Brandsäkert nr 1 2023

Året Eldsjäl!

MILANOS VERTIKALA SKOG OCH BRANDSÄKERHETEN

Satsning på civila insatspersoner!

Granskat: Höga hus internationellt

ÄGGSKAL som flamskyddsmedel

#1 2023

04

06

11

12

18

24

26

Hur

Drönare,

36

Äggskal

44 Brandvarnare saknas

Folksams stora undersökning klar.

45 Utbildning

Massor av utbildningar under våren.

47 Brandskyddsföreningen

Säkerhet

Civila insatspersoner möter skarpa läget.

Ledare

många underkända fastigheter?

Mixat

satelliter och RiB.

Svenskars brandkunskap Var femte svensk underkänd.

Norge på läpparna

Sverige har mycket att lära av grannen.

Eldsjälen i Västerås

En dag med Magnus Larsson.

Vertical Forrest

Milanos gröna fasader besöks.

Granskat

i höga hus internationellt.

Teknik

för trähus och grönt för flammor.

Brandsäkert ges ut av Brandskyddsföreningen Service AB.

Prenumeration

tel 08-588 474 00 prenumerera@brandsakert.se

Pris helår 435 kr inklusive moms, postgiro 40 84 84-4

Chefredaktör och

Ansvarig utgivare

Roger Andersson 0733-90 55 19 roger.andersson@brandsakert.se

Art direction och layout Jenny Almersdotter jenny@almersdotter.se

Annonsbokning Mediakraft, Österlånggatan 43, 111 31 stockholm, 08-23 45 30, info@mediakraft.se

Tryck

Brandfactory Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad ISSN 1653-0950.

Brandskyddsföreningen Service AB

Kabyssgatan 4d, 120 30 Stockholm

Besöksadress

Hammarbybacken 27, Stockholm Tel 08-588 474 00 brandskyddsforeningen.se

Körförbud på fastigheter är ett krav

Ivår familj hade vi under en tid två bilar. En automat som var vår familjebil och en manuell skrotbil som alla barn fick övningsköra med enligt tripp-trapp-trull-modellen efterhand som de blev tillräckligt gamla.

Den gamla skrotbilen tog rätt mycket tid i anspråk. Besiktningar, strejkande vindrutetorkare, dörrar som inte öppnades och ett och annat bromsbelägg som behövde bytas. En hel del ombesiktningar och hot om körförbud, men billigare än körskolelektioner.

VÅR ANDRA, nyare bil, hade fått mindre uppmärksamhet och helt ovetandes hade vi totalt missat besiktningen. Så en dag, mitt i rusningstrafiken, blir min fru stoppad av en civilpolis. Två poliser kliver ur och kommer fram på var sin sida om bilen. Min fru vet inte vilket fönster hon

ska hissa ner så hon hissar ner båda. ”Du vet väl om att det är körförbud på den här bilen?” frågar den ena polisen. ”Sen ett år tillbaka!” säger den andra.

HON FÅR köra hem, jag får boka en akut besiktningstid i en helt annan stad, den enda som är ledig med kort varsel, och åker dit på morgonen efter. Som jag trodde, den gick igenom utan anmärkning.

Så här i efterhand tycker jag det är helt riktigt. Inga tveksamheter ska råda om bilarna som cirkulerar på vägarna. Säkerheten först, det gäller liv.

MEN HUR ÄR det med brandbesiktningar? Jag vet att det finns skillnader, det finns olika typer av besiktningar för olika fastigheter. Fastigheter över ett visst ekonomiskt värde ska till exempel genomgå elrevisionsbesiktning som är ett krav från försäkringsbolagen.

FASTIGHETER OCH lokaler som har brandlarm eller sprinkler ska revisionsbesiktigas enligt regelverken men att bristerna åtgärdas är fastighetsägarens ansvar och följs inte automatiskt upp av annan part. Och det finns många fastigheter som inte genomgår någon brandskyddsbesiktning om inte fastighetsägaren själv tar initiativ till det. Det gäller flertalet av alla bostadsfastigheter i landet.

Så det kan cirkulera ett antal underkända fastigheter där ute. Det tycker jag är otäckt.

Roger Andersson

FOTO BOEL FERM

BRANDSNACK I PODDFORMAT

Du har väl inte missat Brandskyddsföreningens ”pop-up-podd” som poppar upp när det är något viktigt på gång. Nio avsnitt hittills varav ett är rykande färskt, ett samtal med MSB:s generaldirektör, Charlotte Petri Gornitzka, om det skarpa läget. Finns där poddar finns.

ALLA BORDE HA RÄTT TILL ETT BRANDSÄKERT BOENDE

I slutet av förra året genomförde Brandskyddsföreningen kampanjen Brandsäkert boende. Kampanjen lyfte problemet med bostadsbränder och att alla borde ha rätt till ett brandsäkert boende. I det här poddavsnittet går vi igenom de fyra B:na inom brandskydd i hemmet – har du koll på alla? Vi pratar även om vad kampanjen fick för resultat. Medverkande: Lars Brodin, expert, Brandskyddsföreningen, Sofie Quant, kommunikationschef, Brandskyddsföreningen och Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen.

DET ÄR SKARPT LÄGE!

Civilplikt, civila insatspersoner och den nya strukturen i det civila försvaret. MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka berättar ingående om hur MSB:s uppdrag anpassats till det säkerhetspolitiska läget. Hon ger även betyget 10 av 10 till Mats Björs nya förslag. Lyssna på vilket i podden. Medverkande: Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSB och Mats Björs, generalsekreterare Brandskyddsföreningen.

NÄR FLER ELDAR I SINA KAMINER

Antalet skorstensbränder har sjunkit kraftigt de senaste åren för att svagt vända uppåt i år. Vad händer när höga elpriser får fler att elda? Vad ska du tänka på?

Medverkande: Lars Anderman, vd, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, Ville Bexander, expert, Brandskyddsföreningen och Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen

I senaste avsnittet av Brandsnack diskuteras civila insatspersoner som en viktig del i civilförsvaret. Från vänster programledare Roger Andersson, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSB och Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen.

BRANDSÄKERHET OCH ELSÄKERHET

De stigande elpriserna gör att fler använder sina disk- och tvättmaskiner nattetid. Måste man sitta brandvakt eller finns det andra sätt att hålla koll så att det inte börjar brinna? Svaret får du i det här avsnittet av Brandsnack.

Medverkande: Per Samuelsson, avdelningschef, Elsäkerhetsverket, Ville Bexander, expert, Brandskyddsföreningen och Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen.

ÅTTA GRUNDBULTAR FÖR EN BRANDSÄKER VERKSAMHET

I snitt inträffar tio bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige och 2021 orsakade bränderna skador för över 4 miljarder kronor. Många av dessa bränder kan undvikas med rätt förebyggande åtgärder och med ökad kunskap. Brandskyddsföreningen har tagit fram åtta grundbultar för att hjälpa företag och organisationer att få ett bra brandskydd och i det här avsnittet går vi igenom dem, en efter en.

Medverkande: Anders Carlsson, brandskyddsamordnare, Stockholms Stad, Lars Brodin, brandingenjör, Brandskyddsföreningen och Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen.

Mixat

DRÖNARE FÖR SKYSKRAPOR

I KINESISKA Gunagzhou simulerade räddningstjänsten nyligen en storbrand i ett höghus på 18 våningar med en höjd på 284 meter. Med i släckningsarbetet var två drönare som fick ta vid där brandstegar och liftar inte nådde. Hela 240 brandmän och 34 brandbilar arbetade tillsammans med en helikopter och en robot som styrde två enheter som fick leta efter människor. Och så de två drönarna.

SKOGSBRÄNDER VIA SATELLIT

NU KAN SKOGSBRÄNDER som upptäcks via satellit släckas snabbare. Sen 1 november förra året är nämligen larm genom satellitdetektion av bränder i skog och mark en del av larmkedjan och det inkommer ett larm direkt till SOS Alarm. Den nya tekniken har testats under två år och har genomförts av MSB och SMHI i samarbete med flertalet aktörer, varav SOS Alarm är en.

SÄKERHETEN ÖVERKLAGAD

I 20 AV ULRICEHAMN pastorats kyrkor upptäcktes det brister när Älvsborgs räddningstjänstförbunds gjorde  tillsyn, skriver Kyrkans Tidning. Ett av problemen var inåtgående kyrkportar.

- Enligt moderna utrymningsregler får man inte ha inåtgående portar. Om pastoratet måste bygga om alla inåtgående portar kommer det bli dyrt och komplicerat. Kyrkorna är byggnader där det är lätt att hitta ut och vi hoppas att det finns någon rimlighetsbedömning i hur stora åtgärder räddningstjänsten kräver i lokalerna, där några är 900 år gamla, säger Boje Elebo fastighetschef  i Ulricehamns pastorat.

Dalums 1100-talskyrka på bilden är en av kyrkorna som fått anmärkning. De inåtgående dörrarna är inte godkända, men Pastoratet har överklagat den punkten.

VERKTYG RISKBEDÖMS

EFTER NYA föreskrifter från Arbetsmiljöverket måste höglandets räddningstjänstförbund riskbedöma sina arbetsverktyg senast den 14 juni 2023.

- Det kommer bli ett tufft jobb. Vi har väldigt många verktyg som vi använder för att klara det arbete vi utför, säger Jonas Petri, chef för Höglandets räddningstjänstförbund, till Smålands Dagblad. Riskbedömningen är en kampanj från Arbetsmiljöverket som gjordes mot alla räddningstjänstförbund.

- Syftet är ju att hitta om det finns någon risk med de verktyg som vi använder. Dessutom ska vi dokumentera detta. Arbetsmiljöverket har en mängd föreskrifter och vi måste följa dem, men vi måste väga risken för våra medarbetare mot risken för medborgarna, säger Jonas Petri.

BRIST PÅ RIB

HÄRJEDALEN har stor brist på räddningstjänstpersonal i beredskap, så kallade RiB-brandmän. Framför allt är det stationerna i Vemdalen och Hede som behöver folk.

De flesta RiB-brandmän har ett annat jobb som de kombinerar med sin tjänst som brandman och det har varit hög personalomsättning i räddningstjänsten.

- Förr i tiden var det mer som ett kall att man var kvar, medan de som anställs idag är lite olika. Man provar på det ett tag och sedan kan det vara nej. Man kanske inte kan skjutsa sina barn till träningen, säger Roger Ohlsson, områdesansvarig räddningstjänsten Härjedalen, till SVT.

PAMPIGT MEN UNDERKÄNT

BRANDSKYDDET I RÅDHUSET i Östersund är så dåligt att det måste tömmas på personal. Det är helt enkelt för farligt att jobba kvar där, enligt Sveriges Radio. Det var först tänkt att personalen skulle lämna rådhuset i mars för att byggnaden ska renoveras, men efter att bristerna i brandskyddet upptäcktes blev det bråttom. Sist att flytta ut var redovisningschefen Ella Sandström.

- Det är klart det är ju mäktigt när man kommer till jobbet på morgonen och går upp stora trappan och får gå in i foajén på rådhuset, den känslan kommer jag att sakna, säger hon till Sveriges Radio.

ARMBRYTNING I ROTTNE

DIN–X ENERGI har sedan 2018 tillstånd att driva bensinmacken på Bengtsgårdsvägen i Rottne. Tillståndet gäller fram till och med 2028 men Värends räddningstjänst tog ett beslut i september förra året om att dra in tillståndet. Enligt räddningstjänsten har förutsättningarna för tillståndet förändrats sedan 2018 i och med att de före detta verkstadslokalerna numera används av armbrytarklubben

Iron Arms.

Det ställs helt andra skyddskrav, till exempel när det gäller avståndet, i och med att byggnaden idag används som en föreningslokal och inte en verkstad, anser räddningstjänsten.

Bensinbolaget överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Kronoberg som gav dem rätt. Länsstyrelsen anser att omständigheterna och avstånden mellan macken och byggnaden var kända när räddningstjänsten sa ja till tillståndet 2018.

TOMTEBLOSS ORSAKEN

SÅ HAR DET hänt i år igen. Under julhelgen larmades Räddningstjänsten om en brand i en villa i Mjölby. De möttes av ett rökfyllt rum på undervåningen och rökdykare fick ta sig in. Väl där kunde de konstatera att ingen person fanns skadad och släckning och ventilering vidtog. Brandorsaken, då. Jo, barn som lekt med tomtebloss för nära julgranen. Händer varje år, googla får ni se.

PLASTBERGET INGEN VILL HA

GUMMIFABRIKEN I småländska Bor har gått i konkurs. Nu letas köpare, men det finns en hake. I köpet ingår 17 000 ton gammal hushållsplast, dubbelt så mycket som är tillåtet att lagra, enligt P4 Jönköping. Det stora plastberget oroar ortsbefolkningen på grund av brandrisken och att elda upp det är det enda det duger till, enligt plastexperten Ronny Ervik. Men att få det uppeldat kostar närmare 40 miljoner kronor. Trots det tror konkursförvaltaren att det går att få fastigheten såld. Fast plastberget underlättar inte direkt, medger han.

RELEASEFEST!

DEN 17 OKTOBER förra året firade vi vårt första nummer i den nya designen. Ungefär 70 personer kom till Brandskyddsföreningens kontor i Hammarby Sjöstad i Stockholm. På bilden ser ni Mats Björs, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen, Jenny Almersdotter, art director och Roger Andersson, chefredaktör.

UR VÅR LÄSARENKÄT

”DET VAR väldigt förvirrande uppdelning av var textstyckena hamnar, jag tänkte att man läser allt ovanför figurerna först, sen går nedanför, men i tidningen så skulle man läsa uppifrån och ner, trots figurens placering. Gillar tidningen i övrigt!”

”GRYM tidning!”

”ANGÅENDE TRÄHUS, vad händer med fasad och impregnering över tid? Byggnaden ska förhoppningsvis finnas kvar i hundra år, med risk för antändning utifrån samt risk för brandspridning mellan byggnader?”

”DET SKRIVS angående rökskyddsverkstaden att syrgastuber fylls på. Visar på att den som skriver inte har koll , tuberna innehåller endast tryckluft. Tycker att det är viktigt eftersom Brandsäkert är en branschtidning.”

”HELA TIDNINGEN har blivit mer lättläst och öppen . Flera mycket intressanta uppslag som behandlas. Toppen .”

”JAG TYCKER att tidningen är bra. Nya formatet är snyggt och gör tidningen lättläst och attraktiv.”

”HUR KLARAR sig brandskyddsmålning över tid i Cederhusen? Behöver det bättras på med jämna mellanrum?”

”

UNDERKÄNT I båtägartest. För mig som lite nördig så ger det lite information om man inte följer standardiserade testmetoder. man hade alla möjligheter till det på övningsanläggningen , varför gjorde man det inte på riktigt?”

”I ARTIKEL om Cederhusen hade det varit intressant att få en second opinion på vad det innebär för de boende om till exempel sprinklern inte fungerar. Får de bo kvar när man nu nedgraderat husets byggnadstekniska brandskydd med installation av sprinkler?”

PSST!

Du vet väl att du kan tipsa oss om nyheter, artiklar eller produkter?

Mejla tipsa@brandsakert.se

”EN BRA tidning om sitt ämne.”

”BRA ATT ni slutat trycka artiklarna med vit text på svart botten , säkert snyggt på skärmen men oläsligt med konstiga typsnitt.”

”JAG SAKNAR text om omslaget , vem är på bilden och vem har fotat?”

”HISTORIEN OM stationen var en trevlig artikel, även om grunden i den inte är helt korrekt. Katarina brandstation i Stockholm invigdes till exempel 1876.”

”FRAMTIDENS FRÖER var ett mycket trevligt reportage om ett skydd som man oftast inte tänker på.”

PORTABLA DETEKTORER

DAFO LANSERAR nu en hel linje portabla MSA-detektorer med XCell-sensorteknik. Varje XCell-sensor har ett ASIC-microchip (applikation specifik integrerad krets) inbyggt, som enligt företaget möjliggör snabbare responstid och kortare kalibreringstid. Genom enkla och snabba mätningar av brandfarliga, explosiva och giftiga gaser kan man snabbt och effektivt få indikation om gasläckage och skydda personal som vistas utanför områden med fasta detektorer eller på platser där fasta detektor inte finns.

LJUSBÅGENS FIENDE

SOLAREDGE introducerar nu sin Sense Connectteknologi som upptäcker eventuella avvikelser i temperaturen i kontakterna och stänger av solcellssystemet innan en ljusbåge kan uppstå eller innan kontakterna skadas. Installatörerna meddelas och hänvisas till den exakta platsen för problemet. Det här ger även extra säkerhet för räddningstjänsten då växelriktaren automatiskt stängs av och solcellssystemets DC automatiskt reduceras till beröringssäkra nivåer, 1 V per panel, inom fem minuter. Med tillvalet Rapid Shutdown-funktion kan installatörer trycka på en strömbrytare och ladda ur allt som leder till säkra spänningsnivåer inom bara 30 sekunder.

FENIX KOLLAR SPJÄLLEN

BEVENT RASCH har tagit fram övervakningssystemet Fenix med övervakning av upp till 16 brandspjäll. Vid funktionsfel i ett spjäll visas direkt dynamiska felsökningsbilder och korrekta åtgärdsmetoder så att funktionen snabbt kan säkras igen. Produkten hanterar 0-10V reglerande brandspjäll, ger dynamiska felsökningsbilder i den interaktiva touchdisplayen med åtgärdsförslag för varje potentiellt fel och har automatisk detektering av anslutna spjäll och rökdetektorslingor.

Svenskarna & Trygghet är en rapport som tagits fram av Verisure och Kantar Sifo. Rapporten är baserad på en undersökning bland ett slumpvist och representativt urval av personer i åldern 18–74 år som bor i eget hushåll. Totalt har 4 200 intervjuer genomförts mellan den 12 och 26 oktober 2022.

SVENSKAR SAKNAR

BRANDKUNSKAP

Fler än var femte svensk saknar tillräcklig kunskap om hur de ska agera vid brand i hemmet. Det visar den nya rapporten  Svenskarna & Trygghet från Verisure och Kantar Sifo, som låtit intervjua 4 200 svenskar. Särskilt anmärkningsvärt är att bara drygt hälften av föräldrarna har förklarat för sina barn hur man gör om det börjar brinna. Text: Roger Andersson

Av de tillfrågade med barn i hushållet uppger 30 procent att de inte tror att deras barn vet vad de ska göra om det börjar brinna hemma, men trots detta har bara 58 procent av dem förklarat för sina barn hur de ska agera.

– Att så många svenskar saknar kunskap och att dessutom så många föräldrar inte pratar med sina barn om vad de ska göra om det börjar brinna hemma är minst sagt oroande. En bostadsbrand kan snabbt förvandlas till en mardröm men genom att ha rätt brandskydd hemma och öva på hur man ska agera kan man minska risken för att det värsta inträffar, säger Fredrik Ringborg, brandskyddsexpert på Verisure.

UNDERSÖKNINGEN visar även att 20 procent av de tillfrågade oroar sig för att det ska börja brinna i hemmet men oron skiljer sig mycket mellan kön och ålder. De som oroar sig mest är unga kvinnor mellan 18 och 29 år där 45 procent säger sig vara oroliga för att det ska börja

brinna i hemmet, jämfört med 24 procent av totalen.

Den första december uppmärksammades Brandvarnardagen, en temadag instiftad av Nordiska ministerrådet, då allmänheten uppmanas att se över sitt brandskydd. Svenskarna & Trygghet visar att de flesta svenskar har någon typ

av brandskydd i hemmet men fortfarande saknar åtta procent helt brandskydd, inklusive brandvarnare och brandlarm, som är de absolut viktigaste hjälpmedlen för att upptäcka en brand i tid.

– Vi vet att tid är avgörande vid brand för att minimera skador på människor och bostäder och det är därför alla hem bör vara utrustade med fungerande brandvarnare eller uppkopplade brandlarm i åtminstone varje sovrum. Fördelen med det uppkopplade brandlarmet är att en larmcentral uppmärksammas och kan agera direkt när larmet går, även när du ligger och sover eller inte är hemma, säger Fredrik Ringborg, brandskyddsexpert på Verisure. ◆

SVENSKARNA OCH TRYGGHET

77 % har en PLAN för hur de ska ta sig ut om det brinner.

16 % har haft en BRANDINCIDENT

eller fullt utvecklad brand hemma.

18–29 ÅRINGAR OROAR SIG MER för

brand (29 %) än äldre (65–74 år – 10 %).

9 % av barnen har uttryckt oro för att det ska börja brinna hemma.

78 % av svenskarna har minst en konventionell

BRANDVARNARE hemma.

20 % har ett brandlarm uppkopplat till larmcentral.

En rapport från Verisure i samarbete med Kantar Sifo

GÖR SOM NORGE FÖR SÄRSKILT RISKUTSATTA

Om inget görs, kan antalet äldre över 80 år som dör i brand öka med 30 procent till år 2030. Det är en av utgångspunkterna i ett forskningsprojekt om stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta, som nyligen presenterades.

Norge har man kommit mycket längre när det gäller särskilt riskutsatta. Sverige skulle också behöva en statlig utredning för hur vi ska jobba med de här frågorna, menar Josefin Åkerström som är en av de sakkunniga i forskningsprojektet.

TILL VARDAGS ÄR Josefin Åkerström samordnare för särskilt riskutsatta på Räddningstjänsten i Storgöteborg, men har också deltagit i Brandforsk-projektet

”Identifiering av hinder avseende stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta och förslag på vägar framåt”.

–Det finns mycket forskning om vilka som dör i brandolyckor, vilka arbetssätt som är effektiva och vilka hjälpmedel som finns. Ändå ser vi att kommunerna har svårt att få ihop det, bland annat eftersom lagstiftningen är så otydlig när det gäller vem som har ansvaret, säger Josefin Åkerström.

I forskningsprojektet har man

Av Pernilla Fredholm

identifierat ett antal hinder som sätter käppar i hjulet för att kommunerna ska kunna stärka brandskyddet för de särskilt riskutsatta. Man har också tittat på hur Norge arbetar med den här gruppen när det gäller förebyggande brandskydd, och konstaterar att vi har en hel del att lära av vårt grannland. 2012 presenterade den norska regeringen utredningen ”Trygg Hjemme”, med syfte att ta ett helhetsgrepp om dödsbrandsproblematiken och som

resulterade i ett flertal olika åtgärder.

–Vi skulle behöva en statlig svensk utredning liknande den i Norge, där det blir tydligt vem som har ansvaret för brandskydd när den enskilda individen inte längre kan ta det ansvaret, säger Josefin Åkerström.

MARIE FORBERG AANESTAD är sektionsledare för Trygg Hjemme på Rogaland Brann og Redning, som ägs av nio grannkommuner på Vestlandet. Hon

menar att den statliga norska utredningen 2012 haft en stor betydelse för hur kommuner och räddningstjänst sedan dess utvecklat sitt samarbete.

–Redan tidigare fanns kravet att minst en person per 10 000 invånare ska arbeta med brandförebyggande insatser. 2015 kom en föreskrift om brandförebyggande arbete, med utökade krav på åtgärder liksom samarbete mellan kommun och räddningstjänst. Däremot står det inget om hur mycket

Granskat Brandsäkert

man ska samarbeta, och där är det räddningstjänsten som måste ta ansvar och se till att samarbetet fungerar. Och det är förstås en resursfråga, säger Marie Forberg Aanestad.

I Rogaland fungerar samarbetet bra tycker hon, även om nivån skiljer sig åt mellan de medverkande kommunerna och det finns förbättringspotential. Men grundarbetet mellan kommunala verksamheter och räddningstjänsten är generellt väl förankrat, och Trygg Hjemme-gruppen arbetar ständigt relationsbyggande med de kommunala verksamheterna utifrån regelbundna kontakter med chefer, personalutbildning, uppföljning av orosanmälningar och tillsyn.

EN AV REKOMMENDATIONERNA i den statliga utredningen är också att göra hembesök hos särskilt utsatta riskgrupper, och räddningstjänsten i Rogaland har som mål att nå alla över 85 år som bor själva och som inte har sotningskontroll. Uppgifterna hämtar räddningstjänsten från befolkningsregistret och antingen skickar man ut brev, ringer eller helt enkelt knackar på. De allra flesta välkomnar kontakten – men inte alla. I de fallen kan det handla om missbruksproblem och psykisk ohälsa. Skam är ofta ett hinder, och det krävs både lyhördhet och uppfinningsrikedom.

–Vissa är samlare, och där man får tillåtelse att stiga över tröskeln kan man försöka komma överens om att säkra utrymningsvägar och röja upp där det är mest akut. Vi kavlar ofta upp ärmarna och hjälper till – istället för att säga att köksfiltret behöver rengöras tar vi ner det och tvättar det för att visa hur det ska göras. Vi försöker agera som medmänniska och inte bara myndighetsrepresentant. Men ibland måste vi förstås göra en orosanmälan, och kanske även utrymma bostaden om det finns fara för grannars liv och hälsa, säger Marie Forberg Aanestad.

UTBILDNINGEN AV vård- och omsorgspersonal är av extra stor betydelse i de här fallen. Hur hjälper man de som har

svårt att ta ansvar för sin egen säkerhet i hemmet, eller som kanske inte vill bli hjälpta? Och hur mycket ansvar ska personalen egentligen ta?

–Jag är själv sjuksköterska och vet hur mycket personalen har att göra, och det handlar inte om att vi ska lasta på dem ytterligare en mängd uppgifter. Men samtidigt är det de som arbetar hemma hos målgrupperna som har mest kunskap om förhållandena där. Då kan vi som räddningstjänst stötta dem med råd och hjälpmedel, som att installera brandvarnare eller spisvakt.

–Rökare är de som löper störst risk att dö i en brand. Där är det förebyggande arbetet otroligt viktigt och samtidigt inte helt okomplicerat. Men det finns ändå relativt enkla åtgärder att ta till, som att sätta en blomspruta bredvid den som ofta röker i sin fåtölj och kanske lägga en brandfilt i knäet. Vi kan även ordna flamsäkra sängkläder, säger Marie Forberg Aanestad.

För att identifiera brandrisker hos särskilt utsatta grupper har personalen i Rogaland tillgång till en enkel check-

lista med tre punkter: Har den boende en brandvarnare som den kan höra?

Kan de evakuera själva? Röker personen?

–Utifrån den kan personalen sedan kontakta oss för vidare råd och hjälp.

I DEN NORSKA HÄLSO - och sjukvårdslagen finns sedan tidigare en varselplikt, som innebär att om man ser fara för liv och hälsa är man skyldig att göra en orosanmälan, oavsett roll eller sekretess. En sådan kan man enkelt göra på en webbsida eller via telefon. Här ser dock Marie Forberg Aanestad vissa utmaningar, främst för att orosanmälan endast gäller vid överhängande fara – vilket i sin tur kan vara en tolkningsfråga. Men också för att många överdramatiserar sekretessfrågan.

–Dels kan vi hjälpa till att värdera vad som kvalificerar som ”överhängande brandfara”. Dessutom kan vi diskutera frågan anonymt, utan att röja personens identitet. Och om personalen ber den boende om tillstånd att göra en anmälan eller att någon från räddningstjänsten får komma på besök, brukar det ofta fungera. Det viktiga är att personalen vet att möj-

NORRMÄNNENS FRAMGÅNGSFAKTORER

NOU, Norges offentliga utredning ”Trygg Hjemme” från 2012 skapade en grund och synliggjorde problematiken. Utifrån utredningen vidtogs ett antal åtgärder.

• En föreskrift för brandförebyggande arbete, som bland annat innebär att fler personer i Räddningstjänsten ska arbeta med riskutsatta grupper.

• Man har eliminerat hinder och skapat utrymme för samarbete inom kommunen.

• Samarbetsavtal mellan kommun och räddningstjänst där ansvarsfördelningen tydliggörs.

• Brandskyddskontrollanter har fått utökat ansvar vid hembesök Sedan tidigare fanns även följande krav:

• Krav på spisvakt i alla nybyggda bostäder, även vid ombyggnad och renovering.

• Brandvarnare och släckutrustning i alla bostäder.

• Varselplikt i hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att om man ser överhängande fara för liv och hälsa (exempelvis när det gäller brandrisk)

är man skyldig att göra en orosanmälan, oavsett roll eller sekretess.

ligheten finns och hur de kan agera, och att de alltid kan ha en dialog med oss.

TRYGG HJEMME-utredningen innebar att brandskyddskontrollanter fick ett utökat ansvar vid sotning och brandskyddskontroll hos de som har eldstäder hemma. Det innebär att sotaren/kontrollanten nu också kan kontrollera och motivera när det gäller släckutrustning och annat som skulle kunna vara till hjälp för den boende, utifrån personliga förutsättningar och riskbelägenhet.

–Där ser vi att det har mycket större effekt när en expert som är på besök i hemmet ger råd och tips, jämfört med broschyrer och andra former av information, säger Marie Forberg Aanestad.

SEDAN 1985 FINNS i Norge krav på brandvarnare och släckutrustning i hemmet. 2010 kom även krav på spisvakt vid nybyggnation, vilket också gäller vid ombyggnad och renovering. Ett rimligt krav, som dock missar målet eftersom många riskutsatta bor i gamla hus, menar Marie Forberg Aanestad.

–Köksbrand är en av de vanligaste orsakerna till brandolyckor i hemmet. Tidigare var det enkelt att få spisvakt vid kognitiv svikt, det vill säga försämrat minne. Men 2022 skärpte man kraven och idag måste ha en allvarlig demensdiagnos för att få spisvakt installerad. Vi protesterade kraftigt mot förslaget, men tyvärr gick det igenom ändå.

DEN NORSKA motsvarigheten till Brandskyddsföreningen – Brannvernforeningen – menar att om man använder de riktlinjer och åtgärder som nu finns på plats kan man nå väldigt långt.

STÄRKT BRANDSKYDD FÖR SÄRSKILT RISKUTSATTA

TILL 2030 FÖRVÄNTAS antalet personer över 80 år öka med 272 000. Men fortfarande saknas regler eller krav på utökat brandskydd för den här gruppen. Om inga särskilda brandskyddsåtgärder genomförs, visar prognoserna att antalet omkomna som är 80 år eller äldre kommer att öka med cirka 30 procent till år 2030, enligt MSB.

I forskningsprojektet ”Identifiering av hinder avseende stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta och förslag på vägar framåt” lyfter man fram följande utmaningar:

• Det saknas tydlig lagstiftning om vem som har ansvaret för de som inte kan ta ansvar för sig själva.

• Det finns inte heller något krav varken i SoL, LSS eller HSL på systematiskt brandskyddsarbete som till exempel skulle kunna omfatta samarbete med räddningstjänst, utbildning av personal, översyn av hjälpmedel och liknande.

• Endast spisvakt inkluderas i lagen om bostadsanpassning - inte mobila sprinkler, brandsläckare eller andra viktiga brandskyddshjälpmedel

• Brist på pengar, utbildning, sekretesslagstiftning, bristande byggregler och avsaknad av teknisk standard försvårar för olika kommunala verksamheter att arbeta effektivt med brandskyddsfrågor.

• I rapporten är en av slutsatserna att Sverige bör gå i Norges fotspår och starta en offentlig utredning där ett helhetsgrepp tas kring tydliggörande av ansvar, sekretess, resursfördelning etc så att det nationella brandskyddsmålet på riktigt kan genomsyra lagstiftningen.

Läs mer på brandforsk.se under fliken Forskningsprojekt.

Rapporten är gjord av Fredrik Lovén, Karin Sundström, Mona Hedhman och Josefin Åkerström med stöd av Johanna Gustavsson vid Karlstads universitet, och i samarbete med Brandforsk.

Ava Sadeghi Josefin Åkerström

Marie Aanestad

Granskat Brandsäkert

UTREDNING BEHÖVS

Ava Sadeghi är senior rådgivare för Kompetens på Brannvernforeningen och hon konstaterar att en stor utmaning dock kvarstår – dels att öka kunskapen, dels att våga prioritera:

–Vi ska skilja på bostadsbränder och dödsbränder. Det är relativt få som riskerar att dö i en brand, men dessa möter vi sällan när det gäller det allmänt brandförebyggande arbetet. Vi behöver göra både och, liksom inse skillnaden: Allmänt brandförebyggande för alla i form av utrymningsvägar, brandvarnare, släckningsutrustning, spisvakt. Och anpassad brandsäkerhet för de särskilt utsatta, med exempelvis brandskyddande textilier och mobila sprinklers, säger Ava Sadeghi.

MARIE FORBERG ARNSTAD instämmer helt, och konstaterar att just mobila sprinklers skulle kunna vara en stor hjälp för särskilt riskutsatta, exempelvis rökare med nedsatt rörelseförmåga. Men att det samtidigt är något som många kommuner tycker är för dyrt.

–Samtidigt vill och kommer de flesta äldre bo hemma i allt större utsträckning. En mobil sprinkler kostar från 50 000 kronor, vilket är betydligt mindre än en plats på äldreboende. I Trondheim, Oslo och 20 andra kommuner har man köpt in mobila sprinklers, vilket fler kommuner borde ta efter. Det är en väldigt bra livräddare, säger Marie Forberg Aanestad. ◆

DET STORA BRANDLÖFTET

2016 FIRADE DET norska försäkringsbolaget Gjensidige 200-årsjubileum och i samband med detta skänkte man 350 miljoner kronor till det norska samhället under namnet ”Det stora brandlöftet”.

Gåvan har haft en omfattande betydelse för det brandförebyggande arbetet i Norge, bland annat i form av kompetenshöjning, forskning och utveckling liksom olika brandförebyggande åtgärder inom räddningstjänsten. 51 olika projekt fick i snitt 400 000 kronor vardera.

Utöver det fick kommuner och räddningstjänst också en mängd utrustning såsom olika typer av utrycknings/brandfordon, brandvarnare, spisvakt, mobila sprinklers, brandfiltar, flamskyddande sängkläder och annat material.

Sverige ligger efter Norge, konstaterar Lars Brodin, och välkomnar en statlig utredning. Han tycker den grundläggande nivån bör höjas för att tillåta mänskliga misstag.

LARS BRODIIN Expert Brandskyddsföreningen

ÄVEN OM DET är lite beklämmande att vi även inom det här området kan konstatera att vi är steget efter Norge, är det positivt att vi kan dra nytta av deras erfarenheter. Det är bara att stämma in i slutsatsen att en statlig utredning skulle behövas i den här angelägna frågan. Kanske kommer vi inte att komma fram till samma slutsatser och lösningar. Kanske kan vi ta det steget längre med hjälp av ny teknik och nya arbetsmetoder.

Det allra bästa vore nog att höja den grundläggande nivån för att skapa en generellt mer förlåtande miljö i bostäder som i högre utsträckning tillåter mänskliga misstag. Effekten skulle då inte bara bli minskat antal döda i bränder utan även minskade brandskadekostnader och därmed ett mer hållbart samhälle. Det skulle kunna handla om förändrad lagstiftning eller uppmuntran genom bidrag och/eller lägre försäkringspremier för exempelvis följande åtgärder.

- Högre krav på lös inredning, inklusive krav på märkning, bland annat med hjälp av nya miljövänliga flamskyddsmedel.

- Dörrstängare med fördröjd aktivering till lägenhetsdörrar.

- Spis och spiskåpa som är integrerade med spisvakter som med standard.

- Uppkopplade brandvarnare i ”smarta hemsystem” som ger larm och triggar brandskyddsåtgärder även på distans.

När det gäller särskilt riskutsatta tycker jag att systemet med varslingsplikt verkar vara en sund lösning när det handlar det om omsorg om sina medmänniskor. Dessutom bör det också finnas potential för nya innovationer, exempelvis alternativa utformningar av detektoraktiverade sprinklersystem. De utrustningar som finns på marknaden idag, bör om inte annat kunna bli billigare, vid större försäljningsvolymer och ökad konkurrens. Trots allt handlar det om en rökdetektor som är kopplad till en högtryckstvätt, en vattentank och lite styr och reglerutrustning.

Det är dags att ta tag i den här frågan för att möta framtidens utmaningar. ◆

MORMOR I MICKELSTRÄSK

Många i den åldrande befolkningen kan inte klara en brandincident eller efterleva de brandskyddskrav som finns i sitt eget hem, menar Tobias Thrysén, och tar sin 92-åriga mormor med nedsatt syn som exempel.

TOBIAS THRYSÉN

Expert Brandskyddsföreningen

SAMHÄLLET HETER Mickelsträsk och ligger vid en sjö i Västerbottens skogsland.

Här finns det gott om utrymme på sandstranden vid vattenbrynet, kameler i djurparken, underbar natur och om höstarna är det paltfest.

Orten ligger nästan 20km från närmsta deltidsräddningstjänst i samt 40 kilometer norrut från närmsta heltidsräddningstjänst som befinner sig i Umeå.

I Mickelsträsk bor min mormor, hon har bott i sitt faluröda hus med vita knutar i två plan sedan hon och min morfar en lördag i oktober 1958 flyttade in i det moderna boendet.

Det kan tyckas lustigt att hon bor själv just här, då min mormors syn till största del nästan är helt nedsatt till följd av folksjukdomen grön starr som tyvärr allt för många drabbas av.

Men det är kanske inte så konstigt att mormor fixar det galant trots sin beaktansvärda ålder av 92 år.

Hon har nämligen levt igenom ett världskrig, arbetat, gräddat pannkakor, lekt med barnbarnen, eldat i pannan med ved från eget skogsskifte, plockat bär i skogen, varit glad pensionär, lärt mig många så många fina och kloka saker om livet att detta kåseri skulle kunna bli en roman om jag skulle gå in på detaljerna.

Världskriget som jag refererar till hände trots allt för 78 år sedan.

MERITERNA OCH kompetensen från att civilförsvar, jordbruk och egen förmåga finns kvar. Och ja mormor har även här gett mig kunskap som är ovärderlig.

Men min mormors förmåga att idag helt allena förmå klara det vardagliga utmaningarna som kommer med nedsatt syn kräver hjälp från kommunens hemtjänst inte mindre än fyra gånger per dygn.

När mormor själv ställer frågan och ansöker till kommunen om att få flytta in på äldreboende (i lagen kallas det särskilt boende) för att få sammanhang och social kontakt, hjälp med matlagning, omvårdnad etc.

Får hon nej, med motiveringen att du som 92 åring är för frisk för äldreboende, så tar hon det med ro.

Men det är här jag som anser att det år 2023 i Sverige är svårt, riskfyllt, om inte nästan oskäligt

ansvarskrävande att tillhöra den åldrande befolkningen i Sverige.

Hur kunde det bli så här?

För mormor förväntas trots ovan utmaningar att i enlighet med LSO §2 kap 2.

Inneha förmåga att förhindra att en brand uppstår, försöka begränsa densamma och sedan även sätta sig i säkerhet.

Frågan jag ställer mig:

Kan hon förmå att klara en brandincident och efterleva de brandskyddskrav som samhället har utformat utan ett individanpassat brandskydd med individuella lösningar.

SVARET ÄR ENKELT OCH DET ÄR NEJ !

Och vem är jag att svara på detta: Att jag tidigare varit yrkesverksam brandman, brandspecialist inom regionen samt numera brandexpert, kan nog ses som delvis meriterande i svaret. Men allra tyngst torde min kompetens som barnbarn väga för att kunna svara helt uppriktigt på denna fråga.

Jag ställer jag mig nu frågan:

Vilken del av samhället tar ansvar och hjälper henne med att individanpassa brandskyddet utefter mormors nuvarande behov som följer med 92 års erfarenhet men även med 92års krämpor fortfarande boende i huset som hon bott i sedan 1958?

SVARET JAG FINNER i Sverige 2023 är att ingen instans i samhällets skyddsnät tydligt har ansvar för helhetsansvaret där samhället även bedömer brandskyddet som en elementär del av ett skäligt leverne tillhörande den äldre befolkningen.

Ironiskt eller lite dråpligt, så är det just ordet skäligt man snubbar över i lagstiftningen som beskriver de skyldigheter som mormor och andra äldre har för att efterleva lagstiftningen lagen om skydd mot olyckor.

Men Sverige har ju sedan år 2010 i alla fall en nationell strategi för stärkt brandskydd för att stärka särskilt riskutsatta individers brandskydd i hemmet som utgår ifrån att:

Ingen i Sverige ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand.

Som brandsäkerhetsexpert och barnbarn ställer jag mig frågan: När kommer den dagen då strategin blir verklighet? Vägen dit anser jag vara i Norges fotspår!

ELDSJÄLEN I VÄSTERÅS

Andersson

Shippey

Årets Eldsjäl är Magnus Larsson, brandskyddssamordnare på Västerås stad. Enligt kriterierna ska han ha gjort extraordinära insatser för att utveckla brandsäkerheten, vilket är stora ord. Så Brandsäkert åkte till Västerås för att hänga med Magnus en hel dag för att få en bättre bild.

Text Roger

Foto Helen

Magnus kollar kontrolljournalen på en grundskola. Det visar sig att kontrollerna ligger för tätt vid en tidpunkt.

ag såg dig inte, har du varit här länge?

Klockan har slagit prick nio och

Magnus går runt i foajén på stadshuset i Västerås i jakt på mig.

Jag satt och tittade på den lilla montern där ukrainska flyktingar får extra service med myndighetskontakter och gratis busskort. Vi hittar varandra någon minut över.

Vi går genom raka korridorer och tittar ut över innergården. Där pågår lustigt nog en brandövning för kommunens personal.

–Det är väldigt bra att räddningstjänsten kommer ut och kan öva på plats. Det spar mycket tid för personalen, säger Magnus och öppnar dörren till sitt kontor.

Där finns ett dukat bord med muggar, saffranskaka och stolar. Några kollegor

dyker upp och jag förstår snart att de är vidtalade. Det är säkerhetssamordnare Johan, tillgänglighetsansvarige Sandra, fastighetsförvaltare Henrik och byggprojektledare Anja.

”Magnus jobbar med utrymning och jag med låsning så vi motarbetar varandra”, säger Johan och skrattar. Men det ligger något allvarligt i det. Skolorna har

Magnus Larsson, brandskyddssamordnare på Västerås stad, lever brandskydd 24/7. Brandsäkert var med honom en hel dag.

Eldsjälen Brandsäkert

fått en ny term att förhålla sig till, PDV, pågående dödligt våld, och vill kunna rymma in i klassrum och låsa om sig. Samtidigt måste de kunna utrymma vid brand.

Sandra ska samtidigt tänka på de funktionshindrade. De ska både inrymmas och utrymmas. Byggprojektledare Anja och fastighetsförvaltare Henrik står mitt emellan.

ANJA BERÄTTAR om en särskola där eleverna är rymningsbenägna. Man ska alltså kunna utrymma utan att eleverna rymmer.

surdegar. Alla verkar vilja åt samma håll. Människan segrar över reglerna.

–Västerås stad har bra brandskydd. Vi har en egen ambition som skapar samma brandskydd för alla. Det ska vara lika säkert för alla, vi tänker på de svaga i samhället, barn och äldre, säger Magnus.

DE KOMMER ÅTER in på människan. En viktig sådan är lokalvårdaren. Han kan bli en ovärderlig resurs om han är utbildad i brandskydd.

–Regelverket mellan säkerhet och brand hänger inte ihop, säger säkerhetssamordnare Johan.

Det skulle kunna bli ett bra manus för en dokusåpa, men Magnus tar udden av det.

–Det handlar om människan. Lagar och regler är en sak, men samarbete kan inte lagstiftas fram, säger han.

STÄMNINGEN ÄR GOD, saffranskakan går åt och det märks inga underliggande

–Han kan upptäcka tomma brandsläckare och ta bort alla kilar som finns för att ställa upp dörrar som ska vara stängda, säger Magnus och ler.

Det blir många kilar som plockas bort när Magnus är ute. En ligger som ett samlingsobjekt på en hylla vid hans skrivbord. Tillsammans med lite andra fynd som eldade brandvarnare och sprinklers. Ett litet museum.

De kommer in på elsparkcyklarna som ökar i antal. Var får de laddas?

–De ska vara i en egen brandcell, får absolut inte laddas i kapprum, säger Magnus.

DET ÄR DAGS att gå ut i verkligheten, vi ska besöka några förskolor som Henrik är förvaltare för. Det är kallt, mössorna på och tvärs över gatan till parkeringshuset Punkt, där kommunens elbilar finns.

Förra året sa ett entreprenörföretag upp avtalet som bland annat omfattade tillsynen vid brandlarm. Det blev ett glapp tills en ny var på banan, lagom till julhelgen. Det var många inom förvaltningen som hade jour dygnet runt, däribland Henrik och Magnus.

Magnus Larsson säger att han älskar det han jobbar med, han lever brandsäkerhet.

Magnus sitter ner med brandombuden på en förskola och gå igenom vad som hänt sen senast.

Det handlar om människan. Lagar och regler är en sak, men samarbete kan inte lagstiftas fram.

/Magnus Larsson

–Nyårsdagen, på morgonen, fick vi åka ut, men det kändes viktigt, säger Magnus.

Vi går in i förskolan som är vidtalad och Magnus tar på glasögonen och tittar i kontrolljournalen. Det ser bra ut.

I det lilla fikarummet sitter barnskötaren Jaklin, brandansvarig på förskolan. Magnus tar av glasögonen. Det är snart lucia, det kommer en del föräldrar.

–Men vi ska bara ha elektriska ljus, säger Jaklin.

MAGNUS HAR NÅGRA bilder på incidenter som han visar på sin dator. De är alla från förskolor, det måste kännas aktuellt. Han tar på glasögonen igen. ”Otroligt” utbrister Jaklin, ”att man inte tänker på det!”. Hon är fångad.

–Alla nyanställda får instruktionerna som ni gav oss förra gången. Även vikarierna, säger Jaklin.

–Har ni informerat även städaren? frågar Magnus.

Jaklin tvekar lite, hon minns inte, men hon ska prata med honom. Hon berättar

1. Magnus exempelbilder är från förskolor, det ger bäst effekt när han är på en förskola.

2. Låsta utrymmen låses upp, Magnus kollar även köket. 3. Brandsläckaren får gärna tas ner då och då så personalen kan känna på den. 4. En skohylla sitter för nära nödutgången, ett problem som fastighetsförvaltaren får åtgärda.

”Otroligt” utbrister Jaklin, ”att man inte tänker på det!”.

Eldsjälen Brandsäkert

om en TV-kabel hon är lite osäker på om den är säker. De ska titta på den när de går runt senare.

–Ta gärna ner brandsläckaren från väggen och låt personalen känna på den, säger Magnus.

–Ja, vi gjorde det sen förra gången ni var här, den är rätt tung, säger Jaklin.

Det är dags att gå runt och kolla. Barnen blir glada, de hälsar och vinkar, ovetandes om att deras liv kan hänga på den här inspektionen. Magnus kollar på skostället som delvis hänger ut vid dörren som är en nödutgång. Den måste flyttas, Henrik lovar fixa det.

–Ta inte in föräldrarna till det här rummet när det blir lucia, säger Magnus.

Några skarvsladdar tas bort, Henrik noterar att det istället behövs vanliga kontakter. Inga problem. Han fixar några vid

fönstret. Magnus försvinner in i köket och ber om att få se ett förråd. Tack för idag.

VI GÅR UPPFÖR backen till grundskolan bredvid. Rektorn är på utbildning, så ingen vet att vi kommer. Oannonserat, plötsligt händer det. Men vi är välkomna, får kaffe och lussebulle. Magnus grabbar tag i kontrolljournalen och ser bister ut. Han visar mig.

–Den ena månadskontrollen är gjord 30 november, nästa den 3 december. Så får

det inte vara, man gör en månadskontroll av en anledning, nu har det bara gått fyra dagar emellan, säger Magnus.

Vi hittar brister i det systematiska brandskyddet vilket Magnus tar upp med verksamheten .Vi kollar in på vaktmästarens kontor. Oj, här var det Kiviks marknad. Allt möjligt sparas, huller om buller. Magnus tittar på flaskan med tändvätska.

–Det finns ett brandskåp, det viktiga är att han ställer in brandfarliga saker där. Han har fått påminnelser förr, säger Magnus.

Magnus tar minnesfoton för att kunna följa upp.

Magnus och Jaklin går runt hela förskolan, barnen tycker det är kul med besökare.

Det är dags att gå runt och kolla. Barnen blir glada, de hälsar och vinkar, ovetandes om att deras liv kan hänga på den här inspektionen.

TILLBAKA I STADSHUSET är det möte med kommunens samordnare för förskolorna. Fyra kvinnor, en på länk och så Magnus. Han avrapporterar lite vad som görs och gjorts och som berör dem. Sen får de ta upp sina frågor. Utrymningsplanerna är felaktiga och inte uppdaterade efter ombyggnader. Ska de uppdateras?

Hur är det med dörrar som har föräldrakod, de är ju låsta? Det är inte ok om det är utrymningsvägar, de måste kunna öppnas med nödhandtag.

Har alla förskolor brandombud? Vissa tycker det är ett för stort uppdrag och säger ifrån efter en kort tid. Hm, det måste uppdateras.

–Nej, lägg ingen energi på dem, man följer utrymningsskyltarna ändå. Om det inte är någon övernattning, då måste de vara aktuella och sitta uppe, säger Magnus.

Utanför en nödutgång har ett staket satts upp som göra att man måste gå runt huset och över en parkering. Det känns lite osäkert. Magnus ska kolla vem som kan titta på det. En gymnastiksal har fyra utrymningsvägar bredvid varandra, kan man stänga två? Lite osäkert, Magnus följer med ut och tittar.

MÖTET TAR SLUT, vi tar trappor och korridorer upp till Magnus kontor. Där står den, glaspokalen som visar att han utsetts till Årets Eldsjäl. När han tog emot utmärkelsen under Brandskyddsledardagarna den 24 oktober i Stockholm fick han frågan om varför han anses vara en eldsjäl. Då sa han lite tveksamt:

–Förmodligen för att jag älskar det jag gör, jag jobbar med detta 24/7, jag lever ju brandsäkerhet. Sen tänker jag kanske lite

annorlunda när det kommer till att lära ut och väcka intresse för brandskyddsfrågor.

När han höll en introduktionsutbildning på Ikea tog han personalen till ett fläktrum och testade olika scenarios. Han byggde även en egen brandcontainer för att utbilda i handbrandsläckning.

Nu hoppas han att utmärkelsen ska väcka intresse för brandfrågor, det kanske pratas lite mer om det, åtminstone i Västerås. ◆

1. Dags för grundskolan som får oannonserat besök. Fastighetsförvaltare Henrik och Magnus går igenom kotrolljournalen. 2. Kontrolljournalen granskas, stämmer intervallerna för kontroller? 3. Magnus på väg in i matsalen och vaktmästarens kontor.

MILANOS VERTIKALA SKOG

Bosco Verticale, den vertikala skogen, reser sig mot himlen i Milano. Två höghus med växlighet som motsvarar en stadspark. De boende får inte vattna sina balkongväxter själva, det gör fastighetsägaren.

Enligt arkitekten Stefano Boeri fick han inspirationen till Bosco Verticale när han läste novellen The Baron in the Trees av Italo Calvino där huvudpersonen bestämmer sig för att leva hela sitt liv bland träden.

Stadsdelen runt Bosco Verticale, Porta Nuova, är Milanos finansdistrikt. Här är det mesta stramt och ganska nytt. Till exempel parken runt Bosco Verticale som inte riktigt hunnit sätta in sina rötter och bli lika genuin som sina konkurrenter i Milano.

BOSCO VERTICALE uppfördes mellan 2009 och 2014 av byggherren Coima med Boeri Studio som arkitekter. Det består av två hus som kallas Torre D på 76 meter och Torre E på 111 meter. Torre D har 18 våningar Torre E har 26, tillsammans rymmer de 400 lägenheter från cirka 70 kvadratmeter till 500 i den stora panoramalägenheten längst upp i Torre E.

Båda byggnaderna erbjuder de boende gym, förvaringsutrymmen, parkeringsgarage, 24/7-reception och en lounge med fullutrustat kök som kan bokas för möten, fester och andra event. Hela komplexet är självförsörjande på energi från solpaneler och använder ett eget kretsloppssystem för vatten- och avlopp.

DET MEST anmärkningsvärda med Vertical Forest är ändå växtligheten, den ”vertikala skog” som gett byggnaderna dess namn och unika karaktär.

Utspridda på terrasser med en sammanlagd yta av 8 900 kvadratmeter finns totalt sett ett hundratal arter representerade, 15 olika trädsorter och 45 olika buskarter.

Omräknat till horisontell skogsmark skulle den totala växtligheten motsvara ett område på två hektar eller 20 000 kvadratmeter. Det innebär ett koldioxidupptag på cirka 44 ton per år. Men det ger även andra fördelar som att det förbättrar luftkvaliteten genom att absorbera skadliga partiklar, reglerar temperaturen på husen, minskar buller och fungerar som habitat för viktiga fåglar och insekter. Det har observerats över 20 olika häckande fågelarter.

Alla växter är noggrant utvalda av aborister för att klara den unika platsen

Av Roger

Andersson

och kunna stå emot vindar, solljus och fukt beroende var på huset de växer. Växterna är också valda för att kunna anpassa sig och vara vackra året om. Större växter som träd är testade i vindtunnlar för att kunna stå emot en tyfon.

GRÖNYTORNA ÄGS inte av de boende utan av fastighetsförvaltaren. De sköter trädgårdarna, dels för att det kräver expertis, dels för säkerheten. Fyra tekniker har access till lägenheterna tre gånger om året. Dessa kompletteras med sex trädgårdsmästare som tar sig ner via linor längs fasaden.

Några standarder för att beräkna brandskydd i höga hus med växter i fasaden finns inte. Så det blir andra faktorer som får avgöra.

-Eftersom huset är högre än 24 meter, vilket är måttet för hur högt en brandstege når, måste brandskyddet kompletteras. Det finns en brandhiss, lobbyn är bemannad dygnet runt och brandvarnare finns överallt i huset som ger alarm i lobbyn, säger Stefano Corbella, Sustainability Officer på Coima.

Huset är i betong med isolering i särskild brandklass. Ingen cellplast, med andra ord.

MER OM BOSCO VERTICALE

Byggherre: Coima

Byggår: 2009-2014

Höjd: 111 respektive 76 meter.

Yta: 360 000 kvadratmeter

Arkitekt: Boeri Studio

Budget: 650 000 000 kronor

-Varje våning är en brandcell med dörrar som skjuts igen och stänger mot hissutrymmet. Det finns brandsläckare i varje lägenhet och utrymningsalarm. Det finns inga sprinkler, i huset men i garaget, säger Stefano Corbella.

UTOMHUS FINNS brandposter för brandbilar och en egen vattenreservoar för brand.

-Säkerheten är hög, alla träd har testats i vindtunnel vilket behövs för de kan vara fyra meter höga. De är fastsatta i kablar och kedjor i rostfritt stål, rötterna sitter i en korg, säger Stefano Corbella. ◆

I en av lägenheterna bor den kroatiske fotbollsspelaren Ivan Perišić. Åtminstone enligt den lokale bartendern.

Bosco Verticale är den första byggnaden i Europa med träd i fasaden, men kommer få uppföljare i holländska Eindhoven och Utrecht.

SVERIGE SÄMST I KLASSEN

Höga byggnader i Sverige har sämre brandskydd än liknande byggnader i flera andra länder, enligt en rapport som WSP gjort till Boverket. Kraven på sprinkler, fasadmaterial och dörrstängare till bostäder är exempel där Sverige sticker ut. Rapporten är beställd som en del i projektet Möjligheternas byggregler.

Innovationen i Stockholm är 125 meter hög och är ett av höghusen i Sverige som har sprinkler.

Text Roger Andersson

Sveriges högsta hus tills helt nyligen då Karlatornet gick förbi: Turning Torso i Malmö. Även det är försett med sprinkler trots att det inte är ett krav.

Granskat Brandsäkert

-Att vi är sämst i klassen är ta i, att Sverige ligger lågt i en del krav behöver inte betyda att vi ligger fel, säger Erik Lundström, brandingenjör på WSP och en av författarna till rapporten.

Rapporten består bland annat av en omvärldsbevakning där brandingenjörer i flera länder har svarat på en enkät. En begränsning gjordes vid förenklad dimensionering av bostäder, kontor och hotell och 20 till 30 parametrar studerades.

-Man kan märka att brandskyddsreglerna i olika länder har varit händelsebaserade. Efter stora bränder, till exempel i Triangle Shirtwaist Factory, MGM Grand och terrorattackerna mot World Trade Center har nya krav successivt införts vad gäller exempelvis antal utrymningsvägar, avskiljning av trapphus och schakt, återinrymning, ytskikt, sprinkler och bärförmåga vid brand, säger Erik Lundström.

BRANDEN I GRENFELL Tower i London medförde skärpta regler i Storbritannien men även i Australien. Där har fastighetsägarna tvingats bekosta inventeringar av befintligt byggnadsbestånd, byta ut eller bygga om ytterväggar som inte uppfyllt kraven och bekosta temporära brandskyddsåtgärder som till exempel brandvakter och utrymningslarm eller sprinklersystem fram till dess bristerna i brandskyddet åtgärdats.

-I Australien och Storbritannien har brännbara produkter som tidigare var bedömda som acceptabla enligt förenklad dimensionering nu blivit förbjudna i höga byggnader. I särskilt allvarliga fall har boende behövt evakueras till tillfälliga boenden i väntan på utbyte av fasadkonstruktionerna, säger Erik Lundström.

-Samtidigt är de svenska reglerna för höga byggnader i stort sett oförändrade sen BBR 19, säger Erik Lundström.

JUST NÄR DET GÄLLER krav på fasadmaterial skiljer sig Sverige åt

jämfört med flera länder. I Hong Kong och Australien är brännbara material i fasader förbjudna i höga hus, i Norge är det förbjudet över fem våningar, i England över elva meter och i USA över 16 meter.

-I Sverige är det inte materialspecifikt, brandskyddet kan istället verifieras med fullskaleprov enligt SP Fire 105 eller med analytisk dimensionering, säger Erik Lundström.

ANVÄNDNING AV brännbara material i ytterväggar, och då i synnerhet träfasader, är ett av de största frågetecknen gällande brandskydd i höga byggnader. Brandskyddsbehandlingen urlakar över tid och eftersom inga löpande provningar görs av fasaden när den väl är monterad så går det inte att veta under hur

många år brandegenskaperna fortfarande är acceptabla.

-Den accelererade provning som görs på laboratorium inom SS-EN 16755 motsvarar inte verklig åldring och det är svårt och dyrt att prova en enskild yttervägg för att bedöma hur brandegenskaperna påverkats över tid.

HÄR FINNS ett glapp mellan forskning och byggregler. Reglerna förutsätter att brandskyddet bibehålls över tid, men de standarder som finns på området täcker inte in den aspekten, säger Erik Lundström.

Han är även tveksam till om underhållet kommer skötas av fastighetsägarna.

-Ta en bostadsrättsförening som exempel. Vem tar ansvaret för att kontrol-

I Sverige är det inte materialspecifikt, brandskyddet kan istället verifieras med fullskaleprov enligt SP Fire 105 eller med analytisk dimensionering...

/Erik Lundström, brandingenjör WSP

lera brandskyddet i en fasad när eventuell försämring dessutom kan vara omöjlig att upptäcka utan brandprovning? Vi vet att underhåll inte alltid är prioriterat och anvisningarna från leverantörerna kan vara mycket kortfattade. Till dess förbättrade standarder är på plats behöver branschen bli bättre på att presentera vilken faktisk livslängd som kan förväntas, säger Erik Lundström.

Han är även tveksam till att alla fastighetsägare har rätt kompetens för att tillgodose att brandskyddet är acceptabelt under hela byggnadens livslängd.

-Ett generellt krav på obrännbart material i ytterväggar skulle sannolikt minska risken för fel eftersom såväl egenskaper redovisade i produktblad som den färdiga produkten troligen är lättare att granska och att produkten är mindre känslig för felaktig montering i förhållande till brännbara material, säger Erik Lundström.

EN ANNAN lösning kan vara sprinklers som Norge satt som krav i bostadshus

MER OM

BRÄNDER I HÖGA BYGGNADER

I USA genomfördes i genomsnitt 14 500 räddningsinsatser om året mot bränder i höga byggnader över sju våningar mellan år 2009–2013. Under samma tidsperiod omkom i snitt 40 personer per år i bränder i höga byggnader. Både andelen dödsbränder och genomsnittliga egendomsskadorna per 1 000 bränder är lägre i höga byggnader än i låga byggnader av motsvarande typ.

I England inträffade drygt 57 000 bränder i höga bostadshus mellan 2010 och 2017. Av dessa skedde utrymning av fler än fem boende endast i 0,4 procent av fallen. En annan undersökning visar att det genomfördes i genomsnitt cirka 2 800 räddningsinsatser om året mellan 2019 och 2020 i byggnader över tio våningar och av dessa var det endast fyra bränder årligen som resulterade i dödsfall.

I Australien inträffade det totalt 900 dödsfall i bostadsbränder mellan 2004–2017. Detta motsvarar 64 dödsfall per år och totalt 0,29 dödsfall per 100 000 personer. Av dessa bränder inträffade majoriteten av dödsfallen i fristående bostadshus och endast fem dödsfall inträffade i kategorin ”övriga byggnader” omfattande höga byggnader (>25 m), sovsalar och tält. Det framgår inte explicit av rapporten men det mesta tyder på att inget eller möjligen bara enstaka av dessa fem dödsfall inträffat i höga byggnader.

I Sverige omkom sammanlagt 1 591 personer mellan 1999–2015. Av dessa omkom 685 personer i bränder i någon av byggnadskategorierna flerbostadshus, hotell/pensionat samt förvaltningsbyggnad/kontor, men det går inte skilja ut vilka av dessa som inträffade i höga byggnader. Däremot kan konstateras att det endast vid 28 av dessa bränder omkom fler än en person. Av dessa 28 var det 22 bränder där två personer omkom, fem bränder där tre personer omkom och endast vid ett tillfälle omkom fler än tre personer, den tragiska branden på Kuddbygränd i Rinkeby då sju personer omkom.

Den svenska dödsbrandsstatistiken, men även empiriska observationer, visar att det sällan omkommer personer utanför startbrandcellen i höga byggnader...

/Erik Lundström, brandingenjör WSP

Granskat Brandsäkert

över två våningar. I Sverige finns inget sånt krav. Därför finns det flera höga byggnader i Sverige utan sprinkler, i enskilda fall upp mot 30 våningar.

-Det visar att det går att bygga utan sprinkler då en analytisk dimensionering visat tillräcklig säkerhetsnivå, säger Erik Lundström.

Det ställer stora krav på detaljutformning, kontroll och underhåll för att underhållet ska uppfylla den projekterade nivån.

-Ett allmänt krav på till exempel

sprinkler vid ett visst våningsplan eller vid en viss byggnadsarea skulle då kunna tillgodose en förbättrad robusthet utan att skärpa kraven på kontrollapparaten. Men om det är nödvändigt och i så fall vilken lösning som är att föredra har inte utretts, säger Erik Lundström.

MEN ATT DE svenska kraven är lägre än andra länders innebär inte per automatik att de är sämre.

-Den svenska dödsbrandsstatistiken,

men även empiriska observationer, visar att det sällan omkommer personer utanför startbrandcellen i höga byggnader. Det finns exempel på att det lett till omfattande egendomsskador men det är inte uppenbart att det är brandskyddsreglerna som varit otillräckliga, säger Erik Lundström.

År 2011 undersökte Boverket kostnadseffektiviteten för boendesprinkler i flerbostadshus och fann att de inte var effektiva. I Storbritannien gjordes motsvarande undersökning och där ansågs sprinklers vara kostnadseffektiva.

I Australien gjordes också en undersökning och där ansåg man inte att det var kostnadseffektivt, ändå infördes krav från fyra våningar.

-Skillnaden beror delvis på hur högt ett liv värderas. I Sverige och flera andra länder är det vanligen cirka 20-40 miljoner kronor, medan det till exempel i USA kan vara mer än det dubbla. Beräkningarna av kostnadseffektiviteten är också väldigt känsliga för vilka antaganden som görs av nyttan, det vill säga hur många liv som sprinklersystem kan förväntas rädda, säger Erik Lundström.

I rapporten varnar Erik Lundström för att produkter som slutligen används inte är den som föreskrivits.

-I Sverige finns minst ett fall där de brandklassade fasadskivor som föreskrivits och uppfyllde SP Fire 105 inte var de som slutligen hamnade på byggnaden, säger Erik Lundström.

En delvis liknande problematik har uppdagats i flera fall i Australien där importerade byggnadsmaterial har deklarerats ha en viss brandegenskap men där det faktiska materialet haft en sämre prestanda.

-Det här visar att det alltid finns en risk för att det blir fel, trots att intentionen hos projektör, byggare och byggherre har varit att göra rätt. Att helt förebygga risken att fel produkt hamnar i byggnaden är dock troligen inte möjligt annat än genom brandprovning i samband med mottagningskontrollen, säger Erik Lundström. ◆

Det här visar att det alltid finns en risk för att det blir fel, trots att intentionen hos projektör, byggare och byggherre har varit att göra rätt.

/Erik Lundström, brandingenjör WSP

SLUTSATSER AV BRANDSKYDD I HÖGA BYGGNADER

Brandskyddskraven för höga byggnader i jämförbara länder är generellt högre än i Sverige. I synnerhet är det kraven på byggnadens bärförmåga vid brand, brandavskiljande konstruktioner, minsta antalet trapphus och sprinkler som skiljer sig åt.

Statistiskt sett utmärker sig inte bränder i höga byggnader som en stor brandrisk. Av de dödsbränder i flerbostadshus, kontor och hotell som inträffat i Sverige under de senaste 20 åren är det mycket sällan att fler än en person har omkommit. Utländska data talar för att brandrisken i höga byggnader snarare är lägre än i låga byggnader.

Allvarliga bränder som inträffat i höga byggnader kännetecknas normalt av brister i brandskyddet kopplade till felaktigt utförande eller felaktig projektering, eventuellt delvis orsakat av oklarheter i regelverken (t.ex. Grenfell Tower).

Brännbara fasader/ ytterväggskonstruktioner har varit orsak till flera av de allvarligaste bränderna under senare år. Andra återkommande orsaker utgörs av extrema händelser som byggnadens brandskydd inte varit dimensionerat för (flygplanskrascher, terrorhändelser, bränder under byggtid).

Tillfredställande brandskydd kan sannolikt erhållas även utan sprinkler i höga byggnader, åtminstone för vissa byggnadstyper och verksamhetsklasser, under förutsättning att det passiva brandskyddet är robust och detaljutförande samt underhåll är tillfredställande.

STYRELSEN TAR STORA RISKER

Värdet på ett liv kan avgöra brandskyddet, är Tomas Åbergs reaktion på artikeln om den internationella jämförelsen om brandkrav i höga byggnader. Han tycker också det är komplext för en styrelse i en bostadsrättsförening att förstå brandskyddssystemen.

TOMAS ÅBERG Expert Brandskyddsföreningen

DET KAN VARA svårt att förstå vad kostnadseffektivt alltid innebär. Man ställs lätt inför moraliska dilemman och överväganden över ett människolivs värde. Är alla plötsligt inte lika mycket värda och är det mer riskfyllt att vistas i en byggnad där människovärdet har värderats lågt?

De flesta bränder i en bostad kan kontrolleras av en enstaka utlöst sprinkler, detta bidrar till att brandskadorna minimeras. Man kan därför fundera kring egendomsskyddet och vad som då är kostnadseffektivt. Vart kommer hållbarhetstanken in för att begränsa brand så mycket det går i ett tidigt skede och därmed minska en framtida miljöpåverkan med återuppbyggnad.

Styrfunktioner för brandskyddssystem är ofta beroende av signaler från brandlarmet.

Regelbunden kontroll och underhåll av systemen blir nödvändiga så att den tänkta brandskyddsprojekteringen fungerar över tid, ja lång tid.

Det kan vara komplext till exempel för en bostadsrättsförenings styrelse att förstå vikten av kontrollerna av brandskyddsystemen.

Styrelsen ska i sitt systematiska brandskyddsarbete identifiera vilka brandskyddssystem som är installerade och vilka kontroller som krävs för att kunna säkerställa funktionen.

Gör man inte detta så tar styrelsen på sig en ökad risk och ansvar för konsekvenserna av sitt dåliga brandskyddskyddsarbete. ◆

Granskat Brandsäkert

INTERNATIONELL FÖRENKLAD

LAND

Antal trapphus Bärförmåga

SVERIGE Ett trapphus i bostäder/kontor från 16 våningar. Två trapphus i hotell.

NORGE Ett trapphus i bostäder ≤ 8 våningar eller 23 meter om räddningstjänstutrymning. Övriga byggnader två trapphus om >3 våningar.

DANMARK Ett trapphus i bostäder ≤ 22 meter. 22-45 meter, ett trapphus om övertrycksättning och lufstslussar. Två trapphus i kontor och hotell.

ENGLAND Ett trapphus för bostäder. Två trapphus för övriga byggnader högre än 11 meter.

USA Ett trapphus i hotell och bostäder ≤ 3 våningar.

R 90 om 5-16 våningar alternativt R 60 om sprinkler. Över 16 våningar R 90-120 alternativt R 90 om sprinkler.

R 30 ≤ 2 våningar. R 60 ≤ 4 våningar. R 90 ≤ 16 våningar. R 120 alt. R 180 >16 våningar.

Material i fasad och brandcellsgränser

Ej materialspecifikt. Fasader ska klara fullskaletest eller vara obrännbar.

Byggnader i BKL3 (i princip från 5 våningar) ska ha obrännbar stomme.

R 60 ≤ 12 meter. Brännbart material ok i byggnader under 9,6 meter. 12-45 meter R 120 och obrännbart.

Beror på verksamhetsklass och höjd. R 120 från 10 våningar.

R 60 upp till 4 våningar. R 120 upp till 11 våningar. R 180 över 11 våningar.

AUSTRALIEN Två trapphus om byggnadshöjd överstiger 25 meter.

HONG KONG Två trapphus vid fler än 6 våningar eller över 17 meter. Fler trapphus om fler än 500 personer per våning.

NYA ZEELAND Ett trapphus i byggnader lägre än 10 meter och i sprinklade byggnader lägre än 25 meter.

SYDAFRIKA Två trapphus om högre än 2 våningar. Ett trapphus i kontor ≤ 2 våningar.

R 90 för bostäder och hotell, R 120 för kontor.

Ej kopplat till höjd, beror på byggnadens verksamhet och avstånd till andra byggnader.

Obrännbara väggar i byggnader över 18 meter.

Obrännbart över 16 meter.

Ytterväggar och avskiljande väggar i byggnader från 2 alt. 3 våningar ska vara obrännbara.

Beror på byggnadens area (R 60-120) Generellt krav på obrännbarhet.

R 30 i sprinklade bostäder upp till 25 meter. Generellt minst R 120 över 20 våningar.

R 30-120 beroende på höjd. R 120 över 10 våningar.

Fasadsystem ska klara fullskaletest eller vara obrännbart.

Krav finns, men ej relaterat till byggnadshöjd.

JÄMFÖRELSE AV BRANDKRAV VID DIMENSIONERING FÖR HÖGA HUS

Sprinkler Dörrstängare till branddörr Återinrymning Utrymningsstrategi Brand- och utrymningslarm

Inga krav. Hotell och kontor, men inte bostäder. Krav på samtliga branddörrar till trapphus Tr1/2 oavsett verksamhetsklass.

Krav i bostadshus högre än två våningar med krav på hiss. Övrig verksamhet bedöms separat.

Generellt över 22 meter.

Samtliga trapphus förutom trapphus i bostäder som understiger 8 våningar eller 23 meter.

I utrymningsvägar, mot "sikkerhedstrapper" (motsvarigheten till Tr2-trapphus) m.m. Undantag för vissa dörrar från bostäder mot utrymningsväg likt i Sverige.

Nej, inget krav om trapphus leder till det fria.

Stay-in-place. Utrymningsstrategin varierar för kontor/hotell.

Inget krav relaterat till byggnadnes höjd.

Nej. Fullständig, samtidig utrymning Inget krav relaterat till byggnadnes höjd. Alla byggnader ska ha brandlarm utom vissa industri- och bostäder som kan förses med brandvarnare.

Nej. Bostäder: Stayin-place. Övriga: fullständig, samtidig utrymning

Bostäder endast brandvarnare. Övriga byggnader beror på antalet personer och ej byggnadshöjd.

Krav i byggnader över 30 meter och bostäder över 11 meter.

I bostadshus över 4 våningar. I kontor över 6 våningar.

Ja, samtliga branddörrar. Nej. Bostäder: Stayin-place. Övriga: fullständig, samtidig utrymning

Ja, samtliga branddörrar. Ja, var fjärde våning om byggnaden är över 25 meter.

Fullständig men sekventiell eller progressiv utrymning möjligt över 25 meter.

Inga krav men beror på byggnads risk. Genrellet finns det alltid.

Krav för bostäder från tre våningar. Krav för kontor från 500 personer. Krav på talat meddlenade över 25 meter (ca 8 vån).

Från 4 våningar i bostäder. Övriga verksamheter över 25 meter.

Normalt i alla byggnader utom bostäder.

Krav i byggnader över 10 meter med endast ett trapphus samt i alla byggnader högre än 25 meter.

Krav i byggnader över 30 meter.

Ja, samtliga branddörrar. Ja, var fjärde våning. Bostäder: Stay-in-place. Övriga: fullständig, samtidig utrymning

Samtliga byggnader över 25 meter (ca 8 vån)

Ja, samtliga branddörrar. Ja, varje våning. Fullständig utrymning i bostäder samt osprinklade byggnader. Övriga byggnader: partiell utrymning.

Ja, samtliga branddörrar. Ja, var fjärde våning om byggnaden är över 25 meter.

Generellt, fullständig, samtidig utrymning.

Ja, samtliga branddörrar. Nej. Fullständig men sekventiell eller progressiv utrymning.

Ja, över tre våningar.

Krav för alla byggnader och bostäder över fyra meter och från 100 personer.

Alla hotell och övriga byggnader från fyra våningar.

BRANDSKYDDET I NÅGRA AV SVERIGES HÖGSTA BYGGNADER

1. TURNING TORSO

Stad: Malmö

Höjd: 190 meter

Våningar: 54

Färdigställt : 2005

Regelverk : BBR 8

Brandskyddsutformning : Ett trapphus (Tr1), trycksättning av Tr1-trapphus, brandsektion var 5:e våning, dörrstängare till bostadslägenheter, sprinkler, brandlarm, <1,2 m mellan fönster, stigarledningar, räddningshiss, kontrollrum för räddningstjänsten, R 120.

2. NORRA TORNEN, INNOVATIONEN

Stad: Stockholm

Höjd: 125 meter

Våningar: 38

Färdigställt: 2018

Regelverk: BBR 21

Brandskyddsutformning: Ett trapphus (Tr1), trycksättning av Tr1-trapphus, sprinkler, trycksatta stigarledningar, brandlarm i lägenhetskorridorer och gemensamma ytor, räddningshiss, R 90/R 120 (källarplan).

3. THE POINT

Stad: Malmö

Höjd: 110 meter

Våningar: 29

Färdigställt: 2020

Regelverk: BBR 20

Brandskyddsutformning: Två trapphus (Tr1), trycksättning av Tr1-trapphus och hisschakt, sprinkler, brand- och utrymningslarm, räddningshiss (2 st.), sprinkler, trycksatta stigarledningar, R 90.

4. KISTA SCIENCE TOWER

Stad: Kista

Höjd: 124 meter

Våningar: 31

Färdigställt : 2002

Regelverk: BBR 7

Brandskyddsutformning: Ett trapphus (Tr1), trycksättning av Tr1-trapphus, brandsektion var 4:e våning, sprinkler, brandlarm, räddningshiss, R 60.

5. KRONPRINSEN

Stad: Malmö

Höjd: 82 meter

Våningar: 27

Färdigställt: 1964

Regelverk: BABS 1960

Brandskyddsutformning: Två trapphus (Tr1), inget sprinklersystem, brandvarnare i lägenheter, stigarledning, räddningshiss, R 90.

LITEN MARGINAL TILL KATASTROF

Det är anmärkningsvärt att Sverige inte har krav på sprinkler i höga byggnader, tycker Ville Bexander. Strategin att stanna i byggnaden och inte utrymma kan bli en katastrof om den misslyckas. Trapphusen är nämligen inte dimensionerade för utrymning.

VILLE BEXANDER Expert Brandskyddsföreningen

DET MÄRKS att temperaturen börjar stiga i debatten om de nya byggreglerna. Redan 2017 påbörjades arbetet med att modernisera och förenkla byggreglerna. Först med kommittén för Modernare byggreglers utredningar och nu med Boverkets projekt, Möjligheternas byggregler. Förslag på den blivande strukturen i byggreglerna fick vi se första gången 2020 då avsnittet om skydd mot buller kom ut på remiss. Av de mer uppseendeväckande nyheterna i regelverket vara att allmänna råd och hänvisningar till standarder var borttagna.

Arbetet med brandskyddsföreskrifterna inom Möjligheternas byggregler har pågått i ett par år nu. Boverkets brandingenjörer har arbetat hårt och kontinuerligt skickat författningsförslag till sin referensgrupp för brandskydd. I brandbranschen har sedan förslagen diskuterats och kommunicerats till Boverket. Nu i vår förväntas Boverket skicka ut förslaget på föreskrifterna på remiss. Då kommer alla som vill kunna yttra sig om innehållet.

I kölvattnet av Möjligheternas byggregler har Boverket haft ett behov av att utreda vissa specifika frågor. Brandskydd i höga byggnader är en av dem.

Bränder i höga byggnader har flera utmaningar. Det mest uppenbara är att räddningstjänstens insats försvåras om branden är högt uppe i byggnaden och om många människor behöver

assistans för att kunna utrymma. För att underlätta detta har byggreglerna krav på brandsäkra trapphus med brandgasventilation, räddningshiss och trycksatta stigarledningar.

Utrymningsstrategin från bostäder i höga hus i Sverige och många andra länder är egentligen ingen utrymningsstrategi, utan en utryminte-strategi. Strategin ”stay put” bygger på att endast brandutsatt lägenhet utrymmer. Räddningstjänsten släcker sedan branden innan den hinner sprida sig till andra lägenheter i byggnaden. Strategin bygger på att brandcellerna kan förhindra brandspridningen under tiden som räddningstjänsten kör fram, tar sig upp och genomför släckinsatsen.

Om denna strategi misslyckas – om branden hinner sprida sig innan släckinsatsen kommer i gång – kan situationen förvärras mycket och snabbt. Då måste fler brandmän sättas in och fler personer kommer att behöva utrymma i trapphus som inte är dimensionerade för detta. Ett sådant scenario kan leda till en katastrof.

Brandskyddet i höga byggnader må vara i samma nivå som övriga byggnader i Sverige för de bränder som uppstår dagligen - normalbränderna. Säkerhetsmarginalen till en brandkatastrof är dock liten. Krav på sprinklerskydd i höga byggnader skulle öka denna säkerhetsmarginal avsevärt. Med Sveriges materialneutrala regelverk, ”stay put”-strategin och dålig kontroll i byggprocessen är det därför anmärkningsvärt att vi är en av de få länder som inte har krav på sprinklerskydd i höga byggnader. ◆

UTVECKLING AV MILJÖVÄNLIGA FLAMSKYDDSMEDEL

Utvecklingen av miljövänliga flamskyddsmedel är viktig för vår brandsäkerhet och Luleå tekniska universitet har tagit en världsledande position i arbetet. Med finansiering från Brandforsk har flera banbrytande projekt genomförts och det sker med avancerad kemi med utveckling på molekylnivå. Följ med in i en mikrovärld där stora steg tas.

Text Mattias Delin, Forskningsdirektör vid Brandforsk

Foto : Forskarna har delat med sig av bilderna från sin forskningsdokumentation

Miljöfarliga flamskyddsmedel har fått många att vilja lämna flamskyddsmedel som metod, men utvecklingen av miljövänliga sådana kan ha stor betydelse för vår brandsäkerhet. Om vi kan få textilier att brinna sämre kan vi sannolikt rädda flera liv varje år i Sverige och genom att dämpa brandegenskaperna i trä kan det användas i större omfattning i våra hus. När utvecklingen av biobaserade plaster går framåt vill man också ha miljövänliga flamskyddsmedel i dem.

VID LULEÅ TEKNISKA universitet, LTU, har kemister tagit sig an detta med flera olika angreppsätt, som har både likheter och skillnader. Några gemensamma nämnare är att de alla arbetar med kalciumfosfater och aminer (aminosyror och ammoniumjoner) i olika former. Forskarna har kommit till LTU från flera olika länder och tillsammans utgör de en unik resurs i svensk forskning.

När man pratar om kemin för flamskyddsmedel så pratar man ofta om fosfor, P. Fosfor har mycket goda egenskaper för flamskydd och är vanligt förekommande i vår miljö. Till exempel finns det i fytinsyra, C6H6(H2PO4)6, som är ett ämne som förekommer naturligt i växter och som kan utvinnas ur exempelvis växtdelar.

ANNA-CARIN LARSSON och Anuttam Patra har forskat fram en molekyl som utnyttjar detta. Fytinsyra binder gärna metalljoner till sig också, vilket är användbart i det här sammanhanget. Metalljoner kan nämligen förändra molekylens löslighet i vatten och på så sätt göra flamskyddsmedlet vattenfast, så att det inte sköljs bort av exempelvis regn eller vid tvätt. Kalcium, Ca, visade sig ge bra egenskaper i arbetet och är ett lättillgängligt ämne .

Bindningen med kalciumjonen, Ca2+, kan bli lite väl hård, men den går att mjuka upp genom att tillföra en

aminosyra i molekylen. Med den på plats får man en bättre sönderdelning av molekylen vid uppvärmning, vid temperaturer som lämpar sig för flamskyddsmedlets uppgift. Den aminosyra som fungerade bäst i studien var Arginin, som också förekommer naturligt i växter.

För att hämma cellulosas egenskaper att brinna så måste flamskyddsmedlet vara verksamt i ett temperaturområde som är relevant för sammanhanget. I det här fallet utgör 370 °C en viktig temperatur att förhålla sig till eftersom det är den temperatur vid vilken cellulosa normalt antänds. Den framtagna molekylen börjar reagera vid ungefär 200 °C och reaktionerna fortsätter upp till omkring 400 °C, vilket passar väldigt bra.

Ämnets verkan som flamskyddsmedel består av fyra effekter. Förutom att slå mot den klassiska brandtriangelns delar (bränsle, syre och värme) så slår den även mot de fria radikaler som krävs för den

Bild

Till vänster fytinsyra som bundit kalciumjoner till sig. Det gör att ämnet inte är vattenlösligt längre. (Det här är en form av kalciumfosfat, ett ämne som återkommer i alla de tre forskningsprojekten). För att skapa en mjukare bindning mellan fytinmolekylerna och kalciumjonerna adderar man en aminosyra (som är en amin), som finns med i bilden till höger.

Bild

Till vänster schematiska bilder av fytinsyra och till höger hur molekylerna bryts upp vid uppvärmning. Det här är innan molekylen utvecklas ytterligare med hjälp av fler ämnen.

2.

1.

400°C

200°C

kedjereaktion som brand är. Om vi följer molekylens effekt under uppvärmning så händer det här:

Vid ungefär 200 °C påbörjas en nedbrytning av molekylen. Fytinsyran bryts ner till fosfatgrupper (fosforsyra) och cykliska kolringar. Aminosyran bildar gaser som kvävgas och vattenånga som påverkar syrgaskoncentrationen och hämmar antändning. Allt det här kräver värmeenergi som då stjäls från den möjliga antändningen, vilket inom brandvetenskapen brukar kallas för att

något utgör en termisk ballast.

Fosforsyran som bildats förkolnar cellulosan vilket minskar produktionen av pyrolysgaser (bränsle i gasform från det fasta materialet). Temperaturen på de pyrolysgaser som ändå bildas är relativt låg, tack vare de termiska ballasterna, så att de blir svårare att antända.

Fosfatgrupperna polymeriserar (sammanfogar sig i långa kedjor), vilket också kräver värme, och tillsammans med metalljonerna bildar de ett glasliknande skikt som isolerar cellulosamolekylen.

Även kolringarna från fytinsyran slår ihop sig till ett grafitliknande skikt som också isolerar cellulosan.

FOSFOR TILLHÖR en grupp ämnen som kallas för radikalhämmare som är bra på att snabbt reagera med fria radikaler och på så sätt bryta kedjereaktioner, som till exempel en brand.

Den framforskade molekylen har alltså egenskapen att börja jobba flamskyddande innan cellulosan når sin antändningstemperatur genom att stjäla

värme, begränsa bränslets pyrolysering, hindra värmen att nå cellulosan, minska syremängden, och avbryta kedjereaktionen genom att binda de fria radikalerna.

Den här molekylen är nu patentsökt och forskningen fortsätter för att skapa ett flamskyddsmedel som är tillgängligt på marknaden. Visserligen äter du nog alla ingredienser varje dag, men det

san för att bilda kalciumfosfat i cellulosacellen. Våra skelett är till största delen uppbyggda av kalciumfosfat och det var från medicinsk forskning om syntetisk uppbyggnad av mänskligt skelett som Edita fick sin idé.

Metoden för att få reaktionen att ske inne i cellulosan består i att först låta kalciumjoner i en flytande lösning,

CaHPO4·2H2O, som är ett kalciumfosfat som binder två vattenmolekyler till sig.

Med mineraliseringen på plats studerade man hur de termiska och de mekaniska egenskaperna förändrades.

Med termogravimetrisk analys (TGA) studerades provkropparna under uppvärmning. Massförlusterna mättes och avgående ämnen analyserades med

krävs särskilda recept för att skapa flamskyddsmedlet och göra det lättanvänt.

ÄGGSKAL BESTÅR till 96 procent av kalciumkarbonat, CaCO3, och Edita Garskaite har forskat fram ett sätt att få kalcium, Ca, från äggskal att mineralisera trä tillsammans med ammoniumdivätefosfat, NH4H2PO4, (även kallat ADP), och så här långt visar forskningen att det förändrar träets brandegenskaper. Mineralisera betyder att ett organiskt ämne ersätts av ett oorganiskt ämne och Edita har låtit de kemiska reaktionerna ske inne i cellulo-

kalciumacetat, tränga in i träet och sedan tillsätta ADP. De reagerar då och bildar kalciumfosfat. Reaktionen är momentan så det gäller att tillsätta ADP i rätt hastighet så att inte för mycket kalciumfosfat bildas på ytan i början och på så sätt hindrar ADP att tränga längre in och reagera även där.

För att se hur långt in i träet och cellulosacellerna som mineraliseringen skett så studerades provbitarna med svepelektronmikroskop (SEM). Bilderna visade att kalciumfosfat bildats i cellväggarna och i cellhåligheten hade det bildats Brushit,

masspektrometri (MS). Analysen visade att de behandlade proverna minskade mindre i vikt än de obehandlade, och att det avgick mer vattenånga och ammonium (en amin) från de behandlade kropparna.

MAN GENOMFÖRDE också tester med konkalorimeter (CC) och mikroförbränningskalorimeter (MCC). Dessa visade att förbränningsenergin (Total Heat Release, THR) var mindre för de behandlade proverna än för de obehandlade. Detta indikerar att metoden eventuellt kan

”Mineralisera betyder att ett organiskt ämne ersätts av ett oorganiskt ämne...”

Bild 4. Bomullstyg exponerade för öppen flamma. Prov (a) är med natrium som metalljon men utan aminosyra, prov (b) är med aminosyra men utan metalljon, prov (c) är med aminosyra och med natrium som metalljon, och prov (d) är med aminosyra och med kalcium som metalljon. Prov (d) kolade bara lite innan det självslocknade.

fungera som flamskydd av trä men det krävs fortsatta studier av det.

De mekaniska egenskaperna studerades både för tryck och för böjning och visade inte på signifikanta skillnader mellan obehandlade provbitar respektive behandlade provbitar. Dock var provbitarna små och studier av större bitar behöver genomföras för att lära sig mer om de mekaniska egenskaperna. Tydligt från proverna är att materialets densitet ökar vid behandlingen.

Den här forskningen är på ett tidigt stadium och har hittills visat att det går att behandla trä på det sättet och att det påverkar hur trä brinner. Fortsatt forsk-

ning behövs för att gå djupare i analyserna och se om det kan fungera som en miljövänlig metod för att flamskydda trä.

UTVECKLINGEN AV bioplaster, för att komma bort från de fossilbaserade plasterna, skapar också efterfrågan på miljövänliga flamskyddsmedel att tillsätta i dem. Man önskar produkter som är lämpliga ur miljösynpunkt även när de flamskyddats. Ett problem man sett vid tillsats av flamskyddsmedel är att de mekaniska egenskaperna i plasten kan försämras.

Flamskyddsmedlet lägger sig gärna i klumpar inne i plasten och där bildas

det försvagningar. Oisik Das och Rhoda Afriyie Mensah har forskat fram en metod för att undvika det genom att gömma flamskyddsmedlet i porerna till biokol som blandas in i plasten, med målet att förbättra brandskyddet utan att försämra den mekaniska styrkan i materialet.

BIOKOL FRAMSTÄLLS genom pyrolys av biomassa under syrebrist, och genom att mala det till ett fint pulver kan det blandas in i olika material. Kolpartiklarna är mindre än den klumpbildning med flamskyddsmedel man haft problem med och fungerar bättre i plastens struktur. Inne i biokolet kan flamskyddsmedlet fördela sig

är ca 100 μm bred (100 miljondels meter).

Bild 5. SEM-bild av cellulosan som visar mättnaden av kalciumfosfatet. Kalcium är rött, fosfor är grönt, kol är blått. I den sista bilden visas alla ämnen tillsammans. Varje bild

Bild 6. Brushit inne i cellhåligheter i cellulosan. Bilden är ca 37 μm bred (37 miljondels meter).

Bild 7. Biokol studerat med svepelektronmikroskop (SEM). Bilden är ca 375 μm bred (375 miljondels meter). Flamskyddsmedlet göms i porerna i kolskelettet för att sedan följa med biokolet in i plasten utan att försvaga den.

Bild 8. De tre olika dopningsmetoderna och målet med dopningen: Att gömma flamskyddsmedlet (i det här fallet Lanosol) inne i biokolets porer.

Teknik Brandsäkert

Bild 9. Svepelektronmikroskopbilder (SEMbilder) av bioplast av vetegluten (WG), (a) utan behandling, (b) med Lanosol inblandad direkt i plasten med sprickbildning som följd, (c) med rent biokol i plasten, (d) med mekaniskt dopad biokol, (e) med kemiskt dopad biokol och (f) med termiskt dopad biokol.

FRAMTIDEN FÖR FLAMSKYDDSMEDEL

Brandsäkerhet utgör en pusselbit i alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Just nu har en grupp forskare vid Luleå tekniska universitet förflyttat forskningsfronten framåt gällande miljövänliga flamskyddsmedel för material som står högt på agendan för ett hållbart samhälle. Deras arbeten kan få stor påverkan på brandsäkerheten och möjliggöra hållbara lösningar på flera av våra utmaningar.

I den här artikeln beskrivs grunderna i deras upptäckter och utgör de fundamentala byggstenarna för den fortsatta utvecklingen. Nu återstår att fortsätta forska stegvis, och utvärdera varje steg, för att till slut förhoppningsvis kunna nå ut i verkligheten med produkter till nytta för bra lösningar på flera av våra brandsäkerhetsproblem.

i mindre partiklar än när det tillsätts fritt i plasten.

BIOPLASTEN MAN valde för studien var gjord av vetegluten. Man valde två flamskyddsmedel: Lanosol ,C7H6Br2O3, som kan utvinnas ur alger, och ammoniumdivätefosfat, NH4H2PO4 (även kallat ADP och som även Edita använde i sin studie). Därefter valde man tre olika metoder för att dopa biokolen innan man tillförde den till plasten: Mekanisk dopning (ingredienserna blandades samman torra som de var); kemisk dopning (ingredienserna blandades samman genom att lösa flamskyddsmedlet i aceton); termisk dopning (flamskyddsmedlet smältes in i biokolet).

Det sätt som fungerade bäst var den termiska dopningen och man provade även flera olika temperaturer och tider. Det som gav bäst resultat var uppvärmning till 135 °C i tre timmar.

Man studerade plastens termiska egenskaper med hjälp av termogravimetrisk analys (TGA) och i konkalorimeter (CC). Dessa visade att massförlusten

minskade för de behandlade proverna liksom den maximala förbränningseffekten (peak HRR). ADP sänkte dessa mer än Lanosol. Man studerade även den kemiska aktiveringsenergin (den energin som krävs för att starta en kemisk reaktion) och kunde konstatera att den ökade ju effektivare dopningsmetod man använde. Det blev alltså svårare att starta de kemiska kedjereaktioner som en brand innebär.

Man studerade även plastens mekaniska egenskaper och kunde se att med den mest effektiva dopningsmetoden kunde man nå resultat som inte visade signifikant skillnad mellan behandlade prover och obehandlade prover.

Även den här forskningen är på ett tidigt stadium. Det man lyckats visa är att man kan tillföra flamskyddsmedel till bioplaster med hjälp av biokol med bibehållna mekaniska egenskaper och med hämmande effekt på plastens brandegenskaper. Man provade Lanosol och ADP med bra resultat, varav ADP visade sig ge bäst resultat. ◆

Bild 10. Oisik Das med en provkropp av bioplast som man tillverkat dopad med flamskyddsmedel gömt i biokol.

STORA BRANDCELLER MED EXPONERAT TRÄ

HELT NYA brandtester i stora lokaler med exponerat trätak har visat att vid rätt förutsättningar kan extremt snabb brandspridning ske, så att brandförloppet på bara några sekunder förändras från lokalt till att införliva hela taket på 300 kvadratmeter. Ett sådant brandförlopp i väldigt stora rum kan bli katastrofalt i en verklig byggnad och även sätta käppar i hjulet för fortsatt hållbar innovation inom byggsektorn. Brandforsk vill med ett nytt forskningsprojekt identifiera effektiva åtgärder som minskar brandspridningshastigheten längs exponerade trätak. Ett rum med en längd på 12 – 24 meter och en bredd på 2.4 meter kommer att användas för att genomföra 7 –10 brandförsök. Ett nytt trätak kommer att installeras inför varje test och en väldefinierad brandkälla placeras i ena änden. Under testerna kommer exponeringen mot golvet som branden i taket utgör studeras samt andra relevanta rumsbrandsfenomen.

DELTIDSBRANDMÄN FÅR EGEN FORSKNING

EMELIE LANTZ på räddningstjänsten i västra

Blekinge har sedan i september 2019 bedrivit forskning om att öka kunskapen kring frivilliga brandmän, som är ett bristyrke. Forskningen har bedrivits genom Brandforsks forskarskola, som gör det möjligt för yrkesverksamma inom kommunal räddningstjänst att kombinera arbete med forskning, och har varit kopplad till Lunds universitet. Nyligen blev hon klar med sin avhandling på licentiatnivå.

När det gäller utmaningarna för att rekrytera och behålla brandmän som utför yrket på sin fritid handlar en del om arbetsmiljön. Bra ledarskap, en fungerande organisation där det är öppet för frågor och en miljö där man får uppskattning ses som viktiga ingredienser. Den fysiska arbetsmiljön påverkar där gammal utrustning och oanpassade lokaler har en negativ inverkan.

BRANDFORSKNING PRISAS AV TRÄBRANSCHEN

BIRGIT ÖSTMAN, EMERITUS vid

Linnéuniversitet och expert i ämnet byggnadstekniskt brandskydd har tilldelas priset riddare av Trämarknadsorden. Hon har forskat på området brand sedan 1970-talet och har gett ut den första europeiska handboken någonsin om brandsäkert träbyggande. Priset delades ut den 17 november under Trämarknaden i Karlstad.

Motiveringen lyder bland annat:

”För ett stort och avgörande bidrag att möjliggöra ökad användning av trä i alla typer av byggnader och för sin livsgärning att möta fördomar med fakta kring trä och brand.”

Priset har delats ut sedan 1962 och hyllar de personer som med gagnelig gärning fört träbranschens utveckling framåt.

VILLOR SAKNAR BRANDVARNARE

Var tredje villa har inte fullgott skydd av sin brandvarnare och endast tio procent har brandsläckare. Det meddelar Folksam som gjort en undersökning bland sina kunder under förra året. Oroväckande nog saknade 15 procent brandvarnare helt.

Text Roger Andersson

December är historiskt sett den månad när flest bränder sker. Detta i kombination med de rusande elpriserna då allt fler förväntades elda i större utsträckning för att hålla nere sina elkostnader gjorde att Folksam släppte sin omfattande undersökning just den 1 december.

Mellan 2021–2022 lät försäkringsbolaget genomföra närmare 70 000 husbesiktningar, vilket ingår i företagets villaförsäkring. Förutom att kontrollera förekomst av brandvarnare och hur många som finns uppsatta, kontrollerarde besiktningsmännen även deras placering och skick.

MEN TROTS ATT brandvarnare

årligen räddar många liv visade det

sig att 29 procent av villaägarna fått anmärkningar på sin brandvarnare under det senaste året vid besiktning. Drygt 20 000 fick anmärkning om undermålig brandsäkerhet. Hela 80 procent av alla anmärkningar berodde på för få brandvarnare uppsatta sett till husets storlek och i nära 15 procent av fallen saknas brandvarnare helt. Endast tio procent av de besiktigade hushållen ägde en brandsläckare.

– Det är anmärkningsvärt att så många saknar brandvarnare, och sett till anmärkningarna verkar det även finnas en låg kunskap om hur många brandvarnare man behöver ha i sitt hem.

Vi rekommenderar alla att se över sitt brandskydd där hemma, speciellt nu när vintern är här och många tänder ljus

och eldar mer i öppna spisen, säger Erik Arvidsson, skadeförebyggare på Folksam.

Enligt Brandskyddsföreningen omkommer varje år mellan 80 och 90 personer i bränder och omkring tre gånger så många skadas – de flesta är äldre och riskutsatta. Över 85 procent av de som omkommer eller skadas svårt av brand gör det i sitt hem.

– Tidigare statistik visar att det saknats en fungerande brandvarnare i över fyrtio procent av alla dödsbränder och en stor del av dessa hade sannolikt kunnat förhindras om det funnits brandvarnare uppsatta. Brandvarnare är en väldigt billig och effektiv livförsäkring, vår rekommendation är att ha en brandvarnare per våningsplan och per 60 kvadratmeter, säger Erik Arvidsson.

Utbildning

FEBRUARI

 Grundutbildning, Brandfarliga varor

Distansutbildning

14 februari

 Föreståndare, Brandfarliga varor

Distans/Stockholm

15 februari–24 mars

MARS

 Brandskydd i Boverkets

byggregler

Distans/Stockholm

9 mars

 Anläggningsskötare sprinkler

Göteborg

13 mars

 EN Grundutbildning 1

Stockholm

13 mars–17 mars

 Brandskyddsansvarig Hotell Distansutbildning

14 mars

 Brandskyddsledare Block 4/ Fördjupning

i organisatoriskt brandskydd

Distans/Stockholm

20 mars–24 mars

 Grundutbildning, Brandfarliga varor

Distansutbildning

21 mars

 Föreståndare, Brandfarliga varor

Distans/Stockholm

22 mars– 28 april

 Anläggningsskötare sprinkler Distansutbildning

23 mars

 Pedagogik för

instruktör Heta Arbeten®

Stockholm

28 mars

 Instruktörsutbildning

Heta Arbeten® 2020–2024

Stockholm

29 mars–30 mars

APRIL

 Anläggningsskötare sprinkler

Göteborg

13 april

 Anläggningsskötare sprinkler

Göteborg

17 april

 Brandskyddskoordinator Distans/Stockholm

17 april–21 april

 Brandskyddskoordinator – Brandpraktik

Farsta

18 april

 Grundutbildning, Brandfarliga varor Distansutbildning

25 april

 Föreståndare, Brandfarliga varor Distans/Stockholm

26 april–30 maj

 Brandskydd på byggarbetsplatser Distansutbildning

27 april

 Eltermografering Klass 2 Stockholm

27 april

MAJ

 EN Grundutbildning 2 Distansutbildning

3 maj–4 maj

 Lås och utrymningsvägar

Stockholm

3 maj

Vi erbjuder

klassrums – distans –och hybridutbildningar. Vid önskemål håller vi anpassade utbildningar på ert företag.

 Anläggningsskötare sprinkler Distansutbildning

4 maj

 Brandskyddsprojektering – brandskyddsdokumentation enligt BBR Stockholm

9 maj –11maj

 Arbete i explosionsfarlig miljö/ATEX Uppsala

10 maj–11 maj

 Brandskyddsledare Block 5 Distans/Stockholm

22 maj–26 maj

 Brandkonferensen Distans

25 maj

 Brandskyddskoordinator Distans/Stockholm

29 maj–6 juni

 Pedagogik för instruktör

Heta Arbeten®

Stockholm

30 maj

 Instruktörsutbildning

Heta Arbeten® 2020–2024

Stockholm

31 maj–1 juni

dig redan nu!

Ökad säkerhet med digital tillståndshantering heta arbeten!

Heta Arbeten® PREMIUM

Få en unik överblick över företagets alla heta arbeten och tillgång till statistik. Skräddarsy tillståndslistor efter företagets risker, skicka notiser till berörda roller, förbered tillstånd och utse tillståndsansvarig digitalt. PREMIUM kan allt!

Se hur vi kan hjälpa ditt företag till en enklare, snabbare och säkrare tillståndshantering. Boka en kostnadsfri demo idag!

hetaarbeten.se/sv/premium

ÅRSSTÄMMA OCH RIKSMÖTE

I samband med Brandskyddsföreningens årsstämma den 17 maj passar Brandskyddsföreningen på att också bjuda in till Riksmötet. Här har alla medlemmar i Brandskyddsföreningen möjlighet att tycka till om vår verksamhet och lyfta frågor som är viktiga för just er bransch.

På Riksmötet kommer vi också, tillsammans med ledande politiker och sakkunniga, lyfta och prata om hur vi påverkas av den allt ökande elektrifieringen i samhället, hållbarhetsaspekter samt hur vi kan bidra till Civilförsvaret i vardag som kris.

Inför Brandskyddsföreningens stämma ska också ledamöter till styrelsen utses och Brandskyddsföreningens medlemmar kan lämna förslag på lämpliga kandidater.

Skicka dina förslag till valberedningens ordförande Jan Wisén,  jan.e.wisen@gmail.com senast den sista februari 2023.

RIKSKONFERENSEN FOLK OCH FÖRSVAR

Brandskyddsföreningen deltog på rikskonferensen Folk och Försvar den 8–10 januari i Sälen, som i år hade temat ”Sveriges säkerhet är hela folkets angelägenhet”. Det säkerhetspolitiska läget i Europa anses vara det sämsta sedan 1980-talet och på en pressträff den 9 januari meddelade statsminister Ulf Kristersson och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, att civilplikt kommer att införas. I ett första steg handlar det om att personer med räddningstjänstkompetens blir krigsplacerade med civilplikt inom kommunal räddningstjänst.

Detta ligger väl i linje med Brandskyddsföreningens initiativ Civil insatsperson, CIP, som ska initieras under 2023. CIP handlar om en frivillig insats som snabbt kan vara på plats i en kris eller krigssituation för att hantera bränder, olyckor eller andra incidenter.

– Det civila försvaret kommer att vara av yttersta vikt för att vi ska kunna uppnå ett tryggt och säkert samhälle i såväl vardag som i kris och krig. De civila insatspersonerna kommer kunna anpassa sina insatser utifrån det behov som Sverige och samhället har vid ett givet tillfälle.

–Här har Brandskyddsföreningen både kompetens och nätverk att bidra med säger Mats Björs, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen.

Civila insatspersoner kan bidra till säkerhet och trygghet

Många ansåg att årets upplaga av Folk och försvars konferens i Sälen var den viktigaste och bästa någonsin. Som medlem i Folk och försvar var Brandskyddsföreningen naturligtvis på plats. Vid konferensen meddelade statsministern att totalförsvaret ska stärkas och det civila försvaret behövs vid sidan av det militära försvaret för att Sverige ska kunna fungera i en krigssituation. Det civila försvaret är eftersatt och den påbörjade återuppbyggnaden måste påskyndas.

Det civila samhället behöver i händelse av kris och krig vara robust och ha hög resiliens för att kunna stödja det militära försvaret i deras uppgifter samtidigt som de viktigaste samhällsfunktionerna behöver säkras och civilbefolkningen skyddas. Därför har MSB ett regerings-

uppdrag att stärka det civila samhället och skapa motståndskraft för att bland annat hantera bränder, olyckor och explosioner i såväl fred som kris och krig.

Ett sätt att skapa mer resiliens är att utveckla ett system med civila insatspersoner (CIP). En CIP är en frivillig person som med en kort utbildning och visst stöd snabbt kan informeras om en händelse via SOS Alarm och hjälpa till vid till exempel en brand, olycka eller ett hjärtstopp. Styrkan med CIP är att finnas lokalt och att kunna vara på plats inom några minuter innan branden är fullt utvecklad eller för att kunna bistå med livsuppehållande åtgärder tills räddningstjänsten är på plats.

Brandskyddsföreningen har idag ett system för restvärderäddning och kompetens att hantera rapportering, kommunikation och uppföljning. Vi bedriver idag, ofta i samarbete med räddningstjänsten och våra tjugo lokala Brandskyddsföreningar, omfattande brandsäkerhetsutbildningar såväl lärarledda som på distans.

Vi arbetar nu med att under 2023 i partnerskap med MSB, räddningstjänsten och försäkringsbolagen, etablera en nationell organisation med civila insatspersoner som kan verka i såväl krig som fred.

Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen

mats.bjors@brandskyddsforeningen.se

NYA SÄKERHETSREGLER FÖR HETA ARBETEN

VID ÅRSSKIFTET 2022-2023 trädde Brandskyddsföreningens ramverk för brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats i kraft och kan nu tillämpas av marknadens aktörer. Det nya ramverket ska säkerställa en bibehållen hög kvalitet i behörighetsutbildningen för de som ska arbeta med brandfarliga heta arbeten, samt i de säkerhetsregler som branschen arbetar efter.

Det nya ramverket med säkerhetsreglerna har arbetats fram av Brandskyddsföreningen i samarbete med branschens aktörer. Ramverket publicerades i somras och träder i kraft från och med årsskiftet 2023.

Det nya ramverket består av fyra olika normer och regler där det centrala regelverket utgörs av ”SBF 506 Säkerhetsregler” som ställer krav på vilka säkerhetsåtgärder som måste vidtas innan heta arbeten får påbörjas. Andra viktiga förändringar i säkerhetsreglerna är bland annat regler anpassade efter ny teknik och införande av nya hållbarhetskrav.

Samtliga normer och regler finns kostnadsfritt att ladda ned på Brandskyddsföreningens webbplats.

NY TILLSTÅNDSLISTA FÖR

HETA ARBETEN®

DEN 1 JANUARI släpptes en ny tillståndslista för Heta Arbeten® i både tryckt och digitalt format. Listan bygger på de tidigare versionerna men är numera anpassad efter de nya säkerhetsreglerna SBF 506 som började gälla vid årsskiftet. Tillståndslistan Heta Arbeten® är bearbetad efter många års erfarenheter och efter önskemål från användare och kunder från olika branscher och verksamheter.

Tillståndslistan går att köpa i webbutiken på www.brandskyddsforeningen.se och alla som har certifikat Heta Arbeten® kan kostnadsfritt använda den digitala tillståndslistan som finns i APP Heta Arbeten®, se www.hetaarbeten.se/sv/app.

FOTO: BRANDSKYDDSFÖRENINGEN

FOTO: ISTOCK

BRÄNDER FRÅN FYRVERKERIER ÖKAR

GENOM ÅREN har räddningstjänsten ryckt ut till omkring 200 bränder orsakade av fyrverkerier och varje år skadar sig nästan 100 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvård. Även om det överlag skett en minskning av bränder orsakade av fyrverkerier det senaste decenniet ser man en mindre ökning de senaste två åren.

-Självsanering och restriktioner har gett resultat. Redan 2014, när man tog bort några av de kraftigaste raketerna ur sortimentet, såg man en minskning av antalet bränder orsakade av fyrverkerier. Efter att branschen frivilligt tagit bort raketer med styrpinne har antalet bränder sjunkit ännu mer. Att det sakta börjar öka igen är oroande och vi vet inte orsaken till det ännu, säger Lars Brodin, brandingenjör och expert på Brandskyddsföreningen.

RISK FÖR FLER SKORSTENSBRÄNDER

ALLT FLER väljer att elda mer i sina eldstäder för att dra ner på elkonsumtionen. Risken är att vi kommer att se fler skorstensbränder framöver jämfört med tidigare. Varje år sker cirka 500 bränder i skorstenar och orsakerna till skorstensbrand, eller soteld som det också kallas, kan vara flera. Ofta har man eldat på ett felaktigt sätt med fuktig ved eller med för lite lufttillförsel, vilket kan leda till att sot och tjära samlas i skorstenen. Om man sedan eldar för hårt under längre tid kan beläggningarna fatta eld och då uppstår soteld. I värsta fall kan en brand i skorstenen sprida sig till brännbara delar av huskonstruktionen. En av de viktigaste åtgärderna för att minska konsekvenserna av en brand i bostaden är att ha en fungerande brandvarnare.

FOTO: SHUTTERSTOCK

22 februari

7-9 mars

29-30 mars

FORSKNINGSUTLYSNING:

FRAMTIDA HOT OCH RISKER

Den 22 februari öppnar Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, en utlysning av forskningsmedel med titeln ”Framtida hot och risker”. Inriktningen för utlysningen är forskning som utvecklar metoder för att upptäcka och bedöma möjliga kommande samhällshot.

För att möta framtida behov behövs ett mer framåtblickande fokus vilket innefattar metoder för att upptäcka och bedöma tidiga signaler om olika risker och potentiella hot, till exempel störningar av informationssäkerheten, avbrott i kritiska flöden, utveckling av pandemier och hot och risker som uppstår till följd av klimatförändringar. MSB publicerar den fullständiga utlysningstexten i samband med att utlysningen öppnar. www.msb.se

22 februari HANDLEDARKURS INOM OMRÅDET SKYDD MOT OLYCKOR

MSB lanserar en ny handledarkurs för alla som ska handleda studerande inom någon av MSB:s utbildningar inom området skydd mot olyckor. Kursen syftar till att utveckla deltagarens kunskaper kring rollen som handledare för personal som deltar i MSB:s utbildningar inom området skydd mot olyckor. Kursen möjliggör även dialog och är en mötesplats för olika branscher inom området skydd mot olyckor.

Handledarkursen består av en gemensam grund gällande handledarskapet för samtliga utbildningar. I kursen ingår även en utbildningsspecifik information för respektive utbildning.

KRISKOMMUNIKATION

Kursen Kriskommunikation fokuserar på kommunikationens betydelse vid samhällsstörningar där snabb, öppen och korrekt kriskommunikation är avgörande. Kursen ger deltagarna rätt kunskaper för att bedriva kriskommunikation inom den egna organisationen samt bidra till en effektiv samordning av information och kommunikation mellan medier och allmänhet samt mellan kommuner, myndigheter och andra aktörer. Kursen riktar sig till personer inom offentlig och privat sektor samt frivilligorganisationer som arbetar med kommunikation inom samhällets krisberedskap och samhällsviktig verksamhet på lokal, regional eller nationell nivå. Även personer som kan utses som talespersoner och företrädare för organisationen kan gå kursen. www.msb.se

FÖREBYGGANDEKONFERENSEN

Förebyggandekonferensen är en nationell brandkonferens som arrangeras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i samarbete med Föreningen Sveriges Brandbefäl och Brandskyddsföreningen.

Under konferensen får deltagarna möjlighet att ta del av föreläsningar och seminarier. Det är också två dagar som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverkande. 2023 års konferens kommer att genomföras som hybrid, både fysiskt och digitalt. Mer information om programmet kommer Inom kort.

www.brandskyddsforeningen.se

18-20 april

GRUNDKURS I SAMHÄLLSSKYDD

OCH BEREDSKAP

Området samhällsskydd och beredskap handlar om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar – verksamheter som syftar till att värna viktiga värden i samhället och som involverar många aktörer på alla nivåer i samhället.

SAVE THE DATE

Brandskyddsföreningens Riksmöte hålls i Stockholm den 17 maj. Mer information kommer på www.brandskyddsforeningen.se

FLER FÖRMÅNER FÖR ALLA MEDLEMMAR

Från och med den 1 januari 2023 får alla medlemmar i Brandskyddsföreningen Sverige tillgång till nya förmåner i sitt medlemskap. Blir din organisation dessutom medlem redan idag erbjuder vi avgiftsfritt resten av 2022. Inför 2023 införs även en ny differentierad medlemsavgift. Differentieringen görs utifrån antalet anställa, på så sätt så anpassas avgiften efter den nytta som medlemsorganisationen får av Brandskyddsföreningen

I MEDLEMSKAPET INGÅR:

1. Tillgång till 4 st exklusiva medlemsseminarier per år, unikt för just medlemmar.

2. En prenumeration på branschtidningen Brandsäkert.

3. Ett abonnemang på Brandskyddsguiden som är ett kvalitetssäkrat uppslagsverk kring brandsäkerhet för dig som arbetar med brandskydd. Ditt förstahandsval när du stöter på ettproblem och behöver information inom brandskyddsområdet.

4. Tio procent rabatt på utvald litteratur och utbildningar som Brandskyddsföreningen Service AB erbjuder.

5. Som medlem kan ni visa att ert företag bidrar till det viktiga arbetet för ett brandsäkert ochhållbart Sverige, genom att använda Brandskyddsföreningens medlemslogga på er hemsida.

För att förebygga, hantera och lära av samhällsstörningar krävs att aktörer har goda kunskaper om det egna och andra aktörers ansvar, mandat och roller i samhällets krisberedskap och det civila försvaret, samt god kunskap om aktörsgemensamma arbetsformer. Kursen vänder sig till personer inom privat och offentlig sektor med ansvar och uppgifter inom samhällets krisberedskap och civilt försvar.

www.msb.se

6. Ditt företag blir medlem i Brandskyddsföreningen Sverige och dessutom tillika medlem i en lokal förening, som erbjuder lokala träffar och ett aktivt lokalt nätverk.

Läs mer om den nya medlemsavgiften samt vilka utbildningar och böcker/litteratur som erbjudandet avser på www.brandskyddsforeningen.se.

Abstract Deadline: 15th May 2023

22nd International Water Mist Conference

Copenhagen, Denmark, 11th and 12th October 2023

Thanks to the 2022 Sponsors!

NÄSTA NUMMER

utkommer den 17 april . Då berättar vi bland annat om hur den lilla portugisiska byn Cabeça skyddar sig mot skogsbränder.

Snart kommer även vår nya sajt och vårt nyhetsbrev.

Mejla tipsa@brandsakert.se redan nu så får du det från start.

Conference webpage online from 15th May onwards!

All infos on:

www.iwma.net

Sista dag för annonsbokning är 24 mars.

HUR BRANDSÄKER ÄR DIN ARBETSPLATS?

Ta del av vår kunskap!

Utbilda dig och inspireras med oss. Vi erbjuder brandsäker kunskap i klassrum, på distans, via webbutbildning eller genom anpassad utbildning på ditt företag.

Hitta din utbildning på: brandskyddsforeningen.se/utbildning