Issuu on Google+

F ö r s l ag t i ll b u dg e t f ö r Vä s tr a G ö t a l an d s re g i on e n 2 01 3

EN REGION MED FOKUS PÅ HÄLSA OCH INNOVATION


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

1. EN REGION MED FOKUS PÅ HÄLSA OCH INNOVATION Västra Götalandsregionen fattar beslut om budget i juni månad varje år - vid samma tid som massor av ungdomar går på sommarlov. Luften fylls av tonerna från "sjung om studentens lyckliga dar" och vi påminns om att politik ytterst handlar om att säkra en bättre framtid för våra unga. JOBBEN

BLIR FLER OCH

SKATTEINTÄKTERNA ÖKAR

En bättre framtid kan skapas om vi anstränger oss tillsammans. De senaste åren har de som bor i Västra Götaland ansträngt sig mer än någonsin. Hela 800 000 människor går till jobbet varje dag. Det innebär 45 000 nya jobb på två år. Arbetslösheten sjunker lika snabbt bland de unga som bland äldre. Med fler i jobb fortsätter skatteintäkterna att öka så att vi bättre kan finansiera sjukvården och investera i exempelvis nya bussar, spårvagnar och tåg. Västra Götalandsregionen har möjlighet att fördela mer än 40 miljarder kronor för 2013 till viktiga verksamheter. EN ATTRAKTIV REGION SOM UPPMUNTRAR KREATIVITET För att varaktigt skapa en bättre framtid för våra unga krävs att Västra Götalandsregionen har stora intäkter genom att så många som möjligt har jobb. För att företag och industrier ska vilja satsa här ska vi vara en attraktiv region som uppmuntrar kreativitet och nytänkande. De företag som är verksamma i Västsverige ska känna att vår region ständigt är på tårna. Vi ska vara en produktiv region så att omvärlden anser att det lönar sig att satsa här. Västra Götaland ska behålla och utveckla sin ställning som Europaledande inom exempelvis Life Science. Vi ska fortsatt vara bland de tjugo bästa regionerna i världen när det gäller andelen forsknings- och utvecklingsresurser per invånare.

Sida 2


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

UTVECKLA STYRKORNA För att matcha näringslivet här och för att ge våra ungdomar en bra framtid krävs satsningar på utbildning. Regionen, kommunerna och företagen ska samarbeta mer med lärosäten och övriga utbildningsanordnare så att vi lotsar våra unga till de yrken där det finns gott om jobb. För att klara den globala konkurrensen ska varje region i Europa ägna sig åt de yrken, de jobb och de sektorer som man är bäst på, så kallad smart specialisering. Smart specialisering är ett sätt att både ta tillvara de styrkor som finns i det redan etablerade näringslivet och ge våra ungdomar en bra framtid. Låt oss hjälpas åt för att lyckas! STORSTADEN SKA VÄXA, DÅ VÄXER REGIONEN. Till skillnad från många andra storstadsregioner är Västra Götaland ganska glest befolkad. Göteborgsregionen är inte tillräckligt tät som storstad. En väl fungerande storstadsregion behöver uppåt två miljoner invånare för att kunna säkra kompetens och därmed jobben. När alltför många har alltför långa reseavstånd från stadskärnan ökar risken för att attraktiviteten minskar. För att Västra Götaland snabbt ska bli en attraktiv storstadsregion krävs bättre infrastruktur och bekvämare kollektivtrafik så att människor som bor i Västra Götaland kommer "närmare" storstaden samtidigt som fler får nära till lugna boendemiljöer nära naturen. Fler måste kunna pendla smidigt mellan bostaden och de stora arbetsplatserna. Då får fler närmare till jobbet och ännu fler kan trivas i vår region. Det ökar också möjligheterna för att ännu fler vill flytta hit. Västra Götaland ska vara en attraktiv, kreativ och produktiv region. Dessutom ska vi visa solidaritet med dem som vill komma hit. Det ökar möjligheten för en positiv framtid för våra ungdomar! Kristina Jonäng Gruppledare (c) Ledamot av regionstyrelsen

Sida 3


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD - EN REGION MED FOKUS PÅ HÄLSA OCH INNOVATION Jobben blir fler och skatteintäkterna ökar En attraktiv region som uppmuntrar kreativitet Utveckla styrkorna Storstaden ska växa, då växer regionen 2. EN REGION FÖR EN BÄTTRE VARDAG Vi möter regionens verksamheter En produktiv, attraktiv och kreativ region Satsningar i budgeten Bekvämare bussar och tåg Värdigt bemötande och serviceanda i vården Vem ska vård dig? Du väljer själv Du som blir akut sjuk har inte tid att vänta Jobb ger hälsa 3. EN EFFEKTIV VERKSAMHET VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD Fortsätt utveckla arbetet med God Vård Förbättra vårdprocesserna Fler aktörer Ökad specialisering och förbättrad närsjukvård Sahlgrenska – ett sjukhus i världsklass BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN Ambulans inom 20 minuter Samarbete med andra Fler direktinläggningar Inför barnakuter Bättre sjukvårdsrådgivning SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN Vårdval – vårda reformen Bättre tillgänglighet och fungerande vårdkedjor Inför mobil röntgen mm Fler ungdomsmottagningar, bättre rehabilitering mm Utveckla lokalsjukhusen SPECIALIST – HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT Fortsatt fokus på att korta väntetiderna Dags för vårdval 2.0 inom specialistvården Inskränk inte valfrihetsvården Fler valmöjligheter kortar köerna Låt patienterna välja inom rehabiliteringen En mer modern psykiatri Förbättra missbruksvården LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA Individens och sjukvårdens ansvar Med fokus på barn och unga Inför livsstilsundersökningar och stöd till egenvård Prioritera dem med de största tandvårdsbehoven Sänk folktandvårdens priser Funktionsnedsättning och hjälpmedel FÖRBERED VÄSTSVERIGE FÖR EN NY FRAMGÅNGSVÅG FEM KLUSTER SÄTTER VÄSTSVERIGE PÅ KARTAN SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIK, INFRA OCH KOMPETENS Satsa på bredband, fler cykelbanor och nya bränslen Ta tillvara mångfald och satsa på social ekonomi Lärosäten och teknikparker – motorer för tillväxt ETT AKTIVT MILJÖARBETE ETT KULTURLIV FÖR FLER JOBB OCH BÄTTRE LIVSKVALITET 4. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE I framkant för bättre kompetensförsörjning Fler karriärmöjligheter Fokus på lönefrågor Premiera duktiga chefer 5. EN MODERN SERVICEORGANISATION IT-system som redskap i vården Mångfald på menyn och effektiv distribution Närvaro i hela regionen 6. EKONOMISKT PERSPEKTIV A. 5 VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER B. CENTERPARTIETS 15 ÖVERVÄGANDEN TABELLVERK

Sida 4

2 2 2 3 3 5 5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 9 9 9 10 10 11 11 11 12 12 13 13 14 14 14 14 15 16 16 16 16 17 17 17 18 19 20 21 22 22 23 24 26 26 26 27 27 28 28 28 29 30 30 31 37


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

2. EN REGION FÖR EN BÄTTRE VARDAG Vi som bor och lever i Västra Götaland är lyckligt lottade. Här finns tillgång till fin natur och lugna oaser parallellt med världsledande forskning och ett pulserande näringsliv. Vi behöver ta tillvara dessa tillgångar så att fler vill flytta hit, jobba här, studera och forska här, starta företag här, vara aktiva i föreningslivet här eller på annat sätt bidra till ökad livskvalitet för fler människor. Västra Götaland är en internationellt konkurrenskraftig region med fordons- och tillverkningsindustrin, en kemiindustri som håller på att moderniseras och en läkemedelsindustri som bestämt sig för att vara på världskartan. Västra Götaland ska vara världsledande på den täta stadens dynamik och forskningsintensitet samtidigt som vi erbjuder en närhet till de naturnära oaser som sätter hälsan i fokus.

VI

MÖTER REGIONENS VERKSAMHETER

Du och jag möter Västra Götalandsregionen som anhöriga eller patienter i sjukvården, vid besök hos tandläkaren, som resenär i kollektivtrafiken, vid aktiviteter i kulturlivet eller som vanlig skattebetalare. Västra Götalandsregionen har även ansvar för mer långsiktiga beslut, till exempel satsningar på vägar och järnvägar och förbättringar i kollektivtrafiken. Regionen fattar beslut om utvecklingsmedel för ett hållbart näringsliv samt forskningsresurser till sjukvården. Med kloka beslut kan vår region blir ännu bättre att bo och leva i.

PRODUKTIV,

ATTRAKTIV, KREATIV REGION

Det ska vara attraktivt att flytta till vår region. Kreativitet ska uppmuntras och Västra Götaland ska kännetecknas av stark produktivitet. Vi ska visa solidaritet med omvärlden och med dem som flyttar hit. Nya impulser utifrån avgör vår styrka. Vi ska binda ihop olika styrkor för att uppnå en helhet i ett dynamiskt Västra Götaland. För att människor ska lockas att bo och jobba här ska det vara smidigt att resa kollektivt och det ska finnas ett rikt kulturliv. Den läkemedelsindustri som finns här ska tydligt kopplas ihop med sjukvården så att Västsverige som helhet kan behålla och utveckla en Europaledande roll inom Life Science. Innovationer i vården är ett av våra viktigaste utvecklingsområden. Hälsa ska stå i fokus i ett dynamiskt Västra Götaland.

SATSNINGAR

I BUDGETEN

Tillväxten i ekonomin är mycket god. I år ökar skatteintäkterna med 1.500 miljoner kronor jämför med förra årets prognos. I vårt budgetförslag prioriterar vi områdena kollektivtrafik, närsjukvård och akutsjukvården. Vi föreslår särskilda reformer för att ge patienter ökade möjligheter att bestämma själv, för ett värdigt bemötande samt kraftsamling för livsstil och hälsa. Detta gör vi utan att höja skatten.

BEKVÄMARE

BUSSAR OCH TÅG

Allt fler tar tåget eller bussen till jobbet eller skolan. Pendlare ska kunna resa bekvämt och säkert till jobb eller skola. Vi vill se nya snabbussar och pen-

Sida 5


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

deltågslinjer för dem som har långt till jobb och studier. Öka turtätheten på bussar och tåg, särskilt mellan orter med stor arbetspendling. Biljettsystemet måste bli enkelt. Regionen ska prioritera hög kvalitet framför lågt pris.

VÄRDIGT

BEMÖTANDE OCH SERVICEANDA I VÅRDEN

Den som vänder sig till vården ska bli mottagen med öppna armar. Som patient ska man aldrig behöva bli slussad mellan olika instanser. Antalet hembesök av sjuksköterskor och läkare ska öka. Patienter och anhöriga ska inbjudas att medverka aktivt i all vårdplanering, det skapar förtroende för vården. När den nära vården fungerar smidigt minskar väntetiderna och skapar resurser för den som behöver vård på sjukhus. Låt de mindre sjukhusen utformas utifrån lokala behov där olika vårdgivare kan samverka för att korta köer och öka närheten till olika specialister.

VEM

SKA VÅRDA DIG?

DU

VÄLJER SJÄLV

Självbestämmande och valfrihet ska genomsyra all vård. Vårdsektorn behöver fler aktörer och nya entreprenörer. Det ger nya lösningar, fler idéer och moderna sätt att möta patienten - och inte minst ger det fler företag och fler jobb. Patientens rätt att välja vårdgivare ska gälla inom primärvård men också specialistsjukvård och högspecialiserad. Vårdval behövs på fler områden ex. mödravård, för hjälpmedel, öppenvårdsgynekologi, öppenvårdpsykiatri, rehabilitering, sjukgymnastik och specialistsjukvård. Regionen kan genom fler vårdval förbättra den enskildes valfrihet.

DU

SOM BLIR AKUT SJUK HAR INTE TID ATT VÄNTA!

Ambulanssjukvårdarna är ofta de som först möter den akut sjuka patienten. Specialistutbildade akutsjuksköterskor ska få befogenheter att på plats göra medicinska bedömningar och ta beslut om vårdinsats. Dagens teknik innebär att sådana beslut kan göras med allt högre patientsäkerhet. Då får vi ett snabbare omhändertagande och mindre lidande för patienten. Ambulanssjukvården ska vara likvärdig för invånarna, oavsett var de bor i regionen. De mål som sätts upp för högsta insatstid ska vara desamma i alla kommuner.

JOBB

GER HÄLSA

Delaktighet och inflytande över sina egna livsvillkor är grundläggande för en god hälsa. Faktorer som levnadsvanor, utbildningsnivå och uppväxtvillkor är andra faktorer som påverkar hälsan. Ett jobb är den enskilt viktigaste faktorn för att påverka hälsa i positiv riktning. Därför är regionens satsningar på jobb och företagande oerhört viktigt för att påverka befolkningens hälsa på sikt. Lugna oaser, grön rehabilitering, bra kommunikationer både för arbete och fritid ingår i det samhällsbygge är andra viktiga faktorer som ger bättre hälsa hos människor. Politiska beslut kan därmed medverka till att ge människor möjlighet att påverka sin hälsa och livsstil. Samhället ska byggas för enkel vardagsmotion. Säkra cykelbanor och ytor för spontanaktiviteter, uppmuntran till idrott i skolan är ett ansvar som vilar tungt på kommunerna.

Sida 6


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

STRATEGISKA MÅL • En grönare och mer innovativ region •

Västra Götaland ska ha Sveriges bästa sjukvård

3. EN EFFEKTIV VERKSAMHET I avsnittet finns förslag till beslut riktade till verksamheten. Förslag som förbättrar hälso- och sjukvården och som stimulera en positiv utveckling i Västra Götaland.

VÄSTRA GÖTALAND SJUKVÅRD.

SKA HA

SVERIGES

BÄSTA

Vården ska vara behovsprövad, solidariskt finansierad, finnas tillgänglig för alla som behöver den och hålla hög kvalitet. Regionens uppgift är att garantera att människor får den vård de är i behov av. Människors rätt till vård ska inte avgöras av bostadsort eller inkomst. Människor har samtidigt ett eget ansvar för sin livsstil och för att främja sin hälsa.

FORTSÄTT

UTVECKLA ARBETET MED

GOD VÅRD

Utgångspunkten för verksamheten inom vården i Västra Götaland ska alltid vara patientens behov. Oavsett om det handlar om bemötande i den akuta situationen, service som öppettider på vårdcentralen eller information som skickas hem. Vården ska vara jämlik. Patienter ska kunna lita på att de får den allra bästa vården, den bästa servicen och det bästa bemötandet. Grunden för att utveckla verksamheten i den riktningen är ledningssystemet om God Vård. Vi avser att fortsätta utveckla arbetet med God Vård.

FÖRBÄTTRA

VÅRDPROCESSERNA

Utmaningarna för hälso- och sjukvården är en åldrande befolkning, den medicintekniska utvecklingen och människors ökande krav på sjukvården. Frågor som behandlas inom projektet Framtidens hälso- och sjukvård. Projektet har bland annat pekat på behovet av att förbättra vårdprocesserna och underlätta invånarnas kontakt med vården. För att nå målet om den bästa sjukvården bör kraft läggas på systematiskt kvalitetsarbete, nya ersättningsmodeller som understödjer kvalitetsutveckling, effektivt resursanvändning och att öka patienternas inflytande i vården. Systemen för vårdinformation måste förbättras och integreras.

FLER

AKTÖRER

För att garantera trygghet, tillgänglighet och kvalitet för alla invånare behöver fler vårdaktörer än regionens egna utförare delta i arbetet. Därför krävs en större öppenhet till samarbete med företag och ideella organisationer inom hälso- och sjukvården.

Sida 7


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

ÖKAD

SPECIALISERING OCH FÖRBÄTTRAD NÄRSJUKVÅRD

Alla sjukhus i regionen ska utvecklas. Lokalsjukhusen kan formas till specialistcentrum med olika mottagningar och utvecklas med en inriktning av närsjukvård för äldre och vårdgallerior med olika aktörer. Det ger levande lokalsjukhus och bättre underlag för service i området. Närsjukvården som drivs i samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhusvården, kan förbättras och primärvårdens läkare bör ha inläggningsrätt till speciella äldrevårdsavdelningar vid lokalsjukhusen. Den snabba utveckling som pågår inom sjukvården både när det gäller nya behandlingsmetoder och läkemedel ställer höga krav på kunskap och ökad specialisering. Det kräver ökat samarbete mellan sjukhusen för att upprätthålla en god kvalitet, hög effektivitet och patientsäkerhet.

SAHLGRENSKA—ETT

SJUKHUS I VÄRLDSKLASS

Sjukhusen i Västra Götaland har olika ansvarsområden och specialiteter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har ansvar för länssjukvården i Göteborgsområden har också regionsjukvård och högspecialiserad vård för hela regionen samt delar av Halland. SU har även ansvaret inom de flesta rikssjukvårdsspecialiteter. Regionen ska agera så att Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan vara ett akademiskt sjukhus i världsklass.

BÄTTRE

VÅRD I AKUTA SKEDEN

Ambulansverksamheten ingår i den prehospitala vården och är akutens förlängda arm ut i regionen. I ett akut läge är det ofta ambulanssjukvårdens kvalitet som avgör om man kan rädda liv. För att nå alla invånare i Västra Götaland krävs en decentraliserad och högkvalitativ ambulansorganisation som snabbt kan vara på plats och ta hand om de sjuka eller olycksdrabbade. Ambitionen bör höjas för att fler invånare ska nås av ambulansen inom rimlig tid.

AMBULANS

INOM

20

MINUTER

Vid ett prio 1-larm bör ambulansorganisationen ha en sådan kapacitet att ambulansen kan nå 90 procent av invånarna i en kommun inom 20 minuter. Samtidigt ska den användas effektivt. Många sjuktransporter kan med fördel göras med en så kallad lättvårdsambulans. Kapaciteten ökar för de riktigt akuta fallen och resurserna används därmed effektivare.

SAMARABETE

MED ANDRA

Samarbetet mellan den kommunala hemtjänsten och ambulansorganisationen kan utvecklas. I NU-sjukvårdens område har det slutits ett avtal mellan 1177, ambulansorganisationen, primärvården och den kommunala hemsjukvården om ett samarbete i synnerhet kring de äldre patienterna. Det har inneburit en ökad trygghet för individen samtidigt som patienterna slipper onödiga och ansträngande ambulanstransporter. Arbetssättet bör införas i hela regionen. I vissa delar i regionen samarbetar ambulansen med brandkåren IVPA "I väntan Sida 8


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

på ambulans" för att ytterligare öka tryggheten för människor. Det är ett bra exempel på hur vi nyttjar samhällets resurser på bästa möjliga sätt oavsett organisatorisk tillhörighet. Väntan och genomloppstiderna på akutmottagningarna måste förbättras. För bättre service, bemötande och information till patienterna måste regionens gemensamma rutinerna följas. För att åstadkomma ett bättre flöde på akutmottagningarna krävs att bakomliggande service som sängplatser samt laboratorie- och röntgenverksamheten finns tillgänglig. Regionens sjukhus bör bättre ta tillvara det utvecklingsarbete som nu sker på regionens olika akutmottagningar i syfte att sprida förbättringsarbete mellan sjukhusen. Akutläkarkonceptet är ett arbetssätt som bör användas vid alla akutmottagningar.

FLER

DIREKTINLÄGGNINGAR

Den prehospitala vården är idag en mycket avancerad del av vårdkedjan som tidigt kan bedöma och förbereda behandling. Vid allt fler sjukhus finns numera en ordning att bedömningen görs i ambulansen och patienten förs direkt till vårdavdelning. Till exempel vid en stroke förs patienten till en strokeavdelning som snabbt kan sätta in behandling. Personalen i ambulansen har gjort bedömning och förberedande provtagning. De så kallade direktspåren förkortar ledtiden, patienten kommer snabbare till den mest avancerade behandlingen. Förutsättningar att rädda patientens liv och ge den ett liv med högre livskvalitet ökar därmed. Dessutom minskar trycket på akutmottagningarna. Ordningen är ett bra exempel på hur en effektiv sjukvård ger högre kvalitet för patienterna. "Direktspår" tillämpas vid några av regionens sjukhus och bör bli standard för vid alla regionens sjukhus. Samtidigt bör arbetet med mer långsiktiga åtgärder för att använda vårdplatserna så effektivt som möjligt intensifieras.

INFÖR

BARNAKUTER

För att barn och föräldrar ska känna trygghet ska det finns särskilda barnakuter vid alla de större akutsjukhusen. Det bör också organiseras en särskild barnlinje inom Sjukvårdsrådgivningen som täcker hela Västra Götaland.

BÄTTRE

SJUKVÅRDSRÅDGIVNING

Sjukvårdsrådgivningen måste fungera bättre, människor som ringer dit ska inte behöva sitta i långa telefonköer. Vi föreslår att man samlar dagens fyra rådgivningar i en gemensam ledningsorganisation och integrera alla delar av 1177-konceptet i den nya organisationen. Regionen bör öka möjligheten att växeltjänstgöra som rådgivningssköterska och som sjuksköterska i vården för ökad kompetensutveckling.

PRIORITERAT •

MÅL

Alla människor ska känna trygghet i att snabbt kunna få vård

REGIONFULLMÄKTIGE •

SKA GE

REGIONSTYRELSEN

I UPPDRAG

att vidareutveckla ambulanssjukvården så att 90 procent av invånarna i varje kommun nås inom 20 minuter vid ett prio 1 larm, Sida 9


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

att utveckla en organisation med lättambulanser för transporter av patienter mellan sjukhusen,

att intensifiera arbetet med att utveckla akutläkarkonceptet för att få fler läkare som har akutmottagningen som sin ordinarie arbetsplats,

att inrätta extra, tillfälliga avdelningar som kan öppnas upp och användas vid tillfälliga överbeläggningar,

att utveckla samarbetet mellan ambulans, 1177 och kommunala hemsjukvården i hela regionen.

SATSA

PÅ NÄRSJUKVÅRDEN

Närsjukvården ska utvecklas. Invånarna ska kunna få den ofta förekommande hälso- och sjukvården och sociala omvårdnaden i närheten av där man bor eller vistas. Närsjukvårdens uppdrag omfattar hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserade, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. Basen i närsjukvården utgörs av sjukvården vid vårdcentralerna samt jourcentralerna och sjukvården i kommunerna. Delar av öppna specialistmottagningar så som allmän invärtesmedicin, diabetesvård, hjärtsjukvård och lungsjukvård etcetera kan med fördel också tillhöra närsjukvården. Närsjukvården kräver inte det fullt utrustade sjukhuset resurser men kan skapa en lokalt fungerande första linjens sjukvård som kan minska behovet att besöka det stora sjukhuset.

VÅRDVAL -

VÅRDA REFORMEN

En bärande del i närsjukvården är primärvården. Det är till vårdcentralen som de allra flesta patienter vänder sig för att vanliga sjukdomar och krämpor. Öppethållande och tillgången till olika kompetenser är avgörande för att erbjuda patienterna en god vård med hög kvalitet. Personalen vid vårdcentralerna har både kunskap och ansvar i att förebygga sjukdom och behandla de vanligast förekommande sjukdomarna. En väl fungerande primärvård, är navet i närsjukvården. Därför är det viktigt att vårda Västra Götalandregionens vårdvalsreform, VGPV som startade i oktober 2009. Den största delen av primärvården sker inom ramen för vårdvalet. Reformen har varit en stor framgång. Många nya vårdcentraler har tillkommit, människor kan nu visa sitt missnöje eller uppskattning för vården genom ett aktivt val. Reformen har också gjort vården rättvisare och gett bättre möjlighet till kontinuitet eftersom kraven och ersättningarna är lika. Vårdcentralerna behandlas också lika oavsett om de är privat eller offentligt drivna. Tillgängligheten har kraftigt förbättrats och patienter upplever att det fått ett bättre bemötande och en större delaktighet i vården. Långsiktiga spelregler är av stor betydelse för att vårdgivarna ska utveckla verksamheten och ge patienterna bästa kvalitet och kontinuitet.

Sida 10


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

BÄTTRE TILLGÄNGLIGHET

OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR

Patienter, ofta äldre, med stora vårdbehov och flera olika sjukdomar/diagnoser är i stort behov av kontinuitet och fungerande vårdkedjor. Det är viktigt att få träffa samma personal som känner hela deras historia och tar ansvar i vårdkedjan. Patienter ska bara behöva ha en kontakt in i vården. Framför allt gäller det för äldre och multisjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov. Arbetet med Aktiv hälsostyrningen är ett bra sätt att ge de mest sjuka ett stöd i kontakten med vården. Det är viktigt att det finns team med flera olika kompetenser för att tillgodose behoven på bästa möjliga sätt. För de patienter som inte besöker vården så ofta och kanske med enklare åkommor, är tillgänglighet och bekväma öppettider ofta det viktigaste. Sjukvården ska möta båda dessa huvudgruppers behov och arbeta utifrån varje individs speciella förutsättningar, behov och önskemål. Mer av vården för äldre kan ske i eller i närheten av bostaden. Mobila team som kan göra akuta hembesök är exempel på hur sjukvården kommer hem till patienten istället för tvärt om.

INFÖR

MOBIL RÖNTGEN MM

Regionen bör utveckla arbete med mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar. Mobil röntgen har prövats i Norge och i Skåne under några år och har visat sig höja kvaliteten i vården, främst för de äldre. I synnerhet i fall med äldre, sköra patienter är ett hembesök att föredra istället för att transporteras till sjukhusen. Ny teknik måste användas i sjukvården. Sms-påminnelser, möjligheter att kommunicera med vården via mejl, möjlighet att boka via nätet mm. Läsplattor med olika applikationer kan bli värdefulla verktyg för att underlätta för patienten. På samma sätt kan tekniken ge nya möjligheter för information och kontakt med vården. Regionen bör verka för att införa ny teknik som underlättar för patienter – oavsett om det handlar om avancerad vård i hemmet eller om det är ett sätt att informera patienter om vårdcentraler och öppettider.

FLER UNGDOMSMOTTAGNINGAR,

BÄTTRE

REHABILITERING

MM

Primärvården har ett förebyggande samt rehabiliterande uppdrag vilka till stora delar finns inom vårdcentralernas uppdrag men som också finns vid andra enheter. Ungdomsmottagningar drivs ofta tillsammans med kommunerna och har ett stort hälsofrämjande uppdrag som bland annat handlar om både sexuell hälsa men också om psykisk hälsa bland unga. Samverkan mellan ungdomsmottagningarna, elevhälsan och vårdcentralen är viktig då tidiga insatser ger betydligt bättre resultat. Sjukgymnastik och arbetsterapi är en annan stor del inom primärvården. För att öka närheten och tillgängligheten till rehabiliterande insatser måste fler vårdaktörer släppas in. Ett vårdval för att stärka makt och inflytande över den som ger vården bör införas snarast.

Sida 11


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN Lokalsjukhusen behöver tydliga och definierade uppdrag. Inom ramen för uppdraget kring framtidens hälso- och sjukvård kommer patienters behov inom de stora diagnosgrupperna att kartläggas. I uppdraget ligger att föreslå vilka av behoven, som med fördel kan mötas vid lokalsjukhusen. Patienterna ska slippa onödiga resor till de stora sjukhusen och vara säkra på att få lika hög kvalitet på hemmaplan. Det ger ökad trygghet och ökar tillgången till vård på nära håll. Lokalsjukhusen är en resurs i samverkan med kommunerna som bör utvecklas för att säkra omhändertagandet av de äldre. Mellanvårdsenheter inom närsjukvården med så kallade primärvårdsinläggningar är en del i arbete för ökad trygghet för de äldre. Det behövs en fördjupad samverkan med den kommunala hälsooch sjukvården för att gemensamt använda våra resurser mer effektivt och ge bättre hjälp till äldre och vårdbehövande patienter. Det bör också övervägas att öppna sjukhusbyggnaderna för annan verksamhet, såsom apotek, fotvård, frisörer, optiker mm för att också ge underlag för restauranger och annan serviceverksamhet.

PRIORITERAT MÅL • Vård som patienter behöver ofta ska finnas nära. REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG • att utveckla system för att patienter enbart ska behöva ha en kontaktperson i vården, •

att utveckla mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdelningar,

att förstärka möjligheterna för de sköraste patienterna att få hembesök av läkare eller sjuksköterska,

att utarbeta en plan för implementering av ny teknik i vården i syfte att underlätta för patienten,

att inrätta vårdplatser dit allmänläkare i primärvården har inläggningsrätt,

att öka kraven på att det ska ske årliga läkemedelsgenomgångar,

utveckla närsjukvårdskonceptet med specialistmottagningar på lokalsjukhusen.

SPECIALIST-

OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I

FRAMKANT Västra Götalandsregionen ska ha den bästa och mest högkvalitativa sjukvården i Sverige. Det ställer krav på ännu högre kvalitet i specialistvården, den högspecialiserade vården och vården med rikssjukvårdsuppdrag. Det krävs

Sida 12


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

arbete med ständiga förbättringar med fokus på att leverera den bästa och mest effektiva sjukvården. Det krävs en ökad följsamhet till vårdprogrammen och mer förebyggande kvalitetsarbete. Regionen ska fokusera på att klara vårdgarantin, kostnadskontroll och kvalitetsstyrning. En stark forskningsmiljö har stor betydelse för att locka kvalificerad arbetskraft, skapa tillväxt och nya innovationer. Det finns inom Västra Götaland god tillgång till hög kompetens och stor kreativitet, inte minst inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med högskolor, universitet, näringsliv och övriga delar av de omgivande samhället ges förutsättningar för nya innovationer, ökad export och ökad tillväxt i regionen. Det finns skillnader i den vård som ges invånarna. Det är inte acceptabelt. Alla invånare har rätt till en god och högkvalitativ sjukvård oberoende av kön, ålder, geografi, etnicitet eller funktionsnedsättning. Sjukvården ska bygga på evidens (vetenskaplig grund). Det är endast genom kunskapsstyrning som vi kan garantera en likvärdig och jämställd vård i hela regionen. Regionen bör inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och vägleda verksamheter som inte följer regionens vårdprogram och riktlinjer. Den specialiserade sjukvården utvecklas hela tiden och operationer som tidigare krävde öppen buk genomförs idag med titthålskirurgi vilket gör att tillfrisknandet är betydligt snabbare. Men det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt. Tyvärr beläggs många vårdplatser av medicinskt färdigbehandlade patienter, patienter som ofta är i behov av den omvårdnad som äldreomsorgen är bäst på att erbjuda. Bättre utskrivnings- och vårdplaneringsrutiner måste införas vid alla regionens sjukhus.

FORTSATT

FOKUS PÅ ATT KORTA VÄNTETIDERNA

Västra Götalandsregionen var bland de första i Vårdsverige att så tydligt fokusera på att minska väntetiderna i vården. Fokuseringen på köreducering måste fortsätta. Det är ett sätt att möta patienterna med respekt samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både kvalitets- och effektivitetsarbetet. I vårdgarantin för mottagning eller behandling ingår inte laboratorie- och röntgenverksamheten. Det gör att väntan för patienten de facto är längre än det som sjukvården mäter för att uppfylla vårdgarantin. En väntan som för patienten är oroande och frustrerande. För att snabba upp processen för patienten bör Västra Götalandsregionen besluta att tiden för provtagning/röntgen samt väntan på analys och svar ska inräknas i tiden för vårdgarantin.

DAGS

FÖR

VÅRDVAL 2.0

INOM SPECIALISTVÅRDEN

Västra Götalandsregionen ska gå vidare och införa vårdval inom vissa delar av specialistvården och till vissa behandlingar. Ett arbete med att utveckla valfriheten för patienten inom specialistvården bör påbörjas under året. Vårdval inom specialistvården för utpekade operationer och behandlingar bör utarbetas. Erfarenhet från andra landsting är att kvalitén ökar samtidigt som kostnaderna minskar och köerna reduceras. Patienten har möjlighet att påverka Sida 13


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

hos vilken utförare som operationen/behandlingen ska utföras. Ett ersättningssystem för vårdprocesser bör utarbetas med inriktning att ge lika ersättning för en vårdprocessen, inklusive eventuell eftervård och reoperationer. Det ökar kvaliteten och kostnaden för insatsen blir tydligare.

INSKRÄNK

INTE VALFRIHETSVÅRDEN

Västra Götalandsregionen har haft en generös inställning till valfrihetsvård för patienten. Inskränkningar av valfriheten för patienter ska förhindras och istället bör olika typer av reformer som förbättrar valfriheten för patienten utvecklas. Det ökar kvaliteten i vården Regionen bör införa valfrihet inom den högspecialiserade vården. Det är i synnerhet viktigt för patienter som går under långvarig behandling, till exempel strålbehandling mot cancer och som bor i gränsområdena. De ska ha möjlighet att välja ett annat sjukhus med högspecialiserad vård utanför regionens gränser. Det ska vara enkelt att få vård i andra europeiska länder. Alla ska ha rätt att söka planerad vård och specialistvård i annat EU-land på samma villkor som gäller i det egna landet, reglerna bör även omfatta Norge. Verksamheten vid Sahlgrenska International Care bör utvecklas för utbyte inom internationell vård.

FLER

VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA

Västra Götalandsregionen bör använda LOV för att få högre grad av tillgänglighet till laboratorie- och röntgenverksamheten. Resurserna bör följa patienten och ges direkt till den aktör som tar provet/bilden och analyserar svaret. Kvalitet kan garanteras enligt en krav- och kvalitetsbok såsom i VG Primärvård samt med täta kvalitetsuppföljningar. Det här bör också göra det möjligt för Västra Götalandsregionens egna vårdcentraler att bestämma vilken aktör de vill anlita för sina patienter.

LÅT

PATIENTER VÄLJA INOM REHABILITERINGEN

Sjukgymnastik är en mycket viktig del inom rehabiliteringsområdet och har stor betydelse i vårdkedjan för att människor ska komma tillbaka efter sin sjukdom/ skada. Därför bör ett vårdval införas, så att kvalitet blir den styrande faktorn. För den enskilde är det viktigt med lika möjligheter till bra och kvalificerad rehabilitering i hela regionen.

EN

MER MODERN PSYKIATRI

Människor som drabbas av psykisk sjukdom är en särskilt utsatt grupp i samhället. Det är därför extra viktigt att vård och behandling fungerar bra och håller en hög kvalitet. Skriftliga vårdplaner ska upprättas för alla patienter. Kvaliteten och tillgängligheten till öppenvårdspsykiatrin måste förbättras och patientens behov måste komma i fokus. Under året vill vi utveckla en krav- och kvalietsbok för öppenvårdpsykiatrin och införa ett vårdval inom området för att bättre möta patienternas behov och för att minska väntetider och förbättra omhändertagandet. Den öppna vården ska förbättras och vara väl integrerad med den slutna vården. Sida 14


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

Ett alternativ kan vara en mellanvårdsform av korttidsboende som är kopplad till psykiatrisk öppenvård eller till ett mobilt team. Det behövs ytterligare satsningar för att säkerställa att de behandlingsmetoder som används är evidensbaserade (metoder som bevisat ger resultat).

FÖRBÄTTRA

MISSBRUKSVÅRDEN

Förslagen om förändringar i beroendevården i Sverige är välkomna. Ambitionen om en mer likvärdig vård med högre kvalitet, bättre tillgänglighet och att människor ska komma tillbaka till ett liv utan droger måste i alla skeden vara det primära i vård och behandling. Den som fastnat i ett missbruk har lika stor rätt som alla andra att få samhällets stöd och hjälp oavsett var man bor och under vilka omständigheter man lever. Missbruksutredningens förslag om att överföra ansvaret för behandling från kommuner till landsting är rätt väg att gå för att förbättra kvaliteten i vården. Många missbrukare har både en beroendeproblematik samtidigt med andra sjukdomar och behöver mycket hjälp av sjukvården, inte sällan av specialistsjukvården. Varje individ som inte får tillräcklig eller adekvat hjälp, är ett stort misslyckande. En vårdgaranti inom míssbruksvården ökar tryggheten att vården finns när patienten är beredd att få behandling.

PRIORITERAT MÅL • Västra Götalandsregionen ska ha nolltolerans mot felbehandlingar. REGIONFULLMÄKTIGE •

REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG att inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och granska verksamheter så att de följer regionens vårdprogram och riktlinjer,

att förbättra utskrivnings-och vårdplaneringsrutiner,

att införa vårdval för laboratorie- och röntgenverksamheten,

att snarast införa vårdval för rehabilitering samt MVC och gynekologi,

att utarbeta förslag som innebär att laboratorium och röntgen omfattas av vårdgarantin,

att utveckla ersättningssystem för vårdprocesser med ett vårdval,

att utarbeta ett förslag om valfrihet inom den högspecialiserade vården,

att föreslå vårdval inom delar av specialistsjukvården,

att öka tillgängligheten till öppenvårdpsykiatrin genom att införa ett vårdval samt

att förhandla och teckna avtal om valfrihetsvård med Norge.

SKA GE

Sida 15


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

LYFT

FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA

INDIVIDENS

OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR

För att skapa större hälsovinster för invånare och patienter krävs mer än att vården framgångsrikt behandlar sjukdomar. Satsningar på hälsofrämjande aktiviteter och sjukdomsförebyggande insatser måste öka för att motivera och stödja människor att hålla sig friska. Alla patienter bör få vägledning av kompetent personal med hög kunskap som ger en faktabaserad vägledning, så att jag som patient kan ta ansvar för både förebyggande och behandlande insatser. I det förebyggande arbetet har hälso- och sjukvården ett stort ansvar att med sin kunskap motivera patienter och anhöriga att ta ansvar för sin hälsa och livsstil.

MED

FOKUS PÅ BARN OCH UNGA

Den självupplevda ohälsan hos barn och unga ligger fortsatt på en för hög nivå, främst hos unga tjejer. För att motverka den psykiska ohälsan krävs tidiga insatser och en god samverkan mellan olika aktörer som BVC, barnomsorgen, skolan, elevhälsan, familjen, föreningsliv, ungdomsmottagningar, vårdcentralen och psykiatrin. Vårdcentraler bör ha beteendeskaplig kompetens för att möta behovet av stöd vid psykisk ohälsa. En lätttillgänglig konsultationsmodell behöver utvecklas innehållande krav på när, hur och var den specialiserade psykiatrin ska finnas tillgänglig för konsultation till primärvården och kommunerna. Familjecentraler är en form av samverkan då det gäller de mindre barnen som visat sig ge bra resultat. Regionen bör sträva efter minst en familjecentral i varje kommun. Satsningar på barn och unga genom att stärka föräldraskapet är en annan viktig framtidsinvestering där regionen är en viktig aktör genom MVC och BVC. Psykisk ohälsa ska mötas tidigt och med evidensbaserade metoder. Våld i nära relationer är en stor ohälsofaktor och att ta fram metoder att förebygga är prioriterat. En god samverkan kräver ofta gemensamma insatser både personellt och ekonomiskt, därför är samarbetet med kommunerna viktigt. Folkhälsokommittén har tillsammans med hälso– och sjukvårdsnämnderna ett särskildt ansvar. En utredning om social investeringsfonder, det vill säga gränsöverskridande satsningar på individer i ett tidigt skede pågår. Folkhälsoarbetet i regionen ska bygga på evidensbaserade metoder.

INFÖR

LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD

Ökad egenvård har flera gynnsamma effekter, bland annat ökad livskvalitet, större självständighet och reducering av smärta, oro och nedstämdhet. Egenvård leder till bättre kontroll av sjukdomssymtomen och minskad frånvaro från arbetet. För hälso- och sjukvården minskar behoven av både öppen och sluten vård och medicinanvändningen kan förbättras. En regional handlingsplan för egenvård bör utarbetas. Regionen jobbar med att få struktur på frågan om hälsokontroller. Inom ramen

Sida 16


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

för VG Primärvård finns ett tydligt uppdrag med hälsobefrämjande arbete. Därtill väntar vi ett förslag om livsstilsundersökningar som ska vara en enklare och billigare genomgång av den egna hälsostatusen. Friska individer ska få möjlighet till en bedömning av den egna hälsostatusen, tillsammans med ett motiverande samtal och råd om hur man kan förbättra sin hälsa. Det är viktigt att regionen fortsätter att utveckla gemensamma riktlinjer för det hälsobefrämjande arbetet, och där är livsstilundersökningar en viktig komponent. Samverkan med föreningslivet och andra aktörer i samhället är viktigt för att påverka goda levnadsvanor både när det gäller psykisk och fysisk hälsa. Arbetet med att motverka fetma måste prioriteras.

PRIORITERA

DEM MED STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN.

Trots att tandhälsan har förbättrats avsevärt de senaste decennierna kvarstår stora skillnader i tandhälsa hos befolkningen. Insatser ska därför göras för att nå dem med de största tandvårdsbehoven. Individualiserad tandvårdspeng är viktigt för att minska skillnaderna i unga år. Information om valfrihet att välja vårdgivare även för barn och unga ger ökade möjligheter för var och en att söka sig till den bästa barntandvårdkliniken, och ger fler av tandvårdens utförare ett ansvar för barns tänder. Unga får vänta på tandreglering för att specialisttandvården har köer. Tillgängligheten ska öka med ett vårdval inom specialisttandvården. Folktandvården har ett ansvar för att det finns minst en klinik i varje kommun. Förebyggande insatser i unga år påverkar munhälsa under hela livet. Det arbetet har gjort att unga vuxna överlag har bra tänder. Unga vet också med sig att sköta sina tänder. Det förebyggande arbetet ska fortsätta, och synnerhet viktigt är att nå barn i tidig ålder och möta de barn och föräldrar som behöver extra stöd. Allt fler äldre har kvar sina egna tänder upp i hög ålder. Det är en ny situation inom äldreomsorgen. Tandhälsan kan påverka matlusten, och den är viktig för kroppens läkningsprocess och motståndskraft. Gruppen äldre med stora tandvårdsbehov ska prioriteras.

SÄNK

FOLKTANDVÅRDENS PRISER

Folktandvården i Västra Götalandsregionen håller avsevärt högre priser än Folktandvården i andra landsting/regioner. Även försäkringskassans jämförelse visar på högre kostnader för patienter i Västra Götaland. Regionfullmäktige beslutar om tandvårdstaxan och inriktningen bör vara att sänka priserna för patienterna till samma nivå som den framförhandlade nationella referensprislistan.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING

OCH HJÄLPMEDEL

Funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär för en person i relation till omgivningen. Det som är gemensamt för gruppen är att det handlar om livslånga funktionsnedsättningar som inte går att bota. Det måste vara självklart att personer med en funktionsnedsättning inte diskrimineras i vården utan bemöts som vilken invånare som helst. Fungerande primärvård liksom tillgången till specialistsjukvård är viktigt för gruppen. Tydliga och uttalade vårdkedjor som garanterar ett effektivt omhändertagande är viktiga för Sida 17


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

en sömlös vård där olika aktörer ingår. För många finns ett stort behov av olika hjälpmedel. För att öka inflytande och valfriheten vid val av hjälpmedel bör en form av vårdval inom hjälpmedel prövas enligt betänkandet " Hjälpmedel .- ökad delaktighet och valfrihet".

PRIORITERAT •

MÅL

Folkhälsoarbetet ska engagera och uppmuntra egenvård och förebyggande insatser.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG • att utarbeta förslag till regional handlingsplan för egenvård, •

att se till att folkhälsoarbetet i regionen bygger på evidensbaserade metoder,

att stärka det förebyggande arbetet mot tobak, alkohol, droger och andra missbruk.

öka tandvården för äldre med mobil hemtandvård och tandhygienister i äldrevården,

att utarbeta en ny prislista för folktandvården där avgifterna sänks till i nivå med övriga regioner och den nationella referensprislistan.

FÖRBERED VÄSTSVERIGE FÖR EN NY FRAMGÅNGSVÅG Västra Götalandsregionen bildades 1999 i syfte att stärka Västsveriges ställning som ledande industri- och arbetsmarknadsregion i Sverige. Här finns en rad globala storföretag som är extremt beroende av omvärlden och som dessutom har en omfattande egen tillverkning. Dessa företag har en mycket hög andel forskningsoch utvecklingsresurser, vilket skapar möjligheter för oss som bor och verkar här. Vi har nära till spännande forskarmiljöer och kreativa företag som skapar jobb och utvecklingsmöjligheter. Det ställer också krav på oss att motivera ungdomar, nyinflyttade med flera att utbilda sig och ta del av möjligheterna med att leva i en dynamisk och omvärldsberoende miljö. Vi ska se till att Västra Götaland har fortsatt hög andel FoU-resurser per invånare så att vår roll som kunskapsbaserad region kan stärkas. Med många stora företag och ett i övrigt livskraftigt näringsliv kan regionen generera många arbetstillfällen. Idag går 800 000 invånare till jobbet varje dag. Dessutom är sysselsättningen lika hög bland yngre och äldre. Västra Götalandsregionen är i grunden en oerhört stark region med förutsättningar för tillväxt och fler jobb. När många har jobb skapas också möjligheter till skatteintäkter som varaktigt kan förstärka vår ledande ställning. Vi kan både rusta för framtiden, genom investeringar i exempelvis kollektivtrafik och dessutom generera tillräckligt med intäkter för att finansiera en god hälso- och sjukvård. Samarbete mellan Sida 18


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

näringslivet och medicinsk expertis genom satsningen på Life Science har visat sig vara en mycket spännande satsning, som ska fortsätta. Utmaningen just nu är att förstärka arbetet med kompetensplattformar, som startades redan 2008 i samband med fordons- och finanskrisen, och där vi ständigt ser ökade behov. I Västra Götaland skedde en rekordstark återhämtning efter finanskrisen 2009 och sedan dess har vi haft en starkare utveckling i många avseenden än övriga Sverige. Nu handlar det om att hålla i det försprånget så att vi varaktigt kan behålla och utveckla det livskraftiga näringslivet i Västra Götaland. Det har gått 13 år sedan regionen bildades på försök och det är två år sedan Västra Götalandsregionen permanentades som företeelse. Det finns anledning att ta nya grepp för att lyfta Västra Götaland mot nya höjder de kommande åren. Visionen om det Goda Livet som varit vägledande i arbetet med regional utveckling hittills behöver moderniseras och uppdateras, gärna i en bred process med näringslivet, akademien och kommunerna. Under 2012 har ett stort antal underlag tagits fram som utgör en bra förberedelse för ett sådant arbete. På nationell nivå och på EU-nivå sker också en del nytänkande som bör tas tillvara för att stärka regionen ytterligare. Under hösten 2012 väntas regeringen lägga fram en forsknings- och innovationsproposition som i sin tur är ett svar på EU:s arbete med nästa stora forskningsprogram Horizon 2020. Det är oerhört angeläget att Västra Götalandregionen både kan delta själv i forskningsprogrammen, samordna insatserna i Västsverige och stötta olika aktörer i regionen som vill ta del av dessa möjligheter. Under 2012 har ett intensivt arbete pågått i regionen för att samordna inspel och aktiviteter så att Västra Götalandregionen ska kunna få ut mesta möjliga från nationell nivå och EU-nivå. Bland annat har regionen drivit på för att genomförandet av innovationspolitiken ska ske samordnat mellan regional och nationell nivå så att de båda nivåerna slipper dubbeljobba. När regionen bygger upp plattformar för innovationsskapande åtgärder måste det arbetet vara redskap för regionen själv och för nationens ambitioner med innovationsskapande insatser.

FEM

KLUSTER SÄTTER

VÄSTSVERIGE

PÅ KARTAN

Parallellt med arbetet inför Horizon 2020 och inspelen inför forskningspropositionen sker nu också förberedelser inför nästa omgång av tillväxtarbetet. Kommuner, företag och region kan åstadkomma mer tillsammans än var för sig. Det är viktigt att förberedelsearbetet är väl förankrat så att potentialen lokalt kan tas tillvara och att vi i nästa steg kan hämta hem EU-medel för att finansiera viktiga satsningar för tillväxt och nya jobb. De styrkor som finns i Västra Götaland inom det marina området, inom kemiföretagen, inom fordonsindustrin, i livsmedelssektorn och inom det medicinska området ska tas tillvara och hållas ihop i omfattande marknadsföringsinsatser för att sätta Västsverige på kartan. Det samarbete som sker inom Life Science ska ha en särställning. Det är ett unikt arbete som har chans att vara internationellt konkurrenskraftigt. Med en globalt verksam läkemedelsindustri och tillgången till en av Europas största universitetssjukhus, Sahlgrenska, har vi inte råd att missa möjligheterna att ta ytterligare kliv

Sida 19


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

i fråga om hälsa och läkemedel. Det finna massor av möjligheter till innovationer och förnyelse inom offentlig sektor, inte minst inom sjukvården, som både förbättrar människors hälsa och skapar nya företag i Västra Götaland. Inom ramen för Life Science-arbetet och Gothia Forum kan detta bli verklighet. Inte minst många kvinnor, som varit och är hänvisade till jobb inom offentlig sektor, kan genom Life Science-arbetet och arbetet i Gothia Forum få möjlighet att omsätta nya idéer till innovationer, kommersialisering och exportframgångar.

PRIORITERADE

MÅL

Västra Götaland ska vara Europaledande och varaktigt tillhöra de tjugo bästa regionerna i världen när det gäller forskningsintensitet per invånare

Västra Götaland ska stadigt öka sin andel forskningsmedel från EU.

REGIONFULLMÄKTIGE

SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I

UPPDRAG

att ntensifiera arbetet med Horizon 2020,

att tillväxtarbetet till de fem utpekade klustren i Västra Götaland och även använda dessa i ett aktivt marknadsföringsarbete.

SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIK, INFRASTRUKTUR OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING För att lyfta Västsverige till högre höjder de närmaste åren krävs insatser för regionförstoring, det vill säga att fler människor i Västra Götaland ska få närmare till fler jobb genom rimliga pendlingstider och utan att behöva flytta. Då får företagen närmare till arbetskraften och kan lättare klara kompetensförsörjningen. Det förutsätter ett expansivt synsätt på infrastruktur och kollektivtrafik. Standarden ska systematiskt höjas i fråga om turtäthet, punktlighet och snabbhet på bussar, tåg och spårvagnar. Fler ska känna att de kan och vill ställa bilen och istället anlita en tillförlitlig kollektivtrafik. Det stärker arbetsmarknaden samtidigt som vi minskar köer, buller och utsläpp från trafiken. Framför allt måste kollektivtrafiken byggas ut mellan de större arbetsplatserna och de större orterna i Västsverige. Det ska vara enkelt att resa mellan exempelvis Skövde och Göteborg, mellan Vänersborg och Trollhättan eller mellan Borås och Göteborg. Bättre trafik i de större stråken ökar också underlaget för landsbygdstrafiken. Det blir möjligt för fler att resa hela resan från till exempel en mindre ort i Dalsland, från en mindre ort i norra Bohuslän eller från Skaraborg och Sjuhäradsområdet. Det är viktigt att de stora satsningar som nu genomförs inom ramen för västsvenska paketet fullföljs och får största möjliga effekt i människors vardag. Det ökar också möjligheterna att gå vidare med nya väg- och järnvägssatsningar de närmaste åren så att ännu fler företag och enskilda kan öka framkompligheten i trafiken. Då kan fler jobb skapas och fler vill och kan flytta till vår region. Det behövs flera strategiska satsningar på väg- och järnvägsinvesteringar de närmaste åren. De viktigaste järnvägssatsningarna framöver är sträckan ÖxneredSida 20


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

Halden så att arbetspendlingen mellan Oslo- Fyrbodalsområdet kan öka. De stora resandevolymerna mellan Göteborg och Borås gör också att nya ansträngningar måste göras för att binda ihop dessa orter och på sikt hela vägen mot Jönköping. Det är också viktigt att Stambanan mellan Göteborg och Skövde kan förstärkas så att både mer gods och fler pendlare kan samsas på rälsen. Vidare är det absolut avgörande för Västsveriges framtid att E20 byggs ut till fyrfältsväg de närmaste åren. Det ökar möjligheterna för såväl det lokala näringslivet i Skaraborg och förbättrar framkomligheten för de stora mängder gods som går från Mellansverige till Göteborgs hamn. Satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur för att förbättra arbetsmarknaden i Västsverige kan bara lyckas om vi samtidigt satsar på kompetensutveckling. Så kallade kompetensplattformar utarbetas just nu i ett samarbete mellan kommunerna, näringslivet, regionen och utbildningsanordnarna. Det arbetet måste intensifieras under 2013 så att Västsverige verkligen kan matcha in sig i en ny framgångsvåg för tillväxt och nya jobb.

SATSA

PÅ BREDBAND, FLER CYKELBANOR OCH NYA BRÄNSLEN

Behoven utanför de stora stråken är mycket stora. Resurserna till förbättrad bärighet, beläggning och underhåll ska öka. De mindre vägnätet är en viktig del i helheten. De tre järnvägbanorna Bohusbanan, Kinnekullebanan och Viskaforsbanan blir allt viktigare i en fungerande infrastruktur och måste förbättras för att klara utökad trafik. Regionen har bidragit till att bredbandsnätet har byggts ut i regionen. Ytterligare åtgärder ska vidtas för att täcka upp de vita fläckar som återstår. För att hela Västra Götaland ska ha möjlighet att utvecklas ska varje bostad ha tillgång till data- och telekommunikation som motsvarar morgondagens krav. Fortsatt utbyggnad av cykelvägar är en viktig del i ett fungerande kommunikationssystem. Cykeln ska vara lika viktig som bilen, båten, tåget, bussen eller flyget för att skapa smidiga logistiklösningar i människors vardag. Aktiva satsningar för att främja miljövänliga och biobaserade bränslen i fordon ska fortsätta i Västra Götaland, till exempel genom satsning på biogas.

PRIORITERADE MÅL • Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska ha hög standard med tät och snabb trafik •

Arbetsmarknadsregionerna ska stärkas och sammanflätas med varandra

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE • kollektivtrafiknämnden i uppdrag att förstärka kollektivtrafiken så att det blir enklare att arbets- och studiependla mellan regionens större orter •

kollektivtrafiknämnden i uppdrag att ansvara för en modern landsbygdstrafik genom matartrafik till de större stråken och genom Sida 21


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

nya trafiklösningar, till exempel anropsstyrd trafik •

Västtrafik i uppdrag att höja självfinansieringsgraden i syfte att höja standarden i kollektivtrafiken.

TA

TILLVARA MÅNGFALD OCH SATSA PÅ SOCIAL EKONOMI

Den etniska mångfalden är en tillväxtfaktor. Ökad arbetskraftsinvandring till Sverige krävs för att klara behovet av arbetskraft. Västra Götaland ska ta tillvara den kompetens och kunskap om olika kulturer som nya svenskar har. Validering är ett viktigt instrument inte minst för nya svenskar att vidimera sina kunskaper. Det behövs ett mer offensivt arbete i Västra Götaland för att ta tillvara arbetet med stödstruktur för validering som genomförts under 2012. Den sociala ekonomin är ett viktigt komplement till privat och offentlig verksamhet. Den bidrar till tillväxt och sysselsättning samt till socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbarhet. Regionen ska fortsätta arbetet med att utveckla formerna för samverkan med den sociala ekonomin och civilsamhället, till exempel genom projekt med idrottsrörelsen, stadsmissionen, kyrkor och fria grupper som kan leda till nya jobb.

PRIORITERAT MÅL • Arbetet med social ekonomi ska leda till nya arbetstillfällen REGIONFULLMÄKTIGE

SKA GE

REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN

I

UPPDRAG ATT

att fullfölja arbetet med stödstruktur för validering

LÄROSÄTEN

OCH TEKNIKPARKER

-

MOTORER FÖR TILLVÄXT

Västsveriges universitet och högskolor är motorer för tillväxt. Resurserna behöver fokuseras till både grundforskning, som kan komma till nytta på långt sikt och tillämpad forskning, som ger resultat på kort sikt. Sådana satsningar ökar möjligheterna att attrahera de internationella företagens (FoU) forskning och utveckling. Ansträngningar behöver göras för att öka antalet kvinnliga forskarstuderande. Det är viktigt att öka forskningen kring nyföretagande och de mindre företagens villkor. Högskolor och universitet behöver stärka samarbetet mellan sig men också med andra regioner och länder för att förbättra den svenska konkurrenskraften. Under 2012 har ett intressant arbete bedrivits för att främja samarbete mellan högskolor och universitet. Teknikparkerna och inkubatorerna kring högskolor och universitet har en särskilt stor betydelse eftersom de utgör viktiga noder (knutpunkter) för tillväxt i form av nyföretagande och innovationer. Regionens sex naturbruksgymnasier och sju folkhögskolor är viktiga verksamheter för allmän kompetenshöjning och ett verktyg för flera samhällsutmaningar, till exempel för att hejda klimatförändringar och ställa om till en mer hållbar utveckling.

Sida 22


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

PRIORITERADE MÅL • Västra Götalandsregionen ska stödja samverkan mellan högskolor och universitet. •

Regionens egna naturbruksgymnasier och folkhögskolor ska spela en tydlig roll som utbildningsanordnare och verktyg för viktiga samhällsutmaningar som hållbar utveckling.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE SERVICENÄMNDEN I UPPDRAG • att arbeta med innovationsupphandlingar inom till exempel sjukvårdsteknik.

ETT

AKTIVT MILJÖARBETE

En hållbar utveckling handlar ytterst om konkurrenskraft. En god livsmiljö och ett aktivt miljöarbete är förutsättningen för jobb och tillväxt. Miljönämnden har regionfullmäktiges uppdrag att samordna det interna miljöarbetet och stimulera en miljödriven utveckling i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har antagit en klimatstrategi som bygger på samverkan mellan regionen, kommunerna, näringsliv, forskning och föreningsliv. Den ligger till grund för det handlingsprogram som nyligen antogs av regionfullmäktige. Västra Götalandsregionen ska medverka till att identifiera de starkaste branscherna vad gäller miljöprestanda för att öka möjligheterna till kommersialisering av nya produkter och miljöteknikexport. Tillgången till grönområden, parker och promenadstråk i storstäderna är avgörande för att vi människor ska må bra. Botaniska Trädgården i Göteborg fyller en sådan funktion och är dessutom ett viktigt besöksmål. Här behövs nya resurser för att trädgården ska kunna hålla världsklass. Västkuststiftelsens insatser med att hålla naturbetesmarker öppna är en viktig verksamhet för att ge möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Högt ställda miljökrav i regionens egna upphandlingar är viktiga för att påverka såväl efterfrågan som utbud av varor och tjänster. Det arbetet bör uppmuntras ytterligare för att främja en mer hållbar produktion och konsumtion. Satsningen på förnyelsebar energi och energieffektivisering ska prioriteras i regionen, så att uppvärmningskostnader och energiförbrukning minskar i våra egna lokaler. Vindkraftutbyggnad och solenergi i den egna verksamheten är en viktig åtgärd för att vara med och driva på utvecklingen av alternativ energi. Västra Götalandsregionen ska ta tillvara på möjligheter för biobränslen och vågkraft. Senast 2030 ska Västra Götaland vara oberoende av fossila bränslen. Västra Götalandsregionens egen verksamhet ska vara oberoende av fossil energi och bränsle 2020. Fram till år 2030 ska en halvering ske av energianvändningen i egna lokaler. Regionen ska bedriva ett aktivt och systematiskt internt miljöarbete. Arbetet med Sida 23


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

att införa miljöledningssystem i alla förvaltningar ska påskyndas. Vid utgången av 2013 ska alla regionens verksamheter ha infört miljöledningssystem och kunna granskas av extern revisor. Som sjukvårdshuvudman har Västra Götalandsregionen ett särskilt ansvar att system för att minimera läkemedlens påverkan på miljön. Som stor organisation med många aktiviteter är det också viktigt att utveckla mötesformer som minimerar behovet av resande för den egna verksamheten. Västra Götalands är föregångare i Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk som har startats av miljönämnden och Folkhälsokommittén för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. I nätverket ingår 33 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. Syftet är att förmedla en positiv attityd till skollunchen och öka kunskapen om hur valet av livsmedel påverkar vår hälsa och miljö. Enligt Västsvenska Turistrådet visar att turistnäringens totala omsättning i Västsverige uppgår till 34 miljarder kronor år 2010. Och cirka en tredjedel av turistens pengar spenderas på måltider. Västra Götalands har alla förutsättningar att bli ett utmärkt matland som ger våra turister en extra upplevelse förutom vår vackra natur och lockande storstad. Det nya matlandet är regeringens vision om att skapa jobb och tillväxt över hela landet. Genom satsningar på mat och livsmedelsproduktion samt mat i kombination med upplevelser ska 20 000 nya jobb skapas till 2020. Visionen Sverige – det nya matlandet innehåller fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. Västra Götaland har en unik chans att bli en viktig del av Matlandet Sverige.

PRIORITERAT MÅL • Västra Götaland ska vara bäst i Europa på miljödriven utveckling REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE • Regionstyrelsen i uppdrag att se till att samtliga verksamheter har infört ett miljöledningssystem vid utgången av 2013. •

Styrelsen för Botaniska Trädgården i uppdrag att intensifiera arbetet för att stärka trädgården som besöksmål samt bas för trädgårdsterapi.

ETT

KULTURLIV FÖR FLER JOBB OCH BÄTTRE

LIVSKVALITET Kulturlivet ska vara en dynamiskt, utmanande och en obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Ett rikt kulturliv är ett tecken på en bra livsmiljö. Alla invånare i Västra Götaland ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, eftersom det gör oss gladare och friskare. Kulturlivet ska hålla hög kvalitet. Det tar sin utgångspunkt idag och drar med sig perspektiv på historien. Kulturlivet formas oberoende av exempelvis generations- och nationsgränser. Museerna spelar en viktig roll för att vårda och Sida 24


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

synliggöra vårt kulturarv. Det behövs långsiktiga och stabila resurser till kulturen. Beslut om samhälleligt stöd till kulturen ska vara förankrade bland dem som berörs. "Koffertmodellen" där de statliga medlen till regionerna får användas friare utifrån regionala förutsättningar och önskemål kommer att bidra till en mer spännande regional utveckling. Dagens Västra Götaland är en mångkulturell region vilket också borde avspeglas i regionens kulturella liv. Samhället ska ge förutsättningar för kulturlivet, inte styra utbudet. Enskilda människor, grupper och föreningars initiativ är grunden i kulturlivet. Förutsättningar ska finnas för såväl amatörer som professionella konstnärer, andra fria kulturutövare, eldsjälar och ideella föreningar så att de kan berika vårt kulturliv på olika nivåer. Ett mångfacetterat förenings- och folkrörelseliv och levande folkbildning genom studieförbund och folk högskolor, är en förutsättning för att alla invånare ska ha ett rikt och varierat liv. Alla kulturinstitutioner har ett ansvar för att verka för ett bra kulturliv i hela regionen. De större regionala kulturinstitutionerna såsom GöteborgsOperan och Göteborgs symfoniker har ansvar för att nå en bred publik i hela regionen. Ett program för Kultur i vården bör utarbetas. Främst bör kulturaktiviteter i vården rikta sig till vårdtagare som har långvariga kontakter och vistelser på sjukhus och särskilda boenden som psykiatri, stroke, barnsjukvård, habilitering och äldreomsorg. Goda exempel från kultur i vården är många. I till exempel Stockholms läns landsting finns drygt 100 kulturprogram att välja bland som presenteras i två programkataloger, en för barn och en för ungdomar, vuxna. Kulturrådet har genom ett regleringsbrev från regeringen fått uppdraget att lyfta fram sambandet mellan kultur och hälsa och har tagit fram en strategi Kultur och Hälsa 2010—2012 där även kultur i vården lyfts fram Kultur bidrar till tillväxt. Kulturlivet/upplevelseindustrin är en bransch som skapar helt nya arbetstillfällen. En attitydförändring behövs så att kulturnäringen bemöts som en betydelsefull kraft och tillväxtmotor. Många kulturskapare är egna företagare och ska ges förutsättningar att verka på en fungerande marknad.

PRIORITERAT •

MÅL

Västra Götalandsregionen ska vara bäst på kulturupplevelser för barn och unga.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE KULTURNÄMNDEN • att öka kulturutbudet för patienter inom vården, •

I UPPDRAG

att kartlägga kulturens betydelse för att locka nyckelkompetens till industrin

Sida 25


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

4. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Västra Götalandsregionen har till uppgift att bidra till att människor "Lever ett gott liv" i Västra Götaland. Varje medarbetare har ett ansvar för att medverka i arbetet med att förverkliga regionens gemensamma förhållningssätt och värderingar, och att både se varje enskild individs behov och till regionens gemen samma behov

I

FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING

För att möta invånarnas behov av sjukvård och andra insatser krävs kunnig och kompetent personal. Den framtida hälso- och sjukvården bygger på mer integrerade lösningar mellan patienter och vårdpersonal vilket kommer kräva nya arbetssätt. Nya styrsystem som stödjer en sammanhållen vårdkedja med lokalt helhetsansvar speciellt för kroniker och äldre med många sjukdomar ska tas fram. För att använda både personella och ekonomiska resurser på bästa sätt ska regionen se kompetensförsörjningen i den egna verksamheten. En kompetensförsörjningsplan bör göras för att få en bra genomlysning av om de anställdas kompetens används rätt, om arbetsuppgifterna fördelas rätt med utgångspunkt från personalens utbildningsnivå och erfarenhet. Planen bör innehålla förlag till utbildningssatsningar som bör ske för att klara kompetensförsörjningskrav. Ett steg på vägen för att underlätta för personalförsörjning är bättre matchning av rätt kompetens samt långsiktig planering av arbetsschema, även för läkare. Regionen bör utreda och ta fram förslag för att validera långvariga delegationer för individer inom sjukvården.

FLER

KARRIÄRMÖJLIGHETER

Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det ska finnas möjligheter att göra karriär, det ska vara högt i tak på arbetsplatserna, ledarskapet ska vara tydligt, arbetsvillkoren ska vara goda, utveckling, förnyelse och förbättringskunskap ska uppmuntras. Att kunna utvecklas i sitt arbete och ha goda karriärmöjligheter där är viktigt för sökande till arbeten. Den största yrkeskåren inom sjukvården är sjuksköterskorna. För att nyttja kompetensen bör även de ha goda karriärmöjligheter. Det ger också ett breddat ledarskap och nya synsätt i vården. Centerpartiet ser positivt på "Avancerad specialistsjuksköterska" och förslagen om utökad förskrivningsrätt. För att vara en attraktiv arbetsgivare som kan locka unga att jobba inom offentlig sektor är det viktigt att även kunna erbjuda olika förmåner som fortbildning, företagshälsovård, fri öppen sjukvård samt hälsofrämjande insatser med fokus på motion, mat, sömn och glädje. Möjligheten att löneväxla till pension eller miljöbil är en annan form av förmån som bör finnas. En god arbetsgivare ser också till att arbetsmiljön är bra och att arbetet med att minska sjukfrånvaron är centralt. Arbetet handlar både om att förebygga och främja en god hälsa men också att ta ansvar för den rehabilitering om krävs för att få en snabb återgång i arbete. Alla medarbetare i Västra Götalandsregionen Sida 26


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

ska ha tillgång till företagshälsovård med ett fastställt basutbud som miniminivå. Varje förvaltning har ansvar för att besluta om vilken företagshälsovård de anlitar för sin personal.

FOKUS

PÅ LÖNEFRÅGOR

Regionens arbete med att ta bort oskäliga löneskillnader mellan yrkesgrupper med samma utbildnings längd och ansvarstyngd ska fortsätta. De prioriterade grupperna är kvinnodominerade yrken i vården med medellång högskoleutbildning så som sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, första linjens chefer samt de högst kvalificerade undersköterskorna. Vidareutbildning ska löna sig, och det ska finnas en tydlig strategi för lönekarriärer. Utbildning, erfarenhet och ansvar ska löna sig. Det är viktigt att arbetet med att ta fram en önskvärd lönestruktur för regionens anställda ska fortsätter och den fastställda principen om 50 procents lönespridning ska gälla.

PREMIERA

DUKTIGA CHEFER

Chefer inom Västra Götalandsregionen har till uppdrag att vara både chef men också ledare. Vilket betyder att man tillsammans med medarbetarna har ansvar för att nå de mål som ledningen och politiken be slutat om. För att klara av sitt uppdrag krävs att tydliga uppdrag, mandat och befogenheter. Det krävs också att varje chef har kunskap och uppmuntrar till förnyelse och förbättringskunskap bland medarbetarna så att verksamheten hela tiden vidareutvecklas. Bra chefer ska premieras. Politiken har ett ansvar att inte detaljstyra verksamheten utan ska våga lita till den höga kompetens som organisationen besitter.

PRIORITERAT •

MÅL

Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv och professionell arbetsgivare

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN • att upprätta kompetensförsörjningsplaner,

I UPPDRAG

att intensifiera arbetet modellen för lönekarriärer verkställs,

att se till att regionen är en förebild i att anställa människor med olika funktionsnedsättning,

att ta fram förslag till nya regelverk för Västra Götalandsregionens företagshälsovård, i syfte att öppna för fler aktörer att tillhandahålla företagshälsovård av hög kvalitet på för regionens personal,

att utforma ett regelverk för företagshälsovården som innebär att varje förvaltning på egen hand kan besluta om aktör för den egna personalens företagshälsovård,

att fortsätta arbetet med att minska oskäliga löneskillnader mellan

Sida 27


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

jämförbara yrkesgrupper, •

att a ett koncernansvar för att samordna specialistkompetens,

att ta fram förslag till hur långvariga delegationer kan valideras för att följa individen samt

att arbeta för att ge avancerad specialistsjuksköterska utökad förskrivningsrätt.

5. EN MODERN SERVICEORGANISATION Den samlade serviceverksamheten har uppdrag att kostnadseffektivt och rationellt serva övrig verksamhet i regionen. En samlad serviceverksamhet ska användas för att skapa såväl ekonomiskt som miljömässigt och socialt positiva effekter. Vissa serviceverksamheter kan med fördel utföras av en annan aktör än regionen. Det bör ständigt pågå ett aktivt arbete med kvalitetshöja och effektivisera verksamheten för att på ett bra och professionellt sätt kunna möta kunderna.

IT-SYSTEM

SOM REDSKAP I VÅRDEN

Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp på IT-utvecklingen, att kraftsamla och fram principer och plan för nästa generations vårdinformationssystem som ska svara upp mot befolkningen förväntningar, nuvarande och kommande verksamhetskrav. För att klara att möta framtidens vårdbehov måste den arbetstid som finns tillgänglig i verksamheten användas på ett effektivare sätt än vad som idag är fallet. Välutbildade anställda ska ägna mesta möjliga tid åt patienter, deras anhöriga och vidareutbildning och mindre tid åt onödig administration och dokumentation. Standardvård ska automatiseras och kvalitetssäkras genom datoriserade vårdprogram och kvalificerade beslutsstöd. Den vårdadministrativa tiden ska minska. Därför måste nya funktioner, applikationer och det måste ske en avsevärd standardhöjning och förbättring i systemen. De administrativa systemen ska ge maximalt stöd med minimalt arbete. Systemen ska samordnas och vi ska inte vara främmande för att ta fram helt nya vårdadministrativa system om de inte uppfyller kraven på enkelhet, smidighet och kvalitativt stöd.

MÅNGFALD

PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION

Västra Götalandsregionen är en stor aktör för inköp, i att tillaga och servera mat. Sjukhuskökens antal och struktur har varit i fokus inom ramen för ett projekt som kallas Framtiden mat. Sjukhusköken behöver renoveras och det krävs relativt stora investeringar för att klara framtiden krav på bra mat. I planeringen ska patientens och personalens önskemål om variation och bredare utbud vara i fokus. Det utesluter ett enda centralkök för hela regionen. Inriktningen bör vara större valmöjligheter för patienten och för personalen, där vi Sida 28


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

öppnar för fler restauranger och maträtter. Människor efterfrågan när det gäller livsmedel har internationaliserats och utbudet av maträtter är mycket bredare idag än tidigare. Maten är inte enbart ett näringsintag. Kraven på att måltiden ska vara en upplevelse ökar. Nutritionen (näringstillförseln) är viktig för läkningsprocessen, därför ska maten vara aptitlig och serveras på ett tilltalande sätt för att matlusten ska öka. Patienter som vistas på sjukhus ska ha möjlighet att välja från en bred matsedel. Västra Götalandsregionen ska utforma en strategi för att utveckla en bredd av möjliga måltider vid våra sjukhus. Det behövs fler entreprenörer, ett bredare utbud och mat som är tillagad lokalt. Den framtida måltidsprocessen måste vara ekonomiskt hållbar över tid, investeringar och drift kan med fördel ske i extern regi. Det är en fördel om man väljer olika lösningar för patienter och personal samt möjligheten till olika lösningar vid de olika sjukhusen. Målet måste vara ett brett och bra utbud av måltider,

NÄRVARO

I HELA REGIONEN

Västra Götalandsregionen är inne på sitt 14:e år. Mycket har hänt både i regionen och i samhället i övrigt. Hälso- och sjukvården har gjort enorma framsteg och Västra Götalands konkurrenskraft har stärkts genom samarbetet. Ekonomiska skillnader har utjämnats och administrationen har minskats i förhållande till de gamla landstingen. När den så kallade Väststyrelsen utarbetade former för sammanslagningen och den nya organisationen var förnyat arbetssätt och lokal närvaro viktiga komponenter. Regionens hus skulle finnas på flera platser för att närvaron i regionen skulle bli tydlig. Nu är det dags att förnya organisationen, mycket har hänt har hänt under de 15 åren, i minst har förutsättningarna för att kommunicera och arbetspendla avsevärt förbättrats. Tekniken har gjort stora framsteg under perioden. Regionen bör göra ett omtag med Regionens Hus och förnya innehållet. De bör utvecklas till medborgarkontor med funktioner där medborgarna kan få hjälp, information och vägledning, fler distansarbetsplatser för regionens egen personal, fler och enklare telekonferensmöjligheter och regionens hus kan också bli ett centrum för "regionnära" verksamheter. Placering är till fördel där många människor är i rörelse så att kontakten med invånare blir naturliga. Den regioncentrala verksamheten ska placeras där det är som mest praktiskt, kostnadseffektivt och ur kommunikationssynpunkt bäst för den specifika verksamheten.

PRIORITERAT •

MÅL

Serviceverksamheten ska ge förvaltningarna bästa tänkbara service till ett rimligt pris och med stort kundfokus.

REGIONFULLMÄKTIGE

SKA GE

REGIONSTYRELSEN

I UPPDRAG

att utforma en matvision för Västra Götaland, där regionens egen verksamhet är föregångare,

att ta ett samlat grepp om IT-verksamheten och utarbeta plan för att uppfylla kraven på maximalt stöd för minimal arbetsinsats, Sida 29


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

att upprätta kontor för medborgarkontakter i varje delregion och samtidigt skapa en väl samlad och ekonomiskt effektiv förvaltning för interna, centrala funktioner,

att tillse att alla verksamheter följer och arbeta utifrån den nationella handlingsplanen "Full tillgänglig het 2010".

6. EKONOMISKT PERSPEKTIV A. 5

VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER

1. HÅLL

KOLL PÅ KOSTNADERNA

Det pågår ett intensivt arbete i regionen för att verksamheterna ska begränsa kostnadsutvecklingen och ha en ekonomi i balans. Det är framförallt sjukhusen som har problem. För att på både kort och lång sikt kunna nå ekonomi i balans krävs att såväl utförare, beställare och ägare tar ett gemensamt ansvar. Olika regiongemensamma aktiviteter har startats för att se över möjligheterna till kostnadsreducering och effektivisering, samtidigt som god kvalité och tillgänglighet behålls. Tillsammans med lokala åtgärdsplaner syftar det regionövergripande arbetet till att Västra Götalandsregionen ska ha en ekonomi i balans inför budgetåret 2013.

2. VARJE

GENERATION SKA BÄRA SINA KOSTNADER

Varje generation skall bära sina kostnader för den service som de beslutar om och själva konsumerar. Medborgarna i Västra Götaland skall känna att de får ut bra och effektiv verksamhet för de skattepengar de bidrar med till regionens verksamhet. Regionens verksamhet skall ha god budgetkontroll och ha en ansvarsfull hantering av de regionbidrag som regionfullmäktige ställer till förfogande.

3. ARBETA

KONTINUERLIGT MED EFFEKTIVA PROCESSER

Det är en särskilt stor utmaning för hälso- och sjukvården att komma i ekonomisk balans, eftersom förväntningar och kostnadstryck är högre här än inom andra verksamheter. Den medicintekniska utvecklingen går framåt och nya metoder för att bota sjukdomar och öka livskvalitén utvecklas hela tiden. Kraven på ökad specialisering ger nya möjligheter, men även nya kostnader. För att på lång sikt behålla en ekonomi i balans krävs ett kontinuerligt arbete med mer effektiva processer och en skärpt kontroll över kostnadsutvecklingen.

4. ÖKAD

TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ

Västra Götalandsregionen har sedan 2005 haft en trend med positiva resultat. År 2011 bröts den trenden. Vissa verksamheter inom hälso- och sjukvården uppvisade obalanser under 2011, samtidigt som skatteintäkterna blev bättre än väntat. En ekonomi i balans är en avgörande förutsättning för Västra GötalandsSida 30


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

regionen framöver. Med vetskapen om att resurserna är begränsade står Västra Götalandsregionen inför ett stort antal utmaningar. Ökad tillgänglighet och ständigt förbättrad kvalité ska gå hand i hand med en ekonomi i balans

5. FÖRMÅGA

ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I

SKATTEKRAFT

De ekonomiska resultaten skall över tid vara på en sådan nivå att regionen kan hantera finansiella risker och förändringar av skattekraften. Likviden skall vara tillräcklig för att kunna upprätthålla en god betalningsförmåga. Den höga rating som regionen har av internationella kreditvärderingsinstitut skall upprätthållas eftersom den ger ökade möjligheter till goda kreditvillkor när sådan behövs.

B. CENTERPARTIETS 15 1. POSITIV

ÖVERVÄGANDEN

SKATTEUNDERLAGSPROGNOS

Skatteunderlagsprognosen från SKL april 2012 visar på något bättre intäkter för 2013 jämfört med prognosen i februari 2012 och innebär skatteintäkter och bidrag på 37 443 . Det ska jämföras med budget 2012, där siffran var 35 902 mkr, det vill säga en ökning på drygt 1,5 miljarder kronor. Ett ökat skatteunderlag kan användas till viktiga satsningar inom exempelvis hälso- och sjukvården samtidigt som sådana satsningar uteblir om kostnadsökningarna är alltför stora i den löpande verksamheten.

2. OFÖRÄNDRAD

SKATTESATS

I ekonomiskt oroliga tider är det viktigt att en stor aktör som Västra Götalandsregionen undviker panikåtgärder. Det ekonomiska utfallet har en lång rad år blivit betydligt bättre än planerat/budgeterat. Budgetutrymmet för 2013 är mycket begränsat, bland annat på grund av en alltför hög kostnadsutveckling. Därför anser Centerpartiet att vi nu bör fullfölja det påbörjade arbetet med regionövergripande aktiviteter för kostnadsreduceringar och effektiviseringar. Denna budget balanserar med liten marginal för 2013. För planperioden som helhet finns möjligheter till en mer stabil balans. I ekonomiskt osäkra tider är det extra viktigt att politiken undviker den enklaste vägen genom ökat skattetryck på invånarna. I Västra Götalands län finns flera små kommuner, som just nu kämpar hårt med finansieringen av kärnverksamheter såsom barnomsorg, äldreomsorg och skola. Eftersom det nya förslaget till skatteutjämning troligen uteblir kommer flera små kommuner känna sig tvungna att höja skatten och här finns större behov av skattehöjningar än vad regionen kan sägas ha. Centerpartiet föreslår oförändrad skattesats på 10.88 kr under 2013 och det är vår preliminära plan även för perioden 2014-2015.

3. LÖNE-

OCH

PRIS

UTVECKLING ENLIGT

SKL

Bedömningen av utvecklingen av priser, löner och andra kostnader utgår från den prognos som Sveriges Kommuner och Landsting redovisat i april 2012. SKL:s prognos inklusive och exklusive läkemedel tillämpas för generell uppräkSida 31


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

ning av regionbidrag. Fån och med 2012 tillämpas SKL:s nya index, det så kallade LPIK.

4. INGET

GENERELLT EFFEKTIVISERINGSKRAV

I denna budget lägger vi inget generellt effektiviseringskrav för 2013 med hänvisning till det omfattande anpassningsarbete som pågår i verksamheterna. Vi låter därmed i huvudsak indexuppräkningen få genomslag. Vi har utgått ifrån det budgetförslag som Centerpartiet presenterade för 2012 och därifrån föreslagit förändringar inför 2013. Vi vill understryka vikten av att utförarstyrelserna fullföljer det påbörjade effektiviseringsarbetet och tar tillvara på de utvecklingsmöjligheter som finns i ett sådant arbete.

5. REGIONSTYRELSEN För att få acceptans i organisationen för behovet av återhållsamhet och ett aktivt effektiviseringsarbete är det av största viktigt att centrala funktioner visar vägen. Centerpartiet anser det därför riktigt med riktade effektiviseringskrav på regionstyrelsen och lägger på samma sätt som den politiska ledningen sådana krav.

6. MER

RESURSER TILL AMBULANS OCH

SJUKVÅRDSRÅDGIVNING.

Hälso- och sjukvårdsnämnderna får ett tillskott på 225 miljoner kronor för 2013 som fördelas enligt resursfördelningsmodellen. Förstärkningen ska i första hand användas till att utveckla akutsjukvården, för att nå de mål som är uppsatta både inom ambulanssjukvården men också inom akutsjukvården och sjukvårdsrådgivningen. En tillgänglig vård utan långa väntetider kräver inte bara nya resurser utan också fortsatt fokus på förändrade arbetssätt som ser patientens väg genom hela vårdprocessen.

7. BRED

ÖVERENSKOMMELSE OM

VG

PRIMÄRVÅRD

Ramen för VG Primärvård baseras på 2012 års nivå med justering för indexuppräkningar, befolkningsförändringar och eventuellt ställda effektiviseringsförändringar. Den exakta ersättningsnivån kommer utifrån det pågående revideringsarbetet med Krav- och kvalitetsboken att behandlas och fastställas av regionfullmäktige i särskilt ärende. Eftersom Centerpartiet är mån om att vårda den partiövergripande överenskommelsen om VG Primärvård så accepterar vi i nuläget den nivå som den politiska ledningen fastställt för VG Primärvård, 5 360 mkr för 2013.

8. SATSA

PÅ KOLLEKTIVTRAFIK

En väl fungerande kollektivtrafik är avgörande för att skapa en mer flexibel arbetsmarknad samtidigt som utsläpp, buller och köer minskar. Invånarna i Västra Götaland ska snabbt och bekvämt kunna ta sig till och från arbete och utbildning genom en fungerande kollektivtrafik. En väl utbyggd kollektivtrafik är en investering och ett sätt att locka arbetskraft och studenter till vår region. En satsning Sida 32


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

på kollektivtrafik ska ses som ett sätt att ge stimulanser för ökad skattekraft. När (s), (v) och (mp) urholkade resurserna till Västtrafik genom utebliven indexuppräkning 2011 gav fel signaler till omvärlden. Centerpartiet anser att biljettpriset borde ha höjts mer redan 1 januari 2012 för att därigenom få fram mer medel för standardhöjningar i kollektivtrafiken, ökad turtäthet, fler snabbussar och ökad punktlighet. Västtrafik redovisar ett behov på ca 3,5 mkr för 2015 i ägarbidrag enligt tidigare målbilder för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken tillfördes 3 060 mkr i Centerpartiets budget 2012. Nu tillförs ytterligare 315 mkr och därmed totalt 3 375 mkr för 2013. Det finns utrymme att öka självförsörjningsgraden i kollektivtrafiken. Med en självförsörjningsgrad på 60 % skulle Västtrafik tillsammans med föreslagna ägarbidrag få intäkter enligt de behov som redovisats i målbilderna för kollektivtrafiken.

9. REALISTISKA

KRAV PÅ SERVICEVERKSAMHETER

Strategiarbete inom serviceverksamheten visade på möjliga besparingar på ca 700 mkr under planperioden. Svårigheterna att räkna hem och göra dem synliga är uppenbara. Att göra ansträngningar för att effekterna ska bli direkt synliga är avgörande för att skapa förståelse för behovet av en gemensam serviceorganisation. Det är viktigt att verksamheterna klarar att hantera servicetjänster sinsemellan så att resurser till kärnverksamheten frigörs. Centerpartiet anser att servicenämnden ska ges reella möjligheter att effektivisera och plocka hem ekonomiska resurser genom att reducera administrativa kostnader. Centerpartiet lägger i nuläget ett avkastningskrav på 30 mkr på servicenämnden.

10. FASTIGHETSNÄMNDEN

FÅR RESURSER ENLIGT PLAN

Centerpartiet lägger regionbidrag till nämnden enligt tidigare plan. Vi lägger inget koncernbidragskrav på fastighetsnämnden men heller inget regionbidrag med anledning av förväntade kapitalkostnader med anledning av investering i energieffektiviseringsåtgärder.

11. SATSNING

PÅ INFRASTRUKTUR OCH

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Västra Götalandsregionen har varit framgångsrik i arbetet med regional utveckling allt sedan regionen bildades och står här som förebild för resten av Sverige. När nu regionen är permanentad är det angeläget att ytterligare utveckla och spetsa arbetet för en attraktiv, kreativ, produktiv och solidarisk region. Befolkningsökningen i Västra Götaland har legat något under genomsnittet i riket de senaste åren. Skatteunderlagstillväxten i regionen bedöms därmed bli lägre än rikssnittet de närmaste åren. Eftersom Västra Götaland är en stor och viktig del av riket, dämpar detta hela landets skatteunderlagsutveckling. En utmaning är att arbeta för att göra Västra Götaland till en region där fler vill bo, arbeta och studera. Det är angeläget att ha kraft och mod att satsa på entreprenörer och förnyelse av Sida 33


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

näringslivet, innovationer, forskning och utveckling samt arbeta med kompetensförsörjning och satsningar på infrastruktur. ökar resurserna till regionalutvecklingsnämnden med 15 miljoner utöver de 30 miljoner som satsas med anledning av SAAB konkursen.

12. SATSA

PÅ KULTUREN

Västra Götalandsregion har historiskt sett gjort stora satsningar på kulturen. Det regionbidrag Centerpartiet lägger till kulturnämnden ligger 15 mkr över den plan för resursfördelning som antogs i samband med budget 2011. Med den nivå på 950 mkr som Centerpartiet föreslår finns det utrymme för kulturnämnden att göra sådan prioriteringar att de stora kulturinstitutionernas verksamhet kvalitetssäkras.

13. NYA

RESURSER TILL

BOTANISKA TRÄDGÅRDEN

Centerpartiet tillförde redan i 2012 års budget miljönämnden 1 miljon utöver ramuppräkning för utvecklandet av Botaniska Trädgården som besöksmål. I budgeten för 2013 ligger denna högre nivå kvar

14. HÅLL

FAST VID EN HÖG OCH JÄMN INVESTERINGSNIVÅ

I det ekonomiska osäkra läget är det angeläget med höga investeringsnivåer för att passa på att skapa moderna utrymmen för bra logistik och flöden i vården samt bättre arbetsmiljö för personalen. Höga investeringsnivåer stimulerar sysselsättningen totalt sett i regionen. Därför håller vi fast vid den plan för en hög investeringsnivån som funnit under ett antal år. I likhet med övriga satsningar är ambitionen att vid kommande budget hitta möjligheter att upprätthålla nivån i fastighetsinvesteringar. Totala investeringsramar (mkr)

2013

2014

2015

Totalt perioden

Totalt

3500

3300

3300

10100

Varav förvaltningar

2000

2300

2800

7100

Varav bolag

1500

1000

500

3000

15. LÅNEBEHOV

PÅ TRE MILJARDER KRONOR

För att hantera kortsiktiga variationer i likviditeten under 2013 samt för att ha finansiera vissa nyinvesteringar i fastigheter och investeringar i kollektivtrafik kan lån behöva upptas till ett belopp om 3 000 mkr. Regionstyrelsen bemyndigas uppta lån om högsta belopp om 3 000 mkr att hanteras i enlighet med föreskrifterna i finanspolicyn.

Sida 34


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

FINANSIELLA MÅL • Regionens skall ha ett eget kapital på minst 2 000 000 kr •

Regionskall behålla sin nuvarande rating och goda finansiella anseende

Regionen skall genomsnittligt klara investeringsnivån utan extra upplåning

REGIONSTYRELSEN FÖRESLÅR REGIONFULLMÄKTIGE BESLUTA: • att fastställa regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2013 enligt •

föreliggande förslag till budget,

att fastställa inriktningen för åren 2014-2015 som underlag för den fortsattaplaneringen,

att fastställa skattesatsen för 2013 till 10 kronor och 88 öre per skattekrona,

att fastställa i budgeten angivna finansiella mål,

att bemyndiga regionstyrelsen att utifrån en investeringsram om 3500 Mkr fastställa

investeringsplan och fördela låneramar för 2013,

att bemyndiga regionstyrelsen att under år 2013 uppta lån om ett högsta belopp av

3 000 Mkr att hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn,

att bemyndiga regionstyrelsen att fatta beslut om tekniska justeringar av

regionbidrag till nämnder och styrelser under förutsättning att ärendena inte är avprincipiell art,

att bemyndiga regionstyrelsen att medfinansiera ökade hyror till följd av ökadeinvesteringar,

att uppdra åt regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden att senast under oktober 2012 lämna uppdrag med mera till respektive verksamheter,

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att i erforderlig tid före den 30 september fatta beslut om ersättningar för år 2013 avseende länssjukvård,

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att i erforderlig tid före Sida 35


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

den 30 september fatta beslut om beställning och ersättning för år 2013 avseende högspecialiserad vård, •

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna och i förekommande fall hälso- och

sjukvårdsutskottet att träffa överenskommelser med berörda styrelser och

förvaltningar inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende ersättningar,

vårdnivåer, vårdinriktningar med mera före 30 september 2012,

att uppdra åt styrelser, nämnder och verksamheter att senast den 1 november 2012

till regionstyrelsen avrapportera detaljbudgeten för år 2013 samt flerårsplan för

2014 - 2015 för den egna verksamheten,

att i övrigt godkänna förslaget till budget för år 2013 samt i budgetförslaget angivna

uppdrag, direktiv och inriktningar samt i övrigt godkänna förslaget till plan för åren 2014-2015.

Sida 36


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

Regionbidrag (mkr)

Regionfullmäktige Regionstyrelsen Folkhälsokommittén Kommittén för rättighetsfrågor Sahlgrenska Universitetssjukhuset Revisiorskollegiet Patientnämnd Arkivnämnd Fastighetsnämnd Servicenämnd Nämnd Hälsan & stressmedicin HSN 1, norra Bohuslän HSN 2, Dalsland HSN 3, Trestad HSN 4, mellersta Bohuslän HSN 5, Göteborg centrum-väster HSN 6, Mittenälvsborg HSN 7, södra Bohuslän HSN 8, Sjuhäradsbygden HSN 9, västra Skaraborg HSN 10, östra Skaraborg HSN 11, Göteborg Hisingen HSN 12, nord-östra Göteborg Regionutvecklingsnämnd Kulturnämnd Miljönämnd Kollektivtrafiknämnden Koncernbanken Moderförvaltningen Summa regionbidrag

Detaljbudget 2012

Regionbidrag 2013

Plan 2014

Plan 2015

65,1 2 784,3 38,3 35,2 779,7 23,5 15,2 26,3 19,5 67,4 17,5 1 570,8 973,1 3 085,2 2 158,2 4 091,7 1 766,6 2 236,4 3 724,7 2 553,8 2 631,6 2 478,3 2 756,5 594,2 935,3 67,4 3 027,8 -404,5 1 911,0

66,4 2 816,1 39,2 33,0 798,4 24,1 15,6 26,8 9,7 -30,0 17,8 1 607,1 999,6 3 144,8 2 193,2 4 175,4 1 798,6 2 278,3 3 804,7 2 616,9 2 689,5 2 512,0 2 790,9 638,9 950,3 71,9 3 374,5 -306,5 2 203,8

67,4 2 854,9 39,8 33,5 821,8 23,9 15,5 27,2 9,9 -30,5 18,1 1 629,4 1 013,5 3 188,5 2 223,7 4 233,5 1 823,5 2 309,9 3 857,5 2 653,2 2 726,7 2 546,9 2 829,6 678,5 964,6 73,0 3 575,1 -303,5 2 447,7

68,9 2 905,5 40,7 34,3 835,7 24,4 15,9 27,8 10,1 -31,2 18,4 1 658,5 1 031,5 3 245,5 2 263,4 4 309,5 1 856,1 2 351,2 3 926,5 2 700,6 2 775,5 2 592,4 2 880,1 693,5 985,8 74,6 3 653,7 -302,5 2 690,4

40 030,2

41 361,0

42 352,7

43 336,9

Sida 37


C E N T E R PA RT I E T . S E / VA S T R A G O TA L A N D

Resultaträkning (mkr)

2013

2014

2015

9 884 -49 148 -1 614

10 082 -50 259 -1 663

10 329 -51 274 -1 728

-40 878

-41 840

-42 673

32 922 4 521 3 810 94 -380 -47 42

34 100 4 541 3 810 96 -408 -51 248

35 510 4 578 3 810 98 -556 -57 711

42

248

711

Finansiella poster (mkr)

2013

2014

2015

Försäljning av anläggningstillgångar Nya lån Nettoinvesteringar Amortering av lån och långfristiga skulder

0 0 3 500

0

0

0

0

3 300

3 300

0

0

0

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Resultat 1; Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Generella statsbidrag Finansiella intäkter Värdesäkring pensioner Finansiella kostnader Resultat 2; Resultat före extraordinära poster Resultat 3; Årets resultat

Sida 38


EN

R E G I O N M E D F O K U S P Å H Ä L S A O C H I N N O VAT I O N

Balansräkning (mkr)

Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar -Byggnader och Mark -Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar

UB 2013

UB 2014

UB 2015

12

12

11

11 228 6 970 178 18 387

12 064 7 771 178 20 024

13 266 8 141 178 21 596

407 4 718 2 016 835 7 976

407 4 754 1 626 835 7 623

407 5 584 1 112 835 7 938

26 363

27 647

29 534

Ingående eget kapital Årets förändring Eget kapital

4 221 42 4 262

4 262 248 4 510

4 510 711 5 221

Avsättning pensioner Övriga avsättningar Avsättningar

11 272 1 520 12 793

12 308 1 520 13 829

13 484 1 520 15 005

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder

1 154 8 155 9 309

1 154 8 155 9 309

1 154 8 155 9 309

26 363

27 647

29 534

Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR

Sida 39


CENTERPARTIET.SE/VASTRAGOTALAND VASTRAGOTALAND@CENTERPARTIET.SE


centerpartiets budget 2013 VGR