Page 1

Handikapp

bulletinen Nr 2 /2015

En tidning frĂĽn Ă…lands handikappfĂśrbund 1


Personligt Ombud 2 år Ålands handikappförbund r.f. Verksamhetsledaren

Vårt samhälle ska vara för alla Sommaren har inte varit vidare varm, men här på HandiCampen värmer vi upp inför en intensiv och rolig höst med aktiviteter som du kan läsa mer om när du bläddrar vidare. HandiCampen är öppet för alla vardagar kl. 9-15, men den 27 augusti har vi ”extraöppet” hus. Kom och ät lunchsoppa med oss och bekanta er med vår verksamhet! Ålands handikappförbunds verksamhet handlar i grunden om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi arbetar för att uppnå ett samhälle för alla. Ett samhälle som utgår från att alla människor är lika mycket värda och att alla behandlas med respekt. Alla människor är unika och det ger en mångfald som berikar samhället! För att uppnå ett samhälle för alla på Åland behövs reformer som tar vara på de möjligheter vårt självstyre ger och de resurser vi har för att ge oss som bor på Åland den bästa möjliga socialservicen och vården. En av handikappförbundets viktigaste uppgifter är att bevaka och agera i handikappfrågor. Handikappförbundet kommer att fortsätta att verka för en förnyad socialvårdslagstiftning och ny funktionshinderslag som sätter individens behov av service i centrum och som ger oss boende på Åland minst samma rättigheter som i övriga Finland. Utöver lagstiftningen, som ger ramarna för innehållet i servicen, behövs en samorganisation av servicen på Åland så att lagarna tillämpas lika på hela Åland och så att samarbetet mellan olika serviceinstanser är smidigt. Dessa och fler aktuella funktionshindersfrågor kommer vi att ha fokus på inför valet i oktober i höst. Vi hoppas att den kommande landskapsregeringen kommer att ta sig an dessa frågor så att vi kan lösa dem tillsammans! Läs mer om oss och om vårt påverkansarbete på handicampen.ax och följ Ålands handikappförbund på Facebook! Alexandra Favorin vikarierande verksamhetsledare

Förbundsstyrelsen Ålands handikappförbunds styrelse består av en representant från varje medlemsförening. Styrelsemedlemmar 2015, ordinarie / suppleant: Ordförande: Krister Sund Mejt Svahnström / Peter Häggström, Demensföreningen Agneta Brunila / Marianne Österåker, Diabetesföreningen Mikael Holm / Anna Hedenberg, DUV Jan-Erik Berglund / Sven-Erik Heinonen, Vårt Hjärta Kerstin Jansson / Carina Nordman, Föräldraföreningen Henrik Lagerberg / Anne-Marie Grönqvist, Reseda Marika Alm / Jill Fredrickson, Autismspektrumföreningen Krister Sund / Jan Salmén, Cancerföreningen Pia Grüssner / Aija Horwood, Hörselföreningen Ulf-Peter Westmark / Carita Johansson, Lungskadeföreningen Viveka Landgärds / Dennis Björk, Neurologiska föreningen Mona Eriksson / Ulla Andersson, Reumaföreningen Rolf Söderlund / Carola Eriksson, Ålands Synskadade 2

Att bli trodd och sedd är oerhört viktigt Personligt ombud på Åland fungerar som ett aktivt stöd och resurs för personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Målgruppen är väldigt bred och många klienter lider samtidigt av flera sjukdomar. Vilken diagnos man har är inte det väsentliga utan det viktiga är att se människan bakom diagnoserna. Alldeles för ofta reduceras människor till en diagnos, och särskilt ofta sker det vid psykisk sjukdom. Man ”är” deprimerad men ”har ryggskott.” Personligt ombuds huvudsakliga roll är att fungera som ett stöd mellan klient och samhälle. I praktiken innebär detta ofta att stöda klienten i förhållande till någon myndighet. Ombudet arbetar på den enskildes uppdrag fristående från myndigheter och vårdgivare. Personligt ombud Åland är ett treårigt projekt som i höst inleder sitt tredje år i handikappförbundets regi. Hittills har sammanlagt cirka 140 personer tagit kontakt för kortvariga eller längre hjälpbehov. För närvarande pågår en utvärdering av projektet som kommer att ligga till grund för förbundets ansökan om att

permanenta tjänsten. Personligt ombud har en viktig plats och är en energikälla när de egna krafterna tryter. Jag tror starkt på människans inneboende styrka och man kan mer än man tror. Men för att ta fram de inneboende resurserna kan man behöva ha någon som tror på en, ser en och stöttar och där kan personligt ombud ha en viktig roll.

Harriet Storsved.

Ombudets uppgift är att lyfta det som fungerar och inte fokusera på problem. Att man blir trodd och sedd i sin egen situation är oerhört viktigt! Och det gäller förstås alla människor, oberoende av om man är frisk eller sjuk. I mitt arbete som personligt ombud har jag märkt att de som lider av osynliga diagnoser ofta möts av oförståelse från omgivningen när krafterna tryter eller när de har ont. Vänner och bekanta glömmer lätt bort att man kan ha en dålig dag och vara kraftigt påverkad av smärta trots att man ser så frisk ut på ytan.

och övrig hjälp vid myndighetskontakter, vara bollplank och stöd i diskussioner, lyssna och bekräfta, se individen, lyfta styrkor och förmågor, bringa hopp. Målsättningen är att alla som kontaktar personligt ombud ska få hjälp så fort som möjligt. Som personligt ombud utgår man alltid från individens behov och arbetar på uppdrag av klienten. Ibland träffas klienten och ombudet för regelbundna möten under en längre tid och ibland räcker det med råd och vägledning per telefon. Hembesök görs vid behov. Personligt ombuds tjänster är avgiftsfria. För bästa möjliga stöd och hjälp, boka gärna tid på förhand! Alla är välkomna att ta kontakt!

Personligt ombud hjälper exempelvis till med: Rättelseyrkanden och besvär, fylla i olika ansökningar om sociala förmåner, hänvisa till rätt instans, delta i möten hos myndigheter

Harriet Storsved Ålands handikappförbund Skarpansvägen 30 22100 Mariehamn Telefon: 527 360 harriet.storsved@handicampen.ax

Det här är Ålands handikappförbund Ålands handikappförbund är en samarbetsorganisation för tretton handikapp- och patientföreningar på Åland. Till förbundets uppgifter hör att bevaka och agera i handikappfrågor, informera om funktionsnedsättningar, stöda och hjälpa medlemsföreningarna och upprätthålla ett gemensamt kansli, HandiCampen. Handikappförbundet grundades i slutet av 1988 och våra medlemsföreningar har idag drygt 3.300 medlemmar, det vill säga drygt 11,5 procent av den åländska befolkningen. Våra medlemsföreningar är: Demensföreningen på Åland, Diabetesföreningen på Åland, DUV - De Utvecklingsstördas Väl på Åland, Föreningen Vårt Hjärta, Föräldraföreningen för barn med särskilda behov, Intresseföreningen för Psykisk Hälsa – Reseda, Ålands Au-

tismspektrumförening, Ålands Cancerförening, Ålands Hörselförening, Ålands Lungskadeförening, Ålands Neurologiska förening, Ålands Reumaförening samt Ålands Synskadade. Mer om oss kan du läsa på hemsidan: www.handicampen.ax där du också hittar alla föreningarnas egna hemsidor. Gilla oss också på facebook. Välkommen in både på webben och på HandiCampen och träffa oss! Handikappförbundet är också huvudman för Fixtjänst som är en arbetsplats för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Förutom att vara en trevlig och öppen arbetsplats har Fixtjänst också tillverkning och försäljning av flaggor, vimplar

Handikapp

bulletinen

Utgivare: Ålands handikappförbund r.f. Ansvarig utgivare: Krister Sund Redaktör: Anne Sjökvist Pärmbild: Ritva Saloranta

och snickeriprodukter. Här utförs olika monteringsarbeten och även demontering av datorer och kontorsmaskiner för företag och kommuner. Fixtjänst finns på Dalkarbyvägen 4 i Mariehamn.

Ni hittar oss bakom den klarröda dörren i Nyfahlers hus mot Skarpansvägen.

Adress:

Skarpansvägen 30 AX-22100 Mariehamn Webb: www.handicampen.ax E-post: förnamn.efternamn@handicampen.ax Telefon: +358-(0)18-527 360 (växel) Tryckning: Tidningstryckarna på Åland Ab, Mariehamn 2014 Denna tidning distribueras till alla hushåll på Åland.


Öppet hus

i HandiCampen

torsdag 27 augusti kl 11-14 Vi bjuder på     

fisksoppa vernissage med Imoon Söderlunds taktila konst (läs mer på sidan 18) rundvandring och trevliga pratstunder med personalen på HandiCampen aktiviteter i föreningarnas rum resebyrån Axtours representant Yvonne Cronström som berättar om resan till Lissabon i oktober.

Välkommen till oss! Vi är med i

Fredagen den 21 augusti kl 14, föreläser Malin Johansson om normkritik, funktionsvariationer och hbtq i stadsbiblioteket inom ramen för Åland Pride.

Återbruksdag i oktober Ålands handikappförbund deltar tillsammans med Ålands Natur och Miljö, Hållbart Åland, Ålands Marthadistrikt samt Emmaus i årets finlandssvenska föreningsfestival. Festivalen pågår hela första veckan i oktober på olika orter i Svenskfinland och vårt evenemang Återbruksdagen hålls lördagen den 10 oktober kl 11-15.

Malin är döv, aktiv i bland annat Dövas förbund och RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, i Sverige, och föreläser på teckenspråk. Föreläsningen tolkas både till teckenspråk och skriven text. Normkritik, funktionsvariationer och HBTQ. Funktionsnedsättning, funktionsuppsättning, funktionsvariation - vilka värderingar ligger i de ord och uttryck vi använder? Malin är en döv, lesbisk feminist och aktivist som ifrågasätter idéer om det normala och önskvärda. I stället för att försöka ändra på enskilda individer som inte passar in i föreställningen om vad som är ”normalt”, tar Malin upp normkritik som ett verktyg för att förändra begränsande strukturer, normer och tankesätt. Malin har talat om dessa saker många gånger förr, bland annat inför FN:s generalförsamling. Där tog hon upp ungas delaktighet och unga med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper i sitt tal. Vi samarbetar förutom med Regnbågsfyren också med landskapsregeringen genom diskrimineringsombudsman Veronica LarpesPapadopoulou. Förutom föreläsningen på eftermiddagen föreläser Malin också kl 10 för offentlig och kommunalt anställda i lagtingsauditoriet.

Malin Johansson.

Skarpansvägen 30, Mariehamn Nyfahlers hus mittemot bussplan

På lördagen, den 22 augusti, deltar handikappförbundet också i prideparaden och vi hoppas att många av våra 4.300 medlemmar hänger med. Det handlar om solidaritet och respekt för varandra som människor oavsett på vilka sätt vi inte passar in i den snäva normen. Vi ses i pridevimlet!

Återbruksdagen är en dag där besökare får komma med sina trasiga kläder eller prylar och få hjälp med att laga eller fräscha upp dem samt ges tillfälle att byta grejer med varandra. Genom evenemanget lyfter vi ett aktuellt tema: Gör det själv och återanvänd och på köpet minskar förhoppningsvis också onödigt avfall på Åland. Vi skapar en mötesplats för kunskapsutbyte och visar också hur lokala föreningar kan samarbeta och utnyttja varandras kunskaper och kontaktnät. Tonen för dagen kommer att vara praktisk, positiv och konsumentmakt är i fokus. Det blir också föreläsningar och diskussioner. Syftet är att besökaren ska känna att hen har möjlighet att engagera sig i sin egen konsumtion och ha möjlighet att få information och kunskap om hållbar resursanvändning i vardagen. Vi vill att besökarna ska få inspiration att utöva konsumentmakt och genom detta skapa en hållbar resursanvändning i vardagen. Vår förhoppning är att evenemanget ska vara startskottet för ett samarbete som sedan kan fortgå i många år så att vi tillsammans ordnar årliga återbruksdagar. I skrivande stund är platsen för evenemanget inte helt klar men vi återkommer med information när det närmar sig. Skriv in 10 oktober i almanackan redan nu, det här blir en dag som är både trevlig och nyttig.

För dig som inte kan vara naken i offentlig bastu och dusch Det här märket berättigar att ha badkläder på också i dusch och bastu i Mariebad och Godby simhall. Det är för dig som av någon anledning inte kan eller vill ta av badkläderna, till exempel på grund av stomi, cancer eller någon annan sjukdom/funktionsnedsättning. Märket är helt gratis, av tyg och kan sys fast på baddräkten eller simbyxorna. Det finns några märken i Mariebads reception och de

kan också hämtas från HandiCampens reception på Skarpansvägen 30 i Mariehamn. 3


Vem får årets bemötandepris? Den 3 december på internationella handikappdagen delar Ålands handikappförbund igen ut bemötandepriset till någon på ön som verkligen anstränger sig för att bemöta personer med funktionsnedsättningar på ett bra sätt. Vem ska få det? Det kan du vara med och bestämma! Känner du någon människa eller något företag eller organisation i det åländska samhället som bemödar sig om att bemöta alla medmänniskor på ett bra sätt? Som anstränger sig lite extra för att få alla att känna sig delaktiga även om man råkar ha en funktionsnedsättning eller sjukdom eller något annat? Då vill vi veta det och uppmärksamma dessa! Du som är medlem i någon av handikappförbundets tolv medlemsföreningar eller är anhörig, assistent eller annars bara intresserad av medmänniskor kan nominera personer, företag, arbetsplatser, butiker, offentliga myndigheter, ja nästan vem som helst som du tycker bemöter personer med funktionsnedsättningar på ett bra sätt. Gör så här: Skriv en kort motivering varför personen du vill nominera borde vinna priset. Skicka nomineringen med motivering till anne.sjokvist@handicampen.ax eller per post till Ålands handikappförbund, Skarpansvägen 30, 22100 Mariehamn eller kom in och hälsa på och leverera nomineringen personligen.

Mariehamns Bilcenter blev första mottagare av bemötandepriset. Ronny Jansson och Mikael Björkvall tog emot priset på Handikappdagen den 3 december ifjol. Statyetten är tillverkad av handikappförbundets arbetsverkstad Fixtjänst. I år kan det bli en annan design på statyetten.

Tycker du det är svårt att formulera det du vill säga i skrift går det också bra att ringa och berätta i fria ord varför du vill nominera någon. Tfn 018-527 361 måndag-fredag kl 9-15. Före 15 november vill vi ha din nominering. Förbundets tillgänglighetsgrupp agerar jury och utser den första pristagaren av Bemötandepriset. Själva priset består av stor ära, offentlig uppmärksamhet samt en unik statyett tillverkad på Fixtjänst. På Internationella handikappdagen den 3 december delas priset ut i Maxinge köpcenter där vi samtidigt har en liten minimässa. Vi vet att det finns många på Åland som är bra på bemötande, hjälp oss hitta dem!

Bemötande 2014

Årets bemötandepris delas ut på Internationella handikappdagen 3.12.2015 i Maxinge köpcenter.

Nominering

Lars-Elis Lasse Nylund

dag alla medlemm ar i Ålands synskada de oavsett för att han ställer upp i vått och torrt för för ett hjärta av guld och är en enorm tillgång och ärende. Han gör det med glädje och har domare resor, på re följeslaga och ledsagare föreninge ns medlemm ar. Han är bland annat ingår i borstbind artruppen , är syntolk, och ledare för föreninge ns bocciaver ksamhet, r och mässor. taltidning sinstallat ör och hjälper till vid marknade

förbundsordf örande Ralf Hellman

t.f. verksamhets ledare Yvonne Larpes

Ålands handikappförbund r.f.

4

Alla nominerade får diplom.

Var med och påverka vem som får Ålands positivaste pris!

Viva Holm är medlem i flera föreningar inom handikappförbundet och hon tycker att hon för det mesta blir bra bemött. Viva är också med i förbundets tillgänglighetsgrupp.


Nya böcker i vårt bibliotek I HandiCampens bibliotek finns både fackböcker och dokumentärer om livet med en funktionsnedsättning eller sjukdom. Det finns också ett antal lättlästa böcker. I tidningshyllan finns många facktidskrifter som kan läsas på plats. Biblioteket är öppet under HandiCampens öppethållningstider, vardagar kl 9-15. Lånar gör du med ditt vanliga bibliotekskort från stads- eller kommunbiblioteket. Lånetiden är 30 dagar och man behöver inte vara medlem i någon av våra föreningar för att låna. På www.bibliotek.ax går det att gå in och titta vilken litteratur som finns i vårt bibliotek. Här ett urval av våra nyaste böcker:

Våga släppa taget Christina Lång Christina presenterar fjorton familjer vars vardag ofta består av en kamp för det som de flesta tar för givet. Utöver berättelserna innehåller boken också en faktadel, som granskar bland annat boende, sysselsättning och separationer.

Tänk om - Du stressar i onödan av Tomas Lydahl Du kan undvika att stressa utan tekniker, terapi och medicinering - det enda som behövs är att förstå hur du fungerar som människa.

Leva med fibromyalgi: 101 tips – smärtlindring av Hans Norén Författaren hoppas att den som läser boken ska få mindre smärta och ökad livskvalitet genom att använda de 101 idéerna om smärtlindringar.

Det kommer att gå över: en överlevnadsguide och tröstebok för dig som är deprimerad, nedstämd eller bara har tappat kontakten med din livsglädje Maggan Hägglund Det är en bilderbok för svartsynta, att ta till när själen inte orkar men när du behöver känna att du inte alls är ensam när du irrar runt i mörkret.

Charmen med tarmen: allt om ett av kroppens mest underskattade organ Giulia Enders Tarmsystemet är grundläggande för både kropp och själ och förtjänar att tas på största allvar. Det har stor inverkan på hur vi mår.

Koltrasten som trodde att den var en ambulans Anders Mildner En fantastisk berättelse om hörlurar, ljud och varför saker låter som de gör.

lréne Johansson sköter om vårt bibliotek.

Som får ditt hjärta att sjunga: en bok om det vackra, det sköna, det sanna och det roliga på en demensavdelning nära dig Jannika Häggström En djupt personlig, varm och hoppingivande vardagsskildring från en alldeles vanlig demensavdelning.

I morgon var jag alltid ett lejon Arnhild Lauveng – Det här är egentligen inte en bok om schizofreni, det är mer en bok om att människor ändå är människor, oavsett sjukdomstillstånd, säger norska Arnhild Lauveng om sin självbiografiska bok.

Inte bara Anna: asperger och stress Elisabet von Zeipel, Kerstin Alm Anna har farit illa men trots det är det en hoppfull bok. Utbrändhet kan förebyggas när vi sänker stressen för personer med asperger.

Ett spegelvänt exempel: självbiografi om kampen att överleva en stroke i tonåren Jessica Thåström Författarens alias Linnéa börjar äta p-piller i tonåren och som sextonåring får hon en svår stroke som förlamar vänstra kroppshalvan.

Ellen: en roman om livet, kärleken och demens Christina Kellberg En finstämd skildring om vad som händer när alzheimer tar över en människas liv, och en roman där livet vinner över sjukdomen. Boken säljs till förmån för Demensförbundet.

När livet måste gå vidare: att hantera sorgen när din älskade gått bort Ken Olofsson Hur hanterar man sin sorg, hur lever man vidare, när man förlorat sin partner, sin stora kärlek? Tjugotre personer berättar.

Vem tror på mig? Eva Wiklund I tio berättelser får du träffa starka personligheter, människor som varit på botten men som fått hjälp att kravla sig upp. Kvinnor och män som kämpar för att ta tillbaka makten över sina egna liv.

Trots att jag har cancer - om att må så bra som möjligt i ett utsatt läge med hjälp av EFT och mindfulness Iréne Ödmark-Hall Boken är en introduktion till EFT och innehåller en utförlig manual för hur EFT kan användas vid cancer för att bearbeta oro, ångest och stress och på så sätt stärka kroppens egen självläkande förmåga

Psykopater i arbetslivet Lisbet Duvringe, Mike Florette Boken är för dig som eventuellt mött ett psykopatiskt beteende på jobbet och vill hitta ett förhållningssätt. 5


Nordisk konferens på Åland

Minnessjuk i unga år Demensföreningen på Åland var i maj värd för samarbetsmötet ”Kontaktforum för Demens- och Alzheimerföreningar i Norden” med delegater från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och Åland. Åländska Inger och Göran ”Walle” Eriksson berättade för mötesdeltagarna om sina erfarenheter av hur det är när en person insjuknar i Alzheimer i unga år. Samarbetsmötet har ordnats i 25 år och årets mötestema var inriktat på unga personer med demens och unga anhöriga. Demensvården som idag erbjuds i de flesta nordiska länder är främst utformad för människor som insjuknar senare i livet, efter 65 års ålder. De flesta unga som lider av någon demenssjukdom är ofta inte fysiskt sjuka på samma sätt som de äldre och de ungas anhöriga behöver en annan hjälp än vad som hittills erbjudits. Detta och mycket mera diskuterades under konferensdagarna i Mariehamn. Inger Eriksson berättade mycket öppenhjärtligt om sina och familjens erfarenheter av maken Göran ”Walle” Erikssons insjuknande i Alzheimer. Det var en berättelse om hur de har fått kämpa för att få vardagen att fungera med heltidsarbete, brist på information och anpassad rehabilitering och annan avlastning. Walle fick sin Alzheimerdiagnos i juli 2012. Då hade det gått två år sedan Inger först märkte att något var fel. – Det var ändå en total chock när han fick diagnosen. Han var 51 år och jag trodde inte

det var möjligt att få Alzheimer i så unga år och visste inte hur jag skulle hantera det hela. Inger for hem och klippte gräsmattan och sedan åkte hon till sin mamma och klippte hennes gräsmatta. – Jag ville bara vara i fred. Familjen gick igenom alla stadierna som oftast följer av en diagnos av det här slaget; det var kaos och sorg, ilska och många sömnlösa nätter. Diagnosen fick direkt många konkreta följder som påverkade livet. – Han blev av med körkortet direkt men den dag jag verkligen led med honom var då polisen kom hem och samlade ihop jaktgevären. Jakt har varit en viktig del av hans liv. Men även efter en förödande diagnos som Alzheimers går livet faktiskt vidare. Inger, som jobbat på sjön i 30 år, erbjöds ett jobb som sjöpersonalchef på land och insåg att det var enda alternativet hon hade för att få tillvaron att fungera. – I början kände jag nästan en slags skam över sjukdomen. Walle ser exakt ut som han gjort tidigare, den här sjukdomen syns ju inte på ytan och de som inte träffar honom så ofta märker kanske inte förändringarna lika bra som pojkarna och jag. Det senaste halvåret har Walle försämrats märkbart. Han som varit köksmästare i egen restaurang klarar inte längre av att laga mat hemma. När det gäller vården upplevde Inger att de var väldigt ensamma i början.

Inger Eriksson berättade öppenhjärtligt och gripande om hur livet förändrades när maken Göran insjuknade i Alzheimer vid 51 års ålder. – Jag måste ta reda på väldigt mycket själv. Den enda sköterskan på sjukhusets minnesmottagning var sjukskriven ett halvår. Det var det halvår som vi allra mest skulle ha behövt stöd och hjälp. Inger pratade med psykolog några gånger och tyckte det var bra att få prata av sig. – Jag sov dåligt och hade dåligt samvete för att jag tappade tålamodet. Psykologen fick mig att inse att det inte är Walle jag blir arg på utan på sjukdomen. Det hjälpte mig mycket men visst är det en tuff resa när relationen till ens livspartner ändras och blir ett vårdförhållande. Inger är nu närståendevårdare åt Walle. Två dagar i veckan jobbar han på arbetscentralen Fixtjänst och en gång i veckan går han på Folkhälsans minnesträning men de övriga dagarna sitter han hemma och väntar på Inger. – Hans initiativförmåga har försvunnit och han har förstås alldeles för lite att göra. Fyra veckor i mars-april tillbringade Walle på serviceboendet Sanyres i Marbella i

Deltagarna i det nordiska samarbetsmötet kom från demens- och Alzheimerföreningarna runt om i Norden. 6

Spanien. Det är första gången Inger haft avlastning sedan han insjuknade eftersom hon inte har velat utsätta honom för att bli intagen på äldreboendet De Gamlas Hem som är enda alternativet hemma. På Åland finns inget serviceboende för personer som är yngre än 65 år. Familjen har själv betalat vistelsen på Sanyres, cirka 3.000 euro, och fick avslag på sin ansökan till kommunen att de ska stå för notan. Som närståendevårdare har man rätt till fem dygns avlastning per månad men kommunen anser att avlastningen ska ske på De Gamlas Hem. Ett alternativ som faktiskt är betydligt dyrare eftersom ett vårddygn där kostar 220 euro vilket betyder cirka 6.600 euro för 30 dygn. – Fast det är klart kommunen sparar pengar om man väljer att inte ha någon avlastning alls. Det är inte mänskligt att blanda 50-åringar som är fysiskt pigga med 80-85-åringar.

dag och hörde på hans röst hur glad han var. Han fick surfa som han älskade att göra förr och han sprang längs stranden varje dag. Han ringde till och med till pojkarna som han inte gjort på väldigt länge innan. Inger vill att Walle ska kunna bo hemma så länge det är möjligt. – Men för att det ska gå måste jag få avlastning. Att leva med en Alzheimersjuk person betyder ständig stress och fruktansvärd oro för att något ska hända. Anne Sjökvist

Vistelsen i solen och värmen på spanska solkusten gjorde att Walle levde upp. – Jag ringde honom varje

Svenska Yvonne Kingbrandt, född 1953, fick sin Alzheimerdiagnos 2008. Hon har skrivit boken ”Jag och min Alzheimer” som finns i HandiCampens bibliotek och på konferensen föreläste hon om ”Livskvalitet trots Alzheimer”. Här med maken Kjell.

Regina Österlund är demensrådgivare och anträffbar på kansliet på HandiCampen måndag-fredag kl 9-15 och enligt överenskommelse. Tfn 018-527 369 eller 0457 548 3818 regina.osterlund@handicampen.ax


Diabetesföreningen på Åland

Marianne Österåker är ordförande i diabetesföreningen som inte har någon anställd. Marianne kan nås på telefon 13 321 eller 050 375 3540 eller marianne.osteraker@aland.net

Diabetesföreningen bjuder sina medlemmar till SmartPark söndagen den 23 augusti. Vi samlas utanför ingången kl 11, häng med och testa Ålands nyaste attraktion! Anmälan senast 14.8 till info@handicampen.ax eller tfn 527 360.

Kondoleanser Diabetesföreningen på Ålands kondoleans-/hyllningsadresser finns till försäljning på HandiCampen, pris: 10 euro styck.

Stöd oss!

Stöd gärna diabetesföreningens verksamhet. Inkomna medel används i sin helhet för verksamheten. Se mera på vår hemsida. www.handicampen.ax/diabetes/ Tack för ditt stöd!

Lasse är diabetikernas första kamratstödjare Nu har också Ålands diabetesförening en utbildad kamratstödjare eller stödperson som det också kallas. Lasse Åkerlund gick kursen som ordnades på fastlandet i februari av Projektet Ett Liv för medlemmar i Diabetesförbundet och Hjärtförbundet. Det var första gången en kurs på svenska ordnades för den här kategorin i Finland och tretton personer från hela Svenskfinland deltog. Själv fick Lasse, som växt upp på Kimitoön, diabetes som elvaåring strax efter att hans mor gått bort i cancer. Han är den enda i släkten med diabetes typ 1 så en teori är att den triggades igång av traumat moderns dödsfall innebar, en annan att barnreuman han hade som riktigt liten hade någon del i det. – Jag tillbringade mycket tid på sjukhus och skyfflades mellan olika avdelningar och det var jobbigt. Jobbigare än att vänja sig vid själva diabetesen faktiskt. Orsaken till att han gått kursen till stödperson är att han vet hur det var att känna sig ensam med sin diabetes. – Vi har ju väldigt bra medicinsk diabetesvård i Finland men att ha någon att prata med som förstår är också en sorts vård som vi har en tendens att glömma bort. Kursen inleddes med att kursledarna deklarerade att alla titlar slopas och att deltagarna bara använder förnamn om varandra. – Det var bra, vi var där för att vi själva eller en anhörig har diabetes och för att vi vill hjälpa andra, inte för vår egen skull. Tvådagarskursen gick mycket ut på psykologin bakom hur man tar upp och pratar om diabetes. – Viktigast är förstås att den som vill prata med mig tar kontakt, jag ska inte tvinga mig på någon som inte vill prata. Jag har inte heller någon erfarenhet av diabetes typ 2 utan det är typ 1 som är min grej. Det handlar om den dagliga egenvården, tips och råd, hur jag har löst saker och ting. Han betonar också att han inte kan ge några medicinska råd utan att han bara kan ge stöd utifrån sin egen erfarenhet som diabetiker. – Jag kom ju rätt snabbt i puberteten efter att jag fått diabetes och jag pratar gärna med ungdomar som känner behov av det. Att inte ha någon att

Lasse Åkerlund hade gärna haft någon i samma situation att prata med när han fick diabetes som elvaåring. Därför gick han utbildningen till stödperson. prata med och dela erfarenheterna med upplevde jag själv som svårast då. För en ung person som just fått diabetes kan också tvåbarnspappan Lasse vara ett bra exempel på att man kan leva ett helt vanligt liv och göra vad som helst även om man har diabetes. – Det är ju ingen sjukdom egentligen utan det handlar om att ändra livsstil. Visst har jag också haft tunga perioder och tänkt ”varför ska just jag drabbas av det här?” men nu är det ju som det är och det är bara att göra det bästa av det. Lasse jobbar som kock på skärgårdsfärjan Alfågeln och har därmed en hel del lediga dagar. Det är intensivt jobb

de fem dagar han är på färjan men ändå en slags regelbundenhet i arbetsrutinerna. – Sedan tre år har jag insulinpump och den har underlättat mitt liv mycket. Mitt långtidssocker har kommit ner till en mycket behagligare nivå än tidigare och jag behöver inte följa med hela tiden som förr. Den som vill prata med Lasse om hans erfarenheter och hur

han löst olika vardagssituationer eller bara annars får kontakt med honom via diabetesföreningen där han är kassör eller diabetesmottagningen på ÅHS. Man kan också ringa eller e-posta honom direkt. Anne Sjökvist

Kontakta Lasse 040 569 7109 lasse_akerlund@hotmail.com

Trauma i barndomen ökar diabetesrisk

Ny forskning från Linköpings universitet visar att barn som före 14 års ålder upplever familjekriser i form av till exempel dödsfall inom familjen, skilsmässor eller olyckor kan löpa tre gånger större risk att drabbas av diabetes typ 1. För barn med genetiska anlag för diabetes var risken tolv gånger högre. Resultaten bygger på data från en studie där 10.495 familjer med totalt 16.000 barn följts. 7


Kom med och heja fram våra åländska idrottare!

De Utvecklingsstördas Väl på Åland

Helgen 4-5 september hålls de finlandssvenska idrottsmästerskapen på Åland för personer med utvecklingsstörning. Det blir folkfest och glädje. Så här ser programmet ut: Fredag 4.9 kl 18-20 Lördag 5.9 kl 9

Carola Hemmälin är kanslist och bokförare, Ulrika Sund kanslibiträde på tisdagar och onsdagar och Susan Enberg verksamhetsledare för DUV. Dessutom jobbar Petra Alén som fritidssekreterare och Fredrik Scott som ungdomssekreterare i föreningen. Kansliet finns i HandiCampen på Skarpansvägen 30 i Mariehamn och är öppet måndag-torsdag kl 9-15 och fredag kl 9-13. E-post: info.duv@handicampen.ax / fornamn.efternamn@handicampen.ax Tfn 527 371 / 527 372 www.duv.ax

Simtävlingar i Mariebad Parad från torget genom staden till Wiklöf Holding Arena i Mariehamn

kl 10

Invigning - idrottsminister Johan Ehn

kl 10-15

Friidrottstävlingar

Trippelseger till Åland när idrottsdagarna ordnades senast, för två år sedan i Ekenäs. Anja, Simona och Mikaela på prispallen.

Årets fotbollsmatch 8.9

Tisdagen den 8 september kl 19 är det igen dags för årets viktigaste och mest emotsedda fotbollsmatch då regerande mästarna DUV möter IFK Mariehamn på Wiklöf Holding Arena. Pausunderhållning. Det frivilliga inträdet och vinsten från försäljningen går oavkortat till DUV.

Fritidsverksamhet för unga 12-19 år Föreläsning om

När: 7.9 - 30.11 Plats: Uncan Tid: 18-20.30 på måndagar Ledare: Fredrik Scott Ingen avgift

Föreläsare: Erik Munsterhjelm Tid: torsdag 3 september kl 18-20 Plats: HandiCampen, Skarpansv. 30

Fritidsverksamhet för unga 20 år uppåt

Kring tystnadsplikten finns det många funderingar och oklarheter och för att reda ut dessa har DUV bjudit in Juridiskt Ombuds jurist Erik Munsterhjelm. Du som har frågor du vill ha svar på; e-posta dem till susan.enberg@handicampen.ax före sista augusti.

När: 7.9 - 30.11 Plats: Tvärsan, i Strandnäs gård intill Rökerirondellen Tid: 18-20.30 på måndagar Ingen avgift

Tystnadsplikt

Anmäl dig till DUV:s kansli senast måndagen den 31 augusti på tfn 527 371 / 527 372 eller per e-post: susan.enberg@handicampen.ax

Juridiskt ombud är en juridisk stödfunktion inom det finlandssvenska handikappområdet .

Föreläsning DUV 50 år

I huvudet på en normalstörd Varning! Denna föreläsning kan ge dig kunskap som allvarligt skadar dina fördomar. Pär Johansson, grundare och verksamhetsledare för Glada Hudikteatern, föreläser den 21 oktober.

Hans devis är: det är bättre att vara riktigt bra på en sak än halvdålig på tio. Oavsett om talangen är att stapla konservburkar eller att sjunga som en fågel. Att få visa vad man kan och få uppskattning ger ytterligare växtkraft. 8

När: 15.9 - 24.11 Plats: Idrottsgården Tid: 16-17 på tisdagar Ledare: Fredrik Scott Avgift: 35 euro

Dans till olika musikstilar - alla åldrar När: Plats:

16.9 - 25.11 Ännu oklar, meddelas senare Tid: 19-20.30 på onsdagar Ledare: Nadja Numelin Medisavgift: 55-65 euro för både höst- och vårtermin

Dagsföreläsning för inbjudna gäster 21.10 kl 13 Kvällsföreläsning för medlemmar och vänner 21.10 kl 18 Sedan 1996 har Glada Hudikteaterns framgång tydliggjort det goda ledarskapet och hur resultat nås när man vågar konfrontera sin egen och andra människors okunskap, osäkerhet och fördomar. Pär är flerfaldigt belönad både som ledare och talare och visar i sitt arbete på hur individer kan utvecklas, trots att de till synes har svaga förutsättningar att lyckas. Han daltar inte eller tycker synd om människor, istället driver han dem framåt genom att behandla dem med respekt och ta dem på allvar.

Bowling

Pär Johansson. Pär drivs av en stark passion för det han gör, en del skulle kalla det galenskap. Efter en dryg timme med både skratt och gråt får vi ett kvitto på vad som kan ske om man tänjer på gränserna, trotsar fördomar, tror på människor och ger dem en chans att utvecklas. Föreläsningen är en del av DUV Ålands 50-årsjubileumsfirande.

Innebandy / fotboll När: 10.9 - 26.11 Plats: Strandnäs högstadie Tid: 19-20 på torsdagar Ledare: Fredrik Scott Avgift: 35 euro Obs! Friidrottsträning på WHA börjar 18.8 kl 15.30.


Multinationell idémänniska ny verksamhetsledare Föreningen Vårt hjärta

Maria Jonsson är verksamhetsledare för Vårt hjärta. Hon är anträffbar på HandiCampen främst måndag-onsdag kl. 9-15 på tfn 141 95 och 0457 524 3798. Övriga tider och dagar är hon anträffbar enligt överenskommelse, tfn 0457 524 3798. vart.hjarta@aland.net www.hjarta.ax

Tre nyheter på ”smörgåsbordet” Från och med höstterminen 2015 har Vårt Hjärta tre nyheter att locka med på verksamhetens eget smörgåsbord.

Medicinsk yoga. Tillsammans med Ålands Reumaförening erbjuder vi sju platser i medicinsk yoga-grupp, onsdagar kl 19-20 i Folkhälsans Allaktivitetshus, under ledning av Eivor Englund-Karlsson, för nybörjare och även för längre hunna. Start höstterminen 2015 vecka 37, och på vårterminen 2016, start vecka 2. Under varje termin är det träning tolv gånger. Hjärtfriskgympan som sker

i liten grupp med individuell handledning av fysioterapeut Tomas Söderberg fortsätter som tidigare men på ny dag; onsdagar kl 18. Mer info om start i tidningarnas kalendrar samt på www.hjarta.ax

En ny vattengympagrupp

med åtta platser erbjuds också från och med höstterminen 2015 i samarbete med Krigsveteranerna på Åland. Vattengympaledare är Gujan Östman och platsen är Mariebad. Start v 3.

Intresseanmäl också till Rökstopp, Vårda Hjärtat i Konsten, Dator för ”återbörjare” och livstilsförändringsprojektet ”Hjärtlaget -15”.

Vårt Hjärtas nya verksamhetsledare Maria Jonsson kallar sig multinationell utåtriktad idémänniska.

Någon egen erfarenhet av hjärtsjukdom har hon inte men däremot har hon haft diskbråck i nacken och vet hur viktigt det är med stöd och hjälp när hälsan sviktar. – Jag kan lätt sätta mig in i situationen där man blir fråntagen möjligheten att leva i normal social gemenskap. Jag ser det som en viktig del i det här jobbet att skapa mötesplatser för människor. Man ska inte behöva bära sitt öde ensam utan ha andra att prata och ventilera med i en trygg gemenskap. Lika viktigt är att ha roligt med andra. Några drastiska omändringar behöver inte föreningsmedlemmarna vara rädda för. – Jag fortsätter nog enligt Annettes beprövade och välfungerande koncept men efter ett tag kan jag säkert komma med nya idéer på verksamhet. Jag är ju inte sjukvårdsutbildad eller rådgivare i hjärtsjukdomar utan organisatör, medmänniska och fixare.

När hon var fem flyttade missionärsföräldrarna till Tanzania där familjen bodde i fem år och den afrikanska kulturen är förmodligen den som präglat henne allra mest säger hon. – Jag brukar säga att jag är svart på insidan. Det sociala kulturspråket, solidariteten, att se orättvisor och att inte ta för mycket för givet är saker jag alltid kommer att ha med mig därifrån. Hon pratade flytande swahili när familjen flyttade hem till Helsingfors igen men här är det ont om folk att prata swahili med så lite har den rostat genom åren. – Swahilin har inget ord för stress och det säger ju en del om samhället där. Det är stressfri gemenskap. Vägen till Åland var lång och krokig via bland annat Helsingfors, USA, Göteborg och Oslo. För femton år sedan ville hennes dåvarande man och hon ville flytta från Oslo men varken till hans hemstad Göteborg och inte heller Helsingfors så Åland blev kompromissen. – Jag har rötter och stuga i Korpo och skärgårdsmiljön var bekant för oss och så kom vi närmare stugan. Femton år är den längsta tid jag någonsin bott någonstans och jag har inga planer på att flytta härifrån. Jag trivs bra på Åland och känner att jag har kommit hem igen. Maria är utbildad grafisk designer och klasslärare och har jobbat mycket i Maria Jonsson. organisationer och med olika slag av kommunikationsarbete. På Åland har hon bland annat jobbat på Folkhälsan samt som informatör på Nordens Institut på Åland NIPÅ i mer än sex år innan hon för några år sedan satsade på sitt eget företag med konsultuppdrag marknadsföring, design, projektledning och utbildning. – Men tredje sektorn har alltid varit viktig för mig och då speciellt kultursektorn och sociala frågor. Jag ser mycket fram emot jobbet på Vårt Hjärta som känns meningsfullt , en verksamhet som gör skillnad för medmänniskor. Deltidsjobbet passar henne som kan kombinera det med sitt eget företagande.

I sommar har hon bland annat varit inblandad som organisatör i Spelmansstämman i Mariehamn. Själv spelar hon fiol och piano och sjunger i damkören Magnificat i Mariehamns församling. – Fiolen är min mormors, Brunskärs Maja från Korpo. När jag fyllde 30 fick jag den av henne och lovade att spela vidare på den så det har jag gjort. Tyvärr spelar inget av mina fyra barn så jag får se vem jag ger den vidare åt. Men ett är säkert; den kommer inte att ligga på någon hylla och samla damm i framtiden efter mig om jag får bestämma. En fiol är ett lån att förvalta och ge vidare. Maria är också politiskt aktiv men ställer inte upp i höstens val eftersom hon vill satsa på nya jobbet och också ha tid för blanka dagar då tanken får vila och för familjen. Efter många år i kommunalpolitiken är det andras tur att ta över det vikitiga demokratiska arbetet lokalpolitiken innebär. – Allt har sin tid. Nu är det tid att jobba för Vårt Hjärta, en intressant utmaning full av möjligheter och trevligheter. Det är med glädje och iver jag tar över efter Annette. Jag har som mål att förvalta det arbete hon har gjort genom åren på bästa sätt i gott samarbete med föreningens medlemmar och styrelsen. Anne Sjökvist

Öppnar Hjärtats dörr för Maria Först när man stänger en dörr upptäcker man att det ju står flera på glänt. Ungefär så låter klyschan som faktiskt ligger nära verkligheten. Det är nämligen först då man bestämt sig för att ”anta nya utmaningar” (också det klichéartat) , först då vågar man stänga dörren till en bekväm och ”säker” jobbkarriär. Man börjar tänka bredare, friare och i vidare cirklar, upptäcker och blir även tillgänglig för nya möjligheter. Det blev hela åtta år innanför den alltid öppet och välkomnande föreningen Vårt Hjärtas kanslidörr! Från att ha jobbat som jour-

nalist med att beskriva verkligheten tog jag alltså klivet ut för att befinna mig i den verkliga verkligheten! Och det blev en skön utmaning på flera områden. Just det, ”nya utmaningar” som att väcka upp halvt avsomnade kunskaper i ekonomi, marknadsföring och så vidare – rätt många utmaningar faktiskt och alla lika roliga och för självförtroendet uppbyggande. Jag kan, minsann! Men, framgång föds alltid i samverkan! Ensam är aldrig stark! (där kanske ett ordspråk brast!). Tack alla styrelsemedlemmar

genom åren för allt gott samarbete och stöd. Och, inte minst: tack alla underbara medlemmar som givit respons, idéer, kreativ kritik och frikostigt delat med er av livsvisdom. Ni har alla, alla förgyllt min tillvaro. Jag känner mig glad, nöjd och tacksam och ångrar inte en sekund. Nu antar jag, att jag från september, antar ”nya utmaningar” - i ett första skede fram till november 2016 då den verkliga utmaningen infinner sig: pensioneringen! Maria tar över nu och jag önskar henne av hela mitt hjärta ett varmt lycka till! Annette Bergbo

Annette Bergbo är avgående verksamhetsledare för Vårt Hjärta. 9


Utflykt till Smartpark lördag 5 september

Föräldraföreningen för barn med särskilda behov

Föräldraföreningen ordnar utflykt till Ålands nyaste upplevelsepark Smartpark lördagen den 5 september. Vi träffas vid parken kl 13 och maten serveras kl 15.30 och sen får den som vill återgå till parken och vara där till stängningsdags kl 18. Priset inkluderar inträde och mat och för medlemmar är det 15 euro för de som tar vuxenmeny och 5 euro för barnmeny. För icke-medlemmar är priset 25 euro för de som tar vuxenmeny och 15 euro för barnmenyn. Också familjer som inte är medlemmar är välkomna med och det är ett bra tillfälle att bekanta sig med föreningen för att eventuellt bli medlem senare. Aktiviteterna i Smartpark passar för både barn och vuxna. Läs mera om Smartpark inför besöket på www.smartpark.ax Anmäl till HandiCampens kansli senast torsdag 3 september, tfn 527 360 eller mejla till info@handicampen.ax. Inbetalning räknas som bekräftelse att man kommer, betala in till konto FI55 6601 0002 3100 92 senast sista anmälningsdagen, 3 september.

Meny: Varmrätter - fläskfilé i ölsås med gyllene potatis - rosmarin- och honungsmarinerad kycklingfilé, äppelcidersår och klyftpotatis - Smart parks hamburgertallrik med klyftpotatis och bacondressing - ugnstekt lax med morots- och sellerijulienne och kokt potatis - vegetariskt alternativ – grillade grönsaker med säsongens svamp, aurasås och klyftpotais/ris Barnmeny - pasta med köttfärssås - åländsk wienerkorv med pommes/klyftpotatis - hamburgertallrik med pommes/klyftpotatis Dessert - havtornspannacotta med vit choklad - glass med choklad- eller kinuskisås

Carina Nordman är ordförande i föräldraföreningen för barn med särskilda behov. Föreningen har ingen anställd. Carina kan nås på tfn 040 565 4077. www.handicampen.ax/foraldraforeningen Föräldraföreningen finns till för dig som har barn med särskilda behov, det kan gälla ett synligt eller ett osynligt handikapp vilket som helst. Här finns det någon som kan hjälpa dig med dina funderingar angående ditt barn, eller hjälpa dig att vända dig till rätt person eller instans när du har frågor.

Discobowling Lördag 10.10 kl 14-16 i Idrottsgården Mariehamn

Föreningen bjuder på läsk och snacks. Pris: 5 euro / familj 10

Anmäl till HandiCampen senast torsdag 8.10, tfn 527 360 eller mejla info@handicampen.ax Betala in femman till konto FI55 6601 0002 3100 92 senast 8 oktober.


Föreläsning

Arnhild ger hopp Intresseföreningen för Psykisk Hälsa – Reseda r.f.

Ordförande Henrik Lagerberg är föreningens kontaktperson tfn 0400 478 884 henrik.lagerberg@aland.net eller reseda@handicampen.ax

Temakvällar om psykos

I november ordnar Reseda i samarbete med klubbhuset Pelaren två temakvällar om diagnosen psykos. Den första kvällen har vi inbjudit överläkare Juha Ahlroth från psykiatriska kliniken att tala om hur man fastställer diagnosen psykos och vilka symptom det handlar om, orsaker till sjukdomen, forskning, behandlingsmetoder, psykofarmaka och biverkningar, tecken på återinsjuknande och eventuella kris- och handlingsplaner. Den andra kvällen är vikt för två brukarberättelser och en anhörigberättelse om denna problematik. Ålands Fountainhouse – Pelaren finns på Strandgatan 7. Klubbhuset är öppet för människor som är drabbade eller har varit drabbade av psykisk ohälsa. Verksamheten bygger på förmågan till social gemenskap, delaktighet och arbete. Närmare om dag och tid för temakvällarna i tidningarnas kalendrar och medlemsutskick.

Den norska författarinnan och psykologen Arnhild Lauveng som själv har diagnosen schizofreni är inbjuden till årets temadag om psykiatri på världsmentalhälsodagen 8 oktober. Det är Reseda tillsammans med psykiatriska kliniken vid ÅHS som ordnar temadagen under rubriken ”Hopp” på Ålands hälso- och sjukvårds konferenscenter. Arnhild Lauveng var 16 år när hon, efter flera år av gradvis försämring, fick diagnosen schizofreni. Hon var psykotisk och självdestruktiv, hon levde i en värld av röster och hallucinationer och skar sig blodig med skärvor så fort hon fick tillfälle. När hon var 17 blev hon intagen på mentalsjukhus och hon åkte ut och in där i tio års tid, bedömdes som kroniker och hopplöst fall och överflyttades till åldringsvården. I självbiografiska boken I morgon var jag alltid ett lejon skriver hon om att bli och vara allvarligt sjuk i schizofreni och om att också övervinna sjukdomen mot alla odds och bli frisk, men boken är lika mycket en berättelse om bemötande, tillit och mänsklig värme och att det omöjliga kan bli möjligt när det finns i en människas liv. I boken beskriver hon en värld av röster, hallucinationer; av råttor som springer i flock efter henne, och vargar som gläfser efter henne, med gula ögon och dreglande käftar. Arnhild Lauveng vet att det inte är gott att äta vävtapet, glasfibertrådarna sticks i munnen. Hon vet att man får kväljningar när man försöker svälja

Det här är egentligen inte en bok om Schizofreni, det är mer en bok om att människor ändå är människor, oavsett sjukdomstillstånd, säger Arnhild Lauveng om sin självbiografiska bok som kan lånas i HandiCampens bibliotek.

Norska Arnhild Lauveng blev frisk från sin schizofreni och önskar att alla som lider av psykisk ohälsa ska inges hoppet att de kan bli bättre. skumgummitussar från madrassen. Och hon vet hur det är att ligga under sängen med en ångest så fasansfull att man sliter av testar av sitt hår för att lätta på trycket. Arnhild var tre år när hennes pappa fick cancer och han dog när hon var fem. Hon var fortfarande i sorg när hon började skolan och fick problem med kamratkontakter. Under hela skoltiden mobbades hon. På högstadiet satte skolkamraterna tuggummi i hennes hår och de reste sig och gick när hon kom. – Om man varje dag under skolåren säger ”hej” och ingen svarar är det kanske inte så konstigt att man förlorar sin identitet, säger hon. Hon beskriver den kusliga känslan när hon började tvivla på om hon verkligen fanns. Var hon kanske bara en figur i en bok? I sin dagbok ersatte hon ”jag” med ”hon” och så småningom med ett ”X”. När hon under en terapisession yppade sin dröm om att bli

psykolog sa en av terapeuterna att det handlade om överföring och en vilja att bli som terapeuten. Men hon hade haft drömmen om att bli psykolog långt innan hon insjuknade. Det var först när hon träffade på en arbetshandledare som tog henne på allvar satte tillfrisknandet igång. Det gick mycket långsamt i början, men sedan allt snabbare. Efter många års terapi, medicinering och egen kamp förstod hon bit för bit att det inte var obegriplig galenskap hon drabbats av utan att det fanns förklaringar, även om hon inte har hela svaret till att hon blev schizofren. Arnhild övervann schizofrenin och utbildade sig till psy-

kolog vid Universitetet i Oslo, och arbetar idag som psykolog. Hon är därför i den ovanliga situationen att hon kan uttala sig både som tidigare patient och läkare. Hon har skrivit elva böcker och håller nu på med sin doktorsavhandling. Hon kan bli ledsen när hon ser att psykiatrin inte förändras så snabbt som hon skulle önska och när människor ringer henne och berättar att de fått höra att de aldrig kommer att bli friska. – Alla blir inte friska, men alla behöver hoppet att de kan bli bättre, säger hon. Kom och hör henne berätta själv och ge hopp torsdagen den 8 oktober. Anne Sjökvist

Studiecirkel om bipolaritet våren 2016

Till våren 2016 planerar Reseda en studiecirkel om bipolaritet tillsammans med psykiatriska kliniken. Det blir en utbildningsserie som vänder sig till brukare och anhöriga och nätverket runt omkring brukaren. Studiecirkeln träffas på kvällstid. Mera information om den kommer senare. 11


Gratis föreläsning

Flickor med ADHD/ADD och autismspektrum

Ålands Autismspektrumförening

Torsdagen den 24 september föreläsare barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp om flickor med autismspektrum och ADHD/ADD. Föreläsningen hålls i Ålands lyceums hörsal och det är Ålands Autismspektrumförening som ordnar den i samarbete med Ålands Landskapsregering. Socialminister Carina Aaltonen inleder dagen och själva föreläsningen är uppdelad i två delar. På förmiddagen kl 9-12 handlar det om ADHD/ADD bland flickor och kl 13-16 autismspektrum bland flickor.

Marika Alm är ordförande i autismspektrumföreningen. Tfn 040 356 6500 autism@handicampen.ax www.handicampen.ax/autism Gilla föreningen på Facebook!

Ny stödgrupp för föräldrar

Föreläsningen är gratis och de aktiva i autismspektrumföreningen hoppas att så många som möjligt deltar; skolpersonal, personal inom social- och sjukvårdssektorn, politiker och andra beslutsfattare, föräldrar samt alla andra som berörs av och är intresserade av detta. Anmälan görs till HandiCampen tfn 527 360 kl. 9-15 eller e-post: info@handicampen.ax senast torsdagen 17.9. Svenny Kopp har under elva år forskat på drygt 100 flickor med autismspektrumstörning, som aspergers syndrom, ADHD och högfungerande autism. I sin avhandling ”Vem ser den tysta flickan” visar hon att flickor får dåligt underbyggda diagnoser, vilket i sig leder till fel diagnoser. Det beror bland annat på att de diagnoskriterier som finns utgår från pojkars symptom. Kunskapen om att flickors symtom kan se annorlunda ut, är inte tillräckligt känt. En flicka måste också vara sjukare för att få vård, i jämförelse med en pojke. En utredning av en flicka kan till exempel stanna vid att hon har familjerelationsproblem och ätstörning, trots att detta kan vara symptom på ett allvarligt funktionshinder, som asperger syndrom. – Sammantaget tyder resultaten från mina studier på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården (inklusive inom barn- och ungdomspsykiatrin), säger Svenny Kopp. Resultaten antyder också att det finns risk för att deras betydande ”samsjuklighet” bagatelliseras. Detta ser hon som mycket allvarligt eftersom 12

En ny stödgrupp för föräldrar till barn med osynliga funktionsnedsättningar finns under föreningen. Gruppen träffas enligt behov för att prata och peppa varandra. Barnet behöver inte ha en fastställd diagnos för att du ska kunna delta. Yvonne Mattsson är kontaktperson, yvonne. m@aland. net. Nästa träff tisdag 18.8 kl 18.30 i HandiCampen, Skarpansvägen 30. Gå gärna med i facebook-gruppen också.

Microsoft anställer fler med autism

Svenny Kopp började redan på 1980-talet fundera över om flickor med kamratproblem och sociala samspelssvårigheter kanske ofta hade autism utan att få korrekt diagnos. det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid autism och ADHD (och väldokumenterade interventioner vid/för de svårigheter som så ofta förekommer i tillägg till ”grunddiagnosen”). Behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort, konstaterar Svenny Kopp. Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri. Hon har sedan 90-talet arbetat som överläkare på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP), och på avdelningen för barnneuropsykiatri (BNK), Drottning Silvias barn- och

ungdomssjukhus. För närvarande arbetar hon som konsulterande barnpsykiater på Mariestads neurologiska utredningsenhet och inom barn- och ungdomspsykiatrin i Umeå. Hennes forskningsområde är flickor med neuropsykiatriska svårigheter. Åren 19992001 var hon projektansvarig för ”Flickprojektet” en omfattande klinisk undersökning av flickor med ADHD, autismspektrumstörning och Tourettes syndrom. År 2010 disputerade hon i ämnet på avhandlingen ”Girls with Social and/or Attention Impairments”. Hon är numera egentligen pensionär men planerar en uppföljningsstudie på de tidigare undersökta flickorna i Flickprojektet.

Svenny Kopp föreläser om

Flickor med ADHD/ADD och autismspektrum Torsdag 24 september i Ålands lyceums hörsal

kl 9-12

Flickor med ADHD/ADD

kl 13-16

Flickor med autismspektrum Anmälan till HandiCampen tfn 527 360 kl. 9-15 eller info@handicampen.ax senast torsdagen 17.9

I april gick Microsoft ut med nyheten att de ska anställa tio personer med autism. Och det är inte menat som något välmenande socialt program utan för att öka konkurrenskraften. ”Personer med autism har styrkor som vi behöver på Microsoft. Alla individer är olika. Vissa har en fantastisk förmåga att ta till sig information, tänka på ett mycket djupt och detaljerat plan och vara överlägsna i matematik och kodning”, skriver Mary Ellen Smith, vice vd för Microsofts globala verksamhet, på sin blogg. Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, startar nu ett forskningsprojekt för att slå fast sambandet mellan diagnoser som autism, adhd och add och kreativitet. I projektet ingår bland andra Peter Hagström som själv har adhd och är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan. Enligt honom visar forskning att mångfald vad gäller religion, hudfärg, kön, ålder samt olika funktionsnedsättningar leder till innovationskraft och kreativare företag.


Hård träning gör gott för cancerpatienter Kan man träna hårt mitt under behandlingen av en svår sjukdom som cancer? Javisst, svarar forskarna och dessa åländska damer.

Monica Toivonen är cancerföreningens verksamhetsledaren. Henne hittar man i HandiCampen måndag-torsdag kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn 22 419, 0457 530 1471. monica@cancer.ax Mer detaljerad info om aktiviteterna finns i medlemsutskicken.

Rosa- /blåbandetgala på Arken 10 oktober

Biljetterna släpps 17.8 receptionen Hotell Arkipelag

Anita-kväll tisdagen den

18 augusti kl 18.30. BH och baddräkter för bröstcanceropererade.

Färger ger energi torsdagar

i oktober och november kl 14-16. Skapa med färg tillsammans med Karoliina Hellén och Soffi Wetterhof

Myssöndag på Mariebad

söndag 15 november kl 18-21. Alla medlemmar är inbjudna till vattengymnastik, servering och trevlig samvaro. Gratis.

Teaterresa till Stockholm

21.11.

Vattengymnastik 31.8, 1.9 och 3.9.

startar

Yoga för kroppen, sinnet och själen i samarbete med yogahuset So Ham.

Frisk för livet träning i samar-

bete med Medimar fortsätter i vinter (se artikel här intill).

Samtalsgrupp/stödgrupp

för cancerpatienter och anhöriga/närstående. Träffarnas innehåll läggs upp enligt gruppens önskemål. Träff första onsdagen i månaden kl 18.3020 med start 2 september på HandiCampen, Skarpansvägen 30. Ingen förhandsanmälan.

Damerna har deltagit i Cancerföreningens och Medimars samarbetsprojekt Frisk för livet och det tyckte de så mycket om att de fortsatte att träffas och träna ihop också efter projektperioden. – Det här är ljuset i tunneln varje vecka för mig. Jag vet faktiskt inte hur jag skulle ha klarat det här utan träningen, säger Ann-Helén Perkhofer från Jomala. Det hela började i november när fysioterapeuterna vid Medimar bjöd in danska forskaren och fysioterapeuten Kira Nielsen Bloomqvist att föreläsa just om vikten av träning vid cancerdiagnos. – Studier i Danmark visar på väldigt god effekt för cancerpatienter under behandling oavsett om de tränat innan eller inte. Hos oss har vi mera haft inställningen att man ska ta det lugnt och hushålla med krafterna under den tuffa behandlingsperioden, säger fysioterapeut Lina Larsson som tillsammans med kollegan Thomas Söderberg lett deltagarna genom kursen. Under den tolv veckor långa träningsperioden under övervakning av fysioterapeuterna förbättrade alla tjugo som genomförde hela träningen sin kondition avsevärt. Före träningen inleddes testades deltagarna noga med olika konditions- och styrketester och muskelmassa och fettprocent mättes. Också inför varje träningspass kollades blodtryck, vilopuls och temperatur. – Var tempen lite hög tog

Gun Sjöholm, Susanne Björkholm, Britt Lindvall och Ann-Helén Perkhofer är alla jättenöjda med den hårda träningen och på köpet har de fått nya vänner. man det lite lugnare men alla tränade varje gång. Det handlar om högintensiv intervallträning som verkligen tröttar ut musklerna. Fysioterapeuterna stämde av med cancerläkarna under perioden och det var en ständig dialog med vården. – En väldigt positiv dialog, vi måste förstås ha godkännande från medicinskt håll för detta. De första två veckorna tränade deltagarna två gånger i veckan och därefter en gång i veckan i tio veckor. – Dessutom rekommenderade vi dem att träna själva tre gånger till i veckan vilket de flesta gjorde. Då handlade det om vardagsmotion, 30 minuters promenader och så. Deltagarna förde träningsdagbok och efter tolv veckor gjordes samma tester som vid start. Samtliga som var med hade förbättrat både styrka och kondition trots att nästan alla under samma tid alltså genomgick strål- eller cytostatikabehandling.

Gun Sjöholm, Susanne Björkholm, Britt Lindvall och AnnHelén Perkhofer, alla mitt uppe i livet med familj och jobb och hela köret, berättar samstämmigt om chocken med att få cancerdiagnos. Om hur man plötsligt ramlar av det vanliga sammanhanget och hela livet liksom tar en paus. – För mig var träningen i början en anledning att över huvudtaget stiga upp ur sängen, säger Ann-Helén. Det var inte bara träningen i sig är de överens om, utan också att träffa andra i samma situation som de själva. Någon hade redan gått igenom hela behandlingen, andra var mitt i eller skulle just påbörja. Men för alla hade livet tagit den där pausen. – Att träffa andra hårlösa, underbara, stolta människor med humor och kraft gav mig en otrolig kick då i januari då jag var verkligt deprimerad och kände mig så ynklig och ensammast i världen, säger en dam som vill vara anonym. Ann-Helén inflikar att glädjekicken hon fick när det visa-

de sig att formen blivit extremt mycket bättre var otrolig. – Jag var i väldigt dåligt skick vid första testtillfället men jag såg resultat snabbt. Jag är helt säker på att jag blivit friskare fortare tack vare den här träningen. Att vi skrattar mycket tillsammans ger säkert också effekt. Att de fortsatt träna tillsammans projekttiden säger ju en del. Nu är de ett sammansvetsat gäng som berättar öppet om både sina goda och dåliga dagar för varandra och tränar på egen hand en gång i veckan i Medimars gym. – Jag tränar helst här där miljön är trygg och ingen bryr sig fast man är ”Skalle-Per”. Det är skönt att det finns något ställe där man kan ta av peruken och vara sig själv. En ny Frisk för livet-kurs körs kommande vinter och ”veteranerna” rekommenderar den varmt åt andra cancerpatienter. – Det här är enbart positivt, säger Ann-Helén. Anne Sjökvist

Åtanken för åländska cancerpatienter i Åbo Ålands cancerfonds och cancerföreningens egna lägenhet i Åbo blev klar i början av sommaren. Här kan åländska cancerpatienter som får behandling i Åbo och deras anhöriga övernatta för 20 euro per natt och person. Trerumslägenheten ligger på Brunnsgatan 2, cirka 200 meter från Åbo Centralsjukhus. Gun Andersson kläckte namnet Åtanken. Å som i Åland och i Åbo och åtanke som att ha någon i tankarna. Åtanken bokas genom resekoordinator Inger Kuitunen vid ÅHS. 13


Döva Krista från Estland klarar sig bra på Föglö Raphael Karlsson jobbar som organisationssekreterare på hörselföreningen i HandiCampen måndag och tisdag kl 9-15 samt onsdag kl 9-12. Tfn 527 365

horselforeningen@handicampen.ax

Syn- och hörseldag Torsdagen den 24 september kl 14-19 ordnas en synoch hörseldag i samarbete med Ålands Synskadade på HandiCampen. Experter/leverantörer från Audienta och Comfort Audio demonstrerar det senaste inom hörsel- och synhjälpmedel.

Gratis hörseltester

Krista och Ainar Kertsmik kommunicerar med varandra på estniskt teckenspråk. Med ålänningar pratar Krista kroppsspråk om inte Ainar kan vara med och tolka. När Krista Kertsmik var fyra år var hon tvungen att börja i Estlands enda internatskola för döva barn i den lilla byn Porkuni drygt 100 kilometer från hemmet i Tartu. Nu bor hon med familjen på Föglö. Hennes familj var ganska fattig så föräldrarna kunde bara hämta hem henne från dövskolan en gång i månaden och hon kommer fortfarande ihåg hur jobbigt det var när andra barn fick åka hem varje helg. – Jag var dessutom mycket sjuk i bronkit så jag tillbringade mycket tid på sjukhus. Men det blev bättre efter att jag varit på sanatorium i Rimi i Ukraina som elvaåring. I internatskolan gick hon kvar tills hon var nitton och då började hon genast jobba. Trots att det var en skola för döva och gravt hörselskadade barn fick de inte lära sig teckenspråk, istället fokuserades det på att de skulle lära sig prata och undervisningen skedde med starka mikrofoner och hörlurar. – Det var ju bra på så sätt att jag lärde mig prata estniska men annars väldigt jobbigt. Vi barn lärde oss teckenspråk av varandra, de äldre lärde de yngre, och sinsemellan pra14

tade vi alltid teckenspråk men så fort en lärare kom i närheten måste vi lägga ner händerna. Varför de inte lärde ut teckenspråk i skolan vet hon inte men hon förmodar att det hade något med kommunismen att göra, det här var på 70- och 80talen före Sovjetunionens fall. Efter skolan jobbade hon ett år som städerska på en firma i hemstaden Tartu där också andra döva var anställda. Sedan åkte hon till Tallinn för att studera vid pingstkyrkans bibelskola och där träffade hon teckenspråkstolken Ainar som blev hennes make. – Det fanns många döva och hörselskadade i min församling i Tallinn och jag var intresserad så därför utbildade jag mig till teckenspråkstolk, förklarar Ainar. Krista och Ainar gifte sig 1997 och liftade till Nordkap på sin bröllopsresa. De har två pojkar som nu är tolv och fjorton år. De har bott i Danmark, Italien och Tallinn innan de landade i Föglö på Åland för ett par år sedan. Ainar jobbade i Italien men blev av med jobbet när det blev ekonomisk kris för fem år sedan. Efter ett par år i Estland insåg de att det var omöjligt att klara sig ekonomiskt där.

– Jag hade cirka 500 euro i månadslön och Krista 150 för sitt deltidsjobb på ett sjukhus. Sommaren 2013 fick Ainar,som också är kock, jobb på restaurang Seagram på Föglö. – Vi fick jättemycket hjälp av ägaren Conny Jansson. Han hjälpte mig att skaffa hygienpass och med allt annat. Han är en bra arbetsgivare. Ett halvt år senare flyttade Krista och pojkarna efter och nu trivs hela familjen bra i skärgårdskommunen. – Vi vill inte tillbaka till Estland. Det är så vackert här och nu kan vi hjälpa min mamma lite ekonomiskt, medan vi bodde i Estland var det hon som måste hjälpa oss. Hemspråket hos Kertsmiks är estniskt teckenspråk och Ainar pratar estniska med sönerna. Han är närståendevårdare åt Krista och är hennes tolk vid behov. Efter bara två år pratar han väldigt bra svenska. För henne, som inte hör nästan någonting alls, är det mycket svårare att tillskansa sig det svenska språket. – Jag blev förvånad över att ingen här pratar teckenspråk. Hon klarar sig ändå rätt bra med ett öppet sinnelag och kroppsspråk. På fiskföräd-

lingsföretaget MAT Fish där hon hoppar in vid löpande bandet jobbar också fem andra ester som kan hjälpa henne översätta men hon säger att Anders Skogberg som är en av MAT Fishs ägare också är väldigt bra på kroppsspråk. – De flesta vi stöter på är jättesnälla. Vi trivs väldigt bra. Förstås har det varit lite jobbigt för pojkarna, de har ju bott och gått i skola både i Italien, Estland och nu här. Men de klarar sig jättebra i skolan. Nu ska hon ta kontakt med hörselvården på ÅHS för att få en ordentlig utredning av sin hörsel. Hon har hörapparat bara i ena örat trots att hennes estniska audionom sagt att hörselnedsättningen är ungefär lika grav på båda öronen. Hon vill helst inte ha Cochlea implantat men tror att hon kunde höra lite bättre med ett par modernare hörapparater. – I Estland måste man betala hörapparaterna själv så då kan man inte byta ofta. Familjen är väl sammansvetsad och Kristas funktionsnedsättning och deras flyttningar bidrar förmodligen till det. – Vi klarar oss bra tillsammans och vi vill gärna stanna här på Åland. Det är bra här. Anne Sjökvist

Gratis hörseltester ordnas måndagarna 26.10, 9.11 och 23.11 i samarbete med Medimar. Audionom Patrice Karlsson utför testerna som ger en första indikation om man behöver hörapparat eller inte. Boka tid per telefon eller e-post.

Behandlingsprogram mot tinnitus

Föreningen ordnar gruppanpassat behandlingsprogram mot tinnitus under ledning av den kände psykologen och psykoterapeuten Bo Mellberg från Vasa. Kursen hålls i oktober-november. Se i medlemsutskick och dagstidningarna.

Höstmöte med Lundin & Pettersson

Årets höstmöte hålls lördagen den 14 november i en restaurang i staden med lite småvarmt och efterföljande underhållning med kända sångaren och programledaren Thomas Lundin och dragspelaren Calle Pettersson. Mera information om våra aktiviteter i medlemsutskicken.


Organisatören Benita är ny organisationssekreterare Benita Brändström är ny organisationssekreterare för Ålands neurologiska förening. Och just organisatör vill hon gärna kalla sig.

Benita Brändström är neurologiska föreningens organisationssekreterare. Hon är på kansliet på HandiCampen tisdag-torsdag kl 9-15. Tfn 527 375 alnf@handicampen.ax

40-årsjubileum Ålands neurologiska förening fyller 40 år i år. I själva verket är de 40 åren redan uppnådda eftersom föreningen grundades i maj men firande kommer att ske senare på hösten. Mera detaljer kommer i medlemsutskick och tidningarnas föreningsspalter.

– Ja, jag är en organisatör, det är min starka sida. Jag tycker verkligen om att planera och genomföra aktiviteter och evenemang. Närmast kommer hon från Röda korset där hon jobbat som kanslisekreterare de senaste tre åren och före det jobbade hon 30 år som banktjänsteman på Nordea. – Jag har alltid haft behov av att hjälpa och stötta de som är utsatta eller har det svårt på andra sätt så när jag ville gå ner i arbetstid och jobbet på Röda Korset annonserades ut nappade jag direkt. Likadant kändes det när hon såg annonsen att neurologiska föreningen sökte en person att sköta verksamheten. Benita är född och uppväxt i Hammarland och bor nu i Mariehamn med familjen. Stugan finns på Torsholma, Brändö där maken Kjell växt upp. Hon har ingen direkt egen erfarenhet av neurologiska eller de andra sjukdomar och funktionsnedsättningar som finns representerade inom föreningen men känner förstås till människor som drabbats. Hon hoppas på ett nära samarbete med styrelsen och säger att det börjat bra. – De första dagarna på jobb har redan flera i styrelsen varit inne och besökt mig. Det känns bra här på HandiCampen, bra stämning bland personalen och jag känner mig välkommen. Ett av Benitas första uppdrag blir att planera och genomföra fi-

Kräftskiva i Eckerö lördag randet av föreningens 40-årsjubileum som ska hållas i höst, ex-

29.8 på styrelsemedlemmen Britta Nymans sommarstuga.

Vattengymnastik på Gullåsen fredagar kl 14-15 börjar 11 september. Träning på Medimar torsdagar kl 18-19 börjar 10 september. Yoga med Eivor Englund Karlsson onsdagar kl 17.4518.30 börjar 16 september. Anmälningar till kansliet.

akt datum är inte ännu bestämt. Också en frimärksutgivning är på gång och föreningens eget frimärke kommer att prydas av en assistenthund. Paf-medel för att få tre assistenthundar till Åland har beviljats och i november anländer de till sina nya ägare. Dennis Björk från neurologiska föreningen är initiativtagare och projektledare för att få de första assistenthundarna till ön. Det blir en epilepsihund, en hypohund för en diabetiker och en servicehund som ska hjälpa tre åländska personer med funktionsnedsättning. Benita har redan börjat fundera på jubileumsfirandet. Föreningen som hette Ålands invalider ända tills ifjol grundades i maj 1975. – Jubileet blir en bra början på jobbet här. Anne Sjökvist

Pärmbilden

Ibland får man kämpa i uppförsbacke för att komma dit man vill

Ritva Saloranta fångade denna talande vy när föreningen var på utflykt till fina Kobba Klintar i början av sommaren. Hela 26 medlemmar deltog och njöt av god mat, trevligt sällskap och tillgängligheten på kobbarna.

Benita Brändström hälsar gamla och nya medlemmar välkomna in till HandiCampen och neurologiska föreningen som huserar i rummet invid receptionen.

Yrkeschaufförer fick utbildning i bemötande Britta Nyman, kassör i neurologiska föreningen och själv rullstolsburen, höll i juni kurs för yrkeschaufförer i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Det handlar om en del i en fortbildning som alla yrkeschaufförer ska gå för att få nödvändig kompetens för sitt yrke. – Den största aha-upplevelsen för dem som deltog var att det finns så många olika typer av funktionsnedsättningar. De flesta tänker bara på rullstolsburna men glömmer alla osynliga funktionsnedsättningar. Britta fokuserade mycket på bemötande i kursen men också rent praktiska saker som hur man lyfter och hanterar en rullstol till exempel. Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Bussförare som beviljats körrätt efter 10.9.2008 och lastbilsförare som beviljats körrätt efter 10.9.2009 måste skaffa grundläggande yrkeskompetens som efter godkänt prov leder till ett yrkeskompetensbevis. Yrkeskompetensbeviset gäller därefter i fem år. För att få nytt bevis krävs att föraren går en återkommande fortbildning. Det är Ålands gymnasium som i samarbete med Ålands näringsliv arrangerar fortbildningen för både buss- och lastbilsförare och det kommer att ordnas fler tillfällen. 15


Sextio år av gemenskap och påverkansarbete Ålands Lungskadeförening

Raija-Liisa Eklöw är ordförande i lungskadeföreningen som inte har någon anställd personal. Raija-Liisa får man tag i på tfn 35 525 eller via e-post: lungskadeforeningen@ handicampen.ax

Simning på Gullåsen

År 2000 spelades det teater i föreningen. Mirjam Öbergs pjäs Lustagård förlängde livet hos många om det är så att skratt har den effekten. I rollerna Meta Tapaninen och Solveig Schönberg.

Ålands Lungskadeförening fyller 60 år och firar jubileet den 2 oktober i hotell- och restaurangskolan. Styrelsemedlemmen Ulf-Peter Westmark har sammanställt en översikt över vad som hänt under årens lopp. Här är ett litet urval ur den översikten. Ålands Tuberkulosförening r.f. grundades 17.4.1955 för personer som vårdades på sanatorium. Föreningen skulle ordna mötes-, föredrags- och festtillfällen. Vid det konstituerande möte deltog bland andra Maj-Lis Blom som var ledande hälsosyster i landskapet. Föreningen lades ner på grund av brist på medlemmar 19621963 men startades upp igen under namnet Ålands lungskadeförening 1976-1977. 1955 Tuberkulosföreningen första styrelse: ordförande Viktor Arvidsson, vice ordförande E. V Nordström, sekreterare Lars Eriksson, skattmästare Allan Wester samt Gustav Mattsson och E. N Carlsson. Under första året anställs en sekreterare/skattmästare studerande Lennart Sundblom med en lön på 5.000 mk/mån. Kampanjer om att sälja grankvist och svala märken startas. 1962 Verksamheten läggs ner på grund av litet medlemsantal. 1977 Ålands lungskadeförening grundas. Konstituerande möte den 20.11.1977. Ordförande Klas-Erik Lundberg.

1978 ”Håll luften ren- för fulla bälgar”-insamling startas. Man får nordiska kontakter och Oslo landsförening besöker Åland. Simverksamhet inleds under ledning av Ritva Wasama. 1981 Medlemsantalet är 79 personer. I förbundsrådet inväljs Klas-Erik Lundberg som första ålänning någonsin. Landskapsstyrelsen utser en Handikappkommitté där Margareta Mattsson representerar lungskadeföreningen.

Medlemmar i lungskadeföreningen har egna simturer i bassängen på Gullåsen. Höstens turer börjar den 10 september. Torsdagar kl 18-19 för barnfamiljer, torsdagar kl 19-20 för vuxna grupp 1 samt torsdagar kl 20-21 för vuxna grupp 2. Avgiften är 60 €/termin för barnfamiljer och 90 €/termin för vuxna. Anmälan senast 7.9 till HandiCampen tfn 527 360 eller via e-post info@handicampen.ax senast 7.9.

1992 Medlemsantalet är 147 medlemmar. Sommardagar för Södra Finlands region ordnades i Mariehamn den 13-14 juni. 2000 Föreläsning om matallergi samt en föreläsning speciellt riktad till köks- och daghemspersonal. Gunilla Wiselander och Dan Norback föreläser på höstmötet om Hälsoeffekter i fukt och mögelskadade byggnader. Sommarresa till Köpenhamn. 2005 Livlig barnverksamheten det här året. Femton barn har deltagit i simningen på Gullåsen, samt att de också gjort en resa till Eskilstuna Zoo. Lembötedagen blev föreningens 50-års firande, festtalare var Andningsförbundets styrelseordförande Henrik Riska och 70 personer deltog. 2014 Totalt 278 medlemmar; 205 huvudmedlemmar, 47 familjemedlemmar, 25 barnmedlemmar och en frimedlem. Ordförande Raija-Liisa Eklöw.

När föreningen fyllde 30 hölls uppvaktning vid initiativtagaren Viktor Arvidssons grav.

1990 gick den årligt återkommande sommarutfärden till Gripsholm. 16

De aktiva i föreningen har varit flitigt på olika mässor och marknader och skapat synlighet för verksamheten.

1992 hölls södra Finlands regionala sommardagar på Åland.


Biologiska läkemedel

prickskytte i kampen mot reumatologiska sjukdomar Under de senaste två decennierna har en revolutionerande utveckling skett inom behandling av reumatiska sjukdomar och med de nya läkemedlen kan vi i många fall undvika mänskligt lidande i form av invaliditet och funktionsnedsättning. Det finns en uppsjö av reumatiska så kallade autoimmuna inflammatoriska sjukdomar, många med likartade symptom men med olika sjukdomsmekanismer. Vi ser också ofta blandformer med drag av olika sjukdomar. Och allt som gör ont är inte reuma (förväxla inte med artros). Så innan vi kommer så långt som till behandling behöver vi ha sjukdomen och dess mekanismer kartlagda så långt det går. Och hur gör vi då ? En reumatisk sjukdom är ofta ärftligt betingad och kan drabba nästan vilket organ som helst från hår, hud, naglar, leder, mjukdelar och många inre organ. Därför är det viktigt med en noggrann släktoch sjukdomshistoria ända från barnsben. Lokalisation av till exempel ledinflammationen kan ge oss vägledning vilken sjukdom det är fråga om. Vissa sjukdomar har inga laboratoriemässiga fynd, då gäller klinik och sjukdomshistoria, eventuella röntgenologiska och ultraljudsfynd. Laboratorieprover är dock av yttersta vikt vid diagnostisering och även vid uppföljning av sjukdomsförloppet. En noggrann immunologisk kartläggning kan ge oss klarhet i vilken sjukdomsgrupp det är fråga om och för detta har vi olika laboratoriemarkörer (reumaprover).

Kerstin Andersson är verksamhetsledare i föreningen. Hon finns på HandiCampen vardagar kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn 527 370 reumaforeningen@handicampen.ax www.handicampen.ax/ reumaforeningen

Föreningen erbjuder sina medlemmar gemenskap, ökad kunskap om sin sjukdom och anpassade träningsformer. Vi har många tränings- och aktivitetsgrupper som träffas regelbundet. Bland annat grupper som ägnar sig åt varmvattengymnastik, artrosgymnastik, anpassad gymnastik för den som har ont i lederna, switchingträning på Avancia och medicinsk yoga. Avkopplande akvarellmålning på HandiCampen på tisdagar kl 13-15. Start 6.10 (10 gånger/ termin). Ledare Raina Clemes. Deltagaravgift: 45 euro/termin Bingokvällar i samarbete med neurologiska föreningen och föreningen Vårt Hjärta onsdagar 7.10, 4.11 och 9.12 kl 18 på HandiCampen. Bokcirkelträffar måndagar 7.9, 5.10 och 2.11 kl 13-15 på HandiCampen. Artrosträffar tisdagar 13.10, 3.11 och 1.12 kl 18 på HandiCampen. Vi diskuterar och delar erfarenheter och bjuder in sakkunniga enligt önskemål. Fysioterapeut Erika Gustafsson deltar varje gång.

Vilka är då sjukdomsgrupperna? Man brukar dela in de reumatiska sjukdomarna i större helheter: inflammatoriska polyartriter (hit hör till exempel reumatoid artrit ), spondylartropatier (ryggradsreuma, psoriasis ledsjukdom, sjukdom associerade till tarminflammation), systemiska bindvävssjukdomar (SLE, muskelreuma, vaskuliter etc) samt sjukdomar i leder och mjukdelar associerade till andra icke reumatiska sjukdomar. När vi har diagnos gäller val av behandling. I de flesta fall klarar vi oss med redan beprövade gamla läkemedel och de nya läkemedlen är aldrig förstahandsval. Men har vi en sjukdom som inte svarar tillräckligt på de äldre läkemedlen eller de av någon annan orsak inte kan användas är det dags att byta vapen. De officiella indikationerna för de nya biologiska läkemedlen är reumatoid artrit, psoriasisledsjukdom, ryggradsreuma och SLE. Så vad är egentligen biologiska läkemedel? I de flesta fall är det antikroppar som genteknologiskt framställts mot inflammationsframkallande ämnen i kroppen, alltså prickskytte. Exakt vilket ämne som spelar huvudrollen i det inflammatoriska dramat är inte helt klarlagt men mest sannolikt är det fråga om ett mycket komplicerat samspel. Därför har man utvecklat läkemedel som riktar sig mot flera. Sedan gäller det att välja vapen men bara ett åt gången och ibland är man tvungen att byta av olika orsaker.

Källa: Reumaliitto.fi Att hantera dessa vapen kräver erfarenhet av både sjukdomarna och dess olika ansikten och också av läkemedlen för det finns ingen helt klar vägvisare hur man ska navigera bland läkemedlen. De flesta biologiska läkemedel har utvecklats för behandling av reumatoid artrit men har även konstaterats ha effekt på andra reumatiska sjukdomar och används därför också ” off label” vid andra tillstånd. Vilka är preparaten? I detta nu har vi elva biologiska läkemedel för de reumatiska sjukdomarna men flera är under utveckling. De ovan nämnda ges alla i injektionsform men även preparat i tablettform är på kommande. Effekten av läkemedlen är snabb och ger i många fall besvärsfrihet. Antalet ortopediska åtgärder, sjukhusvårddagar har minskat drastiskt och framförallt kan man i många fall undvika funktionsnedsättning, invaliditet och lidande. Många är dock rädda för biverkningar. På Åland har vi använt läkemedlen sedan 1999 men någon biverkningsboom har vi inte konstaterat och med noggranna kontroller och rätt val av patient och preparat kan man till stor utsträckning undvika biverkningar. Man kan inte bota de reumatiska sjukdomarna men nog lindra till symptomfrihet i många fall. Alla reagerar dock inte på preparaten men forskningen går vidare och nya rön görs hela tiden. Eftersom orsakerna till sjukdomarna är multifaktoriella och alla inflammatoriska aktörer och regissörer i dramat ännu inte är identifierade har vi ännu mycket kvar att göra. Reumatologin är ett mycket fascinerande mångsidigt område, upplevt av många som svårt men det ger en stor förståelse för helhetens betydelse i diagnos och vård. De nya läkemedlen har gjort det roligt och spännande att jobba som reumatolog för nu kan man ”make a difference” (göra skillnad). Monica Forsén-Granlund reumatolog Ålands centralsjukhus

Sommarutflykt till Geta

Sparesa till Estland

Vi åker på sommarutflykt till Ålands nordligaste kommun Geta lördagen den 22 augusti. Vi äter fisksoppslunch på Soltuna och dricker kaffe med ålandspannkaka till vid Enebo café. Textilhantverkaren Kristina Wigren visar sina fina hantverk, till exempel lapptäcken, och vi stämmer upp i lite allsång i trädgården. Buss från Mariehamn. Närmare detaljer finns i medlemsutskicket som gått ut till alla medlemmar i början av sommaren.

Vi ordnar igen populär sparesa till Estland, Tervis/Pärnu 15-20 september. Den här gången har vi en egen handikappanpassad buss med oss och Göran Sundqvist är researrangör. Närmare beskrivning av resan finns i medlemsutskicket.

Exempel på Kristina Wigrens lapptäcken.

Vi uppmärksammar internationella reumatikerdagen 12.10 med en föreläsning. Mera information senare. 17


Imoon ställer ut taktil konst Konst som man ska röra och känna på. Det får man uppleva på höstens utställning på HandiCampen då Imoon Söderlund ställer ut sina taktila konstverk, speciellt för synskadade men kan förstås uppskattas av alla. Tavlorna är helt vita men med struktur som kan läsas och kännas av med fingrarna. Det ingår också punktskrift i tavlorna och till exempel är konstnärens signatur i punktskrift. Konstnären Imoon kallar sig helst professionell mangatecknare. Manga är en japansk serietyp och att Imoon gör en serie på svenska är speciellt men ännu mer speciellt är det att huvudpersonen och hjälten i hans serie, Smtry, är helt blind. Imoon växte upp på en liten ort utanför Göteborg och blev tidigt fascinerad av blinda människor. – Min låtsasfarbror Gösta var blind och jag försökte ofta sätta mig in i hans situation. Jag blundade och försökte göra saker utan att se. Det gör jag förresten fortfarande ibland. Han har också lärt sig lite punktskrift och skulle gärna lära sig mer. Det som fascinerar honom är hur vi människor använder andra sinnen och egenskaper om ett sinne är försvagat eller helt borta. Överhuvudtaget tycker Imoon att människor med någon form av funktionsnedsättningar eller sjukdomar är intressantare än de som inte har några sådana problem. De

”friska” är ofta låsta i sitt eget snäva synsätt, tycker han. – Jag gillar brister och det som inte är så perfekt och hatar hur samhället ser ut och hur folk ser ner på dem som inte passar in i den snäva normen. Jag har själv ADD och IBS och har syskon med autism och asperger så kanske det är därför. Jag söker mig ofta till människor som har funktionsnedsättningar.

Ålands synskadade

Imoon hoppas på att en dag få uppleva en värld där man inte ser funktionsnedsättningar som något negativt utan något man kan sätta in i sitt CV och ha fördel av. Imoon har fått sin konstutbildning i en konstskola i Värmland och där träffade han också åländska Björn. De två är numera gifta och har treårige Esaias tillsammans. Det första seriealbumet om blinde Smtry, The Gardener, kom i slutet av fjolåret. Smtry är 17 år, blind från födseln och lever med sina adoptivpappor. Han ville bli kock men blir istället ansvarig för att rensa jorden på onda varelser. Seriealbumet är inte menat för barn och det finns i HandiCampens bibliotek att låna. Albumet översätts som bäst till engelska och Imoon hoppas att det ska sälja internationellt. Manga är populärt runt om i hela världen och numera kan man marknadsföra sina alster gratis via internet.

Imoon Söderlund är professionell mangatecknare och konstnär. Han har haft flera utställningar på Åland men höstens är den första med taktil konst.

11-14 då det är öppet hus-dag på HandiCampen och handikappförbundet bjuder på fisksoppa och annat program. Se mera i annonsen på sidan 3. Utställningen pågår till sista

oktober och HandiCampen är öppen måndag-fredag kl 9-15. Välkommen in och känna på Imoons konst! Anne Sjökvist

Vernissagen på den taktila utställningen är den 27 augusti kl

Bettina Gröning är organisationssekreterare i föreningen. Hon finns på verksamhetscentret Ankaret i Strandnäs kl 9-13 varje vardag utom onsdag. Tfn 19 670 eller 0457 343 8950 E-post: aland.syn@aland.net www.handicampen.ax/ alands-synskadade

Syn- och hörseldag Torsdagen den 24 september kl 14-19 ordnas en syn- och hörseldag i samarbete med Ålands Synskadade på HandiCampen. Experter/leverantörer från Audienta och Comfort Audio demonstrerar det senaste inom hörsel- och synhjälpmedel.

Talande bankautomater på Åland nästa år

De taktila konstverken är helt vita.

Det första seriealbumet om blinda mangahjälten Smtry kan lånas i HandiCampens bibliotek.

Nästa år ska bolaget Automatia Pankkiautomaatit som har hand om alla bankautomater i landet förnya kontantautomaterna på Åland är det tänkt. Enligt Jyri Marviala, som är ansvarig för de åländska automaterna, ska en eller flera av de nya i Mariehamns centrum då ha en talande funktion. Bankautomaterna fungerar så att den som behöver höra instruktionerna på grund av synnedsättning till exempel kopplar in egna hörlurar och det är alltså bara personen själv som hör vad som sägs.

Ny forskning: Blinda har lättare att lära sig språk Om man inte använder syncentrum i hjärnan för att bearbeta synsignaler kan den delen av hjärnan användas till annat. Ungefär som att ha en extra hårddisk. Det konstaterar Helena Smeds i sin doktorsavhandling som hon lade fram i april. Hon har undersökt 80 personer i sin studie, hälften med svenska som modersmål och hälften med svenska som andraspråk. I båda grupperna ingick barndomsblinda, vuxenblinda och seende. Speciellt barndomsblinda har bättre förutsättningar än seende att lära sig 18

språk. Det gäller också för vuxenblinda men i något lägre grad. I studien testades det så kallade fonologiska korttidsminnet, det som aktiveras när vi lär oss nya och främmande ord. Även igenkänningsminnet som visar hur bra man är på att känna igen nya ord som man just hört testades. I båda dessa tester hade alltså de blinda bättre resultat än seende och därmed bättre möjlighet att bli bra på att lära sig språk. Källa: tidningen Finlands Synskadade


Klientens självbestämmanderätt ska respekteras i personlig assistansservicen På basis av ett tillsynsprojekt har ÅMHM (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet) på våren 2015 uppmärksamgjort en del av kommunerna på att personlig assistansservicen ska ordnas enligt 8d § handikappservicelagen. ÅMHM poängterar att kommunerna och socialförvaltningen skall vidta lämpliga åtgärder för att rätta till kommunens förfarande gällande ordnande av personlig assistansservice så att de gravt handikappade personernas rätt till individuell förmån tillgodoses. Kommunen ska enligt 8d § handikappservicelagen då den beslutar på vilket sätt personlig assistansservicen ska ordnas för klienten beakta klientens egna åsikter och önskemål om på vilket sätt personlig assistansservice ska ordnas samt det i serviceplanen definierade individuella hjälpbehovet och klientens livssituation i sin helhet. I detaljmotivering till 8d §

(RP 166/2008, 33) konstateras att klientens självbestämmanderätt ska respekteras i frågan för att på bästa sätt främja klientens självständiga liv och medbestämmande och så att assistansen motsvarar klientens individuella hjälpbehov och livssituation. Enligt detaljmotivering till 8d § (RP 166/2008, 33) förutsätter ordnandet av assistansservicen enligt arbetsgivarmodellen att den gravt handikappade personen har förmåga och vilja att vara verksam som arbetsgivare. Skötseln av arbetsgivarplikterna förutsätter under alla omständigheter att den gravt handikappade har beredskap att ha kontroll över sitt liv och att fatta egna beslut. Lagförarbetet betonar vidare att det hjälpbehov som ett handikapp eller en sjukdom orsakar kan påverka situationen då det avgörs om en gravt handikappad har möjlighet att svara för arbetsgivarskyldigheterna eller om det är motiverat att

anvisa den handikappade assistansservice enligt de två andra alternativen. Enligt 8d § 3 mom. handikappslagen ska kommunen vid behov handleda och bistå klienten i frågor som gäller avlönandet av en assistent. ÅMHM önskar att kommunerna aktivt ser till att servicen ordnas lagenligt även för dem som redan tidigare har beviljats personlig assistansservice. I fall den som har beviljats personlig assistansservice anser att hennes/hans omständigheter, önskemål eller vilja inte har beaktats vid beslut om sättet att ordna personlig assistansservice till henne/honom, uppmuntrar ÅMHM klienten att kontakta kommunen och begära en uppdatering på sättet att ordna service för henne/ honom. Sensommarhälsningar Sirpa Mankinen social- och hälsovårdsinspektör

Äntligen svensk guide till handikappservicelagen

Nu har äntligen översättningen av den finländska handikappserviceguiden kommit. Hela den finska guiden som utkom 2010 är inte översatt på grund av resursbrist men de väsentligaste delarna av Tapio Rätys bok har översatts. Den svenska versionen har anpassats till det finlandssvenska funktionshinderfältet. I boken finns information om bland annat färdtjänst, dagverksamhet, serviceboende och personlig assistans. Boken riktar sig till personer med funktionsnedsättning, personer som jobbar inom funktionshinderbranschen, socialarbetare, anhöriga och övriga intresserade. Ålands landskapsregering och SAMS har bidragit med pengar till översättningen.

Efter fem år har delar av Tapio Rätys guide till handikappservicelagen äntligen kommit i en svensk version.

Vi har guiden här på HandiCampen för utlåning eller för att komma in och bläddra i. Boken kan också beställas av Tröskeln rf, telefonnummer 096850110 eller per e-post jari. gusev@kynnys.fi. Den kostar 35 euro. Tröskeln rf är en organisation som arbetar för de funktionshindrades rättigheter. Organisationen grundades av funktionshindrade studerande år 1973.

Klientens åsikter och önskemål ska beaktas då kommunen besluter om personlig assistansservice. Ingen som inte vill ska behöva vara arbetsgivare till sin personliga assistent, skriver Sirpa Mankinen.

Dela ut lite empati

Nu kan man köpa våra empati-tuggummin! Bra att ha till hands och dela ut vid behov. Garanterat utan biverkningar. Tuggummina kostar 2 euro/ask och finns endast på HandiCampens kansli, Skarpansvägen 30 i Mariehamn. Öppet mellan klockan 9 och 15 måndag-fredag.

Bingokvällar på HandiCampen Reumaföreningen, Neurologiska föreningen och Vårt Hjärta ordnar gemensamma bingokvällar under tre höstkvällar. Bingokvällarna för föreningarnas medlemmar hålls 7 oktober, 4 november och 9 december kl 18 på HandiCampen, Skarpansvägen 30. 19


a pla r g å N

va r k r e ts

!

Välkommen till

Res tillgängligt med Axtours resebyrå och Ålands handikappförbund till

Lissabon 20–27 oktober 2015

Portugals huvudstad Lissabon ligger vackert vid floden Tejos utlopp i Atlanten och är fasta Europas västligaste huvudstad. Lissabon har fortfarande en gammaldags atmosfär och bland de mysiga, trånga gränderna och storslagna torgen har denna vitala och glada stad mycket att erbjuda! Vår resa går i slutet på oktober då vädret fortfarande är skönt och behagligt. Vi bor på 4-stjärniga Ever Caparica Beach Hotel som ligger vid Lissabons längsta sandstrand. Hotellet är handikappvänligt och erbjuder vidsträckta vyer över Atlanten. Alla rum har egen balkong med utsikt över bergen eller havet. Hotellet har även en elegant restaurang, utomhuspool och i biblioteket kan du luta dig tillbaka med en god bok. Hotellet har gratis Wi-Fi. Vi har ett spännande dag-för-dag-program under vår resa. Stadsrundtur i Lissabon, utflykter i de natursköna omgivningarna, god mat och dryck och en kväll vi lyssnar till smäktande fadomusik. En dag är fri för egna upplevelser. Se hela programmet på www.axtours.ax eller hämta programmet hos oss på Axtours resebyrå, Ålandsvägen 36.

Pris: 1.695 euro/person, enkelrumstillägg 285 euro

FiX tjänst

Vi säljer: Flaggor och vimplar Snickeriprodukter enligt önskemål

Dalkarbyvägen 4, Mariehamn tfn 22 735 info@fixtjanst.ax www.fixtjänst.ax

Vi gör också förpacknings- och monteringsarbeten.

I resans pris ingår: Transfer Åland – Arlanda t/r, flyg t/r Lissabon, logi i dubbelrum på Ever Caparica Beach Hotel ****, luncher under utfärdsdagarna, fadomiddag, kaffepauser med kaka under utfärdsdagarna. Besök på kakelateljé, vinprovning J. Maria da Fonseca, vingårdsbesök i Alentejo, avskedsmiddag. Inträden och besök enligt programmet. Engelsktalande guide i Evora. Svenskspråkig reseledare, Isabel Höckert, medföljer under hela resan. Reseledare från Ålands handikappförbund medföljer.

Beställ från vårt klassiska sortiment av trädgårdsmöbler nu i höst så får du 10 % rabatt! Gäller modellerna däcksstol, kombibord och trädgårdssoffa vid beställning till och med 1.11.2015.

Reseledare Isabel Höckert, portugisiska som bott 30 år i Sverige

Axtours.ax, Ålandsvägen 36, tel. 51 217 e-post: groups@axtours.ax www.axtours.ax

Leverans i juni 2016. I samarbete med:

Öppet:

må-to kl 8-16 fre kl 8-14.30

Hjälp[zam] finns nu i Godby i S-market

rten r komfo tt få a k ls ä ”Jag heten a vämlig en rullstol k e b h oc eg ntasar i min sitta kv den. Det är fa igt r id ä under f å ett så här sm ussp t på b tiskt at a med menlj ö f a n n e sätt ku h få delta i g ” c or o r lk il o v s e r å lika p n e p ska nd)

En buss som är till glädje för alla!

(Miina

Fagerlu

I vår buss kan rullstolsbrukare, personer med övriga hjälpmedel, eller inga hjälpmedel alls, resa tillsammans. Bussen är utrustad med rullstolslift, hörselslinga och blindskriftstecken på stoppknapparna. Bussen har även integrerade barnstolar, så att hela familjen, från liten till stor, kan resa bekvämt. Ett exempel på möblering i bussen är 35 sittplatser och fem normalstora rullstolar. Vi hjälper gärna till med planeringen av er resa och ordnar gärna en visning av bussen. Kontakta oss på telefon 018-28 000!

Öppet må-fre kl. 11-15 lö kl. 12-14

övriga tider enligt överenskommelse Godbyvägen 1424, samma hus som S-market i Godby

Torggatan 2, tel. 28 000. www.williamsbuss.ax

20

Handikappbulletinen215  

En tidning från Ålands handikappförbund och dess tretton medlemsföreningar.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you