Page 1

Läs om

#NÄRHETSLIV 2019 MARK LEVENGOOD LEDDE HYLLNINGSKVÄLL FÖR ELSJÄLAR

S

uper utveckling FÖR SKOLAN I BODEN

NYBYGGE MED KARRIÄRCHANSER TITTA HIT FÖRETAG!

FRÅN OFFICER TILL ELEKTRIKER


Ledare

CLAES NORDMARK Kommunalråd

JOHAN GRÖHN Kommunalråd

CATARINA ASK Ordförande KFU-nämnden

KENNETH BACKGÅRD Ordförande Bodens energi

DET GÅR BRA FÖR BODEN När vi skriver detta har höstens sista färgexplosioner avlösts av det första orörda vita snötäcket. Det är november och vårt 100-årsjubileumsår går mot sitt slut. Det har så här långt varit ett intensivt, spännande och givande år. Det går bra för hela Bodens kommun. Vi blir fler. Nya bostäder byggs. Nya företag etableras och Boden har även i år länets bästa företagsklimat. Bodens Energi inviger en ny panna som kan hålla oss varma under vintern. Vi satsar på både unga och gamla, med invigning av såväl förskola som äldreboende nu under hösten. Samtidigt står vår kommun inför stora utmaningar. Gator, ledningar och anläggningar måste underhållas. Våra äldre blir fler och kommer att behöva stöd på ålderns höst.

Vi måste kunna attrahera och behålla personal med rätt kompetens. Det är en utmanande situation. Den som har startat en bil i uppförsbacke känner igen sig. Du bromsar för att inte börja rulla bakåt. Samtidigt ska du lägga i en växel, släppa kopplingen och gasa framåt och uppåt. Ungefär det uppdraget från kommunstyrelsen har vår kommunchef nu. Vitala funktioner måste skötas och samtidigt ska resurser frigöras för utveckling. För att skapa utrymme för utbildning, omsorg och andra kärnverksamheter granskas främst politisk och administrativ överbyggnad. Men det tål att upprepas: det går bra för Bodens kommun. En orsak till det är att vi agerar i tid när utmaningar dyker upp. Det är precis vad vi ska göra nu också – på väg in i vårt andra århundrade!

2 l Boden Bild Nr.2. 2019


Innehåll 04 •

Att tänka på när snön kommer

05 •

Nytt debiteringssystem

05 • 06 •

Registrera din brunn Boden prioriterar barnen

08 • Nära, bra och attraktiv gymnasieskola 10 •

Ridning, fotboll och hockey på schemat

12 •

Spelinriktning på gymnasiet

14 •

Eleverna lär sig förändra skolan

15 •

Arbetsplatsnära lärande

16 •

Individens behov i centrum

17 •

Guldkant i vardagen

18 •

Från officer till elektriker

20 •

Strateger med näringslivet i fokus

22 •

Tyck till om framtiden i Boden och Sävast

23 •

Länets modernaste äldreboende har öppnat i Boden

24 •

#närhetsliv - En hyllning till våra eldsjälar

26 •

Utökat hembesök för nyfödda

27 •

Nybygge med karriächanser

28 •

Från Chicago till Boden

29 •

Headhuntad under utbildningen

18 28

06

30 • Slutsåld inspirationsdag för näringslivet 31 •

Tips för din säkerhet

Boden Bild nr. 2. 2019 Nr 112 sedan starten 1973. Informationstidning från Bodens kommun som delas ut till hushåll, institutioner med flera i Boden. Ansvarig utgivare: Jens Andersson Redaktör: Fanny Norlin Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Adressändring och prenumeration: Skicka mail eller posta till adressen ovan. Upplaga: 15 500 exemplar. Produktion: KOMM/ Bodens kommun Tryck: Lule Grafiska Svanenmärkt trycksak Distribution: Norrbottens Media Omslagsbild: KOMM/ Bodens kommun

12 16

20


BUSSBILJETT VIA APP

Att köpa biljetter via mobilen är både enkelt och smidigt. Du har alltid en aktuell tidtabell och egen biljett till hands i mobilen. Sök efter "Länstrafiken i Norrbotten" i App Store, Play Butik eller Windows Phone. Har du redan tidigare installerat appen "Mobitime" så är det klart att använda direkt.

Tips!

Spana in evenemangskalendern på boden.se för att se aktuella händelser i Boden.

När snön kommer Som privat fastighetsägare finns det några saker du kan bidra med och tänka på när snösvängen kommer:

• Postlådor: Bör stå så det går att ploga gatans fulla bredd och att snön i största möjligaste mån kan fördelas lika på båda sidor utan att det försvårar postutdelningen. Placera helst postlådorna på höger sida av infarten sett från gatan. • Snö på din tomt: Den snö som hör till din gårdsplan ska förvaras på din egen tomt, även vid beställd portöppning. Snö som skottas ut på vägen kan bli en trafikfara och ofta förs den snö som du lagt på gatan in på grannens infart när plogbilen kommer. Får du för mycket snö på gården är det du själv som får bekosta bortforslingen.

Tänk på att i god tid planera var snön ska placeras på din egen tomt.

Placera postlådan på en lös ställning en bit från vägen och se till att tidningsbudet och brevbäraren kan komma fram till den med sina fordon.

Märk tydligt upp låga staket, buskar och annat du är rädd om, så maskinförarna kan se var de är då snödjupet ökar.

• Buskar, planteringar och staket: Plantera buskar och annat skyddsvärt en bit in från vägen. Tänk på att staket nära vägen inte syns i djup snö. • Sikt: Klipp träd och buskar som växer på din tomt så att de inte når utanför din tomtgräns. • Parkering: Parkera inom tomtgränsen vid snöfall, inte på allmän gata. Fordon och cyklar som avsevärt försvårar snöröjningen eller är felparkerade kan komma att flyttas. • Snö och istappar på tak: Avlägsna snö och istappar från tak så att ingen kan skadas om de faller ned. • Skador: Om något blir skadat i samband med snöröjningen, gör anmälan på boden.se under e-tjänster.

HÄR KAN DU GRATIS HÄMTA SAND OCH GRUS Boden: Smidesvägen 3, sand-/grusbod utanför staketet vid infarten. Brännberg: Vid gamla sågen. Gunnarsbyn: Vid återvinningscentralen. Harads: Vid återvinningscentralen. Lakaträsk: 100 m från återvinningsstationen. Unbyn: Sand-/grusbod uppställd vid macken.

4 l Boden Bild Nr.2. 2019


NYTT SYSTEM - NYTT FAKTURAUTSEENDE I september har Bodens kommun genomfört ett systembyte som berör debitering av sophämtning, vatten och avlopp. Några av de efterfrågade fördelarna med systembytet är: Nytt utseende på fakturor för vatten och renhållning, en mer anpassad presentation av kostnader för företag, utskick av fakturor via e-post. I nästa steg inför vi "mina sidor" där kunder kommer att kunna administrera sina

fakturor och göra ändringar på vatten och renhållningsabonnemang. Redan i höst kommer du som har vattenmätare kunna lämna din mätarställning via internet, QR-kod från mobilen eller på SMS. Observera att från och med september 2019 har Bodens kommuns vatten och renhållning ett nytt bankgiro. Du kan redan nu anmäla autogiro eller e-faktura via din internetbank.

REGISTRERA DIN BRUNN OCH FÅ ETT BÄTTRE SKYDD Nu öppnas möjligheten för dig som brunnsägare att bättre skydda din brunn genom registrering i Brunnsarkivet. Brunnsarkivet är ett nationellt register som används för att identifiera brunnar inom ett område. Vinsterna med att brunnen är registrerad är flera; andra som vill borra efter vatten eller värme/energi i området kan ta hänsyn till din brunn. Likaså när kommunen tar fram översiktsplaner och detaljplaner för ett område, eller vid andra förändringar som påverkar din brunn. Framför allt, en registrerad brunn ökar chanserna för räddningstjänsten att skydda din brunn om en miljöolycka inträffar i området.

När du registrerar din brunn och lämnar information om vattnets kvalitet och kvantitet bidrar du till att vi gemensamt får bättre kunskap om tillgången och kvaliteten på grundvattnet i olika områden i kommunen. Informationen är viktig som planeringsunderlag för VA-utbyggnad och framtida behov av dricksvatten. Registreringen av din brunn sker genom att fylla i ett enkelt e-formulär på webben: apps.sgu.se/brunnsinventering/

5 l Boden Bild Nr.2. 2019


Boden prioriterar barnen Björkdungens förskola i Boden har byggts med barnsäkerhet, trygghet, lärande och arbetsmiljö i fokus. Förskolan är den första av sitt slag i Boden och fungerar som förebild för flera planerade investeringar i ny- och ombyggnationer av förskolor i kommunen. I dag går en hög andel av alla barn i förskola vilket innebär att läroplan och utbildningsresa börjar redan före skolåldern. Detta samtidigt som åldersgruppen ett till fem år ökar i Boden och direktiven är att ha mindre barngrupper. Det betyder både möjligheter och ansvar för kommunen som huvudman. – Miljö och material har en enorm påverkan på vårt lärande. En lyckad skolgång är det bästa vaccinet mot utslagning. Hur våra förskolor är utformade säger en del om hur vi värderar våra barn. Jag är så glad att vi i Bodens kommun är i en tid där vi kan uppvärdera barnen och förskolornas uppdrag, konstaterar Sara Nilsson Bruun, utbildningsnämndens ordförande i Boden. Framtidsmodell Många förskolor bedrivs i äldre lokaler och när de ska renoveras har utbildningsnämnden i Bodens kommun tagit ett officiellt beslut att prioritera nödvändiga investeringar. En förebild i det fortsatta arbetet är Björkdungens förskola som nyligen har öppnat i nya lokaler framtagna i samråd mellan arkitekt och representanter från personal och ansvariga. Resultatet blev en förskola byggd för framtidens krav, med genomtänkta miljöer

för både stor och liten. Här finns nu sex portaler, två torg och en restaurang med eget kök där maten tillagas och serveras under två sittningar per dag. Med en naturlig övergång mellan ute och inne finns platser för skapande, motorik, vattenlek, snickeri med mera. Fönstren sitter lågt så att barnen kan se ut. Handfat, stolar och bord är i olika höjder för att passa olika barns längd och materialen är barnvänliga. Hänsyn har också tagits till förskolans läroplan, ett mångkulturellt samhälle och barnens språkutveckling. En av de delaktiga från personalen är Jennie Backelind. – Vi fick vara med och tycka till och ställdes inför frågor som ”om du fick välja vad skulle du vilja ha?”. Det är spännande att få vara med om efter att ha jobbat många år i barnomsorgen. Det blev en fantastisk miljö att jobba i, säger hon. Erfarenheterna från Björkdungen har samlats i ett dokument som ska finnas med i kommunens fortsatta om- och nybyggnationer av förskolor som löper vidare från och med nu och tre år framåt enligt en fastslagen investeringsplan. – Lunda i Sävast är påbörjat och nya förskolor ska byggas på Sanden och i Trångfors för att tas i bruk januari 2023, säger Sara Nilsson Bruun.

6 l Boden Bild Nr.2. 2019


Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Sara Nilsson Bruun, ordförande i barnoch utbildningsnämnden, gläds över att skola och barnomsorg prioriteras i Bodens kommun.

7 l Boden Bild Nr.2. 2019


Nära, bra och attraktiv gymnasieskola Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic och KOMM/Bodens kommun

Björknäsgymnasiet är en viktig del i att Boden är en attraktiv kommun att flytta till och leva i. Nytt varumärke och möjlighet till individuella val med idrottsinriktning är bara ett par exempel på nya grepp som flyttar fram Björknäsgymnasiets positioner ytterligare. Björknäsgymnasiet ligger mitt i Boden nära både natur, fritid, kultur och centrum. Listan på skolans alla tillgångar även innanför väggarna kan göras riktigt lång. För att synliggöra Björknäsgymnasiet mer och visa hur bra gymnasium vi har i vår egen kommun har flera nya grepp tagits, både internt och i större sammanhang. – Jag vill att så många ungdomar som möjligt vet vilken kvalitet vi har på Björknäsgymnasiet, säger BertOlov Ström. Tillsammans med personalen och kommunens kommunikationsavdelning har en ny varumärkesplattform arbetats fram för gymnasieskolan i Boden. Vision, mission och position har klarlagts, och en ny logotyp har tagits fram för att arbeta enhetligt utåt med profileringen av skolan. Bert-Olov Ström menar att gymnasieskolan är en viktig faktor som gör Boden till en attraktiv ort att både flytta till och stanna kvar på. – Det som är extra glädjande här i Boden är att de på både högsta tjänstemannanivå och politisk nivå förstår vikten av en bra gymnasieskola. Det finns ett stort intresse för att det ska bli så bra som möjligt, och det är en känsla som inte alltid är så självklar i alla kommuner.

Viktigt kommunikationsarbete I varumärkesplattformen har kommunikativa värden fastställts för att visa hur Björknäsgymnasiet ska vara den naturliga och mest attraktiva gymnasieskolan för ungdomar som bor här, och även attraktiv att söka till för ungdomar från andra orter. Närmare, bättre och attraktivare är värdeord som ställer krav och förpliktigar. – Vår ambition är att alla elever som kommer hit, och ungdomar som står inför val av skola, ska veta vad får om de hamnar hos oss. Här kan ett aktivt kommunikationsarbete vara ett viktigt hjälpmedel. Att vara 1516 år är tufft och kräver stödjande struktur, framförallt för de ungdomar som kommer hit utifrån och kanske inte har släktingar eller bekanta på orten. Att ta emot och ta hand om dem på bästa möjliga sätt är jätteviktigt, samtidigt som vi vill att alla ungdomar som bor här redan ska känna att det närmaste gymnasiet är ett riktigt bra val, säger Bert-Olov Ström, verksamhetschef för gymnasieskolan sedan cirka ett år tillbaka.

8 l Boden Bild Nr.2. 2019


FAKTA BJÖRKNÄSGYMNASIET • 900 elever/150 anställda. • 10 nationella program plus introduktionsprogram och gymnasiesärskola • Tre av programmen är certifierade som college: Teknik/Vård och omsorg/Motorbransch • Genom UF, Ung Företagsamhet, får eleverna lära sig att starta, driva och avveckla ett företag under ett läsår. • Restaurang Viljan – drivs av skolans restaurang- och livsmedelsprogram. • Spelinriktning på Teknikprogrammet • Idrottsspecialisering inom handboll, skidskytte, hockey och fotboll samt snart även ridning. • Estetiska programmet håller hög kvalitet som visas upp i olika publika sammanhang. • Utsågs till årets transportskola i Sverige och årets UF-skola i Norrbotten förra läsåret. • Bernadottegymnasium, ambassadörskola för EU och fick den europeiska kvalitetsutmärkelsen för språkundervisning ”European lable” för arbetet med Poesiboden. • Har under en lång tid haft ett rikt internationellt utbyte med skolor i andra länder.

9 l Boden Bild Nr.2. 2019


Text: Anna Bergstrรถm Foto: Mats Engfors/Fotographic

10 l Boden Bild Nr.2. 2019


Ridning, fotboll, och hockey på schemat Sedan tidigare finns handboll och skidskytte som NIU, Nationellt godkänd Idrottsutbildning, på Björknäsgymnasiet i Boden. I samarbete med lokala idrottsföreningar finns även möjlighet till hockey och fotboll och snart även ridning som individuellt val från första året på gymnasiet. De nytillkomna utbildningarna inom hockey, fotboll och ridning drivs som lokal idrottsutbildning. Det betyder att eleverna kan välja ett kurspaket i idrott och hälsa i årskurs ett och två och få träna sina idrotter inom ramarna för det individuella valet fyra timmar per vecka. Möjligheten innebär framförallt att ungdomar som bor i Bodens kommun och vill satsa på sina idrotter kan stanna kvar i hemkommunen och fortsätta att träna och utvecklas. Idrottsinriktningarna lockar också hit ungdomar från andra kommuner. Hästkommun Bodens Ridklubb har närmare 300 aktiva ungdomar engagerade i hästsporten i Boden. Verksamhetsansvariga och även lärarutbildade Paulina Mannberg är mycket positiv till den kommande möjligheten att välja hästoch ridinriktning på gymnasiet i Boden från nästa läsår. – I en enkätundersökning vi gjorde bland ungdomar i Boden var det ett stort intresse för hästrelaterade gymnasieprogram. Möjligheten ska först finnas på fyra program men vår förhoppning är att det ska gå att söka på alla program i framtiden och i förlängningen kanske bli ett program med riksintag här i hästkommunen Boden, säger hon. Ett lag, en stad, en dröm Boden Hockeys ledord ”Ett lag, en stad, en dröm” går väl hand i hand med de gemensamma satsningarna på Björknäsgymnasiets hockeyinriktning. – För oss betyder det jättemycket, dels att kunna behålla de duktiga juniorer som finns lokalt, som annars lätt försvinner till andra ställen där det finns

hockeygymnasium, och även att få hit hockeyintresserade elever från andra delar av landet. Vi har bland annat från Malmö, Blekinge och Stockholm, säger Rolf Nilsson, sportchef på Boden Hockey. Under gymnasietiden spelar alla hockeyelever i de lokala lagen och förhoppningen är att de ska stanna kvar och berika klubben även i framtiden. Tränare för hockeyeleverna är Petter Nilsson, som har lång erfarenhet som såväl spelare som tränare på hög nivå. – Jag har 20-25 elever i två pass på två timmar vardera varje vecka. Vi hinner göra så mycket mer än på vanlig träningstid på kvällarna. Vi kan prata i en avslappnad miljö, även om hur de har det i allmänhet, köra teori, mental träning och rena pass med bara teknik. Jag coachar ju även coacherna i Boden Hockey så jag vet vad de behöver och kan rikta in träningar på det, säger Petter Nilsson. Hög nivå på tränare Micael Selini från BBK är också mycket nöjd med möjligheten till fotbollsinriktning. – Vi räknar med att ha ett tiotal elever per årskull i fotboll på gymnasiet och med våra duktiga tränare få behålla våra fotbollsungdomar här. Ambitionen är att inom en framtid också bli en nationell idrottsutbildning inom fotboll här och locka hit ännu fler utifrån. Vi har väldigt hög nivå på ledarsidan och har satt som krav att det ska vara minst tre tränare vid varje tillfälle, så fotbollseleverna har väldigt bra förutsättningar här i Boden, förklarar Micael Selini, akademichef i BBK.

11 l Boden Bild Nr.2. 2019


Spelinriktning på gymnasiet Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Läsåret 2019/20 är ett pilotår då eleverna under teknikprogrammets tredje år kan välja spelinriktning som individuellt val. Studierna drivs i samarbete med spelutbildningarna på Boden Business Park, Boden Gamecamp. I Nybygget bakom Boden Business Parks huvudbyggnad lyser flitens dataskärmar vid Boden Bilds besök. I detta nybyggda, fräscha och inbjudande hus befinner sig ett antal teknikelever från gymnasiet denna dag. Deras arbetsplatser är strategiskt placerade mitt emellan spelutbildningen och webbutvecklarutbildningen i ett öppet datorlandskap. De delar också kök, fikarum och framförallt lärare med spel- och webbelever från hela landet och världen. En trappa upp sitter framstående spelföretag och titt som tätt glider stora namn inom spelvärlden in som gästföreläsare. Framtidsjobb I den här kreativa miljön lär teknikeleverna sig grunderna i spelutveckling inom ramarna för teknikprogrammets design under två halvdagar i veckan. Huvudansvarig lärare är Oskar Pettersson, Changemaker Education, tillsammans med Carl Anrep och Thomas Nilsson från Björknäsgymnasiet. Några av de första eleverna som testar spelinriktningen på gymnasiet är Linus Nilsson, Emil Dahlqvist, Suad

Huseyuli och Selma Knutsson som går tredje året på teknikprogrammet. – Jag valde det här för jag tänker att om några år så kommer det nog vara med programmering som det är med engelska idag, alla förväntas kunna det. Så jag passar på att lära mig det nu så har jag det med mig sen vad jag än väljer för fortsättning efter gymnasiet, säger Selma. Emil och Linus har även spelutveckling som företagsidé i sitt UF-företag. Alla fyra ser spelkunskaperna som betydligt mer än att ”bara spela”. Gamification, att använda spelplattformer inom branscher som industri, turism, utbildningssektor, hälsa, med mera, efterfrågas allt mer. Personer som behärskar kunskapen förutspås bli eftertraktade på framtidens arbetsmarknad. – Jag tror att man lättare får jobb om man har de här kunskaperna, säger Emil. Eleverna varvar teori och praktik. Innan studenten ska de ha arbetat fram sina egna datorspel, som byggs helt från grunden. Ett fjärde spelår Detta är det första steget inom spelutveckling för gymnasieelever. Från och med hösten 2020 har Björknäsgymnasiet beviljats att även erbjuda ett fjärde år på teknikprogrammet med inriktning på spelutveckling med riksintag.

12 l Boden Bild Nr.2. 2019


13 l Boden Bild Nr.2. 2019


ELEVERNA LÄR SIG FÖRÄNDRA SKOLAN

Text: Maria Lindgren Foto: Maria Lindgren

I Bodens kommunala skolor har eleverna inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Genom elevråden lär de sig påverka och förändra. – Vi måste lyssna på våra elever, de är orsaken till varför vi är här, säger Petronella Sirkka rektor vid Stureskolan. Redan från förskoleklass och hela vägen till gymnasiet finns elevråd runt om på de kommunala skolorna. En förutsättning för ett väl fungerade elevråd är att eleverna också utbildas, något man gör varje år. På demokratidagen samlades elever från högstadiet och gymnasiet i fullmäktigesalen för att öka kunskapen om hur styrelsearbete och demokratiska processer fungerar. Målet är att eleverna ska lära sig hur de kan påverka. – Största hjälpen är att vi får veta vad eleverna tycker om undervisningen och deras relationer till de vuxna på skolan. Våra elever är väldigt duktiga på att berätta om något känns fel och det är bra, säger Petronella Sirkka. Även gemensam utbildning för flertalet grundskolor har nyligen genomförts. Eleverna lärde sig om demokrati och diktatur, riksdagsval och rättssäkerhet. Och så klart vad ett elevråd gör, de olika rollerna och hur de kan påverka för en förändring. Inflytande är viktigt. – I stället för att klaga vet vi nu hur vi kan påverka, säger Leo Berglund som går i årskurs sex och är elevrådsrepresentant vid Svartbjörnsbyns skola.

Tillsammans med Oliver Nilsson Bergström berättar han om hur elevrådet ändrat flera maträtter och även sett till att få nya redskap till idrottshallen. – Eleverna ska känna att uppdraget är viktigt och att de är utvalda att föra klassens talan. Därför håller vi utbildningen på annan plats än skolan, säger Maria Larsson-Palo, rektor vid Hedenskolan. Oliver och Leo berättar att före varje elevråd har de ett klassråd där de går igenom olika ämnen och skriver vi ner förslag till förändringar. – Vi tar sen med oss alla förslagen från klassen till elevrådet. Klassens önskemål är jätteviktiga, förklarar Oliver Nilsson Bergström. 

 Hur ofta elevråden träffas kan variera på de olika skolorna. Engla Rutström, årskurs åtta, och Viola Bergkvist, årskurs nio på elevrådet, Stureskolan. – Jag har fått massa kunskap om demokrati, styrelseprocesser och hur man skriver ett bra mötesprotokoll, säger Viola Bergkvist. Både Viola och Engla tycker att ledningen lyssnar och tar upp deras förslag vilket är en förutsättning för deras arbete i elevrådet.

Både Oliver Nilsson Bergström och Leo Berglund har lärt sig hur man förändrar efter att det gått med i elevrådet. Maria Spolander har utbildat elevråd vid ett flertal skolor i Boden.

Skolan lyssnar på vad vi tar upp vid våra elevråd säger Viola Bergkvist och Engla Rutström som är sekreterare och vice sekreterare vid elevrådet på Stureskolan. Nyss ordnade de Swish till elevfiket.

14 l Boden Bild Nr.2. 2019


Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Lubna Ali är en av deltagarna i Jobbcenters arbetsplatsnära lärande.

ARBETSPLATSNÄRA LÄRANDE – ETT LYFT FÖR MÄNNISKA OCH ARBETSPLATS Jobbcenters arbetsplatsnära lärande utgår från individens studietakt och behov, parallellt med praktik på en arbetsplats. Genom projektet Lyft hoppas man att även bidra till att frigöra anställningar genom vidareutbildning av befintlig personal. Sökes: Arbetsgivare med behov av nya anställda eller fortbildning av befintlig personal för att göra plats för en ny anställd i dennes ställe. Finnes: Arbetsvilliga intresserade elever, praktikanter och blivande arbetstagare, och en arbetsmodell som sammanför arbetsplatsens och individens behov. Skräddarsytt Arbetsplatsnära lärande är en av många satsningar som Jobbcenter i Boden har gjort under 2019. Vinsterna är flera. Det primära är att få långtidsarbetslösa, personer som stannat av i sina studier eller av annan anledning har svårt att komma in på arbetsmarknaden, att få motivation att utbilda sig, växa och bli stärkta inför framtida studier eller jobb. Ytterligare en dimension är att i ett nytt projekt med namnet Lyft hjälpa arbetsgivare att höja kompetensen på arbetsplatsen, antingen genom att ta in ny kompetens med skräddarsydd utbildning, eller genom att fortbilda någon i företaget som kan få en högre position och på så vis göra plats för en nyanställd på den tidigare anställningen. Inledningsvis riktas det till besöksnäringen och kommunala verksamheter.

Tid till alla Lärare för det arbetsplatsnära lärandet är Beate Broström. – Alla har olika erfarenheter av skolan. Istället för att påtvinga människor utbildning erbjuder vi praktik med kurs. De får läsa i sin egen takt och samtidigt ha praktik inom något som de är intresserade av, förklarar hon. Att få arbeta individuellt utifrån varje persons kompetenser och förmågor, ha tid till alla, och se dem utvecklas, få självförtroende, för att sedan matcha dem med arbetsgivares direkta behov är ett av hennes absoluta glädjeämnen i arbetet. Hon påpekar också att de arbetsgivare som deltar får ett statligt kvitto på vad de gör och en gratis kompetenshöjning och kvalitetssäkring på sin arbetsplats.

15 l Boden Bild Nr.2. 2019


Text: Anna Bergström Foto: KOMM/Bodens kommun

INDIVIDENS BEHOV I CENTRUM Likaväl som att vård och omsorg i hemmet ska vara baserad på vårdtagarens behov, förmågor och intressen, ska detsamma nu gälla på våra äldreboenden. Arbetsmetoden kallas IBIC, Individens behov i centrum. Vid behov av vård och omsorg i hemmet får du en utförlig utredning av vilka behov som ska uppfyllas utöver den grundläggande vården och omsorgen. Nu görs detta även inför och under tiden på ett äldreboende. I kommunen finns totalt 362 boendeplatser som ska ses över parallellt med att alla nyinflyttade på de olika boendena ska få en bedömning utifrån modellen IBIC, Individens behov i centrum. IBIC är en nationell utredningsmetod som rekommenderas av socialstyrelsen och innebär en strukturerad dokumentation för socialtjänsten. Boden är en av få kommuner i landet som utifrån utredningsmetoden IBIC beviljar insatser på särskilt boende. Arbetet genomförs av biståndshandläggarna Helene Karlsson och Kristina Öhman Ahlström. – Vi träffar de boende tillsammans med personal och anhöriga och där får de beskriva vilka vanor och behov de har, vad personen är intresserad av och om det är något de önskar att göra, berättar de.

Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Det ger säkrare överföring och återanvändning av information och gör det också lättare att följa upp då behoven förändras. Att ha tydlig dokumentation ökar vårdtagarnas och deras anhörigas delaktighet. Det gör det också lättare för ny personal att sätta sig in i varje individs behov. Bastu och bio Önskemål på meningsfulla aktiviteter som framförs är att få gå till biblioteket eller på dagbio, få bada bastu, handarbeta, fiska eller bara sitta och prata en stund. Det handlar även om önskemål om att få stiga upp och lägga sig när man vill, umgås med andra eller att komma ut i friska luften. De olika äldreboendena har kommit olika långt och hos vissa är individanpassning en naturlig del i arbetet även sedan tidigare. På en del ställen finns många önskemål, på andra får de göra så mycket roligt att de nästan inte kan komma på något mer. En av de kommunanställda som har varit med i arbetet med IBIC är Maria Forsberg, undersköterska på Edestrand i Harads. – Det finns mycket man kan göra om man tänker på vad de kan istället för vad de inte kan, för att ge en meningsfull vardag. Det ger ofantligt mycket tillbaka till oss som jobbar också att se att de trivs, menar hon.

16 l Boden Bild Nr.2. 2019


GULDKANT I VARDAGEN ”Bingo!” Glädjerop och skratt från dagverksamheten där en stor grupp från ”korttids” i Harads har samlats för dagens godisbingo, ringar symboliskt in känslan på äldreboendena i Harads. Här visar de i handling att omtanke och ett leende inte behöver kosta. På Edestrands och Älvstrands äldreboenden i Harads skapas omtanke och engagemang med enkla medel. Att utgå från hur du själv skulle vilja ha det på ålderns höst, och själv ha roligt tillsammans med de boende och kollegorna kan räcka långt. En filmkväll med popcorn, göra varma mackor, sitta ute i solen och dricka kaffe på balkongen med utsikt över älven, få hemgjord köttsoppa eller palt på dagverksamheten, eller att få sjunga, baka eller leka med byns förskolebarn som hälsar på. Ljus och värme Vid Boden Bilds besök spelar ett tiotal personer från Älvstrand bingo med ett frestande godisbord i potten på dagverksamheten. I ljusrummet sitter en grupp från Edestrand och njuter bakom sina solglasögon i tropisk värme. Några av damerna har nyrullat hår och nymålade naglar och en av dem kramar förnöjt en gosig nalle. I samlingssalen med tillhörande kök förbereds en festlig onsdagslunch av personalen. Det blir ugnsbakad lax med västerbottensost, och den som vill får ta en öl eller ett glas vin från sitt eget skafferi.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Till efterrätt får några hjälpa till med att göra fruktsallad, sida vid sida med ett av personalens barnbarn som just har blivit storasyster och får vara med mormor på jobbet. Men vem betalar maten, tänker vän av ordning? – Det här har vi köpt från vår kaffekassa. Vi som jobbar lägger 50 kronor var i månaden. Vi äter ju alla mål tillsammans med dem så då bjuder vi i personalen tillbaka ibland, säger Anne-Maj Granström. Schemaläggning Deras arbetsgrupp har med chefernas tillåtelse valt att lägga sitt schema så att de alltid är fler personal en dag i veckan för att kunna göra något extra. – I somras var vi bland annat hemma hos mig och plockade jordgubbar och fikade, det var väldigt roligt, berättar Lek Khwanruean, som också gärna åker ut och fiskar med de boende som är intresserade av det. ”Det går inte” säger en del, medan personalen hellre tittar på vad deras äldre vänner faktiskt kan. De ser också att de många gånger kan och vill mycket mer när de kommer ut i naturen. De som vill får följa med, de som inte vill behöver inte och då behövs det även personal kvar på boendet. – Jag tycker om att vara ute så mycket det bara går, jag är en skogsmänniska, säger Kalle Öström. – Man är ju som hemma här och jag tycker det är bra. De är bra på att hitta på grejer. Igår var vi hela dagen i Boden och för inte så länge sen var vi på campingen i Boden två nätter, så vi rör på oss, ler han.

17 l Boden Bild Nr.2. 2019


Från officer till elektriker

Text: Anna Bergström Foto: KOMM/Bodens kommun

Ett nytt yrke inom loppet av ett och ett halvt år. Via Lärcentrum i Boden tog Daniel Granström chansen att omskola sig och är snart färdig elektriker. Efter elva år som specialistofficer inom Försvarsmakten ville Daniel Granström sadla om till mer regelbundna arbetstider och testa något nytt. Elspåret på Lärcentrum i Boden blev vägen till ett nytt yrke. – Jag har aldrig jobbat civilt men gick bygg på gymnasiet. Jag kände att jag ville jobba med något praktiskt och vara hemma mer på kvällar och helger nu när jag har barn. Jag hittade information om den här vuxenutbildningen och sökte, berättar han. Flexibilitet hjälper livspusslet Med barn och familj och ett jobb vid sidan om var vuxenstudier i egen takt en perfekt möjlighet för honom att kunna studera samtidigt som livet rullade vidare. Utbildningen ägs, drivs och bemannas av Lärcentrum i Boden men har intag från flera orter och hålls i ändamålsenliga lokaler i Luleå. Totalt går ca 60 elever här samtidigt men i olika skeden av utbildningen.

– Vi jobbar individuellt och har gemensamma genomgångar när det går. Måndag till torsdag finns lärare här och möjlighet att göra allt praktiskt, förklarar Daniel Granström. Merparten av studierna bedrivs som självstudier med tillgång till lärare vid behov och vid de praktiska proverna. Studietekniken kräver självdisciplin men ger också en frihet. – Teorin kan jag ju göra var jag vill, det är för det praktiska jag måste vara på plats, säger Daniel Granström. I studielokalerna finns all tänkbar teknisk utrustning och kunniga lärare för att resonera och förklara och överse de praktiska moment en elektriker ska kunna hantera. I utbildningen ingår också praktik ute på arbetsplatser. – Jag tror och hoppas att det här ska ge jobb i framtiden. Elektriker behöver ju alla.

18 l Boden Bild Nr.2. 2019


19 l Boden Bild Nr.2. 2019


Strateger med näringslivet i fokus Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Bodens kommuns näringslivsstrateger arbetar med att driva företagsfrågorna i kommunen framåt tillsammans med näringslivet och lokala och regionala företagsorganisationer. Näringslivsstrategerna i Bodens kommun arbetar nära kommunledningen, i dubbel bemärkelse. De delar kontorsplan med kommunalråd och kommunchef och har en naturlig kontakt med dem i alla frågor som berör företagande. Du hittar näringslivsstrategerna på plan 4 i stadshuset. Men oftast ses de ute på olika företagsbesök och mötesplatser för företagare runt om i kommunen, som företagsfrukostar, branschträffar, nyföretagarträffar, träffar för kvinnliga företagare, Boden Business Day med mera. En lyckad satsning med syfte att stärka det lokala näringslivet är Tillväxtresan. Tillväxtresan är ett affärsutvecklingsprogram som vänder sig till det befintliga näringslivet. Cirka 40 företag har medverkat och varit med och format innehållet. Positiv miljö Michaela Strömberg är en frisk fläkt i kommunhuset och syns ofta både på företagsfrukostens scen och i vimlet på mötesplatser som en av kommunens två näringslivsstrateger. – Det är roligt att jobba i en kommun. Jag har ett fritt jobb med mycket ansvar och får möta många människor. Det är en positiv miljö att arbeta i, säger Michaela Strömberg. Hon kom till Bodens kommun hösten 2014, från en tid som egen företagare och näringslivsutvecklare på Kalix kommun efter studier i Sydkorea och Canada som resulterade i en masterexamen i affärsutveckling. – Det var jobbet som lockade mig hit. Boden kändes på gång, det pratades om Boden och det kändes intressant att få komma hit, säger Michaela.

Hon är en av de drivande personerna tillsammans med Företagarnas representanter i arbetet för ett gott företagsklimat där Boden klättrar på den nationella företagsrankingen med nöjda företagare. – Det känns som en ynnest att få jobba med frågor som så många brinner för. Jag tycker att det märks att det finns en stor nyfikenhet och ett stort intresse för näringslivet från andra förvaltningar och politiken. Michaela och kollegan Jörgen Nordqvist har ett gemensamt ansvar för näringslivsutvecklingen, nyföretagsamhet med mera. Av de ansvarsområden som de har delat upp sig emellan har Michaela axlat rollen som kontakt för centrumföretagen och det kvinnliga företagandet i kommunen. Michaela Strömberg upplever stort intresse för näringslivet i Boden och vill gärna lyfta kommunen som en bra arbetsplats med givande arbetsuppgifter.

20 l Boden Bild Nr.2. 2019


Med erfarenheter från jord och skog och eget företagande axlar nu Jörgen Nordqvist rollen som näringslivsstrateg med inriktning på bland annat landsbygden. Här tillsammans med det nybildade livsmedelsklustret.

Från skogsnäring till näringsliv Jörgen Nordqvist är ny på strategiska enheten, Bodens kommun. Han kommer närmast från eget företagande och har sedan tidigare lång erfarenhet från skogbranschen. – Jag har jobbat tio år som ensam företagare och tyckte det lät intressant att få jobba med att coacha andra företag och hjälpa dem framåt. Landsbygdsfrågorna ligger honom varmt och hjärtat och föll naturligt under hans ansvarsområde. Servicepunkterna i kommunen ingår också i hans uppgifter att hålla kontakten med, stötta och hjälpa till att utveckla. Jörgen deltar också i inledningsskedet av det nybildade livsmedelsklustret i Bodens kommun. – Vårt jobb är ju att skapa mötesplatser och när det gäller livsmedelsklustret har vi nu haft den första stora officiella träffen där cirka 20 personer deltog. Det var riktigt roligt. Det finns så många aktiva livsmedelsproducenter i vår kommun med ambition och inriktning mot bland annat en saluhall. Från kommunens sida är vi med och supportar det arbetet. Ytterligare ett område som Jörgen är delaktig i är att hjälpa till med att lyfta bredbandsfrågan så fler företag om möjligt får ansluta sig på landsbygden. – Det händer väldigt mycket på landsbygden där exempelvis turistföretagen är ett av våra starkaste tillväxtområden, säger han. 21 l Boden Bild Nr.2. 2019


TYCK TILL OM FRAMTIDEN I BODEN OCH SÄVAST

na

va liga

let | Bättre fö

ortsys nsp Tra

AR

a ev

en

tl

m

et

ke ns

r

H

et

sa m

om fatt n

ing a ng eläg enhet

|

t |

DEN

rh äke

l av n de

s Trafk

Bilen e

å ll ba rte ra r po esor och trans f Mi Tra ljöp | nd åverk e eo an och hälsa ng ch -e hå l ing lbar rker t samh älle | Pa

|

| ektivt koll

BO

gghe Try

E

LB

|

VA N

HÅL

KTIVT OCH LE

åka

RA

D

TT ,A

rut sät tn ing temet | ar Tillg än gli g

att

|

tu r

r fö

r

Den fördjupade översiktsplanen är ett av de viktigaste styrdokumenten utöver strategisk plan. Den är kommunens långsiktiga verktyg som visar viljeinriktningen för mark- och vattenanvändning. De frågor som behandlas i en fördjupad översiktsplan är exempelvis vilka områden som ska bebyggas, områden och miljöer som behöver särskilt skydd samt vilka som är viktiga grön- och friluftsområden.

Kartan visar de områden som berörs av den fördjupade översiktsplanen. Pagla, Fagernäs, Erikslund, Svartbjörnsbyn, Bodens centrum, Bodsvedjan med Kårbacken, Älvbrinken, Torpgärdan, Gruvberget, Norra och södra Svartbyn, Sävast, Sävastön, Gamla Sävast, Sävastnäs och Bodön.

et

T

d ra

t he

Långsiktigt verktyg för mark- och vattenanvändning Den fördjupade översiktsplanen för Boden och Sävast tätorter omfattar även Pagla, Svartbjörnsbyn och del av Buddbyn i norr. Området utbreder sig i sydlig riktning på ömse sidor om väg 97 mot Luleå där det avgränsas av kommungränsen. Lule älv utgör västlig gräns för området.

1 Gång och cykel ska vara det naturliga valet 2 Bättre förutsättningar för att åka kollektivt 3 Bilen en del av ett levande och hållbart samhälle 4 Parkering – en gemensam angelägenhet

yke l sk | Stade av ns k a ara kt ä |

Samhällsbyggnadskontoret fick i mars 2017 uppdrag att fortsätta planeringen genom en fördjupning av översiktsplan för Boden och Sävast samt en trafik- och parkeringsstrategi. Avsikten är att visa vägen för den framtida utvecklingen.

Hållbara resor och transporter Trafik- och parkeringsstrategin visar vilka långsiktiga mål och principer kommunen har för resor och transporter inom, till och från kommunen. Den stakar ut vägen för transporter som främjar ett hållbart, attraktivt och levande Boden. Fyra prioriterade insatsområden utgör inriktningen;

| Gång o ch c

Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige i juni 2017 och är kommunövergripande, i den pekas Boden och Sävast ut som primära områden för ny bebyggelse.

Text & foto: samhällsbyggnadskontoret

Demokratisk process Den demokratiska processen är viktig när planförslagen tas fram. Under framtagandet av handlingarna förs dialog med en rad aktörer i olika former och sammanhang. Tankar och idéer har samlats in tidigt genom exempelvis dialogmöten, kartenkät och träffar med intressegrupper. Alla har haft möjlighet att yttra sig när kommunen visat planförslagen. – Det är viktigt att få in tankar, idéer och synpunkter från allmänheten som kan sitt närområde bäst, säger Lars Andersson, samhällsbyggnadschef Samrådet pågår från 14 oktober till den 8 december med öppet hus, träffar och information. Nu kommer planförslagen revideras efter inkomna synpunkter. När de slutliga planförslagen ställs ut finns ytterligare möjligheter att lämna synpunkter på förslagen. Det är kommunfullmäktige som slutligen antar planerna.

22 l Boden Bild Nr.2. 2019


Text & foto: KOMM/Bodens kommun

LÄNETS MODERNASTE ÄLDREBOENDE En boendemiljö med hög standard för våra äldre, kortade köer och mer plats på Bodens korttidsboenden. Det är resultatet när Bodens nya äldreboende öppnat. Den 31 oktober invigdes äldreboendet Norlandia Björknäsgården. Veckan därpå flyttade de första in och till årsskiftet ska 126 personer bo här. De kommer från Midgårdarna, Åcenter, korttidsboenden och egna hus och lägenheter. – Det kändes jättespännande att få öppna. Vi har så många som väntat på att få komma in på ett äldreboende, säger Catharina Liljeholm, chef för socialförvaltningen. Socialförvaltningen har haft en betydande roll i utformningen av boendet och dess verksamhet. Norlandia driver boendet och kommunen utför samma kvalitetskontroller här som på kommunens egna boenden. Till det kommer också bemannings- och kompetenskrav. – Jag ser fram emot ett bra samarbete, vi har så många beröringspunkter, säger Catharina. Bodens kommun gratulerar till invigningen genom att bjuda alla boende och personal på tårta i december.

– Björknäsgården är Norrbottens modernaste äldreboende och jag är jätteglad att kommunen kan erbjuda ett trivsamt boende av senaste slag till Bodens seniorer, säger Claes Nordmark (S), kommunalråd. Boendet har byggts genom konkurrenspräglad dialog. Upphandlingsenheten och samhällsbyggnadskontoret på Bodens kommun har arbetat hårt med alltifrån avtal och detaljplan till VA och maskinlogistik. Det har varit en snabb process som gått från idé till färdigt boende på drygt två år tack vare nära samverkan mellan Bodens kommun, operatören Norlandia, byggherren Peab och fastighetsägaren Hemsö. – Nu är det många andra kommuner som hör av sig för att fråga hur vi gjort, säger Cecilia Kvibacke på samhällsbyggnadskontoret.

23 l Boden Bild Nr.2. 2019


En underbar kväll - 10 vinnare utsedda!

Lördag 16 november gick #Närhetsliv 2019 – En hyllning av våra Eldsjälar av stapeln. Med varm och trygg hand guidade Mark Levengood publiken genom programmet på Sagabiografen. Vad passar bättre under ett hundraårsfirande än en helkväll för eldsjälar? Att Boden sjuder av föreningar, folkrörelser, organisationer och ideella urkrafter vet vi. Detta blev mycket tydligt under hyllningskvällen när en såg vidden av verksamheter de nominerade representerade. 32 nominerade, tio priser i åtta olika kategorier. Ni bodensare har varit flitiga med att nominera och rösta och detta är ett kvitto på hur viktigt ideellt

arbete är och hur nära hjärtat dessa eldsjälar ligger. Många hade sökt sig till Sagabiografen och Bodensia för att vara med på plats och hylla vinnarna. Samtliga pristagare förärades med 10 000 kronor och ett unikt pris skapat av lokalt material i händerna på Nicklas Johansson, Bjarkatrollir. Stenen dumortierit från Boden och metall från en granat avfyrad från Rödbergsfortet har kombinerats ihop speciellt för denna kväll.

24 l Boden Bild Nr.2. 2019


Vilka kammade hem det då? Jo dessa; Förening 2019: Bodens skoterförening Vinnarskalle 2019: Jessica Bäckman Kulturtant 2019: Karina Nilsson Kulturstipendiet 2019 – man: Thomas Lindell Kulturstipendiet 2019 – kvinna: Lina Denevald Årets ledare 2019 – kvinna: Karin Sandling Årets ledare – man: Peter Gitselov Guldhjärta 2019: Marianne Selberg Hållbarhet 2019: Let’s Go Swedish Eldsjäl 2019: Klanen Nordqvist, Arnold, Lisbeth och Ivan.

25 l Boden Bild Nr.2. 2019


UTÖKAT HEMBESÖK TILL NYFÖDDA Nyfödda på Lundagård och Sveafältet i Boden får från och med i höst inte bara ett traditionellt hembesök av BVC utan också av kommunens föräldrastöd. Målet är att knyta naturliga kontakter och kunna stötta familjer tidigt. Nyblivna föräldrar får sedan tidigare alltid ett hembesök av en BVC-sköterska kort efter hemkomsten från BB. I ett samverkansprojekt mellan Bodens kommun och Region Norrbotten utökas nu besöken inom utvalda geografiska områden med att även en person från Bodens kommuns föräldrastöd följer med. – Ofta kommer ju inte vi in i bilden förrän om det blir konflikter eller problem i en familj. Tanken är att vi med det här kan normalisera och avdramatisera kommunens insatser för familjer och finnas med och stötta tidigt, säger Owe Ryås, som är en av kommunens utsända. Genom en första naturlig kontakt ska kommunens föräldrastödjare både kunna fånga upp föräldrar som bär på en oro eller fundering över något och hjälpa till direkt, men också bli bekanta namn att vända sig till i framtiden. – Hittills har vi bara gjort några få gemensamma besök men de togs emot väldigt bra. Överhuvudtaget är närvaron på BVC väldigt bra, vi har 100 procent täckning, alla kommer på BVC-besöken, konstaterar Ann Selini, Björknäs Hälsocentrals BVC.

Hon har tagit emot otaliga familjer och barn genom åren och även gjort många hembesök själv. – Det blir något helt annat i hemmet. Där är familjen i sin egen trygga miljö. Och ingen ska vara rädd att vi är där för att kolla om de har städat eller diskat, det bryr vi oss inte ett dugg om. Vi har fokus på familjen och barnet, säger Ann Selini. Besöket blir ett tillfälle att bjuda in till både kommunens och BVCs föräldragrupper, babymassage med mera för familjer och barn. Ann mäter, väger och ger sedvanlig information om anknytning, amning och tillsammans samtalar de med föräldrarna om relationer, samspel, roller med mera. Samarbetsmodellen finns på andra ställen i Sverige och tillämpas även med gott resultat i Finland. Projeket löper över två år och ska sedan utvärderas för en eventuell fortsättning i hela kommunen. I projektet ingår också gemensamma hembesök vid fyra och åtta månaders ålder samt att socialförvaltningens personal gör ytterligare ett eget besök när barnet är 15 månader.

Owe Ryås, föräldrastödjare i Bodens kommun, och Ann Selini, Björknäs Hälsocentral, gör gemensamma besök till nyblivna föräldrar på Sveafältet och Lundagård i ett tvåårigt projekt.

Text: Anna Bergström Foto: KOMM/Bodens kommun

26 l Boden Bild Nr.2. 2019


Nybygge med karriärchanser

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/ Fotographic

Emil Sandberg och Mattias Bergqvist är två drivkrafter som tar Nybygget till nästa nivå.

Den trärena moderna byggnaden Nybygget bryter av mot den stugröda omgivningen på Boden Business Park. Här växer en form av spelindustrins campus fram, en talangpipeline rakt in till de internationella spelbolagen. Spel- och webbutvecklarelever från hela landet och världen har kommit hit för att studera i denna kreativa miljö. Hittills har fem spelbolag varav två från USA valt att etablera sig i samma hus som utbildningarna bedrivs. Proffsligan är här Om vi jämför med hockeyvärlden skulle vi kunna beskriva det som att de unga talangerna befinner sig på ett plan i huset, medan NHL finns på övre plan, och deras talangscouter gästspelar och letar guldkorn bland eleverna. Den miljö som har vuxit fram här har på kort tid visat att detta är en plats att räkna med i framtidens utveckling av spelindustrin. Här går nu cirka 75 elever fördelade på indiespelutbildningarnas två årskullar och en årskull på höstens nystartade webbutvecklarbildning. Cirka 80 procent av deltagarna är inte från Norrbotten. En trappa upp hos spelbolagen finns praktikplatser med kunniga och inspirerande seniorer som handledare. Lokal stab Mattias Bergqvist som inledningsvis arbetade med att

skapa förutsättningar för att sätta Boden på spelkartan har successivt gått upp i tid som studiochef för spelföretaget Wanderword som kom hit i vintras. Mattias fortsätter bygga branschen i Boden på deltid medan Emil Sandberg tar över stafettpinnen med affärsutvecklingen på heltid och fortsätter att utveckla spelindustrin på Boden Business Park. – Vi har utbildningar med världsintag. Spelkompetens är en skarp kunskap som används allt mer i industrin. Ett stort bilföretag har till exempel nyligen använt en spelmotor i funktionen där kunden kan se den nya bilen och göra alla val. Det här kommer i allt fler branscher, berättar Emil Sandberg.

Företag se hit! En passning från spelvärlden till vårt näringsliv är att passa på att nyttja den tekniska kompetens som finns här. Alla spel- och webbutvecklare ska göra praktik under sina utbildningar. Har du ett företag med en specifik produkt eller tekniklösning som du behöver hjälp med, eller helt enkelt ser möjligheten att kunna komplettera din verksamhet med spel- eller webbutvecklingsteknik i någon form – kontakta Emil på Boden Business Park!

27 l Boden Bild Nr.2. 2019


Jocelyn lämnade Chicago och hamnade på webbutvecklarutbildning i Sävast. Härifrån ger hon också privata engelskalektioner på distans till elever runt om i världen.

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

28 l Boden Bild Nr.2. 2019


Från Chicago till Boden Jocelyn Godoy räds inte vintern och hon älskar naturen. ’Jag har nog aldrig sett så många träd förut, skrattar hon.’ Hon är en av höstens nya webbutvecklarstudenter i Sävast. Vägen från USA till Boden gick genom Karlskrona och kärleken. Jocelyn hade flyttat dit med sin svenske man när hennes blick fastnade på en annons om utbildningen i Sävast. En utbildning som dessutom skulle hållas på engelska. – Jag tyckte det lät som en helt perfekt chans! Min man jobbar också inom IT och fick jobb i Luleå. Och jag kan både jobba och studera här i Sävast, säger Jocelyn, som vid sidan av studierna håller språkkurser på distans i engelska med egna elever runt om i världen. Hon ser e-handeln som en snabbt växande marknad för den som har rätt utbildning och hoppas kunna få kontakter här i Boden.

– Hittills är jag så imponerad av att alla är så tillmötesgående och trevliga. Det är verkligen genuin gästvänlighet här. Utbildningen beskriver hon också i mycket positiva ordalag. – Det var action direkt. Det vi pratar om ena dagen gör vi nästa. Vi lär oss genom att få testa själva. Min plan är att hitta ett företag här som vill ha mina kunskaper där jag kan göra min praktik och förhoppningsvis kunna få jobb här i framtiden. Men just nu är jag mest intresserad av att få veta mer om vad som händer här i Boden, vad finns det att göra och vad händer i centrum, ler hon.

HEADHUNTAD UNDER UTBILDNINGEN Khoubeib Klai är dataingenjören från Tunisien som under sin praktik på spelutbildningen i Sävast blev erbjuden jobb på ett stort internationellt spelföretag. Khoubeib Klai är en av de ”rå-talanger” som spelindustrin kan hitta i Sävast. En oslipad, eller i hans fall ganska rejält slipad, diamant, att handplocka redan under utbildningen för spelföretag som är vakna och söker förmågor ute i världen. Även om han själv är högst ödmjuk medger han att han nog hade ganska stort kunnande och hög spelnivå redan när han kom hit, och hade jobbat med spelutveckling även i Tunisien. Han hade tidigt sett att Sverige har många duktiga namn och när han kom hit ville han lära känna den svenska kulturen och spelindustrin här. Under första läsåret i Sävast fick han kontakt med ett av de bolag från USA som etablerat sig här och utvecklade ett spel tillsammans med dem. Efter det blev han erbjuden jobb under förutsättning att han slutför sin utbildning i Sävast. – Jag tycker att det är riktigt bra miljö här och bra människor. Spelindustrin bara växer och jag är extra glad att den växer här i Boden. Det genererar jobb, pengar och möjligheter för många. 29 l Boden Bild Nr.2. 2019

Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic


Text: Michaela Strömberg Foto: Mats Engfors/Fotographic

SLUTSÅLD INSPIRATIONSDAG FÖR NÄRINGSLIVET Den 24 oktober genomfördes tredje upplagan av Boden Business Day som är en dag för näringslivet att samlas, nätverka och inspireras av olika föreläsare. Nytt för i år var programupplägget med gemensamma föreläsningar, talkshow á la Skavlan och nya lokaler på Boden Business Park. Boden Business Day vänder sig till företagare i Boden och Norrbotten och företagsorganisationer. Syftet med dagen är att skapa en mötesarena där alla branscher kan mötas, göra affärer och inspireras. Bakom dagen står förutom Bodens kommun även Boden Business Park och Företagarna Boden. Evenemanget sålde slut drygt en vecka innan och cirka 150 deltagare fanns på plats. Moderatorer för dagen var Malin Winberg och Företagarnas VD Günther Mårder. Deltagarna fick under dagen lyssna på Emelie Fågelstedt, digital strateg, som berättade om begreppet digitala nomader och hur digitaliseringen möjliggör ett allt mer flexibelt arbetsliv. En av Sveriges bästa föreläsare, Olof Röhlander, fanns också på plats och gav besökarna en riktig skrattfest under rubriken ”Bra är det nya bäst” som handlade om motivation och arbetsglädje. Petter Norén, ansvarig för Swedish Laplands digitala ytor gav besökarna en genomgång av sociala medier och vilka möjligheter som

finns för datadriven annonsering. Nytt för i år var talkshow á la Skavlan med tema hur det är att vara företagare i en föränderlig värld där Malin Öhrlund från Öhrlunds Åkeri, Robert Bäckström från Raw Fury/Limitbreak studio och Petter Norén medverkade. Avslutade dagen gjorde serieentreprenören Susanne Liljenberg som inspirerande berättade om bland annat hennes företagsresa och starten av inredningskedjan Granit. Konceptet Boden Business Day kom till 2017 efter önskemål från näringslivet där det efterfrågades en branschöverskridande dag efter några år av branschuppdelade näringslivsdagar. September 2017 gick första upplagan av Boden Business Day av stapeln. Arbetet med att utveckla dagen är något som ständigt pågår. Arrangörerna lägger stor vikt vid utvärderingarna som görs efter varje evenemang för att skapa den bästa möjliga dagen för näringslivet.

30 l Boden Bild Nr.2. 2019


Tips för din säkerhet och miljö JULPYNTA OLYCKSFRITT

ELDA RÄTT FÖR BÄTTRE LUFT

1. Kontrollera elen

Småskalig förbränning av ved och pellets är en relativt stor källa till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar.

Se till att sladdar och elektronik är i bra skick när du tar fram dem ur garaget eller förrådet. Använd jordfelsbrytare och CE-märkta produkter.

2. Håll släckt Adventsstjärnor, julgransbelysning och elektriska ljusstakar ska släckas med strömbrytare eller genom att du tar ut stickkontakten ur vägguttaget. Släck inte genom att skruva på lamporna.

3. Tänk på materialet

Föroreningarna kan leda till problem i andningsvägarna och hjärt-/ kärlsystemet samt cancer. Särskilt känsliga är barn och äldre samt människor med astma, allergi och annan överkänslighet och människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär. För att minska utsläppen av miljöskadliga ämnen och undvika olägenheter är det viktigt att elda på rätt sätt.

1.

Använd torr ved i lämplig storlek som lagrats torrt och luftigt i minst ett år.

2.

Använd aldrig brännbara dekorationer som mossa eller plastpynt nära levande ljus eller varma lampor. Stenar och glas funkar fint!

4. Håll granen grann Låt granen stå svalt och i vatten, så att den inte torkar ut. Pynta aldrig med levande ljus eller tomtebloss – en torr gran kan brinna upp på några sekunder.

5. Släck smart Vid elbrand: Dra ut kontakten innan du släcker. Använd helst pulversläckare för att minimera risken för stötar.

Starta snabbt - använd finkluven tändved.

3. Elda med rätt mängd förbränningsluft - undvik pyreldning.

4. Kontrollera röken – inte gulaktig, svart eller grå rök.

5. Kontrollera rökgastemperaturen – max 350 grader.

6. Lägg sot och aska i plåthink med lock.

7.

Elda inte skräp – t.ex. målat/impregnerat trä, plast, förpackningar. 31 l Boden Bild Nr.2. 2019


Bodens kommun är en modern småstad med 28 000 invånare. I Boden lever vi närhetsliv. Med det menar vi det liv där du har nära till allt som är viktigt och lite till – fritidsaktiviteter, ditt jobb, skolor, kulturevenemang, attraktiva hustomter, shopping och naturnära upplevelser. Att arbeta i Bodens kommun är att vara nära Bodensarnas föränderliga vardag. Detta innebär möjligheter och utmaningar där vägen fram kan vara mod att våga. Vi har en stark våga prova-kultur där stödet från kompetenta kollegor och chefer finns nära. Här får du ett stort förtroende i en fantastisk miljö och möjlighet att utveckla dig själv och andra.

@bodenskommun • boden.se/ledigajobb

0921-620 00 • www.boden.se

Profile for Bodens kommun

Boden BIld nr.2 2019