiv stång av rostfritt stål som man tar ut glaset med Välsa = forma Smältugn = ugnen där glaset smälts. Håller en temperatur av cirka 1 150 grader och är på dygnet runt Invärmningsugn = gasolugn med en temperatur på 1 300 grader, värmer upp glaset under arbetsprocessen Kylugn = tempererar ner det färdiga glaset långsamt från 500 grader till rumstemperatur för att det inte ska spricka av spänningar KÄLLA: INCENDI GLASBLÅSERI

”Det finns så många små faktorer sompåverkar glaset”, säger Helena. Några sekunder i fel temperatur kan vara avgörande.

FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE UPPSLAG

Återvinningstanken genomsyrar hela hyttan. Hyllorna har de gjort av gamla takbjälkar, stengolvet består av återvunna tegelstenar från gamla Mejeriet i Höör, och väggarna är målade med linoljefärg. Förutom miljöintresset delar Espen och Helenas också ett stort natur- och kulturintresse, vilket inte minst märks i engagemanget för storken och berguven. Förra sommaren hade de både en glasinstallation och en utställning för den biologiska mångfalden i Lunds stadspark i samband med parkens 100årsjubileum. – Vi vill skapa intresse och väcka nyfikenhet för naturen, som vi människor är en del av. Nyfikenhet är en väg till den kunskap som vi behöver för att förvalta vår planet, säger Helena. Espen förklarar att han är en rik-

Utanför glashyttan mitt i Höör, tillsammans med grävlingen Berit the Badger som är Espens totemdjur, och hundarna Fonzo och Bullen. och blåser glas i ett oerhört tempo och samspel. Glashyttan är troligtvis en av Sveriges miljövänligaste. De köper bara miljöcertifierad el,

tig naturnörd. Särskilt intresserad är han av fladdermöss. Från och med maj månad börjar han hålla guidade turer nattetid i Höör och Malmö. – Fladdermöss ärväldigt spännande djur. Vi ska ut med detektorer och höra deras högfrekventa ljud. Hemma har jag en dubbel-cd med fladdermusläten som går varm just nu, säger han. Espen och Helena är också engagerade i samhällsfrågor, vilket bland annat lett fram till den pågående utställningen Access Denied på Formargruppen i Malmö. Under fyra veckor har ungdomar getts möjlighet att gravera in sina tankar om traumatiska upplevelser på glas. Ensamkommande flyktingbarn från Eslöv har varit där, liksom elever från skolor i Malmö. Det som graveras publiceras sedan på en blogg och på Facebook. – Utställningen är en antivåldsmanifestation och en apell till oss al-

la om att vara modiga och våga tala med varandra. Att se och att bli sedd är en viktig del av utställningens tema. Mötena med ungdomarna har varit starka, säger Helena. Bullen och Fonzo, Espens och Helenas två hundar, tittar nyfiket fram. De har legat och sovit på ovanvåningen och kommer nerför den vita trätrappan. Där uppe i bäddsoffan har det för övrigt hänt att Espen och Helena själva sovit över. Som ugnsvakter. – Om strömmen går här på natten larmas vi hemma och måste åka ner. Om temperaturprogrammet i smältugnen, som måste hållas varm dygnet runt, störs kan degeln spricka och det kan bli väldigt kostsamt, särskit om ugnen är full med glas, säger Helena. Fotografen ber att få ta en bild på dem utanför hyttan, tillsammans med hundarna.

Glaset har en sådan stark egen vilja och det är det som gör yrket så spännande.

Här jobbar Espen och Helena sex dagar i veckan. De håller kurser, föreläsningar, musikaftnar – återanvänder allt spillglas och värmer upp Kulturhuset Anders i huset bredvid.

Överst Espen driver, eller öppnar, glaset för hand med skärsax. Efter tre lager glas och två omgångar färg ska det bli en storkskål. Ovan Glada snapsglas.

– Då måste Berit the Badger vara med! utropar Espen och går och hämtar en uppstoppad grävling. – Hon är mitt totemdjur! Espen berättar att när han var liten, runt 10-11 år, gick han en gång vilse i skogen hemma i Moss i Norge. Precis när han skulle börja gråta kom en grävling fram. – Jag fick en stark ingivelse att följa efter grävlingen, så det gjorde jag – och hittade ut ur skogen! Efter vårt besök väntar Espen och Helena besök av ett par privatpersoner som ska provblåsa glas. – Vi märker att det finns ett väldigt sug efter detta, och det är roligt. Så fort man testat att blåsa uppskattar man hantverket mer och förstår hur svårt det är och att det finns så många små faktorer som påverkar glaset, säger Helena. – Glaset har en sådan stark egen vilja och det är det som gör yrket så spännande, säger Espen.

h Fler glashyttor i Skåne ■ Anders Wingårds glashytta, Baskemölla www.baske.se ■ Richard Rackhams Eldoluft Glasstudio, Båstad www.richardrackham.com

Ovan Voilà! Storkskålen är färdig. Helena och Espen gör dessa skålar för att stötta det skånska Storkprojektet. Höger En ”bärare” från den pågående utställningen Access Denied i Malmö, på vilken ungdomars tankar om våld graveras in.

■ Glashytta Christian Svensson, Vejbystrand www.christiansvensson.se ■ Studioglas Elna Jolom, Brösarp www.elnajolom.se


C8

SKÅNSKA DAGBLADET ■ FREDAG 24 DECEMBER 2010

Jag hade nog gått och klippt mig och skaffat mig ett vanligt jobb. JOHAN GLANS OM VAD HAN HADE GJORT UTAN SHOWBIZ

Glansdagar PORTRÄTTET Johan Glans är nöjd med livet just nu. Han stortrivs som småbarnspappa, får leva ut sina drömmar i rollen som Sir Robin i Monthy Python-musikalen Spamalot, och ser fram emot att få ligga på varma sandstränder tillsammans med Kvarteret Skatan-gänget. – Livet känns faktiskt nästan för bra för att vara sant, säger han. TEXT CHARLOTTE PEHRSON FOTO MATSO PAMUCINA

D Johan Glans jobbar för tillfället med en långfilmsversion av Kvarteret Skatan.

På julafton fetnobbar han syltan.

et är bitande kallt ute och Johan Glans anländer till intervjun i full mundering: täckjacka, täckbyxor, mössa och vantar. Han har under eftermiddagen varit ute i snön och lekt med dottern Minni, snart tre år, och tänkte att det var lika bra att behålla kläderna på. – Har ni koll på tiden? Om två timmar ska jag sminkas och sminkösen blir så ilsken om jag kommer för sent, säger han medan han tar av sig. Jag och fotografen tar fram våra mobiler (läs: klockor) och lägger dem synliga på bordet. Vi vill inte medverka till att Johan Glans, nybliven pappa för andra gången, före detta mästare i 60 meter sprint och en av Sveriges roligaste komiker, hudflängs i onödan. Det är till musikalen Spamalot, som gått för fulla hus på Nöjesteatern i Malmö hela hösten, som han ska sminkas. Förvandlas till Sir Robin, Riddare av Runda bordet, närmare bestämt. Johan har överösts med beröm för sin rolltolkning av den lite fege riddaren som ogillar att slåss, vars stora dröm är att få dansa och sjunga i en musikal. – När vi började repetera upptäckte jag att ‘det här är ju jag!’ Jag vill också vara med i en musikal, men är inte född till det. Det härliga är att det i rollen finns en inbyggd ursäkt för att göra fel. Om jag missar ett danssteg eller om rösten skär sig, så gör det absolut ingenting. Spamalot baseras på filmen Monty Python and the Holy Grail och har rosats av kritikerna. I rollerna syns, förutom Johan Glans, bland andra Johan Wester och Anders Jansson från Hipphipp!, Adde Malmberg och Kim Sulocki. Nyligen blev det klart att föreställningen fortsätter hela våren i Malmö, vilket gläder Johan. – Det här är något av det roligaste jag gjort, helt klart en av höjdpunkterna i min karriär. Monty Python har varit mina stora idoler ända sedan högstadiet, utan att överdriva kan jag nog säga att jag kan alla repliker utantill, från alla deras filmer, tv-avsnitt och skivor. – Och gänget på scen är fantastiskt. Vi har verkligen kul ihop. Fortsättningen av Spamalot i vår innebär att Johan Glans och familjen stannar kvar i Skåne ett tag till. Johan bor i Stockholm sedan tolv år, men han och sambon Sara Young köpte nyligen ett hus utanför Malmö, egentligen tänkt som sommarbostad, där de nu bor med döttrarna Minni och Cilla. Johan älskar livet som småbarnspappa. Ja, livet överhuvudtaget. Det är bättre nu än någonsin, säger han. – Jag är nästan rädd för att säga det högt, men jag är så nöjd med mitt liv. Det känns nästan lite för bra för att vara sant. Jobbet som musikalartist innebär många sena kvällar, men det har Johan Glans ingenting emot. Han får ju vara hemma på dagarna, när barnen är vakna. ”Det är väldigt högljutt och stökigt!” Han och dottern Minni brukar spela teater ihop, oftast utfrån någon film som hon har sett. – Hon är Simba och jag lejonkungens pappa, och så kör vi igenom hela filmen. Hon är toppenrolig och har en väldig fantasi! Johan Glans har familjen nära sitt hjärta och ser särskilt fram emot julafton, när hela tjocka släkten samlas. De brukar bli över 20 personer; mostrar och fastrar, kusiner och syskonbarn, och de firar alltid i Skåne eftersom alla bor här. Johans föräldrar i Eslöv och sambon Saras i Malmö. – Om jag ska välja en enda högtid under året så är julen den jag gillar bäst. Jag förstår mig inte på folk som

reser utomlands. Jag älskar julafton! Särskilt gillar han julmaten och julgodiset. – Jag äter allt utom sylta! Kalle Anka på tv och pappas egenkomponerade frågesport är andra höjdpunkter. – Vi delar upp oss i lag och tävlar om vem som är mest allmänbildad. Det är riktigt kul. Julen är helig för mig. Jag längtar verkligen efter den i år, att bara få gona mig och stänga av omvärlden. Önskar du dig något särskilt i julklapp?

– Nej … en god korv kanske? Johan Glans är i dag en av Sveriges populäraste komiker. Sedan genombrottet med humorgruppen Kvarteret Skatan 2002 har karriären rullat på i ett rasande tempo. Han har bland annat medverkat i humorprogrammen Parlamentet och Räkfrossa, Snacka om nyheter, Ulveson och Herngren, spelat huvudrollen i SVT:s succéserie Nisse Hults historiska snedsteg, uppträtt i tv–programmet Stockholm Live och turnerat med egna showen World Tour of Skåne. Förutom Spamalot är han för närvarande aktuell i rollen som demonproducenten Anders Burman i filmen Cornelis om nationaltrubaduren Cornelis Vreswijk och som den skånske skurken Mårten Dagelid i den tjuoförsta filmen om Åsa–Nisse, med biopremiär i februari. – Jag vet hur mitt liv ser ut fram till våren 2012, längre än så kan jag inte tänka, säger Johan Glans och skrattar när han får frågan om vad han gör om tjugo år. – Förhoppningsvis blir det också en långfilm om Kvarteret Skatan. Manus är redan klart, nu handlar det om att få finansieringen och folks scheman på plats. Eftersom Kvarteret Skatan alltid spelats in på vintern och vi fått stå och frysa i kylan, har vi sett till att få med mycket sol och sandstränder! Filmen om Cornelis såg han alldeles nyligen, långt efter premiären. Han hade en ledig kväll i Stockholm och smög in längst bak i salongen. Efteråt gick han och köpte soundtracket på 7–Eleven. – Det var konstigt att se mig själv på bioduken, men kul. Det är en bra film. Jag skulle ljuga om jag sa att Cornelis betytt mer mig för mig än för någon annan, men det är klart att jag fått en annan relation till honom nu, efter inspelningen. Den största behållningen var ändå att få träffa Hans–Erik Dyvik Husby (som spelar Cornlis, reds anm.). Han har ju levt ett väldigt annorlunda liv än jag. Ja, någon rockstjärna har Johan Glans inte varit. Inte heller har han missbrukat droger. Uppväxten i Eslöv bestod mest av shacktävlingar, teater – och friidrott. Som tonåring var han bäst på 60 meter sprint och tävlade för Eslövs Allmänna Idrottsförening. – Jag var grym på att springa en kort sträcka och var iväg och tävlade på helgerna, men så fort jag skulle springa längre tappade jag både kondisen och kampviljan. Jag tror att jag saknade den där riktiga tävlingsinstinkten, det gjorde mig liksom inte så mycket om någon annan sprang fortare. Jag var nog redan då bättre på att explodera korta stunder, säger han och skrattar. Hemma skrev han egna teaterpjäser, som hans lillebror fick medverka i vare sig han ville eller ej, och engagemanget i kommunala musikskolan, där Johan höll på med improvisationsteater, hängde med genom hela skoltiden. – I gymnasiet skrev jag ett par egna sketchföreställningar som var väldigt Monty Python-inspirerade. Flera av dem har jag plundrat rejält och faktiskt använt proffessionellt. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG

h Profil

Namn: Johan Glans. Ålder: 36 år. Bor: lägenhet i Stockholm och hus utanför Malmö. Uppvuxen: Eslöv. Familj: Sambon Sara Young och döttrarna Minni, tre år i januari, och Cilla, två månader. Yrke: komiker. Har gjort: var med och startade Kvarteret Skatan, har medverkat i bl.a. Parlamentet, Räkfrossa, Hjälp!, Tack gode Gud, Snacka om nyheter, Ulveson och Herngren, har spelat huvudrollen i SVT:s succéserie Nisse Hults historiska snedsteg, turnerat med egna showen World Tour of Skåne, lett Guldbaggegalan 2009 och 2010. Aktuell: spelar Sir Robin i Monty Python-musikalen Spamalot på Nöjesteatern i Malmö. Föreställningar ges hela våren 2011. Spelar även demonproducenten Anders Burman i filmen Cornelis, samt den skånske skurken Mårten Dagelid i Åsa-Nisse och det svarta guldet som har biopremiär i februari. Jobbar på en långfilm med Kvarteret Skatan.

Rollen som Sir Robin i Spamalot är något av det roligaste Johan Glans gjort.

SKÅNSKA DAGBLADET ■ FREDAG 24 DECEMBER 2010

C9


C10

NORRA SKĂ&#x2026;NE â&#x2013;  FREDAG 24 DECEMBER 2010

FĂśrdelarna med att ha blivit sĂĽ framgĂĽngsrik, är enligt Johan att han själv kan välja vilka uppdrag han tar. â&#x20AC;&#x201C; Jag har gjort massor jag skäms Ăśver. Men jag tycker det är dĂĽlig stil att snacka om det, man fĂĽr stĂĽ sitt kast. Det är en missuppfattning det där, att man skulle vara stolt Ăśver allt man gĂśr. Nackdelen med kändisskapet är att han blivit mer självmedveten, att han alltid känner att han mĂĽste gĂśra ett gott intryck pĂĽ nya människor. â&#x20AC;&#x201C; Med alla bloggar som finns i dag kan man ju dyka upp varsomhelst. PlĂśtsligt kan det stĂĽ: â&#x20AC;&#x2122;Jag träffade Johan Glans i dag och bad honom att vara rolig. Han sa nej. Vilket rĂśvhĂĽl.â&#x20AC;&#x2122; Han avskyr när folk han mĂśter ber honom att vara rolig, även om fĂśrväntningarna inte stĂśr honom. â&#x20AC;&#x201C; Skulle jag gĂĽ runt och tänka pĂĽ fĂśrväntningarna skulle jag bli tokig. â&#x20AC;&#x201C; Jag vill nog vara rolig, men att be en komiker att vara det är samma sak som att be en frisĂśr klippa dig pĂĽ sin fritid, eller att säga till en snickare: â&#x20AC;&#x2DC;Jag hĂĽller pĂĽ ett bygga en

FOTO: PRESSBILD

Den riktiga debuten som stĂĽ upp-komiker kom 1994, i samband med en stand-up-tävling pĂĽ Kramer i MalmĂś. Johan Glans kom pĂĽ delad fĂśrstaplats tillsammans med nuvarande parhästen och bästa polaren David Batra. â&#x20AC;&#x201C; Vi hade aldrig träffats fĂśrut, men Lennie Norman, som satt i juryn, ringde upp oss efterĂĽt och frĂĽgade om vi ville testa att kĂśra ihop i hans fĂśreställning i Stockholm. Det var jättestort. Johan Glans och David Batra bĂśrjade hänga, och Johan flyttade till Lund, till en lägenhet pĂĽ Stora Fiskaregatan som han delade med en kompis. Efter ett par â&#x20AC;?helt riktningslĂśsaâ&#x20AC;? studieĂĽr i lärdomsstaden, tog stand up:en mer och mer tid. Och det blev fler och fler turer till Stockholm. 1999 tog Johan sitt pick och pack och flyttade till huvudstaden. FĂśrsta lyan blev en etta pĂĽ 24 kvadrat pĂĽ flĂĽdiga Ă&#x2013;stermalm, â&#x20AC;?bland alla ambassadernaâ&#x20AC;?. â&#x20AC;&#x201C; Min lilla etta pĂĽ bottenplan lĂĽg bakom en enormt imponerande ekport med snidade gavlar. Jag var inte sĂĽ världsvan dĂĽ och fĂśrstod inte hur fin den där porten var. Folk som kom hem till mig mĂĽste verkligen ha tänkt â&#x20AC;&#x2DC;jaha, var det inte mer?â&#x20AC;&#x2122; när de Ăśppnade och kom rakt in i en lĂĽda som inte ledde nĂĽgonstans. Av nyfikenhet gick jag faktiskt fĂśrbi fĂśr ett par veckor sedan fĂśr att titta pĂĽ porten. När den Ăśppnades sĂĽg jag att det är kontor där nu.

Johan Glans musikaldrĂśmmar fĂśrverkligas i Monty Python-musikalen Spamalot pĂĽ NĂśjesteatern i MalmĂś.

Tre korta med Johan Glans: HĂśjdpunkt i karriären? â&#x20AC;&#x201C; När Eric Idle frĂĽn Monty Python kom upp och kramade om oss allihop efter

fĂśrsta publikrepet av Spamalot och sjĂśng med i Always look on the bright side of life.

veranda, kan inte du bara komma fĂśrbi och kika när du har en stund Ăśver?â&#x20AC;&#x2122;. Det funkar inte. Skrattar du själv mindre nu, efter 15 ĂĽr som komiker, än vad du gjorde i bĂśrjan av din karriär? â&#x20AC;&#x201C; Nej, men däremot krävs det mer och mer fĂśr att jag ska bli Ăśverraskad och fĂĽ kickar. Det har blivit svĂĽrare att bara slappna av framfĂśr tv:n och tycka att nĂĽgot är

KÜp julklappar som spride r glädje ! I Glädjeshoppen hittar du ütta symboliska güvor frün världens alla hÜrn. Här finns julklapparna som gÜr mottagaren glad samtidigt som de tar människor ur den akuta fattigdomen. KÜp dina julklappar pü www.manniskohjalp.se/gladjeshoppen, där hittar du fler güvor och mer information. Välkommen in!

Vad tycker du om programmet Roast pĂĽ Berns? â&#x20AC;&#x201C; IdĂŠn är kul, men det är en pervers form av hyllning som blir trĂśttsam när man kĂśr den vecka efter vecka.

roligt. Jag analyserar istället. Vad hade du gjort om du inte hĂĽllit pĂĽ med showbiz? â&#x20AC;&#x201C; Hmm... det har jag faktiskt inget bra svar pĂĽ. Jag hade nog gĂĽtt och klippt mig och skaffat mig ett vanligt jobb. Det hade inte spelat sĂĽ stor roll vilket. Men jag har alltid velat syssla med teater, även om jag kanske inte alltid trott att jag skulle lyckas.

Ge t 100 kr

En get kan fÜrändra livet fÜr en familj i Zimbabwe.

Le ktion 150 kr

Kaf fe buske 60 kr

En lektion fĂĽr fler barn i Guatemala att gĂĽ i skolan.

En kaffebuske stĂśdjer en ekologisk plantage i El Salvador.

www.manniskohjalp.se/gladje shoppe n IM-255

I den amerikanska fĂśrlagan, pĂĽ en klubb, kĂśr man en roast om ĂĽret. Favoritkomiker? â&#x20AC;&#x201C; Will Ferrell, Eddie Izzard och Peter Sellers.

*.Ă&#x2026;SFOTWFOTLCJTUĂ&#x2021;OETPSHBOJTBUJPOTPNWFSLBSJUSFUUPOMĂ&#x2026;OEFSWĂ&#x2026;SMEFOĂ&#x2022;WFSr4QPMFHBUBO# -VOE rQHrXXXNBOOJTLPIKBMQTF


VI05s58 Hälsa

09-04-21

16.04

Sida 58

HÄLSA

REDAKTÖR CHARLOTTE PEHRSON charlotte.pehrson@vi-tidningen.se

FELLOW DESIGNERS

MED APANS GODA MINNE

Schimpanser har betydligt bättre minne än människor. Det visar nya experiment av den japanske schimpansforskaren Tetsuro Matsuzawa. Han har tidigare visat att schimpanser är betydligt bättre än människor på att hålla fem siffror i minnet, trots att de bara fått titta på siffrorna i 0,2 sekunder. I de senaste försöken testade Matsuzawa även med sex, sju och åtta siffror. Ingen av de mänskliga försökspersonerna klarade mer än sex siffror, inte ens om de fick träna i månader. Men schimpanserna klarade övningen med glans – de kom ihåg även åtta siffror.

COLOURBOX

ELEKTROD MILDRAR PARKINSONS

Elektrisk stimulering av nervbanor i ryggmärgen kan ge personer med Parkinsons sjukdom bättre rörlighet, visar ny forskning. I försöken sänktes signalsubstansen dopamin, som kontrollerar musklerna, hos både råttor och möss så kraftigt att de fick parkinsonliknande symptom. När de sedan ryggmärgsstimulerades med hjälp av en inopererad elektrod förbättrades motoriken upp till 26 gånger. Forskare från Lunds universitets Neuronano Research Center (NRC) och Duke Center for Neuroengineering i USA står bakom studien. I Sverige har ungefär 20 000 personer parkinsons.

Det är aldrig för sent att börja lyfta skrot

LILA ”SUPERTOMATER”

– För att de positiva hälsoeffekterna är ovärderliga, oavsett ålder och hälsotillstånd. Styrketräning kan till exempel minska smärtan och förbättra funktionen vid ledoch ryggbesvär; insulinkänsligheten blir bättre; ämnesomsättningen ökar; symtomen vid depression och ångest mildras – och så förhindras sannolikt fallolyckor eftersom styrka, gångförmåga och balans blir bättre.

Brittiska forskare har tagit fram en genmodifierad ”supertomat” som bland annat ska motverka cancer, hjärtproblem och diabetes. Tomaten är lila eftersom den innehåller det antioxiderande färgämnet antocyanin, som är känt för sina goda effekter på vår hälsa. Antocyanin finns i bland annat blåbär, vindruvor och björnbär. Fler tester ska göras vid John Innes Centre i Norwich, England, Superinnan tomaten tomat. kan komma ut på marknaden. 58

Styrketräning är rena mirakelkuren för 65plussare. Forskning visar att även 90-åringar kan bygga upp sin muskelmassa och styrka. Eva Jansson, professor i fysiologi vid Karolinska Institutet, tycker att gym borde finnas på varje äldreboende.

gräns för när träningen slutar ge effekt. Dessutom är styrketräning en färskvara. Flera decenniers förlust av styrka kan faktiskt byggas upp på bara några månader. I 80-årsåldern har du halverat din muskelmassa jämfört med tidigare i livet och börjar du träna då påverkas vardagen tydligt. Bara att resa dig ur en stol kan bli mycket lättare.

stånd men i stället repetera rörelsen, till exempel en bensträckning, ytterligare ett par gånger. Gummiband, eller theraband, är ett bra och väldigt enkelt redskap som man kan använda hemma. Man kan också använda kroppen som motstånd, som Kjerstin Dellert gör i sitt styrketräningsprogram för äldre.

Varför är styrketräning så bra?

Men är det inte farligt för äldre att styrketräna?

Det var först under 1990-talet i USA som styrketräning rekommenderades för ”vanligt folk”. Varför så sent?

Så det är aldrig för sent att börja?

– Nej, det finns ingen övre

– Nej, studier visar att styrketräning är säkrare än konditionsträning, även bland dem med hjärt-/kärlsjukdomar. Hur mycket bör man träna för att få effekt?

– Två gånger i veckan, där åtta till tio olika rörelser repeteras cirka tio gånger vardera. Några stora maskiner behövs inte men belastningen ska vara tillräckligt stor för att man ska bli trött i musklerna. Äldre bör ha lite lättare vikter eller mot-

– Styrketräning skrevs faktiskt ut på recept i Sverige i slutet av 1800talet, men detta försvann sedan och styrketräning började betraktas som något exklusivt för elitidrottare, troligtvis för att sjukgymnastiken kom in i bilden. Få tips på övningar av träningsexperten Katarina Woxnerud på www.vi-tidningen.se/halsa

W W


HÄLSA

REDAKTÖR CHARLOTTE PEHRSON charlotte.pehrson@vi-tidningen.se

FELLOW DESIGNERS

TÄNK – SÅ SKRIVER TWITTER SJÄLV

Snart kan du skicka meddelanden på internet via mikrobloggen Twitter bara genom att tänka. I USA har doktoranden Adam Wilson uppfunnit en huva med elektroder som avläser hjärnaktiviteten. Meddelandet formuleras genom att användaren koncentrerar sig på en enda bokstav samtidigt som alfabetet blinkar på en datorskärm. Förhoppningen är att tekniken ska kunna hjälpa totalförlamade att kommunicera. http://twitter.com/uwbci

DANSKARNA STRAMAR ÅT

HONUNG BRA MOT SJUKA BIHÅLOR

Nalle Puh skulle säkert jubla över upptäckten att det är bra att stoppa ”håning” i näsan – åtminstone för den som har bihåleinflammation. Forskare vid University of Ottawa i Kanada har kommit fram till att vanlig honung är bättre än antibiotika på att döda de resistenta bakterier som orsakar kronisk bihåleinflammation. Honung användes som läkemedel fram till efter andra världskriget, då antibiotikan kom. På senare år har honungen börjat komma tillbaka för medicinsk användning eftersom resistensen mot antibiotika ökar. CO LO UR BO

Nyttig bisyssla.

Snabb ökning av tinnitus bland unga När Rolling Stones spelade i Sverige för första gången 1965 var deras ljudanläggning ungefär lika liten som dagens hemmastereo. Vid besöket för några år sedan hade de flera långtradare med ljud med sig. – Det är inte konstigt att tinnitus har ökat kraftigt, säger tinnituskonsulten Cathrine Forsberg som själv är drabbad. Hon hör sju olika ljud inne i huvudet; en myggsvärm i höger öra, vågskvalp och stormar i vänster, och det typiska ”tv-tjutet” samt pip i olika tonlägen i båda. Vad hände dig?

– Jag fick tinnitus 1986, när jag var 15 år. Jag hade haft för hög volym på min freestyle en dag. På kvällen när jag tog av mig lurarna lät det så mycket i huvu-

det att jag såg min kompis läppar röra sig utan att jag hörde vad hon sa. Men då klassades tinnitus ännu som psykisk sjukdom och var inget man talade högt om. Hur vanligt är tinnitus?

– Cirka 1,5 miljon svenskar har tinnitus. Antalet unga som drabbas ökar i rasande takt. En studie gjord vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset visade att mängden sjuåringar med tillfällig eller permanent tinnitus hade ökat från 12 till 60 procent mellan 1997 och 2004. Och under mina tio år som föreläsare på skolor har jag själv märkt en ökning från 0,5 till 3 elever per klass. Hur ser framtiden ut?

– Jag tror att det kommer att bli problem när dagens hörselskadade ungdomar vill utbilda sig till poliser, brandmän, piloter och andra yrken som kräver fullgod hörsel, eftersom de inte kommer att bli antagna.

Vad beror ökningen på?

– En elev berättade att hon bara hört riktigt tystnad en gång och då hade hon hört sina egna tankar, vilket var det värsta hon varit med om. Jag tror att många unga dövar en inre oro med ljud, men också att vi håller på att ”förgifta” jorden med ljud. Vi skapar nya hela tiden.

FOTO LEONTINA FORSBERG

Dyrare choklad och läsk ska göra att danskarna äter mindre av det goda och därmed blir sundare, enligt ett förslag från regeringens Forebyggelsekommission. Tur att det är 2000-tal och inte 1700-tal. Då ansågs socker vara ett läkemedel och såldes i Sverige på apotek. Tanken att sötsaker skulle kunna vara något onyttigt existerade inte. Däremot bestämde makten redan då över vad vi fick stoppa i oss. Genom så kallade ”överflödesförordningar”, statliga regler, fastställdes vad som fick serveras på konfektborden. Högreståndspersoner fick kosta på sig marsipan och vin, medan bönder bara fick bjuda på nötter och inhemsk frukt sötad med honung. (Källa: Nordiska museet)

Hur kan jag undvika att få tinnitus?

– Sänk ljudvolymen och använd rätt öronproppar. De av skumplast, som öses ut på konserter, är gjorda för bullerindustrin. Plockar du ut dem för att du inte hör medan det är hög volym, är det faktiskt större risk att du får tinnitus än om du inte har något skydd alls. Använd i stället proppar som har membran i form av flänsar. Går tinnitus att bota?

– Ja, tillfällig tinnitus, som kan bero på en vaxpropp, bettfel eller muskelspänningar. 47

X

Hälsa 06.indd 47

2009-05-18 09.11


HÄLSA

REDAKTÖR CHARLOTTE PEHRSON charlotte.pehrson@vi-tidningen.se

FELLOW DESIGNERS

POWERPOINT SUGER

Visst kan man skratta åt de gamla hederliga overheadapparaterna, men nu visar forskning att datorns PowerPoint-presentationer inte alls är bättre. Tvärtom. Text som sveper in från sidan, symboler som blinkar och bilder som tonas ut distraherar och försämrar inlärningen. Rörliga presentationer kräver större koncentration, vilket gör det svårare att minnas innehållet. Animerade presentationer är inte annat än underhållande förströelse, slår forskarteamet fast. (Källa: Journal of Innovation and Learning.)

SNABBARE BESKED OM BRÖSTCANCER

Snart kan det bli lättare för den som drabbats av bröstcancer att få veta om utsikterna är bra eller dåliga. Genom att ta ett prov på tumören och titta på sammansättningen av 51 olika gener, kan patienterna delas in i två olika grupper; de med god prognos och de som behöver extra behandling. Det säger forskare vid Sahlgrenska akademin. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år drabbas 7 000 personer i Sverige, ett fåtal män.

SOV OCH MINNS MER

Varit med om något underbart? Gå och lägg dig! Fått en utskällning? Håll dig vaken! En amerikansk studie visar att vi minns känslosamma händelser bättre om vi sover strax efteråt. Två grupper testades, där den ena gick och lade sig bara ett par timmar efter att ha fått se känslomässigt neutrala samt negativa bilder. Fyra månader senare kom de ihåg de negativa betydligt bättre än den grupp som fått vänta längre med att sova. Ett lyckat möte? Gå och lägg dig! COLOURBOX

Medicinsk yoga i stället för sjukgymnastik Om tre–fem år kommer yoga att vara ett vanligt inslag i den svenska sjukvården. Det säger Göran Boll som driver IMY, Institutet för medicinsk yoga i Stockholm. Sedan 1996 har han utvecklat en terapeutisk form av yoga, medicinsk yoga, som nu sprider sig över Sverige. Varför kommer yoga att ta plats inom vården?

– För att det finns ett stort och växande intresse bland vårdpersonalen. Jag höll nyligen en introduktion i Skåne för 65 specialistutbildade läkare som alla sa: ”Wow, vad spännande!”. Så hade det inte varit för tio år sedan. Jag tror att de kan känna sig begränsade av att i princip bara ha skalpell och pillerburk att erbjuda när många patienter i dag kommer med nya typer av problem.

Inom vilka områden används medicinsk yoga i dag?

– Alla möjliga. Vid utbrändhet har den varit väldigt framgångsrik. Goda resultat har också visats hos personer med ätstörningar, migrän, Parkinsons och kroniska ryggproblem. Hur skiljer den sig från annan yoga?

– Den anpassas efter dina behov. Du säger var du har ont – i huvudet, magen, ryggen eller i själen – och sedan utformar terapeuten ett program för just dig. Tanken är att du sedan ska fortsätta att träna på egen hand. Själva yogaformen är kundaliniyoga. Vad är det?

– En av de äldsta yogaformerna, över 5 000 år gammal. Kundaliniyoga består av enkla fysiska övningar som kombinerar andningsteknik, koncentrationsteknik, djupavslappning och meditation. Övningarna

påverkar både kropp och sinne, och ger märkbara upplevelser på en gång. Så jag behöver inte stå på händer eller vika mig dubbel?

– Nej! Det finns över 200 olika yogaformer i världen varav de flesta är moderna hybrider som blandar yoga med något annat. Det finns till exempel bastuyoga, trädgårdsyoga, punkrocksyoga – och nakenyoga, som är stort bland homosexuella i USA. Doga, där du tränar tillsammans med din hund, har nyligen kommit till Sverige. Du har länge samarbetat med forskare, psykologer och läkare. Vad är senaste nytt?

– Ett färskt forskningsprojekt på Danderyds sjukhus visar att medicinsk yoga är bättre än sjukgymnastik för patienter som haft hjärtinfarkt. Yoga kan förhindra att de drabbas igen. Läs mer: www.medicinskyoga.se www.yogakliniken.se (Sveriges enda nätverk av yogiska kliniker)

48

VI0908s48 Hälsa.indd 48

2009-07-21 09.44


Om_fulhet_korrad.tif

08-10-09

11.08

Sida 60

FULT MOTBJUDANDE, FRÅNSTÖTANDE, HEMSK, RYSLIG, FRUKTANSVÄRD, VEDERVÄRDIG, FASANSFULL, FÖRFÄRLIG, ÄCKLIG, VIDRIG, AVSKYVÄRD, VÄMJELIG, GROTESK, OANSTÄNDIG, SMUTSIG, OBSCEN, DEFORMERAD, VIDRIG, LÄSKIG, RUGGIG, TRIST, BEIGE, OLUSTIG, FÅNIG, GLÅMIG

F

Det var herr Durandeaus affärsidé i modets huvudstad Paris i mitten av 1800-talet. Istället för att sälja vad han upplevde som ”falsk skönhet”, som lösögonfransar, kosmetika och vackra kläder, sålde han fulhet. Riktig, fysisk fulhet. Hans agentur hyrde ut fattiga, motbjudande kvinnor som eskort åt vackra societetsdamer, per timme eller per dygn. Precis som pärlor i håret eller en vacker sjal, förstärkte den fula, genom kontrasten som uppstod, skönheten hos den vackra. Iförd lånade kläder fick den fula följa med på teaterföreställningar, middagar och andra festligheter. Låter historien uppdiktad? Det är den. Berättelsen om herr Durandeau och fulhetsagenturen återfinns i novellen Rentafoil, skriven av den franske 1800-talsförfattaren Émile Zola. Men den har sin motsvarighet i vår tid. I London finns till exempel en modellagentur, Ugly Model Agency, som hyr ut fula ansikten till företag, som hoppas på att bli uppmärksammade med den fula eller fule vid sin sida. Fulhet är ”inne” – en trend som började redan under Émile Zolas tid. Idag är det hippt att sticka ut, att vara annorlunda, att skilja sig från de traditionella skönhetsidealen. I den digra antologin Om fulhet (Brombergs, 2008) tar den ULA KVINNOR UTHYRES!

60

Till höger: en punkare, 1998. Till vänster: Salvador Dalí, Mjuk konstruktion med kokta bönor. Förebud till inbördeskriget, 1936. Bilder (där inte annat anges) ur Om fulhet av Umberto Eco (Brombergs).

italienske författaren Umberto Eco med oss på en resa i litteraturens och konstens mörka och motbjudande värld. Han utforskar vad fulhet är, hur definitionen på vad som anses fult har förändrats under århundradenas lopp, och varför människan alltid har lockats och fascinerats av det groteska. Om fulhet är fylld av citat ur litterära verk och rikligt illustrerad med bilder på skulpturer och bildkonstverk, från det antika Grekland till våra dagar. Det var betydligt roligare att skriva Om fulhet än praktverket Om skönhet, som utkom för ett par år sedan, avslöjar Umberto Eco under en föreläsning om fulhetens historia. – Skönhet är på ett sätt tråkigt. Även om föreställningarna om vad som anses vackert är föränderliga, måste det vackra hela tiden följa vissa givna riktlinjer. En näsa eller en mun får till exempel inte vara större eller mindre än vad normerna tillåter. – När det gäller fulhet däremot, kan näsan vara lika lång som Pinocchios, lika stor som en elefantsnabel eller lika böjd som en örnnäbb. Fulheten är oförutsägbar, i den bor oändliga möjligheter. Fulheten är utan slut, som Gud. DET VAR UNDER ROMANTIKEN som synen på fulhet kom att ändras i grunden. Tidigare hade det vackra varit synonymt med det goda, och det fula med det onda. En ful eller vanskapt person kunde helt enkelt inte vara god.


Om_fulhet_korrad.tif

08-10-09

11.09

Sida 61

Om_fulhet_korrad.tif

08-10-09

11.11

Sida 63

FUL MOTBJUDANDE, FRÅNSTÖTANDE, HEMSK, RYSLIG, FRUKTANSVÄRD, VEDERVÄRDIG, FASANSFULL, FÖRFÄRLIG, ÄCKLIG, VIDRIG, AVSKYVÄRD, VÄMJELIG, GROTESK, OANSTÄNDIG, SMUTSIG, OBSCEN, DEFORMERAD, VIDRIG, LÄSKIG, RUGGIG, TRIST, BEIGE

VACKER SÖT, NÄTT, FIN, SKÖN, SNYGG, TILLTALANDE, BEHAGFULL, FÖRTJUSANDE, TILLDRAGANDE, ATTRAKTIV, INTRESSEVÄCKANDE, TREVLIG, RAR, HÄRLIG, UNDERBAR, LJUVLIG, FANTASTISK, LÄCKER, CHARMERANDE, HÄNFÖRANDE Till vänster: Walt Disneys Snövit och de sju dvärgarna, regi David Hand, 1937. Till höger: Fernando Botero, Kvinna, 1979.

”DET VACKRA HAR BLIVIT TRÅKIGT” Marc French, Ugly Model Agency, London

Ni har bara fula modeller. Hur ser de ut? – Det finns inget fult när det gäller människor längre. Inte i någon negativ bemärkelse. Det handlar istället om intressanta, unika individer. Vi anlitar alla sorters människor – långa, korta, smala och tjocka, mellan 18 och 100 år. Det är allt från sumobrottare till små gamla damer. Ni har en grupp som ni kallar för ”extrema modeller”. Vad innebär det? – De har olika typer av kroppsmodifikationer, som tatueringar, piercing i hela ansiktet, uttöjda öron eller utskurna mönster i huden. Hur ser marknaden ut? – Efterfrågan är jättestor och har vuxit väldigt mycket de senaste åren. Företagen har blivit mer äventyrliga i sin annonsering och vill ha ovanliga människor för att nå ut. Jag har jobbat i den här branschen i 20 år och kan av erfarenhet säga att det traditionellt vackra har blivit tråkigt, folk har tröttnat på det. Vilka är era kunder? – Det är allt från banker och låneinstitut till tv-kanaler, klädmärken och modemagasin som Vogue.

Men så händer något i vårt sätt att betrakta varandra. I Mary Shelleys roman Frankenstein (1818) föds monstret utan förutbestämda egenskaper, som en tabula rasa, men pressas till hemska handlingar eftersom ingen vill kännas vid honom för att han är ful. Trots att han är ett monster är han inte i grunden ond. Den franske författaren Victor Hugo lovordade det groteska och gav det ett värde genom att låta det symbolisera balans och sanning. I Hugos kanske mest kända verk Ringaren i Notre Dame (1831) försöker den deformerade Quasimodo, som är puckelryggad och bara har ett öga, rädda den vackra Esmeralda som blivit anklagad för häxeri. Fulheten har blivit god. Och i Skrattmänniskan (1869) attraheras fröken Josiana av Gwynplaine enbart för att han är ful. En ny estetik var född, som har fortsatt in i våra dagar, där filmer som E.T., Skönheten och odjuret och Star Wars, med rymdvarelsen Yoda och robotarna C-3PO och R2-D2, slagit publikrekord. I skrivande stund går bland annat Hellboy II på bio. Där är människorna tråkiga och publiken förväntas istället sympatisera och identifiera sig med monstren, avarterna. EN LIKNANDE UTVECKLING har skett inom bildkonsten. Under 1900-talet börjar det disharmoniska för första gången betraktas som konst, om än ful sådan. Umberto Eco talar om � ”avantgardet och fulhetens triumf”.

Ovan till vänster: Niki de Saint Phalle, Hon, 1966. Till höger: Divine i Pink Flamingos, regi: John Waters, 1972.

FULHET PÅ TEATERN

Också teatern har dragits med i fulhetstrenden. Dramaten sätter den här säsongen upp den rosade tyske dramatikerna Marius von Mayenburgs pjäs Den fule. Den handlar om uppfinnaren Lette som tvingas gå till en plastikkirurg eftersom han är för ful för att få vara företagets ansikte utåt. Emil Graffman regisserar. Pjäsen driver med utseendefixering. Vad tycker du själv är vackert och fult? – Det är en fråga som jag hellre vill ställa till publiken. Men det råder knappast någon tvekan om att utseendefixeringen har passerat rimlighetens gräns för länge sedan. Vi förväxlar idag innehåll med yta, och definierar något som vackert eller fult beroende på vad andra tycker om det. Men i första hand är Den fule en komisk fars. Uppfinnaren Lette ser likadan ut efter operationen som före. Varför? – Det är ett medvetet grepp som författaren använder för att göra Lette till en projektionsyta, som vi ju alla på ett sätt är. Han bemöts helt annorlunda efter operationen. På så sätt tvingas åskådaren utmana sin syn på vackert och fult. Plastikkirurgen tar patent på ansiktet och plötsligt dyker kopior upp på stan … – Ja, det är en hypermodern drift med utseendefixering och identitetskris. Med sitt nya ansikte tror Lette plötsligt att han är någon, men ju fler som ser ut som han, desto mindre upplever han att han har en identitet, ett jag.

blåa kalufser och hårt sminkade tjejer med höga klackar och Gucci-väskor. Och ute på stan kan man se svartklädda gothare korsa gatan vid sidan av män i kjol och kvinnor i kostym. När min farmor var ung ansågs tatueringar vara ett tydligt tecken på mänskligt förfall. Och en finansminister med hästsvans och ring i örat skulle inte ha varit tänkbart ens i hennes vildaste fantasi, om den nu överhuvudtaget skulle ha sträckt sig så långt. Detta nya paradoxala sätt att se på skönt och fult existerar inte bara mellan olika människor i vår kultur, utan också inom en och samma person. Att en snaggad kvinna med en stor tatuering på axeln vill vara prinsessa när hon gifter sig i en ärmlös klänning av spets och siden betraktas inte längre som konstigt. Och det är fullt möjligt för en och samma person att tycka att både Marilyn Monroe och hennes namne Marilyn Manson är ideal att sträva efter. Likadant är det i vårt förhållande till inredning. I de glansiga tidskrifterna samsas klassisk skön design med kitsch, det som förr betraktades av finsmakarna som vulgärt skräp. Idag kan ett designat hem med klassiker av Alvar Aalto och Arne Jacobsen kombineras med trädgårdstomtar i plast eller stora färgglada Jesustavlor. Men det finns ett område där vi fortfarande söker efter klassisk skönhet, menar Umberto Eco – och konstigt nog är �

61 63


Om_fulhet_korrad.tif

08-10-09

11.11

Sida 64

Kitsch-Jesus från ett vykort.

det hos vardagstingen – bilar, tv-apparater, mobiler och porslin. Det är svårt att hitta riktigt fula tv-apparater eller groteska bilar på marknaden. – Det är inte längre på grund av funktion som vi köper ett nytt kylskåp, säger Eco i en intervju i tidningen Axess, och menar att tingen som omger oss har blivit konst i klassisk mening. Och så refererar han till Thomas av Aquino, en italiensk 1200-talsteolog och filosof som skulle ha svårt att förstå hur vi kan tycka att design är viktigare än funktion. På medeltiden var det omöjligt att anse att något var vackert om det inte var ändamålsenligt. Aquino tar en hammare av kristall som exempel. Eftersom den inte går att använda är den inte snygg. Men vad tycker då Umberto Eco själv, finns det en fulhet som inte går att göra om till något skönt? Absolut, skriver han i boken. Varje dag dränker medierna oss med fasansfulla skräckbilder av barn som svälter, kvinnor som våldtas, tortyr och krig. Hos alla, menar han, väcker dessa bilder avsky. Hur flytande våra värderingar än är, så kommer vi aldrig påstå något annat än att detta är ren och skär fulhet. �

charlotte pehrson är reporter med förkärlek för existentiella frågor och de skånska vidderna.

umberto eco är författare, litteraturvetare och professor emeritus i semiotik vid universitetet i Bologna. Håller alltid i en otänd cigarill. 64

E.T.: The Extra-Terrestrial, regi Steven Spielberg, 1982.

CHARLOTTE VÄLJER NY FACKLITTERATUR Historier om ett brott – illegala aborter i Sverige på 1900-talet Lena Lennerhed (Atlas). Fängslande och stark historia som sällan berättats. Angelägen och välskriven. Skogen i vårt inre – Utmark och frihetsdröm , Johannes Ekman (Carlssons). Med värme, innerlighet och djup beläsenhet guidar oss Sveriges Radios kulturredaktör genom något som ligger många varmt om hjärtat – skogen. Stridens skönhet och sorg , Peter Englund (Atlantis). Första världskriget skildrat genom nitton helt vanliga då levande personers ögon. Alltigenom medryckande. Empati och engagemang – En kvinnolinje i svensk journalistik , Redaktör Ami Lönnroth (Tusculum). Några av de mest begåvade kvinnliga journalisterna i Sverige skriver om nödvändigheten av empati i intervjuer och texter.


SKÅNSKA DAGBLADET SÖNDAG 11 MARS 2012

Dubbelsidig Komikern och skådespelaren Nour El Refai vägrar bli placerad i ett fack

Finner liv i rymden Vackra Jordanien Ny teknik underlättar Upplevelser för alla

Alpackorna hjälper Majestätiska stenar Tränar socialt samspel Väl värda en utflykt


C6

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 11 MARS 2012

Nu blir jag tillfrågad om roller för den jag är, och det är en härlig känsla. Jag vet så väl hur det känns att vara helt osynlig. NOUR EL REFAI

Gör tvärtom PORTRÄTTET Hon har en prinsesshörna i sin lägenhet, hår under armarna, blir ofta misstagen för att vara sångerskan Laleh, kompromissar inte med sina värderingar och är typ förälskad i Mozart. Möt skådespelerskan och komikern Nour El Refai, vulgär i tv-rutan men världens snällaste i verkligheten. TEXT CHARLOTTE PEHRSON FOTO JÖRGEN JOHANSSON

“Jag älskar klänningar med tyll och spets”, säger Nour. I sin mobil har hon bilder av prinsesshörnan i sin lägenhet. För att inte bli alltför hemsjuk när hon reser.

Vi befinner oss inne på Nours hotellrum. Hon har särskilt bett om ett tyst rum den här gången för att slippa dunket från nattklubben i byggnaden bredvid. Med fyra föreställningar varje helg är sömnen viktig. – Vänta lite! Jag ska bara ta på mig min brorsdotters fina halsband, säger hon till fotografen som står redo med kameran. Isolde, fem år, har gjort ett färgglatt halsband av plastpärlor. De rosa var viktigast att få med eftersom det är Nours favoritfärg. I kväll kommer Isolde till föreställningen tillsammans med sina föräldrar och ska hälsa på i logen, vilket Nour ser fram emot. – Jag är enda tjejen i min familj och Isoldes favorit. Jag har en hängmatta och en prinsesshörna i min lägenhet och det älskar hon så klart. Hon brukar säga: ‘Min faster är som ett barn!’, säger Nour och skrattar medan hon sätter sig tillrätta i sängen. Vi förstår snabbt att Isolde har rätt. På fotografens uppmaning spexar Nour mer än gärna. – Jag kan hoppa i sängen! De grå strumporna med gula kycklingar på studsar mot det vita täcket. Det går knappt att få stopp på henne. Jag har bara sett Nour på tv tidigare och slås av hur mjuk och glad hon är – i motsats till vad som förmedlas i tv-rutan. För många är hon känd som karaktären Bitterfittan från humorprogrammet Ballar av Stål, där hon axlade rollen av en manshatande feminist. Bland annat ställde hon sig med en megafon i fontänen i Kungsträdgården och visade könet för turister, vilket ledde till tittarstorm. I tv-programmet Raj Raj två år tidigare blottade hon brösten för en man i Humlegården. Mannen polisanmälde henne och hon blev fälld för sexuellt ofredande och dömd till böter. – Det är en enorm missuppfattning att jag är vulgär hela tiden, det är ju karaktärer jag spelat. Folk kommer ibland fram till mig på stan och frågar om det är jag som är Bitterfittan. Det är knäppt, man går ju knappast fram till Peter Haber och tror att han ska vara kommissarie Beck. Nour tar komikern och bästa vännen Björn Gustafsson som ytterligare ett exempel. – Vi ärväldigt lika som personer, men i media framställs han ändå alltid som guldlock och jag som draken, fast jag inte är sådan. Jag tror att det är för att jag är kvinna och har gjort mer manliga saker. Människor blir provocerade då.

Nour är feminist även privat och håller föreläsningar om könsroller och jämställdhet. – Jag har inte läst genusvetenskap utan är bara streetsmart, som de flesta. Vi lever i ett patriarkat där typiskt manliga intressen värderas högre än kvinnliga och det tycker jag är hemskt. Nour slog igenom som reporter och Kristian Luuks sidekick i Melodifestivalen 2008, blott 20 år gammal. Hon har medverkat i ett flertal humorprogram och långfilmer, stått på scen som en av medlemmarna i Pink Ladies i musikalen Grease, sommarpratat i P1, lett Sveriges Radios Musikhjälpen tillsammans med Jason ”Timbuktu” Diakité och Martina Thun, dragit fulla hus som Wolfgang Amadeus Mozart på Örebro Länsteater, och tillsammans med skådespelerskan Cecilia Forss turnerat med egna showen Almost like boys i Riksteaterns regi. För att nämna en del. Att placera in Nour i något fack går inte. Hon älskar prinsessklänningar och har hår under armarna. Bara det. – Man måste inte se ut som ett monster bara för att man är feminist, vilket många verkar tro. Och bara för att man INTE ser ut som ett monster måste man inte raka sig överallt. När jag har varit på badhuset har det hänt att andra besökare sagt: ’Men du som har en sådan fin kropp’, och syftat på mina armhålor. Hår under armarna stör mig inte alls. Jag har ingen som helst åsikt om vara andra rakar sig och jag förstår inte varför folk orkar bry sig. Vi har flyttat oss från Nours rum till hotellrestaurangen. Vid ett bord en bit bort sitter två medelålders herrar och dricker var sin öl. De tittar nyfiket åt vårt håll. Plötsligt ropar den ena: – Är det inte du som är Laleh? Nour skrattar och svararvänligt. Det är inte hon som är Laleh, även om många tror det. Herrarna vill inte sluta prata med Nour. De pratar på om Laleh. Om hur bra hon är. Liksom Amanda Fondell från Idol, och sångerskan Adele. Nour följer med. Skrattar och skämtar. När det går upp för herrarna vem de talar med, och att de ska se Nour på scen samma kväll i Zpanska Flugan, utbrister de: – Jaså, det är ju du som har varit i tv! Du brukar ju vara så fräck i munnen! Det tycker Nour är kul. – Detta är ett exempel på varför jag typ blev förälskad i Mozart när jag spelade honom. Han älskade att skämta och varväldigt språkbegåvad och provocerande för sin tid, och det kan jag känna igen mig i. Han kunde ha anpassat sig mer för att få det lättare i livet men det gjorde han inte. – Människor upplevde honom som besvärlig, men han menade inte att vara det. Han hade bara en starkvilja. Hade han vetat hur upprörda folk skulle bli över något han sa eller gjorde hade han nog låtit bli. I föreställningen säger han: ’Det är inte hjärtat som är fel på mig, det är munnen.’ Jag förstår vad han menar, säger Nour. Till hösten står hon åter på Örebro Länsteaters scen i rollen som Wolfgang Amadeus Mozart. Föreställningarna sålde som smör i våras och därför blir det ytterligare en uppsättning. – Jag har alltid älskat teaterscenen! Och det känns så jäkla kul att få komma tillbaka till Örebro. Även om Zpanska Flugan är fantastiskt roligt är rollen som Lisa längre ifrån mig själv än Amadeus. Nour är stolt över att hon lyckats bli en etablerad komiker och att ha skapat sig ett eget varumärke. – Jag är inte utbytbar på samma sätt som i början. Nu blir jag tillfrågad om roller för den jag är, och det är en härlig känsla. Jag vet så väl hur det känns att vara helt osynlig. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG

FOTO: IDA HALLING

V

ar lade jag nu mitt nyckelkort, har ni det? frågar Nour El Refai från sitt hotellrum. Hon har precis checkat in på hotellet i Malmö, där hon är stammis, men så fort hon öppnat dörren är nyckeln borta. Skådespelarkollegan Anki Lidén som hon spelar mot i farsen Zpanska Flugan på Nöjesteatern hälsar glatt från andra sidan korridoren. Om ett par timmar ska de stå på scen tillsammans med bland andra Peter Dalle, Suzanne Reuter och PerAndersson i den kritikerrosade farsen som tidigare gått för fulla hus i Kalmar och på China Teatern i Stockholm. Handlingen kretsar kring senapsfabrikör Stark och ett oönskat faderskap som resultat av ett snedsteg med en ”spansk” dansös från Norrland för 28 år sedan. Nour är ny i ensemblen och spelar den äppelkindade och väluppfostrade väninnan Lisa, som senapsfabrikörens dotters tilltänkte gemål oväntat faller för. – Jag har aldrig spelat fars förut, men tycker att det är galet kul. Folk pratar konstigt, dörrar öppnas till höger och vänster och replikerna ska levereras blixtsnabbt. Jag har många scener mot Per Andersson och han är så rolig att jag ibland håller på att skita på mig, säger Nour. – Och det är så ballt att få jobba med Anki Lidén och Suzanne Reuter. De är riktiga, jäkla skådespelare och så coola, det är häftigt att bara få vara omkring dem.

h Profil Namn: Nour El Refai. Ålder: 24 år. Familj: Sambo, mamma, styvpappa, tre bröder, en brorsdotter. Bor: Traneberg utanför Stockholm. Uppvuxen: Eslöv (tills hon var fem år), Norra Fäladen i Lund. Kom till Sverige från Libanon som bebis. Ur karriären: Slog igenom som Kristian Luuks sidekick i Melodifestivalen 2008. Har medverkat i humorprogrammen Raj Raj (TV4), Hus i helvete (TV3) Ballar av stål (Kanal 5), Morgonsoffan (SVT), Cirkus Möller (TV4). Spelade Jill, en av tre Pink Ladies, i musikalen Grease på Göta Lejon (2010), och Wolfgang Amadeuz Mozart på Länsteatern i Örebro (2011). Har sommarpratat i P1, varit programledare för SR:s Musikhjälpen. Har bland annat medverkat i långfilmerna Beck – det tysta skriket (2007), Wallander – dödsängeln (2010) och Kronjuvelerna (2011). Aktuell: Med farsen Zpanska Flugan på Nöjesteatern i Malmö, där hon spelar mot Peter Dalle och Suzanne Reuter. Gör i höst åter rollen som Mozart i andra uppsättningen av Amadeus på Länsteatern i Örebro. Medförfattare till antologin Mor, Mamma, Morsan (Forum) som utkommer i maj.

Nours brorsdotter Isolde, 5 år, brukar stolt säga: ”Min faster är som ett barn!”. Det är lätt att förstå varför.


C8

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 11 MARS 2012

Den Mystiska

FORTSÄTTNING FRÅN FÖREGÅENDE UPPSLAG

Hon visste tidigt att hon ville bli skådespelare och brydde sig inte särskilt mycket om skolan. I låg- och mellanstadiet hade hon inga vänner, berättar hon i programmet, bara en låtsaskompis, och hon säger att lärarna såg henne ”som en störig jävla unge som inte ville anpassa sig.” Hon tyckte egentligen mycket om lektionerna i svenska, men när läraren bestämde över kreativiteten, exempelvis i form av att alla elever skulle skriva en dikt om snö, tappade hon lusten. – Att jämt bli styrd på det viset upplevde jag som att bli skjuten i huvudet. Jag blev som förlamad. Jag ville ju skriva en dikt om något helt annat! Så hon skolkade. Satt i korridorerna och läste Gustaf Frödings dikter i stället. Och pratade med vaktmästarna. En lärare, Tommy, såg hennes begåvning för svenska språket och erbjöd sig att betygsätta sådant hon skrev hemma i stället för det hon inte gjorde i skolan. Hans uppmuntran kom att betyda mycket. I sitt sommarprat 2009 berättade Nour också om när hon som tioåring bjöd hem ett par klasskamrater för att titta på hennes kattungar i hopp om att bli populär. Men i stället drog de katterna i svansen och trampade på den ena kattens huvud så att blodet sprutade. Nour talar ogärna om händelsen igen. – Det är fortfarande som ett sår inombords. Eftersom jag har sett djur plågas har jag blivit överkänslig. Jag kan inte sova om en katt jamar utomhus, jag hör den på tio mils avstånd, säger hon. Uppväxten i stadsdelen Norra Fäladen i Lund minns hon annars som väldigt ljus. Hon hängde mycket med sina tre bröder och det fanns en öppenhet i grannskapet som hon ibland kan längta tillbaka till. – Man kunde alltid käka hos någons mamma och det fanns jämt vuxna på gården när man vara ute och lekte. Det var mycket invandrare och en självklar förståelse för olika kulturer. Familjen kom till Sverige från Libanon innan Nour hade fyllt ett år. Eftersom all släkt fanns kvar i där blev sammanhållningen i familjen stark. Fortfarande är deviktigast för Nour. Mellanbrodern Rami har alltid varit hennes tvillingsjäl. – Närvi var små hadevi till och med vårt eget språk. Det finns ingen som känner mig så bra som han – och ingen som jag bråkat så mycket med, säger Nour. Hon minns att de brukade låtsas att de spelade in tvprogram. Dragningen till att stå framför kameran började med andra ord tidigt. Sin första filmroll fick Nour som 16-åring. Hon gick i gymnasiet och skickade in sitt cv till ”varenda filmbolag i Skåne”. Filmen hette Y och handlade om två tjejkompisar. Den ena, spelad av Nour, var lite fräck och hade lätt för att få killar, medan den andra var en blyg viol. – Jag kommer ihåg hur irriterad hon var över att behöva spela oskuldsfull. Hon sa att det inte var trovärdigt, att det inte kunde finnas en enda tonårstjej som inte ville supa och ha sex. Men det var ju precis sådan jag var! Rollerna vi spelade var tvärtom redan då.

FOTO: SCANPIX

Teatern förevigad på Nours El Refais ben.

Är personen vi söker svensk eller utländsk, man eller kvinna, nutida eller historisk? Det enda vi kan säga är att den är känd och betydelsefull på ett eller annat sätt. Lös gåtan och tävla om trisslotter – eller så får du lösningen i nästa veckas Söndag. TEXT ANDERS PALM Det blev ett jättebråk mellan astronomerna. De flesta höll fast vid den gamla uppfattningen att jorden var rund som en boll. Men några påstod bestämt att den var avplattad vid polerna. Frågan måste få sin lösning. Det enda säkra sättet var att resa ut och mäta upp jorden. En grupp franska astronomer gick ombord på ett örlogsfartyg. Det seglade iväg till Peru för att göra mätningar vid ekvatorn. Ett annat franskt team planerade en expedition upp mot nordpolen. Man valde mellan Island och Nordnorge. Det skulle säkert bli en riskfylld resa. Då blandade sig vår Profil i leken. Han råkade befinna sig i Paris. Vår Profil kom från ett annat land som också låg nära nordpolen. Han gjorde reklam för svenska Lappmarken. Där skulle man säkert kunna göra bra mätningar. Vår Profil hette Anders. Han var professor i astronomi. Anders erbjöd sig att följa med till Lappmarken för att hjälpa fransmännen. Dessa tackade ja. Den 2 maj 1736 avseglade expeditionen från Dunkerque. Resan blev en mardröm. Fartyget var nära att förlisa på Nordsjön. Den 21 maj kom man fram till Stockholm. Där presenterades deltagarna för kungen och drottningen. Sedan fortsatte de färden landvägen till Torneå. Dit kom Anders och hans kamrater fram den 20 juni. Arbetet började med en gång. Expeditionen fick hjälp av en trupp finska soldater. De byggde höga konformade ställningar av skalade trädstammar på bergstopparna i Tornedalen. Vår Profil och hans kamrater gjorde mätning-

ar och astronomiska observationer. Det blev en seg kamp mot myggen i området. Men efter två månader blev triangelnätet klar. Det bestod då av en mängd koner som sträckte sig ända upp till Pello, mer än 100 kilometer norr om Torneå. Astronomerna fortsatte sina mätningar till slutet av december. Sedan gick man i vinterkvarter i Torneå. Där började de franska vetenskapsmännen räkna på de siffror de fått fram. Det dröjde inte längre förrän de insåg att de haft rätt. Jorden var plattare vid polerna! Deras ansträngningar hade krönts med framgång. I juli 1737 var hela gänget tillbaka i Stockholm. Där hyllades de av kungen och drottningen med ett gardenparty på Karlbergs slott. Sedan reste fransmännen hem för att presentera sina rön för den franska vetenskapsakademin. Expeditionens ledare hette Pierre de Maupertuis. Han fick äran av att bli den som ”plattade till jorden”. Men vår Profil blev inte heller lottlös. Han tilldelades en årlig pension på 1 000 francs av den franska kungen. Dessutom hade han fått många inflytelserika vänner i Frankrike. Den strapatsrika expeditionen till Tornedalen bidrog till att göra honom känd bland kollegorna ute i Europa. Vår Profil återvände till sin institution i Uppsala. Han var professor i astronomi men ägnade sig också mycket åt matematik och fysik. Anders förblev ungkarl i hela sitt liv. Han hittade aldrig någon att gifta sig med. Vår Profil levde enkelt. Han bodde tillsammans med sin gamla mamma som lagade mat åt ho-

Den Mystiska Profilen

Tre snabba : Det roligaste du vet? – Min bror Rami. Han får mig alltid att vika mig av skratt. Han jobbar som ljuddesigner gör helt sjuka iakttagelser, typ hur en larv i motvind låter. Hans hjärna är underbar! Vad drömmer du om? – Att köpa en gård på landet med min sambo.

Profilen

Om du kunde trolla, vad skulle du göra då? – Haha, jag vet inte … Men min lillebror sa en gång när han gick på dagis att om han kunde trolla, så skulle han sätta vingar på sina skor och flyga upp i himlen och förvandla alla stjärnor till leksaker. Fantastiskt bra!

Lösningen ska vara oss tillhanda senast onsdag i nästa vecka. Skicka till Skånskan Söndag, Box 165, 201 21 Malmö. Märk kuvertet ”Profilen”. Den först öppnade rätta lösningen får två trisslotter och de följande två vardera en trisslott. Rätt lösning och vinnare presenteras nästa söndag. Namn..................................................................................................

nom. Möblerna i hans bostad var enkla och slitna. Vår Profil var mycket bildad. Han behärskade grekiska och latin. Under sin utlandsresa lärde han sig också italienska, franska och engelska. Som professor i astronomi kom han att intressera sig försådana fenomen som landhöjningen och kompassnålens missvisning. Anders var särskilt fascinerad av kometer. Han gav ut en populär broschyr om dessa rymdens vagabonder. Vår Profil målade upp ett katastrofscenario av vad som skulle kunna hända om en komet kolliderade med jorden. Frågan har åter blivit aktuell genom undergångsscenerna våra dagars science fictionfilmer. Vår Profil gav sig också i kast med att förbättra termometern. Märkligt nog var det just detta som ledde till att hans namn skulle bli känt över hela världen. Anders levde under den tidsepok då den moderna

termometern föddes. Forskarna experimenterade med olika skalor. Termometrarna fylldes med alkohol och andra vätskor. Till slut kom man underfund med att kvicksilvervar bäst. I början av 1742 tillverkade Anders en termometer. Han försåg den med en hundragradig skala. Men han satte kokpunkten vid 0 och fryspunkten vid 100. Den svenske naturforskaren Linné hade ett bättre förslag. Redan något år tidigare hade han beställt en liknande termometer, där fryspunkten låg vid 0 och kokpunkten vid 100. Linnés förslag var bäst. Det blev normgivande för framtiden. Men det blev vår Profils namn som hamnade på skalan. Ingen har kunnat förklara hur det kom sig. Det bara blev så. Vår Profil blev odödlig. Hans efternamn blev måttet på den termometerskala som i dag används över hela världen.

Vem var han?

LÖSNING HELGKRYSSET NR 09 ‹ 25'60('-$1

)b1* 6/$'(

‹ %XOOV

6/87

3 0 c % $ 5 $ . ( . 1 g

$ / /

*(5)$57 ,%,/'(1

7$%(// '$7$ 9b*(5 781*7

87*c5 )5c1 0,77(1

)c )$57 3c

$ . 7 , 9 ( . 8 5 ( 5 $ / % * ( 5 5 5 , , * 2 6 8 3 0 0 ( ( . . c 3 % 2 5 2 6 g 5 ( )/<* /('$5(

25' 0(' (*(7 7(&.(1

69c57 /b*(

3 , & $ % $ + ) ( = ) 2 ( 5 * 2 c 5 $ * + $ 5 0 $ / $ ) 1 ) g 5 0 $ 5 , ' ( 6 7$6 /,6725 0(' 7,//

63$59 81*(1

g9(5 25'1$'

675817 35$7 

.25(2*5$) (5$'( b5 $575,.7

%58.$5 +$(1 69$57 72)6 2)g5 b'/$'

0,/28

-$*$'6$.

587$ 1$785 /,*7 3<17

)g/- $.7 /,*(1

+$5 0$56 /b1*5(

675c1 29$13c

7$*(1

%( 6,77(5

,1 .$//$'

%58.$5 +$ %-b//525 .521'(/

c7(5 833/,9$ 38775$5 '(7,

+$5 7$*,7 7,//+$5 9b5-$1

),1160<&.(7 0277$5 b'(/7, 0<&.(7 *$00$/ .b5/(. *581' 81'(5 )g5 67c77

25'1,1*

'(1 67g567$ .$77(1

6,'25 +$5-2% (1 %2.,

%/,5 68*(1 ,%/$1' /c1*%(1

2 8 7 7 $ / $ 7

%8'

3 & / , ; ( 9 * $ 7 . 8 ( $ 5 5 1 < $ 1 2 ( 5 7

%58.$5 /c7$ 0$)),*7 

7g00$

b5 .1871$

6c9,// (1'(/ +$ 0,77(1

+g56 9,'.25 )(67 67$'

+$5 1b5$ 7,//( 2&+(

5,1*(5 '(1 620 5,1*(5

3803 .21752//

63b55 675c

, ) $ 1 2 5 ( 5 , 6 . , / / 1 < * / $ ' ' * ( 1 , ' , ( ' $ $ % 2 $ 1 0 2 ' 3 $ / , ( ( 5 0 $ 5 . / ' 2 5 $ ' , 5 1 8 . g 5 1 $ 0 ( 1 * 1 0 < 7 ( ( 5 +$56,77 0$;0c77

7$6'(7 5c''(20 0$5.3c %/(9 85,1 5$1.$' 9c1$5( (77$

9,6$6 0<&.(7 '<57,

.g57,//

)g5 1g-'(

/<6$1'(

(;75(0 20625* %58.$5

.5$0 '-85(7 *(5,1* (152

%(9$.$5'<*1(7 5817 +$1'/$5 0$10(' (1$576 5,$/, /81'

.85$*( '-85 0('0$7 6b&.$5

(1$ b5 )586(1 ,9,6$1

.$1 9$5$ 9,'/,9

,'$*6 /b*(7

)5b6&+

79c 69$5 ,(77

620 62/(1

6.(336 %5277

1 $ ' $ /

b * ' ( -b77(

7 , 7 7 5 $ ( 1 2 0 - $ 8 / 5 ,

%586$5 833 61$%%7

b5 %$0$.2 +898' 67$',

7,7(/ 0(''5

3 52))$5 c76,*

* $ 0 $ 5

VINNARE Två trisslotter till: Eskil Persson, Brösarp, Barbro Lundh, Tormestorp. En trisslott till: May-Britt Kallio, Skurup, Berit Falk, Killeberg, Leif Larsson, Skurup.

Adress................................................................................................

VINNARE MYSTISKA PROFILEN V 9

..............................................................................................................

Rätt svar: Lina Sandell Två trisslotter till: Ellen Nilsson, Lönsboda. En trisslott till: Anna Greta Stoltz, Lund, Birgitta Jacobsson, Anderslöv.

Svar.....................................................................................................


C12

C13

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 27 FEBRUARI 2011

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 27 FEBRUARI 2011

RELATIONER

6

tips från Odd Clausen till män som funderar på att bli föräldrar sent i livet:

Skaffa inte barn för

1 att visa hur ung du

är. (Dom kommer, tids nog, att bevisa att det är fel.) Det finns goda skäl att avstå från barn. Ditt födelsedatum är inte ett av dem. Skäms inte! Du har kanske fler gråa hår, men mer kunskap och erfarenhet också!

2 3

Våga fråga!

Tvinga inte dina äldre barn (om du har sådana) att älska sina nya små syskon. Det måste dom få bestämma själva. Ta chansen att vara med dina barn maximalt när dom är små – det håller dig ung. Välj rätt mamma!

4

Har du en fråga om relationer? Våra experter Tommy Waad, legitimerad psykoterapeut och Gerd Elliot, socionom och auktoriserad familjerådgivare, med privat mottagning i Lund, svarar på dina frågor. Skriv eller mejla! Skånskan Söndag, Box 165, 201 21 Malmö eller sondag@skd.se. Märk kuvertet “Relationer”. Du får vara anonym.

5

Min tjej har boderline – vad är det för något? Hej, Jag har träffat en tjej som jag verkligen fallit för. Vi har bara känt varandra några veckor och hon har berättat att hon tror att hon lider av “borderline”. Jag har läst lite om det på nätet men undrar vad det innebär för en relation? Jag tycker hittills at hon är underbar och har inte märkt något annorlunda. John

6

FOTO: PRIVAT

h Jenny Sandgren & Odd Clausen

Odd Clausen ser många fördelar med att vara en äldre pappa, bland annat har han färre saker i livet som konkurrerar med barnens uppmärksamhet. “Och att busa med dem gör mig ung!”

Far på äldre dar OVANLIG Odd Clausen fyller snart 60 år

– och är nybliven pappa. Beslutet att bli förälder sent i livet var inte helt lätt. Men med två småttingar i huset vet han att han dragit högsta vinsten. – Mina jämnåriga reser till Sevilla, käkar ostron och går på handbollsmatcher. Vad är det jämfört med att få gosa med Jonatan och Jack? TEXT&FOTO CHARLOTTE PEHRSON

Det klassiska barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter rullar på tv:n när jag kommer på besök. Sonen Jack, tre år, är förkyld och hemma från förskolan, och har fått lov att titta på så många dvd-filmer han vill. Han är omåttligt förtjust i bokstäver och siffror och har redan börjat lära sig läsa och skriva. När första blygseln lagt sig kommer han fram och drar stolt alfabetet från a till ö, och hoppar sedan upp vid sin lilla laptop. – Vad heter du? frågar han mig och knappar raskt in mitt namn, sin lillebrors namn, mamma och pappas föroch efternamn och sina halvsystrars. Jag bara stirrar.

– Vi förstår ingenting, säger pappa Odd och skrattar. Det var min dator men jag fick aldrig ha den i fred så nu är det Jacks. – Han har faktiskt lärt sig allting själv, mycket genom Sveriges Radios barnwebb, flikar mamma Jenny in. Hon fick tipset av en kollega och När Jonatan föddes tycker sajten är jättebra; pedagogisk och rolig. vägde han bara 1,6 kilo. Precis som stoAtt SR har en given plats hos farebror fick han en miljen Clausen/Sandgren är inte blogg under sina för- konstigt. Jenny arbetar som kanalsta månader. Se jona- chef på Radio Kristianstad, och Odd tananka.blogspot.com har ett långt förflutet på framförallt och jackhumla.blogSR Jönköping bakom sig. Sedan spot.com. FOTO: PRIVAT snart fem år tillbaka frilansar han för

Ålder: 40 respektive 59. Familj: sönerna Jack, 3 år, och Jonatan, 4 månader, Odds tre vuxna döttrar, Jennys far, samt syskon. Bor: Åhus. Yrke: Jenny är kanalchef

bland annat Studio Ett och Ring P1. Odd Clausen och Jenny Sandgren träffades också genom radion. De blev blixtkära och insåg snabbt att det inte fanns någon återvändo. Åldersskillnaden på 20 årvaringet de tänkte på, men däremot hade de ”långa resonemang” innan de beslöt sig för att skaffa barn. – För min del fanns det inte så mycket val. Jag visste att jag ville leva resten av mitt liv med Odd, och skulle jag ha barn så skulle det ju vara med honom, säger Jenny. Odd, däremot, såg komplikationer med att bli pappa så sent i livet och kände inget behov av att få fler barn. Han hade redan tre vuxna döttrar från ett tidigare äktenskap. – Jag tänkte mycket på att jag kommer att vara 75 år när Jack tar studenten, och att han kan bli retad föratt han har en sådan gammal pappa. Samtidigt visste jag att Jennyville bli mamma, och att ålder faktiskt bara är en siffra. Någonstans skäms man väl ändå alltid för sina föräldrar, oavsett hur gamla de är. Han menar att kvaliteten i ett föräldraskap inte går att mäta i någons sorts kvantitet, hur länge man har sina föräldrar. Odds egna föräldrar skilde sig när han bara varnågra årgammal. NärOdd fyllt 13 dog hans mamma, och när han var 35 dog pappan. – Våra söner har redan haft större glädje av mig än vad jag hade av min pappa. Det finns ju aldrig några garantier i livet, allt kan hända. Varför då inte så satsa på något riktigt bra när man har chansen, resonerade jag. – Pappa, kan jag få en kanelbulle? undrarJack därvi sittervid köksbordet. – Just det! sägerOdd och gåroch öppnar mikron. Du skulle ju få en bulle när Charlotte kom. Det hade jag glömt. På köksbänken står en stor bunke med ny deg och jäser under en handduk. Det är Odd och Jack som står för bullbakandet i familjen. – Jag har haft tur som träffat en sådan huslig man, säger Jenny och skrattar. Jag är inte lika intresserad som Odd av vare sig matlagning eller bakning, men diskar gärna. I famnen bär hon Jonatan, fyra månader. Han är liten som en nyfödd, eftersom han föddes sexveckorförtidigt. Från hans näsa gåren sond som han får mat ur när han inte själv orkar dricka, och vid ena foten sitter en slang kopplad till en maskin som mäter syresättningen. Den piper konstant. Jonatan är förkyld och täppt i näsan, men det vet ju inte maskinen, som ska larma när

på SR Kristianstad, Odd har egen firma inom medieproduktion. Har tidigare bl.a. varit redaktionschef för SR Jönköping, producent på P1 och chef för UR:s vuxenredaktion.

han får problem med andningen. Jonatan föddes med gomspalt och med en haka som inte var helt utvecklad. Det senare gör att tungan lätt faller bakåt och blockerar luftvägarna. Han och mamma fick ligga på sjukhus i två månader, men nu ärhan starkoch pigg. Precis som Jack fickJonatan en egen blogg de första månaderna, föratt stilla släkt och vänners nyfikenhet. Hittills har det blivit 144 inlägg. Tvekan inför att skaffa barn nummer två fanns där, men var inte lika stor som första gången. De ville ge Jack ett syskon. Odd Clausen ser många fördelar med att bli förälder sent i livet. – Skillnaden är stor mellan första gången jag blev pappa och nu. Jag är mycket mer harmonisk, klokare och tålmodigare den här gången, säger han. – Jag vill naturligtvis inte råda alla män att vänta med att skaffa barn tills de är 50-60 år gamla, men jag är annorlunda, i positiv bemärkelse. Både jag och Jenny har redan hunnit göra karriär och ta för oss av livet. Vi har färre saker som konkurrerar med barnens uppmärksamhet. Odd Clausen utstrålar ungdomlighet och energi. Gammal och trött är han definitivt inte. – Han är otroligt mycket piggare än jag. Han blir lätt understimulerad och har alltid många järn i elden, säger Jenny och ler menande mot Odd. – Ja, Jenny har nog lättare för att lata sig, kontrar han. Omgivningen har varit stöttande, både privat och på jobbet, kan både Odd och Jenny konstatera. De enda som ”vågat” vara uppriktigt skeptiska är Odds tre döttrar. – De tycker att det är ansvarslöst och skäms lite över mig. Döttrarna har inte egna barn ännu, vilket Odd på ett sätt tycker är skönt. – Då hade Jack och Jonatan konkurrerat med deras barn och det hade känts lite jobbigt. Härnäst väntar pappaledighet, något som Odd är en stark anhängare av. Alla pappor borde ha en skyldighet att vara hemma med sina barn, menar han. – Det är ett stort problem i samhället i dag, att barn tappar kontakten med sina pappor. Den täta kontakten finns ofta inte på samma sätt som med mamman, men ett barn behöver sin pappa lika mycket! Det ropas inifrån tv-rummet. Jack vill berätta något. – Pappa koooom! Det är bokstaven ”Z” nu!

sondag@skd.se

Svar: Hej John! Det är viktigt att tänka på hur man använder begreppet borderline. Diagnostiskt betraktas borderline som en personlighetsstörning men graden av störning kan variera, liksom hur symtomen ser ut. Generellt kan man säga att vid borderline personlighetsstörning framträder vissa specifika svårigheter. Det handlar om svårigheter med identitet, att hantera känslor och att finna harmoni i en nära relation. Problemen kan yttra sig i en ständig kamp mellan närhet och distans och mellan beroende och självständighet. Man längtar efter närhet och beroende men det blir samtidigt väldigt skrämmande och då drar man sig undan. Känslan av ensamhet och övergivenhet blir för stark och då söker man närhet igen. Det blir en ständig strid där man aldrig hittar en balans. Som partner till en person med borderline personlighetsstörning kan man bli utsatt för denna ständiga växelverkan vilket i längden är mycket tröttsamt. Det blir ofta väldigt förvirrande och svårt att förstå vad som orsakar denna pendling. Jag tycker att du skall prata mer med din tjej om hur det kommer sig att hon beskriver sig själv som borderline. Hör med henne om hur hennes erfarenheter av relationer tidigare sett ut. Hennes problem kan-

ske inte alls är så allvarliga som jag beskriver ovan. Det kan vara så att hon kan ha hjälp av en samtalskontakt. När det gäller diagnosen borderline måste den ställas av en läkare så det är inget begrepp som man lättvindigt kan använda. Hälsningar Gerd

Mitt ex kan inte förlåta mig trots att vi startat om Hej, jag är 33 år och i ett lyckligt förhållande med min nya kille, som jag väntar mitt andra barn med. Jag har sen tidigare en son på 5 år. Mitt ex har

er relation. Partnern i hans nya relation måste också tycka det blir tråkigt om det blir spänt i er relation. Jag tror det skulle vara en god ide att gå till familjerådgivningen i er kommun och träffa någon som ni kan prata tillsammans med. Ibland kan det vara svårt att lösa en del ouppklarat på egen hand. Det kan också vara svårt att prata om aktuella frågor som rör ert gemensamma barn och här kan rådgivningen vara till hjälp. Ni vill säkert att ert gemensamma barn skall må så bra som möjligt efter er separation och då måste ni hitta ett sätt att samarbeta. Det som påverkar barn mest negativt efter en separation är om föräldrarna fortfarande är öppet i konflikt med varandra. Barn är för små för att kunna påverka situationen eftersom de är så beroende av en bra relation till både mamma och pappa. Om din tidigare man vill ert barns bästa så tror jag säkert att han medverkar till att ni får ett bättre samarbete genom att följa med på samtal på familjerådgivningen. Det faktum att han är sur tyder på att han skulle behöva hjälp att sätta ord på sina känslor så att han lättare kan gå vidare. Hälsningar Tommy

Problemen kan yttra sig i en ständig kamp mellan närhet och distans.

Tipsa oss! Har du en berättelse som du vill dela med dig av? Vi söker historier från gamla som unga om relationer i alla dess former: vänskap, kärlek, sexualitet, sorg, föräldraskap med mera. Hör av dig till sondag@skd.se eller skicka brev till Skånskan Söndag, Box 165, 201 21 Malmö. Märk kuvertet ”Relationer”.

inte riktigt kunnat acceptera att jag lämnade honom för två år sedan, även om han också har hittat en ny och de väntar också barn. Han är ofta sur mot mig och min kille och det smittar av sig på min son (vi har delad vårdnad) som börjar bli allt mer sur och säger ofta att han vill till sin pappa. Jag har försökt prata med mitt ex men det hjälper inte. Detta börjar bli riktigt jobbigt och jag vet inte var jag ska vända mig. “A” Svar: Hej ”A”, det låter

tråkigt att din tidigare man inte kommit över

TOMMY WAAD OCH GERD ELLIOT


C10

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 20 MAJ 2012

C11

SKÅNSKA DAGBLADET ■ SÖNDAG 20 MAJ 2012

RELATIONER

6

tips från Hilarie Cash för ett sundare förhållande till internet: Om du har familj, bestäm att ni har en

1 helt teknikfri dag i veckan, för att i stället

göra saker tillsammans. Detta är ett bra sätt också för att inse hur teknik- och internetberoende ni är. Sätt gränser kring hur du använder tekniken och internet. Kolla mejlen bara på fasta tider varje dag, till exempel klockan 08, 12 och 16. En vän till mig vill kolla oftare och har bestämt sig att bara göra det de första tio minuterna varje timme. Om du arbetar hemifrån, sätt tydliga tidsgränser för ditt arbete och för tiden du spenderar med din familj. Ta till exempel inte med dig mobilen i sängen. Ha ingen dator eller tv i sovrummet. Ge aldrig en smart mobiltelefon till ett barn som är yngre än 16-17 år. Barnet ska också först kunna visa att han/hon är ansvarsfull, klarar av skolan, träning och vänner. Börjar du märka tendenser till överanvändning eller beroende, ta ifrån barnet telefonen. Låt aldrig ett barn under 7 år spela videospel/datorspel. På grund av hjärnans utveckling är de som mest sårbara för att bli beroende då. Håll dem borta från smarta mobiler. Om du är förälder, spendera tid med dina barn i stället för att knappa på din telefon.

2

3

4

5

Våga fråga!

Har du en fråga om relationer? Våra experter Tommy Waad, legitimerad psykoterapeut och Gerd Elliot, socionom och auktoriserad familjerådgivare, med privat mottagning i Lund, svarar på dina frågor. Skriv eller mejla! Skånskan Söndag, Box 165, 201 21 Malmö eller sondag@skd.se. Märk kuvertet ”Relationer”. Du får vara anonym.

h Profil

Namn: Hilarie Cash. Ålder: 59. Bor: på landet i Washington State, USA. Familj: en vuxen son på 22 år. Hästar och hundar. Yrke: psykoterapeut, Ph.D. (filosofie doktor), författare. Grundare av reSTART västvärldens första klinik för internetberoende, utanför Seattle. Gör helst på fritiden: spelar brädspel, rider eller går promenader i bergen med sina hundar. Använder internet: “Jag kollar mejlen på morgonen, aldrig på kvällen, för det stör min sömn. Min iPhone, däremot, kollar jag varje kväll för att se om jag fått sms, men på dagen bryr jag mig inte om den.”

6

Med ständigt uppkopplade mobiler är det lätt att bli internetberoende. Hjärnan påverkas på samma sätt som vid spelberoende, säger Hilarie Cash.

Empati och kärlek i farozonen BEROENDE Allt fler fastnar i internetberoende. Om ingenting görs åt utvecklingen, där vi spenderar allt större del av våra liv i cyberrymden, kommer framtida generationer bli mindre empatiska och ha svårare för riktiga relationer. Det menar Hilarie Cash, grundare av västvärldens första klinik för nätmissbruk. TEXT CHARLOTTE PEHRSON FOTO ANDREAS HILLERGREN

Hilarie Cash har arbetat med spel- och internetmissbruk i USA i snart 20 år. Redan 1994 hörde hon och en kollega talas om människor vars liv vänts upp och ner till följd av datorberoende, så de började forska på området och öppnade ett par år senare Internet/ComputerAddiction Services, som bland annat erbjuder terapi samt rådgivning åt organisationer och företag. För tre år sedan var hon med och grundande reSTART, enligt dem själva västvärldens första och enda renodlade klinik för internetberoende, utanför Seattle på den amerikanska västkusten. – I Sydkorea och Kina finns flera kliniker, men i vår del av världen går

det fortfarande trögt, även om all forskning pekar på hur kraftfullt och beroendeframkallande internet är, säger hon när Skånskan ringer upp. Med sin spetskunskap i ämnet är Hilarie Cash van att bli intervjuad. Hon har medverkat ibland annat BBC, CNN och New York Times, och tackar inte nej till möjligheten att sprida sitt budskap även i Sverige: Mänskligheten går en dyster framtid till mötes om barn och vuxna inte får en hälsosammare relation till internet; onlinespel, sociala medier, chattrum – och pornografi. Hon berättar att forskning visar att 6-13 procent av den amerikanska be-

folkningen är fast i internetberoende. Värst är det för män mellan 18 och 28 år. Bland dem missbrukar hela 13-19 procent internet till den grad att deras vardag och sociala liv blir lidande. I de värsta fallen klarar de inte längre av att arbeta, studera, eller umgås med vänner. – Kvinnor i samma åldersgrupp är också utsatta, men inte i samma grad. De tenderar att vara mer sociala än männen, säger Hilarie Cash. Pornografi på nätet lyfter hon fram som en av de största farorna för unga på internet. – När du och jag växte upp var pornografi inte tillgängligt på nätet, eftersom internet inte fanns. I dag kan barn hitta det hur lätt som helst, samtidigt som porren blivit allt grövre och våldsammare. Vi har haft klienter hos oss som valt att aldrig ha någon riktig partner eftersom det är för jobbigt och ändå inte ger samma tillfredsställelse som porren. Deras hjärnor har utsatts för dessa bilder sedan tidig ålder och lärt sig att associera njutning bara med det, säger hon. Hon menar att tidig och regelbunden exponering för grov porr förvanskar hjärnans sexuella ”grund-

mall” eller preferenser, och att det kräver mycket arbete för att i vuxen ålder återställa den. – Flickor påverkas också eftersom pojkarnas förväntningar på dem influeras av vad de ser på nätet. Bland ungdomar i dag kan vi se att det blir Gå ut i vilken park som helst vanligare att ha korta, sexuella föroch titta på hur bindelser jämfört med långsiktiga relationer.

det ser ut. Det är sorgligt. Föräldrarna bryr sig mer om sina mobiler än om sina barn.

Internetberoende är ännu inte en vedertagen diagnos, men mycket forskning på området pågår runtom i världen, framför allt på hur hjärnan och tänkandet eventuellt påverkas av internet och våra ständigt uppkopplade mobiler. Hilarie Cash är inte ensam om övertygelsen att hjärnan förändras. – Internetberoende påverkar hjärnan precis på samma sätt som spelberoende, säger hon. Hon menaratt närvi utsätteross för förväntningen att vi kanske, kanske kommer att bli belönade, frisätts dopamin, som gör att vi upplevervälbehag, i hjärnan – även om vi faktiskt inte blirbelönade. Så längevi ”vinner” tillräckligt ofta gillar hjärnan det. Varje gång du tar upp din mobil för

att se om du fått ett sms, kollar Facebook, mejlen, eller bara planlöst klickar dig runt på olika sidor på internet, sätts belöningssystemet igång. Ingen hade kanske kommenterat din statusuppdatering just nu, men nästa gång, eller gången därpå, finns det kanske något kul som väntar.

– Om det är viktigt för föräldrarna att till exempel ofta vara på Facebook, lär de också barnen att detta ärviktigt, att man ska visa upp sitt privatliv för omvärlden och ständigt finnas online. Det gör det lättare för barnen att fastna i ett internetberoende när de själva börjar använda tekniken.

Föräldrar som ofta sitter med näsan i sin smarta mobil eller surfplatta är en annan faktor som kommer att påverka barnens förmåga till meningsfulla relationer i framtiden, menar Hilarie Cash. – Barnen kan uppleva att de tvingas konkurrera med tekniken om sina föräldrars kärlek och uppmärksamhet. Får de inte vad de behöver kan de skadas allvarligt i sin utveckling. Föräldrarna överger dem, både fysiskt och psykiskt. Gå ut i vilken park som helst i dag och titta på hur det ser ut. Det är sorgligt. Föräldrarna bryr sig mer om sina mobiler än om sina barn. Det är just genom anknytningen till föräldrarna som barn skapar de mönster som sätter grunden för hur deras vuxna relationerkommeratt se ut. Ju yngre barn, desto mer betydelsefull är anknytningen.

Forskning visar att ju mer tid vi spenderar på nätet, desto mer deprimerade blir vi, berättar Hilarie Cash. Internetberoende kan fungera både som ett sätt att uppnå tillfälliga lyckorus och ett sätt att fly från tomheten inombords genom att ständigt utsätta sig för nya intryck. Och effekterna är förödande. Ju mer tid i cyberrymden, desto sämre blirvår förmåga till introspektion, att skapa hälsosamma relationer, känna empati för andra människor och vara intresserade av vår omvärld. – I flera länder i Asien pågår omfattande nationella kampanjer för att utbilda både vuxna och barn i hur man kan förhålla sig till internet på ett sunt sätt. De har förstått att internetberoende är det största hotet mot folkhälsan. Det behöver ske även i västvärlden.

sondag@skd.se

Tipsa oss! Har du en berättelse som du vill dela med dig av? Vi söker historier från gamla som unga om relationer i alla dess former: vänskap, kärlek, sorg, sexualitet, föräldraskap med mera. Hör av dig till sondag@skd.se eller skicka brev till Skånskan Söndag, Box 165, 201 21 Malmö.

Min exfru lämnar mig inte ifred

Jag vill inte gifta mig med min sambo

Hej. Exfrun och jag skilde oss för mer än två år sen men hon kan inte släppa taget om mej. Vi var gifta länge, i 10 år. Det var ingen konflikt som låg bakom utan jag hade bara tröttnat på henne. Vi var så olika. Skilsmässan var ok för henne även om hon tyckte det var tråkigt att det skulle bli så här. Men hon kände samma sak och vi hade inget gemensamt länge och har inga barn heller. I början gick det bra, vi flyttade isär med en gång. Men de senaste månaderna ringer hon mej flera gånger i veckan. Hon säger att hon är ensam mycket och att jag är hennes närmaste vän. Jag förstår inte varför hon hör av sig nu. Jag har inget behov att träffa henne, har ett annat liv nu. Jag vill inte vara elak men hon måste respektera mej. Kan jag säga något speciellt så hon förstår att jag menar allvar? X

Hej! Jag och min sambo har varit tillsammans i snart tio år. Vi har det bra och vi funderar på att försöka få barn tillsammans. Problemet är att min sambo vill att vi gifter oss innan vi skaffar barn, men jag vill verkligen inte det. Mina föräldrar skilde sig när jag var nio år gammal och det var en fruktansvärd tid. De bråkade

het i en par- och familjesituation så att man kan slappna av, vara sig själv och kunna planera för framtiden tillsammans. Det är inte någon större skillnad mellan att separera eller skilja sig om man har gemensamma barn, boende eller ekonomi. Att sätta punkt för en långvarig relation brukar innebära känslomässig smärta oavsett samlevnadsform. Du har svåra erfarenheter kopplade till dina föräldrars relation och skilsmässa. När du funderar över att vara sambo eller gift behöver du våga utmana dina egna föreställningar och tänka dig att saker och ting inte nödvändigtvis upprepas. Du och din partner kan göra på ett annat sätt än dina föräldrar. Det blir viktigt för er att noga prata igenom fördelar och nackdelar och att försöka förstå varandra. Du har en rädsla att ett äktenskap skulle låsa fast er vid varandra och ge er mindre frihet. Detta kan även hända i ett samboförhållande som är av dålig kvalitet. För att din sambo ska förstå din syn på saken är det bra om du förklarar djupgående för honom innebörden i ditt ställningstagande på samma sätt som han behöver göra för dig. Då kan ni säkert finna en lösning som båda är tillfreds med. Hälsningar Gerd

Genom att bli mer tydlig med dina behov uppfattas du som ärlig.

Hej! Mitt intryck är att du verkar vara en omtänksam man vilket gör att det inte är konstigt om din exfru vill ha fortsatt kontakt med dig. Du har förmodligen haft en del samtal med henne då du inte varit så engagerad och kanske försökt slinka undan genom att hitta en ursäkt. Jag tror att du ska bli mer tydlig med att du inte längre vill ha någon kontakt på det sätt som ni tidigare haft. Genom att bli mer tydlig med dina behov uppfattas du som ärlig och uppriktig vilket inte är samma sak som att vara elak. Det finns en risk att hon uppfattar dig som oärlig om du fortsätter att ha kontakt med henne utan att du egentligen vill det. Det bästa för dig är att prata med henne när du är lugn och samlad. Om du väntar tills du blir irriterad riskerar du att avvisa henne på ett negativt sätt. Hälsningar Tommy

mycket innan, så att jag och mina syskon hörde det, och efteråt spelade de ut oss barn mot varandra. Jag har därför lovat mig själv dyrt och heligt att aldrig någonsin gifta mig. Jag tror att det bara leder till slitningar på förhållandet och att man låser fast sig vid varandra. Jag tycker att det är bättre med ett samboförhållande. För mig betyder det att jag väljer min partner varje dag och inte bara stannar kvar eftersom det skulle vara jobbigt att skilja sig. Hur ska jag kunna få min sambo att förstå att detta är viktigt för mig? Anna-Karin

Hej Anna-Karin! Jag tror att oavsett om man är sambo eller gift så är det viktigt att vårda sin relation och att inte ta varandra för givet. Samtidigt är det angeläget med trygg-

TOMMY WAAD OCH GERD ELLIOT


C6

SKÅNSKA DAGBLADET ■ LÖRDAG 24 DECEMBER 2011

Pappa stod konstant och torkade av glasyren på grisen och sprutade på ny. Han och mamma luktade julkryddor hela hösten. Jag har fått min dos av julmatshysteri. TINA NORDSTRÖM

Matglad PORTRÄTTET Hon gillar när det kör ihop sig på jobbet, är förtjust i alla typer av blåljus och börjar alltid fira jul tidigt. Men trots att hon syns i rutan i Tinas julmat och har gjort Ikeas julbord – där man kan få ”hela Thailand i munnen” – är Tina Nordström nöjd om hon får varm skinka och grönkål hemma i Ramlösa. Redan i övermorgon åker granen ut. TEXT CHARLOTTE PEHRSON FOTO MATSO PAMUCINA

D I Tina Nordströms nya kryddserie Jättegott finns bland andra smakerna Köttbulle Indien och Köttbulle Marocko. ARKIVBILD

en gula Kamrersvillan i Ramlösa Brunnspark strax söder om Helsingborg, där Tina Nordström har sitt kontor, smälter in bland de andra vackra trähusen från 1800talet. – Jag ser er! Jag busvisslar så hör ni var jag är! säger hon i telefon medan vi står på parkeringen i den södra delen av parken och vilset tittar oss omkring. Det är mitt på dagen, höstgrått fast det är december, och tyst som i graven. Framför oss en öppen grusplan och det magnifika Stora Hotellet, en av Sveriges största träbyggnader, där människor från när och fjärran tog in under hälsobrunnens storhetstid för att dricka av det järnrika, botgörandevattnet och roa sig. Till höger ett vackert grönområde med almar och lindar, och bortom dem gula villor med bruna och vita knutar. Vi följervisslingen, går över den blöta marken och möts av ett par glada ögon som tittar fram bakom ett öppet fönster, och det berömda, stora leendet som gjort Tina Nordström till Mat-Tina med hela svenska folket. Trappan knarrar på väg upp mot ovanvåningen. Här, i Kamrersvillan, bodde Tina i ett par år under uppväxten. Föräldrarna köpte Ramlösa Wärdshus 1982 och strax därefter flyttade familjen dit, till Brunnsparken, från Påarp. Först till ett stort, brunt hus och sedan in i den gula villan. Sedan ett år tillbaka driver Tina sitt bolag härifrån. – Man behöver inte alltid gå så långt för att hitta rätt, säger hon och skrattar. Jag och huset tycker om varandra. Vi slår oss ner i det stora, ljusa konferensrummet, som under barndomen var vardagsrum. I fönsterkarmarna brinner tända ljus. I fönstret närmast oss står den gigantiska röda glasskon, pokalen, som Tina plockade hem när hon vann Let’s Dance 2008. – Den är så fruktansvärt ful! Den hade egentligen passat bättre att lägga julskinkan på! Hon skrattar igen. Genuint och varmt. Precis så som man ärvan att se henne på tv. När jag undrar hur hon kan vara så glad hela tiden, svarar hon med en övertygande självklarhet: – Jag ÄLSKAR verkligen det jag gör. Jag älskar att jobba och jag älskar att sitta i skiten, när saker kör ihop sig och jag knappt hinner fundera över hur jag ska lösa det. Förra veckan skulle jag till exempel ha matlagningskurs men hade dubbelbokat mig. Det slutade med att vi var tjugo personer om en halvtaskig spis. Sådana utmaningar tycker jag om! Inte alltid, så klart, men ibland. Då känner jag att jag lever. Att Tina gillar att arbeta kan hennes båda barn vittna om. Hon har inte varit föräldraledig med vare sig sonen Albin, fem år, eller dottern Elsie, två år. I stället flyttade hon hem kontoret och jobbade på som vanligt därifrån. Skulle hon vara med i tv fick de följa med till inspelningen. Men privatliv och jobb smetades ihop lite för mycket. – Jag lärde mig att jag inte kan ha kontoret hemma, för även om jag var med barnen rent fysiskt var jag någon annanstans i tankarna, och så vill jag inte ha det. Vad man än gör i livet måste man vara närvarande. Sonen Albin har vant sig vid att mamma ofta är med i

tv. Men när de går på stan kan han bli lite fundersam och fråga: ”Mamma, varför känner alla dig?” Att människor hälsar på stan tycker Tina bara är roligt. Men i andra sammanhang är hon mån om att hålla privatlivet utanför. Hon skulle till exempel aldrig drömma om att släppa in en reporter i sitt hem. I TV4:s serie Tinas julmat som visats nu i december, där hon rest runt i landet och bjudit på annorlunda smaker, var det därför en speciell upplevelse att filma i familjens eget vinterparadis Vemdalen. Maken Martin och barnen var med på inspelningen och alla vänner från fjället medverkade i programmet. Vid ett tillfälle höll hon helt på att falla ur rollen som tv-kock. – När jag står och pratar in i kameran ser jag i ögonvrån hur någonting kommer krypande mot mig. Jag fortsätter att laga mat och låtsas som ingenting, när jag plötslig hör Albin viska nere vid mina fötter: ’Mamma, jag ska bara dricka lite!’. Han hade sett min vattenflaska som stod där och kröp sakta fram eftersom han visste att han inte fick synas i bild. Då hade jag minst sagt svårt att hålla mig för skratt! När inte kamerorna rullade passade Tina på att smita in de lokala matbutikerna för att sälja in sin nya kryddserie Jättegott. Hon och mästerkocken Benny Cederberg, som bland annat vunnit OS- och VM-guld i matlagning, har under året tagit fram oväntade smakblandningar för vanliga vardagsrätter, utan E-nummer och annat ”mög”, som Tina uttrycker det. För att kunna behålla kontroll över produkterna har de medvetet valt att inte liera sig med någon livsmedelsproducent, vilket å andra sidan har inneburit betydligt mer eget arbete. – Vi har varit ute och demonstrerat kryddor hur mycket som helst; lagat kycklinggryta till kunderna på Ica och köttbullar till tusentals skolelever. Det är extremt svårt att komma in i dagligvaruhandeln så jag smiter in i varenda butik jag kan. I konferensrummet där vi sitter står ett stort ställ med alla smakerna: Köttbulle Indien, Köttbulle Marocko, Fiskgryta Marrakech, Soppa Broccoli/Mynta … Tina fick idén förra året, när hon höll en föreläsning om smak. När hon på scen blandade massor av olika och oväntade kryddor gick det ett sus genom publikhavet. – Vi svenskar accepterar tacokrydda, sedan är det stopp. Det får liksom inte vara knasigt. Vi behöver bli bättre på att krydda maten. En köttbulle kan smaka hela världen om man smaksätter den med mer än salt och peppar. Tinas passion för annorlunda smakkombinationer var även temat när hon fick i uppdrag att göra Ikeas julbord i år. Resultatet blev en vågad meny med bland annat sill med fänkål, sill där man får ”hela Thailand i munnen”, skinka med stjärnanis, sirapsfläsk och ett strössel med karamelliserade solroskärnor och mynta. Varje dag får hon mängder med mejl från Ikea-besökare som antingen vill risa eller rosa anrättningarna. – Reaktioner är fantastiskt roligt. Folk skriver allt möjligt – att det var bra, knäppt, supergott, det värsta de ätit. I morse hörde en man av sig som tyckte allting var gott, men han ville att jag skulle veta att det inte varit särskilt rent kring skålarna. Även om han förstod att det inte var mitt ansvar. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG

h Profil Namn: Tina Nordström. Ålder: 38 år. Yrke: Kock och programledare. Bor: Ramlösa, strax söder om Helsingborg. Familj: Maken Martin Holmqvist, ekonom, och barnen Albin, fem år, och Elsie, två år. Ur karriären: Har lett programmen Mat, Tinas Mat och Tinas Kök i SVT, tredje säsongen av den amerikanska serien New Scandinavian Cooking, som även visades i Tyskland och Frankrike, och Tinas Cookalong på TV4. Har gett ut fem kokböcker. Kammade hem förstapriset i Let’s Dance 2008. Aktuell: Har i december lett programmet Tinas julkök i TV4. Är kvinnan bakom Ikeas julbord. Håller på att lansera sin egen kryddserie Jättegott.

"Jag lever nog ganska likt mina föräldrar", säger Tina Nordström och syftar på passionen för mat och att ständigt jobba. Tina växte upp bland köttbitar och bechamelsås.


C8

SKĂ&#x2026;NSKA DAGBLADET â&#x2013;  LĂ&#x2013;RDAG 24 DECEMBER 2011

FORTSĂ&#x201E;TTNING FRĂ&#x2026;N FĂ&#x2013;REGĂ&#x2026;ENDE UPPSLAG

Trots att julmat i dessa tider är Tinas signum, är det egna julbordet hemma i RamlĂśsa ganska magert. Skinkan mĂĽste vara pĂĽ plats, liksom grĂśnkĂĽl, sill â&#x20AC;&#x201C; och mandelmusslor. Annars är hon nĂśjd. â&#x20AC;&#x201C; Jag skyllerpĂĽ min uppväxt. Mina fĂśräldrarhade julbord med tre sittningar om dagen frĂĽn oktober. Pappa stod konstant och torkade av glasyren pĂĽ grisen och sprutade pĂĽ ny. Han och mamma luktade julkryddor hela hĂśsten. Jag har fĂĽtt min dos av julmatshysteri, säger hon och skrattar. Att Tina NordstrĂśm blev kock är kanske inte sĂĽ fĂśrvĂĽnande. FĂśräldrarna BjĂśrn och Gudrun var ett känt krĂśgarpar som drev Norrvikens trädgĂĽrdar och Rya golfklubb innan de kĂśpte RamlĂśsa Wärdshus. RestaurangmiljĂśn har alltid varit som ett andra hem fĂśr Tina. Efter skolan och pĂĽ loven hängde hon pĂĽ Wärdshuset; hjälpte till i disken, lärde sig servera och bära tallrikar, rullade kĂśttbullar medan hon ändĂĽ stod och pratade med pappa i kĂśket â&#x20AC;Ś â&#x20AC;&#x201C; Mina fĂśräldrar jobbade jämt, restaurangen var deras liv och blev ju vĂĽrt ocksĂĽ. Farmor och farfar, som bodde i huset mittemot, passade oss ofta. När farmor hade lagt mig och min bror pĂĽ kvällarna ringde vi alltid bort till mamma och pappa och ett par minuter senare kom de in som tvĂĽ levande smĂśrgĂĽsbord fĂśr att säga god natt. Men att Tina valde restauranglinjen pĂĽ gymnasiet berodde snarare pĂĽ att hon var skoltrĂśtt än ett brinnande matintresse. â&#x20AC;&#x201C; Egentligen var det bara servering och kokeriet som jag tyckte var kul, resten skolkade jag frĂĽn. Jag satt mest pĂĽ en kinarestaurang pĂĽ sĂśder i Helsingborg pĂĽ dagarna och ĂĽt friterad spätta med remouladsĂĽs. Efter gymnasiet fick hon arbete pĂĽ restaurang Jan Hurtigkarl & Co i HelsingĂśr, sedan pĂĽ Grand Hotell i MĂślle, Petri Pumpa i Lund och Kattegatt Gastronomi och Logi i Torekov. Efter att hon deltagit i tävlingen Ă&#x2026;rets Kock ĂĽr 2000 tog karriären fart rejält, fĂśrst med inslag i Nyhetsmorgon i TV4 och sedan med egna program i SVT, bĂścker och utmärkelser. Trots alla framgĂĽngar framstĂĽr hon som väldigt naturlig och jordnära. â&#x20AC;&#x201C; Jag tar nog det mesta med ro. Jag tycker att jag känner mig själv bra. Och framfĂśrallt har jag distans till det jag gĂśr, det ärfaktiskt bara ett jobb. Ett väldigt roligt sĂĽdant, sĂĽklart! Efter en intensiv hĂśst väntar nu en efterlängtad ledighet. Julen spenderas hemma i RamlĂśsa och nyĂĽr uppe i Vemdalen, där hon ĂĽker mycket telemark. Men innan skidorna ĂĽker pĂĽ ska granen bort. Tina bĂśrjar alltid fira tidigt â&#x20AC;&#x201C; granen bärs in redan i slutet av november men ĂĽker ĂĽ andra sidan obĂśnhĂśrligt ut den 26 december. â&#x20AC;&#x201C; DĂĽ är julen slut fĂśr oss. Den stĂĽr närmast balkongdĂśrren fĂśr att kunna slängas ut med fot och allt!

Tre snabba: Om du skulle vara nĂĽgot annat än kock ...? â&#x20AC;&#x201C; DĂĽ skulle jag vilja bli polis. Jag har alltid gillat alla typer av blĂĽljus och tycker om när det är lite grabbigt. Jag sĂśkte faktiskt in till lumpen efter gymnasiet. Fast jag hade garanterat varit alldeles fĂśr snäll. Jag skulle nog lägga armen om brottslingarna och säga: â&#x20AC;&#x2122;Hur tänkte du där?â&#x20AC;&#x2122; Julia pĂĽ sidan 10 har dig som sin stora idol och vill bli tvkock. Har du nĂĽgot tips till henne? â&#x20AC;&#x201C; Hej Julia! Vad kul. Ja, som tv-kock det är viktigt att kunna prata och laga mat samtidigt, men det är inte alltid sĂĽ lätt. Det enda som gäller är att Ăśva, Ăśva, Ăśva. Vad Ăśnskar du dig i julklapp? â&#x20AC;&#x201C; Ingenting. Jo, fĂśrresten, jag vill verkligen bĂśrja med längdĂĽkning, sĂĽ jag Ăśnskar mig längdĂĽkningsskidor. Om det är nĂĽgon där ute som rĂĽkar ha ett par extra i garaget sĂĽ har jag storlek 38 i skor!

Den Mystiska

Profilen Ă&#x201E;r personen vi sĂśker svensk eller utländsk, man eller kvinna, nutida eller historisk? Det enda vi kan säga är att den är känd och betydelsefull pĂĽ ett eller annat sätt. LĂśs gĂĽtan och tävla om trisslotter â&#x20AC;&#x201C; eller sĂĽ fĂĽr du lĂśsningen i nästa veckas SĂśndag. TEXT ANDERS PALM VĂĽr Profil fick ett klart besked: â&#x20AC;?Duglig till krigstjänstâ&#x20AC;?. Han tilldelades kavalleriet. Det är ett offensivt vapenslag som ofta ägnar sig ĂĽt spaning och andra riskabla uppdrag bakom fiendens linjer. VĂĽr Profil hette Agne. Han hamnade aldrig till den beridna styrkan. I stället fick han en tjänst som expeditionsbiträde pĂĽ K2 i Stockholm. Efter bara en kort tid pĂĽ K2 Stockholm blev Agne fĂśrflyttad till Uppsala. Där fick han en helt ny uppgift. Han blev handledare och â&#x20AC;?tutorâ&#x20AC;? ĂĽt prins GustavAdolf, Sveriges blivande tronfĂśljare. VĂĽr Profil fick med andra ord uppleva en mycket speciell och annorlunda form av värnplikttjänstgĂśring. Agnes pappa var landshĂśvding i Uppsala. Tidigare hade han ocksĂĽ varit statsminister i Sverige. DärfĂśr var det inte sĂĽ konstigt att Agne och hans familj hade goda relationer till hovet. Agne ansĂĽgs mycket skĂśtsam och passade säkert bra som handledare ĂĽt Gustav Adolf. Han hade ocksĂĽ en del kontakter med prins Sigvard underden tid dĂĽ denne studerade i Uppsala. VĂĽr Profil fick chansen att skaffa sig en gedigen utbildning. Han var mycket begĂĽvad. Studierna gick som pĂĽ räls. Agne studerade romanska sprĂĽk, filosofi och nationalekonomi. Alla provoch examina avverkades som lĂĽga hinder. PĂĽ fritiden kopplade han gärna av med att vandra i fjällen. Ă&#x2026;r 1933 doktorerade vĂĽr Profil i ekonomi vid Stockholms hĂśgskola. Sedan bĂśrjade han arbeta. Agne gjorde en raketkarriär. Efterbara en kort tid blevhan

statssekreterare i finansdepartementet. Sedan blev han ordfĂśrande i Riksbanken. 1949-1951 var han kabinettssekreterare i utrikesdepartementet. Till slut hamnade han i regeringen som konsultativt statsrĂĽd. PĂĽ vĂĽren 1953 fick vĂĽr Profil ett nytt jobb. DĂĽ utnämndes han till en mycket hĂśg post i en stor organisation. NĂĽgon har betecknat det nya jobbet som â&#x20AC;?världens omĂśjligaste arbeteâ&#x20AC;?. Utnämningen hade fĂśregĂĽtts av en maktkamp som varat i flera mĂĽnader. Till slut enades man om vĂĽr Profils namn. Han utsĂĽgs med rĂśstsiffrorna 10 â&#x20AC;&#x201C; 0. Tio delegater rĂśstade fĂśr Agnes kandidatur medan en delegat lade ner sin rĂśst. Beskedet kom mycket Ăśverraskande. Agne var inte ens tillfrĂĽgad! Kanske hade man avstĂĽtt frĂĽn att ta kontakt med honom av rädsla fĂśr att han skulle tacka nej. Den svenska regeringen hade inte heller gjort nĂĽgonting fĂśr att fĂĽ honom vald. Agne vägrade fĂśrst att tro pĂĽ de telegram som rasslade in. Men de visade sig vara sanna. Hela världen satte sitt hopp till honom. Ett sĂĽ stort fĂśrtroende kunde han inte svika. Han blev helt enkelt tvungen att tacka ja.

Ă&#x2026;ret därpĂĽ fick vĂĽr Profil

ett uppdrag till. Dü blev han invald i den Svenska Akademien. Det skedde ocksü mycket Üverraskande. Till rüga pü allt fickAgne efterträda sin far och ärva hans akademistol. Det blev ingen lätt uppgift fÜr honom att hylla sin egen pappa i det obligatoriska minnestalet. Valet fick en del kritik. Münga menade att vürProfil bara valdes in i Akade-

mien därfÜr att han blivit internationellt känd och inte pü nügra egna kvalifikationer. Men Agne var en stor kulturvän. Och han var mycket intresserad av litteratur. Dessutom präglades han av hederlighet, människokärlek och stark känsla fÜr vad som var rätt och riktigt. Och det kan väl inte direkt anses vara nügra düliga egenskaper fÜr en akademiledamot. Agne fick ett tragiskt slut. SÜndagen den 17 september 1961 gav sig han sig ut pü en mycket lüng resa. Den startade frün en stad som hette Leopoldville i Kongo. Mület var Ndola i düvarande Nordrhodesia. Där skulle han sammanträffa med en man som hette Moise Tshombe. Resan var mycket riskabel. Planet var inte i bästa skick. Det hade utsatts fÜr beskjutning och blivit reparerat bara en kort tid fÜre starten. Piloterna var trÜtta. Flygsträckan var 2 800 km

Vem var han?

LĂ&#x2013;SNING HELGKRYSSET NR 50 1<&.(/ 25'

67$5. 2&+ 60,',*

6 % ( 6 . $ 0

+$/7 b5%5$ 3c 6(5,(5

.g36 2)7$, %/2&. )250

b5(1 752 9$5(1 +g*7 %(/b*(1 .g*g5$ 67$7,21 9b5'(6b1.$1'( (*(16.$3

/ 2 b 6 . 7 & + ( 7

)g/-(5 63c5

%b5 *b51$ .1877( %2.

5$)) ,1(5$'

$ 7 / ( 7 , 6 . ),17 )g59b59 +,11$

, 5 , 6

*g5$ 6b//6.$3

'5,9(5 0<&.(7

5,11(5 g67(587

5(3$6 0(' )/,7

'-85/,.

3 $ 2 6 b5 %b775( )g5',*

205c'( )g5 6(59(5

6 2 3 3 * $ 5 ( ( 1 2 / 6 . 5 6 / 7 g 7 $ / 2 9 . $ 3 1 1 3 $ b ' & 8 . 2 5 7 ( / ( % b 5 5 . ( 5 g 7 $ ' $ 7 $

%(+$1'/$6 0$13c g16.$6 620/,*7

Â&#x2039; 25'60('-$1

Â&#x2039; %XOOV 9$7,.$1 67$7(1

+$5 $520 $7,6.7 5,6

5('6.$3 ),116 9,'(1 %526b1'(

7,//67c1' +$52)7$ %5b1'$ .$17(5

(77 g9(567$ /$*(5

b561g 79b77$'( -($16

)257 )$5$1'( 9$5$1'(

67,*$ 3c

+$5 3/$76, 3$/$76

)g5 b1'5$5 /$1' 6.$3(7

6$77 1('

856b.7$

b5%/c

.$1 %2;$5( +$

*g5 0$1 3c(1 0$77$

) b ' ( 5 9 , . 7

g 3(50 $1(17

1

()7(5 /,.1$6 0,/-g, /867,*

% 5 2 7 7 $ 6

%,7(5

1 $ 5 (

5 2 , $ 1 * ) ' b ( . 1 /<0/$5

),1 (*(1 6.$3

,17( 027,9 (5$'

63(1' (5$6 '(73c

. 6 $ 7 9 % 5 8 $ ( 5 5 $ 5 , 1 c 2 1 ' 1 . g 5 ' ( ' ( / 0 , . 2 * / b 1 $ . 7 2 0 7 ( $ 5 9 , 3 , 1 1 * c * 7$56,* .$1-8 )5$0 .$.251$ )g*$ 9$5$ *5$&,g67 9b;(/1 7$20

6(6 5817 75( .52125

+$5 6b//$1 $50

027 .b51$1

(77 6c'$17 )g567c6 .$16.( ,17( )g5$ 7,// b5 6,* 81*()b5 (1+$/9.233

385

g331$7 /,7( 9(5. 6$07

(1 $1'5$ &+$16 ),116 2)7$, 67250 (16 63c5

Den Mystiska Profilen LĂśsningen ska vara oss tillhanda senast onsdag i nästa vecka. Skicka till SkĂĽnskan SĂśndag, Box 165, 201 21 MalmĂś. Märk kuvertet â&#x20AC;?Profilenâ&#x20AC;?. Den fĂśrst Ăśppnade rätta lĂśsningen fĂĽr tvĂĽ trisslotter och de fĂśljande tvĂĽ vardera en trisslott. Rätt lĂśsning och vinnare presenteras nästa sĂśndag.

lüng. Eftersom man startade sent pü eftermiddagen fick man flyga i mÜrker. Färden tog ütta timmar. Kort efter midnatt den 18 september nüdde Agnes plan fram till Ndola. Det bÜrjade gü ner fÜr landning. PlÜtsligt flammade ett stort rÜtt ljussken upp i mÜrkret. Agne kom aldrig fram till Ndola. Hans plan stÜrtade i djungeln bara 15 km bort frün flygplatsen. Vür Profil är den ende av FN:s alla generalsekreterare som omkommit i tjänsten. Ingen vet hur olyckan gicktill. En teori äratt ett litet attackplan lyckades fälla en bomb som träffade vür Profils plan strax innan det skulle landa. 16 personer omkom i kraschen. Vür Profil fÜrsÜkte skapa fred i världen. Det har alltid varit en nästan omÜjlig uppgift. Han stupade pü sin post under ett numera nästan helt bortglÜmt krig djupt innei centrala Afrika.

)c50$1 6b//$1 .g5$3c

6(5 5g77 9b/',*7 5g5/,*

+856.$ '8+$ '(7 "

+c// 1,1*

$ 7 7 , 7 < '

2 75b))$ 3-b6

7 , 1 *

+c//6(,7<67+(7 5g5 6<67(0

9 $

VINNARE TvĂĽ trisslotter till: j En trisslott till: G

Namn.................................................................................................. Adress................................................................................................ .............................................................................................................. Svar.....................................................................................................

VINNARE MYSTISKA PROFILEN V 50 Rätt svar: Kristian IV av Danmark Tvü trisslotter till: B.En trisslott till: P-

9 7 $ ( 1

,1.g5' %/c6(5 0c1*$ 3c

9$5,7%$.20 )/g7(7

8 0 ( ) 7 5 $ ( 7 ' 6 ( $ 7 9 7 7 $ $ / c ( ' 7 $

'(7%g5 0$19b/ 6/87$

+$5 0,1'5( $5($

(-'(5 +21$


Arbetsprover journalist Charlotte Pehrson