__MAIN_TEXT__

Page 1

Hanhikivi-guide Information om kärnkraftsprojektets verksamhetsmiljÜ


HANHIKIVI

Polcirkeln Kärnkraftverket Hanhikivi 1

Uleåborg Karleby

FINLAND Helsingfors Oslo

S:t Petersburg Nizjnij Novgorod

Stockholm

Tallinn Moskva

Riga Vilnius Rov anie m

Köpenhamn

E8

London

Ii

Warszawa

Berlin

44 s am Kuu

o

E75

Bottenviken

Uleåborg

Karlö

Paris

Kempele Lumijoki

Brahestad

Limingo

Siikajoki

Hanhikivi

Tyrnävä

Muhos Kaja an i

Pyhäjoki

Vihanti

E75

88

Kalajoki

8

Merijärvi

86 Pulkkila

Oulais

Alavieska

E8

44 Kajaan

Ylivieska Karleby

27

K annus

28

28 28

Sievi

Larsmo

Jakobstad Nykarleby

Toholampi

Kronoby Pedersöre

27

Kaustby

Vetil

Iis alm

Halsua

Lestijärvi

Va

as

a

Perho 0

Seinäjoki

25

50

75 km

POHJOIS-POHJANMAAN LIITTO 2013

Pohjakartta 1:1 milj. © MML 2013 Jy v

k

äs

2

Minsk


Syftet med denna publikation är att ge Fennovoima Oy, Rosatomkoncernen, dess underleverantörer och andra aktörer nödvändig information om regionen när de förbereder sin verksamhet i Pyhäjoki och det kringliggande området. Området som påverkas av kraftverksbyggandet sträcker sig längs Bottenvikens kust från Karleby till Uleåborg.

Hanhikivi-guide Information om kärnkraftsprojektets verksamhetsmiljö Utgivare: Fortsatta kontaktprojektet för Hanhikivi Utgivningstid Januari 2017 Tredje reviderade upplagan

Publikationen baserar sig på information som har inkommit före oktober 2016. Vi ansvarar inte för eventuella ändringar eller fel. Vänligen kontrollera tjänsternas tillgänglighet i förväg. Materialet sammanställdes av Tilmar Oy Hanhikivi-kontaktprojektet Fortsatta kontaktprojektet för Hanhikivi

Finansiärer Brahestadsregionens utvecklingscentral Pyhäjoki kommun Uleåborgs stad, BusinessOulu Ylivieskaregionens förening rf Karlebynejdens Utveckling Ab Kalajoki stad Kempele kommun Limingo kommun NTM-centralen i Norra Österbotten Europeiska socialfonden

3

Bilder Brahestads ekonomiska region / Leena Harju, Pyhäjoki kommun / Tiina Tiirola, Heini Kittilä, arkiv, Uleåborgs stad, Karleby stad, Ylivieska stad, Oulais stad, Petteri Löppönen, Auno Aunola, Johannes Sarpola, Pyhäjokiregionen / Heli Nurkkala, YTEK Oy / Erkki Lämsä, Uleåborg flygplats / Teemu Puolitaival, Brahestads hamn, Karleby hamn, Uleåborgs hamn, Oulu International School, BusinessOulu, Kalajoki Matkailuyhdistys, Fennovoima, Shutterstock

Layout och ombrytning Siberia Tryck Waasa Graphics Oy Elektronisk publikation www.rsyp.fi/suurhankkeet


HANHIKIVI

4


INNEHÅLL 6 6 7 8 10 10 13 14 16 18 19 22 23 25 25 28 36 44 50 56

HANHIKIVI Gemensamma förberedelser Fennovoimas kärnkraftverk Hanhikivi 1 Hanhikivenniemi

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM FINLAND Finland och finländarna Offentliga tjänster Att vara arbetstagare i Finland Etablering av företag i Finland

VERKSAMHETSMILJÖ Områdets tillgänglighet Näringslivet Offentliga tjänster Samhälls- och industriavfall samt vattenförsörjning Boende, utbildning och fritid

BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION YLIVIESKA EKONOMISKA REGION KARLEBY-JAKOBSTADS EKONOMISKA REGION Kontaktuppgifter

5


HANHIKIVI

HANHIKIVI

GEMENSAMMA FÖRBEREDELSER AKTÖRER INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN De regionala aktörerna inom den offentliga sektorn har förberett sig på byggandet av kärnkraftverket sedan år 2012. Målet har varit att maximera de positiva regionala effekterna samt stärka områdets dragningskraft och förbättra förutsättningarna för området att fungera som ett genomförandeområde för storprojekt. De regionala aktörerna har tillsammans bl.a. sammanställt information om regionen och de regionala tjänsterna både i elektronisk och tryckt form samt i olika språkversioner. På detta sätt har man försökt göra det smidigare för den utländska arbetskraft som Hanhikivi 1-projektet lockar till regionen att komma till regionen och etablera sig där. I planeringen av processerna för ankomst till arbetsplatsen, registrering och placering har också ett nära samarbete med företrädare för olika myndighetsaktörer, Fennovoima, anläggningsleverantören och huvudentreprenörerna haft en viktig roll.

FÖRETAG Via regionala företagsutvecklingsprojekt har man sedan år 2010 inhämtat och förmedlat information till de regionala företagen om möjligheterna som storprojekten erbjuder och kraven som ställs på leverantörerna. Å andra sidan har man via projekten och de kontakter som knutits under projekten förmedlat information om de regionala företagens kunnande till aktörerna som genomför storprojekt. Ett exempel på en praktisk åtgärd är de allmänna infotillfällen som har ordnats för företagen, där företagen har fått information om storprojektens tidtabeller och bildandet av leveranskedjor. Dessutom har det ordnats olika typer av utbildning i bl.a. dokumentation, nätverksbildande och auditeringsförfaranden för underleverantörer. Viktiga samarbetspartner i de regionala företagsutvecklingsprojekten är Fennovoima, Finnuclear ry, STUK samt anläggningsleverantören och dess partner.

6

Brahestadsregionens företagstjänster www.rsyp.fi Företagsservicecentret i Kalajokiregionen www.kalajoki.fi/yrityspalvelut BusinessOulu www.businessoulu.com Ylivieskaregionens förening www.ysk.fi Företagsservicecentret i Oulais www.oulainen.fi/elinkeinot_ja_yrittaminen Karlebynejdens Utveckling Ab www.kosek.fi Ylivieskan teknologiakylä YTEK Oy www.ytek.fi Kempele kommuns företagstjänster www.kempele.fi/yrityspalvelut Limingo kommuns företagstjänster www.emapitaja.fi


FENNOVOIMAS KÄRNKRAFTVERK HANHIKIVI 1 Planeringen och byggandet av ett kärnkraftverk är ett omfattande projekt som pågår i cirka tio år. För att säkerställa att byggprojektet förlöper så smidigt som möjligt har Fennovoima Oy ända från projektets början satsat hårt på planeringen av projektet och en öppen dialog med invånarna och olika samhällsaktörer. Fennovoima låter regelbundet göra opinionsmätningar om hur invånarna i Pyhäjoki och de kringliggande kommunerna förhåller sig till projektet. En klar majoritet av invånarna i Pyhäjoki och de kringliggande kommunerna stöder Hanhikivi 1-projektet. Fennovoima undertecknade ett avtal om anläggningsleverans med RAOS Project Oy år 2013. Leveransavtalet gäller en tryckvattenreaktor av typen AES 2006 med en eleffekt på 1 200 MW. Byggandet av ett kärnkraftverk är en process med många faser. Dessutom är de olika projektfaserna lång-

Rosatom AES-2006 NPP/Hanhikivi site, Pyhäjoki, Finland

inleds efter att bygglov har beviljats. Fennovoima förväntas beviljas bygglov år 2018. Anläggningen börjar producera utsläppsfri el med ett stabilt pris för finländarnas behov år 2024. Anläggningen har en planerad livslängd på 60 år.

variga. Under varje fas görs omfattande utredningar och man samarbetar med såväl leverantören av anläggningen och huvudentreprenören som myndigheter och andra experter. Åren 2015–2017 genomförs omfattande infrastruktur- och anläggningsarbeten vid Hanhikivenniemi och stödbyggnader uppförs. Byggandet av kärnkraftverket

Projektets tidtabell Många kommunala, miljörelaterade och övriga tillståndsansökningar

Behandlingen av ansökan om bygglov inleds 2015

2017

Bygglov för kärnkraftverket

Drifttillstånd för kärnkraftverket

2018

Hanhikiventie från riksväg 8 till anläggningsplatsen färdigställs

2015–2017 Byggande av infrastruktur och stödbyggnader Till exempel utbildningsbyggnad, huvudportsbyggnad och anläggningskontor

2022

2024

Provdriften av kärnkraftverket börjar

Kärnkraftverket är klart för kommersiell användning Efter färdigställandet sysselsätter kärnkraftverket direkt 450–500 personer. Kärnkraftverket producerar el åtminstone till år 2084.

2018–2024 Kärnkraftverket byggs

7


HANHIKIVI

HANHIKIVENNIEMI Kärnkraftverket Hanhikivi 1 byggs vid Hanhikivenniemi, som ligger på 12 kilometers avstånd från Pyhäjoki centrum. Vägen Hanhikiventie, som förenar Hanhikivenniemi och riksväg 8, färdigställdes i oktober 2015 och är fyra kilometer lång.

Alla anställda på byggarbetsplatsen ska ha ett skattenummer innan de börjar arbeta. Lag om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen 9.12.2011/1231

8


BYGGARBETSPLATSEN VID HANHIKIVI 1 Avståndet mellan byggarbetsplatsen vid kärnkraftverket Hanhikivi 1 och Pyhäjoki centrum är 12 kilometer. Inne på byggarbetsplatsområdet finns det förutom kraftverksbyggnaden också ett anläggningskontor och andra administrativa byggnader, en brandstation, en huvudportsbyggnad samt service- och stödkonstruktioner under byggtiden. HANHIKIVI 1, OMRÅDE FÖR STÖDFUNKTIONER I området för stödfunktioner finns Fennovoimas utbildningsbyggnad samt en 1 000 personers inkvarteringsby för dem som arbetar på byggarbetsplatsen, uppförd av huvudentreprenören. Som mest kommer 4 000 personer att arbeta samtidigt på byggarbetsplatsen. Området för stödfunktioner finns intill Hanhikiventie. HANHIKIVI FÖRETAGSOMRÅDE Fennovoima hyr ut tomter vid företagsområdet intill Hanhikiventie till sådana företag vars verksamhet tjänar byggandet och användningen av anläggningen. Företagsområdet är cirka 37 hektar stort. AVTAL FÖR BYGGARBETSPLATSEN Fennovoima, Rusatom Overseas och de finländska arbetsmarknadsorganisationerna undertecknade 2014 ett avtal för byggarbetsplatsen, med hjälp av vilket man bekämpar grå ekonomi och säkerställer att Finlands lagstiftning och samarbetspraxis följs på byggarbetsplatsen. Registret för byggarbetsplatsen är en del av avtalet för byggarbetsplatsen. Med hjälp av registret för byggarbetsplatsen övervakar man att uppgifterna om de företag och anställda som är verksamma på byggarbets-

platsen är i sin ordning. Registret innehåller uppgifter om företagen som finns på byggarbetsplatsen, avtalen mellan dessa företag samt nödvändiga verktyg för att administrera uppgifterna. För att en person ska få tillträde till byggarbetsplatsen krävs det att personen har avlagt Fennovoimas introduktionsutbildning och fått ett personligt passerkort till byggarbetsplatsområdet. Kortet ska alltid vara synligt vid vistelse på byggarbetsplatsen.

9

Bland annat den gemensamma förtroendemannen för byggarbetsplatsen och den allmänna arbetarskyddsfullmäktigen ansvarar för att avtalet för byggarbetsplatsen följs på byggarbetsplatsen.

Mer information om kraftverket www.fennovoima.fi


GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM FINLAND

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM FINLAND FINLAND OCH FINLÄNDARNA Finland är en demokratisk republik, där en riksdag utsedd genom val baserade på allmän och lika rösträtt har den lagstiftande makten, statsrådet har den verkställande makten och oberoende domstolar har domsrätten. Jämlikhet och likvärdighet inför lagen vad gäller såväl kön som etnisk bakgrund och religion är viktigt för finländarna. Utbildningen i Finland är mycket högklassig och avgiftsfri. Tack vare den höga utbildningsnivån och den kommunala barnomsorgen har kvinnorna en stark ställning i arbetslivet. Största delen av kvinnorna i arbetsför ålder arbetar utanför hemmet. FRITID Alla finländare har tillgång till gratis bibliotekstjänster. Statens televisions- och radiobolag finansieras med skattemedel. De flesta medborgarna har också datatrafikförbindelser hemma. Det finns många möjligheter att utöva fritidsintressen. På de flesta orterna finns det ett mångsidigt utbud av allmänna motionsställen som kommuninvånarna kan använda. Kulturtjänster är

tillgängliga både på konstinstitutioner och i hobbygrupper. Finland har föreningsfrihet och det är mycket populärt att delta i föreningsverksamhet. Tiotusentals idrottsföreningar, körer, konstgrupper, frivilliga utbildningsorganisationer och klubbar är verksamma i landet. Finland har också religionsfrihet, enligt vilken alla är fria att antingen tillhöra eller inte tillhöra något religiöst samfund. Cirka 73 procent av finländarna tillhör Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Omkring 1 procent av befolkningen tillhör Finlands ortodoxa kyrka. INDUSTRI De viktigaste industrigrenarna i Finland är metalloch maskinindustrin, trä- och pappersindustrin samt elektronik- och elapparatindustrin. Servicenäringsgrenarnas andel ökar snabbt.

Över 65 år

0–14 år

21 %

16 %

15-64 år

63 % Finlands befolkningsstruktur år 2015 Statistikcentralen 2016

Högskolenivå

30 %

Grundskolenivå

Mellanstadienivå

41 % Över 15 år gamla finländares utbildningsnivå år 2015 Statistikcentralen 2016

10

29 %


Vattenförsörjning, avfallshantering och annan miljövård

Gruvdrift och schaktning

4%

1%

Livsmedelsindustrin

El-, gas- och annan produktion

8%

12 %

Textilindustrin

Övrig tillverkning samt reparation, service och installation av maskiner och anordningar

Kärnkraftverket Hanhikivi 1

1%

Uleåborg

Trä- och pappersindustrin

Karleby

FINLAND

15 %

6%

Helsingfors

Kemiindustrin

Tillverkning av maskiner, anordningar och fordon

Oslo

13 %

14 %

Stockholm

Metall- och mineralindustrin

Tillverkning av elektronik- och elapparater

S:t Petersburg

Tallinn Moskva Riga

16 %

Vilnius

Köpenhamn

Minsk

10 % Fördelningen av industriproduktionens förädlingsvärde (29,4 miljarder €) mellan olika branscher år 2014

Warszawa London

Berlin

Statistikcentralen 2016, bokslutsstatistik (TOL 2008) Övrig serviceverksamhet

Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring; gruvdrift

7%

4%

Hälso- och socialtjänster

Industri; el-, värmeoch vattenförsörjning samt avfallshantering

17 %

14 % Byggande

Utbildning

7%

7%

Parti- och detaljhandel

Offentlig förvaltning och försvar

12 %

4%

Transport och lagring

Tjänster för affärslivet

6%

11 %

Finansierings- och Information och försäkringsverksamhet kommunikation

3%

FINLAND Självständigt sedan år 1917 Medlem av Europeiska unionen sedan år 1995 Invånarantal 5,5 miljoner 240 000 invånare med utländsk bakgrund

Inkvarterings- och förplägnadsverksamhet

4%

4%

Fördelningen av arbetsplatserna mellan olika branscher i Finland år 2015 Statistikcentralen 2016, bokslutsstatistik TOL 2008

11

(24 % ryssar, 14 % estländare, 2 % svenskar)

Areal 390 903 km2 Statsskick konstitutionell republik Huvudstad Helsingfors Nationalspråk finska, svenska Valuta 1 euro = 100 cent Tidszon UTC+2 Grannländer Ryssland, Norge, Sverige, Estland Läskunnighet 100 %


GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM FINLAND

12


OFFENTLIGA TJÄNSTER I Finland pågår som bäst en regionförvaltningsreform med målet att förena statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen samt förenkla den offentliga regionförvaltningens organisation (staten, regionerna och kommunerna). Enligt regeringsprogrammet innebär den primära lösningen att verksamheten koncentreras till tydliga självstyrelseområden vad beträffar uppgifter och befogenheter, dvs. till landskapen. Finlands regering fastställde under de förhandlingar som hölls 5.4.2016 vilka uppgifter som tillhör landskapen från och med början av år 2019. Grunden för landskapens uppgifter är en tydlig arbetsfördelning mellan kommunen, landskapet och staten. KOMMUNERNA är gemenskaper som främjar lokal delaktighet, demokrati, bildning och livskraft samt sköter självstyrelseuppgifter som invånarna har bestämt och lagstadgade lokala uppgifter. Kommunerna ansvarar även i framtiden för hanteringen och främjandet av sysselsättningen i enlighet med principerna i den gällande lagstiftningen. Kommunen sköter fortsättningsvis främjandet av kompetens och bildning samt hälsa och välfärd, motions-, kultur- och andra fritidstjänster, ungdomssektorn, den lokala näringspolitiken, markanvändningen, byggandet och stadsplaneringen. LANDSKAPEN ansvarar för social- och hälsovården, räddningsväsendet, miljöhälsovården, regionala utvecklingsuppgifter och uppgifter inom främjande av näringar, styrningen och planeringen av områdesanvändningen samt främjandet av landskapsidentiteten och -kulturen. Dessutom ansvarar landskapen för de övriga regionala tjänster som enligt lagen tillhör landskapet.

13

STATEN ansvarar för upprätthållandet och utvecklingen av rättsstaten, tryggandet och utvärderingen av de grundläggande rättigheterna, säkerhetsuppdrag, internationella och riksomfattande uppgifter samt övervakningen av jämlikheten och det allmänna intresset. En av principerna för statens förvaltningsuppdrag är de rikstäckande befogenheterna, även i fall där regional eller lokal närvaro förutsätts för uppgifterna. En annan princip för statens förvaltningsuppgifter är tillämpningen av ett nationellt enhetligt tillvägagångssätt och beslutsförfarande.

Mer information alueuudistus.fi/sv/framsida

Kontaktuppgifter och adresser till offentliga serviceställen www.suomi.fi/suomifi/ svenska


GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM FINLAND

Relationerna mellan arbetstagare och arbetsgivare regleras av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen. Där definieras bl.a. minimilönen, arbetstagarens rätt till vila och fritid, lönebetalningssätten, förhållandena på arbetsplatsen, arbetarskydd och utbildningsrelaterade frågor.

Arbets- och näringsministeriet, arbetslagstiftning http://tem.fi/sv/arbetslagstiftning Arbetarskyddsförvaltningen www.tyosuojelu.fi/web/sv/forsta-sidan Pensionsskyddscentralen www.etk.fi/sve

EN UTLÄNDSK ARBETSTAGARES RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER En utlänning som kommer till Finland behöver ett giltigt pass eller annat resedokument. Finland tillhör Schengen-området, men inom områdets gränser kan id-kort ändå krävas. Utrikesministeriet ansvarar för visumpolitiken. Finlands beskickningar utomlands beviljar visum samt tar emot medborgarskapsanmälningar och ansökningar om uppehållstillstånd. Inrikesministeriet ansvarar för migrationsförvaltningen. Migrationsverket och polisen lyder under inrikesministeriet och fungerar som huvudansvariga för migrationen. Uppehållstillstånd beviljas alltid av Migrationsverket. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för integrationen. Arbets- och näringsbyrån och kommunerna ansvarar för de praktiska åtgärderna i regionen. De

Myndigheter som betjänar i ärenden som gäller ankomst till och vistelse i landet

Ärende

Ansvarig myndighet

webbsidor

Visum

Beskickning

www.formin.fi

Uppehållstillstånd, en finländsk medborgares familjemedlem

Migrationsverket

www.migri.fi/ingangssidan

Uppehållstillstånd, en i Finland bosatt utlännings familjemedlem

Migrationsverket

www.migri.fi/ingangssidan

Registrering av en EU-medborgares uppehållsrätt

Migrationsverket

www.migri.fi/ingangssidan

Uppehållstillstånd för en EUmedborgare och en därmed likställd person

Migrationsverket

www.migri.fi/ingangssidan

Arbetstagares uppehållstillstånd

Arbetsplatspolitiskt övervägande: Arbets- och näringsbyrån Övriga förutsättningar: Migrationsverket

www.te-tjanster.fi/te/sv/ www.migri.fi/ingangssidan

Näringsidkares uppehållstillstånd

Förutsättningar för en lönsam näringsverksamhet: Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) Övriga förutsättningar: Migrationsverket

www.ely-keskus.fi/sv www.migri.fi/ingangssidan

Förlängning av uppehållstillstånd

Migrationsverket

www.migri.fi/ingangssidan

Medborgarskapsansökan och -anmälan

Migrationsverket

www.migri.fi/ingangssidan

Ändringssökande

Förvaltningsdomstolarna (asylärenden: Helsingfors förvaltningsdomstol) Högsta förvaltningsdomstolen

www.oikeus.fi/sv/

Integration

Arbets- och näringsministeriet, NTM-centralerna, kommunerna

www.ely-keskus.fi/sv

Grundläggande information för invandrare

I samarbete mellan staten och kommunerna

www.infopankki.fi

lokala arbets- och näringsbyråerna ger hjälp och mer information i frågor som gäller arbete, arbetssökning eller t.ex. att skaffa ett yrke i Finland. Arbets- och näringsbyråerna betjänar både företagskunder och privatkunder. UPPEHÅLLSTILLSTÅND Nordiska medborgare behöver inget separat uppehållseller arbetstillstånd i Finland. Inte heller medborgare i

14

www.migri.fi, www.infopankki.fi

ATT VARA ARBETSTAGARE I FINLAND


Europeiska unionens medlemsstater, Liechtenstein och Schweiz behöver uppehållstillstånd i Finland. Medborgare från dessa länder kan vistas och arbeta fritt i Finland i högst tre månader. Om vistelsen är längre än tre månader ska personen registrera sin uppehållsrätt vid Migrationsverkets kontor eller lämna in en elektronisk ansökan om uppehållstillstånd. Medborgare från andra länder än de ovan nämnda behöver i regel ett uppehållstillstånd som har beviljats av Finland på basis av arbete för att kunna arbeta i Finland. För att få uppehållstillstånd måste man ansöka om det. Ansökan lämnas in utomlands till en av Finlands beskickningar (t.ex. en ambassad) eller om personen redan befinner sig i Finland till Migrationsverket. Ansökan kan också lämnas in elektroniskt på adressen https://enterfinland.fi/eServices. Då ska den som ansöker om uppehållstillstånd styrka sin identitet på plats vid en av Finlands beskickningar eller vid Migrationsverket senast tre månader efter att ansökan lämnades in. Uppehållstillstånd beviljas av Migrationsverket. När en arbetstagare ansöker om uppehållstillstånd ska alltid bilageblanketten till ansökan om uppehållstillstånd för arbetstagare (TEM 0.54) ifylld eller undertecknad av arbetsgivaren bifogas ansökan. Om arbets- och näringsbyrån fattar ett jakande delbeslut om en arbetstagares ansökan om uppehållstillstånd, kan Migrationsverket bevilja arbetstagaren uppehållstillstånd. På NTM-centralens webbsidor finns kontaktuppgifter till arbets- och näringsbyråerna som behandlar tillstånds- och registreringsärenden. Ansökningsprocessen kan ta tid.

FLYTT TILL FINLAND Arbetstagare som flyttar till Finland från utlandet omfattas av Finlands lag. Tillämpningen av bestämmelserna beror bl.a. på hur länge arbetstagaren ska arbeta i Finland. Beskattningen kan också påverkas av om arbetsgivaren är ett finländskt eller ett utländskt företag. Om en utländsk arbetstagare vistas i Finland i över sex månader, blir arbetstagaren allmänt skattskyldig i Finland. Detta innebär att personen är skyldig att betala skatt på alla sina inkomster i Finland. Arbetstagaren ska ansöka om ett skattekort hos skattebyrån. Om lönen betalas av ett utländskt företag som inte har något fast verksamhetsställe i Finland, ska arbetstagaren själv se till att skatterna betalas i form av förskottsskatt. Om en utländsk medborgare vistas högst sex månader i Finland, är han eller hon begränsat skattskyldig i Finland. En begränsat skattskyldig är skyldig att betala skatt endast för de inkomster som har intjänats i Finland. Om en begränsat skattskyldig arbetar för ett finländskt företag eller arbetsgivaren har ett fast verksamhetsställe i Finland, betalas en källskatt på 35 procent av lönen till Finland. Arbetstagaren kan i regel välja progressiv beskattning i stället för källskatten. Ett skatteavtal kan begränsa beskattningsrätten i Finland. Om en arbetstagare kommer från ett land med vilket Finland har ingått ett skatteavtal, arbetstagaren vistas i Finland högst 183 dagar under 12 månader eller ett kalenderår och lönen betalas av ett utländskt företag, har Finland ingen rätt att beskatta lönen. Ett undantag från detta är hyrd arbetskraft, vars lön Finland kan ha rätt att beskatta oberoende av vistelsens längd.

15

Mer information www.vero.fi/sv-FI/Personkunder/Fran_utlandet_ till_Finland

Personer som kommer till Finland för att arbeta på byggplatsen vid kärnkraftverksenheten Hanhikivi 1 ska innan arbetet inleds ha ett skattenummer som har registrerats i det offentliga skattenummerregistret. Innan ett skattenummer kan utfärdas måste arbetstagaren få ett finländskt personnummer, vilket kräver att arbetstagaren personligen besöker antingen magistraten eller skattebyrån. För att adressuppgifterna ska kunna sparas i befolkningsdatasystemet och hemkommunen ska kunna bestämmas krävs det ett personligt besök på magistraten. Arbetstagaren ska ha med sig ett giltigt resedokument, uppehållstillstånd och arbetsavtal till magistraten. Frågor som gäller beskattning kan riktas till skattebyråerna och till servicenumret för internationell beskattning +358 29 497 024.

Vad ska den som kommer till Finland för att arbeta beakta före flytten och under vistelsen i Finland? www.infopankki.fi


GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM FINLAND

ETABLERING AV FÖRETAG I FINLAND Finland har i internationella undersökningar konstaterats vara en trygg, okomplicerad och korruptionsfri verksamhetsmiljö. Finland vill ha mer företagsverksamhet. Därför vill man göra det så enkelt som möjligt att grunda ett företag och bedriva verksamhet i Finland. Det finns många organisationer som tillhandahåller företagsrådgivning. Myndigheterna strävar efter att vara flexibla under de olika faser då företagsverksamheten inleds och utvecklas. GRUNDANDE OCH REGISTRERING Ett företag som grundas i Finland ska oberoende av företagsform och storlek registreras i det finländska företagsregistret (YTJ). Informationen förmedlas samtidigt till skattemyndigheten. I anmälningen framkommer det huruvida företaget kommer att anställa personal och om företaget anmäler sig till handelsregistret, förskottsuppbördsregistret eller som mervärdesskatteskyldigt (moms). Företaget är mervärdesskatteskyldigt om det säljer varor eller tjänster i Finland som en del av företagsverksamheten och räkenskapsperiodens omsättning överstiger 10 000 euro. Denna gräns har tillämpats sedan år 2016.

Grundande av företag och processer med anknytning till verksamheten Kontakta de lokala företagsservicecentren. Kontaktuppgifter per ekonomisk region finns på sidorna 56-57.

FO-NUMMER I samband med registreringen får företaget ett eget FO-nummer som ska användas för identifiering i all företagsverksamhet, bl.a. vid lönebetalning, betalning av skatter och andra avgifter samt på fakturor. Dessutom är alla företag sedan den 1 juli 2014 skyldiga att göra en anmälan till Skatteförvaltningen vad gäller byggnadstjänster som företag har köpt i anslutning till en entreprenad.

Utländska företags verksamhet i Finland och arbetsgivarförpliktelser www.vero.fi/sv-FI/Foretags_och_samfundskunder/ Utlandskt_foretag_i_Finland

REGLERING AV FÖRETAGSVERKSAMHETEN I Finland regleras företagsverksamheten beroende på bl.a. vilken typ av verksamhet det är fråga om, om företaget har personal, om företaget är verksamt inom en tillståndspliktig bransch och hur företagets verksamhet påverkar miljön. Innan företagsverksamheten inleds är det viktigt att kontrollera om ett särskilt tillstånd eller anmälan krävs för verksamheten.

Mer information om tillståndspliktiga branscher www.uusyrityskeskus.fi/wp-content/uploads/2017/01/ perustamisopas_suk_2016_swe_web.pdf

16

FÖRETAGETS FÖRPLIKTELSER GENTEMOT ARBETSTAGARNA Arbetsgivaren ska sköta förskottsinnehållningarna på lönerna på det sätt som fastställs på varje arbetstagares skattekort. Socialskyddsavgifterna i anslutning till lönen (1,08 % år 2017) och förskottsinnehållningarna på lönen ska anmälas och betalas till Skatteförvaltningen varje månad. Alla personer som arbetar på byggplatser i Finland ska ha ett synligt id-kort där även skattenumret finns med. Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagares skattenummer registreras i skattenummerregistret. Även utländska byggarbetare som kommer till Finland för att arbeta en kort tid behöver ett personnummer och ett skattenummer. Personnumret och skattenumret ansöks hos den lokala skattemyndigheten.

Kontaktuppgifter till skatteförvaltningen www.vero.fi/sv-fi/skatteforvaltningen/ kontaktuppgifter

Den 1 juli 2014 infördes på alla byggarbetsplatser en särskild månatlig anmälningsplikt som gäller arbetstagare och byggentreprenader. Alla företag som är verksamma på en byggarbetsplats är sedan den 1 juli 2014 skyldiga att anmäla uppgifterna om företagets arbetstagare på byggplatsen till huvudgenomföraren, så att huvudgenomföraren kan lämna in en arbetstagaranmälan för byggarbetsplatsen till Skatteförvaltningen.


FÖRSÄKRINGAR Företagen ska också teckna obligatoriska olycksfallsoch pensionsförsäkringar för sina arbetstagare hos ett försäkringsbolag som tillhandahåller lagstadgad registrering. Arbetsgivarna kan också teckna frivilliga tilläggsförsäkringar för sina arbetstagare.

Pensionsskyddscentralen www.etk.fi/wp-content/uploads/maksutsuomessa-2017_ruotsi.pdf

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH ARBETARSKYDD Arbetsgivaren är skyldig att ordna företagshälsovård och arbetarskydd för sina arbetstagare. Det centrala målet med arbetarskyddet är att främja och upprätthålla arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga samt förebygga hälsorisker och -olägenheter orsakade av arbetet. Arbetsgivaren kan köpa företagshälsovård av antingen den lokala offentliga hälsovården eller av privata serviceföretag. Företagshälsovården kan bestå av en förmån som innehåller enbart en hälsogranskning och bastjänster som främjar arbetsförmågan eller av en väldigt omfattande och mångsidig förmån som också inkluderar sjukvård.

Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi/sv/ Arbetarskyddsärenden www.tyosuojelu.fi/se/

TJÄNSTER SOM STÖD FÖR FÖRETAGSBESKATTNING, BOKFÖRING OCH FÖRETAGSVERKSAMHET Alla företag är bokföringsskyldiga och ska lämna i en skatteanmälan för varje räkenskapsperiod till skattemyndigheten. Aktiebolag anmäler bokslutsuppgifter även till Handelsregistret. Varje år ska en årsanmälan gällande arbetstagarna och de löner som har betalats ut till dem lämnas in till skattemyndigheten och till det försäkringsbolag som sköter arbetspensionsförsäkringarna. Uppgifterna om företaget i handelsregistret är offentliga och i uppgifterna ingår även de bokslutsuppgifter som företaget varje år lämnar in. Företagsuppgifterna i handelsregistret kan köpas från Patent- och registerstyrelsen. Med undantag av utfärdandet av personnummer kan alla av skatteförvaltningens tjänster skötas elektroniskt. Till exempel kan man söka anvisningar, ansöka om skattekort för arbetstagare, göra ändringar och lämna in skatteanmälningar elektroniskt. På skatteförvaltningens lokala kontor får man dessutom personlig service och rådgivning.

Skatteförvaltningens riksomfattande telefonrådgivningstjänst +358 29 497 050

Socialskyddet och beskattningen i Finland www.kela.fi/web/sv/arbetsgivare_flyttning-till-finland

17

I Finland är det vanligt att företag anlitar utomstående bokföringsbyråer för att sköta företagets bokförings-, löneräknings- och skatteärenden. Bokföringsbyråerna är auditerade och tillhör det nationella fackförbundet inom branschen. Revisionstjänster och juridiska tjänster tillhandahålls av ett stort antal företag i Finland, av vilka en del är stora internationella bolag och andra små, lokala serviceföretag.

Ekonomiförvaltning www.taloushallintoliitto.fi Juridiska tjänster www.asianajajaliitto.fi/sv Revisionssamfund www.suomentilintarkastajat.fi

Arbets- och näringsbyrån har kunskap om arbetstagarna och arbetsmarknaderna i sitt område och hjälper företag att hitta rätt person för ett visst arbete.

Arbets- och näringsbyråns tjänster www.te-tjanster.fi/te/sv/

Ett företag som etablerar sig i området kan också anlita andra företag i området för tjänster som stöder företagsverksamheten och dessutom hyra arbetskraft av bemanningsföretagen.


VERKSAMHETSMILJÖ

Ro van iem

VERKSAMHETSMILJÖ

Över 65 år

0–14 år

17 %

20 % E8

Ii

4 s am K uu

15-64 år

o

E75

63 %

Bottenviken

Uleåborg

Karlö

Befolkningsstrukturen i området år 2015

Kempele

Statistikcentralen 2016

Lumijoki

Brahestad

Limingo

Siikajoki

Hanhikivi

Tyrnävä

Vihanti

E75

88

Kalajoki

Noggrannare uppgifter per ekonomisk region på sidorna 28-55.

Muhos Kaja an i

Pyhäjoki 8

Merijärvi

86 Pulkkila

Oulais

Alavieska

E8

4 Kajaani

Ylivieska Karleby

27

Kann us

28

28

Sievi

Larsmo

Jakobstad Nykarleby

Toholampi

Kronoby Pedersöre

27

Kaustby

Vetil

Iis almi

Halsua

Lestijärvi

as

a

Va

Perho 0

Jy v

äs

k

18

25

50

75 km

POHJOIS-POHJANMAAN LIITTO 2013

Pohjakartta 1:1 milj. © MML 2013 Seinäjoki

De ekonomiska effekterna av Fennovoimas kärnkraftverksprojekt är kännbara i hela Finland. Fokus för den här guiden är att beskriva den verksamhetsmiljö som stöder kärnkraftverksprojektets funktioner för de aktörer som deltar i byggandet. Det granskade området sträcker sig 200 km längs kusten mellan Uleåborg och Karleby. Platsen där det nya kärnkraftverket kommer att byggas, Hanhikivi och Pyhäjoki kommun, ligger mitt i kustområdet. Området har över 450 000 invånare, av vilka cirka 63 procent är i arbetsför ålder (mellan 15 och 64 år). Det finns cirka 13 000 invånare med invandrarbakgrund i området. Den största gruppen är ryssar. Området har ett trafikmässigt gynnsamt läge: det finns fem internationella hamnar och två internationella flygfält vid kusten. Finlands stambanenät går genom området från norr till söder.


OMRÅDETS TILLGÄNGLIGHET VÄGNÄTET Vägarna är i gott skick och vägnätet är omfattande. Riksväg 8 fungerar som led för specialtransporter från söder till norr. Trafiktätheten på riksväg 8 är som mest cirka 10 000 fordon per dygn. Viktiga tvärgående förbindelser är bl.a. riksväg 27 mellan Kalajoki och Idensalmi, riksväg 28 mellan Karleby och Kajana samt stamväg 88 mellan Brahestad och

Pulkkila. Riksväg E75 går från söder till norr genom hela Finland från Helsingfors till Uleåborg och vidare till Utsjoki, där riksvägen fortsätter på den norska sidan.

Finlands vägnät www.liikennevirasto.fi/web/sv/kartor/vagkartor/ kartor-med-vagnummer1#.WIsxfhuLS00

Förbindelser till Hanhikivi Ort Pyhäjoki Brahestad Kalajoki Oulais Limingo Ylivieska Kempele Uleåborg Karleby

Avstånd 13 km 23 km 42 km 52 km 70 km 81 km 84 km 96 km 108 km

Restid 10 min. 20 min. 30 min. 45 min. 55 min. 65 min. 65 min. 75 min. 85 min.

Det finns flera ruttalternativ mellan Ylivieska och Hanhikivi. I tabellen visas en rutt som går längs riksväg 27 och riksväg 8 och som kan användas av specialtransporter.

JÄRNVÄGSTRAFIKEN Finlands stambana i nord-sydlig riktning går längs rutten Uleåborg-Ruukki-Vihanti-Oulais-Ylivieska-Karleby. Den betjänar även hamnarna vid kusten och förbindelser österut ända till Ryssland. Det finns järnvägsförbindelser österut från både Uleåborg och Ylivieska tvärs över landet till gränsövergångsstället i Vartius och via Riihimäki till Vaalimaa i Sydöstra Finland. Till Brahestad går en elektrifierad godstrafikbana som avviker från stambanan vid Tuomioja. Finland och Ryssland har samma spårbredd, vilket innebär att järnvägstransporter ända till Rysslands östra kust är möjliga. En ombyggnad av banan i Österbotten pågår och när den blir klar kommer axelvikten för godstrafiken längs banan att vara 25 ton. Inom persontrafiken kommer hastigheterna att öka till 200 kilometer i timmen, vilket innebär att restiden t.ex. från Uleåborg

19


VERKSAMHETSMILJÖ Gränsövergångsställen till Helsingfors blir mindre än fem timmar, restiden från Ylivieska till Helsingfors cirka fyra timmar och restiden från Karleby till Helsingfors mindre än fyra timmar. Ombyggnaden av banan färdigställs 2017. Från S:t Petersburg finns en bra tågförbindelse till Helsingfors och därifrån vidare norrut till Uleåborg. Vad gäller godstransporterna finns det en högklassig terminal för kombinerade transporter i Uleåborg. Från Hanhikivi är det 52 km till den närmaste järnvägsstationen med persontrafik. HAMNARNA Längs kusten finns det fem livliga hamnar med bra service som är verksamma året runt.

FLYGPLATSER Det finns två internationella flygplatser i området. Cirka 30 minuters körtid från Hanhikivenniemi finns dessutom småflygfälten Brahestad-Pattijoki och Kalajoki. Uleåborgs flygplats är den näst livligaste i Finland. Därifrån avgår varje vardag i genomsnitt 10-20 flyg, största delen till Helsingfors. Flyg längs rutten Uleåborg-Luleå-Tromsö avgår fem dagar i veckan. Under helgerna avgår sammanlagt 5-10 flyg varje dag. Från Karleby flygplats avgår fyra flyg per dag till Helsingfors och ett flyg per dag till Stockholm. Båda flygplatserna har också direkta internationella charterförbindelser. I Helsingfors finns Finlands största flygplats, som har mycket goda transferförbindelser till olika platser i världen.

Utsjoki

Källa: Gränsbevakningsväsendet

Nuorgam Näätämö

Kilpisjärvi Kivilompolo Raja-Jooseppi–Lotta

Karesuando Muonio Kolari

Salla–Salla

Pello Aavasaksa Torneå Kemi

Torneå

Kuusamo–Suoperä

Uleåborg Brahestad Karleby Jakobstad

Vartius–Lyttä

Kalajoki Karleby-Jakobstad

Vasa

Trafikverkets hamninformationssystem www.portnet.fi Finlands Hamnförbunds sidor www.finnports.com

Mer information om hamnarna finns på sidorna som beskriver de ekonomiska regionerna, s. 28-55.

Uleåborgs flygplats www.finavia.fi/fi/oulu Karleby-Jakobstads flygplats www.finavia.fi/sv/karleby-jakobstad/ Helsingfors-Vanda flygplats www.finavia.fi/sv/helsingforsvanda

Niirala–Värtsilä Björneborg Raumo Åbo Helsingfors-Vanda Kotka

Imatra–Svetogorsk Nuijamaa–Brushnitshnoje Vainikkala–Luzhaika Vaalimaa–Torfjanovka

Helsingfors

Hamnarna i området. Under Godstrafik sammanlagt har den totala utländska och inhemska exporten och importen beräknats. Hamnens areal (ha)

Farledens djup (m)

Kajer sammanlagt (m)

Lagerbyggnadernas areal (m²)

Fartyg som har besökt hamnarna (2015)

Godstrafik sammanlagt (ton)

Avstånd till Hanhikivi sjövägen (km)

Brahestads hamn 110 10 1 350 25 000 595 5 572 000 15 Uleåborgs hamn 191 10 1 622 80 000 531 3 456 171 138 Kalajoki hamn 54 8,5 420 41 000 134 476 886 37 Karleby hamn 265 13 2 269 80 129 551 5 716 013 126 Jakobstads hamn 89 11 977 43 000 183 1 036 194 143 Hamnarna

20


BILFRAKT OCH ANDRA LOGISTIKTJÄNSTER Landtransporternas andel av den frakt som transporteras i Finland är cirka 90 procent. Regelbundna frakttransporter går dagligen mellan Uleåborg och Karleby. Förbindelserna fortsätter bl.a. till Rovaniemi, Åbo och Helsingfors. De lokala företagsservicecentren ger mer information om logistikföretag som är verksamma i området.

Gränsövergångsställen www.raja.fi/anvisningar/gransovergang/ gransovergangsstallen

ELFÖRSÖRJNING OCH DATAFÖRBINDELSER I Finland får elanvändarna fritt välja elförsäljare. De regionala elförsäljarna hittas i prisjämförelsetjänsten www. sahkonhinta.fi, som upprätthålls av Energimyndigheten. Ett elöverföringsavtal ingås med den nätinnehavare som är verksam i området i fråga. Elförsäljaren ingår ett avtal för kundens del om kunden så önskar. Information om nätinnehavaren som är verksam i området fås från företagsservicecentret, elförsäljaren eller Energimyndigheten. I Finland har konsumenter och företag rätt att få ett klanderfritt fungerande bredbandsabonnemang på 1 Mbit/s till sitt hem eller till företagets verksamhetsställe. Denna rätt kallas samhällsomfattande tjänster. Rätten gäller inte sommarbostäder. Alla kommersiella teleoperatörer i Finland tillhandahåller högklassiga tjänster i området mellan Uleåborg och Karleby.

21

GSM-mobilnätet täcker i praktiken nästan hela Finland och 3G-mobilnätet har mycket omfattande täckning. 4G-nätens täckningsområde utvidgas ständigt med utgångspunkt i tätbefolkade områden. Dataöverföringen i 4G-nätet har som bäst en hastighet på upp till 300 Mbit/sekund. Det bredband som erbjuds är som bäst 1 000 Mbit/sekund. Aktuell information om olika mobilnäts täckningsområden och de dataöverföringshastigheter som kan uppnås i näten med mobilt bredband finns på varje operatörs webbsidor.

Elanskaffning i Finland www.energiavirasto.fi/sv Telefon- och internetanslutningar i Finland www.viestintavirasto.fi/sv


VERKSAMHETSMILJÖ Noggrannare information per ekonomisk region finns på sidorna 28-55. NÄRINGSLIVET Finland ligger centralt i Barentsområdet. Barentsområdet omfattar landområdena omkring Barents hav och Nordkalotten. Finland har förbindelser till nordvästra Ryssland samt norra Sverige, Ishavet och norra Norge. De unika naturresurserna i norr, såsom olja, naturgas, naturen, mineralerna och det söta vattnet, är allt intressantare mål för internationell affärsverksamhet och investeringar. I det område som behandlas i guiden finns det ett mycket mångsidigt näringsliv och väldigt varieran-

de företagsbranscher och storleksklasser. I området mellan Uleåborg och Karleby finns det cirka 30 000 företagskontor och företagen har sammanlagt cirka 110 000 anställda. Det finns betydande storindustri i området, vilket har lett till att aktörerna där har utvecklats till internationella och mångsidiga experter. I Brahestad finns det bl.a. en specialstålfabrik, maskinverkstäder som tillverkar stålstrukturer och anläggningar av internationell klass samt underleverantörer. På stadens område finns

det också en guldgruva. Kalajoki är ett växande och mångsidigt turistcentrum. I Uleåborgsregionen är pappers- och cellulosaindustrin, den kemiska industrin och elektronikindustrin betydande sysselsättare och industrigrenar med stor omsättning. Det nyaste tillväxtområdet är programvarubranschen. Det finns också mångsidiga handels- och fritidstjänster i Uleåborg. I Ylivieskaregionen finns det maskinverkstäder och tillverkare av stålstrukturer. Ylivieska är också

Antal företagskontor i regionen, deras omsättning och personalens antal år 2014 Ekonomisk region

Företags- Företagens omsättning Personal kontor sammanlagt (1 000 €)

Brahestad–Kalajoki 3 440 2 266 572 12 084 Uleåborg 13 281 13 462 468 58 267 Ylivieska 2 703 1 289 414 7 401 Karleby–Jakobstad 11 189 6 968 672 30 445 Sammanlagt 30 613 23 987 126 108 197 Statistikcentralen 2016, registret över företag och verksamhetsställen TOL 2008

Arbetsplatserna i regionen per bransch år 2014 Ekonomisk region

Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring

Industri och gruvdrift

1 577 1 651 867 4 123 8 218

5 166 10 493 2 250 10 347 28 256

Brahestad-Kalajoki Uleåborg Ylivieska Karleby-Jakobstad Sammanlagt

El, Offentliga vatten och och privata byggande servicesektorn

1 398 7 729 939 3 674 13 740

9 745 76 459 7 338 30 807 124 349

Övriga branscher

291 1 727 194 625 2 837

Arbetsplatser sammanlagt

18 177 91 059 11 588 49 576 177 400

Statistikcentralen 2016, registret över företag och verksamhetsställen TOL 2008

22


områdets knutpunkt för specialhandel, bl.a. bilaffärer. Hälsovården i Ylivieska ekonomiska region är koncentrerad till Oulais. I Karlebyregionen finns det storindustri inom branschen för tillämpad kemi. Exempelvis ligger Nordens största koncentration inom oorganisk kemi i området. Tack vare storföretagen har trafik- och logistiktjänsterna utvecklats till en hög nivå. En stark underleverantörsindustri och högklassiga service-, underhålls och byggföretag har också utvecklats i området.

Företagens kontaktuppgifter Brahestad, Pyhäjoki, Siikajoki http://rsyp.owla.fi Kalajoki, Merijärvi, Alavieska http://yrityshaku.kalajoki.fi/haku Uleåborgsregionen www.businessoulu.com/fi/yrityshakemisto Karlebyregionen www.kosek.fi/Yritysrekisteri Ylivieska www.ytek.fi/yritysrekisteri Oulais www.oulainen.fi/yritysrekisteri Kempele www.kempele.fi/tyo-ja-yrittaminen/yrityshaku.html Limingo www.liminka.fi/sivu/fi/yrityshakemisto/ Sievi https://colosseum.grynos.com/Yrityshakemisto Andra företagsregister www.lisaakauppaa.fi, www.partnerbook.fi

OFFENTLIGA TJÄNSTER BESKATTNING Registreringen av skattenummer och personnummer för utländska arbetstagare som anländer till regionen sköts av Norra Finlands skattebyrås kontor i Brahestad och Uleåborg samt Västra Finlands skattebyrås kontor i Ylivieska och Karleby.

Kontaktuppgifter till de lokala skattebyråerna www.vero.fi/sv-FI/Skatteforvaltningen/Kontaktuppgifter

NÖDCENTRALEN Det nationella nödnumret är 112. Nödcentralsverket har till uppgift att på olika håll i landet ta emot nödmeddelanden som rör räddnings- och polisväsendet, social- och hälsovårdssektorn och övriga meddelanden som rör säkerheten för människor, miljö och egendom samt att förmedla dem vidare till olika hjälpande myndigheter och samarbetspartner.

Nödcentralsverket www.112.fi

HÄLSOVÅRD I varje kommun finns det en hälsostation som tillhandahåller grundläggande hälsovårdstjänster. En jour som är öppen dygnet runt finns i Uleåborg, Oulais, Brahestad och Karleby. De övriga hälsocentralerna har endast jourverksamhet dagtid. Akutvården är organiserad enligt sjukvårdsdistrikt.

23

Brahestadsregionens samkommun för välfärd ansvarar för hälsovårdstjänsterna i Brahestad, Pyhäjoki och Siikajoki. Huvudhälsostationen i Brahestad samt hälsostationerna i Vihanti, Pyhäjoki och Ruukki tillhandahåller primärvårdstjänster och har läkarmottagningar. Samkommunen för välfärd har också egna specialsjukvårdstjänster på sjukhuset i Brahestad. I Brahestad finns det en hälsocentraljour som är öppen dygnet runt och en sjukhusjour. I Kalajoki och Merijärvi tillhandahåller de lokala hälsocentralerna primärvårdstjänster. I Uleåborg är det Uleåborgs stad som ansvarar för primärvården. Det finns sex friskvårdscenter i Uleåborgs ekonomiska region. Tuira friskvårdscenter har också verksamhet i Rajakylä och Kaijonharju. Kaakkuri friskvårdscenter har också verksamhet i Uleåsalo. I Uleåborg finns det tre friskvårdsställen. Samkommunen för Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt (PPSHP) har tre sjukhus: Uleåborgs universitetssjukhus i Uleåborg, Oulaskangas sjukhus i Oulais och Visala sjukhus i Ylivieska. Uleåborgs stadssjukhus (OKS) är ett hälsocentralsjukhus som har till uppgift att erbjuda kommuninvånarna kortvarig, akut sjukvård och rehabilitering. I anslutning till Uleåborgs universitetssjukhus finns Uleåborgsregionens samjour, en jourenhet som ansvarar för kvälls- och veckoslutsjouren inom medlemskommunernas primärvård samt för hela specialsjukvårdsjouren. Basservicesamkommunen Kallio ansvarar för primärvården i Ylivieskaregionen och Oulais stad för primärvården i Oulais. Specialsjukvården köps av Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt, huvudsakligen av Oulaskangas sjukhus i Oulais.


VERKSAMHETSMILJÖ

Mellersta Österbottens centralsjukhus, Kiuru, ansvarar för specialsjukvårdstjänsterna i Karlebyregionen. I varje kommun finns det en hälsostation som tillhandahåller grundläggande sjukvårdstjänster. Användare av hälsotjänster kan begära tolkningshjälp.

Hälsovårdsproducenter Brahestadsregionen www.ras.fi Kalajoki, Merijärvi www.kalajoki.fi/sosiaali-ja-terveyspalvelut Uleåborgs stad www.ouka.fi/oulu/terveyspalvelut Ylivieskaregionen www.kalliopp.fi Oulais stad www.oulainen.fi/terveyskeskus Karlebyregionen www.soite.fi Kempele www.kempele.fi/sosiaali-ja-terveys.html Limingo www.liminka.fi/sivu/fi/sosiaali-_ja_terveyspalvelut/ Specialsjukvård Uleåborgs universitetssjukhus www.ppshp.fi Oulaskangas sjukhus www.ppshp.fi/oulaskankaan_sairaala Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt www.soite.fi

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetsgivaren är skyldig att ordna företagshälsovård för sina arbetstagare. Arbetsgivaren kan köpa företagshälsovård av antingen den lokala offentliga hälsovården eller av privata serviceföretag. Företagshälsovården kan bestå av en förmån som innehåller enbart en hälsogranskning, främjar arbetsförmågan och omfattar bastjänster eller av en väldigt omfattande och mångsidig förmån som också inkluderar sjukvård.

Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi/sv

POLISEN Polisstationerna i Brahestad, Kalajoki, Ylivieska och Uleåborg lyder under polisinrättningen i Uleåborg. Regionens huvudpolisstation finns i Uleåborg. Polisstationen i Karleby lyder under polisinrättningen i Österbotten. Polisinrättningens huvudpolisstation finns i Vasa.

Brahestad-Kalajoki ekonomiska region www.poliisi.fi/sv/oulu Uleåborgs ekonomiska region www.poliisi.fi/sv/oulu Ylivieska ekonomiska region www.poliisi.fi/sv/oulu Karleby-Jakobstads ekonomiska region www.poliisi.fi/sv/osterbotten

RÄDDNINGSVERKET Ådalarnas räddningsverk ansvarar för räddningsväsendets tjänster i ett område som omfattar 17 kommuner. I detta område ingår bl.a. kommunerna Siikajoki, Brahestad, Pyhäjoki och Kalajoki. Brandstationerna närmast Hanhikivi i Pyhäjoki ligger i Brahestad och Pyhäjoki. Räddningsverket ansvarar för akutvårdstjänsterna i bl.a. Brahestad och Pyhäjoki. Ådalarnas räddningsverk ansvarar för övervakningen av kärnkraftverket i Pyhäjoki till den del som tillhör räddningsmyndigheten. I Uleåborgsregionen ansvarar Uleåborg-Koillismaa räddningsverk för räddningsväsendets uppgifter. Räddningsverken i Mellersta Österbotten och Jakobstadsregionen ansvarar för Karlebyregionen.

Brahestad-Kalajoki och Ylivieska ekonomiska regioner www.jokipelastus.fi Uleåborgs ekonomiska region www.ouka.fi/pelastuslaitos Karleby-Jakobstads ekonomiska region www.kokkola.fi/aluepelastuslaitos/sv_SE/etusivu/

TULLEN Finlands tull är en del av Europeiska unionens tullsystem. Tullen har serviceställen i Uleåborg och Karleby. I första hand bör tullens tjänster användas via internet. Dessutom ges telefonrådgivning på numret +358 295 5202.

Tullens sidor för företag www.tulli.fi/sv/foretag

24


ÖVRIGA MYNDIGHETSTJÄNSTER FPA:s och arbets- och näringsbyråns har lokala kontor i Brahestad, Uleåborg, Ylivieska och Karleby. I Uleåborg finns även regionförvaltningsverket (RFV) i Norra Finland, närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Norra Österbotten samt Norra Österbottens förbund, som styr utvecklingen i landskapet. I Karleby finns bl.a. Österbottens TE-byrå samt Mellersta Österbottens förbund. I Finland pågår som bäst en regionförvaltningsreform med målet att förena statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen samt förenkla den offentliga regionförvaltningens organisation (staten, regionerna och kommunerna). Enligt regeringsprogrammet innebär den primära lösningen att verksamheten koncentreras till tydliga självstyrelseområden vad beträffar uppgifter och befogenheter, dvs. till landskapen, från och med början av år 2019. Läs mer på alueuudistus.fi.

SAMHÄLLS- OCH INDUSTRIAVFALL SAMT VATTENFÖRSÖRJNING

Samhällsavfall är avfall som uppstår från boende. Kommunerna ingår avtal om hantering av samhällsavfall med det avfallshanteringsbolag som kommunen har valt. När det är fråga om industriavfall som uppkommer i företagens produktion kan företagen själva välja vilket avfallshanteringsbolag de ingår avtal med. Kommunerna fungerar också som tillsynsmyndighet för företagens avfallshantering. Mer information om avfallshanteringen finns på kommunernas webbsidor. I Finland ansvarar kommunerna för vattenförsörjningen och hanteringen av avloppsvatten i sina områden. De lokala vattenbolagen sköter avloppsreningen i den kommun där de är verksamma. Alla kommuner har egna vattenreningsverk. Kontaktuppgifter till kommunernas vatten- och avloppsvattentjänster finns på kommunernas webbsidor.

FPA www.kela.fi/web/sv Regionförvaltningsverket i Norra Finland www.avi.fi/sv NTM-centralen i Norra Österbotten www.ely-keskus.fi/sv/

BOENDE, UTBILDNING OCH FRITID

Av de finländska hushållen bor största delen i bostäder, hus eller lägenheter som de själva äger. Dessutom har finländarna nästan 500 000 sommarstugor på olika håll i Finland, ofta vid stranden av en sjö eller vid kusten. Befolkningen bor huvudsakligen i städerna. Landsbygden är glest befolkad i en europeisk jämförelse. HYRESBOSTÄDER Både den offentliga och den privata sektorn erbjuder hyresbostäder. Den privata sektorn hyr också ut möblerade bostäder. Kommunala bostäder hyrs vanligen via kommunens egen serviceorganisation. Privata bostäder säljs och hyrs ut via webbsidor som erbjuder bostäder över hela landet. Kommunerna och de regionala företagstjänsterna ger mer information om detta. I Finland erbjuder största delen av de lokala fastighetsförmedlingsföretagen sina lediga objekt också via de riksomfattande serviceportalerna för bostäder, där objekten presenteras på ett bra sätt.

Bostäder på internet www.etuovi.com www.vuokraovi.com www.oikotie.fi

Norra Österbottens förbund www.pohjois-pohjanmaa.fi Norra Österbottens arbets- och näringsbyrå toimistot.te-palvelut.fi/web/guest/pohjois-pohjanmaa Österbottens arbets- och näringsbyrå toimistot.te-palvelut.fi/sv/pohjois-pohjanmaa Mellersta Österbottens förbund www.keski-pohjanmaa.fi Vård- och landskapsreformen alueuudistus.fi/sv/framsida

25


VERKSAMHETSMILJÖ

UTBILDNING Utbildningsnivån bland befolkningen i regionen är god: cirka 43 procent av invånarna över 15 år har en mellanstadieexamen och cirka 28 procent har en högskoleexamen. Det är vanligt att man kan minst ett främmande språk. Det vanligaste främmande språket är engelska.

Högskolenivå

28 %

Grundskolenivå

29 %

Mellanstadienivå 43 %

Utbildningsnivå bland befolkningen i området år 2015 Statistikcentralen 2016, StatFin

ALLEMANSRÄTTEN Att röra sig i naturen är en traditionell och populär rekreationsform för finländarna under alla årstider. Allemansrätten ger alla rätt att plocka bär och svamp i skogen samt röra sig till fots, på cykel eller på vintern på skidor i naturområden eller därmed jämförbara områden. Allemansrätten omfattar inte vistelse på någon annans gård utan tillstånd. För fiske behövs tillstånd, med undantag av mete och pimpelfiske. Även jakt är tillståndspliktig. Allemansrätten innebär inte att man får skräpa ner i naturen, skada trädbestånd eller växtlighet, köra med motorfordon utan markägarens tillstånd eller bygga ens tillfälliga konstruktioner.

Rättigheter och skyldigheter som omfattas av allemansrätten www.ym.fi/sv-FI/Aktuellt/Publikationer/Broschyrer/ Broschyren_om_allemansratten(4530)

Mer information om fiskekort www.kalastusluvat.net

26


27


BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION

BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION Över 65 år

Hanhikivi ligger i Pyhäjoki kommun i BrahestadKalajoki ekonomiska region. Området består av en cirka 80 km lång kustregion och Pyhäjoki kommun ligger ungefär i mitten. Den ekonomiska regionen utgör ett naturligt område för arbete, ärenden och fritidsaktiviteter. Brahestad-Kalajoki ekonomiska region har sammanlagt cirka 48 000 invånare. Den arbetsföra befolkningens andel är 59 % procent av hela befolkningen. Nästan 20 procent av befolkningen är under 15 år. Det finns cirka 1 000 invånare med invandrarbakgrund i området. Den största gruppen är ryssar.

0–14 år

22 %

19 %

E75

Uleåborg

Karlö

15-64 år

59 %

Kempele Lumijoki

Befolkningens åldersstruktur i BrahestadKalajoki ekonomiska region år 2015 Statistikcentralen 2016

Brahestad

Grundskolenivå

20 %

Kalajoki

Utbildningsnivå bland den vuxna befolkningen i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region år 2015 Statistikcentralen 2016

28

Pulkkila

Oulais

Alavieska

Ylivieska

Haapavesi

27

Mellanstadienivå

* 31.12.2015

Siikalatva

Merijärvi

32 %

48 %

E75

Vihanti

8

E8

Tyrnävä 4

Pyhäjoki

KOMMUNER OCH BEFOLKNING I BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION

Limingo

Siikajoki

Hanhikivi

Högskolenivå

Kommun Invånarantal* webbsidor Pyhäjoki 3 211 www.pyhajoki.fi/frontsida Brahestad 25 165 www.raahe.fi Siikajoki 5 466 www.siikajoki.fi Kalajoki 12 621 www.kalajoki.fi Merijärvi 1 134 www.merijarvi.fi Sammanlagt 47 597

Kommunerna i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region

Kannus 28 Pohjakartta 1:1 milj. © MML 2013

Nivala Sievi

0

28 10

20

30 km

POHJOIS-POHJANMAAN LIITTO 2013

Haapajärvi


TILLGÄNGLIGHET VÄGNÄTET Vägnätet är i gott skick. Riksväg 8 går genom området längs kusten från Limingo till Åbo. Alla centrum i den ekonomiska regionen har goda tvärgående trafikförbindelser till inlandet, bl.a. till riksväg E75, som går från söder till norr genom hela Finland från Helsingfors till Uleåborg och vidare till Rovaniemi. HAMNARNA Det finns två hamnar i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region. Hamnarna i Brahestad och Kalajoki har verksamhet året runt. Brahestads hamn finns i närheten av stålfabriken i Brahestad och är den av hamnarna som ligger närmare Hanhikivi. Avståndet till Hanhikivi längs landsvägen är cirka 25 km. På basis av de totala godstrafikmängderna är hamnen en av de livligaste i Finland. Via hamnen transporteras bl.a. råvaror och bulklaster, stål, sågvirke, containrar samt tunga projekttransporter för oljeborrnings- och vindkraftsindustrin. Vid kajerna kan tunga projektlaster hanteras. Järnvägen går ända fram till hamnen. Brahestads hamn är den näst största hamnen i Bottenviken i fråga om godstrafiken. Brahestad har goda sjötransportförbindelser till Mellaneuropa, England och Medelhavet. Från hamnen avgår varje vecka en container feeder-förbindelse till Hamburg och Bremerhaven. Landtransportförbindelserna till hamnen är goda, eftersom hamnen ligger i närheten av riksväg 8 och har en järnvägsförbindelse som går ända fram. Som en följd av det stora antalet fartygsbesök har hamnen en välfungerande stödverksamhet för sjötransporter vintertid. Hamnen erbjuder företag bl.a. container- och lagringstjänster. I hamnen finns fjärrvärme, vilket möjliggör byggande av varma lagerlokaler.

Förtullning kan även skötas via internet. tulli.fi/sv/framsidan

Brahestads hamn www.raahensatama.fi

Kalajoki hamn är en oberoende fri handelshamn. Hamnen har direkta landsvägsförbindelser till riksväg 8 och vidare till hela Norra Finland. Hamnen ligger nära korsningen mellan riksväg 8 och riksväg 27. Avståndet mellan Kalajoki och Pyhäjoki är 37 km sjövägen och 50 km landvägen. Godstrafiken från järnvägsstationen i Ylivieska, som ligger i närheten, till Kalajoki hamn sköts med regelbundna långtradartransporter. I hamnen finns Finlands miljöcentrals oljebekämpningscenter för Bottenviken och i närheten av hamnen finns Kalajoki-Brahestads sjöbevakningsstation. Hamnen har tre kajplatser med en sammanlagd längd på 420 meter. En Ro-Ro-plats möjliggör långtradar- och biltrafik. Under de senaste åren har hamnen vuxit till en betydande tunglyfts- och projektlasthamn i området vid Bottenviken samt blivit den största hamnen i regionen för import av vindkraftverkskonstruktioner. Hamnen har av Inspecta certifierats för kvalitetssystemet ISO 9001:2015 och miljösystemet ISO 14001:2015.

JÄRNVÄGSTRAFIKEN Till Brahestad går en elektrifierad bana som används av godstrafiken. Banan förenas med stambanan vid Tuomioja och har därmed förbindelse till hela landet i nord-sydlig riktning från Helsingfors till Rovaniemi. Den närmaste spårförbindelsen till Ryssland går via gränsövergångsstället i Vartius. Från Hanhikivi är det 52 km till den närmaste tågstationen i Oulais. Avståndet till persontågstationen i Vihanti från Brahestad är cirka 37 km. Till Vihanti avgår varje dag flera tåg från Brahestads centrum.

Fjärrtrafikens tidtabeller www.vr.fi/cs/vr/sv/kaukoliikenne_sv Tågtrafik mellan Finland och Ryssland www.vr.fi/cs/vr/sv/tagbiljetter_till_ryssland

Inom godstrafiken tillhandahåller VR massgodstransporter och lagringstjänster för finländsk och internationell industri och handel.

Kalajoki hamn www.portofkalajoki.fi

FÖRTULLNING Förtullningen i Brahestads hamn tillhandahålls av tullen i Uleåborg. Förtullningsärendena i Kalajoki hamn sköts via Karleby.

29

Godstrafik www.vrtranspoint.fi/sv/


BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION

FLYGPLATSER Flygplatserna närmast Hanhikivi ligger i Uleåborg och Karleby. Det tar cirka 75 minuter att köra från Pyhäjoki till Uleåborgs flygplats och cirka 100 minuter att köra från Pyhäjoki till Karleby-Jakobstads flygplats. Cirka 30 minuters körtid från byggarbetsplatsen i Hanhikivenniemi finns dessutom småflygfälten Brahestad-Pattijoki och Kalajoki. Småflygfältet i Kalajoki ligger på gångavstånd från turistcentret i Kalajoki.

Uleåborgs flygplats www.finavia.fi/fi/oulu Karleby-Jakobstads flygplats www.finavia.fi/sv/karleby-jakobstad/

BILFRAKT OCH ANDRA LOGISTIKTJÄNSTER Busstrafiken går längs riksväg 8 från Uleåborg till Åbo. Vid behov har de större busstationerna i städerna tvärgående förbindelser till Finlands östra och södra delar. Bussarna betjänar inte bara persontrafiken utan

kan också användas för snabba transporter av mindre varupartier. Information om busstidtabeller och förbindelser finns på Matkahuoltos sidor. Det finns ett stort antal transport- och logistikföretag i regionen. De lokala företagsservicecentren ger mer information om logistikföretag som är verksamma i området.

Matkahuolto, busstidtabeller www.matkahuolto.fi/sv/tidtabeller-och-priser/ busstidtabeller/ Matkahuolto, transport- och frakttjänster www.matkahuolto.fi/sv/foretag/transport-ochfrakttjanster/ Brahestadsregionens företagstjänster www.rsyp.fi Företagsservicecentret i Kalajokiregionen www.kalajoki.fi/yrityspalvelut Företagens kontaktuppgifter www.lisaakauppaa.fi, www.partnerbook.fi

NÄRINGSSTRUKTUR Näringslivet i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region präglas å ena sidan av storindustrin och å andra sidan av ett starkt jordbruk. I regionen finns det sammanlagt cirka 3 400 företag och de är av väldigt varierande storlek. År 2014 fanns det totalt cirka 12 000 arbetsplatser vid företagen i regionen. Det finns cirka 300 industriföretag i regionen och antalet arbetsplatser inom industrin är cirka 5 200. Storindustrin representeras bl.a. av SSAB:s stålfabrik, som är en av Europas ledande tillverkare av specialstål och stålstrukturer. Fabriken har varit verksam i Brahestad redan i över 50 år. SSAB importerar en del av sina råvaror med tåg från Ryssland. I den ekonomiska regionen finns det högklassiga maskinverkstäder och underleverantörer till metallindustrin samt tjänster, planering och automation med anknytning till dessa företag. I regionen finns det också ett stort antal arkitekt-, ingenjörs- och planeringsbyråer samt företag med anknytning till byggande.

Företagens kontaktuppgifter Brahestad, Pyhäjoki, Siikajoki http://rsyp.owla.fi Kalajoki, Merijärvi, Alavieska http://yrityshaku.kalajoki.fi/haku Företagsregister www.lisaakauppaa.fi, www.partnerbook.fi

30


Antal arbetsplatser per bransch i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region år 2014 Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring Industri och gruvdrift El, vatten och byggande Offentliga och privata servicesektorn Övriga branscher Arbetsplatser sammanlagt

1 577 5 166 1 398 9 745 291 18 177

Statistikcentralen 2016

Antal verksamhetsställen, omsättning och personal för företagen i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region år 2014 Verksamhetsställen för företag Företagens omsättning totalt (1 000 €) Personal

3 440 2 266 572 12 085

Statistikcentralen 2016, register över verksamhetsställen

TJÄNSTER SOM STÖDER NÄRINGARNAS UTVECKLING OCH FÖRETAGSVERKSAMHETEN Brahestadsregionens företagstjänster (RSYP) och företagsservicecentret i Kalajokiregionen tillhandahåller tjänster som stöder företagsverksamheten i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region. Via RSYP:s och Kalajokis experter får företagen kontakt med alla nödvändiga myndighetstjänster, såsom arbets- och näringsbyråerna (i frågor som gäller exempelvis anställning av arbetstagare och företagsutveckling), skattemyndigheten och tillståndsmyndigheterna. Via företagsservicecentren får företag som kommer till orten också nödvändiga privata företags-

kontakter vad gäller t.ex. hyrning av lokaler, bank- och försäkringstjänster, juridiska tjänster, bokförings- och revisionstjänster, trafikförbindelser och andra tjänster. I Brahestad-Kalajoki ekonomiska region finns det mångsidiga industri- och verksamhetslokaler som företag kan hyra eller köpa. Det är också möjligt att bygga lokaler på tomter som har planlagts för industri. I Pyhäjoki finns det ett 72 ha stort område med industritomter som kan hyras eller köpas i industriområdet Ollinmäki, som ligger cirka 7 km från Hanhikivi. I Brahestad, Kalajoki, Siikajoki och Merijärvi finns det dessutom många industrifastigheter att köpa eller hyra.

31

Verksamhetslokaler Brahestad, Pyhäjoki, Siikajoki www.rsyp.fi/toimitilaporssi Pyhäjoki www.pyhajoki.fi/elinkeinot_ja_yrittaminen Kalajoki, Alavieska, Merijärvi www.kalajoki.fi/toimitilat Merijärvi www.merijarvi.fi/yrittaminen-ja-elinkeinot/ toimitilat-ja-yritystontit


BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION

BOENDE
 Majoriteten av invånarna i Brahestad-Kalajoki ekonomiska region bor i hus eller lägenheter som de själva äger. Det finns hyresbostäder som ägs av kommunen i både radhus och höghus. Dessutom finns det tillgång till möblerade privatägda bostäder. Information om dessa finns i de offentliga bostadsförmedlingsportalerna.

UTBILDNING Turismtjänster i Pyhäjoki www.pyhajoki.fi/matkailu/majoituspaikat Turismtjänster i Brahestad www.visitraahe.fi Turismtjänster i Kalajoki www.visitkalajoki.fi/sv/

Pyhäjoki www.pyhajoki.fi/asuminen Brahestad www.raahe.fi/asumispalvelut/vuokra-asunnot Siikajoki www.siikajoki.fi/vuokra-asunnot Kalajoki www.kalajoki.fi/asuminen-ja-ymparisto/ Merijärvi www.merijarvi.fi/asuminen-ja-rakentaminen

Hotellkapacitet och högklassiga fritidsbostäder finns på olika håll i regionen. Vid turistcentret i Kalajoki finns det cirka 12 000 bäddplatser bl.a. på hotell, i semesterbostäder och i fritidsbostäder. Turistcentrets fritidsbostäder används även för boende året runt. I Brahestadsregionen finns det cirka 600 bäddplatser. Informationen om alla dessa har centraliserats till regionens företags- och turismtjänster.

32

I den ekonomiska regionen tillhandahålls småbarnsfostran i tiotals daghem och grundläggande undervisning i tiotals grundskolor. Gymnasieutbildning och yrkesinriktad undervisning erbjuds i nästan varje kommun. I Pyhäjoki betonas ett företagarperspektiv i gymnasieutbildningen. I Kalajoki ges undervisning även på engelska. Utbildningscentret Brahe tillhandahåller grundläggande utbildning och tilläggsutbildning på andra stadiet samt relaterad arbets-, service- och utvecklingsverksamhet, vuxenutbildning och läroavtalsutbildning. Vid Brahestads yrkesinstitut kan man välja mellan sju linjer inom olika branscher. Lybeckers hantverks- och konstindustriella institut erbjuder sju olika utbildningsprogram och landsbygdsinstitutet i Ruukki två olika utbildningsprogram. Vid Raahen Porvari- ja Kauppakoulu kan man avlägga grundexamina inom handel. Yrkesinstitutet i Kalajoki har sex enheter: turismenheten, beklädnadsenheten, träenheten, metallenheten och byggnadsenheten samt vuxenutbildnings- och arbetslivstjänster. Kristliga institutet i Kalajoki erbjuder yrkesinriktad undervisning, undervisning som förbereder för yrkesinriktad utbildning och allmänbildande undervisning samt tiotals kortkurser inom olika områden. I regionen erbjuds frivilliga utbildnings- och bildningstjänster av bl.a. Norra Österbottens sommaruniversitet, Raahe-opisto, medborgarinstitutet i Kalajoki och Jokihelmen opisto i Merijärvi.


FRITID Brahestads yrkesinstitut www.raahenao.fi Lybeckers hantverks- och konstindustriella institut www.lybecker.net Landsbygdsinstitutet i Ruukki www.rmo.fi Raahen Porvari- ja Kauppakoulu www.rpkk.fi Raahe-opisto www.raahe.fi/raaheopisto

Yrkesinstitutet i Kalajoki www.jedu.fi/kalajoki Medborgarinstitutet i Kalajoki www.kalajoki.fi/vapaa-aika-ja-liikunta/kansalaisopisto Kristliga institutet i Kalajoki www.kkro.fi Jokihelmen opisto www.jokihelmenopisto.fi Norra Österbottens sommaruniversitet www.pohjois-pohjanmaankesayliopisto.fi/fi/raahe/

33

I Brahestad-Kalajoki ekonomiska region finns det grön idrotts- och kulturverksamhet. Populära idrottsgrenar är friidrott, Finlands nationalsport boboll och på vintern ishockey och skidåkning. Havet, skärgården och miljön kring älvarna erbjuder goda möjligheter till naturutflykter, båtliv, fiske och skidåkning. I regionen finns det två golfbanor, idrotts- och tennisplaner, ridmaneger och badstränder. I Pyhäjoki kan man utöva mångsidig idrott. I idrottsparken i Kielosaari finns ett allaktivitetshus, en ishall samt en idrotts- och tennisplan. Kielosaari är en


BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION

naturskön plats i Pyhäjoki centrum. En naturstig med platser där man kan göra upp eld går mellan holmarna i Kielosaari. I Kielosaari finns det också en beachvolleyplan. I motionsområdet i Rautiperä finns det spånbanor, skidspår och en skidskyttebana. I kommuncentrumet finns en frisbeegolfbana, en skjutbana och i Ollinmäki en inomhusskjutbana för luftgevär. Forsarna i Pyhäjoki erbjuder goda fiskemöjligheter ända ut till havet. Tervo hamn fungerar även som gästhamn. På orten finns det mångsidiga kulturtjänster, såsom evenemangen i Pauhasali, Annala hembygdsmuseum, sommarteaterföreställningar och konstutställningar. I Pyhäjoki bibliotek har kunderna tillgång till tidningar och böcker samt datorer med internetanslutning. Brahestad är en gammal havsstad. Utanför staden finns det flera tiotals öar. Brahestads skärgård är en upplevelserik plats, som är en del av Natura 2000-nätverket. Skärgården består av skogbevuxna öar nära kusten och små kala skär längre ut till havs. Brahestads skärgård omfattar sammanlagt 36 öar, en del större och en del mindre. Skärgården bjuder på många olika slags aktiviteter: du kan paddla, fiska, pilka, skida, promenera, plocka bär, åka sparkstötting, skrinna, gå med snöskor eller bara njuta av pannkokt kaffe mitt i naturen. Skärgården utanför Brahestad utsågs i en omröstning bland allmänheten till årets utflyktsmål 2016. De många kultur- och idrottslokalerna i Brahestad möjliggör olika typer av hobbyverksamhet. Flera olika föreningar och kommunala institut erbjuder förutom idrott och kultur även möjligheter att studera bl.a. språk och olika hantverk. I Raahesali ordnas mångsidiga kulturevenemang. Invånarna kan delta i hobbyverksamhet också i körer, hobbyteatrar eller dans- och

musikgrupper. Exempel på sommarevenemang i Brahestad är bl.a. Pekanpäivät och Rantajatsit. I Siikajoki finns det ett mångsidigt utbud av idrottsplatser, bibliotekstjänster och kulturevenemang. Det finns också en 18 håls golfbana i kommunen. I Ruukki by verkar ett välrenommerat hästidrottscenter, där det också finns en ridskola och en rymlig manege. Medborgarinstitutet erbjuder kurser i bl.a. musik, bildkonst och hantverk. Vid Kalajoki idrottscenter kan man syssla med ishockey, fotboll, innebandy, boboll, korgboll, rinkbandy, beachvolley, friidrott, tennis, skidåkning och terränglöpning. I området finns en ishall, flera inomhusmotionslokaler och gym samt en ny fotbollshall. På stadens område finns det tiotals kilometer motionsleder, trästigar och naturstigar med platser där man kan göra upp eld samt goda möjligheter att fiska till havs och i älvar. Kalajoki erbjuder många slag av kulturtjänster såsom bibliotek, museer, sommarteatrar och konstutställningar. På orten ordnas varje år över 500 olika motions-, kultur- och fritidsevenemang. De mest kända evenemangen är Kalajokis midsommarfest och Veneziaden. I den norra delen av Merijärvi kommun, nära gränsen till Pyhäjoki, finns Ristivuori motionsområde. I Ristivuori finns en slalombacke med hissar, pulkbacke för barnen, skidspår, ett café och uthyrning av utrustning samt en korvgrillningsplats. Det finns också en stockstuga som man kan hyra och en skjutbana i området. I närheten av Ristivuori motionsområde ligger Pyhänkoski, där man kan flugfiska.

34

TURISTCENTRUM Sanddynerna i Kalajoki är ett av Finlands mest populära turistcentrum och det enda turistcentret i den ekonomiska regionen som ligger vid havet. Kalajoki är känt för sina sandstränder och sitt havslandskap. Turistcentret erbjuder mångsidiga möjligheter till fritidssysselsättning, t.ex. den 15 km långa sandstranden, ett spa, en golfbana, en äventyrspark, en vattenpark, stavgångs-, längdskidåknings- och cykelrutter, fiskeritjänster, snöskoterleder, ett brädseglingscentrum, Rahja skärgård och evenemang året runt. I turistcentret i Kalajoki finns det flera hotell och restauranger, fritidsbostäder och lägenheter, ett campingområdet samt motions-, hälso- och programtjänster.

Pyhäjoki www.pyhajoki.fi/vapaa-aika Brahestad www.visitraahe.fi Siikajoki www.siikajoki.fi/liikuntapaikat Kalajoki www.visitkalajoki.fi/sv www.kalajoki.fi/tapahtumat Merijärvi www.merijarvi.fi/vapaa-aika

Infopankki.fi – Grundläggande information till invandrare om Brahestad-Kalajokiregionen och regional service www.infopankki.fi/fi/raahe-kalajoki-seutu


Det internationella turistcentret i Kalajoki www.visitkalajoki.fi/sv

35


ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION

ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION Över 65 år

Uleåborgs ekonomiska region består av Uleåborg och dess grannkommuner. Den ekonomiska regionen har sammanlagt cirka 250 000 invånare. Uleåborg har utsetts till norra Skandinaviens huvudstad i Arctic Europe-tillväxtområdet och till ett av världens sju mest intelligenta samhällen. Forsknings- och utbildningsanstalterna samt det täta företagssamarbetet har en betydande del i detta. En tredjedel av invånarna har en högskoleexamen.

0–14 år

14 %

21 %

15-64 år

65 % Befolkningens åldersstruktur i Uleåborgs ekonomiska region år 2015 Statistikcentralen 2016

KOMMUNERNA OCH BEFOLKNINGEN I ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION

Sammanlagt 254 115

Högskolenivå

Grundskolenivå

33 %

24 %

Mellanstadienivå

43 % * 31.12.2015

Kommun Invånarantal* webbsidor Uleåborg 198 525 www.ouka.fi/oulu/svenska/ Karlö 993 www.hailuoto.fi Kempele 17 066 www.kempele.fi Tyrnävä 6 793 www.tyrnava.fi Muhos 9 063 www.muhos.fi Lumijoki 2 076 www.lumijoki.fi Limingo 9 937 www.liminka.fi Ii 9 663 www.ii.fi

Utbildningsnivån bland invånare över 15 år i Uleåborgs ekonomiska region år 2015 Statistikcentralen 2016, StatFin

36

Uleåborgsregionen har Europas yngsta åldersstruktur: cirka 20 procent av befolkningen är under 15 år. Cirka 7 160 invånare har invandrarbakgrund. Den största gruppen är ryssar.


Kommunerna i Uleåborgs ekonomiska region

E8

Ii

Pudasjärvi 4

E75

Uleåborg

Karlö

Kempele

Brahestad

TILLGÄNGLIGHET

Simo

Kemi

Lumijoki

E8

Siikajoki

Hanhikivi Pyhäjoki Vihanti

Pohjakartta 1:1 milj. © MML 2013

8

Limingo

Tyrnävä

Muhos

Utajärvi

E75 0

10

20

30 km

POHJOIS-POHJANMAAN LIITTO 2013

Vaala

VÄGNÄTET Uleåborg ligger på en logistikmässigt utmärkt plats, vid kusten i korsningen mellan järnvägar och riksvägar. Längs riksväg E75/8 är det 96 km till Hanhikivi, 204 km till Karleby och 620 km till Åbo. Längs riksväg E75 är det 607 km till Helsingfors. Österut är det 180 km till Kajana längs riksväg 22. Norrut är det 207 km till Rovaniemi längs riksväg E75. HAMNARNA Uleåborgs hamn är den ledande hamnen i Bottenviken för skogsindustrin och stora enheter. Hamnarna i Oritkari, Nuottasaari och Vihreäsaari betjänar sina kunder dygnet runt årets alla dagar. Via hamnen transporteras råvaror och produkter för skogsindustrin, t.ex. papper, cellulosa, sågvirke, bulklaster, styckegods, containrar och släpvagnar. I hamnen hanteras även tunga laster och projektlaster. Uleåborgs hamn är den största

containerhamnen i Bottenviken. Från hamnarna går det varje vecka linjetrafikförbindelser, med ro-ro-fartyg och container feeder-fartyg, till hamnar i Mellaneuropa. Andra sjötransportförbindelser går till England och Medelhavet. I hamnen betjänas kunderna av flera globala speditionsfirmor och operatörer. Operatörerna erbjuder också lagrings- och containertjänster. Hamnen har goda förbindelser till riksvägarna 4 och 8. Från hamnen och hamnlagren går det också en spårförbindelse direkt till stambanan och vidare till Ryssland. Det finns även tillgång till ett frilager, där oförtullade varor som kommer från eller ska skickas till länder utanför EU kan lagras. Tullkontoret i Uleåborg ligger alldeles intill hamnen.

Uleåborgs hamn www.ouluport.com

JÄRNVÄGSTRAFIKEN Järnvägstrafiken går längs stambanan till Helsingfors. Varje dag avgår flera persontåg och godstrafiken läng stambanan är mycket livlig. Järnvägstrafiken fortsätter norrut till Rovaniemi och Kemijärvi. Banan som leder österut mot Ryssland via gränsövergångsstället i Vartius genomgick en grundlig renovering år 2016. Fjärrtrafikens tidtabeller www.vr.fi/cs/vr/sv/kaukoliikenne_sv

Port of Oulu

37


ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION

Tågtrafik mellan Finland och Ryssland www.vr.fi/cs/vr/sv/tagbiljetter_till_ryssland

Inom godstrafiken tillhandahåller VR massgodstransporter och lagringstjänster för finländsk och internationell industri och handel.

Godstrafik www.vrtranspoint.fi/sv/

FLYGPLATSER Uleåborg har Finlands näst livligaste flygplats med en miljon passagerare per år. Från Uleåborg går det direktflyg inte bara till Helsingfors, utan också till Sverige och norra Norge. Flygplatsen trafikeras av flera olika flygbolag med reguljär- och charterflyg. Vardagar avgår i genomsnitt 10-20 flyg från Uleåborg och lika många anländer. Största delen flyger till eller från Helsingfors. Flygresan till Helsingfors tar cirka 55 minuter. Från Helsingfors finns det mycket goda förbindelser till olika delar av världen. I synnerhet rutterna till Europa och Asien är livligt trafikerade.

bl.a. lastningsområden för långtradartåg inklusive spår, utrustning, lastnings- och lagringsfält. Spåren som leder till terminalområdet har delvis elektrifierats så att långtradartåg som ska söderut från Uleåborg kan köra direkt genom godsbangården i Uleåborg och vidare till sin destination. Den lokala busstrafiken är livlig i regionen. Även fjärrtrafiken fungerar bra: på vardagar avgår exempelvis 11 snabbturer till Helsingfors, 13 turer till Brahestad och 11 turer till Karleby. Information om busstidtabeller och förbindelser finns på Matkahuoltos och Onnibus-bolagets webbsidor. Det lokala företagsservicecentret BusinessOulu ger mer information om logistikföretag som är verksamma i området.

Matkahuolto, busstidtabeller www.matkahuolto.fi/sv/tidtabeller-och-priser/ busstidtabeller/ Matkahuolto, transport- och frakttjänster www.matkahuolto.fi/sv/foretag/transport-ochfrakttjanster/ Onnibus.com-tidtabeller www.onnibus.com/fi/aikataulut.htm BusinessOulu www.businessoulu.com/fi/yrityshakemisto Företagsregister www.lisaakauppaa.fi, www.partnerbook.fi

Uleåborgs flygplats www.finavia.fi/fi/oulu

BILFRAKT OCH ANDRA LOGISTIKTJÄNSTER I närheten av Oritkari hamn i Uleåborg ligger Oritkari logistikcentrum. På det 20 hektar stora området finns

38

NÄRINGSSTRUKTUR Uleåborgs ekonomiska region har en mångsidig industri- och servicestruktur. År 2014 hade företagen i regionen sammanlagt 13 281 verksamhetsställen inom olika branscher. Det totala antalet arbetsplatser, inklusive den offentliga sektorn, var 91 059 samma år. Regionens näringsstruktur är servicedominerad: bl.a. var omsättningen inom handeln över 3,4 miljarder euro år 2014 och personalen inom branschen uppgick till 9070 personer. I den ekonomiska regionen finns det 1 250 företag som erbjuder företagsservice, inklusive bl.a. programvaru- och dataserviceföretag, ingenjörsoch arkitektbyråer samt juridiska tjänster och bokföringstjänster. Det finns sammanlagt 800 transport- och logistikföretag i regionen. Starka industrigrenar är pappers- och cellulosaproduktion, livsmedelsindustri, metallförädling i olika former, kemiska produkter och förädling av råvirke. En betydande del av industriproduktionen i Uleåborgs ekonomiska region exporteras. Industrins totala omsättning år 2014 uppgick till 4,5 miljarder euro. Samma år arbetade cirka 10 500 personer inom industrin. I Uleåborgs ekonomiska region finns det också ett starkt kunnande inom planerings- och ingenjörsbranschen. Det finns cirka 1 400 byggföretag i den ekonomiska regionen. Av dessa är cirka 760 verksamma inom specialiserad byggverksamhet (t.ex. VVSoch elarbeten). Schaktnings- och vattenbyggnadsföretagen är 60 till antalet och 600 företag sysslar med husbyggande. Alla av Finlands största byggnadsföretag har verksamhet i regionen. Dessutom finns det en betydande mängd små lokala företag vars verksamhet har anknytning till byggande. (Statistikcentralen 2014.) I Uleåborg är cirka 460 företag aktiva inom industriell


Antal arbetsplatser i Uleåborgs ekonomiska region per bransch år 2014 Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring Industri och gruvdrift El, vatten och byggande Offentliga och privata servicesektorn Övriga branscher Arbetsplatser sammanlagt

1 651 3 493 7 729 76 459 1 727 91 059

Statistikcentralen 2016

Antal verksamhetsställen, omsättning och personal för företagen i Uleåborgs ekonomiska region år 2014 13 281 Företagens verksamhetsställen Företagens omsättning totalt (1 000 €) 13 462 468 58 267 Personal Statistikcentralen 2016, register över verksamhetsställen

planerings- och underhållsverksamhet. Dessa företag sysselsätter sammanlagt cirka 3 100 personer. Företagens sammanlagda omsättning uppgår till cirka 290 miljoner euro. Den starkaste specialiseringsbranschen inom ICT i Uleåborgs ekonomiska region är planering av stödstationer för mobilnät och trådlös teknologi samt tillverkning av stödstationer. Idag utvecklas 5G-nätet i Uleåborg. Ett 5G-testnät används redan i stor utsträckning av företagen. Uleåborg är också ett viktigt centrum för start up-företag. ICT-lösningar som har skräddarsytts för industrins behov har en betydande potential även för företag som är verksamma inom storprojekt. I Uleåborgs centrum och vid flera offentliga serviceställen finns ett trådlöst bredbandsnät som är öppet för alla, PanOULU.

TJÄNSTER SOM STÖDER NÄRINGARNAS UTVECKLING OCH FÖRETAGSVERKSAMHETEN BusinessOulu ansvarar för näringstjänster som stöder företagens verksamhet i den ekonomiska regionen vid sidan av de näringstjänster som tillhandahålls av kommunerna i den ekonomiska regionen. Fokus för BusinessOulus verksamhet ligger på att främja företagande med målet att nya arbetsplatser ska skapas och investeringarna som riktas till regionen ska öka. BusinessOulu främjar också genomförandet av storprojekt, såsom Fennovoimas byggprojekt. BusinessOulu och kommunernas företagstjänster hjälper företag av alla storlekar som vill etablera sig i den ekonomiska regionen. Kommunerna i regionen erbjuder olika tomter för både näringslivets och boendets behov. Fastighets-

39

förmedlingarna har ett stort antal industrilokaler och kontor som kan hyras eller köpas. Samhälls- och miljötjänsterna i Uleåborg stad ansvarar för tomttjänsterna. www.ouka.fi/oulu/asuminen-ja-rakentaminen/tontit Industrifastigheter och företagstomter i Uleåborgsregionen www.businessoulu.com/fi/toimitilat-ja-yritystontit.html Bostads- och företagstomter i Kempele kommun www.kempele.fi/tontit Tomttjänster i Limingo kommun www.liminka.fi/tontit Företagstomter i Limingo kommun www.emapitaja.fi/tontit


ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION

BOENDE Uleåborgs ekonomiska region växer och utvecklas kraftigt. Invånarantalet i Uleåborgs stad överskred gränsen 200 000 invånare hösten 2016. År 2014 bodde över 60 procent av hushållen i ägarbostäder, av vilka nästan 40 procent var egnahemshus. Det finns 56 000 höghuslägenheter i regionen. (Statistikcentralen 2015.) I Uleåborgsregionen finns det mångsidiga alternativ till boende i olika former. De statsunderstödda bostäderna är cirka 15 100 stycken och det finns cirka 1 640 bostadsrättsbostäder (Statistikcentralen 2014). Uleåborgs stads bostadshyresverksamhet har centraliserats till Sivakka-koncernen. År 2015 ägde och förvaltade koncernen sammanlagt 8 212 bostäder. Den största förvaltaren av studentbostäder är PSOAS, som har sammanlagt nästan 5 500 bostäder.

Uleåborgs stads bostäder, Sivakka www.oulunsivakka.fi Studentbostäder, PSOAS www.psoas.fi Offentligt finansierade hyresbostäder i Uleåborgsregionen Hyresbostadsbolag i Uleåborgsregionen www.ouka.fi/oulu/asuminen-ja-rakentaminen/ vuokra-asunnot Bostäder i Limingo kommun www.liminka.fi/asuminen I den ekonomiska regionen finns det många bostäder som uthyrs av privatpersoner. Bostäder som är till salu förmedlas av lokala och nationella fastighetsförmed-

40

lingsföretag och bostadsförmedlare. BusinessOulus kontaktperson ger mer information om aktörerna. Kontaktuppgifter per ekonomisk region finns i slutet av denna guide på sidorna 56-57. Uleåborg har mest hotellinkvartering i den ekonomiska regionen. Där finns det 11 högklassiga hotell och många andra inkvarteringsmöjligheter. Sammanlagt finns det över 500 inkvarteringsföretag i regionen och nästan 600 caféer och restauranger. Utbud i regionen och kontaktuppgifter www.visitoulu.fi/se/hem www.businessoulu.com/sv/businessoulu/ouluconvention-bureau.html www.kempele.fi/vapaa-aika www.visitliminka.fi


UTBILDNING

de vid 12 utbildningsenheter. (Uleåborgs stad 2013.) Uleåborgs yrkeshögskola (OAMK) erbjuder praktiskt inriktad högskoleundervisning. De prioriterade utbildningsområdena är internet och ICT, energi och miljö, hälsa och välfärd samt kreativa branscher. Yrkeshögskolan har sammanlagt cirka 9 000 studerande.

I Uleåborg kan man också studera på engelska från lekskoleåldern ända till doktorsexamen. I universitetsstaden Uleåborg finns det sammanlagt cirka 50 000 elever eller studerande, från förskoleelever till vuxenstuderande. Av dessa studerar 30 000 på vetenskapsuniversitet och högskolor.

Uleåborgsregionens yrkesinstitut www.osao.fi Oulun ammattikorkeakoulu Oy www.oamk.fi

Infopaket om utbildning och studier www.ouka.fi/oulu/koulutus-ja-opiskelu/etusivu

Småbarnsfostran tillhandahålls av cirka 100 kommunala och cirka 50 privata daghem. En del av daghemmen har engelskspråkiga eller svenskspråkiga enheter samt grupper där det talas samiska, svenska eller tyska. För barn i förskoleåldern som har invandrarbakgrund erbjuds förberedande undervisning och tre mångkulturella undervisningsgrupper. I Uleåborg finns det specialklasser för bildkonst, idrott och musik från grundskolans tredje klass till gymnasiet. Grundskolorna är 52 till antalet. Det finns 13 gymnasier i Uleåborg och dessutom en Steinerskola och ett svenskspråkigt gymnasium. I gymnasiet Oulun Lyseon lukio kan man avlägga en internationell studentexamen, d.v.s. ett International Baccalaureate-program. I Finland ger ett IB Diplom allmän högskolebehörighet. Gymnasiestudier kan också avläggas via nätet i eLukio. OULU INTERNATIONAL SCHOOL (OIS) Internationella skolan i Uleåborg är en läroanstalt som ägs av Uleåborgs stad och erbjuder utbildning på grundskolenivå (klasserna 1-9). Undervisningsspråket

är engelska. Skolan följer både den finländska läroplanen och det internationella International Baccalaureate/IB-programmet. Undervisningen är indelad i Primary Years Programme / PYP för klasserna 1–4 och Middle Years Programme / MYP för klasserna 5–9. Skolan är öppen för alla elever som har nytta av att studera på engelska. Urvalsprov som testar språkkunskapen ordnas i februari och augusti. OIS ligger i Uleåborgs centrum intill goda trafikförbindelser. Skolan har för tillfället 370 elever från olika delar av världen. Oulu International School www.ouka.fi/oulu/koulutus-ja-opiskelu/ kansainvalinen-koulu

YRKESINRIKTAD GRUNDUTBILDNING OCH YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Yrkesinriktad grundutbildning ordnas vid sex yrkesläroanstalter. Uleåborgsregionens yrkesinstitut (OSAO) har det bredaste utbudet. Där studerar 11 300 studeran-

41

ULEÅBORGS UNIVERSITET Uleåborgs universitet är ett multivetenskapligt och internationellt vetenskaps- och innovationsuniversitet med 14 000 studerande och 3 000 anställda. Spetsområdena inom forskningen och utbildningen är utveckling av intelligenta system och tjänster, hållbar användning av naturresurser, växelverkan mellan jorden och närrymden, människors välbefinnande och livslång hälsa samt förändringar och växelverkan inom samfund. Uleåborgs universitet är en aktiv samarbetspartner och ett vetenskapssamfund som erbjuder högklassiga tjänster. Via universitetet är det möjligt att få hjälp med att lösa forskningsproblem samt hitta experter, forsknings- och testningsapparatur, lokaler, kompetenta arbetstagare och fortbildning. En kompletterande utbildning inom kärnenergiteknik har inletts tillsammans med tekniska universitetet i Villmanstrand och andra aktörer inom branschen. Uleåborgs universitet www.oulu.fi/yliopisto


ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION

FRITID Uleåborgs ekonomiska region har ett stort och mångsidigt utbud av fritidstjänster. I regionen finns det möjlighet att njuta av naturen till exempel i världens nordligaste Geopark och nationalpark samt i fågeltornen vid Finlands mest värdefulla fågelvatten, Limingoviken, eller vid Koiteli fors. Nationallandskapet i Karlö ligger endast en kort färjetur från fastlandet. Uleåborg har ett av de bästa ishockeylagen i Europa, världens nordligaste bobollsstadion och en symfoniorkester. MOTION OCH TURISM Uleåborg är en känd cykelstad med över 700 km cykelleder. I regionen finns det drygt tio idrottshallar, fyra ishallar och fyra simhallar. Man kan utöva idrott i cirka 250 idrottsföreningar. Det finns tiotals friluftsmotionsställen: boll- och idrottsplaner, motionsstigar och badstränder. Nallikari är norra Finlands största och mest populära internationella turistcenter. Det finns mitt i centrum av Uleåborg. Nallikari kännetecknas av en kilometerlång sandstrand, intill vilken det finns ett campingområde, ett spa och restauranger. På sommaren kan man spela strandtennis, beachvolleyboll eller minigolf, syssla med ponnyridning vid Hietasaaren Ponipiha eller lära sig kitesurfing. Vinterbyn i Nallikari ordnar snölekar och tjänster för hela familjen. Nallisport tillhandahåller mångsidiga lokaler för bollspel och inomhusidrott. Virpiniemi rekreations- och idrottscentrum är ett mångsidigt motionsområde. Området är en utmärkt miljö för utomhusidrott och besökaren har tillgång

till idrottscentrets tjänster, en golfbana som har fått nationellt erkännande, en fin miljö för djursport, ett campingområde samt en båthamn och en gästhamn. I Virpiniemi kan man motionera mångsidigt året runt. På vintern kan man till exempel gå med snöskor, åka i backen, spela snöfotboll, snöfrisbee och skida och på sommaren kan man bl.a. syssla med bollsporter, frisbeegolf och friidrott. Andra populära vintermotionsformer är bl.a. skridskoåkning, skidåkning och vinterbadande. Vid idrottscentret i Raksila kan man också titta på idrott på FM-nivå vid simhallen, ishallen, konstisplanen, bobollsstadion och hallen Ouluhalli. I Kempele organiseras fritidstjänsterna av Kempele Akatemia. Zemppi i Kempele är en koncentration av fritidstjänster där det finns ett hotell, en bowlinghall, ett inomhuslekland för barn samt en idrotts- och evenemangsarena. Andra utflyktsmål som lämpar sig för barnfamiljer är bl.a. Liminganlahti naturcentrum, blom- och djurparken Escurial samt Rantakylä rekreationsområde i Limingo. En nyhet i Limingo är fatbike- och terrängcykellederna som öppnades sommaren 2016. Lederna erbjuder utmaningar för cyklister på olika nivåer. KULTURTJÄNSTER Teaterföreställningar ges av Uleåborgs stadsteater, Oulun Työväen teatteri och många amatörteatrar. Musik kan man uppleva inte bara i studiecirklar, amatörorkestrar och körer, utan också under professionella evenemang såsom Qstock, Elojazz, VM i luftgitarr, Oulu Sinfonia och Areena. Om man vill se konst kan man göra det på Uleåborgs konstmuseum, Norra Österbottens museum och i privata konstgallerier. Dansföre-

42

ställningar, kulturhuset Valve och bibliotekstjänsterna, som det finns 30 av i regionen, erbjuder också kultur. SHOPPING I Uleåborgs centrum hittar man internationell och lokal design i butikerna längs gatorna och på gågatan Rotuaari, som också är lokalbefolkningens mötesplats. Saluhallen vid torget, salutorget och caféerna erbjuder lokala smakupplevelser. Det finns också köpcentrum på olika ställen i Uleåborg. I Kempele finns norra Finlands största köpcentrum Zeppelin. RESTAURANGER Bland Uleåborgs restauranger finns representanter för favoritkedjorna, internationella smaker (t.ex. det ryska, italienska, grekiska och japanska köket) samt det lokala köket. I Uleåborg finns det också restauranger som har ekologisk och närproducerad mat på menyn. Den lokala fiskrestaurangen i Tupos i Limingo erbjuder sina kunder färska och välsmakande fiskrätter enligt en fiskmeny som byts ut varje dag. MÅNGKULTURELLA CENTRET VILLA VICTOR Villa Victor ordnar aktiviteter för både invånare med invandrarbakgrund och infödda finländare i Uleåborg. I verksamheten ingår bl.a. språkkurser i finska på olika nivåer, informationstillfällen om viktiga ämnen som har att göra med det dagliga livet samt internationella kultur- och temaevenemang.


Oulu Guide för turister www.issuu.com/businessoulu Guiden Welcome to Oulu för utlänningar www.issuu.com/businessoulu Infobanken – grundläggande information om Uleåborg för invandrare www.infopankki.fi/fi/oulu Mångkulturella centret Villa Victor www.ouka.fi/oulu/villavictor Uleåborgs kulturtjänster www.ouka.fi/oulu/kulttuuri-ja-kirjastot www.ouka.fi/tapahtumat Motionsställen www.ouka.fi/oulu/liikunta-ja-ulkoilu Evenemang www.visitoulu.fi/se/hem Turism och fritid i Limingo www.visitliminka.fi Turism och fritid i Kempele www.kempele.fi/vapaa-aika

43


YLIVIESKA EKONOMISKA REGION

YLIVIESKA EKONOMISKA REGION Ylivieska ekonomiska region har över 30 000 invånare. Av invånarna är cirka 60 procent i arbetsför ålder. Andelen personer under 15 år är cirka 22 procent. Det finns cirka 400 invånare med invandrarbakgrund.

Över 65 år

0–14 år

19 %

Kommunerna i Ylivieska ekonomiska region

22 %

Hanhikivi

59 % Befolkningens åldersstruktur i Ylivieska ekonomiska region år 2015

KOMMUNERNA OCH BEFOLKNINGEN I YLIVIESKA EKONOMISKA REGION

Sammanlagt 30 460

Statistikcentralen 2016, StatFin

8

Vihanti

E75 Siikalatva

Merijärvi Alavieska

E8

Pulkkila

Oulais

4

Haapavesi

Ylivieska 27

Kannus

Högskolenivå

31 %

Haapajärvi

Toholampi

Kronoby

27

47 % Utbildningsnivån bland invånare över 15 år i Ylivieska ekonomiska region år 2015 Statistikcentralen 2016

44

ijärvi

Vetil

Pyhäjärvi

Reisjärvi

Kaustby

Mellanstadienivå

Kärsäm

Sievi

Grundskolenivå

22 %

28

Nivala

28

* 31.12.2015

Kommun Invånarantal webbsidor Ylivieska 15 039 www.ylivieska.fi Alavieska 2 687 www.alavieska.fi Sievi 5 124 www.sievi.fi Oulais 7 610 www.oulainen.fi

Kalajoki

Tyrnävä

Brahestad

Pyhäjoki

15-64 år

Limingo

Siikajoki

Halsua

Pohjakartta 1:1 milj. © MML 2013

Lestijärvi 0

Pihtipudas

10

20

30 km

POHJOIS-POHJANMAAN LIITTO 2013

Kinnula


TILLGÄNGLIGHET VÄGNÄTET Ylivieska ekonomiska region är en knutpunkt för både väg- och järnvägstrafik. Det finns flera ruttalternativ mellan Ylivieska och Hanhikivi. Leden längs riksväg 27 och riksväg 8, som kan användas av specialtransporter, är 81 km lång. Restiden är cirka 65 minuter. Från Oulais är det 52 km till Hanhikivi (vägarna 787 och 7890) och restiden är cirka 45 minuter. Avståndet från Ylivieska till Uleåborg är 128 km längs riksväg 86, till Kalajoki är det 40 km längs riksväg 27 och till Karleby 80 km. JÄRNVÄGSTRAFIKEN Förutom banan från söder till norr går det också en bana från Ylivieska österut, till gränsövergångsstället i Vartius. När man reser söderut delar sig banan vid Riihimäki och går mot sydöstra Finland och S:t Petersburg. Spårtrafikens effektivitet ökar när iståndsättningen av stambanan blir klar år 2017. Då uppskattas restiden mellan Ylivieska och Helsingfors minska till under fyra timmar. Oulais är den järnvägsstation som ligger närmast Hanhikivi.

Godstrafik www.vrtranspoint.fi/sv/

FLYGPLATSER De närmaste flygplatserna finns i Uleåborg och Karleby. Det tar cirka 90 minuter att köra från Ylivieska till båda flygplatserna.

Karleby-Jakobstads flygplats www.finavia.fi/sv/karleby-jakobstad/ Uleåborgs flygplats www.finavia.fi/fi/oulu

BILFRAKT OCH ANDRA LOGISTIKTJÄNSTER Vägnätet är täckande. Riksväg 86 går från norr till söder och viker av från riksväg 8 i Limingo. Därifrån

Fjärrtrafikens tidtabeller www.vr.fi/cs/vr/sv/kaukoliikenne_sv Tågtrafik mellan Finland och Ryssland www.vr.fi/cs/vr/sv/tagbiljetter_till_ryssland

Inom godstrafiken tillhandahåller VR massgodstransporter och lagringstjänster för finländsk och internationell industri och handel.

45

fortsätter den ända fram till Ylivieska. Riksväg 27 går från väster till öster genom regionen, från Kalajoki till Idensalmi. Den korsar riksväg E75 i Pyhäjärvi. Riksväg 28 från Karleby till Kajana går genom Ylivieska. Information om busstidtabeller och förbindelser finns på Matkahuoltos webbsidor. I den ekonomiska regionen finns det 155 företag inom frakt- och logistikbranschen. Ylivieskaregionens förening och de lokala företagsservicecentren ger mer information om logistikföretag som är verksamma i regionen. Kontaktuppgifterna finns på sidan 56.

Matkahuolto, busstidtabeller www.matkahuolto.fi/sv/tidtabeller-och-priser/ busstidtabeller/ Matkahuolto, transport- och frakttjänster www.matkahuolto.fi/sv/foretag/transport-ochfrakttjanster/ Ylivieskaregionens förening www.ysk.fi Ylivieskan teknologiakylä YTEK Oy www.ytek.fi Företagsservicecentralen i Oulais www.oulainen.fi/elinkeinot_ja_yrittaminen Näringstjänster i Alavieska www.alavieska.fi Sievin Teollisuuspuisto Oy www.sievi.fi/yrittaminen/sievin-teollisuuspuisto-oy Företagsregister www.lisaakauppaa.fi, www.partnerbook.fi


YLIVIESKA EKONOMISKA REGION

NÄRINGSSTRUKTUR Ylivieska ekonomiska region är ett betydande centrum för handel och service i sitt område. Regionen betjänar ett marknadsområde med cirka 80 000 invånare. Av de arbetande invånarna i Ylivieska stad arbetar cirka 75 procent inom handels- och servicesektorerna. Butikerna i Ylivieska har en sammanlagd yta på cirka 160 000 m2. Förutom flera varuhus finns det också många specialbutiker, bl.a. bilfirmor i Ylivieska. Sievi är en av de mest industritäta kommunerna i regionen. Sievi är framför allt känt för sina skor och högklassiga produkter inom elektronik- och mekanikindustrin. Sievi kommun erbjuder mångsidiga tomtalternativ för industrins behov i industriområdet Hannunkangas. Området ligger intill goda trafikförbindelser, i korsningen mellan riksväg 28 och stamväg 63. Antal företagskontor i Ylivieskaregionen, deras omsättning och personalens antal år 2014 Företagens verksamhetsställen Företagens omsättning totalt (1 000 €) Personal

2 703 1 289 414 7 401

Statistikcentralen, registret över företag och verksamhetsställen 2016. TOL 2008

Antal arbetsplatser i Ylivieska ekonomiska region per bransch år 2014 Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring Industri och gruvdrift El, vatten och byggande Offentliga och privata servicesektorn Övriga branscher Arbetsplatser sammanlagt

867 2 250 939 7 338 194 11 588

I Ylivieska ekonomiska region finns det också mångsidig maskinverkstadsindustri och produktionsanläggningar med verksamhet som anknyter till stålkonstruktioner. Antalet företagskontor i regionen är ca 2 700. Det finns också ett stort antal företag inom byggbranschen liksom ingenjörs- och arkitektbyråer, ekonomiförvaltnings- och konsultbyråer samt programvaruföretag som betjänar företagen. TJÄNSTER SOM STÖDER NÄRINGARNAS UTVECKLING OCH FÖRETAGSVERKSAMHETEN Ylivieskaregionens förening fungerar som regionutvecklingsorganisation för kommunerna i Ylivieska ekonomiska region. Ylivieskaregionens förening och kommunernas företagsserviceorganisationer ger mer information om tjänster, verksamhetslokaler och företag i regionen. I Ylivieska ekonomiska region finns det cirka 30 000 m2 industrilokaler som hyrs ut eller är till salu. Exempelvis i Oulais finns det 12 objekt med industrilokaler nära riksväg 86 och järnvägen, omfattande totalt 19 000 m2. Ylivieskaregionens förening www.ysk.fi Företagsservicecentralen i Oulais www.oulainen.fi/elinkeinot_ja_yrittaminen Ylivieskan teknologiakylä YTEK Oy www.ytek.fi Alavieskan Yrityspalvelut www.alavieska.fi Sievin Teollisuuspuisto Oy www.sievi.fi/yrittaminen/sievin-teollisuuspuisto-oy

Statistikcentralen 2016

46

BOENDE I Ylivieska ekonomiska region finns det cirka 1 500 kommunägda hyresbostäder. Största delen av dessa är radhusbostäder. Bostäderna hyrs ut via kommunernas webbsidor. Det finns cirka 200 bäddplatser i hotellinkvartering i regionen. Även annan inkvartering erbjuds i riklig omfattning. I Sievi finns det inte bara ett centrum som utvecklas, utan också ett starkt och livskraftigt byanät inklusive skolor, vilket skapar möjligheter för en trygg boendemiljö för bl.a. barnfamiljer.

Ylivieska www.ylivieskanvuokraasunnot.fi Oulais www.oulainen.fi/vuokra-asunnot Alavieska www.alavieska.fi/vuokra-asunnot Sievi www.sievi.fi/asuminen/asunnot


UTBILDNING I Ylivieska ekonomiska region finns det 11 daghem. Det finns sammanlagt 23 grundskolor. Gymnasierna och skolorna på mellanstadiet är sammanlagt fem. I Oulais finns en hälsovårdsenhet vid Uleåborgs yrkeshögskola samt Oulais yrkesinstitut. Ylivieska finns yrkeshögskolan Centria, som har cirka 3 000 studerande inom fem olika utbildningsområden: teknik, ekonomi, social- och hälsovård, humaniora och pedagogik samt

kultur. Dessutom kan man avlägga det engelskspråkiga utbildningsprogrammet Industrial Management i Ylivieska. I Ylivieska tillhandahålls yrkesinriktad undervisning av utbildningssamkommunen för Älvdalarna, JEDU (Jokilaaksojen koulutuskuntayhtymä). I Ylivieska finns också Norra Österbottens sommaruniversitet, som erbjuder öppen undervisning på universitetsnivå och yrkesinriktad kompletterande utbildning. Raudaskylä kristliga institut erbjuder flera utbildningsoch yrkeslinjer på många olika utbildningsnivåer.

47

FRITID Fritidsutbudet i den ekonomiska regionen är fokuserat på både motion och musik. Det finns flera idrotts-, sim- och ishallar samt högklassiga ridmaneger i regionen. Alla kommuner i regionen erbjuder möjligheter till hobbyverksamhet som är inriktad på musik. De huvudsakliga fritidsintressena i regionen är att vara ute i naturen, jogga, jaga och åka skidor. I Ylivieskaregionen kan man studera och syssla med hantverk bl.a. vid medborgarinstitut och musikinstitut. Regionens kulturcentrum för konst- och underhållsevenemang är Ylivieskatalo Akustiikka. Det erbjuds sommarevenemang av många slag, bl.a. sommarteater, festivalen Sun Pampas samt det populära evenemanget Handelns natt i Ylivieska. I friluftsområdet Huhmarkallio finns det skidspår, vandringsleder, klättringsmöjligheter och på sommaren en gokartbana. Musikveckorna i Oulais är ett av evenemangen som ingår i Finland Festivals. Musikveckorna är en mångsidig och högklassig konsertserie som varje år fascinerar tusentals lyssnare i månadsskiftet oktober-november.


YLIVIESKA EKONOMISKA REGION

Dessutom ordnas varje år det nationella veteranbilsevenemanget Weteraanikonepäivät i Oulais. I Sievi kommun finns det mångsidiga fritidsaktiviteter. Sievi har Jussinmäki idrotts- och friluftscenter med sina 18 håls frisbeegolfbanor, Louekallio skidcenter och Maasydänjärvi turistområde, där den berömda danspaviljongen Urjanlinna finns. Höjdpunkten bland evenemangen är marknaden Muttimarkkinat, som ordnas det tredje veckoslutet i juli. Dessutom ordnas det många andra evenemang i regionen, såsom Korhosen markkinat och Sievi-veckorna. I Sievi kan man också titta på Sievi Fs Futsals hemmamatcher. Sievi Fs Futsal är ett mästarlag på FM-nivå.

I centrum av Alavieska, vid Kalajokis strand, ligger Anttilanranta rekreationsområde, där man kan campa och fiska. Vid Pappilanniemi kan man vandra längs Filippus stig som slingrar sig utmed älvstranden. I centrumområdet finns det också en frisbeegolfbana. I Petäjänlampi-området i Someronkylä finns det möjlighet att campa och vandra längs en stig till Lumikuru centrum för utomhusmotion.

Mer information om fritidstjänster finns på kommunernas webbsidor.

Infopankki.fi – Grundläggande information till invandrare om Ylivieskaregionen och regional service www.infopankki.fi/fi/ylivieskan-seutu

48


49


KARLEBY-JAKOBSTADS EKONOMISKA REGION

KARLEBY-JAKOBSTADS EKONOMISKA REGION Över 65 år

21 %

KOMMUNERNA OCH BEFOLKNINGEN I DEN EKONOMISKA REGIONEN Kommun Invånarantal* webbsidor Karleby 47 570 www.kokkola.fi/etusivu/sv_SE/ Kaustby 4 305 www.kaustinen.fi Kannus 5 590 www.kannus.fi Jakobstad 19 436 www.jakobstad.fi Toholampi 3 311 www.toholampi.fi Lestijärvi 798 www.lestijarvi.fi Halsua 1 225 www.halsua.fi Vetil 3 302 www.veteli.fi Perho 2 931 www.perho.com Kronoby 6 682 www.kronoby.fi Larsmo 5 147 www.larsmo.fi Pedersöre 11 129 www.pedersore.fi Nykarleby 7 564 www.nykarleby.fi/ Sammanlagt 118 990

0–14 år

19 %

15-64 år

60 % Befolkningens åldersstruktur i KarlebyJakobstads ekonomiska region år 2015 Statistikcentralen 2016

Högskolenivå

24 % * 31.12.2015

Karleby–Jakobstads ekonomiska region (de ekonomiska regionerna Karleby, Kaustby och Jakobstad) har cirka 120 000 invånare. Den ekonomiska regionen präglas av en mångsidigt fördelad industri och en stark företagaranda. Regionen har långa traditioner inom export: regionen är den största exportören i Finland i relation till folkmängden (export i €/invånare). Längs riksväg 8 är avståndet från Karleby till Hanhikivi 108 km och restiden är 85 minuter. Cirka 31 procent av befolkningen i regionen är svenskspråkiga, vilket stärker regionens mångkulturella ställning. Av invånarna har 4 643 personer invandrarbakgrund. Den största gruppen är ryssar. Andelen personer i arbetsför ålder är cirka 60 procent av befolkningen i regionen. Befolkningens utbildningsnivå är god: av befolkningen i arbetsför ålder har 42 procent avlagt en utbildning på mellanstadienivå. Cirka 24 procent av befolkningen i arbetsför ålder har en högskoleutbildning.

Grundskolenivå

34 %

Mellanstadienivå

42 % Utbildningsnivån bland invånare över 15 år i Karleby-Jakobstads ekonomiska region år 2015 Statistikcentralen 2016

50


Kommunerna i Karleby-Jakobstads ekonomiska region

Kalajoki

Hanhikivi

Merijärvi

Oulais

Alavieska

E8

Ylivieska 27

8

Kannus

Niva

28

Toholampi

Kronoby

Jakobstad Nykarleby

Sievi

Karleby

Larsmo

Reisjä

Kaustby

Pedersöre

TILLGÄNGLIGHET

Halsua

Vetil

Evijärvi

Lestijärvi

Kinnula Vörå

Isokyrö

Kauhava

Lappajärvi

Perho Vimpeli Kyyjärvi

Seinäjoki

Lapua

Pohjakartta 1:1 milj. © MML 2013

Alajärvi

0

10

20

30 km

POHJOIS-POHJANMAAN LIITTO 2013

Soini

Karstula

Kivijä

VÄGNÄTET Karleby ligger på en logistikmässigt utmärkt plats vid kusten, i en korsning mellan huvudleder, riksvägar och järnvägen. Norrut längs riksväg 8 är det 198 km till Uleåborg, söderut är det 436 km till Åbo. Riksväg 28 går österut mot Kajana, dit det är 247 km. Riksväg 13 går mot Jyväskylä och Villmanstrand. HAMNARNA Karleby hamn är den fjärde största hamnen in Finland och den tredje största räknat i exporterade ton. Karleby hamn är den enda djuphamnen i Kvarken och Bottenviken och betjänar sina kunder effektivt året runt. Från hamnen går en direkt spårförbindelse till stambanan och vidare till bl.a. Ryssland. Varje dag skickas och anländer flera container- och malmtransporter mellan hamnen och Ryssland. De direkta vägförbindelserna till riksväg 8 förnyades på 2000-talet. Fartyg i Panamax 80 000 DWT-klassen kan trafikera hamnen direkt. I stamhamnen hanteras huvudsakligen styckegods. Det finns också tillgång till Europas största allvädersterminal (AWT) samt till infrastruktur som behövs för hantering av vätskor, bl.a. industrikemikalier och oljeprodukter. Från hamnområdet (djuphamnen, stamhamnen, Silverstenshamnen) går det regelbundna trafikförbindelser till bl.a. Nordafrika och regelbunden containertrafik till Europa, bl.a. till Antwerpen. Alldeles intill hamnen ligger industriområdet Kokkola Industrial Park (KIP), med bl.a. norra Europas största koncentration inom oorganisk kemi.

51

I Jakobstads hamn har effektiv godshantering en nyckelposition. Kajkapaciteten, den djupare leden och de nya hamnfälten har stor betydelse för den kostnadseffektiva lasthanteringen och utvecklingen av områdets logistik. De viktigaste produkterna som transporteras via hamnen är cellulosa, sågvirke och papper. De viktigaste importvarorna är massavirke, flis, trävirke, olja, mineralprodukter och kemikalier. I hamnen hanteras även tunga laster och projektlaster. År 2015 färdigställdes en ny djupled med ett djup på 11 meter i Jakobstads hamn och ett nytt hamnfältsområde som omfattar över åtta hektar. Hamnen har en spårförbindelse till stambanan. Jakobstads hamn betjänar sina kunder varje dag året runt.

Karleby hamn www.portofkokkola.fi Kokkola Industrial Park www.kip.fi Jakobstads hamn www.portofpietarsaari.fi


KARLEBY-JAKOBSTADS EKONOMISKA REGION

JÄRNVÄGSTRAFIKEN Järnvägsstationen i Karleby ligger inne i staden, nära riksväg 8. Inom persontrafiken går dagligen cirka 15 tågturer både norrut och söderut. Resan från Helsingfors till Karleby med Pendolino tar knappt fyra timmar. Busstationen ligger alldeles intill järnvägsstationen.

Fjärrtrafikens tidtabeller www.vr.fi/cs/vr/sv/kaukoliikenne_sv Tågtrafik mellan Finland och Ryssland www.vr.fi/cs/vr/sv/tagbiljetter_till_ryssland

Inom godstrafiken tillhandahåller VR massgodstransporter och lagringstjänster för finländsk och internationell industri och handel.

Godstrafik www.vrtranspoint.fi/sv/

FLYGPLATSER Karleby-Jakobstads internationella flygplats ligger 19 km från Karleby. Flygplatsen har i genomsnitt fyra dagliga avgångar till Helsingfors och dagliga flyg till Stockholm. Dessutom flygs charterturer till sydliga semesterresmål. Flygplatsen har också frakttrafik. Restiden från flygplatsen till Hanhikivi är cirka 100 minuter.

BILFRAKT OCH ANDRA LOGISTIKTJÄNSTER I regionen finns det sammanlagt cirka 300 logistikföretag, transportfirmor och kurirföretag. De flesta av aktörerna inom logistikbranschen är verksamma i Norden och Europa och tillhör de största inom branschen i Finland. Information om busstidtabeller och förbindelser finns på Matkahuoltos sidor. De lokala utvecklingsbolagen, Karlebynejdens Utveckling Ab och Concordia, ger mer information om logistikföretag som är verksamma i området.

Matkahuolto, busstidtabeller www.matkahuolto.fi/sv/tidtabeller-och-priser/ busstidtabeller/ Matkahuolto, transport- och frakttjänster www.matkahuolto.fi/sv/foretag/transport-ochfrakttjanster/ Karlebynejdens Utveckling Ab KOSEK www.kosek.fi Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia www.concordia.jakobstad.fi Företagsregister www.lisaakauppaa.fi, www.partnerbook.fi

NÄRINGSSTRUKTUR Karleby-Jakobstads ekonomiska region präglas av en mycket mångsidigt fördelad industri. I regionen finns bl.a. norra Europas största industrikoncentration inom oorganisk kemi, ett gruvindustrikluster samt världens största biobränslekraftverk. Storföretagen i regionen är verksamma inom bl.a. den kemiska industrin och pappersförädlingsindustrin samt metall- och maskinverkstadsindustrin. I regionen finns även Finlands största båtindustri- och pälsnäringskoncentration, rikligt med mekanisk träförädling, flera husfabriker, en stark livsmedelsindustri, ett stort antal aktörer inom logistikbranschen samt företag inom programvarubranschen. Exportens andel av all handel är betydande. Servicens andel betonas i Karleby, som är ett centrum för handel, utbildning och offentliga sektorn omgivet av landsbygd. Det finns sammanlagt cirka 850 industriföretag i regionen. Cirka 500 företag tillhandahåller service som stöder företagens affärsverksamhet. Av dessa erbjuder cirka 100 företag ingenjörs- och arkitekttjänster. Av industribranscherna representerar flest företag metall- och maskinverkstadsindustrin. Mätt i omsättning är den största industribranschen den kemiska industrin. TJÄNSTER SOM STÖDER NÄRINGARNAS UTVECKLING OCH FÖRETAGSVERKSAMHETEN Karlebyregionens utveckling Ab KOSEK ansvarar för näringstjänster som stöder företagens verksamhet i Karlebyregionen. KOSEK samarbetar med andra näringsaktörer i kommunerna i Norra Österbotten. I Jakobstadsregionen är det Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia som ansvarar för näringstjänsterna.

Karleby-Jakobstads flygplats www.finavia.fi/sv/karleby-jakobstad/

52


Antal arbetsplatser per bransch i Karleby-Jakobstads ekonomiska region år 2014 Jordbruk, skogsbruk och fiskerinäring Industri och gruvdrift El, vatten och byggande Offentliga och privata servicesektorn Övriga branscher Arbetsplatser sammanlagt

4 123 10 347 3 674 30 807 625 49 576

Statistikcentralen 2016

Antal verksamhetsställen, personal och omsättning för företagen i Karleby-Jakobstads ekonomiska region år 2014 Verksamhetsställen för företag Personal Företagens omsättning totalt (1 000 €)

11 189 30 445 6 968 672

Statistikcentralen 2016, register över verksamhetsställen

Företagarna kan via utvecklingsbolagen och näringsaktörerna söka information om verksamhetslokaler, industritomter, kontaktuppgifter till ämbetsverk och företag samt delta i internationella företagsnätverk och projekt som utvecklar företagsverksamheten. I regionen finns det också ett stort antal tillgängliga verksamhetslokaler och planlagda industritomter. KOSEK och Concordia hjälper alla företag som vill etablera sig i den ekonomiska regionen. Genom samarbete inom hela den ekonomiska regionen främjas företagens möjligheter att växa, expandera till nya marknadsområden samt delta i stora projekt som exempelvis Hanhikivi. Det goda samarbetet mellan industriområdet i Karleby (KIP), städerna, KOSEK och Concordia medför varje år betydande investeringar i

produktionskapacitet i regionen. Till exempel år 2012 gjordes investeringar för cirka 200 miljoner euro. De lokala företagsservicecentrumen ger mer information. Deras kontaktuppgifter finns på sidan 57.

Karlebynejdens Utveckling Ab KOSEK www.kosek.fi Kaustisen seutukunta Kase www.kase.fi Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia www.concordia.jakobstad.fi

53

BOENDE I Karleby-Jakobstads ekonomiska region finns det nästan 5 400 kommunägda hyresbostäder. Uthyrningen av bostäderna sköts via kommunerna. I regionen finns det cirka 500 bäddplatser på hotell och motell. Både Karleby och Jakobstad har högklassiga hotell. Det finns över 100 restauranger och caféer i regionen. Karleby www.kokkola.fi/palvelut/asuminen_ja_ rakentaminen/sv_SE/asuminen_ja_rakentaminen/ Jakobstad http://www.jakobstad.fi/boende-och-miljo/


KARLEBY-JAKOBSTADS EKONOMISKA REGION

UTBILDNING I Karleby-Jakobstadsregionen finns det sammanlagt cirka hundra daghem och förskolor. Det sammanlagda antalet grundskolor är också hundra, av vilka en del är svenskspråkiga. Den internationella fostran inleds redan i grundskolan. I regionen finns både finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasier. I de skolspecifika läroplanerna betonas olika läroämnen och även företagande och internationalitet. Vuxengymnasiet ansvarar för kombinerade studier och yrkesgymnasiestudier samt distansgymnasiets verksamhet. Yrkesinriktad grundläggande undervisning ordnas av Yrkesskolan Optima, Yrkesakademin i Österbotten samt Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, vars utbildningsutbud är starkt fokuserat på regionens huvudnäringar. Högskoleundervisning erbjuds av två utbildningsorganisationer i hela regionen. Yrkeshögskolan Centria, som är verksam i Karleby, Jakobstad och Ylivieska,

är en branschövergripande högskola med utbildningsspråken finska, svenska och engelska. Centria utbildar både för yrkeshögskoleexamen och högre högskoleexamen, bl.a. inom teknik och affärsekonomi samt socialoch hälsosektorerna. Vid Karleby universitetscenter Chydenius ges utbildning för både högre högskoleexamen och doktorsexamen, bedrivs vetenskaplig forskning och ordnas mångsidig universitetsutbildning för vuxna inom bl.a. tillämpad kemi, informationsteknik, handel och hälsovård. Utbildningsorganisationerna deltar aktivt i många internationella samarbetsnätverk och projekt. Inte bara företagen, utan även utbildningssektorn samarbetar aktivt för att utveckla regionen. Exempelvis kan man längs en och samma gata i Karleby avlägga studier i processindustri och kemisk industri från institutnivå till yrkeshögskoleexamen och ända till doktorsexamen. Forsknings- och produktutvecklingslaboratorierna vid de olika skolinrättningarna stöder både varandra och utvecklingen av regionens företagsliv med hjälp av vetenskap och teknologiutveckling.

FRITID Karleby är en trevlig kuststad. Neristan, den gamla trähusstadsdelen, erbjuder både kulturevenemang och personliga caféer, restauranger och butiker. Jakobstad är en gammal kuststad med många historiska parker och trädgårdar. I staden finns det också ett stort antal små caféer, butiker och kulturevenemang. Det finns många intressanta platser att besöka i regionen. 7 Broars Skärgård vann år 2013 det finländska turismpriset Suomalainen matkailupalkinto i klassen mest intressanta inhemska turistmål. Även fyrön Tankar i Karleby yttre skärgård är värt ett besök. M/S Jenny tar passagerare både till Tankar och mellan Karleby och Jakobstad. I det naturnära turismutbudet i regionen ingår många olika vandringsleder och paddlingsrutter samt fiskemöjligheter. Sådana finns bl.a. vid organiserade utflyktsplatser i de rena älvlandskapen vid Lestijoki och Perho å. Salamajärvi nationalpark i Perho är ett vildmarksområde där det finns skogsrenar. KULTURTJÄNSTER Kulturutbudet är mångsidigt i hela regionen. I regionen finns bland annat Karleby stadsteater, Mellersta Österbottens kammarorkester, Mellersta Österbottens konservatorium, flera amatörorkestrar samt amatör- och sommarteatrar. Det finns också många museer, gallerier och utställningar i regionen. Regionen erbjuder goda möjligheter att studera och utöva både musik- och bildkonst, något som har långa traditioner i området. Varje år ordnas ett stort antal olika musikevenemang, såsom Kaustby folkmusikfestival, Veneziaden i Karleby, Jakobs Dagar i Jakobstad, kyrkomusikfesten i Lochteå, Karleby Vinterharmonika och Karleby Operasommar.

54


Den tvåspråkiga befolkningen ger sitt eget bidrag till regionens kulturutbud i form av olika fritids- och musikevenemang samt traditioner.

Infopankki.fi – Grundläggande information till invandrare om Karleby och regional service www.infopankki.fi/sv/karleby

MOTIONSAKTIVITETER Havet och naturen är en väsentlig del av fritidsaktiviteterna i regionen. Segling och båtliv är populära fritidsintressen. I regionen finns det ett stort antal motionsställen, utomhusplaner, lokaler för inomhusidrott, vattenmotions- och rekreationsplatser, utomhusmotionsställen och högklassiga golfbanor. VesiVeijari i Karleby och KitinVapari i Kannus erbjuder simningsoch spatjänster. Det finns sandstränder i bl.a. Karleby och Lochteå. IDROTTSVERKSAMHET Idrott värdesätts och i regionen spelas bl.a. fotboll och volleyboll framgångsrikt även på FM-nivå. Andra populära grenar i regionen är boboll, ishockey, innebandy, simning och bilsport. Juniorarbetet är långsiktigt och omfattande: exempelvis lockar Finlands näst största juniorfotbollsevenemang Kokkola Cup varje år lag från upp till 15 länder till orten.

Karleby www.kokkola.fi/visitkokkola/sv_SE/ www.kokkola.fi/etusivu/sv_SE/ Jakobstad www.jakobstad.fi www.jakobstadsregionen.fi

55


KONTAKTUPPGIFTER

Elektronisk version av Hanhikivi-guiden www.rsyp.fi/suurhankkeet

BRAHESTAD-KALAJOKI EKONOMISKA REGION

PYHÄJOKI KOMMUN www.pyhajoki.fi/puhelinluettelo BRAHESTADSREGIONENS FÖRETAGSTJÄNSTER www.rsyp.fi BRAHESTADS STAD www.raahe.fi/yhteystiedot FÖRETAGSSERVICECENTRET I KALAJOKIREGIONEN www.kalajoki.fi/tyo-ja-yrittaminen/yrityspalvelut/

ULEÅBORGS EKONOMISKA REGION

BUSINESSOULU www.businessoulu.com/sv/businessoulu/ kontaktinformation.html ULEÅBORGS STAD www.ouka.fi/oulu/svenska/kontaktinformation KEMPELE KOMMUNS FÖRETAGSTJÄNSTER www.kempele.fi/yrityspalvelut LIMINGO KOMMUNS FÖRETAGSTJÄNSTER www.emapitaja.fi

YLIVIESKA EKONOMISKA REGION

YLIVIESKA EKONOMISKA REGION www.ysk.fi TEKNOLOGIAKYLÄ YTEK OY www.ytek.fi/yhteystiedot ALAVIESKA KOMMUN www.alavieska.fi/yhteystiedot SIEVIN TEOLLISUUSPUISTO OY www.sievi.fi/yrittaminen/sievin-teollisuuspuisto-oy FÖRETAGSSERVICECENTRALEN I OULAIS www.oulainen.fi/elinkeinot_ja_yrittaminen

KALAJOKI STAD www.kalajoki.fi/yhteystiedot SIIKAJOKI KOMMUN www.siikajoki.fi/yhteystiedot MERIJÄRVI KOMMUN www.merijarvi.fi

56


KARLEBY-JAKOBSTADS EKONOMISKA REGION

HANHIKIVI 1 -PROJEKTET

KARLEBYNEJDENS UTVECKLING AB KOSEK www.kosek.fi

FENNOVOIMA OY www.fennovoima.fi

KARLEBY STAD www.kokkola.fi/etusivu/sv_SE/

RAOS PROJECT OY www.raosproject.fi/fi

JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA

TITAN-2 www.titan2.ru/fi

www.concordia.jakobstad.fi/ KAUSTISEN SEUTUKUNTA KASE www.kase.fi KANNUS STAD www.kannus.fi

57


Utgivare Fortsatta kontaktprojektet fรถr Hanhikivi 2017

Profile for BusinessOulu

Hanhikivi-guide (Swedish)  

Information om kärnkraftsprojektets verksamhetsmiljö

Hanhikivi-guide (Swedish)  

Information om kärnkraftsprojektets verksamhetsmiljö

Advertisement