Issuu on Google+

1 1

nr nr ✕

borås TEMA:

Företa g samt VÅGA

Mars 2009 Januari 2006

SATSA

Mod att gå sin egen väg Den viktigaste egenskapen för en entreprenör är mod. Det kan Signhild Arnegård Hansen konstatera efter att ha byggt upp familjeföretaget Svenska Lantchips. Tisdagen den 17 mars var hon på Kulturhuset i Borås och berättade om hur viktigt det är att våga.

Som ordförande i Svenskt Näringsliv har Signhild Arnegård Hansen varit i hetluften den senaste tiden. När hon talade i Kulturhuset var det hennes erfarenheter som entreprenör och företagare som stod i centrum, erfarenheter hon skrivit om i sin bok Våga. – I slutet av 1800-talet var Sverige ett fattigt land. Hundra år senare var vi ett av världens rikaste. Hur kunde det hända? Ivar i Skåne

Hon berättar historien om Ivar i Skåne som 17 år gammal började sälja korgar i Danmark. Så småningom blev det snidade träleksaker från gårdarna i trakten. Han skrev över företaget på de tre sönerna, och Bröderna Ivarsson i Osby AB, sedermera Brio, bildades. – Välstånd byggs av företagsamma individer som tror på en sak. Utan dem hade det ekonomiska lyftet inte kommit till. Frågan är hur vi hittar och tar vara på dessa individer idag. Att förutspå vilka idéer som kommer att vara gångbara i framtiden är omöjligt. Därför, menar Signhild Arnegård Hansen, ska vi uppmuntra alla som vågar pröva sina idéer. – Entreprenören ser det som ingen annan sett, vågar tänka annorlunda och gå sina egna vägar. Därför är mod den viktigaste egenskapen hos en entreprenör. Signhild Arnegård Hansen

Signhild Arnegård Hansen talade om sina erfarenheter av att bygga upp ett företag från grunden och hur barnen varit delaktiga.

menar att vem som helst kan bli entreprenör, om förutsättningarna är rätt. Det gäller att ge våra barn och ungdomar förebilder.

var svårt att förena med att vara anställd. Att bli vd för ett eget företag blev lösningen. – Vi hade en tydlig bild av hur vi ville ha våra liv. Men förutsättÄndra livssituation ningarna att starta ett företag var – Att starta företag nämndes inte dåliga: vi hade ingen affärsidé, när jag gick i skolan på 70-talet. ingen erfarenhet, inga Men jag hade fått med pengar och dessutom mig en tro på den egna Välstånd var det lågkonjunkförmågan. Och att det tur och finansiell kris är bättre att våga och byggs av 1992. misslyckas än att inte företagsamma Att det blev potavåga alls. tischips var en slump; Hon utbildade sig, individer som idén väcktes när de började jobba och blev fick smaka på chips så småningom perso- tror på en som tillverkats på nalchef i ett försäksak gammalt vis, med skal ringsbolag. Hon och och stärkelse kvar. De hennes man hade då konstaterade att marknaden för tre små barn och började fundera snacks inte går ner i lågkonöver sin livssituation. junktur. – Vi pusslade med lämning – Idén var att ta fram en ekooch hämtning. Vår äldste son logisk produkt med miljövänlig hade dessutom en förlossningsförpackning. skada vilket gjorde att han krävde De fick ihop pengar genom extra mycket engagemang. Det

att toppbelåna huset, sälja bilen och låna med personlig borgen. Köpte begagnade maskiner och hyrde in sig i en gammal mejerilokal i Ed i Dalsland. – Jag peppade mig genom att tänka: vad är det värsta som kan hända? Jo att vi förlorar huset. Men då är det bara att börja om igen, det kan jag leva med. Chef över sin egen tid

Och hon har inte ångrat sig. Från att ha sålt på lokala marknader har efterfrågan ökat och företaget expanderat. Nu har man verksamhet i flera länder, med senaste fabriken i Japan. Och familjemålet förverkligades. – Jag är chef över min egen tid, jobbar visserligen mer än som anställ men på mina egna villkor. Och våra barn, som nu är sex till antalet, har funnits med hela tiden i det som blivit ett gemensamt familjeprojekt.


F ö re t a g s a m t M ars 2 0 09

GLIMTAR FRÅN 2008

De arbetar Marketplace Borås, miljöteknik på export, besök från Kina och Litauen. Förra året var ett händelserikt år för Näringslivsenheten och för näringslivet i Borås. Med en förstärkning på två medarbetare satsar nu Näringslivsenheten på att utveckla sitt strategiska arbete med att marknadsföra Borås.

Affärssinne bland designer Seminariet Affärssinne bland svenska designers som hölls den 8 maj på Marketplace Borås lockade många deltagare. Inspiratörer var Linda Nurk, framgångsrik designer och skapare av märket Lick my label, Cia Jansson, modechef på tidningen Elle och Atle Hauge, kulturgeograf som konstaterade att svensk design säljer bra, både hemma och utomlands.

Näringslivsenheten har vuxit de senaste åren. Under förra året utökade man från fyra till sammanlagt sex medarbetare. – Det gör att vi kan utveckla vårt strategiska arbete ytterligare. Ett exempel är Marketplace Borås där syftet är att återmarknadsföra Borås som textilstad, fast nu med inriktning mot mode och design, säger Anders Glemfelt, näringslivschef. Stort designevent 2010

Svensk miljöteknik på export Den 29 maj besökte företagare från Japan, Chile, Polen, Italien och Kroatien Sobacken i Borås för att lära sig mer om svensk miljöteknik. Bakom studiebesöket stod Ecoex, en västsvensk organisation som stödjer miljöföretag som vill exportera. Den 8 oktober gjorde 20 deltagare från Miljöteknikmässan i Göteborg ett studiebesök på Ryaverket i Borås. Deltagarna kom från Frankrike, Italien och Polen.

Marketplace Borås gick förra året in i en ny fas i och med att föreningen bildades. Nu går Näringslivsenheten vidare med marknadsföringen av Borås genom att locka hit evenemang som stärker bilden av Borås som mode- och designstad. Ett är Next Textile som startar i liten skala den 12 juni i år, för att kommande år bli ett stort event, ett nytt Future Design Days. – I ett större perspektiv handlar det om att förverkliga upplevelsestaden Borås, säger Anders Glemfelt.

Nelly Hayek, Nanna Siewertz Tulinius, Emilia Weijm giskt för att marknadsföra Borås som mode- och des

– Borås har en bra plattform för forskning inom miljöteknikområdet. Vår uppgift är att stärka företag inom branschen, förmedla kontakter mellan företag och organisationer och se till att företag kan dra nytta av den kompetens som finns här, säger näringslivsutvecklare Nanna Siewertz Tulinius. Service till företag

Stärka miljöföretag

Ett annat exempel på strategiskt arbete är projektet affärsdriven miljöutveckling där Näringslivsenheten samarbetar med bland andra Ecoex.

Den andra roll som Näringslivsenheten har är att ge service till företag. – Vi servar företag som vill etablera sig i Borås och tar fram områden för

n v f N k v U

N a t g f o

Soloföretagare får insp Är du soloföretagare och funderar på att växa? Nu kan du gå en utbildning som Näringslivsenheten anordnar inom projektet Bli en till.

Samarbete med Kina I oktober besökte en delegation från den kinesiska staden Gongqing Borås. Resultatet blev ett avtal om samarbete mellan städerna och dess näringsliv som kommunstyrelsens ordförande Ulrik Nilsson (M) och borgmästare Mr Li Xiaogang undertecknar här.

Bli en till – glädjen och nyttan med att växa är ett projekt som Näringslivsenheten driver. Syftet är att inspirera soloföretagare att anställa sin första medarbetare. – Vi vill stimulera företagandet genom att visa på möjligheterna och fördelarna med att växa. Det finns många små företag som har potential men som känner sig osäkra inför att anställa, säger närings-

livsutvecklare Nanna Siewer På utbildningen får du so mer om vad det innebär at kostnader det medför och h ledarskap. – Det kan vara strategiskt för att vara redo att anställa i turen vänder. Under våren 2009 kommer göra ett urval och en analys delta. Utbildningen startar t sex kurstillfällen. Utbildning


F ö re t a g s a m t M a rs 2009

strategiskt

GLIMTAR FRÅN 2008

Byggboom på Viared Viared växer och snart är marken slut. Under 2008 har flera företag på Viared expanderat och byggt nytt, samtidigt som många nya företag har tillkommit. Borås Stad arbetar nu med att ta fram ny mark till de cirka 90 företag som står på kö.

Många ville köpa företag

Weijmer, Anders Glemfelt, Daniel Wennerlund och Hans Nyhlén på Näringslivsenheten arbetar stratech designstad. Att stödja och ge service till företag är också en viktig uppgift.

r . m h v r z

nyetableringar, säger näringslivsutvecklare Hans Nyhlén. Tanken med En dörr in är att företag ska kunna vända sig till Näringslivsenheten för att få hjälp att komma i kontakt med rätt person eller verksamhet inom kommunen. Utveckla småföretag

a r

Näringslivsenheten arbetar också för att utveckla och behålla småföretag, till exempel genom att underlätta generationsskifte och inspirera soloföretagare att anställa. – Vi upprätthåller kontakt med organisationer och nätverk som syf-

tar till att utveckla näringslivet, som till exempel Nyföretagarcentrum, Espira och olika forskningsinstitut, säger näringslivsutvecklare Emilia Weijmer. Det övergripande målet för Näringslivsenhetens arbete är att skapa förutsättningar för handel, affärer, utveckling och tillväxt i Borås, och på det viset bidra till att nya arbetstillfällen skapas. Kontakta gärna oss på Näringslivsenheten. Du hittar kontaktuppgifter på sidan 4.

Den 6 november var det ett välbesökt seminarium på Espira om att köpa företag. Seminariet arrangerades av Almi, Nyföretagarcentrum och Borås Stad och är en del i satsningen för att underlätta generationsskiften inom företag. Besökarna fick bland annat information om Företagsbörsen.

Föreningen Marketplace Borås bildad Föreningen Marketplace Borås bildades den 12 november. Det var första steget mot att förverkliga Borås som den ledande mötes- och handelsplats för textilföretag och närliggande branscher. Representanter från näringslivet, högskolan och Borås Stad var med på det första årsmötet i Annelundsvillan.

spiration att växa iewertz Tulinius. du som soloföretagare veta bär att ha en anställd, vilka och hur du kan utforma ditt egiskt att gå utbildningen nu tälla i framtiden då konjunkmmer Näringslivsenheten att analys av de företag som vill rtar till hösten och består av dningen avslutas genom att

man gör en handlingsplan för framtiden. Deltagarna har sedan tillgång till individuell rådgivning via ett nätverk av konsulter. Nästa steg i projektet Bli en till är att stimulera bildandet av nätverk för soloföretagare. – Det gör vi genom att anordna inspirationsseminarium och frukostträffar efter avslutad utbildning, säger Nanna Siewertz Tulinius. Är du intresserad av att vara med i projektet, kontakta Nanna Siewertz Tulinius, 033-35 70 09 eller Emilia Weijmer, 033-35 71 15.

Besök från Litauen Seminariet Nätverk för affärer anordnade Marketplace Borås den 25 november. Ett 50-tal textilföretagare från Litauen, Sverige och Danmark samlades i Borås för att bilda nätverk och göra affärer. Detta var det första i en serie möten som planeras inom ramen för det framtida samarbetet mellan Litauen och Borås Stad.


Företagsamt Mars 2009

PÅ AGENDAN Höghastighetsjärnväg

Den 16 april diskuteras Götalandsbanan på en konferens på Åhaga i Borås. Kontakta nanna.siewertz.tulinius@ boras.se för mer information.

Lokal kreativitet

Den 23-24 april blir det seminarium om Cultural Planning, en metod för samhällsutveckling. Mer information finns på www.boras.se/kultur

LO K A LT & G LO BA LT Miljöarbete är lönsamt Miljöarbete är lönsamt för företag. Det var utgångspunkten för ett frukostseminarium som Näringslivsenheten ordnade på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i början av mars.

Nätverk för affärer

Möt leverantörerna till världens stora modevarumärken. Den 12 maj är de i Borås. Läs på www.marketplaceboras.se

Next Textile i Borås

Boka in den 12 juni för Next Textile i Borås. Mer information kommer på www.boras.se/naringsliv

KO N TA K TA O SS Anders Glemfelt Näringslivschef Telefon 033-35 70 53 anders.glemfelt@boras.se Hans Nyhlén Näringslivsutvecklare Telefon 033-35 70 48 hans.nyhlen@boras.se Nelly Hayek Näringslivsutvecklare Telefon 033-35 71 33 nelly.hayek@boras.se Emilia Weijmer Näringslivsutvecklare Telefon 033-35 71 15 emilia.weijmer@boras.se Daniel Wennerlund Internationell näringslivssamordnare Telefon 033-35 70 54 daniel.wennerlund@boras.se Nanna Siewertz Tulinius Näringslivsutvecklare Telefon 033-35 70 09 nanna.siewertz.tulinius@boras.se Fax 033-35 73 20 www.boras.se/naringsliv

Ett 20-tal företagare fanns på plats för att börja dagen med en ekologisk frukost och lära sig om miljöanpassad upphandling. Matilde Unge från Miljöstyrningsrådet berättade att de miljökrav en myndighet kan ställa enligt lagen om offentlig upphandling måste vara rimliga, ge alla leverantörer samma möjligheter, vara tydliga och får inte gynna eller missgynna vissa leverantörer. – Många undrar om man kan gynna företag i regionen, men det går alltså inte, förklarade hon. Möjlighet till nytänkande

När myndigheten utvärderar upphandlingen kan den antingen välja lägsta pris eller det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt. Fördelen med det senare är att man kan väga in även andra parametrar. – Här finns möjlighet till nytänkande, som att göra en

Matilde Unge från Miljöstyrningsrådet berättade om miljöanpassad upphandling på ett frukostmöte i början av mars.

funktionsupphandling. Man kanske inte behöver en bil utan en transport ett par gånger i veckan. Den typen av upphandling ger mer utrymme för kreativitet, och därmed miljöhänsyn. Svensk miljöteknik

Dan Samuelsson, exportutvecklare på Ecoex, berättade om Ecoex arbete med att hjälpa miljöföretag som vill exportera. – Det finns ett stort intresse för

svensk miljöteknik. Vi har upplevt att fjärrkyla, vattenbesparing och inomhusklimat är de områden som är mest intressanta. Vill du veta mer om miljöanpassad upphandling, gå in på Miljöstyrningsrådets webbplats www.msr.se. Har du frågor om export, kontakta Dan Samuelsson, 0708-99 56 10. Vill du få inbjudan till nästa miljöfrukost, kontakta Nanna Siewertz Tulinius, 033-35 70 09.

N YA R E G L E R

Nu kan du påverka din tillsynsavgift Från årsskiftet ändras sättet att ta betalt för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Nu får företagen möjlighet att påverka sin avgift genom att sköta sig bra.

All miljöfarlig verksamhet får regelbunden tillsyn av miljökontoret. För detta tar kommunen ut en avgift. Vid årsskiftet infördes ett nytt riskbaserat debiteringssystem, där större vikt läggs vid hur företaget sköter sin verksamhet. – Om du som företagare har en bra kontroll, då behöver vi inte lägga så mycket tid på att kontrollera din verksamhet och då blir avgiften lägre, säger Teresia Kling på miljökontoret.

Detta innebär att en del företag får en lägre avgift än tidigare, medan andra får högre. De cirka 300 företag som berörs i Borås får under våren ett brev som talar om i vilken riskklass de placerats. Du som företagare får gärna höra av dig om du inte tycker klassningen är rimlig. Den nya debiteringsmodellen har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och kommunfullmäktige beslutade att den ska gälla i Borås vid sitt novembermöte. Vill du veta mer, kontakta Teresia Kling, 033-35 30 07, teresia.kling@boras.se

Företagsamt ges ut av: Borås Stad, Näringslivsenheten, 501 80 Borås • Ansvarig utgivare: Anders Glemfelt Grafisk form: Dana Reklambyrå • Text, bild och layout: Ordmakarna • Tryck: Bording


Foretagsamt 1