Issuu on Google+

Lördag 29 december 2007

3

SIDOR AV SUNDET

Illustration: Maria Esaiasson

Goda grannar med falska vänner Danskan har utvecklats mer än något annat nordiskt språk de senaste hundra åren. Det skriftliga språket består, men uttalet har förändrats och blivit allt svårare att förstå. Men svenskarna ger inte upp. I jakten på en bredare arbetsmarknad är intresset för att lära sig danska större än någonsin.

S

– Studenterna är oftast väldigt positiva till att lära sig svenska. Men de är kritiska till att kursen är alldeles för kort och skulle önska att den åtminstone var dubbelt så lång, säger Anna Smedberg Bondesson, lektor i svenska på Köpenhamns universitet.

edan Öresundsbron öppnades har flera kurser i danska dragits igång på Lunds universitet. Varje termin fulltecknas kurserna av studenter med I NTRESSET FÖR ATT LÄRA SIG svenska målet att göra sig förhade nog varit större stådda på andra sidan om Stockholm legat i FALSKA VÄNNER Sundet. I dag läser 175 Skåne, tror Anna Peter Plys – Nalle Puh studenter danska på Smedberg Bondesson. Rolig – Lugn universitetet. Under I Öresundsregionen är de senaste sju åren har det trots allt KöpenKjole – Klänning antalet helårsstudenhamn som är den Tåge – Dimma ter tredubblats. självklara mittpunkFrø – Groda – Det märks att reten, med den hetaste Is – Glass gionen är het, säger arbetsmarknaden. Kristian Berghult, – Många skåningar Frokost – Lunch ämneskoordinator har glömt bort att Mug – Mögel i nordiska språk på Malmö inte är SveriRøgn – Rom (ägg) Lunds universitet. ges huvudstad. När Blød – Mjuk Möjligheten att lära Bron öppnades blev sig svenska på univermånga förvånade Karamel – Kola sitetsnivå i Danmark över att danskarna inär nästan lika med te strömmade över på noll. På Köpenhamns universitet samma sätt som svenskarna, säger finns inte ens några kurser i svenska, Ole Egeberg, professor i danska, förutom en 14-timmars kurs för stu- som bland annat undervisar på unidenter med danska som huvudäm- versitetet i Oslo och Eslövs folkne. högskola.

F LERA UNDERSÖKNINGAR har visat att språket förändrades. I danska lag- möjligt. Kan du svälja e:et så är det att svenskar och danskar har svårast texter från den tiden kan man se att klart att du gör det. Vi danskar vill språket skiljer sig åt. inte anstränga oss i onödan, säger i Norden för att förstå varandra. – På Jylland och Fyn byttes bokstä- Ole Egeberg. – När danskar pratar med svenskar Om danskan fortsätter att uthandlar det mer om missförståelse verna p, t och k ut till b, d och g efter än om förståelse, säger Ole Egeberg. vokal. Så var det inte i de andra två re- vecklas som den gjort de senaste Samtidigt som svenskarna försö- gionerna – på Själland och i Skåne. hundra åren kommer den att bli ker lära sig danska, sägs det att dans- Det är därför svenskans kaka blir ka- väldigt svår att förstå, menar Ole Egeberg. Men han tror inte att det karna blir allt svårare att förstå. Språ- ge på danska. danska uttalet ket blir grötigare kan fortsätta utoch överflödiga DANSKA ORDSPRÅK vecklas i samma bokstäver sväljs Det gick i fisk – Det blev pannkaka tempo och inte av bara farten. Mele sin egen kage – Sko sig på någon annans bekostnad heller att Öre– Sedan 1930sundsborna så talet har dansTræde i spinaten – Trampa i klaveret småningom kan blivit svåraBlåse og have mel i munden – Man kan inte både äta upp kakan och ha den kommer att prare att förstå. I de ta samma språk. första danska – Danska och svenska är som systalfilmerna uttalade man språket I J Y L L Ä N D S K A N använde man sig tydligt och använde så kallad ”teater- dessutom bara av en ändelsevokal ter och bror, säger han. Men jag dansk”, säger Ole Egeberg. – bokstaven e. Dialekten spred sig tror inte att bron spelar någon roll Under den senare delen av järn- senare till de övriga delarna av för hur språken kommer att utåldern, mellan 200 och 800 efter Danmark. I dag pratar bara fem vecklas. Jag kan i och för sig tänka Kristus, pratade alla nordiska invå- procent av alla danskar med di- mig att danskarna, och då främst nare ett och samma språk – urnordis- alekt. I ett litet land som Danmark, köpenhamnarna, får bättre förståka. med bra kommunikationsmöjlig- else för svenskan. ❧ – I dag har Danmark minst urnor- heter, har dialekter svårt att överCECILIA HJALMARSSON diska ord kvar, isländskan har flest. På leva. 0413-55 92 65 så vis är danskan det mest moderna – För femtio år sedan kunde man cecilia.hjalmarsson@skd.se språket i Norden, säger Ole Egeberg. fortfarande höra e:et som ändelseReporter Forskare har upptäckt att det på vokal, men i dag sväljs det nästan 1150-talet hände något som gjorde helt. Språket ska vara så lätt som


Goda grannar med falska vänner