ÅRSBERÄTTELSE
Innehållsförteckning I utmanande tider utmärker sig Vasaregionen positivt från övriga regioner _________ 3 Personalen________________________________________ 4 Med Vasaregionens hjälp har hela Finlands export fått ett uppsving_____________ 5 Styrelsen__________________________________________ 6 Företagsrådgivning Startias kundmängd påverkades av att startpengarna tog slut _____________ 7 Verksamma företag har större ekonomiska svårigheter____________________ 8 Uppsökande arbete i Lillkyro ________________________ 8 Företagsbörsen underlättar kontakten mellan säljare och köpare av företag__________________ 9 Rådgivning gällande ansökan och registrering som producent av social- och hälsovårdstjänster_______10 Branschvis utveckling Föråldrat byggnadsbestånd ökar behovet av renovering__________________________ 11
Vasaregionens Utveckling Ab VASEK är ett närings- och utvecklingsbolag som ägs av kommunerna i Vasaregionen. Bolagets huvuduppgifter är näringslivsrådgivning, regional utvecklingsverksamhet och marknadsföring av regionen. Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia är en del av VASEK.
För att kunna påverka måste man synas och höras ____ 12 Blicken fortfarande vänd mot Norge _________________15 Tydligt behov av verksamhetsmodell__________________15 Regional utveckling Fokus på regionalt strategiarbete och färdigställande av nya program __________________16
Nedre torget 1 A, 3 vån, 65100 VASA Tel. +358 6 317 7600, www.vasek.fi, info@vasek.fi
Kommunikation Samarbete som röd tråd i regionkommunikationen ____ 20 Flerkanalig och omfattande kommunikation som når fram_______________________ 22 Ekonomi Bokslut___________________________________________ 23 VASEK och Vasaregionen i siffror____________________ 24
Vaasa Vasa
Korsnäs
Maalahti Malax
Mustasaari Korsholm
Laihia Laihela
Vöyri Vörå
Isokyrö Storkyro
Bild: Mikko Lehtimäki
I utmanande tider utmärker sig Vasaregionen positivt från övriga regioner Finlands ekonomiska svårigheter har erbjudit Vasaregionen möjligheten att ”sticka ut” bland övriga regioner. Österbotten och Vasaregionen har haft större framgång än övriga områden i Fastlandsfinland under år 2015. Ett mångsidigt näringsliv, fokus på teknologi i anknytning till förnybara energikällor, smarta elnät och andra innovationer utgör trumfkorten i vår region. Vi har goda förutsättningar till framgång på de globala marknaderna.
Vi är stolta över det faktum att våra ägarkommuner ansett att vårt arbete är så viktigt att våra verksamhetsförutsättningar hela tiden varit tryggade och att vår finansiering hållits på samma nivå under flera års tid trots utmaningarna i den kommunala ekonomin. Vår verksamhet som gynnat hela regionen avspeglas bl.a. i det starka utvecklingssamarbetet av logistiken och infrastrukturen. Detta har uppmärksammats nationellt, men även på internationell nivå då regionen haft besök av högt uppsatta EU-tjänstemän. Regionmarknadsföringsarbetet har burit frukt och intresset för regionen har ökat. Antalet besökare under det internationella eventet EnergyWeek ökade med flera hundra år 2015 och vi förväntar nya rekordsiffror under EnergyWeek år 2016. Det ökade intresset för regionen leder naturligtvis till att man år 2016 måste öka satsningen på speciellt etableringstjänsterna och InvestIn-verksamheten och skapa omfattande soft landingpaket för företag som planerar etablering i regionen. Inom turismnäringen har man byggt upp ett tydligt samarbets mönster där VisitVasa ansvarar för turismmarknadsföringen och -försäljningen och där VASEK ansvarar för utvecklingen av den branschspecifika turismsektorn. Förutom det internationella och lokala samarbetet har även samarbetet med övriga regioner effektiviserats, speciellt med Mellersta Österbotten och Södra Österbotten. Vårt utvecklingsarbete med företagen och deras verksamhetsförutsättningar i Vasaregionen har hållits oförändrat under flera år. Vi hjälper nystartande företag under startskedet, vi träffar företagare ”hos dem eller hos oss”, vi ordnar evenemang, utvecklar och planerar i samarbete med övriga organisationer i regionen. Hur ser vår verksamhet ut i diagram och tårtbitar? Titta in på mittuppslaget! Pekka Haapanen verkställande direktör Vasaregionens Utveckling Ab VASEK
Bild: Sami Pulkkinen Photography
Personalen
4
Främre raden
Stefan Råback, Antti Alasaari, Mikael Hallbäck, Mari Kattelus, Päivi Elina Alasjärvi, Markus Heikkilä (4.5-28.8), Kjell Nydahl
I mitten
Tommi Virkama, Kari Huhta, Johanna Hietikko-Koljonen, Eivor Koskela, Riitta Björkenheim, Anna Måtts, Peter Källberg, Mauritz Knuts
Bakre raden
Lasse Pohjala, Pekka Haapanen, Marko Koski, Sari Saarikoski
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
Med Vasaregionens hjälp har hela Finlands export fått ett uppsving
Bild: Katja Lösönen
Den ekonomiska situationen i Finland har varit utmanande under en längre tid redan och man strävar febrilt efter tillväxt i exporten. Därför har Vasaregionen och dess utveckling en viktig nationell roll. Samtidigt skapas ett nytt förvaltningssystem med social- och hälsovårds- samt självstyrelseområden i Finland. I det här skedet har de stora städernas betydelse för regionernas livskraft inte lyfts fram tillräckligt. Vid Vasaregionens Utveckling Ab har arbetet för en framgångsrik region pågått i över 12 år redan och betydelsen av det utförda arbetet framhävs då man tar i beaktande hur mycket bättre det går för Vasaregionen i jämförelse med övriga Finland. Energiklustrets stora och små företag får synergieffekter från varandra, regionens läroanstalter utbildar yrkeskunnig arbetskraft som företagen så väl behöver, och våra genuint globala företag är betydande aktörer i strävan efter en renare och mer energieffektiv värld.
VASEKs roll framhävs under tider som dessa. Utvecklingsbolagets viktigaste uppgift, dvs. att öka den regionala livskraften, förverkligas med hjälp av de tre grundpelarna som nämns i strategin. Vi tar hand om regionens företag, både nya och redan verksamma, små och stora och under livscykelns olika skeden. Vi marknadsför regionen inom landet och ute i världen och vi klargör vad regionen har att erbjuda för såväl studeranden, inflyttare, arbetstagare och företag som planerar investeringar här. Vi ansvarar för regionens branschspecifika utveckling så att alla företag ska ha bästa möjliga verksamhetsförutsättningar i vår region. Vår region bidrar till att skapa ekonomisk tillväxt i Finland och det är ingen liten andel vi bidrar med.
Tomas Häyry VASEKs styrelseordförande Vasa stadsdirektör
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
5
Bild: Sami Pulkkinen Photography
Styrelsen Från vänster: Mats Brandt, Janne Laine, Harry Backlund, Örjan Andersson, Rurik Ahlberg, Tomas Häyry, Gustav Vesterkvist, Måns Holming, Pasi Tuominen, Pekka Haapanen 27.3.2015 –
3.4.2014 – 27.3.2015 kommun/sektor Vasa
styrelsemedlem Tomas Häyry, ordf.
suppleant
kommun/sektor
styrelsemedlem
suppleant
Veli-Matti Laitinen
Vasa
Tomas Häyry, ordf.
Susanna-Slotte Kock
Rurik Ahlberg
Mikael Alaviitala
Korsholm
Rurik Ahlberg
Mikael Alaviitala
Korsholm
Laihela
Janne Laine
Tapio Nyysti
Laihela
Janne Laine
Tapio Nyysti
Malax
Mikko Ollikainen
Håkan Knip
Malax
Mats Brandt
Håkan Knip
Storkyro
Miko Heinilä
Pirkko Viljanmaa
Storkyro
Miko Heinilä
Pirkko Viljanmaa
Korsnäs
Måns Holming
Roger Bergström
Korsnäs
Måns Holming
Roger Bergström
Katarina Heikius
Vörå
Harry Backlund
Katarina Heikius
Pasi Tuominen
Juha Häkkinen
Vörå
Harry Backlund
industrin
Heikki Uusitalo
Juha Häkkinen
industrin
sm-företagen
Gustav Vesterkvist
Susanna Ristiluoma
sm-företagen
Gustav Vesterkvist
Susanna Ristiluoma
sm-företagen
Jussi-Pekka-Karjala
Antti Romu
sm-företagen
Antti Romu
Jussi-Pekka-Karjala
högskolorna
Matti Jakobsson
Örjan Andersson
högskolorna
Suvi Ronkainen
Örjan Andersson
Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Heikki Uusitalo, Rurik Ahlberg, Jussi-Pekka Karjala och Pekka Haapanen.
6
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Pasi Tuominen, Rurik Ahlberg, Miko Heinilä och Pekka Haapanen.
Vasaföretaget Oy AHA Logistics Ltd utsågs till Årets nyföretagare 2015.
Bild: VASEK
På bilden Jonna Ahkila-Niemi, Riikka Harju, Emma Haapala, Suoma Magnus, Katariina Viertola och Tiina Haapala.
Bild: Mikko Lehtimäki
Startias kundmängd påverkades av att startpengarna tog slut Precis som i alla Finlands nyföretagscentrum grundades även färre företag än tidigare år i Nyföretagscentrum Startia. Företagsetableringen i Vasaregionen låg på genomsnittet i Finland. Under år 2015 grundades 24,8 % färre företag i Vasaregionen med hjälp av Nyföretagscentrum Startia än under år 2014. Startia hade 12 % färre nya kunder och det gavs 41 % färre utlåtanden om startpeng. Cirka 75 % av de nya företagen är verksamma inom servicebranschen. En av orsakerna till att färre företag startades var att startpengarna som Arbets- och näringsministeriet beviljat tog tillfälligt slut för flera månader under sommaren. Under den här perioden var det endast de företagare som var absolut säkra på sin företagsidé och dess hållbarhet som vågade ge sig in i företagsbranschen trots utebliven startpeng. Den allmänna atmosfären kring den ekonomiska nedförsbacken bidrog till att de nystartade företagen inte var villiga att ta lika stora risker. Startpengen är trots allt väldigt
FÖRETAGSRÅDGIVNING
viktig för många som planerar att starta ett företag då den tryggar utkomsten i initialskedet av företagets verksamhet. Den riksomfattande trenden med ett ökat invandrarklientel var inte lika tydlig i Vasaregionen som på andra håll. Ökningen i antalet kunder med invandrarbakgrund skedde för cirka 5 år sedan. Kunder med invandrarbakgrund har en väldigt positiv attityd till företagande, och tröskeln för att bli företagare är ofta lägre än hos infödda finländare. För många invandrare är företagandet den enda möjligheten till sysselsättning. Under året erbjöd Startias expertorganisationer bland annat avgiftsfri rådgivning i patent- och övriga skyddsfrågor för Startias kunder.
Tilläggsuppgifter om Startias kundantal och service finns på mittuppslaget.
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
7
Bild: Mikko Lehtimäki
Verksamma företag har större ekonomiska svårigheter Även rådgivningen av redan verksamma företag präglades av försiktighet. Företagsrådgivarna hjälpte fler företagare med ekonomiska problem än tidigare år. Företagen var försiktiga med
investeringar och till exempel anskaffningen av nya affärs- eller kontorslokaler begrundades väldigt noggrant. Starten av den nya programperioden gick långsamt och först i början av maj blev det möjligt att ansöka om investeringsstöd för företag. Även behandlingen av ansökningarna drog ut på tiden och få företagare vågade göra investeringar innan man fått bekräftelse på stödbeslutet. Vanliga teman för rådgivningen av verksamma företag år 2015 var ekonomiska svårigheter av olika grad, anställning av arbetstagare, investeringar, utbildning av personal eller företagaren själv, övergång till ny marknad samt anskaffning av nya kunder. Under hösten förverkligade VASEK och Startia Sätt ny kurs på företagandet-turnén och besökte alla kommuner i verksamhetsområdet där de berättade om alla tjänster som erbjuds samt bolagets övriga verksamhet för företagarna. Evenemangen bjöd på mycket diskussion, många frågor ställdes och de närvarande tackade utvecklingsbolaget för verksamheten som främjar kommu nernas företagsamhet. I slutet av året tog Nyföretagscentrum Startia i bruk det fullständigt förnyade Lissu-verktyget som planerats för att skapa affärsverksamhetsplaner och som även lämpar sig för uppdatering och kommentering av verksamma företags affärsverksamhetsplaner. VASEKs företagsrådgivning i siffror på mittuppslaget.
Uppsökande arbete i Lillkyro Under år 2015 ordnade VASEK informationsmöten för företagarna i Lillkyro där företagarna fick höra om avtalsfrågor, produktutveckling och servicedesign, ekonomisk förvaltning, marknadsföring samt företagsservicesedeln som kan ansökas i Lillkyro. I samarbete med Områdesnämnden ordnades dessutom offentliga evenemang,
8
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
utflykter samt evenemang som fokuserade på nätverkande och upprätthållande av företagarnas arbetshälsa i Lillkyro. Vid sidan av den traditionella företagsrådgivningen fokuserade man på den uppsökande verksamheten i Lillkyro. I synnerhet företag som redan varit verksamma i några år kontaktades och
FÖRETAGSRÅDGIVNING
Företagsbörsen underlättar kontakten mellan säljare och köpare av företag Antalet pågående ägar- och generationsskiften i Vasaregionen är fortfarande betydande, och inga stora förändringar har skett där. Även längden på processerna har hållits på samma nivå. Cirka 10–15 % av ägarbytena är traditionella generationsskiften där företaget övergår från företagaren till sonen eller dottern. Företag läggs även ner eftersom ingen lämplig köpare hittas. I vissa fall är det utmanande att sälja t.ex. en firma ifall företagets verksamhet till stor del baseras på företagarens egen kompetens och om betydande utrymmen eller anläggningar inte ingår i företagsaffären. En utmaning inom ägar- och generationsskiften är fortfaran de att man inte tar itu med saker i god tid. Även den psykologiska delen förlänger processen. Man vill inte tala öppet om frågorna, och efterträdarens och överlåtarens syn på företagandet eller kombinationen av familjelivet möts inte alltid. Via Nyföretagscentrum Startias expertorganisationer får VASEKs ägar- och generationsskifteskunder också stor hjälp med sin process. De juridiska byråerna som ingår i nätverket erbjuder till exempel avgiftsfri konsultation i bland annat avtalsfrågor.
man diskuterade behoven angående utvecklingen av verksam heten. Samtidigt utreddes möjligheterna att ansöka om företagsservicesedeln som kan användas för t.ex. marknadsundersökning, kompletterande utbildning, hemsidor eller utereklam. I enlighet med avtalet med Lillkyros områdesnämnd erbjöd VASEK effektiviserad företagsrådgivning under åren 2014–2015
FÖRETAGSRÅDGIVNING
Bild: Mikko Lehtimäki
I november 2015 öppnades Företagsbörsen i Österbotten som är en handelsplats för företag som är till salu. Man kan även annonsera i Företagsbörsen om man är intresserad av att köpa ett befintligt företag. Regionens egen Företagsbörs förverkligades i samarbete med Kust-Österbottens Företagare. VASEK ansvarar för förvaltningen och underhållet av tjänsten.
för företagen i tidigare Lillkyro kommun. Avtalet hade koppling till landsbygdsprogrammet i samband med kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro. Genom landsbygdsprogrammet stödde man näringslivet samt företagarna i Lillkyro.
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
9
Rådgivning gällande ansökan och registrering som producent av social- och hälsovårdstjänster I slutet av år 2015 fanns det 18 företag som producerar tjänster som kan köpas med servicesedlar i Vasaregionen. Antalet företag har minskat något bl.a. på grund av att Vasa stad i början av året tog i bruk servicesedeln för hemvård. I och med servicesedeln för hemvård övergick några företag till att erbjuda privat momsfri social service eftersom servicesedeln för hemvård innebar att företaget även måste erbjuda hemsjukvårdstjänster. Antalet företag av den här typen ökade under året med cirka hälften till totalt 25 st. Man informerade mycket om den momsfria sociala servicen under året, och hemserviceledarna styrde i allt större utsträckning kunderna till att köpa till exempel städservice från företagen.
VASEKs företagsrådgivare hjälper företagarna att bli producenter av tjänster som kan köpas med servicesedlar eller att registrera sig som tjänsteproducent av momsfri privat social service. På VASEKs hemsidor underhålls en omfattande anvisnings- och materialbank för just detta ändamål. Under år 2015 ordnade VASEK två årliga samarbetsmöten med företagen som producerar servicesedeltjänster. Förutom företagarna deltog även hemserviceledarna och cheferna för hemvården i mötena. Mötena har blivit ett viktigt forum för ett ömsesidigt utbyte av respons gällande servicesedelanvändningens effektivitet.
Bild: Mikko Lehtimäki
10
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
FÖRETAGSRÅDGIVNING
Bild: Mikko Lehtimäki
Föråldrat byggnadsbestånd ökar behovet av renovering Behovet av energieffektivt byggande ökar och byggandet tar också ett stort kliv framåt år 2016. Studiebesöken som ordnades i början av år 2015 lockade därför många deltagare som ville bekanta sig med ett 20 år gammalt lågenergihus och ett energieffektivt hus med helt ny teknik. Tillsammans med partnerna i Norge och i Sverige har man samarbetat kring utvecklingen av en ny renoveringsprodukt och ett renoveringskoncept där man utnyttjar färdigtillverkade träelement vid fasadrenoveringar. På så sätt hoppas man att elementfabrikerna ska få nya marknadsmöjligheter. I enlighet med sitt namn ger Renoveringscentrum information och redskap till bland annat kommunerna och fastighetsägarna om
Tillsammans med Umeå och Örnsköldsvik har man börjat söka nya lösningar på samhällsuppbyggnaden och utbytt information gällande nya innovationer och erfarenheter i anknytning till byggan det. Företagen har skapat fungerande nätverk och förberett sig för internationell export och etablering på nya marknader.
hur deras gamla fastigheter kan renoveras i enlighet med aktuella energikrav på ett förnuftigt och säkert sätt. Renovering omsätter redan nu mer än nybyggnation eftersom Finland har ett stort byggnadsbestånd som uppnått renoveringsåldern.
BRANSCHVIS UTVECKLING
I Vasaregionen har utvecklingen av hållbart byggande utförts i följande projekt: Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen 1.5.2012–30.4.2015, finansiering av Europeiska socialfonden Nordic Built 1.9.2014–30.12.2016, finansiering av Nordic Innovation Renoveringscentrum 1.4.2015–31.3.2018, finansiering via Botnia Atlantica-programmet Cleantech Kvarken 1.9.2014–30.6.2018, finansiering via Botnia Atlantica-programmet
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
11
För att kunna påverka måste man synas och höras I Vasaregionen var utvecklingen av hamnen ett av de viktigaste delområdena för främjandet av logistiken år 2015. Kvarken Ports startade officiellt sin verksamhet i början av året, och under året som gått har VASEK och Kvarken Ports samarbetat och bland annat skapat en prioriteringsordning för logistiska utvecklingsprojekt. I NDPTL-projektet fokuserade man på att effektivisera hamnens utrymmesanvändning och besluta om det framtida järnvägsterminalområdet. Utvecklingen av hamnen och sjöfarten är även nära förknippad med spetsprojektet Midway Alignment där VASEK bland annat har producerat kommunikations- och bakgrundsmaterial samt många analyser och utredningar. Inom ramen för Midway Alignmentprojektet gjordes till exempel en utredning av industrijärnvägen, såväl som samarbetsforum och material som främjar LNG Vasa, tillsammans med aktörer i regionen. Midway Alignment förutsätter och möjliggör även internationell och nationell synlighet. För att kunna påverka och få till stånd en förändring måste man synas och höras. Under året som gick ordnade VASEK flera betydande besök och evenemang. Vasa regionen och dess trafikbehov har fått utmärkt synlighet och beröm för aktivt samarbete. Som exempel kan det stora EU-besöket i september samt Finnhubs Road show i oktober nämnas. VASEK har även representerat regionen i huvudstadsregionen, Bryssel och München på flera olika forum, bland annat på Europas största logistikmässor.
12
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
Utvecklingen av järnvägstrafiken är fortfarande utmanande i Finland. Det finns få aktörer och de nationella besparingsåtgärderna utgör ett hot mot undermåliga eller lågtrafikerade järnvägar. Vasa stad fick göra ett stort jobb tillsammans med Trafikverket för att bevara järnvägen från centrum ut till hamnen som en investering för framtiden. Gällande passagerartrafiken lider Vasaregionen, precis som många andra regioner, av ett krympande utbud mellan Vasa och Seinäjoki. Utvecklingen av flygtrafiken har under året som gått fokuserat på verksamheten för flygtrafikstrategins regionala arbetsgrupp och på att stärka betydelsen av Vasa flygplats. Under sommaren var flygplatsen stängd i sex veckor på grund av renovering och detta återspeglades som minustecken i passagerarsiffrorna. Utvecklingsarbetet med alla transportmetoder fortsätter inom ramen för ett nytt projekt år 2016, och främjandet av Midway Alignments fortsatta finansiering är en av de viktigaste uppgifterna i början av år 2016.
Midway Alignment of the Bothnian Corridor 15.10.2013–31.12.2015, finansiering av EU:s TEN-T-fond NDPTL – The Northern Dimension Partnership on Transportation and Logistics 18.6.2014–31.1.2016, finansieringskälla NDPTL Support Fund
BRANSCHVIS UTVECKLING
Bild: Mikko Lehtimäki
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
13
Bild: Mikko Lehtimäki
14
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
Blicken fortfarande vänd mot Norge I Vasaregionen har internationaliseringsservicens tyngdpunkt redan i några års tid legat på Norge. I Nordic Gateway-projektet samarbetar VASEK och Viexpo med målsättningen att hjälpa företag till den norska marknaden. Arbetet underlättas av närheten till den norska marknaden och de finländska företagens goda rykte som pålitliga partner. Fastän situationen även i Norge har ändrats till följd av det sänkta oljepriset lockas fortfarande företag av oljan och gasen, för att inte tala om den starka marina industrin och möjligheterna som havet erbjuder. Trots en estimerad nedgång under de närmsta åren ser dock investeringarna i olje- och gasindustrin ut att stabiliseras på en hög nivå (2016–2020: 15,5–16,2 md EUR). Även den kommande förnyelsen av Norges elnätverk samt tillväxten inom gruvindustrin behöver arbetare. Det mest betydande evenemanget som Nordic Gateway ordnade under året var de norska gästernas besök under EnergyWeek 2015. Besöket ansågs vara väldigt fördelaktigt med tanke på fortsatta kontakter. I september ordnades ett besök för företag från Österbotten och Södra Österbotten till Tromsö där en fördjupelse i Nord-Norges
I oktober var Nordic Gateway med och ordnade Nordic Green Shipping-matchmaking i Köpenhamn som en del av det internationella evenemanget Danish Maritime Days. I evenemanget deltog danska skeppsredare och tillverkare av utrustning för marinindustrin samt finländska företag inom cleantech- och marintekniska branschen. Oljeindustrins stormässa Offshore Technology Days i Stavanger i oktober drog till sig ett stort antal finländska företag för att knyta kontakter. Genom projektet erbjöds dessutom företagen möjlighet att delta i East West Arena i Gällivare i Sverige i slutet av oktober. Evenemanget fokuserar på möjligheterna som flytten av Kiruna stad medför. Grundläggande arbete gjordes under året med VASEKs och Viexpos budgetfinansiering. I och med projektfinansieringsbeslutet i september kunde Yrkesakademin med full kapacitet gå med i arbetet. Med YA:s insats kommer man i fortsättningen att utveckla förberedelsen och utbildningen av företag för den norska marknaden.
näringsliv och företagssamarbetsmöjligheter stod på programmet.
Tydligt behov av verksamhetsmodell Det har skapats en verksamhetsmodell för investeringsverksamheten i Vasaregionen för att start-up företagen, som startat sin verksamhet här ska få investeringar och på så sätt fart på tillväxten. Verksamhetsmodellen ska bearbetas vidare och på så sätt ge företagen både nationellt och lokalt stöd. Man har sett ett tydligt behov av modellen och fördelarna med densamma har identifierats. Man strävar efter att starta verksamheten under år 2016. Årets mest betydelsefulla evenemang var EnergySpin som ordnades i samband med Vasa EnergyWeek där startup-företag, stora företag samt investerare träffades. Evenemanget arrangeras även år 2016.
BRANSCHVIS UTVECKLING
I samarbete med Vaasa Entrepreneurship Society (VES) presenterades under EnergySpin-evenemanget en lista över Europas 40 mest lovande startup-företag. Många av de företag som valts ut till listan har fått finansiering till verksamheten och skapat värdefulla kontakter och därför kommer man att göra en lista även år 2016. Energy Innovations and Entrepreneurship Forum (EIEF)-projektets verksamhetstid var 1.9.2014–30.9.2015. Projektet finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden.
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
15
Fokus på regionalt strategiarbete och färdigställande av nya program
16
Beredningen av Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020 godkändes i slutet av år 2015. Det omfattande arbetet behandlades i Vasaregionens samarbetsdelegation den 7.12.2015 och får ett slutgiltigt godkännande i regionernas kommunfullmäktige i början av år 2016. Målet med Livskraftsstrategin är att stärka regionens konkurrenskraft och livskraft. Strategiarbetet har genomförts i samarbete mellan representanter för regionens kommuner och VASEK. Under processens gång har flera temainriktade evenemang med intressentgrupper ordnats och dessutom har remissrundorna lyft fram nya prioriteringar för utvecklingen. I Livskraftsstrategin definieras hur utvecklingen ska se ut och vilka satsningar som ska göras beträffande exempelvis energiteknologi och övriga sektorer, logistiska förhållanden samt utbildning och forskning. Vid sidan av den egentliga strategin har man samtidigt berett ett åtgärdsprogram som redan håller på att förverkligas. Regionutvecklingsverksamheten som förverkligas i Vasaregionen ramas förutom av Livskraftsstrategin även av INKA, det vill säga programmet Innovativa städer. Tillväxtavtalet för åren 2013–2015 samt det nya AIKO-programmet (Inledandet av regionala innovationer och försök) för åren 2016–2020. Målet med INKA är att stöda och stärka företag som baserar sig på högklassig kompetens och påskynda utvecklingen av stora projekt som skapar internationell konkurrenskraft och ny affärs-
Endast sex stadsregioner inom ramen för Tillväxtavtalet Tillväxtavtalspolitiken förnyas åren 2016–2018 och förutom huvudstadsregionen får nu endast sex regioner delta. I fortsättningen är tillväxtavtalet även direkt förenat med finansieringen via AIKO-programmet som ska startas. Genom Tillväxtavtalet och AIKO-programmet stärks regionernas näringslivsstruktur då företagsverksamhetens förutsättningar och regionernas förnyelseförmåga förbättras. Förverkligandet av regeringens spetsprojekt stöds å sin sida genom tillväxtavtalen. Staten finansierar tillväxtavtalen och AIKO-programmet med sammanlagt 30 miljoner euro under tre års tid. Beredningen av tillväxtavtalsförslaget påbörjades i november 2015 under ledning av Vasa stad. VASEK deltog som en av huvudaktörerna i beredningen. I Vasaregionen prioriteras energiteknologin inom ramen för smarta och hållbara energilösningar. En stark utvecklingshelhet har sammanställts under ett huvudtema för åren 2016–2018, och på så sätt strävar man efter att fortsätta det systematiska utvecklingsarbetet för att stärka energiklustret på en nationell och internationell nivå. I sin ansökan presenterar Vasaregionen även en nationell utvecklingszon från Helsingfors till Tammerfors via Österbotten och Vasa vidare till Umeå. Dessutom ansöker Vasa om fortsatt verksamhet i det nationella MBT-nätverket (markanvändning, boende, trafik) inom ramen för Tillväxtavtalen. Tillväxtavtalsförslagen bedöms vårvintern 2016 och statsrådet beslutar om utarbetandet
verksamhet. Programmet främjar även regionernas tillväxt och utnyttjar resurserna och kompetensen runt om i landet. För Vasa regionens del har INKA-programmet utnyttjats effektivt, i slutet av år 2015 hade regionen via programmet erhållit ca 5,5 miljoner euro i finansiering från Tekes.
av avtalen i april. I det kommande AIKO-programmet ingår programmet för förutsedd strukturomvandling av näringslivet. För varje landskap skapas ett eget program för förutsedd strukturomvandling som ska stärka regionernas förmåga att anpassa sig till förändringar
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
REGIONAL UTVECKLING
Bild: Mikko Lehtimäki
och klara sig igenom dessa. Österbottens förbund ansvarar för processen gällande förutsedd strukturomvandling på landskapsnivå, VASEK har deltagit i beredningsarbetet och länkningen av programmet med Tillväxtavtalsförslaget. VASEK förverkligar, finansierar, koordinerar och samarbetar VASEKs egen projektverksamhet omfattar årligen kring tio olika projekt. Man ansöker om projektfinansiering i enlighet med utvecklingsprioriteringarna för bolagsstyrelsens strategi som uppdateras årligen samt Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020.
REGIONAL UTVECKLING
År 2015 erhöll man projektfinansiering bland annat via EAKR, ESR och Botnia-Atlantica-programmen. Under året erhölls 426 729 euro i extern finansiering för projekt som VASEK själv genomförde (2014: 502 771 euro). För projekt som VASEK själv genomförde användes 118 654 euro egen finansiering (2014: 200 177 euro). VASEK har en stark roll gällande koordineringen av regionens övriga projektverksamhet. VASEK beviljade inom ramen för sin budget kommunal medfinansiering om sammanlagt 90 789 euro till projekt (11 st.) som förvaltades av andra organisationer (2014: 153 257 euro).
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
17
Till finansieringen av VASEKs egna och andra organisationers program och projekt riktades totalt 209 443 euro som motsvarar 13,2 % av kommunernas finansiering till VASEK år 2015 (2014: 22,4 %). Under 2015 påverkades den regionala utvecklingsverksam heten och mängden projektfinansiering som beviljades i Vasa regionen på många sätt av EU:s nya programperiod och de administrativa fördröjningar den orsakade. År 2015 deltog VASEK i cirka 30 större utvecklingsprojekt i regionen, antingen i egenskap av finansiär, samarbetspartner eller styrgruppsmedlem.
VASEK koordinerar FöretagsFinlands verksamhet och det regionala företagsservicesamarbetet i ett nätverk som består av 17 partnerorganisationer i regionen. Vasaregionens företagstjänster har sammanställts på tre språk i den riksomfattande portalen FöretagsFinland.
ÄGARKOMMUNERNAS FINANSIERING TILL VASEK 1 591 940 € (14 €/invånare) egen finansiering för projekt som VASEK själv genomförde 118 654 €
motfinansiering och andra årsavgifter för övriga projekt 90 789 €
PROJEKTFINANSIERINGENS ANDEL AV DEN TOTALA OMSÄTTNINGEN 2 370 834 € erhållen extern projektfinansiering 426 729 €
7,5% 5,7%
18,0%
5,0% 3,8% 86,8% VASEKs grundverksamhet 1 382 497 €
egen finansiering för projekt som VASEK själv genomförde 118 654 € motfinansiering och årsavgifter för övriga projekt 90 789 €
73,2% VASEKs grundfinansiering 1 734 662 €
18
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
REGIONAL UTVECKLING
Projekt som VASEK förvaltar eller är delgenomförare i
Genomförandetid
VASEKs finansieringsandel 2015, euro
Helhetsfinansiering 2015, euroa
Effektivering av tjänster för ägarskiften
Huvudsaklig finansieringskälla
1.1.2012–30.4.2015
12 720
50 880
ESF (NTM-centralen i Österbotten)
Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen
1.1.2012–30.4.2015
8 925
35 701
ESF (NTM-centralen i Österbotten)
Landsbygdsprogrammet i Lillkyro
27.8.2014–31.12.2015
0**
26 000
Midway Alignment of the Bothnian Corridor
15.10.2013–31.12.2015
0**
7 000 000
NDPTL - The Northern Dimension Partnership on Transportation and Logistics
18.6.2014–31.1.2016
0**
700 000
Energy Innovation & Entrepreneurship Forum EIEF
3.9.2014–30.6.2015
21 152
52 880
Nordic Built – Concept for renovation and upgrading of residential buildings
3.3.2014–31.12.2016
2 208
405 068
Nordic Innovation
Renoveringscentrum
1.4.2015–31.3.2018
5 760
334 908
Botnia Atlantica
VASEK / Nordic Gateway 17-17-17
1.9.2015 – 30.8.2018
9 961
34 634
Cleantech Kvarken
1.7.2015–30.6.2018
72 000 *
1 335 000 *
Botnia Atlantica
Spotligt High-Low Coast
1.10.2015–30.9.2018
27 500 *
750 000 *
Botnia Atlantica
Vasa stad
EU, TEN-T Motorways of the Seas
NDPTL Support Fund
ERUF
ERUF
* Under hela projekttiden ** VASEK som delgenomförare i Vasa stads helhet
REGIONAL UTVECKLING
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
19
Bild: VAMK
20
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
KOMMUNIKATION
Samarbete som röd tråd i regionkommunikationen Regionkommunikationens år kan sammanfattas i ett ord eftersom verksamheten under hela året präglades av samarbete. Under hösten lades ännu större vikt vid prioriteringen av arbetet på grund av minskade personalresurser. I början av året publicerades webbsidan Vasaregionen.fi där all väsentlig information om regionen sammanställs. Vasaregionens många evenemang finns nu samlade på samma ställe i en kalender. Evenemangskalendern hade rikligt med besökare under det första året. Studeranden utgör en viktig grupp med tanke på regionens framtid och fick därmed mycket uppmärksamhet. Under den gemensamma antagningen förde alla sju högskolor i Vasa en kampanj genom en gemensam reklamvideo i biosalongerna runt om i Finland. Genom flera olika evenemang övertygade man dessutom de nyutexaminerade ingenjörerna om att Vasaregionens energiindustri fungerar som en språngbräda inför en internationell karriär.
KOMMUNIKATION
I mars sammanfördes ännu en gång finländska och utländska professionella inom energibranschen under EnergyWeek i Vasa. Evenemanget fortsätter att växa, under veckan år 2015 ordnades sju event i vilka sammanlagt över 3 200 personer deltog. Det här evenemanget har delvis bidragit till att Vasaregionen knipit platsen som Finlands energihuvudstad. I början av sommaren erövrade Österbotten, och samtidigt även Vasaregionen, Senatstorget i Helsingfors. Under PopUp Österbotten-evenemanget presenterades regionens styrkor och energiteknologikompetens. Under evenemanget publicerade landskapstidningarna Vasabladet och Pohjalainen ett historiskt gemensamt nummer med stor spridning, som särskilt riktade sig till huvudstadsregionen, och som VASEK var med och koordinerade. För regionkommunikationens huvudaktörer, det vill säga VASEK, Vasa stad och VisitVasa, var effektiviseringen av kommunikationen en av de viktigaste målsättningarna under hösten. Under de kommande åren fästs ännu större uppmärksamhet vid samarbetet.
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
21
Bild: Esa Siltaloppi
Flerkanalig och omfattande kommunikation som når fram VASEK sammanställer och bearbetar information för de regionala beslutsfattarnas, näringslivets och invånarnas behov. Vi håller kontakt med media, ordnar utbildnings- och informationstillfällen, producerar och publicerar regelbundet nyheter, artiklar, meddelanden och nyhetsbrev om vår verksamhet samt andra ämnen som är intressanta och aktuella för företagare. VASEKs webbsidor www.vasek.fi, som förnyades i mars 2015, besöktes 163 499 gånger under år 2015. Besökarna dröjde kvar på sidan i 1 minut och 43 sekunder i medeltal. Alltfler hittade VASEKs webbsida via sociala medier: den inkommande trafiken via Facebook växte med 8 % i jämförelse med år 2014, via LinkedIn med 80 % och via Twitter med 35 %. På webbsidorna publicerades sammanlagt 114 nyheter, artiklar eller pressmeddelanden under året. Nyhetsbrevet eVASEK publicerades i 26 exemplar under året (27 402 skickade nyhetsbrev). I slutet av år 2015 hade nyhetsbrevet sammanlagt 1 364 prenumeranter.
22
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
VASEKs flerkanaliga kommunikation förverkligades även på Facebook, LinkedIn och Twitter. Nya register Bolaget övergick till att använda det nya kundregistret (CRM) i början av januari. Nyföretagscentrum Startia övergick till samma system i början av juli. Tidigare var kundregistren separata. Alldeles i slutet av år 2015 öppnades en ny tjänst gällande affärsverksamhetsplanen för Startias kunder. ”Nya Lissu” svarar ännu bättre på de nystartande företagarnas behov och lämpar sig även för planering och uppföljning av befintliga företags affärs verksamhet. I slutet av år 2015 publicerades på VASEKs hemsidor det förnyade företagsregistret som innehåller kontaktuppgifter till befintliga företag i regionen. Företagen kan själva uppdatera sin information i registret och berätta mer om sina tjänster och produkter.
KOMMUNIKATION
BALANSRÄKNING 31.12.2015
31.12.2014
Maskiner och inventarier
5 864,31
3 137,07
Övriga materiella tillgångar
4 433,33
4 433,33
Materiella tillgångar totalt
10 297,64
7 570,40
Övriga aktier och andelar
59 803,91
60 337,24
BESTÅENDE AKTIVA TOTALT
70 101,55
67 907,64
Försäljningsfordringar
522 468,12
158 209,60
Övriga fordringar
19 381,16
0,00
Förskottsbetalningar
34 465,63
31 021,93
Resultatfordringar
122 385,76
479 304,18
Fordringar totalt
698 700,67
668 535,71
189 933,85
518 866,07
888 634,52
1 187 401,78
AKTIVA TOTALT
958 736,07
1 255 309,42
PASSIVA
31.12.2015
31.12.2014
Aktiekapital
424 800,00
424 800,00
Ackumulerade vinstmedel från tidigare räkenskapsperioder
72 604,18
-5 464,77
Räkenskapsperiodens vinst (förlust)
12 475,87
78 068,95
EGET KAPITAL TOTALT
509 880,05
497 404,18
Erhållna förskott
149 019,55
402 537,58
Leverantörsskulder
97 944,13
86 314,64
Övriga skulder
29 388,43
21 504,19
Resultatregleringar
172 503,91
247 548,83
448 856,02
757 905,24
958 736,07
1 255 309,42
AKTIVA
Bokslut
BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar
RESULTATRÄKNING
1.1.2015–31.12.2015
1.1.2014–31.12.2014
OMSÄTTNING
1 821 181,55
1 850 639,63
Övriga rörelseintäkter
545 383,12
702 947,18
Kortfristiga
Material, tillbehör och varor Inköp under räkenskapsperioden
-400,17
-110,34
Externa tjänster
-592 987,26
-740 546,89
-593 387,43
-740 657,23
Personalkostnader Löner och arvoden
-977 847,33
-980 134,95
Pensionskostnader
-177 741,11
-178 142,39
Övriga personalbikostnader
-52 251,26
-44 423,11
-1 207 839,70
-1 202 700,45
Personalbikostnader
Personalkostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan
RÖRLIGA AKTIVA Fordringar
Material och tjänster
Material och tjänster totalt
Placeringar
-1 954,76
-1 045,69
Övriga rörelsekostnader
-548 194,95
-509 866,61
RÖRELSEVINST/-FÖRLUST
15 187,83
99 316,83
Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränte- och finansiella intäkter 24,21
24,10
Finansiella kostnader
-67,38
-20,51
Finansiella intäkter och kostnader totalt
-43,17
3,59
VINST/FÖRLUST FÖRE BOKSLUTS- 15 144,66 DISPOSITIONER OCH SKATTER
99 320,42
Inkomstskatter
-21 251,47
-2 668,79
Kassa och banktillgodohavanden RÖRLIGA AKTIVA TOTALT
EGET KAPITAL
FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt
FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST
EKONOMI
12 475,87
78 068,95 PASSIVA TOTALT
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
23
VASEK ja Vaasan seutu lukuina / VASEK och Vasaregionen i siffror
24
VAASAN SEUDUN VÄKILUKU VASAREGIONENS INVÅNARANTAL
UUDET YRITYKSET VAASAN SEUDULLA NYA FÖRETAG I VASAREGIONEN
Lähde: Tilastokeskus, ennakkoväkiluku 26.1.2016 Källa: Statistikcentralen, preliminära uppgifter 26.1.2016
Lähde: PRH / kaupparekisterin kuulutustietopalvelu Källa: Patent- och registerstyrelsen / Handelsregistrets kungörelseinfotjänst
YRITYS- JA ASIAKASKONTAKTIT (VASEK + STARTIA) FÖRETAGS- OCH KUNDKONTAKTER
YRITYKSIÄ JA ASIAKKAITA FÖRETAG OCH KUNDER
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
(VASEK + STARTIA)
HAETUT RAHOITUKSET ANSÖKT FINANSIERING
LAADITUT LAUSUNNOT UTLÅTANDEN
ASIAKASKONTAKTIT KUNDKONTAKTER
OMISTAJAN- JA SUKUPOLVENVAIHDOSNEUVONTAA SAANEET FÖRETAG SOM FÅTT RÅDGIVNING VID ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN
VASEK
ÅRSBERÄTTELSE 2015
25