Brandsäkert nr 2 2023

Tvist om brandskydd ger miljoner i skadestånd

Almuranti Storni -nu vet

DET BRINNER I GRUVAN!

Portugals smarta skydd mot skogsbränder

Ledaren: Alla måste försäkras!

GRANSKAT PFASförbudet!

All kunskap du behöver på ett ställe.

Vi har varit samhällsbyggnadssektorns kunskapsbank sedan 1934. Genom åren har vi med andra ord samlat på oss en hel del kunnande. Det gör att du som arbetar med säkerhets- och brandskyddsansvar smidigt hittar och beställer relevant facklitteratur direkt i vår bokhandel. Testa får du se!

byggtjanst.se/bokhandel

Brandskyddshandboken #7

Innehåller hela kapitel 5 i BBR29, flera av Boverkets senaste tolkningar samt förbättringar och förtydliganden i alla kapitel.

Brandskydd för fasader

Denna handbok ger dig som planerar, projekterar eller utför fasader god vägledning för att uppfylla brandskyddskraven i bygglagstiftningen.

Skanna koden och upptäck

fler böcker om brandsäkerhet!

Brandskydd (6:e utgåvan)

Denna omarbetade utgåva innehåller bland annat ändringarna i avsnitt 5 Brandskydd i BBR 21, med nyheter som kabel- och verksamhetsklasser.

30 Skydd mot skogsbrand

I Portugal har man lyckats.

38 Almuranti Storni

Nu vet vi varför fartyget brann.

44 Utbildning

Här finns allt du vill utbilda dig till.

47 Brandskyddsföreningen

Elektrifiering och CIP.

Brandsäkert ges ut av Brandskyddsföreningen Service AB.

Prenumeration

tel 08-588 474 00

prenumerera@brandsakert.se

Pris helår 435 kr inklusive moms, postgiro 40 84 84-4

Chefredaktör och

Ansvarig utgivare

Roger Andersson 0733-90 55 19 roger.andersson@brandsakert.se

Art direction och layout Jenny Almersdotter jenny@almersdotter.se

Annonsbokning Mediakraft, Österlånggatan 43, 111 31 stockholm, 08-23 45 30, info@mediakraft.se

Tryck

Brandfactory Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad ISSN 1653-0950.

Brandskyddsföreningen Service AB

Kabyssgatan 4d, 120 30 Stockholm

Besöksadress

Hammarbybacken 27, Stockholm Tel 08-588 474 00 brandskyddsforeningen.se

Hjälp alla att försäkra sig!

Ni har väl lyssnat på podcasten Det brinner? Den är för oss som inte gillar bränder. Caroline Bernelius Cronsioe och Mattias Delin gör i Brandforsks regi initierade nedslag i brandskyddets olika delar.

I avsnitt 8 presenteras fenomenet restvärderäddning och i en intervju med Tina Nordlund, räddningstjänsten i Halmstad, får vi en klar bild av vad det är. Bakom står Brandskyddsföreningen som specialutbildar brandbefäl som finns utspridda över hela landet och är tillgängliga dygnet runt, året runt.

DET ÄR SOS ALARM som gör en bedömning om restvärderäddning kan behövas och skickar då larm till restvärderäddarna, nästan samtidigt som räddningstjänsten. De kommer på plats innan räddningstjänsten lämnat och kan då starta sitt arbete parallellt med räddningstjänsten.

Syftet är att minimera de materiella och ekonomiska konsekvenserna och många foton och tavlor och annat med stort affektionsvärde kan räddas. Bra service som få känner till.

Men det är inte gratis. Restvärderäddarna arbetar på avtal med försäkringsbolagen.

”Vad händer om du kommer ut till en brand och den drabbade inte har hemförsäkring?” frågar Mattias Delin i podcasten. Tina Nordlunds svar gör mig missmodig. Ingen försäkring, ingen restvärderäddning.

I ett flerbostadshus där vissa har hemförsäkring och andra inte blir det ”väldigt, väldigt olyckligt” säger Tina. ”Många gånger är det de familjer som inte har en försäkring som verkligen skulle behöva ha det här stödet”. Situationen blir ”jobbig och svår”, säger Tina.

MEN TINA MÅSTE inrikta sig på de som har en försäkring, det är hennes uppdrag. ”Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det är att verkligen ha en försäkring för det är så sorgligt när det uppdagas att de inte har det och bara har sig själv att förlita sig på”. Bilden som målas upp i podden engagerar. En brand som delar upp människor i två grupper. Mitt ibland sot, aska och tårar. Vad gör vi åt det? Jag vet inte än. Men först av allt, se till att alla har en hemförsäkring. Alla.

Roger Andersson

FOTO BOEL FERM

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa störande ljud på hotell till exempel. Att hejda eldsvådor och dödliga brandgaser. Att skydda mot skott och explosioner. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Mixat

VRÄKT EFTER SPISBRAND

EN 70-ÅRIG hyresgäst har blivit av med sitt kontrakt. Detta efter att en mindre brand uppstått på spisen i lägenheten, skriver Fastighetsnytt. Innan branden hade hyresvärden fått klagomål från oroliga grannar då det flera gånger luktade bränt och förekommit rökutveckling i samband med att kvinnan lagat mat. Hon fick då rättelseanmaning från hyresvärden. Efter branden får hyresvärden också veta av grannarna att de vid flera tillfällen hittat hyresgästen avsvimmad i lägenheten ibland i samband med att hon lagat mat eller haft levande ljus på bordet. Ärendet togs upp av hyresnämnden som anser att hyresavtalet ska upphöra. Hyresgästen överklagade till hovrätten som dock avslår överklagandet.

SVENSK BASTUBRAND HAMNADE I FINLAND

BASTUN STOD I BRAND i Luppio i Övertorneå kommun, men när räddningstjänsten skulle larmas så hamnade larmsamtalet hos den finska räddningstjänsten på grund av den dåliga mobiltäckningen. Det tog lång tid för finländarna att komma fram till den svenska sidans räddningstjänst och när den väl var på plats hade bastun brunnit ned, rapporterar P4 Norrbotten. Enligt kommunalråd Tomas Mörtberg (C) beror problemet på att man monterat ner kopparledningarna för telefoni utan att se till att det finns täckning för mobilen. Nu har han bjudit in Post- och telestyrelsen den 24 april för att berätta om problemen.

BRANDSKYDD SAKNAS I BUSSAR

TRE AV TIO BUSSAR hade allvarliga brister under 2022, enligt Bilprovningens senaste besiktningsstatistik. Totalt kontrollbesiktigade Bilprovningen omkring 4 700 tunga bussar, över 3,5 ton där 38,5 procent fick någon typ av anmärkning. De vanligaste anmärkningarna var brister i bromssystemet och brandskydd.

- En brand är inte det första man tänker på som bussresenär, men om den skulle uppstå är det viktigt att det finns brandsläckare och att nödutgångarna är tydligt utmärkta, i första hand med tanke på passagerarnas säkerhet men också för att spara de stora kostnader som en bussbrand innebär, säger Per-Anders Blommefors, besiktningsansvarig på Bilprovningen.

7 000 NYA BRANDVARNARE

GOTLANDSHEM HAR bytt ut drygt 7 000 brandvarnare. Arbetet med att byta hela bostadsbeståndets brandvarnare började under våren 2022.

Nu har GotlandsHems bovärdar varit inne i alla bostäder och installerat nya, moderna brandvarnare. Kostnaden för hela projektet räknas till drygt en miljon kronor, i sammanhanget en god investering. – Att renovera brandskadade bostäder kostar både tid och resurser. Ofta påverkas hyresgäster i hela det berörda bostadshuset. Kan de här nya brandvarnarna motverka bara en brand har arbetet betalat sig självt, säger Mattias Adman, chef för bostadsservice på GotlandsHem.

BRANDSTATION BLIR SKOLA

BRANDSTATIONEN i Hägersten lades ner för mer än tio år sedan, men nu har den blivit grundskola. Huset med sina utryckningsportar har bevarats även om själva dörrarna ersattes med nya i liknande stil som de gamla. Inne i huset har exempelvis brandstången ner till markplanet sparats. Men stången är av säkerhetsskäl inte möjlig att använda av eleverna på skolan.

–Det var verkligen värt att bevara stationsbyggnaden. Tack vare detta har platsen fortfarande anor till tidigare verksamhet och en del av sin identitet bevarad, säger Gustav Anderson, projektansvarig hos Skolfastigheter i Stockholm AB.

NY KOMPETENS HOS NORCONSULT

NORCONSULT KAN NU erbjuda tjänster inom brandskyddsprojektering. Som första brandingenjörerna på Norconsult rekryteras Evelina Vikberg och Kalle Håkansson. De kommer utgå från Luleå men jobba i projekt över hela Norconsults marknad. Kalle Håkansson började med både operativa och strategiska frågor inom räddningstjänsten, sedan blev det övningsverksamhet på MSB. De senaste 15 åren har han arbetat som konsult, nu senast på Tyréns. Där jobbade han tillsammans med Evelina Vikberg som hoppat på sitt första jobb efter sin examen från brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet 2019.

Bovärd Linda Wiberg.

STORFORS FÅR STORBESÖK

UNDER VÅREN kommer Bergslagens räddningstjänst att börja knacka dörr för att informera om  brandskydd, skriver Karlskoga Tidning. Vid årsskiftet inleddes ett tvåårsprojekt med fem brandmän som har projektanställts. Genom uppsökande verksamhet hoppas man kunna minska antalet larm. Hembesöken är helt kostnadsfria och ger folk en chans att ställa frågor om sitt brandskydd. Vill någon ha hjälp att kontrollera brandvarnare eller brandsläckare är det en del av servicen. Först ut är Degerfors och Storfors, sen är det Filipstad och Hällefors tur.

FELANVÄNDNING AV SPIS DÖDAR

Antal omkomna 2020 till följd av felanvändning (bruna staplar) och fel i utrustning (röda staplar). Ljusare staplar är de händelser som ännu inte fastställts av MSB.

DEN FRÄMSTA orsaken till elbränder med dödlig utgång berodde på felanvändning av spis och spishällar, enligt en undersökning gjord av Elsäkerhetsverket 2022. Det är inte självklart att veta brandorsaken i samtliga fall men enligt tolkning av MSB:s statistik kan cirka tio av 16 dödsfall kopplas till spis och spishällar.

- Det är en osäker bild och det krävs åtminstone en femårsperiod för att kunna se trender över tid. Det vi kan se utifrån den här mindre studien är att fokus för att minska antalet dödsbränder i första hand bör ligga på felanvändning av spis, säger Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket.

PILOT LERUM IGÅNG

SEDAN ETT PAR år leder Lerums kommun ett pilotprojekt för att öka brandskyddet hos riskutsatta vårdtagare i hemmen. Målet är att förebygga bränder hos personer som får vård i hemmet, genom att installera tekniska brandskyddshjälpmedel. Om det finns en oro kring risken för brand och för brandskyddet, kontaktar socialtjänsten vårdtagaren. Vårdtagaren kan då ge sitt samtycke till att kommunens brandskyddssamordnare kommer hem och sätter in brandtekniska hjälpmedel som brandsläckare, brandfilt, rökskyddsförkläde, brandvarnare eller värmedetektor. Den 10 februari monterades den första värmedetektorn upp hemma hos en person som gett sitt samtycke.

TRÖGT FÖR ELBRANDBILAR

ETT ELFORDON från österrikiska Rosenbauer som redan används i bland annat Los Angeles och Berlin turnerade genom Sverige i höstas. Den kör lätt ifrån de vanliga släckbilarna på marknaden, enligt generalagenten Sala Brand, och kan köras i en knapp timme, sedan kickar en dieseldriven räckviddsförlängare in och stöttar laddningen. Den kostar som två traditionella släckbilar. Intresset har dock varit svalt, en offert till en industribrandkår, men inget fordon sålt i Sverige.

GULDNOMINERAD BRANDSLÄCKARE

DET ÄR DEN första brandsläckaren i sin kategori som är både PFAS- och tensidfri. Nu är den en av tio nominerade produkter till Nordbyggs Guldmedalj.

– CGS X-Fog är en ny modell som ersätter tidigare skumsläckare och därmed bidrar till PFAS-fria brandsläckningsprodukter, det är grunden till nomineringen, säger Lina Hann, projektledare för Nordbygg 2024.

X-Fog är en brandsläckare för A-klassade bränder, det vill säga brand i organiskt material som exempelvis trä, textil och papper. I april eller maj koras vinnaren.

RUNDAR RUNDA BRANDVARNARE

INDUSTRIDESIGNERN Lars Wettre har i ett samarbete med Housegard tagit fram en brandvarnare som inte är rund. Den är inspirerad av den skandinaviska naturen och dess former. Nu finns den även som sammankopplingsbar. Det innebär att alla varnare i samma system varnar när en av dem triggas. Larmar en, larmar alla! Den har även ett inbyggt batteri som ska hålla i tio år. Sen larmar även det. Kostnaden är 199 kr.

TOTALFÖRBUD DRABBAR BRANDSKYDDET

ECHA, Europeiska Kemikaliemyndigheten, har lämnat ett förslag på förbud mot PFAS i brandskum. Anledningen är att PFAS anses skadligt. Snart kommer ytterligare ett förslag, ett totalförbud mot PFAS.

Av Roger Andersson

PFAS började tillverkas runt 1950 och vid sekelskiftet var det vedertaget att ämnena finns i brandskum. Brandskummet skapar en tunn vattenfilm mellan skummet och det brinnande bränslet och är mycket effektivt.

Med tiden har kunskapen om att PFAS sprids ut i miljön ökat. Till exempel finns det en bekräftad koppling mellan användningen av fluorerat brandskum på brandövningsplatser och spridning av PFAS till omgivande ytvatten och fisk.

Höga halter har även konstaterats i grundvattnet i anslutning till några brandövningsplatser. Det finns inga studier som kunnat påvisa att det sker en fullständig nedbrytning i miljön, vilket innebär att PFAS-ämnen stannar kvar i miljön i någon form för alltid.

Enligt Naturvårdsverket tas PFAS lätt upp i kroppen. Till skillnad från andra miljögifter som dioxiner och PCB:er så lagras inte PFAS i fett. Istället binder de till proteiner och ansamlas framförallt i

levern och i blodet men även i lungorna och njurarna. Halveringstiden varierar från några dagar till flera år för olika PFAS. De kan överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.

I DJURSTUDIER HAR man bland annat sett påverkan på immunsystemet, hjärnans utveckling och förändrad levervikt av PFAS. Det kan även påverka reproduktionsorganen och nivåer av

könshormoner och sköldkörtelhormoner.

I epidemiologiska studier på människa har man sett påverkan på immunförsvaret i form av ett försämrat antikroppssvar vid vaccination.

Fluorbaserat brandskum används fortfarande på marknaden, men skum innehållande PFOS, den idag mest uppmärksammade av alla PFAS, är förbjudet att användas sedan 2011. Inom ett år förväntas nu ett totalförbud mot brandskum inom EU.

–EU-kommissionen har tre månader på sig att ta fram ett förslag, men det brukar ta längre tid. Därför kan jag inte säga någon exakt tid, men inom ett år är väl rimligt, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalieinspektionen.

Men det slutar inte där. Nu vill Kemikalieinspektionen och myndigheter i fyra andra länder att all tillverkning och försäljning av PFAS förbjuds. Tillsammans med Danmark, Tyskland,

SHUTTERSTOCK

Granskat Brandsäkert

Nederländerna och Norge lämnade man den 13 januari in ett begränsningsförslag för PFAS i EU som just nu utvärderas av ECHA, den europeiska kemikaliemyndighetens två vetenskapliga kommittéer RAC, Risk Assessment Committee, alltså kommittén för riskbedömning, och SEAC, kommittén för samhällsekonomisk analys.

–Den 22 mars skickades förslaget ut på ett sexmånaders samråd. SEAC ger sen möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter på deras utkast till yttrande under 60 dagar, säger Jenny Ivarsson.

Sen är vi framme vid nästa vår och förslaget hamnar på EU-kommissionens bord, precis som förslaget om förbud av brandskum. Men det blir inte ett totalstopp för alla PFAS-produkter direkt.

-Inom livsmedelsproduktion finns vissa processer som vi anser behöver ett utrymme på fem år utöver övergångstiden på 18 månader för att fasa ut och inom medicinsk teknik finns till exempel pacemakers som behöver tolv år, säger Jenny Ivarsson.

Där finns även viss skyddsutrustning som även de får ett tidsbegränsat undantag på tolv år för att hitta PFASfria ersättare. ◆

OVISS FRAMTID FÖR FK-5-1-12

ETT TOTALFÖRBUD mot PFAS inom EU skulle drabba släckmedlet FK-5-1-12 som har flera fördelar och därför finns i många gassläckanläggningar. Ett av de kändaste märken med FK-5-1-12 är Novec 1230 som tillverkas av 3M.

FK-5-1-12 förvaras som vätska i behållare som trycksätts med kväve. Eftersom det förångas 50 gånger snabbare än vatten fyller det snabbt utrymmet för branden och absorberar hettan från elden, avbryter kedjereaktionen och släcker branden. Enligt EN-standarden för gassläcksystem ska FK-5-1-12 uppnå en släckande koncentration inom tio sekunder vilket kan jämföras med inertgaser där släckande koncentrationer ska uppnås inom 120 sekunder.

På grund av den snabba släckningsprocessen reduceras skadorna avsevärt och det är ett populärt släckmedel där det finns elektronisk utrustning, som IT-hallar, kommunikationsutrymmen och ledningscentraler. Men även där det finns papper och textilier. Man ska kunna doppa en pocketbok i ett bad med FK-5-1-12 och inom en minut ta upp den och fortsätta läsa där man slutade. Enligt en tillverkare.

En tydlig fördel med FK-5-1-12 är att det kan användas där det finns bemannade utrymmen. En annan fördel är att släckmedlet förvaras som en kondenserad vätska och den dimensionerande koncentrationen är så låg som strax under sex procent, vilket innebär mindre

utrymmeskrav för behållarna än för komprimerade inertgaser. Trots det finns det ingen framtid för FK-5-1-12.

- Jag känner inte till något undantag för den här produkten i ECHA:s förslag, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalieinspektionen.

Den 20 december 2022 skickade 3M ut ett pressmeddelande att de kommer sluta tillverka allt material innehållande PFAS till slutet av 2025. ”Vi kommer inte tillverka några produkter med PFAS efter 2025. Det gäller även Novec 1230. Vi forskar vidare för att ta fram PFAS-fria alternativ och vi kommer hålla våra kunder informerade om utvecklingen”, meddelar 3M:s pressavdelning. ◆

FK-5-1-12 förångas 50 gånger snabbare än vatten och fyller snabbt utrymmet för branden och absorberar hettan från elden, avbryter kedjereaktionen och släcker branden.

BRANDSKUMMETS STORA FÖRDELAR

VID STÖRRE BRÄNDER i brännbara vätskor är skum en förutsättning för att kunna släcka en brand. Eftersom skumtillsatser förhöjer effekten på vatten vid brand i fibrösa ämnen har skum fått en omfattande användning i synnerhet hos räddningstjänsten, men förekommer också i sprinklersystem och andra fasta installationer samt i handbrandsläckare. Skum tillverkas som koncentrat och blandas ut i vatten med normalt 1-6 procentig inblandning.

Beroende på ingående beståndsdelar får skummet olika egenskaper och användningsområden. Vanliga skumtyper är detergentskumvätskor, filmbildande (AFFF) och alkohol-beständigt skum (ARC). Dessa skumtyper används för klass B bränder, som är vätskebränder, i till exempel olja, diesel, plaster och alkoholer. Dessutom finns det skum för klass A bränder som är bränder i fibrösa material som trä och tyg.

Det är enbart de filmbildande skumtyperna som innehåller fluortensider och

PFAS-FÖRBUDET

Förslaget går ut på att den kunskap som finns om PFAS idag ska användas för att bedöma och reglera alla PFAS-ämnen samlat som grupp och att PFAS bara ska tillåtas där det är nödvändigt för hälsa och säkerhet eller där det på annat sätt är kritiskt för samhället och där det saknas tillgängliga alternativ.

Därefter är det EU-kommissionen som fattar beslut om begränsningen ska genomföras. En bred begränsning av PFAS väntas träda i kraft tidigast 2025.

de verkar genom att bilda en tunn vattenfilm mellan skummet och bränslet. Denna film gör skummet mer lättflytande så att det snabbare sprider sig över en vätskeyta och förbättrar skummets förmåga att hindra avdunstning och värmestrålning. Dessa brandskum har främst använts vid brandövningar på flygplatser av räddningstjänsten och av militären. De vanligaste högfluorerade kemikalierna som tidigare användes i AFFF var PFOS och PFOA.

3M TOG INITIATIVET till att fasa ut PFOS från alla sina produkter vilket medförde att produktionen upphörde helt år 2002. I brandsläckningsskum har PFOS istället ersatts av fluortelomerer som i dagligt tal kallas C6, det vill säga sex av kolatomerna i kolkedjan är fluorerade och domineras av den polyfluorerade kemikalien 6:2 FTS. Tillverkare hävdar att 6:2 FTS är mindre toxiskt och mindre bioackumulerande jämfört med PFOS och PFOA, men detta ämne detekteras frekvent i både fisk och vatten. Dessutom bryts 6:2 FTS ner till extremt persistenta perfluorerade slutprodukter.

En annan grupp av fluortensider är fluortelomeralkoholerna (FTOHs) som också är vanligt förekommande i dagens brandsläckningsskum. Även dessa kan brytas ner till persistenta och toxiska slutprodukter. Idag finns även fluorfria brandskum på marknaden som är godkända för klass B bränder, som är den klass av bränder som dessa skum används för.

Flera länder har infört regler vid användandet av PFAS-innehållande brandskum för att minska spridningen av dessa ämnen till miljön. Till exempel genom att använda skum med så lite PFAS som möjligt och bara i undantagsfall och inte vid övningar, och att samla upp och behandla spillvattnet. ◆

PFAS ERSÄTTS MED ANDRA ÄMNEN

DET FRANSKA företaget Bioex sålde sitt första fluorfria skum 2002. De har ända sedan företaget startades 1998 varit övertygade om den negativa påverkan av fluor och inriktat forskningen på att hitta ett bra alternativ utan fluorerade derivat.

– Vi har inte bara ersatt fluortensider med ett annat ämne, utan har även arbetat med alla beståndsdelarna i formeln för att utveckla bästa möjliga produkt, säger Audrey Rossard, teknisk chef på Bioex.

Nu har de hittat en ersättning som motsvarar de europeiska standarderna för brandskum.

– Den största utmaningen var att få fram en tillräcklig värme- och vätskeresistens för brandskum med en hög nivå av släckförmåga och resistens mot återantändning. Det tog tre år att utveckla den första fluorfria produkten, säger Audrey Rossard.

Hon förklarar att deras fluorfria skum inte är långlivade i miljön, i motsats till skum som innehåller fluor, och att de varken bioackumuleras eller har giftiga effekter. Spillvätska behöver därför inte behandlas i en avfallsförbränningsanläggning.

Företaget Solberg Scandinavian, med

bas i Norge, är ett annat företag som specialiserar sig på att producera brandskumskoncentrat som är fria från fluortensider och fluorpolymer.

– Även om vi faktiskt tillverkar fluorerade skumkoncentrat och förstår att det kommer att ta tid att omvända den nuvarande marknaden för dem, så satsar vi på fluorfria skumprodukter i vår forskning och utveckling. Dessa fluorfria brandskum har till stor del samma prestanda som fluorerade skumkoncentrat, säger Thomas Svanevik, vd på Solberg Scandinavian.

Kempartner är en av de få producenter

i Sverige som tillverkar miljöanpassade övningsskum. Det säljs under varumärket Bio Yellow.

– Den har inte samma släcktid som vanligt brandskum, men beter sig på samma sätt. Den har bara gröna tensider och inte PFAS och vi har sålt till flera skolor för räddningstjänsten,

BRANDSKYDDSTILLVERKARNA Dafo och Presto meddelade nyligen att de fasar ut PFAS. Dafo skriver i ett pressmeddelande att ”i enlighet med vår miljöpolicy har vi fattat beslut att upphöra med att

säger Fredrik Löf, vd på Kempartner.

1. Det franska företaget Bioex har de hittat en ersättning som motsvarar de europeiska standarderna för brandskum. 2. LifeClean med produkten Sani frigör och sköljer ut så gott som 100 procent av PFAS-ämnen från tankar.

ladda om och sälja skumbrandsläckare med PFAS. Vi erbjuder en mängd olika alternativ för att få till en enkel utfasning med bibehållet bra brandskydd.” Presto skriver att ”PFAS hör inte hemma i ett hållbart brandskydd och av den anledningen fasar vi ut PFAS ur våra produkter.”

Det finns även företag som hittat en affärsidé att sanera PFAS i brandskumstankar. Företaget LifeClean har produkten Sani som genom tester visar på att kontaminerade tankar kan frigöra och skölja ut så gott som 100 procent av PFAS-ämnen från tankarna.

–Produkten är en stabiliserad klordioxidgas med extremt låg ytspänning, vilket gör att den kommer långt ner i ytan vilket är viktigt i glasfibertankar, säger David Johansson, interim vd på Lifeclean.

Det som händer sen är en kemisk reaktion som frigör PFAS-ämnena så de kan tömmas ut. Sani förhindrar även att det lämnas kvar prekursorer till PFAS i tankarna som sedan skulle oxidera och återbilda PFAS.

–Vi har sökt patent i Sverige och kan inte avslöja hur den kemiska reaktionen ser ut just nu, säger David Johansson.

Nyligen renades ST1:s tankar i Göteborg, men även flera brandbilstankar i Sverige har räddats från skrotning, vilket hade varit alternativet.

–Potentialen är enorm. Till exempel har alla fartyg en till tre brandskumstankar som måste saneras om det blir ett förbud. De kommer inte få lägga till i europeiska hamnar annars, säger David Johansson.

MARTIN ANDERSSON på Infiniton har drivit ett intressant projekt som fokuserade på en ny metod för fluorfria brandsläckningsskum med 100 procent biobaserade ingredienser.

–Bakgrunden är att jag jobbat som forskare och uppfinnare under 20 år på

Rise och uppfann konceptet där. Nu har jag i ett projekt finansierat av Bioinnovation och Vinnova tagit konceptet vidare tillsammans med Dafo Fomtec, säger Martin Andersson.

Det har dock visat sig att det behövs betydligt mer forskning för att ta konceptet från idé till kommersiell produkt.

–Vi kommer nu att ta det vidare genom en ansökan till EU om ett större projekt. Så i nuläget finns tyvärr ingen framgångssaga att beskriva, men om vi får EU-projektet, ett treårigt fullfinansierat projekt, bör vi vara i ett läge där det antingen är möjligt att börja kommersialisera eller så har vi insett att det fanns problem som gör att det kommersiella spåret inte flyger, säger Martin Andersson. ◆

3. Infiniton har drivit ett projekt som fokuserade på en ny metod för fluorfria brandsläckningsskum med 100 procent biobaserade ingredienser. 4. Kempartner är en av de få producenter i Sverige som tillverkar miljöanpassade övningsskum.

Granskat Brandsäkert

PFAS PÅVERKAR KVINNOR MEST

KVINNOR BLIR mer påverkade än män när de utsätts för högfluorerade kemikalier, så kallade PFAS. Det visar en studie framtagen vid Örebro Universitet om hur kemikalierna leder till skador på levern, så kallad fettlever.

– Exponering för miljökemikalier som PFAS kan förvärra vissa sjukdomar och öka risken till diabetes, säger Matej Orešič, professor i medicinska vetenskaper som ansvarat för studien tillsammans med Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi.

Allt fler resultat av forskning visar också att vissa kemikalier i miljön, speciellt PFAS, är en orsak till den form av sjukdomen fettlever hos människor som inte beror på alkohol. Fettlever innebär att levern har lagrat för mycket fett, som kan leda till diabetes och en inflammation med påföljande skador. Det finns idag ingen medicinsk behandling av fettlever.

PFAS ÄR ALLTSÅ utpekad som en orsak till sjukdomen fettlever. Däremot saknas kunskap om på vilket sätt kemikalierna inverkar på ämnesomsättningen i levern som är kopplad till sjukdomen fettlever.

– Vi kan visa att hur PFAS påverkar förändringar i gallsyror och länken mellan gallsyror och fett och glukosmetabolism.

Vårt resultat ger alltså en förklaring till de bakomliggande mekanismerna till redan kända faktorer för utvecklingen av fettlever, som inte beror på alkoholkonsumtion, säger Tuulia Hyötyläinen.

Forskarna har tagit vävnadsprov på levern och blodprov från en grupp på 105 personer med fettlever som icke är orsakad av alkohol, och sedan mätt förekomsten av hundratals metaboliter och kemikalier, inklusive PFAS. Sambandet mellan PFAS och fettlever hos människor har sedan bekräftats med studier på möss.

– Analysen visade att kopplingen var mer tydlig hos kvinnor. Kvinnorna som hade höga halter av PFAS hade också mer gallsyror och mer fett i levern. Även ämnesomsättningen av glukos var mer påverkad än hos män, säger Matej Orešič. ◆

HÅLLBARHETEN KOMMER FÖRST

TOMAS ÅBERG, Expert Brandskyddsföreningen

INTE NU IGEN är min första tanke. Jag minns halonavvecklingen i slutet av 1990-talet då halonerna förbjöds eftersom dessa är ozonnedbrytande, med undantag för luftfartyg, ubåtar och vissa utrymmen inom försvarsmakten. Sedan kom HFC-gaserna som ganska snabbt visade sig ha en betydande klimatpåverkan. Dessa reglerades 2006 av EU i F-gasförordningen med krav på återkommande läckagekontroller och certifiering. Nu 2023 sitter vi återigen med ett släckmedel, FK 5-1-12, som är en PFAS, och kan komma att förbjudas denna gång på grund av hälsorisker.

Nåväl, denna gång föreslår ECHA Europeiska kemikaliemyndigheten en generös övergångstid på 13,5 år från att förslaget beslutats av EU-kommissionen. Man vill ge den kemiska industrin en rimlig möjlighet att hitta en alternativ molekyl med effektiva släckegenskaper passande för bemannade utrymmen, givetvis utan att kemilalien påverkar hälsa eller miljö. Hoppas verkligen att forskningen kommer hitta något på den fronten.

Jag börjar fundera kring miljöbalkens hänsynsregler och försiktighetsprinciper. Vad gör att vi inte lärt oss använda oss av dessa två enkla grundbultar som är ganska tydliga. Nu plötsligt förstår många att hållbarhet handlar om de aktiva val vi gör. Och för att välja så måste man skaffa sig kunskap.

Såväl IT-rum som elektrifiering i samhället kommer framöver ha ett behov av effektiva och rena släckmedel. Vill man helt undvika kemiska ämnen för bemannade utrymmen så ser det ut som om valet den närmaste tiden kommer att stå mellan vattenbaserade släcksystem och inerta gaser.

Inerta gaser är inget nytt utan är beprövade och effektiva. Som beställare måste man hitta ett utrymme för sina släckmedelsbehållare och hantera det övertrycket som uppstår vid en aktivering.

Not! Inerta gaser består av en blandning av kväve, argon och koldioxid och är internationellt accepterade för bemannade utrymmen.

Det är lätt att vara efterklok. ◆

DET BRINNER I GRUVAN

I LKAB:s gruva i Malmberget arbetar ungefär tusen personer samtidigt, många av dem nere i de över 60 mil långa gruvgångarna. Det kräver en noggrann brandbevakning och en speciellt utrustad räddningstjänst. Brandsäkert var på plats och övervakade en räddningsövning.

I Malmberget arbetar åtta personer heltid med räddningstjänst och deltidsstyrkan består av 18 brandmän samt tre befäl. Utöver det finns en brandstyrka under jord, ”1250-styrkan”, som består av 18 personer.

Text och

foto Roger Andersson

Varje arbetare i gruvan har en tagg som registrerar när man kör in i gruvan och när man kommer ut. Man har själv ansvar att se på en display att ens namn kommer upp, annars ska styrcentralen under jord meddelas. Varje natt sprängs det och då måste endast nödvändig personal vara i gruvan.

Reportage

Brandsäkert

Det är en helt vanlig torsdag i Gällivare. Gruvan går som vanligt, det sprängdes i natt klockan 00.00, som vanligt, och det här dygnet tas ungefär 55 000 ton malmsten upp från 1 250 meters djup. Det är inte djupast i världen men med sina 20–talet olika malmkroppar, varav tio bearbetas idag, är det en av de absolut största gruvorna i världen.

Fast helt vanlig är inte den här torsdagen. På den lilla brandstationen borta på industriområdet har brandbefälen Robin, Mats och Mathias börjat förbereda dagens brandövning. Två befäl och fyra brandmän ska få en heldagsutbildning med tre olika övningar. De andra får öva nästa tisdag och torsdag.

–Räcker skyltarna med brandövning pågår, det vore tråkigt om någon springer på en docka som ligger i gruvgången, frågar Mathias.

Björn Aspholm, produktionschef och chef över industribrandkåren inom LKAB Malmberget, undrar var skyltarna är utställda. Det borde räcka. Mats masserar näsroten, han har en migrän som han hoppas han lyckats häva.

SÅ KOMMER DELTIDARNA. Först är Magnus, han jobbar som produktionschef för fasta elanläggningar till vardags. Det är bland annat hans arbetsgrupp som ser till att de 55 000 tonnen kan tas upp varje dygn. Rekordet är 65 000, berättar han. Sen kommer de andra, Rebecka, Johan S och Kristoffer som känner sig förkyld. Han ska prova, men får avbryta när han vill. Det är ändå 16 kilo på ryggen som ska släpas runt några kilometer med bårar och annat. Var är Johan M? ”Det är ju fyra minuter kvar”, säger Björn skämtsamt. Och två minuter i kommer han mycket riktigt.

"Räcker skyltarna med brandövning pågår, det vore tråkigt om någon springer på en docka som ligger i gruvgången?"

//Mathias Olofsson, Heltidsbefäl, LKAB Brand Malmberget

1 & 2 . Så här fungerar en rebreather eller som den den kallas internationellt: CCBA, Closed Circuit Breathing Apparatus. Luften cirkulerar genom en box med granulat, den finns som engångs eller påfyllnads. LKAB i Gällivare använder båda varianterna. Aktionstiden vid medeltung belastning är cirka fyra timmar, vid lättare belastning kan aktionstiden vara upp till 16 timmar. Luften renas från koldioxid och fortsätter genom ”lungan” med fjädrar och syrgas tillsätts. Sen passerar luften vidare förbi kylklamparna som kyler luften som sen andas in igen av brandmannen. Normalpris är cirka 140 000 kronor. 3 . Nere på 1 250 meter finns en obemannad brandstation med släckbil. Dit tar sig deltidsbrandmän som är i tjänst nere i gruvan vid larm. 4. Sveriges djupaste restaurang, probably. Här kan man äta ärtsoppa på 1 250 meters djup.

Det är inte riktigt full styrka så heltidsbefäl Marcus går med som brandman. Det blir genomgång framför vita tavlan som vikits ut från väggen i tvätthallen. De andra utrymmena är fulla, det är lite trångbott. Det blir bättre när den äldsta släckbilen skänks till Ukraina.

De går in sex stycken, styrkeledaren först, fyra räddningsmän sen och sist vice styrkeledaren, som håller koll på att all utrustning fungerar och hur mycket syrgas som förbrukas. Det syns på det blinkande blåa ljuset på ryggen. Var 20:e minut avläsas utrustningen, första kontrollen efter tio minuter. Har någon tappat mycket kapacitet i sin utrustning bör han återvända.

MER OM LKAB MALMBERGET

I Malmberget bryter man järnmalm på mellan 500 och 1 100 meters djup. Brytningen började i slutet av 1800-talet. I Malmberget arbetar 1 300-1 400 personer. Gruvverksamheten består av ett 20-tal olika malmkroppar, varav drygt tio bearbetas idag. Dagens djupaste huvudnivå ligger på 1250 meter under jord, den invigdes 2012. Malmen förädlas i ett sovringsverk och anrikningsverk samt två pelletsverk. I Malmberget har man idag tillstånd att bryta 20 miljoner ton järnmalm per år och producera 14 miljoner ton slutprodukter.

Risker, utmaningar, frågor. Klart. Då kör vi. Magnus tar av sig glasögonen, man ser ändå inget i gruvan, säger han.

Som komplement till de vanliga andningsskydden från Interspiro har LKAB köpt in så kallade ”rebreathers”. Modellen heter BG ProAir och tillverkas av Dräger. De återvinner utandningsluften och tillsätter syrgas och så andas man in igen. Luften blir dock obehagligt varm och får passera via kylklampar för kylning. Det är som en extra lunga man bär på ryggen, fast 16 kilo tung. Den här typen av utrustning används vid räddningsuppdrag med långa inträngningsvägar, till exempel under jord.

UTRUSTNING GÅS igenom, mätare, täthet, har alla med allt? Checklistan blir full. Det är viktigt att allt är med, det tar upp till 20 minuter ner i gruvan, det blir jobbigt om något glömts.

Så är det skarpt. Första övningen är i kulvertar, så inte riktig gruva, men tillräckligt bra för att träna. Styrkeledaren och vice får en genomgång, det är en truckolycka med en medvetslös person som ska undsättas. Det är trappor som ska passeras så ingen vagn kan tas med, det blir bår. Gruppen samlas, informationen tas vidare och så iväg.

I gruvan används en lina som tas med som alla hakar in sig på. Ingen kommer bort i rök och mörker och de kan följa den tillbaka. En linförare ser till att det inte

MER OM

JÄRNSVAMP

Malmberget har som mål att första anläggningen för produktion av koldioxidfri järnsvamp ska stå klar 2026. Järnsvamp, eller DRI, Direct Reduced Iron, är en mer förädlad produkt än järnmalmspellets. Medan pellets innehåller syre och måste reduceras, alltså vidareförädlas i masugnar, så är järnsvamp rent och färdigt järn. Produkten i sig är inget nytt, järnsvamp produceras på många håll i världen, men LKAB ska göra det med hjälp av fossilfri teknik och över tid helt utan koldioxidutsläpp. Den första anläggningen, demonstrationsanläggningen, kommer ha en produktionskapacitet på upp emot 1,3 miljoner ton järnsvamp per år.

trasslar och rapporterar via radio när de nått 100 meter. Det är viktig information. En tredjedel av luften kan användas till inträngning, två tredjedelar måste sparas till återtåget.

Lugnt marscherar gruppen iväg under tystnad. De gör en paus och kontrollerar syrgasåtgången. Rebecka har något högre än de andra, men sånt kan vara personligt. Inget alarmerande. De fortsätter.

Så hittas kroppen, flykthuva sätts på, en sorts mask med filter som skyddar i minst 30 minuter, upp på båren och iväg tillbaka. Kristoffer är svettig, men det gick bra. Förkylningen till trots.

Så blir det lunch, ovan jord. Det finns en till restaurang 1250 meter ner med samma meny, men det får bli nästa gång. Ärtsoppa och pannkaka. Magnus lovar punsch vid sitt bord, men det visar sig vara ett skämt.

ÖVNING TVÅ är på 1 000 meters djup. Nu är det riktig gruva med fukt och sprutbetong i taket. Pannlamporna på. En rökpatron har aktiverats och synfältet minskar, maskerna immar igen trots att de sprutats med ”anti–fog” innan. En liten vindrutetorkare på insidan får göra jobbet.

En bilolycka har inträffat, en person är vid medvetande och har larmat, en annan är medvetslös. Det blir vagn med bår och lufttuber. Nu ska de drabbade få ”Revitox–masker” som kopplas till tuber, det blir mer avancerat. Utrustning checkas, truppen bär iväg, in i dimman.

Var 50:e meter läggs en blinkande lampa ut, bra vid uttaget men även om

på insidan.

någon ny grupp behöver komma in. Linan är också med, fäst vid vagnen och hakad i brandmännen. Så dyker bilen upp i röken, befälen Mats och Robin är sårmarkörer. Robin är medvetslös. Rebecka tar hand om Mats, det är svårt att få fram vagnen mellan bilen och bergväggen. Hon får vända några gånger. Men så är den på plats. Mats får mask

1. I dagsläget finns 27 räddningskammare. Ytterligare tolv är beställda och ska levereras under året. De har plats för 6-8 personer. 2. I en räddningskammare finns gasmätare, telefon och masker med luft upp till åtta timmar. Räddningsledningen gör en avvägning när personer ska tas ut, ibland kan det vara bättre att vänta och låta branden släckas först. 3. Sprinkler är ett viktigt brandskydd, finns där det finns fordon uppställda. 4. Brandlarm finns lite varstans i gruvan. 5. Vid räddningsuppdrag i gruvan med ”rebreathers” är det för varmt för traditionella larmställ. Därför används en flamskyddad arbetsoverall. 6. Maskerna sprayas med ”antifog” men efter ett tag blir det ändå imma. Då behövs vindrutetorkaren

och slangen kopplas till vagnen. Han leds bort och Rebecka stannar vid honom hela tiden och pratar lugnande.

De övriga tar hand om Robin. Någon håller nacken, masken träs på. Svårt att få en medvetslös kropp ut ur en bil utan några vettiga verktyg. En brandbils resurser hade behövts, men det går inte att få fram en sån i rökfyllda gångar. Robin lyfts ut på båren, upp på vagnen och kopplas till tuberna. Marsch iväg mot väntande ambulans.

SÅ ÄR DET utvärdering. Hade Robin verkligen problem med nacken? Nej, det var ingen krock. Rebecka hade frågat Mats, men inte rapporterat vidare till övriga gruppen. Det hade underlättat. Mats mask kopplades inte direkt till vagnen, det tog lite tid och han fick ingen luft. De borde ha samordnat allt innan de öppnade båda dörrarna, nu öppnades den ena när Mats fick hjälp, men Robin fick vänta. Rök hade kunnat komma in.

–Det är detaljer och det är nu misstagen ska göras. Bra jobbat, säger Mathias. Upp till marknivå. Lite varma och svettiga. Dags för rengöring och grundligare genomgång med Björn. Han vill veta vad som kan göras bättre till nästa torsdag. Då är det nya tag och nya pannkakor med ärtsoppa. ◆

Tidigare måste brandmännen vara bosatta i Koskullskulle för att ha nära till gruvan vid larm. Men nu är det andra tider och de flesta bor inne i Gällivare.

Vid larm kontaktas ventilationsavdelningen som kan styra ventilationen och därmed även röken. Det gör att räddningsstyrkan kan få rökfri väg mot branden.

Ungefär var 50:e meter läggs en blinkande lampa ut, dels för att kunna hitta tillbaka, dels för att en ny styrka ska kunna hitta rätt.

Revitoxmask har satts på och kopplats till tuberna under vagnen. En bår har satts fast ovanpå.

1. Björn Aspholm, (deltog som övningsledning), produktionschef & heltidsbefäl, LKAB Brand Malmberget.

2. Johan Sjöström, deltidsbrandman och tekniker, arbetsmiljö.

3. Ronny Henriksson, (deltog som övningsledning), brandingenjör & heltidsbefäl, LKAB Brand Malmberget.

4. Rebecka Lindberg, deltidsbrandman och produktionschef, skydds- & områdesskrotning under jord.

5. Mats Jonsson, (deltog som övningsledning), heltidsbefäl, LKAB Brand Malmberget.

6. Mathias Olofsson, (deltog som övningsledning), heltidsbefäl, LKAB Brand Malmberget.

7. Marcus Rynbäck, (deltog som brandman på övningen), heltidsbefäl LKAB Brand Malmberget.

8. Robin Hillergren, (deltog som övningsledning), heltidsbefäl, LKAB Brand Malmberget.

9. Johan Morén, till vänster, deltidsbefäl och produktionschef, fastighet och driftservice.

10. Magnus Johansson, till höger, deltidsbefäl och produktionschef el, fasta produktionsanläggningar under jord.

11. Kristoffer Öberg, deltidsbrandman och larmtekniker LKAB Brand Malmberget.

GRUVOR KRÄVER ANNAN SYN PÅ RÖKDYKNING

Rökdykning eller inte? Kan det vara en definitionsfråga?

Det tycker Ronny Henriksson, brandingenjör på LKAB i Malmberget, som hävdar att Arbetsmiljöverkets krav på utförande inte fungerar optimalt i gruvor. Han har skrivit ett förslag till ändring i föreskrifterna, men fick nyligen avslag.

Text och foto Roger Andersson

Rökdykning är ett av de farligaste momenten, inte bara inom räddningstjänsten, utan inom svensk yrkesutövning överhuvudtaget. Arbetsmiljöverket har anfört att det är den mest riskfyllda arbetsuppgift som är tillåten i Sverige och är därför noga med sina föreskrifter.

–Fast föreskrifterna utgår i huvudsak från insatser i byggnader och grunden till föreskrifterna härstammar från 1950–talet, säger Ronny Henriksson.

Det är Arbetsmiljöverkets föreskrifter

AFS 2007:7 som styr rökdykning. Där sägs det att bemanningen vid en rökdykarinsats ska bestå av minst en arbetsledare, en rökdykarledare och två rökdykare. Dessutom ska man ha tillgång till vatten vilket kräver ytterligare en man. Det blir en klassisk 1+4 bemanning, känd inom räddningstjänsten.

År 2018 överlämnas betänkandet ”En effektivare kommunal räddningstjänst”, SOU 2018:54, till regeringen. Där finns ett förslag på att krav på rökdyk-

ning ska utredas. Där står att läsa att ”föreskrifterna… cementerar en form av organisering och utgör ett hinder för kommunerna att organisera sin räddningstjänst på ett flexibelt och effektivt sätt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter ger alltså negativa bieffekter på hela organiseringen av räddningstjänsten, trots att dessa endast är tillämplig på en arbetsuppgift.” En annan bemanning än den som krävs i föreskrifterna skulle kunna vara mer effektiv.

I betänkandet står det också att ”föreskrifterna hindrar en effektiv räddningsinsats utifrån den drabbades behov när rökdykning med små risker skulle kunna ske med en mindre bemanning. I de fall räddningstjänster valt att ha en organisation där inte fem personer anländer till olyckplatsen samtidigt kan de som först anländer inte utföra rökdykning. Det kan vara organisationer där brandmän eller mindre räddningsstyrkor sammanstrålar på olyckplatsen i stället för att åka dit tillsammans. Det finns

också på vissa håll i landet inte rekryteringsunderlag för en bemanning om fem personer dygnet runt. Om det till exempel finns tre brandmän på plats i något fall får de inte gå in i tät brandrök för att rädda liv ens när riskerna i den konkreta situationen är minimala för dem.”

DEN 22 SEPTEMBER 2022 skickade LKAB in ett förslag på förändring i föreskrifterna i AFS 2007:7. Där skrev man att ”genomförande av en räddningsinsats i en gruva ställer andra krav på bemanning, metod, material och taktik jämfört med en brand ovan jord.”

Till exempel skriver man räddningsgruppen i en gruva behöver bestå av fler personer än två för att avstånden är betydligt längre än i normala byggnader och att förhållandena i en gruva ställer andra krav på utrustningen än vid brand i en byggnad. Man hänvisar till internationella regelverk och riktlinjer som ger en betydligt högre förmåga och säkerhet.

–LKAB har påbörjat arbetet med att ta

fram en egen räddningsmanual för gruvor där vi har tagit grunden från AFS2007:7 och lyft in influenser från internationella regelverk, säger Ronny Henriksson.

Den största skillnaden är arbete i större räddningsgrupper, normalt sex personer, med roller motsvarande arbetsledare och rökdykledare inflyttad i räddningsgrup-

pen i stället för utanför insatsområdet.

–De större räddningsgrupperna ger en större effektivitet samt även en säkrare insats. Även utrustningen som gruppen använder anpassas utifrån behovet av längre insatstider i gruvmiljö, säger Ronny Henriksson.

En viktig del är att tillgången till vatten

inte alltid kan säkerställas i gruvmiljö. En räddningsinsats kan kräva att gruppen tar sig flera kilometer in i gruvgångarna och då kan inte vattenslangar tas med. –Det blir helt enkelt för tungt samt att arbetsuppgifterna i många fall går ut på att rädda personer i närheten men inte alltid att släcka branden, säger Ronny Henriksson.

I förslaget till ändringar i AFS 2007:7 skriver LKAB att ”för komplicerade objekt så som gruvor och större underjordsanläggningar bör objektsanpassade riktlinjer för insatser tas fram av arbetsgivaren. I väntan på utredning och eventuell ändring i föreskrift föreslås att LKAB undantas från AFS 2007:7.

Rebecka Lindberg, deltidsbrandman och Marcus Rynbäck, heltidsbefäl, båda på LKAB Malmberget förbereder sig för rökdykning. Eller är det verkligen det?

DEN 20 DECEMBER 2022 kom Arbetsmiljöverkets beslut. ”Arbetsmiljöverket avslår er ansökan om undantag från 2 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:7) om rök– och kemdykning” står det. Som motivering fyller man i ”att det krävs mycket goda skäl för undantag, till exempel att det är omöjligt att följa en regel, eller att en teknisk utveckling har gjort en regel inaktuell. Det faktum att andra länder har andra regler innebär inte att det automatiskt föreligger förutsättningar för Arbetsmiljöverket att medge undantag från föreskrifterna. Detta i sig kan därför inte göra att Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan frångås.”

–Vi var lite naiva och gav nog en för kortfattad beskrivning av problematiken med räddningsinsatser underjord i större berganläggningar i vårt förslag, säger Ronny Henriksson.

Han funderar även om det som LKAB gör verkligen berörs av föreskrifterna för rökdykning. Röken är inte alltid tät och vi använder lättare utrustning än den som normalt används vid rökdykningen vilket medför att ansträngningen är måttlig, så kraven på den fysiska arbetsförmågan kanske inte är lika hög.

–Vi har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm, säger Ronny Henriksson. ◆

"Fast föreskrifterna utgår i huvudsak från insatser i byggnader och grunden till föreskrifterna härstammar från 1950–talet"

//Ronny Henriksson, brandingenjör LKAB

Inblick Brandsäkert

I augusti 2015 började Borås Energi och Miljö att bygga ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk på Sobacken. Anläggningarna stod klara 2019 men med brännbar isolering i betongväggarna.

BRÄNNBAR ISOLERING GER SKADESTÅND

Det nya kraftvärmeverket Sobacken utanför Borås ska byggas om för att få bort den brännbara cellplasten ur väggarna. Det har Borås Energi och Miljö beslutat. Åtgärden ska bekostas av den mångmiljonersättning som byggkoncernen Serneke har dömts att betala för byggfelet.

Efter en segdragen tvist slog en skiljenämnd i slutet av förra året fast att Serneke ska ersätta Borås Energi och Miljö med 52 miljoner kronor för ett byggfel i samband med att det nya kraftvärmeverket Sobacken uppfördes.

I upphandlingsunderlaget angavs att ytterväggarna skulle vara i obrännbart material. Ändå hade cellplast använts som isoleringsmaterial i pannrummets väggar.

Materialet är omdiskuterat sedan den tragiska höghusbranden i Grenfell Tower i London den 14 juni 2017, som krävde över 70 människors liv, då cellplast ansågs vara en bidragande orsak till det snabba brandförloppet.

Text Johan Bentzel

När cellplasten är innesluten i betong, som i kraftvärmeverket, är det egentligen inga problem. Brandfaran uppstår först vid exponering. Eftersom Sobacken är en nybyggd anläggning finns det heller ingen akut risk för skador.

– Men vad som helst kan ske i framtiden, framhåller Jonas Holmberg, marknads- och kommunikationschef på Borås Energi och Miljö.

– En sådan här anläggning har en lång livscykel. Problemet uppstår ju om det blir genomföringar eller skador på elementen och cellplasten kommer i dagen. Vi vet heller inte hur försäkringsbolag ser på den här frågan om tio år. Det var därför vi var så noga med våra programhandlingar, att vi inte ville ha brännbart material i väggarna, säger Jonas Holmberg.

KRAFTVÄRMEVERKET kostade

totalt 1,8 miljarder kronor att uppföra och invigdes 2019. När kontraktet på pannbyggnaden skrevs uppgick

entreprenadsumman för denna del till omkring 160 miljoner kronor, enligt uppgift i Borås Tidning.

Borås Energi och Miljö har hela tiden haft ambitionen att byta ut de felaktiga cellplastelementen.

– Vi förbereder för närvarande ett upphandlingsunderlag. Målet är att det ska vara en totalentreprenad och att projektkostnaden ska rymmas inom den ersättning som är fastslagen i skiljedomen, säger Jonas Holmberg.

Han tillägger att det är svårt att veta hur omvärldsfaktorer som fortsatt

blivit alldeles för stora fördröjningar. Vi anmälde felet så fort vi upptäckte det, men lät byggprocessen slutföras.

Förhandlingarna mellan Serneke och Borås Energi och Miljö pågick under ett par års tid och gällde i första hand om felet skulle betraktas som väsentligt eller oväsentligt samt vem som skulle bekosta åtgärderna.

Enligt Borås Tidning argument-erade Serneke bland annat för att väggarnas isolering inte påverkade brandsäkerheten och att materialet var godkänt enligt Boverkets byggregler. Borås Energi och

// Jonas Holmberg, marknads- och kommunikationschef på Borås Energi och Miljö.

inflation och allmänna prisökningar kan komma att påverka den slutliga kostnaden, men åtgärderna ska i vart fall inte påverka värme- och elproduktionen.

– Anläggningen är i gång mellan september och maj. Bytet måste därför göras under revisionsperioderna, när kraftvärmeverket inte körs.

Målsättningen är att dela upp det på två perioder med den första delen sommaren 2024 och den andra sommaren därpå, säger Jonas Holmberg.

CELLPLASTEN UPPTÄCKTES redan under byggtiden, cirka ett och ett halvt år innan anläggningen invigdes, men det ansågs för tidskrävande att åtgärda felet där och då.

Det var ju så många entreprenader inblandade i projektet, förklarar Jonas Holmberg: pannhusbyggnaden var en, pannan en annan, turbinen en tredje, bränsleberedningen en fjärde och så vidare.

– Om vi hade stoppat bygget hade det

Miljö hävdade å sin sida att cellplast i isolering enbart kunde godkännas under marknivå.

Parterna valde till slut att låta en skiljenämnd vid Stockholms Handelskammare avgöra ärendet. Skiljenämnd är ett alternativ till en vanlig domstol, som innebär att förfarandet går snabbare och att domen inte blir offentlig.

Utöver de 52 miljoner kronorna ska Serneke stå för merparten av advokatkostnaderna och förfarandet i skiljenämnden. Domen går inte att överklaga.

Serneke har accepterat avgörandet och har tagit sitt ansvar och betalat ut ersättningen till Borås Energi och Miljö. I övrigt avböjer bolaget att svara på frågor om ärendet, däribland om varför cellplasten över huvud taget användes.

Presschefen Johan Live uppger att Serneke fortfarande för en dialog kring ansvarsfrågan med sin underleverantör och vill därför i nuläget avvakta med ytterligare kommentarer. ◆

”En sådan här anläggning har en lång livscykel. Problemet uppstår ju om det blir genomföringar eller skador på elementen och cellplasten kommer i dagen. ”

52 miljoner kronor får Serneke betala för byggmissen.

NÄR GETEN INTE LÄNGRE BETAR

Det minskande antalet betesdjur är en bidragande orsak till utvecklingen av de senaste årens brandkatastrofer i Portugal. I byn Cabeça i det utsatta naturområdet Serra da Estrela ”städar” befolkningen numera skogen för egen hand - och använder bioavfallet till att förvandla byn till ett ekologiskt julparadis.

Text Kristin Pineda Svenske Foto David Pineda Svenske

Vissen hortensia och avgnagda majskolvar förvandlas till festligt julpynt i Cabeça.

Frosten ligger vit om taken då morgonens första rökslingor glider ut över den lilla byn Cabeça. En uråldrig dam kommer knallande i god fart i uppförsbacken med ett lass ljung balanserande på huvudet. Lite senare passerar en äldre herre med en rejäl tallgren över axeln, och strax därpå, en flakbil med granvidjor.

Lourdes Lagos Cabeça hejar frejdigt på den strida ström av fullastade gångtrafikanter som passerar utanför hennes floristbutik. Själv är hon upptagen med att

dekorera en konformad träställning med gran och ekkvistar. Den passar väl in bland byns charmiga juldekorationer, men Lourdes är bekymrad, och det med rätta.

FÖR LYFTER MAN blicken från festliga grangirlanger, mossbollar och snidade rotgubbar, upp mot de omgivande bergstopparna, ersätts julstämningen av en olustig känsla. Förr var bergen täckta av den sällsynta skogstypen laurisilva, eller lagerskog. Idag står de kala, sotigt

De tidigare lummiga bergstopparna kring den pittoreska byn blir allt kalare. De senaste åren har gått hårt åt områdets karakteristiska lagerskog.

svedda, i stumt vittnesbörd om de senaste årens framrasande skogsbränder.

–Två invånare, säger Lourdes och hötter med en grankvist. Bara två invånare har getter, i hela byn! Förr i tiden hade alla getter. Alla! Och grisar, så klart. Några hade till och med kor.

Hon skakar på huvudet. Kanske är det inte så mycket själva getterna som Lourdes saknar, som den effekt betesdjuren hade på omgivningen. Varje vuxen get knaprade i sig två till tre kilo växtmaterial varje dag,

Brandsäkert

och skuttade enkelt fram över svårtillgänglig terräng där avverkningsmaskiner och människor med röjsågar inte kom åt. Det gjorde dem till förträfflig, oavlönad arbetskraft i skogsområden. Nu får lokalbefolkningen röja själv. Eller se på medan skogarna brinner, menar Lourdes.

–Det var getterna som betade marken ren från lättantändlig vegetation: ginst, uttorkad sly och unga trädskott. Vi har en typ av tall här som producerar en särskilt lättantändlig form av kåda. Vem håller rent, när det inte finns några getter längre? Det säger bara ’poff’, så brinner hela skogen! utbrister hon och snärtar till med kvisten.

sig i skogen. Herdar är ofta de första att slå larm om bränder på obefolkade platser. De senaste åren har det dock kommit att ställas allt högre krav på människor som vill bedriva boskapsskötsel.

–Det krävs allt fler tillstånd och kraven är inte alltid så lätta att leva upp till när man bor uppe i bergen. Till slut tvingas befolkningen att söka nya sätt att generera en inkomst. Eller, i de yngre generationernas fall, att flytta in till städerna. Det är en tendens vi håller på att försöka motverka, men det är inte så enkelt.

’POFF’ SA DET sannerligen i augusti 2022, då Portugals värsta skogsbrand på många år härjade i naturområdet Serra da Estrela, Portugals högsta bergskedja. Drygt 1 300 brandmän, 400 brandbilar och 13 brandflygplan kämpade under två veckors tid med att släcka branden, som ödelade en fjärdedel av det 100 000 hektar stora naturområdet.

Ändå klarade sig området kring Cabeça under många år bättre än andra regioner. Det har en enkel förklaring, menar Célia Gonçalves, koordinator för organisationen ADIRAM som verkar för att stärka utvecklingen av kommunen Seias bergsbyar.

–Den portugisiska bergsgeten är starkt koncentrerad till södra Serra da Estrela, där Cabeça ligger. Här finns också fler get och fåraherdar än i norr, även om antalet djur och herdar är på stark nedgång.

Utan betesdjur växer brandgator och vandringsleder snabbt igen, betonar hon, vilket dels försvårar släckningsarbetet, dels gör att färre människor är ute och rör

MER OM

SERRA DA ESTRELA

Geografi: Portugals högsta - och Europas västligaste - bergskedja sträcker sig längs 100 kilometer mellan distriktet Guarda i öst och Coimbra i väst. Den högsta punkten mäter 1 993 meter över havet.

Djurliv: Estrela är ett av Portugals mest artrika områden. Förutom människor och bergsgetter bor här även 13 sorters amfibier, exempelvis den lusitaniska salamandern, 20 reptilarter och 150 fågelarter, samt räv, hjort, genett och stenmård. Härifrån kommer också den hårdhudade boskapsvaktande bergshunden cão da serra de estrela.

Befolkning: Naturområdet delas in i nio olika distrikt. De

största städerna är Covilha, Guarda och Seia, med en sammanlagd befolkning på omkring 80 000 personer. Därtill kommer omkring 40 mindre byar. Den traditionella ekonomin baserades på lantbruk, boskapshållning (främst getter och får), framställning av ost, textilvävning samt korgflätning.

Övrigt: Drakentusiaster bör notera att slottet Dragonstone i tv-serien House of the Dragon filmades i en av Serra da Estrelas byar, det högst sevärda Monsanto.

Tips: Se gärna webbplatsen aldeiasdemontanha.pt för en trevlig presentation av områdets många bergsbyar.

"Det var getterna som betade marken ren från lättantändlig vegetation: ginst, uttorkad sly och unga trädskott. Vi har en typ av tall här som producerar en särskilt lättantändlig form av kåda."

// Lourdes Lagos Cabeça

Ett försök att inspirera lokalbefolkningen var den tävling för alla kommunens bergsbyar som organiserades av ADIRAM 2013. Utmaningen var att hitta ett sätt att profilera sig på temat miljö och hållbarhet, samt att locka turister till Serra de Estrela.

–Uppgiften var enkel: beskriv vad ni skulle göra med 5 000 euro! Det är

tidigare hade varit ett problem, den igenväxande skogen, att bli en form av utgångspunkt i en helt ny satsning. Cabeça skulle bli Portugals första ekocertifierade julby med dekorationer skapade av skogsavfall.

Förslaget vann tävlingen och dess utfästa 5 000 euro. Och satsningen blev en succé.

egentligen inte särskilt mycket pengar, medger Célia Gonçalves. Framför allt inte i en by där den främsta tillgången är en massa skog och majoriteten av befolkningen är äldre pensionärer. Men det här är jordnära, resursrika människor som har levt av vad naturen ger under många generationer.

Och de knappt 200 invånarna i Cabeça mobiliserade sig. De samlades i ett stort möte där de slog sina kloka huvuden ihop och genomförde en inventering av talang och tillgångar: Någon visade sig vara expert på traditionella hantverksmetoder. Någon kunde allt om den omgivande skogens växter. Och någon var full av idéer kring hur växtligheten kunde förvandlas till juldekorationer.

GENOM EN KOMBINATION av tillgång, behov, uppfinningsrikedom och hederlig gammal djävlaranamma, växte projektet fram nästan av sig själv. Och för att göra satsningen extra snillrik, kom det som

1. En glad granne gör balkongen julfin genom ett fång nytrimmade cypressgrenar.

2. Lokalproducerad korv och ost säljs i välpyntade stånd längs byns smala kullerstensgränder.

3. Den miljövänliga ”julgranen” är i själva verket en träställning täckt av grenar och blad från olika trädslag. 4. Emídio Silvas specialitet är festliga bollar av vinrankor, dekorerade med lokalt tillverkade ylleband. 5. Célia Gonçalves verkar för att ge Serra da Estrelas bergsbyar ny växtkraft och minska utflyttningen.

Pinglande skällor och bräkande getter var tidigare ett omistligt ledmotiv i Portugals bergsbyar, men idag har de flesta byar tystnat. Jose Carlos och hans skuttande getter kan representera den sista generationen av herdeliv.

I DEN LILLA BAREN Tasca da Capela, pyntad från golv till tak med allt från pumpor och halm till lokala löv i olika storlekar, står Gabriel Ribeiro och skär upp ost och skinka. Pappa Jose Gonçalves korkar upp en flaska av det lokalproducerade vinet och fyller ett par glas till bredden, i god portugisisk stil. Gabriel arbetar normalt som sjuksköterska i utlandet, bland annat i Norge och Schweiz där det finns välbetalda jobb, till skillnad från i Portugal, betonar han, men har kommit hem över jul för att hjälpa till under julruschen.

–Hit kom inte en människa innan julkampanjen, säger Gabriel. Nu får vi plötsligt omkring 15 000 besökare varje jul, från när och fjärran! Mest från Portugal, men även Spanien, Frankrike och ända från Brasilien.

Det är mycket som har förändrats sedan han var liten, och den minskade boskapsskötseln ligger till grund för många av förändringarna, menar Gabriel.

–Förr gick det betande djur överallt i naturen. Vi kallade deras insats för ”limpeza florestal”, eller skogsstädning. Men nu finns det nästan inga djur kvar i omgivningarna, rakt inte tillräckligt för att hålla rent i skogen. Numera brinner det varje år.

EFTER DE KATASTROFALA bränderna

i Portugal 2017 som bragte över 100 människor om livet, tog regeringen fram en ny lag som föreskriver precis hur varje by och varje enskild jordägare själv måste ”städa” på sin mark.

Exempelvis får det inte finnas några träd eller buskar inom fem meters avstånd från en bostad. Buskar får inte vara högre än 50 centimeter och ved får inte lagras intill huset. Utrymmet mellan alla trädkronor på en tomt måste vara minst fyra meter, tio meter för de särskilt brandfarliga trädslagen tall och eukalyptus och alla grenar måste kapas upp till hälften av trädets höjd. Det ser brandsäkert ut på pappret men frågan är hur väl reglerna efterföljs, inte minst av den äldre delen av befolkningen.

–Regeringen har genomfört en rad kampanjer för att försöka minska bränderna. Följer du inte reglerna åker du på böter. Om det upptäcks, lägger Gabriel till. Dessutom har kommunstyrelsen börjat skicka ut brigader som rensar i skogen och längs bilvägarna, med tio meters fritt utrymme per sida. Det är renare nu, det syns stor skillnad.

Ändå tycks alla vara överens om att inget riktigt lever upp till en get vad gäller

en rejäl skogsstädning. 2018 organiserade regeringen en pilotstudie där man lät 26 djur, ledda av skällgeten Genoveva, beta fritt på ett halvt hektars område. Under tre månaders tid satte getterna i sig hela tolv ton biomassa (och födde, som en bonus, 14 killingar).

–Det fungerade så bra att regeringen släppte ut getter på flera olika håll, säger Gabriel. Tills folk började stjäla getterna. Så de la ner projektet! Han skrattar glatt och skakar på huvudet.

EN ANNAN VIKTIG satsning för brandsäkerheten i området är Serra da Estrelas nät av brandtorn: sammanlagt 230 stycken med vardera fyra övervakningsoperatörer som från maj till november arbetar åtta timmar i sträck med att hålla utkik efter rökpelare. Metoden är effektiv, exempelvis upptäcktes 202 av 218 bränder under det gångna året i distriktet Guarda av brandtornsoperatörer. Att värva säsongsarbetare blir dock

allt svårare, och 2022 kunde man bara bevaka 72 procent av det tänkta området. Troligen har lönen på 705 euro per månad och de rustika arbetsförhållandena något att göra med bristen på arbetskraft.

Skogsvaktardottern Vera Lúcia är en av dem som fortfarande håller ställningarna. Hon har varit officiellt avlönad de senaste elva åren, men har agerat ”tornpelle” ända sedan hon var barn, då brandtornet fungerade som ett slags sommarstuga för hela familjen. Hon älskar sitt arbete, berättade hon för Radio Renascença i september 2022, men beklagar det allt bristfälligare skicket av vakttornen.

–Förr levde vi familjeliv här. Vi hade en kamin, en spis där vi lagade mat, en toalett. Idag har vi inte ens rinnande vatten och får inte ta med oss sällskap. Behöver vi gå på toaletten, får vi springa ned från tornet och gå bakom en gran. Blir det kallt, sveper vi in oss i filtar!

Trots kylan om nätterna och det ensliga arbetet tänker Vera Lúcia inte överge sin post.

–Jag har massor av underbara minnen härifrån. Jag får se rävar och vildsvin, rådjur och kaniner. Jag älskar tystnaden, jag älskar att vara för mig själv och känna att jag gör nytta.

PÅ 120 PLATSER i området sker övervakningen numera på ett modernare sätt. Faktum är att hela 55 procent av Portugals landområde, eller fem miljoner hektar, täcks av digital videoövervakning,

exempelvis genom systemet CICLOPE som kan detektera rökpelare, heta områden och lågor i dagsljus, mörker och dimma.

Än så länge är videoövervakningen dock bara ett komplement till vaktposter

Skogsbranden 2022

Branden började den 6 augusti 2022 i Garrocho i distriktet Covilha. 1 300 brandmän, 400 brandbilar och 13 brandflygplan arbetade under två veckors tid med att få branden under kontroll. Flera återantändningar orsakade stora problem. 26 000 hektar, en fjärdedel av naturområdet, förstördes i branden. En familj förlorade sitt hem, 77 personer evakuerades och 27 personer skadades.

Branden stod för närmare fyra procent av de brända ytorna i hela Europa under året och en tredjedel av Portugals bränder.

och landpatrullering. För även om videoövervakning är effektiv och sparar pengar jämfört med mänsklig arbetskraft, bidrar den förstås till att öka avståndet mellan människan och naturen. I dubbel bemärkelse. Men i takt med att getterna slutar beta, bergsbyarnas befolkning decimeras och nya generationer på den Iberiska halvön tillbringar allt mindre tid i naturen, är det förmodligen i allt större utsträckning genom dessa digitala ögon som framtidens brandövervakning kommer att ske.

I CABEÇA BÖRJAR dagen lida mot sitt slut. Lourdes Lagos Cabeça har äntligen pyntat färdigt sin butik. I Tasca da Capela har Gabriel och Jose fullt upp när törstiga turister börjar strömma till, medan Emídio Silva lägger sista handen vid en festlig boll av vinrankor med röda rosetter. Då fylls nejden av ett glatt pinglande.

–Hallå Jose Carlos, dags att gå hem? hojtar en av grannarna när mannen med det snälla leendet dyker upp i skogsbrynet och spatserar förbi med sina åtta getter och den obligatoriska tallgrenen på axeln.

–Dags att gå hem, mumlar han, och försvinner in mellan byns ålderdomliga skifferhus. ◆

1. Den utflyttade sjuksköterskan Gabriel Ribeiro kommer alltid hem över jul. 2. Skippa plasten, välj blasten! Fantasin är den enda begränsningen för att göra vackra och ekologiska bordsdekorationer av naturliga fynd. 3. Att se regionens lagerskog gå upp i rök på grund av bristen på betesdjur gör ont, menar floristen Lourdes Lagos Cabeça. 4. Trimning av vägkanternas vegetation är en av regeringens satsningar för att minska skogsbrändernas framfart. 5. Jose Carlos nyfikna getter knaprar i sig två till tre kilo sly per nos dagligen, ofta i svårtillgängliga områden.

ALMIRANTE STORNIHÄR ÄR SVARET

I december 2021 utbryter en brand i lasten ombord på fartyget Almirante Storni, vilket leder till en av de största brandsläckningsinsatserna på svenskt vatten i modern tid. Brandorsaken var troligen en avsliten strömförande kabel, enligt Statens Haverikommissions rapport som kom i januari. Där konstateras också att det måste gå snabbare att få in nödställda fartyg i hamn och att regeringen behöver se över regelverket.

I Orrskär utanför Ljusne hade Almirante Storni lastat trävirke för vidare färd till Egypten. Vid avfärd från hamnen glömde man koppla ur en kabel som istället slets loss och senare blev den troliga orsaken till branden ombord när fartyget befann sig utanför Vinga.

Text Pernilla Fredholm

Foto Statens Haverikommission, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen och Sjöfartsverket

Klockan är strax efter två lördagen den 4 december. Det Liberiaflaggade lastfartyget Almirante Storni ligger för ankar nära Trubaduren söder om Vinga utanför Göteborg. Där bunkrar de bränsle med hjälp av bunkerfartyget Amak-Swan, innan vidare färd mot Egypten.

Ungefär samtidigt befinner sig Sjöfartsverkets lotsbåt 745 strax innanför Böttö på väg till en lotsutsättning. Ombord finns båtmännen Filip Johansson och Lars-Åke Jonsson liksom en lots, som plötsligt får höra

på radion att Amak-Swan försöker få kontakt med Almirante Storni eftersom man sett rökutveckling.

-När man hör ordet rök lyssnar man lite extra, för om det brinner är det ju allvarligt, säger Filip Johansson.

Strax därefter kommer Sjö- och flygräddningscentralens anrop till alla enheter i området om brand ombord på Almirante Storni. Lotsbåten besvarar anropet, sätter snabbt av lotsen och styr mot brandplatsen.

Det som brinner ombord på Almirante Storni är den stora lasten med trävirke som ligger på övre däck. Det blåser friskt och vinden ligger på i fören vilket innebär att branden, som är långt fram i fören, sprider sig akteröver mot bryggan.

Både besättningen ombord på Almirante Storni, Amak-Swan och flera mindre båtar från Sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen försöker släcka branden, men de flesta båtarna når inte tillräckligt högt upp på däck. Filip och Lars-Åke

Brandsäkert

inser att fartyget riskerar att bli övertänt i de rådande vindbyarna.

-Vi kan bara försöka vinna tid i väntan på de andra enheterna som är på väg. Vi får idén att vi med lotsbåten ska knuffa runt Almirante Storni, så att elden inte ska ha vinden med sig, säger Filip Johansson.

De gör en riskanalys och rådgör med Sjö- och flygräddningscentralen som koordinerar hela räddningsinsatsen.

-De frågar om vi verkligen vill gå in i röken, för det är ju väldigt riskabelt. Men vi säger att vi gärna vill göra ett försök, och att vi stänger alla ventiler. Eftersom läget var ganska allvarligt kände vi att vi ville bidra med det vi kunde, säger Filip Johansson.

Eftersom Filip och hans kollega inte ser något inne i röken, har de radiokontakt med andra båtar för att veta när

finns, säger Fredrik Tyrén som är en av Kustbevakningens räddningsledare under insatsen.

Ytterligare båtar anländer för att hjälpa till med släckning. Räddningstjänsten Storgöteborg kommer också till platsen med den statliga förstärkningsstyrkan MIRG som är specialutbildad just för fartyg, liksom ytterligare sju brandmän från Frölunda brandstation. Trots mycket rök och kraftig sjögång tar man sig ombord på Almirante Storni och försöker bilda sig en uppfattning om situationen.

Man kan ganska snabbt konstatera att det brinner inuti virkeslasten som är staplad på sådant sätt att det uppstår håligheter inuti som fungerar som skorstenar, där brandbelastningen är extra hög. Även runt fartygets kranar

är det håligheter. Enda sättet att komma åt branden skulle vara att gå ner i håligheterna runt kranen längst föröver genom att använda sig av bärbara stegar.

-Man gör bedömningen att detta är för farligt eftersom den enda reträttvägen är för komplicerad, rasrisken för lasten är hög och släckning med strålrör från den platsen skulle ha minimal effekt, säger Daniel Gillesén som vid tillfället är vakthavande räddningschef på Räddningstjänsten Storgöteborg.

NÅGON DRAMATISK tillväxt av branden kan man inte se, men för säkerhets skull stannar Räddningstjänstens personal kvar ombord liksom en representant från Kustbevakningen. Inne på Kustbevakningens ledningscentral diskuterar man med Räddningstjänsten, Transportstyrelsen och rederiet hur man ska göra om Almirante Storni behöver komma in till kaj. Var ska fartyget ligga, hur får man fram vatten, hur snabbt kan man få av lasten, vilka kranar kan användas och vilken annan logistik behövs?

-Det är en mycket stor risk att ta in ett brinnande fartyg till kaj, både för hamnen men också med tanke på rökutveckling över stan. Men på lördagskvällen har vi

deras insats gett rätt resultat. Det tar en halvtimme, men till slut har lotsbåten lyckats vända Almirante Storni åt rätt håll i vinden. Sedan krävs hjälp från andra båtar för att hålla henne i position.

OLIKA FARTYG kommer till platsen för att hjälpa till med släckningsarbetet. Kustbevakningens stab i Göteborg leder räddningsinsatsen i samverkan med Sjöfartsverket, Räddningstjänsten Storgöteborg, Transportstyrelsen och Sjöräddningssällskapet med flera. Ombord på Almirante Storni är både befälhavare och besättning kvar, eftersom de själva bedömer att det ännu inte finns någon överhängande fara för liv och hälsa. Trots branden är fartyget fortfarande funktionsdugligt, men med vissa begränsningar.

-Det är betydligt enklare för oss att agera med besättningen ombord, för det är hos dem kompetensen om fartyget

Enda sättet att komma åt branden skulle vara att gå ner i håligheterna runt kranen längst föröver genom att använda sig av bärbara stegar.

1. Sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen var tidigt på plats vid det brinnande fartyget. 2. De båtar som först anlände till brandplatsen hade svårt att nå upp till Almirante Stornis däck med sina släckinsatser. 3. Kustbevakningen får till slut två fartyg på plats som använder 5 000 kubikmeter vatten per timme.

en plan, även utifrån det sämsta scenariot att fartyget akut måste tas in medan det fortfarande brinner, säger Daniel Gillesén.

PÅ LÖRDAGSKVÄLLEN anländer ett av Kustbevakningens bästa fartyg för den här typen av räddningsinsatser till brandplatsen, nämligen KBV 001 Poseidon. Tillsammans med två andra fartyg kan Poseidon fortsätta vattenbegjuta Almirante Storni under resten av lördagsdygnet, vilket bidrar till att dämpa branden. Under natten hjälper Polisens helikopter till att dokumentera brandens spridning. Under söndagen fortsätter arbetet med att pumpa vattenmängder över den brinnande virkeslasten på Almirante Storni. Branden är svårsläckt men man lyckas ändå begränsa den. Kustbevakningen, vars huvudsakliga uppdrag är att förhindra att olja kommer ut i vattnet och att miljön kommer till skada, planerar för hur man ska göra med bränsletankarna utifall branden ändå skulle breda ut sig.

Reportage

Brandsäkert

– Men eftersom vi lyckas hålla branden under kontroll med endast begränsad spridning akterut, blir det aldrig aktuellt att tömma fartygets tankar. Med tanke på branden och de väderförhållanden som rådde, skulle det varit riskabelt att tömma bränslet, säger Fredrik Tyrén.

MSB har under söndagen även vattenbombat från helikoptrar för att bättre kunna nå den brinnande lasten i mitten på fartyget, men det är svårt att träffa rätt på grund av vinden.

grader och kraftig vind. Fartygen börjar få problem med nedisning, vilket sliter på materialen ombord.

-Det är en tuff vädersituation och dessutom mörkt. I ett sånt läge är det inte roligt att ligga intill ett stort fartyg som Almirante Storni, som dessutom draggar på ankarplatsen i de hårda vindarna. Men arbetet med släckning måste hela tiden fortsätta, eftersom branden blossar upp så fort man prövar att minska på vattenbegjutningen, säger Fredrik Tyrén.

och högkapacitetspumpar från MSB, men också övriga förberedelser för att kunna skydda hamnanläggningen och staden från rök, säger Daniel Gillesén på Räddningstjänsten.

Väl vid kaj sköter rederiet lossningen av virket, vattnar det som glöder, lastar sedan upp virket på en pråm och allt går precis som planerat.

En brandplatsundersökning genomförs under lossningen och då hittas en förlängningskabel som sannolikt är resterna av

På söndagskvällen ansluter ytterligare ett av Kustbevakningens största fartyg, KBV 002 Triton, från Gotland för att hjälpa till. Tillsammans med Poseidon kan Kustbevakningen prestera närmare 5 000 kubikmeter vatten per timme vid full effekt. Därutöver finns flera bogserbåtar som också sprutar vatten över elden, och man kan hålla branden fortsatt begränsad.

På tisdagen börjar arbetet ta ut sin rätt på Kustbevakningens personal som är på plats vid branden. Det är hård sjö, minus-

När Almirante Storni väl är i hamn och röjningsarbetet påbörjats, syns brandens härjningar tydligt. I däckshuset satt den kabel inkopplad som slets loss vid avfärd från Orrskär, och lämnades strömförande. Och som sannolikt var orsaken till branden.

PLANEN ÄR ATT Almirante Storni ska tas in till hamn, men på grund av vädret är det inte möjligt. Under tiden finslipas planerna, flera olika hamnplatser utreds och man landar i att Göteborg är det bästa alternativet. Rederiet hinner också utarbeta en ordentlig bärgningsplan. När Almirante Storni på lördagen äntligen kan lätta ankar och för egen maskin ta sig in till Skandiahamnen är allting mycket väl förberett.

-Vi har ordnat med tillgång till vatten

en kabel som använts till belysning vid lastningen i Orrskär och som glömdes kvar. När fartyget lämnade kajen slets förlängningskabeln av och lämnades strömförande. Och eftersom andra brandorsaker kunnat uteslutas är det mest troliga att den avslitna kabeln orsakade branden. Det visar Statens Haverikommissions utredning av händelsen, som var klar i januari.

-En del av den avslitna kabeln låg troligen klämd under lasten, så det mest

Väl vid kaj sköter rederiet lossningen av virket, vattnar det som glöder, lastar sedan upp virket på en pråm och allt går precis som planerat.

HAVERIKOMMISSIONENS SLUTSATSER

Hanteringen av fartygsbranden på Almirante Storni var en av de mest omfattande i modern tid i Sverige med möjlighet till unika lärdomar. Därför är det väsentligt att hanteringen utvärderas gemensamt av flera berörda aktörer för att ta tillvara dessa lärdomar. Utredningen visar att det också finns skäl att stärka hanteringen av fartyg i behov av assistans. Förutom oklarheter kring tillvägagångssättet för att ta in fartyget i hamn, fanns bland annat frågetecken kring de rättsliga förhållandena och hur riskerna skulle hanteras. SHK lämnar därför ett antal rekommendationer:

•Regeringen rekommenderas bland annat att utreda och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett effektivt mottagande av fartyg i behov av assistans.

•Transportstyrelsen rekommenderas att prioritera och skyndsamt slutföra arbetet med att utarbeta planer för att ta emot fartyg i behov av assistans.

•Kustbevakningen rekommenderas att bland annat utvärdera släckmetoder och även att i samverkan med berörda aktörer utvärdera insatsen.

Den intensiva brandbegjutningen av Almirante Storni bidrog till att delar av virkeslasten lossnade.

sannolika är att en ljusbåge därifrån antände virkespaketen, säger Tomas Ojala som är en av utredarna för Statens Haverikommissions (SHK) rapport om Almirante Storni.

ENLIGT SHK finns det skäl att stärka hanteringen av fartyg i behov av assistans. Daniel Gillesén och Fredrik Tyrén konstaterar att utredningen är ett viktigt underlag för att kunna förbättra metoderna vid liknande händelser. Men med tanke på den unika situationen tycker de att alla medverkande aktörer gjorde vad man kunde utifrån förutsättningarna och att insatsen avslutades på bästa möjliga sätt.

-Det är en stor utmaning för alla att samverka i en sådan här komplex insats, där varje aktör samtidigt ska leda och samordna sina egna insatser. Men självklart finns det viktiga lärdomar att ta med sig, som till exempel att diskussionen om bästa hamn hade kunnat komma igång tidigare, säger Daniel Gillesén.

Fredrik Tyrén håller med. I Kustbevakningens egen utvärdering har man bland annat dragit slutsatsen att man behöver utveckla ledning och stabsarbete, liksom hur man vid en liknande händelse ska komma till ett snabbare beslut om att få fartyget till kaj.

-Utöver det har vi även vidtagit vissa åtgärder som exempelvis förbättrade fendrar för att undvika skrovskador. ◆

Filip Johansson

Fredrik Tyren

Daniel Gillesén

Tomas Ojala

Skydd för människor och fordon

Brandskydd med vattenånga under högtryck för motorrum och andra slutna utrymmen. Oberoende av el och alltid aktivt. Fogmaker kväver en brand fort och kyler länge för att förhinda återantändning. Läs mer på www.fogmaker.se

Hanterar du brandfarliga varor?

Vi har utbildningarna som ger dig rätt kunskaper att bedöma risker samt förebygga och begränsa skador. Utbilda dig med oss!

• Brandfarliga varor – grund

• Brandfarliga varor – föreståndare

• Arbete i explosionsfarlig miljö/ATEX

• Klassning av explosionsfarliga miljöer

• Dammexplosioner

• Fördjupning föreståndare brandfarlig vara i storskalig hantering

• Brandfarliga varor mindre omfattning – föreståndare

brandskyddsforeningen.se/brandfarligvara

Utbildning

APRIL

 Brandskyddskoordinator

Distans/Stockholm

17 april–21 april

 Brandskyddskoordinator –Brandpraktik Farsta

18 april

 Grundutbildning, Brandfarliga varor Distansutbildning

25 april

 Föreståndare, Brandfarliga varor Distans/Stockholm

26 april-30 maj

 Brandskyddsansvarig Hotell Distansutbildning

27 april

 Eltermografering Klass 2 Stockholm

27 april

MAJ

 EN Grundutbildning 2 Distansutbildning

3 maj–4 maj

 Lås och utrymningsvägar

Stockholm

3 maj

 Anläggningsskötare sprinkler Distansutbildning

4 maj

 Brandskyddsprojekteringbrandskyddsdokumentation enligt BBR

Stockholm

9 maj–11 maj

 Arbete i explosionsfarlig miljö/ATEX Uppsala

10 maj–11 maj

 Brandskyddsledare Block 5 Distans/Stockholm

22 maj–26 maj

 Brandkonferensen Distans

25 maj

 Brandskyddskoordinator Distans/Stockholm

29 maj–2 juni

 Pedagogik för instruktör Heta Arbeten®

Stockholm

30 maj

 Instruktörsutbildning

Heta Arbeten® 2020-2024

Stockholm

31 maj–1 juni

Vi erbjuder klassrums – distans –och hybridutbildningar. Vid önskemål håller vi anpassade utbildningar på ert företag.

Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

anmäl dig redan nu!

Scanna för mer info!

Giftfria brandskydd – för en tryggare framtid

Med Presto får du hållbara brandskyddslösningar i form av utbildning, service och rådgivning och produkter med fokus på ett giftfritt innehåll och lågt klimatavtryck. Vi lägger stor vikt vid en hög produkt- och tjänstekvalitet och fasar därför ut giftiga ämnen samt ökar vårt cirkulära erbjudande genom vårt unika retursystem av brandsläckare.

Kontakta oss så hjälper vi er! 010 -45 20 444 | presto.se

Bli företagets expert på brandskydd – utbilda dig till Brandskyddsledare

Vår utbildning ”Brandskyddsledare” är den mest omfattande i sitt slag. Den är avsedd för brandskyddsansvariga i stora och komplexa verksamheter eller verksamheter med hög riskbild.

Nästa utbildningsstart är den 2 oktober 2023.

Säkra din plats! brandskyddsforeningen.se/brandskyddsledare

//AKTUELLT//

TILL MINNE AV HANS ALSÉN

Hans Alsén, tidigare ordförande i SBF, Svenska Brandförsvarsföreningen, gick bort den 1 februari. Hans Alsén var ordförande mellan 1993 - 1999 i Svenska Brandförsvarsföreningen, som Brandskyddsföreningen hette då. Hans blev 96 år.

Hans Alsén var socialdemokrat och hade många politiska uppdrag. Han var kommunalråd i Uppsala, riksdagsman, statssekreterare, landshövding i Uppsala län och satt i många styrelser inom framförallt folkrörelseföretag. Hans nätverk var således omfattande, vilket var viktigt för en organisation som SBF.

Ulf Mikaelsson, ordförande i föreningen mellan 1999 och 2005, hade som representant för försäkringsbolagen många djupa samtal med Hans Alsén om verksamheten.

– Alla vi som arbetade ihop med Hans Alsén har positiva minnen av honom. Han ledde styrelsens arbete på ett effektivt sätt. I slutet av sin tid i SBF genomfördes flera åtgärder för att effektivisera styrelsearbetet och verksamheten i föreningen. Bland annat minskade man antalet styrelseledamöter och man inrättade ett representantskap med olika företrädare för myndigheter, näringslivsorganisationer, fackliga organisationer med flera, säger Ulf Mikaelsson.

Under 1920-talet elektrifierades Sverige. Hus och gator började lysas upp av glödlampor och en mängd olika apparater och maskiner flyttade in i våra hem och på företagen. I och med den nya tekniken identifierade Brandskyddsföreningen nya brandrisker och 1935 bildades Elektriska Nämnden som sedan dess arbetat med att förebygga elrelaterade bränder.

Nu är det 2020-tal, klimatkris och fokus på att minska fossila bränslen. En av lösningarna stavas elektrifiering vilket innebär ett nytt paradigmskifte hundra år efter det första. Energiproduktion genererar globalt cirka 70 procent av de växthusgaser som årligen släpps ut. Därför behöver vi ersätta det fossila med förnybar el vilken produceras av vind, sol och vattenkraft. Elenergi ska sedan ersätta fossil värmeproduktion och fossildrivna fordon.

Därför installeras det solpaneler, elladdare till bilar och batterilager i hög takt. Även användningen av vätgas ökar kraftigt. Ny teknik i stor skala. Men är detta tillräckligt brandsäkert? En sak är säker, utvecklingen av normer och regler för brandsäkerhet har vi inte hunnit ta fram i samma takt som teknik och produkter utvecklas.

Vid laddning av elbilar finns det få skarpa krav. Installatörerna av solpaneler saknar ibland rätt elteknisk kompetens. Det finns inga krav eller vägledningar för energilagring. Idag finns goda möjligheter att integrera elbilar, solpaneler och batterilager för att optimera energianvändningen och ekonomi. Men kan det ske brandsäkert? Vätgasen är på frammarsch som en effektiv energibärare men det finns inget bra regelverk för hur vätgas kan användas säkert i en mindre skala.

Brandskyddsföreningen arbetar med att brandsäkra elektrifieringen och då behöver vi driva på utvecklingen av tydliga normer och regler för; laddning av elbilar, installation av batterilager och solpaneler samt ett regelverk för användning av vätgas i stor skala. Våra normer och regelverk fungerar som komplement till lagstiftning och standardisering, vilket till stor del saknas inom elektrifiering. Vi behöver arbeta fort men långsiktigt eftersom den tekniska utvecklingen går väldigt fort just nu!

LOKALA ÅRMÖTEN UNDER VÅREN

Det finns 20 lokala brandskyddsföreningar runt om i Sverige som har till uppgift att hjälpa företag, organisationer och allmänheten när det gäller information och utbildning inom området brandskydd och brandsäkerhet. Under våren kommer de lokala föreningarna bjuda in till sina årsstämmor, nätverksträffar och webbinarier. Besök din lokala Brandskyddsförenings webbsida för att se vad som är på gång i din region under våren.

Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen mats.bjors@brandskyddsforeningen.se

ANSVARIG FÖR CIP PÅ PLATS

ELIOT LUNDBY WIESLANDER blev från och med mars ansvarig för Brandskyddsföreningens utveckling av CIP, Civil insatsperson, i hela landet. Eliot kommer närmast från rollen som generalsekreterare för Läkare i Världen i Sverige där volontärer arbetar med vård och psykosocialt stöd till svårt utsatta grupper.

-Jag har jobbat inom olika civilsamhällesorganisationer nästan hela mitt liv och har med mig erfarenheter av organisering, medlemsutveckling och frivillighet, erfarenheter jag tror att jag kommer ha stor nytta av i min nya roll på Brandskyddsföreningen. Sen att jag har jobbat med vård i konflikt och kris internationellt hjälper nog också, säger Eliot Lundby Wieslander.

CIP finns idag lokalt på ett tiotal platser. Under 2023 kommer Brandskyddsföreningen utveckla och initiera verksamheten i större skala med sikte på att starta en CIP-verksamhet över hela landet i partnerskap med bland andra MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Räddningstjänsten och försäkringsbolagen.

WEBBINARIUM FÖR MEDLEMMAR

DEN 18 APRIL bjuder Brandskyddsföreningen in alla medlemmar till ett webbinarium på temat ”Innovation för ett tryggare samhälle”. MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, startade 2016 WIN Guard, en medlemsbaserad innovationsplattform för att öka innovationstakten inom samhällssäkerhet med fokus på räddningstjänst.

På webbinariet kommer Johan Persson från WIN Guard att berätta om arbetet och presentera genomförda projekt, bland annat arbetet med frivilliga insatspersoner samt projektet kring upptag och rening av släckvatten. Under webbinariet får du också lyssna till några av WIN Guards medlemmar som visar nya spännande lösningar inom området innovation. Anmäl ditt deltagande på www.brandskyddsforeningen.se/ brandsnack

TRÄFFA OSS I ALMEDALEN!

BRANDSKYDDSFÖRENINGEN ÄR även i år på plats i Almedalen. Denna gång möter du oss på Gotlands Museum samt på Klintens Brandstation där vi kommer att hålla olika seminarier och samtal med fokus på brand- och elsäkerhet samt civilsamhällets engagemang vid olyckor, kriser och krig.

I år träffar du: Mats Björs, generalsekreterare, Sofie Quant, kommunikationschef, Ville Bexander, expert och rådgivare, Lars Brodin, expert och rådgivare, och Nadine Jones Pioud, presschef.

Vi återkommer med program och agenda för våra dagar i Visby - håll utkik på Brandskyddsföreningens webbplats. Är du intresserad av att bli inbjuden till våra evenemang, eller boka upp oss i möten eller debatter, hör av dig till Nadine Jones Pioud, presschef på Brandskyddsföreningen, via e-post: nadine.jonespioud@brandskyddsforeningen.se.

DEN 25 MAJ hålls Brandkonferensen, årets stora mötesplats för brand- och säkerhetsfrågor. Konferensen arrangeras av Brandskyddsföreningen tillsammans med Föreningen Sveriges Brandbefäl och MSB. I år genomförs den under en heldag på temat ”Räddningstjänsten som en del i civilförsvaret och vid höjd beredskap”. Ett mer detaljerat program publiceras inom kort på Brandskyddsföreningens webbplats. Konferensen genomförs digitalt. Sista dag för anmälan är 22 maj. Läs mer och anmäl dig på www.brandskyddsforeningen.se

RIKSDAGSSEMINARIUM DEN 19 APRIL

BRANDSKYDDSFÖRENINGEN ARRANGERAR den 19 april ett riksdagsseminarium tillsammans med Dennis Begic och Anna-Belle Strömberg, båda ledamöter i civilutskottet. Ämnen som kommer att diskuteras under seminariet är konsekvenser av bränder, hur man förebygger bostadsbränder och hur man skyddar sig mot brand. Andra frågor som tas upp under seminariet är på vilka sätt man kan minska bränder i fastigheter? Vad innebär den ökade elektrifieringen i samhället för brandsäkerheten? Och hur bygger vi hållbara fastigheter för framtiden? Seminariet modereras av Sofie Quant, kommunikationschef, Brandskyddsföreningen.

ORO KRING BYGGREGLER

BOVERKETS REMISS för reformen av byggreglerna, kallad Möjligheternas byggregler, väntas i april och Brandskyddsföreningen är en av remissinstanserna att svara. En grundtanke i reformen är att byggbranschen själv ska ta ett större ansvar för regeltillämpningen vid byggnationer, det som Boverket tidigare reglerat genom allmänna råd. Inför den planerade reformen och utskicket av Boverkets remiss har branschen genom organisationen IQ Samhällsbyggnads initiativ Samhällsbyggandets Regelforum påbörjat ett arbete för att möjliggöra en process för att ta fram sektorsnormer.

Brandskyddsföreningen välkomnar idén om att harmonisera framtagande av sektorsnormer, men anser att förslaget har brister. Den största oron kring framtagningen av sektorsnormer handlar om konsekvensanalyser. Regelforum vill införa omfattande konsekvensutredningar för sektorsnormerna vilket skulle kunna medföra att kostnaderna för framtagningen blir stora. Risken finns att endast företag, organisationer eller branscher med starka finansiella intressen kan ta fram dessa normer.

9-12 maj

ELFACK

Konferensen Elfack tar upp den pågående samhällsomställningen med ökad elektrifiering och digitalisering. Under konferensen hålls ett omfattande seminarieprogram med olika utbildningsaktiviteter. Här kommer lösningar och framtida utmaningar att diskuteras där man vill få till en samverkan över alla samhällsområden, sektorer och näringsgrenar. Elfack har som mål att mobilisera den samverkan som behövs inom området elektrifiering framöver och här vill man samla olika aktörer inom bland annat fastigheter, transport- och logistikföretag, och industri. Elfack erbjuder också en möjlighet att träffa en samlad el- och belysningsbransch med en utställningshall och plats för möten och diskussion.

Förutom att tillsammans med Elektriska Nämnden ställa ut i en monter kommer Brandskyddsföreningen att hålla en föreläsning med rubriken ”Elanläggningar –vanliga brister och hur de förebyggs”.

www.elfack.se

10 maj

NIS-KONFERENSEN

NIS-konferensen är ett tillfälle för dig som arbetar med informationssäkerhet att få information om det nya NIS-direktivet och andra relaterade frågor. På konferensen får deltagarna möjlighet att lyssna till, och träffa, några av Sveriges främsta experter på NIS och informationssäkerhet och på konferensen finns möjlighet att diskutera med tillsynsmyndigheterna, talarna och experterna på plats. Konferensen riktar sig till leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster inom privat- och offentlig sektor som omfattas eller kommer att omfattas av NIS-regleringen. www.msb.se

7 maj

BRANDSKYDDSFÖRENINGENS ÅRSSTÄMMA OCH RIKSMÖTET

I samband med Brandskyddsföreningens årsstämma den 17 maj passar Brandskyddsföreningen på att också bjuda in till Riksmötet. Här har alla medlemmar i Brandskyddsföreningen möjlighet att tycka till om verksamhet och lyfta frågor som är viktiga för deras branscher. På Riksmötet kommer man också, tillsammans med ledande politiker och sakkunnig, lyfta och prata om hur samhället påverkas av den ökande elektrifieringen i samhället, hållbarhetsaspekter samt hur man kan bidra till civilförsvaret i vardag som i kris.

På plats finns bland andra Fredrik Bynander, docent och chef för Centrum

för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan, som berättar om totalförsvar och samhällets säkerhet, Johanna Lakso, vd på Power Circle, som ger oss ett brett perspektiv på vad elektrifieringen innebär samt Anders Persson, generaldirektör på Elsäkerhetsverket, som ger sin syn på riskerna med elrelaterade bränder. Läs mer om Riksmötet på www.brandskyddsforeningen.se

24 maj

UTBILDNING INOM ESG OCH HÅLLBARHET

FÖR BYGG- OCH FASTIGHETSBRANSCHEN

Denna utbildning handlar om hur aktörer i bygg- och fastighetsbranschen kan arbeta metodiskt med hållbarhet och ESG (Environmental, Social and Governance) för att möta de snabbt växande kraven från investerare, beställare och andra intressenter. Utbildningen ger kunskap om både branschens viktigaste utmaningar och praktiska verktyg för att välja ut de viktigaste frågorna för ett företag eller projekt. Utbildningen går också igenom hur man sätter mål, genomför, följer upp, rapporterar och kommunicerar hållbarhetsarbetet. www.aktuellhallbarhet.se

29 maj

BRANDSKYDDSKOORDINATORUTBILDNING

Utbildningen Brandskyddskoordinator vänder sig till alla som behöver en gedigen grundutbildning i brandskydd. Under utbildningen lär man sig att organisera och planera brandskyddsarbetet i sin organisation. Brandskyddskoordinator ger dig både teoretiska och praktiska kunskaper och utbildningen tar bland annat upp LSO, Lagen om skydd mot olyckor, SBA, Systematiskt brandskyddsarbete, riskhantering och byggnadstekniskt brandskydd. Efter examen erhåller man ett CFPA Europe-certifikat “Principles of Fire Safety at Work”.

www.brandskyddsforeningen.se

30-31 maj

KRIS 2023

Krisberedskapskonferensen är en nationell mötesplats för alla som arbetar med krisberedskapsfrågor och kriskommunikation. Läget i omvärlden har medfört att totalförsvarsfrågan har aktualiserats och återuppbyggnaden av det civila försvaret och ett stärkt totalförsvar påverkar alla myndigheter och kommuner i Sverige. Krishantering och kriskommunikation blir en allt viktigare del inom den offentliga sektorn och näringslivet. I takt med att det säkerhetspolitiska läget

i världen förändras blir också trycket på beredskapen hos kommunerna och de statliga myndigheterna i Sverige allt större. På konferensen diskuteras hur samhället påverkas av de allt högre ställda kraven på snabba omställningar samt beredskapen inför oförutsedda händelser.

www.kris2023.se

5-6 september

FÖREBYGGANDEKONFERENSEN

En nationell konferens som arrangeras av Brandskyddsföreningen i samarbete med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Föreningen Sveriges Brandbefäl.

Några punkter från årets program är: Vilka krav ska de kommunala förebyggande verksamheterna leva upp till? Vad innebär ”i skälig omfattning”? Och hur görs bedömningarna och hur går resonemangen?

Under konferensen kommer man också tala om de nya hanteringsföreskrifterna för brandfarliga vätskor samt gå igenom Räddningstjänsternas tillsyn enligt LSO och LBE. Här berättar några räddningstjänster om hur de planerar och utför sin tillsyn utifrån några utvalda områden. Förebyggandekonferensen ger också möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverkande. 2023 års konferens kommer att genomföras som hybridbåde fysiskt och digitalt. www.msb.se

25-29 september

BEREDSKAPSVECKAN, TIDIGARE KALLAD KRISBEREDSKAPSVECKAN Krisberedskapsveckan byter 2023 namn till Beredskapsveckan för att bättre svara mot det svenska allriskperspektivet på risker och hot. Temat för årets beredskapsvecka är ”öva”. Pandemin och det osäkra omvärldsläget har bidragit till att intresset för hemberedskap och prepping har ökat kraftigt. Men många fler behöver generellt stärka sin motståndskraft och egenberedskap inför kriser och krig.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, råder därmed samtliga att öva för att kunna hantera olika kriser. Inför beredskapsveckan kommer MSB därför att erbjuda målgrupps- och situationsanpassade övningar för att stärka krismedvetenheten och förmågan hos exempelvis familjen, bostadsområdet och arbetsplatsen.

Håll utkik på www.msb.se

Gå en kurs i civil beredskap och bidra till hur hela landet klarar en kris. När du vet hur du ska agera hjälper du alla i din omgivning. Du är en del av Sveriges beredskap.

Kriskommunikation

Sandö, 19–21 september, anmäl dig senast 9 juli

Samhällsskydd och beredskap | grundkurs

Revinge, 3–5 oktober, anmäl dig senast 17 augusti

Läs mer och anmäl dig på msb.se/utbildning