Issuu on Google+

s n a m m a s l l i T För er som vill starta företag

s n e n o i t a r Koope år 2 012 Qvinnovindar

Kombinerar Arkitektkontor med café och arbetsklubb

Vågar tjäna pengar

Finanskrisens vinnare


Starta och driva företag Använd vår information och service › Verksamt.se – företagarsajten

Starta företag

Samlad information och service från flera myndigheter på samma plats. www.verksamt.se

Information och vägledning från myndigheterna

› Starta företag – broschyren Information på svenska, engelska och lättläst svenska från sex myndigheter. www.verksamt.se/starta-foretag-broschyren Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på?

› Starta företag – checklistan

Starta Jag har bestämt mig för att starta företag. Hur gör jag?

Gör din egen checklista på företagarsajten verksamt.se.

Driva

www.verksamt.se/checklistan

Jag driver företag. Hur gör jag det på bästa sätt?

Utveckla Jag vill utveckla mitt företag. Hur kan jag gå vidare?

Avveckla Jag ska avveckla mitt företag. Hur går det till?

› Starta företag-dagen Föreläsare från sex myndigheter informerar om start av företag.

2 Starta företag

www.verksamt.se/starta-foretag-dagen

Känner du till Mina sidor på verksamt.se? Har du e-legitimation kan du logga in på Mina sidor på verksamt.se. Där kan du till exempel ansöka om F-skatt och skapa en affärsplan.


Vårt mål är att skapa goda förutsättningar för en meningsfull vardag där människor utför ett arbete baserat på deras egna personliga förmåga. Sociala arbetskooperativ ägs gemensamt av sina medlemmar som driver verksamheten tillsammans. Genom principen ”en medlem - en röst” är varje medarbetare delaktig i företaget med både ansvar och inflytande. Arbetsintegrerande sociala företag har som övergripande mål att skapa arbetstillfällen för dem som står utanför arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättning eller andra hinder.

Kontaktperson Eva Nordström.

Vi är en nationell intresseorganisation som arbetar med stöd och utbildning till sociala arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag.

I min roll på KFO bevakar och driver jag frågor som berör dina och andra medlemmars förutsättningar att vara företagare. Ett annat av mina uppdrag är att synliggöra kooperativt företagande i samhällsdebatten – via debattartiklar och medverkan i olika forum som arrangör eller deltagare. På så sätt får du och andra medlemmar hjälp att driva frågor som är svåra att driva som enskilt företag. Du når mig på 08-702 54 21.

På vår hemsida hittar du mer information om hur vi kan hjälpa dig att påverka framtiden!

www.skoopi.coop info@skoopi.coop tel: 08 - 32 72 30

Samhällspolitiskt ansvarig.

Hej arbetsgivare! Jag bevakar och driver samhällspolitiska frågor åt dig som KFO-medlem.

Arbetsgivarföreningen KFO har 3 800 medlemsföretag och kollektivavtal för drygt 30 verksamhetsområden. KFO arbetar aktivt för att förbättra villkoren för sina medlemmar, och har stöttat arbetsgivare sedan 1943.


Goda råd kan vara gratis! Med 25 kontor, utspridda över hela vårt avlånga land, är Coompanion alltid inom räckhåll om du går i tankar att ta tag i företagsdrömmarna. Hos oss får du såväl rådgivning som utbildning och information om hur det går till att starta företag tillsammans. Just tillsammans är faktiskt en förutsättning. Coompanion vägleder i uppstart och drift av företag som drivs som kooperativ – ett sätt att samarbeta som visat sig både uthålligt och framgångsrikt i längden! www.coompanion.se

twitter.com/coompanion

facebook.com/coompanion


ledare

Tillsammans

För er som vill starta företag

getaware ekonomisk förening Västra hamngatan 18 411 17 Göteborg www.caminomagasin.se

PROJEKTLEDARE: Johanna Stål johanna@caminomagasin.se

MEDARBETARE: PETTER ALMGREN, Magnus Andersson, SOFIA FALKENHEM, Tobias Jansson, Christina Lugnet, Caroline Petersson, Johanna Stål, Ingemar Tigerberg LAYOUT: Cecilia Cromnow, Oskar Schmidt TRYCK: Zetterqvist tryckeri, Svanen-certifierat PAPPER Omslag: Multioffset 250g PAPPER Inlaga: Cyclus Print 900g Inlagan består av 100 % returfiber, omslaget är ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. UPPLAGA: 30 000 ex Tillsammans är en specialtidning som ges ut under Kooperationens år 2012, med stöd av:

VILL DU HA FLER? TIDNINGEN KAN BESTÄLLAS PÅ: www.caminomagasin.se/BUTIK

Fokus på FRAMTIDEN Kooperationen bidrar till att bygga framtidens samhälle. Världen, samhället och vi människor är i en ständig förändringsprocess och vi behöver hitta lösningar på nya behov som uppstår. En del sådana lösningar är och har varit kooperativa. Kooperationen har på många sätt bidragit till nya marknader och att samhället utvecklats. Den har ofta gått före med ett innovativt tänkande för att lösa människors och samhällets behov. Konsumentkooperationen, böndernas producentkooperativ, de föräldrakooperativa daghemmen och de sociala arbetskooperativen är alla exempel på hur människor själva tagit initiativ för att lösa ett gemensamt behov. Samtidigt har den kooperativa formen visat sig vara ett sätt att lösa problem som ingen ännu kommit på att göra affärsidéer av. I en föränderlig ekonomi blir därför vissa kooperativa lösningar också tidiga tecken på framtida marknader.

vi som gör tidningen!

Getaware ekonomisk förening vill inspirera människor, företag och organisationer till att göra smartare livsstilsval. Vi ger ut magasinet Camino som utkommer med fyra

De framtida utmaningarna handlar om att värna miljö, social rättvisa och demokrati. Många unga visar att de vill driva företag tillsammans och samtidigt ta ett socialt ansvar. Konsumenter väljer i allt högre utsträckning miljömärkt och fair trade, och skola, vård och omsorg efter vem som driver verksamheten eller efter innehållet i den. Intresset för samhällsentreprenörskap och sociala innovationer har ökat markant de senaste åren. Här har kooperativt företagande en given roll med sin grund i de kooperativa värderingarna med en strävan efter demokratisk organisation, samarbete och samhällsnytta. Kooperationens år 2012 bidrar inte bara till att sätta fokus på kooperationen utan också på hur vi vill att vårt samhälle ska se ut i framtiden.

nummer per år. I Camino lyfter vi fram kreativa individer, grupper, produkter och tjänster som bidrar till en hållbar utveckling och som främjar medvetenhet och reflektion kring våra livsstilsval. I magasinet undersöks även relationerna mellan konsumtion, tid, lycka och meningsfullhet. Utöver Camino utför vi uppdrag inom text och bild, samt föreläser och modererar samtal, alltid med huvudfokus på hållbar utveckling/livsstil. År 2012 firar vi fem år. Vi har prisats med bland annat utmärkelsen Årets kooperativ

christina Lugnet generaldirektör tillväxtverket

2010, CSR i Västsveriges pris 2010, Naturskyddsföreningens Kaprifolpris 2008 samt Stora Trendpriset 2007. Vi har ett stort intresse för den kooperativa företagsformen vilket vi uppmärksammar med detta specialnummer under kooperationens år. Besök oss gärna på caminomagasin.se och på Facebook ”Camino”.


Ju mer du handlar desto fler procent får du tillbaka. Ända upp till 5 %. Om du t ex handlar för 4 000 kronor i månaden och betalar med Coop MedMera-kortet så får du 200 kronor tillbaka, i riktiga pengar. Det blir hela 2 400 kronor på ett år. Välkommen in!


Västgötalandet är en kooperativ resebyrå som vill locka folk till regionen.

De lockar till SCHLÄTTA

Söker du något att göra på semesterturen i Västergötland är det troligt att du snubblar över Västgötalandet – en turistbyrå på nätet som drivs av traktens entreprenörer. År 2011 utsågs de till ”Årets kooperativ” i Sverige. Text Ingemar Tigerberg – Vi är väldigt stolta över att bli årets kooperativ, inte minst för att vår konstellation uppmärksammas. Det ger oss ny kraft och bekräftelse på att det vi jobbar för är rätt. Sedan finns det alltid grejer att jobba på. Bara för vi har fått utmärkelsen så betyder det inte att vi nått toppen, utan nu gäller det att lägga i en växel till, säger Emma Häggberg, en av två anställda i den ekonomiska föreningen. Västgötalandet är ett kooperativ bestående av boendeanläggningar, restauranger, aktivitetsanläggningar och föreningar, som har i uppdrag av Vara och Essunga kommuner att ansvara för turistservice. – Området består väldigt mycket av landsbygd och är kanske inte det självklara besöksmålet. Men tillsammans kan vi erbjuda något unikt, något som vi gärna vill

kalla för landsbygdslyx. Insikten om detta har satt sig hos traktens företagare, istället för att se varandra som konkurrenter så samarbetar vi. Vad är era bästa tips för att lyckas med kooperativt företagande? – Det tar tid att få underifrånperspektivet. Kämpa på helt enkelt. Men små enkla grejer som hur man träffas kan hjälpa till. Vi träffas hos varandra istället för i någon anonym konferenslokal. På så sätt lär man känna varandras verksamheter. Värdskapet ger ofta ett bra intryck av grannarna, så att man kan rekommendera och presentera deras verksamhet för andra, som ambassadörer för Västgötalandet. Man ger och tar. Det stärker oss för varje gång vi ses, och medlemmarna kontaktar varandra och

samarbetar i mindre konstellationer även utan att vi är med. Emma menar att de största utmaningarna med att vara en medlemsstyrd organisation är att varje gång hitta medlemsnyttan i det som görs. Ibland ser en insats ut att bara främja några medlemmar, och först lite senare i ett större perspektiv gynnas alla. – Man kan inte bara tuta och köra! Årets kooperativ som utses av Coom­ panion, delades 2011 även med koopera­ tivet Dalen som bedriver hemtjänst, café, hushållsnära tjänster och förskola i Malung och Älvdalen. Dalens mål är att försörja bygden med den viktigaste servicen så att fler har möjlighet att bo kvar och flytta till närområdet. aretskooperativ.se


Stående: Eveliina Hafenstein Säteri, Elin Olsson med Carl-Ture Hauffman Olsson, Magnus Nilsson, Caroline Almqvist, Petter Hauffman, Nejra Lagumdzija. Sittande: Anders Mårsén, hunden Cinco och Ia Westman.

COMBINE

Personalen är anställd av aktiebolaget. Den ekonomiska föreningen planerar verksamheten. För att gå med i den ekonomiska föreningen ska man ha arbetat på Combine i två år. Företaget är helt transparent, ett exempel är att alla ser allas mail. Combine har startat Coffice – där du kan fika och arbeta samtidigt. Under kooperationens år arrangeras cafékvällar på Coffice, se kalendariet i denna tidning.


"Va, vill ni inte tjäna pengar?"

De läser varandras mail, startar café för sitt ekonomiska överskott och saknar chefer. Möt den demokratiska arkitektbyrån Combine som värderar transparens, gruppens bästa och roliga projekt framför feta löner och vinstutdelning text johanna stål Foto tobias jansson

ut som vilket hippt söderfik som helst; här blandas konstfulla inredningsdetaljer med slitna möbler och en fräsch kaffebar. Här hänger entreprenörer som bokar in sig för en dag eller en längre period i arbetsklubben där vem som helst kan bli medlem. Längst in i lokalen sitter arkitektbyrån Combine som driver såväl kontorscaféet som olika medborgar- och arkitekturprojekt. – När det kommer till det ekonomiska överskott vi genererar så är det bra att ha en verksamhet där alla har insyn i hela processen. Ska vi höja lönerna, investera i företaget eller göra spännande projekt tillsammans för pengarna som blir över? Att höja lönen betyder inte automatiskt att man blir lyckligare, det kanske inte heller driver företaget framåt. Vi startade Coffice och skapade en helt ny miljö för arbete där vi samtidigt ger något till staden omkring oss. Hade vi behövt ge avkastning i traditionell mening så hade det nog inte varit möjligt att göra den här typen av satsningar. 2009 startade Combine cafékontoret Coffice från ett överskott av sin verksamhet. Något som gjort att företaget nu har en levande miljö att arbeta i, snarare än ett isolerat kontor. Jag träffar tre av Combines medarbetare och delägare över en japansk lunch i ett av Coffices konferensrum, där delägarna berättar om sin resa från aktiebolag till kooperativ.

Vid första anblick ser Coffice

– Vi började 1998 som ett vanligt aktiebolag med fyra

personer. Grupparbete var en viktig del av vår arbetsprocess redan från början och när Elin började jobba med oss 2001 funderade vi på hur vi skulle göra. Skulle hon betala massa pengar för att gå med i aktiebolaget? En kille ville sluta och hur skulle vi då värdera företaget? Allt detta var ingredienser som gjorde att vi närmade oss idén om ett kooperativ, säger Anders Mårsén, som varit med sedan starten. Arbetsmässigt hade Combine redan jobbat i kooperativ form, idémässigt blev de ett kooperativ 2005-2006. – Det var ett långt sökande för att hitta en företagsform som passade oss och det var väldigt värdefullt för oss att kunna bolla med Coompanion. För på andra sidan satt revisorn och tyckte att vi var helt snurriga ”va, vill ni inte tjäna pengar, hur tänkte ni nu?”, fortsätter Elin och skrattar. Anders menar att det egentligen var konstigt att de inte hade idén om att starta en ekonomisk förening direkt. Hans pappa bor i Skattungbyn där de har kooperativa butiker Men den ekonomiska föreningen som företagsform är fortfaranden relativt okänd i Sverige. Combine har behållt aktiebolaget på grund av att byggbranschen har en del gammalmodiga värden och att de hade massa konton som de inte ville ändra i.


Magnus Nilsson och Eveliina Hafvenstein Säteri arbetar på den gemensamma mötesytan på kontoret.

– Vi använder aktiebolaget utåt när det behövs. Man måste inte vara antingen eller. Vi inkluderar det bästa av båda världarna och tror att många skulle gilla formen kooperativägt aktiebolag säger Anders. Combine ser det som en mission att kommunicera sin företagsform, de har bland annat en mailadress som slutar med .coop, vilket ger en chans att på ett ganska subtilt sätt berätta att de är ett kooperativ. – I vår bransch är det vanligt att man lyfter fram det

enskilda geniet, men i verkligheten är det väldigt få projekt som drivs av en enda individ. För oss har det varit viktigt att visa på gruppens betydelse. Även om många vet att de flesta projekt drivs av en grupp så är de flesta väldigt intresserade av att det måste finnas en topp i den där gruppen, menar Elin. – För mig är det här min referenspunkt, min första arbetsplats. Det som känns väldigt spännande som ny är att man få vara med och se hela processen – inte bara komma in som medverkande i ett projekt. Man får svar på frågan ”varför”, inte bara ”var och hur”, säger Caroline Almqvist som jobbat i lite över två år i företaget och varit med i den ekonomiska föreningen i två månader. – Vi är arkitekter som tycker det är roligt att vara med och påverka företaget, chefer är något slags hinder i framfarten. Vi har ingen VD, även aktiebolaget drivs i en kooperativ anda, berättar Anders. Det är klart att det finns nackdelar med avsaknaden av hierarkier och chefer, det kan bli lite virrigt och svårt att ta snabba beslut om viktiga saker. En chef hade tagit de snabba besluten. För ett kooperativ blir det lite långsam-

Combines visitkort fungerar som kaffecheckar till Coffice.

mare, de måste formulera sig kring besluten och kunna diskutera dem tillsammans. Anders berättar att han fick vara som en chef när de bara var aktiebolag, han fick säga till andra vad de skulle göra och bestämma om man skulle anställa någon ny. Det var jobbigt och det känns som att han tycker att en börda försvunnit när de sedan delade på ansvaret. En vanlig synpunkt på ekonomiska föreningar är att de ska vara öppna och att alla ska kunna vara med, något som inte alltid känns helt självklart i ett företag. – Det kändes lite obehagligt i början att öppna upp för att alla ska kunna få vara med i den ekonomiska föreningen. Men då handlar det om att alla ska kunna vara med och ta ansvar, om både skyldigheter och rättigheter, och det är svårt om någon är helt ny och inte kan verksamheten, menar Anders. Det är skillnad att gå med i ett konsumentkooperativ. Vi är ju inte ett allmänt kooperativ för arkitekter. Det spelar ingen roll hur många bra stadsbyggnadsprojekt någon gjort, det handlar inte om det, utan man måste fungera i vår grupp. Så vi har sagt att man måste jobba två år hos oss innan man kan gå med i den ekonomiska föreningen.


Men hur gör man då när det inte finns någon chef? Vem

går man då till för utvecklingssamtal och för att pusha sig själv eller få nya arbetsuppgifter? Återigen handlar det om gruppen och att hitta andra former för feedback. – Har man utvecklingssamtal handlar det om en person som ska ge feedback till väldigt många personer och det kanske inte alltid ger så mycket eftersom det bara är en persons åsikt, säger Elin. Combine har istället konferenser två gånger om året, och då har de olika former för att pusha varandra. De har bland annat metoden Fab5, då alla i gruppen får berätta för varje person vad som är positivt och vad som kan utvecklas hos denne. De har också en metod som kallas outing – då varje person själv berättar hur de mår, vad som händer i privatlivet och hur personen vill utvecklas i sin profession. – Det är viktigt att andra förstår ”varför hon har varit så grinig”. Det blir så lätt missförstånd och att undvika missförstånd är A och O när man jobbar i en grupp. Vi har utarbetat en kultur där vi förstår och lämnar utrymme åt varandra, säger Elin. Lokalen Coffice är ansiktet utåt för Combine, dit bjuder

de in andra att sitta och arbeta för en billig peng. Och så möts arkitektbyråns kunder av kaffedoft och en hund som gläfsande rusar fram när de kommer på besök. – Kooperativ är en modern företagsform som passar folk som är mobila, flyttar utomlands etc.. Det bygger på medskapande och jag tror att många skulle trivas i den här typen av sammanhang, avslutar Anders. 

I cafédelen sköter Drop Coffee serveringen.

Utanför Combines kontor ligger arbetsklubben Coffice, där vem som helst är välkommen att sitta och jobba.

BÄSTA TIPSEN

• Det är viktigt att lyssna på människors drivkrafter när man startar upp. Är pengar främsta drivkraften kanske man ska starta ett aktiebolag, men har man andra drivkrafter såsom ” jag vill surfa så mycket som möjligt på min fritid, jag vill bidra till samhället eller utvecklas som person”, kan en annan form passa bättre. Det är viktigt att man pratar om detta, för det kan skapas spänningar mellan de olika ambitionerna och drivkrafterna. Drivkrafterna behöver inte vara samma för individerna, men de måste koordineras i gruppen. • Ha ett system så att alla har koll på ekonomin och vad saker kostar. I början roterade Combine vem som gjorde bokföringen.


LINDA FICK

Linda p책 v채g mot bomullsf채ltet.

foto edward echwalu

tuffaste jobbet


Angela Mukababirwa välkomnar Linda med öppna armar när hon anländer till familjen för första gången.

Det är lite drygt två veckor sedan Linda Andersson, 32-årig bankanställd från Stockholmsförorten Täby, kom hem från ”Världens tuffaste jobb” hos ett bondekooperativ i Uganda. Över en fika, som kostade motsvarande sex dagslöner för en ugandier, berättar hon om behovet av att lämna trygghetsbubblan. Berättat för Caroline Petersson

– Jag hade tänkt ganska länge att jag ville göra något annat.

Så hade jag en dag när jag kände att nu får jag verkligen ta tag i det. Jag satte mig och googlade på en massa biståndssajter och snubblade över en annons från Kooperation Utan Gränser om ”Världens tuffaste jobb”. De sökte en kvinna som ville jobba 80 timmar i veckan, utan kollektivavtal, för tio kronor om dagen. Helt enkelt någon som var beredd att lämna allting och få skitdåliga villkor under en månad. Jag tänkte att ”Ja… det vill jag!” Det var precis vad jag letade efter. – En vecka innan jag stötte på annonsen satt jag och min sambo och pratade om vår framtid, vad vi ville om fem år, vilka vägar vi skulle gå och så vidare. Han ville åt ett håll och jag åt ett annat och vi hittade just då ingen enkel lösning på hur våra drömmar skulle kunna mötas. Jag kände att jag ville ge mina barn perspektiv på saker och ting. Bor man i Täby och barnen växer upp där och inte rör sig så mycket utanför det området, får de en väldigt konstig bild av världen. Jag ville också förstå hur bistånd fungerar på riktigt. Hur funkar det att hjälpa en familj så att de själva kan vara med och skapa sin egen lycka och hur funkar ett

kooperativ? Genom det här jobbet fick jag en chans att jobba kvar med det jag gör men ändå få komma utanför bubblan ett tag och se något annat. – Jag fick bo och arbeta med en familj (Angela, Ivan och deras barn) i Uganda som är medlemmar i bondekooperativet Buthale och som odlar främst bomull och kaffe. Det man verkligen har satsat på i kooperativet är jämställdhetsutbildning. När män och kvinnor under utbildningarna själva får lista vad som är traditionellt kvinnligt och manligt är det tydligt att arbetsfördelningen är skev. Traditionellt kvinnligt är att hämta ved, hämta vatten, sköta om hela hushållet med tvätt och disk och barn och jobba på fältet medan det traditionellt manliga är att lyssna på radio, besöka grannar och att sälja skörden. Nu gör männen mycket mer än så, det vill jag verkligen påpeka, men jag såg familjer där kvinnan gjorde en väldigt stor del av jobbet, och där hon framförallt inte hade så mycket att säga till om när det gällde familjebeslut. Bland de som var med i kooperativet, som hade varit med på jämställdhetsutbildningen sedan 2008, såg man en stor skillnad. Ivan och Angela delar inte allt


foto edward echwalu

INFO

exakt lika men Ivan hämtar vatten och ved, lagar lite mat (inte så ofta) och fixar sina egna kläder – och arbetar i jordbruket. Den största skillnaden är att Angela är med och bestämmer i familjen. När bomullen är plockad då är det Ivan som säljer bomullen, men pengarna går via Angela som kollar att allt blir rätt. – Jag fick vara med och göra allt det som Angela gör. Vi gick upp halv sju och gick och lade oss klockan tio på kvällen. Under den vakna tiden var det inte mycket sittande. Det var upp och fixa med barnen, arbeta på fältet några timmar, hämta vatten, laga mat över elden och så vidare. Allt tog väldigt mycket mer tid och kraft än hemma. Angela och hennes vänner har definitivt ett av världens tuffaste jobb. Det är många timmar, mycket slit, ett oerhört ansvar för familjen och dessutom uselt betalt. – Det viktigaste av allt med den här resan har varit att få ge Angela en röst. Det är inte så många som lyssnar på fattiga människor och i synnerhet inte fattiga kvinnor. Genom inblicken i hennes vardag kan jag göra skillnad, det är den bästa hjälpen. Inte att jag jobbar hos henne och hjälper henne att plocka bomull. Jag tycker också det är lite coolare med kooperativ nu än innan. Det låter inte så där väldigt sexigt med kooperativ men efter den här resan ser jag fördelarna på ett helt annat sätt. Något jag märkte av tydligt var den starka sammanhållningen mellan medlemmarna och sättet man tar ansvar för varandra. Jag var med på ett möte där det låga bomullspriset diskuterades, som innebär att

vissa medlemmar har svårt att betala tillbaka sina lån. Istället för att lämna medlemmarna på gatan hade man en diskussion kring hur man skulle lösa problemet.

Kooperation Utan Gränser är en biståndsorganisation som hjälper fattiga människor att själva ta sig ur fattigdomen, bland annat genom utbildning och stöd till jordbrukskooperativ som Buthale i Uganda. Bakom Kooperation Utan Gränser står ett sextiotal företag och organisationer - alla med rötter i den svenska kooperationen.

– Det finns flera olika gemenskaper också som är starka, inte minst granngemenskapen och hur man hjälps åt inom familjen. Efter att ha levt hos den här familjen och sett hur mycket barnen gör blir jag mer förbannad när mina egna inte hjälper till hemma. När jag ber min dotter att hjälpa till och hon kollar på mig med en min som signalerar hur jobbigt hon tycker det är, då tänker jag lite frustrerat att ”åh vad bra du har det” och känner ännu mer att mina barn behöver perspektiv. Förhoppningen är att ta med mig hela familjen till Uganda i december. Efter mitt möte med Linda läser jag på hennes blogg om frågan jag ställde om hur hon ska spendera sin lön från jobbet. Hon ber om tips och råd från sina läsare. Under vår fika fick hon en idé om att rama in dem och hänga upp dem på väggen, som en symbolisk handling. Resan har gjort att pengar har fått ett helt annat värde. Klipptiden som var bokad innan resan avbokades då hon helt enkelt inte klarade av spendera så mycket på att fixa håret. Och hon oroar sig lite över hur det kommer kännas för Angela när hon kommer till Sverige och får se hur många månadslöner som Linda kan spendera på ett enda matinköp. 

Följ Lindas fortsatta äventyr på tuffastebloggen.wordpress.com


Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla – för en del människor är runda. Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 15 sociala företag med en omsättning på 30 Mkr om året.

Vägen ut! kooperativen • Stigbergsliden 5B, 414 63 Göteborg • www.vagenut.coop • vagenut@vagenut.coop • 010-707 93 00

För dig som tycker att ekologi, rättvis handel och socialt ansvar är viktigt. Ekobanken är den enda bank i Sverige som enbart lånar ut pengar till ekologiskt, socialt eller kulturellt hållbara verksamheter och dessutom redovisar denna utlåning öppet. Ett konto i Ekobanken ger dig därför dubbel avkastning. Du får ränta på dina pengar samtidigt som du vet att pengarna medverkar till ett mer hållbart samhälle. Alla konton i Ekobanken har statlig insättningsgaranti. Om du vill bli kund eller få mer information, besök gärna www.ekobanken.se eller kontakta oss på 08 551 714 70.

ekologiskt - socialt - kulturellt


Kvinnor med

vind i ryggen


Endast några procent av jordens resurser ägs av kvinnor. Det vill Wanja Wallemyr i Skaraborg ändra på. År 2007 var hon med och startade Qvinnovindar – en ekonomisk förening för kvinnor som tillsammans äger vindkraftverk. Text Caroline Petersson & Johanna Stål

för kvinnor som äger vindkraftsverk fick Wanja Wallemyr i samband med ett uppdrag inom LRF för att stötta kvinnligt ledarskap. – Vi bjöd in till en träff på temat ”våga tjäna pengar”. Jag har länge haft ett intresse för vindkraft och insåg att det finns goda möjligheter att tjäna pengar på det. Jag tog upp frågan bland de andra som var närvarande om det fanns ett intresse att tillsammans köpa vindkraftsandelar, och det gjorde det. Några år senare kom ett erbjudande där jag fick fjorton dagar på mig att skaka fram 270 000 kronor, och det lyckades. Idag har föreningen tio medlemmar och ytterligare en förening med 50 kvinnor har bildats. Med i föreningen finns även Wanjas två döttrar. En av dem, Sara Wallemyr, arbetar själv som vindkraftprojektör. – Jag började med det ungefär samtidigt som föreningen startade. Jag har varit fascinerad av vindkraft länge, inte minst sedan det byggdes ett vindkraftverk på granngården för åtta, nio år sedan. Pappa pratade om vindkraft redan på 80-talet.   Vindkraften har blivit en familjeangelägenhet för Wallemyrarna. Wanja berättar hur intresset även spridit sig till de andra medlemmarnas familjer, inte minst bland barnen. Trots att män inte är välkomna i föreningen så har responsen från dem varit positiv. – När vi startade den andra föreningen, Q2, annonserade vi i tidningen om att vi sökte enbart kvinnor. Flera män ringde och frågade om inte de också fick vara med, men dem hänvisade vi vidare. Många gånger är motståndet mot vindkraft större bland kvinnor, berättar Wanja, eftersom kunskapen hos dem ofta är lägre. Men det starkaste motståndet kommer från föreningen Svenskt Landskapsskydd. Sara får ibland bemöta de vanliga argumenten om att vindkraftverk är så fula.  – Jag kan förstås inte tala om vad andra ska tycka, men man måste sätta saker i ett större perspektiv, att vi har ett gemensamt ansvar. Personligen tycker jag att de är jättefina, säger hon. Som argument för att vi ska satsa på vindkraft menar både Sara och Wanja att det är viktigt att lyfta fram att det är en energikälla som kommer vanligt folk till dels

Idén att starta en förening

WANJAS TIPS FÖR ATT STARTA FÖRETAG TILLSAMMANS

• Se till att alla som är delaktiga i starten har diskuterat igenom vad de vill med föreningen. • Det är viktigt att alla känner till vilken typ av stadgar som behövs i en ekonomisk förening och är överens om hur ett eventuellt samarbetsavtal ska utformas. • Det behövs en väl fungerande valberedning som är väl insatt i vilka kompetenser som behövs i styrelsen. • Ta hjälp för att få det juridiska rätt. • Tänk på att det kan vara en lång startsträcka innan föreningen genererar några intäkter till medlemmarna. • Våga ta beslut och var ärliga mot varandra. • Ha roligt, med gemensamma krafter kan man nå långt.


Flera män ringde och frågade om inte de också fick vara med, men dem hänvisade vi vidare eftersom den möjliggör för den lilla människan att vara med äga och tjäna pengar.

Men om man själv vill investera i vindkraft, hur gör man då? – De bästa är att höra av sig till de olika bolag som håller på och projekterar. Vi har nu möjlighet att investera i några intressanta projekt – och vill ge andra möjligheten också. Qvinnovindar äger idag andelar i tre vindkraftverk och ytterligare två indirekt. Dessutom är de ute och föreläser och inspirerar andra som vill göra något liknande. Ett nytt projekt som de håller på att dra igång heter Qvinnovindar Sverige. Målet är att få ihop en kontantinsats till ytterligare minst ett vindkraftverk. – Man är välkommen att köpa andelar vart man än bor i Sverige. Tanken är att den här föreningen ska kunna växa och utveckla sin verksamhet på flera sätt. Wanja menar att något som är viktigt är att kvinnor blir mer delaktiga i både utveckling och ägande av hållbar energi. Det ger en ökad dynamik som är positiv för alla. – Vi har precis börjat gå ut med intresseanmälningar till Qvinnovindar Sverige och har fått positivt gensvar. Vi håller nu på med att planera informationsmöten. Wanja är helt på det klara med fördelarna av att driva föreningen i kooperativ form. – Fördelarna med en ekonomisk förening är bland annat att man inte behöver 50 000 kronor i startkapital som när man bildar aktiebolag. Samt att man tillsammans kan åstadkomma ganska mycket med små medel. Dessutom har man inte samma vinstkrav som i ett aktiebolag, man kan jobba lugnare och mer långsiktigt. Och det går att utvecklas hela tiden. 

Vindkraft i Sverige • I Sverige går vinkraftsutbyggandet långsamt. Att engagera sig i ett vindkraftskooperativ är ett konkret sätt att påskynda processen. Utöver Qvinnovindar finns bland annat O2, som utvecklar, bygger, säljer och förvaltar vindkraft och står för en stor del av Sveriges vindkraft. Som andelsägare bidrar du till att det byggs nya vindkraftverk, istället för att bara köpa el från befintliga. Varje verk bidrar till att minska koldioxidutsläppen med upp till 5000 ton per år. • Sveriges största vinkraftsverk stod klart inför 2012 på Risholmen i Göteborg. • Även Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har nyligen startat ett vindkraftskooperativ för sina medlemmar med namnet Företagskraft ekonomisk förening.

Danska vindkraftskooperativ • Danmark är världens största producenter av vindkraftsverk och runt 20 procent av danskarnas elkonsumtion kommer från vind. Med 20 vindturbiner var Middelgrundens off-shore vindpark världens största när det byggdes 2000. Middelgrundens Wind Cooperative äger hälften av vindsnurrorna. Efter det har den förnyelsebara energikällan blomstrat i Danmark. • Sedan 2004 är över 150 000 familjer i Danmark kopplade till ett vindkraftskooperativ. • Ett annat känt exempel från Danmark är den energineutrala ön Samsö som med sina elva landbaserade och tio vattenplacerade vindkraftsverk är både självförsörjande på el och exportör av miljöbra el.


av Tobias Jansson illustration petter almgren


Så mycket bättre I tider av ekonomisk kris och vårdskandaler ökar vårt behov av att hitta alternativa lösningar. De sociala bankerna och assistansföretag som drivs av de som själva behöver vård är två sektorer som blomstrat de senaste åren. Text Johanna Stål

Assistans med fördelar

– Att vi själva har funktionshinder betyder mycket då vi vet hur det är att leva med assistenter. Vi kan även hjälpa till med saker runt omkring som man behöver hjälp med när man har ett funktionshinder som inte en gående person tänker på. Det kan vara allt från att söka handikappersättning till att ställa in en rullstol eller söka bostadsanpassning, säger Marcus Jardler på Rullarnas, ett assisistentföretag i Torsby som drivs av personer som själva har funktionsnedsättning. Rullarnas har funnits sedan 2004 och verkar över hela landet. De har växt under de senaste åren men behåller bra kontroll över verksamheten. – Vi har drygt 30 brukare/kunder, 120 anställda assistenter och fem administratörer på kontoret. Utvecklingen har varit mycket bra sen ändringen i assistansen som kom efter 2008. Innan hade vi en liten verksamhet för personer vi kände. Marcus säger att de inte direkt har märkt någon tillströmning av kunder efter de senaste årens avslöjanden om missvård inom privata vårdbolag, men han menar samtidigt att deras brukare får full insyn i verksamheten och kan vara med och påverka, vilket är en tydlig fördel. – Vi driver kooperativ främst för att vi inte har något intresse av att gå med stora vinster. Vi ger brukaren bra möjligheter och assistenterna bra lön och anordnar aktiviteter och resor av olika slag som passar de flesta. Och konkurrensfördelen gentemot andra företag i branschen råder det ingen tvekan om. – Vi har över 30 års erfarenhet av att leva med funktionshinder och det stärker oss.


Finanskrisens vinnare

– Under finanskrisen ökade de sociala bankerna sitt

Ekobankens kontor är vackert beläget i Järna utanför Stockholm.

kapital, när alla andra banker gick på knäna, berättar Ingrid Westfors på Ekobanken Väst. Enligt boken Social Banking and Social Finance – Answers to the Economic Crisis förlorade de sociala bankerna inte några pengar utan snarare ökade sina tillgångar med 20-25 procent mellan år 2007 och 2010. Ekobanken har ökat med 15-20 procent per år sedan krisens början. Den lilla men ansvarsfulla banken har växt stadigt under tretton år, 2011 låg balansomslutningen på cirka 489 miljoner kronor. Många banker räddades under krisen 2008-2009 av stater, där skattebetalarna var de som fick betala bankernas förluster. Proteströrelser som Occupy Wall Street växte fram som en följd av en misstro mot bankernas vinster och brist på ansvarstagande. Under 2010-talet har finanskrisen växt allt djupare. – Människor blir oroliga i ekonomiska kriser och många flyttar över sina pengar till banker där utlåningen är transparent och verksamheten inte delar ut några bonusar, fortsätter Ingrid. Ekobanken är en kooperativ bank med säte i Järna utanför Stockholm. De lånar inte pengar på finansmarknaden utan är helt inlånefinansierade. Banken lånar därför aldrig ut mer än vad privatpersoner, företag och föreningar lånat in. De som vill låna pengar måste själva lägga in en medlemsinsats i banken. Endast verksamheter som har ekologiska eller sociala mål får låna pengar, många är kooperativa verksamheter som har svårt att få lån från vanliga banker. Sparare kan välja att avstå från ränta för att hjälpa dessa verksamheter och får full insyn i vilka som lånar pengarna. Som ekonomisk förening äger de anställda i Ekobanken medbestämmanderätt i verksamheten och internt används dessutom ett transparent lönesystem. – Det bästa med mitt jobb är att arbeta på en värderingsdriven medlemsbank med en alternativ syn på lönsamhet och tillväxt, där inga aktieägare ställer några krav på vinster. Dessutom att få träffa alla nytänkande entreprenörer.


Utmanar Gucci-kapitalismen

Hanna Hallin på Sektor 3, en tankesmedja för civilsamhället, tror att det behövs en större flora av företagsformer som inte har krav på vinstmaximering som högsta mål. – Liberalkonservativa personer säger ofta att aktiebolag är mest gynnsamt och att det därför är onödigt med andra företagsformer, men då blandar man ihop lönsamt med gynnsamt. Exempelvis hade man inte lyckats vårda missbrukare lika bra om vården på missbrukarhem inte drevs av före detta missbrukare. Hur skulle ett aktiebolag kunna vara bättre för dem? Idag diskuteras ord som samhällentreprenör och socialt entreprenörskap flitigt, många slits mellan att gå ihop ekonomiskt och kunna bidra till samhället eller nå miljömål. Hanna har deltagit i ett replikskifte på bland annat webbforumet CSR i praktiken och rört upp många känslor när hon säger att det är omöjligt att rädda världen och tjäna pengar samtidigt i Sverige. – Det finns många som vill vara samhällsentreprenörer idag och då måste det finnas en bolagsform som sätter andra saker framför vinsten, det måste vara ok att inte gå med vinst om man så att säga uppnår sitt uppdrag på andra nivåer än ekonomiska. Hanna menar att ekonomisk förening är ett bra alternativ, men kanske behövs fler och syftar till bolagsformer som finns i andra länder. – Jag tycker det är naivt att säga att det inte finns en konflikt mellan att nå sociala mål och plocka ut vinst. Fler

aktörer än offentliga borde kunna kliva in och ta ansvar. Just nu håller Sektor 3 på att ta fram en forskningsrapport om kooperativ samt en antologi av politiker och kooperatörer som ska presenteras under Almedalsveckan. Hanna hoppas att kooperativen ska få större uppmärksamhet framöver. – Jag tycker det är intressant att titta på nyttan i samhället av att den här bolagsformen finns. Många människor är mer benägna att konsumera om man vet att det finns ett delägarskap och en demokratisk organisering bakom det man köper. Det finns en stor efterfrågan på den typen av tjänster och varor, där vinsten inte går till några få eller pengarna försvinner ut ur verksamheten. Hanna berättar att man i Storbritannien sett att kooperativen haft större omsättning än ekonomin i snitt under ekonomikrisen. – De utmanar kvartalskapitalismen, ”Gucci-kapitalismen”, och det ligger i tiden så det är synd att inte fler känner till formen.

Varför sker stora skandaler sällan i kooperativa företag? – Det är inte att de här sakerna inte kan hända hos kooperativen, men då beror det på andra saker, såsom dåligt ledarskap eller mänskliga misstag. Det beror inte på att det finns ett besparingskrav, för de kan inte spara in, ägarna är brukarna så de måste förhålla sig till deras behov. Annars blir de sparkade.

Hanna Hallin jobbar med en antologi om kooperativ som släpps under Almedalsveckan.

FLER KOOPERATIVA BANKER

Merkur Cooperative Bank, Danmark JAK medlemsbank, Sverige The Charity Bank, Storbritannien Cultura Sparebank, Norge Fiare, Spanien GLS Gemeinschaftsbank, Tyskland


Frågor och svar om kooperation text johanna stål & KFO illustration sofia falkenhem

Får kooperativa företag gå med vinst?

En av de viktigaste poängerna med att driva och vara med i ett kooperativt företag är att generera vinst. Det är sättet att se på hur man genererar vinst och vad som är vinst som skiljer sig mot andra sätt att organisera ett företag. För kooperativa företag är långsiktig ekonomisk vinst en viktig kärna tillsammans med de övriga kooperativa principerna. Det finns en bild av att kooperativa idédrivna företag är små ”bohemiska” företag som inte går med vinst. Samtidigt så har exempelvis KF/Coop funnits i över 110 år och KF utgör det femte största företaget i Sverige räknat till antalet anställda.

Hur många företag i Sverige är kooperativa?

Uppskattningsvis finns det uppemot 40 000 kooperativa företag (inklusive bostadsrättsföreningar). Enligt bolagsverket fanns det 2009 upp emot 12 500 ekonomiska föreningar varav nästan 7000 registrerade för momsredovisning och/eller som arbetsgivare. De 22 största kooperativa företagen i Sverige sysselsätter ungefär 63 000 personer.

Vad är skillnaden mellan ett kooperativ och en ekonomisk förening?

Kooperation är ett sätt att organisera ett företag eller en ekonomisk verksamhet utifrån sju kooperativa principer. Kooperativa företag väljer ofta associationsformen ekonomisk förening, men det finns också de som väljer andra associationsformer. De kooperativa principerna innebär öppet medlemskap, självhjälp, demokrati, samhällshänsyn, samarbete, personligt ansvar samt att medlemmarna äger, finansierar och får del av företagets vinst. Samma sak gäller benämningarna socialt entreprenörskap eller samhällsentreprenörskap, som inte heller är bundet till en viss associationsform utan mer handlar om företagets värderingar.


Gemenskapens historik

De 300 största kooperativen i världen omsätter idag 1,145 triljoner, alltså miljarder miljarder dollar per år. Allt började under industrialismen i Storbritannien för snart 200 år sedan då några modiga människor tröttnade på att aldrig få några pengar över efter arbetsdagen.

Text Johanna Stål

året är 1844 och i rochdale spinneri utanför Manchester

börjar saker röra på sig. Arbetarna som tvingats leva på usla löner och sedan handla dyrt i den matbutik som ägs av fabriksägaren, får nog. Enda sättet att förbättra situationen är att arbetarna slår sig samman och själva tar hand om att sälja basvaror som ljus, mjöl, och socker till så låga priser som möjligt. Blir det eventuellt något överskott så återinvesteras den i verksamheten. Rochdale Society of Equitable Pioneers formulerade de kooperativa principerna som är nästan exakt likadana idag. – Uttrycket ”One member, one vote” myntades här, vilket är intressant eftersom filosofin på den tiden var ”One man, one vote”. Det var den enda rörelse som tidigt förstod att kvinnan var viktig, säger Gun-Britt Mårtensson, som med sin bakgrund av tio år i HSB:s ledning och därefter ordförande i Coompanion har lång erfarenhet av kooperativ verksamhet. Men egentligen började det tidigare . Redan under tidigt

1800-tal växte kooperativa idéer fram i Storbritannien. År 1820 gifte sig Richard Owen med dottern till New Lanarks spinneriägare. Han blev delägare och manager och ville fokusera mer på medmänsklighet snarare än kommersiella principer. Vid denna tid betalades arbetare ofta med kuponger som endast kunde användas i den egna fabriksbutiken. Richard öppnade en butik som sålde kvalitetsprodukter till låga priser och återbördade vinsten till arbetarna, något som senare kommit att bli ett av kooperativets

kärnvärden. Han var också den som grundade kooperativ barnomsorg i Storbritannien, såg till att barn gick i skolan och byggde bostäder åt arbetarna. Richard grundade owenismen, som är känd bland annat för att vara en grund för den kooperativa rörelsen. – Den kooperativa alliansen, IKA, startade 1895. Idag är den världens största folkrörelse med 950 miljoner individuella medlemmar. Och då är inte alla som driver kooperativa verksamheter med, såsom alla kooperatörer i utvecklingsländer, berättar Gun-Britt. Vartannat år tittar IKA på omsättningen i de 300 största kooperativa företagen i världen (av totalt cirka en miljon), och dessa har en omsättning på 1, 145 triljoner dollar, vilket är lika mycket som Kanada, den nionde största ekonomin i världen, eller alla de nordiska länderna tillsammans. – Av dessa 300 företag var det inga som gick i putten under finanskrisen för några år sedan. Vi kunde se att kooperativen över hela världen hade en helt annan motståndskraft mot kriser, vilket gjorde att G20 och de stora länderna fick en större respekt för dem. Det är lätt att undra varför inte kooperativ och ekonomiska föreningar är mer kända i Sverige. Gun-Britt tror att det kan bero på förväntningarna på företagen att bli stora och kunna konkurrera med andra företagsformer. Det har lett till att storytelling kring värderingar, de goda resultaten och tanken på att hjälpa fram nya kooperativ blivit lidande. – De som kom först fick jobba mycket med att själva bli


Kooperativ sågs som en kommunistisk företagsform som skulle infiltrera näringslivet på ett obehagligt sätt

1810

Robert Owen blir delägare i Lanarks spinneri och börjar sitt arbete med att förbättra inflytandet för medarbetarna.

1844

Arbetare på bruket i Rochdale i England startade sin egen butik.10 år senare fanns nära 1000 kooperativ i Storbritannien.

1850

Första kooperativa företaget i Sverige i Örsundsbro, Uppland: Lagunda och Hagunda häraders Varuanskaffningsbolag.

1880 stora och överleva och mindre med att hjälpa igång nya kooperativ. Vi har de stora: KF, Riksbyggen, Fonus, Folksam och HSB med flera. För 25 år sedan kom de på att de måste hjälpa nya kooperativ fram och var på många håll med och startade lokala kooperativa utvecklingsscentra (idag Coompanion). Idag är den etablerade kooperationen väldigt engagerad i att ta tillbaka och kommunicera sin värdegrund igen. De senaste åren är det tacksamt att berätta att man är ett kooperativ, den nya generationen är mer intresserad av att starta företag tillsammans. – När HSB kom 1923 fick de kämpa hårt mot etablissemanget eftersom kooperativ sågs som en kommunistisk företagsform som skulle infiltrera näringslivet på ett obehagligt sätt. Det har aldrig varit enkelt eftersom det blir väldigt omstörtande när människor säger att tjäna pengar inte är det enda de vill göra. 2005 gjorde Nutek en entreprenörsbaromenter som visade att 72 procent av de unga (18-30 år) som vill starta företag vill göra det tillsammans. Problemet är ofta att de inte vet att den här företagsformen finns. – De som driver företagsutbildningar kanske ser ekonomiska föreningar som en hotande företagsform, eftersom den är ett hot mot den världsbild de har, där vinsten och utdelningen till aktieägarna är viktigast. Eller som Milton Friedman säger: ”The business of business is business”, det vill säga att det viktiga är att göra vinst, oavsett vad man gör vinsten på. Gun-Britt vill gärna sprida ordet om de kooperativa företagen, hur många som arbetar i den sektorn och vilken hög omsättning de har. – De kooperativa företagen är inte bara bra på ekonomisk effektivitet utan också på demokratisk effektivitet. Egentligen är vi mycket bättre än de andra företagen, vi spelar i en annan division. Vi borde vara jäkligt stolta. Vi är inte tillräckligt stolta. 

Den första lantmannaföreningen bildas.

1895

Den Internationella kooperativa alliansen (IKA) bildas.

1895

Begreppet ekonomisk förening skrivs in i svensk lagstiftning.

1899

41 kooperativa föreningar bildar Kooperativa Förbundet. 1914 utesluts arbetskooperation och KF blir enbart konsumentkooperation.

1985-1995

Många föräldrakooperativa förskolor bildas.

2009

Elinor Ostrom får Nobelpriset för att hon sett att ekonomisk organisering av de som är berörda, hög tillit till varandra och delaktighet är det bästa sättet att utveckla och ta hand om gemensamma resurser.

2012

Deklareras som internationella kooperativa året av FN.


GULDKORN under kooperationens 12 april kl 8-9.30 Frukosteminarie med Christina Lugnet, generaldirektör Tillväxtverket. Plats: Sensus möte, Klara södra kyrkogata 1, Stockholm 8-10 maj Socap Future 2012. Forum som knyter samman världens ledande innovatörer, investerare, stiftelser, institutioner och sociala entreprenörer. Plats: Malmö universitet 23 april - 11 maj Idétåget. Tågturné med 13 stopp landet runt. Syftet är att möjliggöra för fler unga att förverkliga sina idéer. Start i Stockholm. ungasinnovationskraft.se/ idetaget

2 jul Finns det en framtid för kooperationen? Arrangemang av Sektor 3 och lansering av rapport och antologi. Plats: Odd Fellow, Stora Torget, Visby

5-7 okt Fair Trade Forum i Borås samt Fairtrades kampanj Fairtrade Fokus (v41-42) gästas av representanter från ett Fairtrade-certifierat kooperativ.

28 jun-2 jul Peace & Love-festivalen i Borlänge. Informationsaktiviteter med Coompanion Dalarna

9 okt kl 9-12 TEDx om kooperativ i arrangemang av Sektor 3. Plats: Bio Rio, Stockholm

17 - 28 sept Tävlingen Jakten på ostartade företag. Insamling av affärsidéer på sex orter med efterföljande auditionsturné inför en jury. www.ostartat.se

10 okt Hur kan företaget stärkas av samarbete i länet, landet och världen? Med Annica Falk på Skoopi. Plats: Coffice, Stockholm

11-12 sept Kooperativt Forum. Plats: Vår Gård, Saltsjöbaden 13 sept Utbildning – en förutsättning för förändring, med Anneli Rogeman, VD för Kooperativ Utan Gränser. Plats: Coffice, Stockholm

9 maj Grand-opening av LeMat B&B, Göteborgs första kooperativa Bed&Breakfast. vagenut.coop 9 maj Självständig och oberoende media, med Lennart Fernström, VD på Mediekooperativet Fria Tidningar. Plats: Coffice, Stockholm

år

26 sept Vägen ut! – kooperativen firar tio år med skördefest. Plats: Lärjeåns Café och trädgårdar, Göteborg Fler tips på aktiviteter runt om i landet: kooperationensar2012.se/KALENDARIE

5-7 okt Kooperativa dagar. Plats: Bergvik köpcenter, Karlstad

Om inte jordbrukaren Isaak Sakala och hans familj i Zambia lärt sig odla effektivare hade deras jordbruk inte gått att leva på idag. – Sedan jag gick med i kooperativet har vi ökat våra skördar. Nu får vi både mat på bordet och överskott att sälja. Inkomsterna gör att vi har råd att satsa på kycklinguppfödning, säger Isaak. Hjälp till självhjälp. Bistånd som fungerar.

www.utangranser.se

SMS:a KOOP50 till nummer 72900 så skänker du 50 kronor.

Stockholm Södra Glory

DE GJORDE DET SJÄLVA -FÖRÄNDRADE SITT LIV. ! n e lp ä j h lv ä sj r ö f k c a T


1 2 3 4 5 6 7 8

9 10 11

12

Utarbeta en affärsidé som

det går att skapa intäkter på.

Gör en omvärldsanalys. Vilka

konkurrenter finns? Lär er branschen.

Vad är produkten eller tjänsten? Vilket

Vilka är era kunder?

12 steg från idé

problem/behov löser ni?

Hur ska ni sälja?

Orientera er mot omvärlden. Hur hittar kunderna er? Skaffa de tillstånd som behövs för exempelvis livsmedelsproduktion eller import.

Ta in hjälp. Prata med företagsrådgivare. Undersök

om ni har den kompetens ni behöver internt, eller om vissa delar kan läggas ut.

Planera organisationen. Vilka uppgifter behöver utföras i företaget och vem gör vad? Gör en plan för starten och fördela arbete och ansvar. Hur vill ni ta beslut? Diskutera era olika mål och drivkrafter och skriv kompanjonavtal.

Planera ekonomin. Prissätt

era tjänster/produkter. Gör budget, både för starten och för fortsättningen. Behöver ni finansiering för att starta?

fortsättningen. Välj

företagsform/er. Utse en styrelse och firmatecknare. Skriv förslag på stadgar/bolagsordning.

Anta stadgar och registrera er hos Bolagsverket.

Anmäl skatt och moms till Skatteverket.

Vidareutveckla idén och gör en plan för den fortsatta verksamheten. Hur avancerad affärsplanen måste vara beror på hur ni ska använda den. Ska ni låna pengar eller engagera utomstående på annat sätt kan den vara ett viktigt dokument. Men fastna inte på den här punkten.

Hitta första kunden. Sälj.

att ha kul. Lycka till!

Utvärdera. Se till

till företag text johanna Stål


Läs MER!

Vill du läsa mer om kooperativ och social ekonomi? Bokfloran inom området är tunn – men här är några favoriter. text johanna stål

Det mänskliga företagandet: om social ekonomi för 2000-talet

är en bok om ekonomisk demokrati i praktiken, om lokalt företagande för ett hållbart samhälle och om en ny ekonomisk modell präglad av hållbar rättvisa, egenmakt och samhällsansvar. Det är en bok om alternativa banker, konsortier, internetbaserade communities och löntagarägda konsumbutiker. Det handlar om ekonomisk förnyelse, folkbildning och om social ekonomi som en förebild för det privata näringslivet.

Du äger! Du vinner! Du bestämmer!

är skriven av flera skribenter med olika utgångspunkter: några tycker, några forskar, några bestämmer, några undersöker och några leder. Varje skribent har fritt fått formulera sina tankar och idéer utifrån de tre meningar som utgör kärnan i kooperativa företag – du äger, du vinner, du bestämmer. Vi får bland annat läsa om Maria Wetterstrand som valt att agera stället för att sitta frustrerad med handen knuten i byxfickan. I ett annat kapitel reflekterar Gunnar Wetterberg kring vad framtidens kooperation ska syssla med. Av KFO

Av Elisabeth Mattson & Jan Olsson

Eldsjälar och entreprenörer: 51 kvinnor i kooperativa  företag Det här är en resa genom Sverige, från Kiruna till Malmö, med besök hos kvinnor som driver kooperativa företag. Kvinnor som förverkligat drömmar, som skapat arbetstillfällen för sig själva och andra och som driver företag som omsätter mångmiljonbelopp. Det är företag inom områden som vård, skola, miljö, kultur och media. Inspirerande och lärorikt för den som själv vill starta.­ Illustrerat med fina bilder. Av Catharina Lundström, Annica Nordin, Inga Björk.


Om varför vi driver kooperativ

Varför pratas det så lite om kooperativa

Jag umgås mycket med människor som jobbar med idédrivet företagande, i flera olika branscher. Väldigt få av de som driver företag har valt formen ekonomisk förening. Många kallar sig samhällsentreprenörer eller sociala entreprenörer men det handlar ofta om människor som framförallt vill att just deras företag ska bli bäst på det de gör – klassiskt affärstänk men med extra mål och visioner om att göra skillnad. Jag tycker självklart att

företag?

”Tänk er ekobutiker som går samman i kooperativ form det är jättebra och vill ge en stor kram till alla som är med och bidrar. Men tyvärr så lägger många av dessa företag ganska snabbt ner, alternativt harvar vidare med minimal lön och låg försäljning under många år. Jag tror att fler skulle tjäna oerhört mycket på att gå samman, att starta kooperativ, kanske i formen ekonomisk förening eller i ett kooperativt ägt aktiebolag. Tänk er ekobutiker som går samman i kooperativ form – vilka skalfördelar de skulle få när det gäller lager, distribution,

ekonomihantering och marknadsföring. Likaså alla konsultbolag som arbetar inom liknande områden – vilka nätverk de skulle kunna skapa tillsammans. När jag berättar för klassiskt skolade entreprenörer att jag driver ett kooperativ får jag ofta frågan ”men är det inte problematiskt att ha en platt organisation?” Och visst kan det vid tillfällen vara lättare att få tydliga direktiv av en chef eller få igenom snabba beslut. Men det är de demokratiska besluten som får oss att efter fem år fortfarande tycka om varandra och det vi gör. Jag väljer att vara min egen chef och delar risken ihop med andra, jag drar ett stort lass när jag orkar och ta det lugnare i perioder när jag är trött. Jag slipper det personliga ansvaret som man har i en enskild firma eller ett handelsbolag, jag slipper vinstkrav från aktieägare, men jag kan vara med och besluta kring hur en eventuell vinst ska fördelas och kan välja att utveckla nya affärsidéer som kanske inte alltid är kassakossor, för att det är min drivkraft. Jag är del av något större och jag växer med uppgiften. Kooperativ är helt enkelt det bästa av flera världar. Under kooperationens år 2012 hoppas jag att fler får upp ögonen för det. Johanna Stål, chefredaktör för magasinet Camino, en av grundarna och delägarna i Getaware ekonomisk förening. Projektledare för tidningen Tillsammans.

krönika

Johanna Stål


www.pwc.se

Förtroende, rådgivning och kooperation. Att tillhöra Sveriges näringsliv innebär att vi har ett stort ansvar. Inte bara för kunder och medarbetare, utan vi vill även bidra till samhällets utveckling. Oavsett om det handlar om att vara engagerad i mångfalds- och jämställdhetsfrågan, att ge förutsättningar att utveckla sin talang inom ett speciellt område eller att driva entreprenörskap. Vi är därför glada att stödja Kooperationens år 2012 och att verka för ett förbättrat företagande. Läs mer om oss på www.pwc.se


Om meningen med föreningen

Som rådgivare i Coompanion hjälper jag ofta grupper att hitta former för samverkan. Det mesta vi gör tillsammans behöver någon form av spelregler. Spelreglerna utformas lämpligast utifrån vad det är som ska göras. Ska vi spela fotboll blir det exempelvis inte bra med tennisregler. Visst kan man googla fram färdiga juridiska dokument och mallar för olika samverkansformer. Så varför uppfinna hjulet en gång till? Min utgångspunkt är dock att varje ny samverkan behöver ett eget specialanpassat hjul för att rulla smärtfritt. Därför behöver vi förstå vad varje samverkan går ut på. En bra samverkan bygger på att de som deltar uppnår

” Ska vi spela fotboll blir det exempelvis inte bra med tennisregler något mer än vad de hade gjort var och en för sig. Gruppen behöver vara ense om vad som ska uppnås, om vilka som ska delta, vad varje deltagare ska bidra med, samt vad de ska få ut av det hela. Samverkan som berör ekonomiska angelägenheter är särskilt viktiga att reglera, därför finns det lagstiftade regler om det. Social samverkan eller samverkan för ett annat ideellt syfte behöver inga särskilda lagstiftade regler. Därför finns det ingen särskild lag om ideella föreningar. Lagarnas syfte är främst att ekonomiskt skydda de som samverkar och

inte minst utomstående som har en relation till verksamheten. De lagarna vi har för samverkan berör främst olika former av bolag och ekonomiska föreningar. I rådgivningen undersöker jag därför om gruppen som ska samverka ska bedriva en ekonomisk verksamhet till ett ekonomiskt syfte. Är det så kan vi utgå från att verksamheten ska regleras av någon lag. Ska samverkan ske mellan ett bestämt antal personer passar det förmodligen bäst med en bolagsform. Är de däremot öppna för fler att delta har vi troligen med en förening att göra. För verksamheter som är kooperativa passar den ekonomiska föreningen oftast bäst. När vi vet vilken lagstiftning vi har att göra med kan vi gå in på detaljer och utforma ett samverkansavtal. I en ekonomisk förening kallas detta avtal för stadgar. I stadgarna beskrivs verksamhetens ändamål, medlemmarnas rättigheter och skyldigheter samt hur förvaltningen ska gå till, med mera. Stadgarna ska noga anpassas efter den verksamhet som ska bedrivas. I vissa fall kan deltagarna behöva ytterligare regleringar sinsemellan, i ett så kallat kompanjonavtal. I det avtalet kan man exempelvis reglera fördelning av arbetsinsatser. Sammantaget ser jag på min roll som rådgivare som att jag i möjligaste mån hjälper grupper att anpassa spelreglerna efter syftet med verksamheten och inte tvärt om. Jag utgår alltså från meningen med föreningen. Magnus Andersson Är rådgivare på Coompanion Kronoberg och expert på juridiska frågor.

krönika

Magnus Andersson


SKA VI DEJTA?

3 nr

149kr

Vi som gjort Tillsammans gör också magasinet Camino. Vill du lära känna oss bättre? Prova tre nummer av Camino för flirtpriset 149 kr. caminomagasin.se/prenumerera Välj prenumerationstyp "annan" och ange kod TILLSAMMANS i meddelanderutan.

Årets kooperativ 2010


Tillsammans