Issuu on Google+


6足7

4足5

14足15

10足11


8­9

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

12­13 16­17

18


NÄR JAG VAR TONÅRING fanns inte internet och inga mobiltelefoner. Ja, det började visserligen komma stora tegelstenar som var otympliga och dyra ­ både att köpa och ringa med. Att ta med den för att småprata, socialisera, dokumentera och fotgrafera var inte att tänka på. Mobilen var så tung att den oftast fick ha sin plats i bilen. Jag trodde länge att namnet mobil handlade om att man hade den i bilen, alltså med betoning på bil i ordet. För särskilt mobil var den väl ändå inte? Ville man fotografera fick man vackert ta med sig sin egen kamera, om man hade någon eller låna familjens. Till de kameror jag hade att tillgå kunde man köpa fotorullar med 24 eller 36 bilder. Tror också att man kunde välja färg ­eller svartvit film, eller gjordes valet vid framkallning? Hur som helst var det ganska dyrt och man måste hushålla med sina bilder, på en rulle som slutligen framkallades kunde det finnas bilder som sträckte sig över flera månaders dokumenterade händelser. Det var ju också vid speciella tillfällen som kameran fick följa med, att fotografera sin fikasmörgås eller sina skor hörde inte till vanligheterna. Mestadels var det kompisarna som avbildades på bilderna, inte sällan noga regisserade. Man kunde också fotograferas i de många fotoautomater som fanns på ställen runt om i staden. Där fick man betala för fyra svartvita fotografier, då gällde det att tänka ut hur man skulle se ut på de olika fotona ­ en neutral min på det först, le på andra, en från sidan på det tredje och avslutningsvis en lite wild and crazy min på den sista. Ett annat alternativ, eftersom det kostade pengar och man ändå ville ha foton av sig och sina kompisar, var att turas om att dyka upp på bilderna. Det var ju nämligen några sekunders mellanrum mellan varje bild och om man trängde ihop sig och var noga med planeringen så funkade det fint. Således turades man kamratligt om att figurera i bild och vid sista bilden kastade sig alla fram och knuffades för synas.

Ti l l b a k


kabl i ckar

IDAG FINNS DET möjlighet att socialisera med människor dygnet runt om man så önskar, nästan allt kan dokumenteras i ord och bild. Tekniken är lättillgänglig och relativt billig. Enligt Findahl (2011) besöker 52 % av alla svenskar, 12 år och uppåt ett socialt nätverk och Facebook är det dominerande nätverket i de så kallade sociala medierna. Han menar också att flickor visar stort intresse för dessa medier och redan i åldern 10­11 år börjar de även intressera sig för bloggar. Tjejer producerar i stor utsträckning digitala foton och är mest inriktade på socialt nätverkande och det egna skapandet i form av bilder, filmer och texter. (Poikolainen 2009) Eftersom lärarnas yrkesetiska råd rekommenderar att vi i skolan diskuterar sociala mediers användning, vill jag som pedagog veta hur bildproducerandet ser ut idag när det finns ny teknik och nya medier. Vilka slags fotografier lägger tjejerna upp, i vilka medier, hur frekvent och vilka är mottagarna? Eftersom ungdomar i början av tonåren spenderar 70% av sin fritid på internet (mediebarn.se) känns det angeläget att få en inblick och ta del av något som upptar en stor del av deras vardag.

PEDAGOG & IT DIDAKTIKER


Ve m v i l l v a r a m e d ?

Jag tillfrågade samtliga tjejer i en årskurs sex om de ville delta i undersökningen. Tio av de elva eleverna valde att tacka ja. Min avsikt var att se vilka slags bilder ungdomarna lägger ut på nätet. Jag inledde med enskilda intervjuer och senare hade vi ett gemensamt intervjutillfälle. Mellan tillfällena har jag fotograferat ungdomarna och då passat på att prata med dem om jag har haft frågor eller funderingar kring deras bildhanterande. De har också tipsat mig om det är något de ansett vara viktigt för mig att veta, t ex vad man ska tänka på när man tar en bild på sig själv.

6

Redan vid första mötet stod det klart att det var en mötesplats som var den dominerande. Nämligen instagram. Det var bara två som bloggade, men endast en av dem var aktiv och hon var också den enda av de två som lade upp bilder. Och Facebook var så ute. Visst läste de statusar dagligen men de publicerade nästan aldrig bilder där längre. Av de tio informanterna hade nio stycken instagram och åtta av dem räknade sig som aktiva användare. Samtliga hade en egen mobiltelefon.


k채lla: Wikipedia

Informanterna om instagram

7

instagrammers.se


Sam Frågeställningar Vilka bilder lägger du upp på instagram? Hur ofta lägger du upp bilder? Hur många följare har du och hur många följer du? Hur skapar man en bra bild på instagram?


r 책 g 책 p l mta


KATEGORIER Tillsammans med tjejerna har jag diskuterat hur vi kan kategorisera de olika fotografierna. Beskrivningarna är deras egna och presenteras i fallande skala. EGOPICS bilder av en själv KOMPISBILDER som egopics men med en kompis eller flera CITAT­ OCH BUDSKAPSBILDER "believe" och texter som: "inte ens den finaste blomma är lika fin som du" FAMILJEBILDER husdjuren är inkluderade AKTIVITETSBILDER en form av statusuppdatering i bild; ritar, fikar, väntar på bussen MILJÖ­ OCH NATURBILDER

10


För att få en inblick i vilka slags bilder tjejerna publicerar valde jag bilder från helt vanlig vecka i oktober, inga lovdagar bara en vanlig skolvecka. Tjejerna visste inte att jag planerat att se deras bilder från den aktuella perioden, detta för att få ett resultat som inte var tillrättalagt. Alla ställde välvilligt upp och visade sina bilder men några protesterade ­ de hade ju inte lagt upp några bilder alls under de här dagarna. Bilderna som presenteras i stapeldiagrammet symboliserar de olika kategorierna inom vilka tjejerna lade upp bilder, bilderna är inte nödvändigtvis från den specifika veckan.

2,4

bilder/vecka

11


Ar e u a f På tröjorna redovisas hur många följare respektive tjej har, under tröjan visas hur många de själva följer. Den som har noll är en tjej som har instagram men ännu inte börjat lägga till följare. Hon är också den som uttrycker sig i form av "Instagram kan vara farligt. Det finns läskiga gubbar som säger typ: Snygga bilder!" Hon har dock inte råkat ut för det själv men hört talas om det.

Ingen av de andra har heller råkat ut för något sådant, däremot har tre av tjejerna träffat på följare som börjat lägga ut väldigt lättklädda bilder. Om det är personen själv som figurerar på bilderna vet de inte men i samtliga fall har det varit bilder på tjejer i 20­års åldern. Inte någon av tjejerna känner till alla sina följare, mestadels är det kompisar men ju fler följare desto mindre insyn i vem som står bakom användaren. Det bekymrar dock inte tjejerna, det är väl bara att ta bort dem man inte vill ha.

En av tjejerna kom inte ihåg hur många följare hon hade, därför visas hon med ett frågetecken i bilden ovan.

12


fol l ower?

. . . or a l eader?

13


The

perfect pose

En aspekt som förenar många unga kvinnliga användare är det fokus om läggs på utseende. Många tjejer publicerar en stor mängd foton av sig själva, de provar olika poser och ansiktsuttryck. (Svenningsson Elm 2009) Den här studien visar också att just egopics är den dominerande kategorin, tätt följd av kompisbilder där utseendet också är i fokus.

I ungdomars identitetsarbete är relationen till jämnåriga extremt viktigt (Harris 1998). Att passa in i mallen är också viktigt och det kunde man se på tjejernas bilder, på flera av deras egopics och kompisbilder poserar de på liknande sätt och med liknande ansiktsuttryck. Alla var införstådda i hur den specifika minen såg ut och hur man gjorde för att fotot skulle bli så bra som möjligt.

14


Conclus

Med den nya tekniken, i det här fallet mobilkameror, är användaren inte begränsad till ett visst antal bilder. Det gör att de har möjlighet att fotografera utan att behöva tänka till om det verkligen är värt att slösa ett foto på just det motivet. Urvalet kommer senare, är bilden tillräckligt bra redigeras den och publiceras. De flesta bilder raderas direkt i mobilen och endast de bästa bilderna läggs upp på instagram. Det finns en oskriven regel om att man inte spammar. Innan bilderna publiceras redigeras de med något av de filter som finns i mobilapplikationen. ”I stor utsträckning figurerar mycket väl komponerade bilder där färger, motiv, bakgrund, perspektiv och ljus är noga avvägt och genomtänkt. Bilderna upplevs många gånger som professionella och antagligen tyder detta på att många behärskar olika typer av bildredigeringsprogram. Intresset för bilder och foto tycks vara stort. Det verkar alltså inte bara vara viktigt att synas, det är viktigt hur man gör det.” (Om det privata i publika och digitala rum – Ikonomidis­Svedmark, E & Nyberg, A­K, 2009)

En annan sak som är nytt i dagens fotograferande är att nu finns möjlighet till en mycket större publik, en publik som aktivt kan tycka till om bilderna. Vad publiken tycker är viktigt, flera av tjejerna uttryckte att det var viktigt att ha många likes. Således är det så att ju fler följare man har desto större sannolikhet att man får många likes. Det kan vara en anledning till att man lägger till en följare utan att känna denne i verkliga livet. Ett vanligt erbjudande är: ”följer du mig så följer jag dig.” Den som hade överlägset flest följare var den som också bloggade regelbundet, hon menade att många av hennes följare följde henne både på bloggen och på instagram. Den man kan fundera på är om bildpublicerande styrs av vad som är populärt, får många likes, för tillfället. Fotar de vad de vill och tycker om eller vad andra gillar? Under intervjutillfället upplevde jag att det kändes lite obekvämt för några av tjejerna att högt tala om hur många följare man har. Det var en form av outtalad status ­ ju fler följare desto bättre. Jag hade en informant som inte mindes hur många följare hon hade trots att hon klockrent visste antalet hon själv följde.

16

o


sion

or more ?

Instagram är mycket mer än bara bilder, jag skulle gärna undersöka vidare hur de interagerar bild och text samt hur deras budskap tolkas. För precis som det finns mallar för hur man ska posera finns det mallar för hur man ska uttrycka sig. ”Du är så fin”, ”Vacker due finaste” osv. Att skriva ”här är jag med finaste bästisen” som kommentar till en kompisbild kan tyckas oskyldigt men känns hårt för den som inte fick vara med. En av tjejerna uttrycker det: ”Man kanske trodde att man själv var bästisen och då känner man sig lite utanför när man ser en sån kommentar. Visst, jag vet att man skriver på det sättet, men ändå…” Ovanstående är bra utgångspunkter för värdegrundsarbete i skolan. Vad betyder våra bilder och texter för oss och hur kan de tolkas av mottagaren? Jag hade innan undersökning en föreställning om vilka sociala medier tjejerna använde, det visade ju sig inte stämma eftersom facebook vara så ute. En av anledningarna är att de vill hitta ett ställe att vara privata i det publika, utan insyn av föräldrar. ”Jag vill inte att min mamma ska följa mig” uttryckte sig en av informanterna som en anledning till varför hon föredrog instagram där man kan vara anonym. Och självklart är ungdomarna inte speciellt anonyma för varandra, trots nicknames, de ser ju vilka de är på bilderna. Men för en vuxen blir de lite mer svårspårade och känslan av att slippa vänförfrågan och insyn av föräldrarna är bra tycker flera av tjejerna. De vill ha en egen plattform. Själv gissar jag att ju fler föräldrar som börjar använda instagram desto fler ungdomar som söker sig därifrån. Redan innan jag skrivit klart den här tidningen hörde jag något om ”gifboom”…

TEXTFÖRFATTAREN, HÖGST UPP TILL HÖGER, PÅ EN S.K KOMPISBILD NÄR DET BEGAV SIG...

17


Kontakt camilla.douhan@uppsala.se

It didaktiker och pedagog med stort intresse för barn, unga och sociala medier.

Tack!

Till världens bästa tjejer för att ni tog er tid att svara på mina frågor, tack för att jag fick ta del av era bilder och tack för hjälp med fotografering. Utan er hade det inte blivit någon undersökning. Tack också till Anna för fotografier från förr.

Tack Lars, Måns och alla kursare för konstruktiv feedback.


Follow me