Emne og tilnærming
som «såkalt».19 Gjerne vert den også skubba innanfor rammene av eit distanserande hermeteikn.20
(c) «Funksjonell» og «substansiell» Den som i dei skandinaviske rettssystema arbeider på tingsrettens område, vil vera kjent med at det er to modellar eller tilnærmingar i spørsmålet om eigedomsrettens overgang.21 Den eine tilnærminga er substansiell, den andre funksjonell.22 Det vert også ofte sagt at kontinentaleuropeiske juristar følgjer den førstnemnde tilnærminga, skandinaviske juristar den sistnemnde.23 Den substansielle tilnærminga kan seiast å ha to kjenneteikn. For det første ser den eigedomsrett som eit omgrepsmessig fenomen som skiftar tilordning frå avhendar til ervervar.24 For det andre ser den, i det minste i nokon grad, rettsstillinga til tredjepersonar som avleidd derfrå.25 Den funksjonelle tilnærminga har på si side ikkje eigedomsrett som omgrepsmessig ingrediens i nokon relasjon.26 I dette siste ligg innbakt to meir spesifikke poeng. For det første har 19
Illustrerande t.d. Hagerup 52 («de saakaldte tinglige retsforhold»); Ussing, Dansk obligationsret 530 («de saakaldte tinglige»); Marthinussen, «Foreldelse» 325 («en såkalt tinglig rettighet»). 20 Sjå t.d. Skag, Foreldelsesfrister 11 («såkalte ‘tinglige’»); Ørjasæter 119 («såkalte ‘tinglige’»), jf. 127 («‘tinglige’ eiendomsrettigheter»); Lilleholt 37 («‘tinglege’ rettar»). 21 Sjå t.d. Håstad, «Äganderättens övergång» 328 («när det gäller synen på äganderättens övergång finns två modeller»). 22 Sjå t.d. Falkanger & Falkanger 71 («det substansielle og det funksjonelle»); Sandstedt 20 («funksjonalisme», «substansialisme»). Jf. elles Martinson, «Ejendomsrettens overgang» 2 («unitär», «funktionell»); Håstad, «Äganderättens övergång» 328 («enhetlig», «relativ»). 23 Jf. van Vliet, «Acquisition and Loss» 294 (the divide between the ‘functional approach’ of the Nordic countries and the ‘unitary approach’ of the rest of the European systems); Hagstrøm, «Betraktninger» 233 («den nordiske realistiske lære om eiendomsrettens overgang» som kontrast til «kontinentaleuropeisk rett»). 24 Jf. Ross, Ejendomsret 18 («en umiddelbart i forholdet mellem parterne stedfindende foreteelse»). 25 Sjå t.d. Undén 145 (ein metode kor ein først stiller opp ein allmenn regel om eigedomsrettens overgang, og dreg frå regelen slutningar «rörande säljares och köpares befogenheter»); Ross 219 («hvoraf parternes stilling i relation til trediemand udledes som konsekvenser»); Rodhe 175 («draga konsekvenserna därav»); Hessler 18 («eftersom ägaderätten övergår …, följer derav»), jf. 179 («konsekvenser av att … äganderätten gått över»); Brækhus & Hærem 376 (relasjonen mellom partane «også avgjørende for tredjemanns rettsstilling»); Lindebrække 16 (omtalar bruk av eigedomsrettens overgang som grunngiving). 26 Jf. t.d. Elmer & Skovby 14 («selvfølge, at man ikke kan tale om at ejendomsretten ‘går over’ på et bestemt tidspunkt»); Lilja, «National Report» 16 («the question of when ‘ownership’ is transferred is considered irrelevant … and is simply not posed»); Andreasson, «Inlösen» 525 («äganderättsbegreppet … överhuvudtaget ingen självständig betydelse vad gäller lösningen av sakrättsliga frågor»); Andreasson, «En funktionell syn» 445 («i den mån äganderättsbegreppet uppretthålls i den praktiska juridiska problemlösningen kommer det enbart att handla om en läpparnas bekännelse, en fiktion»); Færstad, «National Report» 215 («little or no point in asking on a general level when ownership is transfered»); Martinson, «How Swedish Lawyers
21
106950 GRMAT Til tingrettens teori 170101.indd 21
07.04.17 13.44