Issuu on Google+

%

up

a O YA N d e r N MI ra A C pg

56

I N S P I R AT I O N   F Ö R   S M A R TA R E   L I V S S T I L

d

NR 22 APRIL MAJ 2011 PRIS 65 SEK . 59 NOK . 7,50 EURO

Säljer gräs till NOMA Sensuellt i köket med LOTTA LUNDGREN Vad är QUORN?

Ann Heberlein Jagar inga cupcakes

Naturen urbaniseras

+

MATENS PRIS  Bakom kulisserna

INTERPRESS 2092-02 SPECIALRETUR v 24

7 388209 206502


OM CAMINO

FOTO JOHANNA HEDBORG STYLING TAMMIE SÖDERBERG MAKE-UP & HÅR REBECKA RAY

Ann Heberlein är omtyckt författare och föreläsare som gjort sig känd för sina starka berättelser. Nu är hon aktuell med "En liten bok om ondska".

CAMINO 22 CAMINO MAGASIN CAMINO MAGASIN HOUSE OF WIN-WIN TREDJE LÅNGGATAN 13B 41303 GÖTEBORG

INSPIRATION FÖR SMARTARE LIVSSTIL Det går att förena ett medvetet tänkande med det goda i livet. Camino visar möjligheterna till en livsstil som både du och din omvärld tjänar på, genom inspiration och reflektion. Camino är ett magasin för människor som bryr sig men inte vill göra avkall på kvalitet.

CHEFREDAKTÖR JOHANNA STÅL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE AD & ANSVARIG UTGIVARE TOBIAS JANSSON TOJ TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE VÄN- & MARKNADSANSVARIG CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

FÖRETAGET

REDAKTÖR/WEBB INGEMAR GUSTAFSSON IG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE MODEREDAKTÖR EMMA HÄGGSTRÖM EH MODE@CAMINOMAGASIN.SE

Bakom Camino står Getaware ekonomisk förening, ett företag som syftar till att inspirera människor, företag och organisationer till att göra mer hållbara val. Magasinet finansieras genom Caminos vänner och annonsörer samt av prenumerationer och lösnummerförsäljning.

SKRIBENTER INGEMAR GUSTAFSSON, LENA ISRAELSSON, TOBIAS JANSSON, JOEL LINDEFORS, CAROLINE PETERSSON, HÅKAN STENLUND, JOHANNA STÅL, STEFAN SUNDSTRÖM FOTOGRAFER PELLE BERGSTRÖM, JOHAN ERLANDSSON, JOHANNA HEDBORG, TOBIAS JANSSON, CAROLINE PETERSSON, HÅKAN STENLUND, CAROLINE ÖHMAN, DITTE ISAGER

ANNONSPOLICY För annonser i Camino gäller att de ska ha ett budskap som faller inom ramen för det som magasinet står för. Det vi bedömer är annonsens innehåll och inte avsändaren. Kontakta oss för mer information om vår policy.

AD & GRAFISK FORMGIVARE OSKAR SCHMIDT STYLIST TAMMIE SÖDERBERG KORREKTUR MATS ANDERSSON

PRODUKTION Camino trycks av Zetterqvist tryckeri som är Svanen-certifierat. Pappret kommer från Papyrus. Inlagan heter Cyclus Print och består av 100% returfiber, omslaget trycks på Multioffset,­ett nyfiberpapper som uppfyller Svanens kriterier. Camino finns också som e-magasin för den som helt vill välja bort papper. Vårt webbhotell Ballou kör på Bra miljöval-el med energieffektiva servrar.

TRYCK & REPRO ZETTERQVIST TRYCKERI PAPPER OMSLAG MULTIOFFSET 250G INLAGA CYCLUS PRINT 90G WEBB INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE ANNONSBOKNING ÅSA SOMMAR ASA@ADVISER.SE 0705087733 CAMINO KOMMUNIKATION TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE DISTRIBUTION INTERPRESS NÄTVERKSTAN KULTUR I VÄST PRENUMERATION WWW.CAMINOMAGASIN.SE/PRENUMERERA 295 KR FÖR 5 NUMMER (INOM SVERIGE) 65 KR/KVARTAL MED AUTOGIRO 495 KR FÖR 5 NUMMER (STÖD OCH INSTITUTIONSPRIS) PRENUMERATIONSÄRENDEN INKLUSIVE ADRESSÄNDRING STÄLLS TILL EKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 0317439905 ÅSIKTER SOM FRAMFÖRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHÖVER INTE ÖVERENSSTÄMMA MED REDAKTIONENS. FÖR EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ.

HEJ MEDARBETARE!

CAMINO GES UT AV GETAWARE EKONOMISK FÖRENING

Håkan Stenlund

ISSN 1654-2282 SPARA, GE BORT ELLER ÅTERVINN DIN CAMINO EFTER LÄSNING FOTO????

… är frilansskribent, 44, och bor i Unbyn i Norrbotten. I mer än 20 år har han överlevt på att skriva om uteliv och resor. Men när han inte är i skogen och försöker skaffa sig sin mat själv, drömmer han om att åka Vasloppet snabbare. För Camino har han gjort ett reportage om ogräskungen Roland Rittman.


INNEHÅLL

CAMINO 22

TEMA

G N I L D O

22 Alltid i Camino 8 9

Insändare. Felix Lancelot – slowemotion-artisten. 10 UTBLICK Äta larver? 11 SPANAT Hetast just nu. 12 I SÄSONG Odlingskalendern. 14 TEKNISKT Odling för lägenhetsberoende. 17 DESTINATION Wien. 18 DESIGNAT Natur och betong i harmoni. 20 VÄNNER Unika erbjudanden till dig som prenumererar. 43 SÅ FUNKAR DET Så framställs Quorn. 54 SMAKRIKT Lotta Lundgren är din hemmafru, nyheter i mathyllan och ekorekokollen. 64 MODE Hampatygets intåg på catwalken. 69 KULTURELLT Hallå där Anna Hamilton, Johanna Stål om att människor inte är störst, bäst och vackrast, Jonathan Safran Foer äter inte djur. 75 SUNT Medveten av naturen. 77 REDAKTIONEN I huvudet på redaktionen, bloggat och nättips. 78 D.I.Y Gör din egen kompost. 80 PÅ PLATS Forum för miljöforskning, Uppsala. 82 Å ANDRA SIDAN Är tillväxt bra för miljön? 85 TILLTÄNKT Lena Israelsson om förbisedda gröna rikedomar, Stefan Sundström om sitt förhållande till odling. INSKICKAT NÄRBILD

54

18 44 Ett campus som växer

22 ”Det är hoppfullt med personligt ansvar” Hon är forskaren som gjort sig känd för en bredare allmänhet genom sin bok om ondska. Men Ann oroas lika mycket av män som flyr ut i skogen och kvinnor som skaffar många barn. TEXT JOHANNA STÅL FOTO JOHANNA HEDBORG

26 Den nya jorden Är det genom ny teknik vi löser den globala livsmedelsförsörjningen i framtiden, eller bör vi istället hitta tillbaka till småskaliga lösningar. Camino har besökt två initiativ som på mycket olika sätt vill skapa mer självförsörjande städer. TEXT JOHANNA STÅL & CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

38 Ogräskungen Från början är vi alla samlare, men få har idag kunskap om vad vi kan äta i naturen. Roland Rittman gör affärer av ogräs och håller kurser för andra som vill lära sig om naturens egna skafferi. TEXT HÅKAN STENLUND FOTO HÅKAN STENLUND & DITTE ISAGER

Det skall bli Stockholms nya skrytprojekt. I ett sunkigt industriområde med en omdiskuterad motorväg som korsar området, byggs universitetskomplexet Albano som skall ge mer tillbaka till naturen än vad det tar. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO CAROLINE ÖHMAN ILLUSTRATION KIT ARKITEKTUR

48 De avslöjar matmaskinens baksida 2010 vann de stora miljöjournalistpriset för radioserien Matens Pris. Men Malin Olofsson och Daniel Öhman har mycket kvar att berätta. För Camino berättar de om hur det började och om utmaningarna längs med vägen. TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO CAROLINE PETERSSON & SVERIGES RADIOP

54 Sensuell kökshumor De som vinner på att vardagsmaten ses som plågsam och omöjlig att hinna med är färdigmatstillverkarna. Lotta Lundgrens senaste bok är ett slag i magen mot präktighet och för stort allvar i matlagningen. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON RECEPT LOTTA LUNDGREN FOTO PELLE BERGSTRÖM


DESIGNAT

VÄXER PÅ NYA NIVÅER

Designer älskar att bygga häftiga byggnader, men det är inte lika ofta som naturen tas med i beaktande. I New York och Sibirien ligger man ett steg före. Antingen kan vi låta naturen krypa in till oss eller så kryper vi själva ner i jorden. Vilket föredrar du?  TEXT JOHANNA STÅL Naturen hälsar på Diana Balmori och Joel Sanders på New York-baserade Balmori Associates är bland de främsta i världen på urban landskapsarkitektur, framförallt vad gäller offentliga områden. Deras slingrande blomstertrappa i Bilbao eller häftiga takodling kan få den mest betongkåta storstadsbo att se grönt. Teamet skapade en toppmodern terrass i Manhattan, med 2 200 kvadratmeter trädgård och en 360-gradig utsikt. Taken och marken är klädda med en grön matta och fladdrande bambuträd. Det är lyx i sin renaste form, med hållbarhet och biodiversitet insprängt i varje detalj (utom kanske jacuzzin som bubblar på ute på balkongen). Projektet syftar till att undersöka hur arkitektur och naturen kan interagera och naturen

fortsätter inomhus med lianer i sovrummet och en gräsbädd som trapporna till taket ligger på. Något för en storstadsbo som drömmer om att sova under stjärnorna på planeten Pandora. Men Balmori arbetar inte bara med ekolyx och natur i hus utan även med utsmyckningar av offentliga platser. Utöver Bilbaos vackra planteringar har de också väckt uppmärksamhet med sin plan att bygga gröna korridorer över motorvägar som djur ska kunna vandra över. Broarna ska byggas av träd som söndertuggats av skalbaggar och som finns lokalt. Ett starkt drag i Balmoris idéer är att värna om djur som blir hemlösa i skuggan av vår naturexploatering. Nya landskap måste inkludera även dessa varelser i sin planering, menar Diana Balmori.

18

I ett gammalt gruvhål i Sibirien vill arkitekbyrån AB Elis bygga en eco-city.


Bilbao pryds numera av en slingrande växttrappa.

Odlingshål för frusna I östra Sibirien ligger Mirniy, ett av världens största gruvhål. Här drömmer arkitektbyrån AB Elis att bygga något som kallas Eco-city 2020. Förslaget går ut på att lägga en genomskinlig kupol över hålet för att bevara värmen i hålet. Sedan ska ett vertikalt växthus läggas i botten som ska förse de boende med grönsaker. På våning två planeras en trädbevuxen park som ska rena luften. Och på tredje våningen finns staden med bostäder, skolor, affärer och andra nödvändigheter. – Målet är att skapa en modern civilisationskärna i det ödsliga östra Sibirien, säger projektledaren Nickolay Lytuomskiy till Metro Teknik,och tillägger att han är skeptisk till att projektet kommer att realiseras. Det är kul att se gröna projekt från delar av världen som sällan syns i medierna. Att skapa odlings- och boendeytor i områden som hittills varit svårbebodda är en intressant lösning och kanske ett nödvändigt grepp inför en framtida klimatförändring. I januari kan temperaturen gå ned så lågt som till 62 minusgrader i Mirniy och under sommaren kan det bli upp emot 36 plusgrader.

19

DESIGNAT

REDAKTÖR JOHANNA STÅL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE


PROFILEN

Det ärr hoppfullt med ppersonligt ansvarr Hon håller hårt på sin egen moral och tar gärna ansvar för sina val. Ann Heberlein är omtalad lektor i etik som menar att godhet inte bara innebär frånvaro av ondska, utan också avkräver skyldigheter av oss som människor.  TEXTJOHANNA STÅL FOTO JOHANNA HEDBORG

– vi kan förstå ansvar på två olika sätt: kopplat till skuld via något som redan har hänt, eller i relation till det som kommer att hända. Det sistnämnda ställer ganska höga krav på oss för att förstå. Vi måste tänka på vilka val vi kan välja mellan och vilket som är det bästa valet istället för att bara slentrianmässigt agera. Ibland måste vi också erkänna att vi har misslyckats, exempelvis om vi har gjort någon illa. Det är besvärligt att ta ansvar, säger Ann Heberlein. Vi träffas i hennes lägenhet i centrala Lund. Mitt över gatan ligger universitetet där hon för några veckor sedan − lagom till fyrtioårsdagen − slutligen fått en fast anställning som lektor i etik. Hon ska snart iväg och föreläsa. Men vi hinner med en kopp ekologiskt te hos Ann, som berättar att hon har varit ordförande för världsbutiken Klotet (som arbetar med rättvis handel) i Lund. I bakgrunden skrockar familjens nya papegoja och

Ann och jag börjar prata om ansvar och ondska, några av hennes specialområden. – Alla människor har något som kallas moralisk identitet, alltså en uppsättning av värderingar och normer som vägleder oss på olika sätt. När jag säger det ser en del fundersamma ut, men det är viktigt att medvetandegöra de värderingar vi har och samtala kring dem. För de allra flesta människor vill ta ansvar, men stress och bekvämlighet hindrar oss från att göra de bästa valen. Anns senaste bok En liten bok om ondska handlar om väldigt svåra misslyckanden. Men hon menar att de flesta problem i världen inte orsakas av diktaturer utan av aningslöshet, och vi kommer in på man konsumerar, val vi gör varje dag. – Det handlar inte om skuldbeläggande, utan det finns något väldigt hoppfullt när vi pratar om personligt ansvar. För det innebär att vi faktiskt har en möjlighet

22


ANN HEBERLEIN bor

Lund

ålder

Individer har både ansvar och förmåga att ta hand om sina liv

40 år

med boken En liten bok om ondska. Under hösten 2011 kommer hon ut med boken Ett gott liv, som handlar om hur man lever ett liv som är gott i moralisk mening men som också är tillfredsställande. ”Det räcker inte med att inte vara ond. Är du inte ond så är du inte automatiskt god”, säger Ann, som provat på olika typer av engagemang för bokens skull. aktuell


Vi äter oss sjuka och feta med fossilt dopad mat utan näring och alldeles för mycket socker och billigt kött. Samtidigt närmar vi oss matbrist och en lavinartad befolkningsökning i storstäderna. För att nå en hållbar matförsörjning bör vi äta mer grönt. Finns framtidens livsmedelsförsörjning hos en stadsbonde från Göteborg eller i ett indianägt vertikalt växthus?  TEXT JOHANNA STÅL KORTINTERVJUER CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

den nya

jorden 26


Maten blir dyrare i takt med att vi blir fler och fler. Hur ser lĂśsningen ut pĂĽ den annalkande matbristen?


En person behöver 1000-4000 kvadratmeter för sin matförsörjning, beroende på diet Johan Erlandsson Johan Erlandsson driver diskussionsforumet Ecoprofile, där bland annat matproduktion- och matförsörjning är flitigt diskuterade ämnen. Du menar att det utifrån ett renodlat matoch miljöperspektiv inte finns några egentliga argument till varför mer mat skall odlas i staden. Varför då? – Den stora miljöpåverkan från matproduktionen kommer från kött och mejeriprodukter, och där står transporterna bara för en ytterst liten del av miljöpåverkan, även när man räknar på global nivå. Ur ett miljöperspektiv är det oändligt mycket viktigare att prata om vad vi äter. Försörjningsmöjligheterna från storstäder är dessutom mycket låga. Enligt forskaren Per G Larsson på Sveriges Lantbruksuniversitet ,SLU, kan odling i en tät storstad endast tillgodogöra några procent av matbehovet med nuvarande konsumtionsmönster. Hans på Plantagon menar att ett enda växthus kan försörja 340 000 människor. Det låter som ganska mycket ändå? – En person behöver 1000-4000 kvadratmeter för sin matförsörjning, beroende på diet. Upp till 200 000 fotbollsplaner i ett växthus, det låter inte helt realistiskt. Frågan är som sagt också vad det man miljömässigt vinner på detta jämfört med att inte glesa ut staden och istället

transportera in maten från omkringliggande region. Trots att du är kritisk anser du att vi bör satsa på stadsodling. Varför då? – Det finns massor av andra fördelar. Det är bra för hälsan, håller odlingskunskapern vid liv, bidrar till den biologiska mångfalden, sänker temperaturen i staden och kan fungera som sociala mötesplatser. Dessutom är det bra med mer djur i staden så att vi inte glömmer vad vi har på tallriken. I verkliga kristider kan den mat som produceras i staden betyda mycket. Vad har du för vision om hur maten odlas i framtiden? – Först och främst är det att vi kommer ner till en hållbar konsumtionsnivå av kött och mejeriprodukter. Sen vill jag se en övergång till en ekologiskt, regional matförsörjning där vi samtidigt sluter näringskretsloppen genom att djur och foder produceras på samma ställe. Du har nyligen sålt din kolonistuga. Hur blir det med odlingen för egen del framöver? – Jag har precis köpt en självvattnande kruka där jag tänker odla tomater och så tänkte jag satsa på pallkrage-odling på balkongen. Så det blir lite morötter också och et litet potatisland på gården.

34


Paprikor får växtnäring intravenöst genom slangar och plantorna odlas i fiberull istället för jord.


som växer

ett campus Mitt i Nationalstadsparken i Stockholm ligger Albano, ett sunkigt industriområde och en väg som barrikaderar för djurliv runtomkring. Så när bredvidliggande universitet vill expandera byggs inte längre bara för människan utan även för nötskrikor och grodor.  TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO CAROLINE ÖHMAN ILLUSTRATION KIT ARKITEKTUR

44


Albano – stadsplanering 3.0

– det vi vill åstadkomma är att arter ska kunna använda Albano som en korridor och röra sig mellan de omkringliggande områdena. Roslagsvägen som är väldigt tungt trafikerad fungerar idag som en barriär och delar upp området i två ekosystem. Det är fullt av avgaser och buller − man känner verkligen ingen parkkänsla. Det säger Johan Colding, expert på socialekologiskt byggande vid Beijerinstitutet. Han och Lars Marcus, docent i stadsbyggnad är delaktiga i planeringen av det nya Albanoområdet. Projektsamordnaren Kersti Hedqvist visar mig runt. Vi träffas vid universitetets tunnelbaneuppgång och hoppar på en buss som åker söderut, det mesta runtomkring vägen ser ut som byggarbetsplatser – baracker, grävskopor, stängsel… – Det här kommer bli Norra länken, här kommer den gå ner i en tunnel under Albano, säger Kersti och pekar mot några containrar. Vi åker förbi vad som har kommit att bli ett av Sveriges

45

största och mest omdebatterade motorvägsbyggen, en av kontroverserna gällde just att den skulle störa naturlivet i den närliggande Bellevueparken. – Här ligger Albano! Kersti trycker på stoppknappen och vi kastar oss ut ur bussen. Snön yr och skär som glasskärvor i ögonen av blåsten. Vi tar oss över den hårt trafikerade Roslagsvägen och anländer till en stor öppen yta med massor av översnöade grushögar. Det är svårt att föreställa sig hur denna charmlösa gamla industritomt ska bli en grönskande oas, Stockholms universitets utökade campus, och förmodligen huvudstadens nya skrytbygge. Vi knäpper av några bilder och fortsätter snabbt in i värmen på Bejierinstitutet. – Du såg väl koloniområdet på väg hit? Sådant ska det bli mer av i Albano, säger Johan Colding när han möter oss tillsammans med Lars Marcus från Kungliga Tekniska högskolan. Utöver fler koloni- och grönområden är ambitionen att


SMAKRIKT

Sensuell

kรถkshumor

54


Lotta Lundgren Hemmafru

Släpp sargen, slappna av, laga mat! Bort med överdriven kockrespekt och medföljande räddhågsenhet inför att laga den läckra, bra maten. Kasta duktigheten i papperskorgen och ha kul istället. Det är budskapet Lotta Lundgren vill basunera ut i den svenska vardagen.  TEXT INGEMAR GUSTAFSSON RECEPT LOTTA LUNDGREN FOTO PELLE BERGSTRÖM

matlagning med humor är ganska ovanligt, sensualitet är också en ganska sällsynt ingrediens. Båda återfinns i Lotta Lundgrens Om jag var din hemmafru (Norstedts). Lotta, som många säkert känner igen från svt:s programserie Landet brunsås, gör en poäng av att vara okonventionell. Men hennes, vid första intrycket, smått galna inställning till att laga mat, slår knut på mycket av svenska matfördomar och överdriven respekt, och nästan en rädsla för viss matlagning. Efter ett tag undrar jag istället om det inte är den traditionella synen som är galen. Boken inleds med en smått bisarr brevkorrespondens mellan Lotta och förläggaren, där Lotta envisas med att skicka matvaror tillsammans med varje brev. Tonen i brevväxlingen känns igen från Eric Ericsons Brev till samhället – en bisarr touch, och förläggaren kämpar uppenbart med hur hon ska förhålla sig till Lottas besynnerliga idéer om att ”smörgåspålägg, några goda korvar och ett filmmanus ingår utan extra kostnad”. Väl klar, är boken ett slag i magen mot präktighet och för stort allvar i matlagningen, men också långt från diskbänksrealism och färdigmat. Vi fick tag i Lotta för ett samtal om vad som egentligen är fel med svenskarnas inställning.

55

Är vi svenskar för blyga när vi lagar mat? – Blyga och blyga vet jag inte men lite ängsliga att göra fel kanske? Grejen är att det är ganska ont om absoluta rätt och fel inom matlagning. Jag tror att många människor skulle laga godare mat om de kastade ut måttsatsen genom fönstret och tog lite aktiv kontakt med det där som puttrar i kastrullerna. Smakade sig fram, vågade chansa lite på en höft och inte hade sådan våldsam respekt för alla dessa människor i förkläden och höga vita mössor som media kryllar av nu för tiden. Det är bara mat. Man steker på den. Man ställer fram den. Man äter upp den, umgås med de andra kring bordet och har förhoppningsvis trevligt under tiden. Finns det någon sorts mat som har fått utstå oförtjänt mycket skit tycker du? – Jag tror kanske att vi fått höra för ofta att vardagsmaten är tråkig, fantasilös, allmänt plågsam och nästan omöjlig att hinna laga, att somliga av oss börjat tro att det är sant. Och det är naturligtvis väldigt bra för färdigmatstillverkarna om vi fortsätter tro det istället för att ställa oss vid spisen och laga maten själva. Vad skulle du göra för mat om du var min hemmafru? – Det beror sig nog på vad jag själv pysslat med medan du varit på jobbet. Har jag haft en händelselös dag brukar jag kompensera med att bli lite mer vågad och experimentell framåt middagstid; riktigt tråkiga dagar kanske jag blir tvungen att flambera dina bananpannkakor eller undersöka om det går in en kalkon stor som en fyraåring i ugnen. Har jag däremot haft det spännande värre på jobbet brukar jag nöja mig med något väldigt enkelt, som sockerstekt lax med nudlar, pestofrikadeller i tomatsås eller ugnsrostade grönsaker med druvor och chèvre. Eller så lagar du maten. Det finns ingenting i min kokbok som du inte klarar av. Har du några heliga kor inom din matlagning? – Det skulle väl vara att jag använder otroligt lite ko i min matlagning. I övrigt är jag inte så helig av mig om sanningen ska fram. Eller jo, kanske. Mat ska vara rolig att laga, god att äta och gärna snygg på bild. Jag är inte så intresserad av tung, överdrivet brun, pretentiös eller komplicerad mat, och jag sysslar verkligen inte med kost. Däremot drar jag gärna en lans för ekologiska råvaror. Det är trevligare att laga mat på råvaror man respekterar.


D.I.Y.

Gör såhär! 1 Kolla vad kommunerna har för bestämmelser om komposter. 2 Tänk till vid valet av kompost. Vilket material vill du ha, vilken kvalitet är det och hur säker är den mot skadedjur, möss och råttor? Att titta på isoleringsgraden är bra, eftersom en välisolerad kompost bryter ner snabbare och minskar risken för skadedjur. 3 Om du vill att komposten ska överleva vintern så behöver den vara minst 250 liter stor. 4 Det finns Svanenmärkta komposter som du kan fråga efter. 5 Förstå vad det är du håller på med. Det är levande mikroorganismer som sköter arbetet i en kompost och de har tre krav: de vill kunna andas, inte dränkas eller torkas ut och de vill ha en balanserad kost. Med balanserad kost menas en varierad kost där man blandar näringsrikt (matavfall) med näringsfattigt (exempelvis löv). 6 Efter ett par veckor av matande ska du kunna se värmeutveckling i komposten. Finns det värme går det undan och du kan redan efter ett par månader ha färdig jord. Mäter du 58 grader inne i komposten (som Gunnars egen kompost) tar det 1,5 månader, mäter du 30 grader tar det cirka sex månader. 7 Har du mycket trädgård kan det vara bra att komplettera med en trädgårdskompost med avfall från trädgården. Innehållet i den har en nedbrytningstid på ett till två år.

Här ser du en kökskompost och en kompost på trädgårdsavfall i olika steg av förruttnelse.

DO IT YOURSELF BLI MED KOMPOST Förstå vad du håller på med! Det är Gunnar Erikssons viktigaste tips till dig som vill börja med egen kompost. Bli vän med mikroorganismerna och föd dem väl, så kommer du snabbt se bra resultat i din trädgård. AV JOHANNA STÅL 78


KOMPOSTTAXA

Om du komposterar allt nedbrytbart avfall i en godkänd behållare kan du få så kallad komposttaxa – rabatt på sopavgiften. Dessutom får du mindre sopor och kan ha mindre sophämtning. Du måste kompostera året om och det gäller huvudsakligen en- eller tvåfamiljshus. Gunnar Eriksson har haft kompost i fyrtio år och har arbetat med att sälja komposter i femton. Idag äger han Kompostcenter i Solna och är aktuell med boken Kompost från hushåll, trädgård och latrin (Natur och Kultur). KOMPOSTCENTER.SE

79


Camino nr 22 blädderex