Boden Bild nr.1 2021

#115

SAMHÄLLSINFORMATION SEDAN 1973

+365 DAGAR I PANDEMI Möt eleverna på Björknäsgymnasiet

Sara benabdella har arbetat outröttligt med basal skyddshyGien Sid. 6

Under hela pandemin har Bodens kommuns äldreomsorg och hemtjänst aldrig blivit utan skyddsutrustning. sid 6

Idag rullar närmare 200 kommunala biogasbilar i vår kommun. Sid. 18

Ledare CLAES NORDMARK Kommunalråd

JOHAN GRÖHN Kommunalråd

ANDERS SUNDSTRÖM Kommunalråd

CATARINA ASK Nämndsordförande

SKÖRDETID FÖR BODEN OCH NORRBOTTEN Äntligen sommar! Naturen är på väg att explodera av livskraft. Lövsprickning, gröna gräsmattor och bråda dagar bland fåglar och skogens andra djur. Samtidigt är det skördetid.

Med skördetid tänker vi förstås på de massiva investeringar som just nu genomförs eller planeras i Norrbotten och vårt grannlän Västerbotten. Batterifabriken i Skellefteå, Hybrits projekt i Gällivare och Luleå, LKAB:s satsningar i Malmfälten – och inte minst H2 Green Steels etablering i Boden. Till det kommer investeringar i elnät, vägar, bostäder och mycket annat. Värdet i hela länet bedöms överstiga 750 miljarder kr till 2040 och kan på sikt leda till 100 000 fler invånare i de två nordligaste länen.

För Bodens kommun ser vi framför oss en fas av samhällsbyggande. Vi ska bygga en väl fungerande industristad, samtidigt som vi behåller det småskaliga och nära. Det är ett tillfälle som förmodligen inte återkommer.

Det är också en utmaning att planera, organisera, finansiera, tidsätta och genomföra alla de olika delarna i projektet. Vi kan redan nu förutspå att det kommer att uppstå meningsskiljaktigheter längs vägen. Det är bra, för då vässar vi slutresultatet.

Vi i kommunledningen är glada att ha fått

chansen att delta i den utvecklingsperiod som nu ligger framför oss. Att en enorm etablering landar i Boden är resultatet av många års strävsamt arbete att utveckla de lokala fördelarna. Ingen visste att det var just H2 Green Steel som skulle etablera sig här, men arbetet drevs av en tro att något liknande kunde vara möjligt och av ett mod att våga satsa för tillväxt.

Boden har dessutom vunnit ”SM-guld i myndighetsutövning”. Från krisåren på 1990-talet har vi förflyttat oss till den punkt där förberedelserna ger resultat. Skördetid innebär hårt arbete, men det är ett arbete som leder framåt. Och då kommer vi också att njuta frukterna av våra gemensamma ansträngningar.

Men vi behöver bli fler. Ring gärna en vän som kan tänka sig att flytta hit. Och hälsa att alla som vill bidra till utvecklingen är varmt välkomna till allas vårt Boden.

Det händer saker i hela vårt fina Boden och det är i hög utsträckning bodensare som får det att hända!

2 l Boden Bild Nr.1. 2021

INNEHÅLL

SPANA IN VÅRA KANALER

Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad. instagram.com/bodenskommun

04

Information om covid-19

05

06

Tack!

08

Skulle aldrig stänga

09

Krisledning i skarpt läge

10

Digitalt språng och beredskap

12

Boden blev Sveriges förenings vänligaste kommun

13

Coronastöd till föreningar

14

Ett lyft för laget

16

Rapportera farligt avfall

16

Skrotbilar och slitna fordon

17

Närproducerat mitt i Boden

18

Grönt i tanken i miljövass kommun

19

Servicepunkt Unbyn/Avan

20

Digitala informationsskärmar på landsbygden

21

Barnkonventionen är svensk lag

22

Norrlands bäst utrustade brandbil

24

Etapp 1 i hamn på Bodens ridklubb

26

Kraftsamling för demokratin

27

Husinventering för ökad inflyttning

28

Next Create - för dig som är nyfiken på spelskapande

30

Turism på hög nivå i destinationen Harads

31

Nytt och fint på Svartbyvägen

32

Bodens energi laddar med fler elstolpar

33

Värme, engagemang och energi

34 Skoavtryck i stället för klimatavtryck 35

facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun

När den här QR-koden dyker upp finns det även filmat material kopplat till reportaget.

QR-koden är länkad till webben där du kan ta del av några av alla kortfilmer vi producerat.

Beroende på fabrikat på din telefon kan du antingen scanna in den direkt via kameran eller via en app du gratis laddar ned.

3 l Boden Bild Nr.1. 2021

Centralförråd, basala hygienrutiner och inköp

Vet du vad som gäller då du kör vattenskoter?

Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.

Redaktör: Fanny Norlin Ansvarig utgivare: Jens Andersson Grafisk formgivning: Fanny Norlin Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Upplaga: 15 500 exemplar.

Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak Omslagsbild: Mats Engfors/Fotographic Skribent: Anna Bergström/Nordskribenten

INFORMATION OM COVID-19 Händelseutvecklingen kring smittspridningen av coronaviruset som ger sjukdomen covid-19 går väldigt snabbt. Vi har valt att inte informera om coronaviruset i detta nummer av Boden Bild för att undvika att sprida inaktuella uppgifter.

!

För att läsa om det aktuella läget hänvisar vi i stället till webben, gå in på länken för att läsa mer: www.boden.se/kommunen/coronaviruset Där finns också länkar till andra myndigheter med tillförlitlig och uppdaterad information.

I detta nummer av Boden Bild så har vi följt restriktionerna som gällt just vid tillfället när reportagen gjordes. En del bilder är tagna innan pandemin.

LIVE PÅ BODENS KOMMUNS FACEBOOK FÖRSTA FREDAGEN VARJE MÅNAD.

4 l Boden Bild Nr.1. 2021

TEMA PANDEMI

Tack! +365 DAGAR I PANDEMI Året som gått har varit en enorm utmaning för hela vårt samhälle och värld.

Vi känner med alla som har drabbats och riktar från Bodens kommun ett stort tack till alla som har anpassat sig, respekterat restriktioner och kämpat ute i våra verksamheter och i samhället i stort.

Inom kommunens organisation har alla led anpassats efter läge och restriktioner allt eftersom situationen har förändrats. ALLA har verkligen påverkats och bidragit till att vi har klarat detta. Med kort framförhållning har många verksamheter helt ställts på ända från ena dagen till den andra. Ett snabbt besked på en presskonferens har ofta inneburit stor påverkan på praktiska lösningar av lokaler, arbetsmetoder,

behov av skyddsmaterial med mera.

Många i de kommunala organisationerna säger idag att ”hade vi vetat när det började hur länge detta skulle pågå så hade vi aldrig orkat”. Men det har ni gjort och det är vi mycket tacksamma för. Vi har också fått erfarenheter och modeller som vi kommer att ha nytta av även i framtiden.

På följande sidor lyfter vi några exempel på hur situationen har lösts och utvecklats.

5 l Boden Bild Nr.1. 2021

TEMA PANDEMI

“

UNDER HELA PANDEMIN HAR BODENS KOMMUNS ÄLDREOMSORG OCH HEMTJÄNST ALDRIG BLIVIT UTAN DEN NÖDVÄNDIGA SKYDDSUTRUSTNINGEN.

CENTRALFÖRRÅD, BASALA HYGIENRUTINER OCH INKÖP En trestegsraket med centralförråd för skyddsutrustning, utbildningsinsatser i basala hygienrutiner och övergripande inköpsavtal har varit några av kommunens strategiska grepp för att trygga hemtjänstens och äldreomsorgens tillgång på skyddsutrustning och minska smittspridning.

En mycket viktig åtgärd som gjordes när pandemin växte och alla började inse att det här var stort, var att se över all skyddsutrustning inom socialförvaltningen. I hela världen blev det akut brist på munskydd, handskar, visir och handsprit. Ann-Catrin Zakrisson, MAR, Medicinskt ansvarig för rehabilitering, upplevde redan vid påsk i fjol att det började vara svårt att få tag i material.

– Det fanns inte de mängder vi såg att vi skulle behöva via länsservice som vi normalt sett köper in från, säger hon.

Det bildades en arbetsgrupp med MAR, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), och upphandlingsenheten som samlade alla möjligheter för att motverka hotet att bli utan nödvändig skyddsutrustning.

Allt som redan fanns inventerades och det skapades ett nytt gemensamt centralförråd i Boden för alla enheter.

Det gjordes inledningsvis en prioritering av var det behövdes som bäst. Prio ett var att ha skyddsutrustning där det fanns sjuka. Till en början var tron att de sjukaste skulle vara på länssjukhus. Men svårt sjuka kom också att vårdas i hemmen och på äldreboenden.

Allt medan förrådet byggdes upp arbetade upphandlingsenheten med att upprätta nya inköpsmöjligheter för att säkerställa fortsatta beställningar.

Basala hygienrutiner Parallellt med detta kickade en omfattande utbildningsinsats igång för basala hygienrutiner.

Sara Benabdellah klev in som utbildare inom hemtjänst och äldreomsorg och har arbetat outtröttligt under hela pandemin. Hennes genomgång av hur all personal ska hantera munskydd, visir, handskar, förkläden och rengöring har även filmats så att alla ska få tillgång till den, kunna påminna sig, och att informationen ska kunna fortsätta spridas till nya medarbetare.

Att de basala hygienrutinerna gjorde skillnad märktes inte minst på att andra smittsamma sjukdomar som brukar komma varje år minskade markant och till och med uteblev bland de äldre.

Ensamhet Sara arbetar även inom hemtjänsten där det blir påtagligt hur ensamma många äldre har blivit. Hemtjänstpersonalen har i sin redan pressade situation också fått agera den enda fysiska kontakt många äldre har haft med omvärlden. De har dagligen mötts av äldres svårighet att läsa på läppar när de hör dåligt och alla bär munskydd, har svårt att höra när ljudet stoppas av ett visir, och svårt att förstå varför de inte längre får ta en varm hand utan handskar.

Sammanfattningsvis har den akuta situationen, som varat med varierande intensitet i över ett år, inneburit att Bodens kommuns alla led inom äldreomsorg och hemtjänst har lyckats bygga upp ett förråd och system för att säkerställa att det finns skyddsutrustning så det räcker och skapa hygienrutiner som kommer göra skillnad även när pandemin planat ut.

6 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

Sara Benabdellah, hygienombud inom hemtjänsten, har ansvarat för löpande utbildningsinsatser i basal hygien till alla hemtjänstgrupper och en del äldreboenden i Bodens kommun.

Siw Stålnacke, medicinsk ansvarig sjuksköterska, Salmo Mohamed, centralförråd, Ann-Catrin Zakrisson, medicinsk ansvarig för rehabilitering och Anna Öhman, upphandlare, vill hylla alla som har jobbat på superbra och gjort sitt för att verksamheterna ska fungera.

Ett centralförråd har skapats där Salmo Mohamed ser till att all skyddsutrustning struktureras upp och fördelas ut till alla hemtjänstgrupper och boenden.

7 l Boden Bild Nr.1. 2021

TEMA PANDEMI

”SKULLE INTE VILJA STÄNGA” Stureskolan har hållit det kommunala högstadiet öppet under hela året. I stället för att stänga ner har de under en period tempat eleverna på väg in i skolan, PRAO har ställts in och placeringen i klassrummen gjorts om.

– Jag skulle aldrig stänga skolan om vi inte skulle tvingas till det. Många av våra elevgrupper skulle inte vara hemma och läsa, de skulle vara på stan och smitta andra. Det bästa är att de har varit på skolan, säger rektor Petronella Sirkka.

Skyddsombud och elevskyddsombud har hela tiden varit med i dialogen om hur situationen ska hanteras i takt med att villkoren förändrats. Klassplaceringen sågs över tidigt, men utglesning av platserna och färre i varje sal skapade också ett nytt behov av hur lokalerna nyttjades.

De ställde även in PRAOn och den årliga skidresan till Kåbdalis för att förhindra smittspridning.

– Vi har inte haft något jätteutbrott bland barnen. Vi har varit noga med att de ska berätta om de har symptom och det har de flesta gjort.

Elevrådet framförde en önskan om att få öppna elevfiket igen efter att det inledningsvis stängdes. Då togs ett gemensamt beslut om hur det i så fall skulle ske och eleverna har själva tagit ansvar för att sköta det korrekt.

– Det har de verkligen gjort jättebra, berömmer Petronella Sirkka.

Petronella Sirkka, rektor på Stureskolan, blivande för- och grundskolechef anser att det allra bästa för högstadieeleverna har varit att få komma till skolan, men har infört många andra åtgärder för att begränsa smittspridningen.

Skärpning En extra skärpt åtgärd gjordes i våras då smittan ökade i hela samhället. Alla elever blev tempade på väg in i klassrummet.

– Det var egentligen en sista påtryckning för att alla ungdomar skulle fatta hur viktigt det var att stanna hemma om de inte var helt pigga. Första dagen hade vi några som fick gå hem. Men efter det har det bara varit några enstaka fall, säger Petronella Sirkka.

De som har varit hemma med lindriga symptom eller för att familjemedlemmar har varit sjuka har kunnat följa med digitalt hemifrån, då alla lektioner har skett både på plats och via dator.

Med facit i hand anser hon att skolledning och lärarkår verkligen har gjort allt de kunnat.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

8 l Boden Bild Nr.1. 2021

– Krisledningen i Bodens kommun anpassades för att vi tidigt förstod att hanteringen av covid-19 skulle bli en långvarig händelse som vi skulle behöva hantera samtidigt som ordinarie verksamhet måste fungera, säger Disa Kristinsdottir, säkerhetssamordnare i Bodens kommun.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

KRISLEDNING I SKARPT LÄGE En central krisberedskapsgrupp klev förra våren in i kommunens befintliga pandemiplan.

– Vi kände oss trygga men ingen hade ju kunnat ana då att vi skulle påverkas så mycket och så länge, säger Disa Kristinsdottir, säkerhetssamordnare i kommunen.

När pandemin var ett faktum våren 2020 var Bodens kommun först i länet med att kalla till krisledningsmöte. Ett beslutsforum skapades där kommunchefen samlade nyckelkompetens för att få en samlad bild över händelsen för beslutsfattande på kommunövergripande nivå. Beslutsforumet för covid-19 består av kommunchef, förvaltningschefer, säkerhetsenheten, kriskommunikationsansvarig, medicinskt ansvarig sjuksköterska, personalchef samt representant från Bodens Energi.

I gruppen har information delats och beslut fattats snabbt och effektivt över alla förvaltningsgränser. Krisledningen har träffats digitalt, för att följa restriktionerna och undvika att bli sjuka.

– Vi har fått vara väldigt flexibla och har lärt oss att fatta beslut med knapphändig information som ger effekter och ska verkställas på kort tid. Vi har haft ett väldigt tillåtande klimat i gruppen och pratat öppet om alla våra tankar, säger Disa Kristinsdottir.

Hon talar om ”management by presskonferens”, då stora samhällspåverkande beslut delas till lokala myndighetsutövare samtidigt som till pressen och hela svenska folket.

– Inom krisledningen har vi även samverkat nära med länets kommuner inom flera områden. Kommunerna skapade exempelvis ett forum för länets kultur- och fritidschefer och smittskyddsläkaren där de gemensamt kunde samråda kring hur nationella och regionala råd och rekommendationer kunde införas i kommunerna, berättar Disa Kristinsdottir vidare.

Risk ställs mot nytta Under hela året är det två vågskålar som har ställts mot varandra – risker, restriktioner och nationella bestämmelser på ena sidan och hälsa, välmående, barn och unga på andra. Lokaler har anpassats och det har arbetats mycket med information om hur smittspridningen kan minskas vid olika aktiviteter.

– Det finns såklart förbättringsåtgärder, men det känns ändå som att vi har klarat det här efter bästa förmåga. Vi har lärt oss viktiga komponenter i krisledningen, som att kunna vara flexibel och improvisera.

Den modell vi använder nu och de erfarenheter vi har fått kommer vi ha stor nytta av även i andra kriser.

9 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic

TEMA PANDEMI

DIGITALT SPRÅNG OCH BEREDSKAP Många grupper har i år fått helt nya arbetsvillkor. En av dem är gymnasieskolan där både ledning, lärarkår och elever har arbetat långa perioder på distans. För eleverna innebar det utöver en helt ny studiesituation också ett år på paus med många viktiga inslag i ungdomstiden.

Gymnasieskolans villkor under pandemin har pendlat från att vara helt stängd till delvis öppen. Varje ny restriktion har medfört nya utmaningar. Den inledande akuta lösningen när alla gymnasieskolor i Sverige stängdes, var att snabbt ställa om till digital undervisning.

– Det språng lärarkåren har gjort är otroligt. Vi var redan digitala men att hela tiden undervisa på distans innebär så mycket mer. I klassrummet uppfattar du som lärare direkt när du tappar en elevs uppmärksamhet, du känner om du har dem med dig och kan fånga upp eleverna på ett helt annat sätt, säger Ewa Olausson, rektor på Björknäsgymnasiet.

För att kunna bedöma inlärningen krävs mer inlämningsuppgifter, som i sin tur leder till mer jobb och kan upplevas som en stress för både lärare och elever.

Elevernas mående kan inte ses lika lätt via en dataskärm.

Lärarna har haft rutiner för att på olika sätt lyssna av och ha dialog. Ändå har det varit tufft för en del.

– Som rektor har jag upplevt många elever som har mått dåligt och en del har hoppat av och haft svårt att motivera sig när de ska arbeta själva. Vi har hjälpt till där vi kan, de som behövt har fått specialpedagog, och vi uppmanat alla att ha rutiner som en vanlig skoldag – kliva upp, klä sig, äta frukost, gå ut en liten promenad ”till skolan” och sen sätta sig vid datorn.

Ewa Olausson, rektor, har tillsammans med många skolledare i landet haft ett omtumlande år med många nya arbetsmetoder och regler att förhålla sig till, samtidigt som både personal och elever ska ses och få stöd i den nya situationen.

10 l Boden Bild Nr.1. 2021

Agnes Edelsvärd är en av många studenter som har fått stora delar av sin gymnasietid påverkad av pandemin. Under året har hon varit med och drivit det prisbelönta Heja Mej UF, med tillgänglighetsanpassad fysisk aktivitet för unga, kanske viktigare än någonsin ett år som detta.

Praktiska lösningar Program med praktiska moment som ska bedömas har löst det på olika sätt, i halvklass, med avstånd, handledning via mobil och så vidare.

– På restaurangprogrammet fick eleverna hämta råvarukorgar och filma live hemma det som vi normalt sett står bredvid och vägleder och bedömer, säger Kenneth Winblad von Walter, lärare.

Den egna Restaurang Viljan har varit stängd och momenten som de ska träna i skarpt läge har de fått träna på varandra i små grupper då det varit tillåtet. Att hitta praktikplatser har varit svårt i en redan hårt drabbad bransch.

Elevreflektioner – Vi har fått göra mer teori i år och hoppas att det går att göra mer praktiskt sen, säger Elin Bergström, som har gått hela sitt första år på restaurangprogrammet under pandemin.

För andra året i rad har också studentfirandet kantats av regler och förbud.

– Jag tycker att det är lite orättvist, när dom som går i nian får träffas hela klassen varje dag i ett klassrum, men vi som bara är tre år äldre får inte ens springa ut tillsammans på en av våra största dagar i livet. Vi unga har fått skulden för mycket som inte bara beror på oss, säger Agnes Edelsvärd, som tar studenten i år. Hon är även med i studentkommittén som har försökt ordna årets studentbal efter alla regler.

Johan Nevanperä på naturprogrammets andra år hoppas på vanlig skolgång nästa år. Han tror att dagens unga har en bättre förberedelse för det oväntade än vad som fanns i början av pandemin.

11 l Boden Bild Nr.1. 2021

Alf Wennskog, avdelningen för kultur, fritid och ungdom, blev tillsammans med kollegor och politiker glatt överraskad och stolt över att Boden utnämndes till landets föreningsvänligaste kommun. Den främsta framgångsfaktorn är enligt han en öppen och ärlig dialog.

Foto: Mats Engfors/Fotographic

BODEN BLEV SVERIGES FÖRENINGSVÄNLIGASTE KOMMUN Under 2020 utnämndes Bodens kommun till Sveriges föreningsvänligaste kommun. Med utmärkelsen följer stolthet, glädje men också ett ”upp till bevis”.

Föreningarna är en mycket viktig del av vårt samhälle och står för en stor del av de självvalda glädjeämnena i våra liv, utanför jobb och skola, guldkanten på pension eller arbetslöshet. Vårt föreningsutbud i Bodens kommun spänner över ett mycket brett spektrum. Här finns föreningar för allt från motor och dans till en mängd idrotter, konst, teater, fiske, bridge, skytte, scouting och byaföreningar. Föreningarna står för ett engagemang av många ideella eldsjälar som tillsammans gör vår kommun till en attraktiv plats att vilja flytta till och stanna kvar i.

Bakom utmärkelsen Sveriges föreningsvänligaste kommun står organisationen Sveriges föreningar. Urvalet grundas på ledorden självständighet, respekt, delaktighet i strategier och goda villkor att verka. Hur lever då Bodens kommun upp till detta?

– Framförallt tror jag mycket handlar om att vi för en dialog och verkligen pratar med föreningarna. Vi bjuder upp till dans och tar diskussionen, sammanfattar Alf Wennskog, avdelningen kultur, fritid och ungdom. Återkommande dialogmöten är ett väl inarbetat koncept som började med kulturföreningar för flera år sedan och har förädlats till att omfatta alla. Där lyfts frågor som berör alla, det delas information och skapas kontakter och förståelse. Under pandemiåret har dialogen tätnat ytterligare och mötts upp med extra stöd och hjälp uti-

12 l Boden Bild Nr.1. 2021

TEMA PANDEMI från föreningarnas uttalade behov.

Motiveringen till utmärkelsen lyder så här: ”Samverkan i Boden präglas av regelbundna dialogmöten då civilsamhället lyfter ämnen som driver på utvecklingen samt skapar nya samarbeten över verksamhetsgränser.

Detta leder till att Boden är en spännande kommun att verka och leva i. Under pandemin har samverkan genomförts på nytt sätt med kunskapsinsamling och stödpaket, vilket möjliggör att civilsamhället kan verka på lång sikt i sitt älskade Boden.”

CORONASTÖD TILL FÖRENINGAR Ett konkret exempel på hur Sveriges föreningsvänligaste kommun agerar är det extra coronastöd som Bodens kommun har delat ut till föreningarna i år. Totalt har en miljon kronor fördelats till aktiviteter och ekonomisk hjälp.

2020 var ett tufft år för många föreningar som inte bara tappade stora försäljnings- och entréintäkter, utan också många intäktsbringande uppdrag på marknader, travet, den planerade SM-veckan med mera. Mycket fick ställas om och in. Samtidigt ökade trycket på utomhusaktiviteter och behovet av coronasäkra aktiviteter.

– Vi har kämpat med att anpassa oss till regler som ändras gällande åldersgrupper. Vi har haft all träning

och även möten utomhus i kylan, men ändå försökt hålla igång den idrott vi kan. Det är viktigt för alla men allra mest kanske för ungdomar, säger Kenth Wärja, huvudtränare i Trångfors IF som erbjuder träning för åldrar från knattar till seniorer.

Ekonomiskt stöd till förening Förutom att stödja föreningarna ekonomiskt, till exempel genom nollhyror och att föreningarna fick behålla beslutade verksamhetsstöd och arrangemangsstöd trots utebliven verksamhet, infördes också ett extra coronastöd. Stödpaketet kunde sökas av alla typer av föreningar och fördelades i två kategorier. Det ena, på cirka 250 000 kronor, gick till konkreta satsningar som nya grillplatser, skoterleder, skidspår med mera för att möta upp den ökade efterfrågan på uteaktiviteter. Den andra delen, cirka 750 000 kronor, har fördelats som rent ekonomiskt stöd för att täcka ekonomiska förluster.

– För oss skulle jag säga att stödet från kommunen och riksidrottsförbundet har varit räddningen för att över huvud taget finnas kvar, säger Peter Backlund, ordförande i Trångfors IF och en av de aktiva pensionärer som lägger en mycket stor del av sin tid på föreningslivet.

Han beskriver ett intäktsbortfall i föreningen på cirka 300 000 under pandemiåret. Allt har inte kunnat täckas med bidrag men utebliven plan- och hallhyra på 125 000 och nytt stöd till ett elitlag har vägt upp balansen något.

De har också fått hjälp till att rusta upp en hockeyrink.

– Jag lyfter på hatten och ger en stor eloge till Bodens kommun som har gett föreningarna en oerhört viktig hjälp i år, säger han.

För Trångfors IF har stödet från Bodens kommun varit avgörande under pandemiåret. Förutom stödpaketet som alla föreningar kunnat söka har även den slopade hall- och planhyran betytt mycket.

13 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

ETT LYFT FÖR LAGET Jobbcenter i Boden erbjuder bland annat jobbmatchning och stöd vid integration. Det gjorde Abdul Hameed Sheikh Ibraheem till en naturlig del av programlaget på Björknäsgymnasiets teknikprogram.

Abdul har varit i Sverige i fem år, har stor teknisk kompetens men hade svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Bakom sig har han studier vid Damaskus universitet, han är utbildad CNC-operatör och har även arbetat som programmerare.

Genom Jobbcenters satsning på att matcha nysvenskar med arbetsplatser för att öka möjligheterna till integration, språkträning och chanser till jobb, hittade Abdul och Björknäsgymnasiets teknikprogram varandra.

Här kom hans kompetens till nytta och han blev ett stort komplement till de ordinarie handledarna. Han sköter verkstaden, handleder elever som driver UF-företag och har också stort kunnande i plasmaskärare, CNC-fräs med mera som eleverna ska lära sig.

Komplett lärande genom utbyte – Att ha honom här betyder mycket, det är oumbärligt. Han har kommit in jättebra i laget och vissa av hans uppgifter är det ingen annan som har tid eller kunskap att göra, säger lärarkollegan Thomas Nilsson, programsamordnare på teknikprogrammet.

Samtidigt som Abdul delar med sig av sin kunskap till eleverna och är en extra vuxen runt dem, får han träna på sin svenska och fackspråket på verkstadsgolvet.

– Jag lär dem teknikkompetenser och de hjälper mig med språket, ler Abdul.

Han påpekar att verkstadsspråket är viktigt att lära sig på svenska och tycker det är väldigt givande att känna att han kompletterar arbetslaget, att få arbeta med eleverna och se dem utvecklas. Framför allt att ha ett jobb att gå till, ha kollegor och känna att hans kunnande kommer till nytta.

På grund av Covid-situationen är Abduls tjänst förlängd fram till februari 2022.

– Behovet finns definitivt och vår ambition är att kunna göra tjänsten permanent, säger Thomas Nilsson.

Tillsammans ser de båda en stor framtida efterfrågan på teknisk kompetens i Bodens kommun, vilket även innebär ökat behov av utbildning och kompetent personal inom de tekniska utbildningarna.

Bland annat undersöks möjlighet till ett fjärde år med verkstadsinriktning.

– Vi investerar två-tre miljoner i maskinparken och ser att vi kommer växa, konstaterar Thomas Nilsson.

14 l Boden Bild Nr.1. 2021

15 l Boden Bild Nr.1. 2021

RAPPORTERA FARLIGT AVFALL Sverige behöver ha bättre kontroll på sitt farliga avfall Från den 1 november 2020 ska alla företag, oavsett storlek rapportera in uppgifter till Naturvårdsverket om hur mycket farligt avfall som uppstår (produceras) inom verksamheten.

Alla företag ska även rapportera om det farliga avfallet transporteras, samlas in, behandlas, förmedlas eller handlas med.

Nästan alla företag har någon form av farligt avfall till exempel elektronik, batterier, lysrör, färgburkar och olika kemikalier. Denna rapportering gäller såväl om du har en stor fabrik till ett företag med få anställda som en frisersalong, biltvätt eller mäklarfirma.

Det kan också vara skolor, vårdinrättningar eller simhallar. Även enskilda firmor som jobbar med konsultverksamhet hemifrån kan vara berörda.

För farligt avfall gäller, precis som för övrigt avfall, att det måste lämnas till en godkänd mottagare. Man får alltså inte lämna det till vem som helst.

Mer information finns på Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se och sök rapportering farligt avfall. Länkar finns även på kommunens hemsida, sök där på rapportera farligt avfall. För frågor om rapporteringen kontakta Naturvårdsverket.

Text: Miljö- och byggenheten/Bodens kommun

SKROTBILAR OCH SLITNA FORDON Miljö- och byggnämnden hanterar varje år ett flertal nedskräpningsärenden gällande skrotbilar/ uttjänta fordon som antingen är övergivna i skog och mark eller förvaras på tomter.

Skrotbilar som lämnas ute i skog och mark kan resultera i höga kostnader för fordonsägaren när de återfinns.

Om kommunen måste hämta in övergivna fordon kan fordonsägaren som komma att få betala upp mot ca 10 000 kr för hämtningen och skrotning av fordonet. Om någon har lämnat en skrotbil på din fastighet bör du som fastighetsägare snarast försöka få tag på ägaren till fordonet för att få det avlägsnat från din mark. Om du inte får kontakt med fordonsägaren eller om denne inte är villig att flytta fordonet behöver du omgående kontakta kommunen/trafikenheten. Kommunens trafikenhet kan i dessa fall vara behjälplig med fordonsflytt, dock mot en kostnad. Det är viktigt att komma ihåg att du som fastighetsägare inte själv har rätt till att flytta någon annans fordon, eftersom det är ett egenmäktigt förfarande av annans egendom.

Skrotbilar – ett farligt avfall En skrotbil eller ett uttjänt fordon är ett farligt avfall.

Ett fordon innehåller miljöfarliga komponenter som exempelvis bensin, oljor, glykol, metaller inklusive.

bly och kvicksilver som kan spridas i miljön vid läckage samt när bilen rostar sönder och bryts ned.

Dessa föroreningar förorenar marken och förstör vattenkvalitén i närliggande sjöar, vattendrag och dricksvattenbrunnar. Metaller som bly och kvicksilver bryts inte ned utan stannar kvar i marken och lagras i växter och organismer. Kvicksilver från en enda skrotbil, ca 5-10 gram, är tillräckligt för att förgifta en kvadratkilometer stor sjö.

Vid rätt omhändertagande hos en auktoriserad bilskrot kan däremot en skrotbil återvinnas. Visste du att 85 % av den gamla bilen kan återvinnas och bli till material för nya bilar?

Skrota en bil Om du har en skrotbil ska du kontakta en auktoriserad bilskrotare. Den första juni 2007 upphörde skrotningspremien i Sverige. Vissa bilskrotare tar dock hand om ditt fordon utan kostnad om du kommer dit med fordonet själv och att fordonet uppfyller kraven för avgiftsfri skrotning, vilket de flesta personbilar gör. Närmaste inlämningsställe för fordon i Bodens kommun är idag i Fyrkantens bildemontering i Luleå på Yttervikens industriområde. Du behöver ha med dig legitimation och registreringsbevis. Om du inte själv är ägare till fordonet måste du även ha ägarens fullmakt.

16 l Boden Bild Nr.1. 2021

Sylt, saft, bröd, suovas, ägg, kimchi, korv, glass, honung… Här finns det mesta du kan önska, direkt från våra lokala producenter.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

NÄRPRODUCERAT MITT I BODEN Den nya saluhallen mitt i Boden omsluter både öga och gom och har redan blivit många bodensares stammisställe. Här hittar du allt för både grill och chill.

I ett och samma besök når kunden många olika lokala och närproducenter, samtidigt som livsmedelsföretagen når ut och hjälps åt med försäljningen under gemensam flagg.

Under våren öppnades äntligen Nära mat Boden på Kungsgatan 40 med närproducerad mat. Här nås konsumenterna av närmare 20 lokala matföretags utbud.

Bakgrunden är ett sedan länge uttalat och länsöverskridande behov av livsmedelskluster och mer norrbottnisk mat på våra tallrikar. Det fanns en allt större efterfrågan på närproducerad kvalitetsmat i tider då lågpris på utländska varor haglade allt tätare. Varje liten enskild företagare drev sin egen marknadsföring och försäljning. Tillsammans skulle de kunna bli mycket starkare. Situationen det senaste året har också ökat medvetenheten för behovet av ökad självförsörjningsgrad i landet och länet.

Bodens kommun tog ett inledande samordningsansvar för att skapa mötesplatser för matproducenterna att träffas och formera sitt samarbete. Ett antal träffar och omfattande arbete i många led resulterade i den ekonomiska förening som driver Nära mat Boden.

Ett komplement – För oss är det här ett bra komplement som gör att vi når ut med våra produkter på ett lättillgängligt sätt, säger Emelie Rönnbäck, Södra Harads lantgård, som kommer för att leverera sina produkter av bland annat angus- och lammkött under vårt besök.

Bakom disken och i hyllorna turas medlemsföretagen om att arbeta.

– De flesta tycker att det är riktigt roligt att möta kunderna så här, säger Seija Fallemark, vice ordförande, som just denna dag arbetar tillsammans med ordföranden Sara Rezgui.

För att få sälja sina produkter här krävs att du har ett registrerat företag och är medlem i Nära mat Bodens ekonomiska förening. Den som vill kan också bara vara stödmedlem.

– Inledningsvis har vi öppet torsdag till lördag. Så snart vi kan ska vi också öppna webbshop, säger Sara Rezgui.

17 l Boden Bild Nr.1. 2021

Göran Olsson, enhetschef på Bodens kommuns Serviceenhet, ser kommunens tidiga strategiska arbete med egen biogasanläggning och miljöanpassning på fordonssidan som den stora grunden till att vi idag ligger långt fram jämfört med många andra kommuner.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

GRÖNT I TANKEN I MILJÖVASS KOMMUN Redan 2005 köptes den första kommunala biogasbilen in i Boden. Idag rullar närmare 200 kommunala biogasbilar i vår kommun. Resultatet är renare luft och lägre bränslekostnader.

En tidig målmedvetenhet redan på 1990-talet och tydliga inriktningsbeslut och investeringar har gjort Bodens kommun till en av landets vassaste på kommunala miljöbilar. Bilarna tankas med fordonsgas som görs av kommuninvånarnas eget hushållsavfall. Det skapar ett såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbart kretslopp.

– Bodens kommun tog tidigt beslut om att satsa på produktion av biogas och att börja köra bilar på biogas. Även Stig-Erik Svensson som jobbade med fordonen på kommunen tidigare har verkligen brunnit för biogas och gjort ett stort arbete med att få in biogasbilar i kommunen, säger Göran Olsson, enhetschef på Bodens kommuns serviceenhet.

Grön satsning på bred front Den första biogasbilen införskaffades 2005 och sedan dess har stallet vuxit med både personbilar och last-

bilar. Idag finns 191 kommunala biogasbilar och två lastbilar som drivs med biogas. Bland annat plogas vägarna i centrala Boden med biogaslastbil, lokaltrafikens bussar körs på biogas liksom de kommunala hemtjänstbilarna i Boden.

– Cirka 80 procent av kommunens alla personbilar och lätta lastbilar är biogasdrivna. Alla förvaltningar har biogasbilar. Men vissa har färre på grund av att det ibland inte finns en viss fordonstyp med biogas, säger Göran Olsson.

Tryggt och billigt Arbetet med att utöka antalet miljöbilar fortsätter.

Där det inte finns biogasalternativ är målet att få in HVO100, miljödieselbilar, som arbetsmaskiner, hjullastare och väghyvlar.

För kommunkassan innebär det stora besparingar och en fördel och trygghet att själva kunna överblicka tillgång och pris oberoende av den globala oljemarknaden.

Tankstationen för biogasbilar finns på Lavettvägen i Boden där även privatkunder kan tanka sin biogasbil.

Priset på fordonsgas varierar men ligger konsekvent under bensin- och dieselpriset.

18 l Boden Bild Nr.1. 2021

Jenni Bergliv är ny verksamhetsledare i UNEK och ansvarig för Servicepunkten i Unbyn/Avan.

På Servicepunkten i Unbyn/Avan kan du få hjälp med allt från kopiering till nya kompostpåsar.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

SERVICEPUNKT I UNBYN/AVAN Nu är servicepunkternas treenighet i Bodens kommun komplett. Med verksamhetsledaren Jenni Bergliv vid rodret formas ytterligare en lokalt anpassad servicepunkt, nu över kommungränserna i Unbyn/Avan.

I Bodens kommun drivs sedan tidigare två servicepunkter – av Edeforsbygdens ekonomiska förening, EDEK, i Harads, och av Råne älvdalsrådet i Gunnarsby församling ekonomiska förening, RÅEK, i Gunnarsbyn. Nu har den nystartade Unbyn/Avan Servicepunkt ekonomiska förening, UNEK, kompletterat med en tredje servicepunkt i sin del av kommunen. Alla tre har gemensamma nämnare men också unika anpassningar till varje bygds behov. Mest unikt i Unbyn/Avan är kanske att servicepunktens verksamhet spänner över två kommuner, då byarna ligger på varsin sida om kommungränsen. Satsningen sker i samverkan med Luleå kommun och servicepunkten fångar upp båda byarna på ömse sidor om kommungränsen från kontoret i Unbyn.

– Det är väldigt varierande och jättekul att vara med och bygga upp, säger Jenni Bergliv, verksamhetsledare.

Gemensamt för alla servicepunkter är att de är till för att ge invånarna i bygden samhällsservice i form av vägledning, rådgivning, bokning och kontakt med myndigheter samt fungera som en mötesplats.

– Vi är som ett medborgarkontor i miniformat. Här kan bybor komma in för allt från att hämta kompostpåsar till att kopiera, förklarar Jenni Bergliv, som inledde sin återkomst efter föräldraledighet med att öppna servicepunkten officiellt och rivstarta som programledare i direktsänd företagsfrukost.

Eftersom tjänsten och verksamheten är helt ny handlar det också om att hitta sin modell och ringa in det behov som just den här bygden har, i kombination med koncept som går att applicera från de andra två servicepunkterna.

– Jag märker ett jättestort intresse här. Folk stannar på byn och kommer med önskemål om vad de tycker att servicepunkten ska hjälpa till med, så vi är med och roddar i lite allt möjligt, säger Jenni.

Närmast förestående är att anställa ytterligare en person till Servicepunkten.

– Vi ser också i dagsläget över möjligheten till hjärtstartare till bygden vilket har efterfrågats av bygdens invånare, säger Jenni Bergliv.

19 l Boden Bild Nr.1. 2021

DIGITALA INFORMATIONSSKÄRMAR PÅ LANDSBYGDEN Kommunens tre servicepunkter på landsbygden har fått eller ska få digitala informationsskärmar att placera på strategisk plats i sin bygd. Arbetet sker i projektet Digiby som utvecklar digitala lösningar för landsbygden.

Projektet Digiby, smarta hållbara byar, genomför pilottester av nya digitala lösningar för att öka kunskapen och tillämpningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i norrbottniska byar. Med befintlig teknik utvecklas nya metoder som anpassas efter förhållanden i byarna. I Bodens kommun är Unbyn, Harads och Gunnarsbyn med som piloter.

Skärmarna som placeras ut i byarna ska ge både information om Digiby och kommunal information men också fungera som en lokal digital anslagstavla för bygdens arrangemang, föreningsinformation med mera.

tanken att skärmarna liksom i Gunnarsbyn ska placeras centralt och fyllas med både lokal och kommunal information som kan uppdateras enkelt digitalt och kunna läsas utifrån av förbipasserande.

Fler digitala lösningar I Harads har Edek dessutom redan tidigare i egen regi inom projektet Kultur Nord satt upp små digitala fototavlor för att ge förbipasserande lokalbefolkning och turister lite att titta på i skyltfönstret, tillsammans med lokala hantverksalster. I dessa digitala skärmar, som har ramats in av ett lokalt snickeri, har lokala företag och personer från kreativa kulturella näringar möjlighet att synas med bildspel och information.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

Centralt i byn I Bodens kommun var Gunnarsbyn först ut att få sin digitala informationstavla. Här har Råek valt att sätta den i fönstret på Gunnarsby lanthandel som är en naturlig mötesplats i bygden. Information finns här både från Digiby, lanthandeln, Råek och Bodens kommun. Den information som går ut från Bodens kommun delas samtidigt i alla byarna, vilket också ger ett demokratiskt perspektiv.

På servicepunkterna i Unbyn och Harads väntar de i skrivandes stund på att få sina skyltar monterade och förbereder val av plats. Både i Unbyn och Harads är 20 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

På bild till vänster: Akseli Raappana, Roger Arespång, Astrid Sundström-Lindström, Olivia Steen och Catarina Ask, är delar av en arbetsgrupp som arbetar med frågan i Bodens kommun.

Bild nedan: Zelda Melander årskurs 6, Fria Emilia och Anneli Gustafsson, sångpedagog på Kulturskolan

BARNKONVENTIONEN ÄR SVENSK LAG FN:s konvention om barns rättigheter är sedan 2020 svensk lag. Det innebär att i alla myndighetsbeslut som berör barn måste barnets rättigheter beaktas och bedömas.

Att barnkonventionen blev svensk lag är enligt regeringen den viktigaste reformen för barn i Sverige på 30 år.

– Det här är ju ingen nyhet men om man jämför med vilket pådrag det var när GDPR infördes, så har den här lagen passerat ganska obemärkt förbi, säger Roger Arespång, enhetschef på kultur-, fritids- och ungdomsenheten i Bodens kommun.

Lagen innebär att alla offentliga beslut som tas på lokal, regional och nationell nivå, hos myndigheter, i domstolar med mera, måste beakta barnkonventionen.

Avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser som rör barn måste grundas på barnens rättigheter till exempelvis skydd mot våld, rätt till utbildning, social trygghet och att bli lyssnade på. Hur detta ska efterföljas i praktiken är en stor fråga som kräver både tid, kunskap och ibland också mod.

För att skapa en fungerande modell och metod där barnperspektivet blir en naturlig del i beslutsprocesserna genomförs ett antal insatser på flera plan för de

kommunala nämnderna, politiker, tjänstepersoner, ungdomsråd, ungdomsforum med flera i Bodens kommun.

Utbildningarna finansieras genom medel från länsstyrelsens utlysning i frågan.

Saker som måste ringas in är dels vad det egentligen är barnkonventionen säger. Vad innebär det i praktiken?

Och hur tillämpar vi det lokalt i våra beslut?

Barnkonventionen består av 54 artiklar varav 41 slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Det finns fyra grundprinciper som handlar om barns lika värde, vad som är barnets bästa, barnets rätt till utveckling och hälsa, både fysisk och mental, samt rätten att få uttrycka sin åsikt utifrån ålder och mognad.

– I varje ärende måste vi göra en prövning om och hur det berör barn och unga. Och om det gör det, då måste vi följa barnkonventionen. Innan vi har lagt ärendena måste vi se till att det får ta den tid som krävs för att kolla upp och våga skicka tillbaka det om det inte har gjorts ordentligt, menar Roger Arespång.

I processen som pågår nu arbetar tjänstepersoner, politiker och ungdomsrepresentanter tillsammans i grupper för att ta fram förslag till arbetsmodeller. Det varvas med grundutbildning i konventionen och föreläsningar i ämnet.

21 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

NORRLANDS BÄST UTRUSTADE BRANDBIL Vid årsskiftet rullade norra Sveriges bäst utrustade räddningsfordon in på Räddningstjänsten i Boden. Den är den enda i sitt slag i norra Sverige och har redan kommit till användning både här och i grannkommuner.

Med en räckvidd på 42 meter upp i luften och även i sidled samt skärsläckare monterad på bilen med möjlighet att använda på alla höjder, är den nya brandbilen i Boden en imponerande pjäs. Investeringen på totalt 7,5 miljoner var planerad sedan länge och extra pengar hade äskats till budgeten för detta.

Fördelarna med den nya bilen är många. Men allra störst skillnad jämfört med tidigare lösning är att skärsläckaren är monterad på bilen och kan användas på alla höjder. Räckvidden är också extraordinär på hela 42 meter. Korgen på stegen är stadig och har plats för två personer som kan arbeta säkert sida vid sida. Det finns även plats för att evakuera en person i rullstol.

– Tidigare fick vi stå på stege med skärsläckaren och skulle den med upp i korgen var det mer jobb och krävdes mer folk, säger Erik Viklander.

Att stå och balansera på stege är också ett mer osäkert moment då det blir ett kraftigt tryck som kräver att brandmannen är fastsatt i stegen som måste hållas i av kollegorna.

– Det känns jättebra att vi har fått den här, säger Viktor Johansson, som är en av de i kåren som har fått en grundlig utbildning på bilen och sedan varit intstruktör vid utbildning av övrig personal.

22 l Boden Bild Nr.1. 2021

Den nya brandbilen når 42 meter, vilket är högre än kommunhuset.

– Det här är den enda i sitt slag i hela Norrland och har en livslängd på cirka 20 år. En äldre bil vi hade har sålts vidare, säger räddningschef Ronnie Lindberg.

23 l Boden Bild Nr.1. 2021

Trotjänaren Genua, 20 år, är en av de äldsta ridskolehästarna som många har lärt känna genom åren. Snart får hon flytta in i nya stallet. Här med verksamhetschef Paulina Mannberg som ser fram emot storsatsningen på Bodens ridklubb.

ETAPP 1 I HAMN PÅ BODENS RIDKLUBB Nu står snart etapp 1 av Bodens ridklubbs nya byggnader färdiga. Bodens kommun äger och bygger anläggningen som bedrivs av Bodens ridklubb. Projekteringen av etapp 2 påbörjas i höst. Investeringen på 65 miljoner kronor är en medveten satsning på en stark och viktig näring i Boden.

Ridsporten har alltid haft en stark ställning i militärstaden Boden. Boden är känt för ett stort engagemang och bra anläggningar för hästar. Bodens ridklubb har ökat i både antal aktiva och omsättning i takt med utvecklad struktur och organisation. Idag är Bodens ridklubb en heltidsarbetsplats för nio personer, snart elva. Deras verksamhet har över 500 aktiva, främst unga och övervägande delen tjejer, och en omsättning på cirka 5 miljoner.

Stort behov av nya lokaler Förutom dåligt skick på de gamla byggnaderna fanns även arbetsmiljöproblem för både människor och djur till följd av fuktskador. Ridhuset stängdes delvis på grund av stor rasrisk för taket. Bodens kommun beslutade därför att satsa på omfattande nybygge av stall, ridhus, personal- och mötesplatser. Etapp 1 omfattar stall för 27 ridskolehästar, personalkontor och cafeteria.

Bra planlösningar överförs till det nya men i modernare skick, större boxar, flöden, sammanlänkning, varma och kalla utrymmen och så vidare.

Personaldelen, som idag är en barack, blir ett stort öppet kontorslandskap. Cafeterian blir en efterlängtad stor och ljus mötesplats med glaspartier ut mot området. Här finns också konferensdel och mötesrum. Vissa moment som idag görs mitt i verksamheten kan de aktiva i den nya delen nu göra mer avskilt. Förhoppningen är också att kunna ha ett litet gym för både de aktiva

24 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

Matilda Strömbäck och Paulina Mannberg, två av ridklubbens snart 11 heltidsanställda, inspekterar den blivande cafeterian där aktiva och föräldrar, och även andra besökare, ska kunna mötas och umgås.

och föräldrar som väntar.

– Det här känns jättebra och betyder såklart väldigt mycket för alla här, det blir fantastiskt, säger Paulina Mannberg, verksamhetschef på Bodens ridklubb.

Etapp 2 Så snart det nya stallet är klart flyttas de egna ridskolehästarna över dit. I gamla delen, som ska rivas, står 16 privata hästar kvar i sina boxar tills deras del är färdigställd i etapp 2. De får också ett helt nytt ridhus att se fram emot.

– För oss är de privata hästarna och platserna viktiga.

Medlemmarna hjälper oss att ta hand om alla hästar och det är också viktigt att ta hand om helheten så att alla är en del av hela verksamheten tillsammans, säger Paulina.

– Vi har just beslut på att nästa etapp ska påbörjas med projektering redan i höst och bör stå helt färdigt 2023, säger Jonny Hansson, byggprojektledare från samhällsbyggnadsförvaltningen.

25 l Boden Bild Nr.1. 2021

Eivy Blomdahl, ordförande i fullmäktige.

Foto: KOMM/Bodens kommun

KRAFTSAMLING FÖR DEMOKRATIN I år är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. I Boden uppmärksammas det både internt, externt och med informationsinsatser.

Att alla människor har samma rätt att rösta på hur vårt land, kommun och region ska styras är en självklarhet här idag, men inte överallt. Till för bara 100 år sedan fick inte kvinnor rösta i Sverige.

Regeringen genomför under 2020-2021 en nationell kraftsamling för att hylla vår demokrati och säkerställa att den fortsätter vara levande och uthållig även i framtiden. Kommunfullmäktiges presidium har tagit taktpinnen i Boden och vi kommer att få se demokratin uppmärksammas både på stan och ute i föreningar.

Kommunfullmäktige, som mestadels ses digitalt under pandemin, genomför en intern fortbildning i demokrati.

– Vid varje sammankomst har vi ett demokratipass där vi delar in oss i digitala smågrupper och diskuterar olika teman. Till exempel hat och hot mot förtroendevalda, det demokratiska samtalet och även samtalsklimatet som vi själva har fått i fullmäktige. Det har inte alltid varit det bästa på senare år, säger fullmäktiges ordförande Eivy Blomdahl.

Under arbetets gång har det varit många bra diskussioner och inspel som kommer att sammanställas till en

handlingsplan och även intern ”uppförandekod” under de politiska diskussionerna.

Demokratiskt samtal Inom ramarna för det nationella firandet cirkulerar en demokratistuga i Sverige. Den kommer till Boden i augusti. Planen är att den ska stå på Skördefesten om restriktionerna tillåter att den genomförs. Annars hamnar den centralt på stan. Dit bjuds föreningar, organisationer, skolor med flera och kommunen står som huvudaktör.

Under hösten genomförs även demokrativeckor då föreningar erbjuds hjälp av förtroendevalda att diskutera demokrati.

I oktober har föreningen Norden en stor rikskonferens i Boden där huvudämnet också är demokrati.

Ungdomsfullmäktige ska arbeta med demokrati under hösten, det kommer en vandringsutställning om demokrati och inom ramarna för demokratiåret läggs också genomförandet av de satsningar som planerats tidigare på temat HBTQ, men som fått stå tillbaka på grund av pandemin.

– Det här arbetet känns väldigt viktigt. Med årets alla aktiviteter kring demokrati vill vi synliggöra betydelsen av en fungerande demokrati, att vi måste värna och vårda den. Vi hoppas att genom detta arbete medvetandegöra vad var och en kan bidra med så att vi får en starkare demokrati i framtiden, säger Eivy Blomdahl.

26 l Boden Bild Nr.1. 2021

Jenny Engström, Råek, och Marja Leena Tallus, Råneå Medborgarkontor, samarbetar över kommungränsen för att inventera obebodda hus med möjlighet att säljas eller hyras ut

HUSINVENTERING FÖR ÖKAD INFLYTTNING Foto: Mats Engfors/Fotographic

En ökad efterfrågan på hus på landet matchas med tomma ödehus med potential. Resultatet förväntas leda till ökad inflyttning och nytt liv i många fina gamla hus.

I projektet Växa tillsammans möts Luleå och Bodens kommuner för att inventera obebodda hus med potential att säljas eller hyras ut. Förstudien scannar av utbudet och har tagits emot mycket positivt hos både ägare och köpare.

“Växa tillsammans” är en förstudie som ägs av Luleå och Bodens kommuner och utförs av RÅEK i Gunnarsbyn tillsammans med medborgarkontoret i Råneå. Hela området från Råneå till Gunnarsbyn samt Vitådalen inventeras på ömse sidor om kommungränsen.

Bakgrunden är en ökad efterfrågan på bostäder utanför tätorterna, mer än det idag har funnits hus till, i kombination med behov av ökad inflyttning. Detta samtidigt som det finns många obebodda hus som riskerar att förstöras av tiden, men som med lite kärlek skulle kunna få nytt liv både i huset och i byarna.

– Vårt jobb handlar om att inventera och se vilka hus som är obebodda. Inventeringen pågår än med målet att vara färdiga till sommaren, säger Jenny Engström, som är RÅEKs representant i projektet.

Hon samarbetar med kollegan Marja Leena Tallus på Medborgarkontoret i Råneå. Tillsammans har de hittat många fina pärlor redan.

– Hittills har vi identifierat ett flertal hus, allt från kallställda ödehus och renoveringsobjekt till inflyttningsklart, säger Marja Leena Tallus.

När inventeringen är färdig är tanken att utveckla förmedlingen ytterligare så att husägare och intresserade köpare lättare ska kunna hitta objekten och varandra.

Modellen ska förhoppningsvis vara användbar i tider då Norrbotten ropar efter arbetskraft och trenden visar att allt fler vill bo i tätortsnära landsbygd. Efter ett TV-inslag om projektet gick epost och telefon varm av intresserade, vilket bådar gott för fortsatt utveckling av idén.

27 l Boden Bild Nr.1. 2021

Text: Linda Hammarström/Boden Business Park Foto: Mats Engfors/Fotographic

NEXT CREATE – FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPELSKAPANDE Är du nyfiken på spelskapande? Då är Next create på Boden Business Park platsen för dig.

Mötesplatsen Next består av två delar. En inkubator-del med tio platser där de som antas till 12-månadersprogrammet får hjälp med att ta sitt spel till marknaden.

Det finns också en create-del med 16 platser för personer som är nyfikna på spelutveckling.

– Next handlar om allt ifrån att skapa en mötesplats för de som inte går utbildningar eller jobbar på ett spelbolag idag, till de som vill förverkliga sin idé och starta sitt eget spelbolag, säger Emil Sandberg, näringslivsutvecklare på Boden Business Park.

Antagningen till det första inkubator-programmet stängde i maj.

I augusti drar Next create igång på Boden Business Park. Minst en gång i månaden kommer det att anordnas kostnadsfria aktiviteter för spelintresserade högst upp i Verkstan.

– Vi vill visa unga människor som bor i området att det här faktiskt finns. Vi har börjat längst ut i världen och det vi gör nu är att försöka nå de som bor nära och att få människor här att se den här möjligheten och få upp ögonen för att branschen finns, säger Mattias Bergqvist, näringslivsutvecklare på Boden Business Park.

Grundtanken med Next create är att det ska vara inkluderande. Är du nyfiken på spelskapande så är det här platsen för dig. Du eller någon du känner kanske är intresserad av något kreativt, men har inte förstått att det kan vara en del av ett spel. Du kanske gillar att teckna, skriva, jobba med ljud eller spela rollspel?

– Många börjar med att spela rollspel och så inser man att det egentligen är som att designa ett spel fast det är levande, säger Mattias Bergqvist.

Next create är öppet för alla åldrar. Det kommer att anordnas Game Jam där man får chansen att skapa spel, workshops och prova på-aktiviteter. Det kommer att finnas handledning på plats inom olika genrer.

– Oavsett om du är sju år och gillar att rita eller om du är 63 år och vill lära dig mer om programmering, alla är välkomna, säger Mattias Bergqvist.

Fia Tjernberg jobbar som independent game director och kommer att vara mentor till de som antagits till Nexts inkubator. Hon har tidigare arbetat både med kreativ och teknisk vision och ledarskap och bland annat organiserat Game Jam för barn i åldern 9-12 år.

Hon menar att det är livsviktigt att ha en egen hobby.

Att det skapar väldigt starka band mellan människor och lär oss förståelse och empati för varandras olika

intressen. Vi fångas ofta upp av hobbys tidigt i livet och fortsätter att utveckla dem.

– En hobby kan innehålla skapande, sport, lärande, avslappning eller lek – och det fantastiska är att spel och spelutveckling innehåller alla de sakerna samtidigt. Det finns inga begränsningar för vad spel kan handla om och det finns inga begränsningar för vem som vill spela eller skapa ett spel.

– Det är en inkörsport till en hel värld av nya hobbys, som författarskap, programmering, konstnärskap och tusentals olika specialintressen där fokus är på utövandet och inte på resultatet.

Att hänge sig till spel ger en styrka att hålla barnet inom oss vid liv resten av livet.

Next är ett treårigt projekt som finansieras tillsammans med Sparbanken Nord – Framtidsbanken, Längmanska företagarfonden och Region Norrbotten.

Erika Mattsson är chef för hållbarhet och samhälle på Sparbanken Nord.

– Vi avsätter årligen pengar till utveckling av platsen vi bor och verkar på. Att stötta framväxten av ett varierat näringsliv och satsa på en för regionen ny bransch känns därför helt rätt, dessutom i den utvecklande miljö som Boden Business Park skapat för en intressant och attraktiv näring för unga.

Genom Next vill Boden Business Park sätta Norrbotten och Boden på den stora kartan i spelindustrin.

Mötesplatsen är byggd utifrån de utmaningar och möjligheter som dataspelsbranschen och Norrbotten har.

– Med satsningen säkerställer vi att vi skapar möjligheter till att fler kan verka, leva och bo i Norrbotten, säger Emil Sandberg.

Konceptet ska också hjälpa spelbranschen att bli mer jämställd.

– Vi vill både visa att det finns förebilder för tjejer inom spel och att det finns en framtid, vilket kan göra att man fortsätter. Att möjligheten att släppa sitt spel på marknaden finns, säger Emil Sandberg, näringslivsutvecklare på Boden Business Park.

28 l Boden Bild Nr.1. 2021

Emil Sandberg och Mattias Bergqvist.

29 l Boden Bild Nr.1. 2021

Lotta Lennartsdotter, Mikael Suorra, Britta Jonsson-Lindvall, Kent Lindvall och Malin Nilsson, är några av deltagarna i projektet som samlar besöksnäringens krafter inom destinationen Harads.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

TURISM PÅ HÖG NIVÅ I DESTINATIONEN HARADS Miljöfordon, certifieringar, elladdstolpar, markfrågor, fler deltagare och paketering av det lokala hållbarhetsarbetet är bara några av de saker som projektet ”Harads – världens mest hållbara highenddestination” har utmynnat i hittills.

Under det tvååriga projektet som startade i fjol har företag tillkommit och nya idéer och samarbeten vuxit fram.

– Det har gett inspiration att vilja fortsätta utveckla idéer för besöksnäringen och vara i ett sammanhang, det hade inte hänt utan det här projektet, säger Lotta Lennartsdotter, filmare som driver kulturprojekt och sommarcafé, och nu har fler besöksnäringsidéer.

En annan deltagare är Mikael Suorra i Hide & See. – Jag har ända sen jag startade känt att även en liten företagare bjuds in och slipper uppfinna alla hjul själv här i bygden. Den andan fortsätter i det här projektet tycker jag. Det är också bra att vi alla kommer samman och strävar åt samma håll och har samma kvalitetstänk, säger han.

Fokus på hållbarhet I projektet certifieras alla deltagare inom miljömärkningen Natures Best. Samarbeten kring elskotrar har diskuterats. Arctic Bath, Storklinten, Treehotel och även Gulf i Harads ska få laddstolpar till elbilar i ett samarbete med Bodens Energi.

– Från Treehotel är målet att all transfer ska ske miljömässigt och att våra leverantörer kör med biodiesel eller elbilar. Vi själva har beställt en elbil, säger Kent Lindvall, Treehotel, som även är en av de drivande i att

få markområden märkta för besöksindustrin precis som för annan industri.

I nästa skede av projektet planeras en besöksnäringsdag i samarbete med Boden turism så snart det är möjligt. Det blir föreläsningar och firande för lokalbefolkningen och besöksnäringsföretag.

Projektet ägs av Bodens kommun och finansieras av Jordbruksverket och Europeiska jordbruksfonden.

YH-utbildning Den 1,5 år långa YH-utbildningen Arctic Hospitality Leader på Boden Business Park med intagning från hela landet går hand i hand med projektet.

– Det här är en bransch som växer och utbildningen höjer kompetensen i hela näringen, säger projektledaren Britta Jonsson-Lindvall som också är en av initiativtagarna till utbildningen.

Malin Nilsson, Storklinten, tillägger att branschen ofta får utbilda sin personal själva på plats och ser fördelar med att utbildningen går att läsa till viss del på distans även för den som redan arbetar i näringen.

De 35 platserna på utbildningen vänder sig till alla delar i besöksnäringen, både som anställd och egen företagare, på chefsnivå och inom destinationsutveckling. Utbildningen planeras att starta under hösten 2021.

30 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

Det nya gruppboendet på Erikslund blev också en mycket uppskattad och trivsam arbetsplats.

NYTT OCH FINT PÅ SVARTBYVÄGEN Alla berörda har fått tycka till om det nya Svartbyvägen gruppboende på Erikslund.

Resultatet blev ett fint boende för sex personer och trivsam arbetsplats för ännu fler.

Anton har valt blått som han tycker om i sin nya lägenhet, med ritbord, Xbox och möjlighet till promenader i området. Clas-Ivan som gillar tåg har perfekt utsikt mot järnvägen från sin uteplats och kan ta en egen cykeltur när lusten faller på. De har nära till affären, kan grilla korv ute på gården och se Svartbyträskets alla årstidsskiftningar.

Till skillnad från många äldre gruppbostäder där verksamheten har anpassats till fastigheten, är den här helt skapad efter dagens och framtidens behov utifrån alla berörda. Synpunkter har samlats från medarbetare, brukarorganisation, chefer, arbetsterapeut, arkitekt med flera, och vävts samman i det slutresultat som stod färdigbyggt i fjol.

– Det är ett unikt samarbete och det känns riktigt roligt att det blev så bra, säger Maria Hjälte, enhetschef vid boende och stöd.

Den officiella invigningen har fått vänta på grund av

pandemin men alla har bott in sig med stor entusiasm.

Några kommer från det boende som brann ner i Bredåker och är extra glada över att ha fått nytt, tryggt och fint. En del har jobbat ihop och känner varandra sedan tidigare.

Energilösningar – Fastigheten är byggd extra energisnålt, med solceller på taket till exempel. Sen är det ju kul att se att det blev så här fantastiskt fint och att det också blev som vi ville, sammanfattar Per Johansson som har hållit i bygget från kommunens sida tillsammans med upphandlad entreprenör.

Var och en har en egen lägenhet på cirka 45 kvadratmeter. Centralt innanför entrén möts du av en gemensam del som är stor, modern, ljus och inbjudande. Här kan de boende laga mat tillsammans och umgås. Några exempel på speciallösningar är dubbla dörrar till badrummen och möjlighet till förvaringsutrymmen och frys utanför lägenheterna.

Den extra lägenhet som idag är personallägenhet är byggd för att kunna upplåtas till boende och anpassas med mer hjälpmedel om behovet uppstår i framtiden.

31 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Tomas Bergman

BODENS ENERGI LADDAR MED FLER STOLPAR Bodens Energi har ansökt om medel från Klimatklivet i syfte att minska utsläppen av koldioxid som påverkar klimatet. Företaget satsar närmare 300 000 kr och Klimatklivet finansierar lika mycket på en utbyggnad av destinationsladdpunkter för el- och hybridbilar i Bodens kommun.

Uppsättningen av laddpunkterna kommer att påbörjas under våren 2021 och installeras eftersom. Senast hösten 2022 kommer samtliga laddstolpar vara i bruk.

Laddstolparna kommer att placeras vid välbesökta platser i kommunen och vara tillgängliga för alla.

– Vi är otroligt glada att vi kan göra den här satsningen med finansiell hjälp av medel från Klimatklivet. Det är en väldigt viktig satsning som vi gör när vi möjliggör laddning för våra medborgare och besökare att ladda sin bil i offentliga miljöer. Vi har valt att placera laddstolparna vid platser som är aktivitetsbaserade, där man kanske står ett lite längre tag när man tex idrottar eller reser, säger Robert Nilsson, elsäljare på Bodens Energi.

De ställen som laddstolparna kommer att placeras vid är; Padelhallen, Boden Arena, Storklinten, Western Farm, golfklubben, campingen och på Bodentravet.

Efterfrågan på publika laddstolpar ökar i och med att användningen av el- och hybridbilar växer sig starkare på marknaden. Med denna satsning säkerställer Bodens Energi att laddning kan ske enkelt och smidigt på ett antal olika platser i kommunen.

Bodens Energi har under ett antal år sålt och distribuerat laddinfrastruktur till privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar men detta är hittills den största satsningen på offentliga laddpunkter i kommunen.

– Vi ser att efterfrågan ökar allt mer i och med att eloch hybridbilar blir vanligare inslag på våra vägar och vi vill med våra insatser vara med att främja närhetslivet i Boden och verka för att utsläpp av koldioxid minskar i kommunen, avslutar Robert Nilsson.

Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Satsningen är en del av statsbudgeten beslutad av riksdagen. Ansvaret för Klimatklivet är uppdelat på framför allt Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Energimyndigheten och andra statliga myndigheter bidrar i många fall med synpunkter och underlag för bedömningar inom sina respektive sakområden.

32 l Boden Bild Nr.1. 2021

Grafik: Signe Lindgren, Sigmar

VÄRME, ENGAGEMANG OCH ENERGI Bodens Energi har tagit ett strategiskt beslut och styr nu om hela verksamheten med fokus på hållbarhet. Bland annat erbjuds enbart förnybar och återvunnen el i syfte att underlätta för kunderna.

– Du som köper din el av Boden Energi ska med säkerhet veta att den kommer från klimatvänliga källor, säger Anna Jonsson, chef kund och utveckling.

Bodens Energi producerar och levererar hållbar energi. Det betyder att bolaget skapar samhällsnytta lokalt och bidrar till att hela region och Sverige kan uppfylla högt ställda klimatmål. En bra dialog och samverkan med alla engagerade kunder är en nyckel för att lyckas långsiktigt.

Ditt avfall omvandlas till el och värme Det som slängs i den gröna soptunnan går till Bodens Energis kraftvärmeverk. Här omvandlas restavfall till energi, som distribueras tillbaka till hushållen i Boden i form av återvunnen el och värme. Det är både bra och klimatsmart.

– Bodens Energis filosofi utgår från ett cirkulärt kretslopp, där vi gör allt vi kan för att minska utsläpp av skadliga ämnen och samtidigt bidra till samhällsnytta i form av förnybar och återvunnen energi. Det gynnar hela vår kommun, konstaterar Anna Jonsson.

Mål att minska koldioxidutsläppen Bodens Energi jobbar hårt för att på olika sätt öka återvinningsgraden och minska koldioxidutsläppen.

– Vi har inlett ett omfattande hållbarhetsarbete och arbetar utifrån en färdplan med tydliga mål. Första stegen har tagits. Exempelvis har Bodens Energi styrt om alla elhandelsprodukter till enbart återvunna och förnybara alternativ. Det innebär att du som köper din el av Bodens Energi med säkerhet vet att den kommer från klimatvänliga källor, säger Anna Jonsson, chef kund och utveckling på Bodens Energi.

– Det är ett medvetet val från vår sida, dels utifrån våra kunders önskemål, men också utifrån ett tydligt ställningstagande som genomsyrar hela bolagets verksamhet och målbild. Alla måste bidra och vi tänker ta vårt ansvar. Hållbarhetsarbetet genomsyrar allt Bodens Energi gör, från materialval av nya stolpar i elnätet till val av fordon och stora långsiktiga framtidsinvesteringar säger Anna Jonsson, chef kund och utveckling på Bodens Energi.

Alla behöver vara med och hjälpa till En viktig aspekt handlar om insikten att det mesta av vårt avfall faktiskt kan återvinnas. Här behöver alla hushåll vara med och bidra genom att sortera allt sitt avfall noga.

– Vi vill hjälpa samhället och hushållen att fasa ut sådant som inte längre går att återvinna på annat sätt och tillverkar både el och värme av restavfallet berättar Tommy Vikström, bränslechef på Bodens Energi.

Vissa typer av avfall kan dessutom förstöra eller påverka förbränningen i värmeverket negativt om det sorteras fel. Ett tips är att ordna en enkel, lättåtkomlig sortering i hemmet. Det är en liten sak som gör stor skillnad för miljön på så många plan.

33 l Boden Bild Nr.1. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors Text: KOMM/Bodens kommun

SKOAVTRYCK I STÄLLET FÖR KLIMATAVTRYCK Fler bodensare som väljer fötter, cykel, buss eller tåg framför bil. Det är målet när Bodens kommun satsar på hållbart resande.

Nu rycker Bodens kommun framåt i arbetet med mobility management, det vill säga arbetet med att skapa fysiska förutsättningar och förändra bodensarnas attityder och beteenden i riktning mot mer hållbara resor och transporter. Det kan handla om allt ifrån att utforma vägar till inspirerande tävlingar i sociala medier.

– Vi jobbar för att skapa förutsättningar, underlätta, utveckla, lyssna in, informera och inspirera så att vi får benen att gå och cyklarna och bussarna att rulla, säger Kerstin Chley, transportrådgivare på samhällsbyggnadsförvaltningen, Bodens kommun.

2020 antogs den fördjupade översiktsplanen för Boden och Sävast och kommunens trafik- och parkeringsstrategi. Dessa strategiska styrdokument stakar ut vägen för hur man ska förbättra de fysiska förutsättningarna för hållbara resor och transporter.

Två målbilder som beskrivs är att gång och cykel ska vara det naturliga valet och att det ska finnas bättre förutsättningar för att åka kollektivt.

Inspirerande aktiviteter Nu tar Bodens kommun nästa steg och går djupare in på mjuka värden som handlar om attityder och beteenden.

– Min tanke är att vi som jobbar i Bodens kommun

ska gå i bräschen och vara förebilder för övriga bodensare och företag. Under hösten planerar vi några interna aktiviteter för att nästa år visa vad vi går för och utmana andra bodensare, arbetsplatser och företag, säger Kerstin Chley.

Här tar man avstamp i Bodens kommuns resepolicy som anger att medarbetare tar ansvar för att resorna sker säkert, miljöanpassat och resurseffektivt. Behovet av varje tjänsteresa ska prövas och lämpligast färdsätt avvägas.

Lokala och globala mål Satsningen genomförs för att Bodens kommun ska kunna leva upp till en rad miljö-, klimat-, folkhälsooch transportpolitiska mål på alltifrån lokal till global nivå.

För att nå upp till målen och hitta vägarna framåt är samverkan en viktig faktor, både inom organisationen mellan kommunens olika förvaltningar och tillsammans med andra aktörer och kommuner. Exempelvis har Bodens kommun i samverkan med Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner tagit fram en gemensam regional trafikstrategi under namnet Tillsammans framåt.

– Vi har en plan så häng med! På köpet får alla i Boden en bättre miljö och hälsa, säger Kerstin Chley.

34 l Boden Bild Nr.1. 2021

Text: Miljö- och byggenheten/Bodens kommun

VET DU VAD SOM GÄLLER DÅ DU KÖR VATTENSKOTER? Körning kan orsaka skada och störning på både människor, djur och natur.

•

•

•

Störande buller: Intensiv körning inom ett begränsat område kan orsaka störande oljud och buller.

Skador på människor och djur: En olycka kan lätt uppstå om man kör i närheten folk som badar. Ruvande fåglar kan få boet översköljt av svallvågor och simmande fåglar med ungar kan skadas eller rent av dödas.

Påverkan på vattenmiljön: Grunda vatten med mjuka bottnar är näringsrika och mycket viktiga för såväl sjöfågel som fisk och dessa bottnar skadas av jetstrålarna från vattenskotern.

Foto: Fotograhic/Mats Engfors

Vattenskoter får endast köras i allmänna farleder och i vissa områden som Länsstyrelsen godkänt.

I Bodens kommun finns inga områden där det är tillåtet att köra vattenskoter. Polisen och Kustbevakningen är ansvariga för övervakningen av vattenskoterkörning. På Länsstyrelsen hemsida finns uppgifter om de områden i Norrbotten där körning är tillåten.

35 l Boden Bild Nr.1. 2021

En kul och härlig Bodensommar med massor av popupkultur i oväntade och väntade sammanhang, både för bodensare och hemestrare. Det blir en stor samling småskaliga evenemang, hela sommaren, för alla åldrar och utspridda i hela kommunen.

boden.se för alla åldrar

nästan gratis

popupkultur

Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och förändringar kan komma att ske.

28 juni 1 augusti.