Page 1

Handikapp

bulletinen Nr 2 /2014

Ramona i sitt sommarparadis

Medlemstidning fรถr ร…lands handikappfรถrbund 1


Personligt Ombud Ålands handikappförbund r.f. Verksamhetsledaren Så börjar denna ovanligt varma sommar lida mot sitt slut. Jag hoppas att alla har haft en fin sommar. Vi startar hösten med ett nytt nummer av Handikappbulletinen som denna gång går ut enbart till våra medlemmar. Det har hittills varit ett intensivt år där vi med gemensamma krafter har synliggjort förbundet och föreningarna i olika sammanhang. Vi inledde året med att delta i Ålandsmässan i Baltichallen och med gemensamma krafter från både föreningsmedlemmar och förbundspersonal spred vårt budskap om att ”Bra bemötande är gratis!”. Mässan kunde genomföras tack vare ett strålande samarbete och ett underbart engagemang från föreningarna! Tack för det! Handikappförbundet har under den senaste tiden deltagit i diskussioner om sjukvårdsavgifterna och fört fram föreningarnas åsikter om detta. Det märks att den ekonomiska situationen är svår för många i samhället idag och förbundet arbetar intensivt med att försöka påverka beslutsfattarna så att åtminstone inte avgifter höjs för personer som redan har det svårt. Dessutom har vi påtalat bristerna i utformandet av läkarintyg, vilka alltför ofta har varit otydliga och det har i värsta fall resulterat i avslag på ansökningar om sociala förmåner. Enligt ÅHS har man tagit frågan till diskussion med personalen och man framför att man kommer att arbeta för att eventuella olägenheter för patienterna skall undanröjas i den här frågan. En annan aktuell fråga är personlig assistans. Det är många gånger ett tungt uppdrag att vara arbetsgivare åt sina assistenter och det är även ett stort problem att hitta personliga assistenter och vikarier för dem. Utbildning av assistenterna är även det något som efterfrågas. För tillfället kartlägger Ålands landskapsregering hur assistentbehovet ser ut i de åländska kommunerna. Handikappförbundet har i en skrivelse till Ålands landskapsregering efterfrågat en lösning för personlig assistansfrågan och framfört behovet av att uppmärksamma frågan i samband med den planerade gemensamma socialtjänsten. Ett annat hett ämne är fortsättningsvis tillgänglighet och i samband med det betonar vi i år vikten av ett bra bemötande. Under hösten lanserar vi ”Bemötandepriset” som kommer att delas ut på den internationella handikappdagen den 3 december. Läs mer om bemötandepriset och den planerade minimässan i Maxinge på handikappdagen på nästa sida. Förbundet planerar även för ett bemötandeseminarium nästa år som kommer att vända sig till offentligt anställda, beslutsfattare och politiker. Vi vill på det sättet lyfta fram vikten av ett bra bemötande. Vi talar också om universell design i samband med tillgänglighet just nu. Tillgänglighet avser ofta att vissa miljöer anpassas för att vissa grupper skall ha möjlighet att delta. Universell design innebär att vi bygger ett samhälle som passar alla och där alla kan delta eftersom man redan i planeringsskedet av byggnader och miljöer har undanröjt hinder. Vi har en bit att gå men vi jobbar på det och tror att den ökade medvetenheten om hur viktigt det är att alla är delaktiga gör att vårt samhälle kommer att utformas allt mer enligt universell design. Under hösten planerar vi tillsammans med förbundets tillgänglighetsgrupp ett miniseminarium om bemötande för allmänheten och föreningsmedlemmar. Vi planerar att bjuda in Victoria Webster och även föreningsmedlemmar som kan berätta om sina egna erfarenheter. Miniseminariet kommer att bli i november 2014. Håll utkik efter annonsering! I övrigt följer vi förstås ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lagberedningen pågår ännu vid Social- och hälsovårdsministeriet och Justitieministeriet. Håll utkik på vår hemsida: www.handicampen.ax efter senaste nytt om ratificeringen. Vi jobbar vidare och hoppas på att varje liten del i vårt arbete skall leda till ett alltmer öppet och tillgängligt samhälle. Jag önskar er alla en riktigt fin höst!

2

Yvonne Larpes vik verksamhetsledare

Personligt ombud firar ett år Genom projektet personligt ombud har Ålands handikappförbund sedan ett år tillbaka kunnat erbjuda skräddarsydd service anpassad efter individens specifika behov. Det är glädjande att så många som 65 personer har kontaktat personligt ombud under det första projektåret och vi välkomnar nya klienter att ta kontakt! Målgruppen är personer med funktionsnedsättning. ”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk” hör man ofta klienter säga och tyvärr ligger det mycket sanning i det påståendet. Väldigt mycket fungerar bra i vårt åländska samhälle men det finns även utrymme för förbättringar. Bland de 65 personerna som har kontaktat personligt ombud under det första verksamhetsåret lider många av långvarig sjukdom och avslag på ansökan om pension har lett till stora ekonomiska bekymmer. Många klienter är under kortare eller längre tid beroende av utkomststöd och Matbankens tjänster för att klara vardagen. Det är inte ovanligt att en långtidssjuk person som kontaktar personligt ombud har kontakt till ett tiotal olika läkare och många andra myndigheter, mer eller mindre samtidigt. För den långtidssjuke händer det rätt ofta att en övergripande plan för rehabilitering och eventuell återgång till arbetslivet saknas. Många olika myndighetskontakter i kombination med sviktande hälsa och dålig ekonomi, leder till att livssituationen blir synnerligen påfrestande och många upplever att ingen hjälper dem att greppa helheten. Det händer att klienter känner sig väldigt ensamma eller har blivit dåligt bemötta inom vården eller kommunernas socialservice och därför vänder sig till personligt ombud för att få stöd i kontakten till olika

Harriet Storsved. instanser i samhället. Det är också vanligt att klienter vill ha hjälp med att ansöka om olika förmåner och bidrag eller överklaga beslut. I det här sammanhanget är det lämpligt att lyfta fram att boende för unga vuxna som lider av olika neurologiska sjukdomar exempelvis Huntingtons sjukdom, saknas på Åland. Den som är ung vuxen och inte längre klarar sig hemma är hänvisad till kommunernas äldreboenden, vilket ur individens synvinkel långtifrån alltid är den optimala lösningen. Målsättningen är att alla som kontaktar personligt ombud ska få hjälp så fort som möjligt. Som personligt ombud utgår man alltid från individens

behov och arbetar på uppdrag av klienten. Ibland kommer klienten på personligt besök regelbundet under en längre tid och ibland räcker det med råd och vägledning per telefon. Hembesök görs vid behov. Personligt ombuds tjänster är avgiftsfria. Tveka inte att ta kontakt!

Kontaktuppgifter: Personligt ombud Harriet Storsved

Ålands handikappförbund

Skarpansvägen 30 22100 Mariehamn Telefon: 527 360 E-post: harriet.storsved@ handicampen.ax

Vi deltar i

Möjligheternas Torg 30.8 på torget i Mariehamn kl 11-16

Handikapp

bulletinen

Utgivare: Ålands handikappförbund r.f. Ansvarig utgivare: Ralf Hellman, ordförande Redaktör: Anne Sjökvist Pärmbild: Ramona Eriksson. Foto: Anne Sjökvist

Adress:

Skarpansvägen 30 AX-22100 Mariehamn Webb: www.handicampen.ax E-post: förnamn.efternamn@handicampen.ax Telefon: +358-(0)18-527 360 (växel) Tryckning: Tidningstryckarna på Åland Ab, Mariehamn 2014 Denna tidning distribueras till alla medlemmar inom Ålands handikappförbund.


Vem får första bemötandepriset? Nu är det dags att nominera Den 3 december på internationella handikappdagen delas Ålands första bemötandepris ut. Vem ska få det? Det kan du vara med och bestämma!

Bemötandepriset 2014

Känner du någon människa eller något företag eller organisation i det åländska samhället som bemödar sig om att bemöta alla medmänniskor på ett bra sätt? Som anstränger sig lite extra för att få alla att känna sig delaktiga även om man råkar ha en funktionsnedsättning eller sjukdom eller något annat? Då vill vi veta det och uppmärksamma dessa! Du som är medlem i någon av handikappförbundets tolv medlemsföreningar eller är anhörig, assistent eller annars bara intresserad av medmänniskor kan nominera personer, företag, arbetsplatser, butiker, offentliga myndigheter, ja nästan vem som helst som du tycker bemöter personer med funktionsnedsättningar på ett bra sätt.

Skicka nomineringen med motivering till anne.sjokvist@handicampen.ax eller per post till Ålands handikappförbund, Skarpansvägen 30, 22100 Mariehamn eller kom in och hälsa på och leverera nomineringen personligen. Före 15 november vill vi ha din nominering. Förbundets tillgänglighetsgrupp agerar jury och utser den första pristagaren av Bemötandepriset. Själva priset består av stor ära samt en unik statyett tillverkad på Fixtjänst. På Internationella handikappdagen den 3 december delas priset ut i Maxinge köpcenter där vi samtidigt har en liten minimässa. Vi vet att det finns många som är bra på bemötande, hjälp oss hitta dem!

Annat om bemötande på gång I november kommer cp-skadade akutläkaren Victoria Webster och pratar om bemötande för handikappförbundets medlemmar. Då deltar även några av våra egna erfarenhetsexperter. Närmare information om tid och plats senare. I mars 2015 ordnar vi ett stort Bemötandeseminarium som riktar sig till offentliganställda, beslutsfattare och andra intresserade. Hösten 2015 planerar vi besök i lågstadieskolorna för att prata om bemötande. Bemötandekort kan fås på HandiCampen.

En digital bemötandeguide är under arbete och vi hoppas få den klar under våren. 3


Lars besöker Ines nästan varje dag ”Hej gumman! Vad fin du är idag!” Ines Brunström lyser upp och skrattar till när hennes make Lars-Erik böjer sig fram och stryker henne ömt över kinden. Ines, 64, insjuknade i Alzheimers för över tio år sedan och pratar numera bara enstaka ord. Hon behöver hjälp med allt men hon känner helt klart igen sin make och hon blir glad när han kommer på sina nästan dagliga besök på Tallgården i Sund. – Det är ju lite olika på dagarna förstås men hon har blivit märkbart lugnare och mer harmonisk sedan hon fick komma hit. Ines har varit drygt fyra månader på Tallgården. Före det var hon på De Gamlas Hem sedan 2010 efter ett kort besök på Grelsby sjukhus. Lars-Erik och Ines träffades i början av 1970-talet i Stockholm, de har varit gifta i 42 år nu. Lars-Erik är född i Mariehamn och ägde en ärvd tomt på Prästö vilken stått obebyggd och övervuxen i omkring 60 år. År 2000 beslöt paret att röja tomten, bygga hus och flytta dit. Under två somrar röjdes Prästötomten och de båda plockade under de somrarna bort tiotals fästingar från varandra varje dag. Ines arbetade som mellanstadielärare i Sverige men årsskiftet 2003 fick hon diagnosen utmattningsdepression och blev sjukskriven. Huset i Prästö stod klart 2003 och de kunde flytta till

Ines och Lars-Erik gifte sig 1972.

Demensföreningen på Åland

Lars har inga problem att kommunicera med Ines och deras förhållande präglas av innerlighet. Åland. Ines blev piggare och började jobba i Sunds skola men samtidigt började LarsErik misstänka att det var något annat som var fel med henne. I januari 2005 fick Ines remiss till en psykoanalytiker i Åbo och därefter fick hon av sin läkare diagnosen Alzheimer. Samma år gick Lars-Erik i pension och han hjälpte Ines i hemmet de följande sex åren. Under den tiden blev hon gradvis allt sämre fram till början av 2011 då LarsErik inte längre kunde vårda henne i hemmet. – Jag har läst på rätt mycket om Alzheimer och efter att jag själv fått ett flertal behandlingar mot borrelia har jag läst på även om detta och funnit att det kan finnas ett troligt samband. – Ines har visserligen inte någonsin fått någon mera ingående borreliadiagnos men det vore ju konstigt om vi inte blev smittade efter röjningen av tomten. De båda har alltid varit mycket nära varandra och han ser den kvinna han gifte sig med också i den hon är nu och märker att hon förstår och uppfattar mycket av det han talar om. Boendet på De Gamlas

Till alla medlemmar inom Ålands handikappförbund

Demensföreningen bjuder in till nostalgifest 27.9 kl 19 i Högtomt, Saltvik

Richards orkester

Pris: 20 € /buss+fest

Med anledning av Internationella Alzheimerdagen inbjuder Demensföreningen till fest för alla medlemmar inom Ålands handikappförbund. Kom gärna nostalgiskt klädd som i din ungdomstid! Servering: Korv med bröd. Kaffe. Williams buss tur och retur: Avgår från bussplan i Mariehamn kl. 18 med möjlighet till påstigning längs vägen. Bindande anmälan senast måndag 23.9 till Regina Österlund, tfn 527 369 eller regina.osterlund@handicampen.ax

4

Hem tyckte Lars-Erik var bra men dyrt och för honom var det lång resväg dit. – Personalen var väldigt bra och empatisk men tyvärr något underbemannad, lokalerna trånga och resurserna var till vissa delar för knappa. På den avdelning Ines bodde på sist innan hon flyttade till Tallgården fanns det till exempel bara en lyftapparat för nio patienter som alla behövde lyfthjälp. Tallgården är nyligen om- och tillbyggd. Lokalerna är ljusa, rymliga och funktionella. Lägenheterna är rymliga med stor toalett och Ines har egen terrass som Lars-Erik har pyntat med blomlådor och ett litet utemöblemang. – Personalen här är också väldigt bra och personaltätheten är högre än på DGH. Här har varje patient som behöver det en egen lyftapparat. Det ordnas mycket aktiviteter för patienterna, det är nära att gå ut i naturen och man kommer fram också med rullstol. Maten är också mycket bra och riklig. Boendet här är dessutom betydligt billigare både för oss och även för Sunds kommun. Ett extra plus är att det är närmare för Lars-Erik att åka och hälsa på från Prästö; sex kilometer till Tallgården

Öppet hus för anhöriga Torsdagen den 16 oktober kl 18.30 har demensföreningen öppet hus för allmänheten med syftet att inleda gruppträffar för anhöriga. Träffarna är speciellt avsedda för dem som inte tidigare har deltagit i föreningens träffar. Det blir information och lättare servering i HandiCampen i Nyfahlers hus, Skarpansvägen 30 i Mariehamn. Ingång via DUV:s kansli på norra sidan. Välkomna!

jämfört med 28 kilometer till DGH enkel resa. Också för Ines har flytten till Sund varit positiv. Lars-Erik märker att hon har blivit mycket gladare även om humöret förstås kan skifta. – När hon kom in på DGH kunde hon inte fokusera och hon hade tunnelseende och kunde varken se på bilder eller tv. Dock kunde hon njuta av musiken, av sina gamla favoritlåtar som hon oftast somnade till. Musik har bevisligen en stimulerande inverkan på de flesta patienter. På Tallgården har han märkt att hon fokuserar betydligt bättre. – Jag märker det när jag pratar med henne och när hon ser på tv. Hon gillar program om djur och natur. Om det är en förbättring på grund av miljö och stimulans eller bara en vanlig, tillfällig förändring i sjukdomsbilden kan inte jag bedöma. Jag väljer att tro på det första. Lars-Erik hälsar alltså på Ines nästan varje dag och vill skicka en hälsning till andra anhöriga till personer med minnessjukdomar. – Ett besök till den drabbade gläder och stimulerar och uppskattas mer än man kan tro. Anne Sjökvist

Regina Österlund är demensrådgivare och anträffbar på kansliet på HandiCampen måndag-fredag kl 9-15 och enligt överenskommelse. Tfn 018-527 369 eller 0457 548 3818 regina.osterlund@handicampen.ax

Ny broschyr

Demensföreningens nya broschyr har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Annette Holmberg-Jansson, Peter Häggström, Taimi Pettersson, Regina Österlund och Anne Sjökvist. En ny kondoleans är även på kommande och den kan köpas på HandiCampen, Ålandsbanden, Nordea och begravningsbyråerna till en kostnad av 12 euro.

Flera nya broschyrer

Vill du skriva om föreningen? Demensföreningen har donerat en hel del föreningsmaterial från åren 1991-2011 till Ålands landskapsregerings arkiv. Nu efterlyses en skribent som vill bekanta sig med materialet och skriva något om föreningens första tjugo år. Är du den personen eller har du tips om någon annan så ta gärna kontakt med Regina Österlund.

Muistiliitto – Alzheimer Centralförbundet i Finland har också tagit fram nya broschyrer på svenska. De behandlar Alzheimers sjukdom, blodkärlsrelaterade minnessjukdomar, minnessjukdomar som beror på degeneration i pann- och tinningsloben samt Lewy body-sjukdomen. De kan fås gratis från HandiCampen.


Diabetesföreningen på Åland

Torborg Weckström gillar växter och kopplar av med trädgårdsarbete vid sommarstugan. Balkongen i stan prunkar också av fina blommor.

Marianne Österåker är ordförande i diabetesföreningen som inte har någon anställd. Marianne kan nås på tfn 13 321 eller 050 375 3540 eller marianne.osteraker@aland.net

Friluftsdag 7.9

Söndagen den 7 september blir det friluftsdag på Ramsholmen för diabetesföreningens medlemmar. Anmäl till Marianne på e-post: marianne@osteraker@aland.net.

Stickburkar blir minisopisar På Sjödagarna i mitten av juli höll Tuula-Maria Ahonen som startat kampanjen ”Ett skräp om dagen” två workshops på temat ”Laga din egen minisopis”. Till minisopisarna användes bland annat tomma blodsockerteststicksburkar som samlats in av diabetesföreningen. Tuula-Maria vill att burkar sparas också i fortsättningen eftersom skolor/dagisar behöver dem för att göra sina egna minisopisar. Blodsockerteststicksburkarna kan lämnas in till HandiCampen på Skarpansvägen 30 i Mariehamn.

Torborg håller diabetesen i schack med mat och motion Torborg Weckström i Mariehamn är en av de allt fler som lever med typ 2-diabetes. Hon är också en av dem som med livsstilsändringar lyckas hålla diabetesen i schack och trots att det är nu är tretton år sedan hon fick diagnosen har hon ännu inte behövt ta några mediciner. – Jag bestämde genast att jag ska försöka få ner de förhöjda blodsockervärdena på naturlig väg och inte börja äta några piller. Egentligen tycker jag inte att jag ändrat på så mycket men jag motionerar mer än förr och äter sundare och jag har gått ner 30 kilo i vikt. Hon styrketränar och går på vattengymnastik en gång i veckan vintertid och promenerar mycket. När det gäller maten har hon först och främst sett över kolhydraterna och äter numera väldigt lite bröd.

– Och så äter jag regelbundet. Tidigare åt jag nästan aldrig frukost men det gör jag nu. Alla borde ju egentligen äta som diabetiker. Det var en på en vanlig hälsogranskning på företagshälsovården som hennes förhöjda blodsockervärden upptäcktes. – Jag hade inte känt av någonting alls men min mamma hade också diabetes så det finns i släkten. Nu har det gått tretton år och jag har fortfarande inte egentligen känt av någonting och jag lider definitivt inte av det. Torborg och hennes man flyttade till Åland 1979 och hon har jobbat inom vården och omsorgen tills pensioneringen för två år sedan. Ännu hoppar hon in på omsorgen då och då och tycker att det är perfekt att få jobba så.

Visit på Kyrkogårdsö Sommarens utflykt i diabetesföreningen gick till Kyrkogårdsö utanför Kökar. Sammanlagt 30 personer, 22 vuxna och 8 barn, tog sig ut med skärgårdsfärjan Skiftet en dag i juni. Väl framme tog Markus Nordberg emot oss och berättade lite om öns historia. Ön har varit bebodd ända sedan 1500-talet och det är i dag sjuttonde generationen som bor på ön. Idag driver Satu och Markus ett pensionat och tar emot olika grupper, bland annat konfirmandgrupper från Finland, företag, musik- och konstgrupper. Vi bjöds på god laxsoppa till lunch med Ålandspannkaka till efterrätt. M.Ö

Numera bor paret Weckström i lägenhet i centrala Mariehamn och ute på stugan så fort vädret tillåter. De första åren kollade hon sina blodsockervärden en gång i veckan ungefär men numera är de så stabila att hon bara behöver kolla ett par gånger om året. – Det är tydligen rätt lätt för mig att hålla dem i schack, men det är ju olika från människa till människa. Eftersom man vet att ärftlighet spelar in i den här typen av diabetes har Torborg pratat med de två döttrarna och fem barnbarnen om betydelsen att leva rätt sunt. Även om hon inte nu lider av diabetesen finns den där och bättre är det att leva på ett sätt så risken för att drabbas är så liten som möjligt resonerar hon. Anne Sjökvist

Typ 2 diabetes – Typ 2-diabetes är vanligaste formen av diabetes och kommer oftast i vuxen ålder. Det kan vara ärftligt men också beror på levnadsvanorna. Till exempel kan övervikt, högt blodtryck, rökning, graviditetsdiabetes och stress öka risken för att få sjukdomen. – Man vet inte exakt hur många som har diabetes eftersom man kan leva rätt länge med typ 2-diabetes utan att ha några symptom alls. – En uppskattning i Sverige är att upp till fem procent av befolkningen har någon typ av diabetes och av dem har nio av tio diabetes typ 2. Typ 2-diabetes blir allt vanligare världen över. – Ett vanligt symtom är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Ett annat är att man blir törstigare och kissar mer. Man kan också få klåda i underlivet och dimsyn. – Genom att motionera, se över sina matvanor och sluta röka kan man förebygga och i viss mån behandla sjukdomen. Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva läkemedel för att minska risken för följdsjukdomar. 5


DUV-mästerskapen i friidrott De Utvecklingsstördas Väl på Åland

Så här såg det ut på fjolårets friidrottsdagar som ordnades i Ekenäs för alla DUV-föreningarna i Svenskfinland. DUV-mästerskapen i friidrott arrangeras lördagen den 6 september kl 10-12 på Wiklöf Holding Arena i Mariehamn. Det tävlas i följande grenar:  100 meter löpning  800 meter löpning  Spjut  Längd  Kula Alla medlemmar är välkomna – ung som äldre – det viktigaste är att ha roligt tillsammans.

Anmälan senast 1 september till susan.enberg@handicampen.ax eller per telefon till DUV-kansliet 527 371 / 527 372. Kom ihåg att ta med vattenflaska och kläder efter väder! I höst blir det inga idrottsdagar tillsammans med de övriga FDUV:s medlemsföreningarna. De ordnas istället nästa år här på Åland 4-5.9.2015. Därför ordna nu DUV-mästerskapen så vi får träna lite extra inför nästa år.

Carola Hemmälin är kanslist och bokförare, Ulrika Sund kanslibiträde på onsdagar och torsdagar och Susan Enberg verksamhetsledare för DUV. Dessutom jobbar Petra Alén som fritidssekreterare och Fredrik Scott som ungdomssekreterare i föreningen. Kansliet finns i HandiCampen på Skarpansvägen 30 i Marieham och är öppet måndag-torsdag kl. 9-15 och fredag kl. 9-13. E-post: info.duv@handicampen.ax / fornamn.efternamn@handicampen.ax Tfn 527 371 / 527 372 www.duv.ax

Erfarenhetstalare

Information om FDUVs projekt Skräddarsydd boendeservice Skräddarsydd boendeservice handlar om att utveckla en modell för flyttnings- och boendeförberedelse för personer med funktionsnedsättning i huvudstadsregionen åren 2012-2016.

Utbildningsdag riktad till personal måndag 15.9 kl 10-13 (paus med fika, lunch ingår inte) HandiCampen, Skarpansvägen 30

Aktuellt inom boende – en översikt Pågående reformer och utvecklingstrender

Projektet Skräddarsydd boendeservice Individuell planering av service Flyttningförberedelse – för vem och varför? Erfarenheter från flyttningsförberedelse Presentation av kursmaterial och handböcker

Information för anhöriga och personer med utvecklingsstörning måndag 15.9 kl 18-20 HandiCampen, Skarpansvägen 30

Projektet Skräddarsydd boendeservice Individuell planering av service Flyttningförberedelse – för vem och varför? Erfarenheter från flyttningsförberedelse Presentation av kursmaterial och handböcker

Föreläsare är projektledare Annette Tallberg. Anmälan till DUV: susan.enberg@handicampen.ax eller tfn 527 371 / 527 372 senast 11.9. Mera om projektet på www.fduv.fi

Varmt välkommen!

Årets viktigaste match den 11 september

Följ oss på

Ulrica Sund är nu utbildad erfarenhetstalare. Hon har gått Steg för Stegs utbildning ”Vi vet, vi kan!” och lärt sig om bland annat mänskliga rättigheter, funktionsnedsättningar, skriva blogg, dikter och på facebook, säkerhet på internet, att hålla presentation och power point. Den som vill boka Ulrica som talare kan ta kontakt med DUV-kansliet tfn 527 371.

Höstaktiviteter i DUV Måndagar 18-20.30

Fritidsgård Uncan (12-19 år) 1.9-24.11

Måndagar 18-20.30

Fritidsgård Tvärsan (20 år och uppåt) 1.9-24.11

Torsdagen den 11 september kl 19 är det dags för årets viktigaste sporthändelse på Åland. DUV möter IFK Mariehamn på Wiklöf Holdin Arena i Mariehamn. Matchen spelas i 2 x 15 minuter. Speaker är Ove Sjöblom och domare Styrbjörn Oskarsson. Före, under och i halvlek är caféet öppet och säljer kaffe, te och bakverk. I pausen blir det underhållning. Inkomsterna från örsäljningen och det frivilliga inträdet går oavkortat till DUV. Välkomna! 6

Tisdagar 16-17

Bowling i Idrottsgården 2.9-25.11

Onsdagar 19-20.30

Dans Ytternäs skola 10.9-26.11

Torsdagar 18.30-19.30 Fotboll Nabbens gräsplan 21.8-4.9 Torsdagar 19-20

Innebandy/fotboll Strandnäs högstadium 18.9-27.11


När hälsan sviker går också vardagen förlorad Föreningen Vårt hjärta

Annette Bergbo är verksamhetsledare för Vårt hjärta. Hon är anträffbar på HandiCampen främst måndag-onsdag kl. 9-15 på tfn 141 95 och 0457 524 3798. Övriga tider och dagar är hon anträffbar enligt överenskommelse, tfn 0457 524 3798. vart.hjarta@aland.net www.hjarta.ax

Stöd Vårt Hjärta medan du ringer Vill du stöda föreningen Vårt Hjärta via Ålcom:s sponsoreringskoncept ”Hemmalaget”? Det är ett koncept för ideella föreningar och går till så att 10 procent av samtalskostnaderna går direkt till föreningen som återbäring från Ålcom. Det påverkar inte dina egna kostnader alls och det är enkelt att registrera sig. Enda som krävs är att Ålcom är din mobiltelefonoperatör. Hör av dig, jag berättar mer, Annette, tfn 14 195 eller 0457 524 3798, vart.hjarta@aland. net.

Hjärtstartarväggen finns nu i Sittkoffs

Hjärtstartarväggen flyttades i juni från Alandia Försäkrings entré till Sittkoffs-gallerian. Via väggen kan man följa utvecklingen av registrerade hjärtstartare och se var de finns placerade på Åland. Vid väggen finns också en postlåda där vem som helst får lämna förslag och motiveringar på var hjärtstartare borde placeras. Posten Åland donerar intäkterna från årets julmärke till Projekt Hjärtstartare på Åland.

Vardagens aktiviteter, hur påverkar de hälsan när vardagen förändras? Grå vardag? Så benämns den ofta – utan eftertanke då allt fungerar, man är frisk. Docent Lena-Karin Erlandsson vid Lunds Universitet föreläste om Vardagshälsa – betydelsen av att ha något att göra och att göra det” på Hjälpmedelsmässan i Kista den 21 maj. Är din vardag kanske som en trasmatta där varje inslag är en aktivitet? Hur ser din matta ut? Är den faktiskt grå? Ser du den alls, färgerna och mönstret? I mönstret finns huvudaktiviteter som dominerar i uppmärksamhet och även dolda aktiviteter som vi gör automatiskt och som utgör kittet i vardagen. Där finns också oförutsedda aktiviteter som kan störa och stressa. Personer som har drabbats av funktionsnedsättning beskriver ofta sin längtan och önskan efter att kunna göra det vanliga i vardagen. Det där som man tidigare tyckte att var både trist och enformigt. Det kan vara först just då man ser vardagen som den tillgång den är, den plats där man kan känna rytm och rutin, där man är den man är och växer till att bli till den man blir, där man får energi och blir synliggjord. Vi tar för ofta vardagen för given och uppskattar den inte till fullo då allt fungerar och vi är friska. Vi tänker på den som en transportsträcka mellan olika begivenheter, högtider och ledigheter. Och i den stund vardagen inte längre är sig lik, när vi drabbats av stroke, hjärtinfarkt eller något annat, förtydligas konsekvenserna av att man har förlorat sin hälsa. Det märks med all tydlighet i vardagens aktiviteter. Vi är plötsligt utestängda från det som var. Känner inte igen oss, har inte längre tillgång till vardagen, den som gör oss till det vi är, i rytm och rutin. Frågan är då, och konsten, hur man kan hitta tillbaka, nå

Att hitta tillbaka till aktiviteter man tyckte om att göra innan man insjuknade är viktigt för att få tillbaka rutiner och balans i tillvaron igen. balans och kontroll, återta aktiviteter, och välja aktiviteter i en omprioritering av den rad aktiviteter som fanns innan insjuknandet. Med målet att kunna göra det man vill och precis så som man själv vill, icke att förglömma eller förringa. I en kartläggning av hur den förändrade vardagen ser ut är det viktigt att minnas att vi faktiskt inte gör allt på samma sätt. Vi har alla vår egen personliga touch på hur vi avklarar vardagsaktiviteterna. De som stöder och hjälper i arbetet att återvinna vardagen måste således vara öppna för att först ta reda på hur vi faktiskt gör olika saker och tycker om att göra så. En kartläggning och en väg tillbaka till något nytt som fungerar, fast enligt nya premisser, ställer frågor som: Hur ser vardagen ut? Vad gör jag, hur, när, varför och med vem? Vad kan jag, vad mår jag bra av, vad tycker jag inte om? Se det som ett pussel där olika aktiviteter och sömn är ordnade i ett större mönster där det uppstår en rytm, en vardagsrytm, råder LenaKarin Erlandsson. Erlandsson utgår, enligt sin forskning på ämnet, från tre komponenter: huvudaktiviteterna som dominerar i tid

och uppmärksamhet. Exempelvis att gå på konsert, baka en tårta, resa till Stockholm, pyssla i trädgården, rida ut i skogen och så vidare. De dolda aktiviteterna fungerar som ett kitt för huvudaktiviteterna. Det kan vara att tanka bilen, plocka ur diskmaskinen, brygga en kopp kaffe. Därtill kommer de oförutsedda aktiviteterna som påverkar rytmen, avbryter och ändrar riktningen för både huvud- och dolda aktiviteterna. Det sker kanske vid strömavbrott, en färja som inte avgår, ett oväntat och långt telefonsamtal. Sömnen ingår också som särskild faktor i mönstret och som avbrytas av de olika aktiviteterna. Vad händer då om förhållandet mellan huvud- och dolda aktiviteter ändras, då ohälsa kommer in i vardagen. – Rutin och självklarheter tar plötsligt mycket mera tid att klara av. Dolda aktiviteter blir istället huvudaktiviteter. Och, eftersom huvudaktiviteterna är de som i vardagen ger oss mest energi, visar vem vi är har vi inte kvar det som tidigare stärkte oss. Konsekvensen blir att vi inte längre har tillgång till huvudaktiviteter som ger vardagsglädje och stimulans. I en förändrad vardag med

funktionshinder sker många avbrott. Man blir avbruten i det man gör, orkar inte, kanske på grund av smärta avsluta sin aktivitet, ser inte slutresultat, får ingen positiv energi av att uppleva att ha gjort något utan tvärtom känner att man påbörjar mycket och ständigt missar slutet. I en förändrad vardag måste man kanske både omprioritera vad man ska göra och besluta vad man gott och väl kan lämna bort till någon annan att klara av. – Det handlar om att lära sig nya rutiner och vanor, leva i ett nytt mönster, anpassa sig till en annan tidsanvändning, ett annat utförande, med andra upplevelser. Ibland behövs det hjälp för att komma dit och stöd men aldrig ska man som person med funktionshinder behöva bli bestulen på aktiviteter som ger god energi och som man vill klara av helt själv. – Bitarna i pusslet är många. Nätverket påverkas och måste tillåta att saker och ting görs annorlunda. En arbetsterapeut kan analysera vardagen, synliggöra den och stötta i anpassningen, råder Lena-Karin Erlandsson. Annette Bergbo

Mamma Mia – äntligen! Den 2 maj 2015 har vi, äntligen och efter flertalet försök, lyckats få biljetter till föreställningen ”Mamma Mia” på Svenska Teatern i Helsingfors dit vi åker i egen buss. Är du intresserad? Hör då i så fall av dig snarast, deltagare i bussresan antas efter att anmälning gjorts. Utresa 1.5 kl 23.45, åter i Långnäs 3.5 kl 01.05. Beroende av antal deltagare blir medlemspriset 239 - 263 euro (båt- och buss, del i 2 pers. hytt inkl frukost och biljett till före-

ställningen) Om utrymme finns kan ickemedlemmar ges plats till annat pris. Fråga mer och anmäl senast den 19 december 2014 till tfn 14 195 / 0457 524 3798 (även sms) eller vart.hjarta@aland.net. 7


Discobowling Lördag 6.9 kl 14-16 i Idrottsgården Mariehamn

Föräldraföreningen för barn med särskilda behov

Pris: 5 euro / familj

Anmäl till HandiCampen senast torsdagen 4.9. Tfn 527 360 eller mail info@handicampen.ax Betala in femman till konto 660100-231 0092 senast 4 september.

Ny butik för hjälpmedel

Ett hundratal produkter finns i butiken från start men man kan beställa ur det stora sortimentet i Varsams och Respectas kataloger. Miina Fagerlund har börjat sälja hjälpmedel i butiken Hjälpzam. En ny butik som saluför hjälpmedel av olika slag har öppnat i Mariehamn. Det är Miina Fagerlund som står bakom Hjälpzam som butiken heter och den finns i samma blå hus som Nya Åland i Dalbo, Uppgårdsvägen 6. – Butiken är ett komplement till Zoomkamp Åland som är en resebyrå och erbjuder olika slag av handikapptjänster, säger Miina. Ett hundratal hjälpmedel, allt från intimprodukter till specialrullatorer finns från början i butiken. – Vi har avtal med företaget Varsam i Sverige och Respecta i Finland och har tagit reda på vilka produkter de sålt mest av hit till Åland och dem har vi tagit in nu till att börja med. Men man kan beställa vilka produkter som helst via oss. Vi kan också ta 8

emot betalningsförbindelser. Möjligheten att beställa hjälpmedel via nätet finns men Miina säger att hon själv tycker det är bättre att få känna på och pröva grejerna innan man bestämmer sig. Butiken är öppen mellan kl 10 och 14 på vardagar eftersom det är så länge Miina har rätt till assistent. Kan man inte komma under de tiderna finns det ändå möjlighet att komma överens om annan tid genom att ringa till Miina. Butiken öppnade onsdagen den 13 augusti och kunderna har redan hittat dit. – Vi har fått fint mottagande och vi hade till och med fyra beställningar innan vi ens öppnat. Det är tydligt att det finns behov av en sådan här butik på Åland. Anne Sjökvist

Carina Nordman är ordförande i föräldraföreningen för barn med särskilda behov. Föreningen har ingen anställd. Carina kan nås på tfn 040 565 4077.

Assistanspool på facebook Miina Fagerlund (samma som i artikeln invid) har också tagit initiativ till och startat upp gruppen Assistanspoolen på Åland på facebook. Gruppen är till för både dem som kan vara i behov av personlig assistans och för dem som kan tänka sig att hoppa in som personlig assistent. Eftersom det på Åland är den funktionsnedsatta själv som är arbetsgivare åt de personliga assistenterna uppstår det ofta problem när den ordinarie assistenten blir sjuk eller har semester. Det är svårt att få tag på inhoppare snabbt och det är den som behöver assistenten som ska ordna inhoppare. Miina skapade gruppen för att underlätta och skapa ett nätverk som man kan vända sig till. Det är en sluten grupp och man måste ansöka om att bli medlem. Redan nu har den nästan 130 medlemmar. Där finns både sådana som behöver assistenter och sådana som kan tänka sig att hoppa in som assistent. Många vittnar redan nu om att de fått hjälp via gruppen.


Psykiatrins dag 10.10 Leif Berg, leg. psykoterapeut, analytisk grupphandledare och arbetshandledare, är talare på årets World Mental Health Day eller Psykiatrins dag som den heter på svenska.

Intresseföreningen för Psykisk Hälsa – Reseda r.f.

Leif Berg har lång erfarenhet av handledning av familjer där någon drabbats av psykisk ohälsa.

Med i programmet finns även Klubbhuset Pelaren, två examinerade erfarenhetsexperter; en brukare och en anhörig som delar med sig av personliga berättelser. BUP (barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen) och VUP (vuxenpsykiatriska mottagningen) deltar med information om hur vården ser ut idag och personalens tankar om hur vården kan utvecklas. Dagsprogrammet äger rum i ÅHS konferenscenter och kvällsprogrammet i Pelarens lokal på Strandgatan 7. Håll utkik i dagstidningarna för närmare tider. Ordförande Henrik Lagerberg är föreningens kontaktperson tfn 0400 478 884 henrik.lagerberg@aland.net eller reseda@handicampen.ax

Månadsmöte 11.9 Nästa månadsmöte hålls den 11 september kl 18 på HandiCampen. Då kommer Harriet Storsved och berättar om sitt nya jobb som personligt ombud vid Ålands handikappförbund. Kom dit och träffa henne, och ställ frågor! Har ni tips och idéer hur vi rekryterar fler medlemmar till Reseda, så hör gärna av er!

Ny grupp för bipolära Är du bipolär eller anhörig till en bipolär person? Nu i höst kommer en grupp för bipolära och anhöriga till bipolära att starta. Gruppen ska jobba i form av psykopedagogisk intervention och samarbeta med Ålands hälsooch sjukvård och ABF Åland. Intresse att delta anmäls till oss i Reseda: henrik.lagerberg@aland.net eller tfn 0400 478 884.

Erfarenhetsexperter

Den 4 mars i våras fick Åland sina första examinerade erfarenhetsexperter. De tio erfarenhetsexperterna har efter examen fortsatt ha gruppmöten och en del är medlemmar i en finsk/finlandssvensk förening för examinerade erfarenhetsexperter: KoKoA ry. En del uppdrag har dykt upp och det gläder oss att uppdragsgivarna fått upp ögonen för att vi faktiskt kan uträtta någonting i egenskap av att vara erfarenhetsexperter. Ta kontakt med Resedas ordförande Henrik Lagerberg om du vill boka en erfarenhetsexpert, tfn 0400 478 884 / henrik.lagerberg@aland.net.

Nästan alla erfarenhetsexperterna samlade efter avklarad examen.

Här huserar Pelaren nu

Unga med psykisk ohälsa i sin närhet sökes för ny stödgrupp Är du eller känner du någon under 18 år? Reseda söker kontakt med personer upp till 18 år som har psykisk ohälsa i sin närhet. Inför eller under hösten kommer personal som är i kontakt med människor kontaktas för att nå fram till dessa. Tanken med den grupp vi vill skapa är att vi ska ha en bra stund, snacka, hitta på något ihop. Om du läser detta och är eller känner någon som kan ha intresse av sådan gruppverksamhet kan man kontakta oss i Reseda: lagerberg.gun@aland.net eller tfn 040 570 3884 eller carolasaarela@yahoo.com / 040 506 6077.

Ålands Fountainhouse r.f. – Pelaren har flyttat till Strandgatan 7. Pelaren är öppet måndag-torsdag kl. 8 – 15.30 och på fredagar kl.8-14. Vill du äta lunch på Pelaren kl.12, vänligen meddela senast kl.9.30 samma dag, tel. 22 940. http://www.klubbhusetpelaren.se/45290178

Att vara ung och ha en anhörig med psykisk ohälsa kan göra att man känner sig udda och ensam. Nu startar Reseda upp en stödgrupp där man får träffa andra i liknande situation. 9


Stödgrupp för anhöriga Är du anhörig till någon med cancersjukdom? Cancerföreningen ordnar gruppträffar för anhöriga. Du får utbyta tankar och erfarenheter. Information och kunskap om cancersjukdomar, behandlingar och vård. Plats: HandiCampen, Skarpansvägen 30. Ingen förhandsanmälan. Tid: Första onsdagen i månaden kl. 18.30 - 20, start onsdag 3 september.

Testa er, gubbar! Krister Sunds prostatacancer upptäcktes i ett mycket tidigt skede tack vare att hans företagshälsovård testar alla män i en viss ålder.

Stöd- och samtalsgrupp för cancerpatienter

Monica Toivonen är cancerföreningens verksamhetsledaren. Henne hittar man i HandiCampen måndag-torsdag kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn 22 419, 0457 530 1471. monica@cancer.ax

I perioder av kris betyder det mycket att få tala om sina problem med andra. Kom med i Cancerföreningens samtalsgrupp! Gruppen är öppen, du börjar och slutar när du själv känner för det. Tid: Vi träffas andra onsdagen i månaden kl. 18.30-20, start 10 september. Plats: HandiCampen, Skarpansvägen 30. Ingen förhandsanmälan. Frågor? Kontakta Monica Toivonen, tfn 22 419 eller cancersjukskötare Gunilla Jansson, tfn 535 175.

På gång i höst Yoga – nybörjarkurs Yoga-huset So Ham och Veda Samtal ordnar i samarbete med cancerföreningen en kurs för kroppen, sinnet och själen. Bland annat lugnande och helande yogaövningar, andningstekniker, motiverande samtal, guidad meditation och tankar som lyfter och bär. 6 torsdagar med start 18 september kl. 10-11.30 Kursavgift: gratis för cancerföreningens medlemmar

Yoga – fortsättningskurs En kurs där vi bygger vidare på yogan från nybörjarkursen. Andningstekniker och enkla yogaövningar för att mjuka upp muskler, leda och frigöra energi i kroppen för att hjälpa den att öppna upp och återhämta sig i egen takt. Kurs 1: 6 tisdagar med start 16 september kl. 10-11.30 Kurs 2: 6 tisdagar med start 28 oktober kl. 10-11.30 Kursavgift: medlemspris 39,-/person

ANITA-kväll

onsdag 17 september kl. 18.30, HandiCampen Anitas representant i Finland visar bh:n och baddräkter för bröstcanceropererade. Möjlighet att beställa av 2015 års modeller. Kaffeservering och trevlig samvaro! Välkomna!

Vattengymnastik Bröstcanceropererade: måndag kl.16-17 och 18-19, torsdag kl.17-18 på Gullåsen. Blandad grupp: måndag kl.17-18 på Gullåsen Blandad grupp: tisdag kl.17.30-18.20 i Godby (även anhöriga) Deltagaravgift: Patienter 20 €/termin (anhöriga 45 €/termin endast i Godbygruppen). Kursstart: Första veckan i september

Färger ger energi, prova-på kurs Kom med och skapa med färg tillsammans med Karoliina Hellén och Soffi Wetterhoff. Vi träffas fyra torsdagar i HandiCampens lokaler, Skarpansvägen, Nyfahlers. Kurs 1, torsdagar 14-15.30 Kurs 2, torsdagar 16.30-18 Ingen kursavgift, material och fika ingår. Kursstart 30/10. Övriga datum 6/11, 13/11 och 20/11

.

Cancerföreningen tar som bäst fram en sådan här broschyr anpassad till åländska förhållanden.

Ålands cancerförening arbetar för att män ska få samma möjligheter till screening för att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede som kvinnor har med mammografi och bröstcancer. Argumentet är att prostatacancer numera är vanligare än bröstcancer och det är allra vanligaste cancerformen bland män. Krister Sund, viceordförande i föreningen, har själv haft prostatacancer och vet vikten av att den upptäcks tidigt. – Min förändring upptäcktes på en vanlig hälsokontroll på företagshälsovården där man gjorde testet automatiskt på män som fyllt 50. Men all företagshälsovård gör inte det utan man måste begära skilt. Testet görs med ett enkelt blodprov, ett så kallat PSA-test. Visar provet förhöjda värden följs det upp med ultraljudsundersökning och vävnadsprov från prostatan. Motståndarna mot screening anser att proverna inte är tillförlitliga och att förhöjda

värden inte alltid är tecken på cancer men det argumentet köper inte Krister . – Inga prover är väl hundraprocentigt tillförlitliga men säkert är att fler fall skulle upptäckas i tid om vi hade screening. I slutändan blir det billigare för samhället om fler cancerfall upptäcks i ett tidigt skede. Cancerföreningen vill att screeningen i första hand ska utföras på män i åldern 50-70, den ålder då de flesta insjuknar. I landskapsregeringens hälsopolitiska program för åren 2010-2020 har man tagit fram statistik som visar att förekomsten av nästan alla cancerformer är vanligare på Åland jämfört med hela landet. När det gäller prostatacancer har Åland det klart högsta antalet nya fall i ett nordiskt jämförande perspektiv. I medeltal dör årligen åtta män i prostatacancer på Åland. Krister Sunds tumör upptäcktes i ett så tidigt skede att läkarna ville vänta och se hur det utvecklade sig. – Jag kände ingenting alls men ville inte vänta utan

Myssöndag på Mariebad söndag 16 november kl. 18:00-21:00 Ålands Cancerförening bjuder in ALLA sina medlemmar till Myssöndag på Mariebad. Ta del av olika aktiviteter eller bara njut av servering och trevlig samvaro. Anmäl dig om du vill delta vattengymnastik, som leds av Gujan, senast 12/11. • 18:00-18:45 Vattengymnastik • 19:15-20:00 Vattengymnastik Kom en stund och njut! Du deltar gratis, välkommen! Anmäl till olika aktiviteter: tfn 22419 eller monica@cancer.ax Informationen finns även på vår hemsida www.cancer.ax

Rosa- och Blabandet 60-talsfest Arken 11 oktober 10

bokade en privattid på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Några månader efter att de förhöjda värdena upptäckts blev jag opererad. Krister fick själv välja nervsparande eller inte nervsparande typ av operation vilket har betydelse för sexlivet sedan. Han valde nervsparande eftersom tumören ännu var så liten. Efter några veckor fick han svaret att den borttagna tumören var en elak sort. – Tack vare att den togs bort så tidigt har jag inte behövt några mediciner eller strålning överhuvudtaget. Nu håller cancerföreningen på och tar fram en broschyr om prostatacancer som ska spridas till åländska män. Förlagan är svenska Prostatacancerförbundets broschyr. – Så länge vi inte har allmän screening är det upp till var och en att göra testet och vi hoppas att broschyren ska få fler att testa sig. Att få väljer att testa sig tror Krister beror på att det är känsligt för män och deras uppfattning om manlighet. – Men just därför borde det vara ännu viktigare att testa sig så man får behandling tidigt och har större chans att leva normalt efteråt. Anne Sjökvist

Stöd- och samtalsgrupp En stödgrupp för dem som fått diagnos prostatacancer startar upp i höst . Tid: Fjärde onsdagen i månaden. Start 24.9 kl 18.30-20 Plats: HandiCampen, Skarpansvägen 30, Mariehamn. Mera info av kursledareKrister Sund, tfn 0400 977 842 eller e-post krister@postit.ax.


Glatt på hörselrådgivningen

Raphael Karlsson jobbar som organisationssekreterare på hörselföreningen i HandiCampen måndag och tisdag kl 9-15 samt onsdag kl 9-12. Tfn 527 365

horselforeningen@handicampen.ax

Boule 9 september Vi träffas under lättsamma former för boule-spel och korvgrillning tisdagen den 9 september kl 18 på bouleplanen vid svenska konsulatet i Mariehamn. Anmäl till hörselföreningen före 3.9 kl 12 så vi vet hur mycket korv vi ska köpa. Tfn 527 365 eller e-post: horselforeningen@handicampen.ax

Det är många glada skratt när Sture Söderlund hjälper Etty Söderlund och Tor ”Toje” Påvall med deras hörapparater på Strömsgården i Vårdö. Etty är 103 år och för henne är det guld värt att kunna få hjälp hemma på Strömsgården.

Hörseltester

Information om hur man sköter hörapparaten blandas med släktutredningar och roliga historier när hörselrådgivare Sture Söderlund kommer till äldreboenden runt om på Åland.

Gratis hörseltester ordnas i samarbete med Medimar i hörselföreningens rum på HandiCampen, Skarpansvägen 30, Mariehamn. Audionom Patrice Karlsson utför testerna som ger en första uppgift om man behöver hörapparat eller inte. Testtillfällena hålls 27 oktober, 10 november och 24 november. Anmäl till hörselföreningen på tfn 527 365 eller via mail horselforeningen@handicampen.ax.

Många som bor på institutioner har inte så lätt att ta sig till sjukhusets hörselvårdsassistent eller till HandiCampen där hörselrådgivarna annars tar emot och därför driver hörselföreningen nu ett treårigt projekt där de som behöver hjälp med hörapparaten istället söks upp där de bor. Annonser i kommunbladet berättar när Sture Söderlund är på kommande och ibland tar han själv kontakt med så-

Hörselrådgivning Hörselrådgivarna är på plats igen varje onsdag från och med 3 september. Kolla in föreningsspalterna i dagstidningarna för närmare tider.

Kurser i riket Svenska hörselförbundet ordnar tre kurser i höst: 1 Hörsel och motivation 29-31.10 i Esbo 2. Ungdomskurs (15 - 30 år) 7-9.11 Helsingfors 3. Tinnituskurs 20-22.11 Tammerfors Mera info och anmälningsblanketter fås från föreningens kansli i HandiCampen eller på hörselförbundets webbsidor www.horsel.fi.

dana han vet finns ute i bygderna. Han putsar bort damm, byter slangar och filter och kollar batterier. Ofta handlar det om sådana saker när hörapparaten inte fungera så bra som förr eller helt lägger av. I projektplanen ingår också att utbilda personalen på äldreboendena i hur de ska sköta om hörapparater. På servicehuset Strömsgården på Vårdö dyker en del andra Vårdöbor än boenden också upp när Sture är på plats. Besöket där blev av med kort varsel och hann inte med i kommunbladet men några samtal från föreningen och ryktet har skött om att folk är på plats.

Parkurs i Eckerö 25-26.10 på Hotell Elvira

Kursledare: För vem: Syfte: Kostnad:

Hörselpedagog Eivor Larpes personer i arbetsför ålder med hörselnedsättning tillsammans med partner / äkta hälft / annan anhörig / vän Att träffa andra i liknande situation, utbyta erfaren- heter och lära sig om hörselskador och hjälpmedel 40 euro / person. I det ingår övernattning, två lun- cher, frukost, trerättersmiddag samt själva kursen

Anmäl:

Senast 15.9 tfn 527 365 / horsel@handicampen.ax

Begränsat antal platser!

Välkomna!

Nancy Nordberg är snart 92 och har klarat sig utan hörapparat ända fram till för ett och ett halvt år sedan. Hon är nöjd med sin apparat men Sture passar på att putsa och byta slang och lite bättre tycker Nancy att hon hör efteråt. De båda småpratar om gemensamma bekanta och reder ut en och annan släktgren innan pigga Nancy tar rullatorn och går tillbaka till sitt rum. Etty Söderlund från Simskäla blev 103 år i mars och hon är numera beroende av hörapparaten. Också synen är svag numera men humöret är det inget fel på. – Ja inte blev det ju sämre i alla fall, det får man vara glad åt, säger hon när Sture satt hörapparaten på plats igen efter genomgången. Hem till Simskäla tänker hon sig ännu en gång också berättar hon. Tor ”Toje” Påvall bor inte på Strömsgården utan ännu hemma i Töftö men han passar på att komma in en sväng eftersom han fått problem med slangen som inte håller

tätt i hörapparaten. Sture filar snäckan lite för att få slangen att sitta bättre men rekommenderar ”Toje” att söka upp hörselvårdsassistenten på sjukhus för att få en ny snäcka. Toje har använt hörapparat i närmare tjugo år och är van vid att allt inte alltid fungerar som det ska. – Jag satt i kommunfullmäktige på den tiden och det var då jag tänkte att jag behövde höra lite bättre. Också en av vårdarna passar på att få hjälp med sina nästan helt nya apparater. Hon har haft problem med kliande öron i sommarens värme och Sture tror att en annan sorts tippar i öronen kan hjälpa. En och en halv timme tar besöket i Strömsgården denna gång och då Sture vänder bilen tillbaka mot Saltvik har han hjälpt ett tiotal Vårdöbor med deras hörapparater. Tjänsten är helt gratis för hörapparatsanvändarna eftersom hörselföreningen fått Paf-medel för att finansiera det hela. Anne Sjökvist

Håll utkik efter Sture i kommunbladet Sture Söderlunds besök på äldreboenden och andra institutioner annonseras ut i kommunernas informationsblad. Även om du inte bor på det aktuella boendet utan hemma kan du passa på att få service och information om hur du ska sköta din apparat när Sture är på plats. Också anhöriga får gärna komma med, ju fler som kan sköta om apparaterna desto större är chansen att någon vet vad som är fel om senioren plötsligt börjar höra sämre än vanligt. Man kan också ringa Sture direkt på 0457 574 8300. 11


Gun vägrar låta MS:en styra livet

Ålands neurologiska förening

Trädgården är Gun Himmelroos fristad. Här pysslar hon om sina blommor och grönsaker om det inte är för varmt. Gun Himmelroos i Mariehamn trivs allra bäst i sin trädgård och på den stora terrassen där maken byggt planteringslådor på höjden så hon inte behöver ligga på knä och sköta om sina växter. Gun fick diagnosen Multipel Skleros MS ett halvt år efter att hon fött sitt andra barn 1997. – Jag var absolut frisk annars men blev helt plötsligt blind på ena ögat. Senare har jag förstått att MS ofta börjar med synnervsinflammation. Familjen bodde i Ekenäs då och Gun fördes akut till Helsingfors där man direkt testade för MS. – Sedan ringde läkaren och berättade över telefonen att jag har MS. Då förstod jag nog inte riktigt vad det innebär. Dessutom hade jag två små barn hemma och hade fullt upp med dem så jag hann inte riktigt tänka på det heller. Året därpå, 1998, flyttade familjen till Åland där Gun hade växt upp. – Vi byggde hus, gifte oss, jag jobbade på dagis och vi hade fullt upp som man har i den åldern. Jag kände inte av sjukdomen på många år. Det var först 2006 den började märkas synligt då Gun fick svårt att gå.

Ny logo på gång

Eftersom föreningen redan bytt namn till Ålands neurologiska förening ska nu också en ny logo tas fram. Maria Antman på företaget Udda kultur och kommunikation håller på och tar fram logon som presenteras så snart den är klar och godkänd av styrelsen. 12

– Ena benet kändes som en smält klump. Jag visste förstås direkt att det var MS:en som gav sig till känna. Sedan dess har det dykt upp märkliga symptom då och då. För fyra år sedan tappade hon till exempel känseln i huden på hela kroppen. – Jag kände inte om jag brände mig, ingenting, det var en märklig känsla. Nu har hon istället blivit beröringskänslig och till och med ett besök hos frissan kan bli plågsamt. – Men min frissa är införstådd och kan klippa väldigt snabbt. Den här sjukdomen har tusen ansikten. I sommar har hon för första gången på de snart 18 år hon haft MS testat bromsmedicin men ännu är det för tidigt att ge något utlåtande om den. Medicinen fick hon efter att en magnetröntgen visade tre nya inflammationshärdar i hennes kropp. – Det var inte så konstigt att jag känt mig tröttare än vanligt. Ett stort problem för Gun och andra med neurologiska sjukdomar är att det just nu inte finns någon neurolog på Åland. – Jag har fått träffa Jan Fagi-

us från Uppsala när han kommit hit en gång per år men det vore ju bra om det fanns någon att ringa till när man har frågor och får märkliga symptom. Hon är med i flera diskussionsforum på nätet och där diskuteras friskt. Nu är hon sjukskriven från deltidsjobbet på dagis på grund av axel- och ryggvärk som man inte hittat någon orsak till, själv tror hon att den beror på MS:en. Hon tycker själv att hon lever ett bra liv och att MS:en inte inkräktar för mycket ännu. Det största problemet är att hon inte orkar gå särskilt långa sträckor. – I butiker och så går det bra men dit måste jag ta bilen. På jobbet har jag jättefina och förstående kolleger och jag är inte med på utflykter och sådant där man måste gå. Hon besökte hjälpmedelsmässan i Kista i maj och provade en så kallad addseat, en segway med sits. Den passade henne perfekt och i mitten av sommaren fick hon en levererad hem. – Det är mycket friare än att behöva ta bilen överallt. Stugan ute på Föglö är sommarparadiset men den här sommaren har faktiskt inte va-

rit någon höjdare för Gun som är väldigt värmekänslig. – Men inte kan man gräva ner sig, man får ta det som det kommer. Visst styr sjukdomen mitt liv till en viss del och jag måste planera lite mer än friska människor men jag har ett bra liv, ett starkt socialt nätverk och min familj är ett oerhört stort stöd för mig. Det finns många som har mycket större problem än jag. Anne Sjökvist

Fakta MS

Multipel skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Inflammationer och ärr uppstår på nervtrådarna och det gör att impulser inte kommer fram som de ska. Oftast går sjukdomen i skov, det vill säga man har perioder med besvär. Vilka besvär man får och hur länge de varar varierar mycket från person till person. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor, och de flesta som får MS är i åldern 20 till 40 år. Det finns ingen känd orsak till varför man får sjukdomen.

Epilepsiföreläsning med

Ritva Paetau

neurolog och forskare

söndag 12.10 kl 19 i HandiCampen MEG magnetencefalografi Mätning av huvudets magnetfält som alstras av hjärnbarkens fuktion. Med MEG är det möjligt att lokalisera epilepsifokus i hjärnan.

Eva Helling är neurologiska föreningens organisationssekreterare. Hon finns i sitt kontor på Handicampen måndag, tisdag och torsdag kl 9-13. Tfn 527 375 eller 040 1560 200 alnf@handicampen.ax

Hälsa för alla-kurs En helt ny kurs med hälsan i fokus startar i höst inom neurologiska föreningen. Ett informationsmöte är planerat att hållas den 8 oktober. Att ha en funktionsnedsättning kan innebära en hälsorisk, alltså att man blir mera sårbar för ohälsa. Dålig ekonomi, sämre kost, svagare social situation, otrygghet och inaktivitet är faktorer som kan bidra till sämre hälsa. I kursen Hälsa för alla får deltagarna möjlighet att göra en hälsoprofil, lägga upp en individuell handlingsplan, få coaching av en professionell coachare, prova på motivationshöjande och själförtroendestärkande aktiviteter och prata om livsstil och hälsa. Kursen hålls som gruppträffar tio gånger, en gång i veckan. Programmet består av föreläsningar, personlig rådgivning och prova påaktiviteter. Genom kursen har medlemmar med funktionsnedsättning i föreningen möjlighet att komma igång och förbättra sin livsstil och hälsa. Mera info i kommande medlemsbrev eller av Eva Helling på kansliet.


Jarkko blev pigg och glad när han slapp sömnapnén Ålands Lungskadeförening

Jarkko Gestranius från Godby är en av dem som fått hjälp för sin sömnapné och på köpet blivit betydligt mycket piggare och fått en gladare familj.

Raija-Liisa Eklöw är ordförande i lungskadeföreningen som inte har någon anställd personal. Raija-Liisa får man tag i på tfn 35 525 eller via e-post: lungskadeforeningen@ handicampen.ax

Jarkko rekommenderar andra som vet med sig att de snarkar mycket och är trötta på dagarna att kolla upp om de lider av sömnapné. – Det är rätt lätt att åtgärda och man vinner så mycket på att få hjälp. Jag önskar att jag hade fått det gjort tidigare. Sömnapné innebär att man har andningsuppehåll när man sover och det är oftast men inte alltid snarkare som drabbas av detta. Om en i familjen snarkar är det oftast de övriga i familjen som lider mest. Det är inte bara själva snarkandet och andningsuppehållen som är störande utan en person som lider av sömnapné sover aldrig riktigt ut och är tröttare på dagen än andra. – Ända tills jag fick hjälp hade jag varit tvungen att ta en tupplur på dagen så långt tillbaka jag minns. Nu kan jag inte vila på dagen för då får jag ingen sömn på kvällen. Jag är fruktansvärt pigg.

Fakta sömnapné Sömnapné kännetecknas av upprepade ofrivilliga andningsstopp i sömnen. Dessa andningsstörningar uppstår oftast när tungan faller bak mot svalget och mjuka gommen blir slapp vilket minskar eller tillsluter luftflödet till lungorna. Att lida av sömnapné påfrestande för både hjärta och hjärna. Den minskade syrehalten i blodet gör att hjärtat tvingas arbeta hårdare och både blodtryck och stresshormoner ökar. Utan behandling kan personen få allvarliga medicinska tillstånd som till exempel högt blodtryck, stroke, hjärtinfarkt, diabetes, depression, smärta och astma. Övervikt, för lite motion och tobaksrökning ökar risken för att man ska drabbas av sömnapné. Ungefär 4% av alla män och 2% av alla kvinnor i åldern 30-79 år anses lida av sömnapné. Källa: www.somnapne.se

Jarkko visste att han var snarkare men hade ändå aldrig tänkt på att han hade andningsuppehåll förrän en bekant under en middag berättade om att han fått hjälp. – Jag gick till företagshälsovården och fick remiss till lungavdelningen vid ÅHS. Sen sov jag en natt med en maskin som mäter sömnuppehåll och det visade sig att jag hade väldigt långa uppehåll. Så länge skulle man aldrig kunna hålla andan i vaket tillstånd. Jarkko, som jobbar som instruktör vid Ålands Sjösäkerhetscentrum, säger att han fått väldigt bra service vid ÅHS lungavdelning. Han fick prova några olika hjälpmedel innan han hittade det som passade honom bäst. Det är en så kal-

Så här ser Jarkko Gestranius ut när han sover, sen vaknar han pigg och utsövd. lad CPAP-apparat som via en näsmask blåser in en svag luftström genom näsan och ner i halsen när han andas in. – Det går helt enkelt inte att snarka när man har den på eftersom munnen hålls stängd automatiskt. Nu har han sovit med sin mask i tre år så gott som varje natt och är piggare och mår bättre än på många år. En gång per år är han på kontroll till sjukhuset och då mäts bland annat trycket med vilket luften blåser in i näsan. Det kan behöva ändras om till exempel vikten ändras. – Numera kan jag inte somna utan masken och jag sover hela natten utan att vakna.

Om man konstateras ha sömnapné kostar hjälpmedlen ingenting alls. Det finns också andra hjälpmedel än de olika typerna av CPAP-apparat; till exempel anti-apnéskena som är en typ av ”tandställning” och på så vis underlättar andningen. En sådan skena passar den som lider av rätt lindrig apné. Det finns också barn som lider av sömnapné och då tar man ofta till operation eftersom det oftast beror på förstorade tonsiller eller polyper. Övervikt, högt blodtryck, tobaksrökning och stress kan vara faktorer som framkallar eller förvärrar sömnapné. Att dricka vin eller annan alkohol

på kvällen innan man somnar kan också förvärra andningsuppehållen. Jarkko har slutat röka flera gånger tidigare under åren men nu har han hållit upp sedan nyår och tänker inte ge upp den här gången. Han gick upp en del i vikt när han slutade och jobbar nu på att gå ner de kilona. Hans fru och dotter är också glada åt den ”nya” pigga Jarkko. – Vi har husbil sedan några år och när jag skojade en gång och sa att jag inte tar med CPAP-apparaten då vi åker ut sa dottern att då kommer hon inte heller med. Anne Sjökvist

Demensföreningen bjuder in till nostalgifest 27.9 kl 19 i Högtomt, Saltvik Dans till Richards orkester

På Internationella Alzheimerdagen inbjuder Demensföreningen till en fest för alla medlemmar inom Ålands handikappförbund! Kom gärna nostalgiskt klädd som i din ungdomstid! Servering: Korv med bröd. Kaffe. Williams buss tur och retur: Avgår från bussplan i Mariehamn kl. 18 med möjlighet till påstigning längs vägen. Bindande anmälan senast måndag 23.9 till Regina Österlund, tfn 527 369 eller regina.osterlund@handicampen.ax

Pris: 20 € /buss+fest 13


”Här får jag ro i själen”

Kerstin Andersson är reumarådgivare i föreningen. Hon finns på HandiCampen vardagar kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn 527 370 reumaforeningen@handicampen.ax

På gång i höst

 Vattengymnastik (sju grupper) Gullåsens bassäng. Start 10 och 11 september Onsdagar kl.16-17, 17-18, 18-19 och 19-20. Ledare Elisabeth Westling Torsdagar kl. 16-17. Ledare Hannele Vaitilo Folkhälsans bassäng. Start den 10 september Onsdagar kl.13-14 och 15-16. Ledare Hannele Vaitilo. Deltagaravgift: 80 euro per termin

Artrosgymnastik (två grupper) I Folkhälsans allaktivitetshus. Start den 8 och 9 september Måndagar kl. 10 – 11 och tisdagar kl. 11 - 12 Ledare: fysioterapeut Gun-Lis Andersson. Deltagaravgift: 65 euro per termin. Ända sedan barndomen har stugan i Vårdö Grundsunda varit Ramona Erikssons smultronställe. Ramona Eriksson har som vanligt tillbringat sommaren ute på den älskade stugan i Grundsunda på Vårdö. Hit åker hon och mamma Rakel kring midsommar och sedan är de tillbaka i staden först fram emot höstkanten.

en idrottstävling i gymnasiet 1973 kände sig stel i högra benet. Före det hade hon vart frisk som en nötkärna. Efter många undersökningar blev hon skickad till Heinola för reumakontroll men ingen reumafaktor hittades i blodet.

Systern Milli är hemma från Barcelona och bygger eget hus bredvid och släkt och vänner kommer och far. Det finns två ramper in i 50talsstugan med två terrasser som Rakel låtit bygga. För övrigt är det inte särskilt anpassat för rullstolen. Naturtomten får vara som den är; här finns ingen brådska utan saker får ta den tid de tar. Sandstranden är naturlig och utsikten över havet och öarna är bedårande.

Så småningom fick hon beskedet att hon har en icke-typisk odefinierbar typ av aggressiv ledgångsreumatism. Ramona har aldrig låtit sjukdomen ta över sitt liv eller låtit den påverka sitt humör. Efter studenten blev det hotell- och turismstudier i Jakobstads Handelsläroverk. Sedan åkte hon 1976 till Barcelona och läste spanska, något hon fortsatte med året därpå i Malaga. Därefter jobbade hon som guide vid Medelhavet i tio år. – Det var en underbar tid med underbara människor och ett underbart jobb. Jag höll mig till länderna på europeiska sidan av Medelhavet ifall något skulle hända.

Som ung var Ramona en flicka som alltid hade något på gång. Hon höll på med idrott och var aktiv i många sammanhang. – Jag var en sådan som aldrig kunde gå långsamt, inte ens fast jag verkligen försökte. Den åländska familjen bodde då i Fredrikshamn i riket där pappan fått arbete. Det första tecknet på att något var fel var när Ramona vid 14

År 1987 fick hon proteser i båda knän och året därpå åkte hon till Granada och studerade till tolk och översättare. – Det var också en bra tid.

Och jag har aldrig fått så bra sjukhusvård som i Granada. Ramona har under årens lopp genomgått ett 60-tal operationer varav dom flesta i Heinola. En gång var hon till och med väldigt nära döden när hon föll i koma efter en misslyckad höftoperation. Numera sitter hon i rullstol. Sedan 2009 bor Ramona i Mariehamn dit också mamma Rakel tidigare återvänt. Nu bor de i samma hus i Västernäs – Utan mammas hjälp hade vardagen aldrig fungerat. Mer än ofta har mamma varit tvungen att rycka in med kort varsel när en assistent uteblivit. Sedan några år tillbaka är jag lyckligt lottad med en duktig och ansvarsfull ordinarie assistent och efter denna sommar hoppas jag få ytterligare en assistent med ansvar och arbetsmoral så att mamma bara kan vara mamma. Ramona är aktiv i reumaföreningen och trots alla svårigheter har hon kvar sin positiva grundinställning till livet. – Det måste man ha, livet är ju så mycket annat än sjukdomen. Anne Sjökvist

Anpassad gymnastik för dig med ont i lederna (träning av muskelstyrka och stabilitet i hela kroppen) Gullåsen i träningssalen. Start den 11 september. Torsdagar kl. 18-19 Ledare: fysioterapeut Isabel Marcos Deltagaravgift: 75 euro per termin.

Switchingträning (cirkelträning) På Avancia (en grupp). Start den 9 september. Tisdagar kl. 15-16 med egen instruktör. Deltagaravgift: 80 euro per termin.

Avkopplande akvarellmålning

På HandiCampen. Start den 7 oktober. Tisdagar kl. 13-15 (10 gånger/termin) Ledare: Raina Clemes. Deltagaravgift: 45 euro per termin

Medicinsk Yoga I Folkhälsans Allaktivitetshus. Start den 10 september. Onsdagar kl. 19.00-20.00. (12 gånger). Ledare: Eivor Englund-Karlsson Kursavgift : 100 euro per termin

Föreläsning Onsdag 22.10 kl. 18.00 på HandiCampen (i samarbete med Neurologiska föreningen) Läkande örter med Nina Axell-Hartvik Nina Axell-Hartvik Bingokvällar i samarbete med Ålands Neurologiska förening och föreningen Vårt Hjärta Onsdagarna 15.10, 12.11 och 10.12 kl. 18.00 på HandiCampen. Kerstin svarar på frågor på tfn 52 7370 eller maila reumaforeningen@handicampen.ax Välkommen med i gemenskapen !


Konsthantverkande kusiner Ålands synskadade

Bettina Gröning är vik. organisationssekreterare i föreningen. Hon finns på verksamhetscentret Ankaret i Strandnäs kl 9-13 varje vardag utom onsdag. Tfn 19 670 eller 0457 343 8950 E-post: aland.syn@aland.net

Dorrit Mattsson jobbar helst med textilhantverk. Duken i komplicerat rutmönster har hon vävt på Mediskurs. Kaffepåskassarna är sommarpyssel.

Bern Löfman trivs bäst vid svarven och jobbar mest i björk. Skålen i förgrunden är gjord av virke från lillstugans mellantak. Stugan byggdes på tidigt 1800-tal.

Kusinerna Dorrit Mattsson och Bern Löfström har båda drabbats av den ärftliga ögonsjukdomen Retinitis pigmentosa som gjort dem nästan blinda med åren.

efter grundskolan. – Visst kliade han sig i huvudet först när jag kom in i slöjdsalen men sen visade han mig svarven och jag var såld. Det var min grej. Berns syn var sämre från början och han fick sin grundskoleutbildning i blindskolan i Helsingfors medan Dorrit gick i vanlig skola på Åland.

Båda håller också på med hantverk och ska delta i en utställning i Stockholm i september dit Ålands synskadade bjudits in av SKKF, Synskadades konstnärs- och konsthantverksförening. Dorrit arbetar med textil mest och väver mattor, plädar, borddukar, löpare och poppana. Sommaren tillbringar hon på heltid i stugan i Kuggböle och där har hon ingen vävstol utan då flätar hon istället väskor av kaffepåsar. Bern arbetar i trä och svar-

var skålar av olika slag, täljer smörknivar, regulettpennor och annat som låter sig göras i trä. Dorrit gick i husmodersskolan efter högstadiet och där ingick också vävning. – Jag lärde mig grunderna där men tyvärr hade jag ingen bra lärare. När jag många år senare började på en vävkurs i Medis fick jag världens bästa lärare, Inger Eriksson. Hon var fenomenal på att förklara och gav mig råg i ryggen. Ännu i dag ringer jag henne ibland om jag behöver råd om färger och material. Bern däremot, hade turen att få en bra slöjdlärare redan i folkhögskolan där han gick

Retinis pigmentosa (RP) RP, Retinitis pigmentosa, är ett samlingsnamn på ett hundratal ärftliga ögonsjukdomar som drabbar ögats näthinna. Sjukdomen och graden av synskada varierar mycket mellan olika familjer men också inom samma familj. RP är den vanligaste orsaken till grav synskada i yrkesverksam ålder. RP är en degeneration och det betyder att det sker en fortlöpande förstörelse av celler. I detta fall förstörs ögats synceller, det vill säga tappar och stavar. Ordet pigmentosa kommer av att det hos de flesta bildas pigmentklumpar i ögonbotten. Symtomen kan variera men synproblemen är i regel: Nedsatt förmåga att se i svagt ljus och mörker. Detta kallas för nattblindhet. Ökad bländningsbenägenhet. Ögat har allt svårare att ställa om sig från ljus till mörker och tvärtom. Senare kan också synfältet inskränkas så att man får svårt att se åt sidorna. Synförlusten kan till sist resultera i att enbart så kallat ljus- och mörkerseende återstår. Ledsynen har gått förlorad.

Efter skolan jobbade Bern hemma på gården i Enbolstad och tog så småningom över den. Nu bor han där med sin syster och systerson och sköter gården tillsammans med dem. – Jag tycker om djur och tidigare hade vi också kor men nu har vi bara fåren kvar. Totalt 84 stycken.

Också Dorrit tycker om djur och har elvaåriga schäferdamen Senta som tryggt sällskap ute på stugan. – Hon är ingen utbildad ledarhund men jag känner mig ändå tryggare när jag går tillsammans med henne längs vägarna. Hon är väldigt lugn. Dorrit jobbade på några olika ställen innan hon fick sina barn och blev hemmamamma. När barnen blev stora tog hon tag i sitt handarbetsintresse igen och började gå vävkurser på Medis. Hon har tre barn och två barnbarn och inget av dem har ärvt ögonsjukdomen. – Det har forskats i vår släkt och man har hittat sjukdomen så långt bakåt som 1700-talet.

SKKF - Synskadade konstnärer och konsthantverkares förening Föreningen bildades 1971 och har 34 medlemmar mellan 28 och 84 år bosatta runt om i Sverige. Medlemmarna har olika bakgrund. Några har konstnärlig utbildning och andra har börjat med skapandet efter att de drabbats av någon typ av ögonsjukdom. Medlemmarna arbetar i en mängd olika material som trä, keramik, textil, koppar, tenn, sten, betong, foto och målning i olja, akryl och akvarell. SKKF arrangerar varje år i samarbete med någon konsthall, stora samlingsutställningar dit medlemmarna inbjuds att delta. Under årens lopp har man ställt ut på många platser som i Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö, Visby, Köping, Karlstad, Sundsvall, Luleå. SKKF har också ställt ut i Finland, Norge, Danmark, Tjeckien och Vietnam. www.synskadade-konstnarer.se

Också Bern hade många års uppehåll med sitt slöjdande innan han för några år sedan inredde lillstugan till snickarverkstad och fick tillbaka sitt intresse. De senaste åren har Dorrits synfält krympt ordentligt och numera ser hon väldigt fragmentariskt. – Det jag saknar mest är färgerna. Nu går det mesta bara i rött. Jag får förlita mig på försäljaren när jag köper garn, jag beskriver vad jag är ute efter. De båda är lika på många sätt, ingen av dem vill sitta sysslolös. – Nej, inte kan man ju sitta och grubbla, man måste hålla sig sysselsatt, säger Dorrit. Anne Sjökvist

Simningen börjar igen

Vi börjar simma igen 5 september i Folkhälsans Allaktivitetshus, fredagar kl.12-13. Vi hade ett uppehåll under vårterminen då intresset var litet, men nu är det på gång igen. Om ni är intresserade av simningen för höstterminen 2014 hör då av er till Bettina på tfn 0457-3438950 eller 19670 Vår första månadsträff kommer att ske måndagen den 8 september då rehabiliteringsrådgivaren Chatrin Kotka också är på plats. 15


Nya böcker i vårt bibliotek

I HandiCampens bibliotek finns både fackböcker och dokumentärer om livet med en funktionsnedsättning eller sjukdom. Det finns också ett antal lättlästa böcker. I tidningshyllan finns många facktidskrifter som kan läsas på plats. Biblioteket är öppet under HandiCampens öppethållningstider, vardagar kl 9-15. Lånar gör du med ditt vanliga bibliotekskort från stadsbiblioteket eller kommunbiblioteket. Lånetiden är 30 dagar och man behöver inte vara medlem i någon av våra föreningar för att låna. På www.bibliotek.ax går det att gå in och titta vilken litteratur som finns i vårt bibliotek. Här ett urval av våra nyaste böcker: dotter kommer in i rummet rinner en tår nerför Angéles kind och plötsligt förstår alla att hon fortfarande lever.

Föräldraboken om ADHD av Lena Westholm

En unik värld: funktionsnedsättning av Eleanor Eklund-Craig En unik värld har målet att ge läsare en bättre förståelse, tips och råd om olika sorters utvecklingsstörningar och funktionshinder både utifrån fakta och författarens egen erfarenhet. Boken tar upp bland annat om hur synen på funktionsnedsättning har utvecklats genom historien, hur det är att vara anhörig, vad det finns för idrotter samt hur det är att vara tränare för personer med funktionsnedsättning.

En enda tår av Angèle Lieby Angèle Lieby kommer till sjukhuset med huvudet i ett skruvstäd. Migränattacken är värre än något annat hon har varit med om i sitt liv. När hon vaknar nästa gång, utan huvudvärk, är det med känslan av att inte kunna andas. Hon ser ingenting, hon kan inte röra sig, hon kan inte tala. Snart förstår hon att alla runt henne är övertygade om att hon är hjärndöd. Hon hör en läkare tala om för familjen att det är dags att stänga av respiratorn och planera för begravning. Och hon kan inte protestera. Men en dag när hennes 16

Smarta sötsaker: utan socker, gluten och mjölk av Ulrika Hoffer Tänk att det finns chokladmousse som man mår bättre av att äta än att låta bli! Här får du massor av recept på sunda sötsaker - näringsbomber förklädda till godis och bakverk. Smarta sötsaker är 70 enkla recept på godis, kakor, bakverk och efterrätter utan socker, vitt mjöl och mjölkprodukter.

Vill du ha hjälp? Nej tack gärna! av Carolina Lindberg, Jill Söderlund, Agneta Lindberg, Malin Valsö Vill du ha hjälp - Nej tack gärna handlar om rollen som yrkesperson och om människor som tänker annorlunda än de flesta - och om svårigheter och möjligheter att mötas. Här delar författarna med sig av de verktyg de själva haft nytta av för att insatsen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli så bra som möjligt och hoppas att de kan väcka inspiration. Det finns både professionella och personliga perspektiv i boken.

Föräldraboken om ADHD är skriven till dig som har ett barn eller en tonåring med ADHD. Grundtanken är att ökad kunskap om ADHD gör det lättare för dig att förstå och stödja ditt barn. Du får många värdefulla tips på olika sätt att lösa problem och hur det kan bli lättare att hantera vardagen. Områden som tas upp är känslor, relationer, skolgång, ADHD i olika åldrar, medicinering, fritid, mat- och sovvanor och mycket mer. Boken avslutas med en framåtblick - hur det är att bli vuxen med ADHD.

Från inbillningssjuk till dödssjuk av Susanne Merz Susanne Merz har skrivit en bok om sin kamp mot en rad svåra sjukdomar och kampen för en vård värd namnet. Boken skildrar inte bara en patients upplevelser, utan en sjukvård i sönderfall - en vård med inbyggda systemfel. I Sverige finns lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvården, men att bryta mot dessa lagar får sällan konsekvenser för de ansvariga. Patienten står ofta rättslös. Susanne Merz förlorade till sist kampen mot cancern. Hon avled 2013.

Att leva med smärta: ACT som livsstrategi av Rikard Wicksell Långvarig smärta är fortfarande ett problem för många människor. Boken Att leva med smärta vänder sig till dig som är nyfiken på vad du själv kan göra för att förbättra din tillvaro, även om smärtan inte försvinner. Metoden som beskrivs i boken kallas ACT och är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi (KBT) med inslag av mindfulness.

Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar av Ross W. Greene Att barn, som uppvisar svårhanterliga beteenden som häftiga vredesutbrott, impulsivitet, instabilt humör samt verbal och fysisk aggressivitet, behöver mycket hjälp inser nog alla. Dr. Ross W. Greene, som har 20 års erfarenhet av dessa barn, visar i denna bok på vägar att gå på ett mycket kärleksfullt sätt. Han beskriver ett praktiskt och allsidigt arbetssätt. Den enda nödvändiga förutsättningen är, säger han, ett öppet sinne.

Bemötandelexikon: Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka av Ola Polmé, Maria Hultén Denna bok ger förslag på hur man - utan att kränka eller såra den sjuka - kan bemöta demenssjuka i svåra men vanliga situationer. Vänder sig till äldreassistenter, undersköterskor, vårdbiträden och närstående.

Födoämnesallergi och födoämnesintolerans: är vår mat en förbisedd orsak till vanliga och ovanliga symtom och kroniska sjukdomar? av Francois Rohner, Marianne Rohner Det finns en grupp människor som kan ha problem med vissa födoämnen och drabbas av besvärliga symptom och kroniska sjukdomar som irritabel kolon, migrän och reumatiska besvär. Denna bok utgår från officiella medicinska källor och kan vara en vägledning till diagnostik och behandling. Huvudförfattaren har en bred erfarenhet som överläkare vid en universitetsklinik med celiakiforskning, barnläkare och distriktsläkare. Medförfattaren med medicinstudium i bakgrunden har varit verksam inom det psykiatriska området.

Handikappbulletinen 2 2014  

Handikappbulletinen ges ut av Ålands handikappförbund och dess tolv medlemsföreningar.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you