Issuu on Google+

TEMA: Sveriges Äldsta Byggtidning

Sunda hus/Energi

Fuktsäkert byggande Nr 5 • 2011 Augusti 103:e årgången


Tvåstegstätat dränerande fasadsystem: StoTherm Vario D+ Med vår nya dränerande isolerskiva Sto-Ignucell Fasadskiva 036 presenterar Sto ett unikt patentsökt fasadsystem. I kombination med stomskyddet StoGuard erhålls ett luftätt och fuktsäkert system med god isolerförmåga och hög brandsäkerhet. Systemet uppfyller brandkrav för byggnader i klass Br1, utan begränsning på antal våningsplan. Användningsområdet är alla typer av byggnader, både nyproduktion, renovering och åtgärd av skadade fasader. Systemet lämpar sig mycket väl för energiuppgradering till lågenergi- och passivhus. Den idealiska lösningen för den som önskar ett tryggt och säkert system. InformativÂp

odukterinmFas,Iˆ

,BetongchGlv

fi nspÂw

to.se

0.17-3B,tel2oScandivA Sto

Omsorgsfullt byggande.

Bygg & teknik 5/11

3


VI GÖR DIG BÄTTRE. FIX, FOG OCH TÄTSKIKT FÖR SÄKRA OCH GODKÄNDA BADRUM. EXEMPEL PRODUKTOMRÅDE/PRODUKTER FIX Fix Combi är en flexibel allround-fästmassa för de flesta underlag. Fungerar lika bra på golv som vägg.

KAKEL & KLINKERFOG Bostik fog finns i många olika färger för att passa och framhäva alla typer av plattor. Bostiks fogmassor har hög vidhäftning, är smutsavvisande och fungerar såväl utomsom inomhus. TÄTSKIKTSYSTEM Bostik har flera olika tätskiktsystem för att passa olika underlag och konstruktioner. Vår fuktspärr 2000K överträffar branschens rekommendationer dubbelt upp och kräver endast en rollning. Kontakta Bostik för mer information, telefon 042-19 50 00.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

Bärande vägg LK Bakmursvägg • För hus som ska bekläs med tegelfasad eller annan inklädnad. • Bärande betongskiva med cellplast monterad på utsidan. • Fuktsäker vägg med lågt u-värde. • Kan levereras med monterade fönster. • Insidan klar för målningsbehandling.

4

Bygg & teknik 5/11


I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Fuktsäkerhet – hur man kan bedöma risken för mögelpåväxt Sven Thelandersson Torrt träbyggande krävs Lars Olsson Innemiljöproblem i samband med fukt i byggnader Johnny C Lorentzen Fukt i avjämningsmassor – skaderisk för kalkstensbeläggningar Jörgen Grantén Byggfrågan Skarvning av tätskikt i våtrum Anders Jansson och Ingemar Samuelson Luftläckagens påverkan på energianvändningen – att välja infiltrationsmodell till beräkningar Axel Berge och Paula Wahlgren Energibesparing – ett miljövänligt och ekonomiskt tankesätt Stefan Backlund Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen Eva Sikander et al Risker med luftvärme och FT-ventilation Christer Harrysson Ett positivt hus för en positiv livsstil Robert af Wetterstedt Att borra brunn för geoenergi Göran Risberg Angående utlovade effekter av bestrykning med Termoskydd Folke Björk Sverige kan bidra med minskade koldioxidutsläpp i Europa och samtidigt tjäna pengar på miljön Björn Karlsson och Johnny Kellner Vindkraftverk och god livsmiljö oförenliga Bertil Persson Insänt

8 10 12 16

22 24 26 28 31 36 39 42 47 51

54

56 60 68

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN NYBYGGDA FLERFAMILJSHUS I HAMMARBY SJÖSTAD, STOCKHOLM

Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Sveavägen 116, 113 50 Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Grafiska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 5/11

Bilaga medföljer

ledare

Satsar på industrialiserat bostadsbyggande

NCC Construction Sverige startar glädjande nog nu en ny affärsenhet som ska utveckla och sälja industriellt producerade bostäder. Med ett smart byggsystem, kallat P303, som grund har företaget ambitionen att bygga energisnåla bostäder med hög kvalitet, lågt pris och kort byggtid. Den 1 juli bildades därför affärsenheten i Göteborg där byggföretaget samlar all utveckling, design, inköp och försäljning av industriellt producerade bostäder. Enligt Tomas Carlsson, affärsområdeschef för NCC Construction Sverige, öppnar satsningen upp för ett ökat bostadsbyggande. Han säger sig veta att det finns ett stort behov för investerare och bostadsbolag att hitta attraktiva bostadsprodukter för normalinkomsttagare och nu kan företaget ta fram bostäder som både lockar investerarna och dem som ska bo i lägenheterna och husen.

”Ett ökat industriellt byggande är rätt väg för byggbranschen att gå” Grunden i satsningen är ett arbetsplatsbaserat byggsystem ur vilket ett antal olika bostadstyper kan skapas. NCC har redan börjat producera tvåplanshus med tvåor, treor och fyror. Företaget uppges ha sålt 300 bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter, som är baserade på det nya byggsystemet. Anders Björnek, nuvarade regionchef NCC Construction Sverige region väst, som blir chef för den nya affärsenheten påpekar att man kommer att utveckla byggsysteStig Dahlin met vidare och ta fram nya hustyper allt eftersom. chefredaktör Redan idag tillverkar företaget bostäder som säljs till ett fast pris. För 11 995 kronor per kvadratmeter får man en bostad med energiförbrukning under 60 kWh per kvadratmeter och år med en garanterad byggtid på fem månader. Till detta pris är bostäderna enligt uppgift utrustade med parkettgolv, helkaklade badrum och en attraktiv arkitektur med mycket ljusinsläpp. Det är även vår bestämda uppfattning att det är just genom ett industriellt byggande som den svenska byggbranschen kommer att utvecklas. Vi har sagt det förr och vi upprepar det gärna igen: Ett industrialiserat byggande är och kommer alltid att vara en förutsättning för att byggbranschen ska kunna möta morgondagens ökande krav från anställda på en god arbetsmiljö och kundernas berättigade krav på energieffektiva och individuellt anpassade byggnader av god kvalitet.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 3 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 9 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 14 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 20 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

N u m m e r 5 • 2 011 Aug ust i Å r g å n g 10 3 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2010: 6 800 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2011: 373 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

5


SP ZERO EMISSION BUILDINGS Kunskap och innovation fÜr energieffektiva byggnader! SP Zero Emission Buildings är ett centrum fÜr forskning och utveckling av nya lÜsningar fÜr renovering och nybyggnation av lügenergihus, passivhus och plushus. Vi jobbar tillsammans med fÜretag, universitet och hÜgskolor. Är du intresserad av det senaste inom energieffektivt byggande? Kontakta oss gärna!

www.sp.se/zeb

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern fÜr forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgÜrande betydelse fÜr näringslivets konkurrenskraft och hüllbara utveckling.

Hos oss frodas kunskapen om �grÜna hus� Efter ett oräkneligt antal VVS-projekteringar vet vi att klimatkomfort inte behÜver vara motsatsen till energieffektivisering. Tvärtom kan stora besparingar ofta uppnüs med rätt kunskap och enkla medel, samtidigt som den inre miljÜn fÜrbättras. Kontakta oss sü berättar vi mer. VVS, SÖ, KYLA, MILJÖ, ENERGI OCH DOKUMENTATION .!#+!s6!2"%2's3ž$%24¯,*%s 7 1 s77741)3%

6

Bygg & teknik 5/11


Godkända system i vütrum Kraven pü vütrum är idag mycket hÜga. DärfÜr använder man kakel och klinker, och man anlitar behÜriga fackmän fÜr att gÜra arbetet. Efter avslutat arbete Üverlämnas ett Kvalitetsdokument där det behÜriga fÜretaget intygar att arbetet utfÜrts enligt kakelbranschens regler. I dessa anges vilka tätskiktssystem som är godkända och vilka fÜretag som är behÜriga. Tätskikten genomgür omfattande kontroller, där hela systemen testas. Pü www.bkr.se finns allt du behÜver veta om godkända tätskiktssystem, branschregler samt myndigheters och fÜrsäkringsbolags krav pü vütrum idag. Byggkeramikrüdet har utbildat behÜriga fÜretag och haft branschregler fÜr vütrumsarbete under tvü decennier.

forslund.se

Doris AB

ByggkeramikrĂĽdet HĂśgbergsgatan 27, 116 20 Stockholm TFMt'ax: 08-702 20 15 info@bkrTFtwww.bkr.se

Beräkningsprogrammet fĂśr platta pĂĽ mark är här! PEPS är ett beräkningsprogram fĂśr beräkning av dimensionerande linjelast och punktlast fĂśr betongplatta pĂĽ mark med underliggande EPS-isolering, samt beräkning och kontroll av deformationer. sINVĂŠNDIGPUNKTLAST sINVĂŠNDIGPUNKTLASTĂšVERGENOMSKURENFOG sPUNKTLASTVIDKANT sPUNKTLASTVIDHĂšRN sINVĂŠNDIGLINJELAST sLINJELASTVIDKANT sLINJELASTPĂŒKANTBALK sPUNKTLASTPĂŒKANTBALK sPUNKTLASTVIDHĂšRNPĂŒKANTBALK

Beställning och demoversion pü www.eps-peps.se

www.eps-bygg.se Bygg & teknik 5/11

7


Den starka tillväxten för svensk ekonomi förra året skapar en stabil grund för byggindustrin. Bostadsbyggandet som helhet ökar, men småhusbyggandet går trögt. Bostads- och lokalinvesteringarna driver branschen under prognosperioden när anläggningsbyggandet fortsätter att försvagas. Denna utveckling framgår av en ny konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier (BI). – Ett fortsatt gynnsamt konjunkturläge sätter byggbranschen i en bekväm sits och de flesta delsektorers pilar pekar uppåt, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI. Den fortsatt positiva tillväxten i ekonomin och hushållens alltjämt optimistiska syn på utvecklingen gör att bostadsbyggandet ökar under hela prognosperioden 2011 till 2012. Nybyggnadsinvesteringar i bostäder stiger därför kraftigt i år, men mattas av redan nästa år på grund av det svaga småhusbyggandet. – Det, till konjunkturbilden sett, låga småhusbyggandet är det verkliga smolket i glädjebägaren. Det är svårt att peka ut en enskild faktor, men prisnivå och bolånetak är några tänkbara orsaker. På den positiva sidan har vi lokalbyggandet som kommer igång ordentligt efter två magra år, säger Johan Deremar avslutningsvis.

Utreder stationslägen i Skåne

Nu går arbetet med att undersöka förutsättningar för höghastighetsjärnväg i Skåne vidare. Sweco har fått uppdraget att utreda var de framtida tågstationerna skulle kunna vara placerade i regionen. Uppdraget är nästa steg efter den statliga utredning som gjordes på uppdrag av regeringen år 2009 om höghastighetsjärnväg i Sverige. Sweco ska undersöka stationslägen i Lund, Malmö, Helsingborg, Perstorp och Hässleholm. Bland annat ska det utredas om stationerna bör placeras centralt i stadskärnorna eller om de ska nås via exempelvis anslutningsbussar eller regionaltåg. – Centrala lägen är naturligtvis enklare att nå för de allra flesta och de anknyter till befintliga kommunikationer men de medför högre byggkostnader då det ofta är trångt och har stor påverkan på befintlig stadsmiljö. För att hantera dessa komplexa frågor har vi satt ihop ett team med lokal kompetens samt nationell och internationell expertis, säger Stefan Gustafsson, regionchef på Sweco i Malmö. Uppdraget utförs åt Region Skåne, Skåne Nordost, samt kommunerna i Malmö, Lund och Helsingborg. Utredningen kommer att presenteras den andra september 2011. I framtiden kan höghastighetståg komma att konkurrera med flyget på sträckor upp till cirka 70 mil. Exempelvis kommer sträckan Stockholm – Malmö som idag tar fyra timmar och 30 minuter med X2000 att ta mindre än tre timmar med höghastighetståg.

8

Största bostadsutvecklaren i Tyskland

NCC har genom organisk tillväxt klivit förbi samtliga konkurrenter och uppges nu vara den marknadsledande bostadsutvecklaren i Tyskland. Rangordningen har sammanställts av det tyska marknadsanalysföretaget BulwienGesa och publicerades i fastighetstidningen Immobilien Zeitung den 2 juni. BulwienGesa genomför årligen en kartläggning av den tyska fastighets- och bostadsmarknaden och baserar sin ranking på total bostadsyta i projekt som är nyligen avslutade, under konstruktion och under utveckling. NCC gick i den senaste kartläggningen förbi både den tysk-spanska byggjätten Hochtief och den tyska fastighetsutvecklaren Vivico, och placerar sig som den marknadsledande bostadsutvecklaren i Tyskland. – Vi är stolta över att vi klivit förbi flera av de största byggföretagen inom bostadsutveckling och vi kommer jobba vidare med att ytterligare stärka våra marknadsandelar på den tyska marknaden, säger Olle Boback, v d för NCC Housing i Tyskland. Det svenska företaget har varit verksam på den tyska bostadsmarknaden sedan 1993 och utvecklar bostäder i utvalda större städer i Tyskland, till exempel Berlin, Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg, Köln och Leipzig.

Läckö slott får naturum

I början av juni hölls en grundstensceremoni för naturum Vänerskärgården – Victoriahuset på Läckö slott. I samband med Läckös sommarinvigning satte Thomas Norell, generaldirektör vid Statens fastighetsverk (SFV) tillsammans med övriga finansiärer, den första

stenen på plats för den byggnad som ska bli en funktionell, tillgänglig och välkomnande mötesplats vid slottet. Byggnaden ska stå klar hösten 2012. Naturum Vänerskärgården – Victoriahuset, ritat av White arkitekter i Göteborg, kommer att uppföras vid Stallviken, cirka 400 meter söder om Läckö slott. – Vid sidan av förvaltningsuppdraget arbetar Statens fastighetsverk för att tillgängliggöra kulturarvet för allmänheten. Naturum Vänerskärgården – Victoriahuset stämmer väl in på denna ambition. Genom sin användbarhet och spännande arkitektur har den kommande byggnaden alla möjligheter att skapa ett mervärde till Läckö slott som besöksmål, säger Thomas Norell, generaldirektör vid Statens fastighetsverk. Ledorden under arbetet med byggnaden har varit generalitet och flexibilitet. Byggnaden kommer att ha flera användningsområden och innehålla utställningshall, restaurang, hörsal för konferens och fest samt ett femtontal övernattningsrum med dusch och toalett. En iögonfallande del av naturumet är det generösa trädäck som ska löpa runt byggnaden. Här ska besökare kunna sitta och njuta av utsikten men också passera på sin promenad runt Stallviken.

EU råder Sverige att avreglera bostadsmarknaden

Sveriges Byggindustrier (BI) ställer sig bakom de råd som EU-kommissionen ger Sverige vad gäller att reformera hyresregleringen. – Varje gång en internationell organisation granskar svensk ekonomi dyker hyresregleringen upp som ett hinder för hållbar tillväxt, säger Björn Wellhagen, expert husbyggnadsfrågor på BI. Kommissionen har granskat svensk ekonomisk politik och det nationella reformprogram

Naturum Vänerskärgården – Victoriahuset, den nya mötesplatsen vid Läckö slott.

GRAFIK: WHITE ARKITEKTER AB

Småhusbyggande på tomgång

Bygg & teknik 5/11


som lagts fram. Programmet får godkänt, men kommissionen rekommenderar Sverige bland annat att förbättra ungdomars och andra utsatta gruppers sysselsättning, men också att reformera hyresreglering, fastighetsbeskattning och byggnadstillstånd. – Vi undrar hur länge det ska dröja innan svenska politiker ska börja ta till sig dessa råd, säger Björn Wellhagen.

Max IV – nytt landmärke i Lund

Fojab arkitekter visar nu, tillsammans med Snöhetta, Lunds universitet och Fastighets AB ML 4, de första konceptbilderna på byggnaderna till Max IV i Lund. Världens mest kraftfulla synkrotronstrålningsanläggning blir en silverglänsande lagringsring som svävar över ett hav av böljande gröna kullar. Lagringsringen blir 210 meter i diameter och grenslas av en vitskimrande kontorsvolym. Fojab arkitekter fick uppdraget att utforma byggnaderna till Max IV av Fastighets AB ML 4 och jobbar gemensamt med Snöhetta med gestaltningsfrågorna där Fojab har ansvaret för byggnaderna och Snöhetta för landskapet. – Vi är mycket glada för att ha fått ta oss an utformningen av Max IV. Det är en fascinerande uppgift att gestalta en byggnad som speglar sitt högteknologiska innehåll och samtidigt blir ett landmärke i Lund, säger Greger Dahlström, chefsarkitekt på Fojab och ansvarig för förslaget. Vid invigningen 2014 kommer Max IV att ligga som en solitär i det öppna jordbrukslandskapet i Lunds norra utkant. Successivt sker en exploatering av området med nya bostadsoch verksamhetsområden, och norr om anläggningen, utmed motorvägen, kommer Science City att fungera som en mötesplats mellan Max IV och ESS (European Spallation Source), en forskningsanläggning för neutronspridning. Max IV ingår alltså i en kontext, som efter hand förvandlas från öppet landskap till

sammansatt urban miljö med gator, torg och parkrum. I takt med att ny teknik utvecklas och prövas, kommer även byggnaderna inom Max IV att genomgå förändringar, såväl interiört som exteriört. Sannolikt kommer enligt uppgift hela anläggningen att, över tiden, expandera kraftfullt genom tillskott av nya byggnadsvolymer. Processkraven, såväl dagens som morgondagens, vad gäller logistik, organisation, arbetsmiljö, vibrationsdämpning med mera, har varit utmanande och gett inspirerande bidrag till den arkitektoniska gestaltningen. De stora friytorna runt anläggningen har formats till ett böljande grönt hav, vars vågmönster medverkar till att reducera markvibrationerna och över vilket anläggningens ikonbyggnad, den silverglänsande lagringsringen, svävar. Max IV möjliggör nya framsteg inom ett antal områden som biomedicin, medicin, materialvetenskap, nanoteknologi och miljövetenskap. Kostnaden för anläggningen Max IV har beräknats till cirka tre miljarder kronor vilket enligt Lars Börjesson, Vetenskapsrådet huvudsekreterare för infrastrukturfrågor, gör den till den enskilt största forskningssatsningen i Sverige någonsin.

Svanenmärkta flerfamiljshus i Söderköping

Skanska bygger energismarta och framtidsvänliga hus åt Söderköpings bostadsbolag Ramunderstaden. I början av juni togs det första spadtaget för kvarteret Stationsmästaren. Medverkande talare var Håkan Danielsson, marknadsdirektör Skanska Sverige AB, Dag Hermelin, styrelseordförande Ramunderstaden och Gun Nycander från Svanen Miljömärkning Sverige AB. – Vi är stolta och glada att kunna bygga energismarta och framtidsvänliga hus åt Söderköpings bostadsbolag, sade Skanskas

FOTO. STINA SVANBERG

byggnytt

I grävartagen: Dag Hermelin, Håkan Danielsson, Anders Larsson, projektchef Skanska Sverige, och Gun Nycander.

marknadsdirektör Håkan Danielsson under spadtagsceremonin. Sedan de nya och kraftigt skärpta kraven för att Svanenmärka hus kom våren 2010 är det också möjligt att söka licens för flerfamiljshus. Skanska uppges vara det första företag som klarat kraven. – Skanska har gjort ett fantastiskt bra jobb med att visa att Svanenmärkning av flerfamiljshus är bra ur flera aspekter. Vi är övertygade om att marknaden kommer att kräva miljömärkning av i princip alla hus mycket snart, säger Gun Nycander, affärsområdeschef på miljömärkningen Svanen, som också deltog under fredagens ceremoni. – Det är viktigt att kunna erbjuda marknaden miljömärkta hus med god produktionsekonomi. Ett Svanenmärkt flerbostadshuskoncept som ModernaHus är ett tydligt bevis på att vi på Skanska menar allvar med vår vision om att vara ledande inom grönt byggande, avslutar marknadsdirektör Håkan Danielsson, Skanska Sverige.

Fler kommuner har brist på bostäder

GRAFIK: FOJAB ARKITEKTER/SNØHETTA

Fler kommuner har brist på bostäder och cirka 60 procent bor i kommuner med bostadsbrist. Antalet lediga lägenheter i allmännyttan minskar samtidigt. Endast sju procent bor i kommuner med överskott på bostäder. Det visar Boverkets årliga kartläggning av läget på bostadsmarknaden som bygger på en enkät till landets kommuner.

Synkrotronstrålningsanläggningen Max IV – ett nytt landmärke i Lund.

Bygg & teknik 5/11

Bygg & teknik 2008 till 2010 finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se 9


Miljövänlig isolering på frammarsch

Naturligt brun färg, behaglig att hantera och helt luktfri. Det finns en ny generation miljövänlig isolering på den svenska marknaden, lanserad av Knauf Insulation, världens enligt uppgift snabbast växande tillverkare av isolering. På bara två år uppges företaget ha blivit en kraft att räkna med på den nordiska byggmarknaden. Energieffektivitet är ett högaktuellt ämne både ur miljösynpunkt och vad gäller kostnadseffektivitet. Knauf Insulation, som ingår i Knauf Group, har utvecklat en ny miljövänlig mineralull som lanserats i Sverige och i Norden. Glasmineralullen är tillverkad med företagets patenterade teknik Ecose Technology, som innebär att ett naturligt bindemedel fritt från fenol, formaldehyd och akryl används. Det ska ge isoleringen en överlägsen miljömässig hållbarhet. Man fick som första företag hösten 2010 mottaga utmärkelsen Eurofins Indoor Quality Gold Standard, den bredaste standard för inomhusluftkvalitet som finns i Europa i dag.

Ny teknik hjälper bryggbranschen spara energi

– Vi tror att vår e3-teknologi kan komma att förändra hela byggbranschen. Med e3 sätter vi en ny standard för framtiden. Lars-Owe Kron, v d på El-Björn i Anderstorp, skräder inte orden när han berättar om den nya teknologin som möjliggör styrning av byggarbetsplatsens energiuttag via webben. Det hela är enligt uppgift egentligen mycket enkelt: Teknologin består av ett system som, kopplat till El-Björns skåp för tillfällig el, genom trådlös teknik kan mäta energiförbrukningen, visualisera möjliga effektiviseringar och styra effektuttaget på byggarbetsplatsen.

10

Beräkningar visar enligt uppgift att bebyggelse förbrukar 33 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Dryga 15 procent av dessa går åt vid byggfasen. Problemet är att en hel del energi tycks användas i onödan. Orsaken är att ingen har fullt ansvar eller kontroll över energiförbrukningen. – Det blir mycket energi och pengar som går åt alldeles i onödan. Siffror visar till exempel att en genomsnittlig byssja under ett år förbrukar lika mycket energi som vad en villa med en familj på fyra personer gör. På El-Björn är man övertygade om att möjligheterna för byggbolag att få historik över hur hårt centralerna varit belastade, kunna styra till exempel belysning och värme eller jämföra olika centraler via webben, kommer att spara mycket pengar. Den största besparingen tror man dock sker genom att alla blir medvetna om att varje, enskilt uttag kan mätas och styras. – Möjligheten att mäta respektive entreprenörs förbrukning påverkar naturligtvis ansvar, attityder och beteende. Vet man att det finns exakta siffror på varenda kilowattimme som förbrukats kommer allt färre armaturer lysa i tomma utrymmen eller fläktar och maskiner stå på i onödan, avslutar Lars-Owe Kron.

Stålregel med teleskopfunktion

Nu lanseras Gyproc i Bålsta Flexi stålregel med teleskopfunktion. Den nya stålregeln uppges göra det enkelt att montera innerväggar med gips. Teleskopfunktionen gör att regeln lätt kan dras ut till korrekt takhöjd, utan att regeln behöver mätas eller kapas. Den anpassas utan problem till olika höjdmått vid ojämn takhöjd eller runt exempelvis ventilationskanaler. Regeln klickas på plats i skenorna utan att skruv eller fixering behövs. Reglarna kan lätt efterjusteras så att de passar exakt till gipsskivans kant och placering. De förstansade och formpressade hålen i regeln gör det enkelt att dra igenom ledningar eller rör. Regelns unika egenskaper och breda flänsar ger en mycket hållfast och stabil väggkonstruktion, som kan kläs med ett eller två lag gipsskivor på båda sidor av väggen. Regeln klarar enligt uppgift takhöjder från 1 800 till 2 700 mm och passar därmed de fles-

ta väggar i normalbyggnader. De levereras i längden 1 800 mm. Skenor till golv och tak levereras i längder på 2 500 mm.

Billigare mögelsäkring av fasader

Honeycore i Helsingborg lanserar nu en ny oorganisk vindskyddsskiva som uppges vara utvald efter företagets jämförande kvalitetsstudie av tio olika kinesiska tillverkare. Magnesiumoxidskivor är enligt uppgift mycket bra mot brand och mögel och är ett billigare alternativ än glasfiberklädda gipsskivor när byggherrar vill mögelsäkra sina ytterväggskonstruktioner. Produkten som döpts till WindCore är utvecklad för utfackningsväggar i bland annat flerbostadshus. Omfattande testning av bland annat böjstyrka, dimmensionsstabilitet och mögelresistens har enligt uppgift föregått typgodkännande och certifiering. Magnesiumoxidskivor hanteras och monteras på samma sätt som gipssskivor och har egenskaper som gör att de anses passa bra som oorganiska vindskyddsskivor. De är starka, installaleras snabbt och har ett förnuftigt pris. Logistiken bygger både på direktleverans i container och på kompletterande leverans från företagets närlager i Skåne.

Kabeln som larmar vid brand

Värmedetektorkabel HDC (Heat Detection Cable) är en ny larmkabel som uppges upptäcka branden innan den hunnit sprida sig in i byggnaden. – Många bränder är anlagda. Lite nu och då brinner skolor och daghem ned på grund av att man inte upptäcker branden i tid. När en detektor reagerar inomhus är det oftast för sent. Därför har vi tagit fram en larmdetektorkabel som indikerar brand utanför byggnaden, säger Agne Zakrisson, belysningsansvarig hos Malux i Örnsköldsvik. Produkten består av en tvåtrådsslinga som anslutes till detektorn från brandlarmcentralen. Kabeln monteras med speciella plast- eller distansklammer som är avsedd för att klara utomhusklimat. Om kabeln skadas så går det att byta ut och skarva kabeln. Bygg & teknik 5/11


produktnytt Kabeln finns för två temperaturgränser, 68 och 105 °C. Kabeln finns som svart och vit 105 °C och röd 68 °C och reagerar till exempel på utvändig värmeutveckling. Om temperaturen överskrider max larmtemperatur så blir det en kortslutning (slutning) i kabeln som indikerar brand via brandlarmscentral. Skolor, offentlig miljö, hangarer, datarum, broar, gruvor, varuhus, kontrolltorn, pumphus, spiskåpor och ventilationsanläggningar uppges vara några exempel på lämpliga applikationsområden.

Värmekameror för högt ställda krav

Flir Systems lanserar nu två nya värmekameror för användare som kräver lite mer av sin utrustning. – Flir T640 och Flir T620 uppfyller önskemålen hos de flesta av våra kunder med högt ställda krav. Under utvecklingen av värmekamerorna har vi därför konsulterat ett flertal yrkesanvändare. De nya värmekamerorna har försetts med i princip allt de önskat sig, berättar Guy Pas, vice försäljningschef på Flir Systems. De båda värmekamerorna är utrustade med okylda mikrobolometersensorer av senaste snitt. Dessa ger enligt uppgift skarpa värmebilder på 640 x 480 pixlar där även de minsta detaljerna syns. Något som i sin tur ger noggrannare inspektionsresultat. De nya värmekamerorna har också en inbyggd bildkamera på fem megapixlar. Denna uppges generera tydliga bilder som kan användas som komplement till värmebilden i alla förhållanden. Med hjälp av en lysdiod går det även att ta bilder där det är mycket mörkt. Flir T640 synliggör enligt uppgift temperaturskillnader ända ned till 0,04 °C och kan mäta temperaturer upp till + 2 000 °C. Bland analysverktygen finns mätkors, automatiska markörer för högsta och lägsta temperatur och isoterm (över/under/intervall). Tack vare ett vridbart reglage kan kameran användas i bekväma positioner. Knappar och joystick för kamerastyrning uppges vara lätt åtkomliga då de är integrerade i handtaget. LCD-pekskärm och penna gör användningen interaktiv och bekväm. På skärmen syns mycket små detaljer och temperaturskillnader. Trots att båda värmekamerorna är utrustade med en högupplyst LCD-display som ger skarpa värmebilder i utomhusmiljö, är Flir T640 försedd med sökare. Detta uppges vara Bygg & teknik 5/11

idealiskt när kameran används i direkt solljus och man behöver titta på små detaljer.

Höghållfasta bultar för stora dynamiska laster

Som huvudkomponent i Peikkos lösning för förankring av landbaserade vindkraftstorn lanserar nu det finska företaget sin nya höghållfasthetsbult FatBar. Det uppges vara en mycket avancerad bult optimerad för lösningar där stora dynamiska laster och utmattningslaster ställer särskilt höga krav. Bulten är framtagen för avancerade och krävande bultgruppskonstruktioner som måste efterspännas för exempel infästning av exempelvis vindkraftstorn och skorstenar. Systemet klarar enligt uppgift av stora utmattningslaster, vilket ska ge särskilt god livslängd för fundament där bulten används. Bulten kan också fås med korrosionsbeständig ytbehandling i form av företagets ECO-galvanisering (termisk sprutning). ETA-godkännande (European Technical Approval) erhölls för bulten i april 2011, vilket är giltigt i alla europeiska länder. Testinstitut för godkännandet var Finlands statliga provmyndighet VTT.

städ- och underhållskostnaderna blir betydligt lägre under golvets hela livslängd. I oberoende laboratorietester har det visat sig att denna teknologi är industriledande när det gäller städbarhet, att den har utmärkt skydd mot fläckar och kemikalier och att den bibehåller sina färger under lång tid. Man kan återställa det ursprunglia utseendet med enkla städmetoder, mindre vattenåtgång och färre kemikaler, vilket ger betydligt lägre ägarkostnader än andra PUR-behandlade golv på marknaden. Som alla andra säkerhetsgolv från företaget så är även detta återvinningsbar till 100 procent och består dessutom delvis av återvunnet material från gamla golv.

Världens minsta akutmottagning

Nydesignade säkerhetsgolv

Altro i Malmö presenterar nu Suprema II som enligt uppgift är designorienterade säkerhetsgolv med många miljöfördelar och låga underhållskostnader. Det finns i 40 valfria färger, varav tio chippade, som gör att det passar i många andra sammanhang än enbart de som man tidigare ansåg var lämpliga för säkerhetsgolv. Men ännu viktigare uppges vara att det är det första säkerhetsgolvet som utnyttjar företagets PUR-teknologi, som uppges innebära att

Nu lanserar Cederroth i Upplands Väsby en ny generation Första Hjälpen-produkter. Efter 30 år på marknaden och hundratusentals sålda gröna tavlor introducerar Cederroth Första Hjälpen-stationen – världens minsta akutmottagning! Första Hjälpen-stationen kommer att ersätta den nuvarande klassiska gröna tavlan. Den nya stationen är utvecklad i nära samarbete med företagets kunder och resultatet är i en klass för sig. Första Hjälpen-stationen innehåller en rad smarta produkter och innovativa funktioner. En transparent lucka och gummilister skyddar utrustningen från damm och smuts, vilket gör att stationen kan placeras även i hårt utsatta miljöer. Förutom att stationen innehåller alla nödvändiga hjälpmedel som behövs vid mindre olyckor finns där två extra förvaringsutrymmen med plats för egna tillval. Perfekt för användare som vill kunna komplettera med produkter utifrån olika arbetsmiljöer, vårdbehov och risknivåer.

11


Fuktsäkerhet – hur kan man bedöma risken för mögelpåväxt? En mycket aktuell fråga i dagens byggteknik är att skapa fuktsäkra lösningar för klimatskiljande konstruktioner. Krav på ökad energieffektivitet och allmän kostnadspress gör att lösningar byggda på erfarenhet och beprövad praxis förändras. Det saknas rationella och säkra metoder att förutsäga hur risken för fuktskador påverkas i nya och modifierade konstruktionslösningar. Inom fuktsäkerhetsområdet har man inte heller någon tradition av att hantera osäkerheter relaterade till variation i klimat, materialegenskaper och utförande för att kunna svara på frågan: Hur stor är sannolikheten att konstruktionen inte fungerar som avsett? Till detta kommer eventuella effekter av pågående och framtida klimatförändringar. Frekvensen av fuktskador under senare år indikerar klart att det finns ett stort behov av kunskap och projekteringsverktyg för att hantera fuktsäkerhet i byggandet. För klimatskiljande konstruktioner i byggnader är begreppet fuktsäkerhet starkt kopplat till risk för mögelpåväxt i byggnadsdelar som kan anses vara i kontakt med innemiljön. Redan detta påstående väcker frågorna: ● Vilka delar av en klimatskiljande konstruktion kan anses vara i kontakt med innemiljön? ● Var går gränsen för oacceptabel mögelpåväxt? ● Vilka faktorer är avgörande för initiering av påväxt? ● Vilken roll har valet av material i olika delar av konstruktionen?

Artikelförfattare är Sven Thelandersson, Lunds tekniska högskola, Lund.

12

I denna artikel ska vi försöka ge svar på en del av frågorna kring detta problemområde baserat bland annat på resultat från det pågående forskningsprogrammet Woodbuild som startade 2008 och avslutas 2013.

Avgörande faktorer för initiering av mikrobiell påväxt

Sporer som kan utvecklas till påväxt finns i princip alltid närvarande i vår miljö. Om mikrobiell påväxt initieras eller ej beror på följande faktorer: ● Relativ fuktighet på materialytan och dess tidsvariation ● Temperatur på materialytan och dess tidsvariation ● Tillgång till näringsämnen för mikroorganismerna ● Materialytans struktur ● Eventuell närvaro av tillväxthämmande ämnen (fungicid, ytbehandling). I den allmänna diskussionen förekommer ofta ett alltför förenklat synsätt där man enbart talar om kritiskt fukttillstånd och materialtyp utan koppling till temperatur och varaktighet. Tillgången till näringsämnen eller närvaron av tillväxthämmande ämnen anses därmed implicit

kunna kopplas till vilket byggmaterial det handlar om, vilket också är förenklat. Näringsämnen som medger påväxt kan finnas på alla typer av material till exempel genom att de är nedsmutsade, samtidigt som ytans struktur också har stor betydelse. Förutsättningar för mikrobiell påväxt på materialytor har studerats i laboratorieförsök av många forskare. Här kan särskilt nämnas Viitanen (1996), som undersökte påväxt på träytor genom att förbehandla dem med en särskild sporlösning bestående av i praktiken vanligt förekommande typer av mikroorganismer. Proverna lagrades därefter under kontrollerade fukt- och temperaturförhållanden och undersöktes kontinuerligt i mikroskop. Viitanens data har använts flitigt som underlag för bedömning av risk för påväxt i byggnadssammanhang. Liknande försök som Viitanens pågår för närvarande inom Woodbuild och utförs vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås av Annika Ekstrand-Tobin och Pernilla Johansson. Här används en något annorlunda sporlösning och klimatexponeringen sker i moderna klimatskåp med god kontroll och luftväxling. När

Tabell 1: Skala för bedömning i 40 gångers förstoring av mikrobiell påväxt i laboratorieförsök. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klass Beskrivning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 Inga spår av påväxt på ytan 1 Spår av initiell påväxt 2 Etablerad svag och spridd påväxt på ytan 3 Fläckvis kraftig påväxt 4 Kraftig påväxt över hela ytan 5 Mycket kraftig sammanvuxen påväxt över hela ytan

Klass 1 Omfattande tillväxt Figur 1: Illustration av index för mögelpåväxt. Bygg & teknik 5/11


Konstant RF Cyklisk RF

dos-responsmodell med vars hjälp man kan utvärdera potentialen för initiering av påväxt vid en kontinuerlig exponering av ett material för kombinationen fuktighet och temperatur, se Isaksson et al (2010). I modellen antas att effekten av klimatexponering i skedet fram till initiell tillväxt kan uttryckas som en daglig dos D som antas vara produkten av en komponent Dϕ, som beror av dygnsmedelvärdet av relativa fuktigheten ϕ och en komponent DT som beror av dygnsmedelvärdet av temperaturen T: D = Dϕ(ϕ) • DT(T)

(1)

n

(2)

Vid exponering under n dagar beräknas den ackumulerade dosen D(n) som

Figur 2: Utveckling av mikrobiell påväxt vid konstant och cyklisk relativ fuktighet. proverna undersöks i stereomikroskop vid 40 gångers förstoring görs en subjektiv bedömning av graden av påväxt på en skala från 0 till 5 enligt tabell 1. Figur 1 illustrerar hur klass 1 respektive omfattande påväxt kan se ut. Figur 2 visar utvecklingen av påväxt för prover av hyvlad gran som dels inkuberats i konstant klimat med relativ fuktighet ϕ lika med 90 procent och dels i cykliskt klimat med veckovis växling av ϕ mellan 90 och 60 procent. I båda fallen var temperaturen T lika med 22 °C, konstant under hela försöket. Resultaten är redovisade som medelvärden av bedömd klass för sex parallella prover. (I strikt mening borde man i stället redovisa medianvärdet, men den valda redovisningen illustrerar beteendet tydligare.) Det framgår att klass 1 uppnås efter cirka tjugo dygn vid konstant exponering vid ϕ lika med 90 procent om T är lika med 22 °C. För de prover som utsatts för omväxlande

fuktig och torr miljö sker däremot ingen påväxt trots att de utsatts för fuktig miljö under lika lång ackumulerad tid men med veckolånga avbrott vid lägre relativ fuktighet. Detta visar att torrperioder verkar starkt hämmande på organismerna under den initiella tillväxtfasen, vilket man på något sätt måste ta hänsyn till vid riskbedömningar med avseende på mikrobiell tillväxt. Det duger alltså inte att bara tala om kritiskt fukttillstånd utan man måste också ta hänsyn till hur fukten varierar i tiden. Vidare måste man beakta kopplingen mellan temperatur och fuktighet. Tiden fram till initiell tillväxt reduceras signifikant vid lägre temperaturer även om fuktnivån är hög.

Dos-responsmodell

I klimatskiljande konstruktioner har man en kontinuerlig variation av såväl relativ fuktighet som temperatur. Inom Woodbuild har vi därför utvecklat en så kallad

n

D(n) = ∑ Di = ∑ Dϕ(ϕi) • DT(Ti) 1

1

där ϕi och Ti är medelvärden för dag i. Dosen definieras i relation till ett specifikt referensklimat (ϕref, Tref). För ett material där initiering av tillväxt vid konstant exponering i detta referensklimat sker efter Nref dagar, definieras D så att D(Nref) = Dcrit = Nref

∑ Dϕ(ϕref,i) • DT(Tref,i) = Nref 1

(3)

Detta innebär att dosen har dimensionen dagar och att påväxt initieras när den ackumulerade dosen uppgår till Dcrit eller Nref. Initiering av påväxt har vid tillämpning av modellen definierats som mögelindex på nivå 1 enligt tabell 1, vilket kan ses som ett konservativt val. Dcrit kan ses som en materialegenskap eller ytegenskap som beskriver till exempel näringstillgång och struktur på materialytan. Dos-responsmodellen kan liknas vid en klocka som tickar fortare vid högre värden på fuktighet och temperatur och långsammare vid lägre värden på dessa parametrar. Under torra förhållanden och låga temperaturer är det rimligt att förutsätta att sporgroningsprocessen retarderas (vilket klart framgår av figur 2). Detta beskrivs i modellen genom att dygnsdosen blir negativ, det vill säga ”klockan” vrids tillbaka under sådana dagar. Villkoret är dock att den totala ackumulerade dosen aldrig tillåts bli negativ.

Effekt av variation i klimat mellan orter och år

Figur 3: Fördelningsfunktioner (CDF) årsmaxima av Drel för åtta orter. Initiering av påväxt sker om Drel större än 1. Material: Hyvlad gran. Bygg & teknik 5/11

Modellen som beskrivits ovan tillämpades för hyvlad gran placerad utomhus under tak. Klimatdata från SMHI i form av tidsserier av relativ fuktighet och temperatur omfattande 47 år (1961 till 2007) användes som indata. Maximal årlig dos Da enligt modellen ovan beräknades för åtta orter i Sverige för vart och ett av de 47 åren. Resultaten presenteras i form av relativ årlig dos Drel är lika med Da/Dcrit, där Dcrit är den dos som svarar mot initiering av påväxt, det vill säga Drel större än 1,0 innebär påväxt. Resultatet presenteras i figur 3 som kumulativa fördelnings13


funktioner för de åtta orterna. Detaljer kring analyserna bakom figur 3 ges i Häglund et al (2010). I figur 3 kan medianvärdet vid F(x) lika med 0,5 tolkas som normalår på respektive ort. Skillnaden mellan olika orter är stor, från Drel lika med 0,2 i Kiruna med kallt och torrt klimat till 1,5 i Säve med fuktigare och varmare kustklimat. Figuren visar också mycket stora skillnader mellan olika år vid samma ort, med extrema värden som kan inträffa vart tionde år (F(x) lika med 0,9), som är två till två och en halv gånger högre än för ett normalår. Detta indikerar att fuktprojektering baserad på så kallade normalår utan säkerhetsmarginaler som beaktar extrema klimatsituationer inte kan accepteras som bas för fuktsäkerhetsdimensionering. Resultaten i figur 3 motsvarar förhållanden utomhus under tak och indikerar att mikrobiell påväxt äger rum (Drel större än 1) åtminstone vid mera extrema år på de flesta orter. Detta överensstämmer med vad man kan förvänta sig. Om samma metodik används för att bedöma risken för mögelpåväxt i klimatskiljande konstruktioner till exempel med hjälp av ett analysprogram som WUFI, kan man dock förvänta sig att variationen mellan olika orter och år är mindre, eftersom klimatvariationer utomhus normalt dämpas innan de påverkar material i klimatskärmen.

Fuktsäkerhet – vad innebär det?

Figur 4 visar ett principschema för projektering av en klimatskiljande byggnadsdel med avseende på fuktsäkerhet. För en given konstruktionslösning kan värmeoch fukttransport simuleras i byggnadsdelen med ett lämpligt analysverktyg som exempelvis WUFI. För denna simulering behövs en mängd indata om uteklimat,

inneklimat, en stor uppsättning materialparametrar, randvillkor och ventilationsförhållanden. Samtliga dessa indata är förknippade med mer eller mindre stora osäkerheter och resultatet kommer också att ha en motsvarande grad av osäkerhet. Effekten av osäkerhet kopplad till uteklimatet har illustrerats ovan, se figur 3. Som resultat från en simulering kan man få tidsvariationen för relativ fuktighet och temperatur i utvalda punkter av konstruktionen. Dos-responsmodellen som beskrivs ovan kan användas för att tolka dessa data i termer av risk för mikrobiell påväxt och i princip avgöra om påväxt kan förväntas eller ej. Om resultatet inte är tillfredsställande måste utformningen av konstruktionen förändras. Men såväl själva analysmodellen som dos-responsmodellen tillför ytterligare osäkerheter. Analysmodellen är ofta en stark förenkling av verkligheten till exempel genom att den beskriver konstruktionen en-dimensionellt. Dos-responsmodellen är också osäker eftersom den bygger på subjektivt utvärderade testdata av biologisk karaktär som uppvisar stor spridning. För att kunna tala om fuktsäkerhet måste man ha en fungerande strategi för att hantera de osäkerheter som finns i hela kedjan, liknande den säkerhetsmetodik som tillämpas för bärande konstruktioner, och som numera är väletablerad i de flesta utvecklade länder. Om en projekteringsprincip som den som skisseras i figur 4 ska fungera som rationellt verktyg i projekteringen, krävs bland annat att följande frågor kan besvaras: ● Hur bör man definiera ”dimensionerande” klimatindata? ● Vilka spelregler ska användas för val av antaganden vid modelleringen av en konstruktion (idealiseringar, randvilkor, antaganden om ventilation, täthet etcetera)?

Figur 4: Princip för projektering av klimatskiljande konstruktion. 14

● Hur utvärdera resultat i form av [ϕ(t), T(t)] med avseende på risk för mögelpåväxt? ● Hur hantera konstruktionsdetaljer (anslutningar, genomföringar etcetera) som inte beskrivs i byggnadsfysikmodellen? ● Vilken sannolikhet kan accepteras för att man inte uppnår det man avser? För nå fram till en metodik som förtjänar namnet fuktsäkerhet krävs en systematisk kartläggning och statistisk kvantifiering av de osäkerheter som introduceras i hela den kedja som beskrivs i figur 4. På basis av denna information måste man introducera säkerhetsmarginaler i systemet så att man kan besvara frågan: Hur liten är sannolikheten att en vald konstruktionslösning inte fungerar som avsett? Analysverktyg som WUFI används av allt fler byggteknisk projektering. Men så länge vi inte har ett genomtänkt system för att hantera ”säkerhetsaspekten” och när man enbart genomför beräkningar utgående från normalår och med medelvärden på ingående parametrar är det stor risk att vi även i fortsättningen kommer att ha en hög frekvens av fuktsskador. ■

Referenser

Isaksson, T., Thelandersson, S., Ekstrand-Tobin A. & Johansson, P. (2010). Critical conditions for onset of mould growth under varying climate conditions. Building and Environment 45(7):1712– 1721. Häglund M., Isaksson, T. & Thelandersson, S. 2010. Onset of mould growth – the effect of climate variability and different geographical locations. International research Group on Wood Protection, IRG/WP10-20446. Viitanen, H (1996). Factors affecting the development of mould and brown rot decay in wooden materials and wooden structures. Dissertation, SLU Uppsala, Sweden.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 5/11


Ett bygge fyllt av mänsklig värme Dina hyresgäster är en fantastisk energikälla. Med sandwichväggar och TermoDeck kan vi skapa hus som tar vara på den värme som människorna och deras maskiner avger. Resultatet blir hus med minimala krav på energitillförsel och som till och med klarar kraven för passivhus. Läs mer om smartare (och grönare) byggande på www.strangbetong.se.


Torrt träbyggande krävs Det är vanligt att träkonstruktioner blir blöta under byggskedet i samband med regn och risken för mögelpåväxt är stor. Bättre konstruktionslösningar, regnsäkra montagemetoder eller heltäckande väderskydd behövs. Luftfuktigheten ute är generellt sett inget problem vid prefabricerat trähusbyggande. Artikeln bygger på resultat från två nyligen genomförda studier, Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande respektive Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn. Dessa ingår i forskningsprojekten Framtidens trähus respektive WoodBuild finansierade av branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin.

Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande

Kartläggningen har utgått från en ”nollhypotes” som lyder: ”trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggskedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mögelpåväxt”. Byggnaders yttre beklädnad har undantagits. Nollhypotesen har framtagits med utgångspunkt från Boverkets byggregler (BBR), Boverket (2008). Fukt- och temperaturförhållanden i trä i byggprocessen har studerats i tjugofyra prefabricerade småhus med trästomme, tre fabrikslager och två flerbostadshus. Av dessa så har åtta stycken småhus och ett flerbostadshus inte besökts utan i dessa har endast klimatet mätts med logger som monterats i fabrik och plockats ned mer eller mindre sent i byggprocessen. Husen har uppförts vid olika årstider och på olika platser i landet. Fukt- och temperaturloggers har monterats i elementen på fabrik och demonterats när husen var så gott som färdiga, se figur 1. Dessutom har materialprovtagning och fuktkvotsmätning gjorts på trämaterial vid platsbesök på lager, i fabrik och på byggplatsen. Prover har tagits för mikrobiologisk analys för att få en bild av eventuell förekomst av mikrobiell aktivitet.

Artikelförfattare är Lars Olsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

16

Figur 1: Schematisk skiss på de olika faserna i byggprocessen som har studerats.

Figur 2 och 3: Pågående stomresning.

Montage. Montering av stomme tar för prefabricerade småhus i allmänhet en till två dagar och görs med lyftkran, se figur 2 och 3. Efter att väggar och takstolar lyfts på plats kan underlagstaket oftast monteras inom tre dagar efter påbörjad stomresning. Vanligtvis brukar betongplattan förberedas genom att sylltätning och styrsyllar av trä förmonteras någon eller några dagar innan elementen/huset levereras. Resultat. Samtliga besökta objekt har i större eller mindre omfattning utsatts för fritt vatten, fått påväxt på grund av fritt vatten och/eller så har material haft påväxt, se figur 4. Därmed uppfylldes inte vår hypotes ”att trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggBygg & teknik 5/11


Figur 4: Redovisning av totalt antal prover från respektive objekt och antal prover med påväxt (plus blånad), enbart blånad och actinomyceter (Act.). Dessutom redovisas antal prover med fuktkvot över arton procent. Diagrammet redovisar resultat från femton småhus, tre husfabriker (A2, I2 och G2-HX) och ett flervåningshus (VH).

Figur 5: Vattenuppsugning i syll, fuktkvoten är över 25 procent.

Figur 6: Kapillärmättad syllände, fuktkvoten är över 25 procent.

skedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mögelpåväxt” I nästan en tredjedel av alla de 276 proverna var träet angripet av mögel, se figur 7. Fyrtio procent av det angripna träet var drabbat av blånad som är en mögelsvamp som kräver mycket fukt eller vatten. Mer än hälften av dess prover var torra. Mycket talar för att virket levererades med blånad. I en tredjedel av proverna överskreds fuktkvoten arton procent och i många av de fallen har träet utsatts för regn på byggplatser och fabrikslager, se figur 5 och 6. Mätningarna på byggplatserna visade aldrig på högre temperatur än 13 °C när den relativa fuktigheten varit över 80 procent. De objekt som i undersökningen hade högst relativ fuktighet avvek från de övriga objekten så till vida att väggelementen hade lagrats utomhus och utsattes för onormalt lång byggprocess innan huset blev tätt eller så utsattes de för inläckage och fritt vatten i huset. Figur 8 på nästa sida visar mätningar från ett sådant hus. Generellt sett visade mätningarna på relativa fuktigheter lägre än 84 procent och temperatur under 15 °C. Figur 9 visar en sådan mätning . Vi har inte funnit att de luftfuktigheter och temperaturer som byggdelar utsätts för under transporter och byggskeden varit tillräckligt gynnsamma för påväxt. Materialprover togs vid två tillfällen från insidan väggregeln dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för mikrobiologisk analys. Ingen påväxt har uppkommit i de fall träet utsatts för luftens fuktighet. Dock har det konstaterats i flera objekt att påväxt uppstått under byggprocessen i de fall trä utsatts för fritt vatten. I samma studie har även långtidsmätningar utförts av klimatet på utomhusvirkeslager under tak. Dessa visar på att klimatet avsevärt överstiger 84 procent relativ fuktighet och 15 °C under lång tid, se figur 10. Detta skulle kunna bli kritiskt om virket lagras i flera månader. Vid platsbesöken har generella brister och otätheter påträffats hos vindskydd och väggstommar som riskerar att bli utsatta för inläckage, se figur 11, både under bygg- och bruksskedet.

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Figur 7: Staplarna är grupperade i prover med påväxt (plus blånad) eller blånad. Röd stapel visar antalet prover med fuktkvot lägre eller lika med arton procent. Grön stapel visar antalet prover med fuktkvot över arton procent. Violett stapel visar totalt antal prover med påväxt. Streckad stapel visar antal provtagningar (276 stycken) som utförts i denna studie. Bygg & teknik 5/11

Vår erfarenhet från platsbesöken är att träsyllar blir utsatta för regnvatten under byggtiden. Dock har det funnits delade meningar i byggbranschen om det är ett problem med avseende på risken för mögelpåväxt. En laboratoriestudie utfördes för att undersöka om träsyllar och träreglar tål att kortvarigt utsättas för vatten innan eller i samband med inbyggnad och om det finns risk för att mögelpåväxt uppstår. Sju olika syllkonstruktioner, se figurerna 13 till 16 på sidan 20, har ingått i 17


Figur 11: Otäta vindskyddsskarvar och anslutningar.

Figur 8: Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (23 september 2009 till 20 november 2009).

Figur 9.: Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (17 september 2008 till 20 november 2008). Objekt (12)

Figur 10: Loggning av klimat skedde varannan timme (respektive punkt motsvarar två timmar) under nästan ett år från december 2008 till november 2009. 18

studien som genomfördes i en klimatkammare med ute- respektive inneklimat på vardera sidan av väggen under cirka tre månader, se figur 12 på sidan 20. Fem av dessa syllar byggdes in i en yttervägg (fem fack) och två stod och torkade i utedelen i klimatkammaren. Mätningar av temperatur, relativ fuktighet och fuktkvot samt analyser av mikrobiell aktivitet har skett. Konstruktionerna utsattes för konditionering som bestod av ett eller tre dygns fiktivt regn för att simulera det som kan inträffa i verkligheten vid montage av prefabricerade väggelement, enligt studien Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande, Olsson, Mjörnell & Johansson (2010). Syllkonstruktionerna placerades i ett grunt vattenbad med 1 till 2 mm vattendjup under ett eller tre dygn, se tabell 1. Två gånger per dag (morgon och kväll) under två dagar utsattes styrsyllarna i konstruktion 2 och 3 samt konstruktion 6 för regn i cirka en minut (simulerades med vattensprayning), vilket motsvarade 0,3 mm regn per gång. Ändarna på de stående reglarna (fack 5 och 7) utsattes också för vattenbad men inte regn. Vattenbadet stod placerat utomhus under tak och utan direkt solinstrålning. Vattenbadet placerades utomhus för att göra det åtkomligt för sporer i uteluften. För att kunna få plats med fem olika syllkonstruktioner i klimatkammaren så har syllar sågats i korta provbitar med en längd av 600 mm. Dessutom har ena änden på respektive syll förseglats med tätningslim för att kunna simulera de förhållanden som råder mitt på långa syllar. Resultat. Resultatet visar att samtliga syllkonstruktioner (både inbyggda och icke inbyggda) blev angripna av riklig mögelpåväxt där vattenuppsugning kunnat ske under ett eller tre dygn, se figurerna 17 och 18 på sidan 21. Påväxt skedde framförallt på de materialytor som vetter åt det håll där uttorkningen var begränsad såsom mot fuktspärr, stålplåt eller mot andra material som var fuktiga eller ångtäta. Dessutom verkar det som om vattenuppsugning i ändträ är väldigt kritiskt med avseende på risken för mögelpåBygg & teknik 5/11


NYHET! Plannja Panel med tjockare isolering.

6HDO(FR lUKlU

Plannja Panel med 300 mm isolering Vi breddar programmet för vår panelprodukt och lanserar 300 mm isolering. En förbättring av både isoleringsvärde och ljuddämpning för att möta ökade krav på energihushållning i byggnader. Plannja Panel finns nu i tjocklekar från 50–300 mm. Ett brett program av tillbehör och kulörer gör Plannja Panel till ett estetiskt och ekonomiskt byggsystem för såväl entreprenören som för byggherren.

• Effektivt skydd mot brand. • Goda ljuddämpande egenskaper.

9LVWDUWDGHVRP9lUQDPR*XPPL 6HGDQKHWWHYL7UHOOHERUJ:DWHUSURRILQJ ,GDJNDOODUYLRVV6HDO(FR Vi är ett nytt kraftfullt företag som är stolta över vår kunskap och erfarenhet. Du känner säkert till våra gummidukar som Värnamo gummiduk, Elastoseal, Superseal och Cladseal – utvecklade och tillverkade i Sverige. Trygga produkter och metoder som tätar, skyddar och innesluter alltifrån tak och fasader till dammar och deponier. Den välkända sälen tar vi med oss som symbol när vi nu är ett bolag inom Nordic Waterproofing. Vi tar också med oss den organisation och den entusiasm som gjort oss till ett ledande företag för tätning av byggnader och konstruktioner sedan 1960-talet.

9lONRPPHQWLOO6HDO(FR

Plannja Panel 300 mm isolering Up-värde 0,14 W/m2K.

Tel: 0370-510 100 Email: info@sealeco.com www.sealeco.com Adress: Box 514, 331 25 Värnamo

Telefon 010-516 10 00 | www.plannja.se

Bygg & teknik 5/11

19


Figur 15: Konstruktion 5, anslutning mellan stålsyll (2 x 145) och väggregel (2 x 145). Figur 12: Uppmätta värden på relativ fuktighet och temperatur för den kalla (ute) respektive varma (inne) delen i klimatkammaren. Konstruktion Vattenbad (1 till 2 mm djup) Kortvarig vattensprayning ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Syll Ett dygn 2 Syll med styrsyll Ett respektive tre dygn Styrsyll 3 Syll med styrsyll Ett respektive tre dygn Styrsyll 4 Syll ovanpå 50 mm – – cellplastisolering 5 Stålsyll med Ett dygn stående reglar 6 Syll Tre dygn Syll 7 Stålsyll med Tre dygn stående regel ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Tabell 1: I tabellen redovisas hur många dygn konstruktionerna utsattes för vattenbad (1 till 2 mm djup) och vilka syllar som utsattes för kortvarig vattensprayning.

växt, se figur 19. På ytor långt från ändträ blev det både lägre fuktigheter och det torkade snabbare. Dessa ytor blev inte lika angripna av mögelpåväxt som nära ändträ. Uttorkningstiden från inbyggnad till att relativa fuktigheten gått ner till 80 till 85 procent (vilket motsvarar sjutton till arton

procent fuktkvot) varierade mellan tre till sex veckor beroende på vilken konstruktion som utsatts för vattenbelastningen. I denna studie har vi inte kunnat se någon tendens att material med lägre temperaturer (11 till 13 °C) i yttre delen av väggen haft mindre påväxt än material som befunnits i högre temperaturer (16 till 19 Figur 13: Vertikalsnitt av konstruktionerna 1 till 3. Konstruktion 1 har ingen styrsyll. Konstruktionerna 2 och 3 har styrsyllar placerade i mitten. Konstruktion 3 har även mineralullsisolering som minskar köldbryggan. Figur 14: Vertikalsnitt av konstruktionerna 4 och 5. Konstruktion 4 och 5 har ingen styrsyll. Konstruktion 4 har försetts med en 50 mm tjock cellplastisolering under träsyllen för att göra den mindre åtkomlig för vatten.

20

Figur 16: Visar placering av konstruktion 6 (45 x 220 syll) och konstruktion 7 (45 x 220 väggregel med stålsyll) i utedelen av klimatkammaren. Till vänster i bild syns en del av utsidan av väggen.

°C) i inre delen av väggen. Fuktigheten har varit hög och förhållandevis långvarig i båda fallen. I många provpunkter med riklig mögelpåväxt så var inte påväxten synlig för blotta ögat. Detta bekräftar att det krävs en mikrobiell analys för att säkert kunna avgöra om virket är angripet av mögel. I flera provpunkter fanns sparsam påväxt redan före försöket startade. Virket har sannolikt fått påväxten innan leveransen till SP. Maxfuktkvoten på levererat virke låg på sjutton till arton procent.

Rekommendationer

Väggens anslutning mot betongplattan bör utformas så att den inte blir utsatt för vatten vid nederbörd. Exempel på lösningar kan vara att träsyllar byts ut mot icke fuktsugande och fukttåligt material eller att en högplatå anordnas på betongplattan av ett icke fuktsugande och fukttåligt som material väggen ställs på. Väggreglarna kan skyddas mot vattenuppsugning om de ingår i ett färdigt väggelement som är väderskyddat. Heltäckande väderskydd över hela byggobjektet är ett annat alternativ. Nya lösningar bör provas och utvärderas innan de används. Studien visar generella brister och otätheter hos vindskydd och väggstommar riskerar att bli utsatta för inläckage. Vindskyddets egenskaper, lösningar vid skarvar, genomföringar och anslutningar och Bygg & teknik 5/11


Måttlig/riklig påväxt

Figur 17: Staplarna representerar totalt antal prover uppdelat i med och utan mikrobiell tillväxt. helhetsfunktion bör förbättras och utvärderas.

Det var ganska vanligt med blånad och sparsam mögelpåväxt på virket redan vid leverans. Blånat virke bör utsorteras innan leverans. I samband med materialprovtagning från virkespaket så låg maxfuktkvoten sällan över sjutton till arton procent. Orsaken till sparsam mögelpåväxt på nylevererat virke bör utredas. ■

Referenslista

Boverket. (2008). Boverkets byggregler. Karlskrona: Boverket. Olsson, L., Mjörnell, K. & Johansson, P. (2010). Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande. SP

rapport 2010:02, Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Olsson, L. (2011). Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn. SP rapport 2011:18, Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Läs direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

ESSOELL.SE

Figur 19: Synlig påväxt på regelände i konstruktion 5.

Figur 18: Staplarna anger det antalet prover/mätpunkter som angreps av måttlig eller riklig mögelpåväxt.

PÅ PAROC.SE K AN DU L ÄSA MER OM HUR DET ÄR MÖJLIGT ATT SÄNKA ENERGIANVÄNDNINGEN M ED H J Ä L P AV VÅ RT KONCEPT ENERGIKLOKT HUS, SE FI L M EN OM VI LL A G R AN BÄCK O C H FÅ T I P S O M H U R D U K A N BYG GA EN ER G I K LO K T.

Energiklokt byggande ger trippla vinster. E Pa Passivhusteknik kräver extra isolering. Dessutom är det viktigt att bygga tätt. Skarvar och genomföringar tejpas för att motverka att varm luft kommer in i konstruktionen. Stockholms första passivhus, Villa Granbäck som stod klart under hösten 2009, har en konstruktion bestående av en trästomme på 170 mm kompletterat med 170 mm extra isolering samt 70 mm installationsskikt. Tack vare att det är tätt och välisolerat tas värmen som genereras av människor och maskiner i huset till vara. På så vis blir energiräkningen mindre och miljövinsten större. Dessutom blir inomhusklimatet mycket behagligt eftersom ventilationen kan kontrolleras effektivt.

Bygg & teknik 5/11

21


Innemiljöproblem i samband med fukt i byggnader Nuförtiden tillbringar många människor uppemot nittio procent av sin tid i byggnader. Ofta förknippas inomhusmiljön med olika typer av ohälsa. Denna artikel fokuserar på besvär som relaterar till fukt i byggnader. Naturligtvis finns det mycket annat som kan påverka människors hälsa i en specifik inomhusmiljö. Dit hör bland annat inredning, pågående verksamhet, husdjur, samt vanor – sina egna eller andras, till exempel rökning. Dessutom påverkas inomhusmiljön också ofta i hög grad av utomhusmiljön, såsom fordonstrafik. Självklart skiljer det också mycket i innemiljö mellan länder. På vissa håll är det till exempel fortfarande vanligt med oventilerad matlagning, ibland över öppna eldstäder, med därtill hörande exponering för matos och rökgaser. Arbetsmiljön är också ofta mindre reglerad och mera osäker än i Sverige. Även i vårt land kan allvarliga sjukdomar orsakas av inomhusmiljön, men det är relativt sällsynt. Exempelvis förekommer lungcancer orsakad av radon och asbest, lunginflammation när Legionellabakterier sprids med luftfuktare och allergisk alveolit vid inandning av stora mängder organiskt damm, till exempel i samband med hantering av flis.

Komfortproblem vanligast

Vanligtvis är besvären dock mindre tydliga och gränsar ofta mot komfortproblem. Symtomen är ofta både allmänna och vanligt förekommande i befolkningen och det kan finnas psykosociala inslag. Hur vi uppfattar ”objektiva” miljöfaktorer såsom ljus, ljud, temperatur och luftkvalitet bestäms i stor utsträckning av personlighet, förväntningar och sammanArtikelförfattare är Johnny C. Lorentzen, med dr och docent, Eurofins Environment Sweden AB, Uppsala.

22

hang. Till exempel utlöser lukten av surströmming ofta glädje och tillförsikt hos vissa medan andra känner obehag. Lukter kan påverka välbefinnande och kanske hälsa utan att i egentlig mening vara skadliga för kroppen, till exempel om de ändå uppfattas som farliga. Följden kan bli stressreaktioner såsom till exempel huvudvärk, trötthet, slemhinnereaktioner och andningsbesvär. Liknande reaktioner kan även utlösas av stress som inte har med innemiljö att göra och människor kan stressa varandra. Ofta kan det vara svårt att särskilja stressrelaterade symtom från en del av de symtom som förekommer vid allergi och annan överkänslighet och som kan utlösas eller förvärras av ämnen i luften, till exempel allergener (via immunsystemet) och irritanter (via trigeminala systemet).

Begreppet ”sjuka hus”

Inom detta komplexa område förekommer begreppet ”sjuka hus” som beteckning på byggnader där många mår dåligt och där man tror att det är själva byggnaden som är orsaken till ospecifika besvär från näsa, ögon, hals och hud samt vissa allmänna symtom såsom trötthet och huvudvärk. Ofta kan denna typ av problembyggnader ringas in med hjälp av enkätundersökningar. Begreppet ”sjuka hus syndrom” är användbart som en bildlig beskrivning för nämnda ospecifika hälsobesvär, men man använder inte begreppet som en diagnos för enskilda patienter. Inom sjukvården vill man se förutsättningslöst på symtomen och deras tänkbara orsaker och sammanhang, snarare än att gå omvägen över ett osäkert och komplicerat begrepp som ”sjuka hus syndrom” som inte är ett syndrom i medicinsk mening.

Innemiljöfaktorer orsakar ohälsa

Samtidigt är det viktigt att konstatera att det verkligen finns ohälsa som kan orsakas eller försämras av innemiljöfaktorer. I en rapport från världshälsoorganisationen WHO år 2009 slås tydligt fast att fuktutsatta och mikrobiellt påverkade byggnader medför ökad risk för bland annat luftvägssymtom och astmaattacker (WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Dampness and Mould, http://www.euro.who.

int/__data/assets/pdf_file/0017/43325/E9 2645.pdf). Rapporten bygger på en omfattande granskning av publicerade vetenskapliga artiklar i ämnet. Där konstateras att det är mycket komplicerat att utreda de aktuella orsakssambanden mellan fukt och ohälsa. Sannolikt handlar det om gasformiga och partikulära luftföroreningar från byggnadsmaterial och mikroorganismer såsom bakterier och mögel. Att vetenskapligt ringa in en enskild faktor är svårt eftersom människor oftast exponeras för många olika typer av ämnen samtidigt. Det är också metodologiskt svårt att mäta och utreda vad man har blivit utsatt för, i vilka mängder, när, och var. Miljön varierar dessutom inom en problembyggnad och till och med i ett givet rum varierar förhållanden över tid men även i rummets olika delar. Till exempel befinner sig en vuxens näsa ofta på sitt- och ståhöjd medan mindre barn ålar fram längs golvet där exponering också ofta sker via munnen. Ofta rapporteras olika symtom vid till synes likartad exponering och det är ofta inte alla i en problembyggnad som drabbas. En del av denna variation beror säkert på ärftliga skillnader mellan individer. I all denna komplexitet har man hittills bara kunnat påvisa ett tydligt samband mellan fukt och ohälsa, nämligen kvalsterallergi. Vid exponering för huskvalster, som förekommer i fuktiga och varma miljöer, riskerar vissa att utveckla antikroppar mot de små spindeldjuren. Därefter kan antikropparna starta allergiska reaktioner vid till exempel inandning av kvalsterallergen, vilket kan orsaka astma, rinnande näsa och nästäppa. Bortsett från kvalsterallergi är orsakssambanden alltså oklara. Rapporten från WHO år 2009 utmynnar i den allmänna rekommendationen att man ska undvika fukt och mikrobiell tillväxt i byggnader. Detta ansluter till tidigare konsensus och ligger helt i linje med gällande råd och riktlinjer samt lagar och förordningar i många länder, inklusive Sverige.

Fukt kan ha många orsaker

Fukt i byggnadskonstruktionen kan ha många orsaker, till exempel kan det handla om byggfukt, om vattenskador, om skadad eller utelämnad ångspärr och om riskkonstruktioner såsom platta tak, uteBygg & teknik 5/11


visserligen gradvis, men de finns kvar i eller på materialen och påvisar således en skada som inte kan upptäckas med fuktmätare. En del arter av bakterier och mögel kan anses vara mera problematiska, till exempel för att de misstänks vara särskilt hälsovådliga eller för att de producerar obehagligt luktande kemiska ämnen. Luftprovtagning (bild 1) kan ibland hjälpa till med att identifiera ämnen som indikerar en fuktskada vilken sin tur kan påvisas genom materialprovtagning (bild 2). Naturligtvis kan kemiska och mikrobiologiska analysresultat också indikera annan miljöproblematik än fuktskador i byggnader.

Medicinska utredningar

Bild 1. Luftprovtagning. En luftpump med tre olika filter för analys av kemiska och mikrobiologiska föroreningar (ScreenAir).

luftventilerade krypgrunder och platta på mark med ovanliggande värmeisolering. Fukt ger upphov till kemiska och mikrobiologiska processer som kan vara mer eller mindre omfattande, samt väl synliga eller helt dolda. Fukt över längre tid leder generellt till mikrobiologiska skador i form av ett onormalt stort antal mikroorganismer som behöver saneras bort. Om fukten försvinner dör mikroorganismer

Analysresultaten är dock inte tänkta att direkt använda för utredning av ohälsa. Då kontaktas lämpligen sjukvården (privatpersoner) eller företagshälsovården (anställda). Vid medicinska utredningar börjar man ofta med att undersöka om symtomen helt eller delvis kan förklaras av något annat än inomhusmiljön. Vid symtom som har med inomhusmiljö att göra förblir det ändå ofta mer eller mindre oklart vad som utlöser eller förvärrar besvären eftersom det saknas vetenskapligt baserad kunskap om orsakssamband mellan fukt i byggnader och ohälsa. För att minska risken att hamna i denna besvärliga situation är det viktigt för såväl

BETONGSTOMME ger ett behagligt inneklimat, utjämnar temperaturen och sänker den totala energiförbrukningen. DALADEKK bjälklag kan monteras snabbt, enkelt och stämpfritt. Passar de flesta stommaterial som trä, betong och stål. Ger en slät överyta att gå på under byggprocessen. Kan belastas med t ex skivmaterial (logistikvänligt). Gott om utrymme för installationer och ljudklass A uppmätt vid fältmätningar.

Bild 2. Materialprovtagning. Torr men fuktskadad mineralull som innehåller kraftigt förhöjda halter av bakterier och mögel. privatpersoner som fastighetsägare och verksamhetsansvariga att säkerställa en god inomhusmiljö. I detta ingår att kontrollera byggnaders status med avseende på förekomst av synliga och dolda fuktskador. ■

Bygg & teknik direkt på nätet Årgångarna 2008 till 2010 av Bygg & teknik finns nu att läsa i fulltext på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Granab Golvregelsystem För en miljövänlig och tystare inomhusmiljö med behagliga golv i bostäder, hotell, kontor och offentliga lokaler.

Granabsystemet är uppbyggt av formstabila golvreglar av förzinkat stål med dämpelement för en effektiv stegljudsdämpning och luftljudsisolering för alternativa ljudklasser. Granabsystemet är certifierat och typgodkänt. Steglös bygghöjd 30 - 420 mm. Specialhöjd upp till 600 mm. Granabsystemet kombineras med Granab undergolvsventilation eller golvvärmesystem.

För mer information om våra produkter, se vår hemsida eller ring.

Består genomgående av oorganiskt material och påverkas ej av fukt eller temperaturväxlingar.

För mer information se www.granab.se Bygg- och Miljöteknik Granab AB

0241-23500, www.dalacement.se Bygg & teknik 5/11

Tel: 0322-66 76 50 vx Telefax: 0322-66 76 55 E-mail: epost@granab.se Postadress: Box 172 S-447 24 Vårgårda Besöks-/godsadress: Verkstadsgatan 4 447 37 Vårgårda

23


Fukt i avjämningsmassor – skaderisk för kalkstensbeläggningar Nyligen genomförd studie med praktiska försök, visar att hög fuktbelastning från avjämningsmassor skadar kalkstensbeläggningar. Resultaten från laboratorieförsök visar att kritisk fuktnivå är 90 procent relativ fuktighet vid läggning av kalkstensbeläggning på avjämningsmassor om ytskador ska undvikas. Krav måste ställas på att fuktnivån i avjämningsmassan är kontrollerad för att undvika skador på kalkstensbeläggningar. Det har i tidigare undersökningar (SBUF-projekt) visat sig att tjocka avjämningsskikt kan innehålla betydligt mer fukt under lång tid efter läggning av golvbeläggning än vad leverantörerna av avjämningsmassor uppger i sina anvisningar för produkterna. Under åren 2003 fram till nu har ett antal skadefall inträffat vid läggning av kalkstensbeläggningar på tjocka avjämningsskikt. Ytan på kalkstenen har fått bestående vittringsskador. Orsaken till att det uppkommit skador har inte fastställts, men misstanken mot att fukt från avjämningsmassan påverkat stenen väcktes. Kontroll med ytfuktindikator gjordes i ett flertal av fallen och visade på hög fuktnivå. I syfte att klarlägga skaderisken och orsaken till uppkomna skador startades ett projekt som har finansierats av Sveriges Stenindustriförbund genom MinBaSprojektet. Representanter från Stenindustriförbundet har ingått i en referensgrupp för att styra inriktningen och upplägget. Med hjälp av praktiska försök undersöktes om orsaken var hög fuktnivå eller den kemiska sammansättning hos avjämningsArtikelförfattare är Jörgen Grantén, civilingenjör, diplomerad fuktsakkunnig, WSP Environmental, Byggnadsfysik, Malmö.

24

produkten eller en kombination av båda som ger upphov till skador. Det har även varit en målsättning att finna vid vilket kritiskt fukttillstånd hos avjämningsmassan som kalkstensbeläggningar riskerar att skadas. (Kritiskt fukttillstånd är lika med fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls.)

Uttorkningstider

Vilka krav ställs på uttorkning före läggning av stenbeläggning på avjämningsmassa? Normalt anges inga torktider alls vid läggning av klinker och stenbeläggningar på avjämningsunderlag. Läggning sker ”enligt praxis” så snart ythållfastheten i produkten uppnåtts. Fukttillståndet i avjämningsskikt mellan 30 till 50 mm är då större än 90 procent relativ fuktighet, enligt gjorda försök. Leverantörens anvisningar varierar något avseende uttorkningstider för produkterna. Angivna torktider är avsedda att följas vid kravet på 85 procent relativ fuktighet inför exempelvis läggning av limmad golvbeläggning av PVC-matta eller inför läggning av tätskikt i våtrum. Risken för skador på kalkstensbeläggningar borde därmed vara minimal, men så är inte fallet. Fuktnivån har i försöken visat sig vara betydligt högre, då leveran-

törens anvisningar följs, även vid läggning i laboratoriemiljö. För självtorkande produkter är kravet på torktid extremt korta, vilket förklaras av att vattnet ska bindas kemiskt i produkten och inte avgå genom avdunstning. Enligt läggningsanvisningarna anges torktiden beroende av fabrikat till ett till tre dygn. Det ställs även krav på att avjämningen måste beläggas senast en vecka efter gjuttillfället för att undvika skaderisker av krympsprickor och kantresning etcetera. För normaltorkande produkter anges vanligtvis en veckas torktid per 10 mm avjämning, vilket innebär fem veckors torktid för ett skikt av 50 mm avjämning. Uttorkningen sker delvis genom kemisk bindning, men normaltorkande avjämning ska även tillåtas torka med hjälp av avdunstning från ytan till erforderlig relativ fuktighet erhållits. För tjocka skikt kan det ta betydligt längre tid än vad anvisningarna visar.

Försöksupplägg

I projektet som genomfördes under 2010 i WSP:s laboratorielokal har totalt tio olika avjämningsprodukter testats från fem olika fabrikat. Från varje fabrikat har en normaltorkande och en självtorkande avjämning valts för att få stor variation på produkternas olika kemiska sammansättning.

Provbackar igjutna med 50 mm avjämning, totalt gjöts 40 backar. Bygg & teknik 5/11


Medel RF – Normal respektive självtorkande

Kalkstensbeläggning lagd i provbackar med förslutna kanter.

Kalkstensbeläggningarna har lagts vid fyra olika läggningstillfällen i syfte att belasta dem med fyra olika fukttillstånd från samma avjämningsprodukt. Läggningstiderna har valts med utgångspunkt från leverantörernas anvisning och de erfarenheter av uttorkningsförsök som gjorts under en pilotstudie. Försöken har utförts i plastbackar med 50 mm tjock avjämning. Läggningstider och motiv till val: ● Efter två dygn: Torktid för självtorkande produkter enligt leverantör. ● Efter en vecka: Längsta torktid för självtorkande produkter före beläggning. ● Efter fyra veckor: Fuktbelastning då den relativa fuktigheten underskrider 95 procent i jämförande försök. ● Efter tio veckor: Torktid som med god marginal enligt leverantör ska ge lägre än 85 procent relativ fuktighet.

Diagram 1: Varje stapel representerar genomsnittlig relativ fuktighet för fem provformar med olika fabrikat. A till D representerar de olika läggningstillfällena där A är två dygn, B är en vecka, C är fyra veckor och D är tio veckor. Skador har vid pilotstudien visat sig uppkomma redan efter en till tre månader. För att få jämförelsebara värden på de visuella förändringar som skett har en ”bedömningsmatris” upprättats. En skala på 0 till 3 har angett för hur allvarliga skador som uppkommit dels som saltutfällningar, dels som ytvittringsskador. Saltutfällningar bedöms vara avtorkningsbara salter som försvinner vid städning, medan ytvittringsskador är irreversibla deformationer och lossprängning av ytmaterial i stenplattorna som ger bestående skador. Värdena från dessa två bedömningar har summerats till ett ”skadeindex”. Bedömningen har gjorts enligt följande kriterier: 0: Ingen synlig påverkan 1: Liten påverkan, ingen bestående skada 2: Tydlig, bestående skada

3: Kraftig, bestående skada.

Försöksresultat

Fuktmätningar utfördes samtidigt i alla provformar cirka fyra månader efter gjuttillfället. Resultaten visar generellt på högre fuktnivåer än förväntat. Skillnader i fuktnivå mellan normaltorkande och självtorkande produkter var dessutom mindre än väntat. I diagram 1 redovisas genomsnittlig relativ fuktighet för fem olika produkter som är av samma typ (normal- eller självtorkande) och som belagts med stenbeläggning vid samma tillfälle. Resultatet visar att genomsnittligt relativ fuktighet är över 85 procent för samtliga produktergrupper och över 90 procent relativ fuktighet för alla med upp till fyra veckors torktid. Detta visar att stenbeläggningen utsätts för betydligt högre

Till vänster exempel på saltutfällningar, till höger exempel på ytvittringsskador. Bygg & teknik 5/11

25


byggfrågan

Lektor Öman frågar…

Diagram 2: Förhållande mellan skadeindex och torktider för respektive fabrikat. De fyllda markeringarna visar stenläggning inom en veckas torktid. Skadeindex över 2 innebär bestående skador på stenbeläggningen. fuktbelastning än vad avjämningsleverantörerna anger i sina anvisningar, speciellt för de självtorkande. Skillnaderna är som framgår av diagrammet anmärkningsvärt små mellan normaltorkande- och självtorkande avjämningsmassor. Resultaten kan vara missvisande då de är relativt få provformar som jämförs. Inga tydliga skillnader i skadeuppkomst har heller noterats mellan normal- och självtorkande avjämningsmassor, vilket kan bekräfta att skillnaderna i fuktbelastning är små. Sambandet mellan bedömt skadeindex för varje provform och de fyra olika uttorkningstiderna före sten lades på avjämningarna illustreras i diagram 2. Resultatet visar tydligt att flest ytskador uppkom på de beläggningar som lades inom en vecka. Skadeutvecklingen har visat ett tydligt fuktberoende där fuktnivåer över 90 procent relativ fuktighet har lett till skador, medan stenplattor på torrare avjämningar har klarat sig betydligt bättre.

Sambandet mellan uppmätt relativ fuktighet i avjämningen och skadeindex har sammanställts i tabell 1. Som framgår av tabellen förekommer stora variationer mellan olika fabrikat både avseende fuktinnehåll och skadeutveckling. Undantag förekommer där fuktnivån är över 90 procent relativ fuktighet men där det inte uppkommit skador och även omvänt. Sannolikt uppför sig produkterna inte exakt lika vid ett nytt gjutningstillfälle. Variabler som vattenmängd, ålder på produkt, temperatur vid gjuttillfälle och temperatur och relativ fuktighet i luften under torkförloppet blir aldrig exakt desamma. Försöken visade en tydlig samvariation mellan skada och fuktnivå: ● Tydlig bestående skada vid relativ fuktighet större än 95 procent ● Mindre skada vid relativ fuktighet lika med 90 till 95 procent ● Ingen skada vid relativ fuktighet mindre än 90 procent. Vid kapillärvandring mellan avjämningsmassa och stenbeläggning sker san-

Tabell 1: För produkterna 1 till 10 visas erhållen fuktnivå, relativ fuktighet (procent), i avjämningen efter fyra månader från gjuttillfället. Färgmarkeringarna visar med röda markeringar att kalkstenen fått bestående ytskador, gult att det finns en begynnande tendens till skador och grön markering att inga skador uppkommit. Hela rapporten ”Avjämningsmassors påverkan på kalkstensbeläggningar”, daterad 2011-01-31 kan laddas ner på www.sten.se. Tidigare utförda SBUF-projekt av undertecknad som berör uttorkningstider, skaderisker och mätmetoder för avjämningsmassor går att ladda ner från www.sbuf.se. Projektnr 11427, 11680 och 11791.

26

Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 30.

Fråga (8p) Inom installationstekniken förekommer ett stort antal förkortningar. Skriv ut vad följande förkortningar betyder, och ge dessutom en kort förklaring till vad respektive begrepp egentligen står för: PPD, EUT, FTX och ÖD. nolikt transport av alkalisalter som kristalliserar i stenytan och medför skador. För att denna transport ska ske krävs att den relativa fuktigheten överstiger 90 procent. För kalkstensbeläggning på avjämningsmassa oavsett typ och fabrikat gäller därmed:

Kritiskt fukttillstånd är lika med 90 procent relativ fuktighet

Konsekvenser av fukt i tjocka avjämningsskikt. Resultaten visar en stor spridning av fuktnivå mellan olika produkter och generellt en högre fuktnivå än vad som var förväntat. Detta trots att de gjutits under gynnsamma laboratorieförhållanden vid 20 °C och relativ fuktighet 40 till 60 procent under torktiden, vilket sällan uppnås ute på byggarbetsplatser. Som fuktsakkunnig i ny- och ombyggnadsprojekt är det relevant att ifrågasätta hur fukt i tjocka avjämningsskikt hanteras. ● Vilka andra konsekvenser kan det få att tjocka avjämningsskikt stängs in i konstruktioner? ● Litar alla inblandade byggaktörer alltid på att avjämningen är erforderligt torr för aktuell konstruktion? ● I vilken omfattning kontrolleras fuktnivån i tjocka avjämningsskikt före läggning av fuktkänsliga golvbeläggningar? ■

Endast 373 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2011! Bygg & teknik 5/11


Med sikte på framtiden

NY!

UNDERHÅLLSFRITT FÖR FASADEN

NY! NY! Med den vridbara displayen kan du se in i varje hörn: Nya testo 876.

Med 320 x 240 pixlar, kan du upptäcka varenda detalj: Nya testo 882.

Ett oslagbart pris/prestandaförhållande ger dig väldigt mycket för pengarna: testo 875. Mellanmodellen med mycket prestanda, nu till ännu lägre pris testo 881.

RHEINZINK ger dig många möjligheter till en underhållsfri fasad. Med ett stort sortiment av fasadpaneler och förarbetningstekniker ger vi dig möjligheten att realisera estetiska och funktionella fasadlösningar. Tekniska egenskaper: Q Formbar massiv zink Q Lång livslängd Q Underhållsfri Q Naturlig patinering Miljömässiga egenskaper: Q Naturmaterial Q Ingen ytbeläggning Q 100 % återvinningsbar Q Miljövänligt material Arkitektoniska egenskaper: Q Tidlöst utseende Q Harmonierar med andra material Q Möjliggör spännande fasadformer

RHEINZINK Sverige Tillfällavägen 15 · 43363 Sävedalen · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 info@rheinzink.se

031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Bygg & teknik 5/11

RZ _ 4345-4C-S

SE MER: MED VÄRMEKAMERORNA FRÅN TESTO.

www.rheinzink.se

RZ_4345-4C-S.indd 1

27

18.07.2011 16:00:29 Uhr


Skarvning av tätskikt i våtrum Våtrum förses idag i allt större utsträckning med keramiska plattor. Det ställer höga krav på tätskiktet bakom plattorna vid duschplatsen, särskilt på träkonstruktioner som sväller när de utsätts för fukt. Anledningen till kraven är att fogarna mellan plattorna suger in vatten till fästmassan och belastar tätskiktet med fritt vatten och hög ånghalt redan vid normal användning. Enligt de nya branschreglerna från Byggkeramikrådet (BBV 10:1) ska tätskiktet i våtzon 1 bestå av ett foliesystem. Detta gäller för väggar och golv som består av skivkonstruktioner. Foliesystemen har goda förutsättningar att ge täta våtrum eftersom folierna i sig ger erforderlig täthet. Problemen som kan uppstå har med skarvning och anslutningar att göra. I ett projekt vid SP har vi i samarbete med försäkringsbolaget Länsförsäkringar genomfört en funktionsprovning enligt ETAG 022 Annex A för att kontrollera om de nya systemen med sina anslutningar klarar en funktionsprovning. Totalt har fem olika tätskiktssystem provats.

Utvalda foliesystem

Totalt har fem olika foliesystem provats i detta forskningsprojekt. De system som ingått i projektet har valts ut av Länsförsäkringar med avseende på skarvteknik, marknadsandelar med mera. I samråd med Länsförsäkringar och berörda materialleverantörer har vi valt att koda de foliesystem som ingått i projektet. Beslutet att koda systemen togs innan någon provning hade påbörjats. Tabell 1 ger en översikt av provade system med avseende på skarvningen av våder, tätning av genomföringar med mera.

Tabell 1: Översikt av de provade systemen –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Folie- Skarvteknik Brunnsmanschett Tätning av Tätning i vinkel system mellan våder rörgenomföring mellan golv och vägg –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A Kant i kant med Limmas mot under- Rörmanschetter Tätskiktsremsa och laget med självoch gummimassa gummimassa tätskiktsremsa och gummimassa häftningen uppåt mot folien –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– B Vulkande Självhäftande ovan Vulkande Vulkande folie där endast manschett tätskiktsremsa manschetten går ner i brunnen –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– C Kant i kant med Självhäftande ovan Rörmanschetter Tätskiktsremsa tätskiktsremsa folie där endast och gummimassa och gummimassa och gummimassa manschetten går ner i brunnen samt gummimassa över manschetten –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– D Kant i kant med Självhäftande under Rörmanschetter Tätskiktsremsa tätskiktsremsa folie med 2-komoch 2-komponent och 2-komponent och 2-komponent ponent lim mellan lim lim lim (vägg). manschett och folie Överlapp och 2-komponent lim (golv) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– E 50 mm överlapp Självhäftande under Rörmanschetter Överlapp på våder på våder med folie där endast med lim mot folie med mellanliggande mellanliggande manschetten går och gummimassa lim och gummimassa lim ner i brunnen samt lim mellan manschett och folie och gummimassa över folien

och kvarhålls i 24 timmar. Därefter inspekteras lådans undersida med avseende på synliga läckage.

Belastning. Provlådan belastas med en dynamisk last genom att släppa en 30 kg tung sandsäck på fem olika punkter i

Provning

Tätskiktssystemen monteras i en liten låda med tre golvbrunnar, två genomföringar och anslutningar mot väggar och hörn. De tre provade brunnarna var av fabrikaten Purus, Jafo och Blücher. Provlådan med golvbrunnar har tillverkats av SP. Tätskikten har lagts in av respektive materialleverantör. Provningen genomfördes på följande sätt: Vattentäthet. Utrymmet i provlådan fylls med vatten till 100 mm över golvet Artikelförfattare är Anders Jansson och Ingemar Samuelson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

28

Bild 1: Provlåda sedd från ovan. Bygg & teknik 5/11


undersida med avseende på synliga läckage. Temperaturcykling 60 °C. Provlådan utsätts för vattenbesprutning med hjälp av nio stycken dysor med omväxlade varmt (60 ± 3 °C) och kallt (10 ± 3 °C) vatten i en minut vardera med mellanliggande viloperiod på en minut. Totalt 1500 cykler om fyra minuter vardera. Under perioderna med vattenpåfyllning stängs utloppet så att vattennivån i provlådan stiger upp till 20 mm över golvnivån. Därefter inspekteras lådans undersida med avseende på synliga läckage. Vattentäthet. Som sista provningsmoment fylls utrymmet i provlådan på nytt med vatten upp till höjden 100 mm över golvet och kvarhålls i sju dygn. Inspektioner av lådans utsidor utförs under hela provningstiden. Bild 2: System A. Större läckage i golv under skarvremsa mellan golvfolier.

Bild 3: System B. Läckage kring DN110röret.

provlådan. I varje punkt släpps säcken tre gånger från 45 cm höjd. Tre av belast-

ningarna görs på flänsen till respektive golvbrunn, de övriga görs mitt i lådan och mellan de båda rörgenomföringarna. Vattentäthet. Utrymmet i provlådan fylls på nytt med vatten till 100 mm över golvet och kvarhålls i 24 timmar. Därefter inspekteras lådans undersida med avseende på synliga läckage. Temperaturcykling 90 °C. Provlådan utsätts för vattenbegjutning med hjälp av tre rör riktade mot flänsen på respektive golvbrunn. Provlådan utsätts för växlande temperatur enligt följande schema: ● En minut varmt (90 ± 3 °C) vatten med flödet 0,3 l/s. ● En minut paus. ● En minut kallt (10 ± 3 °C) vatten med flödet 0,3 l/s. ● En minut paus. Totalt genomförs hundra cykler om fyra minuter. Därefter inspekteras lådans

Resultat

Efter färdig provning skruvades provlådan isär och tätskiktet demonterades så att golv och väggar kunde inspekteras, speciellt studerades områdena kring respektive golvbrunnar såsom väggen nära golvbrunnarna, golvbrunnarnas anslutning mot spånskivan samt anslutningar mot rör, hörnanslutningar samt vägg- och golvvinklar. Bilderna 2 till 6 visar exempel på skador i de olika systemen. Utförda provningar visar att inget av de fem foliesystemen har hållit tätt vid alla detaljer. Något system läcker vid en

Bild 5: System D. Vattenläckage kring DN50-rör.

Bild 4: System C. Flera läckage. Bygg & teknik 5/11

Bild 6. System E. Läckage i anslutning till Purusbrunnen.

29


enstaka detalj andra vid flera. Det framgår av provningarna att alla detaljer går att utföra vattentäta om tätningarna utförs på rätt sätt. Det är särskilt viktigt att ha en skarvteknik som inte innebär att fukt stängs inne mellan två täta skikt. I tabell 2 ges en översikt av förekommande läckage för provade tätskiktssystem. Provningen har visat läckage i en omfattning som inte är acceptabelt. Skälet är i första hand att det inte är själva monteringen av tätskiktssystemen som är orsaken till läckagen utan läckagen tyder på systemfel. Skulle foliesystemen monteras på ett mindre noggrant sätt än vad som skett i dessa laboratorieundersökningar ökar risken för skador. Följaktligen har systemen i dagsläget små eller inga säkerhetsmarginaler.

Sammanfattning

I grund och botten ger foliesystemen förutsättningar för bra konstruktioner men provningarna visar att systemen inte är färdigutvecklade när det gäller skarvningstekniken. Den valda provningsmetoden är något tuff men ändå i allra högsta grad relevant funktionsprovning. Att endast prova en-

skilda egenskaper, till exempel ångtäthet, vidhäftningsförmåga med mera, på olika material är inte tillräckligt. I de fall där brunnsmanschett och folie har gått ner i golvbrunnen och monterats fast med aktuella klämringar förekom inga läckage alls (totalt sex golvbrunnar). I de fall där folien eller membranet klipptes upp och endast brunnsmanschetten gick ner i golvbrunnen vid klämringen förekom mer eller mindre omfattande läckage vid åtta av nio provade golvbrunnar. Resultatet från provningen tyder således på att skarvtekniken kan vara orsaken till förekommande läckage i anslutning till brunnarna. Tekniken med både folie och brunnsmanschett vid klämringen skapar en extra tätning och därmed även en extra säkerhetsmarginal. Lim eller tvåkomponent lim verkar fungera väl som tätning mellan våder och tätskiktsremsor med den torktid man har haft vid provningarna. Gummimassa mellan två täta skikt har läckt på flera platser även om torktiden varit mycket lång. Således är skarvning med gummimassa inte att rekommendera, särskilt inte om torktiden minskas jämfört med den torktid man haft vid dessa provningar.

Tabell 2: Sammanfattning av resultaten från genomförda provningar. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Genomföring System A System B System C System D System E –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Purusbrunn Tätt Läckage Läckage Tätt Läckage Jafobrunn Tätt Läckage Läckage Tätt Läckage Blücherbrunn Tätt – Läckage Tätt Läckage Vinkel golv/vägg Läckage x2 Tätt ? Tätt ? Vådskarv Läckage Tätt ? Tätt ? DN 50 Tätt – – Läckage Tätt DN 110 Tätt Läckage – Tätt Tätt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Frågetecken (?) anger att det fanns vatten i vinkeln mellan golv och vägg bakom golvbrunnarna. Orsaken till detta är oklar eftersom läckagen vid golvbrunnarna kan ha spridit sig till golvvinkeln. Bindestreck (–) anger att det inte har konstaterats några läckage men eftersom provningen inte har genomförts på avsett sätt ger den ett svårtolkat resultat. I något fall har provningen varit avbruten på grund av omfattande läckage vid brunnarna och i annat fall har provföremålet kompletterats med extra tätningar i samband med provningen. Provningen är i dessa fall inte fullständig.

30

… och svarar

PPD – Predicted Percentage of Dissatisfied. Förväntad procent otillfredsställda. Detta index uttrycker den förväntade procentuella andelen av en (stor) grupp människor som är otillfredsställda (missnöjda) med det termiska klimatet. EUT – Extrem utetemperatur. En mycket låg utetemperatur som sällan uppträder (en köldknäpp med viss varaktighet). Används för beräkning av dimensionerande effekt till värmebatterier i tilluftssystem. FTX – Från- och tilluftssystem med värmeväxling. Fläktstyrt (mekaniskt) ventilationssystem där både från- och tilluft är fläktstyrt. En värmeväxlare överför värme från frånluft till tilluft. ÖD – Överluftsdon. Ett don som möjliggör överluft från ett rum till ett annat. Detta don sitter till exempel mellan ett kontorsrum och en korridor, och det finns då visst krav på ljudisolering. ■ Slutsatsen av projektet är att det finns en hel del problem att lösa för att foliesystemen ska bli säkra och minska risken för fuktskador jämfört med de vätskebaserade tätskiktssystem. Projektet visar dock att alla olika genomföringar går att få täta. ■

Läs mera

Anders Jansson och Ingemar Samuelson. Tätskikt i våtrum – funktionsprovning av foliesystem SP Rapport 2011:01. Rapporten kan laddas hem på www. sp.se

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 5/11


Luftläckagens påverkan på energianvändningen – att välja infiltrationsmodell till beräkningar Luftläckage genom en byggnads klimatskal påverkar byggnadens energianvändning. Hur mycket beror främst på hur otät byggnaden är, var otätheterna är placerade och i vilket klimat byggnaden är placerad. Kunskap om lufttätheter och hur de påverkar energianvändningen behövs i byggprocessens alla skeden, från att kunna sätta relevanta krav på lufttäthet till att kunna uppskatta en byggnads energianvändning vid nybyggnad såväl som vid renovering. Vilka metoder som kan användas för att beräkna infiltrationen och energianvändningen i olika situationer har undersökts i en studie vid Chalmers tekniska högskola, Berge (2011).

hus (som har krav på lufttäthet), se exempelvis FEBY (2009), har också intresset för lufttäthet i övriga byggnader ökat. I Boverkets byggregler (BBR), är numera kravet på lufttäthet borttaget (till skillnad från de flesta andra europeiska länder) men flera byggföretag har nu egna krav på lufttäthet. Det finns flera anledningar till att lufttätheten påverkar energianvändningen men den främsta orsaken är att ventilationsgraden ökar i byggnaden när tryckskillnaden över byggnadens klimatskal ökar. Detta sker exempelvis när det blåser. Då transporteras mer luft in och ut ur byggnaden genom klimatskalet. I en tidigare studie Sandberg (2007) undersöktes hur energianvändningen påverkades av byggnaders lufttäthet och hur den påverkades av hur vindutsatt byggnaden var. I figur 1 illustreras energianvändningen i en byggnad med lufttäthet som svarar mot det tidigare kravet i BBR,

0,8 l/(s•m²), samt i en byggnad som är mycket otät, 2 l/(s•m²). Den otäta byggnaden placeras dels i stadsbebyggelse och dels i vindutsatt läge. En byggnads lufttäthet mäts med tryckprovningsmetod och betecknas q50 (l/(s•m²)), se faktaruta på nästa sida för ytterligare beskrivning. En byggnads lufttäthet mäts främst vid två situationer. Dels när det finns krav på byggnaden lufttäthet, ofta vid nybyggnad eller renovering då man siktar på en energieffektiv byggnad, och dels när det blivit problem (ökad energianvändning, fuktskador etcetera) och man misstänker att det är otätheter som orsakat detta. Därför är tillgängliga lufttäthetsdata något svåranvända. Inom Air Infiltration and Ventilation Centre (AIVC), www.aivc.org, pågår ett arbete med hur man strukturerar och använder databaser för lufttäthet hos byggnader för exempelvis beräkningar av energianvändning.

Om en byggnad har dålig lufttäthet påverkar det byggnaden på flera sätt. När fuktig inomhusluft läcker ut genom klimatskalet kan detta leda till höga fukttillstånd och skador på konstruktionen i form av exempelvis mögelpåväxt. Att ha en lufttät byggnad är även en komfortfråga. Inläckande luft ger upphov till drag och till nedkylda ytor, och luftläckagen kan också påverka luftkvaliteten. Ventilationssystemets funktion störs; all luft passerar inte värmeväxlaren, möjligheten att filtrera eller stoppa oönskad luft minskar, vilket påverkar exempelvis radonhalter. Anledningen till att byggnaders lufttäthet har fått ökande uppmärksamhet på senare tid är dock främst den påverkan luftläckage har på energianvändningen. Med det ökande intresset för lågenergi och passiv-

Artikelförfattare är Axel Berge, doktorand, och Paula Wahlgren, universitetslektor, Byggnadsteknologi, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Bygg & teknik 5/11

Figur 1: Illustration av hur energiförluster (kWh/m² golvyta och år) i en byggnad påverkas av byggnadens otätheter och av vindpåverkan, Sandberg (2007). 31


Infiltrationen påverkar en byggnads värmebalans med: Q = Vρcp∆T (W) •

Här är V luftflödet (m³/s), ρcp är värmekapaciteten hos luft (J/m³°C) och ∆T (°C) är temperaturhöjningen hos luften som läcker in. Detta kräver följande mängd energi på grund av läckaget: •

Faktaruta: Att bestämma lufttäthet med hjälp av tryckprovning

Byggnaders lufttäthet mäts med tryckprovningsmetoden (SS-EN 13829). Byggnaden trycksätts med en fläkt som placeras i exempelvis en dörröppning och luftflödet som krävs för att hålla en tryckskillnad på 50 Pa över klimatskalet mäts. Lufttätheten mäts i enheten l/(s•m²), betecknas q50 och är alltså den mängs luft som läcker genom klimatskalet (l/s) per kvadratmeter omslutande yta (m²) vid en tryckskillnad över klimatskalet på 50 Pa.

Qinf = ∑ ni=1Vinf,iρicp∆Ti∆t (J) •

där ∆t (s) är tidssteget.

Drivkrafter för luftrörelserna

För att få reda på luftflödet genom klimatskalet behövs information om den aktuella tryckbilden (det vill säga drivkraften) och om läckagevägarna. Drivkrafterna för luftrörelser i en byggnad kan delas upp i tre delar: vindpåverkan, skorstenseffekt och mekanisk ventilation. Vindpåverkan och skorstenseffekt är beroende av klimatet, som ju varierar över tiden, och ger därmed varierande påverkan på luftflödet till byggnaden. Vindpåverkan skapas av att vinden blåser mot en byggnad. Den ger ofta upphov till ett luftflöde in på den anblåsta sidan och ett luftflöde ut genom övriga sidor. Ifall man har en byggnad med endast en öppning på den anblåsta sidan och en på läsidan borde detta ge ett större luftflöde genom byggnaden än ifall man hade båda öppningarna på samma sida. Hur mycket placeringen av öppningarna påverkar luftflödet och infiltrationen har undersökts i den beskrivna studien.

Figur 3: Vanliga otätheter i en byggnad. (Bild: Erik Werner Tecknaren AB)

Ifall otätheterna ligger högst upp och längst ned kommer detta ge större luftflöden än om otätheterna är placerade i mitten av byggnaden. Vanligtvis finns otätheterna på flera ställen i byggnaden.

de nedre delarna. Detta kräver en temperaturskillnad mellan inne och ute. I en byggnad ges den totala tryckbilden som en kombination av vindpåverkan, skorstenseffekt och mekanisk ventilation. I äldre byggnader med självdrag är läckagen genom klimatskalet ofta en del av den önskade luftväxlingen. Ifall då läckagen tätas kan detta medföra att luftkvaliteten i byggnaden försämras ifall inga ytterligare åtgärder görs. I byggnader med frånluftsventilation injusteras luftflödena så att önskad luftväxling nås. Ifall byggnaden är lufttät går luften genom ventilationsdonen och kan därmed styras på önskat sätt. Är byggnaden däremot otät finns inte samma möjlighet och luftflödena kommer att påverkas av klimatet, dock inte i lika hög grad som vid från- och tilluftsventilation. Vid FT-system är både tilluftsflöde och frånluftsflöde injusterade, och luftflödena är anpassade så att frånluftsflödet är något större än tilluftsflödet. I detta fall är det viktigt att byggnaden är så tät som möjligt eftersom allt luftflöde genom klimatskalet kommer att innebära extra luft till byggnaden som måste värmas.

Vad är infiltration?

Figur 2: Luftomsättningen i en byggnad kan påverkas av vinden (Berge, 2011).

Nästa drivkraft, skorstenseffekt, orsakas av att varm inomhusluft är lättare än kall utomhusluft. Detta innebär att luften kommer att stiga i byggnaden när den värms upp. Det innebär att det blir varmare i de övre delarna men det innebär också att varm luft läcker ut i de övre delarna av byggnaden och kall luft sugs in i otätheter vid de lägre delarna av byggnaden. Drivkrafterna är större ju högre byggnaden är och luftflödet påverkas också av hur otätheterna är fördelade. 32

Om det finns mekanisk ventilation i byggnaden kommer detta också att påverka tryckbilden. I en byggnad med frånluftsventilation (F-system) är det oftast undertryck i byggnaden. Ett från- och tillluftssystem (FT-system) ger oftast små tryckskillnader. Självdragsventilation (eller naturlig ventilation) drivs av skorstenseffekten och bygger på att luften värms upp i byggnaden och släpps ut i de övre delarna samt att luft sugs in (exempelvis genom spaltventiler under fönster) i

När man analyserar konsekvenserna av luftläckage kan infiltrationen definieras på två olika sett beroende på vad det är man tittar på. Dels kan infiltrationen definieras som det luftflöde som tar sig igenom väggen genom de olika läckagevägar som finns i byggnadsskalet. Men, infiltrationen påverkar även flödet genom ventilationssystemet genom att påverka tryckförhållandena i rummet. Därmed uppkommer en alternativ definition där infiltrationen ses som det extra flöde som uppkommer på grund av läckage, utöver det dimensionerade luftflödet. I den här artikeln är fokus på energianvändning på grund av uppvärmning av luft. Då blir den andra definitionen mest intressant. Denna definition ger svar på hur mycket extra luft som måste värmas till följd av läckagen. Valet av definitionen på infiltration förklarar också varför läckagen i frånluftsventilerade byggnader ger mindre tillskott till energianvändningen än i byggnader med balanserad ventilation. Läckagen kommer i frånluftsfallet att minska tryckdifferensen över byggnadsskalet jämfört med samma byggnad utan läckage, på så vis kommer flödet genom luftintagen minska samtidigt som detta Bygg & teknik 5/11


A.

B.

C.

Figur 4: Bilden beskriver de tre byggnader vars infiltration har simulerats De röda strecken visar var läckagen är placerade. A har jämnt fördelade läckage, B är det värsta fallet där läckagen är koncentrerade i toppen och botten, och C är det bästa fallet där läckagen är koncentrerade i mitten av byggnaden med de flesta läckagen åt läsidan till. Pilen vid byggnad C visar medelvindriktningen. kompenseras av att flödet genom läckagen ökar.

Olika läckagefördelning ger olika energianvändning

När byggnaden trycksätts vid en lufttäthetsprovning skapas en jämn tryckfördelning över hela byggnadens omslutningsyta. Det innebär att alla läckage, oavsett placering, bidrar till den totala lufttätheten utifrån samma tryck. Det medför att tillskottsflödet från varje läckageväg är oberoende av var den specifika läckagevägen faktiskt är placerad. För den tryckbild som skapar den faktiska infiltrationen ser situationen dock annorlunda ut. Tryckskillnaden skapad av temperaturskillnader och vind kommer att variera över byggnadsskalet, till viss del utefter regelbundna mönster. Det medför att tryckskillnaden över vissa läckagevägar en stor del av tiden kommer att vara större än den över andra läckage. Då kommer läckagevägar med större tryckskillnader att ha större inverkan på infiltrationen än en identisk läckageväg placerad på en plats med lägre medeltryckdifferens. Två hus med samma uppmätta lufttäthet men med olika läckagefördelning kan alltså ge upphov till olika infiltrationsmängder. I de allra flesta fall är den faktiska läckagefördelningen för en byggnad inte känd. Effekten av okänd läckagefördelning har simulerats i programmet Contam, (NIST 2011), utifrån tre byggnader placerade i Göteborg, alla med en lufttäthet på 0,5 l/(s•m²) och med samma förhållande mellan luftflöde och tryckskillnad vid en tryckprovning. De tre byggnadernas läckagefördelning är visad i figur 4. I fallet jämnt fördelat (A) är läckagen fördelade likadant över klimatskärmen både vertikalt och i plan. I det värsta fallet (B) är läckagen samlade i botten och i toppen av byggnaden. På så vis blir effekten av temperaturskillnaden så stor som möjligt. I det bästa fallet (C) är läckagen koncentrerade till mitten av byggnaden med en övervikt av läckagen vända mot Bygg & teknik 5/11

läsidan, som är den sida som är riktad bort från medelvindriktningen. Resultaten av simuleringarna visas i figur 5. Resultaten är här simulerade utan inverkan från ventilation och beskriver energianvändningen per kvadratmeter golvyta och år. Den värsta fördelningen ger i det studerade falet 50 procent högre energianvändning än det bästa fallet. Eftersom variationen på grund av läckagefördelning är så stor ger det svaga incitament att använda

frånluftsventilerad (q50/40). Ur energisynpunkt medför modellen att infiltrationen antas ha konstant luftflöde över hela året och att energin som behövs för att värma luften kan beräknas utifrån medeltemperaturen under uppvärmningssäsongen. Den här modellen är med som rekommendation i Elmroths Byggvägledning 8 (2009). Utifrån den första modellen och en modell utvecklad på Lawrence Berkley Laboratory har Sherman (1987) utvecklat

Figur 5: Energianvändning på grund av läckage för tre byggnader med olika läckagefördelning. en avancerad modell för att förutsäga infiltrationen.

Olika infiltrationsmodeller ger olika energiförluster

Det har utvecklats ett antal olika modeller för att förutsäga infiltrationsflödet i en byggnad. De olika modellerna är av olika komplexitet och kräver därav olika grad av detaljeringsgrad på indatan för att använda. Tre olika infiltrationsmodeller har undersökts och jämförts med resultat från numeriska simuleringar av luftläckage. Den första modellen är ofta refererad till som Persily-Kronvallmodellen, vilken också är den enklaste. Den antar att förhållandet mellan medelinfiltrationen och resultatet från tryckprovningen är linjärt. Ursprungligen sattes infiltrationsflödet till en tjugondel av luftflödet vid 50 pascal (q50/20) men på senare hand har det även framkommit förslag på att använda en fyrtiondel för fallet när byggnaden är

en alternativ linjär modell, q50/N. Skillnaden från Persily-Kronvallmodellen är att storleken på förhållandet mellan luftflödet vid 50 Pa och infiltrationsflödet (uttryckt som N) räknas fram utifrån faktorer rörande byggnadens geometri och områdets klimatförhållanden. Det visar sig att Shermans modell för ett småhus i Göteborg ger ett värde på N lika med 20,7, vilket är väldigt nära 20 som i Persily-Kronvallmodellen. Detta betyder att Shermans modell och Persily-Kronvallmodellen ger snarlika resultat. Den sista infiltrationsmodellen är tagen ifrån ASHRAE (2009). Infiltrationen är i den, till skillnad från de andra modellerna, baserad på vädret under varje tidssteg. Upplösningen i modellen är således baserad på upplösningen i väderdatan. I ASHRAE:s modell finns ventilationssystemets funktion med som en parameter medan de andra modellerna är oberoende av ventilationens funktion. För 33


Figur 6: Diagrammet visar den beräknade energianvändningen på grund av infiltration för tre olika infiltrationsmodeller tillsammans med de simulerade resultaten för de tre olika läckagefördelningsfallen med från- och tilluftsventilation. Persily-Kronvallmodellen finns dock rekommendationen av Elmroth (2009) att halvera infiltrationsflödet, alltså använda en fyrtiondel i stället för en tjugondel av flödet vid 50 Pa, om byggnaden är frånluftsventilerad. I figur 6 visas tillskottet till energianvändningen på grund av infiltration för en byggnad med FT-system och lufttäthet 0,5 l/(s•m²), beräknad med de olika infiltrationsmodellerna. Resultaten är jämförda med resultaten från numeriska simuleringar av samma byggnad. Det är intressant att se att spridningen på grund av olika läckagefördelning, de mörka staplarna, är ungefär lika stora som spridningen på grund av valet av modell. Man kan också se att samtliga modeller underskattar energianvändningen för det värsta fallet. Den modell som ger säkrast värde är den enklaste, Persily-Kronvallmodellen. Men med den modellen finns en risk att överskatta energianvändningen från läckagen för den analyserade byggnaden med ungefär 50 procent. Motsvarande resultat för F-system visas i figur 7. Jämfört med fallet med FTsystem är energianvändningen på grund av infiltration i F-system mycket lägre. Den infiltrationsmodell som ger bäst re-

sultat medan den fortfarande är på säker sida är återigen Persily-Kronvallmodellen, men här med fyrtio som nämnare. Den ger dock en mycket större procentuell överskattning än motsvarande fall för FT-system. Jämfört med det bästa fallet är ökningen 250 procent. Den absoluta överskattningen är dock lägre vilket innebär att felet har mindre betydelse för energiberäkningen när alla andra energiförluster också tas med i beräkningen.

Val av infiltrationsmodell

Noggrannheten hos ett antal infiltrationsmodeller har undersökts för en byggnad placerad i Göteborg med en lufttäthet på 0,5 l/m²s. Om man vill vara på den säkra sidan, det vill säga använda en modell där man inte riskerar att överskrida energianvändningen på grund av infiltration, så fungerar den enklaste infiltrationsmodellen bra. Detta är Persily-Kronvallmodellen, där luftflödet vid 50 Pa divideras med tjugo för FT-system (q50/20), och fyrtio för F-system (q50/40). För de flesta läckagefördelningarna överskattar modellen energianvändningen på grund av infiltration. Det medför att resultaten från senare kontrollmätningar med hög sannolikhet

Figur 7: Diagrammet visar den beräknade energianvändningen på grund av infiltration för tre olika infiltrationsmodeller tillsammans med de simulerade resultaten för de tre olika läckagefördelningsfallen med frånluftsventilation. 34

kommer att ge en lägre energianvändning än vad som har beräknats i förväg. Läckagefördelningen i en byggnad påverkar energianvändningen på grund av infiltration, men i de flesta fall är läckagefördelningen i en byggnad någorlunda jämnt fördelad. Dock kan det finnas enstaka fall när en byggnad kan få ökad energianvändning som konsekvens av en olycklig läckagefördelning. I denna studie har den ökade energianvändningen för byggnaderna legat mellan nära noll och 8 kWh/m² golvyta och år. I BBR är kravet att byggnaders specifika energianvändning ska ligga under 110 kWh/m² golvyta och år för byggnader utan eluppvärmning och under 55 kWh/m² golvyta med eluppvärmning. För passivhus är kravet ännu lägre. Detta betyder att infiltrationen har stor betydelse när man har för avsikt att ha en låg energianvändning, och då blir också beräkningsmodellerna viktigare. För byggnader som är otäta, och där man vill uppskatta förbättringsmöjligheter inför exempelvis renovering, kommer infiltrationen även där att spela en betydande roll, se figur 1. Mer information om olika infiltrationsmodeller och påverkan av läckagefördelning finns i Berge (2011). ■

Källor

ASHRAE (2009) 2009 ASHRAE handbook – fundamentals. SI edition, American Society of Heating, Refrigeration and Air-Conditioning Engineers, Atlanta, GA, ISBN 1615831703. Berge, A. (2011), Analysis of Methods to Calculate Air Infiltration for Use in Energy Calculations, Master’s thesis, Institutionen Bygg och miljöteknik, Avdelningen för byggnadsteknologi, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige, 81 pp. Elmroth, A. (2009), Byggvägledning 8. Energihushållning och värmeisolering: En handbok i anslutning till Boverkets byggregler. 2:a upplagan. AB Svensk Byggtjänst, Stockholm, 135 pp. ISBN 978-91-7333-338-2. FEBY Kravspecifikation för passivhus (2009), LTH rapport EBD-R-09/25, IVL rapport nr 1592, ATON rapport 0902. NIST (2011) Contam 3.0, www.bfrl. nist.gov/IAQanalysis (tillgänglig: 201105-16) Sandberg P-I, Sikander E, Wahlgren P & Larsson B. (2007), Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler, SP Rapport 2007:23, ISBN 91-85533-53-X, ISSN 0284-5172. Sherman, M. (1987), Estimation of Infiltration from Leakage and Climate Indicators, Energy and Buildings, Vol.10, No 1, 1987, pp.81–86. SS-EN 13829:2000, Thermal performance of buildings- Determination of air permeability of buildings- Fan pressurization method, European standard, European Committee for Standardization, CEN. Bygg & teknik 5/11


krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var. Senast den 2 september 2011 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn .......................................................................................................... Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................ Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Sveavägen 116, 113 50 Stockholm. Bygg & teknik 5/11

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat (bland annat lösningarna på krysset) finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

35


Energibesparing – ett miljövänligt och ekonomiskt tankesätt I dagens samhälle kretsar mycket kring hur vi ska minska vår miljöpåverkan och även minska vårt utnyttjande av jordens resurser. I takt med att vi blir fler och fler ökar behovet av åtgärder, eftersom resurserna ska räcka till alla. Att aktivt medverka genom att investera i energibesparande åtgärder ligger i tiden och är på sikt en mycket god affär. Orden ”besparing” ihop med ”investering” kan tyckas motstridigt, men på ett lite längre perspektiv kommer de investeringar man gör inte bara betala sig själva, utan efter en tid även generera ren vinst tack vare ett lägre externt inköpsbehov av energi. Att minska behovet av elkraft ger också gynnsamma effekter på miljön, eftersom en sparad kilowattimme motsvarar ungefär 0,515 kg minskat koldioxidutsläpp från kraftverk. Regeringen har tillsammans med EU satt upp mål för att minska våra utsläpp av växthusgaser med tjugo procent till år 2020, och har även som mål att energianvändningen ska effektiviseras med tjugo procent till år 2020, så det är hög tid att börja nu. Den totala energianvändningen i Sverige har varierat mellan 560 till 648 TWh sedan 1990. Trenden är svagt ökande. Den slutliga energianvändningen (inom sektorerna industri, transporter, hushåll & service samt energi) står för cirka 65 procent av den totala energianvändningen. Resten av användningen utgörs av konverteringsoch distributionsförluster, bunkeroljor för internationell sjöfart och flyg samt oljeanvändning för icke energiändamål. Energianvändningen i bostäder och lokaler stod 2007 för drygt 35 procent av

Artikelförfattare är Stefan Backlund, HJR Projekt Energi AB, Danderyd.

36

den totala slutliga energianvändningen. Trenden i sektorn är att energianvändningen för uppvärmning minskar per yta samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Användningen av el till apparater och ventilation har också ökat. Att energianvändning för uppvärmning minskar är glädjande eftersom det pekar på att konsulter och entreprenörer tagit detta på allvar de senaste åren genom att projektera och uppföra mer energieffektiva byggnader. De senaste åren har vi via media matats med hur vår energianvändning påverkar klimatet. Sedan industrirevolutionens början har vi ökat vår förbränning av fossila bränslen med astronomiska proportioner, med ökade koldioxidutsläpp som följd. Detta är troligtvis den största orsaken till de senaste decenniernas temperaturökning. Eftersom vår värld idag i mångt och mycket är uppbyggt kring olja och kolkraft är det en utopi att tro att förändringar kommer att komma snabbt, men vi ser redan idag hur gröna alternativ till fossila bränslen får allt större marknadsandelar. Jag som konsult stöter i mitt arbete ofta på fastighetsägare och förvaltare och märker att intresset för energibesparingar har exploderat de senaste åren. Naturligtvis ligger ett ekonomiskt intresse oftast i botten men även ett genuint intresse om just tekniken och hur just deras insats kan hjälpa miljön. Många företag ser det ock-

så som en stor möjlighet att profilera sig som miljömedvetna genom att installera anläggningar som kanske inte alltid går ihop ekonomiskt, men som är en förträfflig reklampelare för deras företag.

Att spara energi

Hur gör man då för att dra sitt strå till stacken, vare sig man är stor fastighetsägare eller bara allmänt intresserad att hjälpa till för egen del? Ja, om vi delar upp vår fastighetsenergianvändning i beståndsdelar kan vi enkelt säga att det ser ut så här: ● Inomhusklimat, i detta ingår uppvärmning, kylanläggningar samt ventilation ● Belysning ● Övriga elanläggningar.

Inomhusklimat

När det gäller inomhusklimatet finns det flera åtgärder man kan vidta. Den största energianvändningen i en fastighet i vårt land är utan tvekan uppvärmning inomhus. I mindre hus består ofta uppvärmningen av direktverkande elradiatorer, vilka är en kvarleva från 1960- och 1970talen då vi genom den stora kärnkraftsutbyggnaden hade ett stort elöverskott och priset på el låg på några ören per kilowatttimme. I dag råder snarare brist på el och priserna har stigit därefter. Idag är direktverkande elradiatorer och oljeeldning den sämsta formen av uppvärmning ur miljö- och energisynpunkt. Bygg & teknik 5/11


Har man någon av dessa uppvärmningssystem bör man överväga att om möjligt byta ut dem snarast. I större fastigheter har man oftast någon form av värmeundercentral som distribuerar ut värmebärande vatten i fastigheten som cirkulerar i radiatorer i lokalerna. Detta system värms ofta av fjärrvärme eller egen olje- eller elpanna. Priset på fjärrvärme, som tidigare har varit ett relativt billigt alternativ, har på senare år skenat iväg till att bli en ren förlustaffär för fastighetsägaren då privatisering av energibolagen har gett dessa en monopolställning i vissa områden. Många fastighetsägare väljer därför att installera ett eget parallellt system med någon form av värmepump som minskar eller till och med eliminerar det externa energibehovet. I vissa fastigheter finns även effektkrävande kylanläggningar. Dessa används naturligtvis som mest på sommaren när solen lyser som starkast, och fastighetsägare kan då installera ett solcellsystem som genererar mycket energi dessa dagar och motverkar det externa inköpsbehovet. Detta kallas samverkande system. Man kan även använda solcellspaneler som direkt solavskärmning och därigenom både minska sitt kylbehov eftersom mindre solvärme flödar in i lokalen, och samtidigt generera elektricitet för sitt eget behov. Äldre ventilationsanläggningar saknar ofta värmeåtervinning av frånluft. Detta innebär att man låter den luft som tas in i fastigheten via tilluftsaggregat helt enkelt bara flöda fritt ut ur byggnaden. Denna luft blir uppvärmd av byggnadens inomhusklimat och innehåller en stor mängd värmeenergi som enkelt kan tas tillvara med hjälp av moderna värmeväxlare som återvinner värmen i systemet men skickar ut den begagnade luften. Detta ger en stor energibesparing och investeringskostnaden kan ofta räknas hem på endast ett fåtal år.

Belysning

När det gäller belysning har det säkert inte undgått någon att vår kära glödlampa är på väg att fasas ut. Från och med den 1 september 2012 är det förbjudet att sälja alla typer av den klassiska glödlampan. Anledningen till förbudet är att den har en väldigt låg verkningsgrad kombinerat med högt effektuttag. Verkningsgraden hos en glödlampa ligger på endast cirka fem procent. 95 procent av den tillförda energin i en glödlampa försvinner alltså i form av värme. Eftersom vi i Sverige konsumerar omkring 80 miljoner glödlampor per år finns det naturligtvis ett stort behov av att hitta ersättningsprodukter. En produkt som vi i belysningsbranschen de senaste åren fullkomligt bombarderats av är lysdiodtekniken (Light Emitting Diode, LED). Teknikutvecklingen och marknaden för lysdioder, har Bygg & teknik 5/11

inom användningsområdet effektljus gått snabbt fram de senaste åren och nu börjar lysdioder bli ett alternativ även som allmänljus. Lysdioder är dock ingen nyhet och har länge varit vanlig till exempel som indikationslampor i olika applikationer då lysdioder jämfört med glödljus är mindre till storleken, mer stöttåliga, och har längre livslängd. Dock har man tidigare inte klarat av att skapa vitt ljus av bra kvalitet, men med dagens förfinade teknik är det nu möjligt. Ur ett energisparperspektiv är lysdioder en fantastisk innovation då ljusutbytet kontra tillförd effekt är extremt bra. Verkningsgraden är också relativt hög, förhållandet värme/ljus i den skapade energin är i dag är cirka 85 procent värme, och femton procent ljus vilket kanske inte låter så effektivt men kan jämföras med glödlampan med motsvarande förhållande 95 procent värme, och fem procent ljus, det vill säga ungefär en tredjedel. Tekniken går fort framåt och branschen bedömer realistiskt att man inom några år istället kommer att kunna åstadkomma det omvända förhållandet, det vill säga 85 procent ljus, och femton procent värme. Hur fantastisk lysdiodtekniken än är så kan den dock inte ännu ersätta alla andra ljuskällor. Eftersom dioden avger extremt kraftigt ljus från en väldigt liten yta kan den lätt uppfattas som ”stickig” och behöver god optik och avbländning för att fungera i vissa miljöer, något som naturligtvis påverkar verkningsgraden negativt. Man har ännu inte bland tillverkarna enats om en standard för utbyte av själva ljuskällan, i många fall måste man byta hela armaturen om själva dioden går sönder. Dioden är även väldigt känslig för övertemperaturer, livslängden förkortas markant om den inte kyls ner på rätt sätt. Tidigare har den extremt långa livslängden, och därmed lägre underhållskostnad, varit det bästa säljargumentet för lysdiodtekniken. Tillverkare uppger att en lysdiod har en livslängd på omkring 50 000 timmar om den monteras rätt. Detta har varit vida överlägset de ljuskällealternativ som tidigare funnits, men vissa tillverkare av lysrör har nu tagit fram produkter som de uppger har upp till 70 000 timmars livslängd. När man då har bytt alla sina armaturer och ljuskällor till lågenergiprodukter kan

man med fördel fortsätta sin belysningsenergijakt genom att se över hur armaturerna idag styrs. Fortfarande idag 2010 stöter jag ofta på anläggningar utan någon som helst reglering eller styrning. Många trapphus och parkeringshus är utförda med konstantljus, där armaturerna står och lyser dygnet runt, året runt. Detta är i mina ögon helt förkastligt, och jag har i många fall föreslagit förbättringar där investeringen varit helt återbetalt inom endast ett år! Därefter genererar anläggningen alltså ren vinst i form av minskad energianvändning. När man visar en fastighetsägare en sådan kalkyl är det inte svårt att sälja in sina förbättringar. Idag finns det otaliga produkter på marknaden som enkelt kan ersätta eller komplettera befintliga anläggningar för att uppnå de mest enkla former av belysningsstyrningar. Närvarokontroll, dagsljusavkänning och enkla tidkanaler är investeringar som snabbt betalar sig om de appliceras i både befintliga och nya anläggningar.

Att skapa sin egen energi

Vad gör man då för att ytterliga minska sitt externa energibehov? Man skapar såklart sin egen energi! Världen omkring oss är full av energi som vi till stor del inte tar tillvara på. Jag talar naturligtvis om sol- och vindkraft. Båda dessa är outsinliga energikällor, och vindkraft är ännu så länge den vi lyckats tygla bäst. Ett enda vindkraftverk av kommersiell storlek kan generera så mycket som 3 MW eleffekt, i föregångslandet Tyskland finns det till och med kraftverk på upp till 6 MW. Ett enda kraftverk av den storleken klarar av att förse strax under 2 000 normalvillor med all den elektricitet de behöver. Även om de flesta man talar med är helt och hållet för förnyelsebara energikällor såsom vindkraft finns det tyvärr ofta ett motstånd mot att uppföra dessa då de anses förfula omgivningen eller på andra sätt störa människor boende i området. I USA används ofta termen NIMBY för detta fenomen; Not In My Back Yard. Beteckningen används när de protesterande inte protesterar mot existensen av företeelsen utan bara mot placeringen. I många fall fördröjs därför ofta uppföranden av kraftverk av segdragna överklaganden som kan pågå i åratal. Att få bygglov för ett kraftverk av kommersiellt format i stadsmiljö är dessutom i stort sett omöjligt, då ett säkerhetsavstånd på flera hundra meter till närmaste byggnad ofta krävs. En annan fråga som varit intressant att diskutera är ljudet från vindkraftverk, och om kraftverket placeras på ett tak skulle eventuellt huset fungera som en resonanslåda. Tillverkare uppger att de är säkra på att inga problem med ljud kommer att uppstå vid användning av specialfäste men här går åsikterna isär efter diskussion med oberoende parter. De tror 37


att vindkraftverken kan orsaka en del störningar inomhus, och är allmänt skeptiska till idén att placera vindkraftverk på tak. Den viktigaste faktorn för att erhålla ett fungerade vindkraftverk är vindhastigheten på den plats där vindkraftverket placeras. Vid placering på tak kan man få problem med turbulent luft som uppkommer längs med husets väggar, vilket kommer att störa vindkraftverkets produktion. Därför är det värdefullt att genomföra mätningar på plats. Ett annat sätt att skapa sin egen energi är som jag nämnt tidigare att använda sig av solen. Detta gör man genom antingen så kallade solfångare som tar tillvara på solens värme genom att värma upp ett temperaturbärande media, till exempel vatten, och använda detta till att värma upp exempelvis en poolanläggning sommartid, eller så tar man tillvara på ljuset från solen och omvandlar detta till elektrisk ström med hjälp av en solcellspanel. En solcellspanel är oftast tillverkad av kisel och avger enkelt förklarat en elektrisk ström genom att elektroner rusar genom det halvledande materialet när ljus träffar den och skapar därmed en potentialskillnad mellan ovan- och undersida. En solcell är vanligtvis på cirka 0,5 volt, och dessa seriekopplas i en panel för att uppnå en mer hanterbar spänning, vanligtvis 12 eller 24 volt. Verkningsgraden för en vanlig kommersiell panel idag är ungefär tretton pro-

cent, och eftersom det faller ungefär 1 000 watt solljus per kvadratmeter på oss ger alltså en kvadratmeter stor panel cirka 130 watt elektrisk ström vid fullt solljus. I laboratoriemiljö har man lyckats tillverka solceller med en verkningsgrad på cirka 25 procent, vilket är nära den teoretiska maximala verkningsgraden på nära 30 procent, men dessa paneler ligger en bit in i framtiden innan de kommer ut på den kommersiella marknaden. I genomsnitt har vi omkring 1 000 soltimmar per år, och ovanstående panel genererar då alltså 130 kilowattimmar på ett år. Outnyttjade ytor på fastigheter (exempelvis tak) kan användas för montering av solcellspaneler. Optimal placering för dessa är i 45 graders vinkel som riktas mot söder för maximal exponering, detta kallas fixerat system. Det finns även lösningar där paneler automatiskt vrider sig mot solen för att få det absolut största utbytet av solenergi, så kallade solföljare. Dock kräver detta ett ganska komplicerat mekaniskt system som kräver en större investeringskostnad samt en högre löpande underhållskostnad, ställt emot ett marginellt (cirka 28 procent) högre möjligt effektuttag. Större fastigheter har oftast stora, platta tak och dessa lämpar sig utmärkt för montering av solcellspaneler, eftersom man då inte är låst vid vilket väderstreck fastigheten är placerad och kan placera panelerna rakt åt söder för maximal solexponering.

Utan utbyte av elmätare kommer kostnad registreras även om leverans sker till det externa elnätet.

Att använda sin egenproducerade el

Slutord

Vad ska man då göra med all energi man skapar? Jo, man använder den antingen själv eller säljer den. För anslutning till elnätet behövs ett godkännande av elnätföretaget som dock är skyldiga att ansluta elektriska anläggningar (till exempel sol- och vindkraftverk) till sitt lokalnät. Via anslutning till egen elinstallation kommer den egna produktionen att täcka en del eller hela det egna behovet. Elmätaren behöver i de flesta fall bytas. Vanliga elmätare registrerar elförbrukning lika, oavsett riktning.

38

Sälja el

För att ansluta en anläggning till nätägarens nät uppkommer kostnader för överföring av el till nätet samt anslutningsavgift. Anslutningsavgiften ska motsvara de kostnader som uppkommer för elnätföretaget på grund av åtgärder som krävs i dennes nät. Exempel på detta är nya kablar, transformatorer etcetera. Anslutningsavgiften är avståndsberoende, ju längre avstånd från befintlig nätanslutning sker desto högre avgift. Överföringsavgift ska kompensera för de förluster som uppstår för elnätsföretaget då effekt överförs till elnätet. Även kostnader för mätning av elenergi, drift och underhåll av ledningsnätet, transformatorer etcetera ingår i överföringsavgiften. Nyligen (SFS 2010:164) beslutades att mindre anläggningar (med servissäkring 63 A och nedåt) under vissa förutsättningar ska slippa betala överföringsavgiften under den tid man överproducerar, vilket i praktiken innebär att man skapar ett konto hos nätägaren som man kan utnyttja under den tid man har ett underproducerar. Kravet är dock att man under ett kalenderår ha ett överskott av uttagen energi, det vill säga man ska ta ut mer än man matar in. Ett annat krav är att den sammanlagda inmatningseffekten inte överstiger 43,5 kW. Som synes är det många grepp man kan ta för att minska sitt ekologiska fotavtryck, och samtidigt spara en hel del pengar. Det finns många fler åtgärder att vidta, och även om jag endast skrapat på ytan så hoppas jag att ni fått en inblick i och väckt ert intresse för detta med energieffektivisering. Jordens resurser är inte oändliga. Om vi ska nå de målen vi tillsammans satt upp är det viktigt att vi alla hjälper till. Det är våra barns framtid det handlar om. ■

Bygg & teknik 5/11


Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen En av bygg- och fastighetssektorns största utmaningar är att producera byggnader med låg energianvändning. Samtidigt är det ett grundläggande krav att byggnaderna uppfyller brukarnas behov. Många av passivhusen och lågenergihusen har utvärderats då de var nyproducerade, medan utvärderingen efter flera års drift ännu inte genomförts. SP har med finansiering från SBUF, Västra Götalandsregionen och företagen inom FoU-Väst följt upp Sveriges första passivhus i Lindås utanför Göteborg och även Glumslöv i Landskrona. Resultaten visar bland annat att de efter nio till tio års drift fortfarande har mycket låg energianvändning och samma goda lufttäthet som då husen var nya. Brukarna är nöjda, men det finns också förbättringar att göra för att förenkla användandet och ytterligare öka komforten. De första passivhusen i Sverige uppfördes i Lindås och de är byggda såsom radhus i två plan med loft. Tjugo bostäder är fördelade i fyra huskroppar. Byggnaderna är de första så kallade passivhusen i Sverige och stod inflyttningsfärdiga 2001 och byggherren var Egnahemsbolaget som senare sålde byggnaderna. Idag är de friköpta och ägs av respektive familj. Klimatskalen är mycket väl isolerade och lufttäta för att ge den grundförutsättning som behövs för en låg energianvändning. Lufttätheten var i samband med färdigställandet något olika för olika hus med värden kring 0,2 till 0,4 l/m²s. Under produktionen hade man stort fokus på lufttäthet med utbildningsinsatser för personalen och kontrollprogram. U-värdet för ytterväggen är 0,10 W/m²K och för tak 0,08 W/m²K . Fönstren har ett U-värde på 0,85 W/m²K. Värmen i ventilationsluften återvinns med en högeffektiv värmeväxlare (större än 80 procent temperaturverkningsgrad) och det extra tillskott av värme som beArtikelförfattare är Eva Sikander, Svein Ruud, Kristina Fyhr och Owe Svensson. Samtliga från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Bygg & teknik 5/11

Passivhusen i Lindås är de första passivhusen som uppfördes i Sverige. De har sedan fått ett flertal efterföljare, speciellt under senare år.

hövs för en god termisk komfort ges av värmebatteri i tilluften. På taket finns solfångare för att ge värme till varmvattnet. Solfångaranläggningen täcker närmare 40 procent av behovet av värme för varmvattnet. Husen har ingått i flera forsknings- och utvecklingsprojekt. Bland annat gjordes en uppföljning av husen under de två första åren. Resultaten från denna uppföljning finns redovisade i Ruud & Lundin (2004).

Nöjda husägare

Studien omfattar ett litet antal hus och några generella slutsatser kan därför inte dras. Resultaten visar dock att de boende i de undersökta husen i allmänhet är mycket nöjda, men det finns också önskemål om vissa förbättringar kopplade till att de boende själva förvaltar och sköter driften av sina hus i Lindås. På samma sätt visar mätningar och uppföljningar i de aktuella husen av energianvändning, innemiljö och de tekniska systemen att byggnaderna i många avseende har åldrats väl, men att det också finns förbättringsmöjligheter för att säkerställa att den inledningsvis låga energianvändningen inte ska öka i framtiden och för en fortsatt god innemiljö. Intervjuer, uppföljning av energianvändning och mätning av innemiljö och de tekniska systemen har bland annat berört termiskt inomhusklimat, solfångar-

system, värmeväxlarens funktion, luftflöden, ljudmiljö, lufttäthet hos klimatskal, vädringsmöjligheter, fuktförhållanden i klimatskal och driftinstruktioner.

Erfarenhetsåterföring

Husägarna är i det stora hela mycket nöjda med sina byggnader med god innemiljö, enkelt underhåll och låg energianvändning. Det har också kunnat konstateras genom undersökningar och mätningar att byggnaderna fungerar väl och har väl fungerande funktioner. Några förbättringsmöjligheter har också identifierats. Dessa återfinns i Sikander, E, Ruud, S et al (2011). Nedan framgår några av erfarenheterna: Drift och underhåll. Det har i de undersökta byggnaderna i Lindås (egnahemsägare) identifierats ett behov av utbildning i driften av lågenergihus då många inte har kunskap om de tekniska systemen som ändå kräver visst underhåll. Några husägare är till exempel osäkra på om de har rätt inställningar på värmeväxlaren för luftflöde och styrning av värmebatteriet. Man har gjort egna inställningar som man inte förstått följden av, till exempel då luftflöden ändrats (obalans, risk för övertryck, värmen fördelas ej, luftväxlingen i hela utrymmet kan bli dålig med mera). Det är viktigt med översyn av aggregaten för att säkerställa att de fungerar opti39


ojämn temperatur och i vissa fall för låg temperatur ibland. Några av de samlade erfarenheterna är följande: ● Värmesystem (eftervärmningsbatterier, radiatorer eller golvvärme) måste dimensioneras så att värmen räcker till även för en person med låg användning av hushållsel. ● Mätningar och intervjuer visar att det finns en temperaturskillnad mellan övervåning och bottenvåning i Lindås, som dock anses vara acceptabel. Vid val av värmesystem vid produktion av nya hus bör dock möjlighet till individuell rumsuppvärmning övervägas, eller sektionering i övervåning och undervåning. ● Möjlighet till vädring är mycket positivt för att undvika övertemperaturer. Speciellt påtalades att takfönster i Lindås fungerade mycket väl för att bli av med Sju av de tio besökta husen har någon form av extra värmekälla i form av hand- övertemperaturer. Däremot finns önskemål att anordna vädringsmöjlighet så att dukstork och/eller radiator i burspråk. inte regn kan skada byggnaden. malt. Ett bypass-spjäll som är ur funktion ● Värmeväxlarna har visat sig i denna ger både komfortproblem och ökar kost- studie ha samma goda funktion efter tio naderna för uppvärmning. års drift. Information behövs bland annat om att ● Viktigt att ha temperaturgivare på rätt en omställning till lägre luftflöden kan ställe för styrning av värmebatteri. I de medföra att den uppvärmda tilluften inte aktuella husen medför placeringen att når boendeutrymmet i önskad omfattning. värmetillförseln till hela bostaden stängs Värme- och ventilationssystem. Hus- av då torktumlare i badrum används. ägarna är nöjda med luftkvaliteten. Vad ● Det finns en efterfrågan bland husägare gäller den termiska komforten har tre av av mer lättanvända aggregat om det är egtio intervjuade kommentarer som rör2011-06-21 byggteknik5:Bygg Teknik halvsida 14:13 1 nahemsägare, till Sida exempel ”bortaläge”

och ”hemmaläge”. I det fall att ventilationen ställs ner i ”bortaläget” är det viktigt att tillförseln av värme kan tillgodoses. ● Tekniska mätningar visar på behov av varningssystem som kan larma om bypass-spjället hänger sig. ● Vid val av köksfläkt bör det beaktas att man inte får alltför stora undertryck inomhus då fläkten är i drift. För att undvika detta finns flera alternativa tekniska lösningar, men även ett utvecklingsbehov av nya lösningar. Fuktsäkerhet. Endast några få mätningar av fukt genomfördes i klimatskalet. Dessa visar dock på låga och förväntade värden. Det är dock viktigt, på samma sätt som för all nyproduktion, att fuktsäkerhetsprojektera – planera för torrt byggande och torra konstruktioner under förvaltningsskedet. Använd exempelvis hjälpmedel enligt ByggaF. Noggrannhet under produktionstiden är nödvändigt för att undvika att fuktrisker uppstår. Lufttäthet. Den väl utförda projekteringen och arbetsutförandet under byggtiden gav lufttäta byggnader som ännu efter tio års drift har oförändrat god lufttäthet (baseras på uppföljandet täthetsprovning i en bostad). Se även tips om lufttätt byggande i ByggaL. Brukarna har inte påverkat lufttätheten negativt under den normala driften som hittills förekommit. Plastfolien, som framförallt är det skikt som bidrar till

Klimatskärmsentreprenad – det enkla sättet att isolera fastigheten på. Klimatskärmsentreprenad

Ett helhetstänkande som ger den mest effektiva och klimatsmarta lösningen vid varje enskilt byggprojekt. Prioritering av arbetsuppgifter

Vi tar ansvaret för allt från rätt materialval, rätt isoleringsteknik, konsekvent miljötänkande till professionellt genomförd entreprenad och långsiktig funktionsgaranti. Du kan därigenom prioritera dina kvalificerade medarbetares tid till andra viktiga arbetsuppgifter. Vi tar totalansvar för isoleringen

Vi har genomfört tusentals isoleringsentreprenader med isolering av väggar, golv och tak av olika konstruktioner och utför isolering både med lösull eller skivor för att förenkla och effektivisera din vardag. Läs mer på www.klimatskarm.se eller kontakta oss direkt.

AB Isolerservice • Tel 08-795 64 10 • www.abis.se

AB Isolerservice ingår i Klimatskärm Sverige AB. ”Sveriges ledande och mest erfarna isoleringsentreprenörer.”

40

Bygg & teknik 5/11


Elenergianvändning för värme, varmvatten, fastighetsdrift och hushåll i Lindås. Byggnad 6 visar en ökning i energianvändning som kan förklaras av att bypassspjället sannolikt stått öppet periodvis. Energianvändningen är ej normalårskorrigerad. lufttätheten, är indragen i väggen och påverkas inte av exempelvis montering av inredning på ytterväggar. Markiser har dessutom kunnat monteras på andra ställen än i klimatskal (balkonger och takfot), vilket är positivt. Det bör finnas instruktioner för egna kontroller av lufttäthet, liksom information om den påverkan på lufttätheten som egna håltagningar/tillbyggnader kan innebära. Ljudmiljö. De boende är mycket nöjda med ljudmiljön i sina byggnader. Det är mycket tyst mot grannar och utifrån i dessa väl isolerade och lufttäta byggnader. Det bör dock poängteras att tillse att ljudet från ventilationssystemet är lågt genom bland annat väl projekterade byggnader med

Bygg & teknik 5/11

tanke på placering av värmeväxlaren i bostaden, val av fläktar/aggregat, ljudfällor i kanaler samt val av tilluftsdon. Energianvändning. Uppmätt energianvändning i Lindås och Glumslöv visar att energiprestandan fortfarande är mycket god efter nio års användning. Dock har en ökad energianvändning konstaterats i ett enstaka hus som också visat sig ha en brist i värmeväxlaren. För att få en ”beständigt” låg energianvändning är det viktigt att övervaka att installationer fungerar väl. Exempelvis att värmeväxlaren fungerar som avsett. I ett av husen medförde ett spjäll som fastnat i öppet läge en ökad energianvändning. Genom att jämföra energianvändningen under flera år i en grupp likadana hus kan man enkelt identifiera när någon avvikelse sker i en byggnad. Övrigt. Det är viktigt att komponenter och funktioner är verifierade innan byggnaden lämnas över till fastighetsägaren. Vad gäller vissa funktioner kan kontroll och verifiering behöva läggas in i en plan under första året, till exempel för eftervärmningsbatteriets funktion och solfångaranläggning. ■

Referenser

Ruud, Svein & Lundin, Leif. Bostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem – resultat efter 2 års mätningar, SP Rapport 2004:31. Sikander, Eva, Ruud, Svein, Fyhr, Kristina, & Svensson, Owe. Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen – innemiljö, beständighet och brukarvänlighet; SP Rapport 2011:26.

Finansiärer Yttervägg, tak samt innervägg, vilka förefaller ha förväntade yttemperaturer (att yttemperaturen i anslutning mellan yttervägg och tak är något lägre än på yttervägg och tak i övrigt är förväntat).

Detta är en förstudie som utförts med finansiering från SBUF, Västra Götalandsregionen inom programmet Build with Care och företagen inom FoU-Väst.

41


Risker med luftvärme och FT-ventilation Exempel på byggskador, innemiljöproblem och utebliven energibesparing Byggbestämmelser och praxis har tyvärr lett till ökad användning av mer komplicerade och oprövade installationer. Luftvärme och FT-ventilation är mer riskfyllda och underhållskrävande än enkla och beprövade lösningar som frånluftsventilation med korta tilluftskanaler och lufttillförsel via uteluftsdon i yttervägg, Ahnland (1994) och Cajdert (2000). Teorier och praktiska erfarenheter visar många gånger besvärande avvikelser exempelvis för energianvändning och innemiljökvalitet.

butionssystemet utgörs vanligen av radiatorer och/eller golvvärme. Frånluftsventilation har mindre hälsorisker i form av luftkvalitetsproblem, men

kan ge dragproblem för brukarna. Akilleshälen för frånluftsventilation är uteluftsdonens utformning och placering. Smärre dragproblem är nog att föredra

Frånlufts-/tilluftsventilation jämfört med frånluftsventilation ökar risken för övertryck inne relativt ute med större risker för fuktskador i klimatskärmen genom fuktkonvektion, Harrysson (2008). Därtill ska läggas att större isolertjocklekar i klimatskalet, som passivhusen har, minskar uttorkningseffekten samt ger större risker för fukt- och mögelproblem i klimatskalets yttre partier. Hus med luftvärmesystem och återluft, som har allvarliga innemiljöproblem, kan med fördel byggas om till frånluftsventilation och elradiatorer, figur 1.

Frånlufts-/tilluftsventilation eller frånluftsventilation?

Ventilation och värmeåtervinning i bostäder sker i huvudsak på två olika sätt: ● frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare. Byggnadsuppvärmning sker med radiatorer, golvvärme eller luftvärme. Passivhusen har nästan alltid luftvärme utan återluft. ● frånluftsventilation med väggventiler alternativt tilluftsradiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och/eller varmvatten. Värmedistri-

Artikelförfattare är Christer Harrysson, professor, Örebro universitet.

42

Figur 1: Har huset gjort mig sjuk? Problemhus med luftvärmesystem och återluft (övre bilden) kan med fördel byggas om för frånluftsventilation och elradiatorer (undre bilden). Bygg & teknik 5/11


Figur 2: Föroreningar runt tilluftsdon i tak (viss medejektering).

Figur 3: Stora mängder finkornigt cementpulverliknande damm på finfiltret i återluftskanalen.

framför att andas in förorenad luft som man riskerar med FT-ventilation och luftvärme, figurerna 2 och 3. Frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning medför dessutom betydligt större energibesparing än ventilationsvärmeväxlaren både i teorin och i praktiken, vilket bland annat kan bero på mindre regler- och distributionsförluster. Därtill ska läggas att frånluftsvärmepumpen även kan spara energi för varmvattenvärmning.

Funktionen hos luftvärmesystem och frånlufts-/ tilluftsventilation

I hus med luftvärmesystem tillförs varm luft normalt via tilluftsdon i eller nära tak. I tvåplanshus har övervåningen ofta golvinblåsning. Frånluftsdon och återluftsdon är vanligtvis placerade nära golv eller tak. I våtutrymmena förekommer ofta tilluft via överluftsdon, under eller över dörrbladet. Uppvärmning av våtutrymmena sker i regel med radiatorer, golvvärme eller handdukstorkar, medan frånluftsdonen är placerade vid tak eller ibland nära golv. Luftvärmda hus byggda under 1980och 1990-talen har normalt återluftsmängder motsvarande 1 till 2 oms/h och Bygg & teknik 5/11

frånluftsmängden cirka 0,5 oms/h. De passivhus som byggts på senare år saknar i regel återluft och tilluften uppgår vanligen till cirka 0,5 oms/h. Luftvärmesystem har oftast värmeåtervinning med ventilationsvärmeväxlare, i en del fall med frånluftsvärmepump. Kanalsystemet i enplanshus är oftast förlagt i vindsbjälklaget, i tvåplanshus i mellanbjälklaget. Donplaceringarna har i första hand valts för att minimera produktionskostnaderna. Tilluft vid golv och frånluft vid tak skulle fördyra luftvärmesystemet med cirka 10 000 kronor per småhus. Hus med frånlufts-/tilluftsventilation, som ej har luftvärme, har frånluftsdon i våta utrymmen (kök, bad, wc, tvätt och så vidare) och tilluftsdon i torra (till exempel sovrum och vardagsrum). Samtliga don är vanligtvis placerade i eller nära tak. Luftvärmesystem liksom frånlufts-/tilluftsventilation har normalt endast grundfilter av klass G45 för filtrering av uteoch återluft. Som tillval erbjuder husföretagen finfilter eller elektrofilter. Ventila-

Innemiljön påverkas av många olika faktorer. Kunskapsnivån är låg för de flesta av dessa och oenighet råder om vissa faktorers betydelse för innemiljön medan enighet råder om andra. Det är i regel fördelaktigt att gruppera de många faktorerna som inverkar på innemiljön i primära (betydande inverkan och enighet råder) och sekundära (osäker inverkan och oenighet råder). Bland primära faktorer kan nämnas: ventilationens storlek, relativ fuktighet, temperaturer, luftrörelser, ljudnivå och formaldehyd. Exempelvis bestäms ventilationsbehovet av luftens syreinnehåll, koldioxidhalt, lukt, fukt, tobaksrök och andra föroreningar. Bland de sekundära kan nämnas partiklar, joner och lättflyktiga ämnen (TVOC-halten). På senare år har diskussioner om partiklars betydelse eskalerat med koppling till nyckelord som biltrafik, dubbdäck, bromsskivor i tunnelbanevagnar och nanopartiklar. Innemiljön karakteriseras och klassificeras vanligen genom mätningar bland annat av luftflöden, luft- och strålningstemperaturer inne och ute, lufthastighet, relativ fuktighet, tryckskillnad, koldioxidhalt, mikrobiologisk analys av materialprover och luftsporhalten (så kallade mögelprov), lättflyktiga ämnen (TVOCprov), dammängd, partiklars antal och storlek samt röntgenmikroanalys i svepelektronmikroskop, ljudnivå, ljusstyrka, statisk elektricitet, elektromagnetiska fält, radon och formaldehyd.

Några praktiska erfarenheter Figur 4: Återluftskanal av träfiberskiva med invändig mineralull i innervägg.

tionskanalerna och aggregaten kan invändigt vara isolerade med mineralull. Denna är ibland täckt med glasfiberväv eller liknande. Ett stort antal hus har återluftskanal av träfiberskiva, invändigt isolerad med en vanlig regelskiva av mineralull fritt exponerad mot luften i kanalen, figur 4. Denna utformning kan starkt ifrågasättas från hälsosynpunkt.

Inverkande faktorer och tekniska mätningar

Drygt 80 procent av våra byggnader har sämre innemiljö än utemiljö. Inneluftens kvalitet ska vara lika hög som uteluftens, men är det sällan. Innemiljön beror på utemiljön, föroreningar tillförda via värme- och ventilationssystemen, emissioner från materialen inne, inredning, textilier och brukarna själva. Det är viktigt att komma ihåg att det oftast är brukarna själva och kanalsystemen för värme och ventilation, som mest bidrar till försämringen av luftkvaliteten inne. Problemen med förorena(n)de värme- och ventilationssystem har kommit i skymundan jämfört med emissioner från olika material inne.

Sabo (2006) har genomfört en undersökning som visar att FTX (frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare) inte gav någon energibesparing. Några uppgifter om ventilationens storlek ges dock inte. I Saboundersökningen uppges att den återvunna värmen som FTX gav, ”förlorats” genom den extra elenergi som aggregaten krävde och med dåligt isolerade kanaler förlagda i ouppvärmda utrymmen. FTX kan också ge andra problem. Fläktarna drar energi även när värmeåtervinning inte behövs, men ventilation behövs hela tiden. Problemen med övertemperaturer sommartid ökar såvida man inte har bypass-kanal. Man kan också få problem med ”förvärmd” tilluft, om luftintaget sitter på ett solvärmt tak eller en solbelyst vägg. FTX-ventilation kräver stor kunnighet och noggrannhet både vid installation och drift. Användningen av regenerativa värmeväxlare ökar dessutom luftfuktigheten inne. Underhållskostnaderna för filter, kanalrensning, injustering med mera är betydande. Liknande erfarenheter visar de av Harrysson (1994, 1997) genomförda studierna i 330 småhus respektive 395 lägenheter i flerbostadshus. Baserat på dessa studier anser jag för FTX-system att: ● Energibesparingen helt eller delvis uteblivit på grund av olämpligt placerade 43


samt dåligt isolerade kanaler och aggregat. ● Tilluftstemperaturen oftast styrs av en centralt placerad termostat, som medför lågt gratisvärmeutnyttjande. ● Ventilationsaggregatet (ventilationsvärmeväxlaren) har låg ”praktisk” verkningsgrad. ● Sannolikheten för övertryck inne relativt ute är högre med förhöjda risker för fuktskador i klimatskalet genom fuktkonvektion. ● Betydande risker för hälsoproblem föreligger på grund av förorena(n)de ventilationssystem (kanaler, filter, växlare, luftvärmeaggregat med mera), vilket kan resultera i irriterade slemhinnor, astma och allergier samt ljudstörningar i form av lågfrekvent buller etcetera som följd. Lunds kommuns fastighets AB (LKF) har gjort en miljöinventering i samtliga 8 000 lägenheter i Lund, Svensson et al (2005). Resultaten är nedslående för frånlufts-/tilluftssystem. Trots att anläggningarna sköts på ett aktivt och kompetent sätt är femton till tjugo procent av brukarna missnöjda med ventilationen i hus med frånlufts-/tilluftsventilation jämfört med fem procent i fastigheter med enbart frånluftsventilation. Brukarna riktar bland annat kritik mot drag, nedsmutsning i tak, buller och ifrågasättande av om luften är frisk. LKF:s personal konstaterar att de boende i många fall har manipulerat anläggningen. Frånlufts-/tilluftsventilation kräver större insatser för drift, styrning och underhåll (filterbyte, kanalrensning med mera). Värmeåtervinning för att spara miljövänlig värme till exempel fjärrvärme, medför ofta ökad elanvändning med tveksam miljönytta. Enligt Svensson et al (2005) talar mycket för att el endast undantagsvis bör användas för byggnadsuppvärmning och varmvatten. Värme från kraftvärmeproduktion måste betraktas på annat sätt än ren värmeproduktion. Krav på återvinning, speciellt vid användning av ventilationsvärmeväxlare, måste vägas mot högre investeringskostnader samt kraftigt ökade drift- och underhållskostnader. Få utredningar av konsekvenser för innemiljön för kommande byggbestämmelser har gjorts. Det saknas utvärderingar av hur olika åtgärder för energieffektivisering kan inverka på hälsan för personer som är känsligare än normalt. Astmaoch Allergiförbundet (2011) har erfarenheter av att bland annat följande åtgärder för energieffektivisering kan ge problem för personer med allergi och annan överkänslighet: ● Återluftssystem. Förbjöds av Boverket 1994 efter en intensiv debatt. Förbudet har sedermera uppluckrats, Harrysson (1999). Från 1999 tillåter Boverkets byggregler (BBR) på nytt återluft i sovrum och rum för vila under vissa förutsättningar. ● Frånlufts-/tilluftsventilation om de underhålls bristfälligt eller har roterande 44

värmeväxlare, som kan medföra luftläckage och förhöjd luftfuktighet inne. ● Traditionellt luftburet värme- och ventilationssystem med långa kanaler, som är vanligt i passivhus. ● Luft-luftvärmepumpar som kompletterande värmekälla. ● Nybyggnad av passivhus utan noggrann fuktdimensionering och fuktsäkring. LKF uppger att de komplicerade systemen för FTX-ventilation och luftvärme med långa tilluftskanaler är mycket underhållskrävande för att fungera utan större hälsoproblem för brukarna. ”Byggfelen” och klagomålen på innemiljöproblem har en högre frekvens för dessa lösningar. Rensning av de långa kanalsystemen, ventilationsvärmeväxlarna inklusive fläkthjulen och fläkthusen samt filterbyten ett par gånger om året är dessutom kostnadskrävande. I miljöhälsorapport 2009 från Socialstyrelsen med flera nämns att astmasymptom och andra diffusa besvär/symptom relaterade till innemiljön ofta är vanligare i mekaniskt ventilerade hus än i självdragsventilerade, trots högre luftflöden. Detta kan till exempel bero på att ventilationsanläggningen inte underhålls tillräckligt, vilket kan göra att den blir smutsig och får låg kapacitet. Det kan också bero på felaktig konstruktion som gör luftutbytet ineffektivt eller på att kraftigt undertryck i rummet bidrar till att föroreningar förs från angränsande utrymmen (grund, vind, väggar eller rentav toaletter) till rumsluften. Astma- och Allergiförbundet (2011) har via kontakter med medlemmar sett en kraftig överrepresentation av hälsoproblem med koppling till hus med luft-luftvärmepumpar som kompletterande värmekälla liksom för FT-ventilation med luftvärme. Detta kan eventuellt bero på att varm luft tillförs med hög hastighet, vilket kan verka uttorkande på hud och slemhinnor för personer som är känsligare än normalt. Energisparåtgärder som till exempel sänkta luftflöden eller avstängd ventilation nattetid kan ge problem för personer med allergi och överkänslighet.

(1992), som för brukarna yttrar sig på till exempel följande sätt: ● Andnöd, irritation i och tryck över ögonen, snuva, ”snörvlande”, sömnsvårigheter, trötthet och huvudvärk, sår på slemhinnor, halsirritationer, astmatiska besvär, dammlukt med mera. ● Föroreningar från bilavgaser och rök från vedeldning förs lätt in i huset genom ute- och tilluftskanalerna. Övrig allmän kritik som också har riktats mot minst tjugo procent av husen är: ● Svårigheter att reglera innetemperaturen med en centralt placerad rumstermostat. Möjligheter finns normalt inte att reglera innetemperaturen i och mellan olika rum. Beroende på termostatens placering är det svårt att få ett högt gratisvärmeutnyttjande eller hindra att elbatteriet kan kopplas in i onödan vid vädring. ● Lågfrekvent buller. ● Löv och insekter har konstaterats i ventilationsvärmeväxlare, liksom mögel och korrosionsangrepp. Systemen har normalt endast grundfilter G45. ● Olämplig luftströmningsbild beroende på donplacering och tryckskillnader mellan olika utrymmen. ● Våtutrymmen förses med elradiatorer, som kan störa den tänkta luftströmningsbilden och försämra driftekonomin. ● Kalla golv. ● Drag på grund av stora luftrörelser. ● Begränsad möblering. Ibland måste soffgrupper flyttas mot innervägg för att minska inverkan av kallras och kallstrålning från fönstren. I ett tiotal hus har två huvudtyper av allvarliga problem konstaterats: ● Abnorm dammbildning. I flera hus har avsevärt större mängd dammpartiklar än normalt uppmätts. Ett gråvitt finkornigt pulver, med inslag av små tussar, lägger sig på horisontella ytor. Även om man

Lär av historien!

Det finns risk för att fel och brister liknande de som konstaterades på 1980- och 1990-talen upprepas. Vid åtskilliga tillfällen har klagomål framförts på innemiljön i nya hus med kanaliserad tilluft och i synnerhet på luftvärmesystem. Ett par forskare påstod sig då ha upptäckt en ny mikroorganism och att denna var en av huvudorsakerna till luftkvalitetsproblemen, Sjölund Ståhl (1991). Under nämnda period kom även uppgifter i litteraturen om att minst cirka tjugo procent av de luftvärmda husen har så kallade sjukahussymptom, Harrysson (1991 a, b) och Harrysson & Ljung

Figur 5: Gulnade tak, väggar och inredning. Bygg & teknik 5/11


städar var eller varannan dag är ytorna smutsiga. ● Gulnade tak, väggar och inredning, figur 5. Ett par månader efter inflyttning blir målade och tapetserade ytor inklusive inredning i till exempel kyl- och frysskåpsdörrar samt textilier gula.

Kvalitetsskillnader mellan olika hus

Stora skillnader i energianvändning och innemiljö föreligger mellan nominellt lika hus inom ett husområde, framförallt på grund av brukarna och deras vanor, men också på grund av variationer i kvalitet hos utförandet av till exempel tätningar, isolering och hantering av materialen under byggtiden och så vidare. Luftens egenskaper och kvalitet tycks förändras på sin väg genom tilluftskanalerna. Föroreningar via ventilationssystemet tillförs från uteluften genom att smuts fastnar på de inoljade plåtkanalernas insida, figur 6, via föroreningar som uppstår under transport och under byggtiden vid till exempel spackling och slipning. Men det handlar också om fastighetsskötselns och brukarnas inverkan.

högre frekvens klagomål. Det är fullt logiskt eftersom föroreningar av olika slag passerar kanalerna som partiklar, emissioner från till exempel plastkablar, mineralull, inoljade kanaler och skräp från byggtiden. Föroreningarna upphettas och förbränns av elbatteriet, som har en temperatur av 400 till 500 °C. Många av brukarna stänger av till-/återluftsfläkten nattetid och/eller sommartid för att minska ljudproblemen samt enligt uppgift ”för att må bättre”. Brukarna säger sig därvid sova bättre, andas lättare och bland annat ha mindre halsirritationer, särskilt på morgonen. Vid avstängd till-/återluftsfläkt uppstår emellertid ofta stora luftkvalitetsproblem när fläkten startas igen på morgonen respektive på hösten vid uppvärmningssäsongens början. Höga halter av klor, fosfor, svavel, kisel, kalium och kalcium har i några hus uppmätts i föroreningar runt tilluftsdonen, figur 7. Kisel finns i mineralull, som bland annat förekommer som invändig isolering av ventilationskanaler och i vindsbjälklag. Mätningar visar vidare att klor i höga koncentrationer avges från vissa fabrikat av strukturtapeter samt våtrumstapeter och plastmattor.

Kvalitetshöjande åtgärder för luftvärmesystem och FTX-ventilation

Figur 6: Invändiga föroreningar i tilluftskanal.

Vid tillverkning av kanaler och pressade detaljer i plåt krävs någon form av smörjmedel. Ytterligare föroreningar kan tillföras under transporter och byggtiden. Krav på rena kanaler föreskrivs allt oftare. Lundgren (1997) anser att de praktiska möjligheterna är synnerligen små vad beträffar montering och injustering av kanalsystem till vettiga kostnader i kombination med krav på ett rent eller mycket rent kanalsystem. Om man dock av olika skäl önskar ett mycket rent system föreslår han följande förfarande: ● att inte tvätta kanalerna på fabrik ● att transportera och lagra på enklaste vis ● att montera och injustera på ett rimligt sätt och framför allt ● att rengöra systemet på plats. Olämplig placering av uteluftsintaget och dålig filtrering har vidare lett till att föroreningar i form av pollen och avgaser från bilar och vedeldning förs in i huset. Klagomålen på dålig luft och dammlukt tycks tillta med sjunkande utetemperatur, dvs ju mer elbatteriet är inkopplat desto Bygg & teknik 5/11

Kvalitetshöjande åtgärder som omgående bör införas hos luftvärmesystem och FTventilation är: ● Skötselkrav för mekaniska ventilationssystem och krav på uppföljning av inneluftens kvalitet. Denna ska vara minst lika bra som uteluftens. ● Regelbunden rensning av kanaler och apparater inklusive fläkthjul och fläkthus.

Filterbyten några gånger per år. Bättre filtrering framförallt av tilluften. ● Lämplig donplacering och strömning av luften för att uppnå hög energieffektivitet och effektiv ventilation. ● Minska lågfrekvent buller. ● Förbjud kanaler med ojämna ytor och skarvar liksom invändig mot luften oskyddad mineralullsisolering i kanaler och aggregat. ● Utveckla system med så korta tilluftskanaler som möjligt. Minst ett aggregat i varje utrymme (rumsaggregat)för värme och ventilation inklusive värmeåtervinning med noggrann styrning av värmeoch lufttillförseln som möjliggör högt gratisvärmeutnyttjande. Överventilera inte. ● ●

Angelägna forsknings- och utvecklingsbehov

Luftvärmesystem och frånlufts-/tilluftsventilation ställer stora krav på projektörer, byggare och brukare för att fungera på avsett sätt. Systemens egenskaper, till exempel luftflöden och temperaturer, förändras snabbt genom försmutsning och variationer i temperaturer och luftflöden inne och ute. Tätare och mer välbyggda hus samt upprepade injusteringar av systemen är därför nödvändiga åtgärder. Det är angeläget att utreda vilka eventuella problem som kan uppstå efter längre tids drift och påverkan av brukarna, något som föga har diskuterats och utretts, särskilt inte för passivhus. Lösningen till de påtalade innemiljöproblemen kan ligga inom områdena kemiska emissioner-partiklar-statisk elektricitet-jonisering. Vad händer när luften, inklusive partiklar och övriga föroreningar kraftigt upphettas av elbatteriet och vi-

Figur 7: Röntgenmikroanalys av föroreningar runt tilluftsdon i kök visar höga halter av klor, svavel, kisel, kalium och kalcium. Den infällda bilden visar föroreningar i förstoring. Källa: Leif Ljung.

45


dare passerar olika filter? Påverkas luftens naturliga joner till antal och i fråga om balans och fördelning av positiva respektive negativa? Luftvärmesystem med vattenbatterier förefaller inte lika ofta ge dylika klagomål på föroreningar och dammlukt, eftersom de värmeöverförande ytorna har lägre temperatur än hos elbatterier. Sker en koncentration/anrikning av fina partiklar nära tak som leder till smutsavsättningar och till dålig inneluft på grund av potentialskillnader och brist på olika elektriska laddningar (joner)? Leder tilluft nära tak och frånluft vid golv till att fina partiklar inte transporteras ut genom ventilationssystemet utan ”hänger kvar” i luften eller avsätts på olika ytor? Orsakas föroreningar runt tilluftsdonen enbart av medejektering? Tillförsel av varmluft vid golv och frånluft vid tak synes ge mindre klagomål på föroreningar och låg luftkvalitet. Behovet är stort av bättre system för FTX-ventilation och luftvärme som minskar eller eliminerar de traditionella lösningarnas nackdelar: låg energibesparing, onoggrann luft- och värmetillförsel med lågt gratisvärmeutnyttjande och avsaknad av behovstyrning av luft- och värmetillförseln i varje enskilt utrymme (behovstyrd rumsreglering). Till detta kommer riskerna för föroreningar med åtföljande hälsoproblem samt att de traditionella systemen är underhållsintensiva. Minst ett aggregat i varje utrymme som möjliggör noggrann styrning av luft- och värmetillförseln kan vara en intressant lösning. ■

Referenser

Ahnland, R (1994). Luftvärme. www.byggkontakt.prodgr.se/Rapport-Luftvärme. Astma- och Allergiförbundet (2011). http://www.astmaoallergiforbundet.se/re missvar_mer.aspx?id=127. Cajdert, A red (2000). Byggande med kunskap och moral. En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. Örebro universitet, nr 1, Örebro. ISBN 91-7668-246-3.

46

Harrysson, C (1991a). Problem med luftburen värme. VVS-Forum, nr 9, september 1991, Stockholm. Harrysson, C (1991b). Debattinlägg om värme- och ventilationssystem. VVSForum, nr 10, oktober 1991, Stockholm. Harrysson, C & Ljung L (1992). Luftvärme. Emissioner och föroreningar. VVS-Forum, nr 10, oktober 1992, Stockholm. Harrysson, C (1994). Innemiljö och energianvändning i småhus med elvärme. Enkätundersökning och mätningar i 330 gruppbyggda småhus med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1994:8, Karlskrona. Harrysson, C (1997). Innemiljö och energianvändning i flerbostadshus. Enkätundersökning och tekniska mätningar i 395 lägenheter med olika systemlösningar. Boverket, Publikationsservice, Rapport 1997:7, Karlskrona. Harrysson, C (1999). ”Luftvärme” rapport från 1999 åter aktuell. Byggkontakt 1/99, Stockholm. Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. ISBN 91-631-9272-1. Harrysson, C (2008). Möjligheter och risker med passivhus och olika lågenergikoncept: Passivhus kräver aktiva byggare och brukare. Bygg & teknik 6/08, Stockholm. Harrysson, C (2009). Variationer i energianvändning och innemiljökvalitet hos flerbostadshus med olika tekniska lösningar. Erfarenheter och rekommendationer. Örebro universitet, Akademin för Naturvetenskap och Teknik, Nr 5, Juni 2009. Örebro (Rapporten finns som pdf-fil: www.oru.se/nt under Nyheter). Klittervall, T (2011). Personlig kommunikation, Södra Sandby, Lunds kommun. Ljung, L (2011). Personlig kommunikation. Uppsala universitet, BMC, Uppsala. Lundgren, M (1997). Avfettade ventilationskanaler – rent, eller rent av bortkastat? Plåtslageri nr 4/97, Stockholm.

Luther, M-L (2011). Personlig kommunikation. Astma- och Allergiförbundet, Stockholm. Sabo (2006). Energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus – hög förbrukning, fyra slående undantag samt ett gott exempel. Stockholm. Sjölund Ståhl, C (1991). Litet kryp gör stor skada. Energi & Miljö 11/91, Stockholm. Svensson, B, Järvegren, P-O, Ekelund, H & Sandin B. (2005). Inomhusklimatet viktigare än energisparande. VVS-Forum nr 5-2005, Stockholm. Författarens hemsida: http://home.swipnet.se/byggochenergitek nik/

Bygg & teknik 5/11


Ett positivt hus för en positiv livsstil The Positive House (TPH) är ett hus som gör det enkelt att leva ett miljöanpassat liv utan att göra avkall på livets njutningar och som samtidigt begränsar användningen av jordens resurser. Konsultföretaget WSP planerar nu för att bygga det första huset som bidrar och inspirerar till hållbar utveckling. I motsats till många andra miljöanpassade boendelösningar är The Positive House tänkt att förenkla för de boende genom att bidra till en positiv livsstil som gör livet roligt och härligt att leva. TPH-lösningen är därtill ett självförsörjande hus som ger tillbaka mer energi än det själv använder. WSP, som både projektleder arbetet och ansvarar för utvärdering och uppföljning, vill visa att det med modern design inte är konstigt eller dyrt att leva miljöanpassat med en massa begränsningar utan att det istället blir enklare och billigare. Det ska vara lustfyllt och vackert, vilket förhoppningsvis leder till att människor är rädda om sina saker. Projekt kommer att genomföras i fem steg: 1) planering och finansiering 2) bygglovshandlingar 3) förfrågningsunderlag 4) produktion och leverans samt 5) uppföljning och utvärdering med återkoppling som sker i tre etapper; injustering (år 1 efter inflyttning) – uppföljning och utvärdering (år 2 och 3).

Kök med köksväxter och solceller integrerat i fönster.

det blir billigare och enklare på lång sikt. Något som värnar om såväl människor som natur. Hela processen, från planering till inflyttning, är integrerad med arkitekt och konsulter (till exempel konstruktion, mark, luft, vatten, avlopp, värme, el/tele) samt med entreprenörerna för bygg och installation. Utöver detta består TPH av naturliga byggnadsmaterial (lowtech) och högteknologiska installationer (hightech). Utöver detta medför konstruktioner, byggnadsarbeten och förvaltandet av hu-

Fusen ett helhetstänk utifrån samtliga aspekter. Alltifrån livscykelkostnader och energifrågor samt miljöpåverkan till material och avfallshantering tas i beaktande då det färdiga huset står klart. Dessutom är det möjligt att som husköpare, i dialog med arkitekt och projektgrupp, själv vara med och utforma planlösning och brukaranpassning.

Futuristisk arkitektur

Varför ser många av de miljömedvetna husen så futuristiska ut? Går det inte att

Långsiktig nytta

Hittills har fyra olika förslag på självförsörjande hus tagits fram. Syftet med konceptet är att tillföra positiva upplevelser och resultat i människors liv, för deras hälsa och för miljön i allmänhet. Investeringsvolymen för TPH-lösningen omfattar till en början något mer än traditionella byggnader. Det ska emellertid vägas in att de löpande drift- och underhållskostnaderna är betydligt lägre, vilket gör att Artikelförfattare är Robert af Wetterstedt, Hållbar projektledare, WSP, Stockholm. Bygg & teknik 5/11

Modern teknik och modern design.

47


bygga ett hus med ”vanligt” utseende men med samma funktioner? Jämför TPH med bilindustrin. När du köper en ny bil har den modern design och teknik. Vill du köpa en gammal bil får du köpa en begagnad. Det är i stort sett samma sak med byggnader. Vill du köpa ett nytt hus är det också modernt designat och har ny teknik. Dessutom skulle vi faktiskt inte klara av att bygga på gammalt sätt med framtidens krav på resursanvändning och livsstil. Exempelvis har spröjsade tvåglasfönster sämre energivärden än ett modernt treglasfönster utan spröjs. Att rita och bygga ett hus med TPHlösningen är en dynamisk process och ett samtal kring kommunikation. Att rita, bygga och förvalta hus är ett uppdrag som innefattar att förena både hårda och mjuka värden samt gestalta människors identitet. Projekten startar alltid med det goda samtalet, vi lyssnar på och diskuterar de behov som kunden har. Det är grunden för att skapa helhet och förståelse senare i projektet och för att skapa tydlighet i de beslut som tas. Frågor gällande vad och varför måste besvaras innan man sätter igång sitt projekt. Därför gör vi alltid en analys, intervjuar nyckelpersoner, gör kundenkäter, ser till att den ekonomiska investeringen är rätt avvägd och att behoven är rätt formulerade. När vi får svar på frågorna vet vi också hur vi ska gå tillväga!

Effektiv projektering grunden

Idéerna och koncepten är det som formulerar uppdraget, bildar den helhet som är den röda tråden genom projektet. Enighet om omfattning och ekonomisk investering måste finnas innan projekteringsfasen startar. Utan erfarna och kunniga konsulter och entreprenörer blir det inget projekt med bestående värden. Det som formuleras i ord måste översättas i praktiken. Därför är det en effektiv projektering som för arbetet framåt grunden. WSP, som fått uppdraget att leda processen, har arbetat med många omfattande projekt och har lyckats knyta flera kunniga och erfarna konsulter till nätverket. Oavsett om det gäller ekologi, projektledning, ljus, ljud eller mjuka processer för människor, projektledning av byggarbeten som innefattar upphandling av entreprenörer eller byggande med en kontinuerlig kontroll för att säkerställa den överenskomna kvaliteten. En sammanhållen process under byggtiden där alla inblandade parter vet vad alla gör och varför är viktig för att nå visionen, så även kunskapsåterföring, erfarenheter och uppföljning. Projektet är heller inte avslutat innan effekterna är definierade och uppföljda.

inblandade parter vet vad alla gör och varför är viktig för att nå visionen. Uppföljning. Kunskapsåterföring erfarenheter och uppföljning. Projektet är inte avslutat innan effekterna är definierade. Nådde vi ända fram?

Environmentally Sustainable Design

Processen.

för att skapa helhet och förståelse senare i projektet och för att skapa tydlighet i de beslut som tas. Analys. Frågorna vad och varför måste besvaras innan man sätter igång sitt projekt. Därför gör vi alltid en analys, vi intervjuar nyckelpersoner, gör kundenkäter, tittar på att den ekonomiska investeringen är rätt avvägd och att behoven är rätt formulerade. När vi får svar på frågorna vet vi också hur! Koncept. Idén och koncepten är det som formulerar uppdraget, bildar den helhet som är den röda tråden genom projektet. Enighet om omfattning och ekonomisk investering måste finnas innan projekteringsfasen startar. Projektering. Utan erfarna och kunniga konsulter blir det inget projekt med bestående värden. Det som formuleras i ord måste översättas i praktiken. Vi är både kunniga och erfarna och har bara de bästa konsulter i vårt nätverk oavsett om det gäller ekologi, projektledning, ljus, ljud eller mjuka processer med personal. Genomförande. Projektledning av byggarbeten som innefattar upphandling av bygg. Därefter byggande med en kontinuerlig kontroll för att säkerställa den överenskomna kvaliteten. En sammanhållen process under byggtiden där alla

Environmentally Sustainable Design (ESD) är en designprocess som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att möta deras behov. ESD bygger på tre inbördes lika viktiga faktorer: ● Den sociala miljön (komfort och välbefinnande) ● Den naturliga miljön (ekologiska) ● Den ekonomiska miljön och dess balans. Utgångspunkter för ESD-projekt: Att verkligen bygga ekologiskt, ekonomiskt och socialt goda miljöer. Att genom en samtida arkitektur förmedla byggnaders inbyggda värden. Att skapa en stark identitet för fastighetsägare, hyresgäster och omgivning. För att lyckas med ESD-byggande måste byggprocessen ses som en helhet. Projektörer, beställare och byggare måste arbeta i team under hela processen. Detta ska ses mot bakgrund av den traditionellt uppstyckade svenska byggprocessen.

Vad kostar det att bygga och bo i ett självförsörjande hus?

Ett standardhus projekteras och byggs idag med dagens normer för energianvändning på cirka 100 kWh/kvm. Medeltalet för energianvändning i alla befintliga byggnader i Sverige är cirka 150 kWh/kvm. Den bästa jämförelsen som går att göra är att The Positive House bygger och projekterar för en energianvändning under 50 kWh/kvm, vilket är nära passivhusstandard. Hushållsel tillkommer dock i samtliga fall. Samtliga byggnadsprocesser utgår alltid från de lokala förutsättningarna, större fönsterytor

Processen

Behov. Projekten startar alltid med det goda samtalet, vi lyssnar och diskuterar de behov som kunden har. Det är grunden 48

Environmentally Sustainable Design (ESD). Bygg & teknik 5/11


Om energi och hållbart byggande i Sverige…

Sverige har nu fått sin byggnadscertifiering Miljöbyggnad. (www.sgbc.se). Sedan början av 2009 finns ett nytt EU-direktiv om främjande av användningen av förnybara energikällor (2009/28/EG). Med direktivet som utgångspunkt har Sverige satt upp ett nationellt mål att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen. (www.sweden.gov.se). Den 19 maj 2010 antogs direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Direktivet omfattar bland annat att medlemsstaterna ska fastställa och tillämpa krav avseende byggnaders energiprestanda, tillse att alla nya byggnader från och med den 31 december 2020 är nära nollenergibyggnader samt upprätta nationella planer för att öka antalet nära nollenergibyggnader. (www.byggindustrin.se) Det finns ett flertal exempel på lågenergibyggnader i Sverige idag, men det är fortfarande mindre än en procent av nybyggandet totalt i Sverige som utgörs av lågenergihus. I Västra Götaland är byggtakten något högre, cirka fem procent av nyproduktionen byggs för låg energianvändning. I Norge och Danmark uppgår andelen lågenergihus till tio procent av nyproduktionen (www.laganbygg.se). Sveriges första passivhus byggdes i Lindås 2001. Enligt statistik från passivhuscentrum fanns det 26 färdiga villor och 18 planerade, eller påbörjade, villor byggda som passivhus i april 2010. Många av husen är inte verifierade som passivhus utan har uppgetts som passivhus av byggherre eller arkitekt. Det kan finnas fler objekt som inte finns med på denna hemsida och som har tillkommit sedan 2010. (www.passivhuscentrum.se). Stockholms första passivhus stod klart 2009 (Paroc Passivhus Granbäck). Sveriges första plusenergihus byggdes i Åkarp i Skåne av Karin Adalberth. Trots en kall vinter gav huset ett elöverskott på 1 600 kWh. Totalt producerade solcellerna 4 200 kWh det första året. Familjen använde 2 600 kWh el. (www.nyteknik.se).

… och i Europa och andra länder

2010 fanns det drygt 25 000 certifierade passivhus av olika slag i Europa (www.passivhuscentrum.se). Flertalet av dem har byggts i tysktalande länder. Österrike är ett av de länder i Europa som har infört passivhusstandard som byggnorm för nyproducerade hus. I Tyskland subventioneras köp av egenproducerad el för att stimulera utvecklingen av förnyelsebar energi. I Japan betalar man 2 kr/kWh men för egenproducerad el får man betalt 4 kr/kWh med subventioner. Andra certifieringssystem finns bland annat i Norden (Svanen) (www.svanan.se), England (BREEAM) (www.breeam.org) och USA (LEED) (www.leed.us). Dessa system certifierar byggnader och deras ekologiska, ekonomiska och sociala ”fotavtryck”. Här bedöms processer, materialval, transporter, funktioner mm Information om projektet kommer att kontinuerligt läggas ut på hemsidorna www.thepositivehouse.se och www.nötviken.se.

än passivhusstandard används för att få in mer dagsljus och ökar på så sätt energianvändningen något vid val av fönster med 0,8 till 0,9 i U-värde i jämförelse med passivhusstandard. Byggnadsstommen finns i tre alternativ lättbetong, massivträ eller lätträelement. Återvinning av värme från frånluft och avlopp finns i samtliga hus, så även sol-

Bygg & teknik 5/11

fångare (kan även konverteras till kyla) och/eller värmepump som hämtar värme från solen eller marken, vattnet i en sjö eller från luften beroende på lokala förutsättningar och alternativt till biobränsle (då tillkommer kostnad för fastbränsle). Priset för en TPH-villa börjar på 25 000 kr/kvm, då inklusive enkel grundläggning och exklusive solceller om cirka 350 000

kr/hus med en driftkostnad på noll kronor. Det tillkommer kostnad för tomt samt eventuellt fördyrande grundläggning, anslutningsavgift/fast avgift till elnät samt kommunala avgifter för till exempel avlopp och sophämtning.

Försiktig byggnadstakt trots många fördelar

De flesta småhusproducenter bygger idag hus enligt dagens byggnorm. Några säger att de har en hög miljöprofil och bra energilösningar. Det är dock relativt traditionella lösningar som presenteras, långt från passivhus eller plusenergihus. Ett fåtal husproducenter har börjat sträva mot lågenergihus och passivhus. Mycket få småhustillverkare planerar och bygger med helhetstänk för hållbart byggande där energi, material och kemikalier, inomhusmiljö, yttre miljö och livsstil ingår. De hus som byggs idag kommer att finnas i minst hundra år. Inom tio år kommer det troligtvis att finnas byggnormer i Europa med hälften av det energibehov vi har idag och högre krav på material och inomhusmiljö. Därför behöver vi ställa om redan nu för att hinna lära oss hur vi ska bygga för att klara de framtida kraven. Tekniken, kunskaperna och erfarenheterna finns i Europa och det som behövs är fortbildning och utbildning i skolor för planerare och entreprenörer. Trots detta är det ändå få personer som känner till att detta är ett alternativ till tra-

Förenar både hårda och mjuka värden.

49


Principer för ett TPH-hus.

Tomten vid Nötviken i Norrtälje.

ditionellt byggande. Många byggherrar (privatpersoner) som planerar att bygga hus ser det kanske som en merkostnad som de inte har råd med. Hos byggherrar för kommersiella byggnader har miljöcertifiering blivit ett värdefullt verktyg för att säkerställa att hänsyn tas till energi, innemiljö, materialval med mera. Miljöcertifiering av byggnader har ännu inte nått privatpersoner eller producenter av småhus i lika hög utsträckning.

50

En anledning till att bebyggelsetakten för lågenergihus är låg i Sverige kan vara att det inte finns så mycket information om hur man kan gå tillväga och vad det kan innebära ekonomiskt både vid byggande och vid drift av ett lågenergihus. Hur stort intresse och engagemang människor än har för hållbarhet och miljö är det ofta byggkostnaden som avgör vilken hustyp man väljer. Viktigt är att istället se över livscykelkostnaderna som inkluderar både pro-

duktionskostnad samt drift och underhåll. Ett TPH-projekt i Nötviken norr om Norrtäle kommer att byggas enligt kriterierna för både Svanen och Miljöbyggnad. Förhoppningsvis kan byggandet av TPH-hus ytterligare intensifiera diskussionerna om att ge förmånliga räntevillkor för privatpersoner som bygger hållbart hos bankerna. Det blir då inte enbart en lägre energianvändning som ger ekonomiska fördelar med att bygga på detta sätt. ■

Bygg & teknik 5/11


Att borra brunn för geoenergi Att ta beslutet att borra för geoenergi är ett långsiktigt beslut som många bara tar en gång i livet. Geoenergi är i de flesta fall en mycket bra källa för uppvärmning, kyla och energilagring men det finns en del fallgropar på vägen som man bör undvika. Den här artikeln vänder sig till er som funderar på att utföra borrning för geoenergi. En bristfälligt utförd borrning av energibrunn kan medföra bekymmer för den enskilde fastighetsägaren. Dels kan den egna eller grannes vattenbrunn eller byggnad påverkas negativt, dels kan värmepumpsystemet fungera bristfälligt, kanske för att kollektorslangen läcker eller för att anläggning är felaktigt dimensionerad. Nästan alla problem kan undvikas genom ett fackmannamässigt utförande. För att underlätta för fastighetsägare/beställare av energibrunnar har Sveriges geologiska undersökning (SGU) tagit fram en vägledning för vatten- och energibrunnar samt verkat för att det ska finnas en certifierad brunnsborrarkår med dokumenterad kunskap om utförande av borrning. Se de fyra faktarutorna på följande sidor i denna artikel.

Vad innebär det att utnyttja geoenergi ur berget.

Geoenergi är att samlingsnamn för utnyttjande av lagrad solenergi ur jord, grundvatten, ytvatten och berg. Geoenergin bygger på att vi har varma somrar och kalla vintrar. Enkelt uttryckt kan man säga att det är solinstrålningen under den varma delen av året som lagras i marken och sedan kan tas ut när det blir kallare. Geoenergi är därför en förnyelsebar energiresurs som utnyttjar marken och vattnets energilagrande förmåga. Endast en mindre del av energin utgörs av så kallad termisk värme som strålar ut från jordens inre. Geoenergi ska därför inte förväxlas med geotermi där det uteslutande är jordens inre värme som utvinns. Geoenergi ur berg som även kallas för bergvärme. Antalet energibrunnar för bergvärme har under 2000-talet ökat kraftigt för under de senaste åren ligga på en Artikelförfattare är Göran Risberg, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Uppsala.

Bygg & teknik 5/11

nivå på cirka 30 000 nya brunnar per år. Det kan jämföras med färre än 1 000 brunnar för under början av 1990. Mer än 95 procent ingår i slutna värmepumpsystem där en köldbärarvätska, vanligtvis etanolbaserad, cirkuleras i ett slutet slangsystem i brunnen. Ursprungligen användes majoriteten av dessa brunnar för uppvärmning av en- och tvåfamiljsfastigheter. Under senare år har dock antalet energibrunnar för större värmepumps- och kylanläggningar ökat kraftigt och utgör idag en betydande del av antalet nyborrade brunnar. En köldbärarvätska cirkuleras i slangen och hämtar värme från berget. Det är naturens strävan efter jämvikt som gör att värme transporteras mot borrhålet när det kyls ner. Hur mycket värme/energi du kan hämta ut från berget bestäms av bergets värmeledande egenskaper och temperatur och grundvattennivå. I Sverige består berggrunden huvudsakligen av kristallin berggrund, till exempel graniter och gnejser, och värmeledningsförmågan varierar mellan ungefär 3 till 4 W/m,K även om betydligt större variationer kan förekomma. I södra Sverige förekommer mer sedimentära bergarter, såsom kalksten och skiffer, vilka har en värmeledningsförmåga inom intervallet 1,5 till 3 W/m,K. Temperaturen i berget är mycket olika i södra respektive norra Sverige. I Kiruna är bergets medeltemperatur cirka +2 °C medan motsvarande temperatur i Skåne är cirka +10 °C. Det finns alltså mer energi att hämta ur marken i Skåne än i Kiruna. Å andra sidan är värmeled-

ningen i det norrländsk urberget högre än i de skånska sedimenten. Temperaturen vid borrhålsväggen varierar med uppvärmningsbehovet under året. Ju större effektuttag, desto lägre blir temperaturen i borrhålet. Det är således ingen risk att värmen tar slut i ett borrhål men om borrhål är för grunt borrat utifrån energibehovet kommer temperaturen i borrhålet sjunka beroende på att tillströmningen av värme är mindre än uttaget. Systemet kan även användas för komfortkylning, vilket i så fall genererar ett gynnsamt tillskott till värmesäsongen genom återladdning.

Vad händer när man borrar

En bergborrad brunn utnyttjar som namnet antyder berggrunden som vattenmagasin eller källa för uttagande eller lagring av energi. För att borra en sådan brunn används i de flesta fall tryckluftsdriven sänkhammarutrustning, som kombinerar rotation och slag. En bergborrad brunn anläggs i två steg: I steg 1 borrar man sig genom jordlagren ner till fast berg. Vanligaste metoderna för detta är borrning med excenterkrona eller ringborrkrona och foderrören drivs ner till fast berg samtidigt som borrning sker. Därefter gjuts foderrören fast i berget med cement, för att täta mellan foderröret och berget. Tätningen förhindrar att ytligt liggande grundvatten, jord eller bergmaterial tränger in i borrhålet. I allmänhet ökar risken för negativ påverkan med minskat jorddjup. Vid små jorddjup är det därför extra viktigt att borra ner foderrören djupt i berget eller täta brunnen på annat sätt.

Bergborrad brunn.

51


I steg 2 borrar man sig genom berggrunden tills nödvändig mängd vatten för vattenbrunnar påträffats, eller det dimensionerade djupet för energibrunnen uppnåtts. Det är detta borrhål som utgör själva brunnen. Borrhålets diameter kan variera men de vanligast förekommande dimensionerna är 4,5 tum (115 mm), 5,5 tum (140 mm) och 6,5 tum (165 mm)

Vad ska du tänka på när du beställer?

Som kund är det mycket viktigt att du får en korrekt utförd dimensionering av din energianläggning. Faktorer som husets ålder och konstruktion, antal boende och önskemål om inomhustemperatur spelar stor roll i dimensioneringen. Finns tidigare uppgifter i form av olje- eller elförbrukning ska givetvis dessa analyseras och tas med i beräkningen. I samband med detta bör även frågor som till exempel tilläggsisolering eller andra energibesparande åtgärder beaktas. Dimensioneringen ligger sedan som grund för val av värmepump utifrån rekommenderad energitäckningsgrad, pumpkostnad med mera. Därefter bestäms borrhålsdjup, med stöd

Faktaruta 1: Normbrunn -07, Vägledning för energi och vattenborrning

Vägledningen vänder sig i första hand till brunnsborrningsentreprenörer och kommunala tjänstemän som har att ta ställning till tillståndsplikt och uppföljning av anmälningsplikt när vatten- och energibrunnar ska anläggas, som brunnsborrningsentreprenörer och kommunala tjänstemän. Den vänder sig också till fastighetsägare som vill anlägga en vatten- eller energibrunn. Målet är att minska riskerna för miljöstörningar och därmed också riskerna för sådana skadestånd som kan bli följden om borrningen orsakar skada på omgivande fastigheter. Vägledningen berör hur man utför bergborrade brunnar, då främst för enskild vattenförsörjning och energilösningar för uppvärmning eller frikyla. Riktlinjerna (normförfarandet) ger besked om hur förundersökning, tekniskt genomförande och handhavande bör gå till när en brunn anläggs på ett säkert sätt, med avseende på påverkan av grundvatten, omgivande mark och byggnader eller annan miljöpåverkan.

Faktaruta 2: Lag om uppgiftsskyldighet

Enligt lagen om anläggning av vattenbrunnar (SFS 1975: 424) och energibrunnar (SFS 1985: 245) åligger det brunnsborraren att sända en kopia av brunnsprotokollet till SGU:s brunnsarkiv. Där datalagras och koordinatsätts inkommande brunnsuppgifter för att göra informationen GIS-anpassad och användarvänlig. Data från brunnsarkivet är en mycket viktig informationskälla för SGU:s kartläggning av grundvattnet, hydrogeologin, och för rådgivningen till enskilda fastighetsägare, tjänstemän, brunnsborrare, installatörer, konsulter och andra. För allmänheten är brunnsarkivet av mycket stort intresse. Dels för den som planerar att utföra en ny brunn, dels för den som har fått problem och behöver information om den egna och grannarnas brunnar. För att allmänheten lättare ska kunna ta del av informationen i brunnsarkivet har den därför gjorts tillgänglig via internet www.sgu.se.

Faktaruta 3: Certifierade brunnsborrare

Att enbart ha kriterier för hur brunnsborrning ska utföras utan att säkerställa att brunnsborrarkåren har den kunskap som behövs räcker inte för att nå målen om ett tryggat grundvatten. Det är SGU:s bestämda uppfattning att vägledningen Normförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar, och SGU:s arbete att verka för att borrentreprenörer ska vara utbildade och certifierade är viktiga steg för att nå miljömålet. Inte minst för att brunnsborrarkåren är direkt inblandad i nästan alla anläggningar av kommunala- och enskilda grundvattentäkter, liksom vid anläggningsoch energiborrning, som också kan vara ett hot mot grundvattnet. Målet är därför att alla verksamma entreprenörer inom vatten- och energiborrning ska vara utbildade och certifierade. För att detta ska bli verklighet krävs dock att allmänheten informeras, att handläggare på kommunerna har korrekt kunskap och att tillståndsgivande myndigheter kräver att borrning enbart utförs av entreprenörer med dokumenterad yrkeskunskap.

I områden med risk för saltvattenpåverkan, ökar risken för saltvatteninträngning med ökat borrdjup och ökade vattenuttag. Av det skälet ska därför kloridhalt eller konduktivitet (ett mått på salthalt) dokumenteras vid borrning. Brunnsborraren har ansvar att alltid i förväg informera sig själv och sin kund, innan borrning, om risk för saltvatteninträngning föreligger vid stora borrdjup och/eller vattenuttag. Kan inte risk för påverkan på egen eller annans vattenförsörjning uteslutas rekommenderas att borrhål återfylls eller tätas på annat sätt. Se faktaruta 4.

52

av bland annat geologiska data på den aktuella platsen. Med geologiska data avses främst bergets värmeledande egenskaper och temperatur, jorddjupet och grundvattenytans nivå. Förekomst av andra energibrunnar i närheten kan också innebära att borrhål behöver göras djupare för att kompensera energibortfall. Vid otillräckligt borrdjup ökar vanligtvis driftskostnaderna. Här bör du också tänka på om du i framtiden planera att bygga till fastigheten och i så fall dimensionera brunnsdjupet efter ditt framtida energibehov. Det är betydligt mer kostsamt och problematiskt att komplettera borrhålsdjup i efterhand.

Påverkan på vattenförsörjning

I områden med enskild vattenförsörjning är höga kloridhalter och påverkan av ytligt liggande föroreningar som till exempel avloppsinfiltrationer relativt vanliga problem. Energibrunnar kan utgöra en ökad spridningsrisk för dessa problem genom att den utgör en kontakt mellan

djupare och ytligare sprickzoner i berget. En energibrunn bör därför alltid anläggas i högre terrängläge än föroreningskällan med utförd tätning mellan foderrör och berg.

Kan ditt hus skadas?

Vanligtvis är riskerna små, men skador på fastigheter har förekommit. När man borrar nära ett hus finns risken att skada dräneringen eller byggnaden. Hur stora riskerna är beror främst på hur huset är grundlagt och vilken jordart som huset står på och givetvis brunnsborrarens kompetens. Erfarenhetsmässigt är det nästan alltid så att de i fall när skador har uppstått har huset stått på lera och haft källare och borrning har skett relativt nära huset. När man borrar i lera kan vibrationer påverka närliggande byggnader, men framför allt finns risk för att luft kommer ut i marklagren. Luften kan lyfta upp marklagren ungefär som en domkraft och orsaka skador på fastigheten. Borrning inBygg & teknik 5/11


Faktaruta 4: Återfyllning av borrhål

Där borrhålet kan utgöra en risk för negativ påverkan på ett grundvattenmagasin kan återfyllning eller ytterligare tätningsåtgärder vara nödvändiga. Exempel på sådana områden kan vara saltvattenriskområden, förorenade markområden, områden med sedimentär berggrund med risk för kortslutning av grundvattenmagasin eller negativ påverkan från till exempel alunskiffer. Andra tillfällen när återfyllning rekommenderas är när ett borrhål överges eller ersätts med nytt borrhål. Vanligtvis utgör energibrunnarna den största risken i känsliga områden, detta för att vattnet i dem inte dricks och därmed inte kontrelleras naturligt. Men man behöver inte överge energibrunnen. Det är fullt möjligt att återfylla den med kollektorslangarna kvar i drift, i borrhålet. Vid återfyllning bör dock följande beaktas: ● Att det tätande materialet ej har negativ påverkan på grundvattnet. ● Att injekteringen sker från botten av brunnen och upp för att säkerställa att hela hålvolymen återfylls. ● Att återfyllningsmaterialet ej får ha egenskaper som gör att det expanderar ifall borrhålet fryser. Frysning riskerar att skada slangarna. Alternativt dimensioneras borrhålet så att frysning inte kan inträffa. ● Att kollektorslangarna i borrhålet är dimensionerade efter det tryck som bildas av återfyllningsmaterial. I områden med risk för inträngning av saltvatten, där det råder brist på sött grundvatten, rekommenderas att enbart den saltvattenförande delen av borrhålet återfylls. Om hela borrhålet återfylls riskerar man att fylla även sötvattenförande sprickor och då reduceras sötvattenmagasinet ytterligare. Alternativt kan man montera en tätmanschett eller motsvarande i övergången mellan salt och sött vatten.

till byggnad måste därför alltid ske med stor försiktighet, låga lufttryck och mycket spolvatten. Innan man börjar borra bör husfasad, grund och källare inspekteras och resultaten dokumenteras. Kan man konstatera att brunnsborrare inte har utfört ett fackmannamässigt arbete kommer brunnsborrarens ansvarsför-

Bygg & teknik 5/11

säkring gå in, som alla certifierade brunnsborrare har, och täcka kostnader men man bör vara medveten om att avskrivning till följd av ålder på byggnad kan förekomma. I vanliga fall täcker inte din egen hemförsäkring skador på den egna fastigheten som uppkommer till följd av borrning. Du bör därför ta kon-

takt med ditt försäkringsbolag innan du beställer borrning för att se vad som gäller för just din försäkring.

Några tips inför beställning

Oavsett om du är kund eller den som ska sälja en anläggning så är detta en viktig checklista innan du utför borrning: ● Ta hos din kommun reda på vilka regler som gäller för just det område där du vill borra en brunn. Du måste alltid minst göra en anmälan till kommunen när du ska anlägga geoenergi. ● Försäkra dig om att din brunnsborrare har tagit reda på vilka förutsättningar som råder på din fastighet innan borrning ● Ta reda på vilka skyldigheter/rättigheter du har gentemot grannarna innan du borrar en brunn. ● Ta reda på vilka skyldigheter som ligger på dig/på brunnsborraren. ● Ta reda på om det finns några certifierade brunnsborrare i din närhet ● Begär in anbud från några entreprenörer, med information om arbetets omfattning, utförande, tid för start och avslutning, eventuella garantier, priset inklusive moms (det är viktigt att den som utför arbetet representerar ett företag), och att det är inberäknat eventuella kostnader som kan uppstå i ett område där det är risk för saltvatteninträngning, inläckage av förorenat ytvatten i brunnen, extra tätning, igenfyllning av borrhålet. ■

53


Angående utlovade effekter av bestrykning med Termoskydd Att introducera nya produkter på en konservativ marknad är inte lätt. Därför är trovärdighet är ett av nyckelorden för framgång. Den här artikeln behandlar utlovade effekter av en bestrykning med Termoskydd, en produkt som med ganska stor kraft marknadsförs i Sverige idag. Resultatet av granskningen är att företaget Thermogaia i sin marknadsföring av Termoskydd lovar en hel del som inte stämmer.

På företaget Thermogaias webbplats [1] kan ett informationsblad laddas ned som förklarar: ”Termoskydd är en familj av miljövänliga produkter som används för inomhusväggar, fasader, inner- och yttertak. Produkterna består av ett unikt bindemedel med fuktreglerande egenskaper och vakuumiserade keramiska kulor”. Dessutom utlovas följande: ”Termoskydd sänker energibehovet vid uppvärmning, skyddar byggmaterial och ger en mer hälsosam och komfortabel miljö”. Det uppges fungera så här: Energibesparing. Värmen reflekteras och sprids av de mikroskopiskt små keramiska kulorna i Termoskydd, som dessutom leder värme extremt dåligt. Termoskyddade fasader och tak gör huset svalare på sommaren och varmare på vintern. På sommaren reflekteras värmen från ytan. På vintern motverkas förlusten av värmeutstrålning och istället magasineras värmen i väggen. Löser fuktproblem. Termoskydd fungerar som en variabel fuktspärr, ett membran. När ytan utsätts för regn sväller bindemedlet och sluter till om de keramiska kulorna och bildar en tät yta som skyddar det underliggande materialet mot fuktinträngning. När väggen inte utsätts för väta, öppnas bindemedlet. VägArtikelförfattare är Folke Björk, professor i byggnadsteknik på Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholm.

54

gen blir diffusionsöppen och låter materialet i konstruktionen andas. Kapillärkrafter i Termoskydd drar då istället ut eventuell överskottsfukt ur byggmaterialet. På detta sätt förbättrar Termoskydd den bakomliggande väggens förmåga att isolera. Termoskydd får olika effekt på olika typer av väggar. Den största effekten uppnås på massiva väggar av till exempel lättbetong, tegel eller trä. Högre inomhuskomfort och upplevd temperatur. I ett termoskyddat utrymme reflekteras och sprids värmestrålningen tillbaka in i rummet. Uppvärmningen går snabbare och kräver mindre energi. Temperaturskillnaderna mellan golv och tak utjämnas, luftfuktigheten regleras och strävar mot ideala 50 procent. Den upplevda temperaturen och komforten blir därför högre i ett termoskyddat rum. Man kan hålla lägre temperatur i ett termoskyddat rum, utan att det upplevs kallare. Skyddar mot påväxt. Termoskydd har en självrengörande effekt som säkerställer att husets fasad renare och vackrare. Eftersom fasaden även hålls torrare minskar risken för alger och mögel. Funktion som tilläggsisolering. I en kostnadsjämförelse på webbplatsen jämförs bestrykningen med att genomföra en tilläggsisolering. Att tilläggsisolera uppges bli mycket dyrare, men det uttalas inte vilket tillägg till värmemotståndet som bestrykningen faktiskt kommer att resultera i. Det finns flera varianter av bestrykningen som ska användas i utomhustilllämpningar till exempel: Termoskydd Exterieur; Håller fasaden torrare. En torr vägg isolerar bättre och fungerar som ett värmemagasin. Förbättrar väggens U-värde vilket gör huset varmare på vintern och svalare på sommaren. Värmereflektion minskar temperaturväxlingarna i underliggande material vilket ökar livslängden. och; Termoskydd TopShield; sänker inomhustemperaturen genom att reflektera bort värme från taket på sommaren. Minskade temperaturväxlingar ger skydd och ökad livslängd. När det gäller inomhustillämpningar finns: Termoskydd Interieur; Ökar inomhuskomforten. Termoskydd Interieur utjämnar värmen och luftfuktigheten i rummet och ökar komforten. Dessutom minskar dammet i luften eftersom luften rör sig mindre. Tar även bort mindre köld-

bryggor. Energibesparing 12–24 procent. Marknadsföringen lovar alltså ganska mycket, men stämmer det? Vilka bevis finns för att produkten fungerar som det utlovas? Detta verkar vara nästan för bra för att vara sant. En paroll hos konsumentvägledare är att om något verkar vara för bra för att vara sant, så är det inte sant. Kan vi ta reda på om det som Termoskydd lovar är sant? Termoskydd är utvecklat i Tyskland och marknadsförs där under namnet Thermoshield. År 2004 hade man ”1st Scientific International Coating Congress” i Berlin, som behandlade just produkten Thermoshield. Dokumentationen från denna kongress finns tillgänglig via företagets webbplats [2]. Här bör vi alltså kunna hitta dokumentation beträffande materialets remarkabla egenskaper. Företaget presenterar också är materialdata på sin webbplats, dessa visas i tabell 1.

Värmeisoleringsförmåga

Vi börjar med värmeisoleringsförmågan och att bestrykningen är jämförbar med tilläggsisolering. I seminariet i Berlin deltog Piotr Koniorczyk, som är en polsk forskare (vid Military University of Technology i Warszawa). I hans dokumentation från seminariet [3] finns resultat av mätningar som till sist ger värmeledningsförmågan hos Thermoshield när den är målad i ett 0,3 mm tjockt lager på ett annat material. Den ligger på omkring 0,04 W/m,K, det vill säga ungefär detsamma som mineralull eller cellplast brukar ha. I och med detta så kan vi förstå att det inte är relevant att jämföra en bestrykning av Thermoskydd med en verklig tilläggsisolering. En 0,3 mm tjock bestrykning kan aldrig ge ett värmemotstånd i klass med vad tilläggsisolering ger. I och med detta kan bestrykningen inte heller minska problemen med köldbryggor. Författarna gör en poäng av att värmeledningsförmågan i W/m,K, minskar då skikttjockleken minskar. Detta förklaras med att bindemedlet i bestrykningen har större värmeledningsförmåga än de ”ihåliga keramiska mikrosfärerna” och att det märks när mikrosfärerna är helt inbäddade.

Reflektionsfaktor

Nästa fråga att ta upp gäller bestrykningens reflektionsfaktor. Reflektionsfaktor Bygg & teknik 5/11


eller albedo är kvoten mellan instrålad effekt från solljus och reflekterad effekt. Hög reflektionsfaktor betyder att en stor del av solstrålningen reflekteras. Eftersom reflektionen är beroende av ljusets våglängd så måste data finnas för reflektionsfaktor för det våglängdsområde som solljuset har. Det går inte att säkert avgöra reflektionsfaktorn bara genom att se på en kulör. Mätning krävs för ett pålitligt värde. De flesta bidragen till den ovan nämnda kongressen gäller just reflektionsförhållanden. Här redovisas inga särskilt noggranna mätningar men Simov [4] anger i sin rapport att man i en kontorsbyggnad i Sofia i Bulgarien kunde minska kyleffekten från 2 000 till 1 500 W efter att ha försett byggnaden med bestrykningen. Det finns andra arbeten som beskriver reflektionsfaktorns betydelse för byggnaders yttemperaturer kylbehov [5, 6] och där man också redovisar mätta värden på reflektionsfaktor för några olika byggmaterial. Det värde för reflektionsförmåga som anges i produktdata för bestrykningen, 0,8 till 0,95 (tabell 1) är jämförelsevis mycket högt. Varken aluminium eller rostfritt stål kommer upp till dessa värden enligt de refererade artiklarna [5, 6]. En annan svårighet är att i materialdata anges att reflektionsförmåga har blivit mätt med DIN 67507. Den standarden används annars för att ange transmission av solljus för fönsterglas. Om den används alls, standarden finns inte att köpa på DIN i Tyskland och numera verkar motsvarande egenskap testas enligt EN 410.

Reflektionsfaktorn har betydelse när en yta utsätts för de ganska höga effekter av värmestrålning som solen ger. Om bestrykningen har en reflektionsfaktor som är i närheten av den utlovade så bör den ge ett visst skydd mot att en yta blir överhettad på grund av solljus. Utfästelserna kring att ”värmestrålning sprids tillbaka i rummet så att den upplevda komforten och temperaturen blir högre” syftar tillbaka till reflektionsfaktorn. Det är högst tveksamt om det går att märka någon effekt av detta slag vid de små temperaturskillnader som gäller mellan väggar i ett rum. Det finns inte heller någon dokumentation där mätningar bekräftar dessa egenskaper.

Uttorkande egenskaper

En tredje fråga som vi behandlar här är bestrykningens uttorkande egenskaper. Några direkta mätningar kring detta finner vi inte i dokumentationen från seminariet i Berlin 2004, men i materialdata, tabell 1, syns att materialets diffusionsöppenhet ökar med ökande fuktnivå i omgivningen. Det mätetal som används är Sd. Det presenterade mätetalet innebär att bestrykningen vid låg fuktnivå motsvarar 1,3 till 2,46 m stillastående luft, samt vid hög fuktnivå 0,2 till 0,7 m stillastående luft. Bestrykningen blir alltså mindre diffusionsöppen när fuktnivån är lägre, tvärt emot vad informationsbladet säger. Det är litet svårt att säga vad detta ska betyda för uttorkningsmöjligheterna. Förmodligen är det ett medelvärde av fuktnivån i sub-

Tabell 1: Materialdata för Termoskydd. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Standard Beskrivning Produktens värden ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– DIN 4102 Bestämning av byggmaterialets B1 – svårantändlig antändningsförmåga när den B2 – antändlig på trä utätts för liten låga ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– DIN 52 615 Bestämning av permiailitet för Diffussions öppenhet vattenånga Sd= 1,3 – 2,46 (torr) Diffussions öppenhet Sd = 0,2 – 0,7 (fuktigt) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– DIN 53217-2 Metod för bestämning av 1 030 kg/m³ densitet ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– DIN EN 13 300 Kvalitetsnorm för vattenlöslig Glans – matt (3–4) inomhusfärg Kornstorlek – fin Motståndskraft mot fukt – klass 2 Täckningsgrad – klass 2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN ISO 2812:2007 Test av ytbeläggningars Motståndkraft mot resistens möt andra vätskor fotogen och föroreningar än vatten ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– ISO 554:1976 Mätning av antistatiska Uppfyller kraven för karakteristika antistatiska egenskaper ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EN ISO 12572 Bestämning av permiabilitet Motståndskraft mot för vatten vatten – klass 2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– DIN 67507 Reflektionsförmåga αsolar = 0,80–0,95

Bygg & teknik 5/11

stratet under bestrykningen och fuktnivån i luften utanför väggen som bestämmer diffusionsöppenheten. Om bestrykningen utsätts för slagregn så blir den dock fuktig, och därmed jämförelsevis mer ånggenomsläpplig, vilket möjliggör för fukt att tränga in i underliggande konstruktion. Vid torrare förhållanden blir bestrykningen mindre ånggenomsläpplig. Om underliggande material då hinner torka beror på hur ofta som det regnar. Det finns inget som säger att bestrykningen har uttorkande egenskaper. I ett tekniskt datablad hämtat från Termoshields webbplats [7] anges att bindemedlet i bestrykningen är en polyakrylatdispersion. Troligen fungerar Termoskydd här som en vanlig akrylatfärg.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att en bestrykning med Termoskydd inte kan ge den funktion av tilläggsisolering eller brytning av köldbryggor som förespeglas i marknadsföringen. De speciella uttorkande egenskaperna är inte dokumenterade och utifrån de materialdata som finns så verkar inte funktionen finnas. Om bestrykningen har den höga reflektionsfaktor som materialdata anger så kan den ge en effekt av att begränsa temperaturen på solbelysta ytor. Att bestrykningen skulle ha en värmereflekterande effekt som ger en märkbar förbättring av termisk komfort i ett rum är inte dokumenterat. Alla utfästelser rörande bestrykningen är inte granskade här, men det är tydligt att det saknas dokumentation av tester som visar att de stämmer. ■

Referenser

[1] www.termogaia.se, 2011-05-14. [2] http://www.thermoshield-kongress. de/, 2011-05-14. [3] P. Koniorczyk, J. Zmywaczyk & M. Kowalski, Experimentelle Untersuchungen zur Wärmeleitfähigkeit des aus hohlen keramischen Mikrokugeln bestehenden Verbundüberzugs (”Thermo-Shield”) Tillgänglig genom referens (2). [4] Ognyan Simov, Energy saving methods of Thermoshield – results and practical experiences. Tillgänglig genom referens [2]. [5] Racine Tadeu Araújo Prado & Fabiana Lourenço Ferreira, Measurement of albedo and analysis of its influence the surface temperature of building roof materials. Energy and Buildings 37 (2005) 295–300. [6] J.R. Simpson & E.G. McPherson, The effects of roof albedo modification on cooloing loads of scale model residences in Tucson, Arizona, Energy and Buildings, Volume 25, Issue 2, 1997, Pages 127-137. [7] Technisches Merkblatt Topcoat, hämtat på www.thermoshield-europe.com, 2011-05-14. 55


Sverige kan bidra till minskade koldioxidutsläpp i Europa och samtidigt tjäna pengar på miljön De senaste årens miljödebatt har varit omtumlande för många. Plötsligt inser man att det är någonting som berör oss alla och inte enbart en liten klick redan frälsta miljömänniskor. Antalet klimatförnekare har också minskat påtagligt sedan klimatmötet i Köpenhamn 2009. Däremot så har intresset för klimatfrågorna minskat hos nyhetsmedia. Den kritik som framfördes mot FN:s klimatpanel i samband med Köpenhamnsmötet visade sig vara helt obefogad efter granskning av en oberoende forskargrupp. De synpunkter som den oberoende forskargruppen framförde var att de önskade en ökad transparens och öppenhet från klimatforskarna. Efter fiaskot i Köpenhamn var förväntningarna på klimatmötet i Mexiko lågt satta. Från klimatmötet i Cancún 2010 kan man konstatera att den största framgången var att förhandlingarna inte bröt samman! Vilket är ett mått på de lågt satta förväntningarna. Ett annat ”stort” framsteg var att Kyotoavtalet överlevde åtminstone till nästa klimatmöte i Durban i Sydafrika i år. Det forskarna nu med säkerhet kan fastställa är att 2010 blev det globalt varmaste året på jorden sedan de tekniska mätningarna började i mitten av 1800-talet. Detta trots den kalla vinter vi hade under 2010 i vår del av Europa och att en liten dämpning av koldioxidutsläppen hade skett på grund av den tidigare lågkonjunkturen. Högkonjunkturen har

Artikelförfattare är Björn Karlsson, professor i energisystem, IEI, Linköpings universitet, och Johnny Kellner, teknik- och miljöchef, Veidekke i Sverige.

56

Ordföranden vid klimatmötet i Cancún 2010 Mexikos president Patricia Espinosa.

nu medfört att koldioxidutsläppen enligt IEA ökat med cirka elva procent under 2010 jämfört med 2009. Vi måste emellertid alltid hålla isär att väder inte är samma sak som klimat. I dag liksom tidigare präglas klimatförhandlingarna av nationell protektionism. Även i Sverige baseras mycket på skattelindring på utsläpp av koldioxid för att gynna den egna industrins kortsiktiga konkurrenskraft. Men samtidigt är alla medvetna om att vi lever i en globaliserad värld där alla till slut kommer att drabbas, fattig som rik.

Byggbranschen

Hur är det då med byggbranschen och utsläppen av koldioxid? Energianvändningen för bostäder och lokaler svarar för 35 procent av Sveriges energibehov och är i detta perspektiv den sektor som har den största möjligheten att minska andelen koldioxidutsläpp. Trots att det har bedrivits ett aktivt arbete för effektivare energiutnyttjande har bostadsbebyggelsens användning av värme och el inte minskat det senaste decenniet enligt tillgänglig statistik. Men är statistiken verkligen helt relevant ur klimatsynpunkt? Vad är det egentligen vi ska hushålla med energi eller koldioxid? Naturligtvis är det både och. I Kyotoprotokollet talas det emellertid inte om kilowattimmar, utan om nödvändigheten att världen minskar sina utsläpp av koldioxid. Valet av energikvalitet det vi kallar för exergi, har därför en avgörande betydelse. Energianvändning-

en kan i det perspektivet faktiskt öka samtidigt som andelen koldioxid minskar, helt beroende på vilket energislag som används. Tar vi hänsyn till klimatpåverkan under produktionsprocessen så släpper byggandet ut fyra gånger så mycket klimatpåverkande koldioxid än uppvärmningen av Sveriges alla hus enligt en rapport från Boverket som tagits fram av Kungliga Tekniska högskolan. Förklaringen är att fastighetsbeståndet använder stora mängder energi under driftfasen men som i huvudsak kommer från miljövänlig och lågkvalitativ fjärrvärme som ger förhållandevis låga utsläpp av koldioxid. Byggindustrin använder under produktionen stora mängder fossila bränslen och högkvalitativ el vid tillverkning av byggmaterial, transporter, arbetsmaskiner med mera. En intressant och enkelt sätt att minska elanvändningen under produktionsfasen är att ansluta byggbodar till fjärrvärme i stället för el där så är möjligt. Huvudskälet är att minska utsläppen av koldioxid genom att inte använda kvalificerad el för uppvärmning och tappvarmvatten. Inom Kv Ytterskär i Västertorp i södra Stockholm utvärderas detta via ett FoU-anslag från Fjärrsyn. Projektet är ett samarbete mellan Veidekke och Cramo. Enbart driftbesparing är cirka 4 000 kronor per byggbod under ett normalår enbart på konverteringen till miljövänlig fjärrvärme. Satsningar på rätt sorts energi för rätt ändamål har förutom en god miljöinsats Bygg & teknik 5/11


även genererat ekonomiska driftfördelar. I den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm med 10 000 lägenheter har man hämtat idéerna från Veidekkes projekt och där är det nu ställs krav på fjärrvärmeanslutna byggbodar. Elanvändningen för byggbodar i Sverige motsvarar cirka 10 000 eluppvärmda villor. För nyproducerade eluppvärmda villor råder strikta krav men inte för byggbodar inom fjärrvärmeområden.

Ökad elanvändningen hotar miljön

El är ett högkvalitativt energislag som man inte ska använda till att värma upp hus med speciellt inom fjärrvärmeområden. El ska användas till att driva apparater och där endast el kan komma ifråga även för industrin och faktiskt på samma sätt som redan sker i våra konkurrentländer. Sverige använder dessutom två till tre gånger mer el än övriga Europa. Höga framtida elpriser kan skapa problem för svensk industri om inte eleffektivisering genomförs. Sverige är ett av de länder i Europa som gör av med mest el per capita i världen. I stället kan vi exportera el och skapa förutsättningar att ersätta el från kraftverk med kol som energikälla som inte tar till vara värmen (fossilkondens). Dessa kraftverk ger den klart största miljöbelastningen eftersom de endast har en verkningsgrad på mellan 30 till 40 procent, resten kyls bort. Varje släckt lampa i Sverige ger alltså momentant en klimatvinst (en kilowattimme mindre el ger 1 kg mindre koldioxid). Här finns en intressant paradox. Ju mer el som exporteras, desto mer kan vi minska de globala koldioxidutsläppen men vi får inte räkna detta tillgodo medan importlandet kan göra det och därmed uppfylla deras löften enligt Kyotoprotokollet. När ett lands koldioxidutsläpp beräknas ingår endast lokala utsläpp. Om vi istället importerar el och ersätter exempelvis olja anses vi duktiga trots att tre kilowattimmar kol ersätter en kilowattimme olja. Sveriges höga elkon-

FOTO: VATTENFALL Bygg & teknik 5/11

Nettoutsläpp av koldioxid för olika bränslen och tekniklösningar, när kolkondens är marginell elproduktion i det gemensamma europeiska elsystemet. KÄLLA: SVEN WERNER/BJÖRN KARLSSON

sumtion bidrar således med ökade växthusgaser i Europa och globalt. Elvärmen är rena kortslutningen och som är en omöjlighet när vi nu får europeiska elpriser. EU räknar med ny kondens och då blir primärenergifaktorn 2,5. Det är en primärenergifaktor som även en arbetsgrupp inom Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme kommit fram till i en rapport från oktober 2010. Även Energimyndigheten föreslår detta i sitt förslag till regeringen om Nära Nollenergibyggnader. I ett längre perspektiv bör en utsläppskvot för produktval ansättas kring 400 gram per levererad kilowattimmar el, vilket ligger i paritet med framtida gaskombi i Europa, IVL januari 2009. Cirka 80 procent av alla flerbostadshus är i dag anslutna till någon form av miljövänlig fjärrvärme. Många, inte minst våra politiker, tror att vi genom att bygga superisolerade hus klarar Sveriges utsläpps- och energiproblem. Så är inte fallet inom fjärrvärmeområden. Självklart ska man alltid se till att nya byggnader

Kolkraftverk.

blir så energieffektiva som möjligt men då till en rimlig nivå. Även bioenergi kommer att bli en bristvara som vi måste hushålla med. Att till exempel dubbla väggtjockleken vid nyproduktion av flerbostadshus från dagens goda nivå ger en besparing på 3 till 4 kWh/m² av värmebehovet. Att öka tätheten på byggnadens klimatskärm från 0,8 l/s m² till 0,2 l/s m² vid 50 Pa sparar lika mycket. Här handlar det enbart ett noggrannare utförande. Att sänka temperaturen med en grad från 22 till 21 grader ger samma effekt. Vi måste alltså i första hand prioritera rätt saker i rätt ordning men naturligtvis även ta hänsyn ekonomiska realiteter. Ur utsläppssynpunkt är det framförallt elhushållning och eleffektivitet som måste prioriteras. Ju mer miljövänlig fjärrvärme vi utnyttjar ju mer el kan vi producera i ett kraftvärmeverk (samtidig produktion av el och värme). Fjärrvärmebolagens monopolsituation och prissättning gör dock att allt fler bostadsbolag installerar bergvärme i stället för miljövänlig fjärrvärme inom redan befintliga fjärrvärmeområden. För det låga värmebehov av köpt energi som nyproducerade energisnåla flerbostadshus har innebär det att lönsamheten för bergvärme ökar ju mer man duschar. Utanför fjärrvärmeområden är bergvärme en utmärkt lösning som sparar el jämfört med elvärme. Däremot i fjärrvärmeområden med kraftvärmeverk innebär ökat värmebehov ökad elproduktion och därmed minskade utsläpp av klimatgaser (ersätter kolkondens). Eldrivna värmepumpar ger ökade utsläpp av koldioxid medan fjärrvärme minskar utsläppen (ungefär fem ton koldioxid per år och villa). Den största miljöinsats som både Sverige och Norge kan göra är eleffektivisering samt att producera mer av vår koldioxfria el och exportera så mycket vi kan till övriga Europa. Genom export av el så skapas förutsättningar att minska motsvarande mängd smutsig el i Europa, vilket 57


skulle kunna bidra till minskade koldioxidutsläpp från kolkondenskraftverken på kontinenten. Detta kanske blir ännu tydligare efter Tysklands beslut att avveckla kärnkraften om detta medför ökad kol- eller gasanvändning. Sverige kan på detta sätt både tjäna pengar och samtidigt göra en värdefull miljöinsats. Koldioxidgaserna struntar som bekant totalt i var den svenska nationsgränsen sattes efter freden med Ryssland 1809. Vi släpper idag ut 60 miljoner ton koldioxid i våra skorstenar och avgasrör. Vår elexport kan innebära lika stora minskningar utomlands. Det resulterar i att vi i Sverige inte påverkar det globala klimatet.

Regeringens ansvar

Sverige måste bidra till att minska de snabbt ökande utsläppen i andra länder som vår import av koldioxidkrävande varor orsakar. Ett exempel är export av vår koldioxidfria el som tidigare nämnts. Ett annat exempel är att Sverige kommer att få ett överskott av så kallade utsläppsrätter. Dessa kan helt eller delvis säljas till andra länder när sammanräkningen sker efter att Kyotoprotokollets nuvarande åtagandeperiod löper ut 2012. En försäljning kan ge en intäkt på upp till åtta miljarder kronor till statskassan. Men det skulle betyda att cirka 70 miljoner ton av de växthusgaser som Sverige tidigare förskonat jorden från kommer att släppas ut av nå-

58

got annat land i stället. Åratal av klimatansträngningar går då upp i ”rök”. Regeringen borde skrota överskottet, så att utsläppen besparas atmosfären. Att använda utsläppsrätterna som en eventuell bricka i ett förhandlingsspel för att förmå till exempel tveksamma EU-länder att acceptera ett höjt EU-mål inför 2020 är ett långsökt och tveksamt argument.

Energibolagens ansvar

Fjärrvärmen ändrar nu karaktär. Tidigare var syftet att värma hus och ibland kunde man tjäna på biprodukten el. I framtiden blir det viktigare att producera el med ”biprodukten” värme. Fjärrvärmen kommer att kosta allt mindre jämfört med el. Alla uppvärmningssätt som kräver el kommer at ta stryk. Varje elvärmd villa i Sverige medför utsläpp på kontinenten med femton ton koldioxid. Varje eldriven värmepump innebär som sagts fem ton varje år. Fjärrvärme med kraftvärme innebär minskning med fyra ton per år och villa. Det borde inte vara svårt att sälja fjärrvärme i jämförelse med bergvärme som kräver el. Den enda formen av energihushållning där alla är vinnare är minskad elanvändning även i fjärrvärmeområden. Ju mindre el exempelvis för belysning ju mer värme går det åt, vilket innebär att i stället för att konsumera el skapas förutsättningar för ökad elproduktion utan koldioxid.

Politikerna kan bidra till att påskynda och stimulera övergången till mera kraftvärme i fjärrvärmesystemen (el och värme) baserat på biobränsle och därigenom öka energieffektiviteten, vilket samtidigt kraftigt kommer att minska koldioxidutsläppen. EU har föreslagit att kraftvärmens andel bör fördubblas till 2020. Idag utnyttjas endast en tredjedel av den svenska fjärrvärmen för elproduktion. Tyvärr är svenska kraftvärmeverk hämmade av den svenska energibeskattningen. Kraftverk som använder bränsle för enbart elproduktion slipper bränsleskatt för sina förluster, medan värme från kraftvärmeverk beskattas till och med miljöavgifter fast energin utnyttjas ungefär tre gånger bättre. Slöseri med jordens resurser ger skatteavdrag i det svenska energiskattesystemet, medan resurshushållning i kraftvärmeverk beskattas. Energipolitiken ligger i dag på nationell nivå, vilket gör att strategi på klimatområdet försvåras. I dag påminner även EU:s politik på energiområdet mest om en brokig samling skattelättnader och undantag. Man tittar på lokala utsläpp i stället för globala, det vill säga det som påverkar klimatet. Grön el. Om en kund köper så kallad förnybar el så sker det formellt inte några utsläpp av koldioxid. Så är det naturligtvis inte. Det går inte att köpa sig fri från ett miljöansvar. Då en kund köper produkt-

Bygg & teknik 5/11


specificerad och kontrakterad förnybar el från en elleverantör ska denna volym tas bort från elleverantörens generella mix och reserveras för kunden. Kunden kan då teoretiskt redovisa de minskade koldioxidutsläppen som denna elproduktion har. Att produktionen flyttas ifrån elleverantörens mix till en specifik kund innebär inte att de faktiska koldioxidutsläppen minskar. Det sker enbart en omfördelning mellan den generella mixen och kundens elanvändning. Det är således någon annan som då får den ospecificerade elen som kan komma från smutsig kolkondens. I dag finns det heller inget standardiserat system för ursprungsmärkning av el inom EU, vilket gör att trovärdigheten minskar. Motivet till att köpa förnybar el är enligt elleverantörerna att skapa en marknad för förnybar el. Även här har vi ett trovärdighetsproblem. Skulle kundens merkostnad för förnybar el gå till en särskild investeringsfond för till exempel vindkraftverk skulle trovärdigheten vara större. Nu ökar de enbart elbolagens vinster.

Vi måste ändra vårt beteende

Den effektivaste hushållningsåtgärden är att försöka ändra vårt beteende utan att försämra människors komfort. I dag isolerar vi och tätar våra bostäder betydligt bättre är under miljonprogrammets dagar. Fönstren har blivit upp till tre gånger bättre isolerade och väggarna dubbelt så bra. Beräkningar har visat att inomhustemperaturen (operativa temperaturen) utan vidare kan sänkas med bibehållen komfort med så välisolerade hus. I stället har det i praktiken blivit tvärtom. Inomhustemperaturen har i stället ökat och är i dag ofta 23 grader. Vi har den högsta inomhuskomforten i världen, om det nu ger en ökad komfort. I stället för att anpassa temperaturen har vi i stället reglerat temperaturen genom att lätta på vår klädsel

räkna, mäta och redovisa sina utsläpp av koldioxid. Detta borde vara ett grundläggande konsumentkrav. Nu beräknar istället byggföretagen på det sätt som passar dem bäst i deras årsredovisningar. Det väsentliga är inte att ha en utsläppsfaktor som är garanterat vetenskapligt underbyggd. Det viktigaste är att alla räknar globalt och på samma sätt så att resultaten går att jämföra med varandra. Så är det inte i dag. Internationellt räknar man med att 1 kilowattimme el momentant motsvarar 1 kg koldioxid, och så borde det vara även i Sverige. Idag är vi ensamma att slå ihop el, värme, bränsle och till och med spillvärme och kalla det energi. Bilindustrin har sedan många år har kommit överens om ett standardiserat sätt att redovisa sina koldioxidutsläpp men inte byggbranschen. Naturligtvis går det inte att direkt jämföra dessa branscher. I Cancún i Mexico kom delegaterna överens om att utveckla ett regelverk för mätning, rapportering och uppföljning av utsläppsminskningar av växthusgaser. Vi får hoppas att Energimyndigheten tar del av Cancún-protokollet. De har hittills varit passiva och inte haft mod och kurage att våga ta ställning i koldioxidfrågan. Energimyndigheten har i stället lutat sig bekvämt tillbaka med motivet att koldioxidfrågan är alltför komplicerad för att göra någonting åt. Just därför att koldioxidfrågan är så komplicerad måste Energimyndigheten våga ge branschen en tydlig och gemensam vägledning. Att inte ta ställning är också ett ställningstagande. Hur länge ska Energimyndigheten som statlig myndighet parkera denna fråga? Det är dags att inse att vi bara har ett jordklot. Klimatzonerna i Sverige vandrar mer än 500 kilometer norrut på ett enda sekel, vilket motsvarar en förskjutning med en dryg halvmeter i timmen. (Claes Bernes, Naturvårdsverket). Detta kan ingen förneka. ■

Kraftverksschema.

KÄLLA: BJÖRN KARLSSON

och vädra mer. Man kan fråga sig varför ”värmekomforten” på kontinenten är betydligt lägre än i Sverige. Skulle vi kunna sänka inomhustemperaturen från 23 till 20, 21 grader skulle vi uppnå en värmebesparing på upptill femton procent. Bostadssektorn är faktiskt ett av de områden där vi med enkla åtgärder kan åstadkomma stora effekter. Om hushållen i flerbostadshus individuellt betalade för det varmvatten man förbrukar skulle effekten sannolikt bli påtaglig genom att det direkt också skulle synas i plånboken. Det är även en fråga om rättvisa mellan hushållen. Sverige är ett av de få länder i Europa som inte har individuell mätning av hushållens varmvattenförbrukning trots att de är ett EUdirektiv. Kollektiv betalning har aldrig historiskt stimulerat till hushållning. Boverket har förvånansvärt ännu inte fått direktiv från regeringen att införa individuell debitering och mätning av tappvarmvatten i byggreglerna. För det äldre befintliga beståndet kan även värmemätning bli intressant.

Energimyndighetens ansvar

Byggbranschen i Sverige kan pinsamt nog inte enas om hur man gemensamt ska be-

AQUABARR®

Flexibel ytbeläggning för plåt-, papp- & betongtak t-ÌOHMJWTMÊOHE t7BUUFOCVSFO t.JMKÚBOQBTTBE tFMBTUJDJUFU Bygg & teknik 5/11

www.hagmans.com

59


Vindkraftverk och god livsmiljö oförenliga I artikeln görs en genomgång av motiv för vindkraft och dess konsekvenser för livsmiljön. Motiv för vindkraft från regering och myndigheter förs fram. Påverkan på fastighetsvärden analyseras. En genomgång görs av ett tvärvetenskapligt bullerseminarium vid Lunds universitet. Erfarenheter ges från grannar drabbade av vindkraftverk. Artikeln tyder på att ett omvänt laga skifte blir nödvändigt, jämfört med 1800talets, om vindkraften ska kunna byggas ut med ett planerat mål om 30 TWh per år 2020. För att nå uppsatta mål krävs även en väsentlig utbyggnad av vattenkraften. Sammanfattningsvis har skaleffektsproblematiken inte beaktats. Statsministers kansli framhåller att regeringen aktivt påskyndar utbyggnaden av vindkraften med ett för detta syfte reformerat regelverk [1]. Invånarna får via kommunal översiktsplanering information om var utbyggnaden kommer att ske. Översiktplaneringen sker med hänsyn till vindkraftens krav på en snabb utbyggnad. Miljöministern konstaterar, att kommunalt inflytande sätter ”käppar i hjulet” för klimatmålen, vilka, enligt miljöministern, är mycket viktiga för Sveriges energiförsörjning [2]. Miljöministern kräver en kommunal självsanering av vetorätten för vindkraft. Miljöministern ifrågasätter vidare om det finns något nämnvärt motstånd från grannar drabbade av vindkraft, efter jordbävningskatastrofen i Japan, och skadorna på kärnkraften där [3]. Regeringens vindkraftutredare konstaterar att med den nya Plan- och bygglagen (PBL) får fem stycken Mark- och miljödomstolar samma administrativa gränser som miljödomstolarna nu har [4]. Överklagningsärenden inom PBL går dit, liksom detaljplaner och bygglovsärenden. Tillstånd för miljöfarlig verksamhet ges idag av Miljöprövningsdelegationer (MPD) vid tjugoen

Artikelförfattare är Bertil Persson, docent, Bara.

60

länsstyrelser, vilka minskas till sju MPD. Energimyndigheten hävdar att bevarandeintressen och vindkraft kan integreras i samma område varför riksintresset vindkraft bör implementeras i kommunernas översiktplaner [5]. Energimyndigheten hävdar att det råder rättsosäkerhet om det kommunala vetot, som inte behöver motiveras och kan inte överklagas, och kräver att rättssäkerheten garanteras. Sammantaget har dock tillståndsprocessen blivit alltmer strömlinjeformad där prospektören ensidigt redovisar att tillståndsparametrar, med små möjligheter för myndigheterna att genomföra kontroller, i och med att myndigheterna saknar verktyg härför. I Sverige hävdvunnen rättsäkerhet i fråga om klagan över tillstånd, har också beskurits till i det närmaste noll, i och med att antalet överklagandeinstanser för vindkraft i realiteten bara är en, vilken dessutom har fjärmats befolkningen rent geografiskt. Av miljöministern och Energimyndigheten hävdad rättsosäkerhet torde därför avse de av vindkraft drabbade grannarna – inte vindkraften [6]. Av vindkraft drabbade grannarna får på egen bekostnad driva försvaret för sin livsmiljö, medan motsvarande utbyggnad av vattenkraften gav rätten till fri advokathjälp och fritt ting [7]. Vindkraften, däremot, företräds ofta av jurister vid prospekteringarna varför obalans råder till den drabbades förfång.

Vindkraftverk påverkar fastighetsvärden

Följande parametrar påverkar fastighetsvärdena [8]: 1. Vindkraft är mer tärande än närande 2. En ”död hand” läggs över landskapet 3. Störningseffekter för grannar 4. Risk för flygande isprojektiler 5. Teletrafik/flyg störs 6. Fågellivet decimeras 7. Tysta områden är passé – fredade områden blir guldkorn 8. Upplysningsplikt föreligger från säljarens sida. Vindkraften, å sin sida, hävdar att ingen signifikant påverkan sker på fastighetsvärden [9] och [10]. Huvudslutsatsen från vindkraftens sida är att det inte finns något samband mellan närhet till vindkraftverk och lägre priser på permanentbostäder eller fritidshus. Rapporten har tagits fram av ÅF Consult med Svensk Vindenergi som projektledare. I referensgruppen ingick Boverket, Energimyndigheten, KTH, Handelshögskolan, Eolus Vind AB och Mäklarsamfundet. Svensk Vindenergi och referensgruppen borde dock ha insett att pro-

jektering och byggande av stora vindindustriområden påverkar fastighetspriserna i närområdet negativt. Att välja hundra gånger höjden av små vindkraftverk (50 m i höjd) som påverkat område (5 km i radie) är irrelevant jämfört med de havsvindkraftverk med upp till 205 m i höjd som nu ställs nära bostäder och fastighetsgränser (minimiavstånd 500 m). Slutsatsen bestrids i rapporten för ett fall i Trelleborgs kommun (totalhöjd 63 m), citat: ”…bedömer två av tre de tillfrågade mäklarna att närhet till vindkraftverk kan påverka fastighetspriserna negativt, samt på Orust (77 m): ”Snittpriset … reducerats från tolv procent … innan ansökan inlämnades till tjugotre procent under kommunsnittet året efter”, och i Offerdal (119 m) av, citat: ”Försäljningsdatat … svagare prisutveckling efter att tillstånd till etableringen givits”.

Erfarenheter av buller från vindkraftverk

Ett stort antal studier av vindkraftverk med mindre effekt än 1,5 MW ligger enligt doktor Eja Pedersen, Halmstad högskola, till grund för nuvarande utbyggnad av vindkraft med högre effekt än 2 MW [11]. Ett svischande och rungande buller är det som är mest besvärande med 32 procent störda människor vid bullernivån 40 dB(A) samt femton procent vid bullernivån 35 dB(A) [12]. För människan är vindkraftsbuller näst flygbuller det mest besvärande. Till skillnad från vägbuller kan vindkraftsbuller inte förväntas tidsmässigt eftersom det inte följer dygnsrytmen [13]. Stora individskillnader föreligger på störningsgraden i fråga om vindkraft. Enligt doktor Martin Almgren, ÅF Consult, är det främst nedsvepet av turbinbladet, som skapar högt källbuller, eftersom bladet då möter varierande vindhastighet [14]. Sverige har enligt doktor Almgren de strängaste kraven i Europa på bullernivå från vindkraft, 40 dB(A), samt 35 dB(A) för tyst område, om detta har definierats i kommunal planering. Det senare kravet är dock sällsynt förekommande. Doktor Almgren framhåller att en detaljerad beräkningsmetod, Nord 2000, som används av ÅF Consult, med goda indata uppfyller kraven på begränsningsvärdet för buller nattetid i samband med de kontroller som ÅF Consult självt har genomfört, dagtid.

Lågfrekvent buller och medicinska aspekter

Professor Christian Sejer Pedersen, Ålborg universitet, framhåller att vindkraftBygg & teknik 5/11


verk med en effekt högre än 2 MW ger upphov till tonala störningar vid låga frekvenser mellan 20 och 200 Hz [15]. I vissa fall ger stora vindkraftverk därför upphov till högre uppmätt bullernivå inomhus än utomhus [16]. För att innehålla kravet i Danmark, på en högsta lågfrekventa bullernivå inomhus, bör bullernivån utanför bostaden, enligt rekommendationer från Ålborg universitet, inte överstiga 35 dB(A) [17]. Hög lågfrekvent bullernivå vid vindkraftverk större än 2 MW bekräftades nyligen vid Lillgrund, Öresund. Här finns 48 stycken vindkraftverk med effekten 2,3 MW med en tonal störning vid 127 Hz [18]. Mätningar av bullret skedde av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Förslaget, i syfte att bemästra problemet för fisket med alltför högt lågfrekvent buller, går ut på att ändra varvtalet för verken, så att inte fiskens lekplatser i Öresund störs. Det lågfrekventa bullret upplevs även på stranden vid Klagshamn, 7 km från vindkraftverken, som ett dovt ihållande mullrande. Docent Gösta Bluhm, Karolinska universitetssjukhuset, Solna, framhåller att riktlinjer för högsta buller från vindkraftverk har fastställts så att mellan tio och tjugo procent av befolkningen kan känna sig störda [19]. Därav har begränsningsvärdet nattetid satts till 40 dB(A). Mätningarna av buller utförs dock oftast dagtid medan samma vindkraftverk, enligt docent Bluhm, nattetid kan avge cirka 15 dB(A) högre mätvärde i bullernivå vid bostaden än vid mätning dagtid. Högre nattbuller från vindkraftverk än dagtid, beror på hög luftfuktighet och skiktningar i atmosfären. Nattstörningar, är enligt docent Bluhm, i särklass de mest besvärande för vindkraften, eftersom trafikbuller (flyg, bil, järnväg) mer eller mindre följer dygnsrytmen. Nattstörningar från vindkraften ger enligt docent Bluhm upphov till insomningsproblem, väckningar och omsomningsproblem. Sömnbrist till följd av buller från vindkraftverk kan på sikt ge negativa hälsoeffekter, men den drabbade människan minns då ofta inte den bakomliggande orsaken, långvarig sömnbrist.

hos vindkraftverket. Med lägre bladhastighet följer lägre hastighet för bladspetsen, med lägre bullernivå samt även lägre effekt och energifångst som följd. Bladspetsens vindhastighet får inte nå ljudets hastighet, eftersom speciella ljudeffekter då kan uppstå. Certifierat källbuller för i Gränna uppsatta verk vid full hastighet och effekt, mod 0, är cirka 106,0 dB(A) [21]. Av bygglovet framgår att redovisat källbuller för 2-MW-verk i mod 0 är 102,0 dB(A). Korrekt ”nedskruvat” källbuller är 104,0 dB(A) vid mod 1 för ifrågavarande verk. Med på platsen uppsatta verk kan man således förvänta sig att immissionsvärdena vid bostäderna vid mod 0 (full effekt) beräkningsmässigt ökar med cirka 4 dB(A). Mycket tyder på att full effekt är gängse även om ”nedskruvade” verk uppges i ansökan, till exempel i Ramdala, Karlskrona kommun [22]. Vid tillfälle för bullermätning i Ramdala var varvtalet för verket subjektivt sett lägre än dagen före och dagen efter bullermätningen. Högre mod än 0, det vill säga läg-

re effekt, innebär lägre energifångst. Exempelvis Länsstyrelsen i Kronobergs län motsätter sig ”nedskruvning” som relevant metod för att bemästra bullernivån intill vindkraftverk [23] och efterlyser i stället lösningar där 40 dB(A) uppfylls utan att vindkraftverket ”skruvas ned”. Vindkraftverk körs i mod 0 även om källbuller i miljörapporter ges för till exempel mod 4 eller 7 (”nedskruvade” moder) [24] till [27] respektive i mod 0 (full effekt) i stället för mod 4 [28]. Vindkraftverk är föremål för egenkontroll, varför myndighetens och därmed grannarnas insynsmöjlighet är liten. Transparens saknas vid mätning av buller och egenkontroll. Egenkontroll innebär att verksamhetsutövaren en gång per år inrapporterar källbuller hos vindkraftverket samt energifångst. Ofta står uppmätt energifångst och uppgivet källbuller inte i samklang med varandra, det vill säga uppmätt energifångst på platsen är endast möjlig vid full effekt, medan källbullret visar ”nedskruvad” effekt. Vid praktikfallet vid

På Vätternbranterna, alldeles intill Brahehus, uppfördes under senhösten 2010 flera vindkraftverk med effekten 2,3 MW vardera, av samma fabrikat som de som används på Lillgrund, bild 1. Tillstånd för verken gavs dock efter bygglov för verk med effekten 2,0 MW, vilka verk i sin tur var ”nedskruvade” för att avge lägre källbuller [20]. Garantikällbuller är en certifierad bullernivå hos ett vindkraftverk. Garantikällbuller innehåller en viss säkerhetsmarginal för spridning av mätvärden mellan olika verk samt mätnoggrannhet. ”Nedskruvning” innebär att turbinbladen vinklas så att bladhastigheten blir lägre Bygg & teknik 5/11

Bild 1: Vindkraftverk intill Brahehus, Gränna.

FOTO:JOHAN KARLSSON

Praktikfall Gränna, Jönköping kommun

61


maximalt källbuller 104,0 dB(A), det vill säga med 7,5 dB(A) oaktat felaktig vindriktning, ett tillägg med cirka 3,0 dB(A). Totalt tillägg för uppmätt bullerimmission blir således cirka 7,5 plus 3,0 är lika med 10,5 dB(A) eller korrekt bullerimmission 45 plus 10,5 är lika med 55,5 dB(A). 2. Bullermätningar för en annan punkt utfördes vid 3,75 m/s på 10 m över marken eller 5,4 m/s på 105 m över marken, varför källbullret vid mätning för denna punkt ska ökas från det som gäller 5,4 m/s, det vill säga 101,5 dB(A) till maximalt källbuller 104,0 dB(A), det vill säga med 2,5 dB(A). Dessutom ska ett tillägg om ytterligare cirka 3,0 dB(A) ska göras för felaktig vindriktning. Totalt tillägg på uppmätt bullerimmission Gränna kan vid full effekt cirka 45 blir således cirka 2,5 plus 3,0 är dB(A) förväntas som bullernivå lika med 5,5 dB(A) eller korrekt vid grannbostaden. Enligt en dagbullerimmission 43,5 plus 5,5 är bok störs de boende två till sju nätlika med 49,0 dB(A). ter per månad i form av insomEnligt en dagbok störs de boningsproblem, väckningar och omende i bostad A med vakenhet upp somningsproblem till graden 4 i en till fyra timmar per natt, mellan två femgradig ICBEN-skala eller en och sju nätter per månad. Typ av skala enligt Rohrmann, bägge från störning i Hishult överensstämmer noll till fem, tabell 1 [29] till [31]. rätt väl med den i Gränna och är Tabell 1 visar en kortfattad beberoende av vindkraftverkets efskrivning av störningsgrad för bulfektivitet. När det blåser för fullt, ler. Inom 900 m till Grännaverken det vill säga cirka tjugofem procent finns 42 bostäder med mer än 40 av tiden låter det också som mest dB(A) vid mod 0, figur 1. Bullerpåfrån vindkraftverken, tabell 2 och verkan sker i Gränna med aktuellt figur 3. Tabell 2 visar elproduktion antal bostäder för cirka 10 capisamt därav beräknad effektivitet ta/verk. och fullasttid för vindkraftverken i Praktikfall Hishult, Laholms Hishult [35]. Tabell 3 visar medelkommun vindhastighet i Hishult 2010, 6,5 m/s [36]. För kommersiell vindInom en radie av en kilometer från kraft inklusive elcertifikat krävs nitton stycken 2-MW-verk vid Hiscirka 7 m/s i medelvindhastighet. hult finns sju bostäder som Verken i Hishult är, även om de är kommer att drabbas av högre bullernivå än 40 dB(A) vid mod 0 och Figur 1: Inom 900 m till Grännaverken finns 42 bostäder 150 m höga, för små för att komen konservativ beräkning med da- med mer än 40 dB(A). Beteckningar: röd linje är lika med mersiell drift ska kunna nås. Figur torprogram WindPro (driftseffekt 2 40dB(A) vid källbuller 106 dB(A). Ekvidistans för isolinjer 3 visar störningsgrad under perioden december 2010 till februari MW på verken), figur 2. Störningsför bullernivå: 5 dB(A). 2011. Störningsgraden beskrivs frekvensen kan för Hishult konserkortfattat enligt tabell 1. Störningsvativt beräknas till en capita per verk Tabell 2: Elproduktion, effektivitet och fullasttid graden noterades i figur 3 då verken [32]. Bullermätningar utfördes vid 2010 för vindkraftverk i Oxhult, Hishult, Laholms 1 till 12 i sydväst var igång samt enlåg luftfuktighet under dagtid under kommun. staka verk 13 till 19 mot nordost var maj 2010 med tolv av verken i syd- ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– under uppstart under februari 2011. västlig riktning igång. Bullermät- Oxhult El Effektivitet Fullasttid 2010 Figur 3 är utförd som funktion av ningarna gav bullernivå under be(MWh) (%) (timmar) vindriktning och vindhastighet. gränsningsvärdet för de drabbade ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3 987 22,8 1 994 Vindriktning och relativ vindhastiggrannarna [33]. Vid vindhastighet 1 4 076 23,3 2 038 het uppmättes på marken. På navhöjhögre än 8 m/s avklingade bullerni- 2 den 105 m över marken torde vindvån. De drabbade grannarna kräver 3 4 314 24,6 2 157 hastigheten vara cirka 2 m/s högre än att ärendet återförvisar för förnyad 4 4 636 26,5 2 318 på marken [37]. Följande kan obserhandläggning med relevant buller- 5 4 254 24,3 2 127 veras ur i figur 3: mätning av neutral part, nattetid, vid 6 4 035 23,0 2 018 1. För vindriktning väst, V, från verhög luftfuktighet, till exempel på 7 4 399 25,1 2 200 ken ökar störningsgraden på grund senhösten [34]. Följande slutsatser 8 4 584 26,2 2 292 av direktbuller. kan dras av bullermätningar: 9 4 359 24,9 2 180 2. För vindriktning nordväst, NV, 1. Bullermätningar för en punkt ut10 4 342 24,8 2 171 från verken, ökar störningsgraden fördes vid 2,67 m/s på höjden 10 m 11 4 578 26,1 2 289 redan vid 5 m/s troligen på grund av eller för 4,1 m/s på 105 m över mar12 3 959 22,6 1 980 interferens mellan verken (inbördes ken. Källbuller vid mätning för denna avstånd endast 400 m). punkt ska ökas från det som gäller ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 4 294 24,5 2 147 3. Orsaken till störning redan vid 4 4,1 m/s, det vill säga 96,5 dB(A), till Tabell 1: Kortfattad beskrivning av störningsgrad för buller. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Störningsgrad ICBEN Rohrmann –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 – Ej hörbart –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 Uppfattar, störs inte Hörbart icke störande –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2 Hör tydligt, kan störa kvalificerat skrivarbete Lätt störande men inte intellektuellt okvalificerat arbete –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3 Kan störa telefonsamtal, avkoppling utomhus Måttligt störande –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Påtagligt störande, kan tvingas gå in, kan Påtagligt störande 4 störa insomning –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Outhärdligt ute, svårt att somna in, vaknar Ytterst 5 nattetid, står inte ut hemma dagtid störande/outhärdligt

62

Bygg & teknik 5/11


Figur 2: Sju bostäder inom en km från nitton stycken 2-MW-verk vid Hishult. Beteckningar enligt figur 1.

m/s vid vindriktning norr, N, och nordost, NO, är obekant, möjligen uppstart av nya verk 13 till 19 under februari 2011. 4. Till skillnad från bullermätning under maj 2010, som visade minskande bullerni-

Figur 3: Störningsgraden i Hishult från december 2010 till mars 2011 då verk nummer 1 till 12 i sydväst var igång samt enstaka verk 13 till 19 mot nordost var under uppstart under februari 2011.

Tabell 3: Medelvindhastighet i Hishult 2010, 6,475 m/s. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vindhast. (m/s) 8,0 6,5 15,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Parameter Källbuller Differens Energi Effektivitet Andel mod 0 Energi Effektivitet Effekt Mod (dB(A)) (dB(A)) (GWh) (%) (%) (GWh/år) (%) (kW) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 104,0 0,0 8,100 46,0 100 4,295 24,5 2,000 1 103,0 1,0 8,000 46,0 99 4,242 24,2 1,985 2 101,0 3,0 7,700 44,0 97 4,083 23,3 1,939

vå vid vindhastighet över 8 m/s, upplevdes ökande störningsgrad även över 8 m/s. 5. Med vindhastigheten ökande störningsgrad över 8 m/s tyder på att vindbrusets maskerande effekt inte äger tilllämplighet för stora vindkraftverk. Figur 4 visar på samma sätt som i figur 3 störningsgrad för mars till maj

2011. Konsensus är densamma som för figur 3, det vill säga dominerande vindriktning ger mest besvär, från 5 m/s upp till 13 m/s. Verken i öster ger störningar så snart det blåser därifrån, från 5 m/s i vindhastighet. Måhända bör skyddsavståndet för buller vara dubbelt så stort i läriktningen för förhärskande vindrikt-

Figur 4: Störningsgraden i Hishult under mars till maj 2011, då verk nummer 1 till 19 var igång. Bygg & teknik 5/11

ningar (mellan sydväst och nordväst) än i övrigt.

Praktikfall Näsbyholm, Trelleborgs kommun

Vid fyra stycken 2,3-MW-verk finns sex bostäder inom 600 m, vilka enligt en konservativ beräkning med WindPro får mer än 40 dB(A) i bullernivå vid mod 0, figur 5. Cirka fem capita störs per verk. Störningsfrekvensen varierar mellan fem och femton nattväckningar per månad. Under

Figur 5: Vid fyra stycken 2,3-MW-verk i Näsbyholm finns sex bostäder inom 600 m med bullernivå över 40 dB(A). Beteckningar enligt figur 1.

63


dagtid vid västliga och sydvästliga vindar, samtidigt med mulet väder, det vill säga stor reflektion mot molnen eller disigt väder, upplevs bullret utomhus som ett svischande eller bankande, som påtagligt stör samtal och tankeverksamhet [38]. Vid denna typ av väder tio dagar i följd, kan svischande eller bankande inträffa upp till mellan sex och sju gånger, det vill säga minst två gånger per vecka. Bostaden ifråga är gammal med puts på utsidan och med träreglar mot ytter- och innerväggar. Dessutom upplevs i farstun till bostaden åt söder och i vardagsrummet åt söder och väster svischanden mindre påtagligt medan ett dovt mullrande är mer påtagligt. Det känns som om rummen kommer i egensvängning. Denna egensvängning hörs mest i farstun, men är också påtaglig i vissa delar av vardagsrummet. Vardagsrummet har två dubbelfönster av gammal typ mot söder respektive väster med spröjs och sex smårutor. Vid bullerberäkningar för Näsbyholm hade en mätosäkerhet om 1,1 dB(A) inte tillagts resulterande källbuller 100,3 dB(A) [39] till [43], mätning skett på en punkt 110 m från ett av verken, medan den ska utföras på ett avstånd av 1,5 x navhöjden, det vill säga 96 m från samtliga verk [44]. Med anledning av det felaktiga mätavståndet ska korrekt källbuller ökas med 0,9 dB(A), figur 3. Luftfuktigheten i Näsbyholm var osedvanligt låg vid mättillfället, varför inverkan av relevant luftfuktighet nattetid (då begränsningsvärdet 40 dB(A) gäller) ska beaktas, cirka 99 procent, det vill säga ett tillägg göras med cirka 0,5 dB(A). Uppgifter om vindhastighet och effekt lämnades för Näsbyholmsfallet av verksamhetsutövaren själv, det vill säga rådata saknas i rapporten, varför dessa vind- och effektdata saknar bevisvärde. Spridningen i mätresultat i bullernivå i figur 3 är för stor för att regression ska kunna göras, det vill säga R² mindre än 0,75. I verkligheten beräknas R² är lika med 0,09, figur 6. Figur

6 visar ljudtrycksnivå som funktion av vindhastighet på höjden 10 m för ett vindkraftverk i Näsbyholm. Inget signifikant samband fanns mellan, å ena sidan vindhastigheten och, å andra sidan, ljudtrycksnivå, varför resultaten inte borde ha nyttjats. Subjektiv bedömning av upplevt buller för verk 1 till 3 saknar relevans som bevis i frågan. Därför bör en spridning av cirka 1 dB(A) mellan enstaka verk i stället ha beaktas. Om resultaten i figur 6 ändock accepteras ska resulterande källbullernivå med ledning av ovan sagda beräknas till 100,3 plus 1,1 plus 0,5 plus 0,9 är lika med 102,8 dB(A), vilket värde överensstämmer väl med garantikällbuller för Enercon 1,8 MW E-70 för mod 4. Bullerberäkning för full effekt om 2,3 MW har därför skett med garantikällbuller för Enercon 2,3 MW E-70 mod 0, det vill säga 103,1 dB(A), figur 5. Figur 5 visar buller- och skuggberäkningar enligt SNV 6241 [45] och [46].

Konsensus för mänsklig livsmiljö

Vid bullerberäkningar/mätningar för vindkraftverk undertrycks systematiskt källbullret för vindkraftverket, uppges ”nedskruvad” effekt, vilken är i det närmaste ogörlig att kontrollera, samt utförs beräkningar med förfinade metoder (program Nord 2000), vilka är att betrakta som en ”Black box”. Nord 2000-programmet kräver en mängd specifika indata, vilka går att styra så att begränsningsvärdet ständigt uppfylls. Efterföljande kontroll av att begränsningsvärdet uppfylls utförs av samma konsult som utförde bullerberäkningen, det vill säga cirkelbevis. Bullermätningarna utförs vidare under, för verksamhetsutövaren, mest gynnsamma förhållanden, dagtid vid låg luftfuktighet, högt bakgrundsbuller, på för få verk etcetera, medan ett relevant mätförhållande är nattetid vid temperaturinversion och hög luftfuktighet. I praktikfallet ingår 53 bostäder eller cirka 160 grannar intill 34 vindkraftverk, vilka kommer att expone-

Figur 6: Ljudtrycksnivå som funktion av vindhastighet på höjden 10 m. Inget signifikant samband fanns, men detta samband kom ändock till användning. 64

ras för en tidigare icke upplevd typ av oregelbundet buller. Störningsfrekvensen blir cirka 4,5 capita per verk. Exemplifierade placeringar av verk får betraktas som de, under omständigheterna, mest gynnsamma med hänsyn till antalet störda grannar. Framgent kommer vindkraftverk att få placeras allt närmre drabbade grannar. Enligt professor Erik Skärbäck, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, kan, med ett skyddsavstånd av 250 m, en produktion av 100 TWh vindel per år beräknas för vindkraftverk placerade på slätten, för 400 m i skyddsavstånd, 30 TWh per år produceras på slätten samt 10 TWh per år vindel med 650 m i skyddsavstånd till bostäder [47]. Enligt professor Erik Skärbäck krävs ett omvänt laga skifte av den typ som ägde rum under 1800-talet för att produktionsmålet 30 TWh per år vindel ska kunna uppfyllas 2020 och samtidigt högst 40 dB(A) i bullernivå innehållas. Så blir uppenbart inte fallet, att 40 dB(A) kommer att kunna innehållas, utan en rimlig bedömning är att högre frekvens av grannar än ovan kommer att störas. Störningarna tar sig uttryck i nattetid störande buller med tonala inslag och bullertoppar, som i det lågfrekventa området, inomhus under enbart tio minuter långa registreringar med varierande toppar om cirka 15 dB över minimivärdet [48] och [49]. Lågfrekventa bullertoppar undgår helt upptäckt om man använder ekvivalent bullernivå dB(A) uppmätta under åtta timmar. I stället bör maximalt buller inomhus mätas nattetid i dB(C) för bostäder, när personer störs. Bullermätningar bör göras vid tillfällen med markinversion samt vid vind mot bostad och verk igång eller stoppade.

Reglerkraft till vindkraft

Satsningen på vindkraft i Sverige sker i syfte av elexport för att ersätta produktion av kolel, främst i Tyskland. Export av el bygger på kontrakt, så kallad on-demand. Export kan därför endast ske av el från annan elkraft än vindkraft, vilken reglerkraft, för exportändamål följaktligen måste byggas ut. Vindkraft kan endast levereras onsupply (när det blåser) och kan därför inte kontrakteras. Tabell 4 visar elkraftbalansen 2009 [50] samt en prognos av elkraftbalansen 2020 förutsatt att Energimyndighetens planeringsmål om 30 TWh uppfylls [51]. Förutsättningen är vidare konservativ, det vill säga en bibehållen elkonsumtion i Sverige, samt en bibehållen fördelning av reglerkraften, mellan de olika elkraftslagen. Intressant är att vindkraften 2009 nära nog exakt reglerades av oljekondenskraftverk i Stenungssund och Karlshamn. Intressant är också att elexporteffekten motsvarar maximal effekt av kärnkraft, det vill säga om kärnkraften och elexporten elimineras så krävs ändock en ökad effekt av övriga kraftkällor för vindkraftens skull, till exempel med cirka 5 500 MW utbyggd vattenkraft. För 2020 Bygg & teknik 5/11


Tabell 4: Elkraftbalansen 2009 samt en prognos av elkraftbalansen 2020 förutsatt Energimyndighetens planeringsmål om 30 TWh per år 2020. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Elkraftbalansen 2009 2009 2020 prognos Differens 2020 (MW) (%) (MW) (MW) –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Vattenkraft 13 700 48,0 19 227 5 527 Kärnkraft 8 360 29,3 11 732 3 372 Mottryck 4 140 14,5 5 810 1 670 Kondens 1 700 6,0 2 386 686 235 0,8 330 95 Gasturbin Vindkraft Sverige 120 0,4 890 770 Import / Export 300 1,1 -11 519 -11 819 Summa 28 555 100,0 28 855 300 Vindkraft maximal 1 714 12 709 10 994

beräknad vindkraft bygger på 26,9 procent i effektivitet 2010 för 255 stora vindkraftverk i Sverige, tabell 5 [52]. Tabell 5 visar resulterande effektivitet 2010 hos 255 vindkraftverk större än 1,5 MW, månad för månad, samt medelvärde. Även Svensk Energi talar om behovet av en utbyggd vattenkraft för att reglera vindkraften, mellan 4 300 och 5 300 MW i effekt [53]. Kraftbolag planerar redan nu nya vattenkraftverk i fyra vattendrag, Ammerån i Jämtland, Röån, som är ett biflöde till Ångermanälven, Edsoxforsen i Hårkan och Byske älv för att reglera 400 vindkraftverk planerade i närheten [54] och [55]. Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna, Älvräddarnas Samorganisation och

Bollnäs kommun tillbakavisar detta behov av utbyggd vattenkraft. Nämnda organisationer uppger dock ingen annan väg att förse vindkraften med nödvändig reglerkraft än batteriladdning [56]. Även om alla personbilar i Sverige drivs med el och dess batterier laddas samtidigt, så blir elbehovet maximalt cirka 3 TWh per år, det vill säga en tiondel av den planerade elexporten. Stora översvämnings- och biotopskador kan förväntas vid en utbyggd och alltmer hårdreglerad vattenkraft i vindkraftens spår [57]. Huvudproblemet med vindkraft är emellertid inte uppskruvning av effekten, utan nedskruvning av denna. Uppskruvning kan lösas med ny regler-

Tabell 5: Resulterande effektivitet i Sverige 2010 hos 255 vindkraftverk större än 1,5 MW, månad för månad, samt medelvärde (m.v.) (%). –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Namn Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec M.v. Gans 32,8 28,5 45,4 31,8 27,8 28,1 25,4 29,5 42,4 42,3 46,6 40,6 35,1 Granberget 35,4 28,7 26,7 18,8 15,1 20,8 23,7 19,6 21,9 41,6 32,6 36,0 26,7 Hedeskoga 31,6 28,3 26,4 26,0 27,3 23,5 20,9 23,4 29,2 44,4 36,2 34,0 29,3 Högberget 29,9 29,0 38,4 26,3 21,2 20,2 29,7 22,5 28,2 46,6 41,0 46,3 31,6 Isgrannatorp 27,7 21,4 23,7 24,5 20,1 14,6 14,0 16,4 26,2 26,3 22,7 23,2 21,7 Lillgrund 37,4 36,5 30,8 28,4 24,7 18,5 19,8 14,9 38,0 42,4 44,2 42,3 31,5 Munkagård 27,3 23,4 26,9 31,9 23,3 18,9 15,8 28,0 38,1 38,7 42,2 28,2 28,6 Näsbyholm 33,5 30,0 24,6 25,8 26,2 17,9 14,2 21,7 36,3 32,6 37,7 32,6 27,8 Sverige 29,2 26,2 27,3 24,6 21,1 18,2 20,2 19,1 30,1 36,1 39,4 31,9 26,9 Utgrunden 45,6 34,0 35,2 35,3 37,1 32,1 29,5 31,2 34,5 40,6 54,9 52,6 38,6 Vallerstad 40,5 23,4 38,1 37,0 26,3 23,0 26,6 31,3 42,3 38,9 53,6 39,7 35,1 3-MW 25,6 22,7 31,1 21,2 23,4 23,3 20,5 23,1 30,2 38,3 36,3 32,8 27,4

SPECIALISTER PÅ INOMHUSMILJÖ – Analyser – Konsultation – Utbildningar

Hur kan man utreda och hantera innemiljöproblem? Anmäl dig till – Grundkurs i inomhusmiljö den 21-22 sep 2011 i Uppsala – Auktoriserad provtagare den 18-20 okt & 25 nov 2011 i Uppsala Kontakta oss gärna så berättar vi mer 010-490 82 50 eller gå in på vår hemsida www.pegasuslab.se

Professor i Byggteknik med inriktning mot energieffektivt husbyggande vid Högskolan Dalarna

En särskild satsning med stöd av EU:s strukturfonder och Region Dalarna ger Högskolan Dalarna resurser för ökad samverkan med regionens företag inom byggoch energiområdena för ökad tillväxt inom Dalarnas näringsliv. I denna satsning ingår att stärka Högskolans akademiska kompetens genom att rekrytera en ny professor med byggteknisk inriktning för energieffektivt husbyggande. Anställningen är en tillsvidareanställning som omfattar heltid och har sin placering vid Högskolan Dalarna på Campus Borlänge, Akademin för Industri och samhälle inom ämnet Byggteknik. Upplysningar: www.du.se/sv/Om-Hogskolan/Lediga_tjanster/Ledigatjanster/Professor-i-Byggteknik-med-inriktning-mot-energieffektivt-husbyggande/ Bygg & teknik 5/11

65


kraft till exempel vattenkraft eller oljekondensverk. Nedskruvning är fysiskt omöjlig för den vindkrafteffekt som planeras för 2020. Vid ett sommar- eller höstlågtryck är effektbehovet betydligt lägre än maximal vindkrafteffekt då, cirka 13 000 MW. Ett sommar- eller höstlågtryck berör även tänkta exportländer, varför dessa inte kan ta emot vindel ens on-supply (bortskänkt elström). Jordning får därför 2020 ske av vindel under sommar- eller hösttid. Svensk storsatsning på vindkraft är dessutom kontraproduktiv för dansk och tysk vindkraft, som önskar använda svensk vattenkraft som reglerkraft. Dansk vindkraft får jordas redan nu. Ledningsnäten klarar inte av tysk vindkraft. Såväl juridiska och ekonomiska problem är olösta samt kraftöverföring och vattendomar [58]. Samma problem förkommer i Skottland, där nyligen cirka tio miljoner kronor betalades i bidrag under en enda natt, för att vindkraften inte skulle producera onödig el under en lågtryckspassage. Under denna blåsiga natt fanns inte behov av el att försörja. Det måste finnas motsvarande effekt reglerkraft att ”skruva ned”, som full effekt av vindkraft ger upphov till, även sommar- och hösttid.

Örn åter utrotningshotad

I Sydeuropa hotas stora fåglar, speciellt i Spanien, efter en snabb utbyggnad av vindkraften där, bland annat åtta dödade gåsgamar per turbin i Spanien [59]. Tillståndsgivande myndigheter hävdar att vid fullskalig utbyggnad av vindkraft förväntat antal dödade fåglar saknar betydelse jämfört med nu aktuellt antal dödade fåglar [60]. Nu antal dödade fåglar består dock till allra största delen av inte könsmogen ungfågel, medan vindkraftens turbinvingar dödar fågel urskillningslöst, oberoende av ålder [61]. Speciellt örn är känslig, eftersom denna fågelart precis har undgått utrotning på grund av miljögifter, varför varje brandskattning åter kan vara ett arthot. Tillståndsgivande myndighet uppger, i ett högaktuellt fall med fjorton havsvindkraftverk i ett av Sveriges viktigare flyttfågelstråk, mellan Hittarp, Helsingborgs kommun, och Ängelholm, tillika vinterrevir för örn, dels att örn ser vindkraftverk på långt håll och därför, enligt myndigheten, kan undvika dem, dels att matning av örn i avledande syfte bör ske intill de tilltänkta vindkraftverken [62] till [70]. Beslutet är motsägelsefyllt eftersom örn, som enligt beslutet kan undvika vindkraftverken, genom att se dem i tid, inte behöver matas i syfte att undvika dem. Matning av örn har vidare upphört till följd av högre krav på sättet för matning, utfärdade av den tillståndsgivande myndigheten.

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras: 1. Regering och myndigheter bereder, genom ett ändrat regelverk och ett decimerat domstolverk, ensidigt vägen för en 66

snabb utbyggnad av vindkraften på bekostnad av livsmiljön för drabbade människor. 2. Rättsosäkerhet råder för de av vindkraft drabbade grannarna då antalet nivåer för klagan har decimerats samt domstolarna fjärmats människorna rent geografiskt. 3. Drabbade grannarna får på egen bekostnad driva försvaret för livsmiljön, medan utbyggnaden av vattenkraft gav rätt till fri advokathjälp och fritt ting. 4. Fastighetsvärden decimeras, eftersom vindkraften är mer tärande än närande på omgivning samt, eftersom en ”död hand” läggs över området. 5. Basen för påverkan på omgivningsmiljön härrör från studier av vindkraftverk mindre än 1,5 MW medan utbyggnaden helt sker med större modeller. 6. Verifiering av beräknade bullernivåer sker av samma konsult som beräknade bullernivån, det vill säga cirkelbevis. 7. Medicinska effekter på människor av vindkraftsbuller är outredda även om Naturvårdverket (SNV) inte anser att allvarliga lågfrekventa störningar är för handen [71]. 8. Ett omvänt laga skifte krävs, det vill säga urbanisering av en del av landsortsbefolkningen, om vindkraftsmålet 30 TWh per år ska nås. 9. Vattenkraften måste byggas ut med minst 5 000 MW för att reglerbalans i elsystemet ska upprätthållas. 10. Tidigare hotade fåglar kan åter hotas med nu planerad vindkraftutbyggnad. ■

Referenser

Beteckning: LST = Länstyrelsen. [1] Jon Millarp. Vindkraftsutbyggn. Dnr SB2011/2296. E-post 2011-03-23 kl. 11:51. [2] Andreas Carlgren. Komm veto mot vindkraftsetabl. M2011/1203/A/Br. E-post 2011-03-24 kl. 17:15. [3] Maria Ottoson. Dags att blåsa på! DI. 29/3-11. [4] Peter Ardö. Vindkraftsdialog. Sem. Sthlm. 2011. [5] Monica Andersson. ibid. [6] Jan Bergstedt. Uppvaktn Miljödep. 19/8-10. [7] Andreas Carlgren. Advokatbitr åt grannar till vindkraftprojekt. Reger.kansliet. M2010/3418/R, 2. [8] Daniel Nordin. Vindkraften påverkar fastighetsmäklarens vardag. Aktiv Mäklare. No 2 2011, sid, 6–7. www.fmf. se/aktivmaklare/pdf/aktivmaklare201102.pd f, 6. [9] Vindkraft i sikte. Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? Sv Vindenergi. Sthlm. 2010, 44 www.svenskvindenergi.org/files/ Vindkraft i sikte100915.pdf. [10] Marie Alpman. Småhuspriser påverkas inte av vindkraftverk. NyT. 15/9–10. www.nyteknik.se/nyheter/ener gi_ miljo /vindkraft/article2473592.ece.

[11] Eja Pedersen. Så uppfattas ljud från vindkraftverk. Buller i blåsväder. Forskningssymp vindkraftsbuller. Ljudmilj.C. LU. Lund. 2011-03-25. [12] Eja Pedersen & Kerstin Persson Waye. Perception and annoyance due to wind turbine noise – a dose-response relationship. Miljömed. Gbg, Ac. Soc. Am. 3460-3470. maine.gov/dep/blwq/docstand/ sitelaw/Selected%20developments/Spruce_ Mountain/additional_information/9_24_2010/fsm/exhibit_17.pdf. [13] Eja Pedersen & Frits van den Berg. Why is wind turbine noise poorly masked by road traffic noise? SwePub. Kungl bibl. swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:hh5260?tab2=abs&language=en. [14] Martin Almgren. Tekniskt om vindkraftsljud. Buller i blåsväder. Forskningssymp. vindkraftsbuller. Ljudmilj.C. LU. Lund. 2011-03-25. [15] Christian Sejer Pedersen. Lågfrekvent ljud från stora vindkraftverk. ibid. [16] Carlos Andrés Jurado Orellana, Brian C.J. Moore & Christian Sejer Pedersen. Psychophysical tuning curves for frequences below 100 Hz. Ac. Soc. Am. Journal. vbn.aau.dk/da/publications/psychophysical-tuning-curves-for-frequences-below100-hz(185d0ae7-87d2-4bf5-a54fab2ce0db48bb).html. [17] Henrik Møller & Christian Sejer Pedersen. Low-frequency noise from large wind turbines. Aalborg un. 2011. vbn.aau. dk/da/publications/lowfrequency-noisefrom-large-wind-turbines(e81ff965-d6b249f0-af30-11102d710c9b).html. [18] Ulla Karlsson-Ottosson. Vindkraft till havs måste ändra varvtal. NyT. 18/3-11. www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vind kraft/article3130777.ece. [19] Gösta Bluhm. Bullder i båsväder. Forskningssymp. vindkraftsbuller. Ljudmilj.C. LU. Lund. 2011-03-25. [20] Vindkraftprojekt Norra Kärr. Bullerberäkning. BN. Jönköping. 2008-10-02 14:22. [21] www.windpro.dk. [22] Mary Abrahamsson. Pers. inf. Ramdala. 2010. [23] Henrik Skanert, Carl-Philip Jönsson & Kaisa Sandstedt. Kompl. ärende 5511192-10, Furuby, Växjö kn. 2010-09-14. [24] Bertil Persson. Miljörapporter från vindkraftverk i Höörs kn, 1 sid, www.landskapsskydd.se. [25] Göran Fagerström et al. Tillstånd enligt Miljöbalken till uppförande och drift av ett vindkraftverk, SNI kod 40.1-5. Dnr 551-13501-02; 1267-120. LST Skåne. 2002-10-10. [26] Göran Fagerström et al. Tillstånd enligt Miljöbalken till uppförande och drift av ett vindkraftverk, SNI kod 40.1-5. Dnr 551-17327-02; 1267-121. LST Skåne. 2002-12-05. [27] Miljörapporter. Dnr 2007/0399.862 (502), 2009/0589.862 (524). Höörs kn. 2009, 10 sid. [28] Miljö- och BN. Ödeshögs kn. Prot. 2010-11-16, 4. Bygg & teknik 5/11


[29] HM Miedema & H Vos. Noise sensitivity and reactions to noise and other environmental conditions. J Acoust. Soc Am 1998 104, 3432-3445. [30] B. Rohrmann. The use of verbal labels in noise annoyance scales. Theoretical deliberations and empirical findings. Dept. Psychology, Un. Melbourne, Australia. Carter, N. & Job, S.R.F. (Eds.), Proceedings ”Noise as a public health problem”. Sydney: Noise Effects ’98 Pty, (vol. 2, 523526). [31] Henning Theorell. Leg. läk. Dagbok förd vid vindkraftverk i Tuggarp, Jönköpings kn. 2011. [32] Henning Theorell. Leg. läk. Dagbok förd vid vindkraftverk i Hishult, Laholms kn. 2011. [33] Laholms kn. Miljönämnden. Mätning av ljudimmission från vindkraftpark Oxhult. Projekt 550671. 2010-06-24, 41. [34] Laholms kn. Miljönämnden. Överklagande av Miljö- och BN. Laholms kn. Beslut 2010-09-15, M327/10, ang. mätning av ljudimmission från vindkraftpark i Oxhult 3:1 m fl. Dnr 505-5514-10. LST. Halmstad, 2011-01-19, 2. [35] Svenska Kraftnät. Mail den 21 februari 2011 08:14. [36] www.emd.dk. [37] Bertil Persson. Vindkraftsutbyggnad – var god dröj! Sem. 2009-10-21. www. ksla.se/file.asp?n=2330. [38] Henning Theorell. Leg. läk. Dagbok förd vid vindkraftverk i Näsbyholm, Trelleborgs kn. 2011. [39] Stephan Schönfeld & Martin Almgren. Mätning av ljudeffekt från vindkraftverk enligt IEC 61400-11 Turbin 4, Näsbyholm vindkraftpark. Projekt 542336. ÅF Ingemansson. 2009-10-23, 20. [40] Miljöskydd Näsbyholms fiderkommiss. LST Skåne. SDS. 2009-05-29, 1. [41] § 15 Ansökan om uppgradering av vindkraftverken på fastigheterna Näsbyholm 2:1 i Trelleborgs kn enligt 5§ förordningen (1998:889) 0m miljöfarlig verksamhet. Dnr 555-14093-09 1287-147, 2. [42] Dick vin Blixen Finecke. Ansökan om uppgradering av vindkraftverken på fastigheterna Näsbyholm 2:1, Näsbyholms fi-

derkommiss. Trelleborgs kn. Bilaga a § 15/2009, 2. [43] Universal Wind AB. WindPRO version 2.6.0.235 Aug 2008. 2009.01.21, 2. [44] Mätning och beräkning av buller från vindkraftverk. www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Buller-fran-vindkraft/. [45] Ljud från vindkraftverk. Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket. Rap 6241. 2001, 38 s. [46] Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport 6241. Naturvårdverket. 2009, 43. [47] Erik Skärbäck. Buller i blåsväder. Forskningssymp. vindkraftsbuller. Ljudmilj.C. LU. Lund. 2011-03-25. [48] Bob Thorn. Assessing Intrusive Noise and Low Amplitude Sound. Massey Un. Wellington Campus, Inst Food Nutrition and Human Health, 316. [49] Green & Ribnick. Adverse impacts from wind turbines in Australia 2011-0902, 9. [50] www.svk.se/Global/02_Press_Info/ Pdf/100813_Effektbalansen_rapport.pdf. [51] Statens energimyndighet. Publikation ER 2007:45, ISSN 11403-1892, 2007, 28. [52] www.vindstat.nu. [53] Lars-Anders Karlberg. Energibolagen kräver: Bygg ut vattenkraften nu! NyT. 11/5-09. www.nyteknik.se/nyheter/energi_ miljo/vattenkraft/article574075.ece. [54] Statskraft. Prospekt för 400 vindkraftverk i Södra Jämtland. 2011. [55] Mia Halleröd. SCA storsatsar på vindkraft. DN, 14/9-07. [56] Svante Axelsson. Sv Energi är fel ute om vindkraften. Newsdesk, 3/709. www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sportfiskeforbundet/press release/ view/ svensk-energi-aer-fel-ute-om-vindkraften306156. [57] Klas Roudén. Vindkraft – Energikälla med dyrbara konsekvenser. Elbranschen. 2010. www.elbranschen.nu/content/ view/750/85/lang,english/. [58] Per Lindvall. Dyrt experiment ska ge ny energi. E24. 7/3-11. www.e24.se/makro/varlden/dyrt-experiment-ska-ge-ny-ener-

gi_2662567.e24. [59] HBW (Handbok of Birds of the World), Foreword, Conservation of the Birds of the World, Vol. 15, 2010, 12. [60] Beatrice Ericsson. Föredrag i Hylte församlingshem. Vindval vindkraft. Nätverk för vindkraft. LST Halland. Halmstad. 2011-04-16. [61] Ingemar Ahlén. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Vindkraft javisst! – Men inte alltid och inte överallt. Sem. Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, KSLA, 2009-10-21, 22-27. www.ksla.se/file.asp?n=2330. [62] Bedömning av skuggverkan vid vindkraftsanläggningar i Västraby. Nord. vindkraft. 62. [63] Utvärdering av ljudpåverkan från den föreslagna vindkraftsanläggningen i Västraby. Nord. vindkraft. Odaterad, 28. [64] Bullerberäkning f. 10 VKV 2,5 MW. Rögle vindkraftverk. Natural Power Consultant, Castle Douglas, 2007, 1 sid. [65] Skuggberäkning för 9 VKV. Rögle vindkraftverk. Natural Power Consultant, Castle Douglas, 2008. [66] Bullerberäkning för 9 VKV 2,3 MW. Rögle vindkraftverksstation. Natural Power Consultant, Castle Douglas, 200806-23, 1. [67] Sweco AB. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Rögle vindkraftgrupp. 2008-07-01, 51. [68] Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. LST Skåne. Dnr 551-80674-08. 1283-1083, 20. [69] Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. LST Skåne. Dnr 551-51436-08. 1283-1073, 20. [70] Bertil Persson. Bullernivå, energifångst och sannolik skuggningstid för fjorton vindkraftverk vid Rögle – Västraby, Helsingborg Stad samt bildmontage. Rapport ISBN ISBN 978-91-86007-90-4. 201103-10, 33. [71] Mats E. Nilsson, Gösta Bluhm, Gabriella Eriksson & Karl Bolin. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. SNV. Slutrapport. 2011-05-22.

Täta fönsteranslutningar H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida. Vår unika konstruktion medger helsäkra anslutningar mellan fönster och vägg. www .hf ons t r et .s e

Bygg & teknik 5/11

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

67


Replik på artikel i Bygg & teknik:

”Vanliga problem med golv och grunder i småhus” Christer Harryssons artikel i Bygg & teknik nummer 8/10 är angelägen och även ambitiös. Men eftersom artikeln även ger en del missvisande information samt även mindre genomtänkta förslag till fuktskydd för såväl hus med källarvåningar som med krypgrunder, anser vi att det finns fog för förtydliganden. Vi som undertecknar denna replik har mycket lång erfarenhet av husgrunders fuktskydd och är upphovsmän till Isodränskivan och metoder för utförande av fuktsäkra husgrunder. Vi är sakkunniga inom fuktskyddsområdet och har aktivt deltagit i kunskapsspridning om hur dagvatten ska avledas med LOD-teknik (lokalt omhändertagande av dagvatten). Nedan redovisas de avsnitt i artikeln som vi anser vara missvisande. Text sid 21 under rubriken Dränerings- och dagvattenledningarnas funktion. ”Dräneringsledningen ska främst leda bort ytvatten från husets grund…” Replik: Dränledningar ska ej avleda ytvatten, det vill säga dagvatten. Dräneringsledningar ska avleda markvatten när markvattennivån i marken når upp till och in i rören. Därför ska dräneringsledningars nivå väljas så att markvatten ej får kontakt med husgrundernas fuktkänsliga delar, vanligen betong men även utvändig isolering får ej ligga längre perioder i vatten. Avledning av dränvatten till stenkista (perkolationsmagasin) är endast möjligt där markvattennivån aldrig stiger högre än till dräneringsledningarnas nivå under perioder med stor nederbörd. Annars måste magasinen förses med bräddavlopp för avledning till lägre terräng, diken eller till dagvattenledning. Text under samma rubrik ”Dagvattenledningarna för bort regnvatten till separat avrinning.” Replik: Regnvatten och smältvatten ska i första hand avledas till markytor för infiltration eller till stenkistor i marken (perkolationsmagasin). Att ange ”separat avrinning” kan tolkas som bortledning till allmänt ledningsnät. Att bibehålla naturlig vattenbalans även i urban miljö är av största vikt för att undvika nedsmutsning av sjöar och vattendrag, för att undvika marksättningar i sättningskänslig mark samt undvika de mycket grova och därmed enormt dyrbara dagvattenledningar 68

Vanliga problem med golv och grunder i småhus Erfarenheter och rekommendationer baserat på olika praktikfall Kostnaderna för byggfel i Sverige uppgår till mer än tjugo miljarder kronor per år exklusive kostnaderna för vattenskador är mer än fem miljarder kronor per år. Cirka 80 procent är fuktrelaterade skador och var fjärde småhus är fuktskadat. Det är angeläget att minska de snabbt växande byggkostnaderna liksom kostnaderna för byggfel och byggskador. Erfarenheter visar att husens svaga punkter, utöver rena vattenskador, i tur och ordning finns inom områdena fukt, grundläggning, innemiljö, ventilation, värmesystem, fönster, fasadbeklädnad och isolering. Byggfelen kan också medföra ohälsa för de boende.

Felen med koppling till grundläggningen och fukt är de mest frekventa oavsett om huset har platta på mark, krypgrund eller källare. Artikeln behandlar några vanliga problem vid grundläggning av småhus och ger förslag till hur felen kan undvikas och avhjälpas. De beskrivna felen och bristerna kan tyckas så triviala, uppenbara och onödiga, att de självklart inte borde förekomma, men finns trots detta ofta i verkligheten. Kunskap för att undvika dem finns, men används inte i tillräcklig utsträckning. Felen som behandlas i denna artikel, omfattar huvudsakligen problem i husgrunden inklusive golvet med olika fuktproblem samt oväntat höga värmeförluster och komfortstörningar i samband med golvvärme. Artikeln visar på betydelsen av att genomföra skadeutredningar med helhetsgrepp och systemtänkande samt att beakta samspelet mellan grundläggning, överbygg-

nad och installationer. Orsaker till de oli- markytan. Helst ska det inte finnas någon ka felen belyses liksom hur de undviks jord ovanpå. Se till att dräneringsle dningoch avhjälps. Råd ges för hur man åstad- en fungerar som den ska. Spola vatten i kommer ett bättre och billigare byggande. hängrännorna och i dräneringsle dningens Riskerna för byggfel och byggskador sy- spolbrunn. Saknas sådan brunn görs prones minska om byggandet av småhus in- vet på marken. Om vattnet kommit fram klusive grunden gör av ett och samma till inspektionsbrunnen inom en kvart företag på totalentreprenad. fungerar ledningssystemet. Det gäller att få bort vattnet från husGemensamma problem grunden. Stuprör som slutar nära husDränerings- och dagvattenledningarnas grunden innebär stora risker för fuktprofunktion. För alla tre grundläggningssät- blem i källaren. Även om allt utvändigt ten är fel i dräneringsledningarnas funk- fungerar kan det ändå finnas fukt i källation, som bakfall eller för liten lutning ren. Det kan bero på att dräneringsle dsamt att de ligger fel i höjdled, vanligt ningen ligger för högt eller att det finns förekommande, vilket kan leda till fukt- stopp, sprickor eller otätheter i dagvattenoch mögelproblem i både grund och hus ledningen. Ledningarnas läge och funk(inne). Problemen uppkommer ibland tion kan kontrolleras genom att gräva en också efter byte av ledningar, det vill säga grop, där dessa börjar eller där fuktskador omdränering. Dräneringsledningen ska finns. främst leda bort ytvatten från husets Kontrollera att avloppsbrunnar vid kälgrund och skydda huset mot vattenflöden larnedgångar och garagenedfa rter inte är i marken. Dräneringsledningen kan vara igensatta av skräp och is. Rensa hängränansluten till dagvattenledningen, stenkista nor och rensgaller i stuprören. Se till att eller i vissa fall för källarhus, till spillvat- stuprör är rätt monterade. Finns ventiler tenledningen. Dräneringsledningar ska och öppningar i källarväggen , se till att smältvatten inte kan rinna in genom dem. Omdränering. Husets klimatskal är oerhört betydelsefullt och ska vara tätt. Dränera om innan skador har uppstått. Försäkringsbolagen ersätter inte utifrån kommande fukt. Enda undantaget är vid skyfall och slagregn. Dräneringsledningen behöver läggas om efter 30 till 40 år beroende på markmaterial och utförande. Om ledningen ligger i lera kanske den redan har slammat igen efter femton år eller efter ännu kortare tid. Ibland händer det att man bara lägger dränerande material en Figur 1: Dränering vid grundmur. halvmeter runt ledningen och sen Källa: Abel & Elmroth (2006). lägger vanlig jord ovanpå. Då slammar ledningen igen snabbare. alltid ha spol- och inspektionsbrunn, som Dräneringsledningen måste läggas tillmöjliggör kontroll av funktionen. räckligt djupt, figur 1. Den ska ligga Marken ska luta från huset så att dag- minst en halv meter under betongplatta ns vattnet kan ledas bort. Det får inte finnas översida och ska luta minst 1:200 mot ett några rabatter närmast husgrunden. Dag- avlopp eller stenkista. Innan dräneringsvattenledningarna för bort regnvatten till ledningen läggs på plats grävs ett meterseparat avrinning. Problemen med dag- brett ”dike” intill källarväggen . Längst vattenledningar avser främst läckage i ner, med ett litet fall och någon halvmeter skarvar till exempel anslutning vid stuprör ut från husgrunden läggs dräneringsle doch sprickor i rör. ningen som leder bort till en dräneringsDräneringsmaterial runt dräneringsled- brunn på tomten. Innan rören läggs på ningen ska finnas ända upp till eller nära plats, läggs en fiberduk (geotextil) på bot-

Ur Bygg & teknik 8/10.

som direkt avledning kräver. Avledning av regn- och smältvatten ska därför alltid ske med lokalt omhändertagande. Text under samma rubrik ”Dräneringsmaterial runt dräneringsledningen ska finnas ända upp till eller nära markytan. Helst ska det inte finnas någon jord ovanpå.” Replik: Dränerande skikt av grus utanför grundmurar har traditionellt utförts ända fram till 1980-talet då dränerande värmeisoleringsskivor började användas. Att fortsätta med gruslager är olämpligt av flera skäl: 1. Borttransport av schaktmassor belastar miljön och är dyrbart. Artikelförfattare är 2. Inköp av grus och transport belastar Christer Harrysson, miljön och är dyrbart. professor, Örebro 3. Grovkorniga material som grus ökar universitet. tjäldjupen och därmed ökar även energiförlusterna från källarlokalerna. 4. Finjordsrika jordar, som är vanligast i Sverige, håller kapillärt kvar större delen av nederbörden (fältkapaciteten), vilket minskar belastningen på våra ledningsnät. Minskade tjäldjup och bättre tillgång till markvatten för växter är ytterligare fördelar. Att fortsätta med vertikala gruslager upp till markytan bör normalt inte ske. Text under samma rubrik ”Spola vatten i hängrännorna och i dräneringsledningens spolbrunn. Saknas sådan brunn görs provet på marken. Om vattnet kommit fram till inspektionsbrunnen inom en kvart fungerar ledningssystemet.” Bygg & teknik 8/10

Replik: Konsekvensen av en sådan kontroll är att tillfört vatten blöter marken invid och under grundmuren och därmed även muren i onödan. Många dränledningar ligger för högt, vilket ökar fuktupptagningen i husgrunden. Där marken har stor perkolationskapacitet kan resultatet bli att man tror att dräneringen ej fungerar när något vatten ej rinner fram till dräneringsbrunnen. Kontroll bör istället ske med kamera genom ledningen och mätning av läggningsdjup i de inspektionsrör som bör finnas. Begreppet spolrör bör utgå och ersättas med inspektionsrör eller tittrör som vi brukar kalla dem. Alltså ”vattna” inte dräneringsrören. Kontrollera istället att det inte står vatten i dräneringsrören genom att titta/mäta i inspektionsrören. Inget eller lite vatten på botten av dränröret är bra, dränröret fyllt till mer än hälften, något är fel. Undantag 21 är i mark med hög järnhalt, där dränrören måste ligga under vattenytan för att hindra utfällning av järnoxid som tätar dränrören. Nivån på utloppet i dräneringsbrunnen bestämmer markvattennivån. Text sid 21 under rubriken Omdränering ”Dräneringsledningen måste läggas tillräckligt djupt, figur 1. Den ska ligga minst en halv meter under betongplattans översida och…” Replik: Grundkonstruktioner har olika tjocklek. Dränledningens nivå ska bestämmas efter grundens fuktkänsliga nivå som normalt är underkant av betongplattor, kantbalkar, underliggande värmeisolering Bygg & teknik 5/11


samt dränerande skikt. Dränröett bevis på god kännedom om rens läggningsnivå är således olienskiktskonstruktionens funkka. Överdriv ej läggningsdjupet. tion och utförande samt hur fukt Markvatten ska inte ledas bort i beter sig i våra husgrunder. I onödan. Observera, särskilt i lercertifieringen ingår krav på domark kan dränering framkalla kumentation på utfört arbete. marksättningar. Dränering av Text sid 24 under rubriken mark ska således ske med efterFuktskydd och värmeisolering tanke. Schaktbottenbredd blir på källarväggars utsida rekomsällan mer än att arbetet kan utfömenderas. ”Väggen måste självras på ett säkert sätt. I de flesta klart vara torr innan den ska  fall är 0,5 till 0,6 meter tillräck- &ŝŐƵƌϭʹhƚĨƂƌĂŶĚĞǀŝĚƐƚŽƌĂŐƌƵŶĚƉĊŬćŶŶŝŶŐĂƌ͘ isoleras för att inte fuktproblem Figur 1: Utförande vid stora grundpåkänningar. ligt. Överdriven schaktbredd ökar ska uppstå.” Därefter följer kostnaden. Dränledningar får inte samma dåliga råd att utföra en placeras så att grundläggningen fuktspärr innanför värmeisoleäventyras. Vid stora grundpåkänningar enskiktskonstruktion utan att redovisa or- ringen. som vid flervåningshus, kan det vara nöd- saken till uppkomna skador är oseriöst. Replik: När en diffusionsöppen värmevändigt att bredda schaktbotten med en Att rekommendera en så kallad tvåskikts- isolering placeras direkt mot källarvägkonstruktion med en luftspaltbildande/- gars utsida, där asfalt eller plastmattor bankett, se figur 1. Text sid 22 under rubriken Omdräne- fuktskyddande matta mot grundmuren med eller utan luftspalt tagits bort, ring. ”Vanliga fel är att den nya dräne- med värmeisolering utanför är missvi- påbörjas en uttorkning/avfuktning av ringsledningen läggs i tvära nittiogra- sande. Denna metod innebär att kapillärt väggarna. Hur snabbt uttorkningen sker, dersböjar med stopp i ledningen som tillförd fukt från marken underifrån och bestäms av temperaturskillnaden mellan följd, eftersom vattenströmmen bromsas fukt inifrån källarna, inte kan torka ut till lokalerna och marken. Uttorkningshastigmarken eftersom mattan som placerats heten ökar allteftersom markens temperaupp.” Replik: Om det tränger in jordmaterial mot muren effektivt hindrar all uttork- tur sjunker när värmen inifrån inte längre i dränledningar som blockerar ledningen, ning. Den fungerar i praktiken som en värmer marken. Denna enskiktskonstrukkan en större radie knappast vara en lös- ångspärr, se figur 2. tion är den som ger verklig uttorkning Ett sådant utförande på källargrunder under förutsättning att effektiv väggdräning. Noggrannheten med erosionsskyddande geotextildukar måste istället påta- byggda ända fram till 1970-talet medför nering  och kapillärbrytning erhålls. Att &ŝŐƵƌϮʹ&ƵŬƚǀĂŶĚƌŝŶŐĞŶƐƌŝŬƚŶŝŶŐŝĞŶŬćůůĂƌĞŵĞĚůƵĨƚƐƉĂůƚƐďŝůĚĂŶĚĞŵĂƚƚĂ;ĨƵŬƚƐƉćƌƌͿ͘ las. Vid erosionskänslig jord som silt osvikligt att tidigare inåtriktad fuktvand- låta schakter stå öppna (med risk för ras)  måste särskild uppmärksamhet ägnas åt ring som har fuktskadat många hundra tu- så att källarväggar ska torka är helt onöbottenskydd av schakten, såsom även re- sen källare (jämför tabell 3 sid 13 i sam- digt. Under vinterhalvåret blir också ener ma nummer) kommer att finnas kvar. Det giförlusterna onödigt stora. dovisats i artikeln. Text under samma rubrik om att en en- är många tusen grunder med ett sådant Text sid 22 under rubriken ”Krypskiktskonstruktion är en riskkonstruktion. fuktskydd som har renoverats till vår fler- grunder”. Replik: Vi vill med bestämdhet avvisa funktionella (värmeisolerande, dräneranReplik: För att komma tillrätta med alla påståendet i artikeln att en enskiktskon- de, kapillärbrytande och uttorkande) en- fuktskadade krypgrunder är det av största struktion är en riskkonstruktion. Vi antar skiktskonstruktion med torra källare som vikt att redovisa varför skadorna uppkomatt det som avses är det material (dräne- resultat se figur 3. Fel i utförandet kan ge mit. Huvudorsaken är att sommarens narande värmeisolering) som visas i figur 4 skador i alla slag av konstruktioner. Bättre turligt fuktiga luft kyls av inne i krypgrunpå sidan 22 i nummer 8/10. Att kalla den utbildning, fortbildning och bättre kon- derna. Kryprumsluftens fukthalt blir därfuktskyddsteknik som nu snabbt ökar vid troll är en ofrånkomlig väg för att komma med så hög att mögelangrepp sker i orgasåväl nybyggnad som vid renovering och tillrätta med byggfel. Därför genomför vi niskt material som trä. Det är marken inne i som därmed kommer att få stor tillämp- kurser i fuktkunskap för husgrunder som krypgrunderna som kyler. I vårt kalla klining i framtida byggande av husgrunder är nära nog kostnadsfria. Kurserna riktas i mat är marken kall även om det står ett hus för en riskkonstruktion, anser vi vara första hand till entreprenörer, som efter ovanpå. Ventilationen genom grundmumissledande. Att redovisa en bild med godkännande erhåller en certifiering som rarna ökar avkylningen av marken och

&ŝŐƵƌϭʹhƚĨƂƌĂŶĚĞǀŝĚƐƚŽƌĂŐƌƵŶĚƉĊŬćŶŶŝŶŐĂƌ͘



W^

Figur 2: Fuktvandringens rikning i en källare med luftspaltsbildande matta (fuktspärr).

&ŝŐƵƌϮʹ&ƵŬƚǀĂŶĚƌŝŶŐĞŶƐƌŝŬƚŶŝŶŐŝĞŶŬćůůĂƌĞŵĞĚůƵĨƚƐƉĂůƚƐďŝůĚĂŶĚĞŵĂƚƚĂ;ĨƵŬƚƐƉćƌƌͿ͘  

Bygg & teknik 5/11





Figur 3: Utförande med BEPS-skiva (Bitumenlimmad expanderad polystyren).

&ŝŐƵƌϯʹhƚĨƂƌĂŶĚĞŵĞĚĞŶW^ͲƐŬŝǀĂ;ŝƚƵŵĞŶůŝŵŵĂĚdžƉĂŶĚĞƌĂĚWŽůLJƐƚLJƌĞŶͿ͘



69


Figur 4: Exempel på förhållande i en uteluftsventilerad  krypgrund sommartid.





&ŝŐƵƌϰʹdžĞŵƉĞůƉĊĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞŝĞŶƵƚĞůƵĨƚƐǀĞŶƚŝůĞƌĂĚŬƌLJƉŐƌƵŶĚƐŽŵŵĂƌƚŝĚ͘ 

grunden under vinterhalvår. Ytterligare nackdelar är kall luft under bjälklagen vintertid, med onödigt kalla golv och energiförluster i onödan, se figur 4. I en fuktsäker krypgrund måste luftfuktigheten vara så låg att mögelangrepp ej kan ske. Säker nivå på relativa fuktigheten i trämaterial är enligt Fukthandboken 75 procent eller fuktkvoten 14 procent. Kryprumsluftens fuktighet ska därför ej överstiga 75 procent under längre tid. Det innebär att luftens temperatur i kryprummen måste vara tillräckligt hög. Om ventilerna i grundmurarna stängs, minskas markens nedkylning vintertid. Om marken och grundmurarna dessutom värmeisoleras, kan kryprumsluften ej bli nedkyld så att riskabla fuktnivåer uppkommer. Benämningen på ett sådant utförande är varmgrund, se figur 5. Varmgrunden sparar energi och ger varmare golv. Självklart kan krypgrundsluften även värmas med tillskottsvärme eller avfuktas. Detta är dock inget alternativ som samhället bör bejaka, eftersom energikostnader och därmed miljöbelastningen ökar. Avfuktning är dessutom en kortsiktig lösning med återkommande underhåll och reparationer. Utöver ovannämnda förhållanden är det viktigt att dränera krypgrunden så att markvattennivån ej stiger

FUKTLARM



Figur 5: Exempel på renoverad krypgrund (varmgrund).

&ŝŐƵƌϱʹdžĞŵƉĞůƉĊƌĞŶŽǀĞƌĂĚŬƌLJƉŐƌƵŶĚ;ǀĂƌŵŐƌƵŶĚͿ͘

upp till grundkonstruktionen och att kapillärbrytande skikt utförs mot marken. De råd som ges i artikeln beträffande plastfolie på marken samt att ventilationsöppningarna är tillräckliga riskerar att fuktproblemen i de flesta fall kvarstår eller förvärras. Om ventilationen ökas blir markens kylande inverkan större, med fuktigare luft som följd. Att värmeisolera marken är däremot en positiv åtgärd. En plastfolie mellan två värmeisoleringsskivor utgör en ångspärr. Det är säkrare att använda diffusionsöppen värmeisolering som istället hjälper till att avfukta kryprumsluften sommartid ner till den kalla marken under värmeisoleringen, se figur 5. En plastfolie kan däremot användas som skydd mot markradon och bör då placeras under värmeisoleringen. En ångspärr är även viktig i grunder där värmen i lokalerna sänks eller helt stängs av vintertid, såsom i många fritidshus. En plastfolie är här en lämplig ångspärr som placeras under värmeisoleringen. Kondensvatten kommer i de flesta fall att fällas ut på plastfolien sommartid. Den kan lämpligen läggas i svag lutning mot en lågpunkt som dräneras till marken. Det är även viktigt att otätheter i grundmurar och bjälklagskanter tätas, annars blir golven kalla med ökade energi-

förluster. Gäller generellt alla slags husgrunder. I samband med renoveringsarbetet bör en fukt- och temperaturmätare placeras strax under bjälklaget, helst på norrsidan där marken som regel är kallast. Då kan resultatet under och efter renoveringen avläsas, vilket ger en viktig kunskap om fuktbalansen i husgrunden. Lars Källered, Fuktkonsult AB, Åkerberga Runar Andersson och Stefan Andersson, Isodrän AB, Jordbro

Rädd för fuktskador?

TORE HAGEN AS

&ŝŐƵƌϯʹhƚĨƂƌĂŶĚĞŵĞĚĞŶW^ͲƐŬŝǀĂ;ŝƚƵŵĞŶůŝŵŵĂĚdžƉĂŶĚĞƌĂĚWŽůLJƐƚLJƌĞŶͿ͘

Mer info på www.finisterra.se

Övervaka trådlöst: • Möjligt läckage • Kondens • Temperatur Enkel installation av sensorer. Bli larmad via e-post eller SMS!

Sickla Industriväg 7, 131 34 Nacka ∙ Tel: 08-718 32 45 ∙ Fax: 08-718 29 07 ∙ E-post: ted@finisterra.se

70

Bygg & teknik 5/11


Christer Harrysson kommenterar:

Vilka lösningar är minst riskfyllda? Glädjande nog har min artikel i Bygg & teknik 8/10 ”Vanliga problem med golv och grunder i småhus” uppmärksammats av många och befunnits ha betydande läsvärde. Det var väntat eftersom artikeln tar upp erfarenheter och praktiska problem med olika lösningar. Artikeln baseras bland annat på åtskilliga skadeutredningar under flera decennier. Småhus kan byggas på många olika sätt. Speciellt gäller detta golv och grunder. Byggfel med anknytning till grundläggningen har högst felfrekvens. Några av grundläggningssätten är definitivt bättre, billigare och mindre riskfyllda än andra. Det är därför mycket angeläget att rangordna olika lösningar såväl i teorin som i praktiken. Och just detta var ett av syftena med artikeln. För källarväggar och krypgrunder följer nedan en kortfattad översikt av mina erfarenheter och synpunkter för några av de lösningar som utförligt behandlats i artikeln.

Källarväggars fuktskydd och värmeisolering på utsidan

Två principer för fuktskydd och värmeisolering på utsidan föreligger: ● luftspaltbildande och fuktskyddande matta som spikas mot väggen och med cellplastisolering utanför (två skikt) ● fuktskyddande och värmeisolerande cellplastskiva som limmas mot grunden (ett skikt). Den senare lösningen är mer riskfylld eftersom den är en enskiktskonstruktion. Skador orsakas främst av brister i arbetsutförandet som springor mellan isolerskivorna och/eller på grund av att skivorna genom slarv helt eller delvis hamnat en bit från väggen och att detta utrymme fyllts med markmaterialet. Figurerna 2, 3 och 4 är bilder på ett hus i Uppsala och visar just exempel på nämnda vanliga utförandebrister och för högt placerad dräneringsledning. Mina skadeutredningar av utvändigt tillläggsisolerade källarväggar omfattar så gott som uteslutande den sistnämnda lösningen.

Krypgrunder

Som framgår av artikeln finns många olika lösningar för krypgrunder. Uteluftsventilerade krypgrunder med fuktproblem har hittills många gånger förbättrats genom att installera avfuktare. Alternativt kan man med värmekabel till såväl lägre byggkostnad som energianvändning nå samma förbättring och med en mindre Bygg & teknik 5/11

riskfylld lösning. Ombyggnad till inneluftsventilerad krypgrund (varmgrund) har avsevärt högre byggkostnad och är en mer riskfylld lösning vid utförandet av tätningar samt fukt- och värmeisolering. Dessutom är konstruktionen klart olämplig vid hög grundvattenyta och grundvattenströmning. Observera att ombyggnaden till inneluftsventilerad krypgrund även behöver energi för att framställa erforderligt byggmaterial.

Kommentarer till repliker från de tre isodränförespråkarna

Tre förespråkare för ”Isodränskivan” (isodränförespråkarna) har gett ett antal synpunkter på min artikel. Deras kritik är vinklad och avgränsad till hur konstruktioner med ”Isodränskivan” ska utföras och enligt min uppfattning föga relevant för vanligen förekommande lösningar. Text sid 21 under rubriken Dränerings- och dagvattenledningarnas funktion. ”Dräneringsledningen ska främst leda bort ytvatten från husets grund ...” Min text avser inte samma konstruktionslösningar som isodränförespråkarnas. Ytvattnet infiltreras normalt genom marken om denna är genomsläpplig och når ner till dräneringsledningen. Som jag skriver i artikeln ansluts dräneringsledningen till stenkista eller det allmänna ledningsnätet beroende på de lokala förutsättningarna. Är markmaterialet ogenomsläppligt och man använder isodränförespråkarnas lösning når markvattnet dräneringsledningen enbart genom isodränskivan. Utförandebrister hos denna konstruktion kan lätt, som framgår av figurerna 2 till 4, ge upphov betydande fuktskador. Text under samma rubrik ”Dagvattenledningarna för bort regnvatten till separat avrinning.” Enighet råder om att de lokala förutsättningarna avgör om anslutning sker till stenkistor i marken eller det allmänna ledningsnätet. Text under samma rubrik ”Dräneringsmaterial runt dräneringsledningen ska finnas ända upp eller nära markytan. Helst ska det inte finnas någon jord ovanpå.” Såväl min som isodränförespråkernas lösning förekommer och är accepterad. Text under samma rubrik ”Spola vatten i hängrännorna och i dräneringsledningens spolbrunn. Saknas sådan brunn görs provet på marken. Om vattnet kommit fram till inspektionsbrunnen inom en kvart fungerar ledningssystemet.” Mitt förslag till kontroll ger ofta, men inte alltid, en snabb indikation på om dräneringsledningen fungerar. Speciellt gäller detta om spolbrunn saknas, vilket normalt är fallet i äldre hus. Då kan det också bli aktuellt gräva en grop för att bestämma

dräneringsledningens läge och funktion. I nyare hus med spolbrunn är naturligtvis inspektion med kamera möjlig. Alternativt kan man enkelt med en tumstock bestämma dräneringsledningens läge och kontrollera funktionen genom att spola vatten i densamma. Text sid 21 under rubriken Omdränering ”Dräneringsledningen måste läggas tillräckligt djupt, figur 1. Den ska ligga minst en halv meter under betongplattans översida och ...” Minst en halv meter är en tumregel som oftast är tillämplig för att källargolvet ska kunna hållas torrt. Text sid 22 under rubriken Omdränering. ”Vanliga fel är att den nya dräneringsledningen läggs i tvära nittiograders böjar med stopp i ledningen som följd, eftersom vattenströmmen bromsas upp.” Är det ett ”veck” på dräneringsledningen hjälper ändå inte isodränförespråkarnas alla föreslagna dyrbara åtgärder. Text under samma rubrik om att en enskiktskonstruktion är en riskkonstruktion. Oavsett om enskiktskonstruktionen med isodränskivor tar ökade marknadsandelar eller ej, är den med hänsyn till utförandet en riskkonstruktion analogt enstegstätade putsfasader. Även för dessa är det främst utförandebrister som är huvudorsaken till byggskadorna. Text sid 24 under rubriken Fuktskydd och värmeisolering på källarväggars utsida rekommenderas. ”Väggen måste självklart vara torr innan den ska isoleras för att inte fuktproblem ska uppstå.” Därefter följer samma dåliga råd att utföra en fuktspärr innanför värmeisoleringen. Isodränförespråkarnas text lämnar jag utan kommentar, då den inte har relevans för texten i min artikel, utan enbart för marknadsföring av deras egen konstruktion. Text sid 22 under rubriken Krypgrunder. Isodränförespråkarnas text under detta avsnitt ser jag som en god allmän information till läsarna om olika sätt att utforma krypgrunder och lämnas därför utan kommentarer utom i ett par avseenden. Nomenklaturen är inneluftsventilerad krypgrund och ej varmgrund. Figur 5 i min artikel visar en uteluftsventilerad krypgrund med värmekabel, den enklaste och billigaste lösningen för att förbättra fuktförhållandena i uteluftsventilerade krypgrunder. Isodränförespråkarnas inneluftsventilerade krypgrund, figur 5, har de för- och nackdelar som beskrivs under avsnitt Krypgrunder.

Slutord

Debatt i sakfrågor med kritiska läsare är alltid önskvärd i strävandena att åstadkomma ett bättre och billigare byggande. Och då måste olika åsikter ”få brytas mot varandra”. Ännu viktigare är det att debatten i första hand innefattar frågor av allmänt intresse och inte enskilda företags produkter och tjänster. ■ 71


Akustik/Bullerskärmar:

Betonginstrument:

Formsättning:

Balkonger:

Fuktskydd:

– skivan

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund • God värmeekonomi • Lüg totalkostnad

Betong/Membranhärdare:

RÜrvägen 42 • 136 50 Haninge Telefon 08-609 00 20 • Fax 08-771 82 49

Brandskydd:

www.isodran.se

Fukt, lukt, mĂśgel och radon TrygghetsVakten skyddar krypgrund & vind frĂĽn fuktrelaterade skador. s-ARKNADENSLĂ‹GSTAENERGIFĂšRBRUKNING s-INIMALTMEDUNDERHĂ?LL sĂ?RSLIVSLĂ‹NGD

Betongdukar:

Fogband:

Färg:

www.trygghetsvakten.se

annons bygg-teknik1010.indd 1

Betongelement:

Fogtätningsmassor:

Vi servar hantverkare!

031-760 2000

10-10-12 13.08.48

Geosynteter:

LeverantÜr av fÜnster- och fasadprodukter. VENTILER – TÄTLISTER – BESLAG FOGMASSA – KITT – FOGBAND – VERKTYG MASKINER – SLIPMATERIAL – M.M. Beställ vür katalog pü www.leifarvidsson.se

MullsjÜ 0392-360 10 ¡ Stockholm 08-26 52 10 GÜteborg 031-711 66 90

72

59 x 46 mm

*lYOH‡5LPER‡/XOHn 6WRFNKROP‡/LGN|SLQJ ZZZIODVH

Bygg & teknik 5/11


branschregister www.jehander.se Stockholm 08-625 63 21 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50

Allt pekar på att en bra epoxibeläggning skall hålla minst 40 år

Nöj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, är tryckfördelande, slagtålig, stötdämpande, kemikalieresistent och lättstädad. För vårt kompletta golvsortiment, se vår hemsida.

Konsulterande ingenjörer:

Vi möjliggör ert projekt med säkra och genomförbara lösningar inom byggnadsakustik, rumsakustik, industriakustik och samhällsbuller. Besök oss på www.acad.se

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Golvgjutsystem:

Din Partner för mark, väg och vatten

Geoteknik:

0771-640040 viacon@viacon.se www.viacon.se

De snabbaste analyserna av inomhusmiljö med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Vi analyserar byggd miljö

Grundläggning:

Box 15120, 750 15 UPPSALA, 018-444 43 41 www.anoZona.com

Industrikontor:

Golvbeläggningar:

Ingjutningsgods:

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Bygg & teknik 5/11

73


branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Mätinstrument:

Stegar/ställningar:

Göteborg 031-727 25 00 Jönköping 036-30 43 20 Stockholm 08-688 60 00 Uppsala 018-18 35 50 Malmö 040-35 42 00 www.wspgroup.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak- och fasadvård:

Ljus och säkerhet:

Tak/Tätskikt:

Lättbyggnadsteknik:

Takplåt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering – Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

1002

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

74

Bygg & teknik 5/11


Nr 0093/06

Nya T-Diff håller fukten borta till 2061. Minst. Vårt nya underlagstak T-Diff har många fantastiska egenskaper som vi gärna vill berätta om. Lufttätt

Rätt monterad skyddar den dessutom mot genomtrampning. Naturligtvis är T-Diff både P-märkt och

monterad hanterar den fukt på ett alldeles utomordentligt sätt i mer än 50 år. Dessutom går den

godkänd enligt Boverkets byggregler. Tillsammans med våra övriga produkter ingår

att lägga utan ventilering och spalt mot isolering i underlaget. Diffusionsöppenheten ger fukt underifrån möjlighet att transpirera ut genom materialet

T-Diff i en serie fuktsäkra byggprodukter som tillsammans utgör en svårslagen helhet för husets klimatskärm. Smart, energisparande och tryggt för

men samtidigt hindras vattendroppar från ovan.

alla som bygger. T som i trygghet.

Nydalavägen 14, 574 35 Vetlanda. Tel 0383-599 00. Fax 0383-146 64. www.t-emballage.se


BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Sveavägen 116, 113 50 Stockholm

s u h i g r e n e g å l Sunda ta lösningar. r a m s r med ä g n o Bet . a k s l ä t l ä t t at vår s s och å o m o p r Läs me ör det vi gör f n passio .abetong.se www

Vår kunskap och erfarenhet tillsammans med betongens egenskaper skapar värde för dig, och dina kunder.


5/11 Bygg & teknik