Page 1

Barn möter naturen Reflektioner från temaarbete på några förskolor i centrala Malmö.


2


Naturen, staden och barnen Detta material är framtaget som en inspiration för dig som vill arbeta med tema i förskolan. Skriften beskriver arbetet med temat Vad kan barns möte med naturen i Malmö bli? Temaarbetet började våren 2015 i förskoleförvaltningens område F i centrala Malmö. Temat föddes ur en diskussion mellan förskoleförvaltningens ledningsgrupp och det pedagogiska utvecklingsteamet kring hur förskolorna skulle kunna börja arbeta mer tematiskt. Temat valdes för att sammanfoga barn, stad och natur. Det fanns ett behov av att arbeta med naturen, då det kan vara svårt att hitta natur och utemiljöer i innerstaden. Frågeformuleringen valdes då en fråga upplevs som mer öppen och uppmuntrar till utforskande. Temat skulle uppmuntra pedagogerna att bli barnens medutforskare, låta barnens nyfikenhet styra verksamheten samt att jobba mer långsiktigt och djupgående med olika moment. Temaarbetet startades på 32 förskolor i innerstaden och de flesta började jobba med temat redan sommaren 2015. Cirka 2500 barn har berörts av temaarbetet. Här får du möta tre pedagoger och två förskolechefer som alla har arbetat med temat Vad kan barns möte med naturen i Malmö bli? Vid intervjutillfällena hade samtliga arbetat i cirka ett år med temat.

3


4


Hållbar utveckling är att bygga relation till naturen. Därför har det varit viktigt att det var just naturen vi valde.

Sanne Björklund, utvecklingspedagog

5


SANNE BJÖRKLUND, UTVECKLINGSPEDAGOG OCH BIRGITTA KENNEDY, PEDAGOGISK TEAMLEDARE

En gemensam start för alla pedagoger Sanne Björklund och Birgitta Kennedy arbetade båda vid det pedagogiska utvecklingsteamet i förskoleförvaltning område F när temaarbetet föddes, startade och genomfördes. Det pedagogiska teamet hade en koordinerande roll i att hålla ihop temaarbetet ute på förskolorna och har arbetat nära med ledningsgruppen genom hela processen.

EN GEMENSAM UPPSTART FÖR ALLA PEDAGOGER Inför sommaren 2015 skickade ledningsgruppen ut en uppmaning till alla förskolor att kick-starta temat med hjälp av en sommaruppgift. Ta med dig någonting från naturen, var en sådan sommaruppgift som barnen fick med sig hem. Syftet med uppgiften var att sätta igång temat och tänket men också att pedagogerna skulle ha någonting att starta med när höstterminen började. På hösten hölls en stor upptakt då samtliga 500 pedagoger möttes och gavs samma grund att stå på i form av referensramar, kunskap och verktyg. Under höst och vår arrangerades Förskolenatten – en kväll då pedagogerna fick besöka varandras förskolor, inspireras av varandra, bygga kontaktnät och skapa en fördjupad diskussion kring pedagogik, temat och tematiskt arbete. Som en del i det pedagogiska utvecklingsteamets uppgift ligger att kontinuerligt erbjuda kurser och workshops till pedagoger. Under det gångna året har kurser valts ut för att passa i linje med temat.

6

Temat har gett oss som pedagogiskt team en tydlig riktning för det vi är satta att göra, nämligen att arbeta med verksamhetsstöd för pedagogerna. Det är roligare och mer givande för oss när vi har en gemensam utgångspunkt och lättare att rikta våra insatser.

Sanne Björklund, utvecklingspedagog


EN RIKARE PEDAGOGISK MILJÖ Arbetet med temat har gjort att många förskolor och pedagoger har fått en fördjupad kunskap kring natur och att de har fått öva sig på att jobba långsiktigt med ett tema. Det menar Sanne och Birgitta har gjort att pedagogerna har djupdykt i ämnen och haft möjlighet att följa barnens intressen och de svängningar det tar, snarare än en uppsatt plan. Att jobba med ett områdesövergripande tema har också gett positiva effekter i tider av personalbrist och sjukdom. Då alla i området arbetar med samma tema över en längre tid har det varit lättare för personal att hoppa in på andra avdelningar och stötta upp. Nästan alla pedagoger har tänkt kring temat och har egna idéer på hur de kan arbeta utifrån det.

Förskolorna har fått en rikare pedagogisk miljö, både inne och ute. De använder sig av mer naturmaterial och diskuterar kring dess användningsområde. Vi ser stora skillnader om man jämför med hur det såg ut för ett år sedan.

Birgitta Kennedy, pedagogisk teamledare

Birgitta och Sannes bästa tips Som ledningsgrupp: erbjud konkreta kurser kopplade till temat som möjliggör för pedagogerna att direkt gå ut och praktisera det de lärt sig med sina förskolebarn. Välj ett tema som ligger nära verksamheten.

Använd en flytande start på temaarbetet. Det gör det möjligt för de förskolor som redan är igång med ett tema att få tid att avsluta det eller låta det vävas in i det nya temat.

Skicka med en konkret uppgift till pedagogerna för att komma igång. Till exempel; ge en grodd potatis som de kan följa när den växer med barnen på förskolan.

7


RASMUS BERG FÖRSKOLEPEDAGOG, ALMENS FÖRSKOLA, AVDELNINGEN LÖVET

Pedagoger som medutforskare Rasmus Berg och hans kolleger valde att börja det tematiska arbetet med en nyfikenhetsfråga: Vad är naturen? Efter detta gick de ut och undersökte naturen, plockade naturalster, inredde ett temarum och lät insekterna flytta in i insektshem inne på förskolan. Genom ett hem för maskar fick barnen följa en nedbrytningsprocess där maskarna omvandlade löv och äppelskruttar till jord. Avdelningen Lövet lät barnen öva sig på att fördjupa sig i ett ämne och söka information själva. Barnens nyfikenhet har fått leda medan pedagogerna har tagit ett steg tillbaka in i rollen som medutforskare. Ibland sår pedagogerna frön i form av idéer eller frågor baserat på något de hört barnen prata om. De använder sig av reflektionsprotokoll för att kontinuerligt skriva ner det barnen säger, hittar eller intresserar sig för. Pedagogerna upplever att temat har lett till att barnen lär sig att ha uppmärksamhet en längre tid på en uppgift och kommer med fler egna förslag på förklaringar till olika frågeställningar.

HAR ER BILD AV NATUREN I STADEN FÖRÄNDRATS? – Barnen uppmärksammar naturen mycket mer nu än innan. De kan också se att det saknas natur på vissa ställen. När det är fint väder vill de ofta en påse att samla till exempel stenar, fjädrar och jord för att kunna jämföra dem. Det blir mer närvaro, numera uppmärksammar de även att de ska vara försiktiga med grenarna och insekterna på gården. 8

VAD HAR NI LÄRT ER? – Det har fungerat väldigt bra att vi i höstas började ha reflektionstid varje vecka. Under gruppreflektionen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar vad barnen har gjort och hur vi kan leda det framåt, det blir som en planering men utgår från nuläget och inte något långt in i framtiden. Det hade inte fungerat om vi haft mindre tid tillsammans, det blir för svårt att följa upp. Låt säga att jag på tisdagen uppmärksammar att de tittat på insekter, om det då dröjer för lång tid tills vi i personalen plockar upp den nyfikenheten så är det bortglömt i barnens värld.


Barnen kan använda mig som ett verktyg och det är de medvetna om. De blir duktigare på att tänka; hur tar vi fram den informationen? Kan vi be Rasmus läsa den boken eller söka på internet? Jag blir användbar för barnen och det sätter ett värde på att kunna läsa och skriva. De inser att det verkar bra att lära sig bokstäver.”

När vi började så beskrev barnen naturen nästan bara som substantiv. De hade ganska bra koll på att naturen inte var ett glasspapper utan att det var en sten eller ett löv. Ju mer vi jobbade så blev naturen mer någonting man var i, en miljö eller en plats. De iakttog också att det kan finnas mer eller mindre natur på olika platser.

Rasmus Berg, förskolepedagog

Rasmus bästa tips Låt barnen inspirera varandra, ta till vara på om det är ett barn som har ett speciellt intresse och låt gärna barnet presentera det intresset inför de andra barnen. Det är lättare att få ett barn att dra igång de andra barnen. Använd er av reflektionsprotokoll där ni skriver ner det barnen säger, intresserar

sig för eller frågar om. Det underlättar det tematiska arbetssättet och gör det möjligt att utveckla verksamheten utifrån barnens nyfikenhet och utforskande. Välj ut nyfikenhetsfrågor att utgå ifrån, de är enkla att ta till sig och gör det ofta mer spännande. Frågor såsom Vad är naturen? Vad är ett möte?

Låt saker ta tid, om barnen vill göra samma sak flera gånger så betyder det att de inte var färdiga med det utforskandet. Om man hetsar vidare till nästa sak ges det inget värde och riskerar att bli ytligt.

9


INTERVJU MED MONA SOBHI FÖRSKOLLÄRARE, RÖRSJÖNS FÖRSKOLA, AVDELNING TELLUS

Att leva som en gråsugga Avdelningen Tellus startade temat med en sommaruppgift som till hösten blev underlag för diskussioner kring naturen. Därefter undersökte de den egna gården, närliggande parker, samlade saker till förskolan och grävde i marken. I marken hittades gråsuggor och i en stock en bålgeting, dessa två insekter fångade barnens intresse och fick bli centralt i temaarbetet. Förutom att ha ett insektshem med levande gråsuggor inne på förskolan, så fick barnen experimentera med olika kreativa uttryckssätt. De dansade och prövade på att leva som gråsuggor, gjorde enorma lerskulpturer av bålgetingar och gråsuggor, skrev sagor, målade, inredde ett temarum och byggde en bikupa. Under hela tiden arbetade man undersökande med frågor kring insekterna och tog hjälp av mikroskop, böcker och filmer.

HUR HAR ARBETET MED TEMAT PÅVERKAT BARNENS LÄRANDE? – De har blivit mer observanta och har fått mer kontakt med naturen, för även om vi har slutat med temat nu inför sommaren, så går de fortfarande och letar efter saker och ställer frågor om det de hittar. De kommer fortfarande in i temarummet, leker med gråsuggorna och använder mikroskopet.

HAR ER BILD AV NATUREN I STADEN FÖRÄNDRATS? – Det har blivit ett större intresse för naturen, barnen blir nyfikna och vill lära sig mer, inte bara i det stora hela utan även i detalj. Nu har vi jobbat med gråsuggor och har fått se vilken viktig funktion de fyller i naturen. När vi besökte parker och barnen hittade skräp ville de ta med sig skräpet hem. De började fråga; är det vi 10


människor som kastar? Hur påverkar skräpet naturen? Vi hittade bitar av metall som någon hade kastat vilket föranledde frågan Vad händer när det regnar på det? Något barn uttryckte tankar om att det kanske kommer små bitar från metallskräpet in i naturen och så plockar träden upp det och dör. De har blivit mer rädda om naturen.

HAR TEMAARBETET PÅVERKAT DIN ROLL SOM PEDAGOG? – Vissa gånger har vi fastnat och backat och gått tillbaka till det gamla arbetssättet där pedagogerna bestämmer vad vi ska göra under dagen. Men sen tänkte jag, nej, nu måste jag skärpa mig och jobba bättre. Att ha något levande inne i avdelningen hjälper till att hålla temat levande.

Temat och kursen i pedagogisk dokumentation har påverkat mig mycket. Nu arbetar jag mer utforskande och lyssnar mer på barnen, förr har vi mer avverkat aktiviteter och haft nya aktiviteter varje dag. Nu går vi djupare i det vi gör och håller den röda tråden hela vägen. Barnen har även fått mer inflytande då de flesta inspel kommer från dem. Mona Sobhi, förskollärare

Monas bästa tips Om ni inte vet hur ni ska börja, följ helt enkelt bara barnen och se vad de gör, blir intresserade av och tittar på, så får ni svar på vad ni ska jobba med. Våga backa om ni ser att barnen inte är intresserade.

Ge barnen direkt inflytande över temaarbetet genom att fråga dem frågor såsom; vad vill ni lära er mer om? Hur ska vi lära oss det? Hur ska vi gå tillväga?

Om ni har möjlighet gå kursen i pedagogisk dokumentation. I kursen får man lära sig att inte hoppa från det ena till det andra utan att ta ett moment och gå djupare i det.

11


KRISTIN ÅKESSON FÖRSKOLLÄRARE, RÖRSJÖNS FÖRSKOLA, AVDELNING LUNA

Nyfikenhet för den lokala naturen Kristin och hennes kolleger tolkade temat bokstavligt och gick ut med barnen i naturen för att se vad mötet kunde bli. Det följdes av en period av undersökande och insamlande av naturfynd, man använde mikroskop, ritade av, gjorde mandalas, mönster och figurer av naturfynden. På avdelningen Luna valde man att besöka fyra parker och att dela in barnen i fyra grupper. Grupperna fick olika uppdrag: observera parken och skapa en saga om den, recensera lekplatsen, göra en hinderbana eller aktivitet och slutligen att tolka och avbilda parken genom kreativa uttryckssätt. Uppdragen roterade mellan grupperna och allt dokumenterades. Dokumentationen av barnens skapelser blev sedan till Lunas naturbok.

HUR HAR ARBETET MED TEMAT PÅVERKAT BARNENS LÄRANDE? – När vi åker i bussen så har vi märkt att barnen bubblar och nämner saker de observerat på ett annat sätt. Barnen har kommit med fler förslag på utflyktsmål än tidigare. De har också fått en positiv bild av och känner en stolthet över Malmö, parkerna, naturen och staden. På vägen har barnen lärt sig vissa fakta såsom namn på blommor; tulpaner, lejongap och snödroppar. Det har inte varit vår intention att lära ut en massa namn, vi har sett mötet och glädjen som det viktiga men barnen har ändå lärt sig av rena farten. 12

De har fått lära sig att titta noga på saker de ska måla av, vi öppnar deras ögon, lär dem att avgränsa och fokusera på en sak under en längre tid. De har också lärt sig vad de behöver förklara för att introducera en hinderbana för de andra barnen så att de förstår instruktionerna.

VAD HAR NI LÄRT ER? – När vi har varit ute i staden har vi gjort några aktiviteter i smågrupper och andra i storgrupp. Det är bra att göra på olika sätt, för barn är olika. Vissa vill vara


i smågrupper och få ett uppdrag som blir speciellt för dem, andra barn blir stressade av att inte veta vad som pågår i de andra grupperna och blir lugnast av att vi gör saker alla tillsammans för då missar de ingenting. Det gäller att bemöta allas behov, det är inte bara vi pedagoger som föredrar det ena eller det andra, det gör också barnen.

Innan vi började med temat ställde vi frågan ”vad är natur i malmö?” Då fick vi vissa svar som var okej men också svävande svar som: I Malmö finns nog tigrar? Och vad är naturen? För en månad sen ställde vi om frågan och då blev svaren annorlunda och mer nyanserade. De kunde nämna flera naturställen och de visste att det inte bara var blad och gräs, utan också stenar och sand. Det blev inga tigersvar längre, de hade förstått att det finns nog inga tigrar i Malmö. Kristin Åkesson, förskollärare

Kristins bästa tips Låt barnen möta naturen på riktigt. Förra året hade vi temat vilda djur, då blev det mest att vi tittade i böcker, det blev inget genuint möte. Man blir hjälpt av att välja något som barnen kan undersöka här och nu, hålla alster från naturen i händerna, känna dofterna, möta djur på riktigt.

Fastna inte i att alltid ha samma grupper med samma pedagog. Vi tyckte det var bra att alla barn fick jobba med alla pedagoger. Tänk till kring organisationen så att ni tar till vara på alla pedagogers olika kompetenser.

Det var smidigt att göra utflykterna på eftermiddagarna, då slapp vi stress på morgonen och att hinna tillbaka till lunchen. Istället behövde vi bara ta med oss mellanmål vilket gjorde det enklare logistiskt sätt.

13


ANNE ECKHARDT FÖRSKOLECHEF FÖR RÖRSJÖNS, BOKENS OCH LINDENS FÖRSKOLA

Öppna upp för barnens frågor På Rörsjöns förskola har man satsat på fortbildning och valt att låta utbildningarna bli återkommande för att ge pedagogerna kontinuerlig inspiration. Rörsjöns förskola deltog i Förskolenatten och har på hemmaplan arbetat praktiskt på sina arbetsplatsträffar med temat. Pedagogerna har erbjudits kurser i bland annat pedagogisk dokumentation, bild, formgivning och textil. Anne Eckhardt har arbetat för att pedagogerna ska känna sig inspirerade och hon menar att inspirerade pedagoger ger inspirerade barn. Hon upplever att pedagogerna har blivit mer intresserade av att jobba temainriktat och att fler ser värdet med att göra det nu än innan.

Temat Vad kan barns möte med naturen i Malmö bli valde vi i ledningsgruppen dels för att det inte finns ett enkelt svar på frågan och dels för att det öppnar upp för barnens tankar om hur de uppfattar naturen, inte de vuxnas svar. Det är fortfarande lika spännande att höra vad barnen ser och gör. Anne Eckhardt, förskolechef

HUR HAR ARBETET MED TEMAT PÅVERKAT BARNENS LÄRANDE? – Det är klart att barnen hade haft ett lärande i vilket fall som helst, men med temat har vi både kunnat inspirera 14


och fördjupa kompetenser. Flera pedagoger har fått en djupare eller bredare kompetens kring tematiskt arbete och natur och det gynnar barnen också. Barnen pratar med varandra och berättar vad de gjort, allt ifrån de riktigt små till de stora blir inspirerade av varandra. Det tänker jag är ett fördjupat lärande.

VAD HAR NI LÄRT ER? – Vi har lärt oss att temat inte är något som bara pågår två timmar om dagen utan det kan pågå hela dagen och hela veckan. Vi måste inte ha avsatt temagrupp för att det ska fungera. Vill de leka gråsuggor nu så gör de det, det kan man inte begränsa till en speciell tid. Det som inte har fungerat har varit på grund av att det har varit svårt att komma igång. Vissa har haft svårt att fånga ett intresse hos barnen eller intressera dem för någonting, de kanske väntade lite för länge med att komma igång. Det har varit olika startsträckor för de olika pedagogerna, för en del har det varit svårt, för andra hur lätt som helst.

Många ser djurlivet och naturen i staden på ett nytt sätt nu, de ser att det trots allt finns mycket liv. Det är en filosofisk fråga också, vad är natur i staden? Det kan ju vara allt från höghus, bilar och asfalt till fåglar, träd och smådjur av olika slag.

Anne Eckhardt, förskolechef

Annes bästa tips Förbered i tid, gärna redan tidigt på våren om temat ska börja till hösten. Oavsett om det är ett beslut som kommer från ledningen eller från pedagogerna så måste det förberedas.

Använd alla estetiska uttrycksformer. Tänk dans, drama, sång, musik och rytmik. Fastna inte i måleriet vilket vi på förskolan har så nära till. Försök att inte begränsa er och använd er fantasi. Låt barnen dansa

och pröva på hur det känns att leva som en gråsugga eller ett annat djur. Ha något levande inne i avdelningen, såsom maskar, insekter eller odling, det hjälper till att hålla temat levande.

15


NINNI HYLEBORG FÖRSKOLECHEF FÖR SJÖHÄSTEN MED SATELLITEN, LUGNETS OCH KONSTNÄRENS FÖRSKOLOR

Låt barnens nyfikenhet styra På förskolan Sjöhästen har det skapats en kultur där personalen gärna vill utvecklas och vara i framkant inom det mesta. Sjöhästen deltog i upptakten och Förskolenatten. Utöver det har man arbetat med att skapa en gemensam plattform av referenser för pedagogerna i form av utbildning, kompetens och diskussioner kring olika ords betydelser. Innan temat tog fart fick alla pedagoger ett sommaruppdrag, syftet var att de skulle sätta sig in i ämnet och få en känsla för hur det är för barnen att utföra samma uppgift. Sjöhästens förskola har använt sig av en pedagogista och låtit henne utgöra en central roll i temaarbetet, framförallt under avdelningarnas reflektions- och handledningstillfällen. En pedagogista är förskolelärare med en ett och ett halvårig utbildning inspirerad av Reggio Emilia. De är fördjupade inom bland annat användning av olika material och i att handleda arbetsgrupper. Ninni och pedagogerna har valt att låta temat ta den vändning det vill. En avdelning valde att helt följa barnens intresse vilket ledde till att de gick från sophantering, till fordon, till ambulanser, till vårdcentraler. Det välkomnades eftersom det är en del av barnens möte med Malmö.

TROR DU ATT BILDEN AV NATUREN I STADEN HAR FÖRÄNDRATS? – Jag tror framförallt att man definierar natur på ett annat sätt. Tidigare var det ibland så att när de pratade om naturen så var det att man tog bussen till Bokskogen. Men nu accepterar och ser de naturen överallt. Ett grässtrå i trottoarkanten är också natur och tittar man på gräsmattan så är det inte bara ett gräs 16


Barnen tar idag större plats i vår verksamhet och får mer inflytande vilket har satt tydliga spår på förskolan, allt som barnen gör syns i form av dokumentation på väggar, filminspelningar och sparade alster från projekten. Vissa avdelningar har använt en röd tråd där det går att följa utvecklingen och alla vändningar som den tagit med barnens nyfikenhet. Det tar oväntade riktningar och det gör det så mycket mer spännande. Språket har förändrats, vi har bestämt oss för att ha fokus på vissa ord och begrepp. Barnen har tagit det till sig och använder dem på ett helt fantastiskt sätt. De reflekterar över en dokumentation, det gör ju inte alla tvååringar annars. Deras nyfikenhet skapar ny kunskap och det använder de sig av blixtsnabbt.

utan det är kanske tusen sorter. Man skapar ett djupare och tydligare språk. Naturen är mer bejakande, för vi har den runt oss hela tiden.

HUR HAR ARBETET MED TEMAT PÅVERKAT BARNENS LÄRANDE? – Barn är nyfikna i sig själva och lärandet förändras också då man ställer öppna frågor och är med i utforskandet tillsammans med dem. Lärandet blir annorlunda då pedagogerna ser över sin metodik och låter barnens nyfikenhet vara i centrum istället för en planering som pedagogerna har skapat.

HUR HAR TEMAT PÅVERKAT DITT PEDAGOGISKA LEDARSKAP? – Temat har hjälpt mig att hålla fokus på det pedagogiska ledarskapet. Annars är det lätt att fastna i det administrativa och den delen som inte är pedagogisk. Någonstans är det ju så att nästan alla i vår ledningsgrupp brinner för pedagogik och barns lärande. Att få diskutera de mjuka värdena och ta ställning till pedagogiska frågor har gjort oss mer dynamiska som grupp och gett större utbyte. För mig är det roligt att komma igång och läsa litteratur, forskning och vetenskap igen, det ger en balans i min profession mellan mjuka och hårda värden.

Ninnis bästa tips Det underlättar att använda veckoteman under sommaren då många förskolor har mixade temporära grupper. När pedagogerna kommer på måndagen till en grupp med nya barn så har de ett tema eller en frågeställning att utgå ifrån, forska

kring eller vara ute och leta svar på. Som pedagog vinner och växer man på att skapa sig en större allmänbildning för att kunna ge barnen en ny begreppsvärld att utveckla sin egen nyfikenhet genom.

Se till att ha roligt, se till att skratta, det kommer inte bli som man har tänkt sig. Ni kan sätta upp mål, men inte mål som måste uppnås. Det är barnens tema som de ska äga, temat är inte till för oss vuxna.

17


Rekommendationer till dig som vill arbeta tematiskt i förskolan • Välj ett brett men ändå konkret tema som gör det möjligt att välja olika spår. Då kan en avdelning som redan jobbar med ett tema fortsätta med det genom att bara omformulera eller vinkla det så att det anpassas till temat. • Ha en gemensam kick-off där alla är med och får med sig samma kunskap, referensramar och inspiration ut i det praktiska arbetet. Det är också bra om hela ledningsgruppen står bakom temat och kick-offen. • Avsätt tid för reflektion inom arbetslaget. Det gör det lättare att fånga upp barnens intresse, möta det och göra en plan för hur man kan arbeta vidare med det. Det ger också tid till diskussioner kring gemensamma värden så att alla får samma utgångspunkt och referensram. Diskutera till exempel kring Vad är natur? Vad är ett möte?

18

• Följ barnen. Om man kör fast, observera barnen, se vad de är intresserade av och följ dem. Då får man den inspiration som behövs för att börja arbeta. • Ställ öppna frågor som uppmuntrar till utforskande och nyfikenhet. Passa på att utforska tillsammans med barnen. Frågorna får gärna ändras längs vägen, det kan vara frågor så som Vad är naturen? Svettas djur? • Engagerade pedagoger ger engagerade barn, engagemang smittar. Därför är det bra att erbjuda så mycket inspirerande utbildningar, samtalsforum och möten som möjligt till pedagogerna. • Jobba internt inom ledningsgruppen med temat, så att pedagogerna inte lämnas ensamma i genomförandet.


Skriften Barn möter naturen har tagits fram av miljöförvaltningen, Malmö stad, inom ramen för programmet Lärande för hållbar utveckling. Redaktörer: Ebba Sofiadotter Lepic (skribent) och Monika Månsson, miljöförvaltningen, Malmö stad. Fotografier: Ebba Sofiadotter Lepic, Josefin Ringstad, Tomaz Lundstedt, Rasmus Berg och pedagoger på Rörsjöns förskola, avdelning Luna. Grafisk form: Cajsa Fredlund Barn möter naturen kan laddas ner som PDF på www.malmo.se/hallbartlarande Malmö, oktober 2016 19


20

Malmö stad  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you