Page 1

Handikapp

bulletinen Nr 1 /2015

Karoliinas liv är fyllt med färg igen

En tidning från Ålands handikappförbund 1


Personligt Ombud Ålands handikappförbund r.f. Verksamhetsledare God fortsättning på det nya året! Vi inleder året med ett nytt nummer av Handikappbulletinen som denhär gången sänds ut till alla hushåll på Åland. Nästa nummer av Handikappbulletinen utkommer i augusti och går då ut endast till förbundets medlemmar. I det här numret av Handikappbulletinen kan ni läsa om vad som är aktuellt inom förbundet och dess medlemsföreningar, vilka nyligen har utökats till tretton stycken. Vi önskar den nya medlemsföreningen, Ålands Autismspektrumförening r.f., varmt välkommen! Inom förbundet ser vi fram emot ett intensivt år med fortsatt fokus på god tillgänglighet och speciellt på gott bemötande av personer med funktionsnedsättning. Förbundet har ett flitigt samarbete med sina medlemsföreningar och satsar på att tillsammans med föreningarna synas i olika sammanhang och på att sprida information i aktuella ämnen. Under våren kommer förbundet att ordna flera informationstillfällen och föreläsningar, bland annat arrangeras ett bemötandeseminarium för offentligt anställda, politiker och beslutsfattare den 16 mars. Håll utkik efter närmare information och annonsering! Under våren kommer vi även att finnas på plats på olika mässor. Förbundets projekt Personligt ombud för personer med funktionsnedsättning på Åland pågår för fullt och under våren blir det aktuellt att börja planera för en eventuell fortsättning. Reformen av speciallagstiftningen som gäller personer med funktionsnedsättning (Handikappservicelagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda) pågår för närvarande på fastlandet och förväntas vara slutförd 2017. Den nationella lagstiftningen ska anpassas till de skyldigheter som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer och arbetet har tyvärr fördröjts. Förbundet följer naturligtvis med utvecklingen för att på bästa sätt kunna bevaka vilka effekterna av reformen blir på Åland. Susanne Vinberg verksamhetsledare tillbaka i jobb efter föräldraledighet

Förbundsstyrelsen Ålands handikappförbunds styrelse består av en representant från varje medlemsförening. Styrelsemedlemmar 2015, ordinarie / suppleant: Mejt Svahnström / Peter Häggström, Demensföreningen Agneta Brunila / Marianne Österåker, Diabetesföreningen Mikael Holm / Anna Hedenberg, DUV Jan-Erik Berglund / Sven-Erik Heinonen, Vårt Hjärta Kerstin Jansson / Carina Nordman, Föräldraföreningen Henrik Lagerberg / Anne-Marie Grönqvist, Reseda Marika Alm / Jill Fredrickson, Autismspektrumföreningen Krister Sund / Jan Salmén, Cancerföreningen Pia Grüssner / Aija Horwood, Hörselföreningen Ulf-Peter Westmark / Carita Johansson, Lungskadeföreningen Viveka Landgärds / Dennis Björk, Neurologiska föreningen Mona Eriksson / Ulla Andersson, Reumaföreningen Rolf Söderlund / Carola Eriksson, Ålands Synskadade Ny förbundsordförande efter Ralf Hellman väljs inom styrelsen på konstituerande möte den 26 januari. 2

”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk” Genom projektet personligt ombud erbjuder Ålands handikappförbund stöd för personer med funktionsnedsättningen för att de ska få möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och annat på jämlika villkor. Under första projektåret som tog slut i höstas kontaktade hela 65 personer personligt ombud Harriet Storsved. ”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk” hör man ofta klienter säga och tyvärr ligger det mycket sanning i det påståendet. Väldigt mycket fungerar bra i vårt åländska samhälle men det finns även utrymme för förbättringar. Bland de 65 personerna som har kontaktat personligt ombud under första året lider många av långvarig sjukdom och avslag på ansökan om pension har lett till stora ekonomiska bekymmer. Många klienter är under kortare eller längre tid beroende av utkomststöd och Matbankens tjänster för att klara vardagen. Det är inte ovanligt att en långtidssjuk person som kontaktar personligt ombud har kontakt till ett tiotal olika läkare och många andra myndigheter,

mer eller mindre samtidigt. För den långtidssjuke händer det rätt ofta att en övergripande plan för rehabilitering och eventuell återgång till arbetslivet saknas. Många olika myndighetskontakter i kombination med sviktande hälsa och dålig ekonomi, leder till att livssituationen blir synnerligen påfrestande och många upplever att ingen hjälper dem att greppa helheten. Det händer också att klienter känner sig väldigt ensamma eller har blivit dåligt bemötta inom vården eller kommunernas socialservice och därför vänder sig till personligt ombud för att få stöd i kontakten till olika instanser i samhället. Det är också vanligt att klienter vill ha hjälp med att ansöka om olika förmåner och bidrag eller överklaga beslut. I det här sammanhanget är det lämpligt att lyfta fram att boende för unga vuxna som lider av olika neurologiska sjukdomar exempelvis Huntingtons sjukdom, saknas på Åland. Den som är ung vuxen och inte längre klarar sig hemma är hänvisad till kommunernas äldreboenden vilket ur individens synvinkel långtifrån alltid är den optimala lösningen.

Harriet Storsved.

Målsättningen är att alla som kontaktar personligt ombud ska få hjälp så fort som möjligt. Som personligt ombud utgår man alltid från individens behov och arbetar på uppdrag av klienten. Ibland kommer klienten på personligt besök regelbundet under en längre tid och ibland räcker det med råd och vägledning per telefon. Hembesök görs vid behov. Personligt ombuds tjänster är avgiftsfria. Tveka inte att ta kontakt!

Kontaktuppgifter: Personligt ombud Harriet Storsved Ålands handikappförbund Skarpansvägen 30 22100 Mariehamn Telefon: 527 360 E-post: harriet.storsved@ handicampen.ax

Det här är Ålands handikappförbund Ålands handikappförbund är en samarbetsorganisation för tretton handikapp- och patientföreningar på Åland. Till förbundets uppgifter hör att bevaka och agera i handikappfrågor, informera om funktionsnedsättningar, stöda och hjälpa medlemsföreningarna och upprätthålla ett gemensamt kansli, HandiCampen. Handikappförbundet grundades i slutet av 1988 och våra medlemsföreningar har idag drygt 3.300 medlemmar, det vill säga drygt 11,5 procent av den åländska befolkningen. Våra medlemsföreningar är: Demensföreningen på Åland, Diabetesföreningen på Åland, DUV - De Utvecklingsstördas Väl på Åland, Föreningen Vårt Hjärta, Föräldraföreningen för barn med särskilda behov, Intresseföreningen för Psykisk Hälsa – Reseda, Ålands Au-

tismspektrumförening, Ålands Cancerförening, Ålands Hörselförening, Ålands Lungskadeförening, Ålands Neurologiska förening, Ålands Reumaförening samt Ålands Synskadade. Mer om oss kan du läsa på hemsidan: www.handicampen.ax där du också hittar alla föreningarnas egna hemsidor. Gilla oss också på facebook. Välkommen in både på webben och på HandiCampen och träffa oss! Handikappförbundet är också huvudman för Fixtjänst som är en arbetsplats för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Förutom att vara en trevlig och öppen arbetsplats har Fixtjänst också tillverkning och försäljning av flaggor, vimplar

Handikapp

bulletinen

Utgivare: Ålands handikappförbund r.f. Ansvarig utgivare: Ralf Hellman Redaktör: Anne Sjökvist Pärmbild: Karoliina Hellén. Foto: Anne Sjökvist

och snickeriprodukter. Här utförs olika monteringsarbeten och även demontering av datorer och kontorsmaskiner för företag och kommuner. Fixtjänst finns på Dalkarbyvägen 4 i Mariehamn.

Ni hittar oss bakom den klarröda dörren i Nyfahlers hus mot Skarpansvägen.

Adress:

Skarpansvägen 30 AX-22100 Mariehamn Webb: www.handicampen.ax E-post: förnamn.efternamn@handicampen.ax Telefon: +358-(0)18-527 360 (växel) Tryckning: Tidningstryckarna på Åland Ab, Mariehamn 2014 Denna tidning distribueras till alla hushåll på Åland.


Bilcenter fick första bemötandepriset Ålands första bemötandepris gick till personalen på Mariehamns Bilcenter. Det var två glada bilförsäljare som tog emot det unika priset på internationella handikappdagen. Motiveringen som juryn föll för löd så här (skriven av nomineraren): För att de visat extra gott bemötande och personlig service gentemot vår autistiske son med stort bilintresse. Under flera års tid besökte familjen alla bilfirmor varje veckoslut och personalen på Bilcenter försåg gladeligen sonen med olika bilbroschyrer och erbjöd provkörningar och alltid det där lilla extra. Priset togs emot av Bilcenters Ronny Jansson och Mikael Björkvall på förbundets minimässa i Maxinge köpcenter på internationella handikappdagen 3.12. Bemötandepriset har instiftats av Ålands handikappförbund för att lyfta fram alla som bemödar sig om att bemöta sina medmänniskor på ett bra sätt. Som anstränger sig lite extra för att få alla att känna sig delaktiga och viktiga även om man råkar ha en funktionsnedsättning eller sjukdom. Vi fick in många nomineringar vilket bekräftar det vi visste; nämligen att det finns många i vårt samhälle som är väldigt bra på bemötande. Alla nominerade fick ett diplom och vi riktar ett stort tack till alla er för att ni finns och gör vårt samhälle till en bättre plats för alla. Bemötandepriset ska delas ut varje år på internationella handikappdagen så ni kan börja fundera redan nu på vem ni vill nominera till årets pris. Eller kanske det är du eller ditt företag som blir nominerad i år. Alla nominerade: Lasse Nylund för att han ställer upp i vått och torrt för alla medlemmar i Ålands synskadade oavsett dag och ärende,

Bemötandepriset 2014

Bemötandepriset 2014

Ronny Jansson och Mikael Björkvall från Mariehamns Bilcenter tog emot priset som fysiskt utgjordes av en statyett tillverkad av handikappförbundets arbetsverkstad Fixtjänst. och han gör det med glädje och har ett hjärta av guld. Han är en enorm tillgång för föreningens medlemmar. Birgitta ”Gittan” Blomqvist som jobbar inom hemvården i Eckerö på äldreboendet Solgården sen många år. Hon är en otrolig kvinna på att bemöta och ta klienter/boare precis där dom är, att alltid se deras behov och positiva sida framför annat! Jana Sundberg jobbar på Omsorgens äldreboende Åkersvängen och pluggar på distans till närvårdare. Hon är en otroligt varm och omtänksam person och är redan en otroligt varm vårdare, med eller utan utbildning. Hon har ett tryggt

och ärligt sätt att bemöta klienterna på! Kim, Peter och Mia på Taxi 19500. Vänligare, mera serviceminded och förstående personer får man leta efter. De gör allt för den funktionshindrade, skrattar ihop, pratar, servar, hjälper och är världens bästa medmänniskor. För att inte tala om hur den fuktionshindrades familj blir bemött. De uppmuntrar, sjunger i taxin, torkar tårar, förstår, har medkänsla, skjutsar och hjälper hela familjen. Viveka Karlsson, administratör på avdelningen för socialservice på Mariehamns stad. Hon bemöter kunder och medarbe-

tare alla dagar väldigt proffsigt och bra. Hennes inställning är att alla är lika värda och hon gör allt i sin makt att hjälpa och ge god och snabb service. Marita Löfroth, AMS, för sitt gedigna arbete för att alla skall få ha ett arbete och för sitt trevliga bemötande. Mia Korpi som jobbar inom Ålands omsorgsförbund sedan många år tillbaka. Hon är alltid på gott humör på jobbet och vill göra dagarna i de funktionsnedsattas liv till de bästa. Mia kämpar innerligt för de funktionsnedsattas rättigheter och kämpar tills hon har fått vad de har rätt till. Frank Arnold, audionom vid ÅHS hörselvård, för att han ser hela människan i sitt bemötande av hörselklienterna. Han är väldigt flexibel och har också varit till stor hjälp med hjälpmedel på arbetsplatser fast det egentligen ligger utanför audionomens arbetsuppgifter.

Priset delades ut av handikappförbundets ordförande Ralf Hellman inför ett stort mediauppbåd, här Alfons Röblom från Ålands radio.

Åsa Rehn & Rino Häuselmann som tillsammans driver Ålands Taxi. De bemöter alla människor likvärdigt med respekt och stor glädje. De har ett proffsigt och kunnigt men framförallt hjärtligt bemötande av olika personer med funktionshinder. De sätter guldkant på taxiresorna för alla människor.

Pectus Ab med Anders Winkelmann och Daniel Eriksson i spetsen. På Pectus jobbar sedan flera år tillbaka personer med utvecklingsstörning. Pectus ser det viktigt att se till vad varje individ kan göra än fokusera på begränsningar. Arbetstagarna trivs och är sedda i en positiv och glad arbetsmiljö. Sonja Ståhl, Johanna Furu, Ulrika Sundström, Maria Williams och Christian Johansson på diabetesmottagningen på barnpolikliniken på ÅHS. Nomineringen ges för deras goda sakkunskap i diabetes och professionella bemötande och bekräftande av både den drabbade och dennes familj, för deras förmåga att ge individuell vård till barnet/den unga, deras stora engagemang i sitt arbete och den trygghet de ger familjen även i vården i hemmet. Förutom det stöd och den kunskap i vården de ger familjen, utbildar de även personal på daghem och skola i diabetesvården.

Nästa bemötandepris delas ut på Internationella handikappdagen 3.12.2015. 3


Bemötandekampanjen fortsätter

Bemötandeseminarium 16 mars

Victoria Webster.

Alain Topor.

Måndagen den 16 mars ordnar handikappförbundet ett heldagsseminarium om bemötande som riktar sig till offentliga sektorns anställda, beslutsfattare och andra som i sitt arbete möter människor i utsatta lägen. Exakta tider och plats meddelas senare. Föreläsare är Victoria Webster, cp-skadad läkare som blev första akutläkaren i Norden, Alain Topor, docent i psykiatri vid Stockholms universitet samt Sauli Suominen, familjeterapeut som i många år jobbat som personligt ombud i Finland. Vid seminariet diskuteras frågor såsom bemötande, hur systemstrukturer påverkar vårt beteende samt

Sauli Suominen.

vårdrelationer där självbestämmande är en aktuell och viktig aspekt. Dessutom får seminariedeltagarna ta del av erfarenhetsskildringar och berättelser som visar att förutfattade meningar och en negativ attityd inte utvecklar en människas förmåga att ta egna beslut eller bestämma över sitt eget liv. Andra vet inte alltid bäst. Seminariet vänder sig till tjänstemän inom den offentliga sektorn såsom kommuner, skolpersonal, Ålands landskapsregering samt vårdpersonal och strävar efter att ge deltagarna en tankeställare och samtidigt utmana egna förutfattade meningar. Dagen avslutas med en paneldebatt om frågor som har uppkommit under dagen. I den deltar också tre erfarenhetsexperter, personer med funktionsnedsättningar, från Åland.

Mera om bemötande

Victoria Webster Victoria Webster föddes med en cp-skada. Hon har trotsat sitt handikapp och alla fördomar och nått långt. Hon blev Nordens förta läkare med specialisering i akutsjukvård och inremedicin. Tillsammans med sin mamma Diana har hon skrivit den självbiografiska boken ”Så många Mount Everest” som handlar om kampen mot omvärldens okunskap. Hon har jobbat som läkare vid ÅHS i Mariehamn och nu jobbar hon i Helsingfors. Alain Topor Alain Topor är docent i psykiatri vid Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete – socialhögskolan. Han forskar i sociala faktorers och relationers betydelse för uppkomsten av och återhämtning från allvarliga psykiska problem. Hans doktorsavhandling ”Återhämtning från svåra psykiska störningar” lades fram vid universitetet 2001. Alain Topor anser att det är hög tid för psykiatrin att bryta med den opersonliga attityden till vårdbrukarna. ” I min forskning tycker jag mig märka att det händer något positivt när vårdpersonalen kliver ur ramen och blir äkta”, säger han.

Hösten 2015 planerar vi besök i lågstadieskolorna för att prata Sauli Suominen om bemötande.

Sauli Suominen är legitimerad familjeterapeut och

En digital bemötandeguide är handledare. Han har arbetat i tio år som Personligt omunder arbete och vi hoppas få bud i Helsingfors. I början med personer med psyksiak funktionsnedsättningar men sedan 2005 med personer den klar under våren. Flera bemötandeutbildningar är under planering. Bemötandekorten här invid finns att hämta gratis från HandiCampen.

Tillgänglighetsgruppen

Inom Handikappförbundet finns tillgänglighetsgruppen som har hand om frågor som gäller tillgänglighet varav bemötande är en del I gruppen sitter representanter från alla medlemsföreningar samt arkitekten Filip Azam som utbildat sig till tillgänglighetskonsult.

4

med olika typer av funktionsnedsättningar, missbrukare, äldre, ungdomar på glid, invandrare och långtidsarbetslösa. Han har gett ut tre böcker om Personligt ombud, den första en översättning från norska/svenska, den andra om teori och praktik, den tredje baserar sig på klientintervjuer och utmynnar i en programteori. ”Vårdplaner uppgörs ofta ur en viss serviceproducents synvinkel och inte ur det holistiska helhetsperspektiv klienten skulle vara betjänt av”, säger han.


Nya böcker i vårt bibliotek I HandiCampens bibliotek finns både fackböcker och dokumentärer om livet med en funktionsnedsättning eller sjukdom. Det finns också ett antal lättlästa böcker. I tidningshyllan finns många facktidskrifter som kan läsas på plats. Biblioteket är öppet under HandiCampens öppethållningstider, vardagar kl 9-15. Lånar gör du med ditt vanliga bibliotekskort från stadsbiblioteket eller kommunbiblioteket. Lånetiden är 30 dagar och man behöver inte vara medlem i någon av våra föreningar för att låna. På www.bibliotek.ax går det att gå in och titta vilken litteratur som finns i vårt bibliotek. Här ett urval av våra nyaste böcker: vardagen. Men det är också en historia om en vilja som kan försätta berg. Och om hur mental styrka, fysisk träning och en spirande kärlek tillsammans kan jämna ut oddsen mot en till synes överlägsen motståndare.

att ge dig mer energi, förbättra din sömn, göra dig mer koncentrerad, stärka ditt minne och immunförsvar. Dessutom kommer du inte bara att leva längre - du blir yngre rent biologiskt! I den här boken presenterar läkarna Anders Hansen och Carl Johan Sundberg allt du behöver veta om den senaste vetenskapen kring träning och hälsa.

Fri från migrän : Orsak och botemedel vid en av våra stora folksjukdomar

Jag ska inte dö idag av Pamela Andersson Den 3 juli 2012 föll Pamela Andersson ihop i joggingspåret. Efter en vecka fick hon veta att hon hade en tumör i hjärnan som inte kan opereras bort. Det här är Pamela Anderssons berättelse om en resa med okänt slut. En resa hand i hand med ödet, där skelettsmärtor och hårbortfall blivit en del av

Sjukhuskatten Oscar: en

ADHD-hjälpen: För ett liv i

Det är vårdhemmets sjuksköterskor som först märker det. Gång efter gång vet den buttra katten Oscar något som vårdpersonalen inte vet. När en patient inte har långt kvar, hoppar Oscar upp i sängen och håller patienten sällskap de sista timmarna i livet. Läkaren och geriatrikern David Dosa tror inte riktigt på det men till slut kan han inte längre blunda för Oscars ovanliga gåva.

I denna lättfattliga och användarvänliga självhjälpsbok för vuxna med ADHD får du lära dig konkreta strategier för att få vardagen att fungera. Längs vägen presenteras du för olika personer som har ADHD och hur de har arbetat med teknikerna. Strategierna bygger på KBT, den psykologiska behandlingsmetod som har starkast stöd vid ADHD. Boken tar även upp anhörigas situation och beskriver flera användbara strategier för hur ett liv tillsammans med någon som har ADHD kan underlättas. Du får också värdefull information om vad ADHD är, vilken hjälp samhället kan erbjuda och hur en utredning bör gå till.

vanlig katt med en ovanlig gåva av David Dosa

av Kristina Ahlström Juristen Kristina Ahlström och hennes mor var båda drabbade av migrän. Metoden som gjorde dem fria från sjukdomen har tagits fram av professor Rodolfo Low och utgår från att migränpatienter har en överaktiv bukspottkörtel som producerar för mycket insulin. För låga blodsockernivåer startar en kemisk process i kroppen som utlöser smärtan i huvudet. Behandlingsmetoden innebär att man ska äta och röra sig så att blodsockret håller sig stabilt.

lréne Johansson sköter om biblioteket.

Älskade assistent : en inspirationsbok om coachande personlig assistans inom LSS av Jan Blomström Jan Blomström lyfter på ett helt nytt sätt fram en av vår tids största och kanske viktigaste branscher, nämligen personlig assistans, med ambitionen att skapa skillnad. I boken utmanar Jan givna sanningar och tillhandahåller samtidigt på ett enkelt och knivskarpt sätt nycklarna till en modern och professionell assistentroll utifrån lagstiftningens intentioner. Han för också in begreppet coachistans på arenan, en coachande personlig assistans som lyfter fram brukarens självständighet och rätt till sitt egna liv oavsett funktionsnivå.

Hälsa på recept : träna smartare, må bättre, lev längre av Anders Hansen Dagens forskning visar tydligt att regelbunden träning är en mirakelkur som inte bara gör att du går ner i vikt och får bättre kondition och styrka. Genom att röra på dig kan du också både förebygga, behandla och i vissa fall bota sjukdomar som diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer och depression. Men det slutar inte där, din träning kommer också

Det högkänsliga barnet : att växa och må bra i en överväldigande värld av Elaine N. Aron Forskning visar att en av fem personer har ett extra känsligt nervsystem och bearbetar intryck djupare och mer noggrant än andra. På grund av detta blir de lätt överstimulerade och har ofta ett stort behov av att dra sig undan. Psykoterapeuten Elaine N. Aron, har forskat i ämnet i mer än tjugo år och är den första som uppmärksammat dess positiva aspekter och gett det ett tydligt namn – högkänslighet. Boken är full av värdefulla råd och tips för föräldrar, lärare och andra som kommer i kontakt med högkänsliga barn.

balans av Katarina A. Sörngård

Grabben i kuvösen bredvid:

om att vinna mot ett handikapp av Jonas Helgesson

Fyrtio minuter. Så länge dröjde det innan Jonas Helgesson började andas. Till slut kom han igång men då var han redan CP-skadad. Grabben i kuvösen bredvid är en bok om att vinna mot sina svårigheter och se utmaningen och möjligheterna i varenda orealistisk dröm. En uppmärksammad och inspirerande biografi som nu kommit i nyutgåva och med tjugo av Jonas tidningskrönikor som bonus.

Mer lugn mage med god mat: Kokboken för dig med IBS

av Sofia Antonsson IBS eller ballongmage drabbar 15-20% av befolkningen. Dietisten och IBS-experten Sofia Antonssons andra kokbok ”Mer lugn mage med god mat” innehåller 62 enkla vardagsrecept utan gluten, laktos, lök och vitlök. En bok för alla som vill ha en lugnare och gladare mage. 5


Vikten av att känna sig hemma där man bor Arkitekten Lillemor Husberg har arbetat mycket med att utforma lokaler för vård och äldreboenden. I början av 1990-talet engagerade hon sig i en grupp antroposofer för att utforma ett äldreboende där hon själv ville bo. Resultatet blev Vigs Ängar. Vigs Ängar finns i Köpingebro, Ystad, Sveriges sydligaste kommun. Sedan Vigs Ängar öppnades 1995 är Lillemor Husberg också verksamhetsansvarig för boendet som ägs av Ystad kommuns fastighetskontor. Lillemor var till Åland i november 2014 och berättade om sin syn på äldreboenden. I boken Gammal och fri berättar hon hur Vigs Ängar kom till, om verksamheten, visionen och vad som driver henne. I boken finns också texter av andra skribenter och boendet beskrivs utifrån olika perspektiv. Med boken säger hon sig vilja förändra synen på arbetet med äldre människor, på åldrandet och även attityden till svaghet. Vigs Ängar har plats för 32-34 äldre människor. Där finns det som äldrevårdsforskare kallar för ”det goda kretsloppet”. När de äldre mår bra, mår också personalen bra, och när personalen mår bra så mår också de äldre bra. När personalen frågades om de själva vill bo på Vigs Ängar när de blir gamla svarade alla ”ja”. På Vigs Ängar utgår man från de äldres behov och ser till både kropp och själ. De äldre erbjuds trygghet men också stimulans och upplevelser. Också själva bygg-

Boken kan lånas på HandiCampen.

Ny logo

Föreningens nya logo har tagits fram av Maria Antman på UDDA Kultur & Kommunikation. Hon har utgått från originalmålningen av Margareta Lindén som varit en del av den gamla logon.

Bild ur boken ”Gammal och fri”. naden är både funktionell och inspirerande, den har en ”empatisk arkitektur”. Filosofin i verksamheten är antroposofin, kunskapen om och respekten för människan, varandra, naturen och allt omkring och inom oss. ”Gammal och fri” står för Lillemor Husbergs vision om att om vi får behålla vår nyfikenhet och känner oss trygga blir själen yngre och friare även om kroppen åldras. Det gäller att locka till lusten att leva, skriver hon. ”Då, när vi inte arbetar, kanske inte förflyttar oss så bra eller har olika handikapp, ska vi kunna få stöd, hjälp och möjlighet att göra allt det som vi har tyckt om att göra tidigare i livet. Kanske även det vi inte haft tid med när vi arbetat och

haft familj. Det är min övertygelse att om vi trivs, känner oss sedda och delaktiga kommer flertalet av oss att vara levande tills vi dör.” På Vigs Ängar inbegriper välmåendet bra mat, fysiska behandlingar, bad och massage, hantverk, målning, musik, fest, rörelse, trädgård och djur i ett levande hus med många mötesplatser. Se mera på www.vigsangar.se. Anne Sjökvist ”I Fjärran Österns kulturer betraktar man demens som att en människa kommit ett steg längre i utvecklingen. Man ser med vördnad på henne. Hon har nått upplysningen.” Citat ur ”Gammal och fri”.

Årlig blodtryckskoll kan främja bättre hälsa hos Parkinson- och demenspatienter Årlig blodtryckskontroll kan öka chanserna att tidigt fånga upp patienter med Parkinson eller Lewy body demens vars minne och kognition riskerar att ta skada. Det menar forskare vid Lunds universitet med stöd i bland annat en ny avhandling.

6

Blodtrycksfall och lågt blodtryck är vanligt förekommande bland Parkinson- och Lewy body demens-patienter men patienterna har svårt att upptäcka det själva eftersom det oftast sker utan symtom. Det lägre blodtrycket kan ge upphov till fallskador, och det minskar också hjärnans syresättning vilket kan försämra hjärnans funktion och kapacitet. Tidigare och pågående studier vid bland annat Skånes universitetssjukhus visar att patienternas minne och kognition kan påverkas. Genom att införa så kallad ortostatisk blodtrycksmätning, där blodtrycket mäts i liggan-

de läge och därefter i stående position, skulle de som är i riskzonen kunna upptäckas, menar Elisabet Londos, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Mätningen bör ske i samband med patienternas årliga kontrollbesök i hälso- och sjukvården. I avhandlingen noterades också att Parkinson- och Lewy body-patienter med tydliga tecken på ortostatism, blodtrycket sjunker kraftigt och kvarstående när man ställer sig upp från sittande eller liggande läge, hade tydligt försämrad överlevnad jämfört med individer utan ortostatism.

Regina Österlund är demensrådgivare och anträffbar på kansliet på HandiCampen måndag-fredag kl 9-15 och enligt överenskommelse. Tfn 018-527 369 eller 0457 548 3818 regina.osterlund@handicampen.ax

Nordiskt möte på Åland Demensföreningen står 21-23 maj 2015 värd för det nordiska samarbetsmötet Kontaktforum för Demens och Alzheimerföreningar i Norden. Initiativ till detta Kontaktforum togs av Demensförbundet i Sverige i slutet av 1990-talet. Kontaktforumet är en sammanslutning bestående av förbund och föreningar i alla nordiska länder utom Grönland.

Kortet för dig som vårdar en anhörig hemma Jag

är

anhörigvårdare Vid behov kan någon av personerna på omstående sida kontaktas.

Demensföreningen har tagit fram ett kort för dig som är anhörigvårdare åt en närstående. Det kan vara till nytta till exempel om vårdaren råkar ut för en olycka så att sjukvårdspersonal eller andra vet att det finns någon som är beroende av dig. Kortet fås gratis från HandiCampen, Skarpansvägen 30.


”Hypohunden är det bästa som hänt oss” Eva Malmberg-Tulonen är mamma till Anna som drabbades av diabetes som treåring. Nu är Anna tolv och familjen har sedan tre år hypohunden Elmo som hjälp i vardagen. – Hunden har faktiskt höjt livskvaliteten för hela familjen, inte bara för Anna. Oron har minskat för oss allihop. Vi idrottar mycket och Anna tycker mest om orientering. Det är en mardröm för en förälder att skicka ut sitt barn med diabetes i skogen men nu behöver jag inte springa bredvid henne utan nu är Elmo med på hennes rundor. Elmo markerar både låga och höga blodsockervärden och dessutom känner han av förhöjd koncentration av ketoner. – Annas värden kastar väldigt snabbt och drastiskt och hunden är betydligt snabbare än sensorn. Det är en enorm trygghet att ha den. Eva berättade om sin erfarenhet av hypohund för medlemmar i diabetesföreningen i början av januari. Med sig hade hon Elisa Forsman, en av två hundutbildare i Finland som skolar officiella hypohundar som får bära den speciella västen. Också åtta månader gamla labradorvalpen Buddy var med. Han är under utbildning och flyttar i vår till en sexårig flicka.

helst passar, förutom kanske de som har en väldigt tillplattad nos som kan påverka luktsinnet. Det viktiga är att hunden passar familjen och att den är relativt ung, arbetsvillig, glad och öppen, frisk, vill vara nära människor och har bra luktsinne.

Hypohunden Elmo hänger med tolvåriga Anna på orienteringsrundorna och övervakar blodsockersvängningarna. Elisa och den andra hypohundskolaren Stina von Bonsdorff utbildar hypohundar på två sätt. Dels genom att ordna utbildning för de familjer som ska ha hunden så att de själva kan skola hunden, dels genom att sköta skolningen av hunden själv och sedan överlämna den till familjen. Elisa säger att hon föredrar den första varianten. Om familjen skolar själv får de bättre känsla för hunden och blir bättre på att tolka dess beteende och det är också lättare att fortsätta skolningen senare.

Diabetikern förändras och hunden behöver fortbildning hela tiden för att upprätthålla sin kunskap. I korthet går skolningen till så att diabetikern skrubbar sin hud med tygbitar när blodsockervärdet är lågt och sedan får hunden lukta. När den sedan känner igen samma lukt markerar den, för det mesta med att buffa med nosen på handen eller annanstans på kroppen. Elisa har skolat flest labradorer till hypohundar, mest för

att det är den ras hon har mest erfarenhet av. – Men vilken hundras som

På föreningen Hypokoiras hemsida www.hypokoira.fi finns mera information om hypohundar i Finland. Sidan finns också på svenska och både Elisa och Eva är med i föreningens styrelse. I detta nu finns cirka femton utbildade hypohundar i Finland, skolade av Elisa och Stina. Ännu har inte hypohundarna status som assistenthund i Finland men föreningen jobbar på att få in också dessa hundar i lagstiftningen. Tills det händer måste man bekosta hundskolningen själv och det kostar cirka 1.800 euro och tar omkring ett och ett halvt år. Anne Sjökvist

Elisa Forsman är hundskolare och utbildar också hundägare till att själva skola sin hypohund. Eva MalmbergTulonen har själv skolat familjens hund Elmo. I mitten Buddy, 8 månader, som är under utbildning.

30-årsjubileum Diabetesföreningen på Åland

Marianne Österåker är ordförande i diabetesföreningen som inte har någon anställd. Marianne kan nås på tfn 13 321 eller 050 375 3540 eller marianne.osteraker@aland.net

Sirja var med från början Ålands diabetesförening fyller 30 år i år. En av dem som var med och grundade den är Sirja Boman. Sirja flyttade från Esbo med sin åländske make och tre barn till Åland i december 1984 och en månad efteråt fick dottern Mari, då sex år, diabetesdiagnos. – Jag kände ingen här då, kunde inte så mycket svenska och hade stort behov av att få information och träffa andra i samma situation. Den första tryggheten i den nya livssituationen var diabetessköterskan Birgitta Nyroos på sjukhuset. – Vi fick ett väldigt trevligt mottagande på ÅHS. Mari bodde på sjukhuset först en tid. Diabetes var något helt obekant för mig, det var en helt ny värld att sätta sig in i näringslära och annat. Men just näringsläran har jag haft nytta av också annars. Hela familjen började äta nyttigare. På sjukhuset fanns den med-

icinska expertisen och hjälpen men Sirja kände att hon också behövde annan form av stöd, från människor med egen erfarenhet av diabetes. – Vi var på familjekurs i Tammerfors men det behövdes en förening också här i vårt närsamhälle. Tillsammans med bland andra Birgitta Nyroos startade hon därför upp diabetesföreningen hösten 1985.

också att vi är lyckligt lottade här som har Paf och relativt lätt kan få pengar till verksamheten. Sirja var hemma ett år innan hon började jobba och hon hann lära sig en hel del om diabetes och Mari hann börja skolan. – Som med alla andra sjukdomar är också diabetes lättare att leva med ju mera man vet om den.

Åke Schönberg var föreningens första ordförande och i styrelsen satt förutom Sirja och Birgitta också Roland Karlsson, Rakel Sollman och Maj-Britt Dahlblom. Den första tiden bjöd föreningen ofta in andra finlandssvenska diabetesföreningar. – Vi ordnade också bussresa till Norge där vi besökte diabetesförbundet och barnavdelningen vid sjukhuset i Oslo. Vi hade stort behov av att ta reda på vad andra gör i sina föreningar när vi skulle bygga upp vår verksamhet. Vi insåg

Numera är Sirja pensionär och kvar på Åland medan barnen begett sig ut i världen. Mari bor numera i Berlin i Tyskland. – Hon har rest och bott på många håll i världen, bland annat Kina, och alltid fått vård och hjälp där hon rört sig. Hon har aldrig låtit sig hindras av diabetesen. I takt med att Mari själv började ta ansvar för sin diabetes märkte Sirja hur trött hon själv var och hur mycket det tagit på att vara ständigt på vakt. – Hon hamnade ofta i chock på nätterna och jag sov dåligt

under många år. Det var en ständig oro. Numera är Mari mamma till en liten tvåårig pojke och jobbar som fotograf. Sirja är fortfarande medlem i diabetesföreningen och går gärna på evenemang. – Föreningen har en stor betydelse för drabbade. Fler barn tycks få diabetes och även för äldre som drabbas av typ 2-diabetes är det bra med någon som orkar lyssna. Anne Sjökvist

Sirja Boman. 7


50-årsjubileum

I huvudet på en normalstörd Varning! Denna föreläsning kan ge dig kunskap som allvarligt skadar dina fördomar! DUV på Åland fyller 50 år i år och det firas bland annat med en föreläsning den 21 oktober med Pär Johansson, grundare och verksamhetsledare för Glada Hudikteatern. Trots massivt motstånd från omgivningen startade Pär Johansson Glada Hudik-teatern, en teatergrupp där utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare agerar sida vid sida. Sedan 1996 har teaterns framgång tydliggjort det goda ledarskapet och hur resultat nås när man vågar konfrontera sin egen och andra människors okunskap, osäkerhet och fördomar. Pär är flerfaldigt belönad både som ledare och talare och visar i sitt arbete på hur individer kan utvecklas, trots att de till synes har svaga förutsättningar att lyckas. Han daltar inte eller tycker synd om människor, istället driver han dem framåt genom att behandla dem med respekt och ta dem på allvar.

De Utvecklingsstördas Väl på Åland

Hans devis är: det är bättre att vara riktigt bra på en sak än halvdålig på tio. Oavsett om talangen är att stapla konservburkar eller att sjunga som en fågel. Att få visa vad man kan och få uppskattning ger ytterligare växtkraft. Förutom utsålda Sverige-turnéer innehåller Glada Hudik-teaterns resa bland annat framträdanden i New York, långfilmen ”Hur många lingon finns det i världen?” och den folkkära reklamfilmskaraktären ICA-Jerry. Pär drivs av en stark passion för det han gör, en del skulle kalla det galenskap. Efter en dryg timme med både skratt och gråt får vi ett kvitto på vad som kan ske om man tänjer på gränserna, trotsar fördomar, tror på människor och ger dem en chans att utvecklas. Missa inte Pär på Åland 21 oktober!

Carola Hemmälin är kanslist och bokförare, Ulrika Sund kanslibiträde på onsdagar och torsdagar och Susan Enberg verksamhetsledare för DUV. Dessutom jobbar Petra Alén som fritidssekreterare och Fredrik Scott som ungdomssekreterare i föreningen. Kansliet finns i HandiCampen på Skarpansvägen 30 i Marieham och är öppet måndag-torsdag kl. 9-15 och fredag kl. 9-13. E-post: info.duv@handicampen.ax / fornamn.efternamn@handicampen.ax Tfn 527 371 / 527 372 www.duv.ax

Cyklar behövs

Pär Johansson kommer till Åland och pratar om Glada Hudik-teatern i höst.

Drag i DUV

Förra våren fick DUV motta tre specialcyklar från Stiftelsen Odd Fellows Barnfond. Cyklarna används flitigt under lägren vid lägergården Lottenberg. Det vi ännu saknar är några tvåhjulingar. Flera av lägerdeltagarna är vana duktiga cyklister och vill cykla på två hjul. Står det en cykel i gott skick i storlek 24 eller 26 tum i något uthus hemma hos dig och du vill skänka den till oss blir många glada. Cykeln ska ha fotbroms.

DUV-dag i Karis

Novemberdisco i HandiCampen blev en succé och dansgolvet var fyllt från första låten till sista. Evenemangsföretaget Zevents stod för DJ, anläggning och ljus.

Idrottsdagar för personer med utvecklingsstörning i Svenskfinland hålls på Åland 4-5 september. Bilden är den åländska truppen från senaste idrottsdagarna, 2013 i Ekenäs.

Det är alltid mycket på gång i DUV Åland. Här ett urval av kommande aktiviteter:

Ungdomsgården Uncan måndagar kl 18-20.30 För ungdomar 12-19 år Ledare: Fredrik Scott

Söndag 25.1 kl 18-20.30 Myssöndag på Mariebad för hela familjen Alla föreningens medlemmar bjuds på avslappnande myskväll på Mariebad. Tillgång till äventyrsbad, terapi- och motionsbassängen. Vi har ljuslyktor och levande ljus, lugn och avslappnande musik, servering, aromabastu med bastuviftning och vattengymnastik. Anmäl till susan.enberg@ handicampen.ax 8

15 maj kl 13-15 Bowlinglandskamp mellan DUV-Qvirre från Örebro Mer information i nästa nummer av Duvan. 15 maj kl 18 50-års jubileumsfest i Käringsund tillsammans med Öreborarna. Mer information i nästa nummer av Duvan. 4-5 september Idrottsdagar för personer med utvecklingsstörning i Svenskfinland ordnas på Åland. Mer information i Duvan.

Ungdomsgården Tvärsan måndagar kl 18-20.30 För ungdomar 20 år uppåt Ledare: Mikaela Johansson Sång- och musikcafé på Tvärsan med Marita 26.1, 23.2, och 30.3 kl 18.30-20 Bowlingträning tisdagar kl 16-17 Ledare: Fredrik Scott Plats: Idrottsgården

Dansträning onsdagar kl 19-20.30 Olika musikstilar, alla åldrar Ledare: Pia Lassila Plats: Ytternäs skolas musiksal Innebandy / fotbollsträning torsdagar kl 19-20 Ledare: Fredrik Scott Plats: Strandnäs högstadieskola Månadsluncher på Arken 11.3, 8.4, 13.5 kl 12-13.

Lördagen den 7 februari kl 1017 hålls en DUV-dag på Lärkkulla i Karis med temat intressebevakning. Aktuella reformerna inom social-och hälsovården diskuteras, politiker och kommunala beslutsfattare är inbjudna. Anmälan senast den 30 januari till FDUV, Monica Avellan, monica.avellan@fduv.fi eller tfn 0400 600 676. Arrangör är FDUV, Förbundet De Utvecklingsstördas Väl.

Kondoleanser Genom att köpa DUV:s kondoleanser stöder du vår verksamhet. De kostar 15 euro och säljs på DUV:s kontor på Skarpansvägen 30, Ålandsbanken, Nordeabank och begravningsbyrå Nocturne.

Medlemsmiddag 11.2 kl 18 Välkomna alla ni som vill träffas och prata över en middag! Vi sitter på barsidan i Park. Den som önskar beställa från after work-menyn ska göra det före klockan 18.


Stödpersonerna gör en viktig insats Föreningen Vårt hjärta

Annette Bergbo är verksamhetsledare för Vårt hjärta. Hon är anträffbar på HandiCampen främst måndag-onsdag kl. 9-15 på tfn 141 95 och 0457 524 3798. Övriga tider och dagar är hon anträffbar enligt överenskommelse, tfn 0457 524 3798. vart.hjarta@aland.net www.hjarta.ax

Möt våren med ”Mamma Mia”! Några platser finns kvar i vår bussresa till Helsingfors och rosade föreställningen Mamma Mia. Kom med du också! Möt våren med en gemensam upplevelse, en resa även tillbaka i nostalgin med Abbamusik i ny tappning. Föreställningen har fått mycket goda recensioner. Avfärd 1/5 kl 23.45 och hemma 3/5 kl 01.05. Pris med 40 deltagare cirka 230 euro vari buss, båt, hytt inkl frukost och föreställningen ingår. I planeringsfas finns också ett da capo av fjolårets sommarresa för hjärtebarnsfamiljerna! (AB)

Ny verksamhetsledare i höst Från och med höstterminen 2015 kommer föreningen att ha en ny verksamhetsledare då nuvarande VL ger över världens bästa jobb efter åtta synnerligen givande år. Fantastiskt deltidsjobb för den som gillar att arbeta självständigt i nära samarbete med styrelsen, kreativt och utvecklande på ett brett spektrum. Småningom lediganslås jobbet med annonsering.

Tarja Gustafsson har utbildat och handlett föreningen Vårt hjärtas stödpersoner de senaste tolv åren när det behövts. – Det är väldigt givande. Jag tycker det är så fint att det finns folk som ger av det som är så värdefullt idag, sin tid och sina egna erfarenheter. Det betyder mycket för dem som insjuknat i hjärtsjukdom. Tarja, som till vardags är pyskoterapeut inom familjeterapi, leder grundkurserna där nya stödpersoner utbildas och hon är också den de kan ringa om det krisar eller annars vill prata med någon om stödverksamheten. – På kursen tar vi upp vad det innebär att vara stödperson och också vad det inte innebär. Man är inte vårdare och inte terapeut, det är viktigt att kunna sätta gränser. Stödpersonsverksamheten har blivit allt mer uppskattad under senare år. Sjukvården ger medicinsk hjälp men många gånger har man också stort behov av att prata med någon som gått igenom liknande erfarenheter. Någon som kan förmedla hopp, idéer och tro på att det kommer att gå bra. – Det är viktigt att stödpersonen gått igenom sina processer, mår bra och har lämnat det jobbigaste bakom sig. Man måste kunna ge hopp. För någon som gått igenom en hjärtinfarkt eller annan hjärtsjukdom sker den fysiska och psykiska återhämtningen sällan samtidigt. Då hjärtat fungerar igen finns otryggheten ändå kvar. På sjukhuset känner man sig kanske trygg men när man kommer hem måste man lära sig lita på sitt hjärta på nytt.

– De flesta går igenom en svår kris och det handlar ju om att man tappat kontrollen över sin kropp. Att hjärtat fungerar är ju ingenting vi tänker på förrän den dag det inte fungerar som det ska. Krisen efteråt, när det akuta är över, kan ibland var svår för omgivningen att förstå. – Det är mycket känslor; sorg, rädsla, depression och otryggheten påverkar förstås självkänslan I det skedet behövs mycket stöd. Därför är det också viktigt att stödpersonen har gått igenom sina processer och är klar med dem. Många vill också ha någon att prata med inför en operation. – Det är väldigt bra att träffa någon som genomgått liknande ingrepp och nu mår bra. Mäns och kvinnors reaktioner på hjärtsjukdom kan skilja sig. – Man ska ju inte generalisera men kvinnor som insjuknar kan ta mer stress över relationer och anhöriga medan många män upplever den fysiska svagheten hårdare. När det gäller att prata med andra om sin sjukdom eller andra tillkortakommanden ser Tarja en klar ökning av män som söker sig till sådana forum. – Det är till viss del en generationsfråga. Hos lite äldre män kan man missa en depression eftersom de trycker ner sina känslor och inte pratar om dem utan istället reagerar med irritation och kort stubin. Yngre män har i allmänhet lättare att prata om sina känslor. Också partnern eller andra nära anhöriga kan behöva stödperson, något som kan glömmas bort. – Oro och rädsla finns för-

Senaste stödpersonsutbildningen hölls i maj i fjol. Tarja Gustafsson i blått i mitten. Bakom henne från vänster Synnöve Blomberg, ”Sågen” Gustafsson och Esa Saarinen samt längst bak från vänster Jonna Rehnberg, Henrik Kivisalo och ”Mysan” Sundqvist stås också hos den man lever tillsammans med. En del kan bli väldigt överbeskyddande. Det viktigaste för den som själv vill bli stödperson och hjälpa andra är, förutom förmåga till empati och att sätta gränser, alltså att man själv processat sina egna svåra erfarenheter och känner att man

kan dela med sig av något positivt. Tarja Gustafsson betonar att det inte bara handlar om att ge av sig själv för den som blir stödperson. – Det är ju så att vi människor mår väldigt bra också själva av att hjälpa andra. Anne Sjökvist

Vill du bli stödperson?

Vårt hjärta erbjuder stödpersoner med särskild utbildning. Stödpersonerna arbetar frivilligt, utan betalning, får utbildning och avger tysthetslöfte. Är du intresserad och vill ställa dig tillförfogande som stödperson enligt din egen önskan? Anmäl ditt intresse till Vårt hjärtas verksamhetsledare.

Egenkontroll för den som tar blodförtunnande medicin En del av de personer som tar blodförtunnande medicin efter till exempel en blodpropp kan sedan några år få låna hem en apparat från sjukhuset och själv kontrollera blodets PK(INR)-värde regelbundet. PK(INR)-värdet mäter blodets förmåga att levra sig och ger en fingervisning om doseringen av blodförtunnande läkemedel. – Egenkontroll är inget som passar för alla, utan man måste kunna använda den rätt komplicerade apparaten och dessutom själv klara av att dosera medicin, säger sjukskötare Kirsi Isaksson på AK-av-

delningen (antikoagulationsavdelningen) på ÅHS. De som kan komma i fråga för att själv kontrollera sitt blod genomgår en tvådagarskurs på sjukhuset och får sedan skriva ett prov för att visa att man tillgodogjort sig undervisningen. Det är individuellt hur ofta man behöver kontrollera blodet men i medeltal räcker det med en gång per månad så länge man äter blodförtunnnande medicin. Kan man utföra den kontrollen hemma slipper man förstås sjukhusbesöket. Just nu finns det två grup-

per om totalt cirka 24 personer som har fått låna hem apparaten och det är en rätt liten grupp av alla som använder blodförtunnande läkemedel. Blodförtunnande läkemedel kallas också antikoagulantia, ett samlingsbegrepp för de läkemedel som används för att förebygga och behandla blodproppar. Om man får en propp kan blodförtunnande läkemedel motverka att proppen växer. Läkemedlen hjälper kroppen att lösa upp proppen så att blodkärlet öppnas och minskar skadornas omfattning.

Medicinerna förebygger också att nya proppar bildas. Om man har ökad risk att få proppar, till exempel om man har opererats eller har förmaksflimmer i kombination med andra riskfaktorer, kan man få blodförtunnande medicin som förebyggande behandling. 9


Föreningen för föräldrar Föräldraföreningen finns till för föräldrar som har barn med särskilda behov. Det gäller alla typer av funktionsnedsättningar, synliga eller osynliga. I föreningen finns andra som kan hjälpa och stöda i funde-

ringar angående barnet eller om man behöver hjälp att vända sig till rätt person eller instans med sina frågor. Aktiviteter som ordnas årligen är disco-sim, disco-bowling och familjemiddag. Dessa är evenemang för hela famil-

Det var spännande att åka i sjöräddningens båt tyckte Jonna Jansson t h bredvid brorsan Jonny Jansson.

jen. Föreningen ordnar också intressanta föreläsningar för föräldrarna. I fjol var en av de mest uppskattade aktiviteterna utflykten till Kobba Klintar. Den 23 augusti for ett gäng på totalt 28 personer ut till ”Kobbarna” och det blev en hellyckad dag med umgänge och caféets goda specialmackor. Kobba klintar är tillgängligt med ramper så man kan ta sig med rullstol till alla hus på ön. Sjöräddningens båt användes för bättre tillgänglighet för dem i rullstol eller som annars

På årets program står bland annat discosimning i Godby simhall den 7 mars. Föreningen abonnerar hela simhallen på lördag kväll för sina medlemmar. Förutom simningen bjuds det på varm korv och sallad. I maj i år planeras en utflykt till Furuviksparken nära Gävle. A.S

En del av deltagarna på utflykten till Kobba Klintar i augusti: Ella Söderlund, Jonna Jansson, Viveka Lindström och Christian Holm.

Föräldraföreningens

Familjekväll med Discosim lördag 7 mars kl 18-21 i Godby simhall Hela simhallen är abonnerad. Anmälan till HandiCampen tel.527 360 eller info@handicampen.ax senast torsdag 27.2 kl.15 Pris: Medlemmar 5 euro per familj. Assistenter deltar gratis. Icke medlemmar 5 euro per person i mån av plats. Vi simmar och leker fritt i alla bassänger och har kort vattengymnastik med Tuire Granesäter kl.18.30. I cafét äter vi varm korv och en mättande sallad samt läsk och glass, meddela eventuell allergi. Deltagaravgiften betalas in till konto FI55 6601 0002 3100 92 senast 28.2. Märk betalningen med namn och antal deltagare.

10

hade svårigheter att röra sig. Det var mer spännande att åka med sjöräddningen än vanliga turbåten, berättar Kerstin Jansson.

Föräldraföreningen för barn med särskilda behov

Carina Nordman är ordförande i föräldraföreningen för barn med särskilda behov. Föreningen har ingen anställd. Carina kan nås på tfn 040 565 4077.

Unga vill vara annorlunda men inte bli stämplade som annorlunda Ungdomen är en viktig tid när det gäller att bygga upp självbilden och identiteten. Unga vill vara som alla andra, men samtidigt har de ett behov av att skilja sig från mängden. Det kan man läsa i den nya årsboken om ungas levnadsförhållanden (Nuorten elinolot 2014). Boken handlar om finländska ungas erfarenheter av annorlundaskap och utanförskap bland annat i kompiskretsar, i skolan, på institutioner, på webben och i armén. Nästan alla artiklar bygger på ungas egna erfarenheter. Behovet av att sticka ut kan ta sig uttryck i att den unga inte vill följa med strömmen. Då gör den unga ett medvetet val att vara annorlunda och kan uppleva olikheten som en tillgång och som något positivt. Risken för ojämlikhet och utanförskap uppstår när annorlundaskapet betraktas som mindre värd, stämplande eller utestängande som till exempel en funktionsnedsättning. Ofta anknyter annorlundaskapet

till saker som unga själva inte kan göra någonting åt, till exempel familjens fattigdom eller den ungas funktionsnedsättning, etniska bakgrund, flyktingbakgrund eller kön. Annorlundaskap definieras av andra, är strukturellt och bestäms av omgivningen. Också de offentliga tjänsternas strukturer innefattar tolkningar och praxis som upprätthåller och förstärker känslan av att vara annorlunda och leder till ickeönskvärda erfarenheter av annorlundaskap, stämpling och sårande upplevelser av det egna livet och av en själv. Annorlundaskapet framstår också som en kluven balansgång mellan hjälp och stöd. Unga kan behöva särskilt skydd, omsorg eller hjälp, men samtidigt kan det stöd som samhället erbjuder utesluta dem från andra jämnåriga unga, ge upphov till att de inte har möjlighet till fortsatt utbildning eller begränsa deras möjligheter att välja yrke och få arbete. Boken innehåller exempel på erfarenheter av personer som studerat i specialklass, unga som bor på barnskyddsinrättningar och praktikanter vid ungdomsverkstäder. Nuoruus toisin sanoen är den tionde årsboken i serien Nuorten elinolot och den ges ut av Institutet för hälsa och välfärd (THL), Delegationen för ungdomsärenden (Nuora) och nätverket för ungdomsforskning.


Ny utbildning för bipolära och deras anhöriga Intresseföreningen för Psykisk Hälsa – Reseda r.f.

Ordförande Henrik Lagerberg är föreningens kontaktperson tfn 0400 478 884 henrik.lagerberg@aland.net eller reseda@handicampen.ax

Grupp för unga med psykisk ohälsa i sin närhet Är du eller känner du någon under 18 år? Reseda söker kontakt med personer upp till 18 år som har psykisk ohälsa i sin närhet. Tanken med den grupp vi vill skapa är att vi ska ha en bra stund, snacka, hitta på något ihop. Om du läser detta och är eller känner någon som kan ha intresse av sådan gruppverksamhet kan man kontakta oss i Reseda: lagerberg.gun@aland. net eller tfn 040 570 3884 eller carolasaarela@yahoo.com / 040 506 6077.

Ålands Fountainhouse – Pelaren

Ålands Fountainhouse – Pelaren på Strandgatan 7. Klubbhuset är öppet för människor som är drabbade eller har varit drabbade av psykisk ohälsa. Verksamheten bygger på förmågan till social gemenskap, delaktighet och arbete. Öppet måndag-torsdag kl 8-15.30, fredagar kl 8-14.

Reseda ordnar en utbildningsserie för personer med psykisk ohälsa och deras närmaste krets i vår. Behandlingsmetoden det handlar om är ny – åtminstone på det här sättet - på Åland och kallas psykopedagogisk intervention PPI. PPI är en evidensbaserad metod som bygger på en kombination av kognitiv beteendeterapi och familjearbete. – När en person i familjen insjuknar i psykisk ohälsa drabbas också alla andra runtomkring. Anhöriga har efterlyst en sådan här utbildning, säger Resedas ordförande Henrik Lagerberg. PPI har sina rötter i USA och Storbritannien och finns idag med på svenska Socialstyrelsens lista över rekommenderade behandlingsmetoder för vissa psykiatriska sjukdomstillstånd. I Sverige har den använts sedan slutet av 1980talet. Enkelt uttryckt handlar PPI om att förklara för familjemedlemmarna och den sjuka själv att det är symtomen som är problemet, inte personen som

är sjuk. Symtomen påverkar alla inblandade, inte bara den som är sjuk. Med den insikten blir det lättare för de inblandade att hantera sjukdomen. PPI riktar sig till alla viktiga personer runt den som är sjuk. Det kan vara partner, föräldrar, barn och syskon men också vänner och arbetskamrater i vissa fall. Patienten bestämmer vilka personer som ska ingå. Med hjälp av behandlingsmetoden får alla ökad kunskap om sjukdomen, samarbetet mellan den sjuka och de anhöriga förbättras och den negativa stressen i familjen minskas. Reseda ordnar utbildningsserien i samarbete med psykiatriska kliniken vid ÅHS. Att professionen samarbetar med frivilligsektorn tror Henrik Lagerberg är väldigt viktigt. – Vi kunde köra igång när som helst men klinikchefen Eva Eriksson skulle helst se att den finska boken ”Kaksisuuntainen mielialahäiriö” ska användas i utbildningen men då måste vi vänta på att den över-

sätts till svenska. Upplägget är rätt klart ändå. Förslaget är fem kurstillfällen i studiecirkelformat i samarbete med Abf. Inledningen är fyra timmar information om bipolär sjukdom, den patientgrupp utbildningen riktar sig speciellt till nu i första skedet. – Det vore speciellt viktigt att få utbildning första gången en familjemedlem insjuknar i bipolär sjukdom. Hittills har anhöriga och familjemedlemmarna inte fått just någon information alls. Redan nu har cirka femton personer visat intresse för utbildningen som inte kostar någonting för deltagarna. – Vi vet att behovet finns och hoppas kunna köra igång så fort som möjligt. Vi kan säga att vi har ett reservspår om den där boken inte blir översatt inom rimlig tid. Det är vanligt att anhöriga mår dåligt när en i familjen insjuknar i psykisk ohälsa eftersom de tror att de har skuld i sjukdomen. Det kan också finnas skam över att vara en ”dålig” familj. Också den som är sjuk

känner ofta skuld och ser sig som en börda för sina anhöriga. I PPI-utbildningen får de lära sig att situationen inte är någons fel och att det inte är något fel på familjen. Mest används metoden vid så kallade affektiva sjukdomar som schizofreni, depression och bipolär sjukdom men också vid neuropsykiatriska tillstånd, ätstörningar, ångestsyndrom och beroendesjukdomar. Den ersätter inte till exempel läkemedelsbehandling utan används som komplement och ger patienter och närstående verktyg att styra sjukdomen. Flera studier visar att patienters symtombild lindras genom PPI, att risken för återfall minskar och att de anhörigas belastning blir mindre. En annan effekt är förstås att samhällets vårdkostnader minskar. Reseda håller också på och genomför en bemötandeenkät bland vårdtagarna inom psykiatrin. Resultatet av den redovisas senare. Anne Sjökvist 11


Ny förening

Autismspektret har fått egen förening Ålands Autismspektrumförening

Marika Alm är ordförande i autismspektrumföreningen. Tfn 040 356 6500 autism@handicampen.ax www.handicampen.ax/autism Gilla föreningen på Facebook!

Föräldragrupp

Autismspektrumföreningens initiativtagare och första ordförande Marika Alm medverkade med sin familj i FST-programserien Cirkus Diskussionsgrupp för föräldFamilj som sändes i höstas. I programmet skildrades hur en sexpersoners familj präglas om ett av barnen har specialbehov och det kan rar med barn inom autismses i Yle arenan. Foto: Parad Media. spektrumet. Vi brukar träffas på ett café en gång i månaden, ger varandra pepp och goda Ålands Autismspektrumfören- föräldrar med barn inom au- allmänt om autism och om att den bygger på sådant bar- råd under en fika. ing är ny på Åland och i handi- tismspektret finns också till ex- metoden tillämpad beteende- net tycker om. Marika Alm leder gruppen Efter föreläsningen hölls en och hon har själv ett barn inom kappförbundet. Marika Alm, som empel socionomer och special- analys (TBA). Målet med tillämpad bete- paneldiskussion och frågorna spektrumet. Ta kontakt med har en trettonårig autistisk son, lärare bland medlemmarna. och Jill Fredrickson, med sexårig Vid årsskiftet hade föreningen endeanalys är att barnen ska från publiken var många. I pa- henne för mera information. 56 medlemmar. utveckla beteenden som har nelen deltog bland andra person, tog initiativ till föreningen. social betydelse, till exempel sonal från Barn- och ungdomsStöd vår förening! – Vi är med i den finlands- Under första verksamhetsåret kommunikation och socialt psykiatrin vid ÅHS. föreningsmedlemmar samspel. Man arbetar på ett svenska Autism-Asperberför- åkte Ålands Autismspektrumföreningen men allt som ordnas bland annat till en stor spel- mycket strukturerat sätt, både Verksamhetsplanen för 2015 eningtar tacksamt emot bidrag innehåller bland annat måinom den kändes långt borta mässa i Stockholm tillsam- i planering och träning. och donationer att använda i Det grundläggande är att nadsmöten dit föreningen bjufrån oss. Vi hade redan en stor mans. vårt arbete för att skapa bättre Det första riktigt stora eve- skapa motiverande inlärnings- der in gäster som informerar föräldragrupp med omkring levnadsvillkor för barn, ung40 personer här på Åland så nemanget ordnades i början situationer där barnet kan och talar om viktiga utveck- domar och vuxna med autism, vi tänkte att det fanns under- av december i fjol när Klara uppleva framsteg. Detta sker lingstrender inom frisk-, häl- Aspergers syndrom och andra lag för en egen förening, säger Wenneborg från Autismcenter bland annat genom indivi- so-, sjuk-, och socialvård eller autismliknande tillstånd. från små barn i Stockholm fö- dualisering utifrån varje barn andra autismrelaterade frågor Marika. Se mera på vår hemsida. Det gjorde det. Alla i föräld- reläste inför ett fullsatt audito- som bygger på noggranna samt medicinska, socialpoliragruppen ville vara med i för- rium i lyceet. Ålands barnfond observationer av barnets bete- tiska och juridiska frågor Föreningen ska inrätta en eningen och den 17 april ifjol bidrog med pengar så föreläs- ende, att inlärningen är uppFöreningen ska också delta byggd i små steg, att träningen barn- och ungdomssektion aktivt i tillställningar som blev föreningen registrerad i ningen kunde genomföras. Klara Wenneborg berättade är systematiskt upplagd samt för ungdomar under 18 år och mässor, självstyrelseparaden föreningsregistret. Förutom uppåt. och Möjligheternas torg för Till hösten planeras en fri- att synliggöra föreningen och luftsdag och dessutom vill för- sprida kunskap om autismeningen bjuda in en autism- spektrumstörningar och förspektrumrelaterad teaterpjäs eningen. eller attitydambassadör per år Anne Sjökvist till Åland. Medlemmarna i föreningen har möjlighet att delta i semiAutismspektrum narier och kurser som arrangeras på Åland med omnejd. Begreppet autismspekOckså studiebesök till olika trumtillstånd är ett saminstitutioner, boendekollektiv, lingsnamn för flera olika skolor eller andra utövare av tillstånd med gemensamautismrelaterade utbildnings-, ma begränsningar inom och habiliteringsformer planede tre områdena social ras. interaktion, kommunikaDet finns redan en föräldtion och föreställningsförragrupp inom föreningen och måga. Autismspektrumet dessutom planeras en vuxenomfattar diagnoserna grupp för personer med egna autism, Aspergers synautismspektrumdiagnoser och drom, atypisk autism och Delar av första styrelsen (inklusive suppleanter): Marika Alm, Angelica Björklund-Finnerman, Jill även en syskongrupp ska stardesintegrativ störning. Fredrickson, Eva Ekström-Andersen och Marika Österlund Jansson. Dessutom sitter Kati Eriksson, ta upp i år. Henrik Lagerberg, Anita Eriksson, Annika Sjöholm och Gun Lagerberg med. 12


Konst, sång och familjen höll modet uppe på Karoliina

Monica Toivonen är cancerföreningens verksamhetsledaren. Henne hittar man i HandiCampen måndag-torsdag kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn 22 419, 0457 530 1471. monica@cancer.ax Anpassningskurs startar igen ”Lära sig leva med cancer”, ett stöd- och undervisningsprogram för cancerpatienter och deras anhöriga startar den 5 februari. Mera information på sidan 10. Yoga Yogahuset So Ham ordnar i samarbete med cancerföreningen en kurs för kroppen, sinnet och själen. Mera information på sidan 19. Vattengymnastik Mera information på sidan 19. Myssöndag på Mariebad Cancerföreningen bjuder in alla sina medlemmar till Myssöndag på Mariebad den 1 mars kl 18-21. Ta del av olika aktiviteter eller bara njut av servering och trevlig samvaro. Aktiviteter leds av Gujan: • 18:00-18:45 Vattengymnastik. • 19:15-20:00 Vattengymnastik med vattenpilates Kom en stund och njut! Du deltar gratis, välkommen! Anmäl till olika aktiviteter senast 26 februari telefon 22 419 eller per mail monica@ cancer.ax. Färger ger energi Kom med och skapa med färg tillsammans med Karoliina Hellén och Soffi Wetterhoff. Kurs längre fram i vår, datum meddelas senare. Må bra helg, våren 2015 Är under planering, mer info längre fram.

Sedan ett drygt halvår är Karoliina Hellén friskförklarad från sin svåra cancer. Tre dagar före julafton för två år sedan fick Karoliina Hellén sin cancerdiagnos. Nu är hon friskförklarad sedan ett halvår och har under resans gång upptäckt både akvarellmålning och yoga. Men resan har varit tung. – Beskedet för två år sedan var ju inte bästa julklappen jag fått men just då kändes det ändå mest som en lättnad att få reda på varför jag mått så dåligt, säger hon. Hon hade varit sjukskriven sedan mitten av september då hon fick något som läkarna tolkade som akut sköldkörtelinflammation. När medicinerna inte bet gick hon till sin egenläkare i Godby och talade själv om misstankarna att det var Hodgkins sjukdom hon led av. – Min kusin hade Hodgkins när vi var tonåringar och jag kände igen symptomen. Jag hade känt av dem i fem-sex år men ingen i vården hade tagit mig på allvar. Den enorma tröttheten, febertopparna och den dåliga återhämtningen skylldes istället på utmattning och överträning. Hon fick en remiss till specialisten Ove Mattsson som snabbt diagnosticerade eskalerande Hodgkins lymfom. Efter tre biopsier på en månad – den första var oklar, den andra försvann i Åbo – stod det klart att Karoliina och Ove hade rätt och den 21 december fick hon alltså beskedet.

– En vecka efteråt, den 28 december, fick jag första behandlingen med cellgift. Den julhelgen minns hon inte mycket av, för det mesta sov hon. – Den sista månaden gick jag ner tio kilo i vikt. Jag var så utmärglad att det var groteskt. Sjukdomen hade hunnit eskalera så långt att cellgiftsbehandlingen inte hjälpte. Karoliina fick istället antikroppsbehandling och den gav bättre resultat. Men den riktiga vändpunkten kom först i april 2014 när hon fick stamcellstransplantation. – Fast det tog ändå rätt länge innan det vände och min kropp började återhämta sig. Det var en autolog stamcellstransplantation som gjordes på Karoliina, det vill säga stamcellerna togs från henne själv. När Karoliina var som sämst, några månader efter att hon fick diagnosen, var det bara hennes egen vilja som gjorde att hon inte släppte taget säger hon. – Jag har tre barn och det var nog familjen som gjorde att jag kämpade vidare. Också efter transplantationen var Karoliina i väldigt dåligt skick nästan två månader efteråt innan kroppen återhämtat sig och det vände till det bättre. – Först mådde jag illa hela tiden, sedan måste jag hålla mig undan ställen där det fanns risk att få sår och infektioner.

Det var stor fest när jag äntligen fick gå och simma i slutet av sommaren. När kroppen slutligen började må bättre blev det jobbigt på ett annat sätt för Karoliina. – Det är rätt vanligt har jag förstått. Under tiden jag var sjuk var jag framåt och positiv och gnällde inte. När jag sedan blev frisk blev jag jättegnällig. Det är något slags trauma när man inser att man överlevt. Hela familjen har gått i terapi under Karoliinas sjukdomstid. Mest nytta har nog barnen – idag 15, 13 och 8 år – haft av det tror hon. Också skolorna och sjukhuspersonalen har varit bra stöd för dem. – Barnen har varit med på läkarbesöken och kunnat fråga precis vad de vill. Själv har hon hämtat kraft ur körsång, konst och yoga. – Jag har alltid ritat och tyckt om konst men akvarell har jag inte trott varit min grej alls. Det var tills en kompis släpade med henne på kurs i januari 2013. – Det visade sig att akvarell var en väldigt bra terapiform. Man vet aldrig riktigt hur slutresultatet kommer att se ut och måste tappa kontrollen. Det är nyttigt för mig men det var obehagligt först. Nu målar hon mest akvarell och leder också en akvarellkurs för andra cancerpatienter. Hälsan blir hela tiden bättre även om hon själv ännu har lite svårt att riktigt lita på det.

– Visst är jag tacksam och glad för hur jag mår nu men vågar ändå inte riktigt jubla. Det finns fortfarande risk att cancern kommer tillbaka. Först efter tre år kan man pusta ut, då är risken för återfall väldigt liten. Mest är Karoliina ändå en väldigt optimistisk och positiv person. – Och envis. Det är lite ”management by perkele” och om någon säger att jag inte kommer att klara det ger jag verkligen inte upp. Och hur det än går tänker jag att jag ändå fått extra år med familjen. Nu blir perioderna när jag inte alls tänker på cancern längre och längre. Terapi på annat vis är alla de grupper med likasinnade som man numera kan hitta på internet, till exempel instagram, och där man kan ventilera det mesta. – För mig som har hela min släkt i Finland har internetgrupperna betytt mycket. Det finns en väldigt morbid humor i dem som nog ingen annan än andra cancersjuka förstår. Nu i januari börjar hon utbilda sig till yogalärare så hennes liv förändras på många sätt. – Jag har upptäckt och blivit småfrälst på helt nya saker som jag kanske inte hade gjort annars. Jag har lärt mig att uppskatta och ta tillvara de bra stunderna och lever i nuet. Kommer cancern tillbaka kommer den, till dess kör vi! Anne Sjökvist 13


Hörhjälpmedel hjälper alla i ridhuset Det är lugnt och stilla i ridhuset på Ridklubben Sleipner i Mariehamn fast två grupper med ridskoleelever lär sig bemästra varsin häst med instruktioner från läraren Mia Andersson. Instruktionerna säger hon i normal samtalston där hon står vid ena långsidan. Ridklubben har köpt in hörhjälpmedlet Comfort digi bestående av en sändare och sex mottagare. Ridlärare har sändaren och eleverna mottagarna som enkelt hängs över örat. De kan användas med eller utan hörapparat och på vilket öra man vill. Alla hör ridlärarens instruktioner utan att hon behöver ropa och anstränga rösten. För elever med hörselnedsättningar är systemet förstås

väldigt bra men det gynnar alla som rider på Sleipner. – Framför allt om vi är ute i vind och blåst kan det vara svårt att höra vad ridläraren säger. Det är också fantastiskt hur mycket det här sparar min röst så det gynnar också oss som jobbar, säger Mia. Intresset för hästar och ridning är stort hos vuxna och allt fler seniorer upptäcker ridningen som en bra motionsform och ett utmärkt sätt att koppla av från jobb och stress. Senare i vår ordnar hörselföreningen en utflykt och prova på-dag för sina medlemmar på Sleipner. Och nu behöver ingen åtminstone avstå från ridningen av rädsla för att inte höra instruktionerna från ridläraren. Anne Sjökvist

Raphael Karlsson jobbar som organisationssekreterare på hörselföreningen i HandiCampen måndag och tisdag kl 9-15 samt onsdag kl 9-12. Tfn 527 365

horselforeningen@handicampen.ax

Hörselkids

Kickan Kullman rider varje vecka och även om hon inte har någon hörselnedsättning är hon mycket glad åt hörhjälpmedlet som underlättar mycket i den stora hallen.

Föreläsning

Jerker Rönnberg pratar om

Annorlunda hörsel

den 14 april

(Tid och plats bestäms senare, håll koll på dagstidningarna)

Ridskolechef Mia Andersson behöver inte längre anstränga rösten på ridlektionerna.

Hörselrådgivning varje onsdag

”Vi hör med örat men lyssnar med hjärnan” När hörseln inte räcker till tar vi omedvetet hjälp av andra funktioner, exempelvis minne och syn. Våra hjärnor är flexibla och kan utnyttja olika information för att förstå och kommunicera. Jerker Rönnberg, professor i psykologi vid Linköpings universitet, visar hur fragmentarisk hörsel kan stöttas av arbetsminne, syn och känsel. Kognitiv hörselvetenskap är nyckeln till förståelsen av åldrande, minne och kommunikation, menar han. Arrangör: HiA – Hörselskadade i arbetslivet

Håll utkik efter Sture i kommunbladet

Cindy Kemp Eriksson.

Iija Horwood.

Föreningens hörselrådgivare tar emot på HandiCampen varje onsdag. Våra rådgivare har genomgått Svenska hörselförbundets utbildning till hörselrådgivare och jobbar ideellt med enklare service av hörhjälpmedel. Mottagning onsdagar udda veckor kl 16.30-17.30. Ingen tidsbokning. Iija Horwood och Cindy Kemp Eriksson turas om. Jämna veckor tar Sture Söderlund emot kl 13-15. Boka tid! För tidsbokning ring tel. 527 365. OBS! Tiderna kan ändras så se i de lokala tidningarnas föreningskalendrar i början av veckan för de rätta tiderna! 14

Hörselrådgivare Sture Söderlund besöker äldreboenden och andra institutioner runt om på Åland och hjälper till att rengöra hörapparater och fixa andra problem med apparaterna. Besöken annonseras ut i kommunernas informationsblad. Även om du inte bor på det aktuella boendet utan hemma kan du passa på att få service och information om hur du ska sköta din apparat. Om man har svårt att ta sig någonstans kan Sture också göra hembesök. Också anhöriga och personal får gärna vara med. Ju fler som kan sköta om apparaterna desto större är chansen att någon vet vad som är fel om senioren plötsligt börjar höra sämre än vanligt. Man kan också ringa Sture direkt på 0457 574 8300.

Hörselkidsen på Åland i grundskoleålder, 7-15, träffas varannan söndag och gör roliga grejer tillsammans. Vi har bland annat bowlat och spelat bordsspel och ätit pizza. Känner du något barn som borde vara med hör av dig till anne. sjokvist@handicampen.ax eller per tfn 527 361.

HiA-gruppen HiA-gruppen för hörselskadade i arbetslivet träffas med ojämna mellanrum. Man behöver inte ha hörapparat eller ha någon diagnosticerad hörselskada för att vara med, det räcker att man har problem att höra och vill träffa andra med liknande erfarenheter. Kanske du eller någon du känner borde vara med. Kontakta anne. sjokvist@handicampen.ax eller per tfn 527 361.

Hörseltester Gratis hörseltester ordnas i februari-mars i samarbete med Medimar. Audionom Patrice Karlsson utför testerna som ger en första uppgift om man behöver hörapparat eller inte. Kolla dagstidningarnas föreningskalendrar för tider.

Hörselns dag

Söndagen den 7 mars ordnas Hörselns dag på hotell och restaurangskolan. Årets tema är ”Må bra”. Dessutom presenteras nyaste tekniken inom hörhjälpmedel och våra hörselrådgivare tar emot. Mera information senare.

Annat vi ordnar i vår är en

Prova på ridning-dag på ridklubben Sleipner, skärgårdsutflykt till Vårdö, vårmöte på Soltuna med påskbord, kurs i tecken som stöd (fullbokad) och resa till Tallinn. Dessutom planerar vi ett större projekt kring tinnitus.


Nu bor Martin i Spanien Det finns inget serviceboende för personer under 65 år med svåra funktionsnedsättningar på Åland. Men det finns alternativ till äldreboendena eller att vara bunden till hemmet och beroende av assistenter. Martin Liewendahl flyttade till Spanien. Martin Liewendahl från Västerkalmare Jomala var inte ens fyllda 40 när han drabbades av neuroborrelia första gången. Sedan fick han TBE, borrelia ännu en gång och slutligen, efter en vaccination mot svininfluensa, narkolepsi. I över tio år har hans liv bestått av ständig huvudvärk, dåligt korttidsminne, ljus- och ljudkänslighet, balans- och koncentrationssvårigheter och en våldsam trötthet. Han är vaken högst fem-sex timmar per dygn numera och helt beroende av hjälp. Hittills har han bott ensam i sitt hus i Västerkalmare och vid sämre perioder varit intagen på De Gamlas Hem. Men sedan början av december bor han på spanska solkusten i ett svenskt boende.

väldigt svårt att hitta så många personer som har de personliga egenskaper man önskar. Samtliga serviceboende på Åland är tänkta för personer som är över 65 år. Personer mellan 18 till 55 ska överhuvudtaget inte behöva placeras på en sådan inrättning, då det inte precis är den bästa terapin för ens välmående. Det kan jag säga av egen erfarenhet.

Så här berättar han själv om flytten till Medelhavet: Tidigare bodde jag i mitt hus med flera assistenter och detta är inte så lätt. Det blir ett mycket begränsat privatliv att hela tiden ha människor inpå sig. Eftersom jag numera behöver hjälp dygnet runt skulle jag ha minst fyra assistenter, kanske fem, för att kunna bo kvar hemma. Det är inte billigt för kommunen och dessutom är det

Inom EU har man rätt att vara på serviceboende om miljön eller omgivning är det bästa för dig och ditt välmående. Vi har bara ett liv att leva och det är kort, det är viktigt att ta vara på det, även – eller kanske i synnerhet – för den som är sjuk. Tillsammans med min socialskötare på ÅHS sökte jag alternati. Jag har de senaste två åren haft tanken att flytta från vintern och kylan eftersom jag mått psykiskt dåligt av att sitta

Martin med sin assistent Henry .

Ny logo. Föreningen har en ny logo som ses här ovanför. Maria Antman på UDDA Kultur & Kommunikation har tagit fram den. Träningen på Medimar börjar torsdag 15 januari kl 18 och fortsätter som vanligt under våren.

Eva Helling är neurologiska föreningens organisationssekreterare. Tfn 527 375 eller 040 1560 200 alnf@handicampen.ax

Vattenträningen på Gullåsen startar så fort renoveringen av bassängen är klar, tidigast i februari. Kolla föreningskalendrarna i dagstidningarna för startdatum.

inlåst de flesta månader under året och bara hoppats att det ska bli en behaglig sommar. Men på Åland varar sommaren bara någon vecka och sedan är den över och det är inte livskvalitet för mig. På vintern jobbar alla och jag blir sittande ensam inomhus, något jag verkligen inte mår bra av. Slutligen hittade vi Soltjänstens Hemservice i Marbella i Spanien och fick kontakt med Martha Pérez som leder verksamheten. Så fort jag kom i kontakt med henne så kände jag att hon var väldigt positivt inställd. Vår personkemi funkade direkt och det kändes som att vi skulle ha känt varandra i flera år. Hon informerade om deras tjänster och Sanyres, Puerto Banus serviceboende. Det kändes helt rätt för mig. Nästa steg var att socialkuratorn Sirpa Eriksson på ÅHS och jag kontaktade kommunen för att boka in ett möte. Vi åkte ner till Solkusten och bekantade oss med stället och där träffade jag också min nuvarande assistent Henry. Så fort vi presenterades började vi skratta tillsammans och jag kände direkt att han var perfekt som assistent för mig. Jomala kommun var positivt inställd till det här och deras

kostnad för mig här i Spanien räcker inte ens till en och en halv assistent på Åland. Jag hoppas kommunerna på Åland får upp ögonen för detta då vi är många yngre med svåra funktionsnedsättningar som behöver mer livskvalitet än den vi kan få på Åland. Det är i sanning inte lätt att vara sjuk och sjukpensionär som ung i ett begränsat samhälle. Min upplevelse med Soltjänsten och min nya assistent har verkligen förändrat mitt liv i positiv riktning. Jag njuter mer av livet nu och solen, värmen och palmerna bidrar så mycket till det, så som det borde vara för alla. Så fort jag behöver hjälp med någonting så finns det någon där, det kan vara allt från transport till möte med myndigheter, handla mat eller möbler på Ikea. Jag kunde inte ha hamnat i bättre händer i ett helt nytt land. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla som varit delaktiga i att göra detta möjligt för mig och tack till Jomala Kommun som gjort ett fantastiskt jobb med mig och min familj. Jag rekommenderar verkligen andra intresserade att kontakta Soltjänsten och hop-

pas på att få se flera från Åland här inom en snar framtid och se dem få uppleva det jag upplever här varje dag för ett bättre välmående. Martin Liewendahl

www.soltjansten.com På hemsidan kan du läsa mer om Soltjänsten, ett svenskt företag med tjänster inom hemservice och omsorg i Marbella på spanska solkusten.

Kostnader

För Martins boende i Spanien betalar Jomala kommun 2.700 euro/månad och då ingår allt han behöver: boende, sjukvård, fysioterapi, mat, tvätt, frisör, städning osv. FPA har också beviljat honom rätt till rehabilitering och fysioterapi i Spanien. På Åland finns inga boenden för yngre människor med svåra funktionsnedsättningar. Det enda alternativet är institutionsvård på De Gamlas Hem som kostar 220 euro / dygn, alltså närmare 7.000 euro per månad. Det andra alternativet är personliga assistenter dygnet runt hemma vilket med sjukvård och allt annat skulle kosta kommunen närmare 20.000 euro i månaden.

Martins lägenhet ligger nära hamnen i Banus med utsikt över havet. Ålandsflaggan är förstås på plats.

Ny yogagrupp. Föreningen tar gärna emot intresseanmälningar till att starta en egen yogagrupp igen. 15


60-årsjubileum

Lasse blev ständig medlem 1955 Lars ”Lasse” Mörn från Tengsöda, Saltvik, var den elfte medlemmen som skrev in sig i Ålands Lungskadeförening. För ettusen mark blev han den 14 maj 1955 ständig medlem i föreningen. Då var han tjugo år och skulle just gifta sig med sin Sigrun från Hammarland. Då Lasse blev medlem i den nybildade lungskadeföreningen var det andra gången han var sjuk i tuberkulos. Första gången han insjuknade var han bara sju år, mitt under brinnande krig 1942. – Jag fick ont i lymfkörtlarna på båda sidor om halsen. Jag kommer ihåg hur jag låg på ett berg på sensommaren och kände hur de växte. Föräldrarna tog honom till sjukhuset i Godby där läkaren utan bedövning skar upp de svullna körtlarna och tömde dem på var. – Vi åkte många gånger den hösten och vintern och en gång sprack de av sig själva. Det var en hemsk smärta som jag aldrig glömmer. Den här tiden var tuberkulos vanligt och en sjukdom som skördade många offer. Tengsöda-trakten drabbades hårt och Lasse kommer ihåg en historia om att någon i en granngård fått Amerika-främmande som förde med sig galopperande lungsot men om det stämmer vet han inte. Lasses bror dog i tbc som sjuåring 1940 och hans äldre syster några år senare. Också pappan hade en släng av tbc. Lasse kommer väl ihåg sista gången brodern var hemma på permission. - Han satt just här där jag sitter nu vid köksbordet och sedan for han och mamma iväg med bil för behandling i först Åbo och sedan Helsingfors. Jag såg honom aldrig mer. Själv skickades Lasse till Åbo sjukhus vintern 1942 där han fick strålbehandling och det var förmodligen det som räddade hans liv. – Den första resan kommer jag bra ihåg. Vi åkte Ålandsbåt och det var folk och djur och postsäckar om vartannat. Jag låg på en postsäck inlindad i en filt.

Lasse och Sigrun Mörn med bröllopsfotot från 1955. Lassa fick permission från sanatoriet för att vara med på sitt eget bröllop. Deras äktenskap och lungskadeföreningen fyller båda 60 år i år. Det blev flera resor till Åbo. Han strålades tre gånger och efter sex år blev han friskförklarad 1948. – Min pappa var med mig då och för att fira att jag var frisk beställde han en taxi som vi åkte runt i Åbo med. Men sex år efteråt, när han som nittonåring hamnade med bilen i diket i Gölby bröt tuberkulosen ut igen. – Jag fick ratten i magen och smällen utlöste tydligen en vilande tuberkulos. Han uppsökte inte läkare direkt utan låg hemma tre veckor. På de veckorna gick han ner tio kilo i vikt medan magen växte och såg ut som om han svalt en boll. Slutligen tog han sig till sjukhuset i Mariehamn där läkaren genast beslöt att öppna magen. – Jag fick diagnosen samma vecka som vår lysning kungjordes och just då trodde nog ingen att jag skulle överleva. Lasse har kvar kvittot från 1955. Det skrevs under av Gustav Mattsson som var föreningens första ordförande.

16

Efter två veckor på sjukhuset fick Lasse flytta till sanatorieavdelningen och där tillbringade han ett halvt år. Han fick prova en helt ny medicin mot tbc, streptomycin (ett antibiotika), som gavs intravenöst. – Det var många sprutor men läkarna menar att det var tack vare den medicinen jag överlevde. Sigrun, som var gravid med deras första barn, åkte buss från Hammarland och besökte honom varannan dag. De andra dagarna fick han besök av släkten från Tengsöda. Första tiden orkade han inte hålla sig vaken ens den timme besökarna fick vara där. Tiden på sanatoriet minns Lasse mycket väl. Många unga människor var intagna och de hade mycket tid att slå ihjäl. – Borghill Lindholm var terapeut där då och jag tillverkade en hel del grejer tillsammans med henne, en del har jag fortfarande här hemma. Hon ordnade också maskerader och fester. Att ligga utomhus i speciella solhytter hörde också till behandlingen och det var många timmar tbc-patienterna tillbringade liggandes utomhus. Bröllopet med Sigrun var alltså redan bestämt och 29 maj 1955 fick Lasse permission för att kunna delta i sitt eget bröllop.

–Vi hade tänkt ha ett storbröllop men det orkade jag inte med så vi gifte oss här hemma i salen. Herregud vad trött jag var, jag orkade inte vara uppe ens på min egen bröllopsfest. Men gifta blev de två och i vår firar de allså 60-årig bröllopsdag. Lungskadeföreningen firar sin 60-årsdag lite senare, i oktober. – Det ska bli intressant att se om andra är med från sanatorie-tiden. Jag vet inte ens om någon annan ännu är i livet. Eftersom Lasses och Sigruns bröllop inte blev den stora fest de tänkt hölls den istället då Lasse blev friskförklarad ett år senare. Då tog han och Sigrun också över familjehemmanet i Tengsöda, det som funnits i släkten i närmare 500 år. Numera är det ett barnbarn som tagit över gården och Lasse är hustomte och hjälper till med det han kan. I släkten och huset finns också barnbarnsbarn och i köket i släktgården dukas oftast till kaffe för fler än Lasse och Sigrun. Några men av tuberkulosen har Lasse inte känt av förutom en heshet i halsen som hängt med sedan dess. – Men det är inget som besvärar mig. Jag sjunger till och med i kör. Numera är det istället mest höfterna och högra benet som

bråkar. När han hamnade på Åbo universitetssjukhus igen ifjol för att operera benet berättade han för läkaren att han varit inlagd också 1942 och läkaren lyckades hitta pappren från det besöket. – Det var rätt otroligt. Anne Sjökvist

Ålands Lungskadeförening

Raija-Liisa Eklöw är ordförande i lungskadeföreningen som inte har någon anställd personal. Raija-Liisa får man tag i på tfn 35 525 eller via e-post: lungskadeforeningen@ handicampen.ax


Förändringar i hjärnan vid kroniska smärttillstånd Smärta kan beskrivas som en obehaglig fysisk förnimmelse och känslomässig upplevelse, orsakad av hotande eller aktuell vävnadsskada eller vävnadsirritation, eller något som beskrivs med motsvarande termer. Akut smärta är viktig som varningssignal och därmed föregår andra fysiska signaler. Kronisk smärta förblir signalerande efter att vävnadsskadan har läkts, och tjänar såtillvida ingen överlevnadsfunktion. Kronisk smärta är ett svårbotat mångsidigt syndrom orsakat av centrala nervsystemets dysfunktion. Kronisk smärta känns ofta ospecifikare än akut smärta.

Kerstin Andersson är verksamhetsledare i föreningen. Hon finns på HandiCampen vardagar kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn 527 370 reumaforeningen@handicampen.ax www.handicampen.ax/ reumaforeningen

Föreningen har många aktivitetsgrupper som träffas regelbundet. Bland annat varmvattengymnastik-grupper, artrosgymnastik-grupper, gymnastik, switching-träning på Avancia och medicinsk yoga. Avkopplande akvarellmålning. Tisdagen den 27 januari startar vårens upplaga av akvarellmålning med Raina på HandiCampen. Totalt tio tisdagar kl. 13-15. Flera deltagare är hjärtligt välkomna med ! Café-träffar med Ulla. Vill du kanske gärna ha sällskap till eftermiddagskaffet ? Under våren (februari – juni) ordnar reumaföreningen caféträffar första torsdagen i månaden kl 14. Alltså den 5.2, 5.3, 2.4, 7.5 och 4.6. Mötesplats är Sittkoff-statyn vid Torggatan, där väntar Ulla Andersson på er. En skräddarsydd ”Livsstilskurs” för att öka styrka, rörlighet och kondition hos personer med olika former av reumatiska sjukdomar planeras under våren. Kerstin ger mera info.

Hjärnforskningsmetoder har erbjudit rikligt med ny kunskap under de senaste tio åren. Fastän smärtprocesseringen utförs av hela centrala nervsystemet, ansvarar olika hjärnregioner för processeringen av olika delfaktorer i smärtupplevelsen. Somatosensoriska hjärnbarken (primära somatosensoriska: S1; sekundära somatosensoriska: S2) bearbetar information om smärtans kroppsliga förnimmelser, det vill säga intensitet, plats och tidsmässighet. Främre delen av singulärbarken (anterior cingulate cortex: ACC) processerar känslor av obehag, samt handhar verkställande av beteendemönster och autonomiska reaktioner. Den insulära lobens (Insula) uppgift är enligt nuvarande kunskap att finjustera och

kombinera hjärnbarkens tidigera information med fysiska förnimmelser för att möjliggöra en optimal helhetsuppfattning. Pannloben (prefrontal cortex: PFC) ansvarar för såväl medvetenhet som kunskap om smärtan, samt utövar kontroll över smärtrelaterade emotioner. Vid diskussion om smärtbemästring begrundas ofta uttryckligen pannlobens funktioner. Till smärtförnimmelsen hör även allmän aktivering styrd av autonoma nervsystemet i hjärnstommen. Smärtintensiteten moduleras av nedåtgående nervbanor, som påverkar den neurokemiska kopplingen mellan perifera nerver och ryggmärg. De nedåtgående nervbanorna kan minska eller öka smärtintensiteten beroende på individens helhetstillstånd. Forskningen har påvisat att depression och ångest, framförallt katastrofering, ökar smärtintensiteten och minskar smärtkontrollen. Såväl långvarig smärta som depression och ångest förvränger smärtregleringen. Hjärnforskningen har påvisat funktionella förändringar i hjärnaktiviteten vid långvarig smärta. Felaktig information om smärtan, katastroftolkningar och depression kan orsaka överkänslighet i det centrala nervsystemet. Smärtan kan då få en för stor roll i nervsystemet. Man vet inte med säkerhet de nedåtgående nervbanornas

Tage Orenius är specialpsykolog vid Orton.

roll vid central överkänslighet. Vid kronisk ländryggssmärta kan de funktionella förändringarna vara en delorsak till smärtans kronifiering. Man vet att pannlobens och insulära lobens tidsmässiga kontakt relaterar till känslighet för smärta i ländryggen. Vid experimentell smärta aktiveras regionerna som handhar känsloreglering (bland annat mittersta pannloben och singulärbarken) i högre grad hos personer med ländryggssmärta än hos smärtfria. Även regioner som handhar processering av jag-upplevelser och individuella upplevelser verkar spela stor roll vid kronisk smärta. Centrala nervsystemet hos deprimerade personer har mindre möjligheter att reglera smärtintensiteten och -upplevelsen än hos personer med bra sinneslag. Det står klart att såväl långvarig smärta som depression och ångest förvränger och påverkar smärtregleringen ofördelaktigt. Man har funnit strukturella förändringar av grå hjärnvävnad vid fantomsmärta (smärta i amputerad lem), kronisk länd-

Många ålänningar får rehabilitering vid Orton i Helsingfors

ryggsmärta, irritabelt tarmsyndrom, fibromyalgi samt två typer av huvudvärk. Fastän förändringarna i hjärnbarken är specifika för de olika syndromen, har man funnit en gemensam förminskning av grå substans i singulärbarken, högra insulärbarken, övre frontalloben, mandelkärnan (amygdala) och hjärnstommen. Förminskningarna är resultat av ett förlängt smärttillstånd, inte orsaken till kronisk smärta. Till kroniska smärttillstånd hör såväl funktionella som strukturella förändringar i hjärnan. Det är viktigt att förebygga dessa förändringar med bra vård och smärtbemästring. Förändringarna kan dock vara reversibla med hjälp av effektiv smärtbemästring. Förutom fysisk aktivitet kräver hjärnan behagliga uppgifter. Genom att sänka aktivitetsnivån och i mån av möjlighet uppleva välbehag oberoende av smärta, ger man via handling, tankar och emotioner näring åt hjärnans smärtbemästring. Trots bristfällig vetenskaplig kunskap, torde dessa metoder vara såväl förebyggande som återhämtande. Tage Orenius tage.orenius@orton.fi www.orton.fi 17


Glada borstbindare Ålands synskadade

Rolf Söderlund, Birgit Kroneld och Fredrik Lindeman är tre av de glada borstbindarna som samlas på måndagarna i Ankaret och sysslar med det ärevördiga hantverket.

Varje måndag träffas ett glatt gäng borstbindare i Ålands synskadades hus Ankaret i Strandnäs. Här skrattas det och pratas om allt mellan himmel och jord samtidigt som vackert hantverk arbetas fram. Det ser lätt ut när flinka fingrar fyller hålen i skaften med små buketter av borst men så lätt är det inte om man inte ser utan måste känna sig fram med fingrarna. – Hålen ska fyllas i rätt ordning och det är lätt att hoppa över något hål om man inte är uppmärksam. Det svåraste är att börja på rätt ställe, säger Rolf Söderlund.

Koppartråd används för att hålla borsten på plats och själva borsthåren är antingen mikrofiber eller fiber av palm. Ungefär 200 borstar per år tillverkas i rummet på Ankarets övre våning. Ledare för gänget är kusinerna Dorrit Mattsson och Bern Löfman. Det är de två som hållit på längst med borstbindandet. Bern lärde sig konsten att binda borstar då han gick i blindskolan i Helsingfors i tiderna. Störst åtgång har badborstarna så de tillverkas flest av men det finns ett tiotal olika sorter på repertoaren. Däcksborstar för båtar, lavborstar för bastun

och sopborstar med långt skaft är några exempel. Fredrik Lindeman och Birgit Kroneld har båda bundit borstar ett år ungefär och säger att det bästa med aktiviteten är den trevliga gemenskapen kring borstbindarbordet. Att föreningen får lite inkomster från borstförsäljningen är inte heller så illa. När Bern klippt de färdigbundna borstarna ser den ende seende i sällskapet, föreningens allt-i-allo och hustomte Lasse Nylund, över dem och som jultomten i Kalle Ankas jul sätter han stämpel på dem som

klarar sig genom hans kritiska blick. Andra friserar han till lite med en sax innan han bränner in stämpeln med texten Ålands synskadade. Borstarna säljs på marknader och mässor där föreningen deltar. Man kan också köpa dem direkt från Ankaret om man tar kontakt med verksamhetsledare Bettina vars kontaktuppgifter finns här intill. Borstbindning verkar vara ett hantverk på utdöende. Ålandsgänget vet bara om en annan i Finland som sysslar med professionell borstbindning och han bor i Sibbo. Anne Sjökvist

Bettina Gröning är vik. organisationssekreterare i föreningen. Hon finns på verksamhetscentret Ankaret i Strandnäs kl 9-13 varje vardag utom onsdag. Tfn 19 670 eller 0457 343 8950 E-post: aland.syn@aland.net www.handicampen.ax/ alands-synskadade

Medlemsträffar på Ankaret, andra måndagen i månaden kl 18 om inget annat meddelas. Mera info i lokaltidningarnas kalendrar. Punktskriftskurs på Ankaret onsdagar kl 12.30-15. Nya intresserade är välkomna, anmälan till Bettina på tel. 0457 343 8950.

Borstbindningskurs på Ankaret måndagar kl 11-14. Nya medlemmar, även stödjande, är välkomna! De färdiga borstarna stämplas med Ålands synskadade.

Boccia på Ankaret, torsdagar 12-15. För frågor kontakta Fjalar Nylund på tfn 21 882.

En modell med långt skaft och rundat borsthuvud.

Lavborsten är Ålandsföreningens egen mo- Nödvändiga redskap och tillbehör dell och används för att tvätta bastulavar. för en borstbindare. 18

Bern Löfman lärde sig binda borstar då han gick i blindskolan i Helsingfors som ung. Det är han som klipper till de färdigbundna borstarna i den här specialmaskinen.

Simning i Folkhälsans Allaktivitetshus fredagar kl.12-13.


Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 2014 var första hela verksamhetsåret för Rådet för nordiskt samarbete inom funktionshinder. Handikappförbundets representant i rådet är Viveka Landgärds. Årsrapporten sammanfattar det gångna årets verksamhet och bland annat arbetet med handlingsplan för funktionshindersområdet. I december godkändes handlingsplanen och dess tre fokusområden: Mänskliga rättigheter, Mångfald och Fri rörlighet (se bilden). Rådet arrangerade också ett evenemang under Nordiska rådets session i Stockholm där Glada Hudik-teatern gjorde en bejublad föreställning. Nordic Day hade temat Våld mot personer med funktionsnedsättning.

En diskussionsgrupp för föräldrar till barn med osynliga funktionsnedsättningar (till exempel ADHD) samlas till en första träff på HandiCampen torsdagen den 29 januari kl 18.30. Gruppen är till för föräldrar som vill diskutera med andra i liknande situation och utbyta erfarenheter.

Barnen behöver inte nödvändigtvis ha en diagnos utan kan vara under utredning eller så känner man bara att ens barn är lite ”annorlunda”. Du behöver inte anmäla dig på förhand utan det är bara att dyka upp på HandiCampen, Skarpansvägen 30 i Mariehamn.

Assistanshunddag på HandiCampen söndag 1.2 kl 13

Assistanshundskolan från Sverige kommer till Åland och HandiCampen, Skarpansvägen 30, Mariehamn och visar upp två av sina färdigutbildade assistanshundar och berättar om verksamheten.

Om vad rådet gjort under 2014 kan man läsa i årsrapporten som kan laddas ner på vår hemsida www.handicampen.ax

Job Shadow Day 22 april Inkommande fredag den 23 januari kl 14 kommer Walter Fortelius från finländska Vates-stiftelsen som bland annat jobbar med projekt för att få ut personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Walter ska informera om Vates arbete och speciellt Job Shadow-dagen som hålls den 22 april i hela Europa. Syftet med Job Shadow Day är att visa att partiellt arbetsföra människor är bra resurser i rätt jobb. Det handlar om att få en chans att visa vad man kan. Jobbsökande med specialbehov lär sig hur arbetet går till på deras drömjobb. Arbetsgivare träffar personer med hög motivation för arbetsuppgifter inom deras bransch.

Jobbsökaren får professionell hjälp med att känna igen ett passande drömjobb och att hitta och kontakta en intressant arbetsgivare. Kom och hör Walter berätta om detta på HandiCampen, Skarpansvägen 30 och sprid till andra som kan vara intresserade av en sån här dag, både till arbetssökande och potentiella arbetsgivare. Läs mera på Vates hemsida: www.vates.fi/ vates/projektit/ aktivera-resurser/job-shadowday.html

Assistanshund är samlingsnamnet för en hund utbildad som hjälpmedel till en person med viss kronisk funktionsnedsättning. Förutom ledarhundar för personer med synnedsättning finns även servicehundar för personer med fysisk funktionsnedsättning. Det finns också signalhundar för personer med hörselnedsättning samt alarmerande servicehundar för personer med diabetes och epilepsi. Assistanshunden kan till exempel öppna dörrar, plocka upp tappade saker, varna när brandlarmet går eller leda sin förare tryggt och säkert förbi ett hinder. En assistanshund är också en trygghet och en bästa vän. Tror du att assistanshund kunde vara något för dig, kom till HandiCampen och bekanta dig med hundarna och hör informationen. Redan nu kan du göra en intresseanmälan om att få en hund genom att skicka ditt namn och vilken förening inom Ålands handikappförbund du tillhör till alnf@handicampen.ax.

Läs mera om hundarna på http://assistanshundskolan.se/

På adressen

www.kela.fi/web/sv/rehabilitering

Walter Forselius.

ett stöd- och undervisningsprogram för cancerpatienter och deras anhöriga. Under ledning av bland andra läkare, sjuksköterskor, dietist, fysioterapeut och cancersjukskötare träffas vi åtta kvällar och samtalar kring: Människokroppen och cancersjukdom , Utredning och behandling Hälsoproblem och biverkningar vid behandling, Kost och näring Att tala om cancer, Rollen som anhörig/närstående, Förändring och anpassning, Avspänningsövningar, Samhällets stöd och resurser, Naturmedel och alternativa behandlingsmetoder. 5 februari 2015 kl 18-20, 8 torsdagar HandiCampen, Skarpansvägen 30 Ålands Cancerförening/PAF senast 2.2.2015 tfn 22 419 e-post: monica@cancer.ax

Kursen är kostnadsfri för deltagarna.

Dennis Björk bekantar sig med utbildad hund och en som snart ska påbörja sin utbildning.

hittar du allt du behöver veta om FPAs rehabiliteringskurser på svenska.

Anpassningskursen ”Lära sig leva med cancer”

Kursstart: Plats: Kursarrangör: Anmälan till kursen:

Ny diskussionsgrupp för föräldrar

Yoga för cancerpatienter

Vattengymnastik

Yogahuset So Ham ordnar i samarbete med cancerföreningen en kurs för kroppen, sinnet och själen.

Bröstcanceropererade: måndagar kl.16-17 och 18-19, torsdagar kl.17-18 på Gullåsen. Blandad grupp: måndagar kl.17-18 på Gullåsen Blandad grupp: tisdagar kl.17:30-18:20 i Godby (även anhöriga) Deltagaravgift: Patienter 20 €/termin (anhöriga 45 €/termin endast i Godbygruppen). Gullåsen: Start tidigast i februari pga renovering. Håll utskick i tidningarnas föreningskalendrar. Ni som deltog i vattengymnastik hösten 2014 behöver inte anmäla på nytt, nya deltagare anmäler per telefon 22 419 eller e-post: monica@cancer.ax

Du får bland annat lära dig lugnande andningstekniker, helande yogaövningar för att mjuka upp muskler, leder och frigöra energi i kroppen för att hjälpa kroppen att öppna upp och återhämta sig i egen takt. Övningarna varvas med meditation och tankar som är upplyftande för sinnet och själen. Kursen är lämplig både för dig som är nybörjare och dig som är bekant med yoga sedan tidigare. Kurs 1: 8 torsdagar med start 22 januari - 12 mars kl 13:30-15:00 Kurs 2: 8 torsdagar med start 19 mars - 7 maj kl 13:30-15:00 Det går bra att anmäla sig till båda kurserna. Tfn 22 419 / monica@cancer.ax Kursavgift: medlemspris 50,-/person och kurs

19


Vi hyr ut

semesterbostäder varav en stor del är

handikappvänliga 

          

  

i Los Cristianos på södra Teneriffa Hyr för kortare eller längre tid. Svenskspråkig personal. Över 20 år i branschen.

info@anykasur.com www.anykasur.com tfn. (+34) 922 791 377 mobil (+34) 649 408 517

Los Cristianos – Teneriffa

Har du eller en anhörig en minnessjukdom? Känns vardagen lång utan sysselsättning? Folkhälsan erbjuder mobil dagverksamhet. Vi kommer hem till Dig och tränar minnet genom olika former av sysselsättning. Målet är att upprätthålla kognitiva, fysiska och sociala funktionsförmågor. Samtidigt fungerar vi som avlastning för den anhöriga. Nyfiken? Kontakta då Lotta Danielsson på Folkhälsan per telefon 0400 372 747 eller e-post charlotte.danielsson@folkhalsan.ax för mera information.

www.folkhalsan.ax 20

Handikappbulletinen 1 2015  

En tidning från Ålands handikappförbund och dess tretton medlemsföreningar.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you