Page 1

VÄSTSVERIGE MEDFÖLJER MEETINGS INTERNATIONAL #53 2012 SIDRUBRIK

Borås/Sjuhärad #03 DEC 2012

JOHN RUNE NIELSEN SP

För forsknings­ nätverken är möten otroligt viktiga M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

1


UPP TILL 400 PERSONER.

KICK OFF, MÖTE, UTBILDNING, RELEASEPARTY... OCH KONFERENS SÅKLART! Pulsen Konferens och Restaurang Astern tar emot grupper från 2 till 400 personer i fina ljusa lokaler och i vår restaurang med erkänt välsmakande mat. I direkt anslutning till goda parkeringsmöjligheter. Abonnera Restaurang Astern för dig eller ditt företag, vi skräddarsyr efter era behov. Välkommen att boka din konferens hos oss!

Konferens www.pulsenkonferens.se | 033-17 18 92 | konferens@pulsen.se


SIDRUBRIK

Gert-Inge Andersson, ordförande regionstyrelsen, Västra Götaland. Foto: Sergio Joselovsky

MÖTEN ÄR ETT STRATEGISKT VERKTYG SOM GENERERAR TILLVÄXT För vår region är mötesfrågan av central betydelse. Vi vill skapa tillväxt och framtidstro, visa att Västra Götalandsregionen är en attraktiv plats för studier och forskning och att det är bra att bo och driva företag här. Genom att systematiskt och återkommande bjuda in till möten kan vi uppmärksamma fördelarna med att etablera sig i vår landsdel. Att få förtroendet att genomföra ett nationellt eller internationellt möte är ett bevis på uppskattning och erkännande från kollegor, det vet jag av egen erfarenhet. När vi träffas kan vi föra ämneskunskap framåt och bidra till utvecklingen i samhället. Varje år genomförs tiotusentals kongresser, konferenser och företagsmöten som flyttar runt om i landet och i världen. Många av dem skulle kunna arrangeras i vår trakt när det rör våra profil- och spetsområden. I samband med exempelvis läkarkongresser är det lättare för oss att rekrytera spetskompetens, och medarbetarna inom vård och omsorg vidareutbildas tack vare de senaste forskningsrönen. En annan fördel är

att många fler personer kan delta i kongressen, och att våra universitet, högskolor och forskningskluster får exponera sina specialkunskaper. Under flera år har Västra Götalandsregionen, genom Västsvenska Turistrådet, jobbat aktivt för att få fler att förstå nyttan av att hålla olika slags möten här. Genom ett systematiskt grundarbete har vi snart en organisation på de platser i regionen som samlar stora kunskapskluster. Nu när vi har Convention Bureauer blir nästa steg att fortsätta uppmana och underlätta för de personer som vill bjuda in till möten på sin ort. Det arbetet påbörjas under våren. En av mötesindustrins viktigaste resurser är det personliga engagemanget, att bjuda in kollegor och andra personer till möten. En person som vill, vågar och räcker upp handen när frågan ställs om var nästa eller påföljande möte ska genomföras, visar tydligt vilka ambitioner den personen har och att han eller hon vill bidra till utveckling. Att arbeta med att etablera mötesindustrin gör också att

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

vi kan förverkliga vår regions vision, ”Det goda livet”, över alla partigränser. Under Mötesindustriveckan i Göteborg den 21–24 januari deltar regionstyrelsen och flera av våra tjänstemän i Politiskt Forum. Dit kommer också flera ledare från universiteten och regionala kommunalråd för att dela och utveckla ny kunskap. Den dagen är en del av ett gemensamt långsiktigt arbete där möten är det strategiska verktyget som genererar tillväxt. Gert-Inge Andersson ordförande regionstyrelsen, Västra Götaland För mer information om Västsvenska Turistrådet kontakta carin.klemetz@vastsverige.com

3


S IDRUBRI K

4

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


VI S I ON

Annette Carlson, kommunråd (M)

I VÅR VISION, BORÅS 2025, LYFTS MÖTEN SOM ETT EGET STRATEGIOMRÅDE Möten förädlar och förflyttar kunskap. Olika typer av kunskap beroende på vilken typ av möte vi talar om. Det är denna förädling och förflyttning av vetande som motiverar den investering som planeras i ett möteshus i Borås eftersom den ger Borås/Boråsregionen en möjlighet att positionera sig bland annat gentemot företag, högskolan och forskningsinstitutet SP, Södra Älvsborgs sjukhus, föreningar och organisationer. Kommunen, genom att uppmuntra sina anställda och invånare, skapar stolthet hos invånare, forskare, studenter och företagare. Den stoltheten är nödvändig för att staden och kringliggande kommuner ska kunna attrahera nya och behålla befintliga invånare. Det nya kongresshuset genererar många nya möten och skapar en ny mötesplats för högskola, näringsliv och politik, en ny mötesplats för innovation och utveckling. Annette Carlson menar att om vi ser på Borås utifrån perspektiven samarbetet mellan näringsliv, högskola, kommun och SP, är det ett av stadens framgångs- och styrkeområden. Men också Borås stad som stad betraktad. Borås ligger bra till logistiskt. Närheten till en internationell flygplats, Landvetter, är en stor

tillgång. Staden ligger nära Göteborg och är lagom stor att ha möten och konferenser i. Därutöver kan Borås erbjuda tillräckligt mycket som är intressant. Vill man ha en kongress i staden märks den. Borås är tillräckligt stort för att ha det mesta och lägger man ner lite krut på sitt möte syns man bra. – I vår vision, Borås 2025, lyfts möten som ett eget strategiområde. Här står möten mellan människor i fokus. Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar tillvara individernas unika kraft, kunskap, förmåga och idéer. Förutom infrastruktur är frågan om att upprätthålla kvalitet i välfärdssektorn en av de största utmaningarna regionen och kommunerna står inför, säger Annette Carlson. För att klara det uppdraget behövs ökad tillväxt i form av fler arbetstillfällen som ger ökade skatteintäkter. Annette Carlson säger vidare att när det gäller betydelsen av stora möten och kongresser i Borås och regionens utveckling handlar det om att fler människor besöker området och kan upptäcka och ta del av vad som erbjuds. På så vis finns Borås och Boråsregionen i fler människors medvetanden. En plats som många

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

vill åka till lockar fler nya besökare och förhoppningsvis nya invånare och företagsetableringar.
 – Möten och samtal mellan människor genererar alltid utveckling på ett eller annat sätt. Det kan exempelvis vara kunskapsutbyten, nya infallsvinklar, bekräftelse, innovationer, nätverk och kunskapsförflyttning. 
Enligt Annette Carlson kan stadens och regionens politiker ta ännu större del i att skapa fler stora möten och kongresser, och det på två sätt. Det ena är att bjuda in den egna partiorganisationen att genomföra möten i staden. – Det andra är att jag som politiker marknadsför vår stads vilja att det förläggs möten här.
Om det dessutom erbjuds konferenser och olika slags möten kopplade till högskolan ger det signaler till blivande studenter och forskare att vi erbjuder stimulerande möten. Genom att alltid tala om stadens, högskolans och näringslivets möjligheter att anordna möten i Borås kan politikernas nätverk i högre rad bidra till fler möten och kongresser i staden och i regionen, menar hon. – Vi kan också prata om vårt diversifierade näringsliv med många intressanta företag. Som politiker

5


S IDRUBRI K

6

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L ® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


VI S I ON

kan vi förbättra möjligheterna och skapa nya förutsättningar för att universitet och högskolor ska kunna locka ännu fler möten till Borås och regionen genom att bygga en kongressanläggning som uppförs för syftet kongresser och möten. Ett ärende om en anläggning är under beredning och intentionen är att den ska vara klar 2015.

Annette Carlson konstaterar att de strategiska besluten för att skapa en fortsatt positiv utveckling handlar om att generera möjligheter för kommunerna att erbjuda tilldragande boenden, industrimark och ett attraktivt fritids- och kulturliv. Alla kommuner behöver kanske inte kunna erbjuda allt, men inom rimligt avstånd för invånarna ska det finnas.

”Förutsättningen för att få högskola, näringsliv och politik att samarbeta är att skapa fler möten” – Vårt största potentiella utvecklingsområde när det gäller stadens näringsliv och offentliga förvaltning är att skapa ännu bättre infrastruktur. Det ska vara enkelt att ta sig till arbete och studier. Det är också viktigt att vi ser våra delregioner som gemensamma arbetsmarknader. Med bra möjligheter till pendling ökar arbetsmarknadsregionerna.
 Fler evenemang innebär att fler deltagare och åskådare behöver boende och mat. Beroende på arrangemang ger det fler hotell/ campingnätter, restaurangbesök, mer shopping och fler besök till olika attraktioner. – Året före ett stort event talas det om staden i media. I vissa fall förläggs möten med anknytning till evenemanget i staden under året. Ta friidrotts-SM som exempel.
Det betyder också att andra verksamhetsområden inom Västra Götalandsregionen kan locka till sig stora idrotts- och kulturarrangemang.

– Götalandsbanans utveckling är synnerligen betydelsefull för Boråsregionens utveckling. Järnvägssträckan skapar nya förutsättningar för arbetspendling och har stor betydelse för arbetsmarknadsregionen. – En förutsättning för att universitet och näringsliv ska kunna arbeta mer tillsammans för att utveckla vår region är att mötas och samtala för att upptäcka vilka gemensamma frågor det finns att utveckla. Oftast har de olika organisationerna samma mål, men vägarna kan skilja sig åt. Styrdokument kan anses begränsande men om viljan finns kan det upptäckas möjligheter som var och en var för sig inte mäktar med. Tillsammans kan man nå mycket längre.

WW W.M E E T INGSVAS TSVER I G E.S E   |     www.boras .com/kongress

7


S IDRUBRI K

8

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


HÅLLB A R U T VEC K LI N G

Lotta Johansson, verksamhetschef, Navet

ALLT KAN ALLTID BLI BÄTTRE Navet Science Center startade som ett projekt av Högskolan i Borås och i nära samarbete med Borås stad. Staden tog på sig organisation och finansiering och centret öppnade 1996. År 2003 engagerade sig Västra Götalandsregionen i verksamheten och möjliggjorde en flytt till nya lokaler. Tre år senare tog Sjuhärads kommunalförbund över ansvaret och är nu centrets huvudman. Visionen är att Navet Science Center ska vara med och utveckla Boråsområdet till en attraktiv och konkurrenskraftig region med hög utbildningsnivå samt en befolkning med stort intresse för teknik, naturvetenskap och matematik. Genom interaktiva utställningar och spännande pedagogik ska centret ge kunskaper och skapa intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Så här beskrev Lotta Johansson, verksamhetschef, Navet för ett par år sedan:

”Navet arbetar med naturvetenskap, teknik och matematik på många olika sätt. Hållbar utveckling är ett genomgripande tema. Utifrån historien och verkligheten, nutid och framtid skapar vi berättelser som alla vill och kan vara med i. Vi är alla en del av samhället och vi ska alla få känna att vi ingår och är viktiga, både som enskilda och tillsammans med andra. Mötet är det som utgör själva navet i vår verksamhet, och interaktiva metoder, kreativa processer och systemtänkande går som en röd tråd genom allt vi gör för att stimulera besökarnas intresse, engagemang, livsstils- och utbildningsval samt entreprenörskap. I alla utställningar finns det delar som anpassats efter olika förutsättningar, som ålder och erfarenhet, allt presenterat i en spännande, rolig och vacker scenografi.” Verksamheten bygger på den kreativa processen. Allt, alla koncept, teman och vandringsutställningar är i ständig utveckling. Lotta Johansson

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

förklarar att de vill att besökarna ska bli ”ägare” av koncept och kunskap så att de av egen kraft kan utvecklas vidare. Ledordet är att ”allt kan alltid bli bättre”. – Vårt arbetssätt ska passa så många som möjligt, om möjligt alla besökare. Det innebär att vi använder många varierade pedagogiska metoder och att vi alltid söker efter nya sätt att bearbeta olika kunskapsområden. Intresse, nyfikenhet, eftertanke och det egna undersökandet ska finnas med som grundstenar i såväl helg- som skolverksamhet. Vi använder interaktiva metoder/experiment som gynnar gruppaktiviteter hellre än individuellt agerande, eftersom det är i mötet mellan människor som intresse och nyfikenhet kan väckas. Fokus i all verksamhet är mötet, och interaktiva metoder, kreativa processer och systemtänkande går som en röd tråd genom allt som görs för att stimulera besökarnas intresse, engagemang, livsstils- och utbildningsval

9


HÅL L BA R UTVECKL I NG

”Mötet är det som utgör själva navet i vår verksamhet”

samt entreprenörskap. I samtliga utställningar finns det delar som anpassats efter olika förutsättningar, som ålder och erfarenhet, allt presenterat i en spännande scenografi. – Mångfaldstänkandet märks i hela huset, även i bemärkelsen att vi hämtat inspiration från olika tidsepoker och många delar av världen. Vi vill visa att naturvetenskap, teknik och matematik tillhör oss alla, var vi än finns, och att då-, nu- och framtiden hänger samman. I olika teman blandas teori med praktik och fakta med dramatiseringar. Experiment och egna konstruktioner, som teater och dans, bidrar till att förhöja intresset och upplevelsen hos deltagarna. Det tovas ull, tillverkas papper och av enkla material föremål, till och med båtar, som exempelvis används för att utforska naturen. Storytelling och storylines, liksom film och foto är andra uttrycksformer som bland annat används i Miljöutställningen. Även lekar och olika utmaningar integreras väl genomtänkt i teman för att träna på begrepp och för att barnen ska få kommunicera nya insikter med varandra. Den populära draken Berta gestaltas i tyg och som bok för att

10

lekfullt stimulera kemiintresset hos de yngsta. Fladdermusen Tunda är hennes motsvarighet i fysik. Science centret har även en sida på facebook så att barnen kan fortsätta att hålla kontakt. – Vi arrangerar föreläsningar och pedagogiska utbildningar, och utbildningspaket utgör en omfattande del av verksamheten. Förra året blev ett rekordår när det gäller kompetensutveckling, 11 770 personer kompetensutvecklades här, det är en ökning med 63 procent jämfört med föregående år. Sedan starten 1996 har Navets två viktigaste uppdrag varit att stötta utbildningssystemet så att elever får en bra utbildning i naturvetenskapliga ämnen och teknik och att kommunicera naturvetenskap och teknik för allmänheten. Lotta Johansson berättar att de är med i svenska science center-­ föreningen som har 18 medlemmar. Det nordiska nätverket har ett femtiotal medlemmar, där var hon ordförande under 2006 och fram till 2010. Navet är också med i det europeiska nätverket Ecsite med cirka 200 science centers i hela Europa. Under de senaste fyra åren har Navet

genomfört minst två sessioner på den årliga Ecsite-kongressen. – Vi har ett stort europeiskt nätverk och vi hyr ut vandringsutställningar till andra ställen i Europa. Vartannat år är det en världskongress och förra året var en av våra pedagoger och föreläste i Kapstaden. På kongressen 2009 i Toronto genomförde jag två föreläsningar. Navet är knutet till forskning och utveckling vid Högskolan i Borås, där de genomför kurser i lärarutbildningar. De har faktagranskare till allt de utvecklar, de personerna kommer från olika svenska universitet. Vidare kopplar Navet sina energiteman till Ingenjörshögskolans energiforskning. De har även ett samarbete med Waste Recovery kring recykling och utbildning till befolkningen. Därutöver har de ett nära samarbete med Nationellt centrum för matematikutbildning på Göteborgs universitet. – Pedagogiskt utvecklingsarbete är vår starka sida och vi deltar ofta på internationella kongresser. På frågan hur de arbetar när det gäller innovationer, nätverk och kunskapsförflyttning svarar Lotta Johansson att om de överför kunskap till samhället sker det via lärarutbildningen, kompetensutveckling av

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


HÅLLB A R U T VEC K LI N G

”Se oss som en plats att visa upp i nationella sammanhang”

lärare, kunskap och känsla, utställningar, engagemang i olika forum och nätverk. Lärare och elever från drygt 40 kommuner har fått kompetensutveckling på science centret, och dess pedagoger har genomfört delar av lärarlyftet tillsammans med Högskolan i Borås. De samarbetar även med Ingenjörs- och Textilhögskolan i flera projekt riktade till allmänheten. – Vad gäller innovationer stimulerar vi till innovation i alla experiment och uppdrag. Både hur problemet formuleras och vilket arbetssätt som behövs för att lösa det. – En förutsättning för Navet att utvecklas är att arbeta tillsammans med så många olika grupper och organisationer som möjligt och att delta i många skilda nätverk. Vi har haft flera samarbetspartners vid arrangemang och produktion av utställningar, till förmån för marknadsföring och kunskapsspridning. Lotta Johansson berättar att för att färdigställa utställningen ”Kraft och innovation för ett hållbart samhälle” samarbetar de med bland andra Stena Metall, Waste Recovery, Borås energi och miljö samt Högskolan i Borås. Navet deltog med föreläsningar på två NO-biennaler

i fjol. Flera samarbetsprojekt pågår med sex avtalskommuner, till exempel Hållbart lärande. Två Sjuhäradskommuner är fair trade cities och flera evenemang har genomförts med dem. – Utbildnings- och kommunchefer väljer att sammanträda och även få kompetensutveckling hos oss, och vi deltar aktivt i Borås stads miljömålsarbete. Håll Sverige Rent har skrivit avtal med oss för 43 inspirations- och åtta nätverksträffar. – Även internationellt ligger vi i framkant, under förra året tog vi emot studiebesök av grupper från Nigeria, Polen, Vietnam, Sydkorea och Indonesien. På vilket sätt skulle Lotta Johansson vilja att politikerna förbättrar möjligheterna och skapa nya förutsättningar för att science centret, kanske tillsammans med högskolan, ska kunna attrahera fler möten till Borås och regionen? – Att de ser potentialen att locka människor med kunskap och att de ska tänka på att vi finns. Vi vill finnas i ”top of the mind” hos alla politiker i hela Boråsområdet. Många av dem har en bild av Navet som ett ställe för skolbarn.

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

– Jag önskar att man ser oss som en resurs att ge olika uppdrag vilka är kopplade till samhällsutvecklingen. Men att också se oss som en plats att visa upp i nationella sammanhang. Ett sydkoreanskt filmteam kom till Sverige och Kungliga Vetenskapsakademin, och teamet frågade var de kunde se spännande sätt att arbeta med vetenskap och barn, varpå akademin tipsade om oss. Vi hade ett filmteam här en dag som följde vårt arbete. Det blev ett 20 minuter långt inslag i en kunskapskanal i Sydkorea med 20 miljoner tittare.

11


12

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


John Rune Nielsen, vice vd för SP i Borås Foto: Wiwi Aronsson

N ÄT VER K EN S B ET Y D ELS E

GÅ FRÅN IDÉ TILL ATT TÄNKA SAMARBETE I NÄSTA STEG SP Sveriges Tekniska Forsknings­ institut är landets största och bredaste forskningsinstitut med över 1 200 personer anställda. – Här arbetar vi för industrin i de flesta tekniska branscher och bedriver forskning inom områden som bland andra brandteknik, miljö-, energi-, byggteknik, akustik, material, kemi, mätteknik, elektronik, träteknik, cement/betong/natursten, mekanik, glasteknik, ytkemi, jordbruk och livsmedel, säger John Rune Nielsen, vice vd för SP i Borås. Det gör att vi är involverade i oöverskådligt många nätverk nationellt och internationellt. Forskningsinstitutet erbjuder årligen ett hundratal utbildningar och arrangerar tillsammans med samarbetspartners ett femtontal större branschseminarier på en till två dagar. Flera av dem är kopplade till starka kunskapscentra vid institutet eller där SP är den centrala processledaren i en branschsatsning. Utöver det genomförs SP-dagen varje år som samlar runt 300–400 personer samt bolagsdagar för flera av institutets dotterbolag. Internationellt sett roterar ofta ansvaret att arrangera större konferenser samt att forskningsinstitutet genomför några egna, exempelvis ”Fire In Vehicles” som hölls i Chicago med 170 deltagare från 14 länder tidigare i år. Nästa kongress arrangeras i Berlin år 2014. – Vi är involverade i flera arrangemang globalt i samband med internationella roller i förhållande till vår forskning och våra nätverk kring våra tjänster, exempelvis inom ”IEA

heat pumping program” eller kopplat till ”Waste Recovery”. Konferenser, större branschmöten och liknande är viktiga verktyg för forskningsinstitutet för att kunna sprida ny kunskap med de möjligheter som följer. För SP, med merparten av sina tyngre laborativa miljöer i Borås samt ungefär hälften av de anställda i staden och ytterligare cirka 150 medarbetare i Göteborg, betyder möten mycket för den kunskapsspridning institutet erbjuder. Främst som arbetsgivare i Borås, Göteborg och på ytterligare ett tiotal platser i Sverige. I Borås och regionalt är det också en viktig möjlighet att kombinera riktade studiebesök i samband med möten till forskningsinstitutets ledande experimentella resurser. – Det är viktigt att vi tar tillfället i akt och visar upp landets största tekniska institut och samarbetspartners lokalt och regionalt, när olika beslutsfattare, politiskt som inom näringslivet, är på plats. Av den anledningen är det bra med fler arrangemang i Västsverige generellt. Dessutom ger möten som arrangeras i närområdet möjlighet för större deltagande från vår sida. Enligt John Rune Nielsen har möten, konferenser och kongresser stor betydelse när det rör aspekter kring forskning och utveckling, rekrytering och nätverksbyggande inom SP. – Att delta i större konferenser är en nödvändighet när man bedriver tillämpad forskning. Resultaten ska föras ut och presenteras. Vid sidan om

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

vetenskapliga tidskrifter är presentationer på internationella konferenser och kongresser betydelsefulla. – För forskningsnätverken är det otroligt viktigt, det har vi sett tydligt bland annat i EU-projekten där vi har dubblat vårt deltagande. Våra drygt 90 projekt ger oss också stor erfarenhet som är viktig för att få fler industrier att delta, det gäller lokalt och nationellt samt vid små eller stora möten. John Rune Nielsen säger vidare att idag utgår det internationella forskningssamarbetet i första hand utifrån det personliga nätverket mellan deras forskare och internationella kollegor, och i andra hand utifrån den globala bild av forskningsinstitutet som kompetent samarbetspartner och de spetskompetenser som institutet har. – Detsamma gäller insatser för att driva standardisering av vikt för Sverige eller industrin, eller för att vara kända och attrahera internationell industri till våra testbeddar, laborativa resurser och innovationsmiljöer. Många betydelsefulla, starka kontakter inleds vid konferenser, kongresser eller andra möten. På frågan om John Rune Nielsen skulle vilja att kongresser är akademiskt meriterande på samma nivå som att skriva vetenskapliga artiklar blir svaret: – Det är en stor fråga, ingen man ändrar så lätt. Konferenspapper väger ju lättare än ett papper i en ledande tidsskrift idag. I praktiken är mötesformen viktigare om du ser till innovationseffektivitet. Folk träffas

13


S IDRUBRI K

14

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L ® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


T EC H N I C A L VI S I TS

”Samarbete lokalt och regionalt är viktigt för att skapa fler möten”

och tycke och idéer uppstår där och då. Ur tycke och idéer sker nästa steg lite effektivare, sedan kan det rulla vidare. Den ekonomiska aspekten kring ett möte har betydelse. Ska den som arrangerar en kongress också få en ekonomisk vinning för att skapa ett sådant möte? John Rune Nielsen anser att det är nödvändigt för att kunna fortsätta. I praktiken söker de flesta någon form av nationellt och/ eller lokalt bidrag i samband med forskningsprogram, separat från forskningsråd eller myndigheter eller lokalt via regionen eller stiftelser. Det kostar en hel del att arrangera möten och det finns alltid en gräns för deltagarnas betalningsförmåga. John Rune Nielsen menar att politikerna kan göra en hel del för att förbättra möjligheterna och skapa nya förutsättningar för att SP, kanske tillsammans med högskolan, ska kunna attrahera ännu fler möten till Borås och regionen. Det är politikerna som sätter ramarna för attraktionskraften. Samarbete lokalt och regionalt är viktigt för att dra fler möten. – Våra aktiviteter påverkas av fler intressanta möjligheter i samverkan. Man får komma ihåg att vi har rätt många arrangemang idag och att de i regel växer fram ur våra forskningsoch innovationsprojekt. Det handlar inte om att arrangera konferenser för sakens skull. Främst gäller det

att politiken gynnar den allmänna attraktionskraften, det vill säga Borås och Västra Götalandsregionen, och underlättar för de krafter som vill etablera och vidareutveckla kunskapsmiljöer. I ett sådant sammanhang är även effektiva mötesplatser en betydelsefull del som komplement till våra egna lokaler. Politiker sitter i många nätverk lokalt och regionalt, och kan bidra till fler möten och kongresser som därmed skulle kunna utveckla SP. John Rune Nielsen konstaterar att politikerna i Borås och regionen har ett stort ansvar för att orientera sig om vilka möten som bör ske i Västsverige. – Inom vilka områden ska vi positionera oss? Vad vill vi visa upp i samband med exempelvis samarbetsförmåga, resurser, testbeddar, infrastruktur, närhet till kompetens för industrietablering? Utöver internationella arrangemang ska man inte glömma regionala eller delregionala initiativ som kan vara viktiga för näringslivets förnyelse. Vilka synergier kan man spela vidare på? Vilka roller kan man ta sig an i vår region och i den här kommunen? Även universitet, näringsliv och politik kan samarbeta mer för att utveckla en stad som Borås och även regionen, den så kallade triple helix-modellen. John Rune Nielsen säger att det är en stor fråga som har en enkel lösning.

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

– Det är samma lösning som vi jobbar enligt. Gå från idé till att tänka samarbete i nästa steg! Alltid samarbete. Då utnyttjar vi effektivare etablerade resurser och delar bördan för att skapa förutsättningarna. Han fortsätter och säger att ofta är dessa förutsättningar finansiering och tillräckliga resurser för att skapa drivkraft. Det kräver stor respekt för varandras utgångspunkter och roller i ett effektivt innovationssystem. Här har de i institutsektorn en särskild roll eftersom de har medarbetare som kan engagera såväl på djupet som på bredden, exempelvis som processledare för att får fler saker att ske, de har god insyn i såväl offentliga utvecklingsprojekt som industriella projekt genom forskningsinstitutets 10 000 kunder. – Ett problem i triple helix-modellen är att den förenklar för mycket för att beskriva förutsättningar i en innovationsmiljö och utelämnar minst två roller. Istället ska man kanske prata om forskning, näringsliv, det offentliga, den finansiella aktören och processledaren/den som katalyserar processen och får något att ske i snittet mellan aktörerna. När man inser det händer det saker. Där har vi en bra diskussion och förståelse i Borås.

15


Anm채l dig h채r!

www.motesindustriveckan.se


18

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


M ÖT EN S OM G ÖR S K I LLN A D

Björn-Ove Suserud, vetenskaplig ledare, docent i akutvård, PreHospen

MÖTEN ÄR EN VIKTIG MÖTESPLATS MELLAN PROFESSION OCH FORSKNING Högskolan i Borås är navet för kunskapsbildning i staden och Sjuhäradsbygden men också i regionen, då i samarbete med andra lärosäten och forskningsoch utvecklingscentrum i Västra Götalandsregionen. – Kan vi arrangera stora möten är det mycket positivt för alla parter, säger Björn-Ove Suserud, vetenskaplig ledare och docent i akutvård vid Kunskapscentrum PreHospen, Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Vi kan visa att här finns utbildning och forskning som är jämförbar med, och i många avseende håller en högre kvalitet, än motsvarande som finns på universiteten. Björn-Ove Suserud menar att möten och kongresser kan utveckla högskolans kontakter och bjuda in forskningspartners från hela världen. Det i sin tur fördjupar internationella och nationella kontakter samt ger högskolan möjlighet att skapa nya. Han säger också att det finns många exempel på att de här kongresserna betyder mycket för institutionen i forskningen och marknadsföringen av högskolan. Starka områden att ha kongresser kring är smarta lösningar som exempelvis inom textil, informationsöverföring vid Bibliotekshögskolan, Med Tech West och Kunskapscentrum PreHospen. Den sistnämnda ska ha sin sjätte konferens nästa år. Enligt Björn-Ove Suserud har de möten som

genomförts senast haft ett ganska stort internationellt inslag av forskare som presenterat forskning inom prehospital vård. Det skapar ringar på vattnet och i förlängningen blir det en styrka för staden, Sjuhäradsbygden och regionen. Björn-Ove Suserud säger vidare att Högskolan i Borås tidigare inte sett de interna möjligheterna som viktigast, men att det nu finns ett större intresse bland alla institutioner på högskolan för att samverka, ta vara på och bygga på varandras kontakter. Inom institutionen för vårdvetenskap och bland annat den prehospitala forskningen, finns ett samarbete över institutionsgränser när det gäller att utveckla forskningen inom prehospital vård. På den kommande kongressen medverkar forskare från Ingenjörshögskolan, Bibliotekshögskolan och Textil­ högskolan. – Vi är också det enda lärosätet i regionen som utbildar ambulanssjuksköterskor. Det är ett riksintag och vi marknadsförs i hela landet. Det finns både disputerade doktorer och sjuksköterskor verksamma här. För att behålla vår starka ställning och utveckla positionen är kongresser, konferenser och symposier ett centralt verktyg och de blir en viktig mötesplats mellan profession och forskning. Idag anses det som en viss merit att ha medverkat på en kongress om det som presenteras är vetenskapligt

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

granskat. Björn-Ove Suserud säger att nätverksskapande och att vara aktiv i nätverk inte värderas så högt idag, men att det borde värderas högre eftersom det är en nödvändig framgångsfaktor för framtida forskare att ha bra kontakter nationellt och internationellt. – Alla behöver rikta blicken utåt. Varje forskare behöver ha kunskap om forskningen i hela världen inom det egna forskningsområdet. Ekonomiskt är målet att kongressen ska gå ihop. Skulle man få en vinst kan det vara en investering för fortsatt nätverksbyggande, men också för att planera för nya aktiviteter som exempelvis kongresser. Att bara driva en kongress för att nå maximal vinst kan vara negativt. Möten arrangeras visserligen för kunskapsutbyte forskare emellan, men även mellan forskare och professionella. – De möten vi genomfört hittills har haft lokalt stöd från högskolan, Stiftelsen Fokus och Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Det för att kunna hålla en låg deltagaravgift och för att kunna locka vårdpersonal som jobbar nära patienten, och inte bara chefer och utvecklare. Utan det stödet hade vi haft ett annat program och en högre deltagaravgift. I Borås är planerna klara för en ny kongressanläggning som kan stå färdig under 2015 om politikerna sätter igång processen enligt planen.

19


M ÖTEN S O M GÖ R S KI LL N A D

”Nätverksskapande och att vara aktiv i nätverk borde värderas högre”

På högskolan klarar man idag möten på maximalt 200–250 deltagare i den största lokalen. – Ska det arrangeras riktigt stora kongresser med över 1 000 deltagare och dessutom vara en bra miljö med bra sittplatser för alla krävs något nytt. Likaså behövs en fungerande logistik kring större möten, det vill säga kommunikation/förbindelser mellan tåg, flyg, långdistansbuss men även utbyggd lokaltrafik. Vidare säger Björn-Ove Suserud att det bör finnas logistik i form av bra övernattningsmöjligheter och tillgång till möteslokaler till fördelaktiga priser. Han efterlyser en bättre infrastruktur för att ta emot deltagare. De som kommer med flyg ska inte behöva betala cirka 500 kronor enkel resa med taxi för att komma till Borås. Idag är det enda alternativet. Dessutom är lokaltrafiken till högskolan inte optimal idag, menar han. Här behövs satsningar från politiker för att driva på en positiv utveckling. – Om vi tar PreHospen-mötet som exempel är det viktigt att vi kan få hjälp och stöttning i att sprida information och synliggöra mötet i de marknadsföringsmöjligheter som finns till exempel via Borås stad. Det är angeläget att information om

20 

sådana aktiviteter inte bara ges till kongressdeltagare utan att den även ges till allmänheten, alla ska veta om att det händer många positiva saker i Borås. Det vore också intressant om politiker kunde prioritera att medverka vid en sådan kongress för att i handling visa att den här typen av möten är viktiga, men också för att följa forskningsfronten inom området. Björn-Ove Suserud anser att det finns en större medvetenhet idag bland lokalpolitiker om vikten av större arrangemang som vetenskapliga kongresser än tidigare. Borås Arena och Elfsborg är bra, men det räcker inte med att bara vara bra på att få sportevenemang. Akademiska och professionella möten behöver ta en större plats i Sjuhäradsbygden. När det gäller Högskolan i Borås största potentiella utvecklingsområden pekar Björn-Ove Suserud på att Textilhögskolan har varit framgångsrik och där finns stora möjligheter till att få internationella mässor och kongresser. Om man jämför institutionerna är PreHospen för svensk ambulanssjukvård vad Textilhögskolan är för Sjuhäradsbygdens textilindustri.

PreHospens forskare är yrkesverksamma inom ambulanssjukvården och närheten till professionen är betydelsefull. En central uppgift är att aktivt bidra till kunskapsbildning och kunskapsspridning för och tillsammans med de professionella inom akutsjukvård utanför sjukhus, bland annat genom att anordna forskningsseminarier och kongresser. Genom regelbundet återkommande möten ges de professionella möjlighet att ta del av nationell och internationell forskning inom området samtidigt som konferenserna profilerar högskolan, staden Borås och Sjuhäradsbygden. Här kan alla institutioner nå ytterligare framgång. – Vi deltar i flera internationella nätverk som anordnar kongresser. Vår kompetens inom akut och prehospital vård, lärande och vårdens organisation ger förutsättningar till att bli attraktiva som anordnare av kongresser. Finns det bra villkor vad gäller infrastruktur har högskolan en stor potential kring detta. Björn-Ove Suserud berättar att vid Institutionen för vårdvetenskap, VHB, finns ambitionen att år 2015 vara värd för ”International Human Science Research Conference”. Det handlar om humanvetenskap ur ett

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


M ÖT EN S OM G ÖR S K I LLN A D

”Att vara aktiv i nätverk är en framgångsfaktor för alla forskare”

brett perspektiv, bland annat innehållande vårdforskning. – I en vision kring våra framtida utlysningar och forskningssatsningar är det tänkbart att arrangera internationella möten inom eventuella EU-projekt och inom bland annat Horizon 2020. VHB mobiliserar för att skapa ett starkt forskningsområde inom äldreforskning, vilket också kan vara möjligt att arrangera nationella och internationella möten kring. Högskolan fortsätter också sitt arbete för att nå universitetsstatus. En betydelsefull del är bli ett mer forskningsinriktat lärosäte där den forskning som bedrivs är ännu mer anknuten till utbildningarna och där relationen utbildning och forskning har fördelningen 60:40. – Här är det angeläget med ett ökat samarbete mellan institutionerna för att uppnå ett mervärde inom forskning och utbildning. Det är också viktigt att högskolan upprätthåller och utvecklar det goda samarbete som vi har idag med samhället. Vi måste också arbeta för att behålla det höga söktryck som vi har till många av våra utbildningar, inte minst inom vårdområdet. Björn-Ove Suserud förklarar att det främst görs genom att ha en god

kvalitet på forskning och utbildning, och att medarbetare och studenter trivs och utvecklas på högskolan som arbetsplats. Därmed skapas en bra arbetsmiljö för alla och studenterna lämnar högskolan efter avslutad utbildning med en längtan att kunna komma tillbaka och fortbilda sig ytterligare. Förhoppningen är också att andra medarbetare som avslutar sin tjänst kan lämna högskolan med en positiv bild att förmedla vidare. Ett exempel på att få universitet, näringsliv och politik att arbeta samarbeta är PreHospen-mötet som idag arrangeras av högskolan tillsammans med Västra Götalandsregionen. Det är också tänkbart att i större utsträckning än idag arrangera nationella och internationella möten inom hög­skolans profilområden. Forskning behövs för att kunna erbjuda studenter en utbildning som håller hög kvalitet. – Högskolan arbetar redan systematiskt och strategiskt med samarbete med omgivande samhälle i forskning och utveckling och under devisen ”Vetenskap för profession”. Det skulle kunna vidareutvecklas via olika typer av möten, projekt och andra samarbetsformer. Det är tänkvärt och kanske önskvärt att politiker ingick i större omfattning än idag.

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

Ett annat exempel på en kongress/ konferens som knyter an till alla ovanstående frågor är den kommande kongressen inom prehospital vård. Den genomförs den 25–26 april nästa år. PreHospen är landets och Nordens främsta prehospitala kunskapscentrum och rankas idag som ett av Europas ledande centra när det gäller vårdvetenskaplig forskning inom prehospital akutsjukvård. Flera av forskarna är yrkesverksamma inom ambulanssjukvården och närheten till professionen har alltid varit betydelsefull. En central uppgift är att aktivt bidra till kunskapsbildning och kunskapsspridning för och tillsammans med de professionella inom akutsjukvård utanför sjukhusen. – En kongress har en dragningskraft genom att vi kan erbjuda ett starkt program som inkluderar såväl nationella som internationella föreläsare inom området. Huvudtemat för 2013 års möte är ”Prehospital vård för att värna om patientens hälsa”. Kongressen lockar människor från hela landet och från Norden, men framför allt från Västra Götalandsregionen.

21


22 

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


J AG VI LL !

Lennart Johansson, vd, Borås kommuns parkering

JAG SKULLE GÄRNA BJUDA HIT DEN EUROPEISKA EPA-KONGRESSEN I maj nästa år kommer 270 deltagare till Borås för Sveparks årliga kongress. Svenska Parkeringsföreningen är en ideell sammanslutning av kommunalt och privat ägda parkeringsföretag. Föreningens syfte är att ta tillvara branschens intressen och arbeta för att parkeringsverksamheten utvecklas utifrån gemensamma riktlinjer. Medlemskapet fungerar som en kvalitetsgaranti gentemot kunderna, eftersom medlemmarna förbinder sig att följa föreningens stadgar och etiska regler. En ambition är att öka antalet medlemmar som delar föreningens grundsyn. Svepark Service är föreningens organisation för bland annat service och utbildning. Genom flera grundläggande utbildningar inom exempelvis övervakning av gaturespektive tomtmark, kundtjänst och tydlig skyltning, vill föreningen bidra till att säkra en hög kvalitet hos medlemsföretagen. Föreningen har också ett internationellt engagemang genom sitt medlemskap i EPA, European Parking Association, vars

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

europeiska kongress genomförs i Dublin i september nästa år. Det svenska mötet arrangeras tillsammans med Borås kommuns parkeringsbolag i slutet av maj under namnet ”Bilen i centrum 2020”. Från kommunens sida var det Lennart Johansson som räckte upp handen även om han säger att det var Sten Åke Håkansson, vd för Svepark, som ringde och frågade om Borås ville vara värd för mötet nästa år. – Vi fick förfrågan i våras om vi kunde tänka oss att ställa upp som värd under 2013 och vi svarade direkt att det kunde vi. Lennart Johansson är noga med att poängtera att han mer är ”den högra handen” och att det är Svepark som gör det mesta av jobbet. I genomsnitt brukar det vara 270 deltagare på Sveparks kongresser även om toppresultatet någon gång varit uppe i 400. Det kommande mötet genomförs till största delen på Grand Hotel i Borås. Enligt Lennart Johansson har Borås Convention Bureau varit en betydelsefull partner

23


J AG VI LL !

”Borås Convention Bureau har varit en betydelsefull partner”

när organisationen fattade beslutet att lägga kongressen i staden. – De har varit väldigt hjälpsamma och bland annat tagit hand om flera inspektionsresor inför organisationens beslut, säger Lennart Johansson. Bland annat har vi tittat på fyra olika anläggningar. Borås Convention Bureau var mycket värdefulla i inledningsskedet för att visa upp staden för Sveparks styrelse och för att bland annat ta in offerter. Lennart Johansson har deltagit i flera av organisationens kongresser. Han var med i Gävle, Göteborg, Malmö och Växjö och har mycket att jämföra med när de ska genomföra mötet i hemstaden. Lennart Johansson har 17 års erfarenhet av arbete inom kommunens olika bolag, bland annat har han varit försäljningschef för Borås Energi och marknadschef för Borås Elnät innan han blev vd för kommunens parkeringsbolag. Han är civilekonom och har utbildat sig inom ledarskap. Han har varit deltagare på 30–40 kongresser och konferenser under sitt verksamma liv och anser att den typen av möten är ett bra sätt att skapa nya kunskaper och bygga ut sitt nätverk. Han är också medlem i två lokala nätverk, ett nationellt och ett

24 

internationellt: ”Nätverk är ju grunden till att skapa ny kunskap.” På frågan om vad möten och kongresser betyder för honom när det handlar om forskning, innovationer, kunskapsförflyttning och utveckling, rekrytering och nätverksbyggande inom sitt arbetsområde, anser han att det årligen återkommande mötet i Svepark ger deltagarna möjlighet att träffa branschkollegor och leverantörer. Det knyts kontakter och det förs olika diskussioner som gäller parkeringsverksamhet. Ofta leder det till ett bredare affärs- eller erfarenhetsutbyte under det kommande året. När det gäller frågan om vad han skulle vilja att politiker skapar när det gäller att öka möjligheterna för att kommunen och högskolan ska kunna locka ännu fler möten till Borås och regionen, pekar Lennart Johansson på det som nu är ett reellt alternativ: Ett kongresscenter är nödvändigt eftersom både arrangörer och deltagare ställer större krav idag. – Satsa också på den goda mötesplatsen och på bra kommunikationer. Det är lätt att komma till Borås med bil, buss och flyg. Det som saknas är bra tågförbindelser. Lennart Johansson menar också att det gäller att fortsätta utveckla

de samarbetsarenor som redan finns mellan högskola, näringsliv och politik/kommunala tjänstemän (triple helix-idén) och att samarbeta mer för att utveckla en stad som Borås och regionen. Han berättar visare att utöver att diskutera utvecklingsfrågor vid kongressen i maj nästa år ska organisationen ha en aktivitet på Navet, ett science center. De bjuder också in alla deltagare till Simonsland där de får se det nya campusområdet. Därutöver ska de ska också få chansen att få uppleva en riktigt god måltid. – Det vore väldigt spännande att kunna bjuda den europeiska kongressen att komma hit till Borås. När kongressanläggningen är färdig kanske vi är mogna.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


SIDRUBRIK

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

25


S IDRUBRI K

26 

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


U T VEC K LI N G

Martin Hellström, prorektor, Högskolan i Borås

POLITIKERNA TÄNKER RÄTT NÄR DE PLANERAR ETT KONGRESSHUS Borås är en stad i ständig utveckling i en region med många starka aktörer. En av dem är Högskolan i Borås som har spelat och spelar en viktig roll för stadens utveckling. Satsningarna på ett Textile & Fashion Center, en science park och ett kongresscentrum är strategiskt betydelsefulla och skapar betydande plattformer för möten och samverkan. – Vi som jobbar i högskole­sektorn är vana vid att delta i mindre och stora möten, samt i kongresser på nationell och internationell nivå, säger Martin Hellström, prorektor vid Högskolan i Borås och professor i litteraturvetenskap. Högskolan är ofta anordnare och värd för konferenser, därför är det glädjande att staden planerar för ett kongresscentrum som kan ta upp till cirka 1 000 deltagare. Det förbättrar möjligheterna för att kunna bjuda hit även de stora internationella nätverk våra forskare ingår i. Ett kongresscentrum gynnar högskolans utveckling och sätter staden och Sjuhäradsregionen på kartan som

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

ett vitalt forsknings- och innovationscentrum av hög rang. För forskarna vid högskolan är möten och kongresser en plattform för att ta del av ny forskning samt ett sätt att presentera och testa egna idéer. Oavsett mötets storlek är möten vitaliserande för den egna forskningen och utvecklingen. – För egen del kan jag säga att det största projekt jag initierat och arbetat med var ett resultat av en kongress med cirka 1 500 deltagare i Leipzig år 1993 som omfattade flera lärosäten i Europa. Utan den kongressen hade vi forskare kanske inte hittat varandra. Enligt Martin Hellström är det en stimulerande utmaning att presentera sin forskning inför flera hundra kongressdeltagare. Möten och kongresser är dessutom nätverksskapande och kan till exempel locka forskare från andra lärosäten i hela världen till Borås och högskolan. De kan även vara nätverksskapande vad gäller andra aktörer i regionen, som till exempel SP Sveriges Tekniska

27


U T VECKL I NG

”Förutsättningen för att få högskola, näringsliv och politik att samarbeta är att skapa fler möten”

Forskningsinstitut och Södra Älvsborgs sjukhus, men även för företag och offentlig sektor. – Jag tror mycket på att nya idéer ofta uppstår genom möten och erfarenhetsutbyten. Stora möten och kongresser maximerar i bästa fall möjligheterna till ett kreativt nätverkande. Inte minst synliggörs vår verksamhet för andra aktörer genom att möten arrangeras utanför högskolans egna väggar, vilket förhoppnings leder till att nya aktörer knyts till oss. Det är viktigt även ur ett studentperspektiv, då de kan få tillgång till stora internationella nätverk, något som är avgörande för deras karriär och framtid. Enligt Martin Hellström är det meriterande att arrangera och aktivt delta i kongresser, något som tas upp i meritportföljerna. Att hålla föredrag på kongresser leder i regel till medverkan i publikationer, vilka i sin tur är vetenskapligt meriterande. Båda delar är meriterande och han ser ingen anledning eller behov av att formellt likställa dem. På frågan om han skulle vilja att den som arrangerar en kongress också

28 

får en viss ekonomisk vinning på att skapa ett sådant möte blir svaret att högskolans mötesarrangemang inte får vara och aldrig är vinstgivande på det sättet. Däremot är han övertygad om att olika slags möten genererar ett högre varumärkesvärde för högskolan och blir därmed statushöjande för deras verksamhet. Något som i sin tur kan leda till att privata finansiärer får upp ögonen för högskolan och vill stödja utbildnings- och forskningsverksamheten. Martin Hellström tycker att politikerna i Borås tänker rätt när de planerar för ett kongresshus mitt i staden och i nära anslutning till högskolan som genom sina kontaktnät, expertis och dragningskraft kan bidra till att locka ännu fler och stora möten till regionen. – Det är mycket glädjande att politikerna i olika sammanhang betonar högskolans betydelse som drivkraft för samhällets och näringslivets utveckling. Jag är övertygad om att en långsiktig gemensam strategi för kongressverksamheten kan göra Borås till en spirande mötesstad med internationell prägel.

M E E T INGS INT E RNAT IONAL ® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d www. meetingsvastsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


SIDRUBRIK

M E ETI N GS I N TERN ATI O NA L® VÄSTSVE RIGE  |   Bor ås/Sjuh ärad w w w. m e e t i n g s v a s t s v e r i g e. s e | www. boras. com/kongress

29


U T VECKL I NG

”Utan den kongressen hade vi forskare kanske inte hittat varandra”

– Det är klart att politiker har nätverk som är viktiga och kan vara fruktbara för vår högskola. Att gemensamt diskutera och ta sig an stora utmaningar som till exempel arbetet för hållbar utveckling och en hållbar region skulle kunna vara ett av många tänkbara områden där politikens, högskolans, forskningsinstitutens och företagens nätverk med fördel kan sammanlänkas och skapar stora arenor för möten och kongresser. På frågan vilka Högskolan i Borås största potentiella utvecklingsområden är när det gäller stora möten och kongresser, svarar prorektorn att de genom ett långsiktigt arbete har utvecklat sex områden: biblioteks- och informationsvetenskap, handel– IT-tjänster, integrerad vårdutveckling, lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, resursåtervinning samt textil och mode. Inom dessa områden är cirka 430 lärare med betydande kontaktnät verksamma, varav cirka 40 är professorer och drygt 130 lektorer. Inom dessa områden och med stor betydelse på lokal, nationell och internationell nivå finns det möjliga utvecklingsområden när det gäller stora möten och kongresser, mer specifikt i högskolans

30 

forskningsprogram med inriktning mot sociala medier, e-handel, prehospital sjukvård, lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, Waste Recovery, Smart Textiles, F:3 – Fashion function Futures. Vilka strategiska beslut ser Martin Hellström som viktiga för en fortsatt positiv utveckling för Högskolan i Borås? – Vi är ett lärosäte som bedriver utbildning och forskning av hög kvalitet. Högskolan har erövrat egna forskningsrättigheter inom biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning samt generella och konstnärliga examensrättigheter i textil och mode. I vår strävan att utvecklas ytterligare har vi som mål att utveckla verksamheten genom att öka relationen mellan utbildning och forskning från idag 80:20 till 60:40. Det kräver en avsevärd ökning av externa resurser och stärker vår position ytterligare. Martin Hellström säger vidare att högskolan därutöver har en strävan att på sikt utgöra basen i det tredje västsvenska universitetet för att bidra till en ökad kunskaps- och innovationsutveckling i Västsverige och därmed för hela Sverige. Det är en

långsiktig process som behöver stöd från regionen och politikerna. Hur ska man få universitet, näringsliv och politik att samarbeta mer för att utveckla en stad som Borås men även regionen? – I enlighet med verksamhetsidén bedriver Högskolan i Borås utbildning och forskning i partnerskap och näringsliv, kulturliv och offentlig sektor. För att öka samverkan mellan högskolan, näringsliv och politik behöver vi bygga vidare på motsvarande plattformar. Ett exempel är ett Textile & Fashion Center som växer fram i stadsdelen Simonsland, som blir en betydande faktor i samarbetet med inriktning på främst textil och mode. Det som arbetas fram i anslutning till det är en science park där vägarna mellan forskning och företag ska bli många och korta.

M EET I N G S I N T ER N AT I ON A L ® VÄS TSVER I G E   |     B or ås /S juh ära d ww w.meetingsva stsver ige.se | w ww.bor a s.c om/k ongr ess


SIDRUBRIK

BORÅS CONVENTION BUREAU www.boras.com/kongress

Österlånggatan 1–3, 503 31 Borås Tel: 033-35 32 93/98 E-post: kongress@boras.com

ANNA LILJA

Telefon: 033-35 32 93 Mobil: 0704-55 32 93 E-post: anna.lilja@boras.com

ERIK JOHNSON

Telefon: 033-35 32 98 Mobil: 0768-88 32 98 E-post: erik.johnson@boras.com

www.meetingsvastsverige.se

ORDLISTA Mötesindustrin består av följande huvuddelar: kongresser, mässor, konferenser, företagsevent och incentive/belöningsresor. Abstract Gäller endast vetenskapliga kongresser. Sammandrag av forskares föredrag som skickas till kongresskommittén för bedömning om tid och utrymme ska ges under kongressen för muntlig presentation eller via poster. AIPC International Association Congress Venues. AMC Association Management Company. Hjälper föreningar och organisationer att med utgångspunkt i ett möte utveckla hela föreningen eller organisationen.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE  Atti Soenarso

atti.soenarso@meetingsinternational.com PUBLISHER  Roger Kellerman

roger.kellerman@meetingsinternational.com SKRIBENTER  Roger Kellerman, Atti Soenarso  FOTOGRAF  Sara Appelgren (alla foton

där inte annat anges). Övriga fotografer: Wiwi Aronsson (inklusive omslag), Sergey Jarochkin, Sergio Joselovsky DESIGN  KellermanDesign.com  KONTAKT  Meetings International Publishing,

P.O. Box 224, SE-271 25 Ystad, Sweden, Editorial  Office +46 8 612 42 20, Commercial Office +46 8 612 42 96, info@meetingsinternational.se, ­www.meetingsinternational.se  TRYCKERI  Trydells Tryckeri – miljöcertifierade enligt ISO 14001  ISSN  1651-9663

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

Foto © iStockphoto.com/Garsya/Sergey Jarochkin

Badge Namnskylt. Bid En inbjudan till en förening/organisation om att man vill vara värd för en internationell kongress. Buzz session Gruppmöte. Clinic Praktik. Conference Den engelska benämningen på en kongress. Convention Den amerikanska benämningen på en kongress. (För en amerikan är The Congress den styrande politiska församlingen.) Core PCO En PCO som är avtalsbunden till en organisation och följer en kongress från stad till stad under flera år. Kontraktstiden är oftast tre år. Corporate meetings Företagsmöten. Local PCO Vanligen en Professional Congress Organiser, PCO, som bara är verksam i en stad.

CVB Convention Bureau. Ägs av en stad och arbetar för att skapa fler möten, evenemang och kongresser åt staden. DMC Destination Management Company. Står internationellt för aktiviteter och upplevelser i samband med kongresser och företagsmöten. Eventbyrå Specialister på att skapa eller förstärka ett evenemangs budskap eller underhållning. Ledande byråer arbetar allt oftare med upplevelsebaserad kommunikation och varumärkesbyggande. Facilitator Neutral mötesledare. Läs mer på www.iaf.org. Fam trips Familiarization trips används i inledningsfasen där man bjuder in företrädare/ beslutsfattare hos en organisation inför en planerad kongress eller ett större evenemang för att besöka värdstaden, träffa rätt personer och förvissa sig om att staden kan erbjuda det mötet strävar efter. Function rooms Möteslokaler. IAPCO International Association of Professional Congress Organizers. ICCA International Congress & Convention Association. Keynote presentation Huvudföredrag. Konferens Ett enskilt möte som samlar personer kring ett för inbjudaren viktigt ämne. Konferensen har en beställare och en faktureringsadress för hela mötet.

Kongress Ett, vanligen, regelbundet återkommande möte som samlar enskilda personer kring ett specifikt ämne med individuell anmälning och betalning. MPI Meetings Professional International. Internationellt nätverk. Multitrack sessions Parallella sessioner. Open Space Ett mötesformat. PCO En Professional Congress Organiser är en fackmässig kongressorganisatör. Två av världens största PCO-företag finns i Sverige: Congrex och MCI Group. Poster En utställningsskärm som erbjuds en vetenskapsman som framfört en önskan om att få berätta om sin forskning för sina kollegor men inte fått plats som talare. Poster exhibition Utställning med affischer. RFP Request for Proposal. Begäran om offert för en kongress, konferens eller ett företagsmöte. Begärs hos CVBer eller kongressanläggningar. SBTA Swedish Business Travel Association. SITE Society of Incentive Travel Executives. Site inspection Inspektionsresa för kontroll av anläggningar, hotell och leverantörer för att se till att ett möte ska kunna genomföras som det är tänkt. Think-tank Expertgrupp.


www.ideinvest.se

Borås. Gör det möjligt.

www.ideinvest.se

www.ideinvest.se www.ideinvest.se

www.ideinvest.se

Borås. Gör det möjligt.

Borås. Gör det möjligt. Borås Convention Bureau www.boras.com/kongress e-post: kongress@boras.com

Borås. Borås. Gör Gör det det möjligt. möjligt.

Borås Borås Convention Convention Bureau Bureau www.boras.com/kongress www.boras.com/kongress e-post: e-post: kongress@boras.com kongress@boras.com

Borås. Borås. Gör Gör det det möjligt. möjligt.

Borås Borås Convention Convention Bureau Bureau www.boras.com/kongress www.boras.com/kongress e-post: e-post: kongress@boras.com kongress@boras.com

www.ideinvest.se

Borås Convention Bureau www.boras.com/kongress e-post: kongress@boras.com

www.ideinvest.se

Borås Convention Bureau www.boras.com/kongress e-post: kongress@boras.com

Meetings Västsverige nr 3 2012  

En tidning från Meetings International om möten och mötesindustrin i Västsverige.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you