Issuu on Google+

LUNDAEKONOMERNAS KÅRTIDNING NR 100 HÖSTEN 2011 TEMA: BACK TO THE FUTURE

100.indd 1

2011-11-13 17:24:14


LUNDAEKONOMERNAS KÅRFÖRETAG

L U N DA E KO N O M E R N A S S A M A R B E T S F Ö R E TAG

-2-

100.indd 2

2011-11-13 17:24:15


REDAKTION

Joe-Philipp Kassem Chefredaktör

Cecilia Kahn Redaktör

Katja Sandström Layout

Ellen Erlandsson Annonsansvarig

Axel Walin Annonsansvarig

Andrea Norell Fotograf

John Sander Fotograf

Thomasine Boris-Möller Illustratör

Leyla Larsson Skribent

Malin Nilstoft Skribent

Mikaela Forslund Skribent

Fredrika Isaksson Skribent

Martin Lindbäck Skribent

Johannes Wedin Skribent

Martin Björgell Skribent

Alexandra Serenhov Skribent

Felix Törnblom Skribent

Gisela Åhrberg Skribent

Chefredaktör & ansvarig utgivare Redaktör Annonsering

Joe-Philipp Kassem 070-266 72 52, lundtan@lundaekonomerna.se Cecilia Kahn 073-057 75 81, lundtan@lundaekonomerna.se Axel Walin 070-883 06 62, annons.lundtan@lundaekonomerna.se

TIDIGARE REDAKTÖRER

FÅR DU INTE NÅDIGA LUNDTAN HEMSKICKAD?

elinmelin, Klarin, Joey, Caol, JoFo, Mandy, a.non, amhed, lima, MaJo, MaSa, KoOl, EAger, LiAn, MarEng, PetA, AnGus, SoL, JoS, FvH, KARLA, MAL, AC, PWSK, ALX, H–VI, KAASE, FRABO, MRNHN

Det beror förmodligen på att du angivit fel adress till din nation. Ändra på www.medlemsavgift.com

INFORMATION

UTGIVNING

I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att anse som LundaEkonomernas ståndpunkt.

Tidningen ges ut sex gånger per år i drygt 4 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt till alla LundaEkonomernas medlemmar. Cirka 100 exemplar går dessutom till näringslivet och till andra studentkårer.

RÄTTELSE

TRYCKERI

Inga fel har rapporterats från föregående nummer.

Grahns Tryckeri AB, Lund

Adress: Nådiga Lundtan, LundaEkonomerna, Skånelängan, Tunavägen 37, 223 63 Lund. Tel: 046-222 00 90 E-post: lundtan@lundaekonomerna.se Hemsida: www.lundaekonomerna.se/lundtan FRAMSIDA Katja Sandström

-3-

100.indd 3

2011-11-13 17:24:29


INNEHÅLL

12

24

28 34

LEDARE

5

HUR INTERNET BLEV EN FLUGA

8

CHRISTIANIA

12

GOOGLE VET ALLT OM DIG

16

INTERVJU MED CECILIA HERMANSSON

20

TVÅ GENERATIONER OCH TVÅ DANSGOLV

24

EN TUR OCH RETUR TILL RYMDEN TACK

28

FRAMTIDENS SYN PÅ HISTORISKA UTMANINGAR

32

ALLAN T MALM OCH VÄRLDEN

34

ELBILENS HISTORIA

38

KAN MAN ÄNTLIGEN ANDAS FRIHET?

41

VINTERBALEN 2011

42

LUNDAEKONOM PÅ OKÄND MARK

43

FRUKOSTKLUBBEN

44

UTBILDNINGSUTSKOTTET

46

ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE HAR ORDET

49

CREATIVE COMMONS LICENSER s. 14: Christiania, glass house, august 2007 (http://www.flickr.com/photos/seier/1244185274/) av: seier+seier (CC BY 2.0) s. 15: The bucolic side of Christiania #2 (http://www.flickr.com/photos/hern42/3692967035/) av: hern42 (CC BY-SA 2.0) s. 33: Occupy Montreal_DSC0044 (http://www.flickr.com/photos/shahk/6253971331/ ) av: shahk (CC BY-ND 2.0) s. 33: Classic photo of a distress sale -- Great Depression $100 will buy this car (http://www.flickr.com/photos/onohoku/3109349739/) av: onohoku (CC BY 2.0)

100.indd 4

2011-11-13 17:24:33


LEDARE

D

et är en stor ära för mig att kunna presentera nummer 100 av Nådiga Lundtan. Med tanke på att vi ger ut tre nummer per termin må vi inte vara den äldsta tidningen i världen, men vi är heller inte den yngsta. Det är något speciellt att, som chefredaktör, få uppleva skapandet av detta nummer. Precis som i alla andra situationer som naturligt ger en möjlighet för reflektion och eftertanke, tänker jag nu på det förflutna men således också på framtiden. Med detta menar jag att man, då tankarna vänds mot det förflutna, också får möjligheten att urskilja delar av framtiden. Temat för nummer 100 av Nådiga Lundtan är ”Back to the future”, och jag hoppas att läsaren här ska kunna hitta intressanta tillbakablickar, men också spännande framtidsvisioner. Läs till exempel om Christianias framtid eller ta en blick in i åttiotalets Lund. Dessutom finns möjligheten att läsa om entreprenörskap i rymden och Cecilia Hermanssons scenariosyn på framtiden. Dessa är naturligtvis bara en liten del av alla de artiklar och intervjuer som finns i detta nummer, men jag tycker att de på ett bra sätt förkroppsligar tanken som vi på redaktionen har haft under arbetandet med detta nummer. Denna var nämligen att i stort sett allt har en tidsaspekt. Det behöver inte alltid handla om renodlad historia eller storslagna framtidsvisioner. Bara att se på det faktum att ett land som USA nu väljer att lägga ut något så viktigt som statens rymdprogram på externa aktörer, vittnar om att vi just nu upplever en historisk brytningspunkt. Således kan man tänka sig att numrets tema också handlar om allt som händer just nu, som i framtiden kommer anses vara viktig historia. Jag vill slutligen ta tillfället i akt för att tacka alla er som har gjort ett så otroligt bra jobb för detta nummer. Jubileumsnumret är verkligen otroligt lyckat, och om det inte vore för er så skulle det inte finnas något att fira. Med detta sagt kan man då, för avsluta resonerandet kring historia, nutid och framtid, säga att framtiden i ett visst avseende alltid förblir det mesta intressanta av allt. Det är nämligen så att vi själva har möjligheten att skapa den.

Joe-Philipp Kassem Chefredaktör

-5-

100.indd 5

2011-11-13 17:24:33


Foto: Håkan Målbäck

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Malin Söderberg Redovisningsassistent

Hos oss gör du skillnad, varje dag. Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa. Följ oss på Facebook! Där får du de senaste nyheterna om karriär, events, lediga jobb och inside stories. Sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

www.grantthornton.se/student

100.indd 6

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

2011-11-13 17:24:34


pwc.com/se/student

Gillar du att ligga steget före? Sök Advisory Trainee 2012

Är du starkt motiverad och analytisk? Vill du bli en av de främsta konsulterna i vår bransch? Advisory Trainee är ett av de absolut mest eftertraktade traineeprogrammen och blir du en av de få utvalda kommer en helt ny värld att öppna sig! Som Advisory Trainee inom PwC får du uppleva en helt unik och mycket personlig resa genom Advisorys olika avdelningar och vidare ut i världen. Efter ett intensivt och utmanande år som trainee har du garanterat erfarenheter som ger dig förutsättningar för en fortsatt spännande karriär. Programmet börjar hösten 2012 och vi vill ha din ansökan senast den 15 januari 2012. Läs mer på pwc.com/se/student

100.indd 7

2011-11-13 17:24:34


NÅDIGA LUNDTAN

Tekniska grodor och hur Internet blev en fluga Snöpliga grodor och ledare som snubblat på orden. Hånade för evig tid på grund av citat som gått till historien. Varför sa jag det där? Antagligen ångrar de sig idag för att på förhand ha dömt ut tekniken som skulle visa sig överträffa allas förväntningar. Men på Lundtan dömer vi ingen.

Text: Martin Björgell Illustration: Thomasine Boris-Möller

Ingen sitter på världens alla sanningar och det finns inga supermänniskor som kan se in i framtiden, inte ens vår egen kung. Idag är kungen känd för att göra mer eller mindre fyndiga uttalanden om än det ena, än det andra. Vad sägs som hur han inledde invigningen av den nya Djurgårdsfärjan i Stockholm: ”Härmed förklarar jag den nya Djurgårdsfärjan invigd som ska gå här mellan ... eh ... hållplatserna.” Säga vad man vill om kungen, men ibland är det inte helt lätt att veta vart man är på väg. Däremot går det i efterhand alltid att betrakta vad som var startpunkten och vad som blev resans slut; precis som två hållplatser på en ny färjelinje. Lika osäkert är många gånger den tekniska utvecklingen och det är svårt att riktigt skönja huruvida något kommer att slå på marknaden eller lämnas kvar glömt och smutskastat. Som till exempel SEGA Dreamcast. Du kanske inte ens minns, men det blev den sista spelkonsol SEGA tillverkade. Hånade och utkonkurrerade av Xbox och Playstation. Historien är full av tveksamma uttalanden från såväl ledare som politiker som snubblat när de försökt förutspå framtiden. En idag närmast klassisk sådan groda är förra kommunikationsministern Ines Uusmanns uttalande om Internet. Uusmann citeras ofta felaktigt för att 1996 utnämnt Internet till en fluga. Tydligen skall hon ha menat att det snarare var det planlösa surfandet som skulle vara övergående. ”Att sitta och surfa på Internet tar en himla massa tid. Vad är det bra för? Vad är det för nytta och glädje med det här egentligen?” Men Uusmann var inte först med att döma ut utvecklingen på det tekniska området. Även de stora teknikföretagens ledare tillskrivs tabbar. Bill Gates, närmast kultförkla-

rad för sin storhetstid i Microsoft, hade även han svårt att förutspå utvecklingen för Internet. Behovet av bredband och fiberoptik var väl knappast så klart då som det är idag. ”640K should be enough for anybody.” Tanken på de gamla missljudande 56K-modemen som vår generation är uppvuxen med får min gamla 3210:a att kännas modern. Den enda telefon som på sin tid hade tillräckligt stor skärm för att kunna hantera Snake. Ericsson hade på den tiden skärmar med två rader. Nu har det visat sig att den gamla telefonjätten nått slutet på en lång teknologisk era. LM Ericsson, som till stor del lade grunden för svensk telekomindustri, har nu sålt sina resterande andelar i mobiltelefontillverkningen till japanska SONY. 640K var uppenbarligen inte tillräckligt för någon, och knappast nu i en tid när vi gör allt genom appar och samtalar i chatten till Wordfeud. Att det ens skulle vara möjligt att göra telefoni bärbart, och att mobiltelefonen därefter skulle bli en dator var det troligen få som kunde förutse. År 1943 ansåg Thomas Watson, styrelseordförande för IBM, att datormarknaden troligen skulle vara mättad tämligen snart. ”I think there is a world market for about five computers.” Sannolikt skulle han satt kaffet i vrångstrupen om någon knackat honom på axeln då och sagt att det snarare kommer vara så att varje familj har runt fem datorer år 2011. Kanske var det dock inte så märkligt på den tiden ty datorerna var långt ifrån så smidiga som de är idag. Tidningen Popular Mechanics spådde 1949: ”Computers in the future may weigh no more than 1, 5 tons.”

-8-

100.indd 8

2011-11-13 17:24:36


Med det uttalandet i minnet verkar det inte heller konstigt att Ken Olsen, VD och styrelseordförande för Digital Equipment 1977 slog fast att:

”Aldrig någonsin kan en elektronisk räknemaskin ersätta Facits högkvalitativa mekaniska räknemaskiner.”

”Det finns inget skäl till att någon skulle vilja ha en dator i sitt hem.”

Eller så är det precis vad de kunde göra. Fast det är sant att det är lätt att vara efterklok. Men nog går det att konstatera att ibland är anfall bästa försvar, och för att ha en chans att lyckas med att ligga i framkant vad gäller teknologisk utveckling måste företagen också våga satsa på ny teknik. Om den sedan resulterar i en flipp eller flopp får framtiden utvisa. För med utgångspunkt i det som varit går det att konstatera att resan tillbaka till framtiden handlar om att våga drömma. Exempelvis mjukvaruutvecklaren TAT som med jämna mellanrum producerar filmer som handlar om teknik som ännu inte finns och på så sätt skapar en efterfrågan på ny teknik. Är det rätt eller fel? Vad gäller trender kanske det är som allas vår utrikesminister Carl Bildt själv uttrycker det:

Övertygad kan jag konstatera att om min mobil hade vägt motsvarande en personbil hade inte heller jag förmått mig att bära omkring på den varthän jag gick. Hur som helst summerar dessa många exempel hur svårt det är för någon att förutspå den tekniska utvecklingen. För samtidigt som det finns grodor sagda om teknik som lyckats, finns det lika många exempel på enorma floppar som vid lanseringen presenterats som den stora nyheten. Få är idag bekanta med ”Microsoft BOB”, en talande hjälpreda som följde med Windows 3.2, men som knappast blev någon vidare succé. Då får man konstatera att Internet lyckades bättre i att penetrera världsmarknaden och bli en del av människors vardag. Men det måste också varit bittert för dessa många företagsledare som dömt ut teknik som i efterhand visat sig så framgångsrik. Som utvecklingschefen på det gamla svenska bolaget Facit:

”Det är inte frågan om rätt eller fel - snarare tvärtom!”

-9-

100.indd 9

2011-11-13 17:24:44


- 10 -

100.indd 10

2011-11-13 17:24:53

31

H A L LV A R S S O N & H A LV A R S S O N

© 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.


P M G K P SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveckling. På sin fritid lär han fattiga barn i Indien att läsa och räkna.

K SOM I KREATIVITET. Varje kund är unik. Christer följer inga standardrecept varken som chef för vår transaktionsrådgivning eller när han utövar sitt intresse för matlagning.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna, ställa rätt frågor och arbeta tillsammans skapar vi mervärde. För Winfred, som är revisor, är det viktigt att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

G SOM I GLOBALITET. Vi samarbetar i 150 länder. Du har världen som spelplan. Edit som är skattekonsult leder internationella uppdrag, nu senast med KPMGspecialister från 33 länder.

H A L LV A R S S O N & H A LV A R S S O N

© 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

FYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

100.indd 11 318226_Student_4_Bokstaver_210x280.indd 1

2011-11-13 17:24:53 2011-10-27 13.57


NÅDIGA LUNDTAN

Foto: Fredrika Isaksson

Christiania AB Topprenoverade vindsvåningar, stressade höginkomsttagare och surdegsbagerier i varje hörn - de skandinaviska storstäderna tycks bli allt mer likriktade. Men mitt i den superkommersialiserade innerstadsmiljön finns en plats som i årtionden vägrat att gentrifieras. Lundtan har besökt danska rebellen Christiania som i år fyller 40.

- 12 -

100.indd 12

2011-11-13 17:24:55


Text: Fredrika Isaksson I september var det 40 år sedan en grupp hippies flyttade in i det stora övergivna militärområdet i centrala Köpenhamn. Ungefär samtidigt som de första ockupanterna kom till platsen rapporterade den alternativa tidningen Hovedbladet om området och de fantastiska möjligheter det skulle kunna erbjuda. Här kunde man skapa en oas i staden, ett centrum för kulturyttringar och – inte minst – hem åt mängder av bostadslösa unga människor. Platsen attraherade snabbt de som sökte alternativa levnadssätt och drömde om en fristad gemensamt styrd av invånarna själva. Unikumet Christiania var fött. Problemet var bara att marken tillhörde staten. Till en början gjorde polisen flera försök att driva bort ockupanterna, men insåg snart att de var för många och att området var för stort. Istället blev Christiania en politisk fråga. Ända sedan regeringen 1971 beslutade att fristaden skulle få bestå som ett ”socialt experiment”, har dess vara eller icke vara legat i den politiska hetluften. I takt med regeringsbyten över åren har åsikterna om Christiania skiftat, och gång på gång har christianiterna genom att organisera sig och vinna den allmänna opinionen lyckats behålla sin undantagsställning. Christiania är idag Köpenhamns näst största turistattraktion (efter Tivoli), med runt en miljon besökare om året. Det räcker med bara några minuter på plats för att förstå den främsta anledningen till varför området än idag upprör, fascinerar och debatteras häftigt. Den söta marijuanalukten slår emot som en vägg efter bara ett par meters promenad in på området. Även om man de senaste åren gjort krafttag för att städa upp kriminaliteten och fått bort mycket av narkotikahandeln (officiellt är cannabis illegalt i Christiania sedan 2004) kan nyfikna besökare fortfarande köpa marijuana helt öppet längs huvudgatan Pusher Street.

”Christiania är idag Köpenhamns näst största turistattraktion” Det är inte bara den liberala synen på knark som gör Christiania unikt. Miljön liknar ingenting annat i den danska stadsbilden, husen ser ut att vara hämtade från Mumindalen, det myllrar av färger och överallt står lokal konst utställd. Christiania är helt fritt från bilar och reklam och saknar asfalterade gator. Den kollektivistiska grundtanken och drömmen om en by som invånarna själva styr präglar fortfarande fristaden. Den kollektiva bruksrätten som råder innebär att invånarna äger sina bostäder gemensamt. Hyran sätts utifrån person och inte per kvadratmeter. Samhällsstrukturen vilar på sex grundpelare som bland annat fastslår att området skall bevaras i sin nuvarande storlek, att det inte skall gå att ”kapitalisera” på bostäderna och att befolkningen skall vara blandad (inte bara rika innerstadsbor). Christiania har en demokratiskt vald ledningsorganisation där beslutande instans är det så kallade Faellesmödet (stormötet). För alla beslut som tas i

1971

1976

1978

En grupp människor tar sig in i ett gammalt kasernområde i Christianshavn och grundar Christiania. Regeringen godkänner projektet som ett ”socialt experiment”. Efter ett regeringsbyte beslutas att utrensning av Christiania skall ske senast den första april. Några av Danmarks största rockgrupper spelar in en välgörenhetsskiva som får stort genomslag och Christiania vinner den danska opinionen. Regeringen skjuter upp utrensningen.

Heroinet introduceras i Danmark. I Christiania ökar cannabishandeln och användandet av tyngre droger. Invånarna inför en blockad mot tung narkotika, erbjuder avgiftning och kastar ut langare från området – men låter cannabishandeln fortsätta. Bilden av Christiania som Nordens narkotikacentrum etableras.

1987

Regeringen ger ut en handlingsplan för normalisering av Christiania.

1991

Christianiterna grundar en tidning för att ge allmänheten en annan bild av området. Christiania visas upp som en ekologisk stad grundad på gemensamt styre.

2002

2004

2011

Ny, borgerlig regering skapar lagförslag L205 som går ut på att Christiania en gång för alla skall normaliseras. Polisen gör stora krafttag mot cannabishandeln som regeringen kräver måste vara borta innan kronprinsens bröllop

Christianiterna river sina så kallade ”haschbodar”, även om försäljningen fortgår i mindre stånd. – Efter sju år av förhandlingar med regeringen beslutar högsta domstolen att staten har nyttjanderätten till området. Man ger Christiania ett ultimatum: köp loss området eller dra. För första gången stänger Christiania för allmänheten för att ha intern ”tankepaus”. Invånarna beslutar sig till sist för att tacka ja till erbjudandet.

- 13 -

100.indd 13

2011-11-13 17:24:55


NÅDIGA LUNDTAN

Christiania gäller konsensusprincipen, som innebär att mer eller mindre alla måste vara överens innan beslut fattas. Det gäller även inom bostadspolitiken: varje ny person som vill flytta till Christiania måste godkännas av alla invånare i delområdet dit de önskar flyttar.

höjas. Normaliseringen är delvis en anpassning till den verkliga världens marknadsmekanismer, där hyror sätts per kvadratmeter och inte per person. Men Christiania kommer att få behålla en del av sitt självstyre då området skall drivas av en stiftelse utsedd av Faellesmödet, som i sin tur styrs av konsensusdemokrati.

”Christiania är helt avgörande för Köpenhamns varumärke”

På Café Månefiskeren, ett av Christianias äldsta caféer, hänger en skylt bakom baren: ”Här kan du köpa Christianias folkaktie. Var med och bevara Christiania!” Christianiterna har beslutat att sälja aktier för att bekosta friköpandet av marken. Aktierna kostar mellan 200 och 50 000 danska kronor. Men aktieägarna kan inte räkna med någon avkastning eller ens att få äga en bit av Christiania – det här handlar om välgörenhet i smart PR-förpackning. Däremot får köparen ett vackert aktiebrev som tack. Det finns en viss ironi i att platsen dit människor för 40 år sedan sökte sig för att skapa en frizon bortom den moderna storstadens kommers idag säljer aktier och souvenirer och är en av landets största turistattraktioner. Faktum är att Christiania är av stor ekonomisk betydelse för Danmark, och, menar många, oumbärlig för landet som varumärke. Ungefär en miljon människor besöker fristaden varje år och området har genom åren blivit en symbol för det

Jag besöker Christiania en solig lördag i början av oktober. Det är veckan efter 40-årsjubileumet och området visar sig från sin mest turistvänliga sida. Folk trängs på uteserveringarna och stämningen är avslappnad och välkomnande. Visst, haschröken ligger i luften, men lugnet råder. Kanske är det såhär Christiania kommer att vara i fortsättningen. För bara ett par månader sedan nådde man vad som kan vara slutet på konflikten när invånarna tackade ja till statens erbjudande att köpa loss området för 76 miljoner danska kronor. Avtalet är en kompromiss mellan statens och christianiternas rätt till området, och innebär att Christiania kvarstår, men en gång för alla skall området legaliseras och rustas upp. Svartbyggen kommer att rivas och hyrorna

- 14 -

100.indd 14

2011-11-13 17:24:57


är Christiania ett levande exempel på det idag. Men i ovan nämnda bohemiska kvarter har utvecklingen varit densamma – rikare bohemer flyttar in, ett par trendiga butiker och restauranter öppnar och det skapas en hype kring området. Hyrorna stiger och den ursprungliga befolkningen har inte råd att bo kvar. Det finns inga garantier för att Christiania undslipper gentrifieringen. Men det finns också de som menar att fristaden nu kommer att kunna leva upp till sin fulla potential och fokusera på sina invånare, när man inte längre måste lägga all energi på konflikter med staten.

danska frisinnet. I en artikel i danska dagstidningen Politiken från tidigare i år, uttalar sig utvecklingschefen för turistbyrån Wonderful Copenhagen om platsens betydelse; ”Christiania är helt avgörande för Köpenhamns varumärke som en cool och tolerant storstad (…) Om Christiania normaliseras helt blir det likgiltigt. Området har en mycket stark identitet, och det är det folk vill ha.”

”den envisa rebellen kommer inte att tämjas över en natt”

På pappret må Christiania vara på väg att växa upp, men den envisa rebellen kommer inte att tämjas över en natt. Christianiterna kommer med all säkerhet att fortsätta kämpa för sin särprägel även efter att området formellt normaliserats. Och även om deras hippie-nostalgiska predikan om kärlek och gemensamt ägande kan kännas förlegad, erbjuder Christiania också något som kanske aldrig legat mer rätt i tiden – en lugn oas fri från kommersiella intryck, mitt i den moderna metropolen. Man kan bara hoppas att den sidan av Christiania får bestå även om haschstånden i framtiden ersätts av delikatessbutiker.

I en liten kiosk överbelamrad med souvenirer, bakom röda t-shirts med texten ”Bevar Christiania”, sitter christianiten Efia. Hon ser yngre ut än sina 52 år och dreadlocksen gungar när hon pratar. När det gäller Christianias framtid är hon optimistisk; hon tror inte att fristaden kommer att förändras särskilt mycket efter normaliseringen. Men inte alla har en lika positiv syn på framtiden. En del menar att normaliseringen kommer att ta udden av det radikala och anarkistiska med Christiania. Precis som Williamsburg i New York, Montmartre i Paris och Södermalm i Stockholm en gång präglades av mångfald och billig hyra

- 15 -

100.indd 15

2011-11-13 17:24:57


NÅDIGA LUNDTAN

Google vet allt om dig Google är världens största sökmotor. Varje sekund görs mer än 20 000 sökningar. Tjänsten är kostnadsfri men gratis är inget mer än en illusion. Vi betalar med våra privatliv.

Text: Leyla Larsson Illustration: Thomasine Boris-Möller Välkomna till Googlegenerationen. En generation där vi kan flyga över planeten eller kolla in grannens gata. En generation där vi med en enkel sökning kan få tillgång till all världens information på bara några sekunder. Jag använder Googles tjänster varje dag. Jag skickar mail med Gmail, jag använder Blogger för att blogga, Youtube för att kolla in roliga klipp eller de senaste musikvideorna och jag använder Google Maps för att kompensera för mitt dåliga lokalsinne. Google äger en stor del av mitt digitala liv utan att jag ens har reflekterat över det. Låt oss ta historien från början.

företag som hela världen tycks älska. Jag frågade Anders Ekström, kulturjournalist och författare till boken Googlekoden varför just Google har lyckats så bra.

ALLA ÄLSKAR GOOGLE

Varumärket har till och med införlivats i vårt svenska språk. Google är företaget som blev ett verb och ”att googla” är idag synonymt med att söka på webben. Google är för många inte ett företag utan en beteckning på vår nya generation, Googlegenerationen. Aldrig förr har ett enskilt företag på så kort tid lyckats bygga upp ett helt imperium och skaffa sig världsherravälde.

– Det finns flera anledningar till Googles framgång. Den första är att användarna upplever hög kvalitet. Vi tycker att Google löser våra problem och vi får ju tydligen de svar vi vill ha eftersom vi inte söker någon annanstans. Jag tror också att de har lyckats fruktansvärt bra med sin marknadskommunikation. De har lyckats med berättelsen om sig själva.

Historien är en klassisk framgångssaga. Två studenter, Larry Page och Sergey Brin, ville skapa världens bästa sökmotor. De var studenter med toppbetyg, två matematiska snillen med en kärlek till datavetenskap. Deras genialiska idé var att bygga en sökmotor som utifrån en algoritm kunde räkna länkar mellan olika webbsidor och skapa en relevant rankning av träffarna på varje sökning. Och de gjorde det bättre än Yahoo, Altavista och alla de andra av 90-talets stora sökmotorer. Då var Larry Page och Sergey Brin doktorandstudenter vid Stanford University. Ett decennium senare är de mångmiljardärer och grundare av världens största sökmotor Google.

– Jag tror att utformandet av Googles första sida har varit jätteviktigt för att vi alla ska känna att det här inte är en kommersiell tjänst utan bara en dygnet-runtarbetande bibliotekarie. Googles startsida ser väldigt ren ut, speciellt om man jämför med alla andra sökmotorer som kom på 90-talet. Yahoo, Altavista och de andra sökmotorerna såg ut som rena epilepsifall på en datorskärm, säger Anders Ektröm.

Idag görs över 50 miljarder sökningar på Google varje månad. Det är mer än 1700 miljoner sökningar varje dag. På mer än 40 olika språk. Google har revolutionerat vårt sätt att söka efter information och knäckt den digitala erans verkliga nöt: att hitta den information som man faktiskt söker efter. När Page och Brin började indexera webbsidor hade nätet mer än 10 miljoner sidor. Idag finns tusen miljarder sidor som de har låtit sortera och ranka. En omöjlig uppgift kan tyckas, men när var du senast tvungen att kolla på sidan fem på Google? Tacka Stanfords datanördar och deras algoritm för detta. De har lyckats med sin affärsidé att "ordna världens samlade information och göra den tillgänglig och användbar för alla".

GOOGLE SER DIG

Googles grundare har blivit rika på att erbjuda oss nätanvändare olika tjänster, helt gratis. Det kan tyckas vara en paradox. Men gratis i 2000-talets digitala era har fått en helt ny innebörd. – Varje gång du gör en sökning på Google får du information om det du söker efter, men varje gång du frågar efter något ger du också information. Google vet exakt vad vi frågar efter hela tiden. Google vet vad vi är rädda för. Google vet vad vi tycker om. Google vet vad vi funderar på att köpa och vad vi funderar på att sälja. Google vet vem vi ska rösta på i valet och vilka aktier vi funderar på att köpa. Tänk om företag kunde veta exakt vad kunderna vill ha och

Google har blivit det självklara valet för miljarder lojala användare. I Sverige har de en marknadsandel på hela 96 procent. Alla älskar Google. Det är en imponerande historia och jag är fascinerad över hur två studenter har lyckats skapa ett

- 16 -

100.indd 16

2011-11-13 17:24:57


rikta reklam mot troliga köpare istället för att slösa pengar på folk som inte är intresserade av deras tjänster. Det må kännas som en utopisk framtidsbild för världens företag. Det är det inte. Det är dagens verklighet, och Google är företaget som erbjuder tjänsten.

Privatlivet har blivit en handelsvara på 2000-talet. Men statistiken talar sitt tydliga språk. Med en marknadsandel på 96 procent har vi gått med på spelreglerna. Och detta utan att vi kritiskt har granskat företaget som vet mer om oss än vi vet om det.

– Det här gänget tar emot mer än 20 000 sökningar per sekund om allt i hela världen. Man ska komma ihåg att varje gång man googlar lämnar man ett bidrag i världens största marknadsundersökning. Den ställningen har inget annat företag.

Faktum kvarstår dock att vi idag övervakas på ett sätt som vi aldrig trodde var möjligt för tjugo år sedan, och Google kan tänkas vara det storebrorsamhälle som George Orwell en gång förutspådde att vi skulle få uppleva.

Nätet har hittat ett sätt att betala för sig själv. Lösningen stavas riktad reklam i form av annonser. Google samlar in information om oss och säljer denna till olika företag. De har slagit mynt av vår nyfikenhet. Bokstavligen talat. Och företagen betalar dyrt för att få information om vad du och miljarder andra googleanvändare söker på. Närmare 20 miljarder dollar tjänar företaget på enbart annonsintäkter- varje år.

Idag, 2011, befinner vi oss i den situationen att jag och många andra med mig har lagt vårt digitala liv i händerna på ett enda företag, stavat Google. Men vad är risken med att ett enda företag har så stor makt över så många människor?

DU ÄR DINA SÖKORD

– Den stora risken är att den samlade mängden data som kontrolleras av i praktiken två personer. Eftersom Google i grund och botten är ett ingenjörsföretag så är de väldigt skickliga på dataanalys och de har väldigt mycket information om oss. Detta behöver inte vara ett problem så länge som det sköts ansvarsfullt, och jag tror att det skötts ansvarsfullt hittills, men jag vet inte om det alltid kommer att vara så.

Vi betalar således för vårt surfande genom så kallade cookies, som är en liten fil som håller koll på vilka sidor vi besöker och vilka inställningar som vi tycks föredra. En person som söker på Thailandsresor får därmed upp annonser om flyg, hotell och andra semestererbjudanden. Och inte ens din privata mail lämnas ifred. Varje gång du skickar ett mail scannar Google igenom e-posten efter olika sökord för att kunna sälja riktade reklamannonser. Kritikerna hävdar att Google utmanar den personliga integriteten när de smygläser din post. Google själv hävdar att deras tjänster är till för att förbättra användarupplevelsen. Det finns alltid två sidor av ett mynt.

Jag litar på att Google tar hand om mina personliga uppgifter på ett korrekt sätt. Jag tror inte att Google avsiktligt skulle göra något för att riskera den monopolställning som de har uppnått. Ytterst är företaget i förtroendebranschen och om vi användare inte litar på Google har de inte någon business kvar längre. Men makt kan missbrukas, information kan hamna i fel händer och företag kan fela. Och vem säger att dina sökord säger vem du är? Det är ju bara sökord. Eller.

– I Sverige har vi haft en otroligt stor diskussion om personlig integritet vad gäller FRA och frågor som rör vad staten ska få göra, och hur de ska få spionera på oss. Samtidigt som vi är så ovilligt inställda till FRA är vi världens mest Google- och Facebookvänliga folk. Det är ett intressant beteende. Men vi tycker väl helt enkelt att det är värt det, att vi får så mycket hjälp med vad vi söker efter. Vi är bländade av effekten helt enkelt.

Datorjätten AOL offentliggjorde 2006 en lista med samtliga sökningar som gjorts av 650 000 användare på tre månader. Varje användare gavs en sifferkod för att hemlighålla deras identitet men en journalist på New York Times började ifrågasätta hur svårt det egentligen var att röja identiteten bakom sökorden. Några timmar senare hade journalisten avslöjat identiteterna och allt som hade krävts var att lägga pussel – med sökorden.

- 17 -

100.indd 17

2011-11-13 17:25:01


When You Aim Higher

OBS!

15 jan Ny ansökningsdag till ht 2012 för magisteroch mastersprogrammen vid Lunds universitet.

Graduate School offers two-year M.Sc programmes in: • • • • •

Innovation and Industrial Management Knowledge-based Entrepreneurship International Business and Trade Logistics and Transport Management Marketing and Consumption

• • • •

Accounting Economics Finance Management

On Wednesday 1 February 2012 you are welcome to learn more about our programmes on our annually Masters Day. Please save the date! Application deadlines: International students 16 January 2012, Swedish students 15 April 2012. Please find out more at www.handels.gu.se/gs. Each programme extends over two academic years and consists of 120 hec. All programmes are taught in English and lead to an internationally recognized Master of Science Degree.

annons@lundaekonomerna.se

Studentpaketet – för dig som studerar!

Nordea Bank AB (publ)

VILL DU ANNONSERA I LUNDTAN?

Under studietiden är det mycket att tänka på. Med Nordeas Studentpaket kan du enkelt sköta din ekonomi - och ha koll på pengarna. Studentpaketet är kostnadsfritt* för dig som studerar, läs mer om vårt erbjudande på: nordea.se/student *Ordinarie pris 44 kr/mån

- 18 -

100.indd 18

Gör det möjligt

nordea.se

2011-11-13 17:25:01


r

Nordea Bank AB (publ)

n:

t

- 19 -

100.indd 19

2011-11-13 17:25:01


NÅDIGA LUNDTAN

Cecilia Hermansson Cecilia Hermansson är en av Sveriges mest aktuella ekonomer. Hon är en prognosmakare som ogillar prognoser, en yogautövare som hellre läser Financial Times och hon är en av medias ekonomälsklingar.

- 20 -

100.indd 20

2011-11-13 17:25:02


Text: Cecilia Kahn Foto: Andrea Norell

svarar inte på frågan om hur många timmar i veckan hon arbetar. Svaret blir istället ett lakoniskt ”Ja, jag har inget åtta till fem-jobb”.

Cecilia Hermansson är chefsekonom på Swedbank. Hon syns nästan dagligen i tidningar, radio och TV och uttalar sig om ekonomiska skeenden som lika gärna skulle kunna vara siffror i The Matrix för vanliga människor. Lundtan har fått en halvtimme med Swedbanks chefsekonom på huvudkontoret i Stockholm. Vi vill absolut inte komma för sent och missa dyrbar intervjutid, istället väntar vi på Hermansson i ett par läderfåtöljer i Swedbanks rätt så trista korridorer. Ingen ekpanel eller dyrbara utsmyckningar här inte. Cecilia Hermansson kommer nästan tio minuter försent och jag känner mig lite stressad över att vår tid plötsligt kortats ned med en tredjedel. Hermansson å andra sidan utstrålar bara lugn. Hon är van vid intervjuer och värmer upp med att fråga om oss och LundaEkonomerna. Sedan börjar hon berätta om vad en chefsekonom gör.

– Det gäller att prioritera när det börjar bli mycket. Många av de föredrag jag håller har beslutats om för ett halvår sedan. Och det kan göra att det blir pressat ibland och svårt att planera. Men det är bara att köpa situationen och klara upp’et. Om man bestämmer mycket i förväg kan man inte ändra på det sedan, då håller man det. När hon nämner ”pressade” tillfällen syftar Cecilia på i stort sett hela sin tid som chefsekonom. Hon tillträdde 2008 och då hände som bekant en hel del på Wall Street. För att orka med i det höga tempot säger hon att man måste brinna för sina arbetsuppgifter och att man måste vara väldigt intresserad av samhället, ekonomin och frågor inom sitt område. Brinner man inte för det, då skall man syssla med någonting annat – förslagsvis det man faktiskt känner starkt för. Även fast hon fortfarande inte vill säga något om hur många timmar hon arbetar i veckan säger hon att man måste vara beredd att arbeta utanför ordinarie arbetstid. Känns det som en uppoffring?

– Jag är chef över en grupp ekonomer, men framförallt gör jag analyser. Jag analyserar världen, Sverige, hemmamarknader och Baltikum, både för bankens kunder och för bankens personal. För att nå ut ordentligt för vi ut våra produkter till media och det är ett sätt för våra kunder att få reda på rapporterna.

– Du kallar det att offra, jag skulle säga att det är en del av det jag tycker är spännande. Om någon annan skulle tycka det är en uppoffring att läsa Financial Times – gör inte det då. Jag tycker om att läsa Financial Times. Det beror på hur man upplever begreppet ”att offra någonting”.

ATT LÄSA FINANCIAL TIMES ÄR ROLIGT För Swedbanks chefsekonom handlar vardagen mycket om att tillgodogöra sig information, främst genom att läsa. Efter att hon läst, reflekterar hon. Sedan kan hon skriva om det hon reflekterat kring och det hon kommit fram till. I tredje hand reser hon runt mycket och talar om det hon skrivit om. Det finns så mycket information – Cecilia själv kallar det ”informationsoverflow” – att det skulle kunna vara ett heltidsjobb bara att hålla sig uppdaterad.

PÅ KRISFRONTEN NÅGOT NYTT?

Cecilia Hermansson håller koll på makroekonomin. När hon skall förklara för Lundtan gör hon som hon är van vid och tar ett långt tidsperspektiv på situationen men fattar sig kort. – Under de senaste tjugo åren har vi haft fallande räntor och en ekonomisk politik som har påverkat räntenivåer och tillgångpriser i ganska stor utsträckning. Detta får man se i ljuset av globaliseringen och av att Kina har kommit in i världsekonomin. Fallande räntor och avsaknad av bra regleringar på finansmarknaden har gjort att man tagit stora risker och prissatt risk felaktigt. Det ledde upp till finanskrisen, som till stor del byggde på obalanser. Mellan USA och Kina finns obalans med stora handelsunderskott och -överskott. Det fanns också stora sparandeobalanser, hög skuldsättning i hushållssektorn samt i finanssektorn. I både sektorerna har det alltså skett en kraftig uppbyggnad av skuld.

– Tempot är snabbt idag så det gäller att värna om det där med att reflektera. Det finns så mycket att välja på att man måste sålla. Är det svårt att hålla isär andras tyckande, fakta och eget tyckande? – Eftersom vi gör prognoser måste vi hela tiden tänka oss in i vad som ska hända om ett, två eller tre år, titta på olika scenarion och så vidare. Då kan det lätt bli så att man låser sig fast vid en speciell bild, och man får akta sig så att man inte selektivt väljer ut data som stöder sin egen linje. Man måste vara nyfiken och ta till sig saker som man inte trodde på för en tid sedan. Och man får vara beredd att ändra sig när man måste. Det är där reflektionerna kommer in.

– Till slut så sitter vi här nu, inte bara med en skuldkris i offentlig och privat sektor i USA utan med en statsskuldskris i Europa. Här har flera länder haft för höga statsskulder och finansmarknaden har lånat ut till de här länderna samtidigt som satt för lågt pris på risken.

Visst kan man vara selektiv och visst låter det härligt att ägna sig mycket åt reflektion. Men det betyder inte att Cecilia Hermansson har ett lugnt arbete. Hon

- 21 -

100.indd 21

2011-11-13 17:25:02


NÅDIGA LUNDTAN

I Dagens Industri Weekend i oktober sade Cecilia Hermansson att ett bra sätt att ta tempen på konjunkturen i ett land är att tala med taxichaufförerna. I en tid då yrkets själva existens ifrågasätts, vad säger det om ekonomer egentligen? Hon skrattar när hon får frågan.

Sedan tar en lång förklaring av dagens situation vid. Ett tecken på hur mycket som händer i ekonomin är att när denna intervju går i tryck har redan Cecilia Hermanssons förklaring inaktualiserats. Alldeles innan deadline för den här artikeln fattade EU beslut om att avskriva Greklands skulder till det privata bankväsendet med ungefär 50 procent. Det var precis vad Cecilia förutsåg när vi träffades i Stockholm. Ett beslut angående rekapitaliseringen av bankerna fattades också, även det en sak som Cecilia Hermansson pekade ut för mig och som blivit nästan exakt så som hon sade då.

– Jag ställer den frågan till hårfrisören också! Det är jättebra att prata med alla aktörer. Taxi är inte en helt tokig indikator på hur mycket aktivitet det är i ekonomin. Reser många privatpersoner? Är det många konferenser som folk åker till? Det säger en del om hur mycket pengar hushållen har att röra sig med. Statistiken räcker inte till, ibland är den tre månader gammal.

– Mycket av diskussionerna handlar om vad vi kan göra på kort sikt för att lösa krisen. Det är att rekapitalisera banker, se till att Grekland inför reformer, skriva ner Greklands statsskuld, försöka stärka EUs stödfond och utvidga den. Det är några av de saker som man talar om att genomföra så att krisen inte sprider sig.

Tillsammans med SILF (Sveriges Inköps – och Logistikerförbund) gör Swedbank en egen konjunkturindikator PMI (Purchasing Managers Index som förut hette Inköpschefsindex). Då frågar de inköpschefer i olika företag om orderingången har ökat, minskat eller ligger oförändrad, om sysselsättning ute i företagen, leveranstider och lager. Svaren vägs ihop till en konjunktursbedömning som levereras första måndagen i varje månad.

Den följande veckan blev allt verklighet. Frågan är dock vad de kortsiktiga åtgärderna leder till på lång sikt. Men där finns inga spådomar att luta sig mot. Det som är säkert är att det handlar om hur EMU skall utvecklas, om eurons framtid och i förlängningen EU:s och Europas framtid. Men Cecilia Hermansson har annan dimension på hur hon tror ekonomin kommer att utveckla sig de närmaste tio till femton åren.

– Det är den snabbaste indikatorn du kan få. I valet mellan taxichaufförsindex och inköpschefsindex kommer inköpschefsindex långt över det. Men det gör sig inte lika bra i media! SPÅTANT

– Inom tio år handlar vi nog med renminbin (Kinas valuta som ordagrant betyder ”folkets valuta”, det mer kända uttrycket yuan betyder ”myntenhet” reds.anm.) på något sätt i världen. Det tror jag kommer att förändra en hel del. Då blir det en mer multipolär valutamarknad. Redan inom fem år tror jag att USA har passerats av Kina i köpkraftsparitetsjusterad BNP. Fundera över hur amerikanerna kommer reagera på att de inte längre är världens största land! Jag skulle tippa på att inom i alla fall 15 år är maktbalansen och även det finansiella systemet i alla fall i viss mån förändrat av det kinesiska inträdet på världsmarknaden. Exakt hur det ser ut kan vara svårt att säga, men det kommer att förändras.

Fokus må säga vad de vill om nationalekonomer, men ekonomi handlar inte om att mäta och väga för att nå fram till en slutsats. Det finns inga entydiga svar och Cecilia Hermansson är den första att säga att säkra prognoser inte existerar. Inte ens en chefsekonom på en bank med över nio miljoner privatkunder, som läser Financial Times med glädje varje dag, kan förutse vad som kommer att hända. Vi har dragit över den ursprungliga tiden med en kvart och vi har fått hela den halvtimme vi blev lovade. Hermansson skall iväg och hålla ett föredrag om bara femton minuter. Men hon ser lite förvånad ut och sitter kvar i fåtöljen.

NATIONALEKONOMER, TAXICHAUFFÖRER

Allmänhetens förtroende för ekonomer har aldrig varit särskilt stort. Den upplaga av Fokus som i september i år ställde yrket nationalekonom mot väggen har inte direkt bidragit till att stärka tilliten för ekonomer och deras prognoser. Cecilia Hermansson håller oväntat nog med artikeln och säger att det nästan är omöjligt att göra bra prognoser. Världen är helt enkelt för komplex för det och hon kan aldrig sluta att oroa sig över att hon missat någon beståndsdel, någon ingrediens på marknaden som kan betyda antingen ras eller uppgång.

– Men ska du inte fråga mig om jag tycker att ekonomerna behövs? För det tycker jag verkligen. Under de här kriserna har jag bara fått mer att göra. Det är ju inte som att man inte kontaktat ekonomer för att bena ut vad det är som händer. Upplever du det som att folk vänder sig till dig för att få alla svar, att de vill att du skall vara en spåtant? – Men jag är en spåtant i viss bemärkelse. Eller man kan kalla det prognosmakare. Men det finns stor förståelse för att det inte går att säga i siffror hur det kommer att bli. Man får själv fundera över vad man tror. Och annars skulle det inte vara en sådan efterfrågan på det jag gör. Efterfrågan är ju så enormt stor. Det säger väl en del.

– Jag brukar tänka i scenarier när jag gör prognoser. Det går inte att ta ett genomsnitt på alla händelser i världen och säga att ”det här är huvudprognosen”. Utan man gör vissa antaganden: tror vi att euron lever vidare? Tror vi att Grekland räddas? Om det är vårt huvudscenario, vad blir då tillväxten? Vad är sannolikheten att det sker?

- 22 -

100.indd 22

2011-11-13 17:25:02


Svårigheten är inte bara att se in framtiden, utan att välja vilken framtid man tror på

VEM ÄR CECILIA HERMANSSON?

* *

Cecilia är 48 år gammal och bor på Kungsholmen med två siamesiska katter. Hon är särbo med Robin Miles. Hennes CV är långt och imponerande: EF Språkresor 1982–1985 (med ett avbrott för en resa i Asien i ett halvår 1984); Handelshögskolan i Stockholm 1985–1989; Makroekonom på Sida 1990–1995, varav tre år på Svenska ambassaden i Kenya; Departementssekreterare, kansliråd och tillförordnat departementsråd på Finansdepartementet 1996–1999; Makroekonom, prognoschef på Swedbank 1999–2008; Chefsekonom på Swedbank sedan 2008; nyligen invald i den amerikanska ekonomföreningen NABE:s styrelse.

*

Som om inte det vore nog är hon styrelseledamot i Industrins Ekonomiska Råd och medlem i Dagens Industris skuggdirektion.

*

Hon talar flytande engelska såväl som lite portugisiska, tyska, franska och även lite swahili.

*

Till hennes intressen hör att måla, läsa, se på film, utöva yoga och laga mat.

- 23 -

100.indd 23

2011-11-13 17:25:03


Två generationer och två dansgolv Hur skiljer sig en utekväll i Lund på 80-talet från en dito idag? Text: Malin Nilstoft Foto: Privata & LundaEkonomerna TORSDAGEN DEN 12 MAJ 1983, LUND Föreläsningen är äntligen slut. Hon packar ihop sina böcker, går lättad ut genom Gamla Kirurgens tunga dörrar, låser upp sin cykel och rullar ner till Carlssons Trädgård för att äta en studentvänlig lunch med Föreningen Lunds Internationella Studenters (FLIE) kommitté. Sedan det stora genombrottet då de lyckades få ner den omtalade SAS-chefen Jan Carlzon för att tala inför studenterna i AF-borgen (och dessutom fått SAAB att sponsra med bilar att hämta honom på Sturup med) har lunken återgått till det normala. Nu är det vanliga festplanerandet igång igen, som mest innebär att diskutera frågorna var, när och hur. Det blir bestämt att terminens sista fest ska hållas på Bohus Nation nere vid korsningen Södra Vägen och Kastanjegatan. Det ska anordnas som en resa till Bora Bora. Kommittén ska vara flygpersonal och servera sittningsgästerna som ska placeras som på ett flygplan. Toastmastern ska vara Kaptenen som planeras inleda alla sångförslag med ”This is your captain speaking…”. Det lär bli riktigt lyckat! Efter mötet cyklar hon hem till studentlägenheten på Ulrikedal och syr klart kjolen hon påbörjade tidigare i veckan. Tyget fyndade hon på rean i textilbutiken vid Davidhallstorg i Malmö och är rött med lite vita blommor i fållen. När det är gjort förbereder hon maten och medan det tillagas i ugnen hoppar hon in i duschen. Hon tar på sig den nysydda kjolen, en matchande röd blus och ett pärlhalsband till. Håret fönas perfekt, som om en lätt vindpust träffat ansiktet och liksom vänt ut det lite naturligt. När gästerna ringer på dörren tio minuter över sju (en medveten och hövlig försening) spelar LP-skivan David Bowies nya hit Let’s Dance på behaglig ljudnivå. Vinet är luftat, ljusen tända och bordet dukat. Tre timmar senare är middagen uppäten, glasen tömda, lite dans avklarad och en eller två flirtiga blickar utbytta. Sällskapet tar på sig sina jackor, trenchcoats och sandaler för att traska mot Malmö Nations nyöppnade klubb Casanova. Väl inne på klubben hänger de av sig sina ytterkläder i garderoben mot en mindre avgift och köper ett glas vin i baren. Vissa går och sätter sig i sofforna för att fortsätta konversationen. Stämningen är glad, livlig och förväntansfull och det är redan flera par som snurrar runt på dansgolvet. De som inte dansar tittar roat på. Oavsett hur mycket det rycker i hennes dansmuskler när Madonnas Holiday spelas finns

inte ens tanken på att hon själv skulle kunna gå upp och dansa. Först gäller det att hitta en danspartner. I detta större sällskap är det inget problem då det bara är att pika en av sina manliga vänner som uppfattar signalen och bjuder upp henne. Från dansgolvet ser hon dem som lite obekvämt och sökande trycker längs med väggen. Det är förmodligen de som inte hunnit lära känna särskilt många ännu, vars situation är aningen svårare. Har man inte charmen, utseendet eller självförtroendet att mingla runt och/eller flirta med de stiliga unga männen man vill dansa med, är det mycket möjligt att det inte blir någon dans överhuvudtaget den kvällen. Då får man stå kvar som ett fån längs med väggen, gå hem lite besviken och hoppas på bättre lycka nästa gång. Hon känner medlidande och tänker att det måste vara lättare för LTHstudenterna som lär känna varandra under nollningsperioden. Hon hoppas att de blir uppbjudna lite senare under kvällen och vänder fokus till sin danspartner som gett sig in på en snurr. När musiken stängts av och lokalen tömts möts de hungriga studenterna upp på Meriten för att avsluta kvällen med en hamburgare innan de tar sig hem.

- 24 -

100.indd 24

2011-11-13 17:25:06


A long time ago in a galaxy not so far away.

- 25 -

100.indd 25

2011-11-13 17:25:14


NÅDIGA LUNDTAN

Efter att ha langat runt tre överblivna flaskor av Tequila Rose och sjungit sig hes till ”Denna flaska den ska vandra…” dansas det på bord, stolar och soffor innan det är dags att trilla ner för trapporna som tar dem till Casa. Allt eftersom mörkret fylls av upprymda, utklädda, uppklädda och rätt mycket mer än salongsberusade, glada studenter stiger pulsen och redan innan förrätten är uppäten är ljusen släckta, duken vinröd och en stol bräckt.

TORSDAGEN DEN 12 MAJ 2011, LUND

Allt är perfekt. Caset är inlämnat, tentan är över och tyngden på bröstet har släppt. Ikväll ska det firas på riktigt. Hon lämnar Ekonomicentrums lokaler och cyklar ner mot en lunch på Göteborgs Nation. Det serveras lax, chokladbollar och kaffe för samma pris hon betalar för en cappuccino i Stockholm. På mätt mage cyklar hon vidare hem för att skicka iväg några mail å utskottets vägnar. Det är inte särskilt svårt att locka sponsorer till eventet, det hjälper ganska mycket att säga att man representerar LundaEkonomerna.

De som lyckats hålla fyllan på en lagom nivå kommer tillbaka efter en mellanfest av variant stökigare när borden är bortplockade och lokalen redo. Bakom bardisken radas det upp Minttu, Fiskshots och Red Bull Vodka, en enhet per person. I rökrummet socialiseras det och på toaletten pratas det ut. Dansgolvet är fyllt till max och till toner av Fade Into Darkness och Pressure möts hungriga blickar, tungor och kroppar.

När det är gjort plockar hon undan det värsta i studentrummet, sätter på festlistan på Spotify och hoppar in i duschen. Hon drar på strumpbyxorna och den svarta klänningen. Helst hade hon tagit de högklackade skorna hon köpte på Zara förra månaden men väljer istället ett par ballerina från H&M som tål att förstöras.

Klockan 02.00 är lokalen rensad och de svältande magarna träffas på Challes där personalen levererar pizzor för glatta livet.

Hon plockar upp iPhonen för att kolla om något kul har hänt på Facebook. Oj! Hon ser att sju av hennes vänner redan är incheckade, det är nog dags att gå. I påsen klirrar flaskorna mot varandra och grannen pumpar Eric Amarillos Om sanningen ska fram. Stegen tar riktning mot Malmö Nation och ju närmare hon kommer, desto mer musik dånar det från de olika korridorerna.

- 26 -

100.indd 26

2011-11-13 17:25:20


Mycket må förändras men en sittning är alltid en sittning.

- 27 -

100.indd 27

2011-11-13 17:25:24


NÅDIGA LUNDTAN

En tur & retur till rymden, tack Den uråldriga drömmen om att ta sig närmare stjärnorna är idag långt ifrån orealistisk även för privatpersoner. Åtminstone om man har råd att punga ut 200 000 dollar för några minuter i rymden. Text: Martin Lindbäck Illustration: Thomasine Boris -Möller

”Space. The final frontier. (…) To baldly go where no man has gone before” – Kapten Kirk, Star Trek.

- 28 -

100.indd 28

2011-11-13 17:25:26


skall skickas upp till 50 000 fot med hjälp av WhiteKnightTwo, som fungerar som moderskepp, för att sedan kopplas loss i en mindre farkost kallad SpaceShipTwo. Därifrån färdas sedan turisterna upp till 340 000 fot, eller cirka 103 kilometer, och därmed upp i rymden (den vetenskapligt fastställda gränsen för rymden är 100 km ovanför havsytan).

Att kalla kriget tog slut var positivt för i princip alla förutom USA och Rysslands respektive rymdprogram. Tack vare deras ändlösa försök att hela tiden ligga steget före den andre i alla möjliga prestigefyllda områden hamnade utforskningen av rymden i fokus. Resultatet blev det som brukar benämnas rymdkapplöpningen. De båda supermakterna satsade under kalla kriget enorma resurser på att vara först: första satelliten, första människan i rymden, först på månen, bäst utrustning och teleskop. Under 60-talet låg NASA:s (National Aeronautics and Space Administration) budget på mellan tre och fyra procent av den totala statsbudgeten. Idag ligger motsvarande summa på cirka 0,75 procent och minskningen kan ses som en direkt följd av att kalla kriget tog slut. Det är inte längre nödvändigt för USA att tävla med Ryssland om att vara först på exempelvis Mars, vilket hade varit nästa stora steg. Liksom NASA:s budget har utforskningen av rymden stagnerat rejält och det vi har lärt oss av rymden och även flygteknik härstammar i stort från 50- och 60-talet.

”Privatiseringen av rymden har alltså redan gett oss nya användbara tekniker” SpaceShipTwo kommer att använda en helt ny teknik för att återvända till atmosfären – istället för de värmetåliga plattor som rymdfarkoster idag använder kommer ett par fjäderliknande vingar att bromsa farkosten. Privatiseringen av rymden har alltså redan gett oss nya användbara tekniker. Burt Rutan har länge kritiserat NASA för att inte uppfinna nya innovativa tekniker och lösningar som kan inspirera unga hungriga ingenjörer. Han säger att eftersom USA inte behöver nya stridsflygplan längre – de spöar ändå kommunister och talibaner med dagens teknik – bedriver staten alldeles för lite forskning kring flygteknik. Men enligt Rutan kommer forskningen att öka femfaldigt tack vare den nära förestundande kapitalistiska rymdkapplöpningen. Den privata sektorn kommer troligtvis att ge vårt synsätt på rymdfart en rejäl spark i baken när folk inser att de kan tjäna pengar på det.

För att det skall hända något med rymdfarten är staten numera tvungen att lägga vitala delar av forskning som var hemligstämplad under kalla kriget på entreprenad eller hitta nya sätt att få in pengar. Vita Huset har beslutat om att finansiera privata bolag för att skicka upp amerikanska astronauter och Ryssland har skickat upp privatpersoner mot den nätta summan 20 miljoner dollar. RYMDTURISMEN HAR REDAN BÖRJAT

Ända sedan 50-talet har man fantiserat om att turista i rymden. Diverse högtflygande planer har skissats upp, med allt från ett relaxande spa i omloppsbana runt jorden till skytteltrafik mellan jorden och Mars till ett Hiltonhotell på månen. ”Inte en dag går utan att någon frågar mig när Lunar Hilton skall öppna. De skämtar, såklart. Men jag ser det inte som ett skämt alls.”, sade Barron Hilton vid en presentation inför American Astronautical Society. Aldrig har vi varit närmare de tankarna än idag. Flera företag har konkreta förslag på hur man skall sända upp turister i rymden med hjälp av olika nyskapande lösningar. 2001 skickade det amerikanska företaget Space Adventures upp affärsmannen Dennis Tito till den internationella rymdstationen ISS med hjälp av Rysslands rymdprogram. Dennis Tito blev därigenom den första rymdturisten i världshistorien. Sedan dess har ytterligare sex personer skickats upp som turister.

Av de människor NASA har skickat upp har fyra procent omkommit. Den siffran är lite för hög för att attrahera kunder. Det är en utmaning som kräver mycket av de privata bolagen, men med de nya tekniker privata bolag har utvecklat kommer den siffran snart att vara i nivå med flygtrafiken på 50-talet, anser Burt Rutan. Inte bara Virgin Galactic börjar bli redo för att faktiskt kunna skicka upp människor i rymden, det finns ett antal bolag som ligger hack i häl och som kommer att kunna konkurrera inom ett par år. Utöver Spaceport America finns det även en del andra ”spaceports” under utveckling. En av de starkaste kandidaterna är svensk och kallas Spaceport Sweden, belägen i Kiruna. – Kiruna är en bra plats att skicka upp rymdfarkoster ifrån eftersom staden ligger i ett polärt norrskensområde nära kommunikationer och har tillgång till stora landytor över vilka det är säkert att skjuta upp och landa raketer och ballonger. Kiruna är Europas rymdhuvudstad där det idag finns forskning och universitetsutbildning med koppling till rymden. Det började med norrskensforskning och redan 1966 etablerade Europeiska Rymdstyrelsen en uppskjutningsplats för sondraketer och ballonger som fick

Det privata bolag som är närmast att sätta igång ett kontinuerligt kommersiellt rymdprogram är Virgin Galactic - klart att äventyraren Sir Richard Branson skall vara pionjär även inom kommersialiseringen av rymden. Virgin Galactic är i slutskedet av att färdigställa Spaceport America i New Mexico och är redan färdiga med testerna av sina rymdskepp WhiteKnightTwo och SpaceShipTwo, designade av Burt Rutan och hans företag Scaled Composites. Tanken är att sex turister i taget

- 29 -

100.indd 29

2011-11-13 17:25:27


NÅDIGA LUNDTAN

heta Esrange Space Center, säger Karin Nilsdotter, VD för Spaceport Sweden.

RYMDFARTENS MILSTOLPAR

Virgin Galactic ser Spaceport Sweden som en framtida samarbetspartner tack vare den starka expertisen inom rymdteknologi i Kiruna samt möjligheten för resenärerna att uppleva norrsken och bo på ishotell. Även andra bolag har visat intresse för att använda Spaceport Sweden som bas tack vare de här möjligheterna.

900-talet. Vikingarna tror att stjärnor är hål i himmelsduken. 1957. Ryssland skickar upp Sputnik, den första satelliten, i omloppsbana kring jorden. En månad senare skickar man upp gatuhunden Lajka som blir första levande varelsen i rymden.

”Virgin Galactic ser Spaceport Sweden som en framtida samarbetspartner”

1961. Ryssen Yuri Gagarin blir första människan i rymden. 1969. Neil Armstrong tar de första stegen på månen.

– Antalet flygningar är för tidigt att sia om men enligt prognoser kommer runt 20 000 personer att resa till rymden år 2021 vilket kräver fler rymdhamnar. Vi siktar såklart på att ta en större marknadsandel. Rymdturism handlar inte bara om resorna ut i rymden utan också om upplevelser på jorden såväl som i luften och vårt uppdrag är att göra rymden tillgänglig för alla genom utveckling av olika sorters rymdäventyr. Vi har nyligen lanserat norrskensflygningar som vår första rymdupplevelse där man flyger i ett flygplan närmare norrskenet och får lära sig mer om detta magiska rymdfenomen.

2012. Virgin Galactic lanserar de första kommersiella rymdresorna.

skapa en länk som stärker regional och nationell tillväxt samt uppmuntrar nyföretagande bland akademiker och studenter. Utvecklingen av denna nya industri kommer att revolutionera livet på jorden på sikt. De nya farkoster som utvecklas och den infrastruktur som skapas kommer att användas också till forskning och utbildning. Genom ny teknik får vi ökad tillgång till rymden till en lägre kostnad. Rymden är en plattform för teknikutveckling men också för att lösa många av de utmaningar vi möter på jorden, från näringsliv till energi och medicinska frågor.

Man kan fråga sig om vi kommer att lära oss något nytt om rymden tack vare den här typen av turism. Burt Rutan drar parallellen att när hemdatorn först kom på 70-talet så kunde man inte göra mycket mer än att spela spela primitiva datorspel på den och de som köpte en dator gjorde det som en kul statusfylld grej. Idag är datorn ett av våra mest effektiva verktyg och Internet är fullt av viktig och oviktig information. Några enkla klick kan höja vår kunskap inom alla möjliga områden. Även om rymdturism enbart är på skoj än så länge så gör det faktum att vi är där uppe, att vi strävar högre och längre bort och att det finns olika företag som försöker vara bättre än konkurrenten att vi troligtvis kommer att råka lära oss massor utav bara farten.

Ända sedan flygplanet uppfanns har människan skissat upp alla möjliga scenarion om hur rymden och framtiden ser ut. Vad finns därute? Hur kommer vi dit? På 50-talet gissade man att jordens befolkning på 2000-talet skulle ta sin flygande bil till jobbet (men tydligen åka i snygga filer med rödljus och köer trots att man har hela luften att åka i), maten skulle serveras i pillerform, man skulle bo i svävande hus och jobba på en koloni på Mars. 80-talet trodde att man skulle åka runt på rosa svävande skateboards i jackor som anpassar sig efter sin bärare och ascoola självsnörande pumps samt att vi har robotar som gör alla våra hushållssysslor. Sedan dess har vi blivit något mer restriktiva med att skissa upp hur framtiden ser ut eftersom ”framtiden” är här och vi är precis gamla nog att uppleva dess vagga. Ingen vet när vi äntligen kommer att få åka flygande bilar till jobbet men rymdturism och ökat kapital till rymdforskning är i alla fall ett startskott på något stort. Det här kommer bli epic.

– En ny industri växer nu fram där rymdturism utgör grundstommen och branschen ser allt fler privata rymdaktörer och entreprenörer utveckla nya rymdfarkoster för turism, men också för forskning och utbildning. En andra rymdålder med 10 000-tals nya astronauter skapar ett återuppväckt intresse för rymden och för att ta tillvara på den verkliga potentialen som denna framtidsindustri skapar krävs att olika upplevelser, tjänster och processer utvecklas, säger Karin Nilsdotter. Hon fortsätter: – Det handlar om nya möjligheter och innovativa kopplingar till kreativa och kulturella näringar som film, reklam, konst, spel, hälsa och miljö. Målet är att skapa nya tjänster och upplevelser genom att kombinera entertainment, excitement och education. Vi vill

- 30 -

100.indd 30

2011-11-13 17:25:28


- 31 -

100.indd 31

2011-11-13 17:25:28


NÅDIGA LUNDTAN

Framtidens syn på historiska utmaningar Finanskriser är inget nytt fenomen. Efter femhundra år av återkommande kriser är det dock många som ställer sig frågan; är ekonomiska kriser något som måste ske med jämna mellanrum? Med 1900-talets största kris i backspegeln undersöker vi krisernas natur.

Text: Mikaela Forslund Den första kända ekonomiska krisen utspelade sig redan på 1500- och 1600-talet och är känd under namnet Prisrevolutionen. Som följd av krisen omvälvdes samhällsstrukturen i hela Europa. Begreppet inflation fick då en definition och förklaring av samtida ekonomer och angavs som orsak till krisen. Sedan dess har ekonomiska kriser varit ett återkommande inslag inom ekonomin. Till exempel har USA drabbats av någon form av kris var tjugonde år från och med 1800-talet fram till börskraschen på Wall Street 1929.

dollar och misären spred sig. Investerarna förlorade sina jobb och småspararna fick lämna sina hem då de inte längre kunde betala sina höga låneräntor.

1900-TALETS DJUPASTE KRIS

KRIS PÅ 2000-TALET

Kraschen föregicks av en hausseartad marknad med kraftigt stigande aktiekurser som lockade amerikanarna till att investera i aktier. Detta drev upp kurserna till oerhört höga nivåer och skapade starka förväntningar om ytterligare uppgångar. Löftet om framtida utdelningar gav amerikanerna nya anledningar att satsa sitt kapital på börsen, kapital som många inte själva hade utan som finansierades genom lån med höga räntor.

Under den senare delen av 1900-talet har världen drabbats av ett antal finans-, bank- och valutakriser, varav den senaste är kreditmarknadsbubblan som sprack i USA år 2008. En ekonomisk kris som, likt den som spred sig över Atlanten till Europa på 1930-talet, har återigen satt hela världsekonomin i gungning.

Börskraschen övergick i en ekonomisk depression som spred sig över Atlanten till Europa. Aktiekurserna fortsatte att sjunka under den första delen av 1930-talet och deflationen spred sig i Europa. Det skulle dröja ända fram till andra världskrigets slut innan marknaderna återhämtade sig.

Hur kan något som påverkar ekonomin, inte bara för ett land utan för ett flertal länder, återkomma gång efter gång? Kan det vara så att en finanskris då och då med några års mellanrum är ett nödvändigt ont i världsekonomin? Med dessa funderingar vänder jag mig till Håkan Lobell på institutionen för Ekonomisk Historia här på Lunds Universitet, vars syn på ekonomi sträcker sig långt utöver de i dagsläget aktuella händelserna.

Börsen kom att nå en högsta punk den tredje september samma år och marknaden blev därefter instabil. Detta borde ha hindrat folk från att investera och spekulera men fick motsatt effekt. Bubblan sprack till slut den 24 oktober efter en kortare tids nedgång och den dagen har blivit historiskt känd som den svarta torsdagen. Börsraset följdes av säljpanik och på bara en dag bytte rekordmånga aktier ägare – hela 13 miljoner. Polisen inkallades för att skapa ordning och reda och ett flertal börser tvingades stänga på grund av paniken. Trots att lugnet så småningom spred sig och en viss återhämtning skedde under dagen dröjde det inte länge förrän paniken satte in igen och ledde till ett katastrofalt börsfall. Under nästkommande dag såldes ytterligare 16,4 miljoner aktier och säljrekordet från den svarta torsdagen var slaget. I slutet av november 1929 hade investerarna förlorat 100 miljarder

”Många investerare handlar ytterst irrationellt” Håkan Lobell framhåller att vi alla borde vara medvetna om att konjunkturen pendlar mellan återkommande hög- och lågkonjunktureroch att ekonomiska kriser och finanskriser är ett återkommande inslag i världsekonomin. Vid goda ekonomiska tider nås vi av

- 32 -

100.indd 32

2011-11-13 17:25:28


eftertanke, dock tenderar det att vara precis tvärtom. Proffsens beteende smittar många gånger av sig på "den vanliga människan" som lätt faller in i deras mönster.

framgångshistorier och vi bygger lätt upp ett förtroende för ytterligare uppgångar. Tillit och förhoppningar till en stark och stabil ekonomisk marknad kan lätt gå över styr och bli till en överdriven tilltro till goda framtidsutsikter. Vad det är vi sätter vår tillförsikt till varierar. Inför Depressionen var det aktier och nu senast var det en enorm kreditmarknadsexpansion som ledde till en gigantisk fastighetsbubbla som till slut sprack. Hur kan det komma sig att människan gång på gång väljer att investera utöver sina tillgångar utan att tänka på konsekvenserna av sitt handlande?

”Dock kom varningarna alldeles för sent” Vidare säger Lobell att det är en omtvistad fråga huruvida aktörernas beteende är rationellt eller irrationellt. Många investerare handlar ytterst irrationellt fastän de borde veta bättre och ha bättre koll på marknaden.

– Det går att skilja på olika typer av människor som agerar på den ekonomiska marknaden, menar Håkan Lobell. Först och främst måste man sära på specialisterna och "den vanliga människan". Även om många människor gärna spekulerar så är det proffsen, det vill säga analytiker, ekonomijournalister, investerare med flera som oftast besitter betydligt större kunskap än vad den genomsnittliga människan gör. Därför kan man tycka att dessa borde handla mer långsiktigt och med mer

De professionella investerarnas djupare kunskap borde innebära att de kan se tecknen inför en stundande bubbla. Men trots att det förekommit varningsflaggor tidigare kan man undra varför ingen har försökt att sätta stopp för investeringshysterin vars konsekvens ofta är en krasch. Det finns även en risk för att de som är kritiskt inställda till upphaussade marknader misskrediteras för sina varningar. – Det föreligger flera problem som gör det svårt att förutse en krasch, säger Håkan Lobell. Det har alltid funnits realister som försökt att varna då investeringarna börjar skjuta i höjden. Redan 1928 fanns det de som varnade för en stundande bubbla. Dock kom varningarna alldeles för sent för att de åtgärder som gjordes för att strama åt penningpolitiken skulle ha effekt. Med den senaste bubblan i färskt minne ställer sig många frågan hur vi skall kunna förhindra att det sker igen i framtiden. Efter varje kris försöker man se över lagstiftning, regleringar och penningpolitik och man anpassar dessa till de senaste erfarenheterna. Det kan vara ett sätt att förhindra framtida kriser men som alltid uppstår det problem. Samtidigt är det mycket svårt att förutse vad som kommer att bli en framtida bubbla och vad som till exempel endast är en återhämtning från en tidigare nedgång. Penningpolitiska ingripanden och regleringar till trots finns risken för haussade bubblor och vid extrema uppgångar blir risken större. Men vad är det då som får vissa människor att se på kriser som ett nödvändigt ont, och finns det överhuvudtaget något gott i dem? När Håkan får frågan skakar han på huvudet och småskrattar lite. – Nej, för även om finanskriser må vara ett återkommande inslag som vi får leva med så kan en finanskris aldrig föra med sig något gott!

- 33 -

100.indd 33

2011-11-13 17:25:29


NÅDIGA LUNDTAN

- 32 100.indd 34

2011-11-13 17:25:30


Allan T Malm och världen Allan T Malms skugga har likt en ekonomihögskolans Horace Engdal i decennier svept sin vakande blick över EC. Ända sedan 1970 har han arbetat för att utveckla och förbättra möjligheterna för studenter i Lund. I år fyller Allan 66 år och kommer vid årsskiftet att lämna vidare posten som rektor.

Text: Alexandra Sernhov Foto: John Sander Allan T Malm har arbetat på många olika nivåer med omfattande och talrika projekt vars vidd sträcker sig över i princip hela Ekonomihögskolan. På hans skrivbord myllrar en salig blandning av dokument och prylar som vittnar om en betydligt bredare intressesfär än enbart Ekonomihögskolan.

forskningsinstitut med finansiering från näringslivet, förklarar Alan. Där bedrivs bland annat forskning i ”learning partnerships” som attraherar både forskare, studenter och företag. Efter sin position som amanuens har Allan varit lärare och professor i företagsstrategi sedan 1982. För drygt sex år sedan blev han rektor. Under denna tid har han varit initiativtagare till många projekt och hållit många trådar.

INTE BARA EKONOMI

– Jag började vid årsskiftet 1970 som amanuens och min första uppgift då var faktiskt att vara med och bygga upp samarbetet med näringslivet och det som idag är EFL, (Executive Foundation Lund), som är vår executiveutbildning. Sedan dess har jag varit involverad i Ekonomihögskolans samarbete med näringslivet, säger Allan. Ett gott samarbete med näringsliv och förvaltning är något av en livsnerv för en ekonomihögskola. Det handlar både om att lära och lära ut – att så att säga vara varandras kritiska vänner.

LEDARSKAP

– Jag och mina medarbetare har haft möjlighet att ta initiativ till att förnya alla våra utbildningsprogram: Civilekonom-, Ekon Kand- och Systemvetarprogrammen samt 15 nya Masterprogram. Därutöver bland annat Venture Lab och Leadership Academy. Den senare startades för fem år sedan som ett försök till att integrera studier vid Ekonomihögskolan med att erfarenheter från studentlivet. Om man lär av historien så har många av dem som senare nått ledande positioner i näringslivet varit aktiva i studentlivet på olika sätt.

Intervjun som från början var tänkt att bli ett personporträtt övergår snabbt till en diskussion om universitetets möjligheter och vad studenter idag dels bör ta i beaktning men också vad de har för chanser som inte fanns förr i tiden. Möjligtvis blir detta en mer korrekt vinkling av Allan, som trots allt har lagt ner sin karriär på just detta. Under samtalets gång kommer en bild av ett djupt engagemang, inte enbart för Ekonomihögskolan utan för samhället som helhet fram.

– Vanligtvis dröjer det till kanske 35-årsåldern innan man når någon typ av ledarposition i ett företag. Lund har ett unikt studentliv och i kårer och nationer så är tusentals studenter engagerade i olika positioner där man på olika sätt får leda. Det är en unik erfarenhet att ha kunna motivera och lära sig att leda på detta sätt. Kan vi integrera studierna med erfarenheter från studentlivet så kan vi skapa en turboeffekt på utvecklingen av förmågan till teamwork och ledarskap. Detta är själva tanken med Leadership Academy, förklarar Allan. Han själv var inte aktiv i studentkåren under

– Kontakten med näringslivet har varit en viktig del av mitt jobb. År 1981 startade vi någonting som heter Institutet för Ekonomisk Forskning – ett gemensamt

- 35 100.indd 35

2011-11-13 17:25:30


NÅDIGA LUNDTAN

När Allan lämnar över posten som rektor så kommer han för den sakens skull ej att sluta engagera sig i ekonomihögskolan, utan enbart lämna över det övergripande ansvaret. Vem som ska efterträda honom står ej klart än. Den närmaste tiden skall han ägna åt att hjälpa sina efterträdare att sätta sig in i Ekonomiskolans alla olika delar. Han kommer att fortsätta vara engagerad i sina olika projekt och bland annat få mer tid över till initiativet Deans Across Borders, som är frivilligt projekt där erfarna rektorer hjälper ekonomihögskolor i till exempel utvecklingsländer att höja nivån på sin forskning och utbildning för att på sikt möjliggöra en EQUISackreditering. Equis är en slags kvalitetsstämpel för högre utbildningar inom ekonomi. Allan kommer också från årsskiftet att ta över som ordförande i föreningen Företagsekonomi i Sverige, som är ett samarbete mellan olika institutioner för att främja ämnets utveckling både i forskning och i utbildning.

sin studietid i Lund men däremot medlem i Hallands nation där han nu är Inspektor. Under sina studentår var han ”lite engagerad, men inte mycket” som han själv uttrycker det. Faktumet att han tog sin kandidatexamen på 1,5 år kan kanske ha något med det att göra. Som en del av sin ekonomiexamen läste han historia vilket är ett av hans personliga intressen. Väldigt mycket verkar vara Allans personliga intresse och det är hela tiden i relation till helhetsbilden, vetskapen om hur alla akademiska ämnesområden påverkar varandra vilket också visar sig i hans visioner om ekonomutbildningen. – De utmaningar som världen står inför idag kan inte lösas utifrån endast ett område. Det finns inget isolerat marknadsproblem eller finansproblem i ett företag, man måste ha en helhetssyn på företaget och dess roll i samhällsbygget, säger Allan. GÖRA OM VÅRT UTBILDNINGSSYSTEM

– Jag skulle gärna vilja göra om hela vårt utbildningssystem så att man kanske kan blanda och integrera mer än vi gör idag. För att förståtill exempel vad som händer i ett företags omvärld behövs kunskaper från många områden så som marknadsanalys, strategi, makroekonomi, internationell politik och så vidare. Och sedan ha föreläsare från olika discipliner på samma kurs. Men det kräver mer resurser än vi har idag. Ett litet land som Sverige kan aldrig satsa på kvantitet, vi måste alltid satsa på kvalitet och det gör att vi när vi har diskussioner med andra ekonomihögskolor utomlands så måste vi ha ambitionen att vara bättre och det tror jag är mycket viktigt för vår konkurrenskraft. Det är en fråga jag känner stark med och kommer fortsätta arbete med, förklarar Alan. Han är mycket engagerad i debatten om huruvida ekonomistudenter bör få höjda anslag av regeringen för att kunna förbättra kvalitén på utbildningen. Som det är just nu räcker det helt enkelt inte till.

FRAMTIDSVISIONER

Ett av de många projekt Allan är involverad i dagsläget är EC4, en ny byggnad som skall skapa en integrerad campus för Ekonomihögskolan. Framtiden för Lunds Universitet är någonting han har stora visioner om. – Det är framtidens lärmiljö, förklarar Allan och hans entusiasm går ej att ta miste på när han beskriver de nya klassrummen och de studiemiljöer som skall skapas för studenterna, inklusive 60 grupprum som skall vara tillgängliga dygnet runt. – Ska vi vara en spelare på den internationella marknaden så måste vi ha en bättre infrastruktur. Både i fysiska byggnader och virtuella lärmiljöer. Vi vill personalisera live@lund och integrera e-learning med klassrummet så att vi kan utnyttja lärarnas tid bättre. Långtgående planer på föreläsningar upplagda som podcasts och personliga scheman för varje student, allt via live@lund som än så länge bara ligger i sin vagga. Visioner om att lättare kunna ta sig fram i en global ekonomi, att främja ansvarsfullt ledarskap och entreprenörskap är viktigt. Mer fokus på ledarskap, teamwork, innovation i en lärmiljö av absolut världsklass både fysiskt och virtuellt. Det är det jag jobbar för och har gjort de här åren. Vi har kommit en bit på väg men det finns mycket kvar, sammanfattar Allan.

- Det som driver mig är övertygelsen att det finns ett stort behov av en integrerad ekonomutbildning där man inte staplar ämne efter ämne utan betonar helheten. Idag kan vi inte leva på våra naturresurser utan ett litet land som Sverige är väldigt beroende av att vi ligger långt fram i innovation och entreprenörskap, säger Allan. GENERELL FÖRSTÅELSE

Att Allan har gjort mycket för Ekonomihögskolan råder det inga tvivel om och med dessa klara framtidsvisioner är det lätt att smittas av hans entusiasm och känna att allt detta inte bara är möjligt utan till och med helt rimligt.

Breddning, och allmänbildning är ord som återkommer under vårt samtal. Vi kommer in på hur arbetsmarknaden för ekonomer har förändrats nu jämfört med då. – Kraven på att kunna ta sig fram i en global värld har förändrats. Att kunna samarbeta över språk- och kulturbarriärer är mycket viktigt för dagen ekonomer. Det räcker inte med att enbart kunna ekonomi, utan en generell kunskap om olika kulturer, språk och förståelse för dessa är nödvändig för att över huvud taget kunna slå sig fram. Hur skall man kunna skapa en god relation till en affärspartner i Indien eller Kina utan att kunna något om dessa länders kultur och historia?

- 36 -

100.indd 36

2011-11-13 17:25:30


Allan ska snart städa ur sitt kontor, men ingen på Ekonomihögskolan kommer att glömma honom i första taget.

- 37 -

100.indd 37

2011-11-13 17:25:31


NÅDIGA LUNDTAN

Elbilen kom, försvann och återuppstod ”För hundra år sedan var elbilen mycket populärare än både bensinbilen och ångbilen. 1899 var en elbil den snabbaste bilen i världen med sina 106 km/h och 90 procent av New Yorks taxibilar var eldrivna”.

Text: Gisela Åhrberg Så löd delar av Fortums reklamfilm från 2009 om elbilens historia och återtåg. Vad som å andra sidan inte undgått någon är att dagens samhälle främst domineras av bensin- och dieseldrivna bilar. Miljöproblem och den ökade användningen av bilar har återigen öppnat upp för nya alternativt drivna bilar och elbilen finns på agendan igen. Men elbilens har en lång och tubulent historia. Den präglas av ojämna maktförhållanden och det många inte vet är att en fullt funktionell elbil lanserades i USA för elva år sedan av biljätten General Motors. Men den bilen skrotades och glömdes bort i förmån för oljeindustrin.

var mycket populär och frekventare använd av samhället än bensindrivna bilar i början av bilens historia, gick det inte att frångå att allt fler bilister övergick till den bensindrivna bilen i samband med oljans upptäckt. På grund av det brummande ljudet innebar den bensindrivna bilen en häftigare körupplevelse. Elbilarna blev snabbt utkonkurrerade och bara ett minne blott. År 1921 fanns det drygt nio miljoner bilar i USA varav endast 18 000 drevs av el, vilket motsvarar 0,2 procent. I Europa försvann i princip personbilar som drevs av el redan 1914 då första världskriget bröt ut. Anledningarna var många. När vägarna blev bättre, folk fick mer pengar och ville köra längre sträckor var elbilarna hopplösa förlorare. Billig olja och den moderna startmotorn knäckte slutligen elbilen.

UTKONKURRERAD AV VRÅLÅK

Den första elbilen utvecklades så tidigt som 1832 av en uppfinnare vid namn Robert Andersson i Skottland. En mer praktisk och användbar elbil uppfanns emellertid tio år senare av amerikanen Thomas Davenport och skotten Robert Davidson. Med åren förbättrades den och började tillverkas i större antal. På grund av sin dåliga räckvidd förblev elbilarna ett stadsfordon och var mest populär bland de amerikanska kvinnorna ur medelklassen. Förklaringen var enkel – kvinnorna orkade inte dra runt startveven på en bil med en explosionsmotor som drevs av bensin.

”EV1 var helt enkelt för bra” VEM DÖDADE ELBILEN? För elva år sedan gjorde elbilen comeback då Electric Vechicle 1 lanserades på amerikanska marknaden av världens då största biltillverkare, General Motors. EV1-bilen var en fullt funktionsduglig personbil med plats för fyra personer. Den var dessutom ekonomisk, tyst och visuellt tilltalande. En batteriladdning räckte till 300 kilometer och bilen kom utan problem upp i USA:s högsta til�låtna hastighet, 80 miles i timmen, vilket motsvarar 128 kilometer i timmen. Den nya elbilen blev snabbt populär och tusentals ville köpa den, däribland kändisar som Mel Gibson och Tom Hanks. GM byggde emellertid endast 1134 bilar, varav bara 800 kom ut på marknaden genom en komplicerad leasingprocess som innebar att man fick

”runt 1915 gick proppen för elbilarna” Fotografier på parkeringsplatser i USA från 1914 visar att majoriteten av bilarna bestod av eldrivna sådana, men runt 1915 gick proppen för elbilarna. Trots att elbilen

- 38 -

100.indd 38

2011-11-13 17:25:31


hyra bilen för en viss tid. Köp var uteslutet. Elbilens comeback blev tyvärr inte långvarig. Plötsligt stoppade GM leasingprogrammet, drog in samtliga uthyrda bilar och skrotade dem. Bara några enstaka exemplar sparades som museiföremål, utan motor.

var nödvändig, var den inte i olje- och bilindustrins vinstintresse. Ännu en gång försvann elbilen i förmån för den bensindrivan faran. FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

Luftföroreningar, oljeberoende och den globala uppvärmningen har återigen öppnat upp för diskussioner angående alternativdriva fordon och problemet med bensin- och dieseldrivna bilar går inte längre att dölja. Samtidigt ökar antalet bilar runt om i världen. Enligt siffror som publicerats av Wards Auto fanns det år 2010 över en miljard trafikdugliga bilar runt om i världen, från fjolåret hade summan ökat med hela 3,6 procent. År 2010 drevs 36 procent av alla svenska bilar enbart med bensin och 48,5 procent enbart med diesel, vilka i genomsnitt släpper ut 157 gram respektive 151 gram koldioxid per kilometer. En bil som drivs av fordonsgas släpper i genomsnitt ut motsvarande 79 gram koldioxid per kilometer. Trots att de nya bilarna som såldes i Sverige under 2010 släppte ut fem procent mindre koldioxid per kilometer än de bilar som såldes 2009, minskar inte trafikens samlade utsläpp. Orsaken är att bilarna blir fler och fler samt att de körs längre sträckor. Det visar en sammanställning av Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Så om elbilen under tidigt 90-tal stod som en hopplös förlorare är den idag, nästan 100 år senare, åter igen en stark kandidat för en renare och mer hållbar framtid. Så länge inte oljeindustrin och dess vinstintresse kommer emellan, ser elbilens framtid ljus ut.

Hur kunde detta ske i en tid då miljöproblem tornar upp sig och hållbara innovationer är viktigare än någonsin? I dokumentären Who Killed the Electric Car? utreder den amerikanske filmaren Chris Paine vad som egentligen hände. I sin dokumentär belyser Paine sin hypotes; EV1 var helt enkelt för bra och utgjorde ett allvarligt hot mot två av samhällsekonomins tyngsta grenar: oljeindustrin och bilbranschen. Därav skrotades bilen. Anledningen till att elbilen utgjorde ett hot mot oljeindustrin var att den kunde laddas upp snabbt och dessutom till en betydligt lägre kostnad än vad en full tank med bensin eller diesel kostade. För bilbranschen: tillverkarna, återförsäljarna och verkstäderna, utgjorde elbilen ett hot eftersom de trodde att elbilen var kapabel till att ta stora marknadsandelar på bekostnad av befintliga produkter. Förutom billig i inköp och drift skulle elbilen även kunna köras två gånger så länge som en vanlig bensinbil, något som är både miljövänligt och ekonomiskt för samhället så väl som den privata bilisten. Men bilindustrin tjänar betydligt bättre på bensindrivna bilar. Dels är inköpspriset högre, dels säljs de oftare eftersom de säljs i kortare intervaller än vad som vore möjligt med elbilar. Så vad är industrin mest intresserad av att sälja: det som intresserar kunderna eller det som ger klirr i kassan? Även om elbilen för klimatet och miljöns bästa

- 39 -

100.indd 39

2011-11-13 17:25:32


NÅDIGA LUNDTAN

TÄNK OM DU KAN GÖRA KARRIÄR I EN BANK SOM TÄNKER LITE ANNORLUNDA

- 40 -

100.indd 40

2011-11-13 17:25:32


E T I K

Kan man äntligen andas frihet? 1848 var året då halva Europa var ute på gatorna för att slåss för frihet och demokrati. Resultatet blev - ingenting. Nu har tre nordafrikanska länder genomgått revolution och fått sina diktatorer störtade. Men 2012 kan bli ett nytt 1848 för de tre länderna och den nyvunna friheten kan på nytt tas ifrån dem.

Text: Felix Törnblom Det är nu ungefär ett år sedan tunisiern Mohammed Bouazizi tände eld på sig själv i protest mot att polisen beslagtagit hans grönsaksvagn, hans levebröd. Bouazizis död blev symbolen för ett starkt missnöje med den styrande regimen och utlöste protester över hela Tunisien, vilka senare spred sig till många andra länder i regionen. Vågen av demonstrationer är numer känd som den Arabiska våren och har inneburit att Tunisien, Egypten och Libyen har störtat sina diktatorer genom en revolution. Länderna firar att de äntligen är fria från förtrycket, men frågan är om kommande makthavare verkligen kommer att vara mer demokratiska än de föregående?

I Egypten har general Sami Hafez Anan tagit över makten i väntan på val. Det är ingenting nytt för landet som har styrts av militärer ända sedan de unga officerarna kring Gamal Abdel Nasser avsatte kung Farouk 1952. Den störtade presidenten Hosni Mubarak var flygvapengeneral och även hans företrädare Anwar al-Sadat var general. Nu när ytterligare en general tagit över makten, om än tillfälligt, blir det naturligt att en viss oro sprids. Men när de utlovade valen hålls kommer det Muslimska Brödraskapet med största sannolikhet att vara en avgörande aktör och utgöra en viktig motpol till militärens nuvarande kontroll.

Historiskt sett är länderna skrämmande lika. Alla tre länder utropar sig självständiga från kolonialmakterna och utser en kung som ledare. Kungen avsätts av en ung militär (Egypten och Libyen) eller en äldre politiker (Tunisien), som blir envåldshärskare och styr landet under en lång tid framöver. Fram till idag har inget av länderna haft en demokratiskt framröstad ledare. Istället har diktatorerna avlöst varandra. Vad är det då som talar för att länderna blir demokratiska den här gången?

Det är kanske ännu för tidigt att säga någonting om det kommande valet i Libyen, men västländerna oroar sig över att en fundamental islamist vid namn Abdelhakim Belhadj skall ta kontrollen över landet. I september uttryckte USA:s utrikesminister Hillary Clinton sin oro över att “övergångsrådet inte har koll på islamisterna och den enorma tillgång på vapen de har.” Abdelhakim Belhadj är grundaren till Libyan Islamic Fighting Group, som är en al-Qaidaanknuten och terroriststämplad milis. Själv stred Belhadj under flera år som jihadist, gudskrigare, i Afghanistan.

Det är inte mycket som talar för det, men utvecklingen har börjat bra i Tunisien och kanske sprider sig denna, likt demonstrationerna, vidare till de andra länderna. I oktober gick tunisierna till valurnorna och valet anses vara en framgång. Valdeltagandet var oväntat stort och inga rapporter om valfusk fläckade valresultatet. Partiet Ennahda stod som vinnare med 41,5 procent av rösterna. Nu förhandlar de med mindre partier för att bilda en koalition. Partiet säger att man är ett moderat muslimskt parti, vilket kan liknas vid turkiska AKP, och vill föra en politik som verkar för ett demokratiskt Tunisien.

Hur skall det nu gå? Historien talar till viss del emot de här tre länderna. Men den har även visat att budskap kan sprida sig snabbt i dessa länder, och ett lyckat val i Tunisien kan mycket väl bana väg för ett lyckat val i Egypten. Det tar tid att bygga upp en fungerande demokrati i ett land som alltid varit en diktatur, varav året 2012 blir ett viktigt år på vägen mot frihet.

- 41 -

100.indd 41

2011-11-13 17:25:32


K Å R

Foto: John Sander

Att ha en dröm…

Drömmen är att göra Vinterbalen 2011 till någonting magiskt – någonting som jag, efter det att min tid inom LundaEkonomerna är över, kan se tillbaka på med stolthet. En bal som kommer att skriva historia inom kåren. Jag drömmer om att aktiva i många år framöver skall se tillbaka på Vinterbalen 2011, som någonting som inte går att jämföra med någon annan fest eller bal som man upplevt som student i Lund.

En dröm är någonting som alla människor har, både stora och små – realistiska och orealistiska.

Min dröm kan jag inte uppfylla på egen hand utan jag behöver er alla! Jag behöver Dig, som pluggar på Civilekonomprogrammet T1 eller Dig, som rest över halva jordklotet för att upptäcka Sverige och Lund som internationell student, eller bara Dig som älskar att gå på en grym fest där allting bara är obeskrivligt bra. För det är inte bara en person som kan uppfylla min dröm utan det är kombinationen av alla oss som gör att Vinterbalen 2011 kommer att lämna ett stort avtryck i LundaEkonomernas historiebok.

Som liten hade jag en dröm om att bli minröjare. Jag ville jobba i krigsområden och röja gömda minor, någonting som just då kändes fullt realistiskt och som jag kände var genomförbart. Som sexåring äntrade jag skolan för första gången i mitt liv och berättade med stolt röst om min dröm inför mina nya kamrater och fröken. Jag struntade i att killarna sa att det inte var någonting för en tjej, jag var helt enkelt fast besluten. Drömmen fanns kvar ganska länge i mitt liv och utan att jag egentligen visste vad som krävdes för att uppfylla min dröm, visste jag att det var någonting som skulle gå i uppfyllelse. Men åren gick och blekare blev drömmen och tills slut insåg jag att min dröm att bli minröjare inte var skrivet i stjärnorna trots allt.

Så tveka inte för Vinterbalen 2011 måste upplevas, och jag med kommittén och marskalkarna i ryggen välkomnar just DIG till AF-borgen den 10 december 2011! Signerat Linda Persson, Övermarskalk Vinterbalen 2011

Jag har en ny dröm, en mer realistisk och nårbar dröm – någonting som jag för varje dag som går gör mitt yttersta för att uppfylla.

- 42 -

100.indd 42

2011-11-13 17:25:33


LUNDAEKONOM PÅ

OKÄND MARK

Universität St. Gallen – en toppskola mitt i naturen

Text: Elin Melin Lundström

En vecka har gått sedan terminen började. På ett sätt har starten varit anmärkningsvärt enkel – jag fick de kurser jag ville ha, jag har hittat till alla lektionssalar (i tid!) och tack vare skolans ”Buddy System” för utbytesstudenter har jag redan träffat många nya vänner. På ett annat sätt har det varit en utmaning; till skillnad från när jag läser kurser vid EHL har jag inga läroböcker. Klasserna är mindre än en tredjedel så stora jämfört med i Lund: i min största kurs är vi 60 personer. Professorerna tilltalar mig ”Frau Melin” (vilket i början var både skrattretande och skrämmande). Detta innebär att sättet man lär ut på Universität St. Gallen skiljer sig ganska mycket från det jag är van vid. Att inte ha en bok att förlita sig på när man skall plugga känns en vecka in i terminen ganska skräckinjagande och förvirrande – hur skall jag förbereda mig inför tentorna?

Att skolan ligger högt på en kulle, och att utsikten från klassrummen är gröna alper, höga bergstoppar och ”der Bodensee” i fjärran, försämrar knappast studiemotivationen. Här finns otaliga vandringsrutter och berg att bestiga. Schweizarna älskar naturen och är väldigt måna om att köpa närproducerat samt att återvinna– slänger du sopor i fel sorts påse får du böter. Bakom skolan finns en kohage vilket leder till att det allt som oftast luktar gödsel i och omkring universitetet. Den största och mest hajpade händelsen under hösten är ”die Olma”, som är en lantbruksmässa där det populäraste (och mest udda) eventet är de dagliga grisracen. Kontrasten mellan det businessorienterade, lyxiga Schweiz som man får uppleva i universitetsmiljön, och det lantliga, som upplevs på fritiden, är något som jag uppskattar mycket.

Jag inser dock ganska snart att det faktum att vi inte har några läroböcker knappast innebär att man pluggar mindre. Tvärtom märker jag att man här (till skillnad från ganska ofta i Lund) aldrig kommer oförberedd till en föreläsning. Att läsa casen och artiklarna inför lektionerna är en självklarhet. De små klasserna i kombination med väl förberedda elever och lärare som konstant förespråkar interaktion leder till många intressanta diskussioner. Jag – som tidigare knappt fått möjligheten att lösa ett enda case tidigare i utbildningen – uppskattar särskilt mycket att det, liksom relevanta och givande gästföreläsningar, är självklara inslag i varje kurs. Två veckor in i terminen offentliggörs Financial Times rankning av alla business schools i världen – St. Gallen blir rankat bland topp tio i världen (ett av deras mastersprogram blir till och med nummer ett!) i de flesta kategorierna. Redan efter så kort tid på skolan förstår jag mycket väl den höga rankningen.

Såklart är inte allt guld och gröna skogar (även om det bokstavligen inte är så långt ifrån sanningen i Schweiz fall) – priserna på allt ifrån matvaror till tågbiljetter är mycket ansträngande för en skral studentbudget. Schweizertyskan är i det närmast omöjlig att förstå – att lära sig uttala ”Chuchichäschtli”, som betyder köksskåp – är något som jag fortfarande kämpar med. Är man den som föredrar att ha mycket fritid under sin utbytestermin är Universität St. Gallen heller inte det bästa valet. Här tillbringar man en stor del av sin tid på biblioteket. Men fördelarna tycks över väga nackdelarna för de flesta – två månader in i terminen får vi, ett gäng utbytesstudenter, frågan från en schweizisk student om vi skulle kunna tänka oss att komma tillbaka för att läsa en master här. Samtliga av oss svarar ja.

- - 43 43 - 100.indd 43

2011-11-13 17:25:35


K Å R

Frukostklubben Text: Malin Ek & Viktoria Skara Att agera mentor för både kvinnor och män ifrån olika grenar inom svenskt näringsliv är ett uppdrag Marianne antagit helhjärtat under många år. I sina böcker lägger hon stor tyngdpunkt på individers frihet, demokratins principer och den essentiella insikten om att resultat skapas av gemensamma prestationer, vilket är nyckeln till ett starkt företagande. Som man förstår av böckernas titlar är Marianne en kvinna med åsikter, och räds inte att yttra dessa. En av hennes hjärtefrågor är kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, samtidigt som hon väljer att ta starkt avstånd från att bli definierad som feminist.

VAD ERBJUDER NÄRINGSLIVUTSKOTTET?

Näringslivsutskottet skapar kontakter mellan studenter och näringslivet. Vi arrangerar företagsevent där studenter får chansen att träffa och inspireras utav blivande arbetsgivare. Våra event riktar sig till alla medlemmar i LundaEkonomerna, oavsett om du är novisch och inte vet vilka framtida yrken som lockar dig eller om du snart är utexaminerad och känner dig redo att erövra världen! Frukostklubben är en av Näringslivsutskottets essentiella arrangemang och erbjuder inspirerande föredrag av framgångsrika föreläsare, samtidigt som deltagarna avnjuter en kostnadsfri frukostbuffé. Ta chansen och kom till de event som arrangeras för din skull och få en inblick i vad framtiden har att erbjuda.

Marianne delar gärna med sig av sin rika erfarenhet inom professionell utveckling och konsten att lyckas i yrkeslivet. Utan krusiduller ger hon handfasta exempel och flertalet goda råd utifrån diverse miljöer, situationer och sammanhang. Hon är en stor inspirationskälla för både kvinnor och män.

FRUKOSTKLUBBEN GOES BRUNCH!

Den sjunde december 2011, vid lunchtid, har frukostklubben den stora äran att presentera en ikon inom svenskt näringsliv: Marianne Hamilton

Kom och ta del av Mariannes personliga resa och få konkreta råd om hur du kan lyckas med din framtida karriär. Om du inte redan gjort det, skriv in: ”Brunch med Hamilton”, den sjunde december i kalendern och anmäl dig till frukostklubben@lundaekonomerna.se så snart som möjligt.

Marianne Hamilton är en multitasker på hög nivå. Författare, styrelseproffs och orädd är bara ett urval av ord som beskriver denna inspirationskälla. Mariannes framgångssaga bottnar i en gedigen bakgrund inom svenskt näringsliv. Efter hennes Filosofie kandidatexamen från Stockholms Universitet har hon haft diverse ärofyllda uppdrag så som marknadsanalytiker på Astra, konsult på Mercuri Urval och styrelsemedlem för Alecta samt Handelshögskolans Executive Education. I början av 90-talet började hon arbeta för Atlas Copco som personalchef för affärsområdet Industriteknik. Ett år senare utnämndes hon till personaldirektör för hela Atlas Copco-gruppen och blev medlem i koncernledningen.

Vi ses där!

Efter 16 år på Atlas Copco valde Marianne Hamilton att lämna företaget och sitter idag i styrelserna för de börsnoterade företagen Meda och Connecta, hon är styrelsemedlem i Etikrådet som är ett samarbete mellan första, andra, tredje och fjärde AP-fonderna samt medlem i referensgruppen för SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), samtidigt som hon spinner vidare på sin framgångsrika författarkarriär. Marianne är prisbelönad författare och har under åren gett ut böckerna: Inte bara pengar… så får vi fram mogna chefer (2007), Inte bara makt… utan även ansvar (2009) och Några råd till min kära dotter (2011)

- 44 100.indd 44

2011-11-13 17:25:35


Delta som staffare på eee 2012 Missa inte möjligheten...

E

ee2012 är Nordens största arbetsmarknadsdagar för ekonomstudenter och går av stapeln den 21-23 februari. Att delta som staffare är en stor chans till personlig kontakt med företag och att lära känna andra drivna studenter. På vägen får du en bra merit, kommer närmare arbetsmarknaden och får ha galet kul! Det finns många givande och roliga poster att söka; alltifrån informationsvärd och företagsvärd till fest, chaufför och teknik. Som staffare får du förmåner som roliga fester och rabatterat pris till Pytten - den storslagna banketten på AF. En nyhet för i år är att du får förtur till tidsbokningen av karriärsamtal. Ansökningen gör du från och med den 10 november på vår hemsida: lundaekonomerna.se/eee2012. Där finner du också närmare information om de olika posterna. Som vanligt räknar vi med många fler sökande än det finns poster, skriv därför motivationen till varför du ska vara med. Lycka till!

E-summit I år kan eee-dagarna presentera ett helt nytt koncept som kommer att äga rum efter mässans första dag den 22/2. Här kommer du som student få möjlighet att i en avslappnad miljö interagera med några av de företag som just du är intresserad av. I universitetshuset pampiga lokaler kommer utvalda företag finnas respresenterade och tillsammans kommer ni få möjlighet att utföra diverse aktiviteter. Ta chansen att ställa de frågor du inte hunnit ställa under mässan och diskutera allt mellan himmel och jord med företagsrespresentanterna. Passa på att bredda ditt nätverk med nya spännande personer i en kreativ miljö.

Pytten Efter mässans sista dag 23/2 öppnar AF-borgen upp sina portar och bjuder in till den legendariska pyttenmiddagen – en galakväll i sann lundensisk anda. Här firar vi att eee2012 har slagit alla tänkbara rekord och passar på att ha en fantastiskt rolig kväll tillsammans. Kvällen inleds med en guldkantad sittning och förstaklassig underhållning, en utsökt måltid (pytt i panna), flera spännande prisutdelningar och framförallt en stämning som kommer att gå till historien. När middagen lider mot sitt slut förbereder sig gästerna för ett hejdundrande eftersläpp där en ännu hemlig artist kommer inta stora scenen. Vi festar sedan loss på dansgolvet ända in på småtimmarna. Ta chansen att uppleva en av Lunds mest omtalade fester och

ha en minnesvärd kväll.

Lundaekonomerna.se/eee2012

- 45 -

100.indd 45

2011-11-13 17:25:36


K Å R

Din utbildning är ditt varumärke

Text: Emma Sandin Foto: Lisa Persson Ekonomihögskolan att stå och stampa på samma ställe, och successivt kommer andra högskolor ikapp och förbi. När vi tar examen om ett par år kommer våra framtida arbetsgivare att upptäcka att nyutexaminerade ekonomistudenter från Lund inte längre har samma kompetensnivå som för några år sedan. Så står vi där med vad vi trodde var en fin utbildning av hög kvalitet och ser hur någon med en examen från Långtbortistan Högskola plockar drömjobbet före oss.

Pling! Ytterligare ett i den långa raden av vidarebefordrade mejl från studentmejlen trillar ner i min inkorg. Kursutvärderingen från den senast avslutade kursen. Kursen jag nyss tentade och som troligtvis inte gick lika bra som beräknat. Nej, titelraden väcker alldeles för smärtsamma minnen – delete. Vi har alla gjort just detta så många gånger. Kursen är över och man har lämnat allt som hade med den att göra bakom sig. Varför svara på tråkiga frågor om en kurs man redan har läst? Visst, föreläsaren stod konstant lutad mot tavlan och mumlade på knagglig engelska, hälften av oss gick på den irrelevanta gästföreläsningen och tentan fokuserade bara på några få detaljer från kurslitteraturen. Men jag kan inte göra om kursen. Så varför skall jag då ödsla tid på att svara så att någon annan kanske kan få det bättre nästa termin?

Många av oss har läst marknadsföring. Därför vet vi att man måste vårda ett varumärke. Alla framgångsrika varumärken behöver utvecklas och efter utveckling krävs uppföljning. En examen från Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet är ett varumärke. Idag, innan vi får drömjobben, är detta varumärke en av grundstenarna i varumärket ”du” och varumärket ”jag”.

Det är här vi måste tänka om. Det är när vi går i de här tankebanorna som vi måste påminna oss själva om att det finns ett större perspektiv.

Därför uppmanar Utbildningsutskottet dig; nästa gång du får den där kursutvärderingen, tryck inte på delete - fyll i den istället. När någon från UU sticker en enkät under näsan på dig – fyll i den, det tar bara några minuter. Vad är väl några minuter för att försäkra sig om att Ekonomihögskolan även i framtiden skall erbjuda en av landets bästa ekonomiutbildningar? Din utbildning är ett varumärke, var rädd om den.

Kursutvärderingarna är viktiga verktyg för institutionerna så att de kan utveckla, förbättra och öka kvaliteten på vår utbildning. Genom kursutvärderingarna kan vi studenter göra vår röst hörd och ge lärarna feedback. Parallellen är enkel. Utan ifyllda kursutvärderingar och studentinflytande kommer

- 46 -

100.indd 46

2011-11-13 17:25:36


Vill du bli inspirerad? Vill du bli inspirerad till

Vill du synas med din

ett uppsatsämne som

uppsats som har relevans

handlar om livsmedel?

för livsmedelbranschen?

Gå då in på www.livsmedelsakademin.se/jobb-karriar!

- 47 -

100.indd 47

2011-11-13 17:25:36


STYRELSEN ORDFÖRANDE:

JONAS WENDT, 046-222 00 91, ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

VICE ORDFÖRANDE:

LISA PERSSON, 046-222 00 92, V.ORDF@LUNDAEKONOMERNA.SE

SKATTMÄSTARE:

CARIN TYLÉN, 046-222 00 93, SKATTM@LUNDAEKONOMERNA.SE

NÄRINGSLIVSANSVARIG:

JOHANNA LEONARD, 046-222 00 94, NARINGSLIV@LUNDAEKONO-

INTERNATIONELLT ANSVARIG:

LUDVIG FOGHAMMAR, 0737-41 31 51, INTERNATIONELL@LUNDAEKONO-

MARKNADSFÖRINGSANSVARIG:

CAESAR GEZELIUS, 070-75 60 94, MARKNADSFORING@LUNDAEKONO-

SOCIALT ANSVARIG:

PELLE HÖGNELID, 0762-63 42 43, SOCIAL@LUNDAEKONOMERNA.SE

INTERNA RELATIONER:

CAMILLA NORDBERG, 0705-39 29 19, INTREL@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIANSVARIG:

MIKAEL FALK, 0706-72 59 58 ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

UTSKOTT OCH PROJEKT AKTIVITETSPROJEKTET:

SOFIE BOHMAN, 070-341 76 66, AKTIVITET@LUNDAEKONOMERNA.SE

ALUMNIGRUPPEN:

FILIP LUNDH, 070-357 09 55, ALUMNI@LUNDAEKONOMERNA.SE

CASE ACADEMY:

MICHAEL FRIDMAN, 076-894 40 93, CASEACADEMY@LUNDAEKONOMERNA.SE

CORPORATE CHALLENGE:

LINN HULTBERG, 0709-13 01 23, CC@LUNDAEKONOMERNA.SE

EEE2011:

MARTIN BJÖRGELL, 0708 510 880, GENERAL.EEE@LUNDAEKONOMERNA.SE

INFORMATIK:

VILL DU ANNONSERA I LUNDTAN?

SELMA AKORAL, 0738-26 70 86, ORDF.INFORMATIK@LUNDAEKONOMERNA.SE

annons@lundaekonomerna.se

INTERNATIONELLA UTSKOTTET:

LUCIA MORRIS,073-5 45 85 45 INTU@LUNDAEKONOMERNA.SE

KPMG INTERNATIONAL CASE COMPETITION:

VICTOR BENGTSSON, 0708-71 77 20, CASE@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND EUROPEAN BUSINESS TOUR:

CAROLINE MANDERSSON, 0704-26 76 00, LEBT@LUNDAEKONOMERNA.SE

LUND INTERNATIONAL WEEK:

ELLEN ERLANDSSON, 0709-96 82 32, LIW@LUNDAEKONOMERNA.SE

MARSKALKERIET:

LINDA PERSSON, 0738-18 86 45 MARSKALKERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE

MASTER PROJECT:

MELISSA PROIETTI, 0762-59 46 53, MASTERPROJECT@LUNDAEKONOMERNA.SE

MENTORSKAPSPROJEKTET:

LISA KJELLQVIST, 0705-27 96 25, MENTORSKAPET@LUNDAEKONOMERNA.SE MATHILDA GRUNDBERG, 0733-32 84 83

NÅDIGA LUNDTAN:

JOE-PHILIPP KASSEM, 0702-66 72 52, LUNDTAN@LUNDAEKONOMERNA.SE CECILIA KAHN, 0730-57 75 81

NOVISCHERIET:

ANDRÉ STURESSON, 0737-38 22 92, NOVISCHERIET@LUNDAEKONOMERNA.SE CECILIA PETTERSSON, 0734-42 62 04

NÄRINGSLIVSUTSKOTTET:

MALIN EK, 0736-19 88 01, NLU@LUNDAEKONOMERNA.SE

SAMDAY:

ROBERT LINDGREN, 0702-22 68 06, GENERAL@SAMDAY.NU

SEXMÄSTERIET:

JOHAN LÖFQUIST, 0731-40 72 34, SEXM@LUNDAEKONOMERNA.SE NIKLAS MAGNUSSON, 0705-33 97 79

UTBILDNINGSUTSKOTTET:

JOHANNES JÖNSSON, 0706-32 83 92, UU@LUNDAEKONOMERNA.SE MADELEINE GÖRANSSON, 0702-89 22 84, VICE.UU@LUNDAEKONOMERNA.SE

VALBEREDNINGEN:

PATRICK MURATH, 073-64 77 717, VALBEREDNINGEN@LUNDAEKONOMERNA.SE

IT-ANSVARIG: DANIEL GUNNARSSON, 0702-89 38 05, IT@LUNDAEKONOMERNA.SE

KONTAKT ADRESS: TELEFON: E-POST: HEMSIDA: 100.indd 48

TUNAVÄGEN 37, 223 63 LUND 046- 222 00 90 INFO@LUNDAEKONOMERNA.SE WWW.LUNDAEKONOMERNA.SE

- 48 -

2011-11-13 17:25:37


ORDFÖRANDE / VICE ORDFÖRANDE

Autumn is coming and we are heading towards darker times. We try to get as much as possible out of the day, yet it is dark in the morning and dark when you come home. The leaves turned yellow a couple of weeks ago and now they lie in big piles on the ground, blowing in the autumn wind. The other day, I was thinking about how trees lose their leaves each fall, but they grow new ones every spring and I was reminded of the business at LundaEkonomerna Student Union. Our committees and projects also live in cycles and sometimes fall to the ground. The big difference is that the LundaEkonomerna tree does not follow the ordinary trees’ cycles. We are heading towards autumn, but not towards darker times. The LundaEkonomerna tree consists of a solid foundation, a large trunk which originally was two trees that were merged into one . The trunk then evolves into three major branches: the social branch, the educational branch and the career branch. These branches then each have a lot of leaves which make up the crown of the LundaEkonomerna tree. Some leaves are fixed, regardless of the environment they survive wind and rough weather and are constantly growing larger. Some leaves have not yet blossomed in full, but are small buds full of hope and anticipation. Other leaves live a couple of months and then fall to the ground. However most often, within a short period of time, a new leaf grows in the same place and flourishes even more beautifully than the last one. This is how our organization works. When the world is heading towards autumn and darker times, we face development and a bright future. The constant exchange of people in our business means that we constantly have new people in different positions. Competitive as some are, many do their projects a little larger and a little better than their predecessors. This way of thinking means we are constantly developing and moving forward. I do not know what LundaEkonomerna was like in 1995 when it was founded, but during my four years in the union, I have experienced a tremendous development. No revolutionary things per se, but small changes like “ten more people at a party”, or “an additional company event during one semester”. However, when you put it all together and look at the whole picture, LundaEkonomerna has developed at a tremendous pace for the past four years. Of course, now we think that the LundaEkonomerna Student Union never has been better. It has reached the top, but the fact is that we always continue to evolve. Things that I am proud of today may be counted as trifles in comparison to changes done in five years. This is the magic of LundaEkonomerna. We are not held back by strong autumn winds that make our leaves fall and so we do not have to start all over again in spring.

Det slutade med att vi stod på AF-borgens tak. Ett litet omaka sällskap som efter nattens bravader stirrade ut över ett alldeles tyst och ensamt Lundagård. Studentlivet i Lund är fyllt av kuriositeter; rum som ingen visste fanns, någon med ett nyckelkort som går till ett tak, sällskap, ritualer och initieringar. Varje gång man stöter på en sådan konstighet förundras jag över hur mycket traditioner vi lyckats skapa i den här staden. Och samtidigt kan man inte låta bli att tänka på hur mycket det finns som man aldrig har upptäckt, hur många små hemligheter som bevaras runt om i stan. På ytan vill samtidigt diskussionen om rasism i Lund, initierad av händelsen på Hallands Nation i våras, aldrig dö ut. Senast besökte Jesse Jackson Lund och universitetet ordnade en workshop där representanter från studentlivet mötte universitetsanställda och pratade om mångfald. Frågan som kom mest på tapeten i vår diskussion var ifall man omedvetet stänger ute vissa grupper genom sina till synes oskyldiga upptåg. Vill alla gå på fracksittningar med uppdelningen man/herre? Har alla lika stor chans att ta sig i de där hemlighetsfulla låsta rummen? När vi mitt i natten stod på AF-borgen verkade det på något sätt passande att sjunga, sådär som det ofta gör på småtimmarna. En ensam student cyklade förbi oss nedanför, och trots att vår härjarevisa ekade i Lundagård lyfte han inte blicken eller på minsta sätt bekräftade oss i vårt uppträdande. Kanske är det ett bevis på att ingenting längre imponerar en inbiten student som sett alla upptåg. Eller så var det en av de som faktiskt bara är riktigt, riktigt trött på alla dumheter. Det vi behöver i Lund är en balans mellan historia och nu, mellan tradition och öppenhet. Vi måste få behålla våra knasigheter som gör den här stan till vad den är. Samtidigt måste vi kritiskt fråga oss själva om alla verkligen är lika välkomna, oavsett bakgrund eller person. Man måste få känna sig som en del av Lund utan att gilla sittningar, spex, karnevaler, nationspub eller kårhäng – i alla fall om vi menar allvar med att alla skall vara lika välkomna. Hur mycket Lund är min egen stad får inte mätas i hur många medaljer jag har på fracken. Tillbaka till borgens tak. För vi som för den kvällen gjort en liten resa till en del av Lund vi inte trodde vi skulle se, vi var nog ändå en rätt homogen grupp. En typisk Lundagrupp – lika barn leka bäst. Som sjöng spexsånger. Så kanske har vi fortfarande en bit kvar till att hitta den där magiska balansen där alla får – och vill - vara med. Vice ordförande, Lisa Persson

So sure, let the world move towards darker times and let the trees lose their leaves. We are moving towards a bright future and look forward with great hope and expectation. President, Jonas Wendt

- 49 -

100.indd 49

2011-11-13 17:25:40


- 50 -

100.indd 50

2011-11-13 17:25:41


I think, therefore I am here Deloitte International Student Business Forum Athens, Greece, 15 – 19 March 2012 Do you see an apple? Or a breakthrough? The International Student Business Forum is a place where the very best students from around the world come with one ambition: to become the leaders of the future. Everyone has ideas, but only some people change the world. It’s your future, how far will you take it? Take the next step and apply at www.deloitte.com/sbf

- 51 -

100.indd 51

2011-11-13 17:25:42


© Inter IKEA Systems B.V. 2009

LOW COSTT

O BUT NN AT A TY COS

a

do it

d i f f e r tne

way

e b o t e r Da rent diffe

Business is good. Really, really good. It doesn’t take a business degree to see how a career could develop with the world’s largest home furnishings retailer. But since you have one – imagine the diversity of skills and experience you could gain with IKEA in purchasing, sales, marketing, logistics and more… and what it could do for your own career path.

At IKEA you’ll find a casual but focused working environment where things get done. And you’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value – to create a better everyday life for the many people.

When and how you take the steps is up to you. Whatever stage you are at, we’ll make sure you have access to professional development and training opportunities. And give you the chance to sharpen your business skills with talented and experienced co-workers on a wide variety of challenges.

If you know a good opportunity when you see one, see you soon.

IKEA.SE/STUDENT

rful nde re o w futu

e chaw llen -g 52e... 100.indd 52

2011-11-13 17:25:43


Nådiga Lundtan #100