Page 1

campus Lunds universitet Campus Helsingborg 2012|13

1


På Campus Helsingborg studerar 3700 studenter under ett och samma tak vilket skapar gemenskap och en kreativ atmosfär.

Välkommen till Campus 3 Mångfald och entreprenörskap 4 Studentliv 6 Boende 8 Var med och påverka 10 Odla kontaktnätet 11 Världen väntar 12 Socionomutbildning 14 Service Management, kandidatprogram 16 – Hotel & Restaurant Management 17 – Health Management 19 – Tourism Management 20 – Retail Management 22 Logistic Service Management 23 Food Service Management 23 Equality and Diversity Management 26 Service Management, masterprogram 28 Strategisk kommunikation, kandidatprogram 32 Strategisk kommunikation – digitala medier 34 Strategisk kommunikation, masterutbildningar 36 LTH Tekniskt basår och Teknisk bastermin 38 LTH Elektroteknik med automation 40 LTH Byggteknik / väg&trafik 42 LTH Byggteknik / järnväg 44 LTH Byggteknik / arkitektur 46 LTH Datateknik 48 LTH Livsmedelsteknik 50 LTH Masterutbildning 52 Modevetenskap, kandidatprogram 53 Ämneslärarutbildning 54 Vetenskaplig grundkurs 56 Bra att veta 57 Kontaktuppgifter – fråga oss! 58

2


Välkommen!

Innehållet i våra utbildningar är efter­frågat av näringsliv och offentlig verksamhet. Det är viktigt för att du som student ska få ett bra arbete efter examen.”

Campus Helsingborg förenar det bästa av två världar. Vi är en del av snart 350-åriga Lunds universitet, ett av världens 100 bästa universitet. Vi är också en del av Helsingborgsregionen, där pulserande stadsliv, kreativitet och utveckling omger dig. Väljer du att läsa på Campus Helsingborg får du en gedigen och modern utbildning, vars innehåll är förankrat i både aktuell forskning och i det verkliga arbetslivet. Innehållet är efterfrågat av näringsliv och offentlig verksamhet, vilket är viktigt för att du som student ska få ett bra arbete efter examen. Våra utbildningar präglas av ett samarbete mellan olika kunskapsområden. Du hittar utbildningar som kombinerar kommunikation, logistik, service och teknik. Samtidigt är de flesta av våra utbild­ ningar yrkesinriktade. Vi utbildar framtidens ä­ mneslärare, entreprenörer inom servicesektorn, kommunika­törer, socionomer, livsmedelstekniker och högskoleingenjörer. Men vi erbjuder också ett rikt utbud av kurser som ger spetskunskap i till exempel retorik, geologi och modevetenskap. Våra utbildningar ger dig inte bara en framtid i ­Sverige, utan även en examen med högt internationellt värde. I Helsingborg som stad vilar dessutom en stark internationell prägel. I över hundra år har staden varit porten till kontinenten. Här har du hela Öresundsregionen och resten av världen runt knuten. Växtkraften och pulsen i denna kuststad – som även går under namnet Sundets pärla – är kännbar för alla. Mitt i allt detta finns det klassiska studentlivet på Helsingborgs eget cityuniversitet. Det hoppas vi att du vill vara med och upptäcka.

Välkommen till nordvästra Skånes smartaste hus! Jesper Falkheimer, rektor Ps. Du har väl inte missat att Campus Helsingborg ligger r­ iktigt bra till för dig som pendlar? Det tar bara några minuter att p ­ romenera till stadens färje-, buss- och järnvägsstationer.

3


Klockan är runt tio på förmiddagen. Kön till c­ afeterian ringlar sig lång. Här står fram­tidens socio­nomer, högskole­ ingenjörer, livsmedels­tek­ni­ker, ämnes­­ lärare, entreprenörer inom servicesek­ torn och ­kommunikationsstrateger sida vid sida och väntar på att få köpa kaffe. Med andra ord möter mångfalden dig redan vid dörren när du kommer till Campus Helsingborg. Studenter från de flesta av universitetets större ämnes­områden delar här ­vardagen med varandra. I dessa möten skapas nya utbildningar, ­kontaktnät över gränserna och ett studentliv till för alla. De 3 700 studenter som i dag läser på Campus Helsingborg ska dessutom bli fler. Med planerade satsningar ska det inom ett par år finnas ytterligare 1 000 studenter på Lunds univer­ sitet i Helsingborg. Fler yrkesgrupper sluter upp i kaffekön – och fler studentgrupper möts under ett och samma tak.

4


Mångfald och entreprenörskap

Vägen till kunskap är aldrig rak. På Campus Helsingborg har du nära kontakt med engagerade ­lärare, som arbetar hårt för att just du ska hitta hela vägen fram. – Akademiska studier är ­något alla kan lära sig, bara man intro­­duceras till rätt verktyg och kunska­ per. Det handlar om att få dig som student att göra något du inte trodde att du kunde, säger universitetsläraren Elin Bommenel, som har undervisat på C ­ ampus sedan 2002 och i våras fick Lunds universitets pedagogiska pris. Frågan hon tycker är viktig att ställa till studenterna är: vad ska du använda det du lär dig till? – Är det 330 studenter i en klass, måste 330 perso­ ner förstå varför det jag lär ut är relevant. För att kunna nå ut till dem, måste jag veta varför de valt att studera. Jag måste helt enkelt vara intresserad av vad 330 stu­ denter vill och drömmer om.

5

Foto: Flora Cusi

Prisade pedagoger

Älskade entreprenörskap Om du som student vill ut­veckla en idé eller driva ett företag vid sidan om stu­ dierna finns det på Campus Helsingborg ett stort nätverk av stödföreningar, företag och kunniga entreprenörer att ta hjälp av. Det är därför ingen tillfäl­ lighet att det var just här som Student­mästerskapen i entreprenörskap, där studen­ ter från hela Sverige deltog, hade världspremiär 2011. Förutom att en Campusstudent stod bakom hela arrange­ manget, var det även en Campusstudent som knep vinsten. Joseph Alsbergs vinnande Idé uppkom i samklang med viljan att lära sig programmera sidor för prisjämförelser. – Då låg kurslitteratur nära till hands, det fanns ingen samlingssida för priser av kurslitteratur. Man var tvungen att leta efter var bok för sig, berättar Joseph. Resultatet blev det studentvänliga projektet Hitta­boken. se, som samlar litteraturlistor färdig och prisjämförd på skärmen: var finns böckerna, och vad kostar de? – Projektet pågår för fullt, och jag hoppas att det kan inspirera andra studenter att genomföra sina idéer. 5


Studentlivet I en Q-märkt patriciervilla som en gång var Helsingborgs största privatbostad, hittar man i dag basen för Helsingborgs studentliv. Av studenterna kallas den kort och gott Villan. Och berättelsen om livet som Campusstudent landar förr eller senare just här. Officiellt heter den Konsul Perssons villa. Men i Campus­­­kretsar är det alltså Villan som gäller! Här bor engagemanget och idé­ erna sida vid sida. Men trängas behöver de inte göra – det finns gott om plats i Villans stora salar. Under imponerande stuckatur i taket och framför anrika kakelugnar bjuds det in till både natt­ klubb, café och radiosändningar. Dessutom har studentfören­ ingar och kårer sina kontor här. Följ med på en rundtur i Villan med omnejd!

Studentföreningen Stampus Som student vid Campus kommer är det svårt att missa Student­ föreningen Stampus, som huserar på tredje våningen och stän­ digt arbetar för att skapa en guldkant i studentlivet. – Stampus är en samlingsplats för alla studenter på Campus. Vi vill skapa en ”vi”-känsla, som alla studenter ska få ta del av, säger socionomstudenten och Stampusengagerade Kristoffer Helgesson. Bland Stampus aktiviteter hittas allt från nattklubb och sitt­ ningar till pubquiz och livespelningar. Stampus cirka 1000 med­ lemmar kan även ägna sig åt sport eller dans. Dessutom anord­ nas resor och andra happenings. Tidigare i år gick kosan till Bad Gastein för skidåkning. Då var det över 100 medlemmar som hängde på.

6

Stampus FM Vi fortsätter några trappor ner. Hela vägen ner i Villans källare, rättare sagt. Vad kan vara en bättre verksamhet för studenter än student­radio? Frågan är naturligtvis ett hundra procent retorisk. För vad ­Johan Haglund, ordförande i studentradion Stampus FM, tycker är uppenbart. – Som student är radio ett perfekt sätt att göra sig hörd, både bland studenter och ut i samhället, berättar han medan redak­ tionen för programmet ”Akademisk kvart” sitter och småpratar i sändningsrummet i bakgrunden. Intensiva blickar och hukande nackar framför en laptop. ­Programmet ändras, ändras lite till och ändras sedan tillbaka. – Akademisk kvart tar upp allt som är relaterat till stadens student­liv. Vi vill också göra intervjuer med unga, lokala perso­ ner som har något speciellt på gång. I längden hoppas vi kunna få hit lite lokala kändisar, berättar redaktionsmedlemmen Maja Carlsson. – Timbuktu är drömintervjun. Han verkar vara en skön och ­rolig kille som dessutom har sina rötter i studentstaden Lund, ­säger ­redaktionskollegan André Mattiasson.


Studentlivet

Studentföreningen Agora Medan radioarbetet fortsätter i källaren beger vi oss åter upp till tredje våningen. Bara några meter bredvid Stampus rum huserar Studentföreningen Agora. Deras aktiviteter riktar sig mot kom­ munikations- och service management-studenter. De beskriver sin verksamhet som ”utbildningskompletterande”. – Rent praktiskt betyder det att vi anordnar nollning, samar­ bete med företag, gästföreläsningar, arbetsmarknadsdagar och en hel del annat, säger föreningens ordförande Emma Jungmark. Studentföreningen Agora vill ge studenterna möjlighet att maximera sin tid på Campus genom att vara en stöttepelare kring projekt, idéer och engagemang. – Man hade kunnat kalla oss ett experimentföretag. Man ska redan under sin studietid kunna testa på sina ledarskapsegen­ska­ per och våga utveckla sina idéer. Studentkören Stämpus Men musiken då? Ja, vad skulle en studietid på Lunds universitet vara utan närvaron av en studentkör? Naturligtvis har även Hel­ singborg sina egna sångfåglar: Stämpus.

Ett stenkast bortanför Villan ligger Gustav Adolfs kyrka. Hit beger sig medlemmarna i Stämpus varje måndag för att lära sig konsten att fånga rätt ton. – Efter att regelbundet ha sjungit tillsammans under en tid, blir man nästan till en röst. Det är sjukt häftigt, säger Oscar ­Pålsson som är körens ordförande. Och skulle man inte lyckas fånga den där tonen så är det helt okej. Oscar hade själv inte tagit en ton sedan barndomen när han bestämde sig för att börja i Stämpus. – Man lär sig efter hand, med hjälp av andra och vår duktiga kör­ledare, kantorn Ilze Stala. Lyckas man inte sätta en ton kan man lyssna på den som står bredvid. Nästa gång är det kanske den personen som lyssnar på dig. Samarbetet mellan de olika studentföreningarna är tätt, och ofta leder ett engagemang till ett annat. Det gäller inte minst mellan ­kören och HelsingborgsSpexet, som är Campus egen spexförening. – Många som är med i kören är även med i Spexet. Förra året var jag själv med och både skrev manus och byggde kulisser. Och det blir antagligen samma i år igen, berättar Oscar.

7


Boende I ett och ett halvt år har Laura Miron bott i sin studentkorridor på Anglais studenthem. Hon delar kök med två andra stu­ den­ter men än så länge har inga bråk om disken hamnat på köks­bänken. Tvärtom: hon hade inte velat vara utan det delade köket! När rumänska Laura, som är masterstudent på Tourism and Hospitality Management, visar upp sin lägenhet berättar hon att det delade köket mer är en mötesplats än en matplats.

– Här får man möjlighet att träffa många olika människor. Hon uppskattar att studentkorridoren ligger lika nära Campus som stadens cen­ trum. Och att det inte är långt till havet. Laura är uppvuxen i Bracov, Rumäniens åt­ tonde största stad, som ligger omgiven av bergskedjorna Syd­karpaterna. – Jag är uppvuxen omsluten av berg. Att bo så nära havet och kunna gå dit när jag vill är en stor sak för mig! I det gemensamma köket har eftermid­ dagens stillhet lagt sig. Hon kikar ut mot sofforna i rummet bredvid, och berättar att det är där som hon och hennes vänner brukar hålla till. Inne på Lauras eget rum

vilar ett hemtrevligt skimmer av mjuka färger. Hennes familj och vänner betraktar henne leende från på väggens uppsatta fotografier. Den stora sängen samsas med ett skrivbord, en läshörna med fåtölj och en halvfull bokhylla. – Har du läst dem? Jag kan verkligen ­rekommendera dem, säger Laura och syf­ tar på Millenium-triologin, vars tre böcker ligger i en trave på hyllan. – Jag var ju tvungen att läsa dem alla tre nu när jag är i Sverige.

”Stressa inte, det löser sig!” Helsingborg är en studentvänlig stad! Det betyder att staden aktivt deltar i att alla studenter ska känna sig väl­ komna och få den hjälp de behöver. Bostads­samordnarens råd till dig som letar boende är: – Stressa inte, det löser sig! Men var samtidigt ute i god tid. Det finns inget kösystem på studentlägenheter i Hel­ singborg, vilket kan göra en del oro­ liga. Men det betyder egentligen bara att man måste vara lite mer aktiv och 8

på hugget under en viss period, och inte räkna med att få exakt den lägenhet du till en början ville ha. Vi har inte haft någon som sovit i tält i Helsingborg utan tvärtom haft boende över. Inte student­ lägenheter, men rum som hyrs ut. På Helsingborgsstudent.se kan du hitta kontaktuppgifter till studentboen­ de, länkar till fastighetsägare och hyres­ värdar samt annonser för inneboendeoch andrahandsalternativ i staden.


Boende

Rebecca Wallentin (längst t h) med vänner.

Kaffebryggaren puttrar och muggar dukas fram – allt medan Rebecca Wallentin slänger en hastig blick på Danmark. Det är med andra ord en helt vanlig dag för socionomstudenten, vars studentlägenhet kan stoltsera med en havsutsikt som för henne hela vägen över Sundet. Medan MTV rullar på tv:n vilar resten av Rebeccas lägenhet i en stilren och nästintill minimalistisk inredning som går i färgerna lila, svart och vitt. – Jag gillar inredning som är enkel och stilren. Sedan kombinerar jag det med lite mysiga detaljer. Som ni ser gillar jag lila… men jag kunde ju inte bara ha allt i en färg, så det fick bli svart och vitt, berättar hon med ett skratt. På väggen hänger stora bokstäver som uppmanar läsaren att fånga dagen: eller Carpe Diem, som det så välkända uttrycket lyder. Och fångar dagen, det gör Rebecca. Gärna på sin balkong, så klart. – Tack vare balkongen har det blivit extra många sena kvällar under sommaren! Som för många andra nyblivna studenter är detta Rebeccas första egna lya. Lägg till ny stad, ny utbildning och nya vänner. Att då kunna känna en gemenskap i boendet är viktigt för henne. – Trots att jag bor själv, känns det inte som det. När jag flyttade var jag lite orolig för hur det skulle gå. Skulle jag känna mig ensam? Skulle jag lära känna andra? Men stämningen i både korridoren och hela student­ hemmet är gemytlig. Det är förvånansvärt lätt att lära känna människor. Förutom gemensamma uppehållsrum finns det en idrottshall i bygg­ naden. För en idrottsfrälst person som Rebecca är det antagligen det bästa med hela boendet. – Det är så coolt! Sport är mitt stora intresse, jag har friidrottat sedan jag var liten. Nu sticker jag och mina kompisar dit när vi inte har något speciellt att göra, och spelar pingis, innebandy, basket eller något annat. Jag hinner aldrig riktigt med att bli uttråkad här, säger hon. 9


Var med och påverka

I kåren samlas studenternas många röster till en gemensam, stark stämma. Som kår­aktiv får du möjlighet att vara med och påverka din tid som student, få praktisk erfarenhet inför framtiden och – inte minst – ha riktigt roligt. När du börjar studera på Campus Helsingborg kan du bli medlem i någon av de två studentkårer som finns representerade på stadens universitet. Kårerna, som håller till på Villan, arbetar för att din utbildning håller hög kvalitet och att du får det så bra som möjligt under studietiden. Ingenjörssektionen vid Campus Helsingborg finns till för studenterna vid LTH Ingenjörshögskolan. De är en sektion under Teknologkåren men fungerar till stor del som en egen organisation. – Kåren har fördelat ansvaret så att mycket besluts­fattande sköts lokalt. Det är för att vi som sektion ska kunna arbeta effektivt, berättar sektionens ordförande Linn Braun. För dem som studerar socionomutbildningen, kom­mu­nika­­tion eller service management är det Lunds sam­hällsvetarkår som gäller.

10

Gemensamt för båda kårerna är att utbildnings­­ bevak­ningen är central. – Vi arbetar för att utbildningen ska bli bättre. Det kan vara allt från problem med lärare till att hålla koll på att litteraturen är relevant. Vårt arbete är som en kvalitetssäkring av din utbildning, säger Pär-Ola Nilsson, som är Campusansvarig inom Lunds samhällsvetarkår. Kårerna vill att just du ska engagera dig, både för din egen och för dina studiekamraters skull. – Det är en chans att ha roligt och lära sig något. Du får till exempel möjlighet att sitta i styrelser eller utvärderingsgrupper som genomför tunga uppdrag. Du lär dig hur man praktiskt driver en organisation. Dessutom är kåren en förlåtande miljö. Misstag får göras – det är det man lär sig av! säger Pär-Ola Nilsson.


Möjligheter

Odla kontaktnätet Dagen du står färdigutbildad och på jakt efter ett jobb är kontakter i näringslivet guld värt. Som student på Campus har du många möjligheter att odla kontaktnätet.

För tio år sedan, ungefär samtidigt som Campus slog upp sina glasdörrar för första gången, började Helsingborgs arbete kring stadsförnyelseprojektet H+. Inom planerna för H+ ryms bland annat en helt ny stadskärna, spårvag­ nar och en underjordisk järnväg. Mitt i allt detta hittas Campus med sina studenter! Staden vill att studenterna ska vara med och utveckla projektet, och redan nu har många samarbeten skett kring examensarbete. Ju längre projektets planer kommer, desto mer praktiska möj­ligheter att delta skapas för student­erna! H+ har mötesplatsen SHIP vägg i vägg med Campus. Där lig­ ger deras kontor, projektutställningen ”Tänk H+” samt ett café. Som student kan du bege dig dit för att ta en fika, plugga och få inspiration. Marknadsföreningen i Helsingborg, MiH, är en mötesplats där ­studenterna får chansen att träffa företagare från regionen. Föreningen ­­­­arrange­rar Fru­ kost­klubben där tidiga fredagsmorgnar lockar till mingel, föredag och – så klart – frukost. Här kan du som student knyta kontakter och samtidigt få en god kopp kaffe. Marknadsföreningen har även en sektion för studenter, MiH Future, som bland annat driver ett mentorsprogram. Helsingborg byggdes av entreprenörer och än i dag fyller entreprenörsandan staden till bredden. Under namnet Enterprise samarbe­ tar Campus med flera aktörer som t.ex. studentorganisationen FENA (Förening för Entreprenörskap och Nyföretagar­ Anda), MiH Future, Nyföretagarcent­ rum, Näringslivets hus och Connect Skåne med att inspirera, engagera och

supporta studenterna till att starta egna företag. Samarbetet mellan staden och Cam­ pus är stort. Tillsammans arbetar man för att Campus ska växa, studenterna ska trivas och att samverkan med re­ gionens näringsliv ska stärkas. Föreningen Campus vänner är helt ny­startad och har som syfte att samla in donationer till förmån för Campus studenter och anställda. Här kan du som student ansöka som stipendium till exempel för studieresor eller något särskilt projekt. Campus egna studenter arbetar hårt för att utveckla kontakter med nä­ ringsliv och offentlig verksamhet. AGORA-dagen, som arrangeras av Studentföreningen Agora, är ett så­ dant exempel. En gång om året hålls denna arbetsmarknadsdag. Detsamma gäller för MässING, som arrangeras av Ingenjörssektionens näringslivsutskott och är en arbetsmarknadsdag för våra framtida högskoleingenjörer. Företagsteam har funnits som ett framgångsrikt koncept på LTH under många år. Nu finns projektet även för studenterna inom strategiskt kommu­ nikation. Här får företag en chans att ta del av Campus utbildningar, sam­ tidigt som studenterna får möjlighet att möta vad som förhoppningsvis kan bli en framtida arbetsgivare – och till på köpet får ovärderlig verklighets­ förankring.

11


Världen väntar Som student på Lunds universitet Campus Helsingborg har du möjlig­het att ansöka om att studera, praktisera eller skriva examensarbetet utomlands. Universitetet har avtal med över 600 universitet i ett 50-tal länder och som utbytesstudent är undervisningen avgiftsfri och studiemedels­berättigad. Du kan även ordna utlandsstudier på egen hand.

Christian Olsson spenderade en termin som student i Kanada. Det gav honom möjlighet att uppleva ett magiskt friluftsliv fyllt av skidåkning, samtidigt som han fördjupade sig i sitt stora intresse: turism. Allt började i den österrikiska skidorten S:t Anton. Det var under tiden som reseledare där som Christian insåg att det var inom turism och upplevelseindustrin han ville studera vidare. Vägen gick därför till kandidatprogrammet i Service Mana­ gement – Tourism. När det tredje och sista året av programmet drog i gång valde Christian att spendera en termin utomlands. – Jag har alltid haft Kanada varmt om hjärtat. Skidåkningen är fantastisk och människorna är trevliga, säger han. På det kanadensiska universitetet Thompson Rivers University i västkanadensiska staden Kamloops hittade han vad han sökte. Dels möjligheter till natur- och sportupplevelser utöver det van­ liga, samt universitetsstudier inom turism. – Universitetets områden var verkligen fina. Det var som på film med enorma, gamla universitetsbyggnader omgivna av stora gröna parker. Och den omgivande naturen var minst lika vacker. När vi var lediga åkte jag och andra studenter och vandrade i bergen, badade i floden, åkte skidor, grillade och umgicks.

12

Att studera i Kanada var enligt Christian på många sätt likt att vara student i Sverige. Rent kulturellt kände han sig nära ­kanadensarna. Samtidigt skilde sig mycket åt – inte minst sättet att tentera. – Jag läste flera olika, mindre kurser. Bland annat Event ­Management och kurser som tog sig an turism ur ett globalt perspektiv. Men medan studier i Sverige ofta har en mer jämn takt kom tentorna i Kanada samtidigt, vilket gjorde att det blev väldigt intensivt. Hans studiekamrater var personer från världens alla hörn, ­något som alltid speglade sig i undervisningen och diskussio­ nerna som hölls. – Det var inte bara fokus på Nordamerika inom turism­studierna utan vi kunde relatera till olika exempel och problem i hela värl­ dens turismindustri. Och förutom djupare kunskaper inom turism fick han även med sig ett stort kontaktnät, som varje skidälskande person kan avundas, hem till Sverige. – I Kanada träffade jag på väldigt många tyskar, schweizare och österrikare. Det kan tyckas lite lustigt, men så var det! Så nästa gång jag åker på skidresa till någon av de länderna har jag vänner att bo hos, säger han och skrattar.


Utbytesstudent

Aloha! Hawaiis välkända hälsnings­ fras har vi nog alla hört talas om. Men Harriet Lenninger har gjort mer än så. Hon valde att spendera sin tre måna­ der långa praktik i Honolulu. De öar som tillsammans bildar den amerikanska del­ staten Hawaii är en destination som människor från hela världen drömmer om. Helt rätt, tänkte Harriet, som pluggar strate­­gisk kommunikation på Campus, och satsade på en utlands­praktik hon sent kommer att glömma. – Eftersom jag vill arbeta med kommunikation i inter­nationella sammanhang måste jag lära mig att förstå kulturskillnader. Det är ett ämne som tilltalat mig när vi läst om det. Så jag bestämde mig för att uppleva det på riktigt! Under tre månader fick hon göra just det, och mycket mer, på McNeil Wilson Communications (MVC) PR-avdelning för resor och turism i Honolulu. – Jag fick spendera en del tid vid kopieringsmaski­ nen, säger hon och skrattar. Men också skriva press­ meddelande, nyhetsbrev, uppdatera hemsidor, layouta, assistera vid foto­graferingar och tv-inspelningar samt vara med på möten. Under sin tid på MWC fascinerades hon av den tillbaka­lutade stämningen som rådde. – De var otroligt laid back och stressade inte. Samti­ digt var de oerhört duktiga och fick precis lika mycket gjort som vilken effektiv skandinav som helst. Ibland hade jag svårt att förstå hur det gick ihop! Hon beskriver också en ö fylld av vänlighet och glädje. Något hon fick uppleva redan första dagen, då företagets VD välkomnade henne med både kindpussar och en lei, Hawaiis traditionella blomkrans. ”The ­Aloha Spirit” är något Hawaii-borna är väldigt stolta över ­berättar Harriet. – Det handlar om att behandla varandra med vän­ lighet och respekt. Ger du Aloha, så får du Aloha! Det finns över allt som ett slags ledord för deras kultur. Det var fantastiskt att få uppleva det på riktigt. Praktiken har inte bara vidgat hennes vyer kring kommunikation. Självständigheten drillades, engelskan blev flytande, kunskapen om landet växte – och sam­ tidigt fick Harriet en upplevelse som hon sent kommer att glömma. Att spendera en after work bland solbrän­ da surfare och svajande palmer skiljer sig en smula från en svensk students vardag. – Tiden på Hawaii var en både spännande och social upplevelse. På dagarna umgicks jag med mina k­ ollegor. På kvällarna träffade jag människor från hela världen. Vi surfade, vandrade i djungeln, klättrade upp för vulka­ ner och simmade med hajar.

13


Socionomutbildning Socionomutbildningen ­om­­fattar 210 högskole­ poäng och är en bred ut­­ bild­ning som ger möjlig­ het till s­ ocialt arbete inom många områden. Socialhögskolan har utbildat socionomer i mer än sextio år. I dag finns utbildningen förlagd i Helsingborg och Lund och antag­ ning sker varje termin. Som socionom­stu­ dent på Campus tillhör du Socialhögskolan i Lund men undervisning sker i Helsing­ borg, förutom valbar kurs termin 7 där du väljer mellan kurser som ges både i Lund och Helsingborg. Målet för utbildningen är att ge en bred samhällsvetenskap­lig grund och förbereda dig för arbete inom sociala verksamhetsområden. Du läser bland annat sociologi, psykologi och juridik för att få kun­skap i hur både människan och samhäl­ let funge­rar. I utbildningen ingår också 18 veckors handledd studiepraktik. Socialhögskolan har ett väl utbyggt sam­ arbete med universitet och högskolor över hela världen. Det finns därför möjlighet att

förlägga delar av studierna utomlands. Ut­­bil­dningen sträcker sig över sju terminer och leder till en socionomexamen. Du kan endast få en socionomexamen genom att gå socionomutbildningen. Arbetsmarknad

Som nyutbildad socionom har du goda ut­­­­­­­sikter att få arbete. Utbildningens bredd gör att du kan arbeta inom många olika fält. De flesta socionomer finns inom den kommunala socialtjänsten och arbetar bl a med frågor kring barns situation, männi­ skors ekonomiska hjälp­behov och missbruk av alkohol och droger. Andra exempel är kuratorsjobb inom sjukvård och skola, familjerådgivare, rehabili­terings­konsulenter vid Försäkringskassan, socia­la utredningar inom kriminalvården, eller behand­­­­­­lings­ arbete på institution. Socionomer är också efterfrågade inom den privata sektorn, t ex som personalkonsulenter. Många sociono­ mer väljer också att arbeta i egen verksam­ het som konsulter. Arbetssituation

Gemensamt för socionomyrkena är att du arbetar med människor i olika skeden av

livet. Ofta möter du människor i svåra situa­ tioner, med sociala och personliga problem, och din uppgift är att hjälpa dem att själva åstadkomma förändringar i sina liv. Arbetet kräver tålamod och du kan ibland ställas inför besvikelser. Som socio­nom måste du vara intresserad av människor. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 58, eller läs mer på www.soch.lu.se!

Näringslivsrepresentant

Ingemar Hansson, enhetschef, social­ förvaltningen, Helsingborg Hur samarbetar ni med Campus? – Vi erbjuder kandidatplatser, gästföreläser vid några kursmoment och medverkar vid olika arenor för forskning och uppsatser. Vi kan ge ­studenterna verklighet bakom arbetsuppgif­ terna, vi har ju praktisk kunskap och kontakter.

”Rollspelen under utbildningen var en bra förberedelse”

Redan innan Susanne Herlin ­Torkeli tagit sin examen på socionomutbildningen fick hon arbete inom socialtjäns­ ten i Helsingborg. Idag är hon socialsekreterare på Entrén Försörjningsstöd. 8 14

– Många har förutfattade meningar om hur det är att arbeta med försörjningsstöd, men jag trivs fantastiskt bra framför allt med arbetskamraterna. Ju tyngre jobb man har desto viktigare är det att man trivs ihop och kan skratta tillsammans, säger Susanne Herlin Torkeli. Hon beskriver arbetet som intressant men också mycket krävande. I det dagliga arbetet träffar hon människor som söker försörjningsstöd. Hon handlägger och utreder ärenden och gör hembesök. Det går aldrig att riktigt planera en ­arbetsdag, telefonen ringer hela tiden och klienter dyker upp oanmälda. Vissa är arga och upp­rörda. Ibland kan stämningen bli hotfull. – Då måste man gå på magkänslan här och nu och ta hjälp från sina tidigare erfa­ renheter både i yrkeslivet och som mam­ ma, säger Susanne, som har fem barn och en sjuksköterskeexamen med sig i bagaget. Hon tycker att socionomutbildningen ger en bra grund för socialt arbete. – Då, när jag gick på skolan, fnös jag lite när vi höll på med rollspel för att för­ bereda oss för verkligheten. Men det är en

hjälp att ha pratat igenom sådana här situationer innan man hamnar i dem. De som valde att inriktningen missbruk fick lära sig mer om att hantera tuffa situatio­ ner. Själv läste jag familjeterapi, vilket gav mig andra kunskaper. Något Susanne uppskattar från utbild­ ningen var att kurskamraterna fick gå i terapi hos varandra. Många öppnade upp sig under samtalen och berättade om svåra upplevelser. När lärarna fångade upp de jobbiga erfarenheterna och ledde diskus­ sioner kring dem gav det otroligt mycket. – Men jag skulle vilja ha mer praktik i utbildningen. Praktik som noga följs upp. Det är ute i verkligheten man lär sig. Vad har du för framtidsplaner? – Jag trivs jättebra här och nu, men skulle gärna arbeta med barn i framtiden. Jag hade uppskattat att få arbeta under mindre tidspress – att ha möjlighet att ägna mer tid åt varje ärende och göra fördjupade utredningar. Och jag skulle gärna pröva på att arbeta i privat regi.


Socionom

”Jag vill få människor att se sina ­destruktiva beteenden och göra något för att hjälpa dem” Varför valde du Campus? – Jag ville komma ifrån min hemstad ­Linköping. Några kompisar som ville läsa till byggnads­ingenjörer kollade upp Campus på nätet och tipsade mig om socionom­ utbildningen. Jag tyckte att skolan ­verkade så mysig och fräsch. Hur trivs du? – Jag trivs jättebra. Alla som går här verkar så dedikerade. Jag gillar att vi socionomer inte är i en egen byggnad utan att alla blandas på Campus. Man träffar hela tiden studenter på andra utbildningar. Och jag älskar Helsing­ borg. Det är en lyx att kunna gå ner till havet när man vill. Varför vill du bli socionom? – Det har jag velat sedan jag var 14-15 år. Jag har alltid känt en dragning till folk som har det kämpigt. Många kompisar har sagt att jag har en förmåga att lyssna och jag har alltid varit något av en ”kompispsykolog”. Att sitta och prata med männis­ kor, att få dem att se sina destruktiva beteenden och göra något för att hjälpa dem. Det är det som lockar i yrket. Vad har du för framtidsplaner? – Jag har alltid tyckt om att vara med barn, och skulle gärna vilja arbeta med barn i någon form. Kanske med barn som blivit utsatta för övergrepp. Jag vill föra barnens röst, försöka underlätta för dem och hjälpa dem att må bättre. Ett mål är att någon gång i framtiden arbeta inom psykiatrin. För att nå dit funderar jag på att bygga på med en psykoterapeut­utbildning. Jag vill också arbeta utomlands i framtiden och tänker försöka göra min praktik i Kanada. Vad tycker du om utbildningen? – Den är bra upplagd, kurserna kommer i en bra följd. Utbildningen är förstås mycket teoretisk för att vi ska få redskapen. Men det är först när man kommer ut i jobbet och använder dem som man lär sig på riktigt. Våra lärare och föreläsare är otroligt engagerade. De pushar en och vi kan alltid ringa eller mejla om det är något. Det är klart att det är tufft mellan varven. Vi läser många tunga äm­ nen och mycket av det vi läser inom juridik, sociologi eller psy­ kologi är abstrakt. Eftersom man alltid kan göra många olika tolkningar pratar och diskuterar vi mycket på lektionerna. Det är otroligt intressant och givande. Lever du studentliv? – Jag är ofta med när studentföreningen Stampus ordnar aktiviteter på Villan. En gång i månaden anordnar före­ ningen ”turning” på Danmarksbåtarna. Det är alltid proppfullt på båtarna och jätteroligt. Jag har varit fad­ der åt nya studenter och har som många andra ansökt om att bli studentambassadör. Det ska bli jättekul att gå ut och informera om vår utbildning.

Frida Söderlund, 23 år från Lin­köping Läser Socionomutbildningen Bor: Studentlägenhet i Helsingborg tillsammans med pojkvännen 15


Service Management

– Health – Hotel & Restaurant – Retail – Tourism

Detta är utbildningen för dig som vill arbeta med att leda, utveckla och organi­ sera verksamheter där kundmöten och service är centrala. På kandidatprogrammet i Service Manage­ ment lär du dig skapa förutsättningar för goda servicemöten och kundrelationer. Utbildningen är tvärvetenskaplig och ger dig bred kunskap om organisation, ekono­ mi, marknadsföring och ledning av tjänste­ intensiva företag och organisationer. Du läser också kurser där serviceverksamheter­ nas innehåll analyseras utifrån bl.a. sociala, kulturella och miljörelaterade perspektiv. Förankrad i näringslivet

Programmet är utvecklat tillsammans med företag och organisationer i olika service­

branscher. De teoretiska studierna inom service management och tjänstevetenskap varvas med branschkunskap där represen­ tanter från institutionens partnerföretag gästföreläser. Här kan du som student ock­ så knyta värdefulla kontakter inför framti­ den. Undervisningen är uppbyggd på före­ läsningar, PBL (problembaserat lärande), grupparbeten, workshops, case och semina­ rier. Fyra inriktningar

Kandidatprogrammet i Service Manage­ ment har fyra inriktningar: Health, Hotel & Restaurant, Retail och Tourism. När du söker till programmet väljer du inriktning. Under varje läsår är tre av fyra kurser gemensamma och en kurs är inriktnings­ specifik, men även på de gemensamma kurserna behandlas fall ur de olika bran­ schernas perspektiv. Det finns också möjlig­ het till utlandsstudier under utbildningens senare del. På följande sidor kan du läsa mer om vad som utmärker de olika inrikt­

ningarna Health, Hotel & Restaurant, ­Tourism och Retail. Examen

Utbildningen leder till en kandidatexamen på 180 högskolepoäng. Då är du även ­behörig att söka till masterutbild­ningen i Service Management. Behörighet:

Grundläggande behörighet samt Matematik C, Samhällskunskap A. Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 58, eller läs mer på www.ism.lu.se!

Så tycker några av våra partnerföretag om samarbetet:

16

Staffan Lindqvist IKEA

Kent Orrgren SATS

Ann Runnström Swedavia Malmö-Sturup Airport

Fredrik Voltaire Svensk Handel

John Monhardt Radisson SAS

– Vår nära relation till universitetet bidrar till att branschens kompetens­ behov överförs till utbild­ ningen. Vi verkar för att kursplanerna ska vara aktuella och stämma över­ ens med framtida behov. Eftersom vi vill vara det naturliga valet av arbetsgi­ vare är det viktigt att förstå vilka krav studenter ställer på framtida arbetsgivare

– Samarbetet med utbild­ ningen känns helt rätt för oss på SATS. Träningsbran­ schen växer och vi har stort behov av kompetenta och pålästa medarbetare för att kunna fortsätta erbjuda våra kunder högkvalitativa produkter och ett högklas­ sigt servicebemötande. Vi på SATS tycker att det är oerhört spännande att få dela med oss av våra erfa­ renheter och få vara med och utveckla denna utbild­ ningssatsning.

– Det här är en fantastisk utbildning inom både ekonomi och ledarskap som dessutom är anpas­ sad till både näringslivets och samhällets krav. Vi får definitivt gehör för våra synpunkter och samarbetet ger vår organisation stora fördelar. Dels får vi kontakt med presumtiva anställda, dels får vi hjälp att belysa frågeställningar i vår egen organisation – nytt friskt tänkande.

– Samarbetet är ett bra sätt att säkerställa kvalite­ ten på utbildningen. Det har skett stora föränd­ ringar här, jag upplever att Campus verkligen lyssnar på våra synpunkter. Vi har bland annat bidragit till att ett mentor­program införts. Det är viktigt att studenterna får testa sina nya kunskaper och får träning i att omsätta dem i handling.

– Det märks att Institutio­ nen för Service Manage­ ment tar intryck av branschen och utveck­ lar utbildningsplanen. Vi ges ett unikt till­ fälle att föra in arbetslivets syn­ punkter till utbild­ ningen samtidigt som vi lär känna studenter och lärare. Det är roligt att kunna vara en del av dia­logen.


Service Management

Hotel & Restaurant Management På inriktningen Hotel & Restaurant Management blir du väl insatt i hur branschen fungerar när det gäller kundre­ lationer, organisationsstrukturer, personalledning och företagens roll i samhället. På de inriktningsspecifika kur­ serna lär du dig arbeta kreativt med konceptutveckling och upplevelsedesign, du får en inblick i måltidsproduktion, distribution och kvalitetsaspekter samt grundläggande kunskap i det juridiska regelsystemet och handelsrättsliga aspekter. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. receptionschef, restaurangchef, driftansvarig, inköpsansvarig, marknadsförare, entreprenör eller andra ledarbefattningar inom branschen.

”Vi utbildas till framtidens ledare”­ Hur trivs du på Campus? – Jättebra. Allt är lite mindre här, nästan familjärt och man känner igen många ansik­ ten. Jag tycker om att engagera mig och vill kunna påverka därför sitter jag med som utskottsansvarig i studentföreningen Stampus. Nu har jag också blivit företags­ansvarig för årets upplaga av EXpåC, Examensmässan på Campus, där studen­terna visar upp sina examensarbeten för allmänheten. Vi är fem-sex studenter som arbetar med mässan. Vi ska skapa kontakter med företag och knyta ihop dem med elever som ska göra sina exjobb. Det är otroligt spännande men lite tufft att kombinera med studierna. Varför valde du Hotell- och Restaurang Management? – Jag har släktingar som driver restau­ranger i USA och har själv sommar­jobbat på hotell. Det verkar roligt att arbeta inom service­branschen. När jag letade efter utbildningar upptäckte jag att det här var den enda man kan söka di­ rekt från gymnasiet. Det kändes som det bästa alternativet och lite roligt att komma ifrån Stockholm ett tag. Vad tycker du om utbildningen? – Väldigt intressant. Utbildningen ger en heltäckande bild av service­ branschen – hotell, restaurang, turism, retail – så vi vet hur den funge­­rar när det gäller kundrelationer, organisationsstrukturer och personalledning. Vi läser mycket ekonomi, marknadsföring och ledarskap. Är det en tuff utbildning? – Det är en ledarskapsutbildning, där vi utbildas till att bli framtidens leda­ re. Det gör att man måste känna efter vad man är för en person. Det gäller att stå på sig och veta vad man vill. Man måste vara utåtriktad och knyta kontakter om man ska lyckas i framtiden. Konkurrensen är stenhård. Hur trivs du med att bo i Helsingborg? – Jag trivs bra. Det är en charmig och mysig stad, speciellt på våren och sommaren. Den hör till de krogtätaste i Sverige, vilket jag gillar. Och jag uppskattar närheten till Helsingör och till Tyskland. Jag är uppvuxen där och reser ofta dit och hälsar på min bror. Vad skulle du vilja arbeta med? – Jag funderat på att många industriföretag inte är så duktiga på att ge kun­ derna service, till exempel en sån enkel sak som att hålla leveranstider. Det hade varit roligt att arbeta inom industrin och på något sätt förmedla vikten av god service. Jag kan också tänka mig att arbeta på hotell, men inte inom restau­ rangbranschen. Det verkar så slitigt. Jag vill ha familj så småningom och det verkar svårt att kombinera. Vad gör du om tio år? – Då hoppas jag att jag är i toppen av min karriär för att sen bli mammaledig. Jag kan­ ske ändrar mig och slutar som restaurangägare i alla fall. Eller driver hotell. Jag är verk­ ligen spänd inför framtiden och längtar till arbetslivet. Wenche Eklund, 21 år från Stockholm Läser Hotell & Restaurang Management Bor i lägenhet i Helsingborg 17


”Service är en strategisk fråga” Efter examen på Hotel & Restaurang Management mellan­ landade Jonas Lundström på Telia. Men sen dök drömchansen upp – att bli driftsansvarig för SHIP, en läckert designad lokal/ showroom i kommunal regi.

– Jag har fått chansen att bygga upp verk­ sam­heten från grunden. Mycket ­energi har gått åt till att skapa en service­organisation, vilket var mycket svårare än jag trodde. Jag har fått ta hjälp ibland, men det mesta har jag fått lösa själv och jag har lärt mig mycket. Det säger Jonas Lundström som är drifts­­an­svarig på SHIP, ett showroom och kontorshotell i Helsingborg. Jonas är SHIPS ansikte utåt, han sätter priser, tecknar avtal med konferensgäster, tar fram informa­ tionsmaterial och ansvarar för personalen i receptionen. – Det är ett jättestimulerande arbete. Det som är mest spännande är alla kreativa ­entreprenörer som rör sig i byggnaden. Jag har fört ihop många Campusstudenter som ska göra projektarbete med entre­pre­nörer

på SHIP och gett dem möjligheten att sitta på kontorshotellet och arbeta. Att arbeta i den här miljön där det finns så mycket idéer i luften har gjort att jag själv blivit mycket intresserad av att starta eget.

kunderna utan att hålla dig à jour med hur de sköter bemötandet. En serviceupplevel­ se kan verka obetydlig i stunden, men den kan påverka din rela­tion med en eller flera viktiga kunder för lång tid framöver.

Har du nytta av utbild­ningen i ditt ­arbete? – Ja, mycket. Något som inpränta­des var att kunder bara minns exceptionellt bra eller exceptionellt dålig service, allt a ­ nnat där emellan glöms bort. Att verkligen anstränga sig och vända en dålig känsla hos kunden till något riktigt bra är en stor utmaning i jobbet, berättar Jonas. – Service är en oerhört viktig strategisk frå­ ga och det är nog den viktigaste lär­domen jag fått med mig från utbild­ningen. Du kan inte sätta din personal i kontakt med

Vad är nästa mål? – Till sommaren reser jag ett halvår till Nya Zee­land. När jag kommer hem igen skulle jag vilja arbeta med service på webben. Företag släpper mer och mer in sina kun­ der på sina hemsidor så att de kan kommu­ nicera och ge feedback. Att företag lyssnar mer på sina kunder – hur påverkar det servicen? Det skulle vara roligt att jobba med i framtiden.

”Jag trivs i rollen som chef”

Sofia Forss hade siktet inställt på ett chefsjobb redan när hon började på Health Management. Idag är hon biträdande verksam­ hetschef på Attendo Care i Ystad. 18

Sofia Forss fastnade för Service Manage­ ment med inriktningen Health för att den lät nytänkande. Att den fokuserade på service och ekonomi, och samtidigt gav stora möjligheter att djupdyka i något hon brinner för, g ­ jorde att utbildningen pas­ sade perfekt. – Innan jag började på utbildningen jobbade jag inom äldreomsorgen vilket jag fortsatte med under hela min studietid. Det hade jag stor nytta av när jag sökte jobbet jag har idag, säger Sofia. Det var på Agora-dagen, Campus Hel­ singborgs stora arbetsmarknadsdag, som hon knöt kontakter med sin nuvarande arbetsgivare, Attendo Care. – Efter examen fick jag ett sommarvika­ riat som områdeschef inom äldreomsorgen i Karlskrona kommun. Därefter fick jag tjänsten som jag har idag, som biträdande verksamhetschef. Det känns som jag har hamnat helt rätt. Jag trivs i rollen som chef,

det är ett utvecklande och stimulerande jobb. Har du haft nytta av utbildningen? – Jag tror att det är bredden i utbildningen som gör den konkurrenskraftig. Jag upp­ lever att som chef är det bra att veta lite om mycket och kunna förstå helheten i ett företag. Jag har stor nytta av kombinatio­ nen av ekonomistyrning, marknadsföring, socialpsykologi och juridik, vilket jag tror skapar ett kreativt tänkande. Service hand­ lar om så mycket mer än ett leende på läpparna. Motsvarar arbetet dina förväntningar? – Ja, det gör det verkligen. Det är ett varie­ rande och roligt jobb. Men det är självklart svårt att i förväg föreställa sig hur det är att vara chef. Det kan många g ­ ånger vara tufft, men jag gillar utmaningar och att ständigt känna att jag utvecklas.


Service Management

Health Management Inriktningen Health Management ger dig färdigheter i att planera, driva, effektivisera och utveckla verksamheter med fokus på hälsa. På de inriktningsspecifika kurserna kommer du bl a att studera ledarskap och organisering av hälso­arbete och ekonomi med särskilt fokus på de speciella krav som företag och organisationer inom branscher för hälsa efterfrågar. Du lär dig också att analysera och utveckla nya affärsidéer för såväl den traditionella hälso- och sjukvården men också för fitness- och wellnessorienterade verksamheter. Efter utbildningen kan du arbeta t.ex. som verksamhetsansvarig, konsult inom Human Resource, ekonom/controller inom socialtjänst, projektledare, hälsoutvecklare, platschef eller andra befattningar inom hälso- och sjukvårdsbranschen.

”Det är långsiktigt lönsamt med f­ örebyggande hälsovård”

­ Varför valde du Campus? – Jag har alltid varit intresserad av hälsa och att a ­ rbeta med människor. ­Genom bekanta hittade jag Health Management och utbildningens upplägg och tvärvetenskapliga synsätt tilltalade mig. Bredden gör att man kan söka många olika sorters arbeten. Jag ville gärna flytta ifrån min hemstad Väs­ terås, så när jag hittade en lägenhet i Helsingborg reste jag ner på vinst och förlust innan jag visste om jag blivit antagen. Men jag kom in och har trivts bra från första dagen. Campus är litet och mysigt och det finns bra möjlig­ heter att sitta och s­ tudera. Är man intresserad av studentliv finns det hur ­mycket som helst att göra. Vad lär du dig? – Det tvärvetenskapliga upplägget innebär att utbildningen spänner över allt ifrån organisation och företagsekonomi till ledarskap och hälsa. Ledarskap är en viktig del. Vi studerar hur hälsosektorn fungerar, etik och moral, men läser också myck­ et om kommunikation. Vi gör många projektarbeten riktade mot olika företag inom hälso- och sjukvårdssektorn. Jag har till exempel skrivit en uppsats om hur arbetsmiljön påverkar personalen på Helsingborgs lasarett och hur kunderna kän­ ner sig bemötta. Vi har många g ­ ästföreläsare från den privata hälsosektorn som berättar hur deras företag f­ ungerar och vilka nyheter som finns på marknaden. Vad vill du arbeta med? – Jag tror att det finns en stor otrygghet bland personal i dag. Arbets­ marknaden har hårdnat och ställer allt högre krav på flexibilitet och att människors ständigt ska vidareutbilda sig. Trots att det kan löna sig rent ekonomiskt i ett längre perspektiv är det inte många företag som satsar på förebyggande hälsovård. De här frågorna skulle jag vilja arbeta med. Jag vill att människor ska tycka det är kul att gå till jobbet. Hur trivs du med att bo i Helsingborg? – Jag trivs jättebra. Det är en mysig stad med närhet till Danmark. S­ omrarna är helt underbara, bara en kort promenad till stranden. Vad gör du om tio år? – Då tror jag att jag arbetar med Human Resources-frågor och sitter i ­ledningen på ett internationellt företag. Det s­ ist­nämnda kan man väl säga är mitt mål. Sara Eriksson, 24 år från Västerås Läser Health Management Bor: Lägenhet, Helsingborg 19


Tourism ­Management Inriktningen Tourism Management riktar sig till dig som vill ha världen som arbetsfält och som gärna arbetar med värdskap, ledarskap och har ett intresse för besöksnäringen. På de inriktningsspecifika kur­ serna får du kunskap om hur man utvecklar hållbara destinationer, hur turistnäringens nätverk och relatio­ ner samverkar, hur upplevelser, konsumtionen och drivkrafter hänger samman samt hur framgångsrikt entreprenörskap ­skapas. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. turistchef, destinationsutvecklingskon­ sult, Operations Manager, Travel Consultant, Travel Manager eller andra befattningar inom rese- och besöksnäringen eller inom mötesbranschen.

”Jag vill jobba för Visit Sweden eller UNWTO” Varför blev det Campus för dig? – Jag har jobbat på hotell och turistbyrå och även varit reseledare i några säsonger. Kände att det var en stimulerande bransch som jag ville fortsätta i. När jag hittade Tourism Ma­ nagementutbildningen mejlade jag till en av lärarna och kollade upp kurslitteratur. Sen reste jag hit och träffade då flera lärare och studenter. På det sättet fick jag reda på att det var mycket bra utbildning. Jag kan verkli­ gen rekommendera andra att göra på sam­ ma sätt. Vad läser ni? – Vi läser mycket allmänt om turism men även ekonomi, marknadsföring, ledarskap. Det är en bred utbildning som ger en god grund att stå på. Varje år gör vi en längre studieresa. Hur är utbildningen upplagd? – För det mesta har vi lektioner två dagar i veckan ibland fem. Det är många grupp- och projektarbeten. Vi får stöd och handledning av lärarna, men det handlar mycket om att vara självgående, att hitta information och frågeställningar på egen hand. Vad vill du jobba med i framtiden? – Jag skulle vilja promota Sverige i en organi­ sation som Visit Sweden, eller jobba på en turistorganisation inom EU. Ännu mer intres­ sant vore att arbeta för en internationell organisation som UNWTO, som försöker hjälpa länder som är för starkt påverkade av ­turism. Men jag har fått smak på att plugga så jag skulle också vilja fortsätta att ta en masterutbildning och att forska inom ­turism. Det skulle vara intressant att fördjupa sig i varför folk reser. Om man frågar ur­invånare i andra länder tycker de till ­exempel inte att det är speciellt naturligt att resa på semester till Kanarie­öarna två ­veckor om året.

Johan Arnberg, 25 år från Stockholm Läser Tourism Management Bor: I studentlägenhet på nation i Lund 20

Hur är Helsingborg som studentstad? – Det är roligt att Helsingborgs Stad verkar satsa mycket på Campus och är mån om att ha ett bra samarbete. Studentföre­ningen Stampus ordnar många bra aktiviteter som är mycket uppskattade. Men eftersom jag bor i Lund på en nation är jag mest aktiv där, jobbar på puben och är även mentor för utbytesstudenter. Här i Helsingborg sitter jag med i Service Managements ut­ bildningsutskott och är student­ambassadör för Turism och hela Campus, det är ­stimulerande.


Service Management

”Det är de mjukare värdena som skapar framgång” Efter examen på Service Management Retail har Judith Adler gjort karriär inom The Body Shop och är i dag butikschef i Malmö.

Bara några månader efter examen fick Ju­ dith Adler jobb som säljare på The Body Shop. Hon kände med en gång att hon trivdes med sina arbetskamrater och före­ tagets värderingar och bestämde sig för att söka till företagets interna traineeprogram. ­Innan hon hade hunnit gå färdigt utbild­ ningen erbjöds hon en butikschefstjänst i Malmö, där hon nu arbetat i snart ett år. – Jag trivs mycket bra på jobbet. Det är ­underbart att få så stort utrymme att utöva ledarskap. Mitt examensarbete hette ”Att leda genom olikheter” och det har jag haft stor nytta av. Leder olikheter gör jag hela tiden, säger Judith. Arbetet som butikschef är ­mångfacetterat. Att vara tydlig och att sätta upp olika mål, vare sig det gäller ren försälj­ ning eller kundservicenivå, är något av det

viktigaste i arbetet, menar Judith. – Kundens förväntningar måste alltid överträffas. Jag ser mig själv som persona­ lens inspiratör, utbildare och utvecklare. En viktig strategi jag har är att öka självkäns­ lan hos personalen. Då känner de sig mer involverade och engagerade och kan i sin tur öka kundernas självkänsla när de kom­ mer in i vår butik. Har du nytta av utbildningen i ditt arbete? – Definitivt! Teorierna och modellerna jag studerade på utbildningen är väldigt up-todate och mer verklighetsförankrade än vad jag trodde. De ha varit till stor hjälp liksom utbildningens olika verklighets­baserade case. Mycket av det som händer i mitt dag­ liga arbete känner jag igen från dessa case. Vi får en fantastisk förståelse för hur före­

tag bör framhäva och satsa på värderingar och människor som nyckeln till framgång. Eftersom The Body Shop tror på människors passion är det väldigt lätt för mig att app­ licera allt det tvärvetenskapliga från Retail Management i mitt jobb. Vad vill du göra i framtiden? – Jag vill fortsätta arbeta med passionerade människor och med servicefrågor på olika sätt, som jag gör idag. Jag hoppas vi snart får se nya yrkesgrupper i näringslivet, med namn som servicechef, värderingsförmed­ lare, serviceutvecklare. Det är de mjukare värdena, att ta hand om sin personal, värde­ ringar, utvecklingsmöjligheter och mångfald som ger resultat och skapar framgång hos företag.

”Det är ett fritt och roligt arbete” För Tomas Segerlund var vägen inte helt spikrak efter utbildningen på Tourism Management. Men genom projektanställningar och aktivt nät­verkande har han i dag ett spännan­de arbete som turist­ samord­nare i Laholms kommun. – Det visar verkligen hur viktigt det är med kontakter, säger Tomas. Som turistsamordnare arbetar han med turism- och destinationsutveckling, vilket handlar om att få turisterna att hitta till kommunen, att hjälpa turist­anlägg­ningarna att marknadsföra sig, men också att arbeta för hållbar ekonomisk och ekologisk utveck­ ling kring en sjö som slits hårt av turismen. – Det är ett väldigt fritt och roligt arbete som jag till stor del skapar själv. Jag gillar att träffa nya människor, att kunna påverka dem och få dem med på tåget i olika pro­ jekt. Just nu arbetar jag med Laholms stads-

fest som går av stapeln i sommar. Det gäller att målgruppsanpassa festen och få den att stämma med Laholms varumärke. Jag jobbar också med att leta upp EU-finansiering i ett projekt vi har tillsammans med danska och norska kommuner. Vad har du haft för nytta av utbildningen? – Framför allt hade jag aldrig fått jobbet utan att ha gått utbildningen. Men annars är det främst förståelsen för hur hela turist­ branschen fungerar och hänger samman. Vad är viktigast att kunna i ditt jobb? – Kontaktskapande, nätverkande och diplo­ mati. Alla tycker inte att turism är bra. För mig gäller det att försöka skapa en positiv känsla och på olika sätt arbeta för att turis­ ternas pengar stannar kvar i kommunen. Dina framtidsdrömmar? – Eftersom jag är en riktig skidnörd har jag en dröm om att någon gång starta eget inom alpin skidåkning. Det hade varit ­läckert att vara egen företagare. 21


Retail Management Inriktningen Retail Management ger dig färdigheter att organisera, driva och utveckla företag och organisationer inom detaljhandeln. Detaljhandeln är en av de största näringsgrenarna i landet och innefattar allt från mode och inredning till hemelektronik och dagligvaror. På de inriktningsspecifika kurserna får du kunskap om utformning, utveckling, sortiment och upplevelser i butiken samt om nätverk, yrkesroller och relationer inom detaljhandeln. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. butikskommunikatör, marknadsförare, projektledare, butikschef, inkö­ pare eller andra befattningar inom retailföretag.

”Jag uppskattar det nära samarbetet med företag”­ Varför valde du Retail Management? – Jag hade arbetat länge med grafisk sup­ port på ett stort företag här i Helsingborg och kände att det var dags för något an­ nat. Jag funderade först på en teknisk utbildning men när jag hittade Service Management kände jag att kursupplägget med tonvikt på projektarbeten och munt­ lig framställning passade mig bättre. Att det är en bred utbildning inom handel som går att applicera på många branscher tilltalade mig också. Dessutom var det skönt att kunna läsa på hemmaplan och slippa resa ner till Lund.

Vad vill du arbeta med i framtiden? – Jag har inte riktigt kommit fram till det ännu men har många uppslag. Jag är uppvuxen på en större lantgård, har arbe­ tat en hel del inom lantbruk och skulle gärna fortsätta inom den branschen. Jag ser att det finns ett behov hos många småföretag, som inte vet hur de ska nå ut till sina kunder. De är dåliga på att mark­ nadsföra sina produkter och har inte för­ stått värdet av att exponera sina varor. Det kan handla om en sådan enkel sak som att variera och målgruppsanpassa sin skyltning.

Något som varit speciellt värdefullt på

– En annan möjlighet är att starta eget

Förra terminen hade vi till exempel ett uppdrag för Scandinavian Retail Center då vi inventerade marknadsföringsåtgärder i butiker i samband med Halloween. När vi var färdiga blev vi inbjudna för att disku­ tera resultatet. Det var roligt att se att de tankar och idéer vi får här på utbildningen är precis dem man arbetar med ute i nä­ ringslivet.

företagsidéer, som fungerar i både Stock­ holm och Göteborg, som man skulle kun­ na pröva här. Med ett intressant koncept tror jag man kan locka folk från både Malmö och Köpenhamn.

man sig utbildningen på ett annat sätt. Jag känner mig trygg och kör mitt race. Men när gäller studentlivet hade det varit bra med ett alternativ. Kan du rekommendera andra att välja utbildningen? – Absolut. Det finns bra och intressanta jobb att välja mellan. Du kan bli butiksoch varuhuschef, arbeta med projekt­ ledning, marknadsföring, inköp eller som egen företagare.

utbildningen? Jag upplever att det finns luckor i Så tycker några av företag. våra partnerföretag om samarbetet: – Det är det nära samarbetet med företag. Helsingborgs sortiment. Det finns flera

Hur trivs du på Campus? – Bra överlag. Det känns som att man månar om oss studenter och ser till våra behov. Man får ut mycket av kurserna. Här är det experter som föreläser och använ­ der sina egna böcker och artiklar i under­ visningen. Lärarna är nästan alltid tillgäng­ liga. De finns ofta på sina rum, svarar på mejl och uppmuntrar till diskussioner.

Mats Boson, 35 år från Viken Retail Management Bor: Lägenhet, Helsingborg 22

Deltar du i studentlivet något? – Nej, det ska jag ärligt säga att jag inte gör. Jag upplever inte min ålder som ett problem, snarare tvärtom. När man har erfarenhet från arbetslivet tillgodogör


Service Mgmt & LTH

Logistics Service Management Food Service Management Institutionen för Service Management och Lunds tekniska högskola har till­ sammans utvecklat två ­unika kandidatprogram som ut­bildar ledare inom logistik och livsmedels­ näring.

Utbildningarna i Food Service Managment och Logistics Service Management ger dig kompetens för att kunna utveckla innova­ tiva, hållbara och kostnadseffektiva lösning­ ar som sätter kunden i centrum – g­ enom hela organi­sationen.

Behörighet: Närlingslivsanpassat

Till utbildningarna har vi knutit ett antal samarbetsföretag, som levererar synpunk­ ter, behov, och branschperspektiv och till­­­ för kunskap och praktisk problem­anknyt­ ning till undervisningen. På så vis ser vi till att utbildningarna matchar ­näringslivets behov. Företagen ger också studenterna möjlig­ het att använda sina teoretiska kunskaper i

Logistics Service Management:

Food Service Management:

Logistik handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet i en verksamhet genom bra service och låga kostnader, för att till­ godose alla parter i en flödeskedja. Kandidatprogrammet i Logistics är utbildningen för dig som vill arbeta med att utveckla innovativa och kostnadseffek­ tiva logistiklösningar som sätter kunden och service i centrum. Programmet är tvärvetenskaplig med en internationell profil då framtidens arbetsmarknad präglas av samarbete över gränser och globalisering. Under din utbildning studerar du meto­der och modeller från olika perspektiv för att kunna förbättra logistiksystem, servicelösningar och lönsamhet. Du läser kurser i ekonomi, affärsmannaskap och verksamhetsstyrning. Under studietiden får du också kontakt med näringslivet genom gästföreläsare och studiebesök. Idag finns ett växande behov av logistiker på arbets­ marknaden. Efter utbildningen kan du arbeta som t.ex. logistikchef, projektledare, informa­ tör, inköpare, distributionsansvarig, plats­ chef eller andra befattningar inom logistik, varuflöden och transportekonomi.

Vill du vara med och utveckla livsmedels­ näringen och påverka framtidens produk­ tion av mat? Då är Kandidatprogrammet i Food Service Management utbildningen för dig. Denna utbildning ger dig en unik kom­ bination av ämnen och kurser och du får kunskap om hela livsmedelskedjan. Du lär dig hur man utvecklar nya produkter, kon­ cept och tjänster inom livsmedels- och mål­tidsbranschen samt hur man driver framgångsrika företag. Genom dina studier om måltidsproduktion, kvalitet, närings­ lära, service, ekonomi och ledarskap får du både spetskompetens och ett helhetsper­ spektiv på livsmedels- och ­måltidsindustrin. I undervisningen varvas föreläsningar med fallstudier, grupparbeten, seminarier, labo­ rationer, studiebesök och arbeten med konkreta verklighetsförankrade fall. Inblickar och deltagande i den framstående forskningen inom livsmedel och livsmed­ elsteknik vid Lunds universitet är också en naturlig del av utbildningen. Branschen står inför många nya utma­ ningar och det behövs hela tiden mer kun­ nande inom ledarskap, livsmedel och näringslära.

Vänd och läs om Niklas och Quynh som läser Logistics Service Management!

olika praktiska sammanhang. Gemensamt för utbildningarna, förutom huvudämnet Service Management, är alla de inslag av projektarbeten som sker tillsammans med företag och organisationer. Grundläggande behörighet samt Matema­ tik C, Samhällskunskap A. Vill du veta mer? Kontakta studievägle­

darna vid Service Management, se sid 58, eller läs mer på www.ism.lu.se!

Efter utbildningen kommer du att ha en ljus arbetsmarknad framför dig och kan arbeta som t.ex. kost- eller kvalitetsansva­ rig, kvalitetstekniker, produktchef, inköps­ chef, marknadsförare, Key Account Mana­ ger, konsulent inom t ex Special Foods, butiksansvarig, entreprenör eller andra befattningar inom livsmedelsnäringen.

Vänd och läs om Johanna som läser Food Service ­Management! 23


service mgmt & LTH

”För att kunna i­frågasätta och förändra vår mat krävs det kunskap”

Varför valde du utbildningen? – Jag läste ett år till idrottslärare i Malmö men trivdes inte och kände inte att jag hittat rätt. Jag har alltid varit mycket intresserad av matlagning och mat överhuvudtaget. Jag kan inte se mig själv som kock och stå vid spisen hela ­dagarna, utan funderar mer på ett jobb som produktutvecklare inom indu­ strin. Jag hittade utbildningen på nätet, sökte och trivs jättebra. Vad lär ni er på Food Service Management? – Det är mycket bred utbildning med bland annat företagsekonomi, livs­ medelskemi, -biologi och -teknik, kundutveckling och en jätteintressant kurs som heter livsmedelskedjan och dess förutsättningar. Det är en bra mix av enskilt arbete, grupp- och projektarbeten. Något jag verkligen uppskattar är alla gästföreläsare från näringslivet som varit här och berättat om hur de ­jobbar. Det gör att man får en inblick i hur det fungerar i verkligheten. Istället för att bara läsa och läsa har man något att relatera till och förstår varför man läser det. Varför är det bra att plugga på Campus? – För det första kände jag mig mycket väl omhändertagen från dag ett. Vi är de första som går programmet och lärarna är mycket måna om att vi ska lyckas. Det jag gillar här är relationen mellan lärare och elever. Lärarna förmedlar kunskap på lektionerna, men uppskattar att vi diskuterar och ifrågasätter det de säger. Dessutom är de hela tiden tillgängliga. Är det lätt att få jobb efter utbildningen? – Enligt vad jag har hört ser det ljust ut. Det är en bred utbildning som gör att du kan arbeta med många olika saker inom livsmedelsnäringen. Du kan bli alltifrån pro­ duktutvecklare till ekonom eller entreprenör inom livs­ medelsbranschen. Vad är drömjobbet? – Jag skulle kunna tänka mig att jobba med import och export av livsmedel. Men helst skulle jag vilja arbeta som produktutvecklare. En viktig uppgift i framtiden är att få bort ämnen i maten som inte behövs. Boken ”Den hemlige kocken” som handlar om alla tillsatser i vår mat har fått stor uppmärk­ samhet och många av våra föreläsare har talat mycket om just det. Det finns enormt många tillsatser i vår mat som inte så bra för kroppen. För att kunna ifrågasätta och förändra krävs det att man har kunskap. Det behövs folk som kommer in b ­ ranschen och arbetar med de här frågorna. Jag kanske blir en av dem.

Johanna Elmström, 24 år från Klippan Läser Food Service Management Bor: Lägenhet i Lund 24


Service Mgmt & LTH

Niklas Delling, 23 år från Malmö och Quynh Hoang, 24 år från Helsingborg läser Logistics Service Management

”Vi blir länken mellan logistik och service” Vad läser ni på Logistics Service ­Management? Niklas: – Vi lär oss att se helheter för att för­ hindra krockar mellan logistiker och sevice­ tjänster. Det ryktas att ”teknologer inte är så serviceminded”. Men det är vi som blir länken mellan logistik och service och det vi läser ger perspektiv och kunskaper om olika enheter på företag. Quynh: – Vi varvar teknisk logistik med ser­ vicekunskap. Utöver det läser vi ekonomi. Det mest givande är att vi arbetar med praktiskt lärande redan från början. Vi gör projektarbeten hos företag och får tidigt en inblick i hur det fungerar i det verkliga näringslivet. Niklas: – Projektarbetena är en del av bedömningen i betygsättningen. De går ut på att vi identifierar problem i logistik, ekonomi och servicefrågor och föreslår lösningar på dem. Hur kom det sig att ni valde att kombinera logistik och service? Niklas: – För mig var det ett givet beslut. Jag ville antingen läsa logistik eller service. Och så hittade jag den här utbildningen med både och. Quynh: – Jag har jobbat mycket inom servi­ cebranschen och ville fortsätta med det, fast med mer inflytande över helheten. När jag

är klar kan jag fortsätta jobba med och ha människor omkring mig samtidigt som jag har kompetens och större insyn i hur olika delar inom företag påverkar varandra. Niklas: – Ingen dag är den andra lik när man jobbar med människor. Det är det som är det bästa med servicebranschen. Det är viktigt att jobba med kollegor som man kommer överens med. Som när jag jobbade på passagerarbåt som gick mellan Danmark och Norge. Där träffade man på alla möj­ liga typer av människor. Hur ser era framtidsmöjligheter ut? Niklas: – Det kan nog bero mycket på vad man har med sig i bagaget sedan innan. Jag har läst både miljövetenskap, företags­ ekonomi med miljöinriktning och danska tidigare. Miljötänkande inom logistik är absolut viktigt och bra att ha med sig. För­ hoppningsvis kommer också danskan till nytta. Jag kan tänka mig att jobba både i Sverige och Danmark. Och sedan i resten av världen… Quynh: – Jag läste natur med företagsin­ riktning på gymnasiet och sedan dess har jag mycket arbetslivserfarenhet inom ser­ vice. Jag ser positivt på arbetsmarknaden eftersom det här programmet är så brett. Med de företagskontakter vi får under

utbildningen kan jag förhoppningsvis börja jobba direkt efter examen. Vad är drömjobbet? Quynh: – Nja, riktigt så långt har inte jag kommit ännu… Inköpare på ett företag kanske. Niklas: Jag skulle kunna tänka mig att äga och driva ett rederi! På lång sikt alltså… Inom sjöfarten finns det gott om problem som härrör från dålig kommunikation mel­ lan logistik och service. Det har jag själv sett med egna ögon. Varför är det bra att plugga på Campus? Quynh: – Helsingborg blir mer och mer en utpräglad studentstad. Det finns mycket för en student att göra här, många mysiga fik att gå till. Vår klass har en bra blandning av olika åldrar och nationaliteter. Niklas: – Det är inte lika strikt och tradi­ tionellt att läsa vid Campus som i Lund. Campus styrka är utbildningarnas bredd och det praktiska som vävs samman med det teoretiska. Och i slutänden har man både det med sig ut i arbetslivet och Lunds uni­ versitets stämpel som bevis på god kvalitet på utbildningen.

25


Equality and Diversity Management – kandidatprogram, 180 hp I dagens samhälle ökar ständigt efterfrågan av personer med kunskaper inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor. I branscher där kundmöten och service är centrala behövs också kunskap om hur man utvecklar och tillvaratar arbetsplatser­ nas kulturella mångfald och hur man främ­ jar jämställdheten. Statliga myndigheter, lokal förvaltning och olika typer av utbild­ ningar har också ökande behov av mång­ faldskompetens. Kandidatprogrammet i Equality and Diversity Management riktar sig till dig som vill arbeta nationellt eller internatio­ nellt med jämställdhets- och mångfaldsfrå­ gor i privata eller offentliga organisationer och verksamheter. Programmet är fler­ vetenskapligt och ges av Institutionen för Service Management tillsammans med

26

Centrum för Genusvetenskap. Du läser kurser i bl.a. ledarskap, likabehandling, juridik, organisation, ekonomi, globali­ sering och genusvetenskap. Under din utbildning får du teoretiska och praktiska kunskaper i hur man på dagens arbetsplatser kan arbeta med mång­ fald, service och utveckling. Under utbild­ ningen ges möjlighet till utlandsstudier eller praktik och inför den sista terminen på programmet väljer du huvudområde, genusvetenskap eller service management. Efter utbildningen kan du t.ex. arbeta med HR, personalutveckling, som utbild­ ningskonsult eller med mångfalds- och jäm­­­ställdhetsfrågor inom företag, organisa­ tion eller myndighet. Behörighet:

Grundläggande behörighet samt Matema­ tik C, Samhällskunskap A. Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 58, eller läs mer på www.ism.lu.se/edm!

Näringslivsrepresentant

Mikael Petersson, Diversity Business manager, Folksam: – Välj Equality and Diversity Management. Du blir efterfrågad av en marknad som inser betydelsen av mångfald och det i ett mångfaldigt Sverige. Grattis på förhand!


Service Management & Genusvetenskap

”Ju fler p ­ erspektiv som tas med, d ­ esto större blir målgruppen. Det är ganska enkelt.”

­ Varför sökte du Equality and diversity ­management? – Jag har länge varit intresserad ledarskap och ekonomi, och har i många år ­arbetat med just det. Jag har haft personal- och utbildningsansvar på ett före­ tag som sysslar med försäljning. Samtidigt är mångfald och jämlikhet en av de viktigaste frågorna i mitt liv, något jag verkligen brinner för. Jag är engagerad i en ideell ungdomsförening som arbetar för integration och mångfald. Tidigare har jag inte hittat ett sätt att kombinera dessa två intressen. Jag har ständigt letat efter en utbildning som för dem samman, men bara hittat program som antingen handlar om ekonomi, eller om mångfald. När jag läste om Equality and diversity management visste jag direkt att det var vad jag letat efter. Hur är det att gå en helt ny utbildning? – Spännande! Att tillhöra den kull studenter som är först ut på mark­ naden efter utbildningen är speciellt. Jag tror vi kommer att skapa ett helt nytt sug efter mångfaldskunskap. Vi läser kurser i allt från juridik och ekonomi till likabehandling och globalisering. Vi har därför en bred, men ändå nischad kunskap, som speglar samhäl­ lets faktiska behov. Att utbildningen är ny märks eftersom all personal är mån om att lyssna på oss. De vill verkligen att det här ska bli bra. Det är ett stöd man som student känner av. Varför intresserar du dig för mångfald? – I dag har vi en naturlig mångfald i samhället. Det gäller allt från ålder och etnicitet till sexuell läggning och genus. Många företag säger att de är för mångfald, men i praktiken visar de något helt annat. Ofta handlar det om rädsla för det man uppfattar som ovanligt. Man måste till exempel vidga synen på vad ett ledarskap är, och hur en ledare får lov att se ut. I många av Sveriges mångkulturella kommuner består till exempel kommunledningen fortfarande främst av svenskar, de flesta av dem är män och väldigt få är rullstolsburna. Varför tar sig inte mångfalden hela vägen upp till de ledande posterna? Det är för att organisationen är fast i en gammal företagsmodell, som det kräver kunskap och vilja för att ta sig ifrån. Vad anser du att företag och organisationer har att vinna på mångfald? – Att inte ta mångfaldsfrågor på allvar betyder att man går miste om stora målgrupper. Ju större mångfald bland de anställda, desto fler perspektiv på en produkt eller tjänst existerar. Ju fler perspektiv som tas med – desto större blir målgruppen. Det är ganska enkelt. Vilket är ditt drömjobb? – Jag vill jobba internationellt. Jag kom själv till Sverige 1992 och hade gärna arbetat i mitt gamla hemland Kosovo, helst med personalfrågor i någon form av utvecklingsprojekt.

Edona Sejdija Heta, 32, från Landskrona Läser första året på Equality and ­diversity management Bor: lägenhet i Landskrona 27


Masterutbildningar inom Service Management, 120 hp På avancerad nivå erbjuder vi en unik ledarskapsutbild­ ning med stark forsknings­ anknytning inom Logistic Management, Retail Mana­ gement och Tourism & ­Hospitality Management.

bildning med stark forskningsanknytning. I programmet förenas djup ämneskunskap och vetenskapligt förhållningssätt med breddade perspektiv och omvärldsanknyt­ ning. Programmet har tre inriktningar: Logistics, Retail och Tourism and Hospi­ tality. Undervisningen på programmet sker på engelska och studenter från hela världen antas. Behörighet:

Samhällets behov av kvalificerade och driftiga ledare inom tjänstenära verksam­ heter växer. Med hjälp av engagerade ledare med kunskaper inom tjänster och service kan företag utveckla sin konkur­ renskraft. Masterprogrammet i Service Management är en unik utbildning för dig som vill gå en branschnära ledarskapsut­

Kandidatexamen, minst 60 hp inom ser­ vice management, företagsekonomi eller motsvarande. Vidare krävs engelska B. Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 58, eller läs mer på www.ism.lu.se/ master!

Näringslivsrepresentant

John F Monhardt, ordförande i institu­tionens Advisory Board samt VD för hotell Radisson Blu i Malmö: – Sverige och Skandinavien har varit l­edande inom Service Management sedan 80-talet. Med en masterutbildning banar vi vägen för våra ungdomar att göra internationella och nationella karriärer inom servicesektorn, som har ett stort behov av kompetenta och utbil­ dade ledare.

NYHET! Master: Logistics Management Alla organisationer och företag är beroende av hur de arbetar med kundservice. Logistik handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en flödeskedja. Idag är logistik ett område som de flesta producerande och transporterande företag tar stor hänsyn till, eftersom det också är ett sätt att förbättra en verksamhets lönsamhet. Inriktningen Logistics Management vänder sig till dig som vill vara med och utforma framtidens innovativa försörjningskedjor. Under utbildningen kommer du att utveckla din akademiska och industriella kompetens inom logistikområdet. Du kommer även att få viktiga teoretiska och praktiska verktyg och metoder för att bättre förstå komplexiteten i flödet av varor från producent till slutkonsument. Under utbildningen studeras även logistik ur ett hållbarhets- och miljöperspektiv. Utbildningen ges i nära samarbete med näringslivet i den dynamiska Öresundsregionen. Genom studiebesök och gästföreläsningar får du aktuell kunskap om samtidens logistikkedjor och framtidens visioner. Detta hjälper dig att utveckla viktiga analytiska och redskap om hur nyskapande, hållbara och globala försörjningskedjor utvecklas.

28


Handelns snabba utveckling med globala utmaningar och nya sätt att bedriva handel kräver fler kvalificerade medarbe­ tare. Det öppnas många möjligheter till intressanta arbeten och positioner för den som har både teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet. Inriktningen Retail Management vänder sig till dig som vill arbeta med att utveckla och organisera nya affärsidéer och koncept inom handeln. Utbildningen ges i nära samarbete med näringslivet och våra partnerföretag. Under din studietid kommer du att göra många intressanta studiebesök och ha ett flertal gästföreläsare från branschen. Branschkontakterna du får bidrar till att ge dig aktuell kunskap om utvecklingen inom retail samtidigt som dessa kontakter blir viktiga för dig i ett framtidsperspektiv. En spännande del av utbildningen är det akademiska praktikpro­ gram som ger dig möjlighet att närmare undersöka hur det är att arbeta som ledare på företag inom detaljhandelsbrans­ chen. Syftet är att se, lära och få en inblick i rollen som ledare. Inriktningen Retail Management är också väl lämpat för dig som redan arbetar inom handeln och som siktar på en fortsatt karriär efter masterutbildningen som t ex verksamhetsledare, marknadsförare, analytiker eller projektledare.

”Jag vill arbeta som ­klädinköpare på ett stort ­modeföretag”

­

Service Management masterutbildningar

Master: Retail Management

Varför valde du Retail management? – Jag vill få en djupare inblick i handelsbranschen i all­ mänhet och i hur olika handelsföretag fungerar. Jag vill också få mer ingående kunskap om den svenska kulturen och arbetsklimatet. Jag upplever att svenska företag har mycket energi och en förmåga att se framåt. De är posi­ tiva och energiska, vilket jag hoppas få med mig hem till Finland efter utbildningen. Jag hoppas också kunna skaffa mig många skandinaviska vänner och kontakter, för att bygga upp ett nätverk inför mitt framtida yrkesliv. Vad gjorde du innan du kom till Campus? – Jag är uppvuxen i Nådendal, som är en väldigt populär turiststad med bland annat temaparken Muminvärlden. Turism har alltid varit en naturlig del av min vardag, och jag tog en kandidatexamen i Business and Tourism på universitetet i Åbo. Jag har hela tiden tänkt ta en mastersexamen, och ha efter eha arbetat ett år kän­ des tiden rätt. Jag vill ha en mastersexamen för att kunna få tjänster med mer ansvar och utmaningar. Vad har varit bäst med din utbildning hittills? – För mig är det betydelsefullt att vi arbetar mycket i mindre grupper. Man lär känna både studenter och lärare och kan ha diskussioner på ett helt annat sätt än om vi hade varit en stor grupp i en stor föreläsningssal. Vad tycker du om att bo i Helsingborg? – Jag delar en lägenhet med min flickvän, och vi trivs bra. Storleken är okej: det finns uteliv och saker att hitta på, och det går samtidigt lätt att ta sig till Lund. Det jag tycker bäst om med Helsingborg är att det är en väg ut i världen. Man tar sig lätt till andra länder härifrån, och att åka på utflykter till Danmark är hur lätt som helst. Sedan märks det att Helsingborg är en handelsstad, vilket är lite extra kul för oss som studerar branschen. I hamnen precis bredvid univer­ sitetet brer frakt och logistik ut sig, och hela staden finns mycket detaljhandel av olika slag. Vad vill du arbeta med efter utbildningen? – Mitt drömjobb är att arbeta som klädinköpare på ett stort modeföretag. Jag vill välja vad som ska köpas in och säljas vidare. Drömmen är att se människor gå runt i kläder som jag har bestämt ska säljas!

Matti Rainio, 26 år från Åbo i Finland Läser masterprogrammet Retail Management Bor: i Helsingborg, 29


Master: Tourism and Hospitality I vår globaliserade och alltmer mobila värld är besöksnäringen en av de största och snabbast växande industrierna. Företagen blir större och allt mer internationaliserade och det behövs ständigt fler engagerade ledare med gedigna kunskaper i hur frågor som rör kunder och kundmöten, personal och kommunikation kan hanteras ur ett service­ perspektiv. Inriktningen Tourism and Hospitality vänder sig till dig som vill göra karriär inom besöksnäringen och ha hela världen som arbetsfält. Du studerar Tourism and Hospitality ur ett mångvetenskapligt perspektiv, med inslag från management, marknadsföring, samhällsvetenskap och humaniora. Genom vårt rika nätverk av partnerföretag arbetar vi branschnära. Det innebär att du under din tid på program­ met gör många intressanta studiebesök och att du varje termin har ett flertal gästföreläsare från branschen. Målet är att du efter avslutad utbildning på ett självständigt och strategiskt sätt skall kunna utveckla och leda serviceverk­ samheter inom turism- och besöksnäringen. Framtida positioner på arbetsmarknaden kan vara service manager, analytiker, konsult eller forskare inom events, turism- eller reseindustrin samt inom hotell- och restaurangbranschen.

30


Service Management masterutbildningar

”Hur kan vi ­skapa hållbarhet så att även framtida ­generationerna kan få resa?”

Varför valde du att läsa master­programmet Tourism & ­Hospitality? – Jag var på ett Erasmusutbyte i London under min kandidatutbildning på Turism­programmet vid Karlstad universitet. Genom kurslitteraturen kom jag i kontakt med flera av forskarna från institutionen Service Management på ­Campus. Jag har alltid vetat att jag skulle vidareutbilda mig inom turism­ området och när jag kom i kontakt med masterprogrammet så kändes det helt rätt. Att studera i Öresundsregionen, där man arbetar mycket med ­turismrelaterade frågor, verkade också spännande. När jag tog kontakt med personalen vid institutionen fick jag ett vänligt och positivt bemötande. ­Magkänslan sa mig att jag absolut skulle söka. Vad lockar med turismbranschen? – Jag har alltid vetat att jag vill ­arbeta ­internationellt med människor och ­använda mina språkkunskaper; engelska, sven­ska och spanska på något sätt. Det finns många olika aspekter inom turism­området: politiska, ekonomiska, sociala och psykologiska. Det tilltalar mig. Vad tycker du om utbildningen hittills? – Jag trivs jättebra på utbildningen. Våra lärare är mycket engagerade och vi har haft flera framgångsrika forskare som hållit i föreläsningarna. All undervisning sker på engelska, vilket ger en bra grund för ett arbete utomlands. Dessutom möter jag världen i min klass – det finns elever från Kina, Ryssland, USA, Tyskland och Slovakien. Eftersom många av eleverna i klassen har en helt annan bakgrund och annorlunda perspektiv än jag själv lär man sig att bli en bättre lyssnare och respektera varandras olikheter. Det förbereder en både för ett internationellt arbete och för att kunna leda människor. Hur är utbildningen upplagd? – Det är intensiva studier, mycket att läsa, hemtentor och grupparbeten. Vi läser o ­ lika ämnen från turismutveckling till projektledning och metodkurser. Alla ämnen ska tillsammans förbereda oss inför masteruppsatsen. Något jag verkligen uppskattat under första terminen är våra exkursioner. Vi har gjort två resor – en till Köpenhamn och en till Kalmar och Öland för att studera hur man satsar på turismen och vad man gör för att utveckla den. Det var mycket givande. Vad vill du arbeta med i framtiden? – Som det känns nu skulle jag vilja arbeta med hållbarhetsfrågor. Frågor som engagerar mig är: Vad innebär hållbarhet? Hur kan vi skapa hållbarhet när vi reser och för lokalbefolkningen vid resmålet? Hur kan dagens turist agera på ett hållbart sätt så att även de framtida generationerna kan få resa? Lever du studentliv? – Inte på samma sätt som under min grundutbildning i Karlstad. Jag har större fokus på studierna men umgås mycket med män­ niskorna i klassen. Vi tränar och går ut tillsammans. Helsing­ borg är en lätt stad att tycka om, precis vid havet och massa mysiga caféer. Så fort jag får chansen åker jag till Helsingör och Louisiana och det är fantastiskt att vara i närheten av Köpenhamn.

Isabel Dahlin, 24 år från Stockholm Läser Master in Tourism & Hospitality Bor: Lägenhet i Helsingborg

31


Strategisk kommunikation – kandidatprogram, 180 hp

I ett globaliserat kun­skaps­­­­­­­­­ samhälle blir för­mågan att kommuni­cera över kultu­ rella, ­sociala och tekniska ­gränser en allt viktigare strategisk resurs. Strategisk kommunikation är ett relativt nytt ämne som förenar forskning inom de traditionella områdena organisationskom­ munikation, public relations och mark­ nadskommunikation. Inom strategisk kommunikation studeras olika former av målinriktade ­informations- och kommu­ nikationsprocesser mellan organisationer, samhälle och specifika intressenter, aktörer eller målgrupper. Idag erbjuder vi på Campus Helsing­ borg två kandidatprogram (för inriktning Digitala medier, se sid 34) och ett master­ pro­gram i strategisk kommunikation (sid 36) samt ett master­program i strategic public relations (sid 36) och flera fri­ stående kurser. Strategisk kommunikation, kandidat­ program 180 hp

Vill du utveckla organisationers varumärke och relationen till olika målgrupper? Vill du jobba med den interna kommunikatio­

nen och göra de anställda delaktiga i vad som händer på arbetsplatsen? Är du intres­ serad av att utveckla en förmåga att för­ medla budskap genom text och bild? Då ska du läsa programmet i strategisk kom­ munikation. Kandidatprogrammet i strategisk kom­ munikation är unikt i Sverige och erbjuder en utbildning med målet att du ska bli en kritiskt tänkande, men också praktiskt kun­ nig kommunikatör. Du tränas i såväl reto­ rik och praktisk svenska som webbdesign och visuell kommunikation. Under utbildningen kopplas teoretiska kunskaper inom områdena marknadskom­ munikation, public relations och intern­ kommunikation till yrkeslivet. Detta görs bland annat genom en praktikperiod under utbildningens fjärde termin och gästförelä­ sare från näringslivet. Genom utbildningen får du ett helhets­ perspektiv på organisationers kommunika­ tionsbehov och du kommer att möta lärare från flera ämnen såsom företagsekonomi, statsvetenskap och retorik. Efter avslutad utbildning kan du arbeta som till exem­ pel informatör, marknadskommunikatör och webbredaktör inom både privata och offentliga organisationer. Utbildningen förbereder också för fortsatta studier på avancerad nivå.

Vill du veta mer? Kontakta oss direkt,

se sid 58, eller läs mer på www.kom.lu.se!

Näringslivsrepresentant

Eva ­Johannesson,
Kommunikations­ chef
på Skånes universitetssjukhus: – Vi erbjuder praktikplatser, gästföreläser och samarbetar med studenter som skriver uppsatser. En kommunikationsavdelning på ett universitets­ sjukhus har många utmaningar och vi vill gärna ha ett utbyte med både studenter och forskare. Vi har själva stor nytta av kontakten med studen­ terna som läser strategisk kommunikation och har även rekryterat medarbetare som har läst strategisk kommunikation.

”Det roliga med kommunikation är att det finns så många vägar att gå”

Foto: Roger Lundholm

Emmy Petersson tog examen från kandi­ datprogrammet i strategisk kommunika­ tion 2011. Redan under sin sista termin varvade hon studierna med en halvtids­ tjänst som kommunikatör på Skånes universitetssjukhus kommunikations­ avdelning, där hon nu arbetar heltid.

32

– Egentligen började min tjänst på exa­ mens­dagen, så jag fick ta semester på min första arbetsdag, säger hon med ett skratt. En av hennes främsta arbetsuppgifter att vara webbredaktör för och utveckla sjukhu­ sets intranät. – Vi på kommunikationsavdelningen fungerar även som ett stöd för hela webb­ nätverket. Vi är noden för alla personer ute i verksamheten som på olika sätt arbetar med webb och intranät. Dessutom tar vi emot många webbrelaterade frågor från allmänheten.

Vilken nytta har du haft av din utbildning?

– För mig var praktiken A och O, den var Näringslivsrepresentant guld värd. Att utbildningen var så bred är också något jag har stor nytta av. Vi läste allt från marknadsföring och retorik till ekonomi och marknadskommunikation. Att ha hela kommunikationsspektrumet är till stor hjälp när man arbetar i en stor organisation. Vad gör du om tio år?

– Då arbetar jag med kommunikation, mer än så vet jag inte riktigt… Jag vill fortsätta ut­ vecklas och drivas framåt. Att arbeta i offent­ lig verksamhet är både roligt och lärorikt, men jag vill även testa på det privata näringslivet och ser mig gärna på en chefsposition. Det ­roliga med kommunikation är att det är så brett och finns så många olika vägar att gå. Eva ­Johannesson,
Kommunikations­ chef
på Skånes universitetssjukhus: – Vi erbjuder praktikplatser, gästföreläser och samarbetar med studenter som skriver uppsatser. En kommunikationsavdelning på ett universitets­ sjukhus har många utmaningar och vi vill gärna ha ett utbyte med både studenter och forskare. Vi har själva stor nytta av kontakten med studen­


Strategisk kommunikation

”Utbildningen är en skön b ­ landning av teori och p ­ raktik” Varför valde du strategisk kommunikation? – Jag letade efter en utbildning där arbetsmöjligheterna var breda och som samtidigt engagerade mig. När jag hittade utbild­ ningen inom strategisk kommunikation hittade jag min framtid. När jag är färdig kan jag arbeta med allt från kommunala frågor till kommersiellt varumärkesbyggande. Men framför allt är kom­ munikation något som talar till mig på ett djupare plan. Det är ett levande ämne eftersom det till stor del handlar om människor och deras relation till varandra. I processen bakom kommunikation finns det otroligt många psy­ kologiska aspekter att ta hänsyn till. Det är ett ungt och levande ämne som är öppet för ny forskning och nya tankesätt. Du går nu ditt tredje och sista år. Hur har det varit hittills? – Utbildningen är en skön blandning av teori och praktik. Vi tar oss an kommunikation ur många perspektiv: allt från psykologiska och sociolo­ giska aspekter till marknadsföring, PR och kurser i ekonomi. Även sättet vi studerar och arbetar på har stor variation: vi har haft allt från litteraturseminarium till rent retoriska föredrag. Med andra ord får vi en helhet kring kommunikation som begrepp och bransch. Vad gjorde du på din praktik? – Jag skrev en plan för webbkommu­ nikationen på ett stort företag som har sitt huvudkon­ tor här i Helsing­ borg. Steg för steg

bildade jag mig en uppfattning om företaget, deras värderingar och vad de vill kommunicera till sina kunder. Jag började sedan lägga upp en strategi som jag hela tiden förankrade i teorier om webbaserad kommunikation och effektivt relationsskapande på internet. Jag arbetade hårt, men fick väldigt bra respons från företaget. Praktiken är det jag själv tycker jag lärt mig mest av under utbildningen. Lever du studentliv? – Till viss del. Jag brukar inte gå till Villan men var till ex­ empel fadder under nollningen förra året. Det kändes givande att få vara med och lotsa in de nya studenterna i deras nya liv, och minska klyftan mellan människorna på Campus. Hur är det att bo i Helsingborg? – Innan jag flyttade hit bodde jag tio år i Malmö, så jag uppfattar Helsingborg som liten och mysig stad där man har nära till allt. Det skönt att slippa den stress som finns i större städer. Vad vill du jobba med i framtiden? – Att laga mat är mitt största intresse, och jag har en gång i tiden arbetat som kock i Köpenhamn. Men jag är inte intresserad av att göra karriär inom matlagning. Att få kombinera mat och kommunikation för att exempelvis arbeta med externkom­ munikation på ett mat- och livsmedels­ företag hade varit roligt! Det hade varit en kreativ utmaning, helt i min smak, där jag hade kunnat r­ elatera mitt arbete till ett personligt ­intresse.

Sebastian Huseby, 28 år, från Malmö Läser kandidatprogrammet i strategisk kommunikation Bor: i Helsingborg, 33


Digitala medier

– kandidatprogram inom strategisk kommunikation, 180 hp

34

Vill du arbeta som kom­ munikatör med både ­traditionella och nya ­medier? Kan du se dig själv som projektledare för internet­baserade projekt? Då ska du läsa denna tre­ åriga tvärvetenskapliga utbildning som fokuserar på strategier för kommu­ nikation, människor och digitala medier.

Kandidatprogrammet i strategisk kom­ munikation och digitala medier, 180 hp

”Det finns ett ­behov av kommunikatörer som ­förstår sig på både ­kommunikation och digitala ­medier”

Näringslivsrepresentant

Detta är den första utbildningen i Sverige som kombinerar strategisk kommunikation med digital kommunikation. Utbildningen förenar den strategiska kommunikationens samhälleliga och sociala aspekter med kun­ skap om digital kommunikation, utveck­ lingsmetoder och interaktionsdesign. Utbildningen är väl anpassad att möta dagens behov i näringslivet och ger kompe­ tens inom ett brett område som efterfrågas allt mer av både organisationer och företag. Organisationsperspektivet löper som en röd tråd genom hela utbildningen. Efter utbildningen kan du arbeta på fö

Ulrika Rudqvist, Projektledare och ­internetstrateg, Hilanders – Det här är en utbildning som fyller de hål jag och många andra tampas med när vi ska anställa nya kommunikatörer. I dag finns ett behov av kommunikatörer som förstår sig på digitala medier och kan skriva en tweet eller ett blogginlägg liksom ett pressmed­ delande eller interninformation. Genom Strategisk kommunikation – digitala medier utbildas kommunikatörer som förstår sig på både kommunikation och digitala medier och kan bli en viktig del av företagen.

Efter utbildningen kan du arbeta på företags och organisationers kommunikationsavdel­ ningar eller ingå i projektorganisationer och utvecklingsteam. Du kommer att kunna arbeta både praktiskt och strategiskt med kommunikationsplanering, digitala medier, internetstrategier samt risk, krav- och kvali­ tetsanalyser. Utbildningen förbereder också för fortsatta studier på avancerad nivå, t ex. på masterprogram i strategisk kommunika­ tion eller strategic public relations. a Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se sid 58, eller läs mer på www.kom.lu.se! rbete.


Strategisk kommunikation

”Utbildningen är modern och jag får känslan av att befinna mig helt i nuet” Varför är du intresserad av kommunikation, Johanna? – För att kommunikation handlar om kontakt mellan människor, och om hur man förmedlar ett budskap. Det är spännande att ta ett steg tillbaka, och inte bara vara den som tar emot ett budskap utan även veta hur man förmedlar något. Det är mycket psykologi med i bilden, och det gillar jag. En annan anledning är att man kan arbeta internationellt med kommunikation. Jag är språkintresserad, tycker om att möta andra kulturer och trivs i internationella miljöer. Kommunikation är inte beroende av landsgränser, och det är därför jag blev intresserad av det från allra första början. Varför valde du att läsa Strategisk kommunikation – ­digitala medier? – Tidigare funderade jag på att bli språkvetare, och jag har alltid tyckt om att skriva. En kompis som pluggar en annan utbildning här på Campus rekommenderade mig att söka till strategisk kommunikation. När jag kollade upp hennes tips insåg jag att programmet med fokus på digital utveckling var den ultimata utbildningen för mig. Den är bred, men har samtidigt en särskild nisch mot ett område som i dag växer oerhört fort. Stora delar av kommunikationsbranschen utvecklas mot digitalisering och sociala medier. Utbildningen går hand i hand med denna utveckling, och följer med i samhällets ständiga förändring. Vad innehåller utbildningen? – Teori och praktik går hela tiden hand i hand. Kurserna tar upp allt från marknadsföring och kommunikationsteorier, till designlära och praktiska inslag. Vi har till exempel haft föreläsningar om sociala medier som Facebook, Youtube och Twitter, och om hur olika företag använder dessa kanaler för att marknadsföra sig. Utbildningen är modern och jag får känslan av att befinna mig helt i nuet. Har du något drömjobb? – Jag hoppas kunna starta ett eget, webbaserat kommunikations­ företag. Det får gärna vara ett företag som hittar kommunika­ tionslösningar åt andra, marknadsför olika event eller arbetar med någon sorts internationell kommunikation. Hur är Helsingborg som studentstad? – Om man vill leva det typiska studentlivet finns det hur mycket som helst att välja mellan. Till exempel har studentföreningen Stampus utskott man kan gå med i. Jag är själv med i två: jag sjunger i deras kör Stämpus och är med i en dansgrupp. Som nyinflyttad har det varit lätt att träffa nya människor, och jag har fått många nya vänner. Självklart var det pirrigt att flytta hit, men redan första dagen på nollningen släppte all nervositet. Jag bor på ett studentboende, vilket jag verkligen gillar. Det finns alltid någon i närheten, alltid en vän att prata med om jag behöver det. Hur är stämningen på Campus? – Det finns en hjälpsam stämning i min klass, och på hela Campus. Man snarare hjälper varandra än konkurrerar. I min klass är studenterna ­motiverade, och det gör att man själv får extra stor lust och motivation att satsa på sina studier.

Johanna Niva, 22 år från:Västerås Läser Strategisk kommunikation – ­digitala medier Bor: Studentlägenhet i Helsingborg

35


Masterutbildningar inom Strategisk kommunikation, 120 hp

Programmen på avancerad nivå vänder sig till dig som vill arbeta med strategiska kommunikations- och PRfrågor på ledande befatt­ ningar. Masterprogrammet i strategisk ­kommunikation, 120 hp

Detta program vänder sig till dig som vill arbeta med strategiska kommunikationsfrå­ gor på ledande befattningar, t.ex. som kommunikationsstrateg, marknadsansvarig, kommunikationschef och projektledare. Strategisk kommunikation är ett kunskaps­ område med koppling till medie- och kommunikationsvetenskap, företagseko­ nomi, sociologi och humanistiska ämnen som retorik. Under utbildningen utvecklar

studenterna förmågan att förstå organisa­ tioner ur ett kommunikationsperspektiv genom att fördjupa kunskaperna inom områdena organisationskommunikation, public relations och marknadskommunika­ tion. Samtliga kurser på programmet har en blandning av föreläsningar, gästföreläs­ ningar och övningar. Kurserna tar upp forskningsfronten inom området strategisk kommunikation och hur forskningsresulta­ ten och teorierna kan användas i ett prak­ tiskt sammanhang. På termin tre arbetar studenten med ett längre projektarbete inom en organisation som resulterar i en konsultrapport. Programmet utmärks dels av sin nära koppling till internationell forskning inom public relations, organisa­ tionskommunikation och marknadskom­ munikation, dels av sin närhet till bransch­ aktörer inom näringsliv och samhälle. För tillträde till utbildningen krävs kandidat­

”Utbildningen breddade min ­kompetens maximalt” Ett av hennes senaste projekt ­handla­de om att visa Swedwoods betydelse för medarbetarna. Under en dag så hävdes fotoförbudet som normalt råder och alla medarbetare fick ta ett foto­grafi som symboliserade deras dag på före­taget. ­Bilderna användes sedan för att gör en bok som alla medarbetare fick.

För ett och ett halvt år sedan tog Åsa-­Maria Petersson sin masterexamen i strategisk kommunikation. Idag arbetar hon som Communication Specialist på Swedwoods huvudkontor i Ängelholm. Det är ett internationellt företag som ingår i IKEAs industrigrupp och tillverkar möbel­ enheter, t ex bordet Lack, som säljs på IKEA. I Åsa-Marias arbetsuppgifter ingår extern och intern kommunikation. Exempel på arbetsuppgifter kan vara att coacha och stödja företagets ledare i kommunikations­ frågor och att planera olika kommunika­ tionsaktiviteter. – Arbetet är oerhört omväxlande och givande. Men det är framförallt fantastiskt roligt att få arbeta med uppgifter som jag passionerat brinner för. 36

Innan masterutbildningen bodde Åsa-­Maria tio år i USA där hon arbetade med ­kommunika­tions­frågor. Men kun­ skapstörsten tog henne tillbaka till Sve­ rige och u ­ niversitetsvärlden. – Masterprogrammet i strategisk kom­ munikation kändes klockrent. På utbild­ ningen kunde jag komplettera min erfa­ renhet från utlandet med ny forskning och teori. En bonus för mig som har barn var Campus Helsingborgs närhet till hav, skog och stad. – Masterprogrammet är en fantastisk utbildning som har breddat min kom­ petens maximalt. Utbildningen drivs av väldigt engagerade och kunniga lärare som alltid var tillgängliga. De utmanade och drev oss ständigt att tänka utanför ramarna.

examen inom samhällsvetenskap eller humaniora med inriktning mot medieoch kommunikationsvetenskap, strategisk kommunikation, journalistisk, retorik eller motsvarande där motsvarande kan vara t.ex. sociologi, företagsekonomi och stats­ vetenskap. MSc Strategic Public Relations, 120 ects

Joint programme with University of Stirling and Lund University Media och informationslandskapet föränd­ ras snabb och takt med förändringarna ökar behovet av strategiskt kunnande. Detta program är till för dig som söker taktiska och strategiska kunskaper på avan­ cerad nivå inom Public Relations. Tanken är att du efter utbildningen ska kunna arbeta med hela världen som arbetsfält inom områden som Public Relations, Media Relations, Pulic Affairs, fundraising och lobbying. Det är ett nytt joint masterprogram, som erbjuder en fantastisk möjlighet att studera i två länder, dels vid University of Stirling i Skotland, UK och dels vid Lunds universitet i Helsingborg. Utbildningen formas av ett internatio­ nellt sammanhang med en nära koppling till forskning och utveckling. Programmet har också en anknytning till näringslivet genom bland annat gästföreläsningar av kunniga branschrepresentanter och genom en praktikkurs på 15 hp. Efter avslutad utbildning har du en djup ämneskunskap inom PR och strategisk kommunikation. Du anmäler dig till programmet via University of Stirling. Då anmälan och antagning sker via University of Stirling gäller deras terminsavgifter. Programmet ges på engelska. Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 58, eller läs mer på www.kom.lu.se!


Hur blev du intresserad av strategisk kommunikation, Henrik? – Jag har alltid gillat att lyssna på debatter. Jag insåg att man inte ”vann” en debatt på vad man sade, utan hur man sade det. Den som kommunicerade ut sitt budskap bäst vann! Någonstans där började mitt intresse för kommunikation. Efter gymnasiet flytta­ de jag till Kalmar, där jag tog en kandidatexamen i internationell kommunikation. Då hade vi en kortare kurs i strategisk kommunikation och jag tyckte det var otroligt intres­ sant! Strategisk kommunikation är ett nytt och fräscht akademiskt ämne, som samtidigt är centralt för oss människor. När jag hittade möjligheten att ta en master i ämnet kändes det som helt rätt för mig. Vad har ni lärt er hittills? – Att det gäller att vara är­ lig och rak om kommunika­ tion ska fungera i längden. Samtidigt handlar det om att ha kläder för väder. In­ formationsflödet i dag är helt enormt, så hur ska just du göra för att nå ut med ditt budskap…? Till stor del handlar det om att skaffa sig en förståelse för situationen och sätta sig in i vardagen kring den du ska nå ut till. Hur tror du det är att arbe­ ta med kommunikation? – Kommunikation är framtidens jobb. Infor­mationsflödet blir större och större och v­ illkoren för ens arbete förändras stän­ digt. Du vet aldrig vad som kommer att hända; när som helst kan mattan komma att ryckas bort under dina fötter och du måste kasta dig i kommunikationsarbete vid kriser eller akuta frågor. Det hörs ju redan här att yrket inte kan bli tråkigt! Har du något drömjobb? – EU-lobbyist, eftersom EU är en intressant organisation. Inom EU finns enormt många områden man kan arbeta med; allt från ren politik till miljöfrågor. Det hade varit roligt att få möjlig­ het att influera och arbeta på den nivån. Som EU-lobbyist kan man verkligen göra en skillnad i samhället. Henrik Elmkvist, 23 år, från Rydebäck Läser masterprogrammet i strategisk kommunikation Bor: i Helsingborg.

Strategisk komm. masterutbildningar

”Kommunikation är framtidens jobb” Du har precis börjat ditt andra år, Therese. Hur har det varit hittills? – Jag tycker vi har en bra blandning av teori och praktik. Det för­ sta året hade vi mycket teori och nu under andra året drar våra praktiska moment i gång allt mer. Det är nu teoretisk kunskap ska appliceras på verkligheten. Bland annat har vi en projektkurs som snart startar. Där ska jag och min projektgrupp arbeta med att utveckla Lunds universitets kommunikation med utomeuropeiska studenter. Vad är det viktigaste du lärt dig? – Vi har fått ett helhetsperspektiv på kommu­ nikation; vi läser allt från PR till internkom­ munikation. Men också förmågan att sätta sig in i olika gruppers situationer. Kommunikation handlar om en med­ vetenhet om samhället och världen. Att jag säger A kan innebära att en hel grupp människor hör B. För att lyckas med kommunikation måste man kunna sätta sig in i någon annans verklighet ge­ nom att bryta ner stora sam­ hällstendenser till små bitarna i en människas vardag. Vad händer efter utbild­ ningen? – Alla i min klass har helt olika tankar om vad de ska göra i framtiden. Det säger väldigt mycket om strategisk kommunikation! Kommuni­ kationsbranschen förändras hela tiden. Även efter min examen kommer jag att behöva gå på workshops, utvecklas och ständigt hålla koll på det senaste. Men jag hade aldrig velat arbeta i en stillastående bransch! Vilket är ditt drömjobb? –Internkommunikation på ett stort, internationellt företag. Det är genom in­ ternkommunikation som medarbetare känner sig som en del av företaget och trivs. Eftersom jag själv är väldigt engagerad i djur­ rätts- och miljöfrågor vill jag arbeta på ett företag som har etiska värderingar som en stor del av sin verksamhet och arbetar med till exempel djur- och natur­vänliga produkter.

Therese Månsson, 24 år, från Landskrona Läser masterprogrammet i strategisk kommunikation Bor: i Landskrona

37


”En intensiv, rolig och motiverande dörröppnare”

Amanda NIlsson och Mikael ­Drexler insåg att tekniskt basår var det snabbaste sättet att få rätt behö­ righet att läsa vidare till ­ingenjör. Idag studerar de båda till högskole­ ingenjörer på Campus och menar att basåret gav dem både motiva­ tion och ett försprång.

38

Hur var det att läsa tekniskt basår? Amanda: – Det innebar hårt arbete men var en riktig dörröppnare. Jag fick rätt behörighet, motivation och ett smakprov av allt vad det innebar att studera vid uni­ versitet: att skriva tentor, att vara på före­ läsningar, grupparbeten, laborationer och – så klart – själva pluggandet. Mikael: – Intensivt, men roligt. I början fick jag arbeta extra hårt. Jag hade inte öppnat en studiebok sedan jag tog studenten sju år tidigare. Men det var inga problem, mycket tack vare våra lärare. De hade en fantastisk pedagogik och var oerhört hjälp­

samma. Trots att vi var en klass på 130 per­ soner hade de alltid tid för en, och det var tydligt att de ville se oss lyckas. Varför läste ni tekniskt basår? Mikael:– Jag arbetade som datatekniker men kände att jag ville gå vidare i livet. Jag började titta på ingenjörsutbildningar, men eftersom jag inte hade rätt behörighet vän­ de jag blicken mot förberedande utbild­ ningar. Efter att ha kollat runt insåg jag att tekniskt basår var det snabbaste sättet att få rätt behörighet. Dessutom fick man en ­garantiplats på LTH Ingenjörshögskolans utbildningar.


LTH Tekniskt basår & Teknisk bastermin

LTH tekniskt basår & teknisk bastermin Vill du utbilda dig till högskoleingenjör, civilingenjör eller brandingenjör men saknar behörighet? Då är våra förberedande utbildningar något för dig! På LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg har du möjlighet att skaffa dig rätt förkunskaper genom våra förberedande utbildningar. Beroende på din studiebak­ grund kan du söka till Tekniskt basår eller Teknisk bastermin. Utbildningarna omfat­ tar matematik, fysik, kemi och en teknisk orienteringskurs. Tekniskt basår

Tekniskt basår vänder sig till dig som har Matematik B från gymnasiet och saknar den särskilda behörigheten för att läsa på teknisk högskola. Basåret pågår under höst- och vårterminen och undervisningen är uppdelad i föreläsningar, övningar i mindre grupper och laborationer. I början av utbildningen repe­ teras viktiga moment från Matematik A och B. Obligatoriska kurser: – Matematik CD – Fysik AB – Kemi A – Teknisk orienteringskurs Tillvalskurser: – Matematik E – Kemi B

Amanda: – Jag ville läsa till civilingenjör. Men efter en inspirerande föreläsning på teknikt basår fick jag upp ögonen för järnvägsteknik. Att jag nu läser Byggtek­ nik – järnvägsteknik har därför inte att göra med den garantiplats man fick, jag blev helt enkelt såld på området! Gav tekniskt basår er något mer än rätt behörighet? Amanda: – Det har gett mig ett helt annat lugn och en trygghet i mina vidare ­studier. Jag känner sällan stress eller oro inför tentor eftersom jag vande mig redan under basåret. Det var också bra att vi fick

Teknisk bastermin

Fortsatta studier

Du som saknar vissa behörighetsgivande kurser har möjlighet att läsa Teknisk bas­ termin. Det gäller dig som har läst Mate­ matik C, Fysik A och Kemi A på gymna­ siet men ändå inte uppfyller den särskilda behörigheten för att gå vidare till en tek­ nisk högskoleutbildning. Basterminen pågår under vårterminen och undervisningen är uppdelad i före­läsningar i storgrupp, övningar i mindre grupper samt laborationer. Obligatoriska kurser: – Matematik D – Fysik B – Teknisk orienteringskurs Tillvalskurser: – Matematik E – Kemi B

Godkänt Tekniskt basår eller Teknisk bas­ termin ger platsgaranti till valfri högskole­ ingenjörsutbildning i Helsingborg. Har du uppnått godkänt resultat på tillvals­kursen Matematik E, är du även ­be­­hö­rig att söka civilingenjörsutbildningar och brand­ingenjörsutbildningen vid LTH i Lund. Goda studieresultat från bas­året/ basterminen beaktas vid antagningen till civilingenjörsutbildningarna och brand­ ingenjörsutbildningen.

hjälp med att tänka framåt genom föreläs­ ningar om olika ingenjörsområden och tekniska utbildningar.

Amanda Nilsson, 22, från Lund Läste tidigare: tekniskt basår Läser nu: Byggteknik – järnvägsteknik Bor: lägenhet i Lund

Mikael: – Det var en riktigt bra uppvärm­ ning. Efter mitt basår gick jag också direkt vidare till programmet Byggteknik – järn­ vägsteknik här på Campus. Jag hade fått upp v­ anan för att plugga, och hade därför på ett sätt ett försprång. Att läsa på uni­ versitet är ju en helt annan sak än att gå på gymnasiet, så det kändes bra att ha ­fräschat upp sina kunskaper.

Vill du veta mer? Läs mer på vår hem­

sida www.teknisktbasar.hbg.lth.se eller ­kontakta oss direkt, se sid 58!

Mikael Drexler, 28, från Rydebäck Läste tidigare: tekniskt basår Läser nu: Byggteknik – järnvägsteknik Bor: lägenhet i Helsingborg

39 27


LTH Elektro­teknik med automation

– högskoleingenjörsutbildning, 180 hp

mationsteknik och datorteknik.

LTH:s högskoleingenjörs­ utbildning är framtagen tillsammans med närings­ livet för att möta efterfrå­ gan på ingenjörer inom elektro- och automations­ teknik. Behovet av att anställa nya ingenjörer inom elektroteknik och automationsteknik är stort enligt näringslivets egna prognoser. Studenter med en högskoleingenjörsexa­ men inom området kan förväntas gå ut till en mycket god arbetsmarknad. Du får en lysande möjlighet till att utbilda dig inom ett spännande ämne och du kommer att kunna välja mellan många attraktiva jobb då du är färdig högskole­ingenjör. En elektro/automationsingenjör arbetar med projektering, konstruktion, underhåll och drift av automations- och elanlägg­ ningar. Inom dessa områden ingår såväl hårdvaru- som mjukvaruarbete. Därför krävs kunskaper inom elektroteknik, auto­ mationsteknik och datorteknik. Därför krävs kunskaper inom elektroteknik, auto­

Teori och praktik

Målet med utbildningen är att ge kunskap om såväl elkraftsystem som installations­ teknik samt automationsteknik med givare, reglersystem och datorbaserade styr- och automationssystem. I utbild­ ningen ingår realistiska projekt, som utförs i samarbete med företag i regionen. Anknytningen till näringslivet är stort och de grundläggande teorierna ansluter till befintlig teknik. Utbildningen börjar med grundläg­ gande matematik, elektrisk kretsteori och digital- och datorteknik samt programme­ ring. I en översiktskurs får du en inblick i programmets kurser och den röda tråden i utbildningen. I åk 2 fördjupas kunskapen i elektro­teknik med såväl elektromagne­ tism med EMC, signalbehandling, elek­ trisk mätteknik, energiteknik, elektriska drivsystem. Dessutom inleds automations­ delen med styr- och reglersystem för att sedan fortsätta i åk 3 med automations­ konstruktion och installationsteknik. Av en ingenjör inom automations- och elek­ troteknikbranschen krävs idag även kun­ skaper inom datateknik och data- och

telekommunikation varför kurser i dessa ämnen också ingår i utbildningen. Utbildningen avslutas med ett examens­ arbete omfattande 15 veckor och som oftast utförs på ett företag i regionen. Fortsatt utbildning

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 58, eller läs mer: www.elautomation.hbg.lth.se!

”Utbildningens bredd möter kundernas krav på en automationsingenjör”

Näringslivsrepresentant Per.G.Johansson, ABB: – Utbildningens bredd på både styr- och driv­ system möter upp kundernas krav på en auto­ mationsingenjör. Som leverantör förväntas vi leverera kompetens som s­ pänner över hela området automation.

40


LTH Elektroteknik med automation

”Framtiden ser väldigt bra ut för oss ­högskoleingenjörer” Varför sökte du till Elektroteknik med automation? – ı grund och botten handlar det om att jag har haft ett teknik­ intresse så länge jag kan minnas. Jag tycker om processen att få en elektrisk maskin att fungera; att ta reda på hur alla delar och detaljer hänger ihop. Jag gick elprogrammet på gymnasiet och när studenten närmade sig började jag bläddra i olika utbildningskata­ loger. Jag funderade på att bli ingenjör av något slag, och när jag såg just elektroteknik kände jag direkt att det var något jag ville veta mer om! Jag kollade upp lite mer om programmet, och det var precis det jag hade letat efter. Hur är din utbildning upplagd? – Vi får en bred kunskap med kurser i allt från matematik och pro­ grammering till ellära och elektroteknik. Det man lär sig stannar kvar på djupet eftersom vi tar oss an det i flera olika moment. Först har vi en föreläsning i ämnet, därefter får vi göra beräkningar kring hur olika problem kan och bör lösas. Sist, men inte minst, får vi i en laboration testa våra teoretiska beräkningar i praktiken. Tack vare att vi har så mycket lärarledd undervisning får man som student all hjälp man behöver. Hur ser du på arbetsmarknaden? – Jag studerar första året på utbildningen så jag har inte börjat tänka så mycket på framtiden. Jag fokuserar på utbildningen, men ser så klart fram emot att få komma ut och arbeta. Just nu ser fram­ tiden väldigt bra ut för oss högskoleingenjörer. Det kommer att finnas mycket jobb att söka när jag får min examen. Har du något drömjobb? – Elektroteknik med automation finns överallt i samhället, så jag vet att jag kommer kunna testa på många olika saker. Jag har inga konkreta företag jag vill jobba för just nu, men en sak vet jag: jag vill gärna arbeta i projektform. Hellre stora engångsprojekt än ett arbete med upprepningar. Och hemskt gärna med stora maskiner eftersom hela teknikprocessen blir verkligare då. Hur ser en helt vanlig dag på universitetet ut för dig? – Jag går upp halv sju, tar tåget till Helsingborg vid kvart över sju och är på plats till första lektionen kvart över åtta. På förmid­ dagen har vi ofta en föreläsning som varar till klockan tolv. Sedan sticker jag några klasskamrater och äter lunch, och vid ett är det dags för lektioner igen. Då har vi laboration eller ytterligare en föreläsning. Vid fem tar jag tåget hem, pluggar och åker sedan till scouterna där jag är ledare för en ungdomsgrupp. Jag är väl hem­ ma runt nio eller tio på kvällen. Nästa dag börjar det om igen! Hur tycker du det är att pendla? –– Så länge tågen är i tid är det helt okej! Jag trivs i Lund och pla­ nerar inte att flytta till Helsingborg. Det tar bara en halvtimme att åka och tågen går ofta, så vill jag hitta på något i Helsingborg går det hur bra som helst.

Tobias Sundblad, 19 år, från Lund Läser Elektroteknik med automation Bor: i Lund 41


LTH byggteknik – väg- & trafikteknik – högskoleingenjörsutbildning, 180 hp

Samhället satsar på infra­ struktur och det r­ åder stor brist på utbildade vägoch trafikingenjörer. Vår unika utbildning ger dig förutsättningar att verka inom hela väg- och trafik­ området. LTH Byggteknik – väg- och trafikteknik är en treårig högskoleingenjörsutbildning, som är unik i Sverige. Den ger dig kunska­ per inom samhällsbyggnad, transportsek­ torns marknad och krav, trafikplanering, projektering, byggande samt drift och underhåll av väganläggningar. Därmed har du förutsättningar att verka inom hela väg- och trafikområdet. Framtidsutsikterna är mycket goda – det görs stora satsningar på infrastruktur och det råder därför stor brist på utbildade väg- och trafikingenjö­ rer. I din framtida yrkesroll kommer du ofta att arbeta i projektgrupper tillsam­ mans med olika specialister för t ex miljökonsekvens­beskrivningar, landskaps­

analyser, trafikprog­noser och samhällseko­ nomiska kal­kyler. Teori och praktik

Utbildningen bedrivs i samarbete med civil­­i­ngenjörsutbildningen för Väg- och vattenbyggnad vid LTH i Lund och en del av kurserna i åk 2 och 3 läses i Lund. För att knyta utbildningen till väg- och trafik­­­branschen finns möjligheter att kom­­ ma ut på företagsförlagd praktik på t ex ingenjörs- och entreprenadföretag, myn­ digheter och förvaltningar. Första året innehåller introducerande kurser inom området väg- och trafikteknik samt grundläggande ingenjörskurser i t ex mekanik, fysik och matematik. Under den första terminen får du även kunskaper i presentationsteknik, retorik och i att han­ tera olika datorverktyg. Andra året innehåller grundläggande ingenjörskurser, ekonomi och en fördjup­ ning inom områdena vägbyggnad och trafik­teknik. Tredje året fokuserar på vägbyggnad, tra­fiktekniska planeringsmodeller och flera valfria kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Fortsatt utbildning

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 58, eller läs mer: www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se!

Hur samarbetar ni med Campus? Anna-Karin Jons, gruppchef WSP ­samhällsbyggnad i Helsingborg: – Vi har ett mycket givande samarbete. Våra väg­ projektörer undervisar inom vägteknik på LTHkurser i Lund där studenter från Campus deltar. Vi brukar erbjuda praktikplatser och fungera som handledare vid exjobb. – Samarbetet ger oss en möjlighet att få inblick och att kunna påverka utbildningen och studen­ ternas kunskapsnivå samt en möjlighet att få träffa blivande medarbetare. Under åren har vi anställt flera vägprojektörer från Campus, senast 2008. För Väg- och trafikstudenter som lever upp till våra krav ser framtids­utsikterna stabila ut.

­­-

”Självständigt och varierat” – Något av det roligaste i jobbet är att se en väg eller cykelbana man ritat i verkligheten. Det är häftigt, säger Christian Cruz ­Torres, som är vägprojektör på WSP i Helsingborg. Christian Cruz Torres valde Väg- och trafik­ teknikprogrammet för att han gillar att köra bil och gärna ville rita nya vägar. Och det är precis vad han gör idag. Redan inn­ an utbildningen var slut fick han jobb som vägprojektör på WSP, ett internationellt företag med kontor i flera världsdelar. – Det fanns mycket jobb i Helsingborg just då och de behövde en ung och nytän­ kande vägprojektör. Och jag tror att de gillade min entusiasm, förklarar Christian sin snabba väg ut i arbetslivet. Christian tycker att han haft stor nytta av utbildningen i sitt arbete. Framför allt kunskapen att vägprojektering är en myck­ et komplex process där många olika kom­ 26 42

ponenter, som säkerhet, tillgänglighet, la­ gar, ekonomi, måste vägas in. – Något jag också fick med mig från Cam­ pus var ett kritiskt tänkande, att ifrågasätta saker och ting. Man behöver inte göra som man alltid har gjort, det finns nya sätt att bygga vägar på. Som vägprojektör har Christian en mängd olika sorters uppdrag. Det kan hand­ la om att bredda en gata, rita en parkerings­ plats eller cykelbana. Just nu är han en av många vägprojektörer som är inblandade i arbetet med Österleden i Helsingborg. – Det är ett mycket självständigt och varierat arbete. Jag har för det mesta trefyra projekt på gång samtidigt. Det kändes lite svårt i början, men nu har jag lärt mig hur jag läg­­ger upp mitt arbete. Vad vill du göra i framtiden? – Eftersom jag jobbar i ett internationellt företag skulle jag gärna arbeta utomlands. Om fem år ser jag mig som uppdragsledare i konsultsektorn.


LTH Byggteknik Väg- & trafikteknik

”Jag tycker om att skapa nya saker och fundera på idéer, som utvecklar samhället” Vad lär du dig på Väg- och trafikteknik? – Vi lär oss hur man planerar och bygger vägar. Första och andra året läser vi förstås mycket matematik och fysik, vilket är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kurser i till exempel geodetisk mät­ ningsteknik och trafikteknik. Inom ämnet vägbyggnad studerar vi bland annat asfalts bärighet och hållbarhet och lär oss hur man gör miljökonsekvensbeskrivningar. Vi får också en inblick i hur hela transportsektorn – väg, järnväg, sjöfart och flyg – samverkar. Utbildningen är väldigt bred vilket är bra, eftersom man inte oftast inte vet vad man vill bli förrän man provat på många olika delar. Själv har jag fastnat för projektering. Varför valde du utbildningen? – Jag har alltid varit intresserad av bilar. Tog körkort så snabbt jag kunde och g ­ illade att meka med bilar. Ju mer jag körde bil desto mer började jag tänka på hur viktigt det är med bra vägar. Jag hade kommit så långt att jag visste att jag ville läsa vid Lunds universitet, min fysiklärare på gymnasiet rekommenderade mig att läsa där. När jag hittade den här utbildningen föll alla bitar på plats.

Hur är utsikterna att få jobb? – Goda tror jag. Oavsett om det är hög­eller lågkonjunktur finns det alltid arbete inom infrastrukturbranschen. Genom min praktik på ett globalt konsultföretag med kontor i Helsingborg har jag fått i en fot i branschen. Vi har precis avtalat att jag ska göra mitt examensjobb hos dem. Och när det är färdigt är jag lovad jobb på konto­ ret. Första halvåret kommer jag nog att prova på lite varierande arbetsuppgifter och hjälpa till med olika projekt. Jag tror att jag har mycket att tillföra.

­ vloppsledningar. Det är en stor fördel att a kunna vända och vrida på ritningarna och upptäcka om något inte är bra vid möten med beställare och kunder. Har du något drömjobb i framtiden? – Jag vill gärna arbeta i en lagom stor stad, ungefär som Helsingborg, på ett globalt företag, som erbjuder möjligheter att ut­ vecklas och att klättra inom företaget. Jag är väldigt inställd på att göra karriär och har inget emot stort ansvar. Jag tycker om att skapa nya saker och fundera på idéer, som utvecklar samhället i positiv riktning.

Vad ska du skriva examensjobbet om? – Jag ska undersöka om det går att leve­ rera underlag som gör det möjligt att ta fram 3D-modeller på ett projekt i sin helhet. Idag används det här i liten utsträckning inom i­nfrastruktur. Med hjälp av 3D-modeller får man en bättre uppfattning om hur vägar samverkar med b ­ elysning, planteringar och vatten- och

Vad tycker du om Campus? – Det är en väldigt bra skola. Lärarna är mycket kompetenta och har goda kontak­ ter med näringslivet, vilket gör att man oftast kan få jobb direkt efter examen om man tar för sig. Studentfesterna i ­Villan är trevliga att vara med på. Genom ­studentkåren har man möjlighet att idrotta, vilket jag gillar. Jag spelar fotboll i Nicolaiskolan på ­tisdagar när jag hinner. Är det mycket plugg? – Ja, men även om det är rätt intensivt ibland hinner jag jobba extra på kvällar och helger och att umgås med min flickvän. Det kanske beror på att jag har inställ­ ningen att det är bäst att göra alla övningsuppgifter, allt som är schema­ lagt, innan man lämnar skolan. Annars hamnar man efter.

Adis Dzafic, 21 år från Gislaved Läser Väg- och trafikteknik Bor: Studentlägenhet i Helsingborg

43


LTH byggteknik – järnvägsteknik – högskoleingenjörsutbildning, 180 hp En kraftig utbygg­nad av våra järnvägssystem ­håller på att ske. Det behövs många duktiga järnvägsingenjörer för att denna satsning ska kunna genom­föras. Om du vill vara med att påverka utform­ ningen av framtidens transportsystem är denna utbildning rätt för dig. Med den storskaliga satsning på järnvägskommuni­ kation som nu görs i hela Europa, råder det redan brist på järn­vägs­ingenjörer, som inte bara är duktiga tekniker, utan även förstår samspelet mellan olika trafik­slag. Vi kan erbjuda en mycket intressant ut­bildning – den enda av sitt slag i Väst­ europa –där du har möjlighet att bidra till

tågtrafikens utveckling, planering, byg­ gande, förvaltning och operativa ledning. Teori och praktik

Utbildningen bedrivs i samarbete med Järn­vägsskolan i Ängelholm dit också flera av kur­ser­na är förlagda (du ansvarar själv för ev reskostnader till och från Ängel­ holm). För att knyta utbildningen till järnvägs­ branschen finns möjligheter att kom­­ma ut på företagsförlagd praktik på t ex ingen­ jörs- och entreprenadföretag, myndigheter och förvaltningar. Under första året får du läsa flera kurser som berör hela samhällsbyggnadsproces­ sen. ­Dess­utom ingår traditionella ämnen som matema­tik, fysik, mekanik mm. Andra året är till största delen förlagt till Järn­vägsskolan i Ängelholm och innehåller en blandning av teori och praktik inom

det järnvägstekniska området. Fördjupning sker inom områdena banteknik, elteknik, signal- och teleteknik. Tredje året fokuserar på projektering och ny­­­byggnation av järnvägsanläggningar. ­Fördjupningskurser kan komma att läsas i Lund. Utbildningen avslutas med ett exa­ mens­arbete som normalt genomförs i ­sam­­arbete med ett företag inom järnvägs­ sektorn. Fortsatt utbildning

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 58, eller läs mer: www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se!

”Jag fick jobb redan andra året” ta tjänstledigt ett år för att avsluta utbild­ ningen, berättar Nicoleta. Just nu arbetar hon med ett stort projekt som heter 50-11, där plattformarna på 50 tågstationer runt om i Skåne ska f­ örlängas. – Jag trivs jättebra. På Atkins har man inställningen att man jobbar bäst om man gör det man tycker är kul. Och det gör jag. Som konsultföretag får vi nya uppdrag hela tiden, vilket innebär att man hela tiden lär sig något nytt. Förra sommaren arbetade jag en längre period i Danmark, det var mycket lärorikt.

Efter många år som ban- och signal­ tekniker tröttnade Nicoleta Palerson på att arbeta nätter och kände att vidare­ utbildning var en genväg för att snabbare nå sitt drömjobb, byggledare. Hon sökte utbildningen Byggteknik/järn­ vägsteknik. På Ängelholmsmässan, som Järnvägsskolan arrangerar en gång om året, knöt Nicoleta kontakt med en chef på Atkins, som är ett av världens ledande tekniska konsultföretag med över 17 000 medarbetare i världen. Andra året på ut­ bildningen blev hon erbjuden en fast an­ ställning som järnvägsingenjör på Atkins. – Ett internationellt företag med stora utvecklingsmöjligheter var förstås intres­ sant och att Atkins är stora i Danmark. Jag hoppade på erbjudandet och fick sedan 44

Har du haft nytta av det du har läst? – Tidigare hade jag djupa kunskaper inom ett område – signalteknik. Genom utbild­ ningen fick jag en större bredd och kan knyta samman alla teknikområden: ban-, el-, signal- och teleteknik. Det gör att jag kan hoppa in var som helst och det är bra inte minst som byggledare när man har hand om hela projekt. Vad är det som lockar med att bli ­byggledare? – Jag är ingen kontorsmänniska. Som byggledare får man vara både ute och inne och se saker på fältet, inte bara ritningar. Efter nyår ska jag vara mamma­ ledig, men när jag kommer tillbaka och blivit varm i kläderna tror jag att jag når mitt mål rätt snabbt. Det är brist på folk i branschen och företagen suger upp all kompetens de kan få.

Stellan Jönsson, lärare på Järnvägsskolan i Ängelholm

Hur samarbetar ni med Campus? – Vi på Järnvägsskolan har tagit fram ut­­bild­ ningen tillsammans med LTH och bransch­ folk – och vi är faktiskt pionjärer i Västeu­ ropa. Det finns än så länge ingen annan renodlad utbildning för järnvägsingenjörer. Det hör samman med att sektorn varit statlig och all utbildning har skötts internt – men så är det inte längre. Nu finns det många privata företag som jobbar med byggande och underhåll av järnvägar.

Hur är framtidsutsikterna? – Branschen är oerhört expansiv. Det sat­ sas miljarder på ny järnväg och samtidigt behöver de gamla b ­ anorna underhåll. Det blir enorma pensions­avgångar bland tek­ niker och ingenjörer de närmaste åren, så det finns gott om jobb. Alla som gått vår utbildning har fått anställning direkt och vi får allt oftare samtal från arbetsgivarna som f­ rågar om vi har några nya studenter att skicka iväg! Samtidigt utvecklas tekni­ ken snabbt, så det finns kolossalt mycket intressant att göra för den som är teknik­ intresserad!


LTH Byggteknik Järnvägsteknik

”Det är häftigt att utbildningen har så stor spännvidd!” Varför järnvägsteknik på Campus? – Efter sju år i banksektorn kände jag att jag ville byta spår. Jag har alltid velat utbilda mig inom teknik och fastnade för den här utbildningen som kombinerar teknik med en vettig inriktning – tåg. Jag ser järnvä­ gens utbyggnad som en viktig del av samhällsutveck­ lingen. Och den vill jag gärna vara med och påverka i framtiden. Vad tycker om utbildningen? – Det är häftigt att det är så stor spännvidd. Vi lär oss hur en spårväxel fungerar men kan också ta fram ett koncept för kollektivtrafik i Landskrona. Samman­ sättningen är mycket genomtänkt. Vi har bland annat läst samhällsbyggnad, matte, fysik, ­mekanik. Andra året är man mycket på Järnvägsskolan i ­Ängelholm och läser banteknik, elteknik, signal- och teleteknik. I de ämnena går man på djupet, vilket gör att vi kom­ mer ut i branschen med mycket goda kunskaper. Deltar du i studentlivet? – Nej det har inte blivit mycket av det. Jag är stadgad familjefar med en liten ­dotter och ett barn till på väg till sommaren. Tiden räcker inte riktigt till. Vad vill du jobba med? – Det skulle vara roligt att arbeta som projektledare. Då tror jag att utbildningens bredd skulle vara en stor fördel, men jag är också intresserad av förstudier eftersom det snuddar vid samhällsplanering. Annars finns det möjligheter att jobba utomlands. Jag gillar att se världen och skulle gärna återvända till Frank­ rike där jag har bott tidigare. Men först är det dags för exjobb! – Ja, jag ser verkligen fram emot att göra något verk­ ligt, som det finns ett behov av och kan göra nytta. Jag ska göra mitt exjobb i samarbete med Ångpanne­ föreningen, som har en stark järnvägsdel. Jag prakti­ serade där förra året, vilket ledde till bra kontakter. Mitt exjobb ska handla om projekteringsprocessen – hur den förhoppningsvis kan förbättras. Hur ser arbetsmarknaden ut när du ­kommer ut? – Den är positiv. Just nu är det mycket hett med tåg, speciellt här nere i Öre­sunds­regionen där det händer mycket i Danmark. Så det är en bra region att ­befinna sig i. ­Historiskt sett brukar man satsa på infrastruk­ turbyggen i kristider. Det känns skönt att ha valt en ­kon­junkturokänslig bransch.

Johan Lindgren, 30 år från Halmstad Läser Järnvägsteknik Bor: i radhus med fru och dotter i Ängelholm 45


LTH byggteknik – arkitektur – högskoleingenjörsutbildning, 180 hp

Är du ­intresserad av ut­ formningen av vårt sam­­ hälle och tycker att gestalt­­­ ning och planering av ­bygg­­­­nader är viktig, ska du söka denna utbildning. Inriktningen mot arkitektur innebär att du får fördjupade kunskaper inom byggnaders planering och gestaltning, arkitekturhistoria och visualiseringsteknik. Det hållbara sam­ hället ställer inte bara krav på tekniskt god­ tagbara lösningar utan även på ett estetiskt tilltalande innehåll. En sådan syntes mellan byggteknik, miljö­­­­kunnande och estetik ­finner du på denna utbildning. Arbetsuppgifterna för en byggingenjör kan vara mycket varierande. Planering, kon­struk­­tion, produktion, projektledning,

byggnadskontroll, administration, eko­ nomi är exempel på arbetsområden. Ofta arbetar man i projektgrupper tillsammans med arkitekter och andra ingenjörer, där samsyn och förståelse för varandras kun­ skapsområden krävs. Arbetsmarknaden för högskoleingenjö­ rer inom byggteknik/arkitektur anses som mycket god – inom de närmaste tio åren kommer mer än varannan anställd med högskoleutbilning i byggsektorn att pensio­ neras. Teori och praktik

För att knyta utbildningen till byggbran­ schen finns möjligheter att kom­­ma ut på företagsförlagd praktik på t ex ingenjörsoch arkitektkontor, byggarbetsplatser, kom­mu­nala tekniska kontor, fastighetsbo­ lag, entreprenad- och byggmaterialföretag. Första året innehåller en kombination

av breda introducerande översiktskurser inom byggområdet och grundläggande kurser inom matematik, cad och fysik. Det andra året domi­neras av tillämpnings­ ämnen. Under det tredje avslutande året görs ett stort tillämpat projektarbete som pågår under hela höstterminen. Parallellt läser du kurser med mer påtaglig arkitek­ turprägel. Examensarbetet genomförs nor­ malt ute i näringslivet. Fortsatt utbildning

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund eller LTHs nya masterutbildning i Energieffektiva Bygg­nader som startar hösten 2012 på Campus Helsingborg. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 58,

eller läs mer på www.byggteknik.hbg.lth.se!

”Det kräver en stor dos logik, nyfikenhet och nytänkande”

Med plats för en ständig ström av nyfikenhet och med problem­ lösning som sitt hjärta. Så beskri­ ver högskoleingen­jören Alice Ljungberg kärnan i sitt yrke. Alice läste till högskoleingenjör med arki­ tektinriktning. – Jag är både teknisk och lite konstnär­ lig, så utbildningen kändes helt rätt.

34 46

Vägen från studier till jobb var näst­ intill obefintlig. Bara en dag efter hon hade presenterat sitt examensarbete, bar det av till Tyréns där hon i dag är fast anställd som projektör. Ett jobb som innebär att hon tar fram ritningar och beskrivningar för själva byggprocessen. Just arkitektdelen kommer väl till pass i Alice roll som projektör. – Utifrån arkitekternas ritningar, ritar jag upp hur själva huset ska konstrueras och det som bär upp huset. Just därför har jag användning av min utbildnings arkitektdel, eftersom den har gett mig en helt annat förståelse för hur arkitek­ ter tänker, säger hon. Hennes jobb innebär ett ständigt prob­lem­lösande där det gäller att kopp­ la på både logiken och kreativiteten. – Man får vara finurlig och hitta nya lösningar. Det kräver en stor dos logik, nyfikenhet och nytänkande. Man kan inte säga ”det har vi gjort i tio år, så nu gör vi det igen”. Man måste alltid titta efter alternativ.

Jonas Rosberg (mitten) VVS-Ingenjör SBR 
Råå VVS-Byrå AB :

Hur samarbetar ni med Campus? – Flera av Campus byggstudenter som är intres­ serade av VVS har börjat hos oss med CAD-rit­ ning på kvällstid. Vi vidareutbildar dem i VVSteknik och slussar dem även vidare till ”riktiga” VVS-ingenjörsjobb. – Inom SBR (Sveriges Byggnadsingenjörers Riks­ förbund) delar vi årligen ut ett stipendium till den bästa byggstudenten, hittills har en manlig och en kvinnlig student fått vardera 5000 kr.


LTH Byggteknik Arkitektur

”Jag vill leda, planera och förhandla” Varför sökte du till Bygg/arkitektur? – Jag läste elprogrammet på gymnasiet och sedan tekniskt basår. Sen varvade jag med jobb i några år på ABB Swedwater, men ville ha större ansvar och utmaningar. När jag läste om den här utbildningen tyckte jag det lät så häftigt att hålla på med byggprojekt – rita, designa, konstruera – och kände att det skulle passa mig. Vad tycker du om utbildningen? – Den är verkligen rolig. Från dag ett har vi jobbat i olika projekt och det är mycket själv­ ständigt arbete, vilket jag gillar. I början läser vi rätt mycket kurser inom matematik och fysik men även andra roligare kurser, som ar­ kitektur, materiallära och byggnadsfysik. Rit­ programmen Autocad architecture och Revit architecture är ett måste och här hänger sko­ lans mjukvara hela tiden med i utvecklingen så vi är uppdaterade när vi tar examen. Något som har varit särskilt givande ­under utbildningen? – Ja, våra projektarbeten som handlat om att rita hus för olika behov. Första terminen fick vi rita ett hus åt en familj i Honduras. Det skulle vara på 60 kvadratmeter och fungera för sju personer. Det andra projektet handlade om att designa en kiosk vid Sunds­torget här i Helsingborg och det tredje om att rita ”Villan villan”, som ska uppfylla Bo­verkets alla regler. Det är otroligt lärorikt att använda sina kun­ skaper i sådana konkreta projekt.

Vad vill du arbeta med efter examen? – Det finns jättemycket att välja på. Man kan jobba som konstruktör, bli plats- och projekt­ chef, arbeta med planering, inköp, adminis­ tration, eller med försäkringsfrågor inom stads­­förvaltningen. Jag kan inte tänka mig att sitta vid en dator åtta timmar om dagen utan ser mig mer som en ledartyp och vill röra mig ute bland människor, leda, planera, förhandla. Vill nog helst arbeta som projektledare för ett stort byggföretag i framtiden och så småning­ om, om 10-15 år, driva ett eget byggföretag. Är det lätt att få jobb? – Just nu känns det lite tufft, men jag reso­ nerar så här: det är bostadsbrist, många av miljonprogrammets bostäder klarar inte av Boverkets krav och måste rustas upp och det är många 40-talister som ska gå i pension. Så visst måste det finnas jobb. Skanska var här och informerade om sitt studentprogram P3. Då får man praktisera hos dem och skriva examensjobb, vilket kan leda till en anställ­ ning. Jag ska faktiskt på intervju hos dem här under våren. Får jag inte jobb på en gång kan jag också tänka mig att stu­ dera vidare på arkitekthögskolan eller civilingenjörsutbildningen i Lund.

Hur trivs du på Campus? – Underbart. Lokalerna är nybyggda, öppna och fräscha. Lärarna är så pedagogiska. Under terminens gång görs det hela tiden kvalitets­ under­sökningar så att vi studenter har möjlig­ het att säga vad vi tycker och kan påverka vår utbildning. Hur är studentlivet? – Studentföreningen Stampus festlo­ kal Villan är bra och det finns mycket tjejer på Campus så festlivet kan man inte klaga på. Stampus arrangerar en mängd olika sorters aktiviteter, alltifrån volleyboll till att lära sig att dansa tango. De är måna om vårt sociala liv och ska snart börja anordna speeddating. Något jag verkligen uppskattar är den årliga skid­ resan som i år går till Bad Gastein. Adnan Vrbanjac, 23 år från Landskrona (ursprungligen Travnik, Bosnien) Läser Bygg/arkitektur Bor: I lägenhet i Landskrona 47


LTH datateknik

– högskoleingenjörsutbildning, 180 hp Att arbeta som data­ ingenjör innebär att man kan arbeta inom hela fältet mellan teknik och människa. Ett datorsystem är sällan en isolerad del, utan finns i samverkan med människor och andra system. Mycket av det som vi använder oss av i vår vardag är utrustat eller styrs och övervakas av datorsystem. Tekniken får en allt större betydelse för hur vi lever våra liv. Tänk bara på vad vi använ­ der vår mobiltelefon till. Vi kommer i framtiden kunna styra allt fler saker via trådlös kommunikation, allt från hushålls­ maskiner till bilar. Som dataingenjör kommer du att ha en bred arbetsmarknad. Dataingenjörer be­ hövs inom alla branscher. Nya produkter och och tjänster skapas ständigt vilket innebär att du som dataingenjör har möj­ lighet att vara med och påverka utveck­ lingen och framtiden. Redan under utbildningen kommer du att få inblick i arbetslivet genom gästföre­ läsare från näringslivet samt projekt och examensarbete i samarbete med företag. Du kom­mer också att erbjudas möjlighe­

ten att ingå i ett företagsteam tillsammans med ett företag. Utbildningen

Utbildningen handlar om datorsystem, både programvara och hårdvara samt de tekniska gränssnitten mot den miljö i vil­ ken datorsystemen ska verka. Du får en bred teoretisk kunskapsbas inom datatek­ nikområdet. För att verklighetsförankra och ge dig färdigheter, kopplas denna kun­ skap till praktiska uppgifter och problem­ lösning. Utveckling av datorbaserade sys­ tem är oftast en uppgift för projektgrupper av olika storlek. Därför är projektarbete en central del av utbildningen och under andra och tredje året bedrivs projekten i större grupper. Det första året ger kunskap om de grundläggande byggstenarna i datorn: digitalteknik, datorteknik, inledande da­ torkommunikation, programmering samt basfärdigheter i matematik. Det andra året ägnas åt projektarbete och programmets profilämnen: datorsys­ tem, databaser, tele- och datorkommunika­ tion samt gränssnittsteknik. Det tredje året innehåller fördjupnings­ kurser, projekt med introduktion till idéut­ veckling och entreprenörskap samt examens­arbete.

Fortsatt utbildning

Efter avklarad högskoleingenjörsutbildning har du möjlighet till fortsatta studier till civilingenjör vid LTH i Lund. Vill du veta mer? Kontakta oss, se sid 58, eller läs mer på www.datateknik.hbg.lth.se!

Hur samarbetar ni med Campus? Jonas ­Berggren, Senior ­Process, Project and Con­­ tract ­Manager, ReadSoft: – Vi har haft ett långt samarbete med Campus, givande för båda parter. En viktig del i vårt upp­ drag är att ge underlag för utformning av ett modernt och eftertraktat program. Något både vi och studenterna uppskattar är när vi gör gästfö­ reläsningar inom ett aktuellt ämne. Vi kan belysa ämnet från en marknadsanpassad situation vilket förtydligar ämnet och studenterna ser dess värde tydligare. När möjlighet ges har vi också tagit in studenter för praktikplats. Trevligt nog har det resulterat i en anställning och idag har vi ännu en ambitiös och trevlig kollega.

”Det är intressant och utvecklande, nya problem att lösa varje dag” Christopher Svensson är elitfriidrottare inom löpning men bestämde sig tidigt för att ha en utbildning att falla tillbaka på. Han valde Datateknik på Campus. När det var dags för examensarbetet hittade han Atea i exjobbs­poolen på nätet. – Jag kände igen företaget eftersom det är en av huvudsponsorerna inom svensk fri­idrott. De blev nöjda med mitt examens­ arbete och jag fick en provanställning. Idag är jag tillsvidareanställd som programme­ rare/systemkonsult. Atea som har cirka 1400 anställa i Sverige utvecklar produkter och tjänster som förenk­ lar hantering, drift och utveckling av it-infra­ struktur. Som systemkonsult utvecklar Chris­ topher produkter som underlättar för före­ tagens it-avdelningar. Målet är att göra systemen så användarvänliga att c­ hefer och anställda kan sköta det mesta själva.

48

– Det är ett intressant och utvecklande jobb. Nya problem att lösa varje dag. Jag trivs bra. Mina chefer har verkligen ställt upp så att jag kan tävla och åka på trä­ ningsläger. Det har gått utmärkt. Har du haft nytta av utbildningen? – Det är ett antal kurser som har varit mycket bra att ha med, som ”Algoritmer och datastrukturer”. Jag har också haft stor nytta av det vi lärde oss om system­ utvecklingsmetoder, kravspecifikationer och processmodeller, där vi fick utveckla program från idé till färdig produkt och även göra användartester. Har du några framtidsplaner? – Det skulle vara roligt att arbeta utom­ lands, gärna för Google, Microsoft eller Ericsson. Och gärna kombinera it med för­ säljning i någon form.


LTH Byggteknik Datateknik

”Tanken slog mig: varför inte själv vara den som utvecklar och förbättrar dessa program?” Varför valde du datateknikutbildningen? – Jag är utbildad lärare, men när jag väl kom ut och började arbeta insåg jag att läraryrket inte passade mig. Jag besökte stadens karriärvägledning och fick tipset om att läsa annonser för lediga jobb, leta upp det jag tyckte verkade roligt och titta på vilka krav det fanns på de sökande. Jag insåg ganska fort att alla roliga jobb krävde en högskoleingenjörsutbildning. Samtidigt började jag fundera kring hur ofta man själv suttit och svurit över olika datorprogram, och tänkte ”så här borde det vara”. Tanken slog mig: varför inte själv vara den som utvecklar och förbättrar dessa program? Vad tycker du om att vara student i ­Helsingborg? – Jag älskar staden! Nu är jag lite partisk eftersom jag är uppvuxen här men här finns allt jag behöver; uteliv, universitet, hav och natur, vänner och familj. Jag lever ett ”vanligt” liv och går inte på så mycket studentaktivteter, men tycker om att vara på universitetet eftersom jag trivs och har väldigt roligt ihop med min klass.

Rebecka Helgesson, 28 år, från Helsingborg Läser Datateknik Bor: i Helsingborg

Vad lär du dig på utbildningen? – Vi lär oss lite av mycket och får därför en bred grund att stå på. Utbildningen blan­ dar teori och praktik, vilket gör att jag får en grundläggande förståelse för det mesta inom området. Det jag var mest nervös för var utan tvekan programmeringen. Jag har aldrig varit intresserad av datorer, än mindre programmerat riktiga program... Men det har inte varit några problem! Det handlar om att lära sig ett nytt språk: jag vet vad jag vill göra och måste lära mig hur jag ska säga det till programmet.

Vad gillar du med datateknik? – Det roliga är problemlösningen, utan tve­ kan. Det är som att lägga ett pussel eller lösa sudoku. Skillnaden är att lösningen blir något man kan använda sig av i verk­ ligheten. Just problemlösning går som en röd tråd genom hela utbildningen. Det bästa med studierna hittills är alla ahaupplevelser man får när man faktiskt lyckas lösa ett problem. Vad vill du arbeta med? – Jag är en social person och vill arbeta med människor. Så att det var datateknik jag valde att studera fick en del att bli över­ raskade! Men det berodde på att många tror att det är ett stillasittande jobb fram­ för en dator, vilket det verkligen inte är. Jag vill vara en teknisk kundkontakt på ett företag som utvecklar till exempel redo­ visningsprogram. Alltså personen som förstår kundernas önskemål och samti­ digt kan förklara tekniken för dem.


LTH livsmedelsteknik

Livsmedelsteknisk högskoleutbildning, 120 hp

Ökat fokus på m ­ atens betydelse för vår hälsa, gör att det finns ett stort framtida behov av människor med bred livsmedels­utbildning. På Campus Helsingborg kan vi erbjuda en tvåårig livsmedelsteknisk hög­skoleutbild­ ning på 120 högskolepoäng. Den riktar sig till dig som arbetat med livs­medels­hante­ring i minst 2 år. Varför livsmedelsteknisk högskole­ utbildning?

Morgondagens handel och produktion av mat kommer att ställa helt nya krav på kun­­ skaper om de mikrobiella, kemiska och fysikaliska processer som samverkar under framställning, förvaring och distribution av livsmedel. Dessa krav tillsammans med en ökad insikt om matens betydelse för vår hälsa, gör att personer med bred livs­medels­­­ teknisk ut­­­­bil­d­ning kommer att efterfrågas på arbets­mark­naden. Genom att höja kunskapsnivån inom livs­ medelsområdet är det möjligt att på­verka framtidens mat i positiv riktning och möta konsumenternas ökade krav på säker livs­ medelsproduktion och -hantering.

Denna utbildning kan vara din chans till ett nytt arbete med större ansvar – våra studenter är attraktiva på en bred arbets­ marknad idag och framöver. Efter examen kan du arbeta som t ex produktionsledare, arbetsledare, produktutvecklare, industri­ konsulent, kvalitetsledare, hygienansvarig, försäljare, livsmedels­inspektör, kökschef, kostchef, lärare, egen företagare/konsult. Utbildningen ger dig också behörighet att söka till lärarhögskolan för vidareutbil­ ning till yrkeslärare inom gymnasieskolan.

50

Antagningskrav

Grundläggande behörighet för högskole­ studier samt minst 2 års yrkesverksamhet med livsmedelshantering inom livsmedels­ industri, livsmedelsbutik eller storhushålloch restaurangsektor.

Utbildningen

Utbildningen omfattar fyra terminers studier om totalt 120 högskolepoäng, och präglas av förankringen i studenternas yrkesmässiga erfarenhet av arbete med livsmedel. De teoretiska studierna varvas med labora­ tioner och projektarbeten, där vi tar vara på studenternas tidigare yrkeserfarenheter. Vissa projekt görs i samarbete med företag. De kurser som ingår i utbildningen är: – Livsmedelskedjans förutsättningar – Livsmedelskemi – Livsmedelsteknik – Livsmedels kemiska & mikrobiella grunder – Livsmedels näringsmässiga och mikro­biella kvalitet – Metodik – Animaliska livsmedel

Rick Carlberg hade arbetat som bagare/konditor i tio år när han tog steget att vidareutbilda sig inom livsmedelsteknik. Bara några månader efter examen fick han arbete som produktutveck­ lare hos Lantmännen Cerealia.

”Jag har hittat helt rätt”

– Näringslära – Produktionsplanering och ledarrollen – Produktutveckling – Vegetabiliska livsmedel Utbildningen avslutas med ett examens­ arbete.

Rick Carlberg visste vad han ville. Direkt efter examen ringde han produktutveck­ lingschefen på Lantmännen Cerealia och frågade om han kunde komma upp och presentera sig. Några månader senare var jobbet som produktutvecklare hans. – Jag tror att jag tog kontakt i precis rätt tid. De behövde en produktuvecklare. Att jag skrivit mitt examensarbete om ”saltersättare i bröd” bidrog säkert också, berättar Rick. Jobbet som produktutvecklare kan till exempel innebära att han får uppdraget att ta fram en ekologisk kaffe­brödsmix. – Jag gör lite research, talar med

Vill du veta mer? Kontakta oss direkt, se

sid 58, eller läs mer på www.livsmedel.lth.se!

Hur ser branschen på utbildningen? Jeanette Silow, Avdelningschef för livsmedelskontroll, Miljöförvaltningen i Malmö: – Vårt samarbete med Campus är viktigt för att säkra det framtida rekryteringsbehovet – behovet av livsmedelsinspektörer ute i landet kom­­mer inte att minska ännu utifrån Livsmedelsverkets analys. Utbildningen i kombination med branscherfaren­ het är en lämplig bakgrund för att klara av att arbeta som livsmedelsinspektör.

leveran­törer, tar fram recept, provbakar och känner efter om brödet har rätt textur och inkråm, om det är saftigt och smakar som jag vill. Är jag nöjd med resultatet visar jag upp det för marknadsavdelningen, som sedan släpper ut produkten på marknaden. – Det är ett självständigt arbete med stort ansvar och mycket kontakter med leverantörer runt om i Europa. Jag trivs fantastiskt bra på jobbet och har hittat full­ ständigt rätt med den här tjänsten. Just nu känns det som att jag skulle kunna stanna här hur länge som helst. Som produktutvecklare tycker Rick att han haft stor nytta av den breda kunskapen om livsmedel han fick på utbildningen. Den teoretiska fördjupningen i framför allt livs­ medelskemi har varit en stor fördel att ha med sig i arbetet. Vad är viktigast att kunna i ditt jobb? – Det behövs ett kreativt tänkande och förmågan att se vad morgondagens konsu­ menter vill ha. Med ett ord – innovations­ förmåga!


LTH Livsmedelsteknik

”Jag skulle gärna arbeta som kostcoach”

Susanne Carlson, 39 år från Laholm Läser Livsmedelsteknik Bor: Hus i Laholm med familjen

Varför blev det Livsmedelsteknisk ­hög­skoleutbildning? – Jag har alltid jobbat inom hotell och res­ taurang som kock, kallskänka, servitris och de senaste åren drivit en pay & play golf­ bana. Man blir trött på att arbeta kvällstid. Nu när barnen blivit större kände jag att jag ville läsa vidare och fördjupa mina kunska­ per om livsmedel. Jag började med att läsa in högskolebehörighet på Komvux och sökte sen in på Kostekonom i Göteborg, där jag kom in. Men när jag fick höra talas om den här utbildningen reste jag hit, träffade lä­ rare och gamla studenter, och kände då att det här var rätt utbildning att satsa på. Hur är undervisningen upplagd? – Det är mycket teori och vi fördjupar oss framför allt inom livsmedelskemi och -tek­ nik, mikrobiologi och läser intressanta kur­ ser som ”livsmedelskedjans förutsättningar” och ”från jord till bord”. Inom ­näringslära lär vi oss hur fetter, proteiner och kolhyd­ rater är uppbyggda. De teoretiska kur­

serna tenterar vi av var femte vecka. Vi har många laborationer då vi bland annat ­under­söker hur bakterier beter sig och vilka miljöer de trivs i. Det är en mycket använd­ bar kunskap för den som till exempel vill bli livsmedelsinspektör. Vad tycker du om Campus? – Toppen. Framför allt är jag imponerad av lärarna. De är så tillmötesgående och måna om oss. Det är stor fördel att många av dem har lång erfarenhet från livsmedelsbrans­ chen själva. Hur var det att börja plugga igen? – Intressant och roligt att träffa människor med olika erfarenheter från branschen. Att studera får man se som ett vanligt jobb – min arbetsdag börjar när jag stiger på tåget i Laholm. Det är mycket nytt i början men man anpassar sig snabbt. Visst lägger jag ner mycket tid och det sociala livet blir lite drabbat. Men nu har jag bestämt mig för att satsa de här två åren.

Vilken bakgrund har dina kursare? – För att komma in på utbildningen krävs minst två års yrkesverksamhet med livsmed­ elshantering i någon form. Det innebär att medelåldern är högre. Majoriteten av mina klasskamrater är faktiskt män. Flera av dem är kockar och bagare som vill läsa vidare. ­Eftersom vi alla kommer från samma bransch har vi mycket gemensamt och stort utbyte av varandra. Vad vill du göra i framtiden? – Mitt fokus ligger framför allt på kost. Jag skulle gärna arbeta som kostcoach, d v s planera måltider för personer och familjer som behöver ändra sina kostvanor. Jag arbe­ tar också gärna i ett provkök på till exempel Ica eller Lantmännen. Eftersom jag är den pyssliga typen kan jag också tänka mig att arbeta som husfru. Läser man lärarpedago­ gik 90 poäng så kan man även arbeta som restauranglärare. Längre fram i tiden så vill jag helst ha ett eget företag. 51


NY! LTH Masterutbildning Energi- och Miljöeffektiva Byggnader, 120 hp

För att möta ­samhällets och byggbranschens behov av ökad kompe­ tens inom utformning av ­energi- och miljöeffektiva byggnader har det här nya masterprogrammet utvecklats. Bebyggelsen svarar för ca 40% av Sveriges totala energianvändning. Eftersom energi­ användningen utgör den största delen av byggnaders miljöpåverkan är det ett centralt mål i samhället att minska energianvänd­ ningen inom byggnadssektorn. Masterutbildningen ger dig omfattande och avancerade kunskaper inom utform­ ning av energi- och miljöeffektiva byggna­ der i kalla klimat. Du kommer att i hög grad kunna påverka utformning av framti­ dens energieffektiva byggnader och bidra till en minimal miljöpåverkan, både för nybyggnation och för renovering av befint­ lig bebyggelse. Utbildningen ger dig ett helhetstänkande som innefattar kunskap och metoder för att

52

ta hänsyn till bland annat arkitektoniska aspekter och miljöfrågor, brukarnas behov och påverkan på byggnaden, komfort och hälsoaspekter samt ekonomi i ett livscykel­ perspektiv. Byggbranschen har stort behov av välutbildade personer inom dessa ämnesområden.

med valfri sammansättning inom ämnena energi, byggnadsteknik/konstruktions­ teknik, byggnadsfysik, installationsteknik, byggnadsmaterial och arkitektur. Den sökan­den ska också uppfylla krav motsva­ rande ­engelska B.

Utbildningen

Mastersprogrammet ges på engelska, vid Campus Helsingborg, av Energi och ByggnadsDesign vid LTH i samarbete med andra avdelningar inom LU. Programstart är planerad till hösten 2012 förutsatt att erforderliga beslut fattas. Besked kommer under hösten 2011.

Information

De tre första terminerna innehåller vardera tre kurser varav två är ämnesspecifika kur­ ser som följs av en tillämpad större kurs. De ämnesområden som studeras varje ter­ min tillämpas direkt i den större kursen där du får jobba i mindre grupp för att utforma energieffektiva byggnader och analysera olika utformningar och konsekvensen av dessa, i en integrerad designprocess. Den fjärde terminen utgörs av examensarbetet. Förkunskapskrav

Svensk ingenjörsexamen om minst 180 hp inom byggteknik eller byggteknik med arkitektur eller en kandidatexamen i arki­ tektur eller jämförbar utländsk examen motsvarande minst 3 års heltidsstudier. Minimum 3 hp krävs i vardera byggnads­ teknik/konstruktionsteknik, byggnadsfysik och installationsteknik samt minst 30 hp

Vill du veta mer?

Kontakta: Maria Wall, 046–222 96 62 maria.wall@ebd.lth.se Marie-Claude Dubois, 046 - 222 76 29 marie-claude.dubois@ebd.lth.se Eller läs mer på: www.lunduniversity.lu.se/international-­ students/master-s-studies/subject-areas


Modevetenskap

NY! Modevetenskap Kandidatprogram, 180 hp

Under 00-talet gjorde modevetenskap sitt intåg i de akademiska salong­ erna. Sedan dess har in­ tresset för – och behovet av kunskap inom – ämnet fortsatt att växa. Nu star­ tar Lunds universitet ett kandidatprogram i mode­ vetenskap. Inom kandidatprogrammet i modeveten­ skap skaffar du dig redskap att tolka vår tids mode och trender. För detta krävs kunskaper om mode som visuellt uttryck, som kulturarv och materiell kultur liksom om textila material och tekniker. Det be­ hövs en inblick i modebranschens organisa­ tion liksom i modets marknad och meka­ nismer. Programmet fokuserar på mode i be­klädnad och kropp, exempelvis i kläder, skor accessoarer, frisyrer, tatueringar och kroppsliga förändringar, men mode som

fenomen studeras även inom andra esteti­ska och livsstilsrelaterade uttryck, exempelvis inom konst- och designhistoria. Syftet med programmet är att ge dig verktyg att insikts­ fullt tolka och analysera modets roll, dess uttryck och praktiker i historiska, kul­turella, ekonomiska och sociala p ­ rocesser. Genom projektarbeten, verksamhetsför­ lagd utbildning och kurser i entreprenörskap och projektledning får du tidigt kontakt med arbetslivet och möjlighet att om­­sätta dina kunskaper i praktiken. Efter utbild­ ningen kan du t.ex. arbeta med trend­analys, som skribent inom kultur och mode, inom detaljhandel och branschorganisationer. Information

Kandidatprogrammet i modevetenskap kommer att ges vid Campus Helsingborg av Institutionen för kulturvetenskaper. Program­start är planerad till hösten 2012 förutsatt att erforderliga beslut fattas. Besked kommer under hösten 2011. Vill du veta mer?

Läs mer på www.kultur.lu.se eller kontakta vår studievägledare, tel 046-222 94 33 studievagledare_kult@kultur.lu.se

53


Ämneslärare Program 270-330 hp

Vill du inspirera, väg­ leda och lära ut? Vill du få människor att växa och u ­ tvecklas? Då är du välkommen att söka till ämneslärarutbildning vid Lunds universitet och ­Högskolan Kristianstad!

Ämneslärarutbildningen ger dig möjlighet att växa in i rollen som lärare och ger dig kompetens och trygghet inför ditt kom­ mande yrkesliv. Utbildningen ges av Lunds universitet tillsammans med Högskolan Kristianstad i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Mal­ mö. Det är ditt ämnesval som styr vilket av städerna som blir din huvudsakliga studieort.

Ämneslärarutbildningen är en högkvalitativ akademisk yrkesutbildning, där du har en fot i arbetslivet redan från början. Under utbildningen varvas teoretiska studier, med flera praktikperioder ute på din framtida arbetsplats, skolan. Utbildningen ger dig förutsättningar för att verka inom den svenska skolvärlden och öppnar möjligheterna att arbeta i interna­ tionella miljöer. Du får möjlighet att för­ lägga en del av din studietid utomlands. Ämneslärarutbildningen ger dig möjlig

Examen:

Ämneslärare för grundskolan åk 7-9, 270 hp Ämneslärare för gymnasieskolan, 300-330 hp Vill du veta mer?

Läs mer på www.lu.se/lararutbildning Vill du bli musiklärare? Läs mer på www.mhm.lu.se

54

...i Lund:

– Spanska – Franska – Tyska – Italienska ...på Högskolan Kristianstad:

– Hem- och konsumentkunskap – Biologi – Kemi åk 7-9 – Fysik åk 7-9 – Matematik åk 7-9 – Naturkunskap ...i Malmö:

– Musik

– ­Religionskunskap – Filosofi – Psykologi – Fysik och matematik med inriktning mot gymnasieskolan

* Vi ger dessa ämnen under förutsättning att vi får examenstillstånd. För aktuell info se www.lu.se/lararutbildning

Emma arbetar internationellt – i Sverige

– Jag trivs med den internationella stäm­ ningen som finns både i klassrummet och bland mina kollegor. Det är en speciell atmosfär här, berättar Emma Lindström som arbetar på Skolstaden Helsingborgs internationella IB-program (International Baccalaureate). Varför började du arbeta på IB? – Jag hade egentligen tänkt resa utom­

– Samhällskunskap – Historia – Svenska – Engelska – Geografi – Svenska som andraspråk

Nya ämnen till hösten 2012*:

Vår ämneslärarutbildning erbjuder dig: l djupa ämneskunskaper l mycket praktik l bra verktyg för att kunna undervisa l internationell profil

Hennes arbetskollegor kommer från hela världen, liksom hennes elever. Arbetsspråket är engelska. – Det är lite som att åka utom­ lands när man åker till jobbet, säger Emma Lindström om sitt arbete som gymnasielärare på internationella IB-programmet.

Följande ämnen ges... ...på Campus Helsingborg:

lands för att jobba, men det kändes helt klockrent när jag upp­ täckte att det fanns en inter­ nationell skol­ form i Sverige. Vad tycker du om att Lunds universitet och Högskolan Kristi­ anstad har en internationell profil på sin lärarutbildning? – Hade den här utbildningen funnits när jag började plugga hade jag absolut valt den. Jag hoppas att det leder till att fler studenter ser möjligheten med att arbeta utomlands eller internationellt i Sverige.

Nyhet! Komplette­ rande pedagogisk utbildning, 90 hp Har du redan kompetensen inom dina ämnen, men saknar de pedagogiska fär­ digheterna? Då kanske Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) är något för dig? Utbildningen vänder sig till dig som redan har minst 90 hp i det ämnet du vill undervisa. Inom utbildningen får du lära dig att undervisa i dina ämnen, dels genom studier och dels genom prak­ tik, så kallad verksamhetsförlagd utbild­ ning. För behörighet att arbeta inom grundskolan 7-9 krävs 90 hp och för gymnasieskolan 120 hp i minst ett skol­ ämne. OBS! Utbildningen ges under förutsättning att vi får examenstillstånd. Läs mer på www.lu.se/lararutbildning


Ämneslärare

”En lärare måste kunna dela med sig av sitt engagemang till eleverna”

Varför sökte du till ämneslärarutbildningen? – Bland annat för att det är en helt ny utbildning. Jag är hellre med och skapar en ­tradition än följer en. Att kunna säga att jag var en av de allra första som tog examen från den här utbildningen känns otroligt häftigt. Jag tycker också att utbildningen har bra valmöjligheter i hur man kan kombinera de olika ämnen man läser. Varför vill du bli lärare? – Jag har alltid försökt engagera andra i det jag själv tycker om. Fråga mig inte varför, jag bara är sådan. Jag vill att andra ska känna likadant, eller i alla fall förstå varför jag själv brinner för det. Varför brinner du för ämnet svenska? – Jag älskar att läsa, skriva och att diskutera språk och böcker. Det är en stor del av min identitet. När jag växte upp hade min pappa högläsning av Karin Boye varje julafton och han har alltid uppmuntrat mig till att läsa, diskutera och försöka skapa mig en egen uppfattning om litteratur. På gymnasiet hade jag en otro­ ligt engagerad svenskalärare, som gjorde att mitt intresse fördjupades ännu mer. Då föll sista pusselbiten på plats, och jag visste att det var lärare jag ville bli. Det är ett perfekt sätt att kombinera min egen kärlek till svenska, med min stora vilja att engagera andra. Vilken blir den största utmaningen under din utbildning, tror du? – Praktiken, alltså det som heter verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Det ska bli spännande att lära sig bemöta och engagera elever i klass­ rummet. Det är något man i förväg kan tro man har koll på, men när man väl står där med en högljudd gymnasieklass – klarar man av det? Tanken på att lyckas få en hel klass att bli engagerad i ett visst ämne är häftig, men utan tvekan det jag är mest nervös för. Därför tycker jag det är bra att man tidigt, och vid flera olika tillfällen, under utbildningen har praktik. Det är viktigt att tidigt få den där naturliga känslan av vad som fungerar och inte fungerar i ett klassrum. Hur tycker du att en bra lärare ska vara? – Engagemanget är helt klart det viktigaste. En lärare ska inte bara stå rakt upp och ned och prata monotont om ett ämne, utan måste kunna och våga dela med sig av sitt ­engagemang till eleverna. Som lärare ska jag ha all kun­ skap som finns i läroböckerna, men kunna förmedla den på ett sätt som får eleverna att bli intresserade. Vilket är ditt drömjobb? – De första åren vill jag arbeta som gymnasielärare. I längden hade jag gärna tagit steget till att själv undervisa lärarstudenter på en högskola eller ett universitet. Men vad som egentligen gör lärar­ yrket till ett drömjobb är att man aldrig slutar utvecklas. Varje ny elev är en ny utmaning. Hur är det att plugga i Helsingborg? – Jag visste ingenting om Helsingborg innan jag flyttade hit. Jag ­måste säga att jag är positivt överraskad, jag gillar staden. Det känns som en liten storstad: utbudet av saker att göra är stort, men samtidigt slipper man alla långa avstånd som finns i större städer.

Anna Karlsson, 20 år, från Göteborg Läser ämneslärarutbildning med ingångsämne svenska Bor: lägenhet i Helsingborg

55


Vetenskaplig grundkurs Fristående kurs, 30 hp

Vill du lära dig vetenskap­ ligt tänkande och knäcka den akademiska koden? Då är Vetenskaplig grund­ kurs något för dig. Kursen riktar sig främst till personer som är nya på universitetet, och som vill ha ett försprång inför fortsatta studier – oavsett vilket ämne man ska gå vidare till. – Våra egna utvärderingar visar att den som läser Vetenskaplig grundkurs får ett högre antal VG senare i studiekarriären, säger David Alm, som undervisar på den kurs som hålls i Lund. Under en termin får man som student fördjupa sig i hantverket kring vetenskap­ liga studier. För hur granskar man kritiskt information – och lägger upp en grund för ett eget vetenskapligt arbete? Hur tolkar man statistik? Och hur har tänkandet kring

vetenskap historiskt sett ut? Det är frågor man som student får svaret på. I till exempel Norge och på många uni­ versitet i USA är liknande kurser obligato­ riska för studenter. – Här i Sverige är det snarare en möjlig­ het att få ett språng framåt, att öka effekti­ viteten och kvalitén i dina fortsatta studier, säger David Alm, men tillägger att det vid vissa utlandsstudier är ett krav att man har läst en kurs som denna. Under kursen varvas grupparbete med uppgifter som görs enskilt, och skriftliga inslag blandas med muntliga övningar. – Retorikdelen är ett lite annorlunda inslag, och sätter lite extra krydda på ­kursen. Här får man som student både prata själv inför en grupp och analysera vad andra säger – allt med hjälp av en retorik­ expert. – Det är ett viktigt moment, eftersom det är viktigt att kunna uttrycka sig i både skrift och i tal när man studerar.

”Jag känner mig oerhört väl förberedd för vidare studier” Nittonåriga Victor Malm valde att inleda sitt liv som student med att läsa Veten­ skaplig grundkurs vid Lunds universitet. – Det kändes som en bra och bred väg in i den akademiska världen. Ett ypperligt sätt att börja helt enkelt, säger han. En intellektuell ryggrad. Så beskriver Victor att ha läst vetenskaplig grundkurs. – Jag känner mig oerhört väl förberedd för vidare studier, säger han. Han tycker sig att fått en helt annan förståelse för vetenskap som begrepp. – På kursen får man en uppfattning om vad som är bra vetenskaplig forskning. Jag fick också en helt annan insikt i var synen på vetenskap kommer ifrån, säger han. Och det är en bred idéhistorisk bas Victor fått med sig. Kursen tog upp teorier och begrepp inom allt från litteraturveten­ skap till naturvetenskap. - Vi diskuterade även vetenskaplig ­metod inom arkeologi. Där fick vi utvär­ dera ett vetenskapligt arbete. Så man får precis det kursen utlovar – grunder inom vetenskapen, säger Victor.

40 56

Något som i sin tur backar upp ett själv­ ständigt tänkande. – Jag har lärt mig en hel del när det handlar om att uttrycka sig i uppsatser. Jag kan också gå in i diskussioner på ett mer självständigt sätt. Han beskriver kursen som rolig men intensiv. Det var många skriftliga delar, och många texter som skulle produceras. – Men man lär sig släppa kravet på att varje ord ska vara perfekt, vilket ofta kan skapa en viss ångest inför själva skrivan­ det. Istället lär man sig hantverket kring det akademiska; att ta fram en tes kring något, och sedan argumentera för sin sak. säger Viktor.

Fler fristående kurser Varje termin ger vi många intressanta fristående kurser. För senaste utbud, se: www.ch.lu.se!


Bra att veta

Bra att veta Anmälan

Behörighet

Den 12 september 2011 lanserade Verket för högskoleservice (VHS) en ny webbplats för anmälan till högskolestudier: www.antagning.se. Det innebär att den anmälningsfunktion som tidigare fanns på studera.nu, under rubriken ”Sök utbildning”, har lyfts över till Antagning.se. På Studera.nu kan du läsa om hur det är att läsa på högskolan, ut­ landsstudier, högskoleprovet och även söka och jämföra utbildningar. De båda webb­ platserna länkar till varandra så att det ska vara enkelt att röra sig mellan dem.

För att kunna antas till högskoleutbildning måste du uppfylla villkoren för grundläg­ gande behörighet. Dessutom fordras oftast särskild behörighet som innebär krav på vissa förkunskaper, ämneskunskaper m.m. Kontrollera alltid de särskilda behörighets­ kraven i aktuellt anmälningsmaterial. Du kan läsa mer om behörighet på www.lu.se/utbildning/anmaelan-ochantagning/behoerighet.

Sista ansökningsdag för att börja studera på hösten är den 15 april, och för att börja studera på våren den 15 oktober. OBS! Ansökningsdatum för magister- och masterprogram vid Lunds universitet till hösten 2012 är den 15 januari 2012. Om sista ansökningsdag infaller en helg­ dag så är det närmaste följande arbetsdag som gäller istället. Läs mer om anmälan och antagning på: www.lu.se/utbildning/anmaelan-ochantagning.

Studerar du inom LTH Ingenjörshög­ skolan (Lunds Tekniska Högskola): Grundnivå: Yrkesexamen efter tre år är högskoleingenjör, Bachelor of Science. De som läser Livsmedelsteknisk högskoleut­ bildning tar en tvåårig högskoleexamen. Avancerad nivå: Högskoleingenjörer har möjlighet att ta civilingenjörsexamen ge­ nom en förkortad civilingenjörsutbildning.

Examen Universi­tets- och högskoleutbildning ges på tre nivåer: Grundnivå: Denna nivå bygger på kunska­ per från gymnasieskolan. När du är färdig med din utbildning på grundnivån kan du ta ut en kandidatexamen. Avancerad nivå: efter grund­nivån kan du gå vidare till den avancerade nivån. Här karaktäriseras utbild­ningen av en fördjup­ ning och en högre grad av självständighet. Du kan antingen ta en magisterexamen eller en master­examen på denna nivå. Forskarnivå: efter avlagd magister- eller masterexamen är du behörig att söka till forskarutbildningen.

Studentservice på Campus Institutionerna på Campus Helsingborg ansvarar för en stor del av servicen till ­studenterna på Campus Helsingborg. Lunds universitet erbjuder även: Studieverkstaden Behöver du förbättra din studieteknik? Vill du bli bättre på att skriva akademiska texter? Vill du bli säkrare på att tala inför andra? Studieverkstaden kan förutom individuell handledning erbjuda kortare kurser i studieteknik, akademiskt skri­ vande och talträning. Vi har också kompe­ tens att hjälpa dig som har ett annat modersmål än svenska. Läs mer på: www. lu.se/student/att-studera/studieverkstaden

Allmän studie- och karriärvägledning Åke Heed finns på Campus varje torsdag i jämna veckor. Bokning av tid görs via ­Campus reception. Du kan även chatta eller få vägledning via Skype/MSN. Du kan även vända dig till universitetets centrala studievägledning: centrala studie­

Allmän studievägledning Sandgatan 3, Gamla kirurgen, Lund Ring eller e-posta för tidsbokning: 046-222 01 00 kl. 10–12 studievagledning@stu.lu.se Ange även ditt tel.nr i mejlet. De flesta institutioner på Campus Helsing­ borg har även egna studievägledare som kan svara på mer programspecifika frågor. Se sid 58.

Studenthälsa Carina Yourstone finns på Campus Helsing­ borg och till henne kan du vända dig för att samtala om din aktuella studie- och livssituation. Tidsbokning: Tel: 046-222 43 97 carina.yourstone@studenthalsan.lu.se

Studentpräst Anders Knutsson är studentpräst på Cam­ pus Helsingborg och till honom kan du vända dig med många av livets svåra frå­ gor, ensamhet, kärlek, relation, studier etc. 042-35 65 36, 0703-72 61 06 anders.knutsson@svenskakyrkan.se

Karriärcentrum är ett stöd för studenter som innefattar att skriva CV, söka arbete, personliga brev och företagskontakter.

Pedagogiskt stöd Att ha en funktionsnedsättning som dyslexi eller adhd är inget hinder för roliga och spännande studier vid Lunds universitet! Våra samordnare hjälper dig att få reda på vilka resurser du kan använda dig av och hur du ansöker om pedagogiskt stöd under din studietid. För mer information kontakta: Anders Wikström, 046-222 86 81 anders.wikstrom@stu.lu.se

Biblioteket vid Campus Helsingborg ger service till studenter, lärare och forskare. Här kan du låna kursböcker och fördjupnings­ litteratur och läsa dagstidningar och tidskrif­ ter. Det finns studie­platser och datorer så du kan sitta i biblio­teket och studera. Bibliote­ ket förmedlar kurs­littera­tur på anpassade medier för dig som har t ex dyslexi eller syn­ skada.

57


Kontakt

Socionomutbildningen

Strategisk kommunikation / – digitala medier

Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg

Institutionen för kommunikation och medier (KOM) Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg

Studieinformation: Anna Lena Strid Tel: 042-35 65 81 Fax: 042-35 66 00 E-post: anna_lena.strid@soch.lu.se Studievägledare: Helga Skeidsvoll Tel: 046-222 94 31 www.soch.lu.se

Studieinformation: Susanne Andersson Tel: 042-35 65 95 Fax: 042-35 66 50 E-post: susanne.andersson@kom.lu.se Studievägledare: Hanna Nilvall, tel: 042-35 66 59 hanna.nilvall@kom.lu.se www.kom.lu.se

Service Management Institutionen för Service Management Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Expedition och studieinformation: 042-35 66 20 info@ism.lu.se Studievägledare: Veronica Åberg 042-35 66 22 studievagledare@ism.lu.se

Ämneslärare Institutionen för utbildningsvetenskap Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882, 251 08 Helsingborg Studievägledning: studievagledare@uvet.lu.se www.uvet.lu.se www.lu.se/lararutbildning

www.ism.lu.se

LTH Modevetenskap Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund Expedition: 046-222 31 40 exp@kultur.lu.se Studievägledare: 046-222 94 33 studievagledare_kult@kultur.lu.se www.kultur.lu.se

58

Ingenjörshögskolan vid Campus Helsing­borg, Box 882, 251 08 Helsingborg Kontakt Campus: LTH Utbildningsservice Helsingborg Tel 042-35 67 25 eller 35 67 40 E-post infohbg@kansli.lth.se www.hbg.lth.se Övriga hemsidor: www.livsmedel.lth.se www.elautomation.hbg.lth.se www.byggteknik.hbg.lth.se www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se www.datateknik.hbg.lth.se www.teknisktbasar.hbg.lth.se


Kontakt

Ansök på www.antagning.se senast: 15 januari för magister- och masterprogram med start HT-12 15 april för alla kurser och program med start HT-12 15 oktober för alla kurser och program med start VT-13 Om sista ansökningsdag infaller en helgdag så är det närmaste följande arbetsdag som gäller istället.

Gilla Campus Helsingborg på Facebook! www.facebook.com/campushelsingborg

59


Välkommen på Öppet Hus torsdagen den

22 mars!

Campus informationsavdelning: Tina Johansson & Sara Hängsel I Mumma Reklambyrå I Tryckeri: Elanders I Bilder: Kennet Ruona, Charlotte Carlberg Bärg, Gustaf Bjerne, arkiv Campus & Hbg stad I 2011

www.ch.lu.se Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Tel: 042-35 65 00

60

Campus Magasin 2012/2013  

Detta är Lunds universitet Campus Helsingborgs nya utbildningskatalog för 2012/2013.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you