Page 1

BIZ&ART Ett magasin om kultur och affärsliv. Nr 16

BIZ&ART 16

®

9

BIZ&ART höst 2011 75 SEK

STADSTEATERN 60 år trOLLTYG TOLVSKILLINGS OPERAN EVOLUTIONS MUSEET Bror hjorths hus KARIN JOHANNISSON AKO

ISSN 1654-5370

771654 537006 01


2


Höstens stora nyhet från Fritz Hansen är soffan Favn designad av spanska Jaime Hayon. Favn är en utveckling av Fritz Hansens formspråk som samlar kvalitet i spansk och dansk design. En framtida klassiker i organisk form ser lika vacker ut från alla vinklar. En ny familjemedlem i Fritz Hansens breda sortiment.

Vaksalagatan 28 Uppsala, tel 018-65 03 70, www.valamagasinet.se Öppentider: måndag-fredag 10 .00 -18.00 lördag 10.00 -15.00 3


MEFISTO

PREMIÄR 15/10

UPPSALA>>>> STADSTEATER 4


Innehåll 7 (In)ledare Andreas Haesert 8 Stadsteatern 60 14 Trolltyg 20 Bror Hjorths hus 32 Karin Johannisson 36 Kultur som profilstärkare 42 Hjälp till genier 46 Kaxig kulturstad 54 Evolutionsmuseet 60 Tolvskillingsoperan 66 Maggio 70 ako 74 Wallumni – Mattias Wager Ansvarig utgivare: Stewen Quigley Redaktion: Johanna Uddén, Lillemor Berg, Stewen Quigley Skribenter: Lillemor Berg, Claes Brodda, Anna Lindgren Dahlin, Andreas Haesert, Lars Lambert, Ania Obminska, Jessica Sundberg, Johanna Uddén, Mia Ulin, Christer Åsberg Formgivare: Bo Rosander Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala Foto och illustrationer i redaktionell text: Stewen Quigley – omslagsfoto, sidorna 6, 7, 8, 13, 14-15, 17, 18, 22-23, 26-30, 32-35, 36-41, 42, 46-50, 52, 54-59, 60-65, 67, 70, 74, 77, 80, 81, 84, 85, 96-97 Tord Frisk sidan 16, Stadsteaterns arkiv sidorna 9-10, Svenne Nordlöv sidorna 9 & 12, Uppsalabild sidorna 11 & 13, Paul Knispel sidan 13, Hans Hammarskjöld sidan 21, Claes Brodda sidan 80, Lars Lambert 94-95, arkivbilder sidorna 92-95

80 Vingården 84 Carneval 88 Uppslag 92 Leches Uppsala, del 2 96 Korsord

Annonsörer: (2/1) Skandia, Vålamagasinet (1/1) Bergmans, Cajsa´s Kök, Friskis & Svettis, HSB, Kaiser Bil, Kph, S:t Per Gallerian, Stadsteatern, Trolltyg, Upplands Lokaltrafik (1/2) Academicum, Laser Care, Teaterbaren, Uppsala Åderbråcksklinik (1/4) Akademihotellet, BOOB Market, Proffice, Rolf Guldsmed (1/8) Bror Hjorts Hus, Rolls Gallery, Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum Annonsering: BIZ&ART AB, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala. Tel 0705 95 41 41, vxl 018-26 26 00, Fax 018-26 26 06 annons@bizart.se, kontakt@bizart.se, www.bizart.se Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN-nr: 1654-5370 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Hela produktionen inklusive distribution i miljövänlig plast är miljömärkt med Lic nr 341091. För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras. Citera gärna men ange källan.

®

Biz&Art är varumärkesregistrerat.

5


6


Jag skall aldrig glömma mötet med lastbilschauffören den där mörka kvällen i slutet av 80-talet utanför biografen Grand. Han hade precis lastat på den sista bänkraden av biografens stolar på sitt stora flak. – Sista föreställningen var i helgen, nu är det slut, jag tror man kommer att riva huset! säger han sådär lätt likgiltigt efter utfört uppdrag. När jag sedan ser lastbilen lämna biografen i mörkret har jag redan bestämt mig. De följande givande mötena med kommunens fastighetskontor tar alldeles för lång tid att beskriva fullt ut, så jag nöjer mig med att säga: Tack för att ni vågade ta risken! Att öppna Grand i ny skepnad ett halvår senare, och där få möjlighet att till den yngre generationen servera möten i natten. Detta är och kommer alltid att vara starka minnen för mig. Jag är tacksam och glad att Uppsala kommun ville och vågade ta steget fullt ut och där utveckla konceptet till det kulturhus för ungdomar det är idag. Jag vet nu med facit i hand att detta beslut inte var helt riskfritt eller speciellt logiskt att ta. Men måste kulturen vara logisk? Självklart inte! Kulturen är ologisk av den enkla anledningen att ekvationen inte alltid ska gå ihop och att syftet kan få vara viktigare än att uppnå själva huvudmålet. För mig känns det naturligt att det är bredden på kulturutbudet som bildar basen för hur man känner av sin stads kulturhälsa. Att beröra eller bli berörd, jag tänker fortfarande på vilket som känns bäst. Ett par tidningar senare och nyligen projektansvarig för Isfestivalen 2011 hade jag möjligheten att smaka på dessa två ord och deras innebörd. Under ett par vackra vinterveckor i februari fick Uppsala kommun och Destination Uppsala i samarbete med näringslivet svar på något viktigare än att vi hade en publiksuccé med Isfestivalen 2011, och det var att uppsalabon lät sin nyfikenhet styras ut i sökandet av nuet och dess spontana möten. Att där tillsammans skapa en positiv trängsel, och kanske för en stund låta hjärnan sova och låta hjärtat tala, det var för mig och alla andra inblandade en fantastisk upplevelse. Som sagt, kultur är inte logisk, och att ha fått vara en eker i det snurrande kulturhjulet känns häftigt. Jag ser med förväntan fram mot färdriktningen, och viljans gaspådrag gör att vi redan är på väg! I min framtidsbild av Uppsala hoppas jag att prestigen inom kulturen inte skall gräva djupa gropar i vägen utan snarare låta normbrytningar skapa blomsterrabatter i vägkanten. Vi har helt enkelt inte tid med en punktering! Placeringen av det nya kulturhuset/konstmuseet är inte det helt avgörande för dess framgång, utan snarare vad vi fyller det med. Så låt åt oss bygga inifrån och ut, med behovet som arkitekt! Med ett spontant leende på läpparna och en lätt förundran i blicken står jag nu här i höstmörkret och sneglar upp på den klart lysande neonskylten vid Grand. Det är på risken vi tar oss framåt!

(in)ledare

Det är på risken vi tar oss framåt!

ANDREAS HAESERT

Andreas Haesert En del av Uppsala

7


Stadsteatern 60 Ă…R

8

av Christer Ă…sberg


Ernst-Hugo Järegård som Mäster Olof 1957.

Birgitta Pettersson och SvenWollter i Markurells i Wadköping 1991.

Augusti 2011. Det är liv och rörelse på den uppfräschade Stadsteatern. Man fyller sextio år i höst och det ska firas. Först och främst med mycket teater förstås, men också med andra spektakler både i huset och ute på stan. Höstens jubileumsprogram är ett kraftprov för en teater som just gått igenom ett ekonomiskt stålbad. Det blir klassisk dramatik, Romeo och Julia, sångoch musikteater, Tolvskillingsoperan, dramatiserad roman, Klaus Manns Mefisto med ukrainsk demonregissör, existens- och relationsproblem i nutidsmiljö, Lagom nära döden, uppsaliensisk dramadebut, Elsie Johanssons Hjärterhus, och så en deckare, John Fiskes Morden på Bäverns gränd. De yngre bjuds på en resa in i en tonårings hjärna, den danska Uppsträckning, och texter som barn skrivit själva på temat 60 år, sedan de smakat på en sextio meter lång jubileumstårta. Görans (Engmans) julshow icke att förglömma. Blandningen av balansakter på den konstnärliga framkanten och promenader med nya sträckningar i välbekant terräng är typisk för epoken Linus Tunström. Han har tentakler i en internationell teatervärld och

rötter i lokalsamhället. Men de många facetterna i höstrepertoaren påminner också om Stadsteaterns villkor under alla de sextio åren. En kommunal teater med dominerande position i sitt avnämarområde kan och får inte vara ensidig och renodlande. Teatercheferna, elva stycken genom de sextio åren, har stått inför samma problem, att erbjuda en meny för mångas tycken som är aptitlig för alla utan att smaka kantin och lukta storkök. Man har haft ambitionen att nå intellektuella studenter på Kajsas kafferum under 50-talet likaväl som nykomlingar från främmande kulturer i Gottsunda och Stenhagen i vårt eget decennium. Och alla däremellan. Helst också den mestadels njugga och nedlåtande stockholmskritiken. Den senare gruppen har Linus Tunström lyckats tillfredsställa och han är på god väg med resten också. Visst hade Uppsala haft teater förut. I nästan hundra år, fram till andra världskriget, låg Chateau Barowiak vid Vaksala tull, där Stadshuset nu tronar. Teaterladan var fallfärdig, kall och eldfarlig och revs till sist. Det nya Folkets hus, ritat av Gunnar Leche och förhånat av

9


Château Barowiak. Ernst Nilsson 1928.

en yngre generations arkitekter, stod klart 1950 och den nya stadsteatern fick sitt säte där året efter. Men den nya teatern fick aldrig en politisk profil eller en konstnärligt radikal etikett. Någon proletärteater blev det inte, tvärtom, den etablerade arbetarrörelsen och de näringslivsintressen som var starka i den dåvarande industristaden Uppsala stod eniga bakom den nya teatern. På den politiska scenen tillgodosågs teaterns väl och ve av det så kallade teaterpartiet, en informell vänster-center-högerallians, som var övertygad om kulturens vikt och värde. Den både kvalitets- och publikmedvetne Gösta Folke blev den förste chefen och slog an den rätta tonen: ”Teatern skall vara en glädjens predikstol.” Väsentligheter skulle sägas på ett underhållande sätt. Engelsk komik och amerikansk realism blandades med existentiella dramer och en och annan operett, som Oh mein Papa, 1954. Folke samlade en trogen trupp av skådespelare som skulle komma att höra till de största i sin generation: Ingvar Kjellson och Meta Velander, Agneta Prytz,

10

Jan-Olof Strandberg, Ernst-Hugo Järegård och många andra. Flera var gifta med varann. Lite inkrökt kunde det bli. ”Den där förbannade familjeteatern”, muttrade Strandberg både då och senare. Även chefer som Carl-Axel Heiknert och den mest långlivade på posten, Palle Granditsky, hade sina egna flockar. Frank Sundström på 60-talet förlitade sig därtill på glansfulla gästspel av Max von Sydow och Bibi Andersson med flera. Den fasta ensemblen blev rotfast i staden och syntes på gator, torg och studentnationer. Samhörighetskänslan går inte att få tillbaka, även om Finn Poulsen försökte så sent som på 90-talet. Nu jobbar man på projekt-, frilans- och extraknäcksvillkor. Att bo i Stockholm är en förutsättning för att synas på marknaden. I gengäld får uppsalapubliken se många yngre debutanter växa in i sina första stora roller. Man talar gärna högt om teaterchefer, skådespelare och regissörer. Men Uppsala Stadsteater har haft en ovanligt stabil och skicklig kader av producenter, inspicienter och scenografer – tänk bara på Gunnar Steneby och hans många scenbyggen – ljus- och ljudtekniker,


Carl-Axel Heiknert, Uppsala Stadsteaters chef 1957–61.

Gösta Folke

maskörer, sömmerskor och patinerare, snickare, målare och smeder. Flera av dem har varit teatern trogna i 30 år eller mer. Gösta Folke hade tur som kunde etablera teatern innan den fick konkurrens av TV. Det var inte bara Hylands hörna som drog. TV-teatern var i TV:s barndom av högsta klass och blev en svår konkurrent till både teater och bio. Folkes efterträdare fick kämpa en ojämn kamp mot vikande publiksiffror och sjunkande anslag. Under många år, från starten fram till 1983, hette man Upsala-Gävle stadsteater. Alla uppsättningar dubblerades. Det var jobbigt för skådespelarna och skapade många logistiska problem för scenografer och verkstäder. De båda scenerna, Uppsalas moderna, men opraktiska, Folkets hus och Gävles charmfulla 1800-talsteater, var väsensskilda i fråga om stämning och storlek. Folkets hus piffades upp i olika omgångar, mest genomgripande i mitten på 80-talet då en ombyggnad under Pierre Fränckels tid gjorde att man några år måste husera i de lediga biolokalerna på Trädgårds-

gatan. Provisoriet gav faktiskt upphov till många fina uppsättningar som Hedda Gabler på Röda Kvarn och Cirkus Tigerbrand på Skandia. Musikteater har alltid efterfrågats av Uppsalapubliken. I början var det Riksteatern som genom lokalavdelningen RPO svarade för detta. Med tiden har gränsen mellan tal- och musikteater suddats ut, sång och musik spelar en viktig roll i de flesta uppsättningar numera och skådespelare är hemma inte bara i sång och musik utan också i diverse akrobatiska konster. Lars Engström, chef på 70-talet, ivrade för musikteater. Poulsens Juloratoriet engagerade 1993 både uppsalapubliken och kör-Uppsala och han bjöd till och med på riktig opera av både Mozart och Rossini. Stefan Böhms Owe Thörnqvistkavalkad Svartbäckens ros, 1998, är den uppsättning som dragit mest publik genom åren. Den nyligen bortgångne Ulf Fredriksson, det dominerande regissörsnamnet under de sextio åren, åstadkom raffinerade musikackompanjemang till de flesta av sina uppsättningar. Han svarade även för många

11


Viveca Lindfors i Anna – Tattarkullan, 1993.

Ewa Fröling och Tobias Aspelin i Måsen 1996.

minnesvärda musikaliska upplevelser i pjäser av det mindre formatet som Brechts Mahagonny, i revyer som Sagan om Hästen och i egna dramatiseringar av Cornelis Vreeswijk, Bellman och Taube. Och vad minns Uppsalapubliken från de sextio åren? Jag mötte två 80-plus-tanter utanför Luthagens Livs. Leende tänkte de genast på Becketts Vi väntar på Godot, som den hette vid Uppsalas svenska urpremiär 1954. De kunde ännu härma gesterna som de båda luffarna (Strandberg och Kjellsson) hade gjort femtio år tidigare. En äldre kvinnlig vän trollbands av Vargas Llosas Kathe och flodhästen så till den grad att maken förbjöd henne att gå dit efter den sjunde gången. Musikalen Cabaret nämns av många liksom en föregångare, Spelman på taket med Palle Granditsky. Tillsammans med Anita Blom skruvade han i Doris Lessings Tigerlek, 1966, upp en väckarklocka som fick många att vakna långt innan ordet feminism kom i svang. Finn Poulsen vill av sina egna uppsättningar helst minnas Barbro Lindgrens Sagan om den lilla farbrorn. Den har sedan tidigt 90-tal spelats oavbrutet på den

estniska Teater Vanemuine i Tartu som Stadsteatern upprättade förbindelser med efter frigörelsen. Att han lyckades bjuda på kostnadsfri konstnärlig teater för barn är vad Poulsen är mest stolt över bland sina insatser som teaterchef i Uppsala. Ingegerd Kalmerstedt, mångårigt teaterombud i Gimo, har som starkaste teaterminne de båda uppsättningarna av Vilhelm Mobergs Din stund på jorden 1970 och 1997. Och det är hon inte ensam om. Mångårige styrelseledamoten och ordföranden Ingemund Hägg har sett nästan allt som producerats under de senaste decennierna. För honom som för många andra dyker Sofokles Elektra upp som det starkaste teaterminnet. Det var 2001 finalen på ett omfattande projekt som Birgitta Englin stod för under Böhms tid. Projektet engagerade förortsungdomar och pjäsen gestaltade med mytens hjälp de problem som kristalliseras i hedersmord. Det var då något okänt för den breda publiken men en fruktansvärd realitet för många invandrarflickor. Av Sofokles text var inte mycket kvar, men hans drama levde ändå av sin egen

12


Tommy Nilsson i Jeppe på berget 1982.

Linus Tunström

inneboende kraft, inte minst tack vare spänningen i kvinnotriangeln Alexandra Rapaport (Elektra), Frida Hallgren (systern) och Maria Antoniou (modern). Det var några minnen från de sextio åren. Vi minns bäst väsentligheter som är sagda på ett underhållande sätt. Vad kommer vi att minnas av det som jubileumshösten 2011 förkunnas från glädjens predikstol? Vi får se. 3

Christer Åsberg har under femtio av de sextio åren följt Uppsala stadsteater som åskådare, tillverkare av programblad och studiematerial, som författare av mellantexter i Cornelis, 1993, och av jubileumsboken Tid med teater, 2001. Och som adjunkt Svensson i von Sydowmordens gåta, 2006.

Christer Åsberg har under femtio av de sextio åren följt

13


Med långsiktig trendkänsla

Det har varit en lång och ganska knagglig väg för Malin Enbrand att övertyga sina föräldrar, Rigmor och Anders Enbrand, om att hon vill driva deras livsverk vidare, butiken Trolltyg i centrala Uppsala. Rigmor och Anders älskar sin butik, men nu har de lämnat över rodret till dottern.

14

av Mia Ulin

– Jag har alltid vetat att jag ville ta över Trolltyg och återkommit i perioder för att arbeta, men av olika anledningar känt att det inte varit dags än, säger Malin Enbrand. Anders och Rigmor har drivit Trolltyg i 45 år, konceptet har utvecklats med dem och med trendernas svängningar från år till år. Butiken har vuxit från en liten hemslöjdsbutik på Sysslomansgatan 6, via en butik i Kyrkans hus till nuvarande läget i hörnet av Gamla torget och Östra Ågatan. Antalet anställda har motsvarande tid vuxit från en knapp heltid till sju personer, förutom Rigmor och Anders. – Mina föräldrar tycker det är kul och spännande att jag tar över verksamheten, men har samtidigt svårt att släppa helt och hållet, säger Malin. Att lämna över företaget till mig, med vetskapen om att jag kommer att


gå på en och annan mina, gör säkert att beskyddarinstinkten man har som förälder väcks till liv. Men jag tycker det känns suveränt bra att ha deras erfarenhet och kunskap i kulisserna! Malin menar att Anders och Rigmor är unga i sinnet och att de alltid har legat i framkant. Trolltyg var till exempel den första butiken att ta in det nya märket Marc O’Polo i slutet av 60-talet, trots att det fått nobben i flera andra Uppsalabutiker. –Att mamma alltid varit bra på att se trenderna innan de kommit har gjort att vi ofta varit först med nya märken och ny design, hon har det i kroppen på något vis. Ibland har vi till och med varit för tidiga, och det funkar inte. Tajming är A och O för att lyckas. Trolltyg består egentligen av två olika butiker i samma lokal; en klädesaffär med kvalitetsmärken för

dam och herr samt en inredningsdel med högklassiga märkesprylar för både kök, vardags- och sovrum. – Blandningen med mode och inredning i den här omfattningen är vi ensamma om i Sverige vad jag vet. Vi var den första lifestylebutiken och vi är fortfarande unika i vårt slag, säger Malin med stolthet. Malin tror att Trolltyg som varumärke står för kvalitet och något som håller i längden, en motvikt till slit- och slängsamhället. Det ligger i tiden att tänka på miljön, att tänka hållbart och långsiktigt. – Att åka på inköp är alltid lika spännande. Vi har en rad tunga varumärken som är vår ryggrad, men vi behöver blanda upp dem med andra godbitar för att få en varmare och personligare butik. Det är väldigt varierat utbud från år till år på mässorna. Ibland får vi leta som efter en nål i en höstack, men i år har vi hittat

15


Eva Jansson och Anders Enbrand 1973

massor av kul grejer! Trots lågkonjunktur och oro i världen känns det hoppfullt. – Att påstå att lågkonjunkturen kom bra för mig känns kanske lite magstarkt, fortsätter Malin, men det är lätt att man kör vidare i gamla hjulspår. När det blir en dipp i konjunkturen måste allt tajtas till och kanske effektiviseras. Det ser jag som en utmaning, och utmaningar gillar jag! Trolltygs marknadsundersökningar visar att det ofta är olika kunder som handlar i prylbutiken och i klädbutiken. – Vi jobbar mer och mer med att binda ihop de båda avdelningarna så att kunden ser en röd tråd, skyltfönstren är vårt bästa verktyg för det. Självklart bidrar vi som arbetar i butiken mycket till mervärdet med vår kunskap om sortimentet och kan lotsa kunderna mellan avdelningarna. Det är dock svårt att ha all den kunskap som krävs för båda avdelningarna, därför är medarbetarna anställda på antingen kläder eller prylar. En av Malins stora utmaningar är att vara arbetsgivare med ansvar för att hitta rätt medarbetare till sitt unika koncept och få gruppen att arbeta tillsammans. – Jag är ingen utan mina kompisar i butiken, vi är ett gäng som jobbar. Alla har olika egenskaper, vi kompletterar varandra och känner oss trygga ihop.

16

Malin tycker det är spännande med en mix av människor och tänker på att anställa olika personlighetstyper. Ingen ska konkurrera ut någon annan med sin personlighet, då blir det slitningar, och Malin välkomnar gärna fler killar. – Vi kan alla vara stjärnor på att sälja, men det måste vara en gruppdynamik som funkar även socialt så vi har kul ihop. En annan av Malins stora utmaningar just nu är att utveckla sig själv som varumärket Trolltygs ansikte utåt och bredda sitt nätverk. – Jag har bott i Stockholm i 14 år, jag har inte min plattform här. Jag vill bli mycket bättre på att nätverka, och jag tror att vi handlare i Uppsala skulle vinna på att ha en öppnare dialog och försöka hjälpa varandra mer. Vi jobbar ju alla mot samma mål, att ge kunderna så många bra val som möjligt. – Jag träffar hellre människor och lär av dem än att jag läser mig till saker. Jag utvecklas genom andra, genom samtal och utbyte av erfarenheter. Det är häftigt och ger så mycket! Service är Trolltygs främsta konkurrensmedel även om de stora kedjorna arbetar mycket för att höja servicenivån. Ett av Malins mål är att kunderna ska känna värme och omsorg från medarbetarna och att de tar ett ansvar för att göra kunden nöjd. – Det är klart, märkesvaror har ett högre pris, det är kvalitet vi säljer, men vi anser oss inte vara bättre som


människor för att vi jobbar med dyrare prylar. Däremot har vi en stolthet över vårt yrke och över den kunskap vi har. Den delar vi med stor glädje med oss av! Alla som är intresserade av mode och inredning är välkomna till oss. Jag hoppas och tror att de som kommer in i butiken idag känner det. Ett sätt att locka kunderna in i butiken är skyltfönstren. Trolltyg är kända för sina kreativa och annorlunda skyltningar. Miljön utanför butiken med Fyrisån och de stora kastanjeträden bidrar till en stämningsfull inramning. – Vi vill ha skyltfönster som kommunicerar med betraktaren. Skyltningen ska ge en upplevelse i sig redan innan du kommer in i butiken. Vi ska våga vara

knasiga. I julskyltningen blir det tydligast, då försöker vi verkligen ta ut svängarna! Liksom mycket annat i Uppsala konkurrerar Trolltyg med närheten till Stockholm. Det finns en tendens att det är finare att handla i Stockholm, även om det är samma grejor. – Jag vill att Uppsalas rika utbud av privata små butiker ses som en exklusivitet och rikedom för de som bor här och som besöker vår stad. Vi vill stå för det lilla extra. Att hålla handeln i staden levande är väldigt viktigt. Hur kul skulle Uppsala vara om det bara var kontor i hela stan, och inga butiker?

17


Röster om Trolltyg För mig är Trolltyg, tillsammans med ett fåtal butiker i Uppsala, den butik där man kan hitta både ny och traditionell design med hög kvalitet. Köksdelen är för mig klassisk och jag är tacksam att det länge har funnits en sådan butik här. Jag uppskattar det bemötande som jag alltid får när jag får låna rekvisita till mina matfotograferingar. Alltid proffsigt, vänligt och med känsla för vad jag vill ha. På senare år tycker jag butiken har utvecklats positivt och en mer lekfull design med humor har tagits in. Det uppskattar jag. De har också mycket bra sortiment av kokböcker, varav flera är mina egna. Liselotte Forslin, matskribent och kokboksförfattare, Uppsala

18

Jag tar gärna vägen via Trolltyg för att kolla in deras skyltning. Solweig Lindell-Sohlberg, VD Mäklarhuset i Uppsala När jag kommer till Uppsala är Trolltyg en av mina favoritbutiker! Olle Reichenberg, kommunalråd, Danderyd 3


insikt

PROVKÖR LEXUS SENASTE FULLTRÄFF: NYA CT 200h. Vi kan redan konstatera att nya CT 200h är vår största Lexus-succé någonsin. Jämför gärna med vad som helst i klassen, så förstår du varför. Kombinationen av äkta Lexus-känsla och klassens mest glädjande siffror är imponerande. Eller vad sägs om CO2-utsläpp från 87 g/km och bränsleförbrukning från 3,8 l/100 km. Pris från 269 900 kr och förmånsvärde från 921 kr/månad vid 50% marginalskatt.

ALLT DU KAN ÖNSKA. OCH HIMLEN DÄRTILL. Lexus IS 250C förmedlar en speciell sorts lyckokänsla när taket snabbt och ytterst elegant viker ihop sig och låter dig njuta av att köra öppet. Men det verkligt förnämliga med IS 250C är att den, såväl soliga som alla andra dagar, i grund och botten är en äkta Lexus. Välbyggd som få, mer än välutrustad och med ett avancerat säkerhetstänkande i grunden. Stabila vägegenskaper och en 2,5-liters V6:a med automatlåda som standard ger verklig innebörd åt ordet körglädje.

VARMT VÄLKOMMEN! Vi på Kaiser Bil är helt fokuserade på Lexus och inget annat. Och vår ambition är att vara en förlängning av alla de kvaliteter som Lexus står för. Är du intresserad av en provkörning, slå gärna en signal först och boka en tid så att vi kan ta ännu bättre hand om dig. Välkommen att uppleva skillnaden.

Bränsledeklaration blandad körning. CT 200h: 3,8 - 4,1 l/100 km. CO2 87 - 94 g/km. Miljöklass Hybrid (ger reducerat förmånsvärde). IS 250C: 9,2 l/100 km. CO2 213 g/km. Miljöklass Euro 5. Bilarna på bilderna är extrautrustade.

Lexus Stockholm Norr Lexus Stockholm Söder www.kaiserbil.se

Ytterbyvägen 14-18, Täby. Bolmensvägen 51, Årsta.

Tel 08-501 610 00. Tel 08-501 610 00.

19


20


Bror Hjorths Hus

av Johanna Uddén

– Den här fjärilen har dött, men den hamnade i ett finare land. Olivia som har målat fjärilen går i ettan på Bergaskolan och hon vet vad bildskapande handlar om. På Bror Hjorths Hus har hon nämligen mött Karl-Axel Pehrsons inre värld. Klassen har tittat på bilderna av hans fantasifulla växter och djur. Och efter barnens finurliga kommentarer kring målningarna har museipedagog Agneta Forslund plockat fram material att måla med. Det kliar i fingrarna på mig också. Tänk att ha ett fint tjockt grått papper framför sig, rena kakor av täckfärg och underbart mjuka, tjocka penslar med spets! (När jag gick på lekis fick vi måla med hårda vaxkritor på baksidan av tapetprover)

Bror Hjorths Hus hade kunnat bli ett stillastående minnesmärke över konstnären om museet inte redan från början satsat på en kreativ barnverksamhet. Hur många Uppsalabarn har inte besökt museet och arbetat i verkstaden? Maria MalmbergWallin är ansvarig för pedagogiken och hon berättar att de förra året tog emot 556 grupper. Det är fler än tio i veckan! Pedagogiken är väl utarbetad och museet har genom åren tagit emot otaliga studiebesök från museer och lärarutbildningar i hela landet. För att markera att museet ligger i framkant när det gäller pedagogiken, delar Bror Hjorth-föreningen sedan tre år ut Sveriges enda konstpedagogstipendium. I år går det till Karin Johansson, pedagog på Malmö konstmuseum. På Bror Hjorths Hus får förskolegrupper, skolklasser, konstskoleelever och helgbesökare möta Bror Hjorths konst i hans bostad och ateljé. Bror Hjorths

konst med sina tydliga uttryck, rytmiska linjer och klara färger ger oss en inblick i en konstnärs skapande. Vi kan se spåren av en modern person som brann för samhällsfrågor, en passionerad konstnär och folkmusiker, en kvinnotjusare, en tvivlare, en filosof. Tror ni att det spökar på Bror Hjorths Hus? Det tror inte jag, men det är lätt att tro det när man går runt i ett hem som är ett så tydligt minnesmärke över en enda person. Allt andas Bror Hjorth. Förutom konsten – vävtapeterna, gungstolen, böckerna, verktygen, mattorna. Allt bär spår efter honom och står där det alltid har stått. Inte konstigt då att det känns som om Bror Hjorth själv svävar över ens huvud för att vara med när man betraktar konsten. Och allt beror enbart på att han delade med sig så generöst av sig själv. Tack för det! Som ett komplement till Bror Hjorths konst visar

21


22


Bror Hjorths Hus flera tillfälliga utställningar per år. När museet öppnade 1978 gjordes en tillbyggnad med reception och utställningsdel, som sedan byggdes ut på nittiotalet. Vid bildandet av museet fanns förmodligen farhågor att huset annars skulle bli ett mausoleum över en död konstnär. Men Bror Hjorths moderna och tilllåtande konst både klarar av och behöver en kontrast, en relation, och det kan man erbjuda i de tillfälliga utställningarna. Ibland har samtidens konstnärer ställts i relation till Bror Hjorth. Vi har till exempel sett Dan Wolgers, Charlotte Gyllenhammar, Lena Cronqvist och Ola Billgren. Vi har även fått en återblick på Bror Hjorths äldre kolleger, bland andra Sigrid Hjertén, Carl

Kylberg och Arne Jones. De senaste åren har det blivit en tradition att visa barnboksillustratörer, nu senast Pija Lindenbaum, men vi har också sett Tove Jansson och Elsa Beskow. Tomas Järliden är chef för museet och därmed även utställningsansvarig. Han menar att rummet för de tillfälliga utställningarna ska vara dynamiskt. Här kan allt hända. Äldre konstnärer varvas med unga. Temautställningar varvas med soloutställningar. Här ryms både måleri, foto, skulptur, installation och video. Utställningsprogrammet speglar också hans idé; Pär Fredin, Madelaine Sillfors, Maria Miesenberger, Henrik Allert och Lars Lerin.

23


24


25


26


27


Bror Hjorth-föreningen spelade en stor roll för tillkomsten av museet. Tillsammans med Bror Hjorths familj arbetade föreningen för att konstnärens ateljé och hem skulle öppnas för allmänheten, precis som Bror Hjorth ville. Bror Hjorth-föreningen har idag cirka 500 medlemmar som är stammisar vid utställningar och evenemang. Föreningen äger också en del av upphovsrätten till Bror Hjorths konst, vilket betyder att man får ersättning vid publicering eller annan användning av konsten. Det innebär att föreningen kan dela ut stipendier i Bror Hjorths namn. Förutom det redan nämnda pedagogstipendiet finns ett teckningsstipendium som inrättades för att uppmuntra unga tecknare

28

vid konsthögskolorna och för att framhäva teckningens betydelse för Bror Hjorth. Sedan stipendiet inrättades 1992 har till exempel Karin Wikström, Klara Kristalova, Filippa von Krusenstierna och Fritz Quasthoff fått stipendiet, som förutom pengar innebär en utställning på Bror Hjorths Hus. Och så har vi fiolmusiken med sina drillar och trioler! Musiken spelade en mycket stor roll i Bror Hjorths liv och därmed även i hans konst. Trots att Bror Hjorth var hörselskadad efter fyra år med tbc, spelade han själv fiol och hans son Ole är en känd spelman och pedagog. För att hålla folkmusiken levande bland unga musiker delar Bror Hjorth-fören-


ingen ut ett folkmusikstipendium sedan några år tillbaka. Folkmusiken spelar en stor roll även i museets programverksamhet och här kan man lyssna på allt från unga musikelever till landets främsta folkmusiker. Det är mycket som händer på Bror Hjorths Hus. Men det absolut bästa är ändå att Olivia och hennes klass kan komma hit och både ta del av en konstnärs inre värld och dela med sig av sin egen. När de målar fjärilar, flygande hästar och köttätande blommor berättar de något om sina egna liv och upplevelser. Man blir glad. 3

29


Fakta om Bror Hjorth

Fakta om Bror Hjorths Hus

• 1894 föds i Marma i norra Uppland och växte upp i Dalboda norr om Uppsala • 1921 kom till Paris och Antoine Bourdelles skulpturskola • 1932 är med och grundar Färg och form i Stockholm • 1943 flyttar in på Norbyvägen 26 • 1949 –59 professor i teckning på Konstakademien • 1967 Näckens polska klar • 1968 Bror Hjorth dör

• ritades av Sten Hummel-Gumaelius 1943 • Bror Hjorth levde här fram till sin död 1968 • museet öppnade 1978 • drivs av en kommunal stiftelse där familjen ingår finansieras med anslag från Uppsala kommuns kultur- nämnd och egna intäkter • har omkring 20 000 besökare per år.

30


Gamla Torget / Östra Ågatan

Trolltyg

Hej du, jag heter Ernst Billgren, Kosta Boda, ’’Konstnärer och glasblåsare i nära samarbete’’ Kostar 7.500:-

Hej, jag heter Happy Guzzini, finns i flera färger, plexi. Kostar 295:-

31


den vanliga människans idÊhistoria

32


Professor Karin Johannisson har med sin forskning nått bortom Uppsala universitets fasader och ut till en bredare publik. Det är den vanliga människans idéhistoria som har placerat henne på kartan. av Ania Obminska

När hon var yngre trodde hon att hennes akademiska bana var formad av hennes pappa. Men en insikt har väckts de senaste åren om att hennes mamma, som kom till Sverige från Tyskland strax före andra världskriget, nog har spelat en större roll. – Vid 95 års ålder är hon fortfarande i strålande form. Hon har behållit en nyfikenhet och ett genuint intresse för människor och deras berättelser. Kanske är det just det som har styrt in mig på det här området, säger Karin Johannisson Som barn och tonåring ägnade hon en stor del av sin tid till att läsa. Ibland kunde hon stanna hemma från skolan bara för att få ägna sin tid åt en bok, något som hennes mamma tillät. Att det var litteraturvetare hon skulle bli var därför självklart. Men böckerna fick henne också att ifrågasätta den kunskap som lärdes ut i skolan. Det budskap som eleverna fick var att det bara fanns en version av historien. En bok om upplysningstiden gav henne dock en helt annan bild. – Jag upptäckte att det fanns fler versioner. Boken om upplysningstiden berättade om upproriska tänkare som Swedenborgare, alkemister och magnetisörer. Det var det här jag var intresserad av, insåg Karin Johannisson.

Efter studenten fick hon rådet att det var idé- och lärdomshistoria som hon skulle börja studera. Och så blev det. Drömmen om att bli litteraturvetare lade hon bakom sig och hon påbörjade i stället en ny bana. Redan när hon påbörjade sina studier vid Göteborgs universitet visste hon att det inte var vetenskapsmännens eller kungarnas historia som hon var mest intresserad av. Det var den historia där vanliga människors tankevärldar får ta plats som skulle bli hennes fokus. Men det handlar inte bara om tankar, utan också om känslornas och sinnenas värld. Om hur vi använder våra sinnen på olika sätt. – Det är våra tankevärldar som styr vad som är rätt och fel, normalt eller avvikande, manligt eller kvinnligt. Vår syn på sjukdomar genom historien har blivit Karin Johannissons specialområde, som hon har ägnat mycket tid på Institutionen för Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Det är ett ämne som hon har berört i både böcker, artiklar och sommarprat. För sina läsare och lyssnare har hon berättat om det spektrum av faktiska sjukdomar som alltid har funnits, men som burit olika namn i olika tider. Andra sjukdomar är tätt kopplade till en specifik tid. Det som Karin Johannisson har studerat särskilt är

33


rörliga diagnoser. Det handlar om diffus ohälsa, där symptom som smärta, koncentrationssvårigheter och trötthet ingår. Symptomen som får olika diagnostiska namn i olika tider och värderas olika av samhället. – Tröttheten hade förr en hög status, men bara för dem som arbetade i de så kallat samhällsbärande yrkena som fanns inom bank, affärsvärld och vetenskap. I en tid där diskussionen om det över huvudtaget finns något som är normalt ser Karin Johannisson en fara med att det dyker upp många nya diagnoser. – När en ny diagnos dyker upp får vi också fler som får den diagnosen. Faran är att man krymper det spektra som är normalitet. Att vara nedstämd är exempelvis naturligt, men uppfattas inte självklart så i dag. Vi har orimliga föreställningar om vad som är normalt. – Det som är normalt är ju variation. Det har man nästan glömt, säger Karin Johannisson och pekar på att vår tids syn på en godtagbar kropp är väldigt snäv, trots att vi vet att normen skapas av konsumtionsintressen. Kanske har det bidragit till den starka ambivalens kring bilden av kön som råder i dag. Karin Johannisson ser hur utvecklingen mot en större jämställdhet mellan män och kvinnor har stannat av. Kvinnor vill vara kvinnor och förknippas mer än någonsin med sina kroppar. – Men de vill inte beskrivas som kvinnliga, för då anspelas genast på egenskaper som sexualitet och mjukhet. Vår samtids fokus på det fysiska kopplas samman till det psykiska, men även det existentiella. Genom att studera hur människor upplever sjukdom får några av livets stora frågor ta plats, som ’’Vad är det att vara människa’’. – Man kommer det mänskliga nära när man skriver om sjukdomar, säger Karin Johannisson. Kanske är det just att sjukdomar är så mänskligt som gör att Karin Johannissons arbete når ut långt utanför institutionens gränser. Ämnet fascinerar en bred publik. Hennes genomslagskraft beror troligen dock inte bara på valet av ämne, utan också på ett hennes eget genuint och brinnande intresse. Hon är också väldigt

34

medveten om sitt språk och ser det som ett centralt verktyg för att kunna nå ut. Vetenskapligt grundade böcker kan vara roliga att läsa och Karin Johannisson tycker om att hitta balansen mellan ord och budskap. Litteratur är också fortfarande en stor del av Karin Johannissons liv. På fritiden och mitt i natten kan det bli mycket skönlitteratur, ofta är det titlar som fascinerar många. Just nu är det andra delen av Karl-Olov Knausgårds Min kamp som ligger på nattduksbordet. Framtida projekt är något som Karin Johannisson ogärna talar högt om. Hon har flera, möjligen en bok. Vad den kommer att handla om får vi inte veta. Däremot berättar hon vad hon är särskilt intresserad av för område just nu. – Det handlar om vilka kroppsliga strategier unga kvinnor använder sig av för att visa att de inte anpassar sig till rådande normer. Det handlar inte bara om sjukdomar, utan om hur man använder kroppen som ett alternativt språk. Så ser jag till exempel anorexi och bulimi. Ett annat växande intresse, vid sidan av hennes arbete, har Karin Johannissons trädgård blivit. Balansen mellan arbete och fritid har blivit allt viktigare med åren, förklarar hon med hjälp av en gammal renässansmodell. Den säger att livet består av en reflekterande del, där man ska läsa, ägna sig åt historia och odla sin trädgård. Den andra delen är den aktiva delen, där arbete ingår. – Jag har blivit bättre på att hitta den balansen och blir allt mer intresserad av nya upplevelser. Det handlar om nya sammanhang, att se nya platser och nya konstformer. Det ger mig väldigt mycket. Det är ett bra sätt att försöka behålla ett intresse och samtidigt utgå från att man alltid kan ta in något nytt. Vad kommer man då att studera och säga om vår egen samtid om femtio år? Karin Johannisson tror att framtidens idéhistoriker kommer att vara intresserade av hur vi i dag, trots att vi är allt friskare sett till livslängd och spädbarnsdödlighet, ändå känner oss allt sjukare. – Vi har genomgått stora förändringar vad gäller globalisering, marknad och ny teknik. Det har givetvis


påverkat oss. Vi har fått acceptera att hela tiden vara tillgängliga, vilket har skapat trötthet och en känsla av otillräcklighet. Att vi ser på koppen som vår primära identitet är kanske också något som kommer att lyftas fram. Hur vi läser av kroppar och ansikten hos andra och då tror att vi vet vilka de är. Olika former av beroenden, både av narkotika- , alkohol- och sex, men även dysmorfofobi, alltså inbillade utseendedefekter, och vår tids syn på åldrande kan också komma att uppmärksammas som utstickande för vår tid. Karin Johannisson hoppas att diagnoserna kommer att studeras ur flera perspektiv. – Vi lever i en intressant tid, i en fas där mycket förklaras naturvetenskapligt. Vi vill förklara människan i biologiska termer. Men det är olyckligt om vi uppmuntrar ett förståelsemönster i taget, i stället för att se att människan givetvis både är en biologisk och en social varelse. 3

Magnetisörernas tid (1974) Det mätbara samhället (1988) Smittad (1989) Levande lärdom (1989) Diderot (1990) Medicinens öga (1990) Den mörka kontinenten (1994) Kroppens tunna skal (1997) Naturvetenskap på reträtt (2001) Patient, läkare – mångkulturella aspekter (2001) Nostalgia (2001) Tecknen (2004) Melankoliska rum (2009)

35


36


Kultur som profilstärkare och samhällsbyggare Att sponsra kulturevenemang istället för sport har blivit en strategisk väg för många företag att profilera sig för kunder och medarbetare. Syskonen Lars och Lena Svensson på Sh bygg väljer gärna att stödja kulturen på olika sätt, särskilt om det också gynnar Uppsala. av Mia Ulin

För många företag är sponsring en naturlig del av företagets varumärkesbyggande, både gentemot kunder och medarbetare. Många har noga utarbetade sponsorstrategier, andra går mer på känsla när de väljer vem och vad de vill sponsra. Sportevenemang och sportprofiler har länge varit en av de största sponsortagarna, men på senare tid ökar kultursponsringen något, även om det är långt kvar till sportens summor. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM) omsatte sponsring i Sverige ca 5 miljarder 2009, nästan 9% av den totala reklamkakan. Enligt IRM går 75% till idrott, 13% till social/humanitär sponsring och 12% till kultursatsningar. För att ett företag ska kunna dra av sponsorinvesteringarna i skattedeklarationen ska företaget erhålla en motprestation för de pengar de bidrar med. Det kan till exempel vara biljetter till föreställningar eller evenemang. Direkta utgifter som marknadsföringskostnader eller personalomkostnader är också avdragsgilla. Att varumärket stärks genom så kallat ökad goodwill kan däremot vara svårt att praktiskt värdera, även om det kan vara ett huvudsyfte med sponsringen. Uppsalaföretaget Sh bygg är ett av de företag som valt att satsa mer på kultur än på sport. Sh bygg var en av huvudsponsorerna under Linnéjubileet 2007 och

Linné Hammarbys besökscentrum, interiör motstående sida.

bekostade bland annat byggandet av ett nytt besökscentrum vid Linnés Hammarby och en dahliaplantering i den nya Rosénparken vid Kvarnfallet. Sh bygg har också varit sponsorer för gitarrfestivalen i flera år och har tre år i rad anordnat en surströmmingsfestival tillsammans med bland andra Feskar’n i Saluhallen. Det senaste engagemanget är delägarskapet i Pelle Svanslös Hus.

37


– Vi vill ha kultur som en möjlig sponsorväg för att förstärka varumärket, säger Lars Svensson, vd på Sh byggs entreprenadbolag. Det är också ett bra sätt att skapa annorlunda mötesplatser för våra kunder och samarbetspartners. Lars Svensson berättar att satsningen under Linnéåret var en del i en strategisk varumärkesförflyttning. Sh bygg ville ändra uppfattningen i människors medvetande om hur ett byggföretag är och ska vara. – Vi är ett lokalt företag och vill verka och satsa i vårt närområde och sponsringen av Linnéåret lyckades mycket bra i Uppsala Det är även med tanke på medarbetarna som Sh bygg satsar på sponsring. Det är ett sätt att bygga medarbetarstolthet när företaget exponeras i olika offentliga sammanhang. – Många av våra medarbetare är mycket intresserade av motorsport och idrott och vill gärna att vi sponsrar det. Viss idrottssponsring gör vi förstås också, helst då barn- och ungdomsidrott. Men vi vill gärna att våra medarbetare ska få mer tillgång till kultur, sport

38

kanske de är engagerade i ändå på sin fritid. Då blir det här ett sätt för företaget att ge medarbetarna upplevelser från olika håll, att ge andra vinklar. – Ur ett affärsperspektiv kan ens varumärke försvinna i mängden vid idrottssponsring, fortsätter Lars Svensson, det är lättare att synas och insatsen får större genomslagskraft vid kultursponsring. Kultursponsring ligger också i linje med att en stor del av Sh byggs verksamhet är att renovera och bygga om kulturskyddade byggnader. – Kultur är viktigt för en stads utveckling, menar Lars Svensson, att enbart fokusera på teknologi fungerar inte. En stad utan kultur blir en sovstad. – Det blir lättare att få människor att flytta till Uppsala om det finns ett stort kulturutbud, fortsätter Lars Svensson. Det är till exempel inte givet att ett internationellt bioteknikföretag flyttar hit bara för att det finns andra liknande företag i staden. Det måste också vara attraktivt för de anställda att bo här med bra skolor, barnomsorg, kommunikationer och annan service. Kultur och mental infrastruktur är viktigt för


ett samhälle som vill konkurrera om arbetskraften. Ett annat exempel på lyckad sponsring var Sh byggs engagemang i konstutställningen Face II Face som visades sommaren 2009 i Linneanum i Botaniska trädgården. Face II Face bestod av stora akvarellporträtt av konstnären Lars Holm samt stenskulpturer av konstnären Lars Widenfalk. En artikel i BIZ&ART nr 9 beskriver utställningen närmare. – Face II Face var bra ur flera synpunkter, säger Lars Svensson. Dels ligger själva konstformen stenhuggeri nära ett av Sh byggs specialistområden, dels var Sh bygg totalentreprenörer vid Linneanums renovering inför Linnéjubileet 2007. Att kunna bjuda kunder till utställningen och träffas i en annorlunda miljö och under annorlunda omständigheter blir ett spännande sätt att mötas och öppna upp för nya tankar, idéer och samarbeten. – Jag är själv färgblind så jag ser inte alla färger, även om jag ser nyanser. Därför är jag personligen mer förtjust i skulptur än i målningar, avslutar Lars Svensson.

Det finns olika sätt att sponsra kultur. Ett är regelrätt sponsring, ett annat är att möjliggöra kulturverksamhet genom att kombinera kulturen med en kommersiellt bärande affärsidé. Lena Svensson, syster till Lars och vd för Sh byggs fastighetsbolag, kommer just in genom dörren. Ett av Lenas projekt just nu är planeringen av gamla Svettis vid Svandammen, en av Uppsalas välkända kulturbyggnader, som Sh bygg förvärvade 2009.

39


– Kultur berikar människor, samhället och staden, säger Lena Svensson. Ambitionen är att Svettis ska vara en byggnad som är tillgängligt för allmänheten. I skrivande stund hänger en jättebanderoll på fasaden där Sh bygg frågar Uppsalas invånare vilken verksamhet de vill se i huset. Svettishuset är både kultur- och byggnadsminnesmärkt berättar Lena Svensson, därför tar alla förändringar lång tid. Det kan ta mellan tre till fem år att få igenom en förändring. Det är svårt att driva verksamhet i ett kulturskyddat hus, det är en avvägning mellan att skydda, tillgängliggöra och få ekonomisk bärighet som borgar för husets fortlevnad. Nyligen förvärvade också Sh bygg den gamla tennishallen från 1930-talet i anslutning till Svettis-huset. Diskussionerna har pågått i flera år och den 18 augusti i år kunde Sh bygg tillträda som nya ägare. Köpet av tennishallen är en milstolpe för Sh bygg. – Vi ser en enorm potential om man river tennishallen och skapar ett nytt, modernt hus som ytterligare kan tillföra något riktigt bra för miljön i området och för alla besökare i staden, berättar Lena Svensson.

40

Sh byggs inriktning är att förändringen av området kring Svettis, tennishallen och Flustret ska vara ett projekt som drivs gemensamt med ägarna till Flustret och kommunen, för Uppsalas bästa. – Hela området kan bli en ny kulturell mötesplats och arena om man till exempel binder ihop Svettis och Flustret med en torgmiljö, kanske inomhus, som en ny entré till stadsträdgården visionerar Lena Svensson vidare. Det finns även tankar att tillsammans med Uppsala universitet och SLU ha ett forum där universiteten kan marknadsföra sig och kanske presentera de senaste forskningsrönen för allmänheten. – Tänk, ett ’’kunskapens showroom och experimentverkstad” mitt i Uppsala. Det skulle jag tycka vore superspännande! Nu svävar jag ut ordentligt och ingenting är idag bestämt, men det är bara fantasin som sätter gränserna avslutar Lena Svensson. 3 (Källor: Sponsrings & Eventföreningen www.sewfs.se och www.foretagande.se)


VI HAR DINA DRÖMMARS BOSTAD GRÄNBY BACKE, UPPSALA LEV DÄR STADEN VAKNAR

SÄRSTA ÄNGAR, KNIVSTA SÄLJSTARTAD

ROSENDAL, UPPSALA GRANNE MED STADSSKOGEN

Planerad säljstart hösten 2011. Nu bygger vi 52 lägenheter i ett hett område nära Upplands största galleria och grönområden. Husen förenar trendig design med bekvämlighet. Med fri sikt mot city och Uppsalas klassiska siluett.

En villadröm bland klöver och timotej. Barnvänligt, naturskönt och med bästa pendlarläget. Enplansvillor med trädgård.

Spela tennis i den nya anläggningen, gå en avslappnande promenad i Stadsskogen eller njut av lugnet på balkongen. Lägenheterna blir något utöver det vanliga, optimerade för en fin kontakt med naturen. Planerad säljstart vårvintern 2012.

Boarea 48-151 kvm, 2-6 RoK. Adress Vaksalagatan och öster om Solskensgatan Intresseanmälan www.hsb.se/uppsala/granby-backe

Pris 4 325 000 kr-4 450 000 kr 5-6 RoK Boarea 134-146 kvm, Adress Eriksbergsvägen, Knivsta Ring för visning av tomterna. Kontakt Pehr Karlberg Tel: 018-125600

Intresseanmälan www.hsb.se/uppsala/rosendal

HSB Uppsala, Kungsängsgatan 37 A, Box 1103, 751 41 Uppsala Telefon 018-18 00 00 Fax 018-69 45 66 www.hsb.se/uppsala e-post: marknad@uppsala.hsb.se 41


42


Genier behöver också hjälp ibland av Lillemor Berg Det finns många fördomar om vad en jurist egentligen sysslar med. Bilden av lagens långa arm som ett slags bihang till polisen är ganska vanlig, men väldigt ofta missvisande. Juridisk problematik är något som infiltrerar alla områden i samhället. Juridisk rådgivning har till exempel en väsentlig uppgift att fylla när det gäller all affärsdrivande verksamhet. Den som står i begrepp att starta ett företag blir snart varse att företagande styrs av ett omfattande regelverk av lagar och olika avtal. Maria Ingelsson och Mattias Prage är två unga, superslipade affärsjurister som talar med entusiasm om sitt specialområde – affärsjuridik. Båda är partners i advokatfirman Lindahl och engagerade i flera ideella projekt som hjälper genier från forskarvärlden att realisera sina idéer kommersiellt. – Uppsalaregionen sprudlar av uppfinnare, forskare och innovatörer, säger Mattias Prage, och det förekommer många avknoppningar från universitetet, speciellt inom den så kallade life science-sektorn, som innefattar biotech-världen, läkemedelsforskning m.m. Vi jobbar i symbios med universitetet, som blir bättre och bättre på att hjälpa till med vägledning, när det kommer till att omsätta kunskaper i handling. Framför allt hos den

yngre generationen forskare, finns ofta en målsättning att få komma ut kommersiellt med sin forskning. – Det finns ju också en drivkraft i en sådan målsättning som kan gynna forskningen, inflikar Maria Ingelsson. Advokatfirman Lindahl är huvudpartner till den ideella föreningen Connect, som erbjuder kostnadsfritt stöd i form av kompetens och finansiella kontakter till entreprenörer och tillväxtbolag. Allt sker i form av nätverksbygge. Blivande förtagare slussas till affärsjurister som Maria Ingelsson och Mattias Prage via exempelvis Connect eller UIC, Uppsala Innovation Centre, där de bland annat kan få hjälp med att utveckla en affärsplan. – Flera av oss jurister på Lindahl i Uppsala jobbar med den här ideella verksamheten. Allt arbete görs i nära kontakt med universitetet, Connect och UIC med flera, och vi föreläser om affärsjuridik i många olika sammanhang. Det som är bra med Uppsala, är att det är så litet att man ganska fort får ett bra kontaktnät, berättar Maria Ingelsson. Ofta handlar det om att hjälpa disputerade forskare som tagit med sig sina idéer och vill gå vidare med att starta upp ett bolag. När de slussas till den juridiska kompetensen, har de i regel redan gått samman med någon investerare eller en annan entreprenör. – Vi följer med på hela resan från att starta bolaget fram till en eventuell försäljning eller börsnotering. På så sätt får vi väldigt mycket erfarenheter och ett stort kontaktnät som vi kan dela med oss av. Vårt bidrag är inte bara juridik, vi fungerar också som bollplank i andra frågor. Att kommersialisera forskningsresultat är ingen enkel match och det finns en inbyggd motsättning mellan hur de båda världarna, den akademiska och den kommersiella, fungerar. Inom forskarvärlden vill man

43


publicera sina resultat så fort som möjligt för att få erkännande. Men gör man det, går idén inte att skydda med ett patent. – Många uppfinnare förstår lite för sent hur viktigt det är att skydda sina idéer, menar Maria Ingelsson. När man söker patent är det också viktigt att redovisa alla som varit delaktiga, till exempel i ett forskarlag. Missar man någon, kan patentet ogiltigförklaras, något som naturligtvis gör investerare oroliga. Det är många juridiska frågor att ta ställning till under processen från idé till företag. Hur ska man skydda sin idé, patent- och licensfrågor? Finns det någon annan som kan ha rätt till idén eller som varit med att utveckla den inom forskningen, upphovsrätt? Under vilka former ska man ta emot pengar från investerare, aktieavtal? Och först av allt, innan man går vidare med att presentera idén för eventuella investerare, bör man ha skydd i form av ett sekretessavtal. Sedan är det styrelsefrågor, arbetsrätt med mera och överenskommelser om ägarförhållanden som klargör vad som ska gälla även i framtiden. Allt måste förhandlas! Fatala missar i processen blir grus i maskineriet. De vanligaste felen som kan vända en potentiell succé till ett fiasko, är dålig koll på patenten och brist på avtal som reglerar ägarandelar och befäster överenskommelser. – Om man är flera ägare, är det farligt att köra på utan att upprätta avtal som alla skriver under på, för-

klarar Maria Ingelsson. Om kompanjonerna i framtiden blir oense om målsättningen, kan det uppstå besvärliga tvister. I värsta fall leder sådana låsningar till att bolaget tappar sitt värde. Trots den juridiska djungeln, drar sig många entreprenörer ändå för att söka hjälp av rädsla för saftiga arvoden. – De flesta har inte råd att anlita jurister i uppstartsskedet när det är som mest nödvändigt att vara uppmärksam på riskerna, menar Mattias Prage. De pengar som finns i de nystartade bolagen behövs för verksamheten, därför är vårt engagemang viktigt i det stadiet. Men, visst kan det hända att vi får förtroendet att fortsätta i rollen som juridiska rådgivare även när bolaget kommit igång, och då få betalt för det. Men det finns absolut inga sådana förpliktelser. Vi värnar om former som garanterar en oberoende och objektiv juridisk rådgivning. – Som affärsjurist känner man sig ibland som en bromskloss som bara radar upp problem och hinder, tycker Maria Ingelsson. Men alla förstår ju att det är långt ifrån riskfritt att göra affärer. Vår roll är att göra riskerna medvetna. Det bästa med den här ideella verksamheten är, att man faktisk kan hjälpa till att minimera fallgroparna genom att komma in och styra upp de juridiska skyddsåtgärderna redan på ett tidigt stadium. 3

SÖKER DU KURSLOKALER MED CENTRALT LÄGE?

Övre Slottsgatan 5, 753 10 Uppsala

ELLER SÖKER DU BRA HOTELL MED BÄSTA LÄGE FÖR DINA GÄSTER?

018 – 15 51 90 WWW.AKADEMIHOTELLET.SE 44

VÄND DIG TILL OSS, VI HAR BÅDA.


vet vad stare som tet ä tm il v en ali ren, har ögsta kv vid Mäla h annat vilt av h buffé någonsin… t e g lä e b an oc ckert atering Gård, va vereras hjort, fas ske vår godaste c Segersta n le a n K å . é fr Däri stbuff han gör. ation till årets hö ir sp in r - vå

ffé u b t s ö H s ’ Cajsa egersta Gård

– med vilt

från S

ch sgurka o å Västerå lantbruk p g in ss dre rby san med från My are på fa erbröd på mjöl rg u e ib in rg M mefraich t hambu parrotscrè p e p hembaka d e lle m skogar h kräftru ländska d lax- oc p a p d d U y r n å lk p fr Dil ltad svam osfrön rt med sy stade solr jo ro h h å c p o l st Tjälknö ulad geto dbetor, sm rö tfrukter a k rs kles på ro med fä ic p d a d ll e sa m st Hö ricka v på träb a viltölkor s ta s rapsolj rs e g Se i Nyborg d a st ro tis rskost Klyftpota ryddad fä k rt ö d e ri m årdsbage från By G d rö b e k Knäc erson 245 kr/p ner

u ppsalaskruv.se • papayaform.se

Catering

erso

från 20 p

essert! korpa r vi på d e d ju b mandels å n s te r, li e b h c to ok sås o enast 31 itronkola Beställ s rt med c erson) e ss e d n o h ling s 60 kr/p ppel- oc (Ord. pri Cajsa´s ä llning, din bestä 250 kr). r ö g u d T när (värde I Z & A R inom Uppsala s Ange B n a r e v r vi på le k så bjude /cajsasko ook.com b e c fa å p Följ oss

Välkommen med din beställning! 018-130 190 • cajsas-kok.se

45 Cajsa´s Creativa Catering


en ung och kaxig kulturstad

av Anna Lindgren Dahlin

SM i cosplay och poetry slam, internationella festivaler i musik, film, teater, performance-konst och poesi, samt scenkonstfestivalen TUPP. Flera av stadens större evenemang är moderna och arrangeras av ungdomar. Projektet Kulturstaden Uppsala arbetar för att stärka och stötta några av de största evenemangen, och samtidigt profilera Uppsala som ledande kulturstad.

46

Oktoberregnet smattrar mot rutorna. Inne i Slottsbiografen sitter besökarna ombonat i de pompösa stolarna. Deras ögon slits inte för en sekund från filmduken. Här segrar lusten till filmen flerfaldigt över suget att äta smöriga popcorn och dricka läsk i pappmugg. Det är Uppsala Internationella Kortfilmfestival som pågår och flera av festivalens filmer visas här inne i de anrika lokalerna på Nedre Slottsgatan. Filmen som rullar kan mycket väl komma att premieras på kommande Oscarsgala. Vinnaren av Uppsala Grand Prix är nämligen kvalificerad för att nomineras till en Oscar för bästa kortfilm. Branschfolk har rest hit från såväl andra delar av Sverige som flera andra länder. Att det delas ut ett Ingmar Bergman-filmpris bidrar säkert till intresset, likaväl som att Uppsala är staden där den store filmmakaren Bergman växte upp. Och det var just till Slottsbiografen som den unge Ingmar fick följa med sin mormor på matiné, och det var här som han fick


– Alla dessa evenemang håller mycket hög kvalitet. Uppsalas kulturliv utvecklas ständigt, dels för att bevara den höga kvaliteten men också för att ytterligare profilera sig, säger Sten Bernhardsson, kulturkontorets chef.

EN AV LANDETS STORSTÄDER

klättra upp till maskinrummet för att se filmprojektorerna. Någon vecka innan Kortfilmfestivalen påbörjas har ett annat evenemang av internationell klass precis ägt rum i Uppsala. Uppsala Internationella Gitarrfestival har i flera års tid lyckats med konststycket att locka hit såväl världsartister som internationell publik. Och internationella gäster i staden har gjort näringslivet både intresserat och engagerat. Både Gitarrfestivalen och Kortfilmfestivalen ingår i projektet Kulturstaden Uppsala, tillsammans med ytterligare tio andra evenemang, till exempel publiksuccén Kulturnatten. Kulturstaden Uppsala är ett samarbetsprojekt som syftar till att profilera Uppsala som ledande kulturstad i både Sverige och Europa, bland annat genom att samordna marknadskommunikation och pr på en övergripande nivå. – Uppsala har potential. Vi har flera stora kulturevenemang varje år och målet är att få ännu fler – och gärna större. Genom att fortsätta att utveckla dessa evenemang så stärks varumärket Uppsala ytterligare, vilket är ett av målen med Kulturstaden Uppsala, säger Ulrika Nisser, projektledare för Kulturstad Uppsala.

Under hösten 2011 beräknas Uppsala nå 200 000 invånare och kommer därmed att klassas som storstad – en av Sveriges fyra storstäder. Ett epitet som förpliktigar. Kulturutbudet blir ännu viktigare i en storstad, konstaterar Sten Bernhardsson. Han poängterar att för en storstad är det viktigt med internationella inblickar såväl som utblickar. Kortfilmfestivalen är ett exempel på detta, då den har gästande filmmakare både från Sverige och från andra delar av världen. Genom de utländska filmerna får den svenska publiken en inblick i andra länders kultur. – Investeringar i kulturen ger väldigt mycket pengar tillbaka till Uppsala: den genererar fler restaurangbesök i staden, fler tågturer för UL, fler övernattningar på

47


hotellen och mer shopping. Uppsala förknippas redan i dag med kultur. Genom kulturen skapar vi tillväxt, säger Ulrika Nisser. Några av de evenemang som ingår i Kulturstad Uppsala är Reggaefestivalen, Kulturnatten, VOLT (festival för elektronisk musik) samt anime- och mangafestivalen UppCon. Arrangörerna ingår ett slags partnerskap som gör att de får marknadsföring som är värd runt fem-sex gånger mer än vad den kostar. – Arrangörerna får ett skyltfönster och är samtidigt ett skyltfönster för Uppsala. Och de arrangerar moderna evenemang i en stad som många, kanske främst utanför Uppsala, tänker på som en borgerlig traditionspräglad, säger Ulrika Nisser. Vissa av evenemangen i Kulturstaden Uppsala har haft stöd från Uppsala kommun från allra första början, medan andra började som självständiga, redan etablerade arrangemang. Det är med andra ord en stor

48

variation på rutin och förkunskaper hos arrangörerna. Men projektet försöker möta alla arrangörer ”där de är”. – Vi är väldigt rädda om dessa arrangörer och arbetar med att coacha och ledsaga dem, vara deras rådgivare. Tillsammans arbetar vi för att utveckla evenemanget, utverka tillstånd och hitta rätt lokaler. Det handlar alltså inte bara om att stötta ekonomiskt, säger Ulrika Nisser.

JAPAN I UPPSALA UppCon är Sveriges största evenemang för japansk populärkultur, manga, anime, cosplay och tv-spel, och över 3 500 personer deltog i år. Arrangemanget har funnits i tolv år och ingår i Kulturstaden Uppsala sedan två år. Det är en färgstark och oväntad syn som möter flanörer runt Vaksala torg och Uppsala Konsert & Kongress den första veckan i juni, då de flesta av Uppcon-


49


deltagarna kommer klädda i kostymer som är typiska för anime- och mangakulturen. Daniel Mauno Pettersson är en av arrangörerna av UppCon. Han minns att han var positivt inställd till samarbetet med kommunen när frågan om medverkan i Kulturstadsprojektet kom upp, även om UppCon hade lyckats stå på egna ben i tio år redan. – Vi hade ju redan ganska mycket kontakt med kommunen, i och med bokning av lokalen och så vidare. Det är väl inte så mycket som har förändrats i själva arrangemanget sedan vi blev ett evenemang under Kulturstaden. Det är nog framför allt att vi tas mer på allvar nu och att vi syns mer för allmänheten och inte bara för deltagarna. Vi är mer trovärdiga nu och på det sättet blir det lättare för oss att hitta samarbeten med olika organisationer och företag, säger Daniel Mauno Pettersson. Kulturstaden Uppsala kan ge coachning och stöd. Frågan är om UppCon behöver det, rutinerade arrangörer som de är? – Nej, egentligen inte! Men vi behöver det ekono-

50

miska stödet. Och på de träffar som vi i projektet har tillsammans brukar vi kunna få tips och råd från de andra arrangörerna. De flesta av de andra är ju på ett eller annat sätt kopplade till kommunen och därför brukar de kunna ge oss värdefulla råd, säger Daniel Mauno Pettersson. Något som alltid är önskvärt är förstås bättre ekonomiska förutsättningar, och om Daniel Mauno Pettersson får önska fritt vad han ytterligare skulle vilja ha ut av Kulturstaden Uppsala, så är det just ett ännu större ekonomiskt stöd. – Det vore bra om det gick att hitta ett sätt för företag att gå in och stötta arrangemangen. Att hela Kulturstaden som projekt kunde söka sponsring för alla evenemangen, säger han. En möjlig utveckling är att Kulturstaden Uppsala ska kunna vara en aktör som kan hjälpa arrangörer att få sponsring till ett evenemang. – Vi är medvetna om behoven av att hitta nya sätt att finansiera kulturen och redan i dag medverkar näringslivet via Varumärke Uppsala, som är en av finansiärerna av Kulturstadens marknadsföring, säger Ulrika Nisser.

MANGA I VÄRLDSKLASS Enligt Ulrika Nisser är UppCon ett av de bäst genomförda evenemangen i Uppsala, med kreativa och duktiga arrangörer. Daniel Mauno Pettersson beskriver hur arrangörerna sköter mycket av projektplaneringen online, eftersom de bor i olika städer. Även Världsklass Uppsala, som är ett samarbete mellan företag, organisationer och kommunen, tycks vara imponerade av Uppcon, eftersom de två år i rad har valt att stötta delprojekt i Uppcon. Det stödet ledde till att Uppcon år 2010 kunde hyra in sig på Vaksala torg, utöver de ordinarier lokalerna, och fick på så vis möjlighet att öppna arrangemanget för allmänheten. Även i år fick UppCon stöd av Världsklass Uppsala, den här gången för att kunna anordna SM i cosplay (costume play). Uppsala Internationella Kortfilmfestival är Uppsalas största internationella kulturevenemang. För en liten


tänka sig att vissa evenemang kanske når fler om de genomförs på en mer icke-traditionell scen som exempelvis i en idrottshall, eller varför inte i ett av Uppsalas nya offentliga rum, till exempel Resecentrum. – Man kan också konstatera att vissa av stadens arenor har skapat egna evenemang – och det är viktigt, till exempel scenkonstfestivalen TUPP, Volt, Uppsala Sacred Music Festival och Ordsprak, säger Ulrika Nisser.

INTERNATIONELLA GÄSTER

förening som Kulturföreningen för filmfestival i Uppsala är det av avsevärd betydelse att ingå i Kulturstaden. När de nu får hjälp med marknadsföring och annonsering kan de nå ut till betydligt fler människor, till exempel i Stockholm. – Det är en möjlighet som vi inte skulle ha annars. Dessutom får vi genom projektet kontakt med andra arrangörer i Uppsala. Dels kan vi diskutera funderingar som vi ofta har gemensamt och dels kan dessa kontakter kanske ge framtida samarbeten, säger Maria Östbye, festivalkoordinator för Kortfilmfestivalen. Projektledningen för Kulturstaden hoppas på positiva effekter även på lång sikt: – Vi vill ju att både arrangörerna och publiken på dessa evenemang ska vara stolta över sin stad! På så sätt blir de en slags ambassadörer för Uppsala och kan bidra till att vi får hit ännu fler besökare och på sikt kanske dessa besökare blir Uppsalabor, säger Ulrika Nisser. Arenorna är av stor betydelse för att evenemangen ska gå att genomföra. De mest självklara scenerna kan tyckas vara de kommunalägda Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala stadsteater, festivalplatsen KAP och Reginateatern, men Ulrika Nisser säger att man kan

Flera av evenemangen i Kulturstaden Uppsala har internationella gäster, däribland Sveriges största festival för estradpoesi, Ordsprak, som äger rum på Reginateatern. Nils Jansson, alias estradpoeten Kung Henry, är en av arrangörerna. I år har festivalen gästande poeter från bland annat Zimbabwe, USA, Italien och Rumänien. Kung Henry ligger bakom de flesta av de internationella kontakterna. – Eftersom jag har fått förmånen att själv resa till poesifestivaler runt om i världen, har jag haft möjlighet att upptäcka poeter som jag tycker är bra och vill ta hit till Uppsala, säger Kung Henry. Kulturstaden Uppsala är ett fyraårigt projekt, där 2012 är det sista året. Ännu återstår att se om projektet förlängs. Sedan 2010 ingår Kulturstaden Uppsala i ”paraplyprojektet” Kultur för utveckling. Samtliga satsningar i projektet syftar till att knyta band mellan kultur och näringsliv. Elise Rhodin, som är kulturstrateg på kulturkontoret, Uppsala kommun, och en av projektledarna för Kultur för utveckling, beskriver Kulturstaden Uppsala som ett givande och ett tagande: – Vad kan vi lära oss av dessa kulturambassadörer, som arrangörerna är? Och vad kan de lära sig av oss? Det är ett långsiktigt arbete som vi hoppas ska ge en samhörighetskänsla mellan arrangörerna och kommunen. Vi i projektledningen jobbar med att skapa förutsättningar och strukturer för evenemangen som arrangörerna sedan genomför. Tillsammans utvärderar vi och ser vad vi kan förbättra, säger Elise Rhodin.

51


-11.indd 1

Problem med Problem med snarkning ? snarkning ? Nu finns en ny, smärtfri Nu finns enmed ny, smärtfri behandling laser för behandling laser för att reduceramed snarkning ! att reducera snarkning !

Hos LaserCare kan du också bli ”hårfri” och ochkan förnya ditt yttre. Hos”fläckfri”, LaserCare du också bli ”hårfri” och ”fläckfri”, och förnya ditt yttre. Ring för mer information, 018-60 22 00. Se aktuella erbjudanden Ring för mer information,på018-60 22 00. www.lasercare.se Se aktuella erbjudanden på www.lasercare.se Välkommen! Välkommen!

Laser�Care Laser U P P S� A LCare A UPPSALA

Smedsgränd 2 B, 1 tr (in på gården), 753 20 Uppsala

Ger evenemangen fler övernattningar, fler hitresande utifrån? Hur kan Uppsala i ännu större utsträckning nå ut internationellt? – Svenskar i allmänhet känner säkert till Uppsala domkyrka och tänker att den vore väl spännande att åka och titta på någon gång. Men det blir aldrig riktigt av. Men med högklassiga evenemang av stor bredd, där vi hoppas att det finns något för alla, är vår förhoppning att det där Uppsalabesöket äntligen blir av. Och så upptäcker de att det är en stad med ett fint kulturutbud. Och till slut kan det leda till att dessa evenemangsbesökare blir Uppsalabor och bidrar till att vår stad får växa ytterligare, säger Ulrika Nisser. Kanske hinner de gästande filmmakarna från Kortfilmfestivalen med att titta på Domkyrkan när de ändå är i stan? Kanske stannar gitarrentusiasterna kvar ett extra dygn och shoppar? Och nog verkar det troligt att Uppcon-arrangörerna har en framtid som projektledare i it-branschen – i Uppsala.

018-60 22 00, info@lasercare.se, www.lasercare.se Smedsgränd 2 B, 1 tr (in på gården), 753 20 Uppsala 018-60 22 00, info@lasercare.se, www.lasercare.se 52 2011-09-06 20.54


Uppsala åderbråcksklinik

Evenemang i projektet Kulturstaden Uppsala, 2011 Isfestivalen TUPP UppCon VOLT Sista april i Uppsala Kulturnatten Uppsala reggaefestival Ordsprak Uppsala Internationella Gitarrfestival Uppsala Internationella Kortfilmfestival Uppsala International Sacred Music Festival OD Caprice 3

En helspecialiserad åderbråcksmottagning med erfarna kirurger i Uppsala. Undersökning med hjälp av ultraljud och kärlkirurgisk bedömning vid första besöket. Vi använder moderna operationsmetoder som gör att du kan gå hem samma dag. Uppföljning med ultraljud för att säkerställa ett perfekt resultat. Privat sjukvårdsförsäkring accepteras. Ring, så berättar vi mer.

Uppsala åderbråcksklinik Samariterhemmet Dragarbrunnsgatan 70 bv - Entré A 753 19 UPPSALA Tel 018 14 00 40 www.åderbråckskliniken.se info@aderbrackskliniken.se

53


P책 spaning i den tid som flytt av Lillemor Berg

54


Museibesökaren får vandra mellan huskroppar med en stor öppen yta emellan. Byggnaderna är K-märkta, så det är inte tillåtet att sätta upp informativa skyltar som markerar var entréerna till Evolutionsmuseet är. Det är inte helt lätt att hitta rätt för den oinvigde. Till hjälp har det målats en slinga med djurspår som man kan följa. – Jag och en kollega beslutade ganska egenmäktigt, erkänner Anders Boulogner, att något måste göras för att få publiken att hitta hit. Vi målade dit de där spåren en mörk natt. Nu har vi alla fall också fått Uppsala buss att kalla hållplatsen för Evolutionsmuseet istället för som förut, det anonyma Villavägen södra. För Evolutionsmuseet heter det numera, Uppsala universitets naturhistoriska skattkammare med unika samlingar av djur, växter, svampar, lavar, mineral, dinosaurieskelett och allsköns fossil. Museets rötter går tillbaka ända till 1600-talet, då det blev populärt för välbeställda privata samlare att hålla sig med naturalier från när och fjärran. Fortfarande används alla samlingarna flitigt av forskare från hela världen. – Evolutionsmuseet är egentligen ett naturvetenskapligt lager eller ett slags naturvetenskapens Carolina Rediviva. Men varje litet eller stort objekt som finns här, har förutom sitt vetenskapliga värde, också en spännande berättelse om hur och var det samlats in och hur det kommit hit, förklarar Anders Boulogner, som är

informatör och i stor utsträckning också en kreatör och pedagog i utställningsverksamheten. Museet är en del av Evolutionsbiologiskt centrum som är en i hög grad levande universitetsmiljö med utbildning, forskning och en mängd studenter inom området. De omfattande samlingarna är uppdelade på tre stora byggnader för de tre områdena zoologi, botanik samt paleontologi och mineralogi. De botaniska samlingarna är ömtåliga och ingår inte i utställningsverksamheten för allmänheten. – Hela det där huset, säger Anders Boulogner och pekar mot en vit byggnad intill Villavägen, är fyllt av fack från golv till tak med mer än tre miljoner pressade växter från jordens alla hörn. Och det finns sådant material som självaste Linné har hållit i med sina egna händer. Om en forskare, i till exempel Australien, vill studera ett visst rart exemplar ur herbariet så får han låna det. Den pressade växten packas väl och skickas helt enkelt dit med post. Fast är den alltför ömtålig får forskaren resa hit i stället. Vi påbörjar vandringen i naturaliernas värld på den zoologiska avdelningen. Här finns djur och djurgrupper från hela världen – alla slags däggdjur, fiskar, undersköna snäckor och sjöstjärnor, havslevande kryp i sprit

55


som bläckfiskar, rovdjursmaskar, kräftdjur, tarmsjöpungar och massor av andra märkliga varelser med lärt klingande latinska namn. Vidare passerar vi montrar med torkade organ som lungor och hjärtan, skimrande som konstverk i marmor. De visar på det gamla sättet att studera organ. I en annan glasvitrin kan man studera uppblåsta magar från ko, kamel, dromedar och känguru. De ser ut som gigantiska ballonger eller urtida flygskepp. De uppstoppade djuren och, i synnerhet, deras konserverade innanmäten är både makabra och fascinerande. – Barnen, som ofta kommer hit i grupper från skola och förskola, brukar tycka synd om den söta lejonungen, att hyenorna är läskiga och de ryser inför den uppsprättade katten i formalin, upplyser oss Anders Boulogner. Evolutionsmuseet anordnar mycket aktiviteter för barnfamiljer och skolklasser. Anders Boulogner berättar om sessioner när man släcker ljuset och förser barnen med ficklampor. Bara med ljuskäglans hjälp kan de sedan följa spår av tassar som löper över golvet. På de ställen där spåret är dubblerat ska man söka lite extra noga. Och vad får man se i ficklampans sken? En rysligt skrämmande hyena med den vassa tandraden blottad kanske, hu! Längst upp i byggnaden finns polardjur och savannens skelett, elefant, giraff, flodhäst samt en käke av en gigantisk val. En elefantskalle, kan man se, påminner faktisk lite om ett människokranium i skala större, det är platt och lodrät. Skelett av gorilla, homo sapiens och schimpans exponeras som en liten familjegrupp.

56

Anders Boulogner har som alltid en liten historia på lut. ­ – Vid ett tillfälle pekade en liten pojke på gorillaskelettet och utbrast med gäll röst ­– precis sådär ser min pappa ut inuti! Exponeringen av samlingarna ger ett ålderdomligt intryck, några uppstoppningar från anno dazumal är verkligen sanslöst lustiga. Men, det berättar ju något om villkoren för en konservator i forna dagar, som inte hade en chans att veta hur djuret i fråga, från andra sidan jorden, såg ut i levande skick. Belysningen i vitrinerna är ganska luguber, men det är på något sätt både vilsamt och lustfyllt att träda in i en miljö som i princip varit oförändrad sedan byggnaden uppfördes 1916. Man pysslar så lite som möjligt med de gamla djuren, men ungefär vart tionde år måste de frysas för att döda små kryp som kan leta sig in i vitrinerna. Miljön är lite mossig men charmigt retro och frånvaron av spektakulära iscensättningar och effektfulla diaramor känns faktiskt ganska befriande. Det är som att befinna sig i ett museum av ett museum. Evolutionsmuseet i Uppsala är ingen publikfriande verksamhet som lockar med robotstyrda skräcködlor eller disneyfierade urtidslandskap. Föreställningsförmå-


gan och nyfikenheten får vara ifred för att ägna sig åt lugn kontemplation över naturens ordning och mångfald av uttryck. Och, så är ju alla historierna och anekdoterna om hur sakerna kommit hit målande äventyrsberättelser i sig. En kunnig och engagerad guide, om en sådan finns tillgänglig, är kanske inte alltid nödvändig men ger extra dimensioner åt intrycket. Insikten kommer tvivelsutan drabbande i detta eldorado av forna tiders insamlade studieobjekt. Man förstår verkligen på vilka vedermödor och på vilken omfattning av brinnande flit den moderna naturvetenskapen och även den aktuella allmänbildningen om naturen vilar. Det som visas i montrarna är endast en bråkdel av allt som finns indrivet. Vi tar en titt bakom kulisserna i ett sprängfyllt lagerrum. Strax innanför dörren ligger en enorm älg, flankerad av en ännu större stående älgtjur framför en drös inklämda hjortar. I övrigt är rummet fyllt av arkivlådor och hyllor med fåglar, ägg, fågelbon, insekter, snäckor, musslor och outgrundliga varelser som ingen lekman vet namnen på. Rakt över en smal korridor står en stackars uppstoppad lejonhanne som påminner starkt om en sådan där överdimensionerad mjukisleksak som man brukar vinna på tivoli, om man har otur. – Haha, den där ja, skrattar Ander Boulogner. Kungar höll sig med levande lejon förr. När Thunberg var professor här på 1800-talet, kom ett bud från kungen som ville bli av med sitt besvärliga lejon. Den stackars lejonkraken skickades hit men blev sjuk och dog ganska snart i en atmosfär av outgrundliga ut-

dunstningar, och lika glada för det var väl både kungen och Thunberg. I den zoologiska samlingen kan man även se djur som aldrig har funnits i verkligheten men som finns beskrivna i bibeln. På en hylla står en underlig djurmumie som liknar en ko i miniatyr, fast med drakhuvud. Sorglig men också spännande är montern med utrotade djur. Här finns ett fint exemplar av pungvarg, vars zebrarandiga bakdel sågs försvinna för sista gången på trettiotalet.

57


– Men, utropar Anders Boulogner, var är vandringsduvan, har den vandrat iväg? Exemplaret är förmodligen utlånat för tillfället, tror han, och berättar att skyn förmörkades av miljontals vandringsduvor i Nordamerika innan gevären blev allmän egendom i vilda västern. Omkring 1914 fanns inte en enda kvar. För att komma till avdelningen där det finns dinosaurieskelett, skelett av havslevande reptiler och fossil av urtida fiskar måste man gå ut från det zoologiska huset och vandra en bit till Paleontologen, ännu en vacker K-märkt byggnad. Redan i entrén möts man av dinosauriespår. Det är avgjutningar av äkta dinosauriefötter som trampat omkring på Spetsbergen för miljontals år sedan! ­ – 1960 var några geologer på expedition i Spetsbergen där de upptäckte mystiska skuggor på en lodrät bergvägg. En svensk-norsk expedition kom för att undersöka väggen närmare 1961. Och det var verkligen dinosauriefötter, så man byggde ställningar och gjöt av spåren. Året efter rasade hela bergväggen av erosion och hela originalmaterialet gick förlorat. Där kan man tala om timing, menar Anders Boulogner.

58

Vi passerar en monter med något som liknar stora stenmortlar med lock. Det är kotor från en mystisk val. Delar av ett valskelett hittades av en bonde på Gräsö på 1850-talet när han grävde i sin åker. Benen lades i kyrkan i tron att de kom från en jätte. Ryktet gick om jätten på Gräsö. En klok och naturvetenskapligt sinnad person kom för att granska fyndet och förstod att det rörde sig om en val. Bjässen simmade i våra vatten för sådär 5 000 år sedan eller mer, dog och sjönk ner i sedimenten för att till slut hamna i en åker långt upp på land. – Den här valen grävdes sedan upp i sin helhet och blev det typexemplar som artbestämmer gråvalen, trots att gråvalen i modern tid bara finns på den amerikanska västkusten, konstaterar Anders Boulogner. Till de mer märkvärdiga objekten på Paleontologen hör de relativt intakta dinosaurieskeletten och skelett eller fossil av urtida fisk- och svanödlor. De så kallade Kinalådorna med världsunikt material från Kina förekommer i en liten utställning, men lekmannaögat har svårt att uppfatta vari det världsunika ligger vid anblicken av några trälårar med skärvor. Det krävs att någon berättar. Detsamma gäller egentligen de tre små


tänderna från den 75 000 år gamla Pekingmänniskan. Dessa är ju sensationella rariteter, bland de första fynden i en grotta i Kina av den fossila Homo Erectus, men det är lätt att missa dem där de ligger om ingen pekar och berättar. Dinosaurierna är däremot iögonfallande talande. Det syns på tänderna att Tyrannosaurie Rex förmodligen var asätare och nog inte så hemskt farlig, trots allt. En del dinosaurieskelett har knottror som tyder på fjäderdräkt, andra vittnar om evolutionära konstruktionsfel som svårigheter att gå, lyfta huvudet eller att svälja och smälta maten. Och, den tolv meter långa Euhelopus zdanskyi, som tillhör en mycket sällsynt grupp asiatiska långhalsar, är ju magnifik. Skelettet är nästan helt intakt, sånär som på ett lårben eller så, vilket är mycket ovanligt. Specialister från Japan har fått göra en exakt avgjutning av skelettet och kopian står nu på Fukui Prefectural Dinosaur Museum i Japan. – Titta på den där halsen, utbrister Anders Boulogner och pekar. Förr trodde man att den långa halsen var till för att nå upp för att äta av träden. Men den kunde omöjligt lyfta huvudet mer än strax över marken. Den måste ha gått fram som en gigantisk dammsugare i

buskagen. Och för att smälta maten måste den mölja i sig en massa sten, precis som vissa fåglar idag. Till de vackraste föremålen på Paleontologen hör väggtavlor med fossiler av urtida fiskar och havsdjur som hittats i kolgruvor. Detaljrikedomen är utsökt. Det är också roligt att ströva omkring i samlingarna med gnistrande mineraler på nedre planet. Evolutionsmuseet är verkligen en skattkammare som man kan återkomma till hur många gånger som helst utan att ha sett allt. Både barn och vuxna kan tillbringa många roliga och inspirerande timmar med att ströva omkring bland glasvitrinerna. Vill man teckna, finns det motiv så det räcker för en livstid. Om ambitioner finns att förbättra något på Evolutionsmuseet, kanske i syfte att få upp besökssiffrorna, vore en enkel åtgärd att installera stationer med ljudband, där man kan lyssna på liknande bakgrundshistorier som Anders Boulogner berättat under vår rundvandring. De rent vetenskapliga aspekterna är förmodligen inte det viktigaste dragplåstret i ett publikfriande sammanhang. Som speaker på ljudbanden kan man med fördel välja Anders Boulogner, vars guidning genom Evolutionsmuseet varit genuint välartikulerad, initierad, engagerande, upplysande och framför allt rolig. 3

59


på repertoaren

av Lillemor Berg

Få dramatiker kan som Bertold Brecht beröra och uppröra, roa och oroa, engagera och desillusionera. Under hösten, med premiär den 17 september, ges Tolvskillingsoperan på Uppsala Stadsteaters stora scen. För regin står Dennis Sandin, som tidigare regisserat Uppsala Stadsteaters uppsättningar av 7:3 Återbesöket och Elake Måns. Bertold Brecht är utan tvekan en av 1900-talets största dramatiker, detta trots att hans dramaproduktioner oftast vilar på lån av andras material, och lika ofta på en flitig återanvändning av sitt eget. Som ingen annan kunde Bertold Brecht konsten att begå litterära stölder och befrukta det stulna godset med blodfyllt liv i form av erotik, mänskliga svagheter, politik, samhällskritik, filosofi och humor. Tolvskillingsoperan utgör inget undantag i det avseendet.

60

Bertold Brecht


Förlagan till Brechts musikaliska drama heter Tiggaroperan, en sorts balladopera skriven av John Gay på 1700-talet. Brecht fick upp ögonen för detta verk när det sattes upp och gjorde succé i London på 1920-talet. Brechts samhällskritiska infallsvinkel, desillusionerade människokännedom och talang för svart komik skapade ändå något helt nytt av stoffet, även om han var fräck nog att dessutom låna några av sångerna från ursprungsversionen. Tolvskillingsoperan står ändå i högsta grad för sig själv som en produkt av Bertold Brechts egenart som dramatiker. Verket står frigjord från förlagan också mycket tack vare det specifika musikaliska uttryck som kännetecknar tonsättaren och samarbetspartnern Kurt Weill. Bertold Brecht arbetade om Tolvskillingsoperan ett flertal gånger. En tidig version utspelar sig i London medan handlingen är förlagd till New York i en senare från 1950-talet. Var koordinaterna för tid och rum

ligger i Uppsala Stadsteaters uppsättning ska jag låta vara osagt, men vår egen tid är en lika god spelplan för detta klassiska drama som vilken annan epok som helst. Oavsett hur intrigen förankras i tid och rum står dramats kärna intakt. Det är en cynisk studie i de mänskliga mörkersidorna som handlar om skrupelfria och skamlösa gestalter, präglade av en samhällsmiljö där moral och empati ger låga överlevnadspoäng. Musikteater med hög standard, både vad det gäller scenisk gestaltning och sånginsatser, har blivit någon av ett signum för Uppsala Stadsteater. Det råder ingen tvekan om att ensemblem är väl rustad för att göra detta klassiska musikdrama rättvisa. 3

61


62


INGÅNG STADSTEATERNS HUVUDENTRÉ KUNGSGATAN 53 UPPSALA TELEFON 018-13 57 09 63


64


65


Bara början Veronica Maggio av Lillemor Berg Det var en gång en tjej som tyckte hemstaden blev för trång. Hon flyktade iväg från Uppsala till huvudstaden, ett ganska vanligt språng mot frigörelse för ungdomar med ambitioner. Det var 17 år 17 år i staden där jag växte upp och så märker du hur fort det går? och jag var 17 år ville inte va den som blev kvar Jag har slitit ut så många skor i en stad där ingen längre bor… Den smått jazz-eller soulinfluerade schlagerlåten 17 år med Veronica Maggio gick varm på radion för några år sedan. Då var hon inne på sitt andra album, Och vinnare är…, och från detta kom också Måndagsbarn, en annan hitlåt som klättrade på listorna. Men sin första hit fick Veronica Maggio redan 2006 med Dumpa mig. Det heter ju att man aldrig blir profet i sin egen hemstad. För ett par år sedan engagerades Veronica Maggio för en spelning i Parksnäckan. Publiken var uppseendeväckande gles, trots att hon vid tillfället kommit ut med två album. Något år senare arrangerades den så kallade Rumbiaden i Engelska parken med anledning av Owe Thörnqvists 80-årsfyllande. Veronica Maggio tog emot Owe Thörnqvists stipendium och framförde en låt, 17 år förstås, på scen. Intrycket var lite sådär, det kändes inte som ett framträdande av en stor stjärna, kanske främst för att publiken, övervägande bestående av personer i övre medelåldern, förhöll sig avmätt sval. Och självklart tar det några år att bli en säker och rutinerad scenartist. I år har Veronica Maggios popularitet formligen exploderat. Fjärilen har vecklat ut vingarna i sin fulla prakt och gjort ett segertåg med slutsålda livespelningar

66

runt om i Sverige. Scennärvaron är lysande, mellansnacket ledigt och fyllt av värme och intimitet. Recensenterna är lyriska och publiken sjunger entusiastiskt med i alla låtarna. Tiden är inne för att inta den forna hemstaden under triumf. Veronica Maggio tas emot med stolta, vidöppna famnar och säljer direkt slut på biljetterna till releasefesten för nya albumet Satan i gatan på Katalin. Men det finns fler chanser för uppsalapubliken. Den 2 november är det konsert med Veronica Maggio på UKK. Alltsedan Veronica Maggio slog igenom för fem år sedan har hon fortsatt att förnya sig och befästa sin egenart och integritet som sångerska och artist. Med den svala, inte särskilt stora men själfulla rösten, och den innerliga frasering som bär fram låttexterna så bra, har Veronica Maggio steg för steg intagit en unik position i svenskt musikliv. På det senaste albumet Satan i gatan har hon dessutom skrivit låttexterna själv. Och låtarna handlar inte bara om kärlek, hjärta och smärta utan är liksom berättelser i förtroende, eller kan liknas vid en slags dagbok över alla möjliga känslor och situationer. Veronica Maggio har efter hand ökat sitt inflytande över låtmaterialet och satt en alltmer egen prägel på det musikaliska uttrycket. Hennes utveckling som artist och låtmakare uppvisar en kvalitet som med stor säkerhet kommer att hålla för tidens växlingar. Tipset är att Veronica Maggio har en lång, spännande karriär framför sig. Jag kommer, jag kommer, jag kommer, jag kommer Jag är nästan där Jag kommer, jag kommer, jag kommer, jag kommer nu Du, håll ut …

3


67


“Jag sover hos Jossan ikväll”

68


KLIRR STOCKHOLM / FOTOGRAF EMILIA BERGMARK-JIMÉNEZ

Alla klär i rött. Att finnas till för barn och ungdomar är allas ansvar. Vi har en jacka till dig med. Använd den så ofta du vill, redan gärna till kommande storhelger. Vi är nämligen övertygade om att du klär i den. Kontakta en nattvandrare nära dig.

NATTVANDRARNA BJÖRKLINGE (B-SAFE) bjorklinge@nattvandring.nu www.nattvandring.nu/bjorklinge NATTVANDRARNA BÅLSTA balsta@nattvandring.nu www.nattvandring.nu/balsta

NATTVANDRARNA SKOKLOSTER Gruppen vilande NATTVANDRARNA STENHAGEN stenhagen@nattvandring.nu www.nattvandring.nu/stenhagen

NATTVANDRARNA ERIKSBERG eriksberg@nattvandring.nu

NATTVANDRARNA TIERP tierp@nattvandring.nu www.nattvandring.nu/tierp

NATTVANDRARNA GOTTSUNDA gottsunda@nattvandring.nu www.nattvandring.nu/gottsunda

NATTVANDRARNA UPPSALA - GOTTSUNDA (LA SOFTA) lasofta-gottsunda@nattvandring.nu

NATTVANDRARNA LÖTEN loten-uppsala@nattvandring.nu

NATTVANDRARNA UPPSALA-STORVRETA uppsala-storvreta@nattvandring.nu

NATTVANDRARNA UPPSALA-ÅRSTA uppsala-arsta@nattvandring.nu www.nattvandring-uppsala.se NATTVANDRARNA VATTHOLMA vattholma@nattvandring.nu NATTVANDRARNA ÖRSUNDSBRO orsundsbro@nattvandring.nu

Nattvandrargrupper i Uppsala län är några av alla våra nattvandrargrupper runt om i landet som ingår i nätverket nattvandring.nu.

NATTVANDRING.NU I samarbete med

69


Artisten och kulturentreprenรถren ako

70

av Lillemor Berg


Det slingrar sig en aura av generositet och värme kring ako, hon ser ju så glittrande glad ut. Att kalla ett musikaliskt fullblodsproffs för sånglärka känns fånigt, men ordet liksom bränner sig fast. Det har något med den muntra lättheten att göra, i hur hon förmår växla från den ena musikstilen till den andra. Den rutinerade sångerskan Anna-Karin Nytell Oldeberg, alias ako, är med sin breda repertoar av allt från pop och jazz till visa och folkmusik och egna tonsättningar, en välkänd musikprofil för uppsalaborna. Hon sjunger och spelar för, och också gärna med, sin publik. Det är heller inte ovanligt att hon dyker upp som konferencier eller moderator med en för tillfället skräddarsydd föreställning på något av Uppsalas många event. – Jag gör gärna föreställningar på uppdrag. Då får man ju sammanhanget klart för sig och kan anknyta till det när man väljer låtar och ämnen. Det är alltid roligt att prova på att göra nya saker. Visst känner jag mina begränsningar, allt passar inte hundraprocentigt för min röst, men jag bejakar ändå chansen till mångsidighet. Det blir så mycket roligare när man har chans att variera sitt utbud. Sedan är det också lättare att få uppdrag om man är mångsidig och flexibel. Mångsidigheten avspeglas i repertoaren, vars omfattning faktisk kräver en kort redovisning i urval – ako med liveband spelar ofta upp till dans på större festarrangemang. Då kan det hända att nyckelharpan åker fram för att publiken ska få prova på en schottis. Ako ger konserter tillsammans med andra musiker där temat bland annat kan handla om schlagers, musik av kvinnor, Cornelislåtar, visor med Upplandsanknytning eller jazzanstruket sound a la Monica Zetterlund. Hon

är också en ofta anlitad solist vid kör- och orkesterkonserter och sjunger även på dop, bröllop och begravningar. Vidare gestaltar ako Maja Gräddnos i en uppskattad musikföreställning som spelats på UKK och i Parksnäckan. Musiken är nyskriven och låtarna finns på CD:n Gräddgoa låtar – Maja Gräddnos med vänner. Föreställningen och musiken har kommit till i samarbete mellan ako och några av de uppsalamusiker som hon ofta jobbar tillsammans med, som till exempel Anders ’’Grosse’’ Grotherus. Under flera somrar har ako även varit populär allsångsledare i Parksnäckan. Den 17:e nov är det premiär på Äntligen allsång – svenskt 70-tal på Reginateatern tillsammans med Staffan Lindberg och musiker. Anna-Karin är uppvuxen i idyllen Marielund utanför Uppsala. Musiken och sången har alltid varit en stor del av hennes liv. I hemmet sjöng och spelade hon ofta tillsammans med sina tre systrar och fick redan som tioåring hjälpa pappa att leda Funbo barnkör. Lite längre fram dirigerade hon gymnasiekören på Linnéskolan och ledde även Upplands nationskör under fem år. – Det var mycket kör under en period. Jag gick kurser för Robert Sund i dirigering. Jag har också varit körsångare i Allmänna sången, La Capella och Scatcats. Nu leder jag en härlig kör på Akademiska sjukhuset som vi kallar akodemiska kören. Ett ordentligt smakprov på artistlivet fick AnnaKarin som artonåring med en turné under två år i USA och Europa med gruppen Up With People. Under andra året fick hon även en funktion som ledare, något som gav värdefulla erfarenheter om allt som gäller förarbete och kontaktverksamhet inför en konsert. En märkvär-

71


ak

72


dighet med ako är nämligen förmågan att kombinera sina talanger som artist och entreprenör. Till skillnad från många sångbegåvningar som stannat vid att vänta på att någon ska upptäcka dem och räcka fram ett skivkontrakt, har ako byggt upp sin artistkarriär på egen hand. Hon har alltid varit sin egen manager. – Ett tag pluggade jag på universitetet med tanke på att skaffa mig ett så kallat vanligt yrke. Men jag kan inte hålla mig ifrån sången, erkänner ako. Jag förstod tidigt, att om jag verkligen ville satsa på min sång och musik som yrke måste jag själv se till att nå ut och uppfinna former för mitt skapande som passar i olika sammanhang. I mitt eget företag, ako artist ab har jag byggt upp min verksamhet med flera olika inriktningar. Jag har varit mycket aktiv gentemot företag och organisationer, till exempel när jag planerat och marknadsfört mina fem CD-skivor. ako har varit alert och bland annat tagit kontakt med skolan och vårdsektorn. Det har resulterat i ett flertal projekt inom ramen för Skapande skola och givande turnéer för äldre och sjuka. Tillsammans med Ulf har hon fyra barn i åldrarna 9–17 år, men hon har aldrig upplevt att den stora barnaskaran varit ett hinder i karriären, snarare tvärtom. – Att ha möjligheten att vara hemma med barnen har varit fördelaktigt för mig som artist. All planering, kontaktverksamhet och instudering av låtar har jag kunnat göra hemma. Och eftersom spelningar, rep och konserter oftast är förlagda till helger och kvällar, har min man och jag kunnat hjälpas åt. Det har sina sidor att jobba hemifrån, men ako säger sig vara bra på att hålla ett disciplinerat schema med sångövningar på förmiddagen och arbete vid datorn på eftermiddagarna. Om koncentrationen fallerar tar hon en joggingtur i skogen. Att springa är ett effektivt sätt att skärpa koncentrationen. Det är jättebra när man ska öva in nya låtar. Det är uppenbart att ako trivs med entreprenörskapet och frilanstillvaron, som kräver initiativ och påhittighet. – Att få syssla med musik på heltid känns som ett privilegium. Visst är det delvis en egogrej att satsa på

det man allra mest tycker om att göra. Men jag tycker också om att det jag gör har en funktion, att mitt skapande berör och engagerar. Att känna publikens respons är härligt! Drömmen lever om att få ordentligt med tid över till att skriva mer eget material. Det lockar också lite att försöka nå ut lite bredare i geografisk mening, utanför Uppsala och Uppland, när barnen vuxit upp och blivit självgående. – Jag skriver ju en del egna låtar. Men när man bundit upp sig för en massa projekt måste de komma först. Fast när jag är ledig, som under sommarsemestern, dyker det ofta upp melodislingor och låttexter i huvudet. Det är driv i ako. Kreativ och flitig som hon är, verkar det inte alls otänkbart att repertoaren så småningom kommer att utvidgas med en hel del nya egna låtar. Och, om ako tar steget vidare för att inspirera och underhålla i andra delar av landet, hoppas vi förstås att hon hinner med hemtrakterna också. 3

73


74


Orgelvirtuosen i Storkyrkan Mattias Wager av Lillemor Berg Varje år sedan 1981 delar Anders Walls Stiftelser ut ett stort antal stipendier inom olika områden för att stödja kreativa unga människor som visat prov på särskild begåvning. Vissa av dessa stipendier går till unga musikbegåvningar och delas ut av Giresta Kyrkas Musikstiftelse samt av Confidencen, Ulriksdals Slottsteater. Den som erhåller ett stipendium från Anders Walls Stiftelser kallas en Wallumni och blir för alltid medlem i ett omfattande nätverk. Denna så kallade Wallumniklubben, samlas ofta till träffar och aktiviteter i regi av Anders Walls Stiftelser. Efter trettio år har skaran av stipendiater vuxit sig stor. Många före detta stipendiater har vidareutvecklat sina förmågor och etablerat sig i spännande verksamheter. En av dessa är musikern Mattias Wager, som fick 1992 års stipendium av Giresta Kyrkas Musikstiftelse.

Mattias Wager är domkyrkoorganist i Storkyrkan i Stockholm, ett både ärofullt och krävande uppdrag. Men så är han också ansedd som en av Sveriges främsta organister, uppmärksammad och efterfrågad i konsertsammanhang hemma såväl som internationellt. Som organist uppvisar Mattias Wager en enorm bredd. Han behärskar till fullo både den klassiska och den modernare repertoaren och är dessutom en omvittnad virtuos när det gäller fria improvisationer. – Improvisationsmusik sysslar jag med i många skiftande sammanhang, ofta tillsammans med Gary Graden, som är kollega och körledare i Storkyrkan, och Anders Åstrand på slagverk. Vi kallas oss WÅG efter våra initialer. Vi väver samman allt från gregoriansk musik till poplåtar och inflikar psalmer som publiken får sjunga med i. Gary är duktig på att engagera publiken. När vi spelade i Uppsala Domkyrka förra året fick Gary alla, inklusive ärkebiskopen, att dansa medan vi hottade på i barockstil.

Och vem ansvarade för orgelmusiken i Storkyrkan under prinsessan Victorias och Daniels vigsel? Jo, Mattias Wager! Uppdragets dignitet och det enorma mediefokus som dras till ett kungligt bröllop, borde riskera att rubba jämvikten även för en högst professionell musiker. Men för Mattias Wager verkar inte ängslan och nervositet alls blanda sig i när det kommer till det musikaliska utförande. – Det ingår i jobbet som musiker i Storkyrkan att spela på stora tillställningar som fyller kyrkan med publik och även i sammanhang som bevakas av exempelvis tv och radio. Det är egentligen ingen skillnad i sak att spela på ett kungligt bröllop mot att spela på en konsert. Förberedelserna är desamma. Den lediga, positiva och självsäkra hållningen till prestationer står en aning i kontrast till hur Mattias Wager som barn uppfattade sin introduktion i musikutövandets konst. Han blev uttagen att vara med och sjunga i en gosskör.

75


– Jag var nog inte riktigt mogen för det då. Körledaren var alldeles för sträng, tyckte jag, och det kändes bara läskigt att vara på körläger långt hemifrån. Som ung körsångare blev Mattias Wager uppmuntrad att lära sig spela ett instrument. Valet föll på piano. Först efter något år tändes den musikaliska gnistan på allvar, när han hörde ragtimemusik av Scott Joplin. Några år senare mötte Mattias Wager nästa musikaliska förälskelse – den pampiga orgelmusiken. Han sökte sig till närmaste kyrka, Västerledskyrkan i Stockholm, där han fick sin första undervisning och övade i varje dag efter skolan. Mattias Wager står stadigt på en gedigen utbildning som innefattar studier vid Kungliga Musikhögskolan, diplomutbildning och vidare studier i mer specifika genrer, bland annat i Bonn och Paris. Samma år som han fick stipendiet från Anders Walls Stiftelser, belönades Mattias Wager även med Kungliga Musikhögskolans Jeton. Sedan dess har han haft fullt upp med engagemang som konsertorganist, pedagog, kyrkomusiker och tonsättare. – Jag har tyvärr varit dålig på att hålla rent i almanackan för Wallumniklubbens sammankomster men har ändå haft en hel del kontakt med Anders Wall genom åren. Man kan väl säga att jag är hans husorganist. Han är en väldigt omtänksam och uppmuntrande man. Minns att jag var lite imponerad av urvalet av stipendiater när jag själv mottog priset. Där fanns inte en enda person som man skulle kunna kalla utpräglad

76

konformist. Det verkar som om Anders Wall är intresserad av lite udda människor med udda idéer och talanger. Det förefaller som om det ligger något i Mattias Wagers iakttagelse. Om man granskar listan med stipendiater och de motiveringar som ligger till grund för utmärkelserna, verkar urvalskriterierna ta fasta på personer som drivs av lust och kreativitet snarare än av högt uppsatta prestationskrav. Mattias Wager ger onekligen intrycket av att ha en mycket lustfylld inställning till sitt värv. Och Storkyrkan är ju en härlig arbetsplats mitt i händelsernas centrum. – Jag njuter av att jobba här. Det känns fantastiskt att höra ihop med den historiska miljön i Gamla Stan och det är inspirerande att få arbeta tillsammans med så många duktiga kollegor. Jag har ett stort behov av variation och det får jag utlopp för här. Jobbet står aldrig stilla, det har bredd, det finns alltid nya infallsvinklar och det ger tillfällen att förnya sig och växa som musiker. Mattias Wager bejakar tveklöst alla uppdrag som ger tillfälle till utveckling och stimulans. Han behövde inte ens någon betänketid när skådespelaren och regissören Lennart Hjulström bad honom att göra musik till en uppsättning på Stockholms Stadsteater av August Strindbergs drama Mäster Olof. – Att göra musik till teater var något helt nytt för mig och det var extremt roligt att arbeta tillsammans med alla de trevliga och duktiga skådespelarna. Jag var med


77


Academicum

Av akademiker för akademiker: Karriärcoachning Headhunting Utbildning

Kontakta oss för mer information: info@academicum.se tel: 018-15 72 09 www.academicum.se

Vi är lokala specialister som ger människor & företag möjligheter att utvecklas I Uppsala startade vi för 35 år sedan. Idag är vi ca 300 medarbetare som brinner för att hjälpa människor och företag att växa. Hos oss är du som kund eller som anställd en del av något större som faktiskt gör skillnad i samhället. Faktum är att var fjärde minut får någon ett nytt jobb genom Proffice. 78 Vilka möjligheter bor i dig? www.proffice.se 018-60 63 00

Keep improving

redan från början vid repetitionerna eftersom musiken skulle ha rollen av en deltagare i dramat. Meningen var inte att jag skulle spela själv under föreställningarna. I den rollen engagerades en begåvad pianist som heter Lotta Hasselqvist. Men jag hoppade in vid några tillfällen och det var en ny erfarenhet att verka på en scen. Musikern var, till skillnad från skådespelarna, på scenen hela tiden. Den där närvarokänslan man fick av att vara tillsammans med publiken var på något sätt lätt och vilsam. Mattias Wager är entusiastiskt inställd till fler liknande uppdrag om möjlighet finns att klämma in dem i det digra programmet av engagemang. Han är mycket efterfrågad för konserter både runt om i Sverige och utomlands, men orgelvirtuosen är också en familjefar med allt vad det innebär för agendan. Trots allt, visar Mattias Wager inte det minsta tecken på att vara en stressad man. Han gör tvärtom ett ovanligt ledigt och lugnt intryck, något som ofta förekommer hos extremt aktiva människor som är tillfreds och har roligt. Mattias Wager är fångad av en drivkraft som inte väjer för begränsningar i tid och rum, lusten att utvecklas och växa som musiker och konstnär. – På ett sätt var det lättare att vara ung och lovande. Ju mer erfarenhet man får desto mer upptäcker man hur svårt det är att göra något exceptionellt bra. Med den insikten finns bara en väg fram, den att ständigt sträva efter att bli bättre. 3


FRANK.

Årskort på Friskis&Svettis

Underhållning som räcker hela året Med Friskis&Svettis Årskort kan du träna hur mycket du vill ända fram till nästa höst. Gå och träna tillsammans med någon du tycker om och var beredd på årets leende. Friskis&Svettis har nöjeslokaler på tre ställen i Uppsala. På Ekeby, Ultuna och Väderkvarnsgatan. Årskort 2 400 kr, stud 2 000 kr. Medlemsavgift 100 kr/kalenderår tillkommer.

Ekeby Bruk, Väderkvarnsgatan 16 och Ultuna Tel 018-55 84 90 www.uppsala.friskissvettis.se

79


vingården CLAES BRODDA

80

merlot

älskad och underskattad

I vinvärlden, precis som i övriga samhället, förekommer trender och moden. Den tydligaste vintrenden är att vinintresset ökar; en trend som hållit i sig de senaste decennierna. Från att ha varit ett exklusivt intresse för ett fåtal, har vinkunskap nästan blivit en folkrörelse. I Sverige har föreningen Munskänkarna nu över 23 000 medlemmar, vilket är en fördubbling jämfört med dussinet år tillbaka. Något som gav vinförsäljningen en ökad skjuts, var när TV-programmet 60 minutes för tjugo år sedan tog upp frågan med vad som kallas the French paradox; hur kommer det sig att fransmännen som äter så mycket gåslever och brieostar, ändå inte är särskilt hårt drabbade av förfettning i hjärtats kranskärl? Svaret anses vara vad de dricker till maten. Vinets goda hälsoeffekter började uppmärksammas. På kort tid ökade försäljningen av rödvin markant i USA, och den amerikanska vinindustrin kunde – och kan alltjämt – gnugga händerna. Stora nyplanteringar av druvor gjordes; druvsorten Cabernet Sauvignon som redan var populär, fick ett uppsving i såväl USA som Australien. Chardonnay blev den stora modedruvan för vita kvalitetsviner. Vinskribenter och konsumenter blev mot slutet av 1990-talet förtjusta i Shiraz (eller Syrah, som den heter i Frankrike) och Sauvignon Blanc, varvid dessa två alltjämt populära sorter planterades i många vinländer. I Bordeaux är Cabernet Sauvignon den dominerande druvan för de högklassiga vinerna, men där finns också Merlot. Vinerna från denna druva är oftast mjukare, och upplevs som insmickrande. I doft och smak brukar man kunna finna drag av sockerkaksmet, korintkaka och tobak; alltså sötaktiga egenskaper, även om vinerna förvisso är torra. Vid tiden för millennieskiftet började den tilltalande Merlotdruvan planteras på olika håll, till exempel Italien. Men så kom år 2004 filmen Sideways, i vilken en av huvudpersonerna sågar Merlot, men hyllar Pinot Noir desto mer. Efter filmen ändrades efterfrågan väldigt starkt på viner


81


från de bägge druvsorterna. Pinot Noir blev nya modedruvan, medan Merlot tappade rejält. Tyvärr. Men vi som ändå gillar Merlot tröstar oss med att druvan fortfarande är en av världens mest odlade, och att den säkert kommer igen på ett positivt sätt i folks medvetande. Nedan vill jag visa upp fyra bra exempel på Merlotdruvans mjuka och fylliga viner. Tidigare har jag i denna spalt hyllat chilenska viner, och gör det gärna igen; nu kompletterat med en merlot från Argentina. Systembolaget lanserade i september en rad intressanta viner, däribland 2010 Alma Mora Merlot. Denna argentinare har eldig doft och smak, med sötaktig frukt och inslag av björnbär och fikon. Inte mycket strävhet, men med tillräcklig syra för att bära upp frukten. Intressant att jämföra med 2008 Hugo Casanova Antaño Merlot; en bra representant för hur väl druvan verkar passa för det chilenska klimatet. Vinet är fylligt och kryddigt i doft och smak. Eftersom det är lite äldre än argentinaren, finner vi en begynnande mognad. I smaken finns viss strävhet, sötaktighet samt örter som dragon och timjan. Även drag av körsbär och mörka bär i detta välbalanserade vin. Från den nordamerikanska kontinenten får vi ett elegant vin, nästan franskt i stilen. 2009 Fetzer California Merlot har en viss eldighet i den annars milda, vinösa doften med inslag av pomeransskal.

Mörka bär och en skugga av ekfat i doft och smak. Blå plommon och hallon i den långa eftersmaken. Välbalanserat med viss syra och strävhet. Slutligen har vi en höjdare från Saint Emilion: 2001 Château Larmande. Detta Bordeauxvin får här utgöra ”facit” för en välgjord merlot, med ungefär två tredj edelar från just den druvsorten. Utmärkt balans mellan frukt och syror, dessutom med en mognad som gör vinet behagligt i alla led att dricka. I doft och smak finner vi sockerkaksmet, björnbär och koriander, insvepta i en slöja av ek (speciellt tydlig i doften). Som sig bör, är eftersmaken lång och god, med ett avslutande stänk av beska. Det är roligt när det finns bordeauxer som har lite ålder, eftersom de i regel behöver 10-15 år för att komma till sin rätt. Fortfarande finns det några dussin buteljer kvar i landet; går bra att beställa utan extra kostnad i närmaste Systembutik. Vinerna vinner alla på att luftas länge, dessutom bör de serveras några grader under rumstemperatur.

2008 Hugo Casanova Antaño Merlot (nr 73802, best.sort.), 82 kr 2009 Fetzer California Merlot (nr 16669), 89 kr 2001 Ch. Larmande, St Emilion Grand Cru (nr 90303), 399 kr 2010 Alma Mora Merlot (nr 90055), 79 kr

Fynda den 15 oktober BOOB MARKET EN PRYL- OCH TORGHANDELSDAG PÅ VAKSALA TORG Vi säljer dina saker åt dig eller så skänk en gåva direkt! Tillsammans kan vi göra skillnad!

www.scandinaviancougar.com Bröstcancerfonden: Plusgiro 90 05 91-9 eller Bankgiro: 900 5919. Märk inbetalningen med "BOOB"

82


DROTTNINGGATAN 4 UPPSALA TEL. 13 06 63, 69 55 05 GALLERIA DRAGARBRUNN • TEL. 15 50 40

83


Entreprenör med passion för utveckling och förändring av Jessika Sundberg

84


– Operatenoren Pavarotti sa, ”när folk betraktar mig tror de att de ser disciplin men istället ser dom passion, det är en stor skillnad”. Passion för det man gör är så viktigt, säger Joakim Fohlman, VD i den pånyttfödda reklambyrån Carnaval. Inspiration till byråns inredning och namnet Carnaval är hämtat från Italien och Carnevale di Venezia, som är en av världens mest uppskattade karnevaler. Då den uppstod på 1300-talet, i början av renässansen, var det viktigt att man levde livet så fullt och så rikt som möjligt. Konsten var livsbejakande och ofta överdådigt praktfull. Reklambyrån Carnaval har låtit sig inspireras av den tidens färg och form och sitter nu i en spännande lokal som ska stimulera kreativiteten. – Vi har tagit fram ett byråkoncept som heter Vinn din marknad. Det är Carnavals filosofi i produktform och man kan köpa den från vår hemsida, www.carnaval.se. Byrån har gått igenom en arton månader lång process för att bli Carnaval, men nu är de äntligen redo. Det är en helt ny reklambyrå med ett annorlunda arbetssätt än reklambyrån Itura som Joakim drev tidigare. Joakim Fohlman är 32 år och har drivit eget företag inom reklambranschen i drygt tolv år. – Jag började den första februari 1999, då var jag nitton år och fick min första firma registrerad på

Bolagsverket. Att starta eget företag var det enda som jag kunde tänka mig att göra. Alla utom morfar tyckte att jag var fullständigt galen, men det spelade ingen roll. Mitt intresse för marknad och sälj kan jag inte förklara. Jag var helt enkelt superintresserad av reklambranschen, så jag började där jag stod och fortsatte framåt. Joakim Fohlman har genom åren arbetat med mer än femhundra olika uppdragsgivare och genomfört tusentals olika projekt. Han menar att det är omöjligt att välja ut något projekt som varit roligare att jobba med än andra. Men Joakim gillar utmaningar. – Det är oerhört stimulerande när kunden har ett uttalat mål som kräver ett intensivt arbete med problemlösning. Och med reklambyrån som grund, har vi också haft möjlighet att starta en massa verksamheter. Till exempel så producerar vi turisttidningen Whats on här i Uppsala. Jag startade även något som heter Tryggare Uppsala Län som hjälper dem som drabbats av brott. Det utvecklades sedan vidare till en nationell verksamhet, Stiftelsen Tryggare Sverige. I sin tidigare verksamhet har Joakim Fohlman även utvecklat massor med internetbaserade programvaror för t.ex. webbuppdatering, kundregister m m. – Som exempel kan telekomföretaget Optimal Telecom nämnas, för vilka vi gjorde både byråuppdrag och

85


tekniska uppdrag. De ville få en bättre kommunikation till sina kunder, och även skapa en teknisk plattform för att enkelt hantera det. Vi sydde ihop en helhetslösning som automatiserade alla deras hundratusentals brevutskick varje år. Numera, med reklambyrån Carnaval, ligger fokus helt på byråverksamheten och att skapa mätbara resultat genom upparbetade koncept och kommunikationsstrategier. – Våra kunder märker att det inte är en kostnad utan en investering att komma till oss. Jag brukar fråga – Hur mycket är det ni vill sälja? Vad är det ni vill uppnå? Det är inte alltid som man får ett klart svar. Om företaget räknat ut att de vill sälja t ex 1000 fler enheter eller produkter per år, då kan vi genast börja jobba utifrån vår modell. Modellen som Carneval jobbar med är fördelad på ett antal trappsteg och kring varje trappsteg ställs en rad frågor. Frågorna är utformade för att ta reda på vad som behöver göras i de olika stegen, så att tillräckligt många personer följer med till nästa steg. – Vi mäter hur många som följer och sedan kan vi ta nästa steg. Man får prova sig fram och göra mer eller mindre välinformerade antaganden, baserade på erfarenhet eller mätningar. Det är därför det är så viktigt att följa upp och mäta hur det gick. Vi under-

86

känner också oss själva om vi inte kan se vad vår insats har givit. Vi ska kunna säga att de här pengarna som du investerar i marknadsföring ger den här intäkten. Det ska du som uppdragsgivare veta innan, eller i alla fall ha en tydlig teori om, och sedan efter uppdraget kunna mäta. Mellan 60–70 procent av alla reklaminvesteringar som görs, följs inte upp. Ingen vet vad de har inbringat i ekonomisk retur, menar Joakim Fohlman. – Vet du inte hur du ska mäta det så stryk det direkt, för då kan du lika gärna köpa en lott för pengarna. Det här sättet som Carnaval jobbar på med marknad kopplat till sälj, har vi inte haft i den tidigare byråverksamheten, nu är vi bättre. Att utvecklas och bli bättre innebär inte att man till slut blir perfekt eller färdig med sin utveckling. – Det är omöjligt att inte göra fel. Så jag skulle vilja vända på det och säga att om man inte misslyckas hela vägen till framgång, så har man inte vågat prova någonting nytt. Det viktigaste är att lära sig av misslyckandena. Det här bygger vår arbetsmodell i Carnaval på. Testa olika saker i liten skala, när man ser att det fungerar, då bränner man på jetmotorerna. Önskescenariot för Carneval är att jobba med kunder som vill utveckla sin verksamhet och sina bolag med att göra ekonomiskt kloka investeringar. Carna-


Museér

Utställningar

vals koncept handlar om lönsamma investeringar för kunden. – Många pratar om, att allt som behövs är branding och synlighet men det är helt enkelt inte sant. Om alla vet att du finns, men ingen köper något, kommer du snabbt tröttna på att skyffla ut pengar. Joakim är full av idéer och känner en energisk otålighet att få realisera allt på en gång. – Med alla idéer jag har för framtiden önskar jag ofta att jag hade ett trollspö så att idéerna kunde bli klara direkt. Varför kan man inte bara göra så här, säger Joakim och knäpper med fingrarna. Joakims mentor är en kanadensare som heter Bob Proctor. Han håller många förläsningar och utvecklar entreprenörer så att de kan bli vad de behöver bli, för att kunna göra vad de vill göra. – Jag ska åka till Kanada imorgon och träffa honom och det ser jag fram emot. Jag har studerat Bob Proctors idéer sedan 2007. Jag ska vara med i konferensen Bob Proctor Matrixx nästa vecka och föreläsa om marknadsföring. När jag säger hej då och går ut på Gamla Torget så känner jag att Joakim kanske har ett trollspö ändå. Ett riktigt trollspö, som kan trolla fram saker som går att mäta och väga och som finns på riktigt. 3

Kultur

Musik

Gallerier

GALLERY Ö. Slottsgatan 9, www.rollsgallery.se

EN UTSTÄLLNING OM SKELETTSAMLARE RASBIOLOGER OCH NORMER 3 september – 8 januari 2012

Öppet tisdag – söndag 12-17 S:t Eriks torg 10, Uppsala Tel 018-16 91 01 www.upplandsmuseet.se

Pär Fredin Nödvändig åtgärd 10 september - 23 oktober

WWW.BRORHJORTHSHUS.SE 87


Äntligen höst och äntligen konst!

uppslag

Sweetest thing Missa inte den klurige konstnären Johan Thurfjells utställning på konstmuseet 15 oktober–20 november. Sweetest thing handlar om mystiska upplevelser och barndomslekar. Med inspiration från Stephen King, Snömannen m.fl. skapar han konstverk, där barndomens läskiga upplevelser utgör grunden.

Skulls (2010) Olja på mdf. Johan Thurfjell. Foto: Petter Karlberg

JOhaNNA UDDÉN

Löv på väggen LagströmWiktorsson är en nystartad designbyrå bestående av Lina Lagström (från Uppsala) och Elin Wiktorsson. De två unga formgivarna ritar och producerar snygga och träffsäkra produkter för hem och offentlig miljö. De ställde också nyligen ut på formexmässan i Stockholm. Hängaren Leaf är deras senaste smarta produkt – ett set med fem ringar i olika storlek som monteras som man vill på väggen. Snyggt! Finns att beställa på nätet: www.lagstromwiktorsson.se

Leaf. Foto: Lina Lagström

88


Spegling, Martin Stenberg

More av Mark Osborne

30-årsjubileum!

Overklig verklighet hos folktandvården Folktandvården har öppnat en ny mottagning i det gamla seminariet. Här har konstnären Martin Stenberg gestaltat väntrum och korridor. Han använder collaget som utgångspunkt och där blandar han motiv, händelser och storleksförhållanden. Detaljerna är var för sig helt förankrade i verkligheten samtidigt som helheten bildar en surrealistisk värld.

Uppsala internationella kortfilmfestival firar 30 år 24–30 oktober. I programmet finns filmer från de trettio åren, men även sådant som aldrig visats. Årets största specialprogram är ett jubileumsprogram som heter 30 gånger kärlek där filmen More av Mark Osbourne ingår. En utställning med kortfilmer av John Smith kommer samtidigt att visas på konstmuseet. Pågår 25 oktober–23 november. Det blir kul!

Trummor & Orgel Uppsalabröderna Staffan och Andreas Ljunggren i bandet Trummor & Orgel har precis släppt sitt fjärde album Out of Bounds, både som CD och LP. Bandet har samma sättning som Hansson & Karlsson och i musiken finns många 60- och 70-talsinfluenser. Duon har tidigare gjort samarbeten med Ebbot Lundberg och Magnus Carlson, turnérat med Soundtrack Of Our Lives och de har även blivit Grammisnominerade.

89


Platser, Pär Fredin

Nödvändig åtgärd

Ta på konsten!

Besök Bror Hjorths Hus och se (och hör) Pär Fredins utställning som pågår fram till 23 oktober. Pär Fredins samlingar av ”dåliga” bilder blir en reflektion över bildanvändandet. Och hans samling av nationalsånger blir en dundrande anonym icke-hyllning. Gå dit!

Statens konstråd vill se hur barn och unga ser på konst i offentliga miljöer. Därför har man arrangerat fototävlingen Ta på konsten där 13–19 åringar får ge sin personliga syn på offentlig konst. De 60 bästa bilderna väljs ut av en jury och ställs ut på Statens konstråds Art Lounge, Hälsingegatan 45 i Stockholm. Förstaprisvinnarna i varje klass kommer dessutom få bilder publicerade i Statens konstråds nästa Årskatalog eller i annan trycksak. Tävlingen pågår 9 september till 13 oktober. Anmälan sker på webbplatsen: fototavling.statenskonstrad.se Ut och fota med er!

Formgivare: Jason Fredriksz

Onsdag – fredag 10 – 18 lördag 10 – 15

90

Guldsmed Rolf Isaksson Celsiushuset, Svartbäcksgatan 7 018-15 05 90 www.rolfguldsmed.se


* Tracing the drivers of B2B brand strenght and value, Niklas Persson, Lunds universitet

När gav du din kund en trycksak senast? En högst ovetenskaplig undersökning visar att trycksaker gör människor mer glada än en webbadress som avslutning på ett möte företag emellan. En högst vetenskaplig undersökning* visar att förmågan att sprida värme och glädje är några av de saker som verkligen påverkar när företag väljer samarbetspartners. Slutsats: Trycksaker ökar lönsamheten. Kph är en trycksakspartner i stort och smått. Nya trycksaker kommer fram snabbare och enklare än någon annanstans. Välkommen att testa.

Kungsgatan 66, 018-781 81 00, www.kph.se 91


arkitekturhistoria

Lech es U p p sal a Gunnar Leche var stadsarkitekt i Uppsala åren 1920 – 1954. Under denna tid tredubblades befolkningen och staden växte i alla väderstreck. Leches offentliga och privata uppdrag innefattade under tre decennier skolor och bibliotek, industri- och kontorshus, biografer, badhus och bensinmackar, samt hundratals bostadshus. Hans verksamhet omfattade allt från det övergripande stadsplanerandet till husritandets minsta detaljer och han kunde i kraft av sin bredd, mångsidighet och produktivitet som få andra arkitekter sätta prägel på sin stad. Leches sociala engagemang, krav på kvalitet och förmåga att med små medel ge varje hus en egenart gör dem till de mest attraktiva och eftertraktade i Uppsala. Lars Lambert berättar i fyra nummer av Biz&Art om Gunnar Leches Uppsala.

LARS LAMBERT

Gunnar Leche, 1891–1954.

92


Taklagsfest år 1935. Leche, sittande i mitten, och Diös t.v.

Leches 1930-tal: Rekord i bostadsrätter! Det samarbete som under 1920-talets andra hälft så framgångsrikt inletts mellan Gunnar Leche och byggmästaren Anders Diös med Vaksalaskolan fortsatte in i det följande decenniet. Föreningshusbyggandet sattes i system, vilket ledde till att Uppsala blivit landets bostadsrättstätaste stad. Under mellankrigstiden, från 1922 till 1939, tillkom 3.500 lägenheter fördelade på 150 föreningar, relativt jämnt fördelade över Luthagen, Södra och Norra Kvarngärdet. Den produktive Leche svarade själv för hälften. Under 1930-talet bestod 60–80 procent av nyproduktionen av föreningshus. Diös föreningshus på Luthagen och i universitetsområdet hade gett honom gott anseende och han erbjöds att bygga på stadens mark på Norra Kvarngärdet, där tomter ställdes till förfogande till subventionerat pris. Detta blev upptakten till Höganäsområdet vars

utbyggnad under 1930-talet skedde helt i Diös regi. I utformningen av kvarteren följde Leche de principer som han utbildat i Fålhagen och på Luthagen, öppna kvarter med friliggande hus vid planterade gårdar, men i större skala och med mindre nyansering. Byggnaderna får en alltmer avskalad och reducerad form som drar mot funktionalism. Vid mitten av 1930-talet tillkommer också föreningshusen kring Vasaparken och vid den blivande Luthagsesplanaden liksom ytterligare ett antal funkishus på skilda håll i stan. Av de många kommunala uppdragen under perioden tillhörde Tullhuset och Stadsbiblioteket de viktigaste. Flitigt anlitad av privata aktörer ritade Leche också biografer och bensinstationer, kontorshus och fabriker.

93


Modellen för husen i Höganäsområdet är den långa lamellen. Först ut var Långe Ull, 1930-31, med vitputsad takfot och frontespis, vitputsade band och fält, här mot trädgårdssidan.

Brf Esplanaden i korsningen Kyrkogårdsgatan / Luthagsesplanaden, ett femvåningshus med sjuttiofem lägenheter, som sträcker sig rakt genom kvarteret. Hit flyttade Leche med sin familj 1935 och bodde sedan näst längst upp mot väster i nästan tjugo år till sin död.

I Börjegårdarna, 1935, har funkisen slagit ut i full blom med spelet av balkonger och perspektivfönster. Ett hangarfartyg kommer glidande längs Börjegatan med stäven riktad ut mot Luthagen. Inne i Gluntens gränd ligger ännu ett stort Lechehus, Brf Borgen, flankerat i bild av ytterligare två Lechehus, vid Vasaparken och Luthagsesplanaden.

94


Leches Tempohus vid Stora torget, 1934. Den första etableringen i Uppsala av en butikskedja och den första moderna saluhallen i Uppsala. I gatuplanet butiker, sen en våning med kontor och överst bostäder. Byggmästare var Diös som nu flyttade sitt kontor från Vaksala torg in till stadens centrum.

”Simbiblioteket”, Leches kombinerade Stadsbibliotek och simhall från 1939, är en av hans många institutionsbyggnader. Leche hade en faiblesse för badhus, ritade det sedermera rivna Fyrisbadet på 1920-talet och badhus i Enköping och Nyköping och flytbadhuset vid Liljeholmen i Stockholm.

Tullhuset nere vid ån, 1934, i funkisens rena grundformer, som en avlång låda med en bit av locket uppfällt. En attika markerar kontorsdelen. Hög sockel, tätt spröjsade fönster. En stiliserad klocka. Källor. Om Gunnar Leche finns en stor och rikt illustrerad bok, Gunnar Leche, stadsarkitekt. I alla välsorterade bokhandlar eller direkt från Kornh uset förlag, Kornhuset.www.se.

Simhallen, interiör med bassäng.

95


BIZ&ART KRYSSET nr 16 Skicka in rätt svar till korsord@bizart.se Vinnaren får ett presentkort på middag för två personer (exkl dryck) hos VILLA ANNA.

Rätt svar på kryss nr 15 var KVADRATER Grattis Berit Rahm!

Hans Svensson

96


97


zellout.se

Kortet för tjänsteresor. Gäller även på söndagar.

Ett företagskort kostar från 5 360 kronor om året. Det kan användas av vem som helst på företaget och gäller för obegränsat antal resor på våra bussar och Upptåget. Vill du veta mer om hur vi kan underlätta ditt resande i tjänsten? Kontakta vår företagscoach Karin Edenius på 018-65 99 00.

ul.se/foretag 018-65 99 00 98

UPPTÅGET

REGIONBUSSARNA

STADSBUSSARNA


99


BIZ&ART Ett magasin om kultur och affärsliv. Nr 16

BIZ&ART 16

®

9

BIZ&ART höst 2011 75 SEK

STADSTEATERN 60 år trOLLTYG TOLVSKILLINGS OPERAN EVOLUTIONS MUSEET Bror hjorths hus KARIN JOHANNISSON AKO

ISSN 1654-5370

771654 537006 01

BIZ&ART nr 16  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 16, sept 2011.

BIZ&ART nr 16  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 16, sept 2011.

Advertisement