Issuu on Google+

Ă…rsredovisning

2012


Innehåll

VD-kommentar ...............................................................................

Förvaltningsberättelse ....................................................................

Fem år i sammandrag ..................................................................

Resultaträkning ................................................................................

Balansräkning .................................................................................

Rapport förändringar i eget kapital ...........................................

Kassaflödesanalys .........................................................................

Redovisningsprinciper och noter ...............................................

Noter resultaträkning ....................................................................

Noter balansräkning .....................................................................

Övriga upplysningar ........................................................................

Kapitaltäckning .................................................................................

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen ......... Underskrifter ........................................................................................ Revisionsberättelse ........................................................... Styrelse ............................................................................

Affärsledning ....................................................................................

Bolagsstyrning ................................................................................. Utgående mandatperioder .............................................................. Huvudmän ......................................................................................... Lokalstyrelser och revisorer ......................................................... Offentliggörande av uppgifter om ersättningar .........................

4 14   22 26 28 30 31 34 61 71 78 83 86 87 88 90 92 94 96 96 98 99

Grafisk form, fotografering och produktion: bybloo.se – 2013 Diagram sid 4-7 Reuters EcoWin


Försämrad omvärldskonjunktur – men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att dagens låga styrränta på 0,25% kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8%). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot

12

Den svenska kronan gentemot dollarn och euron

11

10 EUR/SEK

9

8

7 USD/SEK 6

5 2005

4

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

VD-kommentar


011

6,5% som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0% förra året jämfört med 3,6% år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att euro­ krisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det så kallade budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver.

180

Börsutvecklingen

170 160 150

Stockholmsbörsen

140 130 120 110 100 90

Globalt börsindex (MSCI)

80

Index

70

2012

60

Nasdaq

50 2005

VD-kommentar

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

5


5 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kraftig inbromsning i svensk ekonomi 7

Ränteutvecklingen i Sverige

6

5

Riksbankens styrränta

4

3

2

10-årig statsobligation

Procent

1 3-månaders statsskuldväxel 0 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Vi bedömer att den svenska ekonomin växte med drygt 1% under fjolåret jämfört med närmare 4% år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av 2012.

6

VD-kommentar


11

10,0

Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring

7,5

5,0

2,5

Procentuell förändring

0,0

-2,5

-5,0

-7,5 2005

2012

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8% av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att skjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0% i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2,0% och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver.

VD-kommentar

7


Det lokala perspektivet Sedan finanskrisen för snart fyra år sedan har branschens förutsättningar förändrats i grunden. I tillägg till det har sedan såväl den statsfinansiella krisen i Europa som en snabbt avsvalnande konjunktur inneburit behov av en ökad beredskap inför framtiden. I Sörmland kunde vi konstatera en snabb uppbromsning av konjunkturen under hösten som ledde till viss oro och då framför allt i den återstående industrisektorn. Orderböcker minskade, varsel lades etc. Redan en månad in på 2013 ser dock läget något ljusare ut då till exempel inte alla varsel har effektuerats och ljusningar kan skönjas i en ökad efterfrågan. Vi har inte heller sett någon ökning av antalet konkurser i vår lokala omvärld. Alltjämt har delar av lantbrukssektorn fortsatta utmaningar, främst inom djurhållning och mjölkproduktion, medan växtodlarna har fått se ökade priser och efterfrågan under året. Vi väntar oss ingen avvikande utveckling i vår region jämfört med riket i övrigt, med undantag för Nyköping där tillväxten och befolknings­ ökningen väntas ligga över riksgenomsnittet.

Agenda 2014 Sörmlands Sparbanks utveckling de senaste åren har präglats av aktiviteter för att stärka sparbanken inför befintliga och kommande utmaningar. Bland aktiviteterna kan särskilt nämnas åtgärder för att stärka lönsamheten, sänka och anpassa risken i sparbankens balansräkning samt säkerställa anpassning till nya regelverk vad avser såväl kapital-, likviditets- och styrningsfrågor. Dessa aktiviteter kommer fortsatt att vara i fokus, men balanseras upp med mer affärsorienterade frågor.

8

VD-kommentar


Det finansiella klimatet i världen är, som ovan beskrivits, fortsatt bekymmersamt och vi kan räkna med turbulens även under 2013. Oroliga börser, stagnerande bostadsmarknad, svagare konjunktur med åtföljande stigande arbetslöshet ligger nog tyvärr i förväntningarna, även om kanske botten kan skönjas. Vi räknar med fortsatt låga räntor under inledningen av 2013. Möjligen kan vi få se en vändning uppåt vad avser såväl räntor som inflation under de andra halvåret. Den mycket snabba teknologiska utvecklingen medför nya kundmönster och möjlighet till relationsskapande via sociala medier etc. Nya betalningssystem växer fram som möjliggör fortsatt neddragning av kontanter samtidigt som vår kortaffär blir utsatt för starkare konkurrens. 2013 blir sannolikt det år då mobila betalningar på allvar slår igenom. Kontantmängden väntas fortsatt minska och bankernas infrastruktur anpassas genom exempelvis nedlagda kontor, prissättning på kontanttransaktioner etc.

Vårt uppdrag Vårt huvudsakliga uppdrag – sedan 1832 – är att långsiktigt bedriva bank i verksamhetsområdet och att verka för våra kunders ökade förutsättningar till välstånd, trygghet och god ekonomi. Till den delen av uppdraget hör bankens dagliga verksamhet, säkerställa att sparbanken finns tillgängliga för sina kunder och deras behov. Att risker tas och hanteras så det inte äventyrar sparbanken, men samtidigt tillgodoser behovet av krediter etc. Att produkter och tjänster är så utformade att de väl fyller marknadens och det lokala behovet samt att priser och service står i paritet med erbjudandet. I tillägg till detta ska sparbanken aktivt bidra till den lokala omvärldens utveckling, välstånd och tillväxt. Hit hör också det aktiva samhällsuppdraget. Att delta i den lokala debatten, engagera sig i samhällsfrågor, utvecklingsfrågor samt bidra med resurser till föreningsliv och andra lokala organisationer. Under 2012 gick verksamheten till många delar som förväntat eller bättre. Såväl räntenetto, finansförvaltning som kostnadsutveckling och kreditförluster utvecklades på ett bra sätt och bidrog till att Sörmlands Sparbank gjorde det bästa resultatet någonsin med drygt 186 mkr efter kreditförluster. Vi nådde fyra av sex huvudmål och volymökningen under året var något över våra förväntningar avseende såväl in- som utlåning.

VD-kommentar

9


2013 Efter ett rekordår är Sörmlands Sparbank starkare vad avser kapitalsituation, likviditet samt intjäning. Lönsamhetsfokus under några år har medfört en anpassning av kostnadssidan, där särskilt bemanningsfrågan bidragit samtidigt som flera interna effektivitetsprojekt bedrivits. På intäktssidan har framför allt räntenettot utvecklats på ett positivt sätt under senare år, främst på grund av en ändrad prissättning av affären. Kreditsidan präglas numera av en betydligt starkare koppling mellan pris i förhållande till bedömd risk. Därutöver har kapitalkostnaderna fått ett ökat och motiverat genomslag i såväl boende- som företagsaffären.

Utmaningarna Det är fortfarande relevant att tala om att vi i huvudsak möter kunderna i två olika situationer. Vi kallar det ”transaktion” när kunden på eget initiativ löser ett känt och återkommande behov med låg kompetensöverföring. Denna skiljer sig från den ”kritiska händelsen”, där kunden önskar lösa ett behov som är mera okänt och komplext till sin natur. Den kritiska händelsen innehåller också i regel ett stort mått av kompetensöverföring. För transaktionerna är vår strategi att klara hygienfaktorerna samtidigt som effektivitet, skalfördelar och kostnader är utmaningarna. Vad avser de kritiska händelserna är kompetensen avgörande. Att kunna överföra vår kompetens och konsistent motsvara eller överträffa kundernas förväntningar har aldrig varit viktigare. I en värld där transparensen aldrig varit större, där konkurrensen skärps, allt mer går att utföra på nätet eller på distans och villkor kan jämföras sekundsnabbt – där växer varumärkets betydelse. Kunderna kommer i allt högre grad att vara kund hos den aktör man ”gillar”. Vi måste vara omtyckta av våra kunder. Att leva efter våra värderingar, att förstärka samt kommunicera det vi gör är avgörande för vår fortsatta framgång. Vi kommer även under 2013 prioritera aktiviteter för att fortsatt stärka Sörmlands Sparbanks lönsamhet med bland annat ett fokuserat arbete på neddragning av kontanter, där särskilt överläggning av våra ATM:er samt prissättning av kontanttransaktioner kan nämnas tillsammans med en stark satsning på mobila betalningar. Vi kommer också fortlöpande att anpassa våra mötesplatser för att ha rätt resurser på rätt ställen. Under 2013 innebär detta exempelvis en översyn av vår närvaro i Nyköping.

10

VD-kommentar 


Vi kommer fortsatt att arbeta med en aktiv utvärdering av all in- och outsourcing samt ständigt söka samarbeten och synergier för att uppnå skalfördelar. Kompetens- och bemanningsfrågorna blir allt viktigare i en starkt föränderlig omvärld. Då vi har genomfört ett omfattande generationsskifte behöver vi dels genomföra riktade insatser för viss nyckelkompetens, dels generellt förstärka spar- och pensionskompetensen. Under 2013 ska vi också anpassa oss till den förändrade licensieringsstruktur som Swedsec infört under året. I en tid då vi träffar allt färre av våra kunder över bankdisk blir vår proaktivitet och förmåga att transportera vårt erbjudande, kompetens och tjänsteinnehåll över till andra mötesplatser, avgörande. Proaktivitet och förmåga att ta kontakt med de viktigaste kunderna kommer därför under året att vara i starkt fokus, vilket också avspeglar sig i sparbankens huvudmål. Tillväxten i affären kommer koncentrerat att ske till sparområdet där inlåningen och nettosparande i fonder är särskilt framträdande. Även pensionsområdet för privatpersoner och företagare är särskilt intressant ur affärssynvinkel. Bland tillväxtsegment kan särskilt framhållas segmenten Premium och Guldeken där en offensiv satsning fortsätter. Vi kommer att utveckla och fördjupa samarbetet med de strategiska partners vi har. Särskilt samarbetet med Swedbank är av avgörande betydelse för sparbankens möjlighet att hålla nere kostnaderna och ge medarbetarna goda förutsättningar för systemstöd i det dagliga arbetet. Indecap, Sveland, Folksam, Sparbankernas Försäkring AB och Sparbankernas Kort AB är andra viktiga samarbeten med stark lönsamhetspåverkan och vi intar även i dessa samarbeten en offensiv och deltagande hållning. Sörmlands Sparbank genomförde under 2012 en screening av vårt regelverk avseende intern styrning och kontroll med hjälp av en extern konsultfirma. Under 2013 kommer en implementering att ta vid för att förbättra och förstärka systemet för att säkerställa att vi uppfyller kommande regelverk. Det innehåller dels nyrekryteringar och förstärkning av vår organisation, dels en hel del strukturella och innehållsmässiga förändringar.

VD-kommentar

11


Sammanfattningsvis Vi räknar med en måttlig volymtillväxt under året där tillväxten på kreditsidan framförallt beror på omläggning av hypotekskrediter. Räntenettot väntas sjunka medan provisionsnettot är relativt stabilt med något lägre hypoteksprovisioner beroende på nämnd omläggning. På kostnadssidan kan nämnas satsningen på Nyköping samt den ovan beskrivna anpassningen av riskorganisationen. Dessa kostnader får beskrivas som poster av engångsnatur. Bortsett från dessa är kostnadsmassan i reala termer lägre 2013 än 2012. Finansverksamheten bedrivs numera med låg risk och förväntas avkasta 1,0% över riskfri ränta, vilket är klart lägre än det mycket goda året 2012. Vi fortsätter varumärkesarbetet med en fortsatt stark tonvikt på ungdomssatsningar och där begreppet ”skicka vidare” fortsatt kommuniceras för att ge det en tydligare innebörd under året.

Katrineholm i februari 2013 Sörmlands Sparbank

Joacim Lindgren VD

12

VD-kommentar 


VD-kommentar

13


­­­   Förvaltningsberättelse Styrelsen för Sörmlands Sparbank (organisationsnummer 516401-9639) avger härmed årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, sparbankens 22:a verksamhetsår.

Allmänt om verksamheten Sörmlands Sparbanks verksamhetsområde omfattar Flens, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers kommuner. Sörmlands Sparbank tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband därmed, varav kan nämnas: ställande av garantier, arbitragerörelse, betalningsförmedling, notariatverksamhet, värdepappersrörelse, förvaring, rembursverksamhet, resevalutarörelse, förmedling av köp och försäljning av fastigheter, ekonomisk rådgivning, förmedling av försäkringar samt pensionssparrörelse.

Kontorsnät Vid årets slut var Sörmlands Sparbank representerad på följande orter: Flen, Katrineholm, Malmköping, Nyköping, Oxelösund och Vingåker.

Marknad Sörmlands Sparbanks erhöll i slutet på 2011 priset som ”Årets Folkbildare” av tidningen Privata Affärer. En utnämning som vi flitigt använde för att stärka varumärket under 2012. En ny film togs fram, vilken visades på TV och bio där den till ett flygplan vikta hundralappen lyftes fram som symbol. En symbol för sparbankens särskiljande egenskaper med fokus på samhällsengagemanget – att vi är en sparbank som ”Skickar vidare”. I våra mötesrum på kontoren finns det nu ett litet modellplan som en påminnare om detta för medarbetare och kunder. Den 5 oktober var det stort tårtkalas i Nyköping då vi firade att den äldsta delen av sparbanken startades för 180 år sedan. Sparbankens närvaro i de digitala kanalerna har under året förstärkts betydligt. Ett antal lyckosamma lanseringar har genomförts av vilka kan nämnas en ny Mobil Internetbank och Ipadbanken. Antalet kunder som har laddat ner dessa tjänster uppgick till 16.700 st respektive 1.700 st. En signal om hur ny teknik anammas väldigt snabbt hos våra kunder. Swish, en ny betalningstjänst mellan privatpersoner via mobiltelefonen, lanserades också under hösten.

14

Förvaltningsberättelse


Arbetet med att utveckla en ny hemsida fortsatte under året och kommer att lanseras i början av 2013. Sparbankens närvaro på Facebook fortsatte att utvecklas positivt och det var vid årsskiftet cirka 8.400 personer som gillar och följer oss där. En dryg fördubbling jämfört med ingången på 2012. Genom Facebook kan vi berätta om många av de positiva särskiljande aktiviteter sparbanken genomför och som stärker vårt varumärke. För att visualisera och levandegöra våra erbjudanden har flera filmer spelats in och dessa finns att se på YouTube. Enkla och informativa filmer om till exempel Sveland Sakförsäkring och Premium. På Världsmiljödagen den 5 juni lanserades Miljöjakten som bygger på att man laddar ner en app till sin smarta telefon. Under Miljöjakten samlades poäng genom olika aktiviteter. Poängen omvandlades därefter till pengar och blev sparbankens bidrag till olika miljöprojekt. Under hösten återupptogs efter några års uppehåll ”Stora Tillväxtdagen” på Hedenlunda. En lyckad aktivitet för lokala beslutsfattare, intressenter och näringsidkare med temat ”Utmaningen i de digitala kanalerna” Sörmlands Sparbank medverkade under året i en satsning för att utveckla företagandet i Sörmland genom bildandet av Sörmlandsfonden. Bakgrunden till Sörmlandsfonden är de tydliga problem som uppstod under krisåren 2008-2009 då det saknades privat, riskvilligt kapital. Som en del i våra allmännyttiga satsningar fortsatte vi med aktiviteter för att minska ungdomsarbetslösheten. Vi genomförde även 2012 ”Ung entreprenör” där drygt 20 ungdomar under sommaren drev egna företag. Mikrofinansiering Ung lanserades. En låneform för ungdomar upp till 25 år som startar eget företag. Lån på upp till 250.000 kronor kan beviljas under vissa förutsättningar. För gymnasielever som driver ett så kallat UF-företag i riksorganisationen Ung Företagsamhets regi, finns sparbankens UF-paket. Ett paket av de bastjänster som behövs för företagare, där priset sattes till 0 kr och där nu även den unika tjänsten e-bokföring ingår. Kunskapsdagarna med 1.240 medverkande sjundeklassare genomfördes 2012 för åttonde gången. Vi samlar eleverna till en klasstävling, där målet är att öka samhörigheten när många elever kommit till en ny grupp. Utveckling av våra kunderbjudanden fortsatte under året där bland annat erbjuda alla våra Ekenkunder en ekonomisk genomgång. Tillsammans med lokala företrädare för handeln, Svensk Handel, Polisen och Securitas genomfördes under året aktiviteter för att skapa ett tryggare samhälle genom minskad kontanthantering och ökad kortanvändning. Vårt privatkundserbjudande Premium lockade många nya kunder och målen med nya Premiumkunder uppnåddes.

Förvaltningsberättelse

15


I Premium ingår många mervärden, som till exempel en personlig Licensierad Rådgivare och Premiumkortet med conciergeservice. En tjänst som hjälper dig med att boka aktiviteter när du är ute och reser eller planera och boka inför kommande resor. Vi ändrade även prissättning i Kundtjänst vilket innebär att man som Premiumkund, i princip, slipper alla andra avgifter än priset för Premium, 89 kronor per månad. Guldeken, för de mer aktiva placeringsinriktade kunderna, fortsätter att locka nya kunder. Under hösten genomfördes en mycket uppskattad resa till Sydostasien och Mekongdeltat. I år gick våra mycket uppskattade seniorresor till Borgholm och Prag där totalt 170 glada kunder reste med oss. Vårt företagserbjudande under namnet ”Bättre affärer”, är fortsatt en framgång. Erbjudande består av tjänster som underlättar vardagen för småföretagaren, ett nyhetsbrev och ett servicelöfte. Även för Bättre Affärer uppfylldes årsmålet i nyrekrytering av kunder. Kundernas intresse för trygga placeringar fortsatte under året, där placeringsformen fastränteinlåning lockade många. För de mer aktiva kunderna lanserades det så kallade Investeringssparkontot, ISK. En sparform som innebär en schablonbeskattning, men ingen reavinstbeskattning. Vi gjorde en mycket lyckosam lansering i början på året och antalet öppnade konton överträffade uppsatta mål. Bolånemarknaden visade under året en lägre aktivitetsnivå än tidigare år i och med den vikande konjunkturen. På grund av högre upplåningskostnader för belåningsgrader över 60,0% planeras nu för att bolån överstigande 60,0% kommer att tillhandahållas genom sparbankens egen balansräkning. Genom detta kommer lönsamheten att förbättras samtidigt som kunderbjudandet stärks. Vi kommer att kunna erbjuda bolån med bunden ränta upp till 85,0% belåningsgrad. På helårsbasis utvecklades bolåneaffären i linje med förväntningarna. Utvecklingen av vårt samarbete med Fastighetsbyrån har fortsatt att utvecklas positivt, speciellt i regionen KFV, Katrineholm, Flen och Vingåker. Under november kunde vi återinviga vårt kontor i Malmköping efter omfattande renovering och anpassning av lokalerna. I slutet av året gavs lite extra ljus till våra kontor genom nyinförskaffad julbelysning på våra kontor.

16

Förvaltningsberättelse


Finansiella risker I Sörmlands Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sörmlands Sparbanks styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för kreditgivning, finansförvaltning och sparbankens verksamhet i sin helhet. I slutet av 2012 inledde Sörmlands Sparbank arbetet med en översyn av såväl sparbankens organisation för intern styrning och kontroll som interna regelverk. Arbetet bedrivs tillsammans med externa konsulter. Syftet med projektet är bland annat att säkerställa att Sörmlands Sparbank uppfyller kraven enligt det kommande regelverket GL 44 (European Guidelines on Internal Governance). Direktivet utfärdas av EBA (European Banking Authority). Det nya regelverket kan förväntas införas någon gång under 2013. Regelverket förväntas ersätta FFFS 2005:1 (Finansinspektionens Allmänna råd om intern styrning och kontroll i finansiella företag). Sörmlands Sparbank utvärderar kvartalsvis sitt kapitalbehov i förhållande till de risker sparbanken kan utsättas för. Utvärderingen sker utifrån ett metoddokument som årligen antas av sparbankens styrelse. Metoddokumentet har under 2012 varit föremål för granskning av såväl Finansinspektionen som sparbankens internrevisorer och resulterade inte i några materiella synpunkter. Utvärderingen har visat att sparbankens kapitalbas väl täcker externa och interna krav. Redogörelse för finansiella risker och hur dessa hanteras lämnas i not 3.

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Affärsvolym Sparbankens affärsvolym hade en positiv utveckling under 2012. Affärsvolymen uppgick vid årets utgång till 32.826 mkr, vilket motsvarade en ökning med 1.367 mkr eller 4,3%. Det var främst posterna in- respektive utlåning som bidrog till ökningen under det gångna verksamhetsåret.

Förvaltningsberättelse

17


Sparande In- och upplåning från allmänheten ökade under året med 696 mkr (motsvarande 8,7%) och uppgår därmed till 8.726 mkr. Kundernas volymer i det långsiktiga sparandet (fonder, försäkring inklusive PPM) uppgick vid årets utgång till 6.245 mkr, vilket motsvarade en ökning med 449 mkr. Ökningen förklaras främst av positiva värdeförändringar på innehaven. Antalet anslutna kunder till PPM-förvaltningen, via det oberoende fondförvaltningsföretaget Indecap, ökade under året från 6.327 st till 6.444 st. Den förvaltade PPM-volymen uppgick vid årets utgång till cirka 550 mkr (497 mkr). Inbetalda premier i kapital- och pensionsförsäkringar via Swedbank uppgick under året till 194 mkr. Utflödet för motsvarande period uppgick till 202 mkr. En betydande del av utflödet utgjordes av byten från kapitalförsäkringar till det nya Investeringssparkontot (ISK). Kundernas totala förmögenhetsvärde avseende kapital- och pensionsförsäkringar via Swedbank uppgick vid årets slut till 1.563 mkr (1.448 mkr). Det totala förmögenhetsvärdet i ISK uppgick vid årsskiftet till cirka 200 mkr och totalt har det under året öppnats 1.032 st ISK-konton. Försäljningen av strukturerade produkter (aktieindexobligationer med mera), vilka huvudsakligen har emitterats av Swedbank uppgick under året till 147 mkr (133 mkr).

Utlåning Efter avdrag för befarade kreditförluster uppgick den totala utlåningen till allmänheten per årsskiftet till 7.045 mkr, vilket innebär en ökning med 588 mkr, eller 9,1% jämfört med föregående år. Årets kreditförluster (netto) uppgick till 1 mkr (0 mkr). Sparbanken hade således (netto) återföringar under 2012. Sörmlands Sparbank har sedan länge ett nära samarbete med Swedbank Hypotek för finansiering av bottenlån till fastigheter. Vid utgången av 2012 har sparbanken förmedlat fastighetslån på totalt 7.781 mkr (7.800 mkr), vilket motsvarar en minskning med 19 mkr, eller 0,2%, jämfört med föregående år. En större del av bolånekrediterna har under 2012 istället finansierats via den egna balansräkningen.

Likviditet Primärlikviditeten, kassa och banktillgodohavanden, uppgick vid årets slut 1.796 mkr (1.420 mkr).

18

Förvaltningsberättelse


Sparbankens resultat Rörelseresultatet för verksamhetsåret uppgick till 187 mkr (98). Räntenettot uppgick till 220 mkr (211), vilket motsvarar en ökning med 4,3%. Ökningen förklaras främst av ökade utlåningsvolymer. Utdelningarna uppgick till 36 mkr (23), varav 30 mkr avsåg utdelning i Swedbank (19). Provisionsnettot ökade till 125 mkr (124). Allmänt kan sägas att de värdepappersrelaterade intäkterna fortsätter att sjunka, medan provisionsintäkterna avseende betalningsförmedling samt utlåning ökar något. Nettoresultatet av finansiella transaktioner utgörs bland annat av resultatet från sparbankens aktivt förvaltade finansportfölj. Avkastningen i portföljen uppgick under 2012 till 5,84% (0,43%). Noterbart är att avkastningen i finansportföljen påverkar ränteintäkter, utdelningar samt nettoresultat finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner (realiserade resp orealiserade värdeförändringar) uppgick till 50 mkr (- 7). I nettoresultatet ingår ett realisationsresultat på 10 mkr avseende avvecklingen av FSR Holding. Övriga rörelseintäkter uppgick till 4 mkr (5) och avser huvudsakligen externa hyresintäkter från de av sparbanken ägda fastigheterna. De allmänna administrationskostnaderna uppgick till totalt till 221 mkr (230) och utgörs av följande poster: personalkostnader 132 mkr (137), IT-kostnader 36 mkr (40), lokal- och fastighetskostnader 19 mkr (17), revisions- och konsulttjänster 6 mkr (5), portokostnader 2 mkr (2) samt övriga allmänna administrationskostnader 26 mkr (29). Årets av- och nedskrivningar på immateriella och materiella tillgångar uppgick till 11 mkr (11). De övriga rörelsekostnaderna uppgick till 16 mkr (16) och utgörs främst av marknadsföringskostnader, branschoch tillsynsavgifter, försäkringskostnader samt kostnader avseende larm och bevakning. Årets kreditförluster, netto, uppgick till 1 mkr (0).

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår av not 10.

Förvaltningsberättelse

19


Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Vi bedömer att resultatet för 2013 kommer att bli sämre än vad som var fallet för 2012. Orsakerna till denna bedömning är flera. Vi tror att vi kommer att få se ett sjunkande räntenetto under det kommande verksamhetsåret, vilket främst förklaras av sjunkande marknadsräntor samt lägre marginaler. Vi förväntar oss ett klart lägre resultat i sparbankens finansförvaltning under 2013. Risknivån i portföljen kommer att dras ned ytterligare framöver, vilket förklaras av en långsiktig anpassning till framtida regelverk avseende krav på en likviditetsreserv. Vi bedömer att avkastningen i sparbankens finansförvaltning kommer att uppgå till cirka 3,50%, vilket då är klart lägre än utfallet för 2012. I 2012 års nettoresultat ingick dessutom ett realisations­resultat på cirka 10 mkr avseende FSR Holding. Vi ser inte att några liknande poster kommer att uppstå under 2013. Utdelningarna förväntas öka kraftigt. Enligt aktuellt utdelningsförslag kommer Swedbank-aktien ge en utdelning på 9,90 kronor per aktie (5,30). När det gäller kostnadssidan (exklusive kreditförluster) förväntas dessa öka något under det kommande året, vilket förklaras av vissa satsningar av engångskaraktär (vissa ombyggnationsarbeten avseende sparbankshuset i Nyköping). Vi bedömer att kreditförlusterna kommer att hamna på en högre nivå under det kommande verksamhetsåret. Storleken på dessa är dock givetvis mycket svårbedömda. Sammantaget innebär ovanstående att vi bedömer att 2013 års rörelseresultat kommer att hamna i intervallet 125-145 mkr.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Sörmlands Sparbanks aktieinnehav i Swedbank AB uppgick vid årets ingång till 3.038.500 st A-aktier respektive 2.711.000 st preferensaktier. Den orealiserade värdeförändringen på innehavet uppgick till cirka 202 mkr. Under året förvärvades ytterligare 88.500 st A-aktier och innehavet uppgick därmed vid årets utgång till 3.127.000 st A-aktier respektive 2.711.000 preferensaktier. Det totala värdet på innehavet uppgick per den 31 december 2012 till cirka 741 mkr (varav orealiserad värdeförändring cirka 421 mkr). Under 2012 avvecklades det av Sörmlands Sparbank delägda (10,0%) bolaget FSR Holding. Bolagets tillgångar utgjordes i allt väsentligt av Swedbank-aktier. Försäljningen har påverkat årets resultat med cirka 10 mkr.

20

Förvaltningsberättelse


Information om icke-finansiella resultatindikatorer Sörmlands Sparbank är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2005. Under 2011 genomfördes en revision för omcertifiering, varvid ett beslut om förlängd certifiering erhölls. Beslutet gäller till den 5 juli 2014. Sparbankens Miljöpolicy, vilken antas av sparbankens styrelse, nämner att sparbanken ska: - minska sin egen direkta miljöpåverkan och arbeta för en ständig förbättring, - ta miljöhänsyn i sin kreditgivning, - utbilda och uppmuntra sin egen personal till ett naturligt miljötänkande samt - ta miljöhänsyn vid inköp och val av leverantörer. För att ytterligare befästa Sörmlands Sparbanks ansvarstagande för miljöfrågor etablerades under 2007, inom verksamhetsområdet Allmännyttiga ändamål, den så kallade Miljöbanken. Under 2011 blev även Sörmlands Sparbank certifierade som ett ”Klimatneutralt företag”, vilket innebär att sparbanken kompenserar för den koldioxidpåverkan vi orsakar. Under 2012 uppgick Sörmlands Sparbanks klimatkompensation till 19 tkr och inbetalningen avsåg kompensationsprojektet Kikonda Forest Reserve (Uganda). I slutet av 2008 certifierades Sörmlands Sparbank för Investors in People. En certifiering sker efter en utvärdering av en auktoriserad examinator. Investors in People är en internationell standard för att förbättra organisationens resultat genom att utveckla medarbetarna. Investors in People bidrar till att skapa ett ledarskap som uppmuntrar medarbetarna till ständigt lärande och utveckling, så att det blir en naturlig och integrerad del av verksamheten. En omcertifiering av Sörmlands Sparbank skedde i början av 2013 och gäller till och med 24 januari 2016. Vid årets slut var 189 (193) personer tillsvidareanställda i sparbanken, varav 131 kvinnor (69,0%) och 58 män (31,0%). Därutöver var tio personer tillfälligt anställda vid årsskiftet. Sammanlagt har sju personer nyanställts och elva personer slutat under året. Totalt var 44 personer deltidsarbetande vid årsskiftet (23,0%).

Förvaltningsberättelse

21


2012 2011 2010 2009 2008

Fem år i sammandrag - nyckeltal Volymutveckling Affärsvolym, ultimo, mkr 32.826

31.459 31.326 30.537 27.626

- förändring under året, % 4,3

0,4 2,6 10,5 2,0

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Soliditet Beskattat eget kapital +73,7% av obeskattade reserver i % av balansomslutningen * 17,7

16,1 16,7 15,2 12,8

Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/kapitalkrav 1,95

1,93 1,95 1,48 1,31

Primärkapitalrelation Primärkapital/kapitalkrav 1,95

1,93 1,95 1,48 1,31

Resultat Medelränta utlåningen

4,2

4,4

2,9

2,8

5,9

Medelränta inlåningen

1,4

1,4

0,4

0,5

2,9

1,9

2,0 1,8 1,7 1,8

Räntenetto i % av MO 2,2

2,2 1,8 1,8 2,3

inklusive kostnad för insättningsgarantin

Räntemarginal Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exklusive genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver

Placeringsmarginal Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,3

1,1 1,2 1,5 0,8

* Skattesatsen kommer att ändras till 22,0% under 2013

22

Fem år i sammandrag


2012

2011 2010 2009 2008

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,6

0,3 0,2 0,3 -0,7

Rörelseresultat/affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,9

4,7 3,8 5,8 -8,7

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,57

0,72 0,80 0,62 1,22

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,57

0,72 0,79 0,78 1,22

Osäkra fordringar och kreditförluster   Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 84

84 62 71 47

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstistut (exklusive banker) 0,3

0,4 1,2 0,9 1,3

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker) 0,0

0,0 0,0 1,2 0,0

Övriga uppgifter Medelantal anställda 176 Antal kontor 7

Fem år i sammandrag

180 189 200 206 7 7 8 8

23


2012

2011 2010

2009 2008

Resultaträkning - mkr Räntenetto 220

211 166 157 205

Provisioner, netto 125

124 121 116 105

Nettoresultat av finansiella transaktioner 50

-7 70 104 -152

Övriga intäkter 39

28 8 71 59

• Summa intäkter 434

355 365 448 216

Allmänna administrationskostnader -221

-230 -264 -247 -229

1

Övriga kostnader -28

-27 -27 -32 -34

Kreditförluster 1

0 1 -71 -1

• Summa kostnader -248

-257 -290 -350 -263

Nedskrivningar av finansiella tillgångar 0

0

• Rörelseresultat 187 Bokslutsdispositioner -39

0

0 -135

98 76

98 -182

0 0 0 0

Skatter -31 -23 -6 19 2 • Årets resultat 117

75 69 117 -180

Balansräkning - mkr Tillgångar Kassa 57

1.369 1.190 1.035 516

Utlåning till allmänheten 7.045

6.457 5.981 6.071 6.040

Räntebärande värdepapper 705

882 921 782 822

Aktier och andelar 1.024

745 744 789 710

Materiella tillgångar 152

160 165 134 142

Övrigt 86

97 124 173 160

• Summa tillgångar 10.808

1

24

51 58 88 149

Utlåning till kreditinstitut 1.739

9.762 9.182 9.072 8.539

= Inklusive av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar

Fem år i sammandrag


2012

2011 2010

2009 2008

Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 37 In- och upplåning från allmänheten 8.726

31 41 76 94

8.030 7.553 7.555 7.247

Övrigt 94 115 49 50 89 Avsättning för pensioner m m 24 • Summa skulder och avsättningar 8.882

15 10 8 13

8.191 7.653 7.689 7.442

Obeskattade reserver 39

0 0 0 0

Eget kapital 1.887

1.570 1.529 1.383 1.097

• Summa skulder, avsättningar och eget kapital 10.808

9.762 9.182 9.072 8.539

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör

116.616.953,32 kr­­­­­

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: – Anslag till allmännyttiga ändamål eller därmed jämförliga ändamål – Överföring till reservfonden

11.600.000,00 kr 105.016.953,32 kr

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,95 (1,93). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Fem år i sammanndrag

25


Not 2012 2011

Resultaträkning - tkr Ränteintäkter 335.717 322.839 Räntekostnader -116.191 -112.336 • Räntenetto

4 219.525 210.503

Erhållna utdelningar

5 35.571 23.117

Provisionsintäkter 6 144.651 143.966 Provisionskostnader 7 -19.862 -19.856 Nettoresultat av finansiella transaktioner

8 50.242 -6.930

Övriga rörelseintäkter

9 3.918 4.509

• Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader

434.044 355.309

10 -220.882 -229.920

Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader

-11.334 -11.234 11 -16.438 -16.130

• Summa kostnader före kreditförluster

-248.653 -257.284

• Resultat före kreditförluster

185.391 98.025

Kreditförluster netto

12 1.123 192

• Rörelseresultat

186.514 98.217

Bokslutsdispositioner 13 -39.130 0 Skatt på årets resultat

14 -30.767 -23.066

• Årets resultat

­­­26

116.617 75.151

Resultaträkning


2012 2011

Rapport över totalresultat - tkr 1 januari – 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat

116.617 75.151

- Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas

219.317 -27.099

- Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat

-12.673 0

• Årets övriga totalresultat

206.644 -27.099

• Årets totalresultat

323.261 48.052

Resultaträkning

27


Not 2012 2011

Balansräkning - tkr Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

57.431 51.218

Utlåning till kreditinstitut

15

1.738.522 1.368.756

Utlåning till allmänheten

16

7.044.683 6.456.828

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

17

705.391 882.142

Aktier och andelar

18

1.023.884 745.380

Immateriella anläggningstillgångar

19

Materiella tillgångar

20

- inventarier - byggnader och mark Övriga tillgångar

21

Uppskjuten skattefordran

14

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

22

• Summa tillgångar

2.474

2.685

18.854 23.344 133.417 136.566 34.934 49.824 3.140 0 45.566 44.802 10.808.296 9.761.545

Skulder Skulder till kreditinstitut 23 37.214 In- och upplåning från allmänheten

31.162

24 8.726.447 8.030.426

Övriga skulder

25 49.366

78.475

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

26

36.024

44.571

Avsättningar - Uppskjuten skatteskuld

14

- Övriga avsättningar

27

• Summa skulder och avsättningar

28

378 378 24.213

14.652

8.882.189 8.191.118

Balansräkning


Not 2012 2011

Obeskattade reserver

28

39.130 0

Eget kapital Reservfond 1.344.504 1.276.065 Fond för verkligt värde

425.856 219.212

Årets resultat

116.617 75.151

• Summa eget kapital

1.886.976 1.570.429

• Summa skulder, avsättningar och eget kapital

10.808.296 9.761.545

Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder

29

- Kapitalförsäkring för pensionsåtagande

9.610 9.360

Ansvarsförbindelser 30 125.492 152.108 - Garantier

50.608

- Övriga ansvarsförbindelser

74.884 83.177

68.931

Åtaganden 31 1.563.661 1.784.764

Balansräkning

29


Rapport förändringar i eget kapital - tkr Ingående eget kapital 2011-01-01

Reservfond

Fond för

Årets

Totalt eget

verkligt värde

resultat

kapital

1.213.631

Årets resultat Årets övriga totalresultat Vinstdisposition

246.311

69.334 1.529.276

0

0

75.151

75.151

0

-27.099

0

-27.099

62.434

0 -62.434

0

Anslag till allmännyttiga ändamål

0

0

-6.900

-6.900

• Utgående eget kapital 2011-12-31

1.276.065

219.212

75.151

1.570.428

Ingående eget kapital 2012-01-01

1.276.065

219.212

75.153

1.570.428

Justering av ingående balans

788

0

0

788

Justerat eget kapital 2012-01-01

1.276.853

219.212

Årets resultat

0

0

116.617

116.617

Årets övriga totalresultat

0

206.644

0

206.644

• Årets totalresultat

1.276.853

425.856

Vinstdisposition

67.651

75.153 1.571.216

191.770 1.894.477

0 -67.651

0

Anslag till allmännyttiga ändamål

0

0

-7.500

-7.500

• Utgående eget kapital 2012-12-31

1.344.504

425.856

116.617

1.886.977

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

30

Rapport förändringar i eget kapital


2012 2011

Kassaflödesanalys - tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

186.514 98.217

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde Under perioden, netto (+/-)

-534 -432

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)

-57.747 29.392

Av-/nedskrivningar (+)

11.334 11.234

Kreditförluster (+)

2.525 11.196

Bokslutsdisposition -39.130 0 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-)

-42 -53

Inkomstskatt (-)

30.767 23.066

• Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

133.687 172.620

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)

Ökning/minskning av värdepapper (+/-)

-2.706 25.326

-577 611 -480.443

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-)

696.021 477.455

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)

6.052 -10.020

Förändring av övriga tillgångar (+/-)

-70.032 -20.326

Förändring av övriga skulder (+/-)

-11.821 69.363

• Kassaflöde från den löpande verksamheten

173.590 233.975

Kassaflödesanalys

31


2012 2011­­­

Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)

151.624 250.106

Investering i finansiella tillgångar (-)

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar (-)

20 0

Avyttring av materiella tillgångar (+)

120.000 496

Förvärv av materiella tillgångar (-)

-3.575 -5.962

• Kassaflöde från investeringsverksamheten

259.070 -6.348

-8 999 -250.988

Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) -6.680 -5.151

• Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-6.680 -5.151

• Årets kassaflöde 425.980 222.476 • Likvida medel vid årets början

1.369.973 1.147.497

• Likvida medel vid årets slut

1.795.953 1.369.973

Följande delkomponenter ingår i likvida medel - tkr Kassa och tillgodohavanden i centralbanker

57.431 51.218

Utlåning till kreditinstitut

1.277.317 813.628

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel

461.205 505.127

• Summa enligt balansräkningen

1.795.953 1.369.973

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkter: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel - De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten

32

Erhållna räntor

324.850 308.365

Betalda räntor

96.221 98.920

Kassaflödesanalys


Noteringar:

33


Noter till de finansiella rapporterna 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sörmlands Sparbank som är sparbank med säte i Katrineholm. Adressen till huvudkontoret är Köpmangatan 11, Katrineholm.

2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbanken tillämpar ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) vid upprättande av sina finansiella rapporter. FFFS 2008:25, så kallad lagbegränsad IFRS, innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de godkänts av EU, är tillämpliga för upprättandet av de finansiella rapporterna, med de begränsningar och tillägg som följer av RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt FFFS 2008:25. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2013. Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 16 april 2013. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat­ räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

34

Redovisningsprinciper och noter


Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ytterligare information framgår av not 33.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkneskapsår som började 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på sparbankens resultat- eller balansräkning.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blev tillämpliga från och med räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på sparbankens finansiella rapporter.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering: IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutgiltiga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att

Redovisningsprinciper och noter

35


tilllämpa ”Fair Value Option” som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den så kallade ”Fair Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp i förändringar som är hänförliga till egen kredivärdighet respektive på förändringar i referensränta. Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Utländsk valuta Valutakursresultat som uppkommer vid betalning av transaktioner i utländsk valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat från finansiella transaktioner.

Ränteintäkter/räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv

räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt

och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna.

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner

(se nedan). - Kostnader för den statliga insättargarantin (IG) redovisas som en räntekostnad.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts.

36

Redovisningsprinciper och noter


Provisioner och avgifter Sparbankens provisionsintäkter består huvudsakligen av stockprovisoner på förmedlade volymer till Swedbank Robur samt Swedbank Hypotek. Vidare ingår också de avgifter sparbanken tar ut för sina olika kunderbjudanden (Guldeken, Premium samt Eken). Intäkterna redovisas i den period de intjänas. Under provisionskostnader redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för betalningsförmedling samt kostnader hänförliga till värdepappershandeln.

Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade värdeförändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som

redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument). - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av

verkligt värde. - Valutakursförändringar.

Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal- och fastighetskostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt övriga administrationskostnader.

Skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Redovisningsprinciper och noter

37


Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument Finansiella instrument värderas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsmässig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

38

Redovisningsprinciper och noter


Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen Sparbanken placerar delar av sin överskottslikviditet i noterade värdepapper. Hit hör aktier, obligationer, fonder samt strukturerade produkter. För finansiella instrument som innehas för detta ändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. I denna grupp ingår även finansiella tillgångar för handelsändamål. Sparbanken innehar emellertid ej några sådana tillgångar.

Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt kundfordringar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas efter avdrag för osäkra fordringar. Se även under rubriken Nedskrivningar av Lånefordringar och Kreditförluster.

Finansiella tillgångar som kan säljas Sparbankens strategiska innehav redovisas som finansiella tillgångar som kan säljas. Som exempel på detta kan nämnas Swedbank AB, Sparbankernas Kort AB, Indecap AB samt Sveland Sakförsäkrings AB. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar, vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare

Redovisningsprinciper och noter

39


redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Eget kapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ned om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20,0% som betydande och en period om minst nio månader som utdragen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori bestär av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finans­iella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Finansiella garantier Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet periodiseras över instrumentets löptid som en provisionsintäkt. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av en periodiserad garantiavgift och en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser.

Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (till exempel ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

40

Redovisningsprinciper och noter


Derivat och säkringsredovisning Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen i resultaträkningen. Derivat används för att ekonomiskt säkra betydande ränteriskexponeringar som sparbanken är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar sparbanken säkring av verkligt värde (portföljsäkring). Sparbanken identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Sparbanken dokumenterar att säkringsrelationen är och förväntas vara mycket effektiv. Säkringsredovisning tillämpas på derivat vars syfte till exempel är att minska ränterisken i en portfölj av fordringar med fastförräntad utlåning eller portfölj med fordringar med räntetak. Värdeförändringen i derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat från finansiella poster till verkligt värde. Upplupen ränta hänförlig till derivaten redovisas som en ränteintäkt. Den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten redovisas antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder. Sparbanken upphör med säkringsredovisning när: - Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument. - Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in. - Den säkrade posten förfaller eller säljs eller betalas tillbaka. När säkringsredovisning upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Metoder för bestämning av verkligt värde För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Redovisningsprinciper och noter

41


Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall där ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Förtaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt framgår av not 32. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra ränte­bärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat).

Nedskrivningar av lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, det vill säga det belopp som lånats ut till låntagaren med tillägg för direkta transaktionskostnader. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar samt specifika och gruppvisa reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: - det sammanlagda nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med ursprunglig effektiv

ränta för lån med fasta räntevillkor och aktuell ränta för lån med rörliga räntevillkor, - säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller - det observerbara marknadsvärdet.

Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge samt kostnader för att realisera panten. Motsvarande värdering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom.

42

Redovisningsprinciper och noter


Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, det vill säga: - om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att

betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och - det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive

kompensation för eventuell försening.

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 100 tkr.

Lån som bedöms på portföljnivå För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner på mindre belopp beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, till exempel i form av räntenedsättning, till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken ”Avsättningar”. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster.

Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Immateriella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. För sparbankens del rör aktiverade poster under denna rubrik ombyggnationer i hyrd lokal. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, vilken i detta fall beräknas till 20 år.

Redovisningsprinciper och noter

43


Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder: - Byggnader, rörelsefastigheter . . . . . . . . . . . . . . . se nedan - Maskiner och andra tekniska anläggningar . . . . . . . . 5-10 år - Inventarier, verktyg och installationer . . . . . . . . . . . . 5-10 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att til�lämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på femtio år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Ersättningar till anställda Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd förmån en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

44

Redovisningsprinciper och noter


Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillfällig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera de befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom en diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3. Risker i verksamheten I Sörmlands Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sörmlands Sparbanks styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för kreditgivning, finansförvaltning och sparbankens verksamhet i sin helhet. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Under 2012 har sparbanken fortsatt utveckla sina riskpolicys och sitt interna regelverk för identifiering och hantering av risker i all sin verksamhet. Parallellt har sparbanken genomfört en intern, både kvalitativ och kvantitativ, utvärdering av sitt kapitalbehov visavi de risker sparbanken kan utsättas för och därvid funnit att sparbankens kapitalbas, tills nästa utvärdering sker, täcker såväl externa som interna krav. I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Redovisningsprinciper och noter

45


Kredit- och motpartsrisker Med kreditrisk avses risken att kredittagare inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot sparbanken eller risken för att ställda säkerheter eller borgen inte täcker sparbankens fordran om kredittagaren brister i betalningsförmåga. Sörmlands Sparbanks kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll, som ska medverka till en låg riskprofil och sund kreditgivning som baseras på såväl kundens som sparbankens nytta av affärsutbytet. Bland annat är dualitet en genomgående princip i Sörmlands Sparbank, vilket innebär att alla kreditbeslut normalt fattas av minst två personer. Den avgörande bedömningsgrunden för Sörmlands Sparbanks kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av krediterna dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen för företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för fallissemang och risken vid eventuellt obestånd. Vid nybeviljning av kredit till privatpersoner utnyttjas en scoringmodell som beslutsstöd. För mindre engagemang tillämpas ett scoringverktyg för att bedöma kreditkvalitén. Sörmlands Sparbanks rutiner för övervakning av betalningar och fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till tabell sid 51.

Finansiella risker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste riskerna av ränte-, likviditets-, valuta- och aktiekursrisker.

46

Redovisningsprinciper och noter


Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta till exempel att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns på sid 56, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande tolvmånadersperiod med 4.356 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens likviditetshantering regleras i Likviditetspolicyn, vilken antas av styrelsen. I denna fastställs regler för hur hantering av likviditetsrisker ska organiseras, följas upp och rapporteras. Vidare ska policyn säkerställa att sparbanken alltid har en reserv av likvida tillgångar för att kunna möta perioder med särskild påfrestning på sparbankens likviditet. I policyn fastställer också styrelsen olika toleransnivåer för sparbankens likviditetsrisker. Sparbankens riskhantering fokuserar på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär exempelvis att placeringar via finansverksamheten främst sker i värdepapper som bedöms ha en god likviditet. Stora delar av värdepappersportföljen bedöms kunna omsättas till likvida medel inom en vecka. Sparbankens överlikviditet (tillgodohavanden av mera tillfällig natur) placeras i regel i form av bunden inlåning hos andra kreditinstitut (i normalfallet på en till tre månaders löptid).

Redovisningsprinciper och noter

47


Likviditeten beräknas på daglig basis och likviditeten definieras i Likviditetspolicyn. Sparbankens likviditets­ beredskap i form av kassa, dagslåneräkning, utlåning till kreditinstitut (med förfall inom 30 dagar) samt likvida värdepapper får, enligt styrelsens riktlinjer, lägst uppgå till 10,0% av posten Inlåning från allmänheten. Tanken är givetvis att sparbanken ska kunna möta större uttag från allmänheten under en begränsad period. Per den 31 december 2012 uppgick denna relation till 36,0% (30,6%) och relationen har under året aldrig understigit 24,0%. Därutöver sker också en beräkning av så kallade ”högkvalitativa tillgångar”. Denna definition är snävare än den ovan beskrivna och omfattar endast kassa, dagslåneräkning, utlåning till kreditinstitut (med förfall inom 30 dagar) samt värdepapper med en AA-rating. Även dessa tillgångar relateras till posten Inlåning från allmänheten. Enligt styrelsens uppfattning får denna relation aldrig understiga 5,0%. Per den 31 december uppgick relationen till 21,7% (18,8%) och relationen understeg aldrig 10,0% under 2012. Därutöver stresstestas likviditeten enligt ett antal parametrar som finns angivna i Likviditetspolicyn. Syftet är att säkerställa att sparbanken även ska kunna hantera situationen vid mycket extrema förhållanden. I detta samman­ hang finns även en beredskapsplan upprättad. Denna anger vilka tänkbara åtgärder som ska vidtas av den verkställande direktören i den mån sparbanken skulle komma ner mot de toleransnivåer som styrelsen har angivit i Likviditetspolicyn. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen på sid 58. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Valutarisk Sparbanken är endast begränsat utsatt för valutakursrisk, utöver det som följer av att sparbanken tillhandahåller resevaluta åt kund. Eventuella övriga valutaexponeringar som kan uppstå via transaktioner i kundverksamheten säkras regelmässigt bort. I sparbankens finansförvaltning förekommer direkta valutakursrisker i en begränsad omfattning. Vissa av sparbankens innehav i så kallade strukturerade produkter kan påverkas av förändrade valutakursrelationer. Det är dock endast eventuell avkastning på placeringen som är utsatt för valutakursrisk. Den underliggande obligationen är alltid utfärdad i SEK.

48

Redovisningsprinciper och noter


Aktiekursrisk Sparbanken saknar numera innehav av aktier vilka löpande marknadsvärderas via resultaträkningen. Däremot har sparbanken ett antal strategiska aktieinnehav (vilka framgår av not 18). Värdeförändringar på dessa innehav redovisas i normalfallet över balansräkningen. Innehavet av Swedbank är det enda av dessa som är börsnoterat. En förändring med en procentenhet av aktiekursen har i normalfallet ingen påverkan på periodens resultat. Förändringen påverkar endast rapport över totalresultat samt fond för verkligt värde i balansräkningen. Fond för verkligt värde påverkas med +/- 7.409 tkr vid en förändring med en procent av Swedbanks aktiekurs (en eventuell realisationsvinst på innehavet bedöms i sammanhanget som skattefri).

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att sparbanken förorsakas oväntade (direkta eller indirekta) ekonomiska eller förtroendemässiga förluster, som en följd av interna fel eller brister i rutiner, intern kontroll, system, teknisk utrustning, mänskliga fel, oegentligheter eller som en följd av yttre händelser. De operativa riskerna motverkas genom ökad kunskap, riskmedvetenhet och intern kontroll. Detta sker i en ständigt pågående process i sparbanken och omfattar bland annat: - En för ändamålet anpassad organisation med lämplig bemanning. - Kravet på att det ska finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner. - Klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna. - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller. - Rådgivningsstöd (IT-baserat), vilket säkerställer ett enhetligt arbetssätt för en professionell rådgivning och att sparbanken följer gällande lagstiftning på området. - Behörighetssystem som motverkar obehöriga intrång. - Interna rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering. - Informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbanken och dess kunders tillgångar.

Redovisningsprinciper och noter

49


I syfte att följa upp, identifiera, mäta och värdera de operativa riskerna använder sig sparbanken av ett antal metoder för utvärdering av de operativa riskerna. Dessa metoder är självutvärdering samt risk- och sårbarhetsanalys. Metoderna syftar till att åtgärda och förebygga potentiella risker. Därutöver samlar sparbanken operativa förluster i en förlustdatabas, vilken gör det möjligt att lära av begångna fel. De operativa riskerna har minskat under året. Identifierade risker har åtgärdats i större omfattning än året innan samtidigt som faktiska fel av väsentlig art är färre såväl till antal som till belopp.

50

Redovisningsprinciper och noter


Kreditriskexponering brutto och netto, 2012

Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av exponering Avsättning värde säkerheter (före nedskrivning)

Total kreditrisk- exponering efter avdrag

1

Krediter mot säkerhet av: 2

Statlig och kommunal borgen

97.616

0

97.616

97.616

0

Pantbrev i: 3

- villa- och fritidsfastigheter

1.903.853

4.582

1.899.271

1.825.630

73.641

4

- flerfamiljsfastigheter

794.611

0

794.611

786.630

7.981

- jordbruksfastigheter

960.076

0

960.076

957.188

2.888

1.357.322

2.870

1.354.452

1.329.269

25.183

- andra näringsfastigheter Företagsinteckning 5

590.822 11.523 579.299

569.698

9.601

Övriga

3.194.252

96.372

3.097.880

2.046.578

Varav: kreditinstitut

1.771.359

0

1.771.359

1.771.359

1.051.302 0

• Summa

8.898.552

115.347

8.783.205

7.612.609

1.170.596

Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ 6

- AAA

49.620

0 49.620 40.000 9.620

Andra emittenter - AAA

50.000

0

50.000

50.000

0

- AA

121.223

0

121.223

110.000

11.223

- A

331.250

0

331.250

330.000

1.250

- BBB eller lägre

70.000

-2.100

67.900

0

67.900

- Utan rating

85.398

0

85.398

0

85.398

707.491

-2.100

705.391

530.000

175.391

• Summa

Derivat - A • Summa Åtaganden

2.970

0

2.970

0

2.970

2.970

0

2.970

0

2.970

1.067.478

0 1.067.478

0 1.067.478

Utställda lånelöften

496.183

0

496.183

496.183

0

Utställda finansiella garantier

125.492

0

125.492

38.776

86.716

• Summa • Total kreditriskexponering

1.689.153

0

1.689.153

534.959

1.154.194

11.298.166

117.447

11.180.719

8.677.568

2.503.151

1 = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgens­ åtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 = inklusive krediter till stat och kommun. 3 = Inklusive bostadsrätter. 4 = Inklusive bostadsrättsföreningar. 5 = Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning. 6 = I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating.

Redovisningsprinciper och noter

51


Kreditriskexponering brutto och netto, 2011

Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av exponering Avsättning värde säkerheter (före nedskrivning)

Total kreditrisk- exponering efter avdrag

1

Krediter mot säkerhet av: 2

Statlig och kommunal borgen

117.586

0

117.586

117.586

0

Pantbrev i: 3

- villa- och fritidsfastigheter

1.691.837

4.613

1.687.224

1.608.090

79.134

4

- flerfamiljsfastigheter

915.218

0

915.218

904.499

10.719

- jordbruksfastigheter

706.518

0

706.518

703.908

2.610

1.254.663

3.950

1.250.713

1.229.285

21.428

- andra näringsfastigheter Företagsinteckning 5

557.498 15.485 542.013

533.650

8.363

Övriga

2.707.855

101.543

2.606.312

1.589.403

Varav: kreditinstitut

1.368.756

0

1.368.756

1.368.756

1.016.909 0

• Summa

7.951.175

125.591

7.825.584

6.686.421

1.139.163

Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ 6

- AAA

56.947

0 56.947 50.000 6.947

Andra emittenter - AAA

200.000

0

200.000

200.000

0

- AA

112.183

0

112.183

110.000

2.183

- A

390.697

0

390.697

390.697

0

- BBB eller lägre

70.000

0

70.000

0

70.000

- Utan rating

52.315

0

52.315

0

52.315

882.142

0

882.142

750.697

131.445

• Summa

Derivat - A • Summa Åtaganden

2.458

0

2.458

0

2.458

2.458

0

2.458

0

2.458

1.243.039

0 1.243.039

50.958 1.192.081

Utställda lånelöften

399.161

0

399.161

399.161

0

Utställda finansiella garantier

152.108

300

151.808

43.606

108.202

• Summa • Total kreditriskexponering

1.794.308

300

1.794.008

493.725

1.300.283

10.630.083

125.891

10.504.192

7.930.843

2.573.349

1 = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgens­ åtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 = inklusive krediter till stat och kommun. 3 = Inklusive bostadsrätter. 4 = Inklusive bostadsrättsföreningar. 5 = Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning. 6 rating enligt: Standard and Poor’s.

52

Redovisningsprinciper och noter


2012 2011

Oreglerade och osäkra fordringar - tkr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre

1 708

Fordringar förfallna > 60 dgr-90 dgr

0 0

Fordringar förfallna > 90 dgr-180 dgr

465 51

Fordringar förfallna > 180 dgr-360 dgr

0 143

3.336 9.278

• Summa

3.802 10.180

Fordringar förfallna > 360 dgr

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor

500 20.871

- företagssektor

3.502.008 3.189.569

- hushållssektor

3.602.638 3.330.177

varav enskilda företagare

1.314.833 1.215.596

- övriga

54.884 41.802

• Summa

7.160.030 6.582.419

varav: Osäkra lånefordringar

136.693 112.240

- företagssektor

119.076 101.792

- hushållssektor

17.618 10.448

Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar

114.286 124.419

- företagssektor

102.947 113.239

- hushållssektor

11.339 11.180

Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar:

1.061 1.172

- företagssektor

0 0

- hushållssektor

1.061 1.172

Redovisningsprinciper och noter

53


2012 2011 Lånefordringar, nettoredovisat värde

54

- offentlig sektor

500 20.871

- företagssektor

3.418.677 3.099.072

- hushållssektor

3.571.622 3.296.083

varav enskilda företagare

1.296.224 1.193.863

- övriga

53.884 40.802

• Summa

7.044.683 6.456.828

Redovisningsprinciper och noter


Noteringar:

55


Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder - Ränteexponering, 2012 Högst 1 mån

Längre än 1 mån men högt 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden 0

0

0

0

0

0

0

57.431

57.431

Utlåning till kreditinstitut 1.588.522

hos centralbanker

150.000

0

0

0

0

0

0

1.738.522

Utlåning till allmänheten 6.421.365

396.517

6.360

38.839

81.384

97.549

2.669

0

7.044.683

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0

299.577

0

0

0

0

0 405.814

Övriga tillgångar

0

0

0

0

0

0

0 1.262.269 1.262.269

705.391 ­

• Summa 8.009.887

846.094

6.360

38.839

81.384

97.549

2.669 1.725.514 10.808.296

Skulder 21.087

0

0

0

0

0

0

16.127

Inlåning från allmänheten 7.535.712

Skulder till kreditinstitut

509.020

389.968

197.654

68.146

7.520

0

18.427 8.726.447

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0 1.926.107 1.926.107

Övriga skulder

118.528

37.214

118.528

Eget kapital och obeskattade reserver

• Summa skulder, eget kapital och obeskattade reserver 7.556.799 Differens tillgångar och

509.020

389.968

197.654

68.146

7.520

0 2.079.189 10.808.296

skulder

453.088

337.074

Kumulativ exponering

453.088 790.162

-383.608

-158.815

13.238

90.029

2.669 -353.675

406.554 247.739 260.977 351.006 353.675

0

0

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 4.356 tkr (298), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.

56

Redovisningsprinciper och noter


Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder - Ränteexponering, 2011 Högst 1 mån

Längre än 1 mån men högt 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Totalt

Tillgångar Kassa och tillgodohavanden 0

0

0

0

0

0

0

51.218

51.218

Utlåning till kreditinstitut 1.118.756

hos centralbanker

250.000

0

0

0

0

0

0

1.368.756

Utlåning till allmänheten 5.947.245

161.981

19.449

83.500

176.697

53.781

14.175

0

6.456.828

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0

406.822

0

0

0

0

0 475.320

Övriga tillgångar

0

0

0

0

0

0

0 1.002.601 1.002.601

• Summa 7.066.001

818.803

19.449

83.500

176.697

53.781

14.175 1.529.139

882.142 ­

9.761.545

Skulder Skulder till kreditinstitut

31.162

0

0

0

0

0

0

Inlåning från allmänheten 7.161.278

530.841

136.839

145.840

31.634

4.933

0

0

31.162

19.061 8.030.426

Övriga skulder

0

0

0

0

0

0

0

129.529

129.529

Eget kapital

0

0

0

0

0

0

0 1.570.428

1.570.428

• Summa skulder och eget kapital 7.192.440 Differens tillgångar och

530.841

136.839

145.840

31.634

4.933

0 1.719.018 9.761.545

skulder -126.439

287.962

Kumulativ exponering -126.439 161.523

-117.390 44.133

-62.340

145.063

48.848

14.175 -189.879

-18.207 126.856 175.704 189.879

0

0

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 298 tkr (4.534), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.

Redovisningsprinciper och noter

57


Löptidsinformation - Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid, 2012 Längre än Längre än Totalt På Högst 3 mån men 1 år men Längre än Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år 5 år löptid värde

Tillgångar Kassa och tillgodohavande 57.431

0

0

0

0

0

57.431

Utlåning till kreditinstitut

hos centralbanker

1.588.522

150.000

0

0

0

0

1.738.522

Utlåning till allmänheten

467.179

159.846

452.253

1.524.471

4.440.934

0

7.044.683

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0

655.391

0

50.000

0

0

705.391

Övriga tillgångar

0

0

0

0

0

1.262.269

1.262.269

2.113.132

965.237

452.253

1.574.471

4.440.934

37.214

0

0

0

0

• Summa tillgångar

1.262.269

10.808.296

Skulder Skulder till kreditinstitut

0

37.214

Inlåning från allmänheten

7.409.242

635.465

587.646

75.667

0

0

8.708.020

Upplåning från allmänheten Övriga skulder • Summa skulder Oredovisade lånelöften Utfärdade finansiella garantier • Total skillnad

18.427

0

0

0

0

0

18.427

0

0

0

0

0

2.044.635

2.044.635

7.464.883

635.465

587.646

75.667

0

2.044.635

10.808.296

496.183

0

0

0

0

0

0

50.608

0

0

0

0

0

0

-5.351.751

329.772

-135.393

1.498.804

4.440.934

-782.366

0

Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen ovan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

58

Redovisningsprinciper och noter


Löptidsinformation - D iskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid, 2011 Längre än Längre än Totalt På Högst 3 mån men 1 år men Längre än Utan redovisat anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år 5 år löptid värde

Tillgångar Kassa och tillgodohavande 51.218

0

0

0

0

0

51.218

Utlåning till kreditinstitut

hos centralbanker

1.118.756

200.000

50.000

0

0

0

1.368.756

Utlåning till allmänheten

477.287

180.242

5.554.646

230.478

14.175

0

6.456.828

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0

882.142

0

0

0

0

882.142

Övriga tillgångar

0

0

0

0

0

1.002.601

1.002.601

1.647.261

1.262.384

5.604.646

230.478

14.175

1.002.601

9.761.545

31.162

0

0

0

0

• Summa tillgångar

Skulder Skulder till kreditinstitut

0

31.162

Inlåning från allmänheten

7.161.278

530.841

282.679

36.567

0

0

8.011.365

Upplåning från allmänheten Övriga skulder • Summa skulder Oredovisade lånelöften Utfärdade finansiella garantier • Total skillnad

19.061

0

0

0

0

0

19.061

0

0

0

0

0

129.528

129.528

7.211.501

530.841

282.679

36.567

0

129.528

8.191.116

541.725

0

0

0

0

0

0

68.931

0

0

0

0

0

0

-6.174.896

731.543

5.321.967

193.911

14.175

873.073

1.570.429

Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen ovan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Redovisningsprinciper och noter

59


Derivat och säkringsredovisning 2012 - tkr Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år

Derivat för verkligtvärde-säkringar

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Ränterelaterade kontrakt - Swappar

110.000

0

0

110.000

0

863

- CAP

130.000

514.000

100.000

744.000

767

0

• Summa

854.000

Valutarelaterade kontrakt - FRA/terminer

4.554

20.537

0

25.091

730

723

- Swappar

2.598

6.494

0

9.092

509

0

2.006

1.586

• Summa Total summa

247.152

541.031

100.000

34.183 888.183

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 6.128 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till -6.284 tkr. Mellanskillnaden är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på räntecap som används för säkring av takräntelån.

Derivat och säkringsredovisning 2011 - tkr Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år

Derivat för verkligtvärde-säkringar

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Ränterelaterade kontrakt - Swappar - Övriga instrument

80.000

110.000

0

190 000

81

725

255.000

539.000

90.000

884 000

2.372

0

• Summa

1.074.000

Valutarelaterade kontrakt - FRA/terminer - Swappar

1.182

22.396

0

23.578

431

431

0

9.092

0

9.092

86

0

2.970

1.156

• Summa Total summa

336.182

680.488

90.000

32.670 1.106.670

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 7.319 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till -6.924 tkr. Mellanskillnaden är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på räntecap som används för säkring av takräntelån.

60

Redovisningsprinciper och noter


2012 2011

Noter Resultaträkning - tkr 4. Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper

22.645 23.898 300.201

286.741

12.098 11.844

Övriga 772 357 • Summa

335.717 322.839

Varav ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR

4.191

Varav ränteintäkt från osäkra fordringar

2.238 2.458

5.508

Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - varav kostnad för insättningsgaranti

-141 -406 -112.674 -108.856 -7.263 -6.970

Övriga -3.377 -3.074 • Summa • Summa räntenetto

Noter Resultaträkning

-116.191 -112.336 219.525 210.503

61


2012 2011

5. Erhållna utdelningar - tkr Aktier och andelar

35.571 23.117

• Summa

35.571 23.117

6. Provisionsintäkter - tkr Betalningsförmedlingsprovisioner

40.796 40.476

Utlåningsprovisioner 39.468 37.237 Inlåningsprovisioner 8.479 6.958 Provisioner avseende utställda finansiella garantier

743 747

Värdepappersprovisioner 37.832 39.672 Avgifter från kredit- och betalkort

2.323 2.246

Övriga provisioner

15.010 16.630

• Summa

144.651 143.966

7. Provisionskostnader - tkr Betalningsförmedlingsprovisioner

-14.737 -15.192

Värdepappersprovisioner

-5.125

• Summa

-4.664

-19.862 -19.856

8. Nettoresultat av finansiella transaktioner - tkr Aktier/andelar 9.446 -1.621 Räntebärande värdepapper

31.809 -6.657

Andra finansiella instrument 7.825 -390 Valutakursförändringar 1.162 1.739 • Summa

62

50.242 -6.930

Noter Resultaträkning


2 012

2011

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen

39.056 -6.657

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

9.450 -1.617

Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde

828 6.924

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde

-254 -7.319

Valutakursförändringar

1.162 1.739

• Summa

50.242 -6.930

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat

206.644 -27.099

9. Övriga rörelseintäkter - tkr Intäkter från rörelsefastigheter

3.425 2.660

Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar

54 72

Övriga rörelseintäkter

439 1.776

 • Summa

3.918 4.509

Noter Resultaträkning

63


2012 2011

10. Allmänna administrationskostnader - tkr Personalkostnader - löner och arvoden

-73.397 -76.428

- sociala avgifter

-28.971 -30.482

- kostnad för pensionspremier

-14.289 -15.555

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inklusive löneskatt

-8.101 -7.628

- övriga personalkostnader

-6.907 -6.936

• Summa personalkostnader

-131.664 -137.029

Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon

-1.816 -1.974

- IT-kostnader

-35.932 -39.547

- konsulttjänster

-2.647 -2.467

- revision

-3.752 -2.888

- hyror och andra lokalkostnader

-1.961 -2.291

- fastighetskostnader

-16.599 -15.029

- övriga

-26.511

• Summa övriga allmänna administrationskostnader

-89.217 -92.891

• Summa

-220.882 -229.920

-28.694

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2012

Sparbankens ledning och styrelse

Löner Tantiem Sociala kostnader • Summa

Övriga Sparbankens anställda ledning och styrelse

2011 Övriga anställda

-13.805 -59.592 -13.425 -63.003 0 0 0 0 -4.338 -24.633 -4.218 -26.264 -18.143 -84.225 -17.643 -89.267

64

Noter Resultaträkning


Beredningsprocess Ersättningar till verkställande direktören, verkställande direktörens ställföreträdare samt övriga ledande befattningshavare bereds i presidiet och ersättningarna fastställs av styrelsen.

Ersättningar till ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fasta arvoden enligt sparbanksstämmans beslut. Därutöver erhåller styrelseledamöterna (exklusive ordförande) ersättning per bevistat sammanträde (vilka kan utgöras av styrelsemöte, lokalstyrelsemöte samt kreditutskott). Dessa arvoden redovisas under Övriga ersättningar och fastställs av sparbanksstämman. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, del i personalens vinstandels­ system, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de tolv personer som tillsammans med verkställande direktören utgör sparbankens affärsledning. Sedan 2005 har den verkställande direktören ingen rörlig lön. För andra ledande befattningshavare utgår från och med verksamhetsåret 2009 ingen rörlig ersättning. Pensionsförmåner och övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som en del av den totala ersättningen.

Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2012 - tkr

Grundlön styrelsearvode

Rörlig ersättning

Övriga förmåner **

Pensions- kostnad

Vinstandels- system

Övriga ersättningar

Summa

Styrelsens ordförande 298 0 0 0

0 2 300

Benita Vikström

98 0 0 0

0 69 167 0

Dot Gade Koluvuori

80

Staffan Jonsson

80 0 0 0

0 66 146

Jan Lewenhaupt

80 0 0 0

0 64 144

Jan Carlsson

58 0 0 0

0 40 99

Verkställande direktören

0

0

0

69

149

2.997

0

271

1.495

33

0

4.796

Övr. bankledning (11 personer) 9.779

0

617

3.840

325

25

14.586

• Summa

0

888

5.335

358

335

20.386

13.471

** Avser huvudsakligen ränte-, kost- samt bilförmån.

Noter Resultaträkning

65


Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2011 - tkr

Grundlön styrelsearvode

Rörlig ersättning

Övriga förmåner **

Pensions- kostnad

Vinstandels- system

Övriga ersättningar

Summa

Styrelsens ordförande 280 0 0 0

0 2 282

Håkan Spångberg

21 0 0 0

0 44 66

Benita Vikström

64 0 0 0

0 84 149 0

Dot Gade Koluvuori

64

Staffan Jonsson

64 0 0 0

0 57 121

Jan Lewenhaupt

43 0 0 0

0 62 104

Jan Carlsson

0

0

0

32 0 0 0

66

130

0 20 52

Verkställande direktören

2.876

0

250

1.380

27

0

4.532

Övrig bankledning (12 pers)

9.646

0

981

4.109

265

0

15.001

13.090

0

1.231

5.489

292

335

20.437

• Summa

** Avser huvudsakligen ränte-, kost- samt bilförmån.

Bonus Den verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares anställningsavtal innehåller, som ovan nämnts, inte någon rörlig ersättning utöver den ordinarie avsättningen till personalens vinstandelssystem.

Pensioner Verkställande direktören har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Pensionspremien ska uppgå till 70,0% av den pensionsgrundande lönen för belopp mellan 0-20 basbelopp, 50,0% för belopp mellan 20-30 basbelopp samt 40,0% för belopp över 30 basbelopp. Pensionsvillkoren för övriga elva ledande befattningshavare följer BTP-planen. Med pensionsgrundande lön avses i sammanhanget grundlönen samt vissa förmåner. Samtliga pensioner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning.

66

Noter Resultaträkning


Avgångsvederlag Vid uppsägning på egen begäran har verkställande direktören en uppsägningstid på sex månader. Vid uppsägning från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader. Vid uppsägning från sparbankens sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till två årslöner. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida kan ett avgångs­ vederlag på två årslöner komma att utgå. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Vid uppsägning på egen begäran har den verkställande direktörens ställföreträdare en uppsägning på sex månader. Vid uppsägning från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader. Vid uppsägning från sparbankens sida erhålles ett avgångsvederlag som uppgår till två årslöner. Vid uppsägning från den verkställande direktörens ställföreträdare sida utgår inget avgångsvederlag. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. För övriga ledande befattningshavare följer uppsägningstiden gällande kollektivavtal.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap lämnas på sidan 99. 2012 2011

Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för VD)

1.453 1.399

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

20.184 15.517

• Summa

21.637 16.916

Av ovan angivna lånefordringar avser 15.097 tkr lån mot bostadsfastigheter, 188 tkr lån mot övriga säkerheter samt 6.352 tkr lån utan underliggande säkerhet. Lån till ledning samt personalrepresentanter följer sedvanliga personalvillkor och lån till övriga styrelseledamöter följer marknadsmässiga villkor.

Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor

122 127

- varav män

54 53

• Totalt

176 180

Noter Resultaträkning

67


2012 2011

Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor

3 3

- antal män

6 6

Övriga ledande befattningshavare inklusive verkställande direktören - antal kvinnor

3 3

- antal män

9 10

Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG AB Revisionsuppdrag 370 447 Andra uppdrag

0 82

Ernst & Young AB Andra uppdrag

3.029 2.359

PwC Revisionsuppdrag 353 -

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag.

68

­Noter Resultaträkning


2012 2011

11. Övriga rörelsekostnader - tkr Avgifter till centrala organisationer

-2.745 -3.183

Försäkringskostnader -3.300 -3.438 Säkerhetskostnader -1.147 -961 Marknadsföringskostnader -7.795 -7.531 Realisationsförlust vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar

-12 -19

Övriga rörelsekostnader

-1.439 -998

• Summa

-16.438 -16.130

12. Kreditförluster netto - tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)

-9.655 -3.374

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-)

7.361 2.289

Årets nedskrivning för kreditförluster (+)

-9.283 -17.927

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-)

1.402 11.004

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-)

12.058 11.067

Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar

1.882 3.059

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)

-1.087 -1.023

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster (+/-)

111 86

Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -976 -938

Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-)

217 -1.930

• Årets nettokostnad för kreditförluster

1.123 192

Noter Resultaträkning

69


2012

2011

13. Bokslutsdispositioner - tkr Avsättning till periodiseringsfond • Summa

-39.130 0

-39.130 0

14. Skatter - tkr Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad

-30.874 -10.329

Justering av skatt hänförlig till tidigare år

107 97

Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag

0 -12.834

Totalt redovisad skattekostnad

-30.767 -23.066

Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats

Ej avdragsgilla kostnader

Ej skattepliktiga intäkter

147.384 98.217

-26,3% -38.762 -26,3% -25.830 -1,6% -2.382 -2,7% -2.671 7,0% 10.270 5,4% 5.339

Skatt hänförlig till tidigare år

0,1% 107 0,1%

Redovisad effektiv skatt

97

-20,9% -30.767 -23,5% -23.066

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

Uppskjuten skattefordran U ppskjuten skatteskuld

Materiella tillgångar

70

2012 2011 2012

Netto

2011 2012 2011

0 0 378 378 -378 -378

Pensionsavsättningar

3.140 0 0 0 3.140 0

Skattefordringar/-skulder, netto

3.140 0 378 378 2.762 -378

Noter Resultaträkning


2012 2011

Noter balansräkning - tkr 15. Utlåning till kreditinstitut - tkr Kreditinstitut - svensk valuta

1.707.776 1.327.523

- utländsk valuta

30.746 41.233

• Summa

1.738.522 1.368.756

16. Utlåning till allmänheten - tkr Utestående fordringar, brutto - svensk valuta

7.135.131 6.557.940

- utländsk valuta

24.898 24.479

• Summa

7.160.030 6.582.419

Varav: osäkra

136.693 148.660

- individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 114.286 124.419 - gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto

1.061 1.172 7.044.683 6.456.828

Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari Årets nedskrivning för kreditförluster

125.591

121.103

9.283

17.927

-12.170

-11.150

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december

Noter Balansräkning

-7.357 -2.289 115.347

125.591

71


2012 2011

17. Obligationer och andra räntebärande värdepapper - tkr Emitterade av offentliga organ

Redovisat värde Redovisat värde

- svenska kommuner

49.620 56.947

Summa emitterade av offentliga organ

49.620 56.947

Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut

50.000 200.000

- finansiella företag

241.001 244.904

- utländska emittenter • Summa emitterade av andra låntagare

655.771 825.196

• Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper Varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

72

364.770 380.292

705.391

882.142

521.363 572.178 184.028 309.965

Noter Balansräkning


2012 2011

18. Aktier och andelar - tkr Kreditinstitut 740.884 512.568 Övriga 283.000 232.812 • Summa aktier och andelar

1.023.884 745.380

varav:

Noterade värdepapper på börs

982.650 682.593

Onoterade värdepapper

41.234 62.787

Antal

Börsvärde Redovisat värde

- Swedbank AB

3.127.000

397.129 397.129

- Preferensaktier Swedbank

2.711.000

343.755 343.755

117

- 26.208

Företag Aktier

- Indecap AB - Sveland Sakförsäkring AB

12.000

- 5.484

- Sparbankernas Försäkring AB

4.353

- 4.352

- Sörmlandsfonden

4.000

- 4.000

61.500

0 0

- Panaxia AB (i konkurs) Övrigt Andelar i värdepappersfonder

-

241.766

241.766

Övriga - - 1.190 • Summa

-

982.650 1.023.884

19. Immateriella anläggningstillgångar - tkr Anskaffningsvärden 3.807 3.843 Ackumulerade avskrivningar

-1.332 -1.158

Redovisat värde

2.474 2.685

Noter Balansräkning

73


2012 2011

20. Materiella tillgångar - tkr Inventarier - anskaffningsvärden

148.633

145 410

- ackumulerade avskrivningar

-129.779

-122 065

Redovisat värde

18.854 23.344

Byggnader och mark - anskaffningsvärden

162.680 162.680

- ackumulerade avskrivningar

-29.262 -26.114

Redovisat värde

133.417 136.566

21. Övriga tillgångar - tkr Positivt värde på derivatinstrument

1.282 2.458

Fondlikvidfordringar

524 847

Förfallna räntefordringar

16 23

Kapitalförsäkring

9.610 9.360

Aktuell skattefordran

13.636

34.211

Övriga tillgångar

9.835 2.926

• Summa

34.934 49.824

22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - tkr

74

Förutbetalda kostnader

3.181 3.461

Upplupna ränteintäkter

10.868 14.475

Övriga upplupna intäkter

31.517 26.866

- varav provisioner Swedbankgruppen

28.955 26.115

• Summa

45.566 44.802

Noter Balansräkning


2012 2011

23. Skulder till kreditinstitut - tkr - svensk valuta

21.156 10.773

- utländsk valuta

16.058 20.389

• Summa

37.214 31.162

Beviljad limit hos Swedbank

0 100.000

- varav kontokredit

0 100.000

24. Inlåning från allmänheten - tkr - svensk valuta

8.696.135 7.994.317

- utländsk valuta

30.312 36.109

• Summa

8.726.447 8.030.426

Inlåning per kategori av kunder Offentlig sektor

372.821 252.896

Företagssektor 1.284.513 1.152.614 Hushållssektor 6.811.995 6.386.319 Varav: enskilda företagare

1.048.730 1.067.250

Övrigt 257.118 238.597 • Summa

8.726.447 8.030.426

25. Övriga skulder - tkr Negativt värde på derivatinstrument

863 644

Fondlikvidskulder 0 18.745 Preliminärskatt räntor

16.409 18.537

Anställdas källskattemedel

2.296 2.464

Övriga skulder

29.798 38.085

- varav leverantörskulder

15.075 9.567

• Summa

49.366 78.475

Noter Balansräkning

75


2012 2011

26. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - tkr Upplupna räntekostnader

19.970 13.416

Övriga upplupna kostnader

23.385 21.289

Förutbetalda intäkter

1.216 1.318

• Summa

44.571 36.024

27. Övriga avsättningar - tkr Garantiåtaganden 0 300 Direktpension 11.941 0 Anslag till allmännyttiga ändamål

12.272 11.452

Övrigt 0 2.900 • Summa

24.213 14.652

Övriga avsättningar Totalt redovisat värde vid periodens ingång

14.652 10.115

Avsättningar som gjorts under perioden

19.441 10.971

Belopp som tagits i anspråk under perioden

-8.680 -5.523

Outnyttjade belopp som har återförts under perioden

-1.200 -911

Totalt redovisat värde vid periodens utgång

24.213 14.652

28. Obeskattade reserver - tkr Periodiseringsfond 2012, taxering 2013

39.130 0

• Summa

39.130 0

29. Ställda säkerheter - tkr I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar - Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden

9.610 9.360

• Summa ställda säkerheter

9.610 9.360

76

Noter Balansräkning


2012 2011

30. Ansvarsförbindelser - tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter

2.460 2.866

- Garantiförbindelser - övriga

48.148 66.065

Övriga ansvarsförbindelser

74.884 83.177

• Summa

125.492 152.108

31. Åtaganden - tkr (nom belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften

496.183 541.725

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter

1.067.478 1.243.039

• Summa

Noter Balansräkning

1.563.661 1.784.764

77


Övriga upplysningar - tkr 32. Finansiella tillgångar och skulder Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella tillgångar och skulder som redovisas nedan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknas med hjälp av en värderings­­­modell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad. Det verkliga värdet har beräknats med ledning av utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. Sparbanken har ett antal strategiska aktieinnehav, vilka värderas till anskaffningsvärdet då ett tillförlitligt verkligt värde på balansdagen är svårt att fastställa. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsräntan som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.

78

Övriga upplysningar


32. Finansiella tillgångar och skulder, 2012 *Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

Lånefordringar och kund-

Finansiella *Finansiella skulder tillgångar som värderade till verkligt värde

Andra finansiella skulder

Summa redovisat

Derivat som används i

Verkligt värde

värde kan säljas via resultaträkningen säkrings­ via resultaträkningen fordringar redovisning Kassa

0 57.431

0

0

0

0

57 431

Utlåning till kreditinstitut

0 1 738.522

0

0

0

0

1 738 522

1 738 522

Utlåning till allmänheten

0 7 044.683

0

0

0

0

7 044 683

7 210 144

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 705.391 0 0 0 0

0

Aktier och andelar

0

705 391 1 023 884

705 391

0

782.118

0

0

Upplupna intäkter

0 10.868

0

0

0

0

10 868

Övrigt

0

0

0

0

0

2.006

2 006

2 006

947.157 8.851.504

782.118

0

0

2.006

10 582 785

10 748 246

0

37 214

37 214

• Summa

241.766

57 431

1 023 884 10 868

Skulder till kreditinstitut

0

0

0

0

37.214

In- och upplåning från allmänheten

0

0

0

0

8.726.447

0

8 726 447

Övrigt

0

0

0

0

0

1.586

1 586

1 586

Upplupna kostnader

0

0

0

0

19.970

0

19 970

19 970

• Summa

0

0

0

0

8.783.631

1.586

8 785 217

8 793 468

8 734 698

Finansiella tillgångar och skulder, 2011 Summa Verkligt Derivat som redovisat värde används i värde säkrings­ redovisning *Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Lånefordringar och kundfordringar

Finansiella *Finansiella skulder tillgångar som värderade till verkligt värde kan säljas via resultaträkningen

Andra finansiella skulder

Kassa

0 51.218

0

0

0

0

Utlåning till kreditinstitut

0 1.368.756

0

0

0

0

1.368.756

1.368.756

Utlåning till allmänheten

0 6.456.828

0

0

0

0

6.456.828

6.453.510

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 882.142 0 0 0 0 Aktier och andelar

51.218

51.218

0

882.142

882.142

0

576.321

0

0

0

745.380

745.380

Upplupna intäkter

0 14.475

0

0

0

0

14.475

14.475

Övrigt

0 0

0

0

0 2.458

576.321

0

0

2.458

9.521.257

9.517.939

0

31.162

31.162

0

8.030.426

169.059

2.458

2.458

• Summa

1.051.201 7.891.277

Skulder till kreditinstitut

0

0

0

0

31.162

In- och upplåning från allmänheten

0

0

0

0

8.030.426

Övrigt

0 0

0

0

Upplupna kostnader

0

0

0

0

13.416

0

13.416

13.416

• Summa

0

0

0

0

8.075.004

644

8.075.648

8.079.016

0

644

8.033.794

644

644

* Inga innehav för handelsändamål finns

Övriga upplysningar

79


32. forts... I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2012 - tkr

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0

562.491

92.900

655.391

Aktier och andelar

740.884

273.459

9.541

1.023.884

Övriga tillgångar

0

1.282

0

1.282

Upplupna intäkter

0

492

270

762

• Summa

740.884

837.724

102.711

1.681.319

Övriga skulder

0

863

0

863

• Summa

0

863

0

863

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats som verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar data (nivå 3).

Aktier och Övriga Övriga andelar tillgångar skulder Öppningsbalans 2012-01-01

Totalt

31.096

70.370

0

101.466

- redovisat i årets resultat

23.244

-4.297

0

18.947

Totalt redovisade vinster och förluster

- redovisat direkt i övrigt totalresultat

-23.244

0

0

-23.244

Anskaffningsvärde förvärv

4.000

0

0

4.000

Förflyttning ut från nivå 3

-25.555

0

0

-25.555

Förflyttning in till nivå 3

0

27.097

0

27.097

Utgående balans 2012-12-31

9.541

93.170

0

102.711

129

-4.197

0

-4.068

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för

80

tillgångar som ingår i den utgående balansen 2012-12-31

Övriga upplysningar


32. forts... 2011 - tkr

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0

612.142

70.000

682.142

Aktier och andelar

513.534

200.750

31.096

745.380

Övriga tillgångar

0

2.458

0

2.458

Upplupna intäkter

0

747

370

1.117

• Summa

513.534

816.097

Övriga skulder

0

644

• Summa

0

644

101.466 1.431.097

0

644

0

644

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats som verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar data (nivå 3).

Aktier och Övriga Övriga Totalt andelar tillgångar skulder Öppningsbalans 2011-01-01

26.359

70.675

0

97.034

- redovisat i årets resultat

0

-305

0

-305

- redovisat direkt i övrigt totalresultat

4.716

0

0

4.716

Anskaffningsvärde förvärv

127

0

0

127

Totalt redovisade vinster och förluster

Förflyttning ut från nivå 3

-106

0

0

-106

Utgående balans 2011-12-31

31.096

70.370

0

101.466

0

0

0

0

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för

tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31

Övriga upplysningar

81


33. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningar av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. - Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. - Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt o ch förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificeras som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högt effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Vid redovisning av derivat som kassaflödessäkringar ska den säkrade kassaflödesexponeringen hänföra sig till högst sannolika framtida kassaflöden.

Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara. Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig kan ännu inte ident­i­fieras. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kreditförlustreserveringar beaktar sparbanken faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna uppskatta den erforderliga nedskrivningen görs antaganden för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fastställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivningarna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassaflöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar.

Vissa värdepappersinnehav Vissa av sparbankens värdepappersinnehav är inte föremål för en regelbunden omsättning och har av denna anledning värderats till den av motparten angivna köpkursen.

82

Övriga upplysningar


34. Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven (vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker), dels beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalpolicy. Sörmlands Sparbank har utvecklat en egen modell för beräkningarna och bedömningen av kapitalbehovet. Arbetet påbörjades våren 2006 och utgångspunkten för arbetet var Finansinspektionens rapport 2005:8 – ”Företagets interna kapitalutvärdering – att bedöma kapitalbehovet under Basel II”. Den första versionen av sparbankens modell (inklusive en Kapitalpolicy samt en arbetsinstruktion avseende den interna kapitalutvärderingen) antogs av styrelsen i november 2006. Modellen ska årligen antas och omprövades senast av styrelsen i december 2012. En större översyn av modellantaganden och policies (inklusive arbetsinstruktioner) planeras att ske under 2013. Kapitalbehovet beräknas en gång per kvartal. Resultatet av beräkningarna rapporteras till sparbankens styrelse via sparbankens Riskcontroller. Syftet med rapporteringen är att säkerställa att styrelsens målsättning enligt Kapitalpolicyn uppfylls. Sparbanken har identifierat och bedömt sina väsentliga risker. De risker som behandlas i samband med bedömningen av det interna kapitalbehovet är i huvudsak följande: - kreditrisker - marknadsrisker - operativa risker - ränterisker - intjäningsrisker - ryktesrisk - likviditetsrisker - strategisk risk Beräkningarna inkluderar även så kallade stresstester avseende kredit- och finansportföljen, vilka ska beakta hur sparbankens kapitalbas påverkas vid en mycket ogynnsam utveckling. Sammanfattningsvis innebär beräkningarna, per 31 december 2012, följande för sparbankens del: 2012 2011 - Internt beräknat kapitalkrav (mkr):

682,3 615,0

- Legalt beräknat kapitalkrav (mkr):

537,5 495,1

- Kapitalbas (mkr):

1.047,7 954,8

Kapitaltäckning

83


Sparbankens kapitalbas överstiger således det internt beräknade kapitalkravet med 53,6% (55,3%) och det legala kapitalkravet med 94,9% (92,8%). Styrelsens uppfattning, enligt Kapitalpolicyn (senast antagen 18 december 2012) är att kapitalbasen ska överstiga det beräknade kapitalkravet med minst 10,0%, vilket i sammanhanget ska ses som en extra buffert för oförutsedda händelser och/ eller aktiviteter. Styrelsens bedömning är att modellen ger ett rimligt resultat och att denna också omfattar alla väsentliga risker som verksamheten kan utsättas för. Styrelsen bedömer även att sparbankens kapitalbas täcker det kapitalbehov sparbankens verksamhet kräver med hänsyn till de risker som förekommer i verksamheten. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.sormlandssparbank.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt:

Kapitalbas - tkr I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. 2012 2011

Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen (exklusive fond för verkligt värde och förslag till vinstdisposition) 1.449.521 1.343.716 Periodiseringsfond (73,7% därav)*

28.839 0

Avgår: Immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar -5.614 -2.685 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav)

-425.464 -386.223

• Summa primärt kapital

1.047.282 954.808

Supplementärt kapital - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 425.856 201.717 - Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav)

-425.464 -201.717

Summa supplementärt kapital

392 0

• Total kapitalbas

1.047.674 954.808

* Skattesatsen kommer att ändras till 22,0% under 2013

84

Kapitaltäckning


2012 2011

Kapitalkrav - tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund

19 0

Institutsexponeringar

36.610 30.912

Företagsexponeringar

226.383 194.493

Hushållsexponeringar

133.645 128.825

Exponeringar med säkerhet i fastighet

63.159 59.359

Oreglerade poster

1.141 1.985

Övriga poster

32.199 36.540

• Summa kapitalkrav för kreditrisker

493.156 452.114

Operativa risker - tkr ­

Schablonmetoden

44.369 43.022

• Summa kapitalkrav för operativa risker

44.369 43.022

• Totalt minimikapitalkrav

537.525 495.136

Kapitaltäckning

­­­85 85


35. Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sörmlands Sparbank har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 30 juni 2017. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring. Sörmlands Sparbank har per 31 december 2012 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 7.781 mkr (7.800). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 4.682 mkr (4.348) och försäkringssparande på 1.563 mkr (1.448). Provisionen för såväl fond som försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. De totala provisionerna avseende de ovan nämnda volymerna uppgick under 2012 till cirka 72,1 mkr (70,0).

36. Närståenderelationer Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående företag uppgår till 32 mkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10 Allmänna administrationskostnader.

86

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen


Underskrifter Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbankens som skapats av årsredovisningen. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2013. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 april 2013.

Sven-Olov Carlsson Ordförande

Benita Vikström Vice ordförande

Joacim Lindgren Verkställande direktör

Dot Gade Kulovuori

Staffan Jonsson

Jan Lewenhaupt

Britt-Marie Högström Personalrepresentant

Fredrik Strandlund Personalrepresentant

Jan Carlsson

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har lämnats den 12 mars 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Marcus Robertsson

Underskrifter

Auktoriserad revisor

87


Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Sörmlands Sparbank Organisationsnummer 516401-9639

Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Sörmlands Sparbank för år 2012.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur banken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sörmlands Sparbanks finansiella

88

Revisionsberättelse


ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sörmlands Sparbank för år 2012.

Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner enligt sparbankslagen, lagen om bank och finans­ierings­ rörelse och sparbankens reglemente.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i banken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot banken. Vi har även granskat om någon styrelse­ ledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 12 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB Marcus Robertsson Revisionsberättelse

Auktoriserad revisor

89


Sรถrmlands Sparbanks styrelse Dot Gade Kulovuori

90

Jan Carlsson

Sven-Olov Carlsson

Britt-Marie Hรถgstrรถm

Ordfรถrande

Personalrepresentant

Staffan Jonsson

Styrelse


Fredrik Strandlund

Jan Lewenhaupt

Personalrepresentant

Styrelse

Benita Vikström

Joacim Lindgren

Vice ordförande

Verkställande direktör

91


Sörmlands Sparbanks affärsledning

92

Katarina Jansson

Håkan Bennetoft

Lars Fogelberg

Privatmarknadschef

Regionchef KFV

Säkerhet- och affärsstödschef

Mattias Molander

Mats Berghagen

Ulf Gustafsson

Chefjurist

Controller

Kreditchef

Affärsledning


Hans-Olof Ebbesson

Britt Tham

Regionchef ONYX

Personalchef

Richard Caspary

Joacim Lindgren

Pär Axelsson

Marknadschef

Verkställande direktör

Chef Guldeken

Affärsledning

På bilden saknas Camilla Ettehag, Gruppchef Affärsstöd

93


Bolagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Flens, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers kommuner, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidorna 96-97. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse, styrelsens ordförande och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgjordes under året av Lilian Persson som sammankallande samt ledamöterna Björn Andersson, Anders Hasselbo, Jan-Åke Olsson samt Leif Westling. Det är alltså valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen, styrelsens ordförande, men även på nya huvudmän samt förslag till arvoden uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja VD som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

94

Bolagsstyrning


Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, består av nio ledamöter. Sex av ledamöterna utses av sparbanksstämman. Därtill ingår VD enligt lag och vidare företräds medarbetarna av två arbetstagarrepresentanter jämte en ersättare för dessa. Av styrelsens ledamöter är tre stycken kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse återfinns på sidorna 90-91. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen samt på sidorna 99-100. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och VD, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordförande ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordförande en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa årsbokslut, fastställa policies för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid elva tillfällen. Styrelsen har även genomfört styrelseseminarier inom sparområdet, regelverk samt sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess (IKU).

Styrelsens utskott Centrala kreditdelegationen fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktionen fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande Sven-Olov Carlsson, VD och sparbankens kreditchef. Sparbankens Compliance- och revisionsutskott hanterar regelfrågor och även dessa protokollförs med rapport till styrelsen. I utskottet sitter styrelsens ordförande, vice ordförande och VD.

Bolagsstyrning

95


Utgående mandatperioder och revisionsberättelse Utgående mandatperioder. I tur att avgå bland huvudmännen är Henrik Carlsson, Sven-Olov Carlsson, Bo Karlsson, Torbjörn Palmberg och Olle Stenberg. I tur att avgå i styrelsen är Dot Gade Kulovuori.

Huvudmän Valda av huvudmännen Andersson, Björn Vingåker

Hultberg, Per 2011 - 2015

Carlsson, Henrik Katrineholm

2010 - 2013

Nyköping

2012 - 2016

Karlsson, Bo 2009 - 2013

Katrineholm

2009 - 2013

Claesson, Lena

Ljung, Tommy

Nyköping

Nyköping

2012 - 2016

Eneman, Marie-Louise Nyköping Nyköping

2012 - 2016

Mellander, Tell 2010 - 2014

Eriksson, Kjell

Nyköping

2011 - 2015

Olsson, Annika 2011 - 2015

Katrineholm

2011 - 2015

Fornander, Eleonor

Palmberg, Torbjörn

Flen

Flen

2010 - 2014

Gade Kulovuori, Dot Nyköping Katrineholm

2011 - 2015 2012 - 2016 2010 - 2014

Katrineholm

2010 - 2014

Valla

2009 - 2013

Uddin, Annika 2010 - 2014

Hofstedt, Anne Katrineholm

2012 - 2016

Stenberg, Olle

Hasselbo, Anders Oxelösund

Björkvik

Staf, Susanne

Gustafsson, Christer Nyköping

2009 - 2013

Pettersson, Rigmor

Gillstam, Marie

96

2010 - 2014

Johansson, Torbjörn

Carlsson, Sven-Olov Flen

Nyköping

Vingåker

2010 - 2014

Wallin, Carina 2011 - 2015

Nyköping

2012 - 2015

Utgående mandatperioder och Huvudmän


Valda av Flens Kommun

Flen

Nyköping

2011 - 2015

Nyköping

2011 - 2015

2011 - 2015

Ericson, Kjell

Olsson, Jan-Åke Flen

2012 - 2015

Carlsson, Jan-Eric

Nieminen, Riitta Flen

Valda av Nyköpings Kommun Andersson, Gunilla

Brevig, Lisbeth

Nyköping

2011 - 2015

2011 - 2015

Franzén, Nicklas Nyköping

Valda av Katrineholms Kommun

Nyköping

Callhammar, Ewa Katrineholm

Nyköping Nyköping 2011 - 2015

Nyköping Nävekvarn

2011 - 2015

Oxelösund

2011 - 2015

2011 - 2015

Widegren, Jan

Johansson, Monica Katrineholm

Valda av Oxelösunds Kommun Tjäderhane, Thomas

Holm, Claes Katrineholm

2011 - 2015

2011 - 2015

Hedberg, Anneli Katrineholm

2011 - 2015

Viking, Sören

2011 - 2015

Fredriksson, Inger Katrineholm

2011 - 2015

Pettersson, Kent

Dahlström, Göran Katrineholm

2011 - 2015

Persson, Lilian

2012 - 2015

Dahlberg, Lennarth Sköldinge

2011 - 2015

Munthe, Johan

2011 - 2015

Carlsson, Karin Björkvik

2011 - 2015

Landmark, Stefan

Oxelösund

2011 - 2015

2011 - 2015

Olovsson, Fredrik Katrineholm

2011 - 2015

Valda av Vingåkers Kommun Olsson, Olle Vingåker

2012 - 2015

Persson, Tommy Vingåker

Huvudmän

2011 - 2015

97


Lokalstyrelser och revisorer   KFV-regionen Katrineholm

ONYX-regionen Nyköping

Lewenhaupt, Jan/Ordförande

Gade Kulovuori, Dot/Ordförande

Katrineholm

Nyköping

Dahlström, Göran

Claeson, Henrik

Katrineholm

Nyköping

Gillstam, Marie

Ljung, Tommy

Katrineholm

Nyköping

Staf, Susanne

Mellander, Tell

Katrineholm

Nyköping

Toll, Stefan

Wevel, Axel

Malmköping

Vrena

Flen

Oxelösund

Enkvist, Leif/Ordförande

Vikström, Benita/Ordförande

Flen

Oxelösund

Lagerbäck, Siw

Fernqvist, Mathias

Malmköping

Oxelösund

Rudengren, Per

Fornstedt, Lena

Mellösa

Oxelösund

Svensson, Marie

Fredriksson, Catarina

Malmköping

Oxelösund

Njuki, Caxton Nyköping

Vingåker Jonsson Staffan/Ordförande Vingåker

Andersson, Björn Vingåker

Olsson, Jerker Vingåker

Uddin, Annika

Sparbankens ordinarie revisor PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig revisor Marcus Robertsson

Vingåker

98

Lokalstyrelser och revisorer


Offentliggörande av uppgifter om ersättningar Beslutsgången Jämlikt Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2009:06, ska en redogörelse för Sörmlands Sparbanks ersättningar offentliggöras i samband med årsredovisningens fastställande. Styrelsen har fastställt en Policy för ersättningar i vilken understryks att ersättningssystem till anställda är styrelsens angelägenhet och att styrelsens presidium (ordförande och vice ordförande) bereder, granskar och följer upp ersättningsfrågorna.

Resultatkriterier som ligger till grund för rörliga ersättningar I sparbanken är samtliga anställda anslutna till ett målbonussystem (Stiftelsen Guldeken). Avsättning till detta system sker årligen utifrån uppfyllandet av de mål som styrelsen fastställer för verksamheten. För verksamhetsåret 2012 maximerades den möjliga avsättningen per individ till 40.000 kronor och grundade sig på följande kriterier: I den mån rörelseresultatet uppgick till det budgeterade rörelseresultatet utgår ett belopp på 10.000 kronor. Om det budgeterade rörelseresultatet överträffades kunde ytterligare maximalt 15.000 kronor utgå. Den rörelseresultat­relaterade delen för verksamhetsåret 2012 var sålunda maximerad till 25.000 kronor per individ. Därutöver kunde också en avsättning på maximalt 15.000 kronor per individ utgå. Denna avsättning grundade sig på sex stycken så kallade huvudmål (försäljnings- och kvalitetsrelaterade), vardera värda 2.500 kronor. Utfallet för 2012 uppgick till fyra uppnådda huvudmål och därmed tillkommer en avsättning på ytterligare 10.000 kronor per individ. I samband med fastställandet av årsredovisningen kommer därmed en total avsättning på 35.000 kronor per individ att göras för en heltidstjänst. Rörliga ersättningar i övrigt utgår ej i Sörmlands Sparbank.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningar

99


Principerna för uppskjuten betalning Andelarna i Stiftelsen Guldeken fonderas under minst en femårsperiod. Därefter får den anställde ett erbjudande om att ta ut hela (eller delar) av det årets avsättning. Om inget uttag sker omfonderas andelarna i ytterligare minst fem år.

Riskanalys Sparbankens långsiktiga huvudmålsättning jämlikt gällande regelverk är att bedriva verksamheten så att sparbankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras, vilket inbegriper riskhantering, sundhet och öppenhet. Ersättningssystem till anställda får aldrig innebära att de äventyrar sparbankens huvudmålsättning.

Senaste räkenskapsårets kostnadsförda totalbelopp

Ledning

Övriga anställda som påverkar

Övriga anställda

(12 st)

sparbankens risknivå (3 st)

(197 st)

12.776

1.363

57.618

420

105

6.505

Löner och arvoden (tkr) Målbonussystem (tkr)

Rörliga ersättningar utgår endast, som ovan har nämnts, i form av avsättningar till Stiftelsen Guldeken. Sparbankens Riskcontroller respektive Complianceansvarig omfattas ej sparbankens målbonussystem. Avsättningarna är möjliga att lyfta i kontanter först efter fem år. Under 2012 utbetalda ersättningar till styrelse och ledning framgår av årsredovisningen sidan 65.

Ackumulerade uppskjutna ersättningar Några ackumulerade uppskjutna ersättningar (utöver reservering för 2012 års målbonussystem) finns inte redovisade i Sörmlands Sparbank.

Uppgifter om avgångsvederlag Villkor rörande avgångsvederlag framgår av årsredovisningen sidan 67. Några sådana ersättningar har vare sig utbetalats eller kostnadsförts under 2012.

100

Offentliggörande av uppgifter om ersättningar


www.sormlandssparbank.se 0771 - 350 350 Huvudkontor Köpmangatan 11 Box 156 641 22 Katrineholm Telefax: 0150 - 759 22 e-post: info@sormlandssparbank.se

Flen Drottninggatan 1 Malmköping – Kungsgatan 24

Nyköping Väster Privat, Västra Storgatan 9 Öster Privat, Östra Storgatan 1 Öster Företag, Östra Storgatan 3

Katrineholm Köpmangatan 11

Vingåker Bondegatan 14

Oxelösund Järntorget 2

101



Sörmlands Sparkbank