––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– EPS – expanderad styrencellplast [3, 17] EPS tillverkas genom att små kulor av plast expanderas med hjälp av vattenånga och bildar block med luftfyllda celler. Blocken kapas sedan till skivor. EPS är en termoplast som betyder att den mjuknar vid högre temperaturer. De flesta EPS-sorter mjuknar redan vid 70 °C och blir sedan en vätska. Pyrolysen, det vill säga produktion av brännbara gaser, uppträder sen med antändning som följd. EPS brinner då som en pölbrand, likartat som en brännbar vätska och har ingen förkolningsprocess. Rätt ofta uppstår det även brinnande droppar när EPS brinner. Förbränningsvärmet för icke brandhämmande EPS är 39 MJ/kg [18]. Flera brandhämmande EPS-sorter finns som använder sig av flamskyddsmedel både med halogener (till exempel Brom) och icke halogener (nanokompositer, grafit etcetera). I detta fall ändras brandegenskaperna markant och det är svårt att ge ett generiskt resultat. EPS är en aromat och därför finns det starka kemiska bindningar mellan C och H atomer. Därför producerar vanlig EPS väldigt tät rök, mycket sot och olika komplexa kolväteämnen vid förbränning [17]. XPS – extruderad styrencellplast [3, 17] XPS tillverkas i en kontinuerlig process (extrudering) där smält polystyren pressas genom ett munstycke, formas och stelnar till skivformade produkter. De är ofta tätare och hårdare än EPS. XPS är också en termoplast som betyder att den mjuknar vid ungefär 80 °C och brinner som EPS. Samma fakta som för EPS gäller för XPS [17]. PUR – polyuretan [17, 18, 19] Polyuretan härrör från en kemisk reaktion mellan en diisocyanat och en polyol. När denna reaktion väl har inträffat, skapas ett ämne som är kemiskt stabilt och extremt mångsidigt. Det kan ha ett antal olika egenskaper (återhämtningsförmåga, mjukhet, hårdhet) beroende på valet av kombinerade ämnen [19]. Förbränningsvärmet ligger på ungefär 25 MJ/kg [18] och PUR förkolnar vid värmeexponering (värmehärdande). PUR är en kvävinnehållande polymer och därför finns det risk för produktion av både HCN och NOx vid förbränning. Även sot och rökproduktion är för vanlig PUR relativt hög [17]. PIR – polyisocyanurat och IPN – Isophenol [17, 18, 19] PIR och IPN anses som förbättrade versioner av PUR där blandningen mellan diisocyanat och polyol är annorlunda och man använder andra katalysatorer i produktionsprocessen [19]. Därmed blir PIR och IPN termiskt stabilare och har bättre brandegenskaper. De förkolnar vid värmeexponering (värmehärdande). Mer information om processerna och förbättringarna finns i litteraturen [20]. Förbränningsvärmet ligger på ungefär 25 MJ/kg [18]. PIR och IPN är också kvävinnehållande polymerer och därför finns det risk till produktion av både HCN och NOx vid förbränning. Sot och rökproduktion beror även här mycket på typ av PIR eller IPN [17]. Jämförande data för förbränningsvärmen (mängden av energi som avges per kg material som förbränns) [19]: PVC 16 MJ/kg Trä 18 MJ/kg Propan 46 MJ/kg ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– * Tabellen ger en översikt av de viktigaste egenskaperna hos vanliga cellplaster.
Fakta: Vanliga cellplaster som isoleringsmaterial *
Författarna är medvetna om att det finns fler egenskaper och cellplaster än de i tabellen angivna.
och vi måste skilja på cellplast och cellplast och hur de monteras. Att göra denna åtskillnad ger också möjligheter till nya innovativa byggnadslösningar i framtiden eftersom flera nya material och system kommer varje dag på byggnadsmarknaden. ■
Referenser
[1] Jan-Erik Forsén, Brand i flerfamiljhus, Prästgårdsliden 14 C, Mjölby, Fördjupad olycksundersökning, Insatsrapportnummer 2402875, 2012-06-17. [2] McGraw-Hill, Dictionary of Architecture and Construction, 2003 by McGraw-Hill Companies, Inc.
52
[3] http://www.plastkemiforetagen.se, nedladdad 2012-08-06. [4] Anders Johansson, Europeiska brandklasser ersätter svenska och nordiska metoder, Bygg & teknik 6/02 sid 13, 2002. [5] Björn Sundström, Provning och beräkning av produkters brandegenskaper i Europa, Bygg & teknik 6/08 sid 16, 2008. [6] Boverket, Boverkets byggregler BBR 19 [BFS 2011:26], Karlskrona 2011. [7] Julia Ondrus & Ove Petterson, Fire Hazards of facades with externally applied additional thermal insulation, full scale experiments, Report TVBB 3025, Lund 1986.
[8] SP 105 metod ”External Wall assemblies and fasade cladding, reaction to fire, Issue no 5. 1997” Borås 1994. [9] Jesper Axelsson & Patrick van Hees, New data for sandwich panels on the correlation between the SBI test method and the room corner reference scenario, Fire and Materials Volume 29, Issue 1, pages 53–59, Wiley, 2005. [10] van Hees, P. & Johansson, P. (2001a) The need for full-scale testing of sandwich panels – Comparison of fullscale tests and intermediate scale tests. Proc Ninth International Interflam Conference (Edinburgh), Sept 17-19. pp 495503. [11] P. van Hees, Semi-natural fire test for facades and curtain walling systems, Nordtest project 1433-99, SP AR 2000:39, Borås 2000. [12] LTH, Bengt Dahlgren, Brandskyddslaget, Brandskyddshandboken, En handbok för projektering av brandskydd i byggnader, LTH Rapport 3161, 2012. [13 ] Michael Strömgren, Efter Mjölbybranden, Onyanserad debatt om cellplast, Räddningsledaren nr 2, 2012, pp 29. [14] Bertil Nilsson, Olycksutredningsrapport, Brand i Norrevångshallen, Eslöv 2010-06-10, Insatsrapport 2010/ 02663, Räddningstjänsten Syd. 2010. [15] Bertil Nilsson, Olycksutredningsrapport, Saluhallen Lund 2011-06-29, Insatsrapport med Diarienummer 1900. 2011. 02890, Räddningstjänsten Syd. 2011. [16] http://www.sbi.se/medlems_ftg/ m_dokument.asp?mFtgId=95, nedladdad 2012-08-06. [17] Patrick van Hees, Kursmaterial VBR022 Brandkemi och explosioner, LTH Avdelningen för brandteknik, 2011. [18] Archibald Tewarson, SFPE handbook of fire protection engineering, Chapter ”Generation of Heat and Chemical Compounds in Fires, SFPE, 2008. [19] http://www.polyurethanes.org, nedladdad 2012-08-06. [20] M. Modesti & A. Lorenetti, Progress in Polymer Degradation and Stability Research, Chapter 4, Recent trends in flame retardancy of PUR foam, Nova Science Publishers. 2008.
Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister och mycket annat finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se
Bygg & teknik 6/12