Issuu on Google+

OK Indrivnings kundtidning 1/2014

Meriva sätter fart på handeln med bytesbilar Professor: Lån utan säkerheter är ett sunt fenomen NY UNDERSÖKNING AVSLÖJAR

hemligheten bakom folks betalningsbeteende


LEDARE

Nya förmågor får komma fram

Servicebranschen är en ny utmaning

när jAg och Kennet KronmAn grundade OK Indrivning år 1991 befann sig Finland mitt i en lågkonjunktur och bolagets första år var tröga. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig att vi drygt 20 år senare skulle ha 160 anställda och en omsättning på tiotals miljoner. Min roll i OK Indrivning har ända sen starten varit att jobba i bakgrunden och få det administrativa att löpa. Vi grundare har inte alltid varit överens om hur bolaget ska utvecklas, men i det långa loppet tror jag det har varit bra med fri diskussion och olika åsikter. Jag bestämde redan för över tio år sen att jag skulle stiga åt sidan från det operativa arbetet när jag fyllde 58. På många sätt känns det som att läget är rätt just nu, inte minst på grund av att vi fick nya ägare för ett par år sen. Mitt motto har alltid varit att man ska släppa fram nya förmågor och under hela företagets livstid har OK Indrivning haft en väldigt ung personal. Och en kunnig och trevlig personal får jag tillägga. Det har varit roligt att komma på jobb varje morgon till en arbetsplats med god stämning – ett stort tack till hela personalen för det. Jag känner mig ändå inte vemodig. Dels fortsätter jag i styrelsen och dels känner jag starkt att var sak har sin tid. I sommar ska jag framförallt ha tid för segling.

Att inledA ett nytt jobb är alltid roligt, speciellt som det för mig handlar om en helt ny bransch. Jag har tidigare jobbat som ekonomichef inom industrin, så att på djupet lära sig hur ett serviceföretag fungerar är en ny utmaning. Vad hade jag då för bild av OK Indrivning innan det blev klart att jag skulle börja jobba här? En väldigt bra bild, skulle jag säga. Företaget har ett gott rykte och är känt för att föra en bra personalpolitik. I mitt förra jobb kom jag i kontakt med OK Indrivning i och med att företaget jag jobbade för var kund här. Trots att jag i viss mån kände till PETER BACK OK Indrivning så har en del saker ändå överraskat mig under min korta tid här. Dels hade jag inte förstått att verksamheten inte bara handlar om inkasso utan lika mycket om fordringsköp. Dels kom det som en överraskning hur reglerad branschen är genom lagstiftningen, på gott och på ont. Det kommer säkert att ta en tid innan jag blir helt varm i kläderna, men med mitt duktiga ekonomiteam behöver jag aldrig vara rädd för att saker och ting inte skulle flyta på. Det är tacksamt att få jobba på ett växande företag där man lär sig nytt varje dag. Peter back,

”I mitt förra jobb kom jag

i kontakt med OK Indrivning i och med att företaget jag jobbade för var kund här.”

Kaj ollila,

tillträdande ekonomidirektör

KATJA LÖSÖNEN

avgående ekonomidirektör

OK Per

innän

asiaka

slehti

1/2014

Meriv vaihtoa kiihd yt tä autok ä auppaa Pro fe vakuussori: de ovat te ttomat la rv in eell in il miö en at U U SI TU TK IMU S PA LJ A S TA A

mak misensukäy t täy t y salais uude-t

OK Today är OK Indrivnings kundtidning. Pärmbilden på Pirkka Hildén är fotograferad av Mikko Lehtimäki.

UtgiVAre cheFredAKtÖr redAKtionSrÅd ProdUKtion lAyoUt

OK Indrivning, Tegelbruksgatan 7 A, 65100 Vasa Marina Johansson Kennet Kronman, Marina Johansson, Anna Jeanne Söderlund, Lars Rosenblad, Anni Kiviniemi Mantra Communications Studio PAP

OK Indrivning grundades 1991 och är det tredje största bolaget inom inkassobranschen i Finland. Företaget sysselsätter 160 personer och har en omsättning på 43 miljoner euro. OK Indrivning har kontor i Vasa, Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Sedan 2012 är bolaget en del av den norska B2Holding-koncernen.


OK Today 1/2014

3

Formen på e-postadressen kan avslöja hur en person sköter sin ekonomi. bland annat det här kommer fram i en stor undersökning som oK indrivning gör tillsammans med hanken.

E

n 50-Årig KVinnA från Lappo eller en 19-årig man från Vasa – hur ser deras betalningsbeteende ut? Ett forskningsprojekt som OK Indrivning för tillfället bedriver söker svar på den frågan. Den enorma datamängd om gäldenärskunder som företaget samlat på sig har nu satts under förstoringsglaset av en konsult från Svenska handelshögskolan. Genom en så kallad regressionsanalys ska man hitta allmängiltiga trender i den anonymiserade datamassan, där personuppgifterna avlägsnats. Enligt utvecklingschef Pirkka Hildén på OK Indrivning handlar det om att lära sig förutspå gäldenärskundernas beteende för att effektivera hela inkassoprocessen. – Vi vill styra inkassot bättre, för att undvika onödiga kostnader. Det ligger både i gäldenärskundernas och uppdragsgivarkundernas intresse att vi kan göra inkassot effektivare och ändamålsenligare. Forskningsprojektet ger hela tiden ny information, som används för att förbättra kundservicen. Tack vare resultaten kan OK Indrivning ge klarare råd om hur det lönar sig att göra med olika sorters gäldenärskunder. Också gäldenärskunderna drar nytta av att man kan erbjuda dem lämpligare alternativ. – Analysen ger oss något handgripligt som gör det möjligt att skräddarsy inkassopro-

cessen. Därför kommer vi också att kunna betjäna mindre kunder bättre än förut, berättar Hildén. genom samarbetet med Hanken hoppas man på mervärde. En utomstående aktör kan se på materialet med nya ögon på ett fördomsfritt sätt. Konsulten från Hanken kommer att analysera också de minsta informationsbitarna och dessutom har man tillgång till extra information utanför inkassosystemet. Man använder sig till exempel av kredit- och skatteuppgifter samt finansprognoser. När hela det stora materialet manglats igenom och analyserats, så har det enligt Hildén framkommit också överraskande samband. – Om gäldenärskunden varken har för- eller efternamn i sin e-postadress, så ökar risken för betalningsstörningar. En annan sak som framkommit är att inkasso per e-post och textmeddelanden passar bättre än telefoninkasso för vissa sorters kunder. Det här är viktig information för oss eftersom vi satsat mycket på telefoninkasso. När vi i framtiden kan skära bort onödiga åtgärder, så kommer hela processen att försnabbas.

– tack vare forskningsprojektet kan vi skära bort onödiga åtgärder från inkassoprocessen, berättar Pirkka hildén.

MIKKO LEHTIMäKI

Han vet vad som pågår i FolKS PlÅnbÖcKer


Meriva sätter fart på handeln

med byteSbilAr många affärer med begagnade bilar skulle ha blivit ogjorda hos j. rinta-jouppi utan den finansieringsmodell som företaget utvecklat.

B

ilhandeln befinner sig i ett brytningsskede, och branschen upplever tuffa tider. Bilhandelkedjan J. Rinta-Jouppi från Seinäjoki bekämpar konjunkturen med en ny finansieringsmodell som döpts till Meriva. Modellen har varit i bruk i ett år och den har verkligen satt fart på handeln med bytesbilar. Idén med Meriva är att erbjuda flexibla lånevillkor för dem som köper förmånligare bilar. I motsats till andra finansieringsinstitut krävs till exempel inte någon kaskoförsäkring. – För Meriva räcker det med en lagstadgad trafikförsäkring. Vi har på det här sättet velat tillmötesgå kundernas krav – för många kunder har det känts orimligt med en kaskoförsäkring på uppemot tusen euro om själva bilen är värd bara några tusen, berättar Markku Ala-Hakuni, som är platschef på J. Rinta-Jouppi. meriVA är UtArbetAd speciellt med tanke på äldre bytesbilar som kostar max 8000 euro. Handpengen för bilarna är minst 10 procent och den maximala lånetiden 36 månader. Enligt Ala-Hakuni är det framförallt den flexibla processen kring kreditbeslutet som gör Meriva till en unik finansieringsmodell. De enda kraven är att kunden är myndig och saknar betalningsanmärkningar. När det gäller unga låntagare kräver man ibland också att en annan person är solidariskt betalningsansvarig.

– Kunderna ansöker om lån via det datasystem som vi har byggt upp för Meriva. Systemet innehåller få frågor och beslutet kommer snabbt. Vi har en bra bild av riskerna, och har därför kunnat sätta priset på en konkurrenskraftig nivå. j. rintA-joUPPi hAr åtta servicepunkter, som säljer över 9 000 begagnade och 2 000 nya bilar varje år. Många stora bilhandelskedjor koncentrerar sig mera på nya bilar, som främst finansieras genom traditionella kreditinstitut. J. Rinta-Jouppi satsar däremot stort på bytesbilar. Tanken bakom Meriva-finansieringen är att ta bort handelshinder och öka försäljningsvolymen. Eftersom finansieringsmodellen är bolagets egen, så står J. Rinta-Jouppi också för kreditriskerna och –vinsterna. Nu i början distribueras Meriva via J. Rinta-Jouppis egna affärer, men enligt Ala-Hakuni finns planer på att erbjuda modellen också åt andra aktörer. Han tror att den kunde vara ett bra redskap speciellt för mindre bilaffärer, som inte har egna resurser för finansiering. – Det här är ett fungerande och testat system, och vi har en bra erfarenhet när det gäller kreditpolitiken, så jag tror att intresse finns. Hos oss skulle många bilaffärer helt klart ha blivit ogjorda utan Meriva.

oK indrivning sköter betalningstrafiken j. rintA-joUPPi Ville ha en pålitlig partner för betalningstrafiken kring Meriva. OK Fakturering följer med att delbetalningarna sköts i tid, och uppstår det problem får J. Rinta-Jouppi information om saken i realtid via datasystemet. Vid behov träder OK Indrivning in och tar hand om inkassot från början till slut.

Enligt Ala-Hakuni innebär partnerskapet med OK Indrivning att allt löper enklare och smidigare. – Nu kan vi koncentrera oss på vår kärnverksamhet och det som vi kan bäst. Samarbetet har fungerat mycket bra och OK Indrivning är en värdefull partner för oss.


OK Today 1/2014

5

”Vår finansieringsmodell

SAMI PULKKINEN

är utarbetad för äldre bytesbilar. Processen kring kreditgivningen är kort och vi kräver ingen kaskoförsäkring.”

– meriva kunde vara ett bra redskap för mindre bilaffärer, säger markku Ala-hakuni.


FINANSIERINg PÅ nyA Sätt hårdare krav på bankerna banar väg för nya aktörer inom finansieringsbranschen.

F

ör några tiotal år sedan var det enkelt. När privatpersoner eller företag behövde lån gick de till banken. Den allt mera avreglerade ekonomin i slutet av 1900-talet öppnade dörren för nya kreditbolag, och i och med finanskrisen 2008 och investmentbanken Lehman Brothers överraskande konkurs kom den stora omvälvningen. Idag har den som behöver låna pengar många alternativ: kreditkort, avbetalningsköp, snabblån, finansiering av säljaren, en uppsjö av stora och små kreditbolag samt helt nya finansieringsformer som crowdfunding och P2P-lån. Gemensamt för många av de nya kreditbolagen är att de beviljar lån utan säkerheter och att deras eventuella kreditförluster måste täckas av räntorna på lånen.

dessutom upp hela det finansiella systemet. Det kan få ödesdigra följder om en storbank går i konkurs och därför behöver samhället reglera bankernas verksamhet.

”gemensamt för många av

Också medelstora företag lånar därför pengar på kapitalmarknaden genom att emittera företagsobligationer. – I vintras började Helsingforsbörsen notera obligationer på First North-listan. Det kan öppna upp för en fungerande marknad för SME-företags företagslån, säger Rothovius.

de nya kreditbolagen är att de beviljar lån utan säkerheter och att eventuella kreditförluster måste täckas av räntorna på lånen.”

ProFeSSor timo rothoViUS på Vasa universitets institution för finansiering säger att finanskrisen förändrade synen på risktagning. – Man bedömer risker annorlunda nu. Bankerna har svårt att ge krediter till riskinvesteringar utan full säkerhet. Det skapar en marknad för andra typer av kreditbolag. Samtidigt har efterfrågan på krediter ökat tack vare en kulturförändring i västvärlden som ökar den totala mängden lån. – Förut sparade man för att köpa något. Nu köper man först och sparar sedan för att betala av lånen, säger Rothovius. Den avgörande skillnaden mellan banker och andra kreditgivare är att bankerna lånar ut pengar som de lånat in av privatpersoner och företag. De nya kreditaktörerna lånar ut sina ägares och finansiärers pengar. Bankerna regleras för att skydda deponenternas pengar. De stora bankerna bär

Om ett kreditbolag går i konkurs är det bara ägarna och finansiärerna som förlorar sina pengar och därför har samhället inte samma intresse av att reglera dem. en VäxAnde KAtegori av kreditbolag är sådana som har koppling till handeln. När det gäller dyrare produkter, såsom bilar, erbjuder handeln krediter för att kunna sälja fler produkter, men däremot gör man inte nödvändigtvis så stor vinst på räntorna. När det gäller billigare produkter såsom soffor och hushållsmaskiner, är däremot krediterna lönsam business i sig själva. Rothovius ser ingen risk för konsumenterna att låna av andra bolag än banker. – Nej, den fulla risken ligger hos kreditgivaren och deras finansiärer, det är inte konsumentens problem. SAmmA UtVecKling mot bredare finansieringsutbud syns också i företagsvärlden. Företagen har svårare att få banklån för investeringar som bankerna bedömer som riskabla.

leASingen är en annan finansieringsform som blir vanligare. Det beror inte bara på svårigheten att få lån, utan företagen ser också ekonomiska fördelar med leasing. – Den leasade maskinen är säkerhet för lånen. Bolaget binder mindre kapital och kan få en lättare balans, vilket i sin tur kan förbättra avkastningen på eget kapital. Timo Rothovius ser ingen vändning i trenden mot en skärpt reglering av bankerna, tvärtom. Det här leder till en växande marknad för nya finansieringsformer både för konsumenter och företag. – Det är väldigt viktigt att personer som inte har förmögenhet kan starta företag. Därför är möjligheten till lån utan säkerhet ett sunt fenomen, säger Rothovius.

– lån utan säkerheter är ett sunt fenomen, säger timo rothovius.


OK Today 1/2014

KATJA LÖSÖNEN

7

Ny nättjänst för gäldenärskunder nU blir det ännu enklare för gäldenärskunderna att sköta sina ärenden, tack vare OK Indrivnings nya nättjänst. Genom att logga in på den kan man till exempel göra upp betalningsplaner och flytta fram förfallodagen på sin faktura. Tidigare har de här åtgärderna krävt att kunden ringt eller skickat e-post till OK Indrivning, eller att man tagit kontakt via chatten. – Det här är ett led i arbetet att förbättra servicen till gäldenärskunderna, och i slutändan förbättra betalningsgraden. Vi vill sänka tröskeln för att ta kontakt med oss genom att göra det så enkelt som möjligt. Nu kan kunderna kontakta oss vilken tid på dygnet som helst, säger Petter lingonblad, affärsrörelsedirektör för ombudsinkassot. Nättjänsten har varit i testbruk under maj månad och kommer småningom att tas i bruk för allt fler uppdragsgivarkunder.

Kunderna: fortsätt i samma stil oK indriVning FÅr bra betyg i den senaste kundnöjdhetsundersökningen. Över 90 procent av kunderna är helt eller delvis av den åsikten att de får svar på sina frågor tillräcklig snabbt och att de skulle rekommendera OK Indrivning åt sina samarbetspartners. 20 procent anser att verksamheten blivit bättre, medan 73 procent anser att den hållits på samma nivå som förut. – Det är glädjande att se att vårt arbete med att förbättra kundservicen har burit frukt, säger Petter lingonblad, affärsrörelsedirektör för ombudsinkassot. Enligt undersökningen skiljer sig OK Indrivning från konkurrenterna genom att företaget är flexibelt, effektivt och kundorienterat.


Vi reder ut lagstiftningen kring finansiering Återtagning, dröjsmålsränta och uppsägning av kreditavtal – oK indrivnings jurist olli rinne svarar på de vanligaste frågorna om finansiering. ?

HUR SäGER MAN UPP ETT KONSUMENTKREDITAVTAL?

det är alltid skäl att skriftligt komma överens om formerna och villkoren för hur kreditavtalet ska sägas upp. Samtidigt gäller det att beakta konsumentskyddslagens regler om bland annat uppsägningstid. Om man inte kommit överens om någon uppsägningstid, har konsumenten rätt att när som helst säga upp ett fortgående kreditavtal. Om man avtalar om uppsägningstiden, får den inte vara mer än en månad för konsumenten. Den uppsägningstid som kreditgivaren har att följa, får å sin sida inte vara kortare än två månader. Uppsägningen ska enligt lagen meddelas konsumenten personligen, skriftligt eller elektroniskt. Konsumenten måste kunna spara och kopiera uppgifterna oförändrade.

?

KAN EN PRODUKT ÅTERTAS, OM DEN INTE äR BETALD?

Säljaren kan inte återta ett föremål som den sålt, trots att föremålet skulle vara obetalt, eftersom det är kriminaliserat enligt straffalagen. Om det förekommer betalningsstörningar kan borgenären försöka komma överens om att köpet upphävs, varpå de betalningar som gjorts återbördas. I samband med att köpet hävs är det skäl att skriftligt komma överens om hur slitaget på föremålet ersätts, och samma sak gäller till exempel kostnader som uppstått vid åter-

tagandet. Säljaren kan också ta fallet till domstol, för att köparen ska återbörda föremålet eller alternativt ersätta dess värde inklusive ränta och inkassoutgifter. Genom ett köpeavtal är det möjligt att komma överens om att äganderätten till föremålet förblir hos säljaren tills dess att köparen har avlagt alla sina betalningsskyldigheter åt säljaren. Att enbart på fakturan förbehålla sig äganderätten är enligt rättspraxis inte juridiskt bindande, utan man måste skilt avtala om det. Om säljaren vill ha möjlighet att återta föremålet är det i allmänhet skäl att göra upp avtalet enligt lagen om avbetalningsköp. Där kommer man överens om villkoren för återtagande och redovisning. Om köparen är en konsument, så måste man beakta konsumentskyddslagens bestämmelser om återtagande och redovisning. Föremål som sålts på avbetalning kan via OK Indrivnings effektiva återtagningstjänst i allmänhet snabbt fås tillbaka frivilligt, utan handräckning av utmätningsmannen.

VAD äR SKILLNADEN MELLAN FINANSIERINGSRäNTA OCH DRÖJSMÅLSRäNTA?

?

med finansieringsränta avses ett överenskommet pris på pengar, eller den ersättning som borgenären får av låntagaren för en kredit under en viss tid. En fast ränta är oförändrad under hela depositions- el-

ler lånetiden. En rörlig ränta är bunden till referensräntan och den revideras med jämna mellanrum. En borgenär har rätt att få dröjsmålsränta från och med förfallodagen om skulden inte betalas i tid. Storleken på dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen eller avtalsvillkoren. Syftet med räntan är att uppmuntra gäldenärskunden att betala skulden inom utsatt tid, samt att ersätta borgenären för den skada som förseningen orsakar. dröjsmålsräntan för tiden 1.1 – 30.6 2014 är enligt räntelagen 7,5 % om året. Den här räntan kallas laga dröjsmålsränta. När det gäller konsumentkrediter ska gäldenären betala dröjsmålsränta enligt kreditavtalet i högst 180 dagar efter att skulden i sin helhet förfallit. Efter det betalas laga dröjsmålsränta. Om inte parterna kommit överens om annat är dröjsmålsräntan för kommersiella avtal 8,5 % för tiden 1.1. – 30.6 2014. Den här räntan tillämpas på betalningar som sker mellan företag eller från myndigheter till företag.


Ok Today 1 2014 sv