Budbäraren, september 2014 by Budbäraren

efs.nu

SEPTEMBER 2014

Se be ge

– insamling till förföljda minoriteter Budbäraren i Irak: Flykten från IS och drömmen om trygghet

budbäraren

· juli 2012

LEDARE

BILD: BENGT SIGVARDSSON, JOHAN ERICSON

EFS MISSIONSTIDNING BUDBÄRAREN Utges av EFS Missionstidning årgång 181, Budbäraren årgång 158, De Ungas Tidning årgång 115, efs.nu årgång 14 Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material Ansvarig utgivare: Johan Ericson 018–430 25 21

Vi måste se, be och ge ÅSIKTER OM LEDAREN? KONTAKTA BUDBÄRAREN PÅ: BUDIS@EFS.NU

i tar dagligen del av nyhetsrapporter från Irak och Syrien. Berättelserna och bilderna som möter oss skildrar ett lidande bortom vad vi kan ta till oss i vår trygga svenska vardag. Att det till stor del är våra trossyskon som drabbas gör att det kommer oss ännu närmare. Obehagligt nära. Och vi ställs inför ett val: att koppla bort och se åt ett annat håll, eller att ta in smärtan och sorgen. Om vi väljer det senare alternativet måste vi agera. Vi kan inte stillatigande låta detta lidande passera. Därför är jag övertygad om att årets Se be ge-insamling är extra viktig. VI MÅSTE VÅGA se lidandet och öppna våra

hjärtan för de drabbade. Vi måste be för dem, men även för dem som förföljer – be om en förändring, be om ett mirakel. Vi måste också ge, inte bara för de behövandes skull, utan likaså för vår egen. Då övergår vår tro i handling och vi troende blir ett hjärta och en själ med vår Herre. Då blir Kristi kropp på jorden hel. Då ser förföljarna hur mycket vi älskar varandra. Vårt handlande gör inte bara skillnad i den akuta situationen – det stakar även ut framtiden. Låt mig förklara: det armenis-

budbäraren

· september 2014

ka folkmordet som inledde förra århundradet passerade i tysthet. Världens tystnad inspirerade Hitler till ”den slutliga lösningen”. Han och hans medbrottslingar resonerade i stil med att ”om världen inte brydde sig om att turkarna mördade kristna så bryr den sig heller inte om att vi mördar judar”. 1900-talet blev på så vis ett folkmordens århundrade – det armeniska folkmordet och förintelsen följdes av många fler folkmord i Sovjetunionen, Kambodja, Rwanda och så vidare. NU UPPREPAR SIG historien på ett kusligt

sätt. Men vi kan faktiskt påverka den, med vårt engagemang, våra böner och våra gåvor. Detta är vår stund i historien – låt oss ta tillvara den. Se, be, ge! P.S. Jag kan inte släppa tanken om att varje person som förföljer oss kristna är en Saulus – och därmed även en möjlig Paulus. Vi får inte glömma att be för dem som förföljer oss!

Johan Ericson, EFS kommunikationschef

Vi kan inte stillatigande låta detta lidande passera. Därför är jag övertygad om att årets Se be ge-insamling är extra viktig.

REDAKTION Chefredaktör: Johan Ericson 018–430 25 20 Redaktör/reporter/redigerare: Viktor Jonsson 018–430 25 21 Missionsredaktör: Sofie Siverman 018–430 25 37 PRENUMERATION OCH ANNONS Sverige och övriga Norden: helår 420 kr, taltidning 470 kr, halvår 230 kr, kvartal 115 kr, lösnummer 35 kr Övriga utlandet, B-post: helår 530 kr (A-post till utlandet kan erhållas) Gåvoprenumeration till sjukhus, vårdhem och dylikt: helår 260 kr Studerande: helår 360 kr För EFS-medlemmar: gratis. Prenumeration: Gunnel Karlsson 018–430 25 16 Annonsbokning, annonsmaterial: annons@efs.nu 018–430 25 23 Familjeannonser: Martin Nilsson nyttilivet@efs.nu 018–430 25 23 ADRESS Besöksadress: Prästgatan 11 Uppsala Postadress: Budbäraren, Box 23001 750 23 Uppsala Fax: 018–55 04 03 Webbplats: efs.nu/budbararen E-post: budis@efs.nu eller fornamn.efternamn@efs.nu Tfn EFS exp: 018–430 25 00. Gåvor bankgiro: 900–9903 Övrigt plusgiro: 509 22–4 Tryckt hos Ljungbergs Klippan, 2014

KORTNYTT

Detta nummer i urval: VITTNESBÖRD: ”Vi måste agera nu” �� 4–5 EKONOMI: Att ge kollekt med kort och telefon �� 6–7 NYHETER: Extrainsamling: Se be ge �� 8–9 GLOBALT: Högt pris för att vara kristen i Somalia �� 10–11 GLOBALT: ”Islamiska staten är dömd att misslyckas” �� 12–13 GLOBALT: Flykten från Islamiska staten och drömmen om trygghet �� 14–17 DEBATT: EFS och homosexualitet �� 18–21 KULTUR: Anders Sjöberg tolkar Dan Andersson på ny skiva �� 28–29 Omslagsbild: May Naser. Bild: Johan Ericson.

I dag har Framtidskyrkan cirka 200 medlemmar.

Framtidskyrkan – när tre blir en SAMMANSLAGNING. Betel Östansjö, Filadelfia Gottne-Mellansel och EFS Gottne har gått samman och bildat Framtidskyrkan. Förändringen skedde inte över en natt, utan föregicks av en lång tid av ekumeniskt arbete. Det unika med sammanslagningen är att den nybildade församlingen Framtidskyrkan har medlemskap i tre riksorganisationer EFK, EFS och Pingst fria församlingar. Det är den första församlingen i sitt slag i Sverige där baptistisk och luthersk teologi tillämpas sida vid sida. – Den yttre resan är lättare att beskriva, säger församlingsmedlemmen Sara Yngvesson. Den inre resan går inte att beskriva med ord. Det är ett Guds under. I dag har Framtidskyrkan en församling med omkring 200 medlemmar. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Gottne och Mellansel. På dessa orter är också församlingens lokaler belägna. Medlemmarna i Framtidskyrkan beskriver en stor glädje och tacksamhet över att församlingsbildandet har genomförts. Den yttre resan kan till synes ha nått sitt mål. Men så vill inte medlemmarna uttrycka det. – Det är nu det börjar, säger Sara Yngvesson. Vill du läsa mer om hur den spännande sammanslagningen gått till, besök www.efs.nu/budbararen

Ny personal i Shahpur

Gothmässans altare skapades av fyra svarta tavlor där alla deltagare fick skriva sina signaturer eller rita något som symboliserade dem.

Greenbelt lockar kristna gothare FESTIVAL. Den 22–25 augusti 2014 ägde den kristna goth*-festivalen Greenbelt rum utanför Kettering i England. Årets upplaga var festivalens 41:a och till den kom både kristna och icke-kristna deltagare. Greenbeltfestivalen innehåller en blandning av föredrag, workshops och musikframträdanden. Men det firas även många gudstjänster under dagarna. – Det var gudstjänster någonstans på området i stort sett hela tiden, säger Johannelundsstudenten Daniel Jansson och fortsätter: – Gudstjänster som passade alla smaker. Daniel var inbjuden att medverka under den så kallade Gothic Eucharist, gothmässan. Det var en mässa som samlade 300–600 personer i åldrarna 25–65 år. Altaret skapades av fyra svarta tavlor där alla deltagare fick skriva sina signaturer eller rita något som symboliserade dem. Förlåtelsedelen symboliserades av svarta papper som knycklades ihop och lämnades på altaret. – Efter nattvarden blev alla smorda med olja som en symbol för det nya märket vi har fått i Kristus, förklarar Daniel.

Fotnot: *Goth är en musikgenre och en musikbaserad subkultur med ursprung i punken. Anhängarna brukar kallas gothare. Dess bildspråk och kultur är influerade av 1800-talets gotiska litteratur tillsammans med skräckfilmer.

BARNHEM. I augusti 2014 fick Shahpur Children’s Home i Indien en ny föreståndare. Han heter Rajesh Benjamin och har en lång erfarenhet som lärare. Han kommer ha ansvar både över barnhemmet och om de omkringliggande ägorna. Dessutom anställs en ny husmor, två nya kockar, en städare, en säkerhetsvakt och en trädgårdsmästare Företrädarna Silas och Sudha Singh har lovat att stanna på barnhemmet till december för att hjälpa Benjamin att komma in i verksamheten och få bra kontakt med barnen.

FAKTA. EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom. Rörelsen består av ca 14 800 personer som är medlemmar i någon av de 352 föreningar och grupper som finns spridda över landet. Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen. EFS missionstidning Budbäraren/efs.nu är en medlemstidning som skickas till alla EFS-hushåll. Den kan också prenumereras, se redaktionsrutan. Tidningen finns även som pdf-fil på www.efs.nu och kan laddas i mobilen med QR-koden.

Gåvor bg 900–9903 Bg 901–0026 används endast när du har en avi med personligt OCR-nummer.

budbäraren

· september 2014

VITTNESBÖRD

Medan världssamfundet funderar dör Iraks befolkning

”Vi måste agera nu” Tusen och åter tusen svensk-irakier följer utvecklingen i det forna hemlandet via nyhetssändningar. Rädslan över vad som sker med familj, vänner och släktingar i Islamiska statens framfart är stor, förklarar May Naser i Uppsala. – Även om jag bor i Sverige finns mina känslor i Irak just nu. Jag kan inte sova om nätterna, säger hon. TEXT: VIKTOR JONSSON BILD: JOHAN ERICSON

ag har inte besökt Irak sedan jag kom till Sverige. Ibland önskar jag kunna visa mina barn landet jag växte upp i, men det landet är förstört. Varför skulle jag visa dem något jag själv inte vill se? säger May Naser med uppgiven stämma. VI TRÄFFAR HENNE i Lötenkyrkan i Uppsa-

la. Det är en bekant plats för May – här brukar hon vara kyrkvärd om söndagarna. Med sin familj flydde hon krigets Irak och hamnade i Sverige för 20 år sedan. Nu följer hon den tragiska utvecklingen i hemlandet via medierna. Maktlösheten är stor, förklarar hon. – Även om jag bor i Sverige finns mina känslor i Irak just nu. Jag kan inte sova om nätterna. Det gör så ont att se vad som händer där. Jag har ibland lovat mig själv att inte titta på nyheterna men omedvetet dras jag dit, säger hon och fortsätter: – Städerna töms på kristna och nästan alla ägodelar måste de lämna kvar. De som inte konverterar till islam dödas av Islamiska staten (IS). Situationen är katastrofal, säger hon.

der tystnat i norra Irak, i många fall för första gången på över 1000 år. IS har plockat ner korsen och hängt upp sin egen flagga i stället. Kristna hem markeras med den arabiska bokstaven n, som i nasrany, vilket i det närmaste är att betrakta som en dödsdom. I flyktinglägrena är behoven enorma, förklarar May. Mat, kläder, medicin, madrasser, blöjor – det råder brist på precis allt. Hon försöker via vänner och sin församling initiera insamlingar, men förnödenheterna räcker inte till. Och att be tycks inte heller räcka. – Vi har bett i flera år nu, men nu måste regeringen göra något. Vår utrikesmi-

GÅVA: Se be ge – för förföljda • Du kan stödja arbetet för hjälp till de förföljda via EFS. Se inbetalningskort som bifogas i tidningen. Tack för din gåva!

MAY HAR NÄRA KONTAKT med två kusiner

i landet, men när Budbäraren talar med henne har kontakten varit bruten den senaste veckan. Sms:en har slutat komma. Hon förklarar att den ene kusinen flydde med sin familj från Mosul i norra Irak via olika byar till staden Dohuk, där de fick hyra ett fallfärdigt hus för 600 dollar per månad – en hiskeligt stor summa i sammanhanget. Även kusinens 90-åriga mor tvingades fly. – Senast jag talade med honom hade de totalt tappat hoppet. Jag frågade om allting vi ser på nyheterna i Sverige verkligen stämmer och han svarade att situationen är mycket värre. Barnen dör i föräldrarnas famnar. Kyrkklockorna har sedan flera måna-

budbäraren

· september 2014

May Naser bär sin t-shirt för att visa solidaritet med Iraks kristna, vars hus markeras med just ett arabiskt ”n”.

VITTNESBÖRD

nister Carl Bildt måste lyfta frågan – Sverige kan inte fortsätta att vara tyst. Han besökte Irbil och träffade folket på gatan, men därefter: inte ett ljud. Vi kan inte lämna folk att bli slaktade medan vi sitter i vår trygghet och har det trevligt. Vi måste ta emot dessa människor och ge dem uppehållstillstånd. Allt annat är omänskligt. Ju längre vi funderar över vad vi ska göra, desto mer lider människor. KYRKORNA I IRBIL utgör härbärgen för många flyktingar. Kyrkbänkarna ställs åt sidan och tusentals personer trängs på små ytor. Än så länge är det förhållandevis tryggt där, men May befarar att IS armé kommer att breda ut sig ytterligare. Mays kusin vill fly från sitt älskade hemland, men han måste först ordna med pass till sig själv och familjen. Ett pass kostar 10 000 dollar, säger May. – Det är förstås omöjligt att ordna fram den sortens pengar. Och att låta sig smugglas är förenat med livsfara. Det ser mörkt ut. 100 procent mörkt just nu. Fokus på EFS insamlingskampanj ”Se be ge” ligger i år på situationen i Irak. May säger att vi inte får blunda för vad som händer. – Det räcker inte att tycka synd om människorna i Irak. Vi måste agera nu. Pengar i sig är inte lösningen på problemet, men medan vi väntar på att regeringar och FN ska lösa problemet måste vi samla in pengar. n

I norra Irak florerar det rykten om att Sverige och andra länder lovat att bli fristad för flyktingarna. Det smärtade May att behöva berätta för sin kusin i Irak att det inte låg någon sanning bakom ryktet.

Böcker av Olof Edsinger och LarsOlov Eriksson 150 kr Ledare i Guds rike:

bibliska principer för den kristna tjänsten Olof Edsinger

”Edsingers hittills bästa. För den som på något sätt fungerar som ledare i kristna sammanhang finns det absolut anledning att läsa denna bok.” Dagen

80 kr

100 kr

80 kr Korsets väg och korsets kraft:

om ett liv i Jesu efterföljd Olof Edsinger

Leva i livets rytm:

andlig fördjupning för hjärta och hjärna LarsOlov Eriksson

Evangelieboken i gudstjänst och förkunnelse: homiletiska och

”… handfast hjälp för den som liturgiska perspektiv ”En fördjupning både i Nya testamentets undervisning om vill leva som Guds barn i det LarsOlov Eriksson vanliga livet.” tro och i kristet lärjungaskap ”Boken är ett praktiskt stanPilgrim som genom hela boken har dardverk för den gudstjänstfiJesus Kristus i blickfångt k e rande församlingen.” ir d Beställ et. Här finns gott om både Tro & Liv a tänkvärda och utmanande från författarn passager.” Beställ via IKON1931 familjen.edsinger@gmail.com, larsolov.eriksson@gmail.com eller 070–299 93 16. Alla priser är exklusive frakt.

budbäraren

· september 2014

EKONOMI NYHETER

Izettle (vänster bild) och Swish (höger bild) är två betallösningar som kan underlätta vid kollektgivandet.

Att ge kollekt med kort och telefon ”Kollekten förra söndagen blev 16 687 kronor. Av detta gavs 10 350 kronor via kollektomaten”. Ungefär så kan det låta i Lötenkyrkan i Uppsala när kollektresultatet tillkännages. Genom att regelbundet upplysa om fördelningen av insamlade kontanter och gåvor via kort ökar kortgivandet markant, menar Martin Nilsson, EFS insamlingsinformatör. TEXT: MARTIN NILSSON

ler och fler har i dag mindre kontanter med sig i plånboken. Man är van att vid betalningar i affärer kunna använda sitt kort och därför är det nödvändigt för de flesta föreningar och församlingar att också ge den möjligheten. Sedan flera år pålyser kyrkvärden i Lötenkyrkan i Uppsala kollektresultatet från förra söndagen. Genom att regelbundet upplysa om fördelningen av insamlade kontanter och gåvor via kort har kortgivandet ökat markant. I det aktuella exemplet är det mer än hälften men normalt brukar det vara nästan hälften via kort, frånsett tillfällen när det är många tillresta besökare som inte vant sig vid möjligheten att ge med kort. LÖTENKYRKAN HAR HAFT en kollektomat se-

dan tio år tillbaka och de första åren var det en lång inkörningsperiod, uppkopplingen via telefonmodem fungerade inte alltid och vid fel var det omständligt att starta om utrustningen. Det är enklare i dag då man vid fel bara gör en omstart genom att bryta och sedan sätta på strömmen igen. Under 2013 passerade 341 000 kro-

budbäraren

· september 2014

nor kollektomaten och årets resultat ligger cirka 15 procent högre till och med augusti. – Det är enkelt och praktiskt att ge via kort, säger Hans Dahlén som oftast ger sin gåva via kollektomaten.

Hans Dahlén ger pengar.

PÅ LÖTENKYRKANS KOLLEKTOMAT kan man

välja att ge till nio olika ändamål. Gåvor till EFS mission, Johannelund, Salt – barn och unga i EFS, Svenska kyrkan internationellt, Lötenkyrkan eller dagens kollekt. På apparaten finns en lapp om kollektändamålet för dagens kollekt den aktuella söndagen och efterföljande vecka. Det finns även knappar för bokbordet, fikabiljetter och bokhyllan för Bial. Föreningen skriver, via internet, in de ändamål som ska synas på de olika knapparna och de ändras vid behov. Sedan ett par år finns det även möjlighet att ge gåvor som kan ge skattereduktion, till exempel till Johannelund, Svenska kyrkan internationellt och Bial. Har man angett

att ett ändamål ska registreras för detta kommer möjligheten att ange sitt personnummer när man ger sin gåva. Via en webbsida kan den ansvarige läsa av insamlingsresultatet och även få fram personnummer på de personer som angett det vid sin gåva. Kostnaden för att ha en kollektomat kan synas hög men det finns olika sätt att täcka kostnaderna för leasing och transaktioner. Om man lyckas finna ”månadens sponsor” till utrustningen, någon som får sätta en annons vid apparaten, så kan det täcka de kostnader man har. Man kan också jämföra kollektomaten med andra tekniska utrustningar som man behöver, till exempel högtalarsystem, datorer och dataprojektorer – dessa förväntas ju inte betala sig själva. – Just nu håller vi på och tar fram en mindre kollektomat för en lägre kostnad, berättar Håkan Jakhammer på Quadriga som säljer kollektomaterna. IZETTLE ÄR EN enklare kortbetalare, framför-

allt i sammanhang där utrustningen står obevakad. Den består av en kortdragare som kopplas till en mobiltelefon eller läsplatta. I samband med EFS årskonferens i

EKONOMI

Hässleholm inköptes tio utrustningar och efteråt har de sju EFS-distrikten fått tillgång till var sin utrustning. Vill man göra den lite mer stationär så finns en liten pulpet att köpa via Svenska kyrkan i Sävar. På samma sätt som med Kollektomaten sköts administrationen via internet. Izettle är till skillnad från Kollektomaten trådlös, man använder mobilkopplingen som finns via telefonen eller läsplattan. Även här kan man lägga upp olika valalternativ, antingen det gäller gåvor eller möjligheten att betala fikabiljetter, medlemsavgifter, konsertbiljetter med mera. SWISH ÄR ETT samarbete mellan Länsförsäkringar, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB, Skandiabanken, Sparbanken Syd, Sparbanken Öresund samt Swedbank och Sparbankerna. Samtliga dessa banker har eller kommer att öppna för betalningar genom Swish till föreningar. Kanske pålysningen i samband med söndagens kollekt snart blir: ”När du vill ge din gåva till EFS mission, gör det nu via din mobiltelefon. Du använder appen

Swish och skriver numret 9009903 och sedan ditt belopp”. Swish är en betalfunktion som tidigare gällt från person till person. Nu har det öppnats från person till föreningar och de flesta storbankerna står bakom beslutet. Detta innebär att föreningen inte behöver köpa in någon teknisk utrustning. MAN TAR KONTAKT med sin bank, gör en överenskommelse och förhandlar om avgifter för föreningen när det gäller transaktionskostnad för varje gåva och eventuell årsavgift. Eftersom organisationer med 90-konto, som EFS, har fått erbjudande om rabatter i en del banker kan det vara möjligt att hänvisa till detta vid den lokala bankkontakten. Missionsföreningen har ju själv inget 90-konto. Den som vill ge via Swish behöver först ett bank-id, vilket många redan skaffat för deklarationen. Via sin internetbank anmäler man vilket bankkonto som ska knytas till telefonen. Detta kommer sedan att fungera på samma sätt som vid internetbanksbetalningar, men när man

använder Swish behöver man inte någon särskild dosa utan man slår den personliga kod man har valt. Inga pengar finns därmed i själva mobiltelefonen och det påverkar inte telefonkostnaderna mer än den normala uppkopplingskostnaden. Just nu tar bankerna vid Swishbetalningar ingen kostnad, men det kan tänkas att det i framtiden kommer att kosta någon krona per transaktion för den som ger. Kostnaden för föreningar som tar emot gåvan är olika i bankerna. Flera har ingen anslutningsavgift i år, men för 2015. Samma villkor kan gälla för transaktionskostnaden, fritt i år men cirka 2 kronor nästa år. Har föreningen föreningskonto i Swedbank kan man ansluta till EFS riks avtal om 1,50 kronor per transaktion. DET KAN SYNAS som om gåvor via kort och

telefon innebär stora kostnader men det är för de flesta föreningar även kostnader att lämna in kontanter. Bankerna har höga kostnader för att hantera pengar och därför är det ”köparens marknad” när det gäller förhandlingar om olika avgifter. n

En ny kollektomat med ett halverat pris I höst kommer en ny kompakt Kollektomat. Den kan stå fristående på golvet, stå på ett bord, eller hängas på väggen. Den senaste tekniken ger dig en obemannad lösning för kortbetalningar och gåvor.

Ogiltiga sedlar kan lösas in KOLLEKT. 2014 blev tusen- och femtiolappar utan folieband ogiltiga som betalning i butik, men de har fortfarande kvar sitt värde. Så är det även med alla andra tidigare sedlar i valörerna 1, 5 10, 20, 50, 100, 500, 1000 och 10 000 kronor En förening eller församling kan därmed spara de sedlar som läggs i kollekten och vid tillfälle sända dem till riksbanken.Kostnaden är 100 kronor per tillfälle utöver kostnaden för rekommenderat brev. Har du sedlar hemma kan du även sända dem till EFS, Box 23001, 750 23 UPPSALA. Kom ihåg att skicka dem som rekommendrat brev.

www.kollektomat.se – 042-3009600 – info@kollektomat.se

budbäraren

· september 2014

LOKALT NYHETER

Öppet hus för asylsökande i Jörn-Boliden De cirka 630 asylsökande människorna är guld värda för Jörn-Bolidens församling. Varje vecka anordnas ”öppet hus” i EFS-kyrkan. – Det har visat sig vara jätteviktigt att hela familjer har fått komma hit, berättar prästen Anita Lundkvist, som jobbar halvtid på församlingen och halvtid på EFS i Boliden. TEXT OCH BILD: P-O SJÖDIN

e två inlandssamhällena i Skellefteå kommun hade stora problem med utflyttning i slutet av förra seklet. – Vi flyttade till Boliden 1992 och då var det ett ödsligt samhälle. Det var tomt i många hus, berättar församlingens asylrådgivare Ingela Blanck. Då gick det att köpa loss en hyfsad villa med nya vitvaror för en billig peng, men i dag är det andra tider i samhället. – Det finns nästan inga tomma lägenheter eller hus att uppbringa i samhället längre. I Jörn var situationen än värre än i Boliden. – Jag tror att sjukvården, skolan och affären hade varit borta i dag om ingenting hade hänt, säger hon. I dag är till exempel två av tre elever i skolan i Jörn från andra länder. – Asylverksamheten har räddat upp mycket i båda samhällena, konstaterar Ingela Blanck. – Den har också betytt en hel del för församlingen, tillägger församlingsherden Stig Sundström.

DE FÖRSTA ASYLSÖKANDE – i form av vuxna och familjer – kom till Boliden i december 2002. – Det har visat sig vara jätteviktigt att hela familjer har fått komma hit, berättar prästen Anita Lundqvist. Hon, som jobbar halvtid på församlingen och halvtid på EFS i Boliden, har jobbat med asylverksamheten sedan starten för elva år sedan. – Vi visste att det skulle komma 450 asylsökande bara till Boliden i första omgången och vi insåg snabbt att vi måste begränsa vår insats till en långsiktig och hållbar lösning för att klara av uppgiften. Öppet hus-verksamheten i EFS-lokalerna varje tisdag året om blev lösningen och den är fortfarande igång mycket tack vare värdefulla ideella insatser. – Vi ser verksamheten som en mötesplats för alla asylsökande. Här kan de hitta kompisar, spela spel, umgås och vara med på en stilla stund i kyrkan då ingen annan aktivitetet pågår. Alla inblandade i verksamheten, som utgör en trygghet för många nyinflyttade vänner, har också fått hjälpa till med mycket annat under årens lopp. – Många av de asylsökande är i dåligt skick när de kommer hit och inte blir det tillståndet bättre av att sitta i en lägenhet, säger Anita Lundqvist. Alla medarbetarna i församlingen är, enligt församlingsherde Stig Sundström, i någon form berörda av asylverksamheten. Verksamheten har också satt sina tydliga spår på den traditionella gudstjänstverksamheten i församlingen. I kyrkorna finns det till exempel biblar på flera olika språk. – Vi jobbar hela tiden med hur vi ska kunna bemöta alla som kommer från en annan bakgrund och dom flesta kan ju

budbäraren

· september 2014

Mohammad Lahham spelar spel på Öppet hus i EFS i Boliden.

inte svenska språket, säger Stig Sundström. Jörn-Bolidens församling har startat en bibelstudiegrupp för asylsökande och i den läser man kommande söndagstexter tillsammans. – Det är till stor hjälp för ett antal, berättar Anita Lundqvist. Antalet asylsökande i verksamheterna varierar beroende på vilka som är i samhällena för stunden. – Är det många muslimer på plats, så blir antalet gudstjänstfirande i kyrkan färre. Däremot tycks inte religionen spela någon roll för verksamheten på EFS. Stig Sundström jämför den pågående processen i Jörn och Boliden med det som sker i studentstäderna. – Det handlar om att förhålla sig till situationen med det ständiga utbytet av människor och välja en lämplig nivå på kontakterna för att orka med på lång sikt. Han understryker att församlingen i första hand är satt att vara kyrka för dom som är här en begränsad tid. – Vårt uppdrag är begränsat och vi måste hålla det på en viss nivå för att orka med tanke på att vi är så pass få som ska hjälpa så många. Ett antal eldsjälar i båda samhällena gör också en värdefull insats. – Verksamheten skulle inte fungera utan de ideella insatserna, säger Ingela Blanck och får medhåll av sina arbetskamrater. De är också överens om att verksamheten i huvudsak ger fantastiskt mycket glädje tillbaka. – Men det finns svåra stunder också. Främst vid besked om uppehållstillstånd. Då kan glädje blandas med sorg, säger Anita Lundqvist. n

GLOBALT

Du har säkerligen inte kunnat undgå tidningens huvudtema: förföljelsen av kristna och andra minoriteter i Irak och Syrien. Detta är också huvudtemat för EFS insamling Se be ge som börjar helgen 27–29/9. Tanken var först att insamlingen i vanlig ordning skulle gå till mission, och då där det bäst behövs, men det akuta läget i Mellanöstern fick oss att tänka om ...

Välkommen till årets Se be ge-insamling

Se.

Vi måste våga se lidandet hur smärtsamt det än är. Det är så lätt att låta vardagens omsorger och bestyr stänga ute andras lidande. Vi vill hjälpa dig att se, därför berättar vi om treåriga Kristina. Hon slets ur sin mammas armar av en IS-terrorist för lite mer än två veckor sedan. När IS intog staden Qarakosh, fanns bara ett hundratal kristna kvar i staden. Det var bara de allra äldsta, sjukasKristina, 3 år. te, svagaste och fattigaste, däribland Kristinas familj som inte såg någon annan möjlighet än att stanna. Men när de tvingades att välja mellan att konvertera till islam eller dödas lämnade även de. På väg ut ur staden, i en buss, stoppades de av IS-terrorister. En av dem slet Kristina från sin mamma med våld. Hela familjen vädjade på sina bara knän om att få henne tillbaka – då satte en terrorist en kniv mot Kristinas hals och hotade att döda henne först och sedan resten av familjen. De hade inget val, de fick fortsätta flykten utan sin yngsta dotter och finns nu välbehållna i ett flyktingläger i Kurdistan. Men de tänker ständigt på Kristina som blev kvar med terroristerna från IS. Vad kommer att hända med henne? Den sista bilden på henne har de kvar i mobilen, tagen strax innan flykten. Se Kristina på den bilden här ovan.

Be.

Jakobs brev (5:16) säger: ”Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan”. Bön är ett mäktigt verktyg, Bibeln är full av berättelser om vad bön uträttat. Även i vår egen tid finns det otaliga exempel på bönens makt. Låt oss därför be för våra syskon – om Guds beskydd och att nöden ska få ett slut. Men Jesus ger oss i Matteus evangelium (5:44) uppmaningen att: ”Älska era ovänner och be för dem som förföljer er”. Låt oss innesluta även dem som förföljer i våra böner, att de ska vakna upp ur sin ondska och lära känna Jesus som sin frälsare.

Ge.

De som lider kan kännas långt borta och främmande. De tillhör kanske andra kristna traditioner, men vi är alla del av den världsvida kyrkan och lemmar i Kristi kropp. Första Korintierbrevet (12:26) slår fast att ”om en lem lider, så lider alla lemmarna med den”. Och vi kan mildra lidandet och rädda liv. Våra ekonomiska resurser kan göra enorm skillnad om vi väljer att dela med oss av dem. Om vi väljer att ”sända vårt bröd över vattnet” (Predikaren 11:1–2) så räddar vi liv. Och vi bokstavligt talat ”mättar de hungrande, ger dryck åt de törstande, klär de nakna, ger härbärge åt de husvilla” när vi deltar i Se be ge!

VAD ÄR DET VI GÖR – RENT PRAKTISKT?

EFS vill i första hand förmedla gåvorna där de gör störst nytta. Därför samarbetar vi med Svenska kyrkan och Act-alliansen, som har som mål att nå ut med akut hjälp till 60 000 familjer. Men vi utvärderar även möjligheten att förmedla hjälp via andra organisationer som Open Doors och Martyrkyrkans vänner. Vi har även egen personal som kommer att resa ner för att tillsammans med våra samarbetspartners på plats se hur hjälpen fördelas. Allt för att nå ut så långt som möjligt och för att upptäcka om det finns några ”hål” i hjälpen som vi kan täppa igen. Vårt mål är att maximera den totala insatsen så att ingen behövande ska bli utan hjälp. HUR GÅR DET TILL?

Du hittar mer material och information på www.efs.nu/sebege Du kan ladda ner korta videofilmer som belyser läget och förmedlar direkta vittnesbörd samt lämpar sig att visas i gudstjänst eller annat möte på: www.efs.nu/sebege/filmer

Du kan ge din gåva på Bankgiro 900–9903 eller via den avi som medföljer tidningen

Internflyktingarna i Kurdistan lever i tält, halvfärdiga byggnader, skolor, moskéer, kyrkor och under bar himmel.

budbäraren

· september 2014

BILD: BENGT SIGVARDSSON

i kan inte sitta still när så många trossyskon utsätts för en utstuderad förföljelse, tvingas på flykt och i värsta fall mördas – för sin tros skull. Just nu. Och frågan uppstår: vad kan EFS göra, och vad kan jag personligen göra? Svaret är: se, be, ge!

GLOBALT

Högt pris för att vara kristen i Somalia I augusti besökte den somalisk-etiopiske radioproducenten Abdi Osman Sverige. För Budbäraren berättar han om den förföljelse som drabbar många troende i hemlandet. TEXT: VIKTOR JONSSON BILD: ERIK JOHANSSON

Som kristen måste du agera i största hemlighet under jord. Skulle du bli påkommen så döms du.

Kyrkoruiner i Somalias huvudstad Mogadishu.

e kristna i Somalia betalar ett högt pris för sin tro – att bli ertappad som kristen är förenat med direkt livsfara, något som låter sig exemplifieras utan svårigheter: Kyrkorna jämnas vid marken och många kristna besöker moskén enbart för att inte väcka misstanke om att tillhöra någon annan tro än islam. De få kristna gemenskaper som finns till varken syns eller hörs, utan existerar endast i underjordiska former. Den som äger en bibel gör bäst i att gömma den – dess blotta förekomst är olaglig. Från regeringshåll proklameras det att kristna inte hör hemma i landet och den islamiska terrorgruppen al Shabaab drar sig inte för att avrätta människor med avvikande tro. Endast Nordkorea bedöms vara ett farligare land att leva i som kristen, enligt World Watch Lists rankning. – Om du bor i Somalia ska du vara muslim, så enkelt är det. Det gäller såväl socialt som konstitutionellt. Som kristen

budbäraren

· september 2014

måste du agera i största hemlighet under jord. Skulle du bli påkommen så döms du, säger radioproducenten Abdi Osman och drar sitt finger tvärs över halsen. Abdi befinner sig i Sverige för att delta i en konferens för kristna somalier. Han är född i Somalia, men bor numera i Addis Abeba i Etiopien tillsammans med sin familj. Där är det säkrare, förklarar han, och just Addis Abeba är en strategiskt viktig plats för de kristna somalierna. – Addis Abeba är porten till Somalia. Det är svårt att ta sig in i landet utan att passera igenom staden och likaså hamnar många somaliska flyktingar där efter att de lämnat Somalia. I vår kristna gemenskap är vi cirka 60–70 somalier. Vi träffas i huskyrkor och cellgrupper, säger Abdi, som är en av de sammanhållande i gemenskapen. I Etiopien kan han vara förhållandevis öppen med sin tro, men det utåtriktade missionsarbetet mot somalier måste ske

GÅVA: Somalia • Du kan stödja utbildning av somaliska studenter via EFS bg 900–9903. Ange projektnr. ”3230 Somaliastudent”. Tack för din gåva!

GLOBALT

och lärjungaskap, har en stor potentiell målgrupp i alla världens hörn, men fokus ligger på länderna kring Afrikas horn. Exakt hur många som lyssnar vet han inte och ärligt talat verkar han inte bry sig om antalet. – Siffror är oväsentliga. Jag tror att Gud har en förmåga att förändra människor på djupet och det vill jag berätta om. Hur många som lyssnar är betydelselöst, men det är klart att vi hoppas att Gud frälser många genom våra radioprogram, säger han. Om en somalier blir kristen i sitt hemland efter att ha lyssnat på radioprogrammen så bör rimligtvis en situation uppstå,

där personen i fråga har svårt att fördjupa sin tro på egen hand eftersom biblar, undervisning och ett kristet nätverk saknas. Vad ska denna person ta sig till? – Vi har många sådana exempel, där såväl kristna nätverk som kyrkor saknas. Genom vårt nätverk i Addis Abeba försöker vi undervisa dessa personer genom korrespondenskurser. Vi försöker också stötta och uppmuntra moraliskt genom att förklara att det finns fler kristna somalier. ”Du är inte ensam”, är ett viktigt budskap. Ibland inbjuder vi till konferenser och postar iväg resebiljetter i kuvert. När de sedan återvänder till Mogadishu återvänder de som nya personer. n

– Om du bor i Somalia ska du vara muslim, så enkelt är det, säger radioproducenten Abdi Osman. BILD: JOHAN ERICSON

under stor försiktighet. Fastän attacker mot kristna somalier förekommer även i Etiopien lyfter Abdi fram landet som multikulturellt och utan större slitningar mellan religiösa grupper, där en – i konstitutionen – djupt förankrad religionsfrihet råder. – Till och med inom samma familj kan hustrun och maken tillhöra olika religioner utan att det är något problem. Etiopien skiljer sig på så vis från många andra afrikanska länder, säger han. Abdi förefaller vara mer bekymrad över läget i Sverige. Här finns flera somalier som är kristna i hemlighet, av rädsla för repressalier från landsfränder, menar han. När han själv predikade på torget i Rinkeby för tre år sedan, blev han dödshotad av en imam i ett radioinslag i Sveriges radio. – Hotet basunerades alltså ut via statlig media. Det skulle inte ske i Etiopien, säger han. DEN SORTENS ISLAMKRITIK som det getts uttryck för i media, däribland Budbärarens augustinummer, ser han däremot problematiskt på. Han vill snarare uppmana präster inom EFS att vara försiktiga med hur de uttrycker sig i frågan. Annars riskerar EFS att missa målet. – Relationer måste vara goda innan ens tanken på mission kan födas. Som kristna är vi kallade att vara kärlekens folk. Vår uppgift är inte att kritisera våra grannar, utan att älska våra grannar. Och vilka är då våra grannar? Jo, muslimerna. När vi har goda relationer kan vi börja tala om de goda nyheterna, säger Abdi. Han ser utifrån kyrkans perspektiv goda möjligheter till kärleksfulla kontakter med somalier i Sverige, inte minst bland unga människor. Somalier som växt upp i Sverige, sida vid sida med människor av olika trosuppfattningar, tror han kan vara öppna för att höra om Jesus. – Så länge vi inte är arroganta när vi berättar om Jesu nåd. Det hjälper inte någon, allra minst oss själva. Denna princip försöker Abdi själv anamma när han producerar radioprogram som sänds via kortvågor, något han ägnat sig åt de senaste 14 åren. Enligt honom finns det inget mer effektivt sätt att nå ut med evangeliet till somalierna än med just radio. – Vi somalier är ett verbalt och lyssnande folk snarare än ett ordbundet folk. Ur det perspektivet är radio passande, säger han. Även sändningar via internet och satellit bidrar till att radioprogrammen, som främst kretsar kring undervisning

budbäraren

· september 2014

GLOBALT

”Islamiska staten är dömd att misslyckas” Vilken ideologi driver egentligen Islamiska staten? Författaren och tidigare islamisten Mohamed Omar försöker reda ut begreppen. TEXT: MOHAMED OMAR

december 2010, mitt i julhandeln, utlöste Taimour Abdulwahab en självmordsbomb på Bryggaregatan i Stockholm. Tack och lov misslyckades attacken den gången och ingen kom till skada förutom terroristen själv. Men faran är inte över. Den svenska säkerhetspolisen offentliggjorde nyligen att man avvärjt två islamistiska terrorattentat som befunnit sig i ”ett långt framskridet skede”. Säpo menar att hotbilden från ”våldsbejakande islamister” mot Sverige är en av de högsta i Europa. Vi har med andra ord skäl att försöka förstå hur terrorister som Taimour tänker. Vilken ideologi driver dem? Det är välkänt att Taimour och hans meningsfränder kallas islamister och att islamism är en politisering av religionen islam. Men islamism är ett väldigt vitt begrepp – häri ryms både det terroristiska Al-Qaida och det regeringsbärande partiet i Turkiet, AKP. Vi skulle behöva ett snävare och mera specifikt begrepp för att beskriva terroristernas ideologi. Säpo talar om ”våldsbejakande islamister” för att skilja dem från islamister i allmänhet. Faktum är att alla dessa så kallade ”våldsbejakande islamister” kommer från den wahhabitiska rörelsen. MAN TROR ATT omkring ett hundratal unga muslimer rest från Sverige till Irak och Syrien för att strida med den barbariska terrorgruppen Islamiska staten. Alla dessa – utan undantag – har kommit från den wahhabitiska miljön och har burit på en wahhabitisk förståelse av islam. Med andra ord: utan att förstå wahhabismen kan man inte förstå fenomenet jihadresenärer. Det handlar inte om att unga svenska muslimer i allmänhet radikaliseras och förvandlas till terrorister för att ”strida för islam” utan om att aktivister ur den wahhabitiska miljön bestämmer sig för att ta till våld för att ”strida för wahhabismen”. För dessa jihadisters kamp riktar sig minst lika mycket, eller kanske till och mer, mot andra muslimer. Förr anslöt sig unga militanta wahhabiter sig till Al-Qaida, men denna rörelse

budbäraren

· september 2014

är numera passé och ersatt av den fullständigt vedervärdiga Islamiska staten i Irak och Syrien, som chockat en hel värld med sitt barbari och sin brutalitet. Det är en grupp som kallar sig ”islamisk” som men som absolut inte är till för vilka muslimer som helst, det vill säga den är inte panislamisk. Tvärtom är det så att ett av de mest definierande elementen i denna grupps ideologi är antishiismen, det vill säga synen på shiamuslimer som avfällingar och fiender till den ”sanna tron”.

Det finns nämligen inte en enda befintlig islamisk stat ... Jag försöker nu inte, som vissa muslimska apologeter i all välmening gör, påstå att wahhabismen, Islamiska statens ideologi, och religionen islam är två helt olika saker som inte har någonting med varandra att göra. Nej, wahhabismen är hellre ett av flera möjliga sätt att tolka den islamiska traditionen, en tradition som innehåller element som är svåra att förena med demokrati, sekularism och mänskliga rättigheter, och som både i dag och historiskt rymmer en hel uppsjö av tolkningar. När vi hör på nyheterna att Islamiska staten ställer kristna inför valet att konvertera eller dö bör vi vara medvetna om att de med ”islam” menar de inte vilken tolkning av islam som helst. Om de kristna konverterade till shiaislam vore de likväl dödsdömda. Men det räcker inte heller med att konvertera till sunniislam för att vara säker på att rädda sitt liv. Den enda typ av islam som duger är wahhabismen. Den islamiska traditionen brukar delas upp i två huvudriktningar: sunnism och shiism. Wahhabismen är en slags militant protestantisk rörelse som uppstod inom sunnitisk islam på den arabiska halvön på 1700-talet. Något som kan orsaka förvirring är att wahhabiterna själva kallar sig salafiter, som ett sätt att göra anspråk på att de följer de tidiga muslimerna, ”salaf”

eller ”föregångarna”. Det är förstås en ideologisk konstruktion. Salaf hade inte samma ideologi som dagens salafiter. Islam har alltsedan dess begynnelse uppvisat en mångfald tolkningar. Ordet ”wahhabism” är en objektiv beteckning som visar att det rör sig om en rörelse byggd på en av flera möjliga tolkningar av den islamiska traditionen, vars grundare och viktigaste företrädare var en skriftlärd vid namn Muhammed ibn Abd al-Wahhab. Det är vanligt inom den islamiska traditionen, liksom för övrigt inom den kristna traditionen (lutheranism, kalvinism med flera) att uppkalla skolor och riktningar efter deras grundare eller mest betydelsefulla företrädare. Islam på den arabiska halvön, liksom i övriga islamvärlden, präglades på 1700-talet av en mycket utbredd helgon- och gravkult. Som ett arv från denna tid finner vi helgongravar i nästan varenda stad och by i hela islamvärlden från Marocko i väster till Kina öster. Den wahhabitiska rörelsen vände sig mot denna ”katolska islam” och förklarade ”gravdyrkarna” för avfällingar som måste dödas. Detta ledde till blodiga konflikter med andra muslimer som varade ända fram till 1924 när wahhabiterna slutligen erövrade Mecka, islams heligaste stad. Kort efteråt utropades kungadömet Saudiarabien som upphöjde wahhabismen till statsreligion. I OCH MED att wahhabismen blev statsreligion antog den en mer pragmatisk karaktär, man gav till exempel upp idén om ett fortsatt heligt krig för att sprida wahhabismen utanför Saudiarabiens gränser. Detta ledde till missnöje bland de som ville hålla fast vid den ursprungliga wahhabismens militanta och kompromisslösa anda. Så uppstod den splittring inom wahhabismen, som fortfarande är aktuell. Den första gruppen, som alltså är statsreligion i Saudiarabien, är kvietistisk och ger ideologiskt stöd åt det saudiska kungahuset. Den andra gruppen är militant och har som mål att störta inte bara den saudiska monarkin utan alla regeringar i alla

DEN OMFATTANDE SAUDISKA missionen i Sve-

rige har inte en direkt, men väl en indirekt koppling till terrorismen. Vad den gör är att den utvidgar den ideologiska miljö ur vilka terrorgrupperna rekryterar. Steget är mycket kortare från den saudiska regimwahhabismen till Islamiska staten än från traditionell sunni- eller shiaislam. Det är därför Islamiska staten inte kan bekämpas effektivt utan att man också försöker göra något åt wahhabismen i vidare mening. De flesta wahhabitiska moskéer i Sverige uppmanar inte direkt till kamp för Islamiska staten, men värderingarna som förkunnas är mycket närstående och gör muslimska ungdomar mer mottagliga för den jihadpropaganda som kommer från annat håll, särskilt internet. Mellan 2009 och 2011 kallade jag mig islamist. Samtidigt var jag en uttalad motståndare till alla typer av wahhabism. När Taimour sprängde sig i Stockholm blev jag uppringd av journalister som förväntade sig att jag skulle stödja hans vedervärdiga handling. De blev besvikna. Händelsen visar hur man klumpar ihop alla sorters islamism i en enda röra. Det enda som förenar alla islamister är en vag idé om att islam i muslimska länder ska ligga till grund för samhället och politiken. Men med ”islam” kan de mena väldigt olika saker. I dag tar jag avstånd från alla former av islamism, både wahhabitiska och icke-wahhabitiska, och är helt övertygad om att bara en sekulär stat kan ge lika rättigheter åt alla människor. Det finns nämligen inte en enda befintlig islamisk stat, och inte heller någon idé om en framtida islamisk stat, som ger alla muslimer sam-

BILD: ESTER SORRI / SCANPIX

muslimska länder och ersätta dem med ett världsomspännande kalifat, det vill säga en religiös diktatur. Denna senare typ av salafism, som brukar betecknas salafi-jihadism, ligger till grund för Al-Qaidas och den Islamiska statens ideologi. De två grupperna delar dock de mest grundläggande lärorna, särskilt synen på helgon- och gravkulten som något oislamisk och kätterskt. När Taimour Abdulwahab bodde i Luton i Storbritannien frekventerade han en wahhabitisk moské som stod den saudiska regimen nära: Masjid Al Ghurabaa. Det visar att trots vissa skillnader förenas de dock av fundamentala läromässiga likheter som gör avståndet mellan de två typerna av wahhabism betydligt kortare än avståndet mellan wahhabismen och shiaislam eller avståndet mellan wahhabismen och traditionell sunnniislam med dess helgon- och gravkult. Man skulle kunna se de två typerna av wahhabism som två dialekter av samma språk.

GLOBALT

Mohamed Omar, författare, poet och journalist.

ma rättigheter, än mindre muslimer och icke-muslimer. Jag har skildrat min resa och min kritik av islamismen i två självbiografiska småskrifter: En opieätares bekännelser (2012) och Därför lämnade jag islamismen (2013). TERRORGRUPPEN ISLAMISKA STATEN i Irak

och Syrien är dömd att misslyckas. Den kan aldrig bygga någon stat, men medan den försöker kan den åstadkomma väldigt mycket lidande. Samtidigt som det ser mörkt ut i och med det fruktansvärda som händer i Mellanöstern, finns det också hoppingivande ljusglimtar. Ett antal muslimer i väst har lämnat islamismen, idén om islamisk stat, och framträtt som kunniga kritiker med stor trovärdighet. 2007 gav Ed Husain, engelsman med indisk bakgrund, ut den självbiografiska boken The Islamist som handlar om hans resa in och ut ur islamismen. I den ifrågasätter han islamismen i dess helhet, men pekar också ut just wahhabismen som det stora problemet. En annan brittisk före detta islamist, Maajid Nawaz, tillika vän till Ed, kom 2012 ut med boken Radical – My Journey out of Islamist Extremism. Jag tror att det är muslimska islamismkritiker som Ed Husain och Maajid Nawaz som verkligen har möjlighet att åstadkomma förändring och bidra till att mer upplysta, toleranta och demokratiska tolkningar av islam vinner spridning både i väst och islamvärlden.

Ett antal muslimer i väst har lämnat islamismen, idén om islamisk stat, och framträtt som kunniga kritiker med stor trovärdighet.

DET ÄR MÖJLIGT att det ur detta lidande och mörker kan födas något gott, nämligen att allt fler muslimer vänder sig bort från den skadliga idén om en islamisk stat och på allvar börjar utveckla ett kritiskt sätt att betrakta den egna traditionen. Som ordspråket säger: när nöden är som störst är hjälpen som närmast. n

budbäraren

· september 2014

GLOBALT

Flykten från Islamiska staten och drömmen om trygghet

Tiotusentals personer från den religiösa minoritetsgruppen yazidierna flydde för sina liv när IS attackerade deras hem i Sinjar. Merparten lever nu som internflyktingar i irakiska Kurdistan, bland annat i tältlägret i Bajid Kandal i Dohuk-distiriktet.

Den Islamiska statens framryckningar i Irak har drivit tiotusentals kristna på flykt till områdena med kurdiskt självstyre. Där lever de en osäker tillvaro med drömmar om en kristen fristad eller att lämna Irak för gott. Men många känner sig övergivna av omvärlden. TEXT OCH BILD: BENGT SIGVARDSSON

en 10 augusti stoppades fembarnspappan Emad Abed Johanna av en grupp beväpnade män när han försökte lämna sin hemstad Qaraqosh (även kallad Bakhdida eller Al-Hamdaniya) på Nineveslätten i norra Irak. – De var från IS (Islamiska Staten). De stal mina id-handlingar och pengar. Sedan tvingade de mig att återvända till Qaraqosh. De sa att jag hade två dagar på mig att konvertera till islam eller få huvudet avhugget med svärd, berättar Emad.

JAG TRÄFFAR EMAD och hans familj i en

byggnad i utkanterna av Irbil, den största staden i de självstyrande kurdiska områdena i nordöstra Irak. Byggnaden, som tillhör den syrisk-ortodoxa kyrkan Mar Shmony, används vanligen för sport och andra aktiviteter. Sedan början av augusti är den ”hem” åt cirka 1 000 kristna flyktingar från Nineveslätten – de kristna ira-

budbäraren

· september 2014

kiernas hjärteland och hemvist för en myriad av religiösa minoriteter. Eller snarare ”var” hemvist. Sedan början av året har de militanta jihadisterna i IS lagt under sig stora områden i Syrien och Irak. Gruppen åberopar religiös auktoritet över alla muslimer och har som mål att skapa ett

Jag flydde med våra barn i bil utan att hinna ta med mig något. kalifat på Levanten som lyder under en extrem tolkning av shari’a-lagarna. Religiösa minoriteter i områden under IS kontroll får valet att ”betala skyddsskatter, konvertera eller dö”. I början av augusti avancerade IS i nordvästra Irak och attackerade Sinjar, hemvist för den religiösa minoritetsgruppen yazidierna. Tiotusentals flydde. Många dödades. Den sjätte augusti nådde IS Qaraqosh, Iraks störs-

ta kristna stad och orterna runtomkring. Kurdiska peshmerga-soldater, som skulle skydda området, retirerade snabbt. – IS bombade Qaraqosh. Jag flydde med våra barn i bil utan att hinna ta med mig något, säger Emads hustru Nada. Nästan samtliga kristna flydde i tiotusentals från Nineveslätten till Irbil, men inte Emad. – Jag arbetade som vaktmästare i en kyrka. Jag stannade för att ta hand om kyrkan. När IS intog den tog de bort alla kors och förstörde en staty av Jungfru Maria, suckar Emad. ETT PAR DAGAR efter sitt första flyktförsök lyckades han fly och återförenas med sin familj i Irbil. – Vad jag vet så står kyrkan kvar. IS förvarar kidnappade människor i den, säger Emad. Nada berättar att flera av hennes släktingar har kidnappats av IS.

GLOBALT

– Jag vet inte om IS vill ha lösensummor för dem eller om de ens lever. Vi har ingen kontakt med dem, säger Nada. Emad berättar att IS erbjöd honom att betala skyddsskatt i utbyte mot hans liv och tro. – Folket på Nineveslätten är fattigt. Varken jag eller någon annan har råd att betala skyddsskatt. Även om jag hade haft råd skulle jag inte stanna kvar under IS styre, säger Emad. UTANFÖR BYGGNADEN BRÄNNER solens strålar obarmhärtigt. Det är över 40 grader varmt. Klungor av flyktingar har sökt skydd i skuggan av byggnaden. En bit bort reser sig ett dussintal tält. – Det kommer regelbundet hit nya kristna familjer, men vi kan inte ta emot fler eftersom det inte finns plats, suckar Fader Bashar som var präst i Qaraqosh. Fram tills mitten av augusti tydde mycket på att IS även skulle inta de kurdiska områdena. De senaste veckorna har dock den irakiska armén, kurdiska Peshmerga-styrkor och dess allierade fått amerikanskt flygunderstöd och lyckats mota tillbaka IS. En del områden har återtagits, men Nineveslätten är fortfarande i händerna på IS. – Om någon verkligen vill hjälpa oss, så hjälp oss att lämna Irak. Vi bosätter oss i vilket annat land som helst. Alla kristna vill lämna Irak, även om IS försvinner, säger fyrabarnspappan Thamer Benan från staden Bartella. När USA och dess allierade angrep Irak 2003 och störtade landets dåvarande president Saddam Hussein var cirka 1,5 miljon av landets cirka 32 miljoner invånare kristna. Efter det trappades våldet mot kristna upp. Många flydde till Nineveslätten från förföljelse i andra delar av Irak. I dag beräknas det finnas mindre än 500 000 kristna kvar i Irak. Sedan början av augusti är många av dem internflyktingar. Samtidigt fördrivs och attackeras shiamuslimer i sunnitiska områden och vice versa. Över 1,2 miljon irakier har drivits på flykt sedan årets början. Enbart under augusti dödades minst 1 420 människor. – Det finns många som inte har någon framtid i Irak, men religiösa minoriteter som kristna, yazidier och mandéer är särskilt utsatta, säger Fader Bashar. – Det är omöjligt för oss att leva här, säger Thamer. Stämningen börjar bli upprörd. Många känner sig övergivna av omvärlden och myndigheterna. De flesta flydde hals över huvud och fick inte med sig pass och idhandlingar. Det är en byråkratisk mardröm att få nya dokument hos myndigheterna i Irbil.

– Vi som vill lämna landet måste få nya pass, säger Laith Alton från Qaraqosh. Representanter från Unicef har besökt platsen, men Fader Bashar säger att man inte har fått någon hjälp av FN eller någon av de stora hjälporganisationerna. Mat och förnödenheter bistår den syriskkatolska kyrkan i Bagdad med. – Men deras fonder är inte tillräckliga och snart slut. Den mesta hjälpen kommer från privatpersoner, säger han. Det råder brist på i stort sett allt. – Vi har inte tillräckligt med mat och folk har inget klädombyte. 1 000 personer delar på åtta toaletter. Vi behöver torrtoaletter och fler madrasser. Nu delar upp till fem personer på en madrass. Snart komu mer vintern och då behöver vi

Jag stannade för att ta hand om kyrkan. När IS intog den tog de bort alla kors och förstörde en staty av Jungfru Maria.

Många av de kristna flyktingbarnen har hälsoproblem. femåriga Adra Emad, från Qaraqosh, är född med en sjukdom som gör att hon inte kan röra sig. Hennes hälsotillstånd har förvärrats markant sedan hon tvingades fly undan IS med sin familj och leva som flykting i Irbil. Pappa Emad Abed Johanna hotades med döden av IS om han inte konverterade till islam eller betalade skyddsskatt.

budbäraren

· september 2014

GLOBALT

tjocka filtar, varma kläder och tältkaminer, säger Fader Bashar. – Barnen mår inte bra av att bo i tält eller sova på golven i byggnaden. De har inget att göra på dagarna och tjatar ständigt om att de vill åka hem. Många har hälsoproblem, säger Laith. Majoriteten av de kristna flyktingarna finns i Irbil, framförallt i den kristna förorten Ainkawa, medan de flesta yazidierna har flytt till Dohuk-distriktet. Det beräknas finnas kring två miljoner flyktingar, inklusive från Syrien, i de kurdiska områdena som har cirka sex miljoner invånare. Internflyktingarnas närvaro är tydlig överallt. De bor i ofärdiga byggnader, i enkla kojor, moskéer, kyrkor, tältläger och under bar himmel. Många har inkvarterats i skolor, bland annat i Akito-skolan i Ainkawa. I över en månad har den kaldéiska familjen Hanna, från Tall Usquf, bott i ett cirka tre kvadratmeter stort tält på skolgården. – Vi levde ett bra och tryggt liv i Tall Usquf innan IS attackerade oss. Nu har vi mist allt och bor 14 personer i ett tält, suckar Assad Hanna.

Golvet är draperat med plastskynken. Insekter kryper mellan madrasserna som tjänar som både sov- och sittplatser. Familjens dröm är att få asyl i Sverige. – Men vi hann inte få med oss våra pass när vi flydde, säger Assads fru Mona. Monas syster, som bor i Sverige, har kontaktat Migrationsverket för att få hjälp, men fick till svar att ”de får själva försöka ta sig hit”. – Vi vet inte hur vi ska gå vidare och närsomhelst kommer vi att tvingas lämna skolgården, säger Mona.

Vi vill bygga en framtid i ett demokratiskt land där vi kan studera och arbeta i trygghet.

fram, men myndigheterna har klargjort att vilken dag som helst ska alla skolor utrymmas på flyktingar. Vart de ska ta vägen står skrivet i stjärnorna. Flera tältläger planeras, men byråkratiskt krångel drar ut på tiden. Familjen lever i total ovisshet inför morgondagen och vill aldrig återvända till Tall Usquf. – Vi vill bygga en framtid i ett demokratiskt land där vi kan studera och arbeta i trygghet. Även om IS lämnar Tall Usquf

SKOLSTARTEN HAR SKJUTITS

Fram tills början av augusti levde den kaldéiska familjen Hanna ett bra liv i Tall Usquf. Nu bor de i ett par kvadratmeter stort tält på en skolgård i Irbil och hoppas på att återförenas med släktingar i Sverige. Från vänster till höger: Evana, Assad, Mona, Miron, Marwan, Marvina, Jaklin och Mario.

budbäraren

· september 2014

GLOBALT

Frågan är hur positiv den irakiska regeringen är till detta? – Jag tror inte den har några större problem med det. I början av 2014 sa regeringen att Nineveslätten skulle bli en självstyrande kristen provins, säger hon. SAVINA, SOM ÄR uppvuxen i Irbil, säger att

Savina Dawood från organisationen ChaldoAssyrian Students and Youth Union som bistår internflyktingar i Kurdistan.

så är risken stor att en liknande grupp attackerar oss om några år igen, säger Assad. Ute på skolgården står Georgis Habash från Qaraqosh. Han delar familjen Hannas farhågor. – Hoten mot kristna i Mellanöstern fanns igår, de finns i dag och de kommer att finnas i morgon – enbart för att vår tro skiljer sig från majoritetens. Vi kände oss trygga i Qaraqosh eftersom alla där var kristna, förutom ett hundratal muslimer som vi hade bra relationer med. Även de flesta muslimerna flydde när IS kom, säger Georgis. Han säger att inte ens i Kurdistan känner de sig trygga. – Vi känner oss inte hotade av befolkningen i Kurdistan, men IS är inte långt borta. Flera flyktingar på skolan har fått sms från IS med budskapet ”vi kommer att döda er när vi intar Irbil”, hävdar Georgis. Även Georgis riktar blickarna mot väst. – Men jag återvänder till Qaraqosh om

Nineveslätten får autonomi under internationellt beskydd, säger han. ChaldoAssyrian Students and Youth Union är en av flera kristna organisationer i Irbil som ger olika former av hjälp till internflyktingarna. Savina Dawood är ordförande på organisationens intellektuella avdelning och berättar att majoriteten av de kristna flyktingarna endast kommer att återvända hem om Nineveslätten får självstyre. – Vi pratar inte om en egen stat, utan om en autonom, kristen fristad i Irak med egna väpnade styrkor som är under internationellt beskydd och även skyddas av den irakiska armén. Under historiens lopp har vi kristna gång på gång lovats säkerhet, men alltid attackerats i slutändan. Alla kristna kommer att lämna Irak om vi inte får säkerhetsgarantier. Vi är ursprungsbefolkningen på Nineveslätten och frågar inte efter något stort – endast efter våra mänskliga rättigheter, säger hon.

det inte finns någon diskriminering mot kristna i de kurdiska områdena. Samtidigt såddes fröet till det som senare skulle bli IS i just de kurdiska områdena, närmare bestämt i staden Halabja i början av 2000-talet av jordaniern al-Zarqawi. Än i dag finns det IS-sympatisörer i området. Det är oklart hur många de är, men mellan 500–1 000 kurder beräknas ha anslutit sig till IS eller andra militanta islamistgrupper och säkerhetstjänsten har gjort flera tillslag mot misstänkta IS-sympatisörer bland arabiska flyktingar. – Jag känner mig trygg i Irbil, men en del av mina vänner och släktingar gör inte det, säger Savina. En del kristna har lämnat de kurdiska områdena på senare tid. – Men inte enbart för att de rädda för IS. De har flyttat utomlands för att här är samhällsservicen dålig, lönerna är låga och vatten- och eltillförseln opålitlig. Det finns även de som lämnar landet av oro för att deras barn inte ska kunna börja i skolan på ett tag för att skolorna är fulla av flyktingar, säger hon. Att förse flyktingbarnen med undervisning är en annan nöt som myndigheter och hjälporganisationer måste knäcka. – Hälften av flyktingarna är i skolåldern och de får ingen undervisning. Det kan bli katastrofalt för kristna irakier. Om barnen och ungdomarna inte får chans att gå i skolan snart kommer nästan en hel generation kristna att ha låg – eller ingen – utbildning, säger hon. Flyktingarna är även i akut behov av hälsovård och mediciner. Många sjukdomar florerar. – Framförallt hudsjukdomar. Tillgången till duschar och toaletter, speciellt för de som bor i parker, är ytterst begränsad och nu har de varit här i flera veckor, avslutar Savina. n

GÅVA: Se be ge – för förföljda • Du kan stödja arbetet för hjälp till de förföljda via EFS. Se inbetalningskort som bifogas tidningen. Tack för din gåva!

budbäraren

· september 2014

DEBATT

I månadens debattinlägg är det EFS och Salts syn på homosexualitet som avhandlas.

Var står EFS egentligen?

ag blir ledsen och djupt besviken. Det handlar om synen på homosexualitet i de kristna kretsar där jag verkar. Jag är medlem och verksam inom EFS och har varit det under mycket lång tid med ett avbrott under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet då jag bodde i Östergötland och verkade inom såväl Örebromissionen som Svenska kyrkan. Jag har mina andliga rötter inom EFS, och jag hade faktiskt tänkt fortsätta växa där trots att jag numera också har kyrkopolitiska uppdrag inom Svenska kyrkan både lokalt i Kalmar och i Växjö stift (EFS är ju fortfarande en del av Svenska kyrkan även om kopplingen dit varierar i styrka). Nu är jag villrådig. Var står EFS egentligen? VI MÄNNISKOR HAR alla del av världens synd

på en mängd olika sätt. Det borde ge oss en aning ödmjukhet inför varandra och därmed få oss att sluta skriva hierarkiska syndakataloger där vi delar in människor i vanliga syndare, extra farliga syndare och syndare som är så farliga att vi inte ska ta i dem med tång. När det gäller människor som på något sätt definierar sig inom HBTQ-spektrumet så är det tydligt att de hör till kategori två i bästa fall, annars mer troligt i kategori tre. Men hur får vi detta att gå ihop med bibelordet: ”Döm inte, så skall

ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända” (Luk 6:37)? Och hur får vi det att gå ihop med Guds stora kärlek, en kärlek som lyser hela Bibeln igenom? JAG HAR VID ett flertal tillfällen i försam-

lingen och med företrädare för EFS på olika nivåer hamnat i diskussioner kring homosexualitet. Jag har hört argument som går ut på att likställa homosexualitet med pedofili och incest (”om nu allt ska vara tillåtet”), andra som menar att homosexuella är dömda till att ”leva i celibat eftersom Gud hatar synden men inte syndaren” och åter andra som menar att homosexualitet ”kan botas”. Nu senast har jag läst Olof Edsingers debattreplik på tidningen Dagens webbsida under rubriken Inte kallade till smidiga vägar, och resonemangen gör mig än mer mörkrädd. Edsinger är väl ändå, till skillnad från andra meniga gräsrötter på missionsföreningsnivå, att betrakta som en ledande företrädare i sin roll som generalsekreterare för Salt, det vill säga barn och unga inom EFS (Edsinger har lämnat sitt uppdrag som generalsekreterare, reds. anm.)? Därför är troligen hans inställning och åsikter mer tongivande än många andras när han framhåller den kristna församlingens kallelse. Var hittar jag Guds

gränslösa kärlek i allt detta, när det är just gränser som heterosexuella kristna sätter upp för människor som inte har begåvats med just heterosexuell läggning? Visst ska kyrkan vara världens ljus och jordens salt. Jag ifrågasätter inte det, men kanske är det hög tid att vi försöker borra lite djupare i just det uppdraget. Vad betyder det egentligen här och nu? Vad behöver världen i dag? Mer vi- och domtänkande? Mer fördömanden? Mer maktdemonstrationer och mer förtryck? Mer utpekanden och mer skuldbeläggelser? Mer tecken på att kyrkan lever kvar på stenåldern? Eller helt enkelt mer frihet och mer kärlek, en kärlek som är vidare än någon av jordens oceaner och högre än himlavalvet? OM VI NU på allvar tror att kyrkan som Kristi kropp här på jorden ska mätta ett behov som världen inte själv kan klara av att tillfredsställa, så är svaret lätt men uppdraget mycket svårt och det kan svårligen klaras utan Guds hjälp. Våra mänskliga tillkortakommanden räcker nämligen inte långt om vi ska nå resultat, och uppdraget är nog så långt från ”en smidig väg” man kan tänka sig. Frågan är om EFS håller med mig. BIRGITTA AXELSSON EDSTRÖM, KALMAR TEOLOGISTUDENT

Missionsföreståndaren och EFS ordförande svarar:

debatten kring hur kristna bör behandla frågan om homosexualitet har EFS syn efterlysts. Det är närmast omöjligt att besvara frågan som den är ställd eftersom den har så många aspekter som till exempel identitet, livsstil, familj, samlevnad och teologi. Här finns principiella frågor men inte minst djupt personliga frågor, som griper långt in i de livsutmaningar som vi alla på olika sätt får brottas med. Här vill vi därför framför allt beröra det EFS har sagt i frågan om samkönade äktenskap. DET FINNS INTE en enhetlig syn på homo-

sexualitet och äktenskap i EFS. EFS dåvarande styrelse gjorde 2005 och 2007 uttalanden mot en kyrklig välsignelseakt 18

budbäraren

· september 2014

för samkönade par och en kyrklig omdefinition av äktenskapet. Detta gjorde styrelsen med omfattande enighet utifrån de sammanhang och texter i Guds ord som man inte menade sig kunna gå förbi, i medvetenhet om att det också fanns andra uppfattningar och sätt att tolka Bibeln i rörelsen. Därför är vi fortsatt angelägna om att visa respekt för varandras hållningar, kunna samtala och studera Guds ord tillsammans. EFS HÖGSTA BESLUTANDE organ, årsmötet, har inte behandlat denna fråga ingående men sagt att den inte bör ta sådan plats att EFS huvuduppgift att förkunna evangeliet om Jesus som världens frälsare blir skymd. Om den prioriteringen

finns alltså en stor enighet. Det finns också en stor enighet om att förakt för och fördömande av homosexuella står i strid med evangeliet och Guds kärlek till alla sina älskade människobarn. Vi har var och en både ett existentiellt och ett frälsande behov av Guds gränslösa nåd. Därför smärtar det mycket att höra om sårande och nedsättande ord i möten mellan människor i vår rörelse. Vi behöver stor vishet och varsamhet i våra möten med varandra. STEFAN HOLMSTRÖM EFS MISSIONSFÖRESTÅNDARE STEFAN SVENSSON ORDFÖRANDE EFS STYRELSE

DEBATT

Edsinger svarar Axelsson Edström:

Vi kan inte ducka för frågan EFS sviker missionsuppdrag

ftersom alla Budisläsare inte följer med i tidningen Dagen bör jag kanske inleda med att informera om vilket resonemang som gör Birgitta Axelsson Edström ”mörkrädd”. I en insändare i Dagen den 15/8 skrev jag följande: ”1. Jag tror att det finns en skapelseordning som gör gällande att manligt och kvinnligt kompletterar varandra. Det är också bara manligt och kvinnligt i sexuell förening som kan ge upphov till nytt liv. Den så kallade heteronormen svarar därmed mot ett djupt biologiskt, psykologiskt och socialt mönster som i grunden har väldigt lite med religiös tro att göra – samtidigt som den ändamålsenlighet som skapelsen uppvisar är ett viktigt indicium på att det verkligen finns en Skapare (jämför Romarbrevet 1:18–28). 2. Heteronormen är också viktig att bevara ur ett identitetsperspektiv. I dagsläget är det en förhållandevis låg andel av befolkningen som betecknar sig som HBTQ. Därmed är det också få som behöver genomgå den identitetskris som många HBTQpersoner har vittnat om i samband med sin uppväxt. Men i det normkritiska paradigm som nu råder riskerar denna typ av brottning med den egna identiteten och sexualiteten att föras över på betydligt större grupper – något som jag menar är djupt olyckligt. 3. För vårt samhälle borde det vara viktigt att framhålla äktenskapets särställning som ett förbund mellan man och kvinna, inte främst för att bekräfta parternas kärlek till varandra utan för att skydda den enda sexuella förening som ligger till grund för samhällets fortbestånd. 4. Eftersom alla svenskar inte delar dessa värderingar hade en bevarad lag om registrerat partnerskap varit en god lösning för att ge ett fullgott juridiskt skydd för trofasta homosexuella relationer utan att behöva tumma på 1–3 ovan.” ANGÅENDE DET SOM Birgitta skriver i sin insändare vet jag att det

är många som argumenterar på samma sätt som hon. Delar av resonemanget kan jag också sympatisera med. Även jag delar övertygelsen att vi som troende inte är kallade att döma. Inte heller ska vi i onödan gradera synder, eftersom all synd gör oss delaktiga i den här världens bortvändhet från Gud. Men att säga att något inte stämmer överens med Guds vilja kan inte vara detsamma som att ägna sig åt dömande. Med en sådan definition skulle ju även Jesus vara en mycket dömande person! Orsaken till att vi som EFS:are inte kan ducka inför frågan om homosexualitet är flerfaldig. Dels att den står högt på agendan i vårt samhälle i stort; det är alltså omöjligt att hålla fast vid en klassisk kristen syn på Bibelns texter utan att i någon mening ”gå emot strömmen” i denna fråga. Dels att den står högt på agendan i vår moderkyrka; från Svenska kyrkans ledning kommer det allt fler signaler om att man är mindre lämplig som präst om man inte vill viga samkönade par. Det olyckliga med detta är att det är svårt att få ett förutsättningslöst samtal både om denna och om angränsande frågor. Ännu mer olyckligt är att många av dem som på ett personligt plan brottas med frågan har allt svårare att få själavårdshjälp från kyrkans företrädare. Vad EFS tycker om homosexualitet lämnar jag åt andra att svara på, men som mina punkter ovan visar tror jag att det är viktigt att vi som rörelse inte tappar vår förankring i Guds ord när det gäller detta. Både för vår egen och för vårt lands skull.

åhär skrev jag på Twitter när jag kom hem från EFS årskonferens i Hässleholm: ”Glad, utmanad, förvirrad o berörd efter #ärs14. EFS är så spretigt o svårt att förstå på pappret. Det är en rörelse som måste upplevas.” Det var Guds rike i hela sin mångfald som blivit speglat. Tyvärr upplever jag inte alltid EFS så. I stället är jag rädd för att ensidighet i vissa frågor gör att människor inte får möjligheten att uppleva den fantastiska rörelse som EFS är eller den treenige Gud som verkar genom rörelsen. I grunden för kyrkans tro står tron på en Gud som i sig själv är gemenskap och som bjuder in oss människor att uppleva denna gemenskap. Jesus lämnar efter sig en synlig gemenskap, kyrkan. Den kristna tron är därför inte ett okroppsligt budskap att hålla för sant utan ska utforskas och upplevas som del av en gemenskap. För en missionsrörelse som EFS borde det viktigaste vara att välkomna och bjuda in människor i gemenskaper som gestaltar Gudsriket och som utmanar att följa Kristus. Jag möter homosexuella människor i och utanför kyrkans väggar som inte upplever EFS som ”välkomnande och motstånd”. Jag vet att det finns olika tolkningar inom EFS så varför är inläggen ofta så ensidigt kritiska till samkönade relationer? Denna ensidighet medför att homosexuella människor inte ser EFS som ett alternativ när man vill leva ut eller utforska den kristna tron. Då sviker EFS sitt missionsuppdrag. Kristna homosexuella som redan är en del av en EFS-förening vågar inte vara ärliga och öppna. Men det gäller också andra, mormödrar som undrar om barnbarnen verkligen ska konfirmeras, kristna homosexuella som överväger självmord, eller präster som varken vet ut eller in eftersom ingen ger dem teologiska argument.

SKA EFS TA sitt missionsuppdrag på allvar måste det gälla alla

oavsett bakgrund eller livshistoria. Vem känner sig annars välkommen att utforska och försöka följa Jesus Kristus i gemenskap med oss? Jag vill vara med och forma gemenskaper där det finns utrymme för att konsekvenserna av att följa Jesus kan se lite olika ut i våra liv. I en öppen gemenskap med Gudstillit är det möjligt att leva i celibat eller i en överlåten kärleksrelation, oavsett om man är homosexuell eller inte. Inläggen kring homosexualitet är för ensidiga i EFS i dag och därför skriver jag detta. Jag tycker inte Bibelns ord om kärlek mellan två vuxna människor av samma kön är så självklara som vissa vill få dem att verka. Det är inte en fråga om bibeltrohet, det finns inte en bibeltrogen uppfattning om synen på utlevd homosexualitet. Celibat är ett erbjudande till varje människa, det kan inte bara vara alla homosexuellas kallelse. Varför skulle det vara det enda alternativet för en homosexuell människa? Jag bejakar Svenska kyrkans beslut att viga samkönade par men med en öppenhet för att jag kan ha fel. För mig handlar det primärt om fredlig samexistens och synen på kyrkan. Homosexualitet är inte en teoretisk fråga som skall lösas. Frågan för kyrkan i Sverige i allmänhet och EFS i synnerhet borde vara hur vi kan vara öppna gemenskaper där vi tillsammans kan ta del av, utmanas och formas av kyrkans gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Målet måste vara att vara med och bygga gemenskaper där varje människa utan förbehåll upplever välkomnande och motstånd. Eller som en homosexuell vän uttryckte det: ”Målet är att lovsjunga Jesus och få var och en att leva så ärligt och gott det bara går i Hans efterföljd.”

OLOF EDSINGER

KRISTOFFER LIGNELL

STORVRETA

PRÄST I EFS-KAPELLET I LUND

budbäraren

· september 2014

DEBATT

EFS måste spegla bredden

etta är en svår text att skriva. Jag försöker väga orden, vill att fokus skall hamna på rätt sak. Men det är svårt när det handlar om det här ämnet. Det verkar vara som att man vill missförstå varandra, och göra illvilliga tolkningar av varandras hållningar. Svår att skriva för att den egentligen inte berör mig, utan mina vänner. De som inte känner sig välkomna eller hemma i EFS längre på grund av deras sexuella läggning och hur ”frågan” (och jag hatar att kalla det så) handskas med i EFS. EFS styrelse har uttalat sig negativt om Svenska kyrkans val att viga homosexuella par, men EFS som rörelse kan inte sägas ha den hållningen. Jag stöter på EFS:are som lever i samkönade relationer såväl som EFS:are som avstått relationer på grund av deras läggning. Jag stöter på präster i EFS som uttrycker sig negativt i fråga om samkönade vigslar såväl som präster som med gott mod viger par av samma kön. EFS har som inomkyrklig rörelse alltså samma bredd som Svenska kyrkan.

Har du något viktigt att säga?

SAMTIDIGT HÖR JAG berättelser om EFS:are som får hotfulla tele-

fonsamtal på grund av deras läggning, vars präster uttrycker att de inte tänker ta i nya handboken med tång för att den innehåller ordningar för samkönade vigslar. Jag hör om hur man lämnar EFS (och ibland tron) för att man märker att man inte är välkommen i föreningarna eftersom man lever i samkönade par. Jag hör hur de kritiseras för att gå emot Guds ord, trots att de brottats mer seriöst med texten än många. Att det bara finns en enda möjlig bibeltrogen tolkning. Jag får också frågan om EFS är emot homosexuella äktenskap, och jag säger varje gång att jag vet att så inte är fallet, för inom EFS vigs homosexuella såväl som straighta. Men jag förstår att det kan uppfattas så, då det enda som uttalats från offentliga EFS-sammanhang är en kritik mot samkönade vigslar. Ni som nu ligger nära till att tolka mig som att jag vill tysta några röster, nej, det är precis det jag inte vill. Jag vill bara att EFS utåt speglar den bredd som finns i rörelsen. Att vi erkänner att vi inte är överens trots att vi tar Bibeln på lika stort allvar, trots att vi vill följa Jesus lika överlåtet. Vår rörelse måste rymma en bredd i denna ”fråga” eftersom kyrkan (det är vi) har en bredd i denna fråga. Visst finns det de på alla ”sidor” som alltför enkelt skummar igenom Bibeln och drar slutsatser som passar dem, men jag möter främst människor som tar Bibeln på lika stort allvar och ändå kommer till olika slutsatser.

SÅ, NI SOM är emot och ni som är för samkönade vigslar på grund

av er önskan att leva efter Bibelns ord, gör detta med respekt för dem ni inte håller med. Framför allt, var ärliga nog att erkänna att det finns goda lärjungar på alla håll och kanter i denna fråga. Vi måste lära oss att leva i en kyrka med skilda åsikter i denna fråga, samtidigt som ett gott teologiskt samtal måste få fortsätta. Ni som är homosexuella, jag kan inte säga något om vad ni skall eller inte skall göra, det är inte min plats. Men jag vill säga förlåt för de gånger jag inte ingripit när jag sett hur människor inom EFS betett sig riktigt illa mot er på grund av min rädsla för att inte kallas bibeltrogen längre. Förlåt.

Välkommen att mejla debattartikel eller insändare till budis@efs.nu

Tänk på: Skriv så kort som möjligt (max 3 000 tecken inklusive mellanslag) och undvik personangrepp. Ditt namn och adress ska finnas med. I undantagsfall hanterar vi också bidrag på papper.

Adress: Budbäraren Box 23001 750 23 Uppsala.

DEBATT. Det är med stort intresse vi har tagit del av debattartiklar och insändare till detta nummer, några har fått "svar direkt" men i några fall dröjer svar och reaktioner till nästa nummer. Det ger alla som vill möjlighet att delta debatten – jag ser fram emot fler insändare så tveka inte att höra av dig! JOHAN ERICSON

TOBIAS HADIN PRÄST I EFS OCH LEDARSKRIBENT FÖR BUDBÄRAREN

budbäraren

· september 2014

CHEFREDAKTÖR FÖR BUDBÄRAREN

DEBATT

Tryggt för unga i Salt?

ånga tusen barn och unga kommer till Svenska kyrkan, och alla som arbetar med och tar beslut om barnoch ungdomsverksamheten vill att de som kommer ska vara trygga och känna sig välkomna. Gäller det även för de ansvariga och drivande i organisationen Salt – barn och unga i EFS?

EFTER ETT DEBATTINLÄGG i Kyrkans Tidning (nummer 33) av den avgående generalsekreteraren för Salt, samt efter ett besök på organisationens hemsida är fyra nedanstående frågor angelägna att ställa till ledningen för Salt. Förhoppningsvis ges ett offentligt och tydligt svar från tillträdande generalssekreteraren Johanna Björkman och/eller styrelseordeföranden Charlotte Erdtman. Detta eftersom organisationen beskriver sig som en del av Svenska kyrkan och det är viktigt för oss som verkar bland barn och unga i Svenska kyrkan att få besked var Salt står. • Stöder Salt Svenska kyrkans beslut om samkönad vigsel? Är svaret nej, måste följande besvaras: • Hur vill Salts ledning säkerställa att unga homo-, bi- och transsexuella i verk-

samheten inte riskerar att bli kränkta genom undervisning, material, predikningar, uttalanden från ledare eller liknande? • Hur vill man säkerställa att barn med föräldrapar av samma kön inte riskerar att bli kränkta genom undervisning, material, predikningar, uttalanden från ledare eller liknande? • Salt länkar till Evangelisk Lutherska Missionens (ELM) barntidning Droppen (som hänvisar till sina ”barnverksamhetsinspiratörer”), och samverkar även med ELM kring söndagsskolematerialet Skatten. Det är högst angeläget att också få ett officiellt svar på om Salts ledning delar den syn på HBTQ-personer som framkommer på ELM:s hemsida (elmbv.se, klicka Om ELM-BV, Identitet, Teologi/strategi, se rubrik 4 och 5). HÄR ÄR TVÅ CITAT från ELM:s hemsida: ”Bibeln talar om homosexuella handlingar som ’onaturliga’ och oförenliga mot tillvarons uppbyggnad och därför som synd.” ”I stället för att kräva tolerans av homosexuella handlingar, förkunna Guds förlåtelse till dem som ångrar sig” (en uppmaning till Svenska kyrkan). Salt säger att man är en del av Svenska kyrkan, uppbär rikskollekt och saluför material till kyrkoförsamlingarna.

OM INTE ORGANISATIONEN Salt på ett tillfred-

ställande sätt kan visa att man möter varje barn och varje ung människa med full acceptans för hans eller hennes av Gud givna och medfödda identitet, även avseende sexuell läggning, samt också bejakar varje barns tanke och föreställning om att en dag få leva i parrelation, särkönad eller samkönad, och bejakar varje ung människas strävan efter att hitta en partner i livet, oavsett kön, menar jag att samverkan med Salt är utesluten om Svenska kyrkan vill behålla sin trovärdighet. Det måste i så fall också bli tydligt att Salt inte är en del av Svenska kyrkan. Vi talar nu inte om ”åsikter” eller dogmer, utan om barns och ungas säkerhet i Svenska kyrkans verksamhet. Barn och unga löper en påtaglig och reell risk att bli kränkta där man är som sårbarast, i sin identitet och familjetillhörighet, och det i en miljö som man trodde var den tryggaste av alla: kyrkan. HANS-CRISTIAN NYSTRÖM ANSVARIG FÖR BARNVERKSAMHETEN I OSCARS FÖRSAMLING (STOCKHOLM) GABRIELLA JOHANSSON ANSVARIG FÖR KONFIRMAND- OCH UNGDOMSVERKSAMHETEN I OSCARS FÖRSAMLING

Salt rymmer en teologisk bredd

et är bekymmersamt att en insändare om ”rädslans kultur” (skriven av vår tidigare generalsekreterare Olof Edsinger) möts av ett inlägg som mynnar ut i ett ultimatum och en uppmaning till Svenska kyrkan att bryta samverkan med och utesluta Salt ur samfundet om Salt som organisation inte tydligt tar ställning i en mångbottnad och komplex fråga. Vi återkommer till problematiken i detta men vi vill redan nu försäkra alla som läser detta att Salt verkligen har barn och ungas bästa för ögonen. Vår vision och längtan i allt vi gör är att barn och unga ska få lära känna, komma till tro på och följa Jesus Kristus.

GÄLLANDE INSÄNDAREN VILL vi först kom-

mentera citaten från ELM:s hemsida. Arbetet med söndagsskolematerialet Skatten är ett brett ekumeniskt samarbete,

med majoriteten av Sveriges kristna barnoch ungdomsorganisationer involverade, i syfte att ge Jesus till barnen. Materialet används i stora delar av Svenska kyrkan och har stöttats av flera av kyrkans stift. På Skattens hemsida hänvisar vi till våra samarbetspartners just utifrån detta samarbete och vad de samfunden sedan skriver på sina hemsidor måste de svara för. Skatten som material tar inte ställning i sexualetiska frågor. Materialet utgår ifrån Bibelns egna berättelser och Barnkonventionens artiklar för att barnet ska få växa och utvecklas i sin egen tro. FRÅGAN OM SALT stöder Svenska kyrkans

beslut om samkönad vigsel är svår att svara på med ett ja eller nej då Salt som organisation inte har behandlat frågan utan överlåtit den till vår moderorganisation EFS. Salt har tydliga mål och övertygelser

i sina grunddokument, men rymmer samtidigt en teologisk bredd, precis som EFS och Svenska kyrkan. SOM ORGANISATION TYCKER vi att det är vik-

tigt att samtala om frågor som rör våra vardagsliv, och dit hör utan tvekan sexualiteten. Vi arbetar med att försöka skapa trygga forum där samtal kan föras med kärlek och respekt för varandra. I vår kallelse som kristna ingår att bemöta varandra med kärlek även om vi nog alla är medvetna om att vi inte alltid lyckas. Däremot tror, hoppas och ber vi att alla Salts ledare delar denna övertygelse. JOHANNA BJÖRKMAN GENERALSEKRETERARE SALT – BARN OCH UNGA I EFS CHARLOTTE ERDTMAN ORDFÖRANDE SALT – BARN OCH UNGA I EFS

budbäraren

· september 2014

TEOLOGI

Himlen – vårt evighetshopp TEXT: REINE TOTH BILD: ELISABET ANDERSSON

Bibelns fantastiska avslutning uppenbarar Gud för oss att hans frälsningsplan kommer att fullbordas genom att den förnyade skapelsen och Guds dimension av verkligheten förenas (Upp 21:1–3). Och där, på denna plats som kyrkan genom historien ofta har benämnt ”himlen”, kommer Guds folk i sällskap med Jesus Kristus att leva i evigheters evigheter. Där kommer den godhet som fanns i den ursprungliga skapelsen (1 Mos 1–2), att återupprättas, samtidigt som det är något ännu bättre. Vi kommer att njuta av den nya skapelsens alla ljuvligheter, utforska dess resurser och använda dess skatter till Guds ära. Och det kommer att finnas spännande, meningsfulla och roliga uppgifter för oss människor. Där kommer vi för all framtid att leva som mänskliga personer i våra uppståndna, förhärligade kroppar, som kommer att vara perfekt utformade för att passa på den platsen. VÅRT EVIGHETSHOPP KAN dock idag lik-

nas vid en snötäckt bil. Föreställ dig en bil som har stått ute en rejäl vinter. Det är så mycket snö att det är nätt och jämt att man kan se konturerna av bilen. På samma sätt har det hamnat så mycket annat utanpå det kristna evighetshoppet att vi i dag knappt ser det längre. Och precis som man inte blir supertaggad att köra bil när man först måste skotta bort en meter snö över hela bilen, har på motsvarande sätt allt som hamnat utanpå det kristna evighetshoppet, försvårat för oss att bli så exalterade som vi verkligen borde bli och skulle bli om vi hade klar sikt. Förhoppningen är att dessa rader åtminstone kan bidra till att få bort lite av det som har kommit att skymma vårt hopp. Någon kanske tänker: ”Vi kan väl egentligen inte veta så mycket om hur himlen kommer vara och vad Gud har berett åt oss, himlen är ju en plats vi inte kan se än?” Men vi kan faktiskt veta saker om himlen eftersom Gud berättar om himlen i Bibeln. Det är inte uttömmande, men tillräckligt för att vi inte ska förbli okunniga, och tillräckligt för att väcka förväntningar hos oss på den fantastiska plats och tillvaro som väntar. Problemet för oss i dag handlar inte om att Bibeln inte skulle ha något att säga om himlen. Snarare handlar det om att vi ofta inte tar till oss det Bibeln säger. Ett område som behöver klargöras för att konturerna av vårt evighetshopp ska bli tydligare är vad som kan benämnas den nuvarande himlen respektive den framtida himlen (båda kan kallas himlen eftersom båda är Guds boning). Det handlar om två olika faser efter döden, och där den första fasen är den nuvarande himlen (Jesus kallar det ”paradiset” i Luk 23:43. På teologspråk bär det den något torftiga benämningen ”mellantillståndet”). Den andra fasen är den framtida himlen – det kristna slutmålet – där vi har uppstått i förhärligade kroppar och för all evighet är i Guds nya

budbäraren

· september 2014

skapelse (Upp 21:1–22:5). Det är denna andra fas som är huvudfokus i den här artikeln. Det finns många saker som är svåra att veta och förstå när det gäller vårt evighetshopp och det finns saker som teologerna har olika uppfattning om. Men just det här att det är två olika etapper efter livet på jorden, det är inte en sådan fråga där det finns oenighet direkt. En av vår tids ledande teologer, britten N T Wright, talar i klarspråk om detta och använder begreppet ”livet efter livet efter döden” för att beskriva den senare fasen av de två – den framtida himlen – och för att peka på just att det handlar om två olika faser. När någon närstående har avlidit frågar ofta barnen: ”Var är mormor, som trodde på Jesus, nu då?” Många svarar då ”hon är i himlen”. Det är ju helt korrekt, men man behöver också ha med sig att det är i den nuvarande himlen som hon befinner sig i. Våra nära och kära som har avlidit i tron på Kristus är fullt ut i Guds närvaro just nu, men det är ett mellantillstånd i bemärkelsen att det är temporärt, det är inte slutdestinationen. Även om det är en underbar plats, så är det inte den platsen där vi sedan kommer att leva för evigt. Gud har ju nämligen berett åt oss som hans folk att få uppstå i förhärligade kroppar, som Jesus har gjort, på en förhärligad jord. I BIBELN PRESENTERAS himlen på många olika sätt, bland annat i termer av en stad, ett hem, ett land, en fest, en trädgård och ett rike. En av dessa ska vi stanna till inför. För ett sätt vi kan tala om himlen, vilket kristna har gjort i alla tider, är i termer av att ”komma hem”. När Jesus sa att han gick för att bereda en plats för oss i Faderns hus, är det bilden av ett hem som framtonar (Joh 14:1–3). Även Lina Sandell är inne på detta spår, när hon i Psalmboken 322 (Jag är en gäst och främling) beskriver himlen som ett hem i refrängen: ”Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du, mitt hem.” Hemmet är en plats där man vill vara, där man trivs och kan koppla av. När man kommer hem efter en dag ute sätter man på sig sköna kläder. Hemmet är där vänner kommer på besök, det är där vi lyssnar på bra musik och läser vår favoritböcker. I vårt hem dricker vi det ljuvliga kaffet och äter goda måltider. Och hur trevliga resor vi än är ute på finns det inget som går upp emot att komma hem igen! Hemmet är vår referenspunkt i tillvaron. Visst finns det många som också fått uppleva hemska saker i hemmet. Men vårt verkliga hem i himlen kommer innehålla de goda sakerna som finns i våra jordiska hem, multiplicerat många gånger, men inget av det dåliga. När Guds folk en dag kommer att anlända till den nya jorden kommer ordet hem få en helt ny klangbotten. I den här världen är vi ute på en pilgrimsvandring, likt israeliternas vandring i GT mot det utlovade landet. Vi är endast tillfälligt bosatta här, på väg mot vårt riktiga hem. I dag förekommer, tragiskt nog, många felaktiga föreställ-

TEOLOGI

ningar om himlen. Dessa förvanskningar gör att många kristna inte ser fram mot himlen, och inte känner någon större glädje när de tänker på himlen. Ett uttryck för detta är karikatyren där vi kristna tillbringar evigheten uppe i luften, på fluffiga moln, klädda i vita Ikea-lakan och med harpan som vår enda sysselsättning i all evighet. En annan bild är att himlen är som en dålig söndagsgudstjänst som aldrig tar slut, och där man betar av psalm efter psalm, och när man kommer till slutet av psalmboken börjar man om igen – för all framtid. Och många människor kan inte motstå att förandliga det som Bibeln berättar om himlen. Man målar upp bilden av en icke-kroppslig existens på en icke-fysisk jord. Men sådana föreställningar om själen som lever vidare i ett flummigt, diffust evighetstillstånd är en förolämpning av Jesu frälsningsverk och hans uppståndelse. Jesus dog inte för att ge ett slags avkroppsligat folk en tillflyktsort i en andlig evighetssfär. Nej, han dog för att återge oss fullheten av vår mänsklighet. Han uppstod ifrån de döda som en föregångare till vårt eviga öde – hur vi kommer uppstå och vandra på den nya jorden som människor med kropp. En huvudförklaring till dessa utbredda vanföreställningar är Satan (synonymt med Djävulen). Jesus sa om den onde: ”När han ljuger talar han med egna ord, ty han är en lögnare och lögnens fader” (Joh 8:44). Några av Satans favoritlögner handlar just om himlen – han vill ge oss en suddig och förvanskad bild. Han behöver inte nödvändigtvis övertyga oss att himlen inte finns. Satan behöver bara övertyga oss att himlen är en tråkig, icke-jordisk plats. För om vi tror på den lögnen, tar det bort vår glädje och förväntan, och vi kommer fokusera helt och hållet på livet här på jorden och inte på himlen. Han vet att motivationen att berätta för andra om Jesus sjunker om vår bild av himlen inte är speciellt mycket bättre än vår bild av helvetet. VÅR FÖRSTA BLICK av Guds nya underbara

skapelse kommer slå oss fullständigt med häpnad. Vi kommer stå där och bara gapa. Det kommer vara så vackert att du måste nypa dig i armen, bara för att inse att det är på riktigt. Och alla ljud kommer vara som den ljuvligaste musiken du har hört. Ja, när du ska försöka föreställa dig hur himlen kommer att vara, så ska du inte titta uppe i luften. Titta istället runt omkring dig, och försök föreställa vad den här världen vi lever i nu skulle vara utan synd, lidande och död, då tror jag du kommer väldigt nära vårt eviga slutmål. Tänk dig allt i sitt ursprungliga tillstånd: Ingen

cancer, inga familjegräl, inga trafikolyckor, inga krig, inga alkohol- och drogmissbruk och inga mänskliga masker. Försök se framför dig den glada hunden som viftar på svansen, inte den där utsvultna, övergivna hunden. Blommorna som har slagit ut. Den blå himlen utan några föroreningar. Människor som ler och är glada, inte arga, deprimerade och tomma. Tänk på dina familjemedlemmar som älskade Jesus och är med honom nu. Föreställ dig hur du är tillsammans med dem där. Och ni har alla hälsosamma fungerande kroppar. Ni skrattar, leker och pratar. Ni går till ett träd och plockar lite frukt. Du smakar och det är en ljuvlig smak. Du har aldrig smakat något bättre. Du ser någon som kommer emot dig. Det är Jesus. Med ett stort leende möter han dig. Du faller ner på knä inför honom, men han drar upp och omfamnar dig. Till sist är du med den person som du skapades för att vara med, och på den plats som du var ämnad att vara på. Och överallt vart du går kommer det vara nya människor och nya platser att upptäcka och ha glädje av. Vad är det som doftar förresten? Jo, det är en fest och du är inbjuden! I EN TID då många kristna lever som om

det inte fanns någon evighet, är det angeläget att det får ske en förändring så att vi börjar leva med ett tydligt evighetsperspektiv igen. Någon kanske dock är snabb med invändningen: ”Menar han att vi ska bli världsfrånvända? Att vi ska sluta tänka på livet här och nu och bara snöa in på himlen?” Inte alls. C S Lewis skriver just om detta att leva med evighetsperspektiv i Kan man vara kristen: ”Om du läser historia upptäcker du att de kristna som gjort mest för den här världen var just de som tänkte mest på den kommande. Apostlarna som initierade det romerska imperiets omvändelse, de stora andar som byggde medeltiden, de evangeliska som avskaffade slavhandeln – alla satte de sina spår på jorden just därför att deras inre blick var riktad mot himlen. Det är för att de kristna i stor utsträckning upphört att tänka på den andra världen som de blivit så ineffektiva i denna. Sikta på himlen så får du jorden inom skotthåll, sikta på jorden så får du inte någondera.” När den kristne blir medveten om sitt medborgarskap i himlen börjar han också agera som en ansvarig medborgare här på jorden. Hans konversationer, handlingar och mål blir rena och ärliga eftersom han inser att de kommer ha bäring in i evigheten. Han sprider också de goda nyheterna om Jesus Kristus, eftersom han längtar att fylla himlens boningar med sina vänner och

grannar. En annan sak som påverkas om vi lever med ett evighetsperspektiv är hur vi förhåller oss till det tunga som möter här i livet. Att leva med fokus på himlen gör visserligen inte att svårigheter och lidande i livet försvinner, men det gör att det får mer rätt proportioner. Det påminner oss att lidande och död är tillfälliga tillstånd. TILL SIST, VI har nog alla erfarenhet av sådana där speciella stunder då vi har varit tillsammans med familj eller vänner vid något högtidligt tillfälle, en svensk sommarkväll eller vid jul, där någon brister ut i ”det blir inte bättre än så här!” Vet du vad, det stämmer inte. Det blir bättre än så här. Hur fantastiska de bästa stunderna i detta livet än är för oss, så är det bara en liten försmak av vad som komma skall. De mest vardagliga stunderna på den nya jorden kommer vara mycket bättre än de mest speciella ögonblicken här och nu.

UPPENBARELSEBOKEN 21:1–5

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: ”Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.” Och han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” Och han sade: ”Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.” UTMANINGAR

• Läs några bibelavsnitt om vårt evighetshopp, såsom Första Korinthierbrevet 15 och Uppenbarelseboken 21–22. • Sträva efter att varje dag tänka på himlen. • Be prästen i din församling att predika om himlen om det var länge sedan sist. BÖN

Gud, Fader till alla löften och hopp, skapare av en värld som en gång var perfekt och en dag kommer bli perfekt igen, hjälp oss att leva med ett evighetsperspektiv. Hjälp oss att ha blicken fäst på det hemland som väntar oss – ett underbart, evigt rike som har betalats genom Jesu kärleksfulla offer, han som är vår frälsare och kungarnas kung. REINE TOTH PRÄST I BETANIAKYRKAN, MALMÖ

budbäraren

· september 2014

I BÖN

Bön för Sverige

ldrig förr, sett ur mitt perspektiv, har bön för vårt land och vår värld känts så angelägen som just nu. Dagsläget är en bönekallelse i sig. Bön är ett måste för oss som blivit allt mer sekulariserade. Nyandlighet, icke-kristna religioners inflytande, nedmonteringen av det Jesuscentrerade trosinnehållet inom kyrkan, det sekulära samhällets profana värdegrund är andliga krafter som knappast förkunnar kristendomen betydelse. Detta är utmaningar som kan övergå i framgång för Guds rike! Vad kan vi göra? Be gemensamt, ofta och målinriktat. Förkunna och förklara budskapet om Jesus som enda vägen i tid och otid. Bygga livskraftiga församlingar. Låta bönemötet komma till heders igen, gärna i bönhuset eller i församlingens mötesplats (hemgrupper/bönegrupper utesluter inte det offentliga bönemötet). Gör som de första kristna.

SVERIGEBÖNEN (SB), VILL i vår tid och för vårt land vara en ekume-

nisk inspiratör och uppmuntrare till bön, se: www.sverigebonen.se. SB vill verka för en bönerörelse över hela vårt land och har tre fokus: 1. Bön, gärna allkristen bön den 6 juni – nationaldagen. 2. Inspirera till lokal och regional (landskap, kommun) helst allkristen mobilisering bön/förbön 3. Vara en resurs för träning i strategisk bön för samhället.

budbäraren

· september 2014

En bönerörelse växer fram i landet och SB är definitivt en del av den. SB UPPMANAR OSS att be för sju så kallade samhällspelare: politik, kyrkan, familjen, media, utbildning, näringslivet och kultur/sport. Dessa ”berg” – pelare i samhällskroppen påverkar hela samhället. Kristenhetens uppdrag är att verka i samhället, och bön och arbete går hand i hand. Vardagen blir den kristnes specialkallelse. Vi drar oss inte undan utan ”går ut” i hela samhällsverkligheten. Vi vill vara missionsbefallningskristna enligt Matt 28:18–20. Förbön ute på missionsfältet gör skillnad. Bön är också arbete. Det är en glädje för mig att efter cirka 40 år i aktiv tjänst som EFS-predikant/pastor, bibellärare på Hållands folkhögskola (numer Åredalens folkhögskola) och präst i Svenska kyrkan, de sista 15 åren fått ingå i ledningsguppen för SB. En bönerörelse växer fram i landet och SB är definitivt en del av den. Många böneinitiativ uppstår nu. Gud verkar. Väckelse, kristen väckelse, är Sveriges sanna hopp. Bönen öppnar vägar för Jesus till folket! HANS LUNDAAHL AMBASSADÖR FÖR SVERIGEBÖNEN

SALT

Soul Children-grundaren Walt Whitman överraskade och flög över till festivalen från Chicago – självklart beredd att hoppa in som körledare.

Körfest för tweens med extra allt

lockan är halv tio på lördagförmiddagen och förväntansfulla barn i åldrarna 10–16 år börjar fylla kyrktorget i Betlehemskyrkan, Stockholm tillsammans med sina ledare. – Välkomna till Soul Childrenfestivalen. Var kommer ni ifrån? frågar Gry Kaljankoski, körledare för Eskilstuna Soul Children som registrerar deltagarna. Alla får var sitt nyckelband med festivalpass att hänga runt halsen och snart börjar det också höras norska röster i sorlet bland de samlade. Oslo Soul Children och ledarteam med grundaren Ragnhild Hiis Aanestad i spetsen är också på plats för att stötta Soul Childrens kick off i Sverige.

KLOCKAN TIO ÄR hela kyrksalen fylld av barn

och ledare som sjunger: ”We are the Soul Children. We are a family”. Tillsammans med Oslo Soul Children är det närmare tvåhundra barn och femtio ledare som klämmer i för full halls och glädjen är påtaglig. Lördagen fylls av övning under ledning av Ragnhild, Jonas Engström (fes-

tivalgeneral och körledare för Kullabygden Soul Children) samt Jay T Hairston II från Cleveland, USA som vi får låna av Stockholm Gospel Festival som pågår parallellt. Klockan fyra fyller vi Kungsträdgården med sång som får publiken att dansa och jubla. LÖRDAGKVÄLLENS KONSERT MED Oslo Soul

Children inleds med att Olof Edsinger och Maria Smeds från Salt tillsammans med Ragnhild Hiis Aanestad, Soul Children Norges grundare förklarar Soul Children Sverige för startat genom att klippa ett guldband. Kvällens gästartist är Per-Erik Hallin som tillsammans med Oslo Soul Children får publiken att både dansa och beröras av Jesus påtagliga närvaro. Söndagen börjar med gudstjänst i Betlehemskyrkan med Maria Nordenback Kress, Oslo family choir och Mark Carlsson som predikant. Festivalhelgen avslutas i Filadelfiakyrkan tillsammans med Stockholm Gospel Festival. MARIA SMEDS

GÅVORAPPORT: Salt • Salt är EFS barnoch ungdomsorganisation. Vi vill att barn och ungdomar ska få lära känna, komma till tro på och följa Jesus Kristus. Som självständig organisation har vi vår egen ekonomi, och tar inte emot några bidrag tkr från EFS. Välkommen att stödja oss både med dina 800 gåvor och med dina förböner – vi behöver det! Budget 600 • Insamlingsbudget för 2014: 700 000 kr Insamlat jan–aug 2014: 344 000 kr Utöver detta har Salt fått 327 000 kr i en tes400 Insamlat tamentsgåva samt 597 000 kr i rikskollekt från Svenska kyrkan. 200

• Gåvor till Salt kan sättas in på EFS bg 900–9903. Skriv ”Gåva till Salt” i meddelanderutan.

Klockan fyra fyller vi Kungsträdgården med sång som får publiken att dansa och jubla.

FAKTA: Soul Children • … är ett körkoncept för tweens (åldern 10–16 år). • … har funnits i Norge i flera år men har premiär i Sverige i år (2014) • … rymmer alla sorters musik, soul, rock, pop, gospel. • Läs mer om hur du startar en kör på soulchildren.se

Börja det nya året

i Burma! Följ med på Salts Outreach i januari. Mer info på salt.efs.nu/outreach

budbäraren

· september 2014

KULTUR 10-12 oktober 2014 Stilla dagar med bibelsamtal, gudstjänster, vila och tystnad i stillsam blandning. Ledare: LarsOlov Eriksson, lektor på Johannelunds teologiska högskola. Fre 17.00–sön 14.00. Pris: 1 300 kronor i dubbelrum och 1 600 kronor i enkelrum. 24–26 oktober Kurs i läkande förbön

Ledare: Staffan Stadell präst, Rolf Nordemar läkare Fre 17.00–sön 14.00 Pris: 1 500 kr i dubbelrum och 1 750 kr i enkelrum.

9-14 november 2014 Ignatiansk retreat

I samarbete med föreningen Kompass. Ledare: Bertil Hanberger, präst, Britt Sandberg, pastor. Sön 17.00–fre 10.00. Pris: 4 300 kronor i enkelrum. Boka konferens/planeringsdagar under hösten och under 2015. Uthyrning av stugor, bed and breakfast. 0176-410 62, info@akerogarden.com

www.akerogarden.com

BIBELSKOLA med två spår Teologi/församling & Idrott Läs mer på www.johannelund.nu

Hammerdal

www.wiksmobler.com 0644–711 54

Gruppförsäkring för EFS:are • Livförsäkring med barnskydd – Prisexempel: 10 pbb (440 000:-) från 288:-/år

Vätskebälten av elastiskt material med kardborrelås och hållare för 1, 3, 4, 5 eller 8 flaskor. Storlekar S, M, L o XL.

• Olycksfallsförsäkring – Prisexempel: vuxen 20 pbb (880 000:-) från 456:-/år • Sjuk- och olycksfallsförsäkring – Prisexempel: 30 pbb (1 320 000:-) från 1 260:-/år • Barn- och ungdomsförsäkring (omfattar alla familjens barn) – Prisexempel: flerbarnspremien 30 pbb (1 320 000:-) 1 476:-/år • Sjukvårdsförsäkring (privat sjukvård – inga köer) – Prisexempel: 16–65 år 2 820:-/år Säkra Uppsala, Björn Skogholt 018–444 30 30, uppsala@sakra.se, www.sakra.se/uppsala

PERFEKTA of Sweden® Formade flaskor som rymmer 16 cl och har en behaglig lyfttopp. Elastisk ficka med dragkedja finns på vissa bälten och även som tillbehör. Gerry Rönnmark AB Russvägen 12, 152 57 Södertälje office@perfekta.nu www.perfekta.nu

2011

En idyll vid sjön. Kurs - Konferens - Läger

Begravningsbyrån Bengt Gustavsson

Jul på EFS Gården 27/9

Barnfritt - Föräldradag med Alf B. Svensson

9-12/10

Bibel– o gemenskapsdagar Kerstin Oderhem m. fl.

9/11

Gås– och Farsdagsmiddag

0435-460054

budbäraren

Julmarknad Julbord

12-14/12

med underhållning Julfirande

info@efsgarden.com

· september 2014

29/11

23-27/12

efsgarden.com

Vi skriver nya testamentet! – testamenten och boutredningar –

begis.se

KULTUR

När jag söker dig

är livet tjuter som ett överfallslarm söker jag dig. När de svarta tunga, kyrklockorna i underjorden får marken jag går på att skälva, då söker jag dig. När allting är grått, gråare än grått, då söker jag dig. När jag står med handen runt en flaska sprit, söker jag dig. När jag försöker ta mig ut januari månads gråa kättingar, då längtar jag efter dig. Till din nåd, din tillgivenhet, din tröst. När barnen gråter för att mamma och pappa bråkar finns det en liten pojke, inte större än en fingerborg, som löper febrilt i mitt inre för att täcka över alla sår som står och blöder. Då lyssnar jag efter dig. Varsamt, i takt, stilla. Som en midsommardagsmorgon, innan dimman lättat, innan klirret från städandet, innan lommens tjut över nejden, när det bara är jag och det daggvåta gräset, då längtar jag efter dig. När jag slås till marken av ett rasande mörker så hemskt att jag inte kan förstå det, letar jag efter dig bakom stängda ögonlock. När drömmarna kärvar, när januari flyter ihop till en enda blaskig sörja, när livet inte når upp till en enda plusgrad, tänker jag på dig. När jag sitter ensam på ett tåg och ser de bruna åkrarna tänker jag på dig. När jag läser om morden, förstörelsen, ledan hos människor, tänder jag ett litet hopp och tänker på dig. Jag söker dig när du inte vill bli funnen. När jag till slut kommer till den punkt när ingenting bär längre, när mitt hjärta kallnat, när mitt huvud stöter fram sjuka tankar, då ber jag till dig. Jag gör det eftersom jag inte har något annat val. Jag gör det eftersom du finns, du vill bli funnen, bara man vågar fråga efter dig.

NÄR VARJE DAG känns som både ett slut och en oövervinnerlig

start, då ber jag till dig. När jag gömmer mig i ruset är det dig jag saknar. När jag gång på gång försöker fokusera mitt hjärtas blick framåt, åt rätt håll, ber jag dig om hjälp med det. Och du hjälper mig med allt detta. När människor önskar livet ur mig syresätter jag mitt blod med mikroskopiska änglar. När det gör ont i själen skickas de pyttesmå ambulanserna ut. De små vårdarna, inte högre än en avbruten tändsticka, blir stående längs vägen. När jag ber till dig så hinner de fram. När förstörelsen hotar att svepa med sig mig och alla jag älskar i den svartaste av floder minns jag att du är trofast och värdig, också när jag inte känner det så. När jag sitter i en av dina kyrkor, vilken som helst, vacker, pyntad, kärv och sträng, alla former går lika bra, då vågar jag äntligen gråta. Ärlighet. Öppenhet. Tydlighet. Hela tiden. Aldrig låta ironin eller cynismen segra. Aldrig låta hemligheterna vinna mark. När allting tjuter svart och sorgset, och du faktiskt tror att du är ensam i den här världen, minns då alltid att det är lögn. Du är aldrig ensam. Vi sitter i våra små kuber av värme och ljus, så nära, ändå mil ifrån varandra. Om jag hade dig att tala med, och du hade mig att tala med, skulle vi överleva. Nu hotas vi i grunden och i vår ensamhet i stället. Men då, precis då, kommer viskningen, som när några församlade samtidigt byter sida i Bibeln, precis så där varsamt, mjukt rör sig fjärilen när den slår med sina vingar. Där har du Gud. När jag inte orkar med livet, orkar livet med mig. Tröst finns, precis när vi står på tröskeln eller räcket. När skymningen faller hårt och när det känns som om mina tårar aldrig ska ta slut, då tänker jag på dig. Jag är förlåten och kärleken vann. MARCUS BIRRO FÖRFATTARE

Ella Wolde Selassie Herdepojken och bönhusflickan Bok (Vulkan) RECENSION. I augusti 1901 fick EFS styrelseordförande ett brev från Sveriges ecklesiastikminister. Det handlade om ”misstämningen hos den italienska regeringen över de beklagliga händelserna inom EFS mission i Eritrea i Östafrika”. Vad som hade hänt var att en svensk missionär hade gift sig med en eritreansk pastor! Vi har nu fått en berättelse om hur en sådan förening har gestaltat sig. Ella, född Sandberg i

Påven Franciskus Jag tar bussen med alla andra Bok (Libris) RECENSION. Få gånger i historien har en kristen ledargestalt rönt så mycket uppmärksamhet under så kort tid som den nytillträdde påven Franciskus, den tidigare kardinalen Jorge Mario Bergoglio. Inte bara för att han är den förste latinamerikanske påven, inte bara för att han som förste påve valde namnet Franciskus och inte bara för att han valde bort många av påveämbetets privilegier. Utan främst för sina många uttalanden som ofta går stick i stäv med vad en konservativ påve förväntas säga. Och just detta gör denna behändiga och lättöverskådliga citatsamling ligger helt rätt i tiden. I bokstavs-

Ursviken, Skellefteå, skriver om sitt liv tillsammans med den etiopiske pastorn Taye Wolde Selassie i boken ”Herdepojken och bönhusflickan”. Ellas första hem var i bönhuset, som också var skola, och hon lekte tidigt skola med sina yngre syskon. Taye fick öva sig att skriva de etiopiska bokstäverna på små bitar av fårhud och började skolan först när han var 22 år. Ella åkte som 22-åring till Etiopien som lärare för svenska barn i Nedjo. ”Hon var en mästare på att göra allt berättande intressant”, skriver Ella om sin faster . Samma sak kan sägas om Ella – för dagens ungdomar kan beskrivningarna av både Tayes och Ellas barndom och uppväxt kännas som om de kommer från en annan planet. Men vi behöver dessa berättelser! ”Livet har fler färgnyanser än svart och vitt” är en slutsats i Ellas självbiografi. Och ecklesiastikminister fick nog så småningom andra ärenden på sitt bord. KERSTI KARLSSON Fotnot: Boken kan beställas via e-postadressen ella.taye@gmail.com (reds. anm.)

ordning presenteras en mängd kärnfulla och insiktsfulla citat från olika sammanhang, inte minst predikningar, både från hans tid som kardinal och sedan han tillträdde som påve. Vi får en inblick i Franciskus tankevärld och god uppfattning om hans värderingar och syn på kyrkan. Det är en uppmuntrande men också omskakande läsning, som när han sätter fingret på vår relation till tiggare: ”Ibland frågar jag en person som biktar sig om han eller hon brukar ge allmosor till tiggare. Om personen svara ja frågar jag: ’Ser du tiggaren i ögonen när du skänker pengar? Rör du vid tiggarens hand?’ Då trasslar de in sig och vet inte vad de ska säga, för många människor slänger bara iväg pengarna och vänder sig bort” Detta är en bok som inbjuder till sträckläsning – jag vill varmt rekommendera den till alla som funderat på vem Franciskus är. JOHAN ERICSON

budbäraren

· september 2014

KULTUR

Skivaktuelle Anders Sjöberg om att inte vara alltför snabb med svar:

Gör som Dan Andersson, våga stanna i frågan EFS tidigare missionsföreståndare Anders Sjöberg är högaktuell med albumet ”Efterlängtan”, på vilket han tolkar Dan Anderssons dikter. Mötet med poeten har betytt mycket, säger han. – Jag kände igen något djupt inom mig när jag läste hans texter. TEXT: VIKTOR JONSSON

nder åren som missionsföreståndare för EFS hängde gitarren mest på väggen och samlade damm, något han så här i backspegeln känner ett visst vemod över. – I dag inser jag att jag tystade vissa sidor inom mig själv, sidor som jag själv mår gott av och som jag vill förmedla till andra. Jag är mer rädd om musiken som uttrycksmedel nuförtiden, säger han när vi möts i Filadelfiakyrkans cafélokaler i Stockholm. PÅ SÄTT OCH VIS kan man säga att det var

poesin som väckte liv i Anders slumrande musikintresse. För några år sedan, förklarar Anders, fick han nämligen en förfrågan om att ärva teologen Ivan Hellströms bibliotek, något som kändes särdeles vördnadsfullt då denne varit såväl lärare som kollega till Anders på Johannelunds teologiska högskola. Vid genomgång av biblioteket visade det sig inte bara vara av teologisk karaktär, utan där fanns även mängder av skönlitteratur som vittnade om ett litterärt intresse utöver det vanliga. En hyllmeter av och om poeten Dan Andersson grep genast tag i Anders intresse. – Visst hade jag sjungit några av Dan Anderssons sånger när jag som tonåring började spela gitarr, men nu blev jag fascinerad på ett helt annat sätt. Det rörde sig dels om språket, dels om de livsområden som han bearbetade i sin diktning. Jag kände igen något djupt inom mig när jag läste hans texter. Anders började sammanställa ett kulturprogram och föreslog vid kallelser till möteshelger att inleda med en kväll om Dan Andersson. Med ett enkelt koncept – sång, kåseri och recitation av dikter –

budbäraren

· september 2014

Dan Andersson blev endast 32 år gammal. Han dog natten till den 16 september 1920 genom förgiftning på Hotell Hellman på Bryggaregatan i Stockholm. Hotellpersonalen hade rökt med vätecyanid mot vägglöss men inte vädrat enligt föreskrifterna.

BILD: PRIVAT

Anders framför Luossastugan, där Dan Andersson bodde mellan åren 1912 och 1915.

märkte han snart att någonting speciellt inträffade i de sammanhang han besökte. – Människor som aldrig tidigare satt sin fot i en kyrka var där, eftersom det rörde sig om just Dan Andersson. Det är något särskilt med hans livsbrottning som verkar tilltala alla kategorier av människor. Han aktualiseras på nytt med varje ny generation. För mig som förkunnare uppstår det en spännande landningsbana i detta, som är nödvändig för att senare kunna gå vidare till att tala om livets stora frågor. Ett möte mellan människor uppstår, säger han. FÖR ANDERS HAR denna insikt kommit att

betyda mycket. Han menar att kristna sammanhang jobbar alltför lite med så kallade landningsbanor, det vill säga sätt för människor att sakta få landa i det som kyrkan vill förmedla. Anders talar om att våga stanna i frågan i stället för att skynda fram till svaret. – Det vågade Dan Andersson göra och det har blivit väldigt angeläget även för mig i min bearbetning och förmedling av tro. När man stannar i frågan kan alla människor känna sig sedda och hörda utifrån tanken att ”denna fråga även tillhör mig”. När svaret däremot kommer alltför snabbt tystnar människor, säger Anders och betonar att han själv gjort sig skyldig till sådan hast många gånger. Han drar paralleller till Johannesevangliet, när Andreas och vem som förmodas vara Johannes frågar Jesus om vart han bor. – ”Kafarnaum” hade varit det enkla svaret, men han säger inte det, utan han säger ”följ med och se”. Det är ett tydligt exempel på att våga stanna upp i frågan,

att öppna upp för att våga gå tillsammans och reflektera, att våga ifrågasätta oss själva och det vi möter. DAN ANDERSSON VÄXTE upp som son till en

väckelsepredikant och detta lämnade tydliga spår. Anders förklarar att det mesta sonen skrev om sin far skedde i helighetens termer – den unge poeten liksom lutade sig mot faderns bergfasta tro. – Det finns någon sorts grundläggande trygghet där, som gör att han vågar brottas med trons och livets mysterier. När Dan Andersson skriver att ”det är något bortom bergen” (i Omkring tiggarn från Luossa, reds. anm.) slår han visserligen fast att, ja – det är verkligen något bortom bergen, men han definierar aldrig vad som finns där. I det odefinierbara blir Gud just Gud. ”Gud är större”, som ökenfäderna formulerade det.

FÖRUTOM DEN KONSTANTA uppgörelsen med tron, brottades Dan Andersson även med frågor om landsbygd kontra stad och fattigdom kontra rikedom, något som utkristalliserades i ett socialt patos för arbetarrörelsen. Sången Den röda rosen uppfattades kanske mest som en hyllning till socialdemokratin, som ännu låg i dess vagga, men Anders Sjöberg skönjer även en tydlig kristen aspekt. – Han kopplar ihop det politiska och det kristna – att varje människa har ett unikt värde och ska upprättas. Mot slutet av dikten träder Kristusperspektivet fram allt mer, när han skriver: ”Genom fridens tempelport och under vita tunga kransar skall världen vandra sjungande, att Döden själv är död.”

KULTUR

Utifrån det kulturprogram som Anders sammanställt började han och Jonas Backman, producent och musiker, att spåna kring en eventuell skivinspelning. De båda var vid tillfället kollegor vid Hagabergs folkhögskola och det dröjde inte länge förrän de samlat på sig tillräckligt med material för att sätta igång. Arrangemang skrevs, musiker ringdes in och skivan blev verklighet. Genremässigt hamnade de inom jazzens och bluesens territorium. – Göran Greider skrev i sin bok om Dan Andersson något i stil med att ”om Dan bott i USA, så hade han spelat blues eftersom det var arbetarklassens musik”. Därför har vi några riktigt tunga bluesar på albumet, säger Anders. Vad har arbetet med Dan Anderssons repertoar på scen och skiva gett dig? – Dels har min kreativa sida fått vakna till liv, dels har jag haft väldigt roligt, säger Anders och tystnar för en stund, innan han fortsätter: – ”Jag vill dö och jag vill spela till uppståndelse en gång”, skriver Dan Andersson. Han är trofast samtidigt som han konstant brottas med sin tro – det är livets paradoxer. Han visar på att vi alla är på en vandring mot något odefinierbart och i detta faktum, att vårt mål är just odefinierbart, uppstår en trygghet som övergår allt vi någonsin kan beskriva. Det vill jag förmedla både genom skivan och de konserter jag ger. När du ser tillbaka på dina år som missionsföreståndare för EFS – vad känner du då? – Jag tror att jag fick vara med och utföra något som behövdes utföras, men utifrån mitt möte med Dan Andersson så låter jag det vara en fråga och inte ett svar. n Anders Sjöberg brukar uppträda med ett särskilt Dan Andersson-program och har bland annat spelat på Skansen med just Dan Andersson på repertoaren.

budbäraren

· september 2014

INFORMATION

Gåvoresultat för EFS juli–augusti 2014 jan

feb

mar

apr maj

jun jul aug

Insamlat januari–augusti: 13,6 miljoner Mål: 26,5 miljoner

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov

dec

EKONOMI. Juli och augusti månaders gåvoresultat blev cirka 1,2 miljon respektive månad. Det överskott mot budget som varit hela året är nu ett minus på 239 000 kronor. Totalt insamlat hittills för året är 13,7 miljoner kronor. Sommargåvans upprop som i år kom som brev från Etiopien och Tanzania är uppe i cirka 600 000 kronor, det är 200 000 kronor mer än föregående år. Till Johannelund har inkommit 353 000 kronor och till Salt 294 000 kronor under hela året.

Lediga tjänster 2014–09–23 EFS Västerbotten EFS-kyrkan, Skellefteå – präst 75–100 %. EFS Mittsverige Distriktsexpeditionen, Stockholm – informatör 10 %. EFS Västsverige Betlehemskyrkan, Kristinehamn – präst/pastor 50 %. Barn- och ungdomsledare, Luth Missionskyrkan, Göteborg 50 %. Matteuskyrkan Majorna (EFK/EFS) – vik pastor/präst och föreståndare 50–100 % Johannelunds teologiska högskola – rektor 100 %. Vidare upplysningar om tjänsterna fås genom respektive distriktsexpedition.

Sommarbrev från Etiopien och Tanzania MISSIONÄRER. Viktoria och Jonas Nordén skriver från Etiopien och Ulf Ekängen, Päivi och Peter Karlsson, Maria och Henrik Polback från Tanzania. Vill du läsa alla fyra sommarbreven kan du som är medlem i någon missionsförening fråga någon annan vilket brev de fick. Du kan också gå in på www.efs.nu/ge-en-gava och läsa alla breven.

KRÖNIKA:

Se dem, be för dem, ge för dem!

artyrernas blod är kyrkans bästa utsäde skrev Tertullianus på 200-talet i samband med att de kristna kastades för lejonen på Roms arenor. Det känns nästan cyniskt att citera honom i samband med det lidande som kristna syskon i världen får utstå i modern tid, under senare år inte minst i Mellanöstern och just nu inte minst i Irak och Syrien. Men visst är det en del av vår bön, att deras ofattbara lidande också på något sätt skulle tjäna det oändligt dyrbara som de får ge sina liv för: evangeliet om världens Frälsare och Herre Jesus Kristus. I dag har vi dessutom möjlighet att uppmärksamma dem i media och agera för dem. På Tertullianus tid skedde det inte inför världens ögon som det gör i dag, även om svensk media alltför ofta valt att ofta hoppa över de kristna i rapporteringen.

VARFÖR SKA EFS samla in pengar till för-

följda kristna av en annan tradition än vår egen när vi har stora egna behov? Först och främst för att vara med och sätta förföljelsen av kristna på kartan och så uttrycka vår solidaritet, säga att vi hör ihop genom tron på Jesus, att vi är delar i samma kropp (1 Kor 12), och att deras lidande därför angår

budbäraren

· september 2014

oss djupt. Dessutom har vi lidande syskon i sammanhang där vi är engagerade i mission: Indien, Eritrea, Somalia. Och vi har faktiskt mission i Irak och Syrien genom vårt stora engagemang i tevekanalen Sat-7. De har berättat att en tredjedel av Iraks barn brukar se på deras barnkanal Sat-7 kids. Mina ögon tåras när jag tänker på hur många av dem som nu är döda eller flyktingar. ETT ANNAT SKÄL är att det evangelium som kristna trossyskon ger sitt liv för är EFS egen livsluft. Genom en Se be ge-insamling påminner vi oss indirekt om EFS uppdrag i vårt eget land: Evangelium För Sverige. Visst behöver vi samla in pengar till ”vårt eget arbete”. Men jag är övertygad att om vi får vara med och se, be och ge för våra trossyskon, så djupnar också engagemanget för vår egen kallelse – och vår egen budget. Om vi tänker generöst i detta så kommer vi att få välsignelse tillbaka. Så gör något rejält av Se be ge i år! Till Guds ära, för Kristi rikes skull – som är större än EFS, men också EFS syfte! En sådan Se be ge-satsning har också andra viktiga aspekter. Vi hoppas kunna förmedla en del pengar till just kristna för deras behov. Men förhoppningsvis kan vi

också kanalisera genom Svenska kyrkan och Act-alliansen, som är ett stort, professionellt och effektivt internationellt samarbete med muskler. Vi stärker därmed banden med vår kyrka. Och genom Act distribueras hjälpen utan att göra åtskillnad på etnisk eller religiös tillhörighet, till kurder, yazidier, turkmener, muslimer, kristna. Vi hör ihop som en mänsklighet – mot omänskligheten. En bonus är också att vi på dettta sätt kommenterar islamdebatten i förra numret. EFS MÅSTE KUNNA uppmärksamma både

förföljelse av kristna i Koranens namn, ta avstånd från islamism som den som driver Islamiska staten, inse att det finns många strömningar inom islam och stå sida vid sida med de oerhört många muslimer som längtar lika mycket efter fred och en trygg hemvist som kristna syskon. Nu glömmer vi oss själva, försöker ta in smärtan i Kristi kropp och hos andra förföljda människor och ser, ber och ger. Så det gör ont!

STEFAN HOLMSTRÖM EFS MISSIONSFÖRESTÅNDARE

BILD: JONAS NIMMERSJÖ

Vinnarna i Smultronställens nässeltävling

INFORMATION

GRATTIS. Siw Wiksten, Delsbo, Sol-Britt Frank, Sandviken, och Christina Johansson, Bjurholm. Vi skickar var sin bok till er!

Del tre i Budbärarens fototävling igång. FOTOTÄVLING. Nu är det tid att skicka in dina bilder till deltävling tre i Budbärarens fototävling, med temat Mitt EFS. Vi behöver ha ditt bidrag senast 17 oktober. Underrubriken på deltävlingen är Bibel, bön, bröd. Vi vill också betona att bilden ska berätta om EFS arbete lokalt. Du som deltar i tävlingen kan vinna presentkort på kamerautrustning för 1 000 kronor. Priser på 750 respektive 500 kronor ges till fotografen med bild på andra och tredje plats. Men årets bästa bild inbringar ett riktigt fint pris. Vinnaren ”alla kategorier” vinner en Nikon D 5200, eller likvärdig Nikonkamera. För tävlingsregler och mer information se: www.efs.nu/fototavling.

EFS mission – där det bäst behövs.

Undrens tid INSAMLING. Tacksägelsedagens insamling går till EFS mission – där det bäst behövs. I de länder och kyrkor vi får stödja får vi ofta höra om ett arbete som på många sätt är ett under. Trots ibland mycket små resurser blir många, många räddade. Inte bara till kroppen utan också till själen. Ett av de största undren är när någon upptäcker vem Jesus är för sin personliga del. Lärjungarna prisade Gud, låt oss göra detsamma i bön och offer.

Rekordmånga nya studenter på Johannelund

På en teamdag 28 augusti startade det rekordstora Salt-teamet arbetet inför läsåret 2014/2015

Rekordstort Salt-kansli säger hej SALT. Aldrig förut har Salt haft så många anställda på riksnivå som under hösten 2014. – Det finns flera anledningar till att vi kan vara så många som 12 personer i höst, säger Johanna Björkman. En är att vi har haft så goda ekonomiska resultat de senaste åren att vi kan satsa lite extra på sådant som scouting, kommunikationsarbetet och nya projekt som Soul Children. För att få en bra överlämning av uppdraget som generalsekreterare arbetar dessutom Olof Edsinger parallellt med mig och fasar över uppgifter under hösten. Den 28 augusti träffades nästan hela Salt-teamet för en uppstartsdag inför läsåret 2014/2015. – Det är väldigt gott att få samlas och lägga tid på både visionärt och praktiskt arbete tillsammans. Och framförallt tog vi mycket tid i bön för Salt och varandra, säger den nya generalsekreteraren. Kontaktuppgifter till alla Salt-anställda hittar du salt. efs. nu/ kontakt. Växeln nås på 018–430 25 80.

REKORD. Johannelunds teologiska högskola har fler nya studenter än någonsin. När terminen drog igång hade skolan 51 studenter i årskurs 1 på teologiprogrammen och 24 stycken på bibelskolan. Dessutom är det 20 personer som går det nya själavårdsprogrammet. – Förra året var det bara hälften så många nya studenter och vanligtvis är det runt 25–30 stycken, berättar skolans studierektor Åsa Granath. Hon tror att det finns flera bidragande orsaker till den stora ökningen. – Dels så går ju själavårdsutbildningen igång och dessutom tror jag att möjligheten att läsa på distans öppnar upp för människor som är mitt i livet och som har svårt att flytta på sig. Från och med förra året kan man ansöka till skolan via a ntagning.se som är universitets- och högskolerådets ansökningstjänst. Detta kan också ha genererat sökande, då det enligt Åsa ger skolan ett skyltfönster utåt. – Det är roligt med så många studenter. Det är en positiv stämning på skolan med glada studenter.

BILD: MARKUS HOLMSTRÖM

budbäraren

· september 2014

MITTSVERIGE

EFS Mittsverige på Patrullriks Cirka 200 personer från EFS Mittsverige deltog i Patrullriks den 2–9 augusti i Gärdsmark, Västerbotten.

Fredagen den 1 augusti sammanstrålade alla i Stockholm. Det var scouter, ledare och familjer som med tåg skulle ta sig mot Skellefteå och Gärdsmark.

Tågresan gick mycket bra, och alla kom fram utan besvär. Ett varmt och vackert väder mötte oss, och följde oss hela veckan.

Allsång med Magnus och Elsa.

Mittsverige leker!

Midsommarläger bra sommarstart LÄGER. Att fira midsommar med årets konfirmander och allehanda Rådmansöbor har kommit att bli en tradition för oss ungdomar som konfirmerats på Åkerögården. Snart såg Salt Mittsverige och Åkerögården möjligheten att arrangera ett fyradagarsläger. Alla var välkomna och vi blev cirka 30 ungdomar i åldern 15–25 som deltog. Stämningen var på topp och vi var alla där för att umgås, leka och finnas inför Gud. Kanske är det svårt att tro, men att kasta råa ägg på en kille endast beväpnad med en tennisrack iförd en svart plastpåse har sin charm. Äggsubstans flög genom luften och ackompanjerades av våra förtjusta skrattsalvor och de höga vrålen från vår tappre ”äggsmashare”. ”Varför tror du på Gud?” Det var en fråga vi fick tid att fundera över under ett undervisningspass och dagarna avslutades med en stämningsfull andakt. En bättre början på sommaren skulle jag inte kunna tänka mig och jag ser redan fram emot nästa och kommande års midsommarläger på Åkerögården. På fredagen var det ”världsmarknad”, som inbringade totalt 225 000 :- till Bial.

budbäraren

· september 2014

SOPHIA MOURATH

MITTSVERIGE

Rekordmånga sköna människor

Arbetsgruppen består av Jan-Olof Lundberg och Marcus Hjelm, Borlänge kommun, P-O Byrskog och Thure Sors, EFS.

Tillsammans för Borlänge Borlänge kommun och EFS Borlänge inleder ett gemensamt projekt, ”Flyktingguide”, för att skapa mötesplatser mellan Borlängebor och nyanlända flyktingar.

orlänge är ett alltmer mångkulturellt samhälle. Kommunen kommer på andra plats vad gäller flyktingmottagandet i antal asylsökande, samtidigt som främlingsfientligheten tycks öka. – Då kan vi som kyrka inte stå vid sidan av, utan vi måste agera, säger P-O Byrskog präst i EFS Borlänge. EFS Borlänge i Jakobs kapell arbetar utifrån ett våga-växa-projekt. Ett av målen är möten med flyktingar, främst somalier och yazidier och internationella studenter.

ter och föra dialog i mötet mellan religioner och livsåskådningar. Samverkanspartner i projektet är också Islamiska förbundet, eftersom många flyktingar har islamsk bakgrund. P-O HOPPAS ATT projektet även blir en dörr-

öppnare in i våra församlingsgemenskaper. När människor flyr från sina hemmiljöer och sociala skyddsnät så är behovet av sammanhang stort. Här har kyrkan en stor uppgift. Därför, se möjligheterna – bli en språkvän. THURE SORS, EFS BORLÄNGE

PÅ INITIATIV AV Borlänge kommun, i ett

unikt samverkansprojekt, inleder kommunen nu ett samarbete med EFS i Borlänge med P-O Byrskog som projektledare. Flyktingguide eller språkvän, som det också kallas, innebär att utveckla och skapa mötesplatser mellan nyanlända flyktingar och Borlängebor. – Nivån på relationerna blir naturligtvis olika, några träffas regelbundet för att öva svenska och andra blir vänner för livet, säger P-O. Målet är att 100 personer blir språkvänner under projektåret. – Vi vill starta projektet eftersom vi behöver samverka för att skapa mötesplatser och dialog med Borlängeborna. Inte prata om varandra, utan med varandra, säger Marcus Hjelm, Borlänge kommun. EFS ses som en viktig länk för att nå människor, bearbeta mänskliga rättighe-

FAKTA: Flyktingguide • Projekt flyktingguide/språkvän pågår under 12 månader från 1 september 2014. • Länsstyrelsen har beviljat Borlänge kommun projektmedel enligt § 37a, i förordningen om statlig ersättning för insatser för flyktingar, med prioritering av den idéburna sektorn. • Borlänge kommun anslår medel till projektet liksom EFS Mittsverige. • Projektledare: P-O Byrskog, präst i EFS, med en deltidsanställning på kommun och i EFS.

HAGABERG. Det är skolstartsdag och Hagaberg myllrar av folk. Den svala vinden får bara armar i skolstartsklänningar att knottras. Aldrig förr har vi varit så många på Hagabergs folkhögskola, närmare 350 deltagare! ”Det finns så många sköna människor, som liksom aldrig får en chans. De blir bedömda efter pärmarna precis som om resten inte fanns. Men det som öppnar sig där inuti är värt sin vikt i guld. För varje mänska har sin egen saga och är viktig för sin egen skull”, sjunger lärarna. Havet av människor stämmer till eftertanke. Här finns de som gått raka vägen efter gymnasiet eller ett par års arbete till en yrkesutbildning. Här finns de som prioriterat barnafödslar och jobb framför grundläggande studier. De som haft oddsen emot sig. De som inte trodde att skola var för dem, eller är på väg att återhämta sig efter sjukdom. Nyanlända från Syrien och Irak. Glädjande rekordmånga sköna människor 2014 på Hagbergs folkhögskola! GUNILLA LARSSON, REKTOR

Kalender 13/9 Gemensamt sammanträde för EFS och Salt Mittsveriges styrelser 30/10–2/11 Allhelgonaläger på Sandvikengården i samarbete med EFS Västsverige. Från 15 år och uppåt 6/12 EFS Mittsveriges styrelse sam- manträder 28/12–1/1 Nyårsläger Livskraft Mitt i Lötenkyr- kan och Johannelunds teologiska hög- skola, Uppsala KALLELSE Salt Mittsverige och EFS Mittsverige kallar till årsmöte den 18 april och årsmöteshelg på Åkerögården den 17–19 april 2015. Motioner till Salt Mittsverige ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast den 17 februari. Om motionen föreslår stadgeändringar senast den 17 januari 2015. Motioner till EFS Mittsverige ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast den 17 januari 2015. Motioner till Salt Mittsverige och EFS Mittsverige skickas till EFS Distriktsexpedition, Rehnsgatan 20, 1 tr. 113 57 Stockholm. Mail: info@efsmittsverige.org. Distriktsföreståndare: Margareta Westin Olsson 0738–56 94 21 margareta.westinolsson@efsmittsverige.org Tips eller synpunkter? Hör av dig!

budbäraren

· september 2014

NORRBOTTEN

Är Jesus som glass eller insulin? Andreas Sundström medverkade under inspirationshelgen i Piteå och menar att kristen tro inte behöver innebära att intellektet måste ge vika för en tro på en högre makt. En tro utan förnuftiga och intellektuella skäl riskerar att undermineras och i värsta fall raseras av invändningar och utmaningar från både vetenskapliga och filosofiska håll. TEXT: SAYURI KIKUCHI

BILD: PRIVAT

ur blev du intresserad av filosofiska argument och skäl till att tro? – Jag har alltid funderat på hur det kommer sig att saker är på ett visst sätt. Varför är verkligheten som den är? Efter ett tag förstod jag att det var just filosofi som intresserade mig. Under perioden högstadiet och gymnasiet var jag skeptisk och negativ till kyrkan, men för 15 år sedan valde jag att tänka igenom och testa ”det där med Gud” på allvar. Resultatet av mitt test var positivt: Gud var på riktigt! Jag läste kristna tänkare och var efter en tid övertygad om att jag visste allt. När jag insåg att jag faktiskt inte gjorde det hamnade jag i en mindre kris. Jag fick en mer försiktig och bitvis skeptisk hållning till kristen tro. Sedan dess har jag, för att göra en lång historia kort, gjort om den resa jag gjorde under mitt ”test”, men denna gång betydligt långsammare, försiktigare och noggrannare.

I SEMINARIET PÅ Storstrand under inspira-

tionshelgen ställde du frågan om Jesus är som glass eller insulin – vad menar du med det? – Vi kan ha olika uppfattningar om glass beroende på vad vi tycker om. Ingen har rätt eller fel uppfattning utan det handlar om preferenser och smak. Om Jesus är som glass blir följden att Jesus är en smaksak, alltså det man föredrar i det religiösa utbudet. Anta att man blir sjuk och besöker en läkare som skriver ut en viss sorts medicin. När man kommer till apoteket väljer man självklart inte att köpa en helt annan medicin eftersom den inte hjälper. Att se Jesus som insulin innebär att det är sant att Jesus är nödvändig och det enda som fungerar i mitt liv, oavsett om jag gillar det eller inte. Varför är det då Jesus som är insulinet och inte någon annan religiös ledare? – Sett ur ett glassperspektiv kanske Jesus passar dig mer än någon annan, men sett ur ett insulinperspektiv måste man fråga sig: Vad är sant? Är Jesus enda vä-

budbäraren

· september 2014

gen till Gud? Sanningsfrågan är viktigare än vad som är kul eller tilltalar mig. Det handlar om att insulin fungerar och hjälper i verkligheten, inte bara för att man tycker eller vill det. FINNS DET GODA skäl till att tro på Guds ex-

istens och att kristen tro är sant? – Ja, jag det finns två huvudsakliga teser man måste bejaka: att Gud existerar och att Gud uppväckte Jesus från de döda. Om man har argument för Guds existens blir steget kortare till tron på Guds uppväckande av Jesus från de döda. Det finns mängder med material och föreläsningar och jag uppmuntrar till att undersöka själv. Det är nyttigt att höra argument från båda sidor och vill man fördjupa sig rekommenderar jag att se debatter om Guds existens med till exempel William Lane Craig, exempelvis via YouTube. Han är en duktig filosof och debattör. Vill man läsa så finns hans bok ”Till trons försvar” utgiven på svenska. Tycker du att vi talar för lite om apologetik, det vill säga försvar av kristen tro? – Ja, och vi borde prata mer om intellektuella frågor överhuvudtaget. I våra sammanhang sägs mycket som inte alltid är genomtänkt, utan som ganska enkelt kan stickas hål på. Vi måste våga vara och tänka mer kritiskt. Intellektuellt försvar är inte bara argument för Guds existens utan handlar också om klarsynthet. Att kunna se vilka tankar som smyger sig in i kyrkan men som inte är kristendom. – Min uppfattning är att ungdomar i dag inte får tillräckligt god undervisning. Många unga kristna har en relativistisk moralsyn. Där har vi ett ansvar att se var kristen tro krockar med världens undervisning som ges i skolan, genom kulturen, media och så vidare. Hur relaterar kristen tro till denna världsbild? Att det är upp till individen att avgöra vad som är rätt eller fel är oförenligt med kristen tro, eftersom det är Gud som avgör vad som är synd i mitt liv. Hur kan vi prata om synd, Guds vilja och om rätt och fel?

Intellektuellt försvar är inte bara argument för Guds existens utan handlar också om klarsynthet.

FAKTA: Andreas Sundström • Familj: Fru och två barn. • Jobbar med: Webbutveckling. • Intressen: Programmering var intresset fram tills det också blev jobbet. Nu finns ett genuint cykelintresse och sjävlklart filosofi, särskilt i mötet med teologi och apologetik.

NORRBOTTEN

– När frågor om Bibeln och kulturen krockar blir det komplicerat för vi har svårt att skilja på sak och person. Vi vet att handlingar är och kan vara moraliskt felaktiga, men det innebär inte att personen ska bli nedvärderad. Det är jobbigt att säga att du inte duger som du är, för det tenderar att bli onyanserat. Oavsett vilken specifik fråga eller handling det gäller säger kristen tro att jag är en syndare. I Bibeln är det uppenbart att människan inte duger i sig själv. Men i annan bemärkelse får alla komma som de är till Jesus, utan att först själv städa upp sina synder. Det är något vi inte kan göra. Det är vad korset handlar om, att Jesus befriar oss – Ibland talar vi om moralfrågor utifrån perspektivet att optimera livskvalitet.

Att Guds vilja skulle vara på ett särskilt sätt för att det optimerar mitt liv här och nu. Jag menar att det är ett ”glass-aktigt” perspektiv på synden när känslan av att må bra eller dåligt avgör om handlingarna är synd och påverkar min relation till Gud eller inte. Kyrkan väljer i för stor utsträckning att anpassa sig efter den rådande tidsandan, istället för att representera en genomtänkt kristen tro i frågor som finns på agendan i kulturen. Man är mer intresserad av att vara omtyckt och gillad. Men det är inte det som vi som kyrka är kallade till att vara. – Lösningen är kanske kontroversiell men vi bör säga att det är Bibeln som beskriver vad Gud vill, även när vi inte tycker om det. Gud är Gud – jag är inte Gud. Det är något jag måste acceptera. n

Samuel Ljungblahd MUSIK. Storstrands kapell fylldes till brädden när Samuel Ljungblahd gästade EFS Norrbottens Inspirationshelg. Tillsammans med kören On Duty och gospelkören som var sammansatt under helgen framfördes en konsert med gung.

Glimtar från läger i norr Under sommaren har det varit fullt pådrag med läger för alla åldrar och intressen. Det har byggts kök och blåsts i horn; utöver detta konfirmationsläger, kojbyggarläger, familj- och miniorläger.

BILD: ANNA SELLÉN WESTERBERG

Kalender BILD: MARIANNE HELLGREN

Norrbottens roverscouter var ett härligt gäng som syntes och hördes över hela Patrullriks.

27/9 Växtkraftdag 2 12/10 Scoutledardag 26/10 Utbildningsdag för bitr. medarbetare (lekmannapredikanter), EFS Piteå. LarsOlov Eriksson, Johannelund, medverkar. 15/11 Inskrivning av Storstrands konfirmander 30/11 Inskrivning av Sundets konfirmander 28/12–1/1 “Gå med Gud” Nyårsläger Livskraft Polar i Älvsbyn 31/1 Växtkraftdag 3 Mer info på www.efsnorrbotten.nu

BILD: STERLING NILSSON / ÄLVSBY MEDIA

Blåsarlägret på Lillstrand avslutades med en pampig konsert.

Distriktsföreståndare: Mattias Sundkvist 0920–26 49 91 mattias.sundkvist@efsnorrbotten.nu Tips eller synpunkter? Hör av dig till: info@efsnorrbotten.nu

budbäraren

· september 2014

KULTUR

Nyheter! Inspiration hämtad ur kyrkoårets texter och ur Johannesevangeliet

EFS söker

Rektor

för Johannelunds teologiska högskola Se www.efs.nu för ytterligare information Missionsföreståndare Stefan Holmström 070–693 94 30 Ordföranden i Högskolestyrelsen Lars Häggberg 070–603 99 25 Facklig representant för Vision Ekumeniska är Anita Lundqvist 0910–71 31 54

www.duvan.se 0911-16100

söker Vill du läsa

teologi?

Läs mer om våra utbildningar på

www.johannelund.nu

Barn- och ungdomsledare 50% För att utveckla söndagsskolan och övrig verksamhet för barn och unga. På lutherska.nu hittar du allt du behöver. Skicka ansökan till styrelsen@lutherska.nu Sista ansökningsdag 2014-10-31

C NY I STAN FÖR DIG SOM ÄR

Är du ny i Borås? Välkommen till EFS i Borås och Lutherska Missionskyrkan. Gudstjänst söndagar 10.00 Temat för höstens gudstjänster är Heliga vanor för vanliga människor, med utgångspunkt i John Ortbergs bok Livet jag längtar efter. Missa inte församlingsdagen på sommargården Ekhagen 27 september.

www.lutha.se

budbäraren

· september 2014

BILD: JOSEFIN CASTERYD

Missionslopp till förmån för utsatta barn

BIAL

Hej Bialvänner! Barn är en gåva! Den som tar emot ett barn i Jesu namn, tar emot Jesus själv (Matt 18:5). Gud möter oss genom vår nästa. Vid ett tillfälle när Jesus är inne på tempelområdet i Jerusalem börjar barn ropa ”Hosianna Davids son!”. Förmodligen känner de igen Jesus som red in i deras stad på en åsna, och minns hur folket då ropade Hosianna. I templet botar Jesus människor, och det tillsammans med barnens rop irriterar de lärda. Då bemöter Jesus dem med en fråga och undrar om de inte läst orden ”Ur barns och spädbarns mun låter du en lovsång stiga upp till dig” (Matt 21:16). Lovsången, som är den goda kampen mot det onda väljer Jesus att ta emot. Han tar emot den som ett tecken på den relation han önskar att människor skulle ha till Gud. Som barnets beroende av en kärleksfull omsorgsperson. Gud kräver inget pompöst och vältaligt, han vill vara den starka i våra liv. Vilken gåva att få vara ett Guds barn!

å sommarens konfirmandläger i Åsljunga arrangerades ett missionslopp för Bial. Det går ut på att de som springer loppet skaffar givare som satsar pengar per sprungna varv. Konfirmanden Aron Paulsson tycker att det är väldigt bra att få en möjlighet att hjälpa utsatta barn i andra länder. – Det är roligt att göra något speciellt som ett missionslopp och samla in pengar istället för att bara ge pengar direkt, man känner sig delaktig. Aron sprang tio varv för Bial. – Jag vet att Bial är en organisation som framför allt hjälper gatubarn i Afrika genom att låta dem gå i skolan eller låta dem få ett jobb någonstans. De länder jag säkert vet att de är aktiva i är Etiopien och Tanzania men det är förmodligen väldigt många fler länder.

Bial ger döva barn i Eritrea möjlighet att gå i skolan. Det är ett av projekten som konfirmanderna i Åsljunga stöttade genom missionsloppet.

Stöd Barn i alla länder via bg 900–9903. Skriv ”Bial” i meddelanderutan. Tack för din gåva!

Nytt utseende och nya funktioner på hemsidan Bials hemsida får i slutet av september ett nytt utseende och nya funktioner. Besök www.bial.efs.nu och läs om aktuella Bial-projekt, ladda ner aktivitetstips och följ våra Bial-missionärer. Material läggs upp kontinuerligt efter lanseringen. På hemsidan finns en ”idélåda” där ni kan dela era bästa Bial-tips!

SOFIA SVENSSON sofia.svensson@efs.nu 076–019 24 62

Saara förstärker i Bial-gruppen

Till och med augusti har ni samlat in

816 318 kronor

till Bial! Målet för hela året är 1,6 miljon.

Saara Karlsson från Ålem är Bial-gruppens nya representant för EFS i SydöstSverige. Saara har ett hjärta för unga människor och mission i Sverige såväl som utomlands. Bial-gruppens medlemmar finns för att stötta lokala sammanhang i sitt arbete för barn och mission. På Bials hemsida kan ni hitta kontaktuppgifter.

I år firar FN:s konvention om barns rättigheter 25 år! Var med i Bials fortsatta arbete för att barns rättigheter ska bli tillgodosedda och för att barn ska bli delaktiga i den världsvida missionen som de förebilder de är.

budbäraren

· september 2014

NYTT I LIVET

Döda

Till minne

Vår kära

John Ingvar Nilsson * 10/4 1917 † 9/8 2014 har lämnat oss i stor sorg och saknad, men i ljust och tacksamt minne bevarad.

på andra sidan sjön Lakaviken, byggde han upp tillsammans med sin hustru och där tillbringade familjen många lyckliga somrar tillsammans. Under sina sista år i Sundom hade han ett aktivt socialt liv med vänner, grannar och släktingar. De var även till starkt stöd och stor hjälp för Ingvar. Efter en kort tids sjukdom somnade han lugnt in och lämnade detta jordeliv den 9 augusti 2014. Vi tänker på honom med stor saknad. DÖTTRARNA CARINA, MIRJAM OCH CRISTINA.

Sundom Carina, Mirjam, Cristina med familjer Övrig släkt och vänner Så somnar jag glad i ditt heliga namn, du vakar tills dag sig tänder. När morgon upprinner, då är jag i hamn, jag skådar mitt hemlands stränder och griper med outsäglig fröjd de genomborrade händer. Sv Ps 624:6

Begravningsgudstjänsten har ägt rum. Tänk gärna på EFS Mission bg 900–9903

Annonsera familjenyheter i EFS missionstidning Budbäraren Födelse/dop/vigsel med bild (1-spalt): 400 kr. Dödsannons: 1 500 kr. Minnesrunor får vara högst 1500 tecken med mellanslag. Högtidsdagar och övriga radannonser: 15 kr per millimeter men vid gåva till EFS eller Salt, bg 900–9903: gratis. Mejla: nyttilivet@efs.nu

budbäraren

· september 2014

Ingvar Nilsson föddes i Sundom 10 april 1917. Han var gift med Edit, även hon född i Sundom. Deras äktenskap till hennes död år 2008 och de fick tre döttrar tillsammans. Som förkunnare och författare var Ingvar väl känd inom EFS. Sin tro fick han redan i mycket unga år då han kom med i väckelserörelsen EFS. Ingvar fick sin teologiska utbildning på Johannelunds Teologiska Institut i Stockholm och avskildes som predikant 1941. Därefter var han predikant i Kalix, Nederkalix, Nederluleå samt distriktsföreståndare i Norrbotten 1966–1974. Missions- och u-landsarbete var också ett av hans stora intressen och på eget initiativ besökte han EFS arbete i Etiopien och Tanzania. Skrivandets konst behärskade han och det visade sig i otaliga artiklar, reseskildringar och diktverk. Ingvar var tillsammans med sin hustru under många år aktiv i SPF där han bland annat fungerade som reseledare. På äldre dagar bidrog Ingvar till att föra vidare och bevara Sundombygdens historia och dialekt. Hans konstnärliga ådra visade sig i otaliga oljemålningar och akvareller spridda runt om i bygden. Ingvar blev 97 år och tillbringade sina sista år i pensionärslägenhet i Sundoms tidigare byskola. Sommarstugan Torpet,

ungdomsledare, var en av pionjärerna till EFS-kvinnoarbete i Skåne. Att arbeta i syföreningen och med missionsauktionerna var nödvändiga insatser för att få ihop missionsarbetets ekonomi och att ta sig an predikanterna och deras familjer var en självklarhet. Hon hade också ett stort hjärta för Sundsgårdens folkhögskola där hon också räknades till skolans första elever. Rosa hade hög puls och det var rörelse kring och med henne i alla sammanhang. Därför kunde hon ibland klaga över i slutet av sitt liv, att nu kunde hon bara be. Som om det var ett oviktigt arbete! Vid Minnesstunden talade många om de avtryck hon hade fått göra i människors liv. För mig började den långa livsresan med Rosa när hon omsorgsfullt tog hand om mig som ung student i Malmö 1962, såg till att jag fick bostad och en och annan god söndagsmiddag, men hon var också med och gav förtroenden och ledaruppgifter. Jag tackar Gud för Rosa Råwall och önskar Guds Frid över hennes livsgärning. GUNNEL ANDERSSON

Rosa Råwall, född Emgård, Råå, har fått avsluta ett innehållsrikt liv i en ålder av 95 år. Yngst i en skara av många syskon blev hon en brobyggare mellan generationerna. Rosa hade många järn i elden som yrkeskvinna och sjuksköterska och som hustru till en hårt upptagen make. I Rosa och Karl-Gustaf Råwalls öppna hem rådde gästfrihetens nådegåva och alla fick vi del av god mat vid köksbordet eller vid de otaliga kalasen, först i Malmö och sedan på Råå. Rosa var en missionsvän av det slaget som förstått innebörden i orden ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet så skall ni få allt det andra också”. Hon tillhörde den generation där EFS-arbetet prioriterades när det gällde barnoch ungdomsarbete, såg till att det engagerades och ibland anställdes

Missionär Anna Pettersson från Dyrön fick hembud den 26 juni 2014. Anna var under femtio år engagerad i det mesta i Bulongwa, Tanzania. Hon var barnmorskan på sjukhuset, förkunnaren av

NYTT I LIVET

Vigda

Vår älskade Make, Far, Svärfar, Farfar

BILD: MARKUS HOLMSTRÖM

BILD: JOHAN BJERLE

Sven Gustav Casselbrant * 27 juli 1932 har efter en tids sjukdom stilla somnat in i tron på sin Frälsare, lämnande oss i tacksamhet, sorg och saknad.

Vigsel har ägt rum i Gamla Uppsala kyrka den 12 april 2014 mellan Lena Olsson, Uppsala och Stephen Harris, Bath, England. Vigselförättare var Tomas Nygren. Brudparet antar namnet Harris och är nu bosatta i England.

Lidingö 11 augusti 2014 BIRGIT PER och INGRID Sofia Anna HANS och LINNÉA Albin Mårten

Den 16 augusti gifte vi oss, Jonas Jonsson och Johanna Björkman, i Piteå kyrka. Vigseln förrättades av vår vän Simon Joelsson. Vi heter nu båda Björkman.

BILD: JOHAN BJERLE

Guds ord, den omtänksamma och generösa medmänniskan, mamman, framför allt i barnhemmet, men även ute i byarna. Hon var mamma Anna. Kvällssyföreningen i EFS på Klädesholmen och styrelsen för Bulongwa Children Home (BCH), har samlat in pengar på olika sätt, det har sytts, virkats och stickats filtar, mössor, koftor, barnskjortor mm. Anna var själv fantastisk på att tigga ihop det som behövdes, bl a sjukhussängar, tandläkarstolar och rullstolar. Hon startade ett projekt där kvinnorna i byarna odlade solrosor att sälja för att få en inkomst. Solceller har installerats på några tak i byarna. Många gånger har vi undrat hur Anna har orkat. Anna Pettersson var känd över hela Tjörn och långt utanför öns gränser. Att samla in medel till hennes verksamhet har varit lätt då de flesta har vetat att pengarna kommer fram och används till det som de var ämnade till. Våra givare har fått kontinuerliga uppdateringar via mail eller brev. Arbetet kommer att fortsätta ute i Bulongwa med omnejd, om än i lite annan form genom EFS missionärer Nora och Hannes Sandahl. Vi tackar Gud för dessa missionärer som han sänt. Anna, ditt engagemang i Guds rike var outröttligt. ”Läs Bibeln!” var din återkommande uppmaning. Må vi alla göra detta till en daglig vana så vi lever nära vår Frälsare. Vi önskar frid och välsignelse över allt du utfört.

Min Frälsare lever, jag vet att han lever. Jag honom får möta till sist, när jag har lagt av mig min kropp som en klädnad, befriad från ångest och brist. Sv Ps 313:2 Britt G Hallqvist

Begravningsgudstjänsten har ägt rum. Tänk gärna på EFS Mission bg 900–9903

RUTH JELMBARK

Svante Casperson, Kalmar och Frida Nilsson, Kristinehamn, vigdes den 2 augusti 2014 i Norra Nöbbelövs kyrka, Lund. Vigselförättare var Carl Johan Axskjöld, präst i Laurentiistiftelsen, Lund. Mycket sång och musik av vänner och släktingar. Brudparet tar namnet Casperson.

info@tomsing.se 0582-15757 0707-575357

Ny bok med Munken & Kulan Detta är den 4:e

Ny spännande ungdomsroman om både kärlek och nätmobbning

Favoriter från förr Ny serie på CD med kända artister

8 nya bibelböcker. Billiga och bra presenter! budbäraren

· augusti 2014

Hjälp för förföljda kristna och andra minoriteter • Exklusivt videomaterial • Insamlings-kit • Mer information • Ge en gåva www.efs.nu/sebege

Bankgiro: 900–9903

BILD: ULRIKA LAGERLÖF/SVENSKA KYRKAN

budbäraren

· juli 2012