Page 1

2017/2018 Klimatstyrning i kyrkor Sprinkler ger brandskydd Solenergi – en lysande framtid Kär mur har många namn SKIF:s Fastighetsdagar – både fastighetsförvaltning och tekniska frågor

Spännande projekt och investeringar över hela landet

Säkrare takarbeten tack vare studier i Ljusdal

Värmekameror förenklar

Drönare och digitala kartor


Varsam restaurering och byggnadsvård – med certifierade reparbetare

På Uppsala Domkyrka utförde vi inspektioner av de 118 meter höga kyrktornen, samtidigt som vi fogade om klöverfönstren på tornen och bytte spruckna tegelstenar på fasaden.

Våra certifierade reparbetare är skickliga hantverkare, som har materialkännedomen som krävs när det gäller att vårda och restaurera kulturhistoriska byggnader. Hantverks- och fastighetsarbeten utförda via rep är både kostnadseffektivt, snabbt och smidigt. Vi arbetar helt utan ställningar och lift, vilket minimerar de estetiska och praktiska störningar som kan uppstå på mer konventionella byggarbetsplatser. När du anlitar våra tjänster kan verksamheten därför bedrivas med minimal påverkan på omgivningen.

Kontakta oss för ett kostnadsfritt besök inklusive offerering! Inspektion

Fasadarbete

Reparation

Plåtarbete

Målning

Montage

www.klatterservice.se - info@klatterservice.se - 08-588 311 30


Ill.: Uffe Bengtsson

2017/2018

Luleå stift Sid 34

Härnösands stift Sid 16

Strängnäs stift

Västerås stift

Sid 52

Sid 60

Uppsala stift

Karlstads stift

Sid 56

Sid 22

Stockholms stift

Skara stift

Sid 46

Sid 42

Linköpings stift

Göteborgs stift

Sid 28

Sid 10

Visby stift Sid 66

Lunds stift Sid 36

Växjö stift Sid 63

UTGIVARE: Nya Rekord - Media och Produktion AB, Box 22249, 104 22 Stockholm Telefon vxl: 08-21 26 00 WEBB: www.fastighetochbostadsratt.se ANSVARIG UTGIVARE: Therése Söderström, therese@rekordmedia.se REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson SKRIBENTER: Kjell-Arne Larsson, Kurt Johansson ANNONSPRODUKTION, GRAFISK FORM, PRODUKTION & PROJEKTLEDNING: Lazze Öst, JINAB.se, lazze@jinab.se

DISTRIBUTION: Posten, Bring Citymail OMSLAGSBILD: Flir Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa. ISSN 2002-0635.


Foto: Kjell-Arne Larsson

Inventarierna i Romfartuna kyrka i Västerås stift är väl omhändertagna av konservatorer. Samtidigt ser ett modernt styrsystem till att upprätthålla ett bra inneklimat. Fotot taget i riktning mot korfönstret som skall hjälpa gudstjänstbesökaren att se in i evigheten.

Svensk Klimatstyrning – expert på kyrkor, inneklimat och kulturvärden

Runt om i landet pågår många projekt för att hushålla med energi i kyrkorna. Ett mål gott nog i sig med perspektiv på globala klimatproblem och ekonomi. I ivern att minska uppvärmningskostnaderna får man inte glömma inneklimatet. Ett felaktigt inneklimat kan medföra stora risker för inventarier och reducera antikvariska värden. AV KJELL-ARNE LARSSON En sänkt inomhustemperatur leder till att relativa fuktigheten (RF) stiger. Höga värden kan påverka byggnad, inredning och inventarier direkt. Indirekt via mögelbildning kan rötskador uppstå. Före varje genomgripande åtgärd i kyrkans värme- och styrsystem bör inneklimatet undersökas. Resultaten måste beaktas vid byte av uppvärmning, styrsystem, avfuktning etc. Efter föränd4

ringen skall sedan inneklimatet följas upp och säkerställas.

Svensk Klimatstyrning Företaget Svensk Klimatstyrning har i över tjugo års tid arbetat med inneklimat i kyrkor. Företaget placerar ut givare för temperatur och RF, och kartlägger sedan klimatet under flera år. Svensk Klimatstyrning projekterar åtgärder, som oftast

innefattar bland annat ett styrsystem för att kontrollera inneklimatet. Efter genomfört projekt följs klimatet upp med kontinuerliga mätningar. Förutom att projektera åtgärder kan företaget ha rollen som projektledare och byggledare. Det behöver knappast tilläggas att Svensk Klimatstyrning också har en gedigen erfarenhet kring antikvariska värden. Det är just dessa som ska bevaras, samtidigt


Foto: Kjell-Arne Larsson

som kyrkan sparar in på energikostnaderna. – Vi har under mer än tjugo års tid gjort över 300 klimatanalyser, berättar Tom Velander, teknisk chef för Svensk Klimatstyrning. Och under samma period har vi genomfört ungefär 250 stora och små projekt i kyrkor på många håll i landet. Bland företagets referenser finns bland annat Uppsala Domkyrka, Munktorps kyrka (som var bland de första, granne till Kolbäck där Svensk Klimatstyrning har sin hemort), alla kyrkor i Himledalens församling i Göteborgs stift samt Västerås Domkyrka. Inte minst aktuellt är Västerås pastorat där företaget för närvarande jobbar med 24 kyrkor.

Romfartuna Ett i en lång rad intressanta projekt representeras av Romfartuna kyrka. Där har mätningar av temperatur och relativt fuktighet gjorts sedan 1997. År 2008 installerades nytt värmesystem. Tidigare fanns direktverkande el-radiatorer. Ett vattenburet värmesystem installerades med radiatorer längs väggar och i bänkar. En el-panna sattes upp i ett före detta bårhus. Mätningarna i kyrkan visade att någon avfuktning inte behövdes. Styrsystemet, som till stor del också är inhyst i före detta bårhuset, styr temperaturen intermittent mot bakgrund av de bokningar som läggs in i bokningsschemat. Grundtemperaturen är 8 °C. I vissa lägen höjs den för att hindra RF att stiga över 60 procent. RF hålls mellan 50 och 60, med 55 som börvärde. Givare finns installerade i långhus, i sakristia, under orgelläktaren och uppe vid orgeln. Styrsystemet hämtar givetvis också information från givare utomhus. Romfartuna kyrka har idag jämn RF inne över hela året, samtidigt som man hushållar med energi. På sikt ska dessutom el-patronen ersättas av bergvärmepump, som ska täcka absoluta merparten av värmebehovet. – Projektet år 2008 omfattade också ny dagvattenhantering med rening i stenkista, åskskydd och brandlarm, berättar Tom Velander. Samtidigt med de tekniska åtgärderna har konservatorer från pastoratet arbetat med vård av värdefulla inventarier. Bland dem kan nämnas målade 6

Romfartuna är bara en av drygt 300 kyrkor där Tom Velander från Svensk Klimatstyrning har kartlagt inneklimatet.

träskulpturer som är mycket gamla, kanske från medeltiden. Västerås pastorat har inrättat en särskild konserveringsateljé som arbetar med förebyggande vård. Det handlar både om rådgivning och om tjänster som erbjuds församlingarna.

Långa serier – De många och långa serier av klimatmätningar som vi gjort i en rad kyrkor är mer eller mindre unika, säger Tom Velander. Det faktum att klimatet också följs, efter att olika åtgärder har vidtagits gör mätserierna särskilt intressanta. Detta ger förstås möjligheter till erfa-

renhetsåterföring, något som Svensk Klimatstyrning drar nytta av vid projektering av nya värmesystem. I vissa kyrkor räcker det – som i Romfartuna – att styra enbart värmetillförseln. I andra kyrkor behöver också avfuktare installeras för att kunna kontrollera inneklimatet, oftast i vissa zoner. Det bör tilläggas att Svensk Klimatstyrning också arbetar i projekt där mögelanalys, byggnadstekniska åtgärder, antikvariska arbeten, restaurering och konservering kan ingå. Svensk Klimatstyrning gör också långsiktiga vård- och underhållsplaner, byggnadshistorisk karaktärisering, bland mycket annat.

Klimatstyrning i Himledalen i Göteborgs stift I Himledalens församling finns sex kyrkor. Svensk Klimatstyrning har gjort klimatanalys och tagit fram förslag till åtgärder. Dessa har samordnats med de renoveringar som har gjorts interiört i kyrkorna, senast i Grimetons kyrka. Nu återstår i församlingen endast Nösslinge kyrka. Två av dem har fått nytt värmesystem och fyra av dem dessutom avfuktare. – I Himledalens församling har man ett intressant sätt att jobba på, berättar Tom

Velander, teknisk chef på Svensk Klimatstyrning. Istället för att göra mindre åtgärder utspridda över tid, har man tagit ett långsiktigt helhetsgrepp på varje kyrka och genomfört flera åtgärder samtidigt. Detta arbetssätt gynnar långsiktigt både församlingens ekonomi och de antikvariska värdena. Prioritering har gjorts mellan tänkbara åtgärder för att förbättra inneklimatet och samtidigt hushålla med energi och andra resurser.


Kalkbruk och allt annat i kulturskyddade byggnader Arenatum är ett konsultföretag som ägs av Tommy Olsson. Arenatum hjälper församlingar och andra ekonomiska enheter. Företaget kan finnas med som stöd i projekt; allt från förstudier tills de färdiga åtgärderna besiktigas. Inriktningen är kulturhistoriskt skyddade byggnader, framförallt kyrkor. Arenatum arbetar exempelvis med att ta fram underlag till och formulera ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning och kyrkobyggnadsbidrag. Vidare hjälper man de ekonomiska enheterna med tillståndsansökningar till länsstyrelserna. Många av arbetsuppgifterna handlar om

grovprojektering och kalkylarbete, för att ta fram kostnadsförslag. Företagets starkaste fackområde är mur och puts, särskilt olika kalkbruk, krav på kalkbruk och funktionen hos olika konstruktioner där kalkbruk ingår. Genom samarbete med andra konsulter

täcker Arenatum också in andra discipliner, såsom målning, plåtarbeten och installationer av olika slag. Arenatum axlar ofta också rollen som projektledare för arbeten på plats i kyrkan. Eftersom man är helt inriktad på kulturskyddade byggnader, krävs särskild kompetens för att arbeta i den känsliga och hänsynskrävande miljön. I vissa fall handlar åtgärderna mindre om bygginsatser och mer om rengöring, restaurering och konservering, både interiört och exteriört.

HEJ, VI ÄR FAMILJEN NIBE 2016

Vi är designade och utvecklade för dig och ditt hem. Oavsett vilken typ av hus du bor i eller vad ditt energibehov är, ger vi dig det perfekta inomhusklimatet. År ut och år in. Vi är smarta och laddade med tekniska innovationer som du enkelt kan styra i din vardag. Med din mobil eller läsplatta kan du enkelt bestämma vad vi ska göra eller kolla hur vi mår. Från jobbet eller hängmattan. Vår mångåriga erfarenhet och tusentals timmar av utveckling speglas i vårt breda produktsortiment. Läs mer om familjen NIBE på nibe.se/varmepumpar.

7


Studie skall ge säkrare takarbeten Under 2016 och 2017 har spåntaket på Ljusdals kyrka restaurerats. I samband med dessa arbeten har flera metoder och tekniker provats för att öka säkerheten vid takarbeten. Målet är att hitta lösningar som fungerar på olika typer av byggnader. Resultaten skall också kunna användas för kyrkor med annat takmaterial och för andra byggnader med branta tak. Projektet heter "Säkrare och effektivare arbetsmetoder vid arbeten på kyrktak med spån och liknande byggnader" och bekostas av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF. I projektgruppen ingår bland andra David Pettersson, Byggkultur Mittkonsult, och PeO Axelsson, Byggsäkerhet & Arbetsmiljö. Riskerna vid takarbeten är många och på gamla kyrktak ännu fler. Brutna tak, branta takvinklar och svängda former gör det ofta svårt att resa byggnadsställningar. Byggnadernas kulturhistoriska värde begränsar också möjligheterna. Dessutom finns risk att taken släpper ifrån sig farliga ämnen då många spåntak har behandlats med impregneringsmedel, till exempel kreosot. – Vi vill synliggöra riskerna och svårigheterna, men också förbättra vår egen arbetsmiljö. Vid arbetet i Ljusdal under förra sommaren användes en teleporter, en teleskop-lastare med stor korg och öppningsbar front. I den står takläggarna säkert och kan ha alla sina verktyg med sig. Teleportern är stor och väger 24 ton så på många ställen kan den inte användas, säger David Pettersson. Ett alternativ är fasta förankringsanordningar för arbetsplattformar eller för reparbeten. På Ljusdals kyrka skall sådana monteras nu i höst och skall användas när taket tjäras. Förankringsanordningarna har utprovats under sommaren på RISE (tidigare SP) med gott resultat. – Det långsiktiga målet är att ta fram europeiska standarder för att förtydliga vad som krävs vid takarbeten, säger PeO Axelsson, som sitter med i Taksäkerhetskommittén samt i svenskt och europeiskt standardiseringsarbete. Han vill också jobba för att få bort skillnader i bestämmelserna om taksäkerhet mellan Branschstandard Taksäkerhet och BBR. Bestämmelser i PBL krockar med regelverket i arbetsmiljölagen. Det ger utrymme för olika tolkningar och det är olyckligt.

! s e t a d e h t Save

Arbeten på spåntak är ofta särskilt riskfyllda, på grund av höjd, lutning och att hälsovådlig kreosot har använts för att tjära taken. Bilden är från Ljusdals kyrka.

Många församlingar och pastorat saknar tillräcklig kunskap om sitt ansvar som beställare och har ingen tydlig plan för arbetsmiljön vid byggarbeten. All denna osäkerhet leder till osäkra upphandlingar. Ju tydligare riktlinjer från beställaren, desto bättre och mer rättvisa blir upphandlingarna. Det skulle gynna både säkerheten och de seriösa aktörerna. I september presenterades taksäkerhetsprojektet för kyrkoantikvariska samrådsgrupper från Härnösands stift, Uppsala stift, Västerås stift och Strängnäs stift. Projektet kommer att slutredovisas under 2018.

International Conference on Ecclesiastical Heritage and its Future Challenges 25–26 april 2018 in Lund For more information: svenskakyrkan.se/lundsstift/kyrkoantikvariskt

8


Många olika sprinklerlösningar För kulturbyggnader som är särskilt värdefulla eller har särskilt värdefulla inventarier bör brandskydd i form av ett sprinklersystem övervägas. Detta kan vara aktuellt inte endast i kyrkorum, utan även i klocktorn, och när det handlar om träkyrkor kan också fasaden behöva ett sådant brandskydd. Inför val av sprinklersystem skall många svåra val göras, som både har med teknik att göra, installationskostnader, driftkostnader och behoven av egenkontroller och underhållsinsatser. I flertalet fall är det lämpligt att anlita en konsult med kompetens för sprinklersystem.

Slutna och öppna Det förekommer både slutna och öppna system. Slutna system karaktäriseras av att dysorna är försedda med en säkring, som gör att dysan tätas i normala fall. Vid förhöjd temperatur utlöser säkringen, som består av en glas-bulb eller en metallisk säkring. Säkringen är konstruerad för en viss temperaturnivå, exempelvis 68 eller 93 grader. Man måste beakta att inomhus kan mikroklimatet lokalt överstiga 68 graders temperatur, varför säkring för en högre temperatur då måste väljas just där. Fördelen med slutna system är att enbart den eller de dysor som sitter där det brinner öppnas och sprutar vatten. Därmed hushållas med både vattentrycket och volymen av släckningsvatten. Detta hamnar där det gör störst nytta och vattenskador i andra delar av byggnaden begränsas. Slutna system kan vara antingen våta eller torra. De våta är ständigt fyllda med vatten av ett visst tryck. Reaktionstiden från att dysan utlöses tills vattnet börjar spruta är kort. Dessutom är systemet tekniskt sett relativt enkelt. Det går dock inte att använda där frysrisk finns, som i kallställda byggnader, i klocktorn och på

fasader, med mindre än att systemet fylls med en frysskyddad vätska. På sådana ställen kan däremot ett torrt system användas. Det är fyllt med luft som håller mer än atmosfäriskt tryck. Ett torrt system är tekniskt mer komplicerat än ett vått och reaktionstiden är längre. Ännu mer komplicerat är ett slutet torrt system där kvävgas i behållare ibland används kvävgastuber används i stället för pumpar.

Deluge-system Ett så kallat deluge-system är ett öppet system som kan vara lämpligt ute på tak och fasader. Dysorna står hela tiden öppna och rörsystemet är därmed fyllt med luft av atmosfärstryck. När systemet utlöses öppnar en gemensam ventil och vattnet sprutar genom samtliga dysor. Det är därför inte lämpligt att skydda exempelvis en träkyrkas samtliga fasader av ett heltäckande system. Detta bör i stället zonindelas, med zoner som omfattar endast en fasad eller del av fasad. En nackdel med öppna system är risken för korrosion på grund av att rören innehåller både fukt och luft. System som åstadkommer en vattendimma – dimsprinklers – kan vara aktuella såväl inomhus som utomhus. En vattendimma ger en effektivare släckning och snabbare temperatursänkning, vid en given vattenvolym, jämfört med andra sprinklersystem. Dimsprinklers kan vara aktuella då vattenskador efter en släckning riskerar att bli särskilt ödesdigra. Dessa system är dock dyrare och reservdelar är mer märkesspecifika än för konventionella system Det förekommer ytterligare principer för sprinklersystem än de som har nämnts här, och dessutom olika hybridlösningar. Värt att nämna är pulversprinklersystem, lämpliga för vissa tillämpningar.

Vid val av system skall också avgöras vad som skall detektera branden, dysornas säkringar som nämndes inledningsvis, för andra system alternativt temperatur-, rök- eller flamdetektorer.

Stor tank En annan fråga är hur vattenförsörjningen skall ordnas. Om det kommunala vattennätet upprätthåller tillräckligt tryck och är tillförlitligt över tid, kan detta nät förse sprinklersystemet med vatten. Kommunerna har dock ingen skyldighet att leverera vatten på detta sätt. En tank på plats är bästa lösningen. Överdimensionera hellre dess volym, än att spara in på den. När sprinklersystemet väl är på plats och överlämnat till fastighetsägaren, skall systemet också underhållas. Många system behöver dessutom trimmas in efterhand. Systemen ställer sedan oftast krav på egenkontroller. Särskilt beträffande ett öppet system, är en större översyn behövlig varje höst. Vatten och fukt som finns i lågpunkter skall blåsas ur, för att hindra frysskador och korrosion. Dysorna skall kontrolleras så att de inte är igensatta. Pumpar bör motioneras varje vecka, för att inte riskera att fastna. Ventiler och tryck skall kontrolleras varje vecka. Tanken bör vara försedd med virvelskydd för att hindra luft att komma in i pumpen. Eventuella dieselaggregat – som i händelse av el-avbrott kanske inte driver enbart pumpar utan förser hela kyrkan med el – skall provköras en gång per månad. Använd inte diesel med tillsats av rapsolja som bränsle, då rapsolja åldras medan den förvaras i tank. Det är sedan mycket viktigt att anläggningsskötaren sätter sig in i sin anläggning och förstår dess funktion. (Råden kommer från Anders Carlsson som är drifttekniker/fastighetsskötare i Vimmerby pastorat.)

9


Göteborgs stift

Vid Askims kyrka har en ny askgravlund anlagts.

I och med årsskiftet 2017/18 blev det mycket nytt organisatoriskt både i Göteborgs kyrkliga samfällighet och i Göteborgs stift. Samfälligheten upphör och bildar i stället sex pastorat och tre församlingar. Det innebär 74 ekonomiska enheter. AV KJELL-ARNE LARSSON

På stiftet centralt inrättas en enhet som kommer att ha stödjande funktioner inom ekonomi och personalfrågor. En annan enhet – som skall heta ”Fastigheter och kulturarv” kommer att vara rådgivande och konsulterande när det handlar om fastigheter, miljö och kultur. Denna enhet skall bestå av tre team: ett för traditionell fastighetsförvaltning, ett för energi och hållbarhetsfrågor, och ett för kulturarvsfrågor. Stiftets nya enheter kommer att stödja pastoraten i respektive frågeområde. Stödet kommer att ges både som gratis rådgivning och i form av avtalstjänster som de ekonomiska enheterna kan köpa från stiftet. Christina Bernérus som har varit mil10

jösamordnare i stiftet sedan 2001 kommer att fortsätta i den rollen, och bli knuten till stiftets enhet ”Fastigheter och kulturarv”. – Jag vill arbeta med ett brett hållbarhetsperspektiv på miljöfrågor, säger Christina Bernérus. Det handlar till en del om hållbarhetsaspekter vad gäller energi och fastigheter, men också om mycket annat, exempelvis hållbarhet vad beträffar inköp, kyrkogårdsskötsel och kyrkans kärnverksamhet. Hållbarhetstänkande ska finnas med bland annat vid alla inköp av produkter och tjänster. Svenska Kyrkan har gett ut en handbok för upphandling. Inriktningarna i den implementeras ute i församlingarna. Besluten vid inköp kommer ofta att grun-

das på både centrala rekommendationer och vilka produktval man tidigare gjort lokalt. De nationella urval som redan gjorts och som resulterat i ramavtal, baseras på en rad väl genomtänkta krav. Nationella avtal finns bland annat för el, kemikaliehantering, kontorsvaror och telefoni. Alla ekonomiska enheter rekommenderas att sätta sig in i de nationella ramavtalen. Det är också viktigt att påminna om möjligheten till miljödiplomering av sin verksamhet. Svenska Kyrkan tillämpar Miljödiplomering som miljöledningssystem. Detta system är enklare att arbeta med än ISO 14001 och mer anpassat till kyrkan. Det är bra om alla ekonomiska enheter använder sig av Miljödiplome-


Foto: Wikimedia

ring. Denna omprövas vartannat år. Hur man går till väga beskrivs i en handbok för miljödiplomering. Just nu arbetar Sensus med en uppdatering av studievägledningen till boken. – Jag rekommenderar miljödiplomering för alla enheter, säger Christina Bernérus. Det innebär att man aldrig släpper greppet om miljöfrågorna.

Klimatprojekt Det klimatprojekt som har genomförts i fyra etapper i Göteborgs stift sedan 2009 är nu avslutat. Drygt hälften av stiftets kyrkor har inventerats på energiprestanda. Klimatmätningar har gjorts inne i kyrkorna och skador har noterats. Även antikvarisk expertis har deltagit i inventeringarna. Redovisningar har gjorts per ekonomisk enhet och per byggnad. Nyckeltal som visar energiprestanda, lokalytor med mera presenteras. Energieffektiviseringsåtgärder har delats upp i, dels enkla och billiga åtgärder, dels dyrare i form av investeringsprojekt. Skador redovisas som akuta respektive övriga. Det är imponerande att stiftet med relativt begränsad personalinsats snabbt har tagit fram konkreta förslag till åtgärder. – Runt om i stiftet finns det många engagerade personer som driver energifrågorna lokalt. Det finns till exempel ett stort växande intresse bland stiftets församlingar/pastorat att producera sol-el, berättar Christina Bernérus. Något som bidrar till energihushållning är valet av lampor och belysning. Här har stiftet exempelvis tagit fram en ”lathund” beträffande utebelysning. Man samarbetar med bland annat Julia Hoflund Engberg på ÅF Lighting.

Klimat för orglar Ett särskilt klimatproblem är det som kyrkornas orglar kan drabbas av. Det förefaller finnas förutfattade meningar om vilket inneklimat som är bäst. För att reda ut frågan startades ett orgelprojekt som består av två delar. Dels en studie av svensk och europeisk litteratur, som görs av Johan Norrback för att inventera kunskapsläget, dels en reell studie av mikroklimatet för orglar. Tio orglar har försetts med ett flertal klimatloggrar. Mätningarna skall utvärderas av Uppsala universitet Campus Gotland. Förhoppningsvis kan projektet

Under 2018 kommer taket att läggas om på Oskar Fredriks kyrka.

leda fram till vissa råd och riktlinjer vad gäller lämpligt inneklimat och användning av orglarna.

Stiftet erbjuder system för fastighetsförvaltning Göteborgs stift satsar på INCIT som fastighetssystem. Det innebär att stiftet erbjuder pastoraten tillgång till systemet. De debiteras per kvadratmeter byggnadsyta i de byggnader som läggs in i systemet. Användarna betalar sedan per år. Inget hindrar förstås pastoraten – de ekonomiska enheterna är alla självständiga – att skaffa egen licens för INCIT eller något annat system. – Det som avgjorde vårt val av INCIT var att systemet är det mest kompletta och dessutom har kommit långt när det gäller att passa kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Vi tittade förstås också på de erfarenheter Karlstads stift har av detta system, berättar Jan Spånslätt, som är stiftsingenjör.

Intermittent värme i praktiken I Utby kyrka har intermittent värme til�lämpats. Uppvärmningen är baserad på el-radiatorer i kyrkorummet och dessa kompletterades med radiatorer i bänkarna. Systemet CC Kyrka från Jeff Electronics installerades. Det programmerades att hålla 10–12 °C som grundtemperatur

och sedan höja till 18 °C inför förrättningar. Detta schemalades i systemet, som dessutom skulle styra mot relativa fuktigheten, på så vis att om denna steg över en viss tröskel; även då skulle temperaturen höjas. Förhoppningen var att spara 40 procent energi jämfört med om temperaturen var 18 °C hela tiden. Energiförbrukningen följdes från december 2015 till december 2016. – Utby kyrka används en till tre gånger i veckan och var därför lämplig för ett försök för att se om intermittent värme är en bra strategi, berättar Nasser Rakabdar som är fastighetsingenjör. Tyvärr sparades inte 40 procent utan bara 20 procent. Detta beror på för låg effekt i radiatorerna som gör att det tar för lång tid att värma upp till förrättningsvärme. Nu ska vi sätta in fler radiatorer och göra ett nytt försök, men besparingen måste också vägas mot investeringen. – Kanske så används Utby kyrka för ofta för att lämpa sig för intermittent uppvärmning. För kyrkor som kanske bara har en förrättning varannan eller var tredje vecka kan det i stället vara en utmärkt strategi, fortsätter Nasser Rakabdar. Han följer elförbrukningen i Utby kyrka, fördelat på el för uppvärmning och övrig el. Värdena syns i styr- och övervakningssystemet. Nasser Rakabdar gör också graddags-kompensation inför ut11


Foto: Wikipedia

Grimetons kyrka har genomgått inre renovering. Dessutom har inneklimatet förbättrats.

värderingen av försöken med intermittent värme. Han kommer givetvis också att följa energiförbrukningen i det nybyggda Askims församlingshem. Detta värms med bergvärme. Sommartid utnyttjas frikyla från borrhålen och denna kyler tilluften i ventilationssystemet. Värmepumpen kommer från NIBE och FTX-aggregaten har levererats av Swegon. Det blir förstås inga svårigheter att följa elförbrukningen för Askims församlingshem. För detta, liksom för de flesta fastigheter, används e-rapporten från Göteborg Energi, och i den redovisas förbrukning av både el och fjärrvärme. Nasser Rakabdar kommer för övrigt – när nu Göteborgs kyrkliga samfällighet är historia – att sluta arbeta med projekt och i stället bli knuten till stiftet och dess centrala enhet ”Fastigheter och kulturarv”. Denna bistår pastoraten med rådgivning, bland annat när det handlar om energifrågor.

Jakt på energitjuvar i Särö pastorat I Särö pastorat har man arbetat målmedvetet med energihushållning under en följd av år och bland annat ersatt oljepannor och andra dåliga värmekällor med bergvärme. Idag finns nio bergvärmepumpar och en luft-vatten-värmepump. I alla fastigheter med verksamhet har ventilationssystemet kompletterats med 12

I Utby kyrka tillämpas intermittent uppvärmning. Nu ska fler radiatorer installeras för att göra systemet mer energibesparande.

FTX-aggregat. Eftersom investeringarna i värmeväxlare är ganska dyra, är det kanske svårt att räkna hem besparingen rent ekonomiskt. Största förtjänsten är troligen bättre inomhusklimat tack vare ökad ventilering. – När vi står inför förbättringar eller ombyggnationer i våra fastigheter försöker vi samtidigt tänka på energiprestanda och om de går att förbättra, säger Kristian Davidsson, fastighetsansvarig och vaktmästare i Särö pastorat. Det är också viktigt med kontroller och trimningar under det vardagliga arbetet. Jag kollar att de cirkulationspumpar som skall gå verkligen går och att de som inte skall gå står. Varmvattencirkulationen skall se till att temperaturen är över 50 °C, men det är onödigt att den är 65 °C. Kristian kollar också elförbrukningen via ”Mina sidor” hos leverantören Ellevio som redovisar förbrukningen per timme. På detta sätt går det att hitta energitjuvar. I pastoratet finns tre kyrkor: Vallda, Släp och Kullavik. Den sistnämnda är byggd 1983 och därefter utbyggd flera gånger. Liksom de andra kyrkorna värms den med bergvärme, men trots att det är en ”modern” kyrka är förbrukningen påfallande hög. – Vi har nu tagit fram ett förslag att installera sol-el på cirka 100 kvadratmeter av taket och därmed kunna få ner elför-

brukningen. Vi vill emellertid inte bygga en så stor anläggning att vi behöver sälja el. Denna investering skulle kosta ett par hundra tusen kronor och ha en pay off-tid på tio år eller något mer, berättar Kristian Davidsson.

Oskar Fredriks renoveras både ute och inne Oskar Fredriks kyrka i stadsdelen Masthugget är en pampig kyrka med mycket spetsiga torn och takryttare. Dessa är klädda med plåt, medan långhuset är täckt med skifferplattor. Vattenavrinningen är något olyckligt utformad på så vis att vatten rinner längs med delar av tegelfasaderna. Detta har orsakat frostsprängning och sprickor. Fasaderna har nu setts över, stenar har ersatts och fogats om. – Nu är det problem med skiffertaket på långhuset, berättar Thomas Schadel, som är fastighetsingenjör. Tidigare har man med spik förankrat plattor som varit på väg att lossna. Dessa måste bytas. Nu har vi med hjälp av mobilkran inspekterat skador på taket. Under 2018 kommer hela taket att läggas om och underlagspappen att bytas. Året därpå eller rent av in på 2020 blir det dags att renovera kyrkan interiört. Väggar och tak ska rengöras. Kyrkan har fina väggmålningar och dekorationer och allt detta kommer att konserveras. Sedan


tidigare finns ett program för lokalanpassning i kyrkan. Detta program kommer att ses över och eventuellt kan det bli fråga om några smärre förändringar i planlösningen. Under 2018 blir det förresten aktuellt med fönsterrenovering på Björlanda kyrka samt renovering av tornfasaden på Christinae Tyska kyrkan i Göteborg.

Askims nya församlingshem Vid Askims kyrka har det byggts ett nytt församlingshem i tre plan. Församlingshemmet tillsammans med en ny askgravlund invigdes 27 augusti. Först hölls en mässa i kyrkan, därefter invigdes i tur och ordning gravlunden och församlingshemmet. Tidigare var församlingshemmet inrymt i hyrda lokaler. De nya lokalresurserna innebär att verksamheten blir mer samlad vid kyrkan. – Nya församlingshemmet har stora ljusa lokaler, berättar Roger Walderstedt som är fastighetsingenjör. Samlingsrummet går att avdela med vikväggar till mindre rum för möten. Vi har kafé, uppvärmningskök och andra resurser. Det blir öppen verksamhet för både barn och ungdomar, i en levande byggnad. Den kommer att användas nära nog dagligen och bli ett tydligt kyrkligt centrum för Askims församling. Församlingshemmet innehåller också plan med kontor och längst ner ligger teknikrum. Innan byggprojektet startade utlystes en arkitekttävling och den vanns av ett förslag från Erséus Arkitekter AB. Platsen har en kraftig topografi och detta ställde höga krav på utformningen av byggnaden för att harmoniera både med befintliga byggnader, naturmiljön och tillgänglighetskrav. Samtidigt med församlingshemmet har askgravlunden byggts ut. Detta projekt har gjort det möjligt att även i fortsättningen ha begravningar vid kyrkan. – Nya delen av gravlunden har blivit en mycket vacker plats, bland annat genom terrassering i den kraftiga terrängen, och med stenmurar och stenläggningar, berättar Roger Walderstedt.

Utbyggt krematorium Det befintliga krematoriet i Kviberg betjänar Göteborg med omnejd. Kapaciteten är 6000 kremeringar per år. Denna kapa-

citet skulle inte räcka i längden och därför inleddes ett projekt att bygga ut anläggningen med en ny del, som skulle dockas till den gamla. Lokalerna i denna var dessutom inte ändamålsenliga, eftersom byggnaden ursprungligen byggdes för en annan användning. I en ny tillbyggnad skulle man kunna skapa betydligt bättre lokaler, både för processen samt för personal och anhöriga. För att få fram ett förslag gjordes en förfrågan med parallella uppdrag hos ett antal arkitekter. Man kom sedan att välja ett förslag från Erséus Arkitekter AB. ÅF har senare haft uppdragen som projektledare och byggledare. Tuve Bygg AB har varit generalentreprenör, medan DFW levererat ugnarna. – Bygget är nu slutbesiktat och provdrift skall göras under hösten. Någon gång nästa år kan anläggningen gå in i ordinarie drift, berättar fastighetschef Roger Olausson. Nya tillbyggnaden har förutom utrymmen för processen även kontor, konferensrum och personalutrymmen. Det finns också en publik del med anhörig-

rum och möjlighet att lämna ut urnor. Nya delen är dockad till den gamla med två glasade gångar. Nya delen har stora fönster. Det hela ger ett betydligt mer öppet intryck än tidigare och man kan även inifrån se omgivningen. – Personalen får en mycket ljus, modern och bra arbetsmiljö, berättar Roger Olausson. Vi har haft mycket fokus på miljö och arbetsmiljö. Taket täcks förresten av Sedum, vilket bidrar till att anläggningen harmonierar med omgivningen. I en andra etapp kommer det gamla krematoriet att åtgärdas och sannolikt blir det då frågan om att ersätta de gamla ugnarna med nya.

Ny personalbyggnad Just nu pågår uppförandet av en personalbyggnad på Östra kyrkogården. Det tidigare huset har byggts om och byggs till, men ändå inte varit ändamålsenligt. Det har rivits och gett plats åt en helt ny personalbyggnad, med kontor, matsal och andra gemensamma utrymmen i ett plan och teknikutrymmen i ett suterrängplan. I den nya byggnaden kommer kyrkogår-

Klimat och energi i kyrkobyggnader

Svensk Klimatstyrning AB har över 20 års erfarenhet av arbeten i svenska kyrkor med bl a 70 utförda VU-planer. Vi kan hjälpa Er med: utredning av klimatproblem, t ex mögel och torkskador styrning och mätning av klimatet • att spara energi på rätt sätt att finna lämplig värmekälla • värmeanläggningar och alla andra typer av tekniska system • uppdatering av VU-planer

Box 6, 734 28 Kolbäck • Tel 0220-405 00 • Fax 0220-405 13 • info@svklimat.se

Målsättningen med våra arbeten är att bevara kulturarvet!

www.svklimat.se

13


darnas administrativa personal att ha sin arbetsplats.

Mycket nytt i Grimetons kyrka Med början i augusti 2016 och under ett års tid har ett renoverings- och restaureringsprojekt genomförts i Grimetons kyrka i Himledalens församling. Flera åtgärder har vidtagits för att förbättra inneklimatet och att komma till rätta med fuktproblem. Ett förrådsrum har gjorts om till rum för textilförvaring, med ny golvvärme och styrt klimat. Värmekällan för kyrkan har bytts från oljepanna till bergvärme kompletterat med en elpatron. Befintliga radiatorer har ersatts med nya och bänkarna har försetts med vattenburen bänkvärme. Nytt ljudsystem har kommit på plats och kyrkan har också fått ett bildsystem, där exempelvis dagens agenda kan projiceras på en duk. Inventarier och inredning har setts över och konserverats, enligt gällande vård- och underhållsplan.

Under orgelläktaren har bänkar tagits bort och skapat utrymme för ett pentry. Även i den södra korsarmen har bänkar tagits bort och gett plats för främst en flygel som gör det hela till en plats för musik och musiker. Tillgängligheten har förbättrats. De gångar på kyrkogården, som tidigare var belagda med singel, har nu asfalterats och toppats med ett tunt lager singel. Gångarna har därmed blivit farbara även för rullstolar. Ett kanske anmärkningsvärt delprojekt var reparationen av torntaket. Tornet tillkom år 1919. Vid inspektioner på tornets vind upptäcktes rötskador. En särskild konsult tillkallades, som kunde konstatera att skadorna kanske inte var så stora som befarat. Taket behövde likafullt bytas. Ersättningar och kompletteringar i underliggande konstruktion behövdes också. Som taktäckning i stället för den befintliga svartmålade plåten valdes plåt i koppar. Takarbetena utfördes av Plåtslagarna i Ale AB.

Skräddarsytt hantverk Som plåtslagare har vi en särskild plats i hjärtat för kyrkor och andra byggnader med historiskt värde. Vi älskar utmaningen att för hand forma koppar till kyrktorn eller tak efter ursprungliga ritningar. Våra skickliga plåtslagare har lång erfarenhet av både kyrkor och kulturbyggnader. Tillsammans med oss får du garanterat hantverk på hög nivå.

Läs om renoveringen av Grimetons kyrka på www.piaab.se eller maila hej@piaab.se för att få veta mer.

Fastigheter ett gemensamt ansvar Svenska kyrkan är en av landets största fastighetsägare med ett brett bestånd av byggnader som omfattar allt från unika, kulturskyddade kyrkor till moderna församlingshem och verksamhetslokaler. Runt om i landet pågår ett arbete för att minska energianvändningen och ställa om till förnybar energi för att minska fastigheternas klimatpåverkan. Totalt förvaltar Svenska kyrkan ungefär 3 400 kyrkor och 12 000 andra byggnader. Under 2016 var den totala energianvändning cirka 540 GWh, vilket genererade drygt 68 000 ton koldioxidekvivalenter.

Kulturmiljölagen Delar av byggnadsbeståndet är inte annorlunda än byggnader i allmänhet. Samma möjligheter och krav på miljöområdet gäller då för Svenska kyrkan som för vilken fastighetsägare som helst. Men många byggnader är kulturskyddade och lyder under restriktionerna i kulturmiljölagen (1988:950), vilket påverkar Svenska kyrkans förutsättningar och angreppssätt för att bidra till Sveriges klimat- och miljömål. Vissa vanliga energibesparande åtgärder är inte alltid möjliga i kulturskyddade miljöer. Utredningar och alternativa angreppssätt krävs ibland för att skydda väggmålningar och historiska föremål och interiörer. De församlingar som ansökt om tillstånd för solpaneler på äldre kyrkor har fått nej hos myndigheter som ansvarar för kulturmiljöfrågor. Däremot förekommer produktion av solenergi på vissa moderna kyrkor.

Hållbar fastighetsanvändning År 2016 fattade kyrkomötet beslut om ett omfattande fastighetsprojekt, som kallas ”Gemensamt ansvar”. Som ett led i projektet kommer samtliga församlingar att ta fram nya lokalförsörjningsplaner till 2022 med målet att minska såväl kostnader som resursanvändningen. Källa: Svenska Kyrkan”

14


Medeltida kyrktak – en handbok för förvaltning av vårt äldsta bevarade träbyggande författad av Ylva Sandin Man skulle önska att en handbok om medeltida svenska kyrktak kunde innehålla allt om hur sådana tak är byggda, vem som har byggt dem, vilka typer som finns och hur man har byggt i olika regioner och tidsperioder. Man skulle också önska sig råd av typen ”gör så här”, att följa vid skador och problem av olika slag. Den här handboken sammanställer inte all denna information, helt enkelt för att den har kommit till innan alla fakta är kända. Kyrkornas takkonstruktioner väntar ännu i stort på att utforskas.

Känt är i alla fall att vi behöver ta hand om vindsrummen och takkonstruktionerna för att de inte ska förödas. Även utan en fullständig bild av konstruktionerna som kulturarv så kan vi arbeta strukturerat och medvetet med förvaltningen. Förhoppningsvis kan handboken öka intresset

bland förvaltare och fastighetsskötare för att gå upp på vinden och se vad som finns där. För har man väl kommit dit så brukar man bli märkvärdigt upplivad. Även om det är smutsigt och trångt så är kyrkvindar speciella och lite hemliga rum. De bärande konstruktionerna står där med sina huggspår, som medeltidens timmermän lämnade dem och fria från modets växlingar. Ju större skara som fascineras av de här miljöerna, desto bättre är förutsättningarna för att vi lyckas ta hand om dem. (ur författarens förord till boken)

Sedan 1987 har vi åtgärdat otaliga skiffertak. Det gör oss idag till marknadsledande i Norden i vår bransch. Välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt åtgärdsförslag!

Box 19 • 712 02 Grythyttan Tel 0591-141 64, 070-512 62 91 • info@takskifferspecialisten.se

www.takskifferspecialisten.se 15


Härnösands stift Alla församlingar måste ha vård- och underhållsplaner för sina kulturskyddade fastigheter. Arbetet med att färdigställa planerna har kommit olika långt i olika församlingar, så även inom Härnösands stift. AV KJELL-ARNE LARSSON De som har väntade åtgärder av prioritet 1 och saknar vård- och underhållsplan, får alltid kyrkoantikvarisk ersättning beviljad till hundra procent för att upprätta sin plan. Exempelvis skall Aspås och Näskotts kyrkor och kyrkogårdar inventeras på kulturvärden och ta upp dessa i vårdoch underhållsplaner. Arbetena med vård- och underhållsplaner har nu kommit så pass långt att sådana är på plats för flertalet kyrkor och andra kulturskyddade byggnader i stiftet. Personalen på stiftet bidrar med råd och stöd till församlingarna och ger rekommendationer om vilka konsulter som lämpligen kan anlitas för att upprätta planerna. Stiftet kan också hjälpa till att kontrollera handlingar.

Inventering av inventarier Alla inventarier med kulturvärde i kyrkorna måste vara förtecknade och dessutom skall de kontrolleras var sjätte år. I Härnösands stift gjordes den första inventeringen med start 2012. Nu genomförs en andra omgång och här anlitar stiftet konsulten Historiska Hus i Norr, som tidigare har inventerat i Luleå stift. Inventarieförteckningarna följer inte samma modell i alla församlingar. Det förekommer allt från enkla listor och Excelark till modeller där informationen har lagts in i någon typ av databas. Ungefär en tredjedel av församlingarna har registrerat sina inventarier i det nationella systemet SACER. – För att hålla god kontakt med församlingarna och hålla oss själva informerade deltar sedan en tid avdelningen för kulturmiljö i de visitationer som görs av biskopen och kontraktsprostarna, berät16

Hela lanterninen lyftes av för att på bästa sätt kunna byta skadade bjälkar i tornet på Långsele kyrka.


tar Linnéa Skog, som varit stiftsantikvarie i Härnösands stift. Att delta i visitationerna är en bra modell som kommer att användas även i fortsättningen. Avdelningen kan då samtidigt informera bland annat om de lagar och regler som gäller vårt kulturarv. I Härnösands stift pågår ett par övergripande inventeringar som är intressanta. Den ena handlar om orglarna. Samtliga inom stiftet har inventerats. Nu pågår en andra etapp i detta projekt då inventeringsgruppen värderar orglarna ur olika aspekter, alltifrån deras kulturhistoriska värde, hur kompletta de är och hur sällsynta de är, till vilka egenskaper de har som instrument. Dessa uppgifter får stort värde inte minst i samband med ombyggnadsprojekt i kyrkor, byte av värmesystem eller andra åtgärder som kan förändra inneklimatet. De insamlade uppgifterna kommer att användas av handläggare både på stiften och på länsstyrelserna, samt av kantorerna. Projektet kommer bland annat att producera en instruktionsfilm om orglar och deras skötsel. Ett annat intressant projekt är en pågående inventering av stiftets fiskekapell. Motsvarande projekt har tidigare genomförts i Uppsala stift. – Under 1600-talet fick fiskare från Gävle privilegier att fiska längs hela Norrlandskusten, berättar Linnéa Skog. Då uppstod behov av religiösa byggnader ute vid kusten, för att fiskarna skulle kunna uppfylla sin kyrkoplikt. Fiskarna hade förstås svårt att ta sig till kyrkor långt uppe på land. I vårt stift har vi sjutton fiskekapell och de flesta är skyddade enligt kulturmiljölagen. Nu har alla utom ett av dessa inventerats. Kapellen används för mässa en gång per år. Inventeringen skall fortsätta med ett besök på just en mässa i ett fiskarkapell. Resultatet av fiskekapellsprojektet kommer att presenteras i en bok i slutet av 2020.

Nära tvåhundraåriga spån på Mattmars kyrka Mattmars kyrka har spånklädda tak och avsikten med ett restaureringsprojekt där var att lägga om hela taket. Det visade sig att de befintliga spånen var mycket gamla. En efterforskning i gamla dokument visade att taket hade lagts 1825 och sedan klarat sig nästan ända sedan dess. Spånen

visade sig vara av enbart bästa kärnvirke. Man hade troligen först lagt de obehandlade spånen och därefter strukit tjära enbart på ovansidan. Numera är rutinen oftast att doppa hela spånet i tjära. Den gamla metoden kan eventuellt ha fördelen att taket ”andas” och torkar ut bra, medan det med dagens metod blir alltför tätt mellan spånen. De gamla spånens översidor var dessutom hyvlade och inte enbart spjälkade som idag. Företaget Byggkultur Mittkonsult AB, Träkompaniet, Stiftelsen Jamtli och Västra Storsjöbygdens församling har engagerats för att ta fram bra spån till Mattmars kyrka. Dessa spån kommer inte att tillverkas hantverksmässigt, utan med moderna verktyg. Man utgår från en furuplanka ur en rotstock (kvistfri). Denna sågas i klabbar på 80 x 150 x 600 mm. En klabb ger fyra spån med trapetsform och klabbarna är 600 mm långa och hyvlade på alla sidor. – Nu har provläggning gjorts på 20 kvadratmeter av taket som fått nya spån som tjäras på plats, berättar David Pettersson från Byggkultur. Församlingen

har sedan fått bidrag för att få fram mer kärnvirke för att hela taket skall kunna läggas om inom några år. Därefter skall taket tjäras. Ett motsvarande projekt planeras för Voxna kyrka i Uppsala stift. Den nygamla metoden kan innebära stora kostnadsbesparingar på sikt. Omläggning av spåntak kostar i dagens läge 3 miljarder kronor per hundraårsperiod för hela Svenska Kyrkan. Om vi skulle lyckas lägga spåntak med gamla tiders kvalitet, skulle denna kostnad reduceras till 1 miljard kronor.

Satsning på sol-el i Gudmundrå församling I Gudmundrå församling görs en satsning på sol-el. En förstudie gjordes av vilka tak som kunde vara passande för montage av solcellspaneler. Lämpliga byggnader med avseende på instrålningen var församlingshemmet vid Jättestagatan, Mariakapellet på kyrkogården samt själva kyrkan. Man lät företaget Byggkultur Mittkonsult AB göra en utredning om de antikvariska konsekvenserna.

ETT SPECIALFÖRETAG INOM PUTSAT OCH MURAT BYGGANDE Vi arbetar med traditionella material för att estetiskt och tekniskt skapa harmoni med den specifika byggnaden. JÄMTFASAD AB Bruksgatan 5 MATFORS 060-208 60 www.jamtfasad.nu 17


– Inspirationen till idén kom till stor del från Sollefteå där sol-el har installerats, berättar Linus Ottosson, kommunikatör i Gudmundrå församling. Vår kyrkofullmäktige beslutade om en första etapp som innebär att sol-el installeras på församlingshemmet. Hösten 2017 monterades 190 solcellspaneler som täcker halva takytan. Takplåtens falsar används som underlag. Panelernas fästanordning kläms runt falsarna och ingen borrning krävs. JN Solar är leverantör av hela anläggningen. När församlingshemmet förbrukar mycket el, kommer solcellerna att användas för att ”dryga ut” mängden köpt el. Vid låg förbrukning säljs el till nätet. – Beträffande kyrkan har både Byggkultur och en annan konsult gjort en konsekvensanalys, bland annat av hur solpaneler skulle komma att upplevas, från vägen och från kyrkogården. En ansökan om tillstånd att installera på kyrkan är inlämnad till länsstyrelsen och vi väntar med spänning på deras beslut, säger Linus Ottosson. Det bör tilläggas att Gudmundrå till-

sammans med nio andra församlingar från årsskiftet ingår i Kramfors pastorat.

Sedelärande byggfusk på Lidens Nya kyrka I samband med en kontroll enligt kyrkans vård- och underhållsplan upptäcktes läckage genom koppartaket i tornet och visst läckage i övrigt i kyrkan. – Det visade sig att den omläggning av taket som gjordes i mitten av 1980-talet var felaktigt utförd, berättar kyrkorådets ordförande Kjell Bergkvist. Falsarna på plåttaket var alla slagna åt vänster, vilket innebar att de var täta på ena sidan av taket, men inte på den andra. Det läckte helt enkelt in genom skarvarna. Dessutom var vissa av träreglarna för låga, vilket gjort att plåten hade satt sig och deformerats på vissa ställen. Slutsatsen blev att upphandlingen som gjorts när det begav sig var slarvigt genomförd. När nu felen skulle åtgärdas bestämde sig kyrkorådet för att göra det desto mer noggrant. En konsult anlitades som dels upprättade förfrågningsunderlag och dels utvärderade anbud. En lång

Vi tackar

Härnösands Stift för förtroendet och gott samarbete!

18

rad krav ställdes på utföraren. Det blev Winther Bygg AB som fick utföra arbetet. Även ett måleri anlitades samt ett företag som reparerade den puts som släppte under plåtarbetet. – Det vi lärt av den gamla historien från 1980-talet är att man alltid skall fråga efter referenser samt att inte bara gå efter lägsta priset när anbud utvärderas, avslutar Kjell Bergkvist.

Två dramatiska skador Händelsen i Lidens Nya kyrka ter sig ganska blygsam jämfört med vad som drabbade två andra kyrkor i Indalens pastorat: nämligen i Lidens Gamla kyrka och i Holms kyrka. I september 2016 upptäcktes hussvamp i Lidens Gamla kyrka, i kyrksalen och nära vapenhuset. Det fanns både fruktkroppar och sporer. Församlingen vände sig till stiftet och frågade om råd. Först gjordes en undersökning av angreppets omfattning och därefter redovisades åtgärder. – Upptäckten av hussvampen var nästan det första som hände mig sedan jag tillträtt som kyrkoherde, berättar Anna Stenund. Tur i oturen var att angreppet upptäcktes på hösten. Temperaturen var på väg ner och därmed också svampens tillväxt. Lidens Gamla kyrka används endast på somrarna och resten av året är den kallställd, vilket ligger bakom hög relativ fuktighet och svampangrepp. Sedan angreppet hade utretts blev åtgärden att ta bort hela trägolvet, utom vid det lilla koret där golvet hade klarat sig, och gräva bort 15 cm av lerjordskiktet under golvet. Alla textilier, mattor och dynor togs ut och brändes. Alla inventarier inklusive orgeln togs ut, och dessa rengjordes, sanerades och konserverades i delar. För att utrota svampen utfördes gasbehandling av vissa detaljer i en barack. Hela kyrkans inre rengjordes och sanerades för hand av en konservator. Mycket ställningar behövdes för att komma åt väggar och tak. Hela arbetet tog ungefär tio månader. – Nu har vi en rengjord och fin interiör, och bland annat de vackra målningarna kommer väl till sin rätt. Innan detta hände hade inte kyrkan rengjorts på detta sätt på 80 år. Idag bjuder vi in besökare för att ta del av kyrko- och kulturhistorien här, berättar Anna Stenund.


Även fram gent kommer kyrkan att vara kallställd. För att hindra nya svampangrepp har luftavfuktare installerats som avfuktar under trägolvet. Upptäckten av hussvampen i Lidens Gamla kyrka, följdes senare på hösten av ytterligare dramatik. Holms kyrka var på väg att rämna! Tidigare hade fastighetspersonal upptäckt en glipa mellan övre kanten på långhusets väggar och det sluttande taket. Nu tycktes glipan ha blivit större. En expert tillkallades som inspekterade det hela och gjorde hållfasthetsberäkningar. Det visade sig att de fem bågformiga takstolar som håller uppe taket hade spruckit och konstruktionen klarade nätt och jämnt sin egen vikt plus taket. Taket hade dessutom påverkat långhusets väggar som lutade något utåt. Kyrkan riskerade därmed att falla ihop. Kyrkobyggnaden stängdes omedelbart och ett område runt den avlystes också. Företaget Björks Entreprenad AB anlitades för att rädda kyrkan. Man tog hål i golvet, ställde upp stamp och lyckades stadga och lyfta taket. Takstolarna kunde lagas på plats. – Vanligen används kyrkan mycket och under de nio månader den måste hållas stängd, hade vi gudstjänsterna i församlingshemmet. Detta fungerade ganska bra, men nu är församlingsmedlemmarna förstås glada att kyrkan återigen är öppen, avslutar Anna Stenund. Av dessa två händelser kan man lära sig två saker: att inte utsätta utrymmen i anslutning till organiskt material för hög relativ fuktighet, samt att regelbundet inspektera kritiska delar av en byggnads konstruktion. Det senare kan gälla vindar, men även trossbottnar.

varliga att man beslutade byta de fyra bjälkar som höll lanterninen på plats. Sedan arbetet hade inletts upptäcktes röta även i lägre delar. Vatten hade runnit in, framförallt uppe vid korset och vidare ner i tornet. Hela 12 bjälkar skulle behöva bytas. – Efter att ha åberopat vårt sunda förnuft och övervägt svårigheterna med att bygga 22 meter ställning och jobba uppe i lanterninen med byte av bjälkar, kom vi fram till att det var bättre att lyfta av det hela och arbeta från marknivå, berättar Sune Allansson, som är kyrkogårds- och fastighetsföreståndare. Kostnaden skulle bli lägre och arbetsmiljön bättre. Dessutom skulle kvaliteten bli högre. Sagt och gjort. Hela lanterninen lyftes ner på marken och den ena efter den andra bjälken byttes ut. Samtidigt lades ny plåtbeläggning, både på lanterninen och på torntaket. Korset som var av trä ersattes med en konstruktion i rostfritt. Konstruktionen gör det relativt lätt att ta ner det förgyllda korset nästa gång det blir dags för förgyllning. I samband med det aktuella arbetet

besiktades också plåttaket på långhuset. Hela projektet startade i april och på grund av skadornas omfattning dröjde färdigställandet till oktober. Samtidigt stegrades budgeten från 1,6 till 4,2 miljoner kronor. – Jag vill berömma byggaren Bekab – Björcks Entreprenad Konsult AB – och även David Petterson på Byggkultur Mittkonsult AB som stöttade i projektet och tog fram ritningar. Sedan vill jag förstås tacka församlingsborna för deras tålamod och förståelse för att vi måste göra intrång på vissa gravrätter, avslutar Sune Allansson. Vad lär vi då av allt detta? Återkommande inspektioner av träkonstruktioner på vindar och i andra delar av kyrkobyggnader är mycket viktiga. Minst en schemalagd inspektion på hösten samt extra inspektioner efter slagregn. Bra arbetsbelysning medförs för att kontrollera alla skrymslen och vrår. Kyrkoantikvarisk ersättning har beviljats för måleriarbeten i Övra kapell och Nyhems kyrka.

Lyft för torn i Långsele Långsele kyrka går i nyklassicistisk stil. Den byggdes i början av 1800-talet och ersatte en stenkyrka från 1500-talet. Vapenhuset är placerat i väster, men tornet däremot är placerat i öster, vilket inte är vanligt. Tidigare hade taket spånbeläggning. Denna byttes ut 1956 mot kopparplåt. Tornet har en lanternin med fönstergluggar i alla väderstreck och det hela pryds med ett kors. Vid en tidigare husesyn upp på vinden upptäcktes rötskador i träkonstruktionen. Skadorna var så all19


Skalmur som är på väg att ”kalva”.

Naturstensmurar funktion, geometrisk form, konstruktion och underhåll

Det finns tusentals mil kyrkogårdsmurar i vårt land, ja, kanske utgör dessa en större samlad volym än våra kyrkobyggnader. Murarnas status varierar mycket, från nästan helt överväxta gärdesgårdslikande stenmarkeringar till stolta byggnadsverk. Av Kurt Johansson För många församlingar utgör de en stor underhållsskuld. De centrala äldre delarna av murar kring kyrkan benämns ibland bogårdsmur. Här görs några korta generaliserade nedslag uppdelade på funktion, geometrisk form, konstruktion och underhåll.

Funktion: Stödmurens funktion är att i en slänt skapa horisontella plan. Mot det nedre planet har muren en tydlig visning. Murens översida ligger i nivå med det övre planet. Fristående mur har en avgränsande eller avspärrande funktion, visning på båda sidor. Barriärmuren är en kombination av 20

stöd- och fristående mur. Tar upp nivåskillnad, men har visning även mot det övre planet.

Geometrisk form: Murar kan olika utseende, dvs. ha olika mönster eller geometri hos den synliga sidan, visesidan. I fig 2–5 visas de vanligaste klassiska murmönstren med sina fackbenämningar.

Konstruktionsprinciper: Kallmur Stenarna monteras utan bruk. Fig 6 visar en kallmur. Konstruktionen är flexibel och kan ta upp vissa rörelser i marken. Muren kan släppa igenom vatten och behöver of-

tast inte monteras på betongsula. Högre kallmurar lutas inåt, hur mycket beror på förhållandet t.ex. jordtryck, grundförhållande och form på stenblocken. Viktig funktionsdetalj för kallmur De små kilstenarna, skolstenar, som håller de stora stenarna på plats är mycket viktiga för kallmurens stabilitet. De måste kontrolleras regelbundet och slås tillbaka på plats när de börjat krypa ut. Om de faller ut kommer så småningom de stora stenarna ur läge, och då är det försent att göra något. Bruksmur I en bruksmur (Fig. 7) har alla stenarna fogats samman med bruk. Min uppfattning


Kvadermur. Genomgående horisontella skift.

Rubbelmur. Rektangulära stenar, ej jämna skift.

Oregelbundna månghöringar.

Fältstensmur. Gräsbevuxen.

Skolstenen (den lilla) i en kallmur är en kritisk detalj.

Bruksmur, rubbeltyp, av kalksten.

är att man ska använda KC-bruk och inte kalkburk för fogarna även för kalksten och givetvis också för granit. Bruksmurar är stela konstruktioner, som inte kan ta upp rörelser och kräver en gjuten grundplatta som är frostsäkert urbottnad. Om det kommer vatten i en bruksmur är risken stor att fogarna fryser sönder. Dessutom ger vattnet kalk- och saltutfällning. En bruksmur kräver därför helt tätt avtäckningsskift, och om den användes som stödmur måste den alltid avskiljas från jordmassan med ett tätskikt. Finns risk för vattentryck mot en stödmur, bör man starkt överväga en kallmur, som ju inte har några vattenproblem. Viktig funktionsdetalj för bruksmur Avtäckning, platta stenar som monteras ovanpå muren, fig 7. Kallmurar kan ha avtäckning, men bruksmurar och beklädnadsmurar måste ha tät avtäckning med täta fogar som hindrar vatten att tränga in. Avtäckningen bör ha språng på 30–40 mm utanför murlivet. Redan tidigt förstod man kallmurens fördelar och att vatten inte fick komma in en bruksmur. Därför beslutades 1764 att kring kyrkogårdarna skulle byggas en kallmur av fältstenar. Från år 1804 godkändes även anläggning av bruksmur men då måste den förses med avtäckning, som hindrade att fukt kom in i konstruktionen. Skalmur En skalmur består av parallella skal av natursten och mellan dem en dränerande

fyllning. Detta är en mycket vanlig murtyp på våra kyrkogårdar. Den kan vara ganska problematisk av tre skäl: Bindare saknas och sidorna trycks ut, eller tippar in. Istället för dränerande fyllning har man under årens lopp kastat i allsköns skräp som gör att vatten blir stående och trycker ut sidorna eller multnar, förlorar sin stödjande funktion och sidorna tippar inåt. Organiskt material, t.ex. löv blir liggande kvar, växtlighet som buskar och träd slår rot, stenar pressas ut, stenskalet raseras och muren kollapsar. Viktig funktionsdetalj för skalmur För en säker skalmur krävs bindare, fyllningen måste vara dränerande och man måste städa bort organiskt material. Beklädnadsmur Beklädnadsmurar monteras mot en bärande stomme, vanligtvis av betong. Stenarna kan vara av varierande tjocklek från 20 mm upp till 200 mm. De monteras på upplag och vilar på varandra. Lasten överförs genom bruk eller annat mellanlägg och stenarna hålls inne mot stommen med kramlor av rostfritt syrafast stål. Beklädnad på höga murar monteras med ventilerade luftspalt efter samma princip som fasadmontering, Blockstensmur Blockstensmurar, som är uppbyggda av parallellepipediska block, kräver omsorgsfull grundläggning och montering, speciellt om de är höga. Monteringen

måste ske så att muren blir absolut rak och står lodrätt. Betongplatta nödvändig för högre blockstensmurar. Viktigt att tänka på i samband med murar vid anläggning och underhåll: • Gemensamt för alla murtyper - Effektiv och hållbar dränering - All växtlighet bort utom vissa specialväxter typ Sedum • Kallmur - Kontrollera skolstenar och rörelser • Bruksmur - Inget vatten får komma in i muren: avtäckning, tätskikt, grundläggning • Skalmur - Dränerande fyllning - Gärna bindare - Förhindra att organiskt material kommer in i muren • Beklädnadsmur - Kramlor - Inget vatten får komma in i muren. Kräver avtäckning. • Blockstensmur - Fog >5mm mellan sågade ytor - Grundläggning Artikeln utgör några brottstycken från en större rapport ”NATURSTENSMURAR – funktion, form, konstruktion, underhåll” av professor Kurt Johansson. Den hittas på Sveriges Stenindustriförbunds hemsida www.sten.se/Dokument. Skötsel, underhåll och restaurering har stort utrymme i den rapporten. 21


Foto: Wikimedia

Karlstads stift

Ny styrning i Skoghalls kyrka ser automatiskt till att temperaturen höjs inför förrättningar.

Karlstads stift ligger väl framme både när det handlar om energifrågor och system för fastighetsförvaltning. Centralt förstärks dessutom den tekniska kompetensen. Från att ha haft en stiftsingenjör kommer man snart att ha tre. Det innebär ökade resurser för att ge stöd och råd åt alla 31 pastorat inom stiftet. AV KJELL-ARNE LARSSON

22

Stiftet är sedan en tid engagerat i ett energinätverk som tillhör Energikontoret Värmland. Deltar gör pastoraten Filipstad, Eda-Köla, Säffle, Sunne, Arvika och Nordmarkens. Dessutom Örebro pastorat och två fastighetsbolag. Ett kriterium för att delta i nätverket är att den årliga energiförbrukningen överstiger en miljon kWh. – Nätverket har funnits i ungefär 1.5 år och är under kunskapsuppbyggnad, berättar Johannes Wikström, som är energiingenjör i Karlstads stift. Vi träffas flera gånger per år för erfarenhetsutbyte. Avsikten med nätverket är att hjälpas åt på olika sätt. Energimyndigheten erbjuder också extern hjälp via ÅF. Karlstads stift har varit föregångare beträffande system för fastighetsförvaltning. Sedan många år används programmet INCIT, närmare bestämt modulen för underhållsplanering. I denna hanteras

vård- och underhållsplanerna. Alla pastorat i stiftet använder INCIT. Det är dock stiftet centralt som administrerar systemet. – För att hantera obligatoriska besiktningar och egenkontroller introducerar vi nu dessutom organisationen Fastighetsägarnas system, berättar Johannes Wikström. ”Fastighetsägarnas” medlemmar har likheter med pastoraten och systemet är det som passar oss bäst. En av fördelarna är att det uppdateras med nya lagar och förordningar. Det nya systemet skall användas för att schemalägga och följa upp Energibesiktningar, OVK, brandsyn mer mera. Dessutom går det att lägga in egenkontroller, exempelvis att kolla kyrkvinden en gång per år eller kontrollera kyrkklockorna. Stiftet har tagit fram särskilda ”kyrkomallar” som stöd för pastoraten. Man har arrangerat en introduktionsträff om


det nya systemet och kommer att ha en storsamling för pastoratens vaktmästare. – Vi ser fram mot flera fördelar med systemet. Alla protokoll från besiktningar och kontroller skannas in och sparas i systemet. Tack vare bättre översikt över de kontroller som skall göras blir det möjligt att upphandla exempelvis OVK för många pastorat, kanske samtliga, från samma konsult och reducera kostnaderna. Vad gäller fastighetsförvaltning är Karlstads stift som nämnts något av en pionjär. Dels beror det på att stiftet är relativt litet, dels på tidiga och förutseende insatser av Krister Eriksson, som tidigare varit byggnadsingenjör på stiftet.

Energihushållning i Skoghall Skoghalls kyrkobyggnad inkluderar både kyrka, församlingshem och musiksal. Själva kyrkorummet används knappt mer än en gång per vecka. Byggnaden värms med fjärrvärme som distribueras vattenburet. – Det är onödigt att hålla själva kyrkan uppvärmd till tjugo grader hela tiden och vi började fundera på att värma den intermittent istället, berättar Bo Hagberg, som är kyrkvaktmästare och fastighetsansvarig i Hammarö församling. Ny styrning av värmetillförseln skall kopplas till bokningssystemet för kyrkan. Styrningen ser automatiskt till att temperaturen höjs inför förrättningar. Det befintliga värmesystemet har emellertid för låg effekt för att klara snabb temperaturstegring från en grundvärme på 12 °C upp till 20 °C. – Därför är det tänkt att vi kompletterar med sex fjärrvärmeanslutna konvektorer som blåser varmluft till kyrkorummet, fortsätter Bo Hagberg. Konvektorerna skall monteras på orgelläktarens barriär. För att lösa detta estetiskt kommer man att designa ett snickeriarbete som efterliknar ett ramverk bakom orgeln. Det nya skall så långt möjligt är, inte uppfattas som något störande tillskott. Man har lämnat in en ansökan till länsstyrelsen om att få göra de förändringar som behövs för att klara installationen av den extra värmen. Den energibesparing som görs kan bli så stor att pay off-tiden för investeringen inte blir längre än 5–7 år.

Brist på material till skiffertak I Karlstads stift har en inventering av skif-

Det kan vara svårt att vid skador på skiffertak få tag på ersättningsplattor. De svenska sorterna Grythytte-, Glava- och Dalslandsskiffer bryts inte längre.

fertak utförts. Hela 101 kyrkor har skiffertak och en har fasad med skiffer. Dessutom har ett hundratal andra byggnader med detta material inventerats. Vanliga svenska skiffertyper har varit Grythytte-, Glava- och Dalslands-skiffer. Dessa bryts inte längre och vid reparationer är tillgången begränsad på begagnade skifferplattor. Om en sidobyggnad har samma typ av skiffer kan möjligen plattor tas därifrån. I vissa undantagsfall kan utländsk skiffer komma att användas. Den sista utvägen kan vara att byta hela taket till ett annat material. I samtliga fall behövs tillstånd från länsstyrelsen. Resultatet från den nämnda inventeringen presenteras i rapporten ”Takskifferprojektet i Karlstads stift”. Stiftet tillsammans med Hantverkslaboratoriet i Mariestad genomförde i oktober ett seminarium om skiffertak. Då besöktes också Bro kyrka där taket genomgår en helrenovering. Samtliga plattor läggs om och får också nytt underlag med råspont. – Ett takprojekt kan i normalfallet ta fem år från förstudier tills projektet är klart, säger Erika Hedenskog, stiftsingenjör på Karlstads stift. Det är viktigt att göra en ordentlig inspektion med sky-lift för att få en komplett bild av vilka åtgärder som krävs. Även plåtarbeten, vattenavrinning samt skifferstorlekar och skiffertyper bör undersökas och åtgärder måste övervägas. Också vinden måste inspekteras för att se eventuella skador i takkonstruktio-

nen. Detta ger underlag för en realistisk kalkyl. Inför och under själva byggarbetet är det viktigt att vara uppmärksam på riskerna med höghöjdsarbeten.

Årlig dag I oktober arrangerade stiftet också sin årliga fastighetsdag. Då tog man upp frågor kring fönster, puts, interiört måleri och hantering av textilier. Sven Sillén pratade om fönsterhantverk. Wermlands Byggnadsgille talade om timmerlagningar. De flesta föreläsarna i år var för övrigt kvinnor. – Det är roligt att lyfta fram kunniga kvinnor i restaureringsfrågor, säger Erika Hedenskog. Fastighetsdagen är ett bra forum för att träffas, både chefer och de som jobbar med den dagliga fastighetsskötseln. Förutom att stiftet har inventerat alla sina skiffertak har också inventering gjorts av stenmurarna. På de murar där det finns ett vårdbehov inom en tioårsperiod har åtgärder lagts in i underhållsplanerna. – Det är bra att göra egenkontroller av murar minst en gång per år. Stenar i murar kan ibland utgöra en lika stor risk som gravstenar som kan välta.

Granhäckar Det finns ett nationellt projekt som länsstyrelserna, riksantikvarieämbetet och Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet står bakom, och som berör skötsel 23


av kulturhistoriskt värdefulla parker och trädgårdar – det vill säga det gröna kulturarvet. I projektet har bland annat granhäckar uppmärksammats. Granhäckar som finns i och vid en del kyrkogårdar kan drabbas av skador av skilda slag. Frågan är hur skador på granarna kan bedömas och hur granhäckar kan repareras. I samband med ett seminarium i projektets regi, besöktes flera granhäckar, bland annat en dubbel granhäck vid Fryksände kyrka i Värmland.

Metakapellet restaureras Nu pågår restaurering av Metakapellet på Västra Kyrkogården i Karlstad. Kapellet från 1838 fick sina interiöra målningar i slutet av 1800-talet. Byggnaden har på senare tid används som förråd. Nu putsas utsidan om och målningarna inne i kapellet skall restaureras och konserveras. Nu kommer kapellet sannolikt att få rollen av en byggnad som också kan visas upp för allmänheten. – Metakapellet kommer att återfå sitt tidigare utseende, säger Erika Hedenskog.

Osynlig reparation av kyrkogårdsmur Delar av kyrkogårdsmuren vid Töftedals kyrka hade rasat och en reparation var påkallad. Arbetet komplicerades av närhet till en bäck med strandskydd. Tillstånd krävdes från länsstyrelsen. Åtgärden blev att flytta in muren en bit och bygga en skyddande vall nedanför muren, för att hindra fortsatta skred och ras. Arbetet utfördes av en specialist, nämligen Sten & Trädgård i Ed AB. Efter att stenarna lagts på plats, planterades ormbunkar och andra växter på muren. Nu när allt är klart är det omöjligt för den oinvigde att se vilken del av muren som har reparerats. Detta är givetvis ett mycket gott betyg på arbetet.

Lösning på övertaligheten Svenska Kyrkan äger ett större fastighetsbestånd där många fastigheter har låg utnyttjandegrad. Övertaliga byggnader kan byggas om för annan verksamhet, säljas eller som en sista utväg rivas. Övertaligheten gäller också själva kyrkobyggna-

Nytt underarbete har gjorts för del av muren vid Töftedals kyrka.

24


WERMLANDS BYGGNADSGILLE AB

Vi utför avancerade timmermansarbeten och specialanpassade finsnickeriuppdrag i äldre byggnader. Välkommen att besöka vår hemsida och våra sociala medier för referenser. @wermlandsbyggnadsgille

www.wermlandsbyggnadsgille.se Tel 0701-04 16 91

Wermlands Byggnadsgille AB


derna, särskilt i glesbygden. Allt eftersom medlemsantalet sviktar kommer också kyrkans ekonomi att bli sämre. Det krävs en del fantasi och nya strategier för att lösa den ekvationen. I exempelvis Åmåls församling finns problem med stora kyrkorum och en liten församling. Här finns samtidigt en vilja att möta problemen tidigt. Man har bland annat en idé om att bygga om Edsleskogs kyrka, genom att avdela kyrkorummet. Ett pentry kunde inredas. Församlingshemmet och dess verksamhet skulle då kunna flytta in i kyrkan. Den skulle erbjuda utrymmen för dopkalas, begravningskaffe, föreningsmöten och barntimmar. En pilgrimsled går förbi kyrkan och en ”moderniserad” sådan skulle kunna locka helt nya besökare. Från att idag vara en sällan använd kyrkobyggnad

skulle den kunna präglas av liv nästan dagligen. En annan församling – Färgelanda – har sålt några fastigheter som använts lite eller inte alls. Detta har varit en anpassning till församlingens ekonomi. – Vi måste se över de fastigheter vi har och hur de används, säger kyrkorådets ordförande Anna-Karin Stråle Börjesson. Om vi inte säljer av så kommer underhållet av fastigheterna att ta en allt större del av ekonomin. Ansvaret kommer att bli tyngre och tyngre. Församlingen äger bland annat en prästgård, som ligger alldeles intill Färgelanda kyrka, samt ett församlingshem som också ligger fint, men en bit bort från kyrkan. I dag finns ganska långt framskridna planer att bygga om prästgården. Den kan bli arbetsplats för den personal

på tolv personer som i dag är utspridda i tre olika enheter. Alla skulle kunna samlas i prästgården och dessutom kan församlingshemmets verksamhet flytta hit. Prästgården kan få expedition, mötesrum, samlingssal för större sällskap samt utrymmen för barn- och ungdomsverksamhet. Prästgården skulle kunna bli ett ”kyrkans hus” och ha verksamhet både på dagar och kvällar. – Vi måste våga satsa en del pengar på bra lokaler som är anpassade för församlingens verksamhet. Nuvarande församlingshem nyttjas inte fullt ut och då tycker vi det är bättre att satsa på en ombyggnad av prästgården, säger Anna-Karin Stråle Börjesson. Om detta genomförs kommer församlingen sedan att kunna sälja församlingshemmet.

Det är hög tid att sätta byggnadsvården i fokus, att måna om det unika kulturarvet vi har.

Kontakta oss och låt oss berätta vad vi kan göra för er!

www.arnenilssonab.se 26

tel 0550-610 41, 070-516 10 41

arnenilssonab@telia.com


SKIF:s Fastighetsdagar

På årets Fastighetsdagar som ordnades av Svenska Kyrkans Ingenjörsförening tog solenergin en hel del plats. Denna energiform spås framöver att få en allt större roll i samhället och därmed även i kyrkans värld. Övriga föredrag på Fastighetsdagarna presenteras på sidan 69 med fortsättning.

Solenergi och kyrkor AV KJELL-ARNE LARSSON

Går det ihop?

AV KJELL-ARNE LARSSON

Bua kyrka i Göteborgs stift var den första kyrkan i Sverige som försågs med solpaneler.

Rubriken ”Solenergi – möjlighet att implementera i kulturmiljö?” rymde tre föredragshållare visade det sig, och där den första var Mattias Dahlberg från företaget Midsummer AB som tillverkar tunnfilmssolceller. Till skillnad från kiselbaserade är Midsummers solceller av så kallad CIGStyp, det vill säga de tillverkas av koppar, indium, gallium, selen och några andra metaller. Midsummer belägger CIGS på rostfritt stål, vilket gör dem lätta och flexibla till skillnad mot kiselsolceller som vanligen behöver skyddas med härdat glas för att inte gå sönder. Paneler med CIGS har flera fördelar. Panelernas vikt är fyra gånger lägre än hos kiselbaserade paneler. De är böjbara, tåliga och lätta att montera. De kan monteras med butyltejp, som är fullt hållbar med tanke på panelernas livslängd på cirka 25 år. Monteringen skonar tak och andra tätskikt, tack vare att borrning inte behövs. Branschen skiljer på BAPV – building applied photo voltaics – och BIPV – building integrated photo voltaics. Med integrerade solceller blir panelerna en del av byggnaden, istället för ett tillägg. Omfattande stag och stativ behövs inte. Man behöver inte betala och montera två

gånger – en för takmaterialet och en för panelerna; själva panelerna utgör en integrerad del av taket. Integrerade lösningar har större förutsättningar att upplevas anpassade och diskreta. Mattias Dahlberg visade bilder på andra företags case med takpannor utförda i diagonal design, som var synnerligen diskreta och liknade ett gammalt tak. Man skall dessutom inte tänka solcells-paneler enbart på tak. De kan utgöra delar av fasader, balkonger eller solskydd. Det finns också fönster med inbyggda solceller. – Tekniken och solcellerna finns. Nu väntar vi på mer tak- och fasadelement i form av prefab med inbyggda solceller. Här behövs en utveckling, menade Mattias Dahlberg. Men är det då möjligt – alternativt också lämpligt – att montera solpaneler på kyrkor? Det var frågan som Jonas Haas sedan tog upp ur olika aspekter. Han är kyrkohandläggare (1 av 3) på länsstyrelsen i Skåne. Länsstyrelsen följer givetvis Kulturmiljölagen. I 4:e kapitlet § 2 står att skyddsvärda kyrkor inte får förvanskas. Detta kan dock ge utrymme för tolkningar. Intressant i sammanhanget är att

PBL kan vara strängare än KML, eftersom PBL talar om konsekvenserna för platsen som helhet, alltså en stor del även av miljön kring kyrkan. I ett förprojekt kan det därför vara en god idé att inte höra enbart med länsstyrelsen, utan också med kommunen. Jonas Haas tog upp två kända exempel på utfall efter ansökningar om att montera solpaneler, nämligen Fläckebo kyrka och Åtvids Nya kyrka. Den förstnämnda fick avslag ända upp i högsta instans 2007. Den sistnämnda fick avslag av länsstyrelsen 2013 och beslutet överklagades ej. Vilka faktorer kan eller bör påverka ett beslut nu och i framtiden? • Befintligt kulturhistoriskt värde hos byggnaden • Ursprungligt skick eller inte • Typiskt och/eller unikt utförande • Omgivningens värden • Hur pass exponerat taket är. Hur det syns under olika årstider. • Reversibelt/irreversibelt ingrepp • Panelernas utformning i detaljer

Forts. sid 33

27


Linköpings stift

– Vi är ute mycket i pastoraten och stöttar med kompetens och ordnar också kurser och utbildningar, berättar Annika Deltin, projektsamordnare i Linköpings stift. Erfarenheterna av att hantera data är mycket varierande och vi gör allt vi kan för att stötta.

Samtliga stift arbetar nu för att ta fram data till det nationella fastighetsregistret. Detta arbete pågår givetvis även i Linköpings stift, där stiftets administration ger ett brett stöd till de ekonomiska enheter som skall rapportera in sina data. AV KJELL-ARNE LARSSON

28

Rolf Silvegrim-Persson som idag själv arbetar med INCIT upplever det som smidigt, inte minst i underhållsplanering.

Det nationella fastighetsregistret har 1 januari 2019 som deadline och skall omfatta alla byggnader, kyrkogårdar, skogsmark och annan mark, det vill säga alla fastigheter som ägs av kyrkan. Arbetet med data till fastighetsregistret har många beröringspunkter med användningen av fastighetssystem ute i landet. För de som i dag inte har något fastighetssystem kan arbetet med data för fastighetsregistret bli en inkörsport till att skaffa ett fastighetssystem. Data som nu tas fram för fastighetsregistret, skall ju på ett eller annat sätt också läggas in ett fastighetssystem. – Vi rekommenderar våra enheter att använda DeDU, berättar Annika Deltin, projektsamordnare på Linköpings stift. DeDU är lättare att använda än vissa andra system och passar också kyrkans behov.

Stiftet har ramavtal med leverantören av systemet, som är WSP Systems. För de som ansluter sig kostar det 20 000 kronor i startavgift och sedan 155 kronor per månad för varje användare (exklusive moms). Hittills används det av fem pastorat och från stiftets håll hoppas man att de 23 som inte har något system också väljer DeDU. Linköpings pastorat var dock tidigt ute och valde Incit, medan Norrköping valde Momentum. – Vi är ute mycket i pastoraten och stöttar med kompetens och ordnar också kurser och utbildningar, berättar Annika Deltin. Erfarenheterna av att hantera data är mycket varierande och vi gör allt vi kan för att stötta. På Linköpings stift är man sanna vänner av samarbete och det gäller förstås inte enbart fastighetsfrågor inom stiftet.


Linköping samarbetar mycket också över stiftsgränser. Tillsammans med Växjö stift har kurser arrangerats exempelvis i projektledning, textilkunskap och inneklimat. Linköpings stift samarbetar också med Stockholms stift bland annan när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor. Här kommer vi osökt in på uppförandekoder och upphandling. Linköpings stift tillämpar samma uppförandekod som Svenska Kyrkan nationellt. – Denna uppförandekod påminner om motsvarigheten hos företag, men är överlag mer detaljerad. Kyrkan har extra ansvar, bland annat för att minska klimatpåverkan, säger Annika Deltin. Enheterna inom Linköpings stift gör årligen inköp för drygt en halv miljard kronor. Nästan hälften av inköpen hänför sig till fastigheter. Det innebär att det är viktigt att upphandla rätt även i den sektorn och minska sektorns miljöpåverkan.

Ramavtal

Vinden på Adelövs kyrka isolerades genom att blåsa in cellulosa, vilket påtagligt minskade energinotan. Foto: Svenska Kyrkan

På nationell nivå finns redan 83 ramavtal som de ekonomiska enheterna kan använda sig av. Det rekommenderas att alltid överväga avtalsleverantörerna. Vid upphandlingarna står ibland valet mellan en ”nationell” och en lokal leverantör. Ibland är det lokala valet självklart, om det exempelvis gäller ett livsmedel från en tidigare använd leverantör som klarar kraven enligt uppförandekoden. Det är givetvis möjligt även för stift eller ekonomiska enheter att sluta ramavtal. Tanken är att de som ”Samverkande inköp” tar fram skall möta alla enheters behov i möjligaste mån. För vissa produkter krävs specifika krav vid upphandlingen. Ett exempel är taktjära, där man bör säga nej till kinesisk tjära då man inte vet var den produceras, vem som producerar den eller vilket material man utgår ifrån. I Säby kyrka i Tranås pastorat har den svenskproduce-

rade Äkta Tornedalstjäran använts. Den är tillverkad av hundraåriga stubbar och betydligt dyrare än andra alternativ. Det är Tomas Ljungdahls Byggnadsvård AB som har kontakter med tjärproducenten. – Långa transporter från Kina är inte försvarbart, menar Annika Deltin. Hälsinge Takspån AB erbjuder finsk tjära som bl.a. både Ydre pastorat och Norra tjust pastorat har beställt. – Dessa exempel visar hur viktigt det kan vara att utveckla produkter tillsammans med entreprenörerna. Hållbarhet skall vara kyrkans signum, avslutar Annika Deltin. Vi som är stornyttjare kan påverka och förändra, och arbeta mot en hållbar kyrka. Det bör tilläggas att även tjäran som används av Tomas Ljungdahls Byggnadsvård uppfyller kraven som kyrkan ställer.

Tranås pastorat – förutseende fastighetsskötsel I Tranås pastorat arbetar Alexander Schill och Cecilia Sandberg med förvaltning och skötsel av fastigheterna. De försöker hitta en bra modell för att arbeta förutseende. – Vi vill slippa att vara ”tvåa på bollen” och drabbas av överraskningar, säger Alexander Schill. Verktygen för att nå dit är Vård- och underhållsplaner samt ett fastighetssystem. Vård- och underhållsplaner finns, men de är föråldrade. Pastoratet har beviljats KAE för att uppdatera alla planer. Sedan kommer att man sannolikt att skaffa ett fastighetssystem av något slag. I detta kan alla underhållsaktiviteter (från planen), egenkontroller och åtgärder schemaläggas. Arbetsorder kan kvitteras

DIN KOMPLETTA BYGGPARTNER! KISA 0494-103 51

www.jensakebygg.se 29


samt protokoll och annan dokumentation sparas i systemet. – Jag gillar struktur och ordning, säger Alexander Schill. Med ett fastighetssystem blir all data samlad. Den blir lätt tillgänglig om ny fastighetspersonal tar över. Sedan får vi en bra koll på när mer kostsamma åtgärder skall utföras. Detta underlättar budgetarbetet för beslutsfattarna. Åtgärder i rätt tid minskar dessutom kostnader på sikt. – Med ett fastighetssystem får vi också bevis för vilka åtgärder som gjorts och när, vilket kan ha betydelse i skadefall som skall regleras mot försäkringsbolag, fortsätter Alexander Schill. Precis som i många andra pastorat inom stiftet arbetar Tranås strategiskt med energieffektivisering. Styrsystem för intermittent uppvärmning har installerats i alla fyra kyrkor. Vinden på Adelövs kyrka isolerades genom att blåsa in cellulosa, vilket påtagligt minskade energinotan. Denna kyrka värms för övrigt genom närvärme från en träeldad panna som tillhör en närliggande lantgård. I Tranås kyrka har LED-lampor installerats och ny dimmer. – Vi fortsätter att byta till LED-lampor och jagar också andra energitjuvar och läckage. Det kan komma att handla om tätning av fönster, sätta in energiglas och andra mindre åtgärder. Vi trimmar ständigt, berättar Alexander Schill. Några fuktskador inom pastoratet är värda att nämna. Två kyrktorn har sanerats från hussvamp. På Säby kyrka har spåntaket fått fuktskador och där kommer spånbeläggningen att bytas.

INCIT fastighetssystem I Linköpings Domkyrkopastorat används sedan några år fastighetssystem från INCIT. Fastighetsförvaltare Rolf SilvegrimPersson berättar att man 2014 började söka efter ett system som passade kyrkans behov och fastnade för INCIT; en aktör

Vid Ledbergs kyrka kommer ett nytt litet hus att uppföras, med personalutrymmen och kanske en mindre samlingssal.

som funnits länge på marknaden. Pastoratet köpte också en tjänst från INCIT som innebar att företaget besiktade pastoratets kyrkor och övriga byggnader. Uppgifter om areor, andra nyckeldata och byggmaterial samt byggnadens status, lades in i fastighetssystemet. Därmed fick pastoratet en grund för att sedan jobba vidare med systemet. Detta grundläggande arbete skulle annars ha blivit mycket personal- och tidskrävande. Rolf Silvegrim-Persson som i dag själv arbetar med systemet, upplever det som smidigt, inte minst i underhållsplaneringen och när kostnadsuppskattningar skall tas fram. Inför budgetbeslut och planering av åtgärder är det enkelt att få fram pedagogiska rapporter angående kostnader och nyckeltal. Det går exempelvis att överblicka underhållskostnader många år framåt.

Folkungabygdens pastorat I Folkungabygdens pastorat finns 33 kyrkor och ungefär 130 ytterligare byggnader, dvs. fastigheter med tak. Alldeles som i flertalet pastorat arbetar man på många sätt för att dra ner på olika typer av kostnader. När det gäller fastigheter kan det handla om avyttring, eller att använda dem till helt annan verksamhet på ett sätt

EKERÅ BYGGKONSULT AB

–ur historien bygger man framtiden 30

som skapar intäkter till pastoratet. Energieffektivisering är en ytterligare åtgärd. – Energikostnaderna utgör en betydande del av de sammanlagda kostnaderna och flera exempel, både hos oss och andra, visar att det går att spara mycket energi. I de fastigheter där vi installerat klimatstyrning sparas i genomsnitt 40 procent, berättar Fredrik Åstrand, fastighetsansvarig i Folkungabygdens pastorat. Under senare år har klimatstyrning installerats i 22 byggnader, där flertalet är kyrkor. Dessa har olika uppvärmningssystem, allt från värmepumpar till fjärrvärme och el. Temperatur- och fuktgivare har monterats i kyrkorna. I några av dem har avfuktare installerats. Värmetillförseln styrs mot värdena från givarna. Vissa kyrkor har kontinuerligt en förrättningstemperatur, medan andra värms intermittent, och där höjs temperaturen enligt bokningarna för respektive kyrka. – Vi följer upp temperatur och fuktighet i alla dessa 22 byggnader, och använder värdena för att trimma styrningen, fortsätter Fredrik Åstrand. Nu har vi börjat använda fastighetssystemet DeDU och har planer på att detta skall ta in och spara värdena på energiförbrukning. De data som kommer från fjärrvärmebolag och elleverantör skall läggas in automatiskt.

hakan@ekera.se Tel 0494-208 53, 070-212 10 99


Dessutom önskar vi att koldioxidbelastningen kan räknas ut grundat på dessa värden.

Flerstegsraket För att spara energi kan vissa fastigheter kallställas för längre eller kortare perioder. Klimatstyrning kan vara ett sätt att kallställa. Vid intermittent värmning används en grundtemperatur på 10–14 °C. Om emellertid RF stiger för mycket, höjs temperaturen för att sänka RF, alternativt används avfuktare. Inför en förrättning ser styrsystemet till att under några timmar värma upp till förrättningstemperatur. En annan strategi är att styra grundvärmen mot daggpunkten och då kan temperaturen (särskilt vintertid) sänkas betydligt mer. Ifall kyrkan skall användas, om låt säga en månad, kan temperaturen höjas i två steg, först till 10–14 °C och därefter till förrättningstemperatur; en ”flerstegsraket” med andra ord. Här kommer vi osökt in på användning och bokning av lokaler. Är det exempelvis nödvändigt att värma en hel kyrka för att genomföra endast ett dopsamtal? Kanske samtalet kan hållas i sakristian, som enbart den värms upp, eller i en annan fastighet som ändå hålls uppvärmd ständigt. Och måste en lokal vara fullt uppvärmd för att den skall kunna städas? – Min uppgift är bland annat att prata med kollegor och personal inom pastoratet och lyfta denna typ av frågor, säger Fredrik Åstrand. Hittills har jag mött positiva attityder när det handlar om hur våra kyrkor och andra fastigheter skall bokas och användas. Samtidigt fortsätter de tekniska arbetena för att energieffektivisera. Byggnadstekniska åtgärder vidtas. Inventarier som har ett olämpligt inneklimat kanske flyttas. Mikroklimatsensorer används för att övervaka mikroklimatet. När fastig-

hetspersonalen är nöjd med resultatet, kan de avsluta mätningarna och använda sensorerna för att mäta mikroklimatet på någon annan plats. Dessutom kommer fast klimatövervakning och styrning att installeras i ytterligare byggnader. Här prioriteras lokaler som har hög förbrukning och används mycket. Exempel på en effektiv åtgärd kan vara att installera fjärrstyrning av värmesystemet i en avlägsen landsortkyrka, i stället för att en vaktmästare åker dit och slår på systemet. En sådan åtgärd sparar dessutom personalkostnader. Vid mycket låg användning av byggnader, kan kallställning vara ett alternativ. En framgångsrik strategi är också att producera egen energi, med värmepumpar eller varför inte solpaneler. Pastoratets första installation av sol-el kommer att göras på församlingshemmet i Mjölby. Anläggningen skall förhoppningsvis sättas upp under 2018 och kommer att levereras av Energiengagemang Sverige AB.

Sol vid Lilla Aska Även i Linköpings Domkyrkopastorat finns planer på en solanläggning. Investeringen finns med i budgeten för 2018, som det, när detta skrivs, ännu inte finns något beslut om. Planen är att bygga anläggningen på marken bredvid krematoriet Lilla Aska. En bedömning visar att 72 procent av producerad el kan användas i krematoriet och andra närliggande byggnader, och att i så fall 28 procent kan säljas till nätet. Den höga egenanvändningen bidrar till positiva förutsättningar för investeringen. Om denna sätts i verket kommer pastoratet att använda sig av det ramavtal som stiftet centralt har slutit med Energiengagemang Sverige AB som leverantör av solel-anläggningar.

Söderköping S:t Anna församling Församlingshemmet S:t Laurentii har byggts om till mer ändamålsenliga lokaler som kan nyttjas mer effektivt. Huset har två våningar och det är framförallt på de övre som planlösningen har förändrats. Huset har numera också tre entréer, förutom huvudingången som leder till stora salen, har både barnverksamheten och ungdomsverksamheten egna ingångar. En handikapptoalett har byggts på övre plan och ett nytt kök har inretts. Nytt ventilationssystem har installerats och byggnadens energieffektivitet har förbättrats. – Nu har vi bättre lokaler för egen verksamhet samtidigt som det blir lättare att hyra ut lokaler till andra, säger Annica Wastesson, som är fastighetschef i Söderköping S:t Anna församling. Vi renodlar vårt fastighetsbestånd. Tre prästgårdar och ett församlingshem har sålts. De byggnader vi behåller byggs i flera fall om för att bli mer använda. Kyrkan har inte råd att upprätthålla standarden i alla fastigheter, i synnerhet inte i prästgårdar och andra byggnader där åtgärder inte kan få kyrkoantikvarisk ersättning. Samuel Liljethörn från Fredriksson Arkitektkontor AB har ritat den nya planlösningen i församlingshemmet, medan Söderköpings Bygg AB har utfört arbetena. Inom församlingen har på senare år också en mycket intressant reparation genomförts på Drothems kyrka. Avsikten var att se över kyrkans skiffertak och lägga om befintliga plattor. Det visade sig emellertid att plattorna var i dåligt skick och att takstolarna var rötskadade ner mot takfoten. Så nu har hela taket lagts om med nytt skiffer. Arbetet utfördes av Grythyttevikens Skiffertak AB. Takstolarna reparerades av Wermlands Byggnadsgille som använde sig av gammalt traditionellt hantverk. Även takfotsplåten

MÅNGÅRIG ERFARENHET & STOR KOMPETENS JS Byggnads AB Jarledal & Svensson Kalmarvägen 1 • 590 40 Kisa • Tel 0494-103 66 • jsbyggnads.se 31


i koppar byttes ut och det hela stod klart i juni 2017.

Trubbel med nummer i Kärna församling Två händelser i Kärna församling visade vikten av att hålla koll på sina organisationsnummer. Församlingen äger de tre kyrkorna Kärna (huvudkyrka), Kaga och Ledberg. Sammanlagt har man elva byggnader, däribland prästgården i Kärna. Tidigare har prästgården i Ledberg sålts. Men inför försäljningen fick mäklaren problem; det visade sig att församlingen inte var lagfaren ägare av fastigheten!

Orsaken till problemet var ett felaktigt organisationsnummer. När de tre församlingarna blev en – år 2014 – fick man nytt organisationsnummer, men prästgården i Ledberg blev även i fortsättningen registrerad på det gamla organisationsnumret. Turligt nog hittades ett dokument som kunde styrka ägandet, men problemen var inte slut i och med detta. När prästgården var såld och en del mark skulle läggas till kyrkan visade det sig att denna helt saknade organisationsnummer. Genom kontakter med Lantmäteriverket ordnade dock det hela upp sig. – Tilldelningen av organisationsnum-

mer sker uppenbarligen inte automatisk, säger Kjell Tedenstrand, fastighetsansvarig i Kärna församling. Därför är det viktigt att när man söker lagfart att det blir på rätt organisationsnummer. Nu kan man lämna detta trubbel med organisationsnummer bakom sig och sikta på ett nybygge i stället. Vid Ledbergs kyrka, alldeles utanför muren, kommer man att bygga ett nytt litet hus, med personalutrymmen och kanske en mindre samlingssal. Beslut har tagits av kyrkorådet och nu tas ett förslag fram på en ”stuga” omfattande 40–50 kvadratmeter.

Solenergi blev lösningen när taket lades om Flens församling installerade förra året en solcellsanläggning på Sparreholms Församlingshem. När taket skulle läggas om bestämdes också att de skulle titta på olika solcellslösningar. Som oberoende solenergiexpert fick vi förtroendet att genomföra hela projektet – från analys till installerad solcellsanläggning. I vår förstudie såg vi bland annat att alla ventilationsgenomförningar skulle störa placeringen av solpanelerna. Lösningen blev att vissa kunde läggas igen, vilket gjorde installationen enklare samtidigt som fler solpaneler fick plats på taket.

Före

När det kom till val av solpaneler fanns det flera önskemål från församlingen, bland annat krav på god etisk tillverkning. Tillsammans hittade vi en solpanel som uppfyllde kraven och hade en bevisat hög teknisk prestanda. Anläggningen som nu sitter uppe består av 45 solpaneler och beräknas årligen producera ca 11 500 kWh. Tillsammans med församlingen ser vi nu över fastighetsbeståndet för att hitta fler lämpliga tak och näst på tur är Flens Församlingshem. Läs mer om liknande projekt på energiengagemang.se. Efter

Vill du veta mer? Kontakta vår chef för projektutveckling: 070-330 29 26 jonas.helander@energiengagemang.se

Restaurering och underhåll av kyrkor och kulturbyggnader • Tel 070-673 93 07 32


SKIF:s Fastighetsdagar

Jonas Haas avslutade med några reflexioner eller frågor: – Kyrkans intresse för solpaneler kanske pressar tillverkarna till anpassningar. Kan valet av solenergi utgöra en signalhandling från Kyrkan? För avgörandet i det enskilda fallet har det också betydelse om det finns alternativa placeringar i stället för på kyrkor och andra kulturskyddade byggnader. Kanske en solpark i närheten. Eller är ett bra alternativ att handla grön sol-el från något annat håll? Efter Jonas Haas’ presentation tog Heikki Ranta vid och fortsatte på ämnet solenergi. Heikki Ranta är stiftsantikvarie i Lunds stift och anlade ett brett ekologisk perspektiv på Virke kyrka. Det är en underutnyttjad kyrka som nu har förvandlats till en ekokyrka. Detta är mycket positivt särskilt mot bakgrund av dystra tankar som tidigare fanns om att kanske riva hela kyrkan, eller riva de övre delarna och omvandla den till en vacker ruin. Nu kan Virke kyrka i stället utvecklas till ett ekoteologiskt centrum som är hållbart både ekologiskt, socialt och andligt. Till den rad rent fysiska åtgärder som måste göras med Virke kyrka hör att reparera (byta) taket. Och här skulle solenergi kunna bli en del av lösningen. Varför inte montera ett tak med integrerade solceller istället för att importera utländsk skiffer? Eller kanske kan paneler med solceller sättas på en del av taket. Stiftet bidrar till att lösa frågan om taket, och en leverantör har gjort ett pilotförsök med solpanel vid kyrkan. – Vad gäller tillståndsfrågorna skall vi nog inte stirra oss blinda på tidigare fall som Fläckebo och Åtvids Nya kyrka som inte fick tillstånd, säger Heikki Ranta. Det

Foto: Andreas Haas

Forts. från sid 27

Mattias Dahlberg från Midsummer visade solcellspaneler som är både tunna och böjbara. Företagets CIGS-solceller behöver inte skyddas av glas som är svårare att montera på byggnader.

kan generellt komma att bli annorlunda bedömningar framöver. Heikki Ranta flaggade också för en ny handbok som Svenska Kyrkan kommer att ge ut nästa år. Det blir en sammanställning av tankar och exempel vad gäller användning av solenergi.

– Kan valet av solenergi utgöra en signalhandling från Kyrkan? frågade sig Jonas Haas, kyrkohandläggare på länsstyrelsen i Skåne.

Bred kunskap och erfarenhet av taktjärning, linoljemålning och fönsterrenovering. På vår måleriverkstad i Lycksele finns verktygen för att göra renoveringen av k-märkta fönster till ett nöje. Vi utför även totalentreprenader på kyrkor. Emil Dahlgren tel 070-6084624 • emil@hvgruppen.se www.hvgruppen.se 33


Luleå stift Foto: Benny Carlsson

Även i Luleå stift arbetar stiftet målmedvetet för att församlingarna skall klara att upprätta de inventarieförteckningar som regelverken kräver. Inom ramen för ett stiftsprojekt anlitades företaget Historiska Hus i Umeå som konsult. Under hösten 2017 blev företaget klart med en tvåårig kartläggning av inventarierna i de 135 skyddade kyrkorna. AV KJELL-ARNE LARSSON Inventarierna har samtidigt fotograferats. Därmed är dock inte hela arbetet klart, men konsulten har lagt en bra grund, inför församlingarnas egna insatser att registrera sina kulturellt värdefulla inventarier i ett digitalt program. Det är önskvärt att inventarierna också registreras i den nationella databasen SACER. – Genom att grundarbetet nu har gjorts, går det lättare för församlingarna att klara det som återstår och förhoppningen är att det hela skall bli färdigt om ungefär två år, säger Mattias Burman, som är stiftsantikvarie. Ett annat och annorlunda stiftsprojekt rör värdefulla gravhällar och gravstenar i stiftet. Fyrtio objekt valdes ut i nio församlingar, där av sex församlingar i Norrbotten och tre i Västerbotten. Man kommer att inrikta sig på hällar som har höga kulturvärden, är gamla och dessutom har skador. Även här engagerades företaget Historiska Hus. Det kommer troligen sedan att bli Skanska som får uppdraget att reparera och konservera hällarna. Till de åtgärder som kommer att göras hör rengöring från mossa och annan påväxt, samt att med hjälp av stenlim och puts reparera sprickor och andra skador.

Många hot Det är mycket i och vid våra kyrkor som kan ta skada. Alldeles speciella skador kan drabba kyrkklockorna. De klockare som skötte klockringningarna är sedan länge en försvunnen yrkesgrupp. Så gott som samtliga klockor manövreras sedan dess med motorer. Med tanke på skaderisker och behövligt underhåll är ofta klockorna och deras upphängning efter34

Säkerheten bör ses över vad gäller kyrkklockorna. Denna finns i Björksele kyrka.

satta konstruktioner. Det finns heller inga regler om hur underhåll och översyn skall göras. Bengt Carlsson som är kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare i Sävar-Holmöns församling är väl insatt i frågor kring kyrkklockor och har åkt runt och besiktat många klockor. Det är inte enbart motorerna som behöver besiktning och underhåll. Bland annat kan det krävas att lagerbultar dras åt och att läderkläppen smörjs. Incidenter inträffar tyvärr och vid en kyrka lossnade kläppen och for iväg, lyckligtvis utan att orsaka personskador. Från stiftets håll har man gått ut med generell information kring frågor som har med kyrkklockorna att göra.

Efter eran då klockare byttes ut mot motorer upptäcktes på många håll att motorerna fick det att röra sig mycket i tornen. För att motverka detta introducerades egna ”uppfinningar”, bland annat stöttning med störar. Det som då hände var att rörelserna flyttades ut i fasaden. Detta har bland annat lett till att puts lossnat från tornen. Numera har man börjat installera digitala motorer i stället. De är av märket ”Perrot”, tillverkas i Tyskland och levereras via Kronbergs Klockservice i Mariestad.

Många underhålls- och renoveringsprojekt I övrigt pågår runt om i stiftet en rad


mindre och större underhålls- och renoveringsprojekt. Ett av de större som har färdigställts hösten 2017 gäller Överluleå kyrka i Boden. Det var länge sedan en översyn och upprustning gjordes av kyrkan. Putsen på långhus och torn har reparerats och inne i kyrkan har trägolvet åtgärdats. Rengöring och konservering interiört har utförts av Linda Sandström. Bland annat har orgeln rengjorts. Kyrkan har fått nytt elsystem och för att motverka kallras längs väggarna har fönstren kompletterats med isolerrutor. I Råneå och Gargnäs kyrkor kommer målningsarbete att utföras nästa år. På Umeå Stads kyrka kommer ett större arbete att inledas nästa år, då tegelfasaderna skall åtgärdas. Fasaden har drabbats av frostsprängning och här blir det frågan om att byta ut en del tegel och göra omfogningar. När det sedan generellt handlar om takunderhåll och då beträffande spåntak, står Luleå stift inför samma problem som resten av landet, när det gäller val av taktjära. Den kinesiska tjäran skall fasas ut, bland annat eftersom dess innehåll är bristfälligt deklarerat. Svensk eller möjligen finsk dalbränd tjära är önskvärd och den som länsstyrelsen kräver. Problemet idag är att tillverkningen ofta är hobbybetonad och det är svårt att få fram tillräckliga kvantiteter. – Vi följer kontinuerligt utvecklingsarbetet och ser fram mot eventuella rekommendationer som tas fram av kyrkokansliet, avslutar Mattias Burman.

Södra Lapplands pastorat Södra Lapplands pastorat bildades 2014 av församlingarna Vilhelmina, Lycksele, Åsele-Fredrika och Stensele. Följande år anslöts även Dorotea-Risbäck. Med en areal på 26 000 kvadratkilometer är pastoratet ett av landets största. Sammanlagt finns här 22 kyrkor. Närmare ett hundra personer är anställda i pastoratet. Fastighetsansvariga arbetar mer eller mindre kontinuerligt med frågor kring energihushållning och inneklimat i kyrkorna. – Under 2017 och 2018 gör vi en energikartläggning av samtliga kyrkor, berättar Hans-Olof Dahlberg, som är fastighetschef. Vi tyckte det var logiskt att ta ett helhetsgrepp på alla kyrkor. I pastoratet har man också god ord-

ning på underhållsplanerna. Ordinarie och kända underhållsarbeten är inlagda för tio år framåt, vilket givetvis underlättar vid budgetering. Ett återkommande underhåll är tjärning av tak och fasader. Här har Hantverksgruppen i Lycksele Måleri AB gjort stora insatser. Den tjära som har använts är lokalt producerad dalbränd tjära från Rusksele. Följande sommar – 2018 – skall bland annat kyrktaket i Stensele tjäras om. Något som kan rubba det mest noggranna budgetarbete är fukt- och mögelskador som ibland är mycket omfattande. Sådana drabbade Åsele kyrka. Åsele kyrka invigdes 1936 och var återuppbyggd på murarna efter den tidigare kyrkan – byggd 1849 till 1851 – som hade brunnit ner. Den nya kyrkan fick samma planlösning som den tidigare. Åsele kyrka genomgick en omfattande restaurering 1963. För tre år sedan upptäcktes hussvamp i kyrkan. I krypgrunden fanns en fruktkropp med 2,5 meters diameter och 0,5 meters höjd. I vasken i sakristian påträf-

fades mycel efter hussvamp. Dessutom fanns det svartmögel i kyrktornet. – Vi var tvungna att stänga kyrkan i 1,5 år och under tiden sanera och torka ut kyrkan, berättar Hans-Olof Dahlberg. Det hela slutade dock lyckligt och kyrkan kunde återinvigas i februari 2016. Företaget OCAB Norrbotten AB anlitades för sanering och som huvudentreprenör för de byggåtgärder som krävdes. Sakristian fick nytt golv och nya VA-ledningar. Alla lösa inventarier togs ut och sanerades, liksom alla fasta inventarier. Måleriarbeten i kyrkan utfördes av Målarverksta’n i Töre AB som drivs av Erik Lindberg. Biblioteket i tornet, där böcker och textilier förvaras, fick bättre isolering och uppvärmning. Kyrkan värms för övrig med direktverkande el. Idag har kyrkan ett styrsystem som reglerar intermittent och värmer upp kyrkan inför förrättningar, som genomförs varje eller varannan vecka. Så förhoppningsvis är fukt- och mögelproblem i Åsele kyrka ett minne blott.

K O N S E R V AT O R MISA ASP AB Muralt måleri, puts och sten Tillståndsbedömning Skadeinventering Förundersökning Programbeskrivning Analys Konservering Föredrag Sjöbjörnsvägen 1 117 67 Stock holm Tel 0708-76 92 91 misa.asp@konser vering.nu Vi har b red komp etens och et t s tor t kont akt nät av exp er ter i n o m kons er veri ng, res t au reri ng och anal ys. Kont akt a mi g fö r referens er el l er om d u har f råg or.

M isa

35


Lunds stift Vad skall ske med kyrkor som underutnyttjas eller rent av inte används alls? Det förekommer kyrkor som faktiskt varit stängda i flera år, exempelvis Odarslövs kyrka vid Lund. Denna har varit stängd i 27 år. I England finns sedan 1969 Churches Conservation Trust – CCT – som tillkom på statens uppdrag. CCT förvaltar 350 underutnyttjade kyrkor. Sedan separationen mellan kyrka och stat kan inte religionsutövning subventioneras i England. Staten drar ner på bidrag och finansiering måste komma från andra håll. De kyrkor som CCT förvaltar är inte avsakraliserade men reglerna säger att kyrkorna kan utnyttjas till maximalt sex gudstjänster per år. Man utbyter erfarenheter mellan Churches Conservation Trust och Svenska Kyrkan, både på nationell nivå och stiftsnivå. Första gången som representanter från CCT kom till Sverige var i september 2015 då organisationen träffade representanter för Lunds stift, Svenska Kyrkans kyrkokansli, församlingar, arkitektkontor och kulturarvsexperter. Den träff som väntar närmast kommer att hållas i Lunds stift i april 2018. I Lunds stift finns fyra kyrkor som har eller håller på att omvandlas för nya användningssätt. Odarslövs kyrka är avkristnad. Kyrkobyggnaden har ”plötsligt” hamnat centralt i och med bygget av ESS-laboratoriet och bostadsområden i närheten såsom Science Village och Brunnshög. Kan kyrkan bli en slags ”framtidskyrka” eller komma att användas som mångkulturellt andaktsrum eller för möten i helt profan regi? Några beslut om kyrkans framtid har ännu inte fattats. Virke kyrka däremot är redan omvandlad, och då till en grön ekokyrka och därmed en kyrka för ekomässor. Kyrkan kan komma att utvecklas till ett ekoteologiskt centrum. Detta ligger väl i linje med vad som sägs i biskoparnas brev om klimatet. Brevet kom 2014 och är ett teologiskt bidrag till klimat- och hållbarhetsdiskussionerna. Virke kyrka skulle kunna bli Sveriges 36

Swescan har kartlagt bland annat kyrkogården vid Asmundtorps kyrka, inför arbetet med vård- och underhållsplaner för det gröna kulturarvet.

första miljökyrka där verksamhet och skötsel präglas av miljötänkande. En äppelkatedral skall planteras på del av begravningsplatsen, med lokala äppelsorter som därmed bidrar till biologisk mångfald i det annars rätt enformiga jordbrukslandskapet. ”Bondens marknad” har arrangerats intill kyrkan. Äldre människor kan transporteras med el-bilar till kyrkan och gräsklipparna kan ersättas av betande får. Kanske går det att utveckla ett ekologiskt bröllop. När det gäller Häglinge kyrka så söker man efter idéer om och tankar kring hur den kan få en alternativ användning.

Simrishamns pastorat En kyrkobyggnad som kommer att anpassas för delvis ny användning är också Östra Nöbbelövs kyrka utanför Simrishamn. En viss förberedelse har gjorts genom att kyrkans fasader och tak har renoverats och dräningen har setts över och förbättrats. Kyrkan kommer inte att avkristnas, utan kan även i fortsättningen användas för gudstjänster, men idén är att skapa en typ av kulturkyrka. Denna kan exempelvis användas för konstutställningar, möten och föreläsningar samt som mu-

sikscen och för olika arrangemang. Det blir möjligt för traditionella ”event” som Äppelmarknaden i Kivik och konstrundan på Österlen att ordna aktiviteter även i kyrkan. – Vi kommer sannolikt att behöva sätta upp riktlinjer för hur den får användas, säger Bengt Gunnarsson, som är fastighetschef i Simrishamns pastorat. Samtidigt måste vi nå ut med information om hur den kan brukas, för att locka användare. Östra Nöbbelöv skall bli en kyrka där kyrkans verksamhet går hand i hand med kulturen och de två kommer att stödja varandra.

Ny styrning i fyra kyrkor Styrningen av värmen och inneklimatet kommer att förbättras i S:t Olofs, Järrestads, Gladsax, Simris och Rörums kyrkor. För att förebygga fuktproblem och kontrollera klimatet installeras avfuktare, samt styrsystemet CC Kyrka från Jeff Electronics. Systemet styr både temperatur och relativ fuktighet. I alla nämnda kyrkor kommer intermittent värmning att tillämpas, med grundvärme och förrättningsvärme. Styrningen av förrättnings-


Drönare ger digitala kartor på ett enkelt, smart och ekonomiskt sätt! Om man sätter upp digitala kartor på rätt sätt är det inte så komplicerat. Det finns stora pengar att spara genom att göra rätt. Vi ger er råd på vägen och ser till att ni får bästa möjliga underlag och kunskaper.

Ortofotot används vid kartframtagningen. Allt är skalenligt och går att mäta !

Den digitala kartan spar pengar på sikt

Skillnaden mellan en digital karta och en papperskarta är att den digitala kan kopplas till alla typer av verksamhet på kyrkogården. Dessutom kan den uppdateras löpande. Den blir basen till ett smart arbete. Ni tar enkelt mått, gör justeringar och planerar er verksamhet. Kartan ger möjlighet till: • Koppling till gravregister. • Planering av arbetet på kyrkogården. • Vård och underhållsplaner (exempel - BAMBI). • Trädvårdsplaner. • Tidmätning. • Planering av nyanläggning. • Inventeringsarbete, ex. stensäkringsarbete. • Underlag till entreprenörer.

Drönarteknik med kunden i fokus

Swescan ligger sedan 2013 i framkant när det gäller att rita kartor baserat på smart teknik. Vi använder drönare som flyger förinställda rutter och skapar en högupplöst satellitbild, ett ortofoto, över området. Därefter har vi en tät kontakt med kunden vid framställning avden digitala kartan. Med ortofoto som bas under kartan får ni en oslagbar överblick. Massor med nöjda kunder kan vittna om vårt personliga, exakta och kostnadseffektiva samarbete.

Referenser, stora som små

Göteborg, Malmö, Helsingborg, Landskrona, Häljarp, Ekerö, Båstad, Kvistofta, Höör, Karlstad, Bromölla, Nyköping, Huddinge m.fl.

Vi levererar helhetslösningar och visar vägen

Ni behöver inte kunna rita kartor själva! Ingen huvudvärk över krångel. När väl kartan är klar kan vi sköta uppdateringarna åt er så ni kan fokusera på viktigare saker. Vi hjälper er hela vägen. Kontakta oss förklarar vi hur. Ring 0721-880101 eller maila fredrik@swescan.se Hälsningar Kartleverans till: Fredrik Hansson, VD Swescan.

Kartportalen

Fredrik Hansson

fredrik@swescan.se 0721-880101

www.swescan.se Ortofoto och kyrkogårdskartor

37


värmen sker enligt de bokningar som görs. Systemet är självlärande på så vis att regleringen av värmen inför förrättningar förbättras. – Vi vet från andra kyrkor att denna typ av styrning fungerar väl. När det gäller energieffektivisering kommer vi säkert att gå vidare med alternativa energikällor i vissa kyrkor. Det kan handla om värmepumpar, solceller och så vidare. Det gäller bara att räkna hem investeringar inom en rimlig tid. Beträffande installation av solcellspaneler kan det förstås vara svårt att få tillstånd, men jag hoppas på en ny syn på detta från myndigheternas håll, avslutar Bengt Gunnarsson.

S:t Johannes kyrka Kyrkan öppnades 3 november efter att ha hållits stängd i flera månader, dels för att åtgärda de målade fönstren, dels för att byta elsystem. Det finns fyra stora rosettfönster, ett med 1,6 meters diameter och fyra med 1,2 meters diameter. De var sammansatta av kulturglas och ett 3 millimeters ohärdat skyddsglas. Ett av de fyra fönstren hade blåst sönder. Det hade bok-

38

stavligen gått i 7000 bitar som spridits ut över orgeln. Det kostade 400 tusen kronor att sanera orgeln från allt splitter och 500 tusen kronor att tillverka ett nytt målat fönster. Linda Kvarnström från glaskonserveringsateljén vid Uppsala Domkyrka tog fram det nya fönstret samt rengjorde och konserverade de övriga. De målade fönstren skyddas nu av laminerat skyddsglas som aldrig torde blåsa sönder. Dessutom finns en luftspalt som skapar ventilation mellan kulturglasen och skyddsglasen. – Vi dröjde några år med att åtgärda fönstren. Avsikten var att samordna dessa arbeten med byte av elsystem i hela kyrkan. Detta bland annat för att slippa bygga ställningar inne i kyrkan vid två tillfällen, berättar Magnus Friberg, som är projektledare i Malmö pastorat. Till saken hör att kyrkan är byggd alldeles efter sekelskiftet 1800/1900, ungefär när Sverige elektrifierades. Sedan dess har flera generationer kablar installerats ovanpå varandra i kyrkan. Merparten av dem doldes under putsen. Elsystemet var föråldrat, saknade överskådlighet och var

förenat med risker. Den strömstyrka som levererades var ofta inte tillräcklig och proppar kunde gå mitt under högmässan. – Det enda raka var därför att byta elen i hela kyrkan, säger Magnus Friberg. Det gällde bara att hitta en diskret lösning. Denna gick ut på att fräsa rännor i väggarna inne i kyrkan. Kablarna förlades i dessa och sedan putsades det hela igen. Det enda som kyrkobesökaren ser idag är en list med samma färg som den befintliga panelen. Rännorna kompletterades med rör och borrade hål på vissa ställen. Man har tagit höjd för att i framtiden kunna komplettera med flera kablar. Samtidigt har belysningen förnyats, bland annat med ytterligare lampor som lyser ner i bänkarna och belysning i sidovalven. ÅF anlitades som ljuskonsult och de projekterade också styrning av belysningen med dimmer och särskilda scenerier. Belysningen är möjlig att styra från en iPad.

S:t Petri kyrka Den stora och anrika S:t Petri kyrka i Malmö kommer att stängas efter annandag påsk 2018, för att kunna byta elsystem och belysning även här. I detta fall blir det dock inte frågan om att fräsa några installationskanaler; då detta aldrig skulle godkännas av länsstyrelsen. Ledningsdragningen blir mer konventionell. Men det kommer att bli en del byten till LEDlampor och nya styrmöjligheter. Ett projekt som väntar till året därpå är återuppbyggnad av den 40 meter höga kampanilen vid Andreaskyrkan. Denna byggdes på 1950-talet och kampanilen är en konstruktion i armerad betong. – På den tiden var betongen av dålig kvalitet. Konstruktionen har råkat ut för karbonatisering och armeringen har rostat och orsakat korrosionssprängning. Eftersom det fallit bitar från kampanilen har vi nätat in den, för att hindra olyckor, berättar Magnus Friberg. Kampanilen kommer att rivas och ersättas av en ny, med exakt samma utseende, inklusive sin konstnärliga utsmyckning. Den här gången skall betydligt bättre betong användas och dessutom kommer armeringen att bestå av rostfritt stål. Inte lika drastiska, men likafullt akuta, har åtgärderna varit på Tygelsjö kyrka som har fasader och trappstegsgavlar i tegel.


ALGPROBLEM?

Runor i Fjelie kyrka visar att den är mycket gammal, i själva verket en av de äldsta i stiftet.

För fyra år sedan upptäcktes vittrat bruk med lossande tegelstenar som följd; detta i västra fasaden. Denna åtgärdades genom omfogning och nya rostfria dubbar. Nästa år kommer motsvarande arbeten att utföras på de resterande tre fasaderna. Av övriga projekt i Malmö pastorat kan nämnas ett ytterligare som gäller Andreaskyrkan, där källarvåningen skall byggas om för kontor och annan verksamhet. Bakgrunden är att denna verksamhet kommer att flyttas från församlingshemmet som kommer att säljas.

Nya planer i Häljarps församling I Häljarps församling finns de fyra kyrkorna Asmundtorp, Annelöv, Saxtorp och Tofta, med var sin kyrkogård. För att administrera gravplatserna har församlingen sedan tidigare ett digitalt gravregister, som är en del av församlingens administrativa system, vilket utgörs av Labora som har utvecklats av Agrando. Församlingens gravkartor var av olika ursprung och med varierande kvalitet och aktualitet. Därför anlitade församlingen Swescan AB som med hjälp av drönare fotograferade de fyra kyrkogårdarna. Med de befintliga gravkartorna som grund framställdes sedan digitala kartor. Dessa har flera lager, exempelvis för att endast se gravarna eller endast grönområdena. Möjlighet finns att lägga in flera lager; med vattenposter,

vattenledningar, alla andra installationer och övrig teknik. Utskrifter kan tas fram på papper för arbete ute på kyrkogårdarna. Leverantören har också utvecklat ett webb-gränssnitt så man kan arbeta med kartorna via en iPad ute på kyrkogården. Dessutom är en app på gång. De uppdaterade kartorna har sedan varit till stor hjälp för församlingen vid upprättande av vård- och underhållsplaner för kyrkogårdarna. Församlingen anlitade Landskapsgruppen Öresund AB för inventering och framtagning av planerna, ett arbete som utfördes 2016–17 och var klart i oktober 2017. – De nya kartorna var ett mycket viktigt stöd i arbetet med vård- och underhållsplanerna. De är enkla att visa och ha som utgångspunkt när man pratar, söker uppgifter bland bybor, tidigare anställda och så vidare, berättar Johan Sten, som är kamrer och fastighetsansvarig i församlingen. Planerna är nu lämnade till länsstyrelsen för godkännande. När de så småningom når stiftet kommer de att implementeras i BAMBI och därmed bli tillgängliga för alla som har access till BAMBI. – Arbetet med kartorna och med planerna har gett många positiva sidoeffekter, fortsätter Johan Sten. Gravarna klassas i vanliga gravar, bevaransvärda och mycket bevaransvärda. Vi har under

KALKOHOL

ÄR LÖSNINGEN! Effektiv och miljövänlig algrengöring med kalkmättad etanol. Framtagen genom ny forskning och med flera pilotförsök på svenska kyrkor. Kalkohol™ stärker underlaget och ger längre underhållsintervall med minimala insatser. Läs mer - kalkohol.se

SEDAN 1948 39


vägen upptäckt flera gravar som bär på mycken information både om historia och personliga öden. Sådana gravar är intressanta både för historiker och släktforskare. – Naturligtvis vill vi att vård- och underhållsplanerna inte bara skall vara hyllvärmare, utan dokument som används i förvaltning och skötsel, men även kan användas pedagogiskt och folkbildande. Detta är något vi kommer att ta fasta på.

Strategiskt grepp på fuktproblem I Lunds stift drivs projektet ”Ny teknik i kyrkorna”. Det handlar till stor del om styrsystem för att kontrollera uppvärmning och inneklimat, men samtidigt mycket om att komma tillrätta med fuktproblem. – Frågor om fuktproblem tillhör de vanligaste frågorna vi får från församlingarna, och numera vet vi oftast vilken väg man ska gå för att åtgärda problemen, säger Andreas Månsson, som är stiftsingenjör sedan tre år. Prio 1 är att kontrollera och vid behov förbättra dräneringen, det vill säga regnvattenhanteringen, men framförallt markdräneringen kring kyrkan. Detta kan i vissa fall räcka för att minska fukten inne i kyrkan. I många kyrkor har styrsystem installerats, exempelvis från företagen Jeff Electronics, Rows eller Siemens. Då får man mätning av relativa fukthalten ”på köpet”, kan följa värdena och se om åtgärder behövs i form av avfuktningsaggregat. Sådana kan vara aktuella under golv, på vindar, i sakristia et cetera. Stiftet har köpt in en avfuktare från företaget Airwatergreen, som månadsvis kan lånas ut till församlingar som vill prova, men som kanske är skeptiska. Prio 2 är således att testa om avfuktare löser problemen, och vid behov installera sådana. Tilläggsisolering görs främst för energihushållning, men kan också hjälpa till att komma tillrätta med fuktproblem. Kanske särskilt i Lunds stift förekommer problem med fukt som vandrar nedåt genom valven. Fukten kan ta med sig salter, som orsakar saltsprängning när de kristalliserar. Detta kan förstöra bland annat målningar uppe i valv. En mycket intressant lösning til�lämpas i Fjälkinge kyrka. Vinden har iso40

lerats med polyuretanskum som hindrar fuktvandring. Leverantör var Foam King Sweden. Mellan isoleringen och valvet har ett fibernät lagts för att inte skummet skall vidhäfta i valvet. – Denna isoleringsåtgärd har gjorts efter omfattande utredningar, där bland annat simuleringar ingått, berättar Andreas Månsson. Även det reella utfallet kommer att följas med mätningar under flera års tid. Om åtgärden blir så lyckosam som utredningarna visade, kommer Fjälkinge kyrka att utgöra en viktig referens för andra som har motsvarande problem.

Bjärreds församling Omfattande renoveringsprojekt är aktuella både i Borgeby och Fjelie kyrka. Fasaderna på Borgeby kyrka har kalkats och detaljer har målats. Fönstren har rengjorts för hand på plats. Bågar och karmar har målats om. Inne i Borgeby kyrka kommer en lång rad åtgärder att vidtas. Det gamla vattenburna värmesystemet med oljepanna och elpatron kommer att ersättas av en luft/vatten-värmepump. Själva värmepumpen skall ”gömmas” i en byggnad på kyrkogården och en liten kulvert anläggas till kyrkan. I denna blir det många nya rördragningar och installation av bland annat en ackumulator som placeras i källarvåningen. Till värmesystemet kommer det också att höra nytt styrsystem för att värma kyrkan med grundvärme och förrättningsvärme. – Trägolvet i kyrkan skall bytas i sin helhet, berättar Krister Hagman, som är kyrkogårdschef. Bänkarna tas ut och målas om. På vinden förvarar vi dörrar till bänkarna. Vi har sökt tillstånd att montera tillbaka några av dörrarna. Dessa har nämligen fina motiv med historiska värden. Församlingen har låtit Niclas Hansson från Danewids Ingenjörsbyrå AB sköta projektledningen för arbetena i Borgeby kyrka. Bröderna Nilssons Måleri AB har utfört kalkning och andra arbeten utanpå kyrkan. För Fjelie kyrka är företaget totalentreprenör. Även Niclas Hansson arbetar med Fjelie kyrka. Där har kyrkans fasader kalkats om. Tegeltaken på korsarmarna har bytts. De övriga taken är belagda med blyplåt. Även

– Bambi är gratis för församlingar inom vårt stift, men vi planerar att kunna sälja verktyget till andra och skall utforma ett lämpligt avtal, berättar stiftsantikvarie Heikki Ranta.

dessa tak var skadade. Omläggningen av dem sköttes av en verklig specialist, nämligen Bror Mårtenssons Plåtslageri från Lomma. All blyplåt smältes ner och gjöts om för att tillverka nya plåtar; ett riktigt hantverk. Även i Fjelie kyrka har värmesystemet förnyats. Här har man avvecklat en oljepanna och i stället installerat direktverkande el. Kalkyler visar att detta i längden kan vara ekonomiskt bästa alternativet. Styrsystemet bidrar till energihushållning, genom att tillämpa grundvärme/förrättningsvärme samt att kyrkan är indelad i zoner, som kan värmas separat. Trägolvet i kyrkan är helt nytt. Predikstolen och andra inventarier är rengjorda och konserverade. – Kyrkan är nu som ny, fastän delar av den är 800 år gamla, säger Krister Hagman. Fjelie kyrka är en av de äldsta i stiftet och har värdefulla inventarier som bär på mycket historia.

Bromölla pastorat Bromölla pastorat består av två församlingar – Ivetofta-Gualövs och Näsums – med tre kyrkor. Under 2012–13 utfördes en inre renovering i Näsums kyrka. På platsen för Näsums kyrka har det tidigare i tur och ordning stått två kyrkor. Den nuvarande invigdes 1871 och var ”som det påbjöds” under 1800-talet mycket väl tilltagen. Den har stort långhus med tre skepp. Under åren 1962–63 restaurerades kyrkan och antalet sittplatser minskades från 1000 till 500. Vid den inre renovering som utfördes 2012–13 åtgärdades samtidigt avrinningen och avloppssystemet. En yttre renovering var tänkt redan 2009–10, men kom av olika orsaker att skjutas på framti-


den, trots att det fanns vissa problem med läckage genom taket. Så småningom söktes KAE och pastoratet erhöll 1,2 miljoner kronor den vägen. I april 2017 inleddes de fysiska arbetena. Framförallt skulle putsen repareras och fasaderna delvis putsas om. När väl det hela kommit igång visade det sig att putsen var mycket skadad. På grund av att fasaden hade målats över i flera omgångar var det svårt att veta vad som fanns under målarfärgen. Det som behövde göras nu var att ta bort putsen ända in till murstenarna och putsa om allting. I projektet ingick också målning och översyn av fönster samt lagning av ställvisa otätheter på taket. – På grund av att projektet blev mer omfattande än väntat har kostnaderna ökat från 4,5 till 5,5 miljoner kronor, berättar Jörgen Andersson, som är kamrer i Bromölla pastorat. Den KAE vi fått beviljad räcker alltså inte så långt, men vi har möjlighet att söka ytterligare ersättning och kommer att göra så. Bromölla pastorat anlitade Niklas Hansson från Danewids Ingenjörsbyrå AB som konsult. Företaget svarade för allt från projektering och upphandling, till byggproduktion och såg till att det hela slutbesiktades. Totalentreprenör för putsning, målning och övriga arbeten var Målerifirman Rose Bergström & Son från Lidhult. Pastoratet hade redan erfarenhet av denna entreprenör, från uppdrag som utförts i Ivetofta kyrka.

Bambi – inte alls på hal is Enligt nya föreskrifter avseende Kulturmiljölagens 4 kapitel från 2012 blev det en skyldighet 1/1 2014 att ha vård- och underhållsplaner även för kyrkogårdar och kyrkotomter. Det gäller allt som är anlagt före 1940. Planen skall redovisa hur det ägda skall vårdas och underhållas för att kunna bevara det kulturhistoriska värdet. Detta krav gäller alltså även begravningsplatser, med sina gångsystem, gravvårdar, alléer, fontäner, kapell et cetera. Var tionde år skall sedan VU-planerna uppdateras. Planerna skall därför ha ett tioårigt förvaltningsperspektiv och visa hur ägaren avser att arbeta med bevarande, användning och utveckling av sina begravningsplatser. Med målet att underlätta arbetet med

VU-planer för begravningsplatser har Lunds stift tagit fram databasen Bambi. Med denna underlättas även uppdateringen av VU-planerna, men framförallt är Bambi ett stöd under den dagliga vården och förvaltningen. Bambi använder Lantmäteriets grundkarta och GIS-koordinater. Kartan kompletteras med egna kartor, drönarbilder (ortofoton) och så vidare. Det går att rita in egna punkter, linjer och ytor samt framförallt definiera objekt som gångar, värdefulla gravvårdar, alléer, murar, fontäner, vattenposter med mera. Till objektet går det att knyta dokument med detaljerad information. Det är bara att klicka på objektet så länkas man till dokumenten. Bambi är därmed en typ av databas. Dessutom är den webb-baserad. Innehållet skall kunna länkas till en app på en mobiltelefon eller läsplatta. En app är snart färdigutvecklad. En styrka med Bambi är att VU-planen inte stannar vid att bli en ”hyllvärmare” utan blir ett levande dokument som kan uppdateras och användas i den dagliga förvaltningen. Till de olika

objekten går det att knyta åtgärder och skapa en typ av arbetsorder. Dessa påminner om när något skall göras och vem som är ansvarig. När arbetet är utfört kvitteras detta i Bambi. Det är Lunds stift med stiftsantikvarien Heikki Ranta som tagit initiativ till att utveckla Bambi. Inom stiftet finns nästan 800 begravningsplatser. För ungefär 40 procent av de skyddade har VU-plan upprättats eller är på gång. Bambi har redan använts av många i skarpt läge sedan början av 2016. – Bambi är gratis för församlingar inom vårt stift, men vi planerar att kunna sälja verktyget till andra och skall utforma ett lämpligt avtal, berättar Heikki Ranta. Några från andra stift provar nu Bambi. Utvecklingen av Bambi har gjorts i samarbete mellan Sweco, Solhaga Konsult AB och Svenska Kyrkans Arbetsgivarorganisation. Sammanfattningsvis så är Bambi alltså inte ute på hal is, utan snarare ett stabilt och lättanvänt verktyg för alla som arbetar med underhållsplaner för begravningsplatser.

Rådgivande Ingenjörer www.danewids.se

41


Skara stift

I Södra Kedums kyrka har man tagit till den mycket ovanliga lösningen att flytta fram orgeln till koret.

Foto: Tomas Engel

I Skara domkyrka har ett antal moderniseringar genomförts. Tillgängligheten har förbättrats och kyrkan har även i övrigt blivit mer besöksvänlig. Till nya installationer hör ljudsystem och flera bildskärmar, för visning av både psalmnummer, stillbilder och rörliga bilder. Kyrkan håller därmed jämna steg med vår tids informationsteknik. AV KJELL-ARNE LARSSON För tillgängligheten har en snygg och anpassad ramp byggts vid den västra porten. Inne i kyrkan, innanför porten har några bänkrader tagits bort på båda sidor av mittgången, och därmed har det skapats ett kyrktorg som gör det lättare att röra sig inne i kyrkan. De gamla psalmtavlorna har ersatts av bildskärmar. Dessa har liggande format i stället för stående, men skärmbildernas kanter är utformade exakt som de gamla tavlorna. En besökare trodde att psalmtavlorna helt enkelt hade monterats på fel ledd, ett bra betyg för hur lika de nya är de gamla. Bildskärmar finns uppsatta även i kyrkans sidoskepp. Eftersom även videokameror har monterats i kyrkan, finns möjlighet att på sidoskeppens skärmar följa gudstjänsten/konserten och därmed vara en del av det som sker. Denna teknik provades första gången vid första advent 2016 och besökarna som satt i sidoskep42

pen var lyriska över denna kommunikationslösning. Kyrkans informationshörna har gjorts mer besöks- och kundvänlig, så att det blir lättare att röra sig bland böcker och andra saker som finns till försäljning. När detta skrivs återstår endast några ytterligare åtgärder inom moderniseringsprojektet, bland annat se till att även kryptan får ett fast altare.

Ännu tidigare kristnande År 2005 inleddes en serie utgrävningar vid klosterruinen i Varnhem. På höjden bakom ruinen gjordes mycket intressanta fynd. Här fann arkeologerna resterna efter en av våra äldsta kyrkor, en privat gårdskyrka från vikingatiden. Man fann en kristen gravplats med gravar från 900-talets första hälft. Detta innebär att kristnandet började betydligt tidigare än i samband med Olof Skötkonungs dop i

Husaby som skulle ha ägt rum i början av 1000-talet. Den funna kyrkogrunden var inte endast intressant för arkeologer. Alla engagerade insåg också snart det breda allmänintresset för ruinen och fynden kring denna. Istället för att återigen täcka över ruinen byggdes ett skyddande tak, som kom att kallas överbyggnaden. Denna började uppföras i april 2016 och kunde invigas i maj 2017. Överbyggnaden består av stolpar, golv och tak, men saknar väggar. Förutom att den skyddar ruinen, gör den det möjligt att överblicka kyrkoruinen från ovan. Överbyggnadens golv är nämligen öppet i mitten, samtidigt som den skyddar kalkstenen i murarna från nederbörd och kraftigt solljus. Varnhem har därmed blivit ännu viktigare som religionshistorisk plats och ännu mer populärt som turistmål. Det har också hittats ett skelett efter en kvinna


Foto: Per Larsson

som dog 30–35 år gammal i mitten på 1000-talet. En runinristad gravsten berättar att hon hette Kata och hennes man Kettil. En docka som skall visa Kata med tidstypiska kläder och i full skala finns utställd på Västergötlands museum.

Livlig aktivitet Varje höst arrangerar stiftet en kyrkobyggnadsdag. Den är riktad till alla anställda som arbetar med fastigheter och inventarier. Även förtroendevalda får komma på detta arrangemang. I år gick detta av stapeln den 20 september. Ämnet ”kalkputs på kyrkor” avhandlades av lektor Jonny Eriksson, från Göteborgs universitet (Hantverkslaboratoriet Göteborg-Mariestad). Han visade sig vara en verklig expert på detta ämne, som ofta är i behov av belysning. Många fastighetsansvariga har också frågor om spån, närmare bestämt i de församlingar som har spånklädda tak och fasader. Börje Samuelsson som är trähantverkare från Tranås talade om olika typer av spån och hur spåntak skall läggas och underhållas. Smeden Julius Petterson berättade om hur smidesjärn och gjutjärn lagas och nytillverkas. Henrik Engqvist från nationella nivån berättade om det nationella fastighetsregister som skall vara på plats 1 januari 2019 och hur de ekonomiska enheterna kan arbeta för att ta fram och rapportera in data. – Kyrkobyggnadsdagarna är mycket välbesökta och i år kom mellan 80 och 90 personer, berättar Inga-Kajsa Christensson, som är stiftsantikvarie. Hela 35 av våra 46 pastorat var representerade. – Förutom Kyrkobyggnadsdagarna ordnar vi kurser inom särskilda ämnesområden som har med skötsel av fastigheter och inventarier att göra, fortsätter Inga-Kajsa Christensson. Den 30 mars hölls kursen ”Vård och värn av kyrkorummet”. Denna erbjuds av

Domkyrkans tavlor med psalmnummer är digitala, men utformade precis som de gamla.

konservator Lisa Nilsen som tidigare hållit samma kurs i andra stift. Hon berättade och visade hur församlingarna skall vårda och bevara sina inventarier på bästa sätt och med rätt kunskaper. Hur skall man arbeta i en kulturhistoriskt värdefull miljö som ändå inte är ett museum, utan är en fastighet med verksamhet? Kursen fokuserar på förebyggande metoder för att skydda och bevara. Punkterna på programmet är: • Risker – vad kan gå fel? Förberedelser och riktlinjer. • Slitage • Städning (metoder, utrustning, ergonomi) • Förvaring (textilier, silver m.m.) • Skadedjur (bekämpning utan kemikalier) • Mögel (borttagning, hälsorisker) • Stearin (förebygga spill, skonsam borttagning) • Brandskydd – Det finns stora behov av sådana kunskaper, vad får man exempelvis göra

vid städning och vad får man inte? Det var helt enkelt en jättebra kurs, som vi troligen kommer att arrangera igen, säger Inga-Kajsa Christensson. Kursen är lämplig för alla anställda som har med inventarier och inredning att göra. Men notera att de som är formellt ansvariga för inventarierna är kyrkoherdarna och de förtroendevalda. Dessa kategorier är givetvis också välkomna till kursen.

Hur vårda gravvårdar? ”Vård och värn av kyrkorummet” var en endags-kurs och detta gällde även ”Vård av gravanordningar”, som ordnades tillsammans med Göteborgs stift och Västarvet. Ämnet har aktualiserats bland annat mot bakgrund av att vård- och underhållsplaner måste finnas även för kyrkogårdarna. Under kursen talade Carina Carlsson från Västarvet om kyrkogårdars kulturhistoriska värden. Hon tog sedan upp gravvårdar av sten, medan Linda Denlert

Tel 0510-216 98 • kontoret@artigsbygg.se • www.artigsbygg.se 43


Foto: Per Larsson

”Butiken” i Skara Domkyrka har gjorts mer tillgänglig.

från Göteborgs stift avhandlade gravvårdar av metall. Vad beträffar rengöring och allmän skötsel kan man göra en hel del själv. Detta gäller till största del också när mossa och annan påväxt måste tas bort. På kursen lärde man ut skonsam rengöring av gravvårdar. När det emellertid handlar om lagningar måste oftast dessa läggas ut på någon extern expert. Även stenmurar kan behöva renoveras och repareras. Kyrkogårdsmurar kan vara historiskt mycket värdefulla. Många av de vi ser idag tillkom efter de stora jordbruksskiftena under 1700- och 1800-talen.

En stenmur kan skadas genom ras, men även genom sättningar i marken, som orsakar nedsjunkning eller skred som leder till att muren flyttar sig sidledes. Reparation av murar kräver specialistkunskaper. Efter reparationen skall det helst inte synas ”att någon varit där”. Skara stift ordnade i oktober 2016 en tvådagars-kurs om renovering av stenmurar. Man höll till vid Vesene kyrka mellan Borås och Herrljunga. Kursledare var Håkan Olausson och Henrik Karlsson som är stenarbetare och entreprenörer, Ulrika Lindh från Slöjd och Byggnadsvård/Västarvet och Eivind Claesson från länsstyrelsen. Denna kurs inleddes med teori, för att sedan övergå i praktiska övningar då deltagarna arbetade med de omgivande murarna kring kyrkan.

Glöm inte vindarna Bland mycken verksamhet i Skara stift finns också en inriktning på träkonstruktioner i vindar på kyrkor, klockstaplar och andra byggnader. Vindarna är ofta bortglömda. De bör inkluderas i fastighetsskötarnas ronderingar. Men det är

40år av samlad kunskap och rutin är vår garanti för ett väl genomfört uppdrag. Stort och smått. Nyproduktion och renovering. Kyrkor och kulturbyggnader.

Alla uppdrag betraktar vi som lika viktiga.

www.mellansvenskafasad.se 44

inte säkert att träkonstruktionerna syns fullt ut på grund av spån, boss och annat skräp. Det är därför ofta en god idé att städa upp bland skräpet. Lägg märke till att intressanta fynd kan göras i skräpet. Kasta därför inte allt. Det finns exempel på att ben av både djur och människor har hittats, liksom intressanta träelement och textilrester.

Norra Fågelås kyrka Exteriören vid Norra Fågelås kyrka har restaurerats genom flera åtgärder under senare år. Det gäller både själva kyrkobyggnaden, muren på framsidan av kyrkan samt tornstapeln. Företaget Mellansvenska Fasad AB från Kumla svarade för putsning av kyrkans fasad samt reparation, putsning och målning av muren. Muren är mycket särpräglad. Det är en reverterad naturstensmur med murade torn och smidda järndetaljer. Muren har renoverats flera gånger tidigare. Innan arbetena inleddes gjordes noggranna utredningar av antikvarisk expertis angående val av kalkputs för kyrkans fasad, med mera. Företaget L. Magnussons Måleri AB från Hjo skötte målning av kyrkans fönster och dörrar, som utfördes på plats, utan demontering. En kalkstenstrapp på baksidan av kyrkan var kraftigt skadad, framförallt på grund av erosion, och Närkesten Entreprenad AB såg till att bygga en ny trapp. En vapensköld på kyrkans fasad behövde underhåll och här anlitades en antikvarie för konservering. Det fristående klocktornet är en så kallad tornstapel och det finns endast ett tiotal bevarade sådana i Sverige. Underhåll har nu gjorts genom att måla om den nedre delen (inbyggnaden som är målad med falu rödfärg) och att tjära spåntaket. Även taket på kyrkan har tjärats och i båda fallen har svensk dalbränd tjära använts. Även detta utfördes av L. Magnussons Måleri AB. Det mesta vid Norra Fågelås kyrka är nu i gott skick. Det som återstår att åtgärda är den ovanliga lökkupolen på kyrkan. Skador förekommer i takspånen. Vissa delar har reparerats, men det är ett arbete som kommer att fortsätta. – Tornstapeln vid vår kyrka utgör tillsammans med staplarna vid Grevbäcks


Foto: Wikipedia

och Breviks kyrkor ett mycket värdefullt historiskt arv, berättar Henrik Bjaaland, vaktmästare vid Norra Fågelås kyrka. De är alla från 1300-talet och därmed våra äldsta bevarade träbyggnader. Varje sommar ordnar vi guidade turer och bjuder in till öppet hus, för att visa upp tornstaplarna.

Södra Kedums kyrka Södra Kedums kyrka är byggd i granit och tegel. Den uppfördes i slutet av 1880-talet och var ritad av Isak Gustaf Clason; känd som arkitekten bakom Nordiska Museet i Stockholm. Kyrkan tillhör Varabygdens församling. – Vi har under lång tid arbetat med lokalförsörjningsplaner, berättar SvenÅke Högsell, som är fastighets- och kyrkogårdschef. Då funderade vi bland annat på vad som kunde göras med det gamla församlingshemmet som är i dåligt skick. Skulle dess lokalfunktioner kunna flyttas till kyrkan i stället? Fastighetsfolk och prästerskap började inhämta idéer från olika håll och inledde samarbete med arkitekten Börje Falemo. Hur skulle Södra Kedums kyrka kunna byggas om? Länsstyrelsen var givetvis noga med att den ursprungliga arkitektoniska stilen skulle bevaras. Lösningen blev att behålla denna till stora delar. Idén kom från kyrkoherden Leif Nordlander. Stilen kunde behållas trots att orgeln flyttades från orgelläktaren och till det rymliga koret framme i långhuset. Altartavlan omdisponerades. En ny vägg fick avdela bakre delen av kyrkan. Inte heller denna vägg stör den ursprungliga stilen. Innanför väggen finns nu två rum för bland annat barn- och ungdomsverksamhet, toalett och kapprum, alla med modernt möblemang. En trappa upp, där orgeln lämnade ett tomrum, har en matsal/festsal inretts samt ett komplett kök. Till de företag som har anlitats hör Artigs Bygg AB och Elkedjan från Vara. Budgeten för hela projektet var cirka 9 miljoner kronor. En del finansierades i form av privata gåvor och 4.5 miljoner kronor var i form av kyrkobyggnadsbidrag. – Nu har vi gjort kyrkan till en verksamhetskyrka med stora användningsmöjligheter. Projektet nu är att komplettera värmesystemet i kyrkan, fortsätter Sven-Åke Högsell. Tidigare fanns bara di-

Södra Kedums kyrka är byggd i granit och tegel. Den uppfördes i slutet av 1880-talet och var ritad av Isak Gustaf Clason; känd som arkitekten bakom Nordiska Museet i Stockholm.

rektverkande el. Denna har kompletterats med luft/luft-värmepumpar, där en del av värmen distribueras med fläktar. Bottenplanet skall alltid värmas till komfortvärme, medan övre plan skall värmas intermittent. Det finns också planer

på att montera solcellspaneler på taket längs hela ena långsidan. Länsstyrelsen har avslagit en ansökan, men beslutet är överklagat till förvaltningsrätten. Sol-el skulle kunna bidra stort till kyrkans egen el-förbrukning.

Vi är stolta och glada över att vi får vara med om

Vara Pastorats fantastiska resa med att utveckla kyrkor och fastigheter. Tillsammans möter vi framtiden med nya användningsområden för pastoratets fastigheter. Vi arbetar med innovativ teknik och ett kreativt tänkande kring miljö och hållbarhet.

BA:s Elektriska AB, Teknik Tel: 0512-336 70 www.elkedjan.se 45


Stockholms stift

Markuskyrkan är världsberömd med sin ”brutalistiska” arkitektur.

I Stockholms stift utförs arbete på flera nivåer i syfte att förbättra förvaltningen av fastigheterna. Personal från stiftskansliet ingår i olika projektgrupper, dels tillsammans med de ekonomiska enheterna, dels tillsammans med personer från den nationella nivån. AV KJELL-ARNE LARSSON När det handlar om rapporteringen till det nationella fastighetsregistret som skall göras senast 31 december 2018, ser läget mycket olika ut i de ekonomiska enheterna. I två av de 53 enheterna har man kommit igång med användning av ett fastighetssystem. Detta arbete har givetvis lagt en bra grund för att kunna rapportera in sitt bestånd till kyrkokansliet. Övriga enheters fastighetsregistrering ser troligen väldigt olika ut i sina nuvarande utföranden. – För att stödja de ekonomiska enhe-

46

terna ingår vi precis som alla andra stift i ett projekt med två församlingar per stift tillsammans med personer från den nationella nivån, berättar stiftsingenjör Åke Höppner. Under första halvåret görs en ”pilotrapportering” och utvärdering av denna. Detta skapar lärdomar och vi kan ge råd till alla som har rapporteringen framför sig under hösten 2018. Respektive kyrkoherde har till uppgift att utse två personer från sin församling som är ansvariga för inventeringen enligt kommande projektmodell. Det kan vara

Foto: Bengt A Lundberg

svårt för församlingarna och stiftskansliets projektgrupp att få fram exakt alla uppgifter enligt gällande mall och projektmodell. Målet inom stiftet är att alla data som är kvalitetssäkrade rapporteras. När 2018 är till ända, återstår troligen en del kompletteringar som projektet identifierat och som får göras senare.

Lokalförsörjningsstrategi Parallellt med detta arbetar Stockholms stift tillsammans med nationell nivå i utvecklingen av Svenska Kyrkans lokalförsörjningsplaner. Där inväntar man ännu viktiga styrande beslut från Kyrkostyrelsen innan det konkreta arbetet i de ekonomiska enheterna kan påbörjas. Även här används projektgrupper tillsammans med församlingar och den nationella nivån. Ett delvis nytt tänkande behövs för de som är


ansvariga för fastigheternas förvaltning. Vad används respektive fastighet till? Hur mycket används de? Vad kan effektiviseras? Vad kan eventuellt avyttras? Det handlar om hållbarhet och ekonomi, hur kostnaderna kan minska och intäkterna öka. Ett större överskott kan användas för kärnverksamheterna – kyrkan och kulturen. – Med relationsförändringen år 2 000 försvann Byggnadsstyrelsen som ansvarig och det blev församlingarna själva som fick hela ansvaret för fastigheterna. Nu har det gått 18 år och vi borde så att säga bli myndiga uppgiften. Inom Svenska kyrkan är man van att missionera hållbarhet men man är inte van att tala hållbarhet och ekonomi, men vi måste börja nu och till 2022 kommer vi att ha inventerat vårt fastighetsbestånd och infört metoder att lokolförsörja mer långsiktigt och anpassat för hållbarhet, säger Åke Höppner. De enheter som använder fastighetssystem har bättre förutsättningar även för den ekonomiska planeringen. Bara att kunna lägga in underhållsåtgärder och reparationer för flera år framåt i ett system, ger bra kontroll på kostnader. Fastighets-

systemen erbjuder närmast oändliga möjligheter med ett otal moduler. Frågan är vilka man behöver. I Stockholms stift görs ett pilotprojekt med två av församlingarna, med målet att hitta rätt nivå – inte för enkelt – inte för omfattande. Sedan finns det en nationell styrgrupp för fastighetssystemet DeDu, där för närvarande personer från sju stift ingår. – Jag tror att ett fastighetssystem initialt blir till nytta för alla förvaltare för att lägga in egenkontroller och andra lagstadgade besiktningar där speciella behörigheter krävs. Detta med ett förebyggande och planerat underhåll ger en bra grund för en framtida hållbar förvaltning, säger Åke Höppner.

Gustav Vasa Gustav Vasa kyrka på Odenplan kunde återinvigas den första advent. Detta efter en renovering som tagit 18 månader och varit en av de mest omfattande i modern tid. Kostnaden blev cirka 105 miljoner kronor. Kyrkan har inte enbart återfått sin ursprungliga vita prakt på utsidan. Även interiören har renoverats och dessutom

har kyrkan moderniserats rent tekniskt inom flera discipliner. Ursprungligen invigdes Gustav Vasa kyrka 1906 av ärkebiskop Johan August Ekman och åtta kyrkoherdar. Med vid invigningen var bland andra kung Gustaf V och kronprins Gustaf Adolf. En så stor kyrka krävde förstås en pampig invigning. Kyrkan är en av de största i landet. Den har 1 200 sittplatser och är till volymen den näst största efter Uppsala Domkyrka. Det var den sentida italienska barocken som inspirerade Agi Lindegren som var arkitekten bakom Gustav Vasa kyrka. Planlösningen är ritad symmetriskt kring ett grekiskt kors och kyrkan har således fyra korsarmar. Över tre av dem finns läktare. På den östra finns orgeln. Den storslagna porten är vänd österut mot Odenplan och är flankerad av dubbla kolonner. Tre av portarna leder in till kyrkan medan den västra porten leder ner till kolumbariet, som är Sveriges största med plats för 35 000 urnor. Den höga kupolen bär en lanternin som överst är prydd av ett förgyllt kors och kyrkobyggnadens höjd är med detta hela 60 meter. Även interiören är rikt på-

Vi är våra projekt! www.m3bygg.se

47


kostad framförallt med en hög altaruppsats av Burchard Precht från 1725–31 som ursprungligen var avsedd för Uppsala Domkyrka. Altaret har hämtat inspiration från kyrkan Il Gesù i Rom. Under åren 1965–66 genomfördes en restaurering och då gjordes interiören ljusare. Då tillkom också kapellen i hörnpartierna som fick namn efter evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Ungefär 100 år efter att kyrkan byggdes, närmare bestämt kring 2003 kom diskussioner igång ordentligt i församlingen att det återigen var dags för en restaurering. Interiören var smutsig, vilket skylldes på inträngande luftföroreningar. – Taket läckte in vatten och värmesystemet fungerade inte, berättar Sven Löfvenberg, fastighetschef för FSN – Fastighetssamverkan Norr inom Svenska kyrkan. Församlingen gjorde en vård- och underhållsplan och kom fram till att det behövdes tas ett helhetsgrepp kring restaureringen av kyrkan. Det arbete som nu har genomförts är det största i modern tid. Kalmar domkyrka renoverades för tio år sedan, men det här projektet är större – det största sedan 1960-talet. Projektet har genomförts under 18 månader åren 2016–2017, i perioden mellan att Citytunneln under Odenplan blev klar, och tunnelbanans Gula linje började byggas. Det fanns ett tag plan på att förankra en av tunnelbanans perronger med kyrkans grundmur, men som tur var övergavs den planen. Kyrkans hela exteriör har setts över och målats i sin ursprungliga vita färgton. Givetvis har korset på lanterninen omförgyllts. Samtliga fönster har renoverats, målats om med linoljefärg och försetts med energiglas. Ventilationen har förnyats. En utredning visade att sotet i

kyrkan inte främst berodde på luftföroreningar utifrån, utan kom från de 50 000 stearinljus som varje år tänds i kyrkan. En unik rening har installerats för att ta bort sot från ljusen. Dessutom har golvvärme installerats som bidrar till ett behagligt inneklimat. Uppe i kupolen har elvärme monterats för att motverka kondens. En stor del av installationerna har förnyats. Kyrkan har också försetts med nytt ljudsystem, detta bland annat med tanke på att öka användningen av kyrkan för musikarrangemang. Därför har också ansträngningar lagts ner på att förbättra bullerisoleringen. Till mer genomgripande åtgärder hör att ett schakt tagits upp och en hiss har byggts för att göra både kyrkan och kolumbariet tillgängligt även för rullstolsburna. Tillgängligheten har också förbättrats med en ramp till koret, lyftbord och hörselslingor. De tre våningarna ovanför sakristian har byggts om till kontorsutrymmen. Därmed kan fast personal flytta hit från lokaler som numera hyrs av andra fastighetsägare. I kyrkan har också en bättre vaktmästararbetsplats inretts som även kommer att fungera som informationsoch biljettförsäljningsdisk. Givetvis har hela interiören setts över. Allt har gåtts igenom och rengjorts. Färgflagor har satts tillbaka, prickar har fyllts i och det hela har konserverats. Hela byggprojektet har genomförts som en samverkansentreprenad, vilket är mycket ovanligt i kyrkans värld. Byggentreprenör och installationsbyggledare har varit M3 Bygg AB. Konsulter har varit Hifab, Olof Palmbäck AB, Tyréns, AIX Arkitekter AB, Landskapsgruppen Öresund AB, Sweco och Bjerkings. Till entreprenörerna hör bland andra Bruske/Delér Föns-

Hela taket på Engelbrektskyrkan läggs om. Samtidigt görs en genomgång av fasaderna inklusive sina ornament och andra utsmyckningar. Foto: Bengt A Lundberg

terrenoveringar AB, Berghs Rörteknik AB, Creovent AB och Schaktmiljö Sverige AB. FSN – Fastighetssamverkan Norr i Svenska Kyrkan ledde projektet.

Engelbrektskyrkan Engelbrektskyrkan på Östermalm ritades av den kände arkitekten Lars Israel Wahlman. Kyrkan som invigdes 1914 är mycket reslig med sitt höga torn och spetsiga tak. Interiören rengjordes och renoverades under tidigt 1990-tal och klarar sig sannolikt många år till. Nu pågår ett projekt för att underhålla tak och fasader

www.larsson-ornmark.se Västbergavägen 26, Hägersten. Stockholm 08-505 911 00 Västerås 021-12 22 70 48


Foto: Kjell-Arne Larsson

på både kyrkan och på det lika stilfulla församlingshemmet. Samtliga takpannor tas bort, bland annat för att kunna inspektera underliggande takkonstruktion med bärläkt och ströläkt. Merparten av takpannorna går att återanvända, medan en mindre del måste nytillverkas. De förra kommer att rengöras och de senare kommer att smutsas ner avsiktligt för att få de två att ”närma sig varandra”. Dessutom läggs de nya i positioner som är mindre framträdande sett nerifrån gatan. Samtidigt görs en genomgång av fasaderna inklusive sina ornament och andra utsmyckningar. Det blir rengöring och renovering av dessa samt av fönstren. – Arbetena utförs nu under vintern och våren för kyrkans del och de skall bli klara till i maj, medan församlingshemmet får vänta med färdigställande till oktober 2018, berättar Birke Ewertz, förtroendevald i Engelbrekts församling och till yrket arkitekt. Entreprenör för arbetena på Engelbrektskyrkan är Puts- och Plattsättningsaktiebolaget. Nu pågår en klimatutredning av inneklimatet i kyrkan. Där har

I Maria Magdalena kyrka utfördes bland annat många konservatorsarbeten, exempelvis förgyllning av altaret.

sensorer för temperatur och RF monterats och klimatet loggas under en tid. Denna förstudie av klimatet utförs av Sweco. Få

se om den också leder till åtgärder. Till Engelbrekts församling hör också Hjorthagskyrkan. Båda kyrkorna är kul-

49


Inneklimatproblem har åtgärdats i Vada kyrka. Under arbetena gjordes flera arkeologiska fynd.

turminnesskyddade. Även Hjorthagskyrkan är från början av förra seklet och till sin arkitektur en av de märkligaste kyrkobyggnaderna vi har. Arkitekt var Carl Bergsten. Kyrkan restaurerades 1967 och då var Jan Wahlman arkitekt. Denne var son till nämnda Lars Israel Wahlman. – I början av 2018 inleds ett arbete att renovera fönstren, både på kyrkan och församlingshemmet. Vi undersöker möjligheten att samtidigt kompletta åtminstone vissa av fönstren med isolerglas, berättar Birke Ewertz, som för övrigt tycker det är underbart att få vara med och ta ansvar för förvaltning och underhåll av två så intressanta kyrkor.

Helrenovering Sankta Maria Magdalena kyrka på Söder genomgick en helrenovering och modernisering under perioden augusti 2015 till november 2016. Kyrkan var en av de byggnader som drabbades av arbetena med Citybanan. Ett smärre jordskred inträffade på kyrkogården. Detta orsakade inga direkta skador på själva kyrkan som i övrigt dock var i stort behov av renovering. Fasader och fönster åtgärdades och delar av taken lagdes om. Motsvarande arbeten utfördes på gravkoren och gravkapellet. Alla elinstallationer i kyrkan byttes, liksom belysning och ljudsystem. Det blev en del grävningsarbeten på tomten

för ledningar, bland annat en sprinklerledning. Inne i kyrkan frästes den gamla putsen bort och allt putsades om. Några mindre förändringar gjordes i planlösningen genom att ett par bänkrader togs bort för att ge mer plats för både barnhörnan och vuxenhörnan. Ett nytt pentry inrättades och tillgängligheten förbättrades, dels vid södra entrén och dels vid dopfunten. Många konservatorsarbeten utfördes, med bland annat förgyllning på altare och predikstol. Slutligen rengjordes kyrkans orglar.

Fukt i Vada Vada kyrka har haft dåligt inneklimat och

H-snickerier AB ett verkstadssnickeri med över 30 år i branschen. Projektledning, konstruktion, tillverkning och montage från en och samma leverantör. Fabriken är belägen i Saltsjö Boo utanför Stockholm och inriktningen är inredningssnickerier. Köksfabriken är en del av H-snickerier. Vi ritar, levererar och monterar kök från Marbodal. Vi specialanpassar kök efter kundens behov. Fasta priser på alla delar.

Tel: 08-39 08 39 50

Fax: 08 -649 84 50

info@h-sickerier.se

www.h-snickerier.se


varit drabbat av fuktskador. Värmen har varit baserad på direktverkande el med bland annat radiatorer under bänkarna. Temperaturen har styrts med en termostat i sakristian, vilket varit undermåligt eftersom den värms upp snabbare än kyrkosalen. Golvet där har varit drabbat av fukt. Det består underst av tegel som vilar direkt på marken. Vatten har kapillärt sugits upp genom teglet och nått upp i träkonstruktionen. Kyrkan har fått nytt trägolv. Detta vilar på Granab golvregelsystem som består av stålreglar och plastfötter, som i sin tur vilar på teglet. Ventilationssystemet blåser in torr och ren luft närmast mittgången i trossbottnen och luften sugs ut vid ytterväggen. Utredningar av inneklimatet har gjorts av Anticimex och en fuktsakkunnig konsult. Värmesystemet byts mot ett vattenburet som kommer att drivas med bergvärme kompletterat med en el-patron. Detta innebär en mängd nya ledningsdragningar och uppförande av ett teknikhus utanför kyrkogården. Huset går i samma stil som klockstapeln med tjärad fasad. – Det är mycket antikvarisk expertis som deltar i projektet och även en arkeolog har varit engagerad när vi grävde kulvert för värmeledningarna, berättar Torgny Gustafsson, kyrkogårdsföreståndare och fastighetsansvarig. Nu återstår en del arbeten, bland annat snickeri och målning inne i kyrkan. Planen är att kunna återöppna kyrkan till midsommar 2018.

Kyrka i Björkhagen Markuskyrkan i stadsdelen Björkhagen i sydöstra delen av Storstockholm är ritad av Sigurd Lewerentz och invigdes 1960. Tillsammans med hans skapelse Sankt Petrikyrkan i Klippan utgör de representanter för den brutalistiska arkitekturen. Markuskyrkan har en komplicerad geometri, brist på raka linjer och såväl fasader som interiörer är murade i tegel. Estetiken är ”grovhuggen”. El-ledningar drogs innanför väggarna och är en del av interiörens stil. Kyrkan väckte stor uppmärksamhet redan när den byggdes och idag är den världsberömd. Det är framförallt turister från Asien som letar sig fram till Markuskyrkan i Björkhagen. Sedan april 2016 är kyrkan och tillhörande kanslibyggnad stängd för renovering och uppgradering av tekniken.

Personal och besökare led av dålig ventilation. Nu installeras helt nytt system med från- och till-luft och värmeåtervinning. Ett teknikhus byggs under marken och det enda som kommer att synas blir en uppstickande huv. Byggnaderna och tomten är kulturskyddade och förändringarna måste vara diskreta. Ett exempel är kanaliseringar under kanslibyggnaden som göms i en sänka som uppstått på grund av sättningar under huset. Kyrkan och kansliet kommer som tidigare att värmas med fjärrvärme vilken delvis distribueras som golvvärme. Ett helt nytt styrsystem för värme och ventilation installeras i befintligt teknikrum i kyrkans källare. I projektet har också brandskyddet setts över. Ett fönster på övervåningen har gjorts om för att kunna användas som nödutgång. – Vi är jätteglada att projektet efter flera års väntan äntligen genomförs och att man kommer till rätta med inomhusluften, säger Jenny Asklund, servicechef och fastighetsansvarig. Bedömningen är att det kommer att bli klart under 2018. Projektet leds av Cator under projekt-

ledare Johan Andersson i nära samarbete med kyrkoherde Maria Berg och församlingens fastighetsgrupp. För att lyckas med projektet har församlingen anlitat Sven Nyström (ansvarig arkitekt på Hidemark & Stintzing Arkitekter), Hossam Hedini (konstruktör på Tyréns) och Eva Wallström (antikvarie på Stockholms Byggnadsantikvarier). Församlingen har också haft tät kontakt med Länsstyrelsen för att korrekt följa deras riktlinjer och beslut kring vad som får göras och hur. Huvudentreprenör är Byggmästargruppen och underentreprenör Wasa Ventilation.

Församlingshem under jord Vid Sankt Johanneskyrkan rivs den stora trappan och marken schaktas för att bygga ett församlingshem som blir underjordiskt. Man kommer inte att se något av församlingshemmet ovan mark och detta skall nås genom de två gravkapellen. I världen finns idag endast ett liknande församlingshem och det ligger i London. Så förmodligen kommer det nya församlingshemmet i Stockholm också att bli världsberömt.

Med stolthet utför vi arbeten på

Kungsholms kyrka, Bromma kyrka, S:t Maria Magdalena kyrka samt på Engelbrektskyrkan

Tel 08-667 09 30

www.putsoplatt.se 51


Strängnäs stift

Efter renovering är Askers kyrka i mycket gott skick interiört. Nu återstår att byta koppartak på tornet.

Under senare år har flera stora projekt genomförts i kyrkor runt om i stiftet. Flera av dem har föranletts av skador, och när dessa har reparerats så har åtgärderna samordnats med uppgradering av tekniska system. AV KJELL-ARNE LARSSON Askers, Lännäs och Brevens kyrkor är kyrkorna i Asker-Lännäs pastorat. Askers kyrka ligger vackert på en grusås i gränslandet mellan åker- och skogsmark. På den nuvarande platsen har det funnits en medeltida kyrka, men det är okänt när den byggdes och hur den såg ut. Den äldsta uppgiften om en kyrka här är från 1352, men den ursprungliga kyrkan var troligen betydligt äldre har det visat sig. År 1764 gjorde ett åsknedslag att kyrka och klockstapel brann ner. Kyrkan återuppbyggdes snart och stod klar 1768. Tornet tillkom dock inte förrän 1858. Det är denna kyrka som står där än idag. Kyrkan har renoverats interiört flera gånger under 1800- och 1900-talen. Exempelvis har golvet lagts om flera gånger, senast 1961–62. För några år sedan vid52

togs vissa åtgärder. Då bröts en del av stengolvet upp vid koret och detta sänktes för att komma i nivå med övrigt golv. – Sedan ett tjugotal år har det varit problem med dålig lukt i kyrkan, berättar Lars-Ove Larsson, som är ordförande i fastighetsutskottet. Problemet bottnade i tryckimpregnerat fuktskadat virke. Kyrkan har stengolv förutom i de tre bänkkvarteren där golvet är i trä. En undersökning gjordes då bitar av golvet bröts upp. Det visade sig att även underliggande grus hade ”smittats” av ”sjukahussjukan”. Åtgärden blev att riva ut allt trä i golvet, ta bort översta lagret av gruset (35 centimeter) och lägga dit singel. Ovanpå denna gjöts en betongplatta (8 cm). Det gjordes sedan ett nytt brädgolv på träreglar. Samtidigt grävde man upp kring kyr-

kan och dränerade om. Nu är det torrt under kyrkan. Något vatten lär inte nå in sidledes och inte vertikalt heller, då lagret med singel hindrar kapillär transport. Kyrkan vilar som sagt på en grusås, vilket känns betryggande.

Fornfynd – När golvet schaktades ur hade vi arkeologen Nina Balknäs här som följde arbetena, fotograferade och kartlade. Hon gjorde också två provschakt under 35 centimetersnivån, ner till en meter, berättar Lars-Ove Larsson. Arkeologen hittade skelettben, flera gravkammare samt delar av gravhällar, tegelstenar och trä-detaljer. Benen återbegravdes i ett schakt, medan föremålen sparades för att eventuellt kunna ställas


ut. Arkeologen konstaterade att kulturlagren fortsatte även under 1 metersnivån, men det fanns inte tid och resurser att gräva vidare. – Vi kunde under schaktarbetena också se stenar och murar av den tidigare kyrkan som gav nya kunskaper om den, berättar Lars-Ove Larsson. C 14-analys av trädelar visade att de var från perioden 1150–1230. I projektet ingick en ordentlig översyn av kyrkans hela inredning och inventarium. Allt utom orgeln togs ut, rengjordes och restaurerades. Allt ozon-behandlades. Orgeln rengjordes och kläddes in som ett dammtätt hus i huset. Den ozon-behandlades i denna inklädnad. Väggar och tak i kyrkan vattenspolandes och handskurades.

”Kaffeyta” Planlösningen förändrades något genom att ett bänkkvarter togs bort och ett annat förminskades något. Detta skapade en yta för fri möblering, särskilt för kyrkkaffe. Ett barnrum och ett pentry inrättades där textilier tidigare hade förvarats. Liksom tidigare värms kyrkan med bergvärme, men distributionssättet har bytts från vattenburet i radiatorer till luftburen värme, som fläktas ut genom dysor uppe i kyrkans tak. Ett styrsystem fläktar ut 680 liter/min vid grundvärme och 1280 liter/min för att få upp temperaturen till förrättningstemperatur. Under förrättningar stängs fläktarna av för att inte sterilljusen skall ”gråta” i det nedåtriktade luftflödet. Under det halvår som gått sedan kyrkan återöppnades har vaktmästarna valt att hela tiden ha förrättningstemperatur, men har ändå haft låga energikostnader tack vare värmeåtervinning. – Med ett avancerat styrsystem finns alla möjligheter att kontrollera och övervaka inneklimat och energiprestanda och det blir mycket intressant att använda systemet och följa alla värden, säger Lars-Ove Larsson. Hela projektet pågick januari 2016 – mars 2017 och kostade 12 miljoner kronor. Inför nästa år planeras att byta koppartak på tornspiran och att under 2019 tjära taket på långhuset. För detta åtgår ytterligare 2–3 miljoner kronor.

Reste sig efter brand I Tysslinge församling finns kyrkorna Tysslinge, Vintrosa och Gräve. Som bekant drabbades Vintrosa kyrka av en svår brand i mars 2014. Yttertaket och innertaket ovanför långhuset rasade in, medan orgelläktare, orgel och torn klarade sig. Efter två års intensivt återställningsarbete kunde kyrkan återöppnas i mars 2016. Vintrosa kyrka ligger vackert på en höjd nära Svartån väster om Örebro. En medeltida kyrka var troligen uppförd på 1100-talet eller 1200-talet. De medeltida delarna raserades vid om- och utbyggnader under 1700- och 1800-talen. Åren 1824–25 vidgades kyrkan västerut och det gamla tornet ersattes av ett nytt. Delar av sydmuren revs också då liksom ett vapenhus som låg där. Kyrkan har ett långskepp som i öster avslutas med ett

Vi tar vara på vårt kulturarv!

V

Boracol®20

B

bekämpar och förebygger angrepp av Svamp, Röta, Husbock och andra Träskadeinsekter samt Äkta Hussvamp i trä och mur.

bekä av Sva T

Träskyddsmedel

Trä

IMPEL®-BOR IM

stavar för depåimpregnering.

stav imp

Godkända biocider enligt EU:s biociddirektiv

Godk enligt

Kontakta oss för mer information!

Kont

www.lavtox.se • tel 0730-22 21 89

www 53


Kyrkoherden Johan Bremer och biskopen Johan Dahlman ledde den glädjefulla återinvigningen av Vintrosa kyrka 28 mars 2016.

tresidigt kor. Planlösningen påminner om flertalet landsortskyrkor med sakristia i norr och torn i väster. Tornet pryds av en lanternin, med ljudöppningar som är praktfullt dekorerade med serlianbågar. Ingångar till kyrkan finns dels från väster genom vapenhuset, dels genom en portal på långhusets södra fasad. Yttertaket är täckt med mönsterlagt skiffer medan tornet är klätt med kopparplåt. Inne i kyrkan märktes tidigare särskilt en altaruppsats utförd i behärskad senbarock. Altaret stod klart 1755. Dess stora oljemålning visade Kristus på korset, medan den mindre visade Nattvarden. Delar av altaret var under en tid övermålat, men alla färger togs fram vid en restaurering 1956, då en större renovering gjordes av kyrkan. Altaret kom att förstöras i branden 2014. År 2000 utfördes en restaurering av kyrkan och delvis modernisering då den tidigare slutna bänkinredningen ersattes med en öppen. Tillgängligheten förbättrades också i övrigt. Kyrkan fick nya läktarunderbyggnader, delvis nytt kalkstensgolv och ny färgsättning interiört. Den dramatiska dagen 8 mars 2014 tog det eld i en tom arrendebostad. Brandkåren var snabbt på plats, men huset gick inte att rädda. Olyckligtvis var det stark vind som förde gnistor till kyrkan 150 meter längre bort. Det började brinna i kyrkans tak. Brandmän och privatpersoner lyckades föra ut alla lösa inventarier och ungefär hälften av de fas54

ta. Altaret satt fast och gick som nämnts inte att rädda. Inventarier lagrades, rengjordes och restaurerades. En hel del av dem behövde nytillverkas. Det nya altaret är sammansatt av ett 1400-talskrucifix som räddades och som nu hänger framför en nytillverkad mosaikvägg. Denna är utformad av Gabor Pasztor med Bengt Olof Käldes guldmosaik på det ursprungliga altarbordet som förebild. Parallellt med dessa arbeten byggdes ett nytt tak på kyrkan. Inspektion av den härjade takkonstruktionen visade snart att den var angripen av äkta hussvamp. Detta hade inte upptäckts tidigare då trädelarna var gömda i lager av träspån, lera och mossa. Taket fick nu en helt ny konstruktion baserad på takstolar i korslimmat trä. För att undvika framtida svampangrepp penslades takstolsändarna med Boracol innan de placerades i sina hållare av stål. Inget mer hö, halm och lera i taket alltså! Redan i december 2014 hade kyrkan tak. Yttertaket fick åter beläggning av skiffer. Nu ser det likadant ut som tidigare. Den underliggande konstruktionen är helt modern och dold. Även innertaket ser ut som det tidigare. Samtidigt som kyrkan har återuppbyggts och återställts har all teknik uppdaterats. Värmesystemet är nu helt baserat på bergvärme som distribueras via konvektorer på väggarna. När luften ute är torr, blåses luft in på vinden för att

avfukta där. Sensorer för inneklimat och varningssystem har installerats. Kyrkan har fått nytt styrsystem, nytt elsystem och ny ljudanläggning. Belysningen baseras helt på LED. När ljus skall bytas i kristallkronorna hissas dessa ner i stället för att vaktmästaren klättrar upp på en stege. Återställandet av kyrkan bekostades till absoluta merparten genom försäkring. Samtidigt gjordes som nämnts flera uppgraderingar. Församlingen finansierade med några miljoner kronor och ersättning erhölls också via KAE. – Jag tycker det är mycket viktigt att jag som kyrkoherde varit med i processen med återuppbyggandet, säger kyrkoherden Johan Bremer. Det hela är inte bara en teknisk fråga. Det handlar om kulturhistoria och samtidigt hur kyrkobyggnaden kan göras bättre för vår verksamhet. Fler dimensioner är dessutom pastorala. Många av församlingsmedlemmarna har band till kyrkan sedan flera generationer tillbaka. För dem betyder både församlingen och kyrkobyggnaden oerhört mycket.

Österåker Österåkers kyrka ligger mycket vackert i Österåkers kyrkby vid Öljarens västra strand. Öljaren är en vik av Hjälmaren, eller en ”avnämare” om man så vill. Kyrkan karaktäriseras i öster av ett högkor täckt med en takhuv som har lanternin. Porten till kyrkan ligger i västra gaveln som är utförd som en klassicerande tempelgavel med pilastrar och gavelöverstycke.


Foto: Lars-Ove Larsson

Sedan golvet hade rivits ur i Askers kyrka, kunde sockeln till den gamla kyrkan ses i det högra kvarteret.

Kyrkan används för gudtjänst varje söndag. Dessutom till förrättningar, konserter och hembygdsföreningens arrangemang. Man försöker dessutom att ha kyrkobyggnaden öppen på dagen alla vardagar. Under sommaren 2017 har yttre renovering utförts. Putsen har setts över

Tel: 010-470 67 00 Jour: 020-27 60 60 info@skadeteknik.se

www.skadeteknik.se

och avfärgats. I solskenet riktigt lyser nu kyrkan i herrgårdsgult och vitt. Plåttaket som är från 1700-talet har reparerats och målats om. Dessutom har samtliga fönster renoverats. Omförgyllning har skett av det kors som pryder lanterninen. Dessutom har tillgängligheten till kyrkobyggnaden förbättrats. Tröskeln

Vi tackar för gott samarbete och förtroende att återuppbygga Vintrosa kyrka!

Tel 070-567 91 05

mikael@lillasmen.se

�����m������������m��

nerikekonservatorn@hotmail.com

mm mmmmmmmmmmmm

Vi tillverkar armaturer, ljusbärare och ljuskronor i stål och mässing Lång erfarenhet av specialjobb!

upp till portens stentrapp har eliminerats genom att lägga en gång med sandstensplattor och på marken intill hård packad sand. Numera finns också en handikapparkering inne på kyrkogården. I en nästa etapp kommer man att installera laddstolpar för el-bilar både vid Österåker och Västra Vingåkers kyrka.

Nöjda kunder i alla lägen! Glasklara specialister!

019-611 15 27

• byggingvar.se •

www.teijlers.se 55


Uppsala stift Uppsala Domkyrka är imponerande på många sätt. Allra mest är det de höga västtornen, som tillkom på 1800-talet, som bidrar till kyrkobyggnadens mycket resliga framtoning. Tornen bjuder samtidigt på stora utmaningar när arbeten skall utföras på dem. AV KJELL-ARNE LARSSON För flera år sedan upptäcktes att fogmassan på tornens fönster var skadad och delvis hade lossnat. Företaget Klätterservice anlitades för inspektioner och reparationer. Ny fogning av fönstren utfördes 2012–13. Företaget fortsatte sedan med att kontrollera plåtar och prydnader på tornen. Då uppdagades att de två korsen med sina prydnader delvis var skadade. Det var till och med så att vid inspektionen lossnade en del på prydnaderna. Dessa tillverkades på 1890-talet och materialet är gjutjärn. De uppskattas väga sex ton vardera. Allt sedan skadorna upptäcktes har man funderat på hur prydnaderna skall kunna repareras. Man har bland annat frågat konsulter och hantverkare som var med vid den senaste stora restaureringen på 1970-talet, hur arbetet gjordes då. Eftersom en rad åtgärder utfördes då, monterades byggnadsställningar från marken och till och med tornen. Frågan just nu när dessa rader skrivs är om det återigen blir aktuellt med ställningar från marken, eller på enbart en del av tornen, eller om någon annan realistisk lösning finns.

Kyrkorna i och kring Enköping I Enköpings pastorat finns tjugo kyrkor och ett kapell. Under åren 2015–16 genomfördes ett projekt då åskskyddet i 18 av kyrkorna moderniserades. Åskskydden är av tre principiella typer: inledningsskydd som skyddar mot inledning via ledningsnätet, markspänningsskydd som utgörs av en ringlina i marken runt kyrkan samt inslagsskydd som skall skydda mot direkta nedslag i byggnaden. I Lagunda pastorat finns tio kyrkor: Hjälsta, Fittja, Biskopskulla, Kulla, Ny56

Prydnaderna på de två västtornen är skadade och måste repareras. Frågan är nu hur man skall komma åt prydnaderna.


Foto: Kjell-Arne Larsson

sätra, Fröslunda, Holm, Långtora, Gryta och Giresta. Vi återkommer till var och en av dessa, utom Giresta. Ett omfattande inneklimatprojekt har genomförts i de sju kyrkor som har liten användning. Sedan tidigare fanns resultat från begränsade mätningar av inneklimatet (temperatur och relativ fuktighet med en sensor) som hade gjorts under två perioder åren 2008– 12 i pastoratets tio kyrkor. Syftet med ett nytt inneklimatprojekt var att styra fuktigheten för att därmed minska riskerna för angrepp och tillväxt av mögel. Sensorer installerades för att mäta temperatur och RF både i kor, sakristia, orgel och utomhus. Sedan tillämpades olika strategier för att styra fukthalten. I Hjälsta och Fittja kyrkor satte man in varmkondenseringsavfuktare från företaget Airwatergreen AB och i Biskopskulla kyrka sorptionsavfuktare från Munters. I Kulla och Nysätra användes skyddsvärme för att få ner RF. I Fröslunda och Holm installerades ventilation temporärt tillsammans med styrning, med syftet att ventilera ut fuktig luft. För att hushålla med energi styrdes inte mot ett visst RF-värde, utan mot mögelriskindex. Mätningar pågick under 2015 och 2016. Alla kyrkor, utom Holm som saknar värmesystem, värms med direktverkande el. Projektet har genomförts av Uppsala stift genom arkitekt Sune Lindkvist i samarbete med Lagunda församling genom fastighetsansvarig Gunnar Sundelin. Uppsala universitet Campus Gotland har bidragit med analyser och mätdata. Det hela redovisas i rapporten ”Fuktstyrning i kyrkor – En studie av inomhusklimat i sju sporadiskt använda kyrkor i Lagunda församling”. Som en mycket kort sammanfattning kan sägas, att det är viktigt att genom mätningar följa inneklimatet i sina kyrkor, särskilt de som har liten användning och är kallställda eller värms med grundvärme. Utrustning för mätning och insamling av klimatdata är idag billig. Att mäta är att veta, och investering i mätningar och påföljande åtgärder är något som ofta betalar sig på sikt. Först kan mer översiktliga mätningar göras för att få en grov bild av inneklimatet. Eventuellt behövs sedan ytterligare sensorer på kritiska ställen som i textil-

skåp, under trägolv eller uppe i tornet. Efter mätningar skall varje enskild kyrka utvärderas innan åtgärder väljs. Det kan bli fråga om att sätta in avfuktare, styra uppvärmningen annorlunda eller komplettera ventilationen. (I något fall kan luftfuktare behövas, exempelvis vintertid då en fullt uppvärmd kyrka kan få för låg RF.) En kritisk period för bland annat textilier är tredje kvartalet, där RF ofta når för höga värden. Mätningar har visat att även i sakristior där grundvärme hålls på 16–17 °C är detta ofta inte tillräckligt för att få ner RF under kritisk nivå. Detta kan också vara fallet under andra delar av året, och för en kyrka i studien under hela året. En slutsats var att aktiv klimatkontroll behövdes i åtminstone sex av de sju kyrkorna. Resultatet visade vilka kyrkor som hade största riskerna för mögelbildning och i grova drag också var i kyrkorna risken var stor. – De generella syftena med studien var att jämföra de olika åtgärdernas driftsäkerhet, användarvänlighet och energiförbrukning, säger Sune Lindkvist. – Vi kommer att fortsätta mäta i de sju

kyrkorna, men snygga till installationerna av givarna så de blir mer permanenta och mindre synliga, fortsätter Sune Lindkvist. Och när det gäller att använda avfuktningsaggregat måste man tänka på att de inte skall störa, varken ljudmässigt eller visuellt, samt överväga vilken skötsel de behöver. Mätprogrammet i Lagundas kyrkor skall breddas. Användningen av Långtora och Gryta kyrka kommer att minskas och uppvärmningen att dras ner. Nu skall mätare sättas in i dessa kyrkor för att få fram bra underlag och därmed kunna förebygga problem med fukt och mögel.

Ombyggnad vid Vaksala Vid Vaksala kyrka finns en vacker prästgård i fin miljö i den kyrkby som med tiden fått ganska ansenlig storlek. När prästgården byggdes 1768 låg Vaksala ett bra stycke utanför staden och bebyggelsen kring och nära kyrkan var ganska begränsad. I mitten av 1950-talet behövde prästgården kompletteras med en källare, bland annat för att bygga tvättstuga och

Spåntak Tjärning Nyläggning

www.kyrktak.se 57


dessutom installera en oljepanna för att komma bort från vedeldning. Ett tänkbart alternativ skulle vara att riva prästgården och bygga upp den på nytt. Men dels skulle detta bli dyrt och dels skulle kulturhistoriska värden gå förlorade. Lösningen blev att lyfta huset 15-20 centimeter, spränga (!) ut marken under huset och därefter bygga källaren. Företaget lyckades och prästgården står kvar än idag. Men någon prästfamilj har inte bott där på länge, utan gården har av församlingen hyrts ut till helt andra verksamheter. För några år sedan var det återigen dags att byta värmekälla, från oljepanna till bergvärmepump. Sedan blev det aktuellt att modernisera en hel del annat samt göra vissa ändringar i planlösningen. Huset skulle anpassas dels till församlingens förskola, dels till församlingens övriga verksamhet. – Församlingsherden och förskolechefen deltog i förprojektet inför bygget, berättar Sören Sidfäldt, som är projektledare. Det var viktigt att samla in deras krav och önskemål på ett tidigt stadium. Under projektet fanns antikvariskt sakkunniga från Upplandsmuseet med, för att bevaka kulturvärdena. En hel rad åtgärder kom att genomföras. Eftersom väggarna var dåligt isolerade gjordes isoleringen om. Nya innerväggar skapade en 115 millimeters spalt som fylldes med cellulosafiber. (När de gamla innerväggarna hade rivits blåste det rakt genom springor i ytterväggarna. Friskt ventilerade med andra ord.) Takstolarna förstärktes och vinden fick 40 centimeter tjock isolering. Ventilationen som tidigare hade baserats på självdrag ersattes av styrd ventilation med FTX-aggregat. Förskolelokalerna som är dimensionerade för 20 barn, fick en ny och egen entré. Alla normer för förskolors utformning beaktades givetvis och exempelvis fick alla dörrar klämskydd. Ett nytt mottagningskök inreddes. Förskolan togs i drift 15 november. Resten av ytorna i huset ska disponeras av församlingen för möten, kurser och annat. I källarvåningen kommer toalett och pentry att inredas, för volontärer som arbetar åt församlingen. Även ljud och ljus i prästgården har setts över. All belysning inne och ute är LED-baserad och närvarosensorer har 58

Vaksala prästgård har byggts om för kyrkans verksamhet och en förskola.

satts upp. Alla åtgärder knutna till energiprestanda och miljö kommer förhoppningsvis att bidra till att huset kan miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad nivå silver. Arkitekt för ombyggnaden var Temagruppen. För landskap svarade Karavan medan ÅC Bygg utförde bygginsatserna.

Hamra kyrka Hamra by med Hamra kyrka ligger i Finnmarken, i gränstrakterna mellan Hälsingland och Dalarna. Kyrkan reser sig vackert på en höjd i de vida skogsmarker som bland annat rymmer Hamra nationalpark. Hamra kyrka var färdigbyggd 1872 och har nygotiska inslag. Kyrkan är uppförd i resvirke, det vill säga har en konstruktion där virket står vertikalt. Både ut- och insidorna är klädda med bräder. Restaureringar har genomförts 1955-56 samt 1977. År 2009 målades kyrkan om och kulören byttes från vit till ljusgrå. Annars är kyrkan till största delen bevarad, förändringar har gjorts nästan enbart framme i altaret. På grund av vikande församlingsunderlag är kyrkan underutnyttjad och här ligger det nära till hands att utveckla alternativa användningar. En bra möjlighet är att ta fasta på närheten till Hamra natio-

nalpark, som besöks av turister, både från Sverige och från utlandet. I England används konceptet Church Camping, vilket innebär att kyrkor används som en sorts vandrarhem. I England betalar turister 50 £ per natt för att sova i en kyrka. Hamra kyrka skulle kunna utvecklas för Church Camping och samtidigt göra den tillgänglig för möten, utställningar och andra arrangemang. Varför inte också ett naturmuseum som anknyter till nationalparken? Samarbetspartners finns i form av Ljusdals kommun, Destination Järvsö och lokalt engagerade personer. I sammanhanget kan man också tänka på de skogskyrkogårdar i regionen som skulle kunna förvaltas på ett bra sätt i stället för att falla i glömska.

Färila Hamra kyrka tillhör Los-Hamra församling. Om vi tar oss lite längre österut hamnar vi i Färila. Kyrkan där väntar på större utvändiga underhållsåtgärder. Koppartaket kommer att bytas och fasaden skall målas om. Detta skall utföras under 2018 till en kostnad av 11,8 miljoner kronor. Meningen var att då också byta hela spåntaket till långhuset på Los kyrka, men detta får troligen vänta till sommaren därpå.


Kyrka Strömsbro ift St a Uppsal

Borgsjö Kyrka

Njurunda Ky rka Härnösands Stift

Härnösands Stift

Skön Kyrka

Los Kyrka Uppsala St ift

Härnösands Stift

a Svegs Kyrk Stift ds an ös rn Hä

Vi tackar SVenSka kyrkan för fortSatt förtroende och nya uppdrag!

www.wintherbygg.se

Staffans Ky rka Uppsala St ift


Västerås stift

Efter mer än hundra år på Åhls kyrka så kan 90 procent av de gamla skifferplattorna återanvändas – ett prisvärt takmaterial alltså. Och precis som de gamla Foto: Wikipedia plattorna så kommer de nya från Grythyttan.

I Västerås stift har flera större och mindre projekt genomförts under senare år. Ett av de större gäller renovering och förnyelse av Gagnefs kyrka. Projektet har haft en budget på 21 miljoner kronor. De fysiska arbetena har pågått nästan hela året och blev färdiga i början av december 2017. AV KJELL-ARNE LARSSON

60

Renoveringen och förnyelsen av Gagnefs kyrka har planerats under flera år. Det har länge funnits önskemål att återställa innerväggarna till utseendet som de hade innan murstenar i lättbetong murades upp 1962 som en typ av ”tilläggsisolering”. Varje gång efter att innerväggarna målats har de sett bra ut, men efter att damm samlades i murskarvarna blev dessa allt mer synliga och störande. Lättbetongstenarna har nu tagits bort och de gamla murarna är återställda. Bedömningen är att åtgärden knappast försämrar isoleringen av kyrkan. Denna värms som tidigare med vattenburen värme från en pelletspanna i källaren. De gamla murarna har en tjocklek på 1,7 – 2,4 meter. Innerväggarna är nu målade i en något varmare vit färg. – Interiören bjuder nu på en mycket bättre upplevelse. Kyrkan ser både större

ut genom att den är bredare och den varmare färgtonen gör den mjukare, säger Åsa Hampgård, kyrkogårdsföreståndare och fastighetsansvarig i Gagnefs pastorat. Under arbetet med murarna tog man också fram en liten läktare, en så kallad gapskulle (gap-skulle) där korgossar stod och sjöng på 1400-talet. Att det fanns en sådan läktare var känt sedan tidigare och även att det fanns en trapp upp dit. Den senare togs dock inte fram. Läktaren skall inte användas igen, utan enbart fungera som ett historiskt vittnesbörd. I det aktuella projektet har också ingått att ändra i kyrkans planlösning. Längst bak har fem bänkrader tagits bort för att skapa ett litet kyrktorg. I detta har ett pentry inretts som underlättar servering av kyrkkaffe, och en ny brudkammare. Kyrktorget kan få även andra funktioner.


Tak och fasader renoveras Boda kyrka med placering uppe på Bod-

Foto: Åsa Hampgård

För att öka tillgängligheten har en ytterligare toalett byggts och huvudingången har försetts med en diskret ramp i sten. Golvet har lagts om längst bak i kyrkan, nu finns där golv i granträ behandlat med pigment och ytlack. Nya gångmattor har lagts i en del av kyrkan. Bänkarna har rengjorts, restaurerats och målats om. VVS och el har setts över och kompletterats. Ljudanläggningen är ny, liksom belysningen och här har alla lampor ersatts med LED-lampor. Belysningen går att styra enligt olika scenarier. Förvaringsmöjligheterna har förbättrats med stora textilskåp i sakristian och diskreta korbänkar där både textilier och prylar kan förvaras. Exteriört är förändringarna små. De två kopparklädda portarna i norr och syd har ersatts med mer ursprungliga portar i trä från 1700-talet och som stått i förvar. Huvudentreprenör för arbetena har varit L Öhmans Bygg AB. Till underentreprenörerna hörde bland andra Assemblin, Bröderna Thunströms Måleri och Berg & Brykt Entreprenad. Arkitekter var Daniel Boberg från agnasARK och Elias Bernsveden från HOS. Konservatorer var Anders Persson och Johan Dahl medan Anders Pers var projektledare. – Vi har haft en otrolig tur med duktiga hantverkare och konsulter, säger Åsa Hampgård. Gagnefs kyrka återöppnades på julaftonen då både kyrkoherde Margareta Carlenius och biskop Mikael Mogren deltog. Under byggtiden har församlingshemmet använts för gudstjänster och andra förrättningar. Den lösningen har fungerat väl, men församlingsborna längtar tillbaka till sin kyrka och återöppningen kommer att uppskattas av många, både vuxna och barn.

Med en glasvägg har en lillkyrka skapats baktill i Gagnefs kyrka.

backen byggdes i mitten av 1800-talet. Kyrkan har torn i söder och kor i norr, vilket är lite ovanligt. Kyrkorummet består av tre skepp. Ingångar finns från söder, genom tornet, samt på östra och västra sidan, ungefär mitt på långskeppet. Tornet är belagt med kopparplåt, medan långhuset är spånklätt. För ungefär tio år sedan utfördes takrenovering på östra delen av långhuset samt på tornet. Tyvärr blev plåtarbetena dåligt utförda och det är en gåta att de kunde godkännas vid besiktningen. Felaktigt utförda detaljer i plåten gjorde att regnvatten inte rann av överallt på tornet. Dessutom trängde vatten i in tornet, med följden att delar av träkonstruktionerna skadades. Takets avrinningssystem med rännilar, stup- och hängrännor var både felaktiga och otillräckliga. I en första etapp har nu plåttaket på tornet lagts om och avrinningen rättats till. Arbetena fortsätter med en andra etapp och det hela skall bli klart till hösten 2018. Nu ser man till att avrinningen fungerar även i fönstersmygar. Dessutom kom-

pletteras kyrkans sockel med en täckplåt för att förbättra avrinningen och skydda mot inträngande vatten. Precis som för tornet tar man ett helhetsgrepp på långhusets täthet och regnvattenföring. Takspånen på den västra halvan kommer att läggas om. Hela 40 000 finsktillverkade spån kommer att behövas. Det har även varit brister i den putsade fasaden. Putsen har helt enkelt varit för tunn. Detta åtgärdas genom att först våtblästra och sedan putsa om till ett tjockare putslager. Byggentreprenör för samtliga arbeten är EdGyr AB. – I byggorganisationen har vi som projektledare anlitat antikvarien Johan Dahl, berättar Lars Zetterqvist, som är fastighetschef i Rättviks pastorat. Därmed har vi antikvarisk expertis med under hela projektet, detta för att få balans mellan antikvariska hänsyn och byggproduktion. Arbetena på tornet är klara och nu pågår arbeten på långhuset, vilket på långt håll ”flaggas” tydligt av de omfattande byggnadsställningarna. Kyrkan kan som

Specialister på renovering av byggnader med antikvariskt värde

ÖHMANS

Engagemang • Affärsmässighet • Passion

0651-76 69 00 • ohmans.com

BYGG

Ljusdal

61


tur är hållas öppen under hela byggtiden, som omfattar mars 2017 till augusti 2018.

Ett kyrktak för 7 miljoner – efter mer än hundra år så var det dags I den sköna Insjöbygden läggs nu taket på Åhls kyrka om. Många skickliga hantverkare arbetar med skiffer, plåt, förgyllning och måleri. Och de har en fantastisk utsikt från sin arbetsplats! År 1899 lades skiffer på kyrkans tak och nu är det alltså dags igen. Men efter mer än hundra år så kan ändå 90 % av de gamla skifferplattorna återanvändas - ett prisvärt takmaterial alltså. Och precis som de gamla plattorna så kommer de nya från Grythyttan. När man ändå lägger om skifferplattorna så passar man också på att byta plåt överallt, ett grannlaga arbete i samarbete med både länsstyrelsens och Dalarnas museums antikvarier. Man förgyller tuppen, kulan och korset högst upp i tornet, samt målar om trä och fönster i lanterninen och tjärstryker klockportarna. Att handla upp ett så här omfattande arbete har Åhls församling fått hjälp med. Det är Dan Romell, samordnande fastig-

hetsförvaltare i Västerås stift och placerad i Falun, som på uppdrag av ett antal församlingar och pastorat bidrar med professionell beställarkunskap och sedan leder projekt som detta i mål. Kunniga hantverkare och höga krav på slutresultatet är a och o för kyrkan. Kyrkan söker hela tiden efter de duktigaste hantverkarna, den bästa konstruktionen och de bästa materialen. En ekvation som inte alltid är så lätt att lösa när så många parter är engagerade i en restaurering eller renovering av kyrkans olika byggnader. – Finns det duktigt folk i närheten så tar vi gärna hjälp av dem, berättar Dan Romell. Här i Åhl har till exempel Insjöns bygg med Gunnar Åkermans snickare la-

FAKTA:

gat rötskadade delar uppe på tornet. Och virke med tätt mellan årsringarna har hittats hos en lokal såg.

En spökande kyrkoherde? Skifferläggarna ser mycket från sitt tak, förutom Åhls socken också Insjöbygden runt men även annat … Under en arbetsdag i juni såg två av varandra oberoende takläggare nämligen en man klädd i svart rock gå in i arbetsboden, men det var ingen som kom ut igen, varken via dörr eller fönster och ingen fanns där när man tittade in … Kanske var det en avliden kyrkoherde som ville kolla att allt på bygget gick väl och att alla hantverkare var inloggade på arbetsplatsen enligt Skatteverkets regler?!

Så här fungerar kyrkans fastighetsförvaltning i Västerås stift. Västerås stift bygger sedan ett par år upp en helt ny verksamhet. Denna består i att tillhandahålla professionella förvaltare som arbetar åt flera församlingar och pastorat samordnat, vilket innebär att kunskap och erfarenheter kommer till användning inte bara i en församling utan flera. Det här gör förvaltningen av kyrkor och övriga byggnader effektiv och kostnadsbesparande. Att det dessutom är ett socialt, engagerande och stimulerande jobb inom kyrkan märks på förvaltarna, som tycker att deras jobb är både intressant och utvecklande.

VÄRME- OCH KYLLÖSNINGAR

FÖR ALLA TYP AV FASTIGHETER

Produkter från Mitsubishi Electric tar hand om fastighetens kyl och värmebehov på ett mycket effektivt sätt. All forskning och produktutveckling sker i egna laboratorier, samt att alla viktiga komponenter tillverkas i egna fabriker. Detta gör att man kan garantera kvaliteten och prestandan på alla produkter som säljs under varumärket Mitsubishi Electric.

www.kylcontroll.se Falköping - 0515-184 60 Smålandsstenar - 0371-509 60

62


Växjö stift Efter beslut i stiftsstyrelsen kunde Servicebyrån Fastigheter inleda sin verksamhet i början av 2017. Servicebyrån fungerar som administrativ samverkan med stöd för de ekonomiska enheterna i Växjö stift. AV KJELL-ARNE LARSSON Byråns projektledare gör uppdrag som innebär att behovet hos enheterna att köpa in konsulttjänster minskar. Detta sparar pengar i församlingar och pastorat och ger högre kvalitet på utförandet. Tillsammans med några andra stift är Växjö ledande när det gäller denna form av projektstöd. Stiftet har en samlad personal inom administrativ samverkan med placering på Östrabo biskopsgård/kansli. Som resurser inom fastighet finns stiftsingenjör Per Morin, Viktoria Gustafsson som administrerar servicebyrån samt projektledare Mikael Andersson Ekholst med Kronoberg som ansvarsområde. Projektledarna Lars Kjellström och Josefin Bergqvist är placerade i Jönköping respektive Kalmar. Fastighetsgruppen har en bred kompetens som hjälper till med allt från V&Uplaner till budgetunderlag, upphandling och genomförande underhåll. Projektledning vid renoveringar av kyrkor och övriga byggnader samt redovisning och besiktning är andra arbetsområden. Inom förvaltningen finnes teknisk kompetens inom bygg, vs, kyla, el, larm men även den gröna sidan med stenmurar ,trädvård, samt grönytor, vilket ger ett bra stöd för enheter i stiftet. Från 2018 består Växjö stift av 60 ekonomiska enheter. Samtliga utom fyra har redan tecknat avtal med servicebyrån fastigheter. I dag är 140 uppdrag tecknade av vilka ett trettiotal är färdigställda. – Det stora inflödet av uppdrag visar att behovet av en egen förvaltning verkligen funnits och kommer att stärkas i framtiden. Även de större enheterna som Kalmar, Ljungby med flera använder oss då vi kan stötta med att kapa toppar inom förvaltning samt utföra projektledning som avlastar tjänstemän på orten, berättar Per Morin. Servicebyrån fakturerar per timme på löpande räkning till själv-

En ny mur har byggts för att stötta den gamla muren vid Öggestorps kyrka.

kostnadspriser. Beslut finns att verksamheten skall gå med nollresultat. Vinsten visar sig istället genom minskade kostnader för externa konsulter runt om i stiftet. Kvaliten blir också högre eftersom vi bygger upp en kompetens med fokus på kulturbyggnader. Till servicebyrån är även stiftsantikvarien knuten, då man ofta har antikvarisk medverkan i projekt. Man ser även en framtid där servicebyrån kommer att anställa fler medarbetare för att klara alla behov. Arbetet får också betydelse för den framtida förvaltningen där användningen av kyrkans byggnader måste effektiviseras och vissa byggnader omvandlas eller avyttras. Några exempel på utförda uppdrag under året är Femsjö kyrka i Hyltebruk pastorat som renoverats exteriört. I Skillingaryd pastorat har mindre hus på kyrkogården renoverats med puts och färg samt nytt tak. Andra projekt är uppbyggnad av stenmur på Öggestorp kyrka efter stora skador med rasrisk på den äldre muren. På stiftsgården Östrabo har energiåtgärder projekterats för ventilation i matsal och konferensrum. På Östraboliden har solpaneler för el-produktion monterats, vilka ger 15 kW som man använder till att

driva ventilationssystem och laddstolpar för elbilar. I framtiden planeras anskaffning av elbil för transporter i närområdet. – Vi bidrar gärna med våra kunskaper inom projekt med solpaneler vilket främjar vårt klimat, avslutar Per Morin, stiftsingenjör i Växjö stift. Solpanelerna på Östraboliden har levererats av GermanSolar™ Sweden AB. Det är 54 paneler med sammanlagd toppeffekt på 15,66 kWp. Den bedömda produktionen är 12500–13000 kWh per år. Uppskattad återbetalningstid är 11–14 år beroende på elpris. Anläggningen monterades i augusti och startades i november 2017. Samma företag har också levererat till församlingshemmet i Osby.

Södra Ljunga församling Mot bakgrund av ett medlemsantal på cirka 1550 personer har Södra Ljunga församling ett omfattande fastighetsbestånd med fyra kyrkor, fyra församlingshem och en prästgård. Det gäller att hushålla med drift- och underhållskostnaderna, men samtidigt försöka behålla fastigheterna i gott skick. Intermittent uppvärmning til�lämpas sedan länge för att spara på energikostnaderna. I Hamneda kyrka har en oljepanna 63


Genom vår kundskap inom energi och klimat skapar vi rätt inomhusklimat. Vi tar bort mögelproblem och minskar energiförbrukningen samtidigt som interiör och historiska värden bevaras.

tning för ! k u f v a inom rden Ledandera och skydda vä att beva

Tel 011-19 30 40 • infose@dantherm.com • www.danthem.se

avvecklats och ersatts med en kombinationslösning baserad på luftvärmepump och elradiatorer. – Det tidigare värmesystemet klarade visserligen att få upp tillräcklig temperatur inför förrättningar, men det blev alltför hög temperatur särskilt i orgeln och värmen var inte bra för övriga inventarier heller, berättar Jonas Hagård, som är kyrkoherde i församlingen. Nu svarar värmepumpen för allra största delen av grundvärmen. Denna spetsas med direktverkande el då kyrkan används. Elradiatorer har monterats diskret under kyrkbänkarna. Ett styrsystem kontrollerar denna kombinationslösning och styr mot utetemperatur, innetemperatur och daggpunkt. Nu är både temperatur och fuktighet i kyrkan bättre för inventarierna. Lösningen har projekterats av WSP och det är huvudentreprenören MD Kylcontroll AB som installerat luftvärmepumpen. Styrsystemet har levererats av ROWS. Bokningar av kyrkan kopplas till styrsystemet som modererar pumpens värmetillförsel med elvärmen vid lagom tidpunkt.

Vi tackar Växjö Stift för förtroendet och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete!

www.germansolar.se

Tel +46 (0) 733 39 90 88 64

info@germansolar.se


Under sommaren utfördes renovering av kyrkans fönster på södra sidan. När detta skrivs pågår intrimning av värmesystemet och man ser samtidigt över behov att täta bland annat dessa fönster och komma tillrätta med vissa kallras. Precis som för Hamneda kyrka följer åtgärderna de upprättade vård- och underhållsplanerna även beträffande de två medeltida kyrkorna Kånna och Nöttja i församlingen. I dessa kommer alla eldragningar att förnyas och styrsystem att installeras. – Dessa kyrkor värms också intermittent men enbart med direktverkande el. Vi kommer att sätta in nya styrsystem där värmebehovet blir bokningsbart. Enbart det att systemet slår på värmen, kanske mitt i natten inför en söndagsförrättning, i stället för att en vaktmästare åker dit och sätter på värmen två dygn i förväg, sparar in på kostnaderna, avslutar Jonas Hagård.

Södra Ölands pastorat I Södra Ölands pastorat finns 18 kyrkor. Samtliga uppvärms intermittent. Det fuktiga klimatet på Öland gör att byggnader riskerar förhöjda fuktnivåer under en stor del av sommarhalvåret. Flera av kyrkorna har också drabbats av fukt- och inneklimatproblem samt stora skador. För att delvis komma tillrätta med problemen har under många år portabla avfuktningsaggregat använts. I samband med renoveringarna av Vickleby, Ventlinge, Resmo och nu senast Gårdby kyrkor installerades styrsystem som ser till att relativa fuktigheten inne i kyrkorna är högst 60 procent. Det är systemet CC Kyrka från Jeff Electronics AB som kontrollerar inneklimatet. – Under 2017 har vi fortsatt med installationer i ytterligare sju kyrkor och där alla utom en värms med direktverkande el, berättar Ulf Ottosson, kyrkogårds- och fastighetsföreståndare i Södra Ölands pastorat. Nu sätter vi in systemet i de övriga kyrkorna så efter 2018 har alla arton denna styrning. – Enbart att bokningar av kyrkorna läggs in i styrsystemet ger stora möjligheter att spara el. Vi kommer förstås att noga följa upp och analysera energikostnaderna. Dessutom loggar styrsystemen värden på temperatur och fuktighet, vilket gör det möjligt att även följa upp inneklimatet. – Men vi får förstås inte glömma att rondera och göra egenkontroller av kyrkorna för att hitta läckage och andra skador, säger Ulf Ottosson. Just nu pågår i pastoratet ett arbete att uppdatera alla vård- och underhållsplaner. De åtgärder som ska göras läggs in i fastighetssystemet DeDU där man valt att använda tre moduler: ärendehantering, planerat underhåll och förebyggande underhållsmodulerna. – Det är roligt att efterhand se resultaten av det arbete vi lägger ner för att komma tillrätta med inneklimatproblemen, avslutar Ulf Ottosson. I Södra Ölands pastorat arbetar man med avfuktare från Dantherm, ett företag som säljer både kondens- och absorptionsavfuktare, både för mobila och stationära behov.

SPARA ENERGI & MILJÖ – NÅ DINA KLIMATMÅL

LÅT OSS HJÄLPA DIG ATT BEVARA KULTURARVET

HJÄLP DIN PERSONAL FÅ MER TID ÖVER

Målmedveten investering i CC Kyrka skapar stora besparingar för Södra Ölands Pastorat Södra Ölands pastorat består av åtta församlingar och med totalt 18 kyrkor och ett kapell. Genom att ta ett samlat grepp kring smart styrning av fastigheterna siktar man nu på att spara upp till 300 000 kronor per år bara på energiförbrukningen. En bra investering för både församlingens ekonomi och för miljön. 2013 gjordes större renoveringar i Vickleby och Ventlinge kyrka och som ett led i detta installerades CC Kyrka. Mellan 2016 och 2017 togs ett helhetsgrepp om resterande kyrkobyggnader och det finns nu en imponerande plan för att ansluta samtliga resterande 14 kyrkor till CC Kyrka under 2017 och 2018.

För oss så är detta en mycket viktig pusselbit för att vi kostnadseffektivt skall kunna sköta våra fastigheter. ”För oss så är detta en mycket viktig pusselbit för att vi kostnadseffektivt skall kunna sköta våra fastigheter” säger Ulf Ottosson fastighetsansvarig i Södra Ölands pastorat. ”Självklart är minskad energiförbrukning en viktig faktor men framförallt så underlättar vi det dagliga arbetet för vår organisation. CC Kyrka är integrerat med vårt boknings­ system vilket gör det otroligt smidigt och vi behöver inte fokusera på att sköta värmen. Dessutom har vi anslutit klock­ styrning och låsöppning vilket innebär att vi kommer kunna undvika mycket onödigt resande och andra kostnader”. Förtroendet för installationen av etapp ett gick till Elbolaget som utbildats på plats ihop med JEFF. Pastoratet gjorde också en direktupphandling i etapp ett av CC Kyrka samt löpande räkning på installationen med Elbolaget A&T i Kalmar som huvudentreprenör.

www.jeff.se/cckyrka JEFF Electronics AB · Tel 031-88 60 20 · info@jeff.se

65


Foto: Wikipedia

Visby stift

På Gotland finns 92 medeltida kyrkor samt en modern kyrka, nämligen Visborgskyrkan som är byggd på 1960-talet. I Visby domkyrka Sankta Maria hålls förrättningstemperatur året om, medan de övriga medeltida kyrkorna har intermittent uppvärmning. AV KJELL-ARNE LARSSON År 1984 bildades Samfälligheten Gotlands kyrkor för att säkerställa bevarandet av det gemensamma kulturarvet. Man har gjort upp en klar ansvarsfördelning mellan vad som är Samfällighetens ansvar och vad som ankommer på församlingarna. Samfälligheten har ansvar för själva kyrkobyggnaderna inklusive väggmålningar och vissa delar av den fasta inredningen, medan församlingarna svarar för lösa inventarier. Samfälligheten använder ännu inte något datoriserat underhållssystem. Det är något som kommer, men man har redan goda rutiner för kontroller och genomförande av underhållsåtgärder. Exempelvis är det församlingarnas klockare som har till

Tornbeklädnaden på Alva kyrkan har reparerats och fasaden har färgats om.

uppgift att kontrollera vindar och tak för att upptäcka eventuella skador och läckage. Samfällighetens byggnadsingenjör utför sedan kontroller inför de reparationer och restaureringar som behövs. För att hålla samman verksamheten har samfälligheten en egen handläggare, Ingegerd Paulin, en ekonomiassistent, Nina Vijnja, och en byggnadsingenjör, Per Hansén, som alla tre har sin arbetsplats

Vi tackar Visby Stift och Samfälligheten Gotlands kyrkor för förtroendet och gott samarbete!

på stiftskansliet. Det är till Ingegerd, Nina eller Per som församlingarna vänder sig i olika ärenden.

Taktjärning Nästan samtliga kyrkor har trätak. De tjäras enligt ett rullande schema, där tjärstrykning varje år sker av en sjättedel av kyrkobeståndet. Det innebär 15-20 varje sommar. Samfälligheten handlar upp tjär-

Klimatprojekt

Klimatmätningar

Rådgivning Experthjälp

www.energibyran.se info@energibyran.se tel 0498-21 41 51 66

Klimatanalyser

Energieffektiviserin

g


Foto: Anna Plahn

Sanda kyrka med sina framträdande väggmålningar har blivit föremål för en stor invändig renovering.

strykningen – precis som andra entreprenader – i konkurrens och de senaste åren har två företag anlitats parallellt. Inför strykningarna kontrolleras taken och vid behov gör företagen mindre reparationer av takbeläggning och avrinning. Per Hansén berättar att flera ytterligare underhålls- och renoveringsprojekt är aktuella eller just har avslutats. Grötlingbo kyrka har blivit föremål för utvändig renovering. Tornhuvens träpanel har åtgärdats, liksom tegelfasaden på långhus och kor, som omfogats. Sandstenen är dålig som putsbärare och putsen hade delvis fallit av. Omputsning har nu skett och kyrkan lyser nu i sin mer ursprungliga skrud. – Alva kyrka renoveras nu utvändigt, fortsätter Per Hansén. Träpanelen på tornet var dålig. Den byts till 80 procent och tjärstryks. Putsen kompletteras och avfärgas. Samtidigt görs tillgänglighetsförbättringar. Norrportalen har återöppnats, en ramp i kalksten har lagts på insidan och marken anpassats på utsidan. Samtidigt görs viss renovering inne i kyrkan. På Fide kyrka var det liknande problem med träpanelen på torntaket. Lyckligtvis var inte underliggande konstruktion skadad och det räckte att hela panelen byttes. Sanda kyrka har blivit föremål för en stor invändig renovering. Kyrkan karaktäriseras av omfattande väggmålningar, även uppe i tornkammaren som har målningar från 1200-talet. Stora insatser har gjorts av bygghantverkare och konservatorer som utfört reparation, rengöring och konservering. Det är uppvärmningen av kyrkan som har orsakat att partiklar fastnat på väggarna och smutsat målningarna. Även lagningar av putsen har utförts. Även Ganthems kyrka karaktäriseras av rika väggmålningar. Den så kallade passionfrisen på norra sidan i långhuset har aldrig varit överkalkad, vilket är ovanligt. Nu har ett omfattande arbete med konservering inne i kyrkan genomförts. På

kyrkans yttre har man utfört stenkonservering och kompletterat fogar. Vid Västergarns kyrka har man, liksom vid Alva kyrka, gjort tillgänglighetsanpassning i en portal. Dessutom utfördes arbetsmiljöåtgärder i torntrappan. Arbetsmiljöverket hade vid en inspektion upptäckt brister i säkerhet och dessa har nu åtgärdats.

Energiprojekt På Gotland pågår också ett kontinuerligt arbete för att upptäcka och komma tillrätta med fukt- och mögelproblem. Detta görs i samarbete med Energibyrån Q AB i Visby och Uppsala universitet, närmare bestämt Tor Broström på Campus Gotland. – Inneklimatet mäts med sensorer

under ett halvt till ett år innan åtgärder vidtas. Efteråt följer vi hur värdena har förändrats åtminstone under ett år, berättar Per Hansén. I flera av kyrkorna har man provat att sätta in avfuktningsaggregat. Sedan kontrolleras förändringar i inneklimatet, aggregatens effektivitet, hur mycket el de förbrukar och hur mycket vatten som tas bort. Aktuellt är ett projekt i Stenkyrka som haft vissa problem med mögel. Till exempel är nu orgeln nedplockad för sanering och renovering. I Visby Domkyrka pågår ett helt annat innemiljöprojekt och detta drivs av församlingen. Här testas att rena luften med luftrenare och detta försök ingår i ett forsknings- och utvecklingsprojekt.

Vi hjälper er med: • Ombyggnader • Nybyggnader

• Renoveringar • Restaureringar

Fardhemsvägen 1 623 51 Hemse Tel 0498-48 45 00 gotlandsbyggen.se 67


Foto: Wikimedia

Kunskap om inneklimat når allt högre nivåer En rad projekt har tagit sig an problem med inneklimat i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Till de aktuella projekten hör ett på Gotland där framförallt avfuktningsstrategier provats och tumregler tagits fram inför val av åtgärder mot dåligt inneklimat. AV KJELL-ARNE LARSSON För flera år sedan uppdrog Fastighetsverket åt ÅF att beskriva ”Energieffektiv avfuktning i kulturhistoriska byggnader utan komfortkrav”. Vidare genomförde Fastighetsverket tillsammans med Uppsala Universitet försök på Skoklosters slott. Universitetet och Svenska Kyrkan följde upp EU-projektet ”Climate for Culture” med bland annat rapporten ”Kyrkobyggnader och klimatförändringar”. Och i rapporten ”Fuktstyrning i kyrkor” redovisade Sune Lindkvist en studie av sju kyrkor med låg användning i Lagunda församling. Nu senast har Universitetet samarbetat med Samfälligheten Gotlands Kyrkor och Energibyrån Q AB och gett ut ”Klimatuppföljning i Gotlands kyrkor del II” med flera rapporter.

Mögelrisk Mögelrisk beror på en kombination av temperatur och relativ fuktighet (RF). Vid normal rumstemperatur ligger riskgränsen vid 70-75 % RF, vid lägre temperaturer kan RF tillåtas stiga högre. Det krävs längre sammanhängande perioder, runt en vecka, för att mögel ska börja växa. Det finns flera strategier för att sänka RF i exempelvis en kyrka: • Öka temperaturen så att RF sjunker. Så kallad skyddsvärme. Förhöjd grundvärme, eventuellt styrd mot en hygrostat. • Använda avfuktningsaggregat. • Installera adaptiv fuktstyrd ventilation. När absoluta fukthalten är lägre 68

Boge kyrka tillhör de kyrkor där inneklimatet undersöks och följs upp..

utomhus än inomhus, sätts en fläkt igång och sänker RF inomhus. Detta räcker inte alltid sommartid, varför denna strategi kan behöva kompletteras med avfuktningsaggregat. Det är mycket viktigt att mäta temperatur och RF i sin kyrka, både före och efter åtgärder. Installera sensorer i kor, orgel och sakristia, kanske också i krypgrund. Alla kyrkor som kan komma i riskzonen bör mätas.

Slutsatser Samarbetet mellan Samfälligheten Gotlands Kyrkor, Uppsala Universitet och Energibyrån Q AB, har genererat rapporter med redovisningar och råd. Att använda avfuktningsaggregat är oftast både energioch kostnadseffektivt. Det ger dessutom en jämnare RF som är bra för inventarier. I projektet har inneklimatet mätts i 22 gotländska kyrkor. De avfuktare som använts och följts upp är sorptionsavfuktare (Munters och Seibu), kondensavfuktare (Woods och Mitsubishi) och varmkondenserande avfuktare (Airwatergreen). Det fina med undersökningen är att inte enbart inneklimatet har följts upp. Man har också mätt energibehov, kostnader och hur mycket vatten avfuktarna bortfört ur luften. I flertalet fall är det billigare att använda avfuktare än att tillämpa underhållsvärme eller högre grundvärme. Forskningsarbetet har utmynnat bland annat i ett antal allmänna råd: • Avfuktaren bör ha kapacitet att ta bort 35–50 kg vatten/dygn vid 70 % RF och 20 °C (gäller medeltida landsortkyrkor i sten) • Börvärde 65 % RF ger viss säkerhetsmarginal

• Arbetsområde ner till <=5 °C • Håll avfuktningssäsongen så lång som möjligt • Anslut aggregatet med slang som bortför kondensvattnet. Vaktmästare skall inte behöva tömma tank. Ytterligare goda råd ges i projektrapporterna. Det är viktigt att kyrkobyggnaden är tät för att kunna styra inneklimatet. Man har också utfört täthetsprovning med Blower Door och sökt läckage med värmekamera. Vissa tätningsåtgärder har följts upp. Forskarna och konsulterna har dessutom arbetat med ytterligare frågeställningar i anslutning till inneklimatet, däribland städning och luftrening (smuts kan dra med sig såväl mögelsvampar som deras substrat), hur intermittent värmning kan dimensioneras och dessutom formulerat rutiner för att undvika mikrobutbrott och vad man gör vid misstanke om mögel. Det nämnda EU-projektet ”Climate for Culture” berör den ökande globala temperaturens följder för kulturarvet. Med högre temperatur både ute och inne, samt mindre användning av våra landsortskyrkor lär problemen snarare öka än minska.

Referenser: ”Klimatuppföljning i Gotlands kyrkor del II” Uppsala Universitet december 2017. ”Klimatuppföljning i Gotlands kyrkor del II” Energibyrån Q 2017. ”Utvärdering av genomförda åtgärder – sammanställning Del II” Energibyrån Q 2016. ”Riktlinjer för att hindra mögeltillväxt i kyrkor” Energibyrån Q 2017. m.fl. rapporter


SKIF:s Fastighetsdagar

SKIF:s Fastighetsdagar Både fastighetsförvaltning och tekniska frågor

Efter att SKIF:s ordförande Berton Nyström hälsat alla välkomna och konstaterat att Fastighetsdagarna hade fler än 200 deltagare, inledde Lars Stjernfelt, från organisationen Fastighetsägarna med att tala om fastighetsägarnas juridiska ansvar. AV KJELL-ARNE LARSSON Lars Stjernfelt är affärschef för Fastighetsägarna GFR och gav en översikt över det juridiska ansvaret. Detta visade sig vara mycket omfattande. Den som äger en fastighet är enligt miljöbalken en verksamhetsutövare och därmed bedrivare av miljöfarlig verksamhet! En av principerna i miljöbalken är den som gäller omvänd bevisbörda, som innebär att den som bedriver verksamheten skall bevisa att den inte verkar mot miljöbalkens bestämmelser. Tillsynsmyndighet är kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning eller motsvarande. Även Boverket, länsstyrelsen med flera utövar tillsyn. Förutom miljöbalken, förekommer en rad i sammanhanget relevanta lagar som PBL, elsäkerhetslagen och jordabalken. Fastighetsägaren måste själv se till att egenkontroller görs, bland andra brandsyn, energibesiktning och kontroll av hissar. Miljöbalken räknar upp 21 olika egenkontroller. Alla är inte aktuella för alla fastigheter. Vissa egenkontroller kan göras själv av fastighetsägaren, medan denne för andra kontroller, exempelvis OVK, måste anlita konsulter. – Sedan regelverket om egenkontroller kom för cirka tio år sedan, började vi utarbeta ett eget datoriserat system för att hantera egenkontrollerna, berättar Lars Stjernfelt. Systemet visar vad som skall göras, skickar påminnelser och håller ordning på vilka egenkontroller som är utförda. Organisationen Fastighetsägarnas system har introducerats i två stift: Uppsala stift och Karlstads stift. I Karlstad stift, där man kommit längst, används

Föremål skall ställas ut för att sprida kunskap om deras kulturhistoriska värden. Samtidigt skall ljussättning och inneklimat bevara föremålen.

möjligheten att komplettera de ordinarie kontrollerna med ytterligare efter behov. I Karlstads stift finns kontroller inlagda även för murar, kyrkklockor och infästning av ljuskronor.

Värdera och utveckla era fastigheter! Nästa föredragshållare var fastighetskonsulten Tomas Pettersson, som inte heller kom från kyrkans värld, men som likafullt hade mycket att tillföra. Han talade under rubriken ”Svenska Kyrkans fastighetsbe-

stånd till salu?” och bakgrunden var givetvis de sjunkande medlemstalen som orsakar vikande ekonomiskt underlag och underutnyttjade fastigheter. År 2000 andel medlemmar 83 % År 2016 andel medlemmar 62 % År 2030 prognos andel medlemmar 45 % Tomas Pettersson berättade om fastighetsbranschens upp och nedgångar från 1980-talet till idag, och gav ledtrådar till 69


SKIF:s Fastighetsdagar

”Vid besiktningen av skadan, så kontrollera allt annat utvändigt också” Per Hallgren Puts- och Plattsättningsaktiebolaget

hur fastigheters värde sätts i praktiken. Han tog sedan ett exempel då Stockholms Stadsmission hade bett fastighetsexperter med hjälp att värdera sina fastigheter och nyttja dem bättre. Stadsmissionen äger kyrka, förskola, grundskola, gymnasieskola, dagcenter, äldreboende och två jordbruksfastigheter. Det hela blev mycket lyckat. Experterna upprättade interna hyresavtal för de olika verksamheterna inom Stadsmissionen, allt för att visa vilka kostnader som belastar respektive verksamhet. Då blev lokalkostnaderna mer tydliga och personalen blev uppmärksammade på verksamhetens förutsättningar vad gäller kostnader/intäkter. Detta gav en stor aktivitet där alternativa lokallösningar togs fram. Genom interna rockader mellan verksamheter kunde lokalernas nyttjandegrad höjas. En av verksamheterna flyttade ut, hyrde ut lokalen till en extern hyresgäst och flyttade själv till en lokal med låg hyra .– Ni i de olika församlingarna har helt olika förutsättningar, både ekonomiskt och geografiskt, men tänk på att en kris kan framtvinga utveckling, sa Tomas Pettersson. Behöver ni sälja? Kan ni behålla och hyra ut istället? Min tes är: håll hårt i era fastigheter och utveckla dem, annars gör någon annan det. Ni måste aktivera era fastigheter, se deras substans och värden.

Inte bara puts Därefter följde tre presentationer som be70

– Min tes är: håll hårt i era fastigheter och utveckla dem, annars gör någon annan det. Ni måste aktivera era fastigheter, se deras substans och värden, menade Tomas Petterson, fastighetsexpert från fastighetsmarknaden utanför kyrkans värld.

Ingvar Hedenrud från Kulturbyggnad AB gav en rad detaljerade råd till den som putsar, inte minst vad gäller underarbete och vad man slutligen målar fasaden med.

rörde ämnet ”Målning och avfärgning av puts”. Ingvar Hedenrud från företaget Ingvar Hedenrud Kulturbyggnad AB inledde. Hans företag har arbetat med reparationer och restaureringar vid bland andra Nationalmuseum, Katarina kyrka och Engelbrektskyrkan. Nästa år följer Storkyrkan i Stockholm. Ingvar Hedenrud visade en rad bildexempel som illustrerade både allmänna råd och mer specifika sådana. Efter att en fastighetsägare har upptäckt skador i putsen och kallat dit en sakkunnig hittas oftast flera skador. Plåtarbeten kan vara till åren komna eller dåligt utförda från början. Inläckage kan ha drabbat underliggande träkonstruktioner. Murningar, betong och även armeringsjärn kan vara påverkade av frostsprängning, saltsprängning, korrosion med mera. Yttre skador ger ofta upphov till inre skador. Det kan finnas skador även bakom en vacker puts. Besiktning både ute och inne samt en grundorsaksutredning är viktiga efter att skador har upptäckts. Den sakkunnige skall reda ut vilka material som har använts. Putsprover och färgflagor tas till analys. Fasader kan vara målade med lager på lager, av olika färgtyper. Tillsammans med kunden väljs sedan lämpliga material – brukstyper och färger – för återställandet. – Välj kulör tidigt i projektet, innan entreprenaden handlas upp, säger Ingvar Hedenrud. Prioritera kvalitet framför pris och tänk en livslängd på kanske 100 år. Ta

fram ett förfrågningsunderlag med just de uppgifter entreprenörerna behöver för att kunna räkna på jobbet. Sätt gärna upp listor med antal för att få à-priser. Ingvar Hedenrud har en rad detaljerade råd till den som putsar, inte minst vad gäller underarbete och vad man slutligen målar fasaden med.

Rätt entreprenadform Per Hallgren – som är ägare av Puts- och Plattsättningsaktiebolaget gav också en exposé av hur ett projekt brukar inledas och kom med en rad praktiska råd, men berörde också entreprenadformerna. – Vid besiktningen av skadan, så kontrollera allt annat utvändigt också, som plåtar, tak och fönster, påpekade Per Hallgren. Handla gärna upp en samverkansentreprenad. Då tror jag ni får mest för pengarna, jämfört med en totalentreprenad då utföraren måste lägga på en stor riskpremie. Samverkansentreprenad innebär ett givande och tagande – ett lagspel mellan beställare, projektledare och utförare. Under arbetets gång upptäcks ofta flera skador. Ha därför en budgetreserv för oväntade åtgärder. Tänk också på att enligt AB och ABT har inte entreprenören någon undersökningsplikt. Entreprenören förväntas inte veta mer om fastigheten än vad ägaren gör. Efter slutbesiktning börjar den överenskomna garantin gälla. Då bör man tänka på att noggrant följa anvisningarna


SKIF:s Fastighetsdagar

som utföraren gett i ”Drift och underhållsinstruktionerna” då vissa åtgärder skall utföras kontinuerligt för att garantin skall gälla. Tomas Lööw som är murarmästare hos Puts- och Plattsättningsaktiebolaget öppnade sedan en jättelik väska och visade prov på kalkfärger och berättade om deras egenskaper. Bland annat skall man tänka på att kalkfärger åldras och ändrar kulör. Särskilt gäller detta järnvitriol. Beställare kräver ofta slätputsade fasader och dessa har blivit allt slätare. Men hur släta behöver de vara? En putsad fasad syns ju oftast nerifrån och på längre avstånd och då är det sannolikt viktigast att den är homogen. Putsbruken numera är mer sällan baserade på sand på grund av grustäkternas försvinnande, utan har i stället krossat material. Detta är något som förändrar putsens egenskaper, en av många iakttagelser som Tomas Lööw delade med sig av.

Vibrationsproblem SKIF:s Fastighetsdagar gled från det ena tekniska området över till nästa. När putsfrågorna var avklarade och när sedan Ylva Sandin från RISE hade presenterat sin bok om träkonstruktioner i medeltida kyrktak, växlade programmet över till vibrationsproblem och andra problem som orsakas av att andra bygger i närheten av kyrkor. Även detta ämne är föremål för en bokproduktion. Denna bok skall komma ut hösten 2018. Det blir en handbok för hur den egna fastigheten kan skyddas. Presentationen på Fastighetsdagarna gjordes av teknologie doktor Carl Thelin från Tyréns AB och fastighetschef Sven Löfvenberg från FSN – Fastighetssamverkan Norr i Stockholm. I vår huvudstad har flera kyrkor drabbats av tunnelbanebyggen och andra infrastrukturbyggen under senare år. Sven Löfvenberg har arbetat med Gustaf Vasa kyrka på Odenplan hela tiden den nya stationen byggdes under Odenplan. Det kommer att bli fler tunnelbanebyggen i Stockholm. Även på andra håll i landet kommer troligen både infrastrukturbyggen och bostadsbyggen att riskera påverka kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader. Dessa kan drabbas på grund av sprängning, pålning, borrning, körning

Denna ljusskyddsgarding på Skoklosters slott är semitransparent vilket möjliggör utsikt samtidigt som den skärmar av både UV-/IR-strålning och synligt ljus.

med maskiner et cetera. Olika aktiviteter orsakar olika vibrationer med skilda verkningar. Sättningar och skred i marken kan primärt och sekundärt drabba byggnader. Som tidigare nämnts betraktas enligt Miljöbalken fastighetsägande som en miljöfarlig verksamhet. Detta gäller dock inte sådan byggaktivitet som exempelvis sprängning intill en befintlig byggnad! Sådant regleras i stället av s.k. Svensk Standard, men denna är inte anpassad för fastigheter med kulturhistoriska värden. Den nya boken som skall ges ut av Svenska Kyrkan kommer att ersätta svensk stan-

dard vad gäller kyrkor och kommer att ha ett mycket större influensområde. Med bokens hjälp blir det lättare att ställa krav på byggherren vad gäller både undersökningsplikt och att upprätta mätprogram och hålla gränsvärden. Boken kommer att innehålla: • Handbok för Svenska Kyrkan • Fakta för branschfolk och myndig heter • Tekniska anvisningar för entrepre nör/motpart Boken visar hur ett projekt skall kategoriseras: svårt, medel eller lätt. Dessut71


SKIF:s Fastighetsdagar

– I förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet ingår även uppdraget att vinna och förmedla ny kunskap, poängterade John Rothlind som är chefskonservator i Västerås pastorat

Ann-Cathrin Rothlind, konservator vid Livrustkammaren, Skoklosters slott och Stiftelsen Hallwylska museet talade om inneklimat och bevarande.

om hur, dels byggnaden, dels dess inventarier skall kategoriseras: mycket, medel eller mindre värdefulla. Denna kategorisering styr restriktionerna för de vibrationer byggherren får åstadkomma. – Som den som drabbas av ett bygge i närheten är det viktigt att vara med i ett tidigt skede och ställa krav. Då är möjligheterna större att påverka. Bara att vifta med boken kommer att sätta press på de som bygger, sa Sven Löfvenberg.

vara en viktig och i Sverige ännu underutnyttjad faktor. Ett exempel är den kända Vädersolstavlan i Storkyrkan som ansågs vara ett verk av Urban målare från år 1535, men den visade sig vara en nästan hundra år yngre kopia utförd av hovmålaren Jacob Heinrich Elbfas.

Konservatorns vidgade roll John Rothlind, som är chefskonservator i Västerås pastorat, talade under rubriken ”Konservatorns vardag”. Men här berörde han faktiskt till stora delar konservatorns vidgade roll inför framtiden. Den typiska bilden av en konservator är en expert som med lätt hand reparerar flagnad färg på ett inventarium eller en byggnadsdel. – Men nu höjer vi blicken och vidgar synfältet, sa John Rothlind. Konservatorns roll är mycket bredare, mer förebyggande och inriktad på preventiv och aktiv konservering. Men en konservator renoverar inte eller tillverkar saker på nytt, det gör en hantverkare. Till konservatorns roll hör dock att inventera och dokumentera, att utbilda, ge råd och kommunicera med andra intressenter. Konservatorer deltar också i produktion av utställningar. – I förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet ingår även uppdraget att vinna och förmedla ny kunskap, fortsatte John Rothlind. Här kan konservatorns konstteknologiska dokumentation och analys 72

Styra klimatet Föremålens skadebild som uttorkningssprickor eller mögel kan även ställas i relation till inneklimatet i våra kyrkor – tidigare och i nutid. Här kan analysen bidra till bättre kunskap om hur vi bäst ska styra klimatet i våra kulturhistoriska byggnader. I Västerås pastorat arbetar man strategiskt: både traditionellt, förebyggande och brett. Bara ett litet exempel är när man ordnade en kurs i städning för personalen i domkyrkan och gjorde detta till ett event. Det är viktigt att varken städa fel eller städa för hårt! Ann-Cathrin Rothlind, konservator vid Livrustkammaren, Skoklosters slott och Stiftelsen Hallwylska museet talade om inneklimat och bevarande. Vid myndigheten arbetar hon bland annat med frågor kring bevarandemiljö och förebyggande konservering. Inneklimatet i en byggnad påverkas av flera olika faktorer och behöver mätas, övervakas och följas upp över tid för att förebygga skador. Hon visade exempel på data av inneklimatet bland annat i Hallwylska museet, Mariefreds kyrka och Skoklosters slott. Just Skoklosters slott var föremål för EU-projektet Climate for Culture i Energimyndighetens program Spara och Bevara – Energieffektivisering i

Gunilla Allard som är formgivare på Lammhults berättade ingående om den klassiska CinemaFoto: Mats Lindblad serien.

kulturhistoriskt värdefulla byggnader som avslutades 2016. Målet för projektet hon har medverkat i har varit att finna metoder för att stabilisera inneklimatet – ett arbete som nu fortgår i praktiken i samarbete med Statens Fastighetsverk. Kyrkor, slott och deras inventarier påverkas av bland annat hög relativ fukthalt i luften, kondenserad fukt, luftströmmar och mikroorganismer. Kyrkor med konstant uppvärmning och hög bruksfrekvens kan tidvis ha ett för torrt inneklimat, medan kyrkor med låg användning och lågjusterad skyddsvärme kan riskera att få fuktproblem. Klimatmätningarna visade att Hallwylska museet som saknar klimatstyrning i stora drag hade jämn temperatur, men under vintermånaderna mycket låg RF med risk för uttorkningsskador på träinventarier. Mariefreds kyrka hade jämn temperatur och jämn RF inom de internationellt godtagna gränsvärdena mellan 40 och 60 procent RF för inneklimat över året. Skoklosters slott hade mycket stora variationer i båda parametrarna, vilket medför risk för mögelpåväxt, korrosion, glassjuka, samt att limmer bryts ned och trä slår sig. En viktig faktor för bevarande är också ”smutsfaktorn”. Särskilt besökare drar med sig smuts, som i sig kan innehålla både mikroorganismer och substrat för dessa. Att hålla ytor rena är viktigt generellt för bevarande och i synnerhet för att hindra angrepp av mikroorganismer. Ann-Cathrin Rothlind gjorde en bra presentation i bilder av hur inventarier kan skyddas mot ljus. För ljuskänsliga ma-


SKIF:s Fastighetsdagar

Flera av föredragshållarna betonade vikten av att värdera fastighetsbeståndet och sedan vårda och utveckla värdena. Bilden visar Vårdinge församlingshem i Strängnäs stift.

terial, som exempelvis textilier och bemålade inventarier handlar det om att hindra UV- och IR-strålning, och dessutom att få ner exponeringen för synligt ljus. Ljusstyrka x Exponeringstid kan ge irreversibla skador. Inventarier kan i kulturhistoriska byggnader skyddas med ljusskyddsgardiner på dagen och mörkläggningsgardiner under stängningstid. Tekniska rullgardiner stänger ute nästan all UV-strålning och reflekterar IR-strålningen utåt, vilket innebär låg drivhuseffekt. Gardinerna bidrar således till ett stabilare inneklimat. Beträffande utställningsmontrar är det viktigt att välja rätt typ av lampor, med lämplig våglängdsfördelning för att i första hand minska risken för ljusskador, i andra hand uppnå korrekt färgåtergivning. Ann-Cathrin Rothlind redogjorde också för hur textilförvaring kan gå till. Det är många frågor som ska besvaras. Vilka textiler skall prioriteras? Vilka skall hänga/ligga/vara rullade? Vilka skall visas/bevaras långsiktigt? Skåp i rent trä invändigt är idag allmänt förekommande i svenska kyrkor, men problematiskt för

långvarig förvaring då trä avger bl.a. både myrsyra och ättiksyra. Träet kan isoleras invändigt med aluminiumfolie eller spärrfärg för att hindra skadliga flyktiga ämnen från att skada textilier. Textilskåp skall vara dammtäta och nätade mot ohyra. För att möjliggöra en termohygrostatstyrd uppvärmning behöver textilskåp vara täta. Klimatet styrs mot 18-20 °C och RF på max 60 procent.

Möbler för livet Under sista eftermiddagen presenterades möbler från Lammhults Möbel. Vad hade då en möbeltillverkare att göra på Fastighetsdagarna? Det visade sig att åtminstone denne tillverkare hade en hel del värderingar gemensamma med värderingarna hos de som förvaltar Svenska Kyrkan och dess kulturarv. Ulrika Johansson Ståhl, som är vd för Lammhults Möbel AB, och Gunilla Allard som är en av företagets mest inflytelserika formgivare, visade bildexempel på möbleringar i både kyrkliga och profana byggnader, såväl i Sverige som internationellt.

Kvinnorna hade också med sig Cinema och Campus på scen. Till företagets storsäljare hör nämligen Cinema – fåtölj, fotpall och soffa – samt Campus – en mångsidig stol. Campus är stolen som kan allt. Den passar små mötesrum likaväl som stora publika rum. Stolen är staplingsbar, kopplingsbar, upphängningsbar och har även en transportvagn som tillbehör. Detaljutförandet är helt kundorderstyrt. – Detta är en möbel för livet. Campus har funnits sedan 1992 och kommer att finnas lång tid framöver, sa Ulrika Johansson Ståhl. Gunilla Allard berättade hur hon hade utvecklat Cinema. Serien har funnits nästan lika länge som Campus. Formgivning, konstruktion och kvalitet delar samma värderingar som kyrkan. Hög livslängd, tidlöshet och inventarier som inger förtroende. – Vi är ju inte särskilt trendkänsliga, sa Gunilla Allard. Det gör att möblerna får långt liv även stilmässigt. 73


Natursten – vår kompetens Hos oss möts hantverkstradition och ny teknik

Vår moderna 6-axliga CNC-utrustning formar avancerade stendetaljer.

Bänkskivor utformas efter våra kunders önskemål.

Vi utför

Traditionell handhuggning Avancerad maskinbearbetning Montering, Måttagning/Skanning Utbildning, Stora och små jobb

Slutbearbetning, behuggning sker manuellt i vårt stenhuggeri eller ute på restaureringsobjektet

Vattensten i diabas. Vårt stenhuggeri har förverkligat konstnärens idé.

Inom områdena Restaurering, Fasader/portaler Bänkskivor, Inredningar, Väggskivor/plattor, Konstverk, Tillgänglighetsanpassning

Våra montörer ansvarar för ett gott slutresultat.

Pål Svenssons ”Fiolen min” i Orsa. Vi 3D-skannade en normal fiol, förstorade den sex gånger och fräste ur en två meters fiol ur granitblocket.

Vi arbetar i Granit, Diabas, Marmor, Kalksten, Skiffer, Täljsten, Sandsten


Lekeryds Kyrka Dalby Kyrka

Förslövs Kyrka

Kalmar Domkyrka

Hotel Continental, Halmstad

Baråkra Kyrka

Kalmar Domkyrka

Kärnan, Helsingborg

Restaurering av kyrkor och kulturhistoriska byggnader

Tel 035-17 66 00 info@brodernabergstrom.se brodernabergstrom.se


Svenska Kyrkor 2017/2018  
Svenska Kyrkor 2017/2018  

Svenska Kyrkor

Advertisement