__MAIN_TEXT__

Page 1


Marknadens hela utbud - Analys - Företagsvärdering - Strukturerade produkter sionssparande - Marknadens hela utbud - Analys - Företagsvärdering - Strukturera - Fonder - Pensionssparande - Marknadens hela utbud - Analys - Företagsvärdering mering - Aktier - Fonder - Pensionssparande - Marknadens hela utbud - Analys - Fö - Skatteoptimering - Aktier - Fonder - Pensionssparande - Marknadens hela utbud - Försäkringar - Skatteoptimering - Aktier - Fonder - Pensionssparande - Marknaden - Revision - Försäkringar - Skatteoptimering - Aktier - Fonder - Pensionssparande Företagsvärdering - Strukturerade produkter - Långsiktighet - Revision - Försäkring produkter - Långsiktighet - Revision - Försäkringar - Skatteoptimering - Aktier - F Strukturerade produkter - Långsiktighet - Revision - Försäkringar - Skatteoptime retagsvärdering - Strukturerade produkter - Långsiktighet - Revision - Försäkringar - Analys - Företagsvärdering - Strukturerade produkter - Långsiktighet - Rev

2

www.exceed.se

www.exc


Oberoende rådgivning - på riktigt

Långsiktighet - Revision - Försäkringar - Skatteoptimering - Aktier - Fonder - Penade produkter - Långsiktighet - Revision - Försäkringar - Skatteoptimering - Aktier g - Strukturerade produkter - Långsiktighet - Revision - Försäkringar - Skatteoptiöretagsvärdering - Strukturerade produkter - Långsiktighet - Revision - Försäkringar - Analys - Företagsvärdering - Strukturerade produkter - Långsiktighet - Revision ns hela utbud - Analys - Företagsvärdering - Strukturerade produkter - Långsiktighet - Marknadens hela utbud - Analys - FöretagsvärdMarknadens hela utbud - Analys gar - Skatteoptimering - Aktier - Fonder - Pensionssparande - ering - Strukturerade Fonder - Pensionssparande - Marknadens hela utbud - Analys - Företagsvärdering ering - Aktier - Fonder - Pensionssparande - Marknadens hela utbud - Analys - För - Skatteoptimering - Aktier - Fonder - Pensionssparande - Marknadens hela utbud vision - Försäkringar - Skatteoptimering - Aktier - Fonder - Pensionsparande

ceed.se

www.exceed.se

3


Cajsa´s Creativa Julbuffé Inlagd sill med spiskummin och apelsin Krämig vitlökssill med laxrom Örtkryddad sillpotatis Citroninkokt röding med stjärnanis och saffransdressing Gammelrökt lammstek från Väddö rökeri Brysselkål slungad i yoghurtdressing med Fyris starka senap Julskinka glaserad med sötsur chilisås Viltchorizo från Segersta gård Köttbullar med fetaost och mynta Äppelsallad med färskriven pepparrot och pistagenötter Jansson´s frestelse med rotfrukter och rökt lax Ädelost med torkade fikon, aprikoser och mandelblomshonung Russin- och lingonbröd samt Pyramidbagarens spisknäcke med smör

245 kr/person Catering från 15 personer

Dessert ingår vid beställning senast 30/11 Lyxig ris à la Malta med granatäppel- och russinsallad serveras med filodegsflarn (Ord. pris 50 kr/person) Välkommen med din beställning! 018-130 190 • cajsas-kok.se

4

Cajsa´s Creativa Catering


Innehåll Kultur gör att människor växer, utvecklas och mår bra. Orphei Drängar ger många den möjligheten. Därför stödjer vi OD.

7 (In)ledare 8 Om Göran Engman 18 Ett reportage om Lena Kriström 24 På känslospaning med Anna Kåver 30 Oslipad diamant väntar på upptäckt 36 Uppsala är åter igen senapsstaden 40 Wallumni – vad hände sedan? 42 Plats för entreprenörsanda i kulturen 44 På besök i Lolitornas värld 48 Mästaren 54 Följen er caprice... 62 Akademiförvaltningen 68 Design som tål ögats slitage 76 Guide till underbara utflykter 78 Mat + kultur = sant

Ansvarig utgivare: Stewen Quigley Redaktion: Johanna Uddén, Lillemor Berg, Stewen Quigley. Skribenter: Claes Brodda, Henrik Lundström, Johanna Uddén, Lars Lambert, Inger Hammer, Christer Åsberg, Gunilla Sthyr, Lillemor Berg, Liselotte Forslin, Mia Ulin, Bo Rosander, Jörgen Runeby, Ulrika Nisser. Fotografer: Fotografer i redaktionell text på sidangivelser: Stewen Quigley omslagsfoto 6-8, 14 nedre bild, 24-43, 48-51, 54-61, 68 - 80, 82, 86 nedre bild, 91, 98. Mats Bäcker 10, 13 övre bild / Markus Gårder 11, 13 nedre bild / Petra Helberg 12 / Inger Hammer 19-22 / Cecilia Minami 44 / Copyright Galleri Charlotte Lund 44-47 / Ettplusett 52 / Björn Ullhagen 62-65 / Claes Brodda 81 / Bo Rosander 84-87 / Gunnar Sundgren 94-97 Formgivare: Bo Rosander Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala Annonsörer & Partners: Exceed, Friskis & Svettis, Swedbank, Uppsala Stadsteater, Bowlaget, Cajsas Kök, Musik i Uppland, Feskarn, Itrim, Uppsala Julmarknad, Sigtunahöjden, Konsertteknik, Opsala Magasin, Sony Center Uppsala, Trydells, Godsmagasinet, Fyris senap, Skandia, Ge Healthcare. Annonsering och prenumeration: BIZ&ART AB, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala. Tel 018-26 26 00, Fax 018-26 26 06 annons@bizart.se, kontakt@bizart.se, www.bizart.se Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN-nr: 1654-5370 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Hela produktionen inklusive distribution i miljövänlig plast är miljömärkt med Lic nr 341091. För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras. Citera gärna men ange källan.

81 Chilenska viner... 84 Knappnålar, fingerborgar... 90 Uppslag 92 Bildhistoria

®

Biz&Art varumärkesregistrerat.

5


6


Vissa städer har en speciell förmåga att väcka längtan och locka till återbesök. Jag tror det handlar om känslan av att passa in och höra ihop. Staden blir en del av mig och visar vem jag är. Eller kanske ännu viktigare, vem jag vill vara. Även om många städer lockar med stora besöksmål väcks kärleken till en stad ofta i de små personliga upplevelserna. Som att sitta på ett mysigt café, upptäcka nya okända kvarter, göra fynd i en affär eller beröras av en konstutställning. Föremålen för min kärlek har växlat genom åren och de har präglats av upplevelser som har etsat sig fast. Från de efterlängtade besöken hos kusinerna i Stockholm till de många upptäcktsfärderna i Paris som au-pair och det första mötet med New York. Love at first sight! Förra året deltog Uppsala i en studie* där Uppsala som besöksstad jämfördes med fjorton andra städer i åtta olika länder i Norden och Baltikum. Uppsala lyftes fram som Most charming city, Most cultural city och Most green city. De som sökte new modern and different places hade låga förväntningar på Uppsala men blev glatt överraskade. Det hedrande slutomdömet blev Uppsala satisfy modernity på samma höga nivå som vinnaren. Mitt favoritcitat från rapporten är Hanging out is best in Uppsala. Det visar att vi har mycket att erbjuda som vi själva kanske inte alltid ser och värderar på samma sätt som våra besökare. Städer som lockar stadsturister har ofta både en rik kulturhistoria och en dynamisk puls. Lockelsen ligger i kontrasterna. Så vad kan vi göra för att fler människor ska komma hit, upptäcka sitt Uppsala och komma tillbaka? Sanningen är att vi har allt som andra attraktiva städer har, om än i mindre skala. Utmaningen ligger i att lyfta fram det vi har och är bra på. Och skapa förutsättningar för våra besökare att uppleva hela staden när de är här. Låt oss fortsätta bredda bilden av Uppsala och ta plats i omvärlden. Budskapet är enkelt: Hanging out is best in Uppsala!

(in)ledare

”Hanging out is best in Uppsala”

ULRIKA NISSER

Ulrika Nisser Marknadschef evenemang Uppsala Tourism AB

* Läs mer om Experience Design i City Tourism på www.uppsala.to (press & bransch/statistik)

7


Om Göran Engman av Lillemor Berg

En gänglig gestalt släntrar in över gårdsplanen. Kepsen är långt neddragen över pannan och mannen kurar lite i kylan. Ett kort ögonblick ser det verkligen ut som om byggbossen Glenn från Uppsala stadsteaters uppsättning av Hantverkarna kommer på besök. Han kommer på utsatt tid, på sekunden. Göran Engman är pålitlig. Det är svinkall oktober men vid mötet tinar man direkt i auran av välvilja och värme. Privatpersonen Göran Engman visar sig vara en okonstlad, positiv och tillgänglig medmänniska. Skådespeleriet och den dryge Glenn har han lämnat kvar i gott förvar på teatern.

8


9


Sydowska morden

Göran Engman är en känd profil för teaterbesökarna på Uppsala stadsteater. Och han trivs på uppsalascenen och med publiken. – Ibland får jag frågan varför jag inte sökt mig till Dramaten. Det uppfattas ofta som finare att spela där, som om det skulle vara alla skådespelares målsättning. För min del känner jag inget behov av att jaga status på det sättet. Det viktigaste för mig har alltid varit förhållandet till publiken. Och jag ser fördelar med att vara knuten till en mindre teater. Det kan vara lättare att få gehör och stöd för en del egna idéer och projekt. Och i det fallet har jag varit lyckligt lottad. Göran är en engagerad och drivande person med många talanger, inte minst som sångare och Elvistolkare. Han älskar att sjunga, helst fullt ut och är svag

10

för smäktande ballader. Det är med speciell stolthet han nämner musikalen Catch My Soul, som sattes upp på Görans initiativ 1999. Catch My Soul bygger på Shakespeares Othello. I rollen som Iago sågs förstås Göran Engman, som bemöttes med strålande kritik för sin tolkning. Som en förlängning av det här projektet fick Göran även stöd för att ordna en konsert vid Börje tull i Uppsala med sin stora idol P.J. Proby, som gjorde rollen Cassio när Catch My Soul gick i London på 1970-talet. P.J. Proby har spelat in massor av demoversioner av Elvis låtar. Snudd på en bättre sångare än the King himself, enligt Göran. Musiken betyder oerhört mycket för Göran Engman, som älskar att turnera riket runt med Elvis i bagaget.


– Elvis sänder så bra. Det kommer fram folk efteråt i tårar och man får kramar. Folk har så många fantastiska minnen förknippade med Elvis musik. Det känns så härligt att kunna stanna kvar efter konserterna och få lyssna till människors berättelser. Ska man berätta Göran Engmans historia i någorlunda kronologisk ordning, så börjar den med en lycklig barndom i Västervik. I tolvårsåldern kom han till Stockholm för att stanna. Fast det har blivit flera ömsesidigt kära återseenden mellan den förlorade sonen Göran och Småland. Han gästar gärna visfestivalen i Västervik. Lusten för skådespeleri har funnits med i stort sett hela livet. Göran berättar om ett starkt minne av första gången han blev medveten om hur lustfyllt det kändes att agera inför publik. Han var i sjuårsåldern och hade till uppgift att leda en motsträvig

hund över scen. Görans sätt att tampas med hunden gav respons, publiken skrattade. – Jag kände sådan glädje och tillfredsställelse av detta, en härlig känsla. Och samma glädje att stå på scen känner jag fortfarande. Men jag är inte precis någon exhibitionist. Det handlar mer om närvarokänslan i agerandet. Det där med att springa ut flera gånger och bocka under applådtacket gillar jag inte alls. Då vill jag helst bara gå och gömma mig. Göran Engman är, som han själv säger, bortskämd med ett gott rykte inom teaterkretsar som ytterst professionell och pålitlig, en som levererar och gör det väldigt bra och som är lätt att samarbeta med. – Jag har alltid haft jämt flyt i hela mitt skådespelarliv. Redan innan scenskolan gjorde jag massor som amatör, barnteater, pensionärsteater, satte upp musikaler, vilket

Hantverkarna

11


Zorro

jag är glad för. Scenskolan blev liksom en naturlig fortsättning. Det var ingen tvekan om vilken väg jag skulle gå. Men livet har inte enbart bestått av teater och musik. Det fanns en tid när artisteriet var förpassat till fritiden på kvällar och nätter. Göran Engman jobbade under många år inom sjukvården. Det gick så långt att han avancerade till obduktionstekniker, ett arbete han kom att syssla med i två år. – Det hände att man fick ta hand om någon man känt i livet. Det blev för tungt. Till slut började världen dansa runt. Då klippte jag. Samtidigt är jag tacksam för mina erfarenheter av arbetslivet och av att ha jobbat med fackliga frågor. Det kan inte vara lätt att gå från skola till skola utan praktik i verkligheten. Att ha livserfarenhet är viktig. Man ska vara människa som skådis. Göran gick ut scenskolan 1981 tillsammans med flera andra idag ryktbara skådisar, som Peter Stormare

12

och Sissela Kyle bara för att nämna några. Sedan dess har det rullat på med massor av teater, musikal och film. När det gäller film har Göran medverkat i många smala produktioner, inga kassasuccéer direkt men i roller som han gillar, lite skruvade med svarta stråk. Göran Engman kan omöjligt räkna upp allt han gjort ur minnet. Han har redan gjort det mesta och har därför ingen speciell drömroll i sikte. Med sin breda erfarenhet känner han sig idag säker nog att tacka ja till precis vad som helst. – Nu vet jag att jag klarar arbetena. Idag kan jag inte tänka mig något som jag inte skulle klara eller passa för. Sedan är det publiken som avgör. Det enda jag inte gillar eller känner mig bekväm med är att plocka av mig kläderna. Då vill jag ha en motivering, veta varför och frågan varför är en tråkig fråga när det gäller teater. Men man får väl se, Linus är väldigt svag för det där med naket på scen, han älskar det, avslöjar Göran med ett skälmskt skratt.


Man undrar ibland hur de gör, skådespelarna, för att hålla isär alla roller, speciellt när de är inblandade i flera projekt samtidigt. Enligt Göran Engman är det inte fråga om någon övermänsklig simultanförmåga. Tekniken att fokusera på uppgifterna och hålla isär dem är något man tränar upp med åren. Har man väl packat ner rollen i ryggsäcken så sitter den. – Det är väldigt jobbigt i början men man hittar sitt sätt. Det är inte så, att man liksom kan trycka på en knapp. Att skapa en roll är en resa. Man kan vara inblandad i flera föreställningar och det fungerar att spela en av dem olika kvällar och samtidigt repetera något nytt. Men man kan inte repetera två roller samtidigt som man spelar flera föreställningar. Där går gränsen. Att kombinera teaterjobb och film kan däremot vara svårt logistiskt sett, med filminspelning på en plats långt ifrån teatern med föreställningar varje kväll. När Göran Engman spelade Sören i den populära tv-serien Skärgårdsdoktorn fick han åka helikopter till jobbet på

Hantverkarna

Rigoletto

Uppsala stadsteater. Under en filminspelning vid ett annat tillfälle gick det käpprätt åt skogen med alla dubbel- och trippelbokningar. – Tur att man har goda vänner. Producenten var så klart sur men hygglig. Han kom på att man kunde kalla avbrottet för teknisk vecka. Det går helt enkelt inte att vara på flera ställen samtidigt och det kostar massor av pengar när filminspelningar står stilla. Sedan några år tillbaka har Göran en manager som håller reda på allt. – Det är jätteskönt att få hjälp med något man är värdelös på själv. Man kan inte göra allt. Och ska man filma, finns ju möjligheten att ta tjänstledigt från teatern ett tag. Jag gjorde det en gång efter en föreställning på teatern när jag hört någon viska i publiken, nämen är det han nu igen! Det är inte mycket rast och ro som gäller för Göran

13


Engmans julspecial

Engman. Men när han väl är ledig gillar han att snickra och påta i jorden. Konstnärligt lagd som han är, tycker han också mycket om att skriva och måla men numera räcker varken tiden eller koncentrationen till för det. – Som skådespelare lägger man aldrig av, utan har rollen med sig hela tiden. Hjärnan är ständigt igång och inställd på jobbet. Publiken på Uppsala stadsteater kan vara lugn. Den kommer att träffa Göran Engman i många skepnader även framöver. Och tankar på egna projekt saknas inte. Engman grunnar lite på en idé han skulle vilja genomföra, att göra något kring Bodil Malmsten. Mer filmjobb kommer det också att bli. Vi kommer att få träffa den udda figuren Sören igen. Skärgårdsdoktorn ska bli biofilm nästa sommar. Göran Engman är pratglad och väldigt närvarande i stunden men nu har det blivit dags att gå tillbaka till teatern igen och väcka liv i hantverkaren Glenn. m

14


Trer채ttersmeny inkl en timmes bowling fr책n 395 kr/pers

Skolgatan 6 018-55 33 10 bowlaget.se

15


TORSDAG 8 OKT 2009 KL 19.00

jubilaren mendelssohn Uppsala Kammarorkester Dirigent: Shi Yeon Sung

Cello i fokus Uppsala Kammarorkester Solist: Pieter Wispelwey

TORSDAG 18 FEB 2010 KL 19.00

Musik i uppland 09/10 Musik i Upplands konserter i Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen och sal B.

TORSdag 17 SePT 2009 Kl 19.00

TORSdag 29 OKT 2009 Kl 19.00

ONSdag 6 jaN 2010 Kl 16.00

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Haydn och Händel

Beethovens 9:a

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

TORSdag 24 SePT 2009 Kl 19.30

TORSdag 12 NOV 2009 Kl 19.00

TORSdag 21 jaN 2010 Kl 19.00

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

Stjärnesång

Linnékvintetten

TORSdag 1 OKT 2009 Kl 19.30

Uppsala Kammarsolister och Francisca Skoogh, piano Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 8 OKT 2009 Kl 19.00

Jubilaren Mendelssohn

Brahms Requiem

Saga, svit och symfoni

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

lÖRdag 14 NOV 2009 Kl 17.00

lÖRdag 30 jaN 2010 Kl 18.00 SÖNdag 31 jaN 2010 Kl 18.00

Väsen och Upplands Låtverkstad

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 19 NOV 2009 Kl 19.30

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Trio X

TORSdag 22 OKT 2009 Kl 19.30

TORSdag 26 NOV 2009 Kl 19.30

Uppsala Kammarsolister och medlemmar ur Talekvartetten Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

16

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

Uppsala Kammarsolister

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

Musik Direkt, Deltävling

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 11 feb 2010 Kl 19.30

Linnékvintetten och medlemmar ur Arméns musikkår Uppsala Konsert & Kongress • Sal B lÖRdag 13 feb 2010 Kl 18.00 SÖNdag 14 feb 2010 Kl 18.00

Musik Direkt, Deltävling

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B


TORSDAG 25 MARS 2010 KL 19.00

100 procent Schumann Uppsala Kammarorkester Dirigent: Roy Goodman Solist: Ronald Bräutigam, piano

brahms Requiem Dirigent: Paul Mägi

TORSDAG 12 NOV 2009 KL 19.00

Cello i fokus

Jubilaren Schumann

Alla konserter markerade med denna symbol ingår i orkesterabonnemanget.

TORSdag 25 feb 2010 Kl 19.30

SÖNdag 28 maRS 2010 Kl 18.00

För mer info besök www.miu.se eller ring 018-17 19 20

TORSdag 18 feb 2010 Kl 19.00 Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Uppsala Kammarsolister ”Med längtan till Italien”

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 4 maRS 2010 Kl 19.00

Uppsala Tonsättartävling 2010

Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TORSdag 11 maRS 2010 Kl 19.00

Skimrande blått

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TORSdag 18 maRS 2010 Kl 19.30

Trio X möter Uppsala Kammarsolister

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

TORSdag 25 maRS 2010 Kl 19.00

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Musik Direkt, Länsfinal

Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TORSdag 15 aPRIl 2010 Kl 19.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TISdag 20 aPRIl 2010 Kl 19.30

Uppsala Kammarsolister och Michael Lethiec, klarinett Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 6 maj 2010 Kl 19.00

Grande Finale!

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen


ETT REPORTAGE OM LENA KRISTRÖM av Inger Hammer

18

Jag stämmer möte första gången med Lena Kriström hos optikern inne i Uppsala. – Jag måste skaffa linser. Det borde jag ha gjort för länge sedan. De behövs i Jukkasjärvi. När jag kommer in från kylan in i hotellet, där det bara är fem minusgrader, immar glasögonen igen och man ser över huvud taget ingenting. Lena har arbetat med konstnärlig utsmyckning på Icehotel sedan starten. Där har hon också lett kurser för studenter från landskapsarkitektutbildningen i Uppsala (SLU). I sexton år har hon rest upp till Jukkasjärvi och arbetat i kyla och mörker ett par månader. – Jag är nog lite isgalen eller isbiten kanske man kan säga. Jag har otroligt starka känslor för det norrländska vinterklimatet. Där känner jag mig hemma, säger hon. Lena är född i Östersund och växte upp i Ångermanland, där hon ägnade mycket tid åt längdåkning på skidor. Hon älskar vintern. Nu bor hon utanför Uppsala i Skärfälten, där hon hittade sitt önskeställe för några år sedan. Vi kör genom ett gråtrist landskap. Bruna torra löv rasslar i vinden och spretiga buskar kantar vägen. Allt är redo för den snö, som numera sällan täcker landskapet i Uppland. – I Jukkas ligger snön och det är kallt, men kylan känns inte så farlig. Klär man sig varmt fryser man inte. Inte alls som här nere, säger Lena. Och det blir aldrig riktigt mörkt. Det låga röda huset, ursprungligen från 1700-talet, är tillbyggt och moderniserat. Det är lågt i tak, men den öppna planlösningen och stora fönster ger ett behagligt ljus. Från köksfönstret ser man ut över gärdena. På gården har Lena en varmbonad ateljé med ljusinsläpp i taket. Inför årets arbete med baren på Icehotel gjuter hon modeller till isskulpturerna. Baren ska ha 20-talstema. Lena lyssnar på musik och har just haft en första danslektion i Charleston som inspiration för uppgiften. Is är ett favoritmaterial. Annars arbetar hon huvudsakligen i sten. Oftast med figurativa, halvnaturalistiska motiv. Som barn tecknade hon mycket. Men uppvuxen


19


i en familj med pappa som advokat och mamma som sjuksköterska var det inte självklart att bli konstnär. Inte att ägna sig åt konst som yrke. – Men jag har inte bråkat med mig själv, säger hon. Jag har tillåtit mig att gå vidare min egen väg. Lena började med konststudier på Nyckelviksskolan, Gerlesborgsskolan och ABF:s konstskola och gick sedan fem år på Konstakademien. Nu var det på allvar. En inspirationskälla var Bror Marklund. Väggarna i föräldrahemmet var fyllda med hans konst. Han var kusin till hennes far. När Lena var i 20-årsåldern och hade börjat sin konstutbildning uppmuntrades hon av Bror Marklund att fortsätta med konsten. Hon assisterade honom i hans ateljé i Funäsdalen. – Vi pratade mycket, om volym och tyngd. Han kunde prata om en sockerbit som om det var ett stort stenblock, minns hon. Det finns något eftersinnande och meditativt över hennes figurer. I köksfönstret står en miniatyr av den en och en halv meter höga magnetitfiguren Bergtagen, som

20

nu är placerad i den skulpturpark som håller på att skapas intill Icehotel. I somras anordnades i Jukkasjärvi det andra internationella symposiet Magnitite Heavy Art för konstnärer som vill arbeta med materialet magnetit. Magnetiten är liksom isen ett lokalt material. Ett järnmalmskross från LKAB:s gruva. När man blandar den med cement blir det en betong att gjuta eller bygga med. Tanken är att skulpturparken ska locka turister till Jukkasjärvi även under sommarhalvåret. Alabaster är ett material som också tilltalar Lena. – Alabastern är mjuk och tar in ljus. Det finns likheter med att arbeta i is men ändå så stora kontraster. Ljuset och värmen i Toscana och mörkret och kylan norr om polcirkeln. Kontrastrik var också utställningen Speglingar i Luleå Konsthall, där Lena ställde ut skulpturer i svart magnetit från norra Sverige och i vit alabaster från Volterra i Italien.


Vad är det då för skillnad att arbeta i sten, is och magnetit, undrar jag. – Stenar från ett stenbrott eller från naturen har oregelbundna former. Jag tittar på varje sten och försöker bibehålla stenens form, inte göra våld på den. Det är stenen som avgör vad det blir. Magnetitskulpturen formar jag efter en modell. När jag går på isblocket har jag först skissat skulpturen. Jag tecknar med permanent tuschpenna och sågar ut större stycken med motorsåg och skär sedan formerna med isjärn och morakniv. Ett par månader senare träffar jag Lena i Jukkasjärvi. Årets hotell är i stort sett färdigt och öppet för gäster och besökare. Under några hektiska veckor i december byggdes konstsviterna av is, snö och ljus av en skara konstnärer från världens alla hörn. Lena har i år medverkat till två av sviterna förutom baren. En tillsammans med Icehotels arkitekt Åke Larsson och en

21


med en ung nyutexaminerad designer från Holland, Susan Christianen. Nu leder Lena kurser för turister och grupper som vill pröva på att skära i is. – Alla blir spontant inspirerade att själva pröva på. Det är ett lätt material att arbeta i. Som att skära i smör. Men man måste ha riktigt vassa verktyg. I isbaren återstår fortfarande lite justeringar av några isskulpturer. Iklädd overall och yllemössa står Lena uppflugen på en stege och skär målmedvetet fram näsvinkeln på den kvinnliga figuren med en morakniv. Hon går runt och studerar resultatet från andra sidan. – Att skulptera i is är som att jobba direkt med ljus. Isen tar in allt ljus. Det blir tydliga vinklar som skapar mörker och ljus. Som teckningar. Ibland får man byta sida för allt lyser igenom. Men skulpturer i is är ju förgängliga. Lena berättar om en isskulptur som smälte bort innan den invigdes.

22

Hon hade tillsammans med Ragnhild Brodow lyckats få ner ett isblock från Jukkasjärvi för att göra en tre meter hög isskulptur av vasaloppstrofén vid målet. Det året blev det onaturligt varmt både dag och natt. Det började blåsa och solen kom fram. Först blev isen alldeles klar. – Men den grät medan vi skar. Sedan blev den porös och började ta in luft. När vinnaren kom i mål var det bara spillror kvar. Då hade skulpturen förintats, frätts upp. Jag undrar hur Lena känner inför att hennes skapelser försvinner. Även om de allra flesta har längre livslängd än den i Mora. – Det ger en fantastisk frihet. Man vågar testa. Ständigt pröva nya idéer. Nu väntar närmast ett skulptursymposium i Indien innan det är dags att ta itu med en av sviterna i årets nya version av Icehotel. m


23

www.metodarkitekter.se


På känslospaning med Anna Kåver. Av Lillemor Berg

I vår västerländska kultur har förnuft och rationalitet ofta värderats som det centralt mänskliga. Men allt i världen som vi tar ställning till måste först passera vår sinnesapparat. Sinnevärlden, där känslorna svarar, är och förblir den primära instansen. Utan känslor vore de omöjligt att navigera i ett socialt sammanhang. Är det inte medkänslan som främst definierar det mänskliga? Jag läser Anna Kåvers bok om känslor, Himmel, helvete och allt däremellan, och kan inte låta bli att rikta en tanke till diktaren Harry Martinson, som menade att människans styrka ligger i hennes svaghet. Han skulle ha tyckt mycket om Kåvers bok. Den bekräftar ur ett vetenskapligt perspektiv en uppfattning som Martinson under hela sitt författarskap kämpade hårt för att förmedla i diktens form och i sina essäer, om sinnena som intelligenta och funktionella instrument. Evolutionen har frambringat alltmer tydningsskickliga varelser, menade han, från enkla organismer som enbart svarar reflexmässigt på skillnader till människor med ett komplext spektrum av känslomönster som de är i stånd att diagnostisera och kommunicera. Anna Kåver talar utifrån sin kliniska och akademiska erfarenhet i samma anda om en uppvärdering av den mänskliga känslovärldens rikedom. Det mesta i vårt dagliga sociala liv styrs av känslor, därför är det viktigt att vi är observanta och lyhörda för både våra egna och andras känslolägen. Kåver vill

24

visa hur en ökad medvetenhet om hur vi tolkar och använder informationen från vår sinnesapparat leder till ett rikare och bättre balanserat liv. Anna Kåver är psykolog och psykoterapeut, med specialisering på kognitiv beteendeterapi (KBT). Hon har en lång klinisk erfarenhet, både som privatpraktiserande med mottagning i Uppsala och som knuten till Akademiska sjukhusets psykiatridivision och till forskningsprojektet SKIP på Karolinska institutet i Stockholm. Anna Kåver har delat med sig av sina kunskaper inom området KBT i ett flertal böcker, en del av dem författade i samarbete med kollegan Åsa Nilsonne. Med Himmel, helvete och allt däremellan har författaren utgått från en mycket hög ambitionsnivå. ”Ugångsläget var att skriva en glad, optimistisk, allvarlig, seriös, vetenskaplig, rådgivande, kulturell, vacker och lättläst bok om människans känsloliv”.


Resultatet bjuder på en intressant och lärorik resa med en mångfald aspekter på känslovärldens dynamik. Anna Kåver väcker lust och nyfikenhet med sin uppmaning till känslospaning. Hur känns känslorna i kroppen, vad vill de säga och varför? Hur läser jag av andras känslor? Vägen till självkännedom är ett livslångt forskningsprojekt, menar författaren och lotsar läsaren med fast hand genom ett rikt material av exempel på hur erfarenheter från den kognitiva beteendeterapin kan vara till hjälp i vardagslivet. Inom KBT arbetar man med två viktiga strategier för att navigera i känslohavet, mindfullness och acceptans. Mindfullness, att vara närvarande i nuet, betyder att man utgår från situationen som den är nu, inte hur man tycker att den borde vara. Med acceptans menas ungefär, att man bör undvika att fly från eller gömma undan besvärliga känslor. Kåver talar om så kallade marktäckare, när en känsla maskerar en annan grundläggande känsla. Det är till exempel vanligt att reagera med ilska när det man egentligen känner är sorg, skuld eller skam. En negativ känsla kan lätt slå rot och styra hur man agerar eller undviker att agera. För att reda ut knutar och komma vidare, är det viktigt att utforska vad man egentligen känner och sätta ord på det. Till skillnad från många böcker i genren självhjälpböcker, listar inte Himmel, helvete och allt däremellan upp punkter med enkla lösningar på hur man finner lyckan. Lyckan är inte att betrakta som en grundläggande känsla, menar Kåver. Evolutionen har ställt in hjärnan på att söka bristtillstånd. Den arbetar efter principen att söka mer av något. Budskapet är snarare att vi bör lära oss att tolerera, acceptera och bekräfta egna och andras känslor, även de negativa. Känslor måste få finnas, de är vad de är, signaler och drivkrafter som hjälper oss att orientera i tillvaron. Att känna det man känner är inte problemet. Den stora frågan handlar om hur man ska handskas klokt med sina känslosvall så att man inte drunknar i dem eller agerar irrationellt i affekt. Himmel, helvete och allt däremellan förmedlar något vi aldrig kan få för mycket av, människokunskap. m

Anna Kåver

Böcker av Anna Kåver: • Social fobi: att känna sig granskad och bortgjord, 1999 • Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning: teori, strategi och teknik (med Åsa Nilsonne), 2002 • Att leva ett liv, inte vinna ett krig: om acceptans, 2004 • KBT i utveckling: en introduktion till kognitiv beteendeterapi, 2006 • Tillsammans: om medkänsla och bekräftelse (med Åsa Nilsonne), 2007 • Himmel, helvete och allt däremellan. Om känslor, 2009 Här kan man få veta mer om Anna Kåver: http://www.kbtiutveckling.se/

25


formsäkert

design, konsthantverk, kläder & kafé www.godsmagasinet.nu

GÅ NER I VIKT OCH STANNA DÄR Välkommen att kontakta oss för mer information Tel. 018 - 680 680

För två år sedan gick Cecilia med i Itrims viktminskningsprogram, hon gick ner 20,5 kg. Brita gick ner 22 kg, Roger gick ner 44 kg, Frida gick ner 13 kg och Fredrik gick ner 44,3 kg. Alla har behållit sin vikt. Läs mer om dem på itrim.se

Brita har gått ner 22 kg Roger har gått ner 44 kg Cecilia har gått ner 20,5 kg

Frida har gått ner 13 kg Fredrik har gått ner 44,3 kg

Att gå ner i vikt är en sak – att stanna där är en helt annan. Forskning visar att du har störst chans att lyckas om du börjar med en snabb, men kontrollerad, viktminskning – och sedan ändrar dina vanor. Därför är vårt viktminskningskoncept uppbyggt precis så. Itrim 26 är en svensk motions- och viktminskningskedja som inte släpper dig ur sikte förrän du består av det antal kilon du mår

bäst av. Vår metod är vetenskapligt bevisad och består av en sund kombination av mat, motion och motivation i form av personligt stöd och grupputbildning. Våra kunder går i snitt ner 10,8 kg på tio veckor, på samma tid minskar de dessutom midjemåttet med 11,8 cm. Ett resultat som sedan håller i sig efter ett helt år. Det gör vårt program världsledande inom varaktig viktminskning.

Itrim Uppsala, Bangårdsgatan 7 Tel. 018 – 680 680 www.itrim.se


Frank. Foto Rolf Hamilton

Kulturliv Upptäck en ny kulturform som får både själen och kroppen att må bra. Unna dig sköna träningspass året runt på Friskis&Svettis. Träna på egen hand eller varför inte tillsammans med någon du tycker om. Det ger inte bara resultat, du kommer att upptäcka nya inspirerande leenden. Träna på tre ställen i Uppsala. Ett årskort kostar 2 400 kr. Medlemsavgift 100 kr/kalenderår.

Ekeby Bruk, Väderkvarnsgatan 16 och Ultuna Jympa, Gym, Ki, Aerobics, Core, Skivstång, Spinning Fyrishov Vattenjympa Tel 018-55 84 90 www.friskissvettis.org/uppsala 27


Oslipad diamant av Mia Ulin väntar på upptäckt Slottsstråket kan bli Uppsalas nya kulturella upplevelsecentrum Uppsala slott och dess omgivningar är som en oslipad diamant av spännande kultur- och upplevelsemiljöer, men vi är dåliga på att berätta om dem. Om området utvecklas och görs mer tillgängligt för besökare, kan vi få ett kulturellt centrum väl värt för Uppsalabor och turister att stanna längre i. Hösten är här. De sista solstrålarna för dagen sänder sin svaga värme över Uppsala slotts borggård och jag kisar bakom mina solglasögon. Några unga kvinnor, konststuderande av diskussionerna att döma, kommer ut från Konstmuseet och en fotograf med stort objektiv experimenterar med olika vinklar av Rikssalens fönstersmygar. Jag slår mig ner på ett av de liggande stenblocken, i väntan på ett blivande brudpar som ska se på vigsellokalen i Vasaborgen, och ser ut över Botaniska trädgården. Som vanligt får jag en känsla av stolthet och glädje när jag insuper atmosfären, ser de vackra byggnaderna, planteringarna och utsikten och jag tänker: ”Jag älskar den här miljön!” Granit möter akvarell Just den här dagen är man i full färd med att ta ned två stora banderoller som hängt på Linneanums fasad i Botaniska trädgården hela sommaren. Banderollerna visar två porträtt, ett i sten och ett i akvarell. Det är från sommarens succéutställning Face II Face, som avslutades söndagen dessförinnan. De två konstnärerna, skulptören Lars Widenfalk och målaren Lars Holm, lät sina alster mötas öga mot öga i Linnésalen och Orangeriet. Grovhuggna stenskulpturer i granit och

28

glas i balanserat samspel med monumentala akvarellporträtt sida vid sida, presenterades i Linneanums varsamt renoverade storslagenhet. Uppsala universitet uppskattar att drygt 10.000 personer såg utställningen som av många anses vara något av det bästa i konstväg Uppsala haft. Gallerist med stort hjärta Bakom utställningen står galleristen Anna Jonson som sedan i mars 2008 driver Villavägen sju, alldeles vid Botaniska trädgården. Anna driver sitt galleri med entusiasm, drivkraft och engagemang som är få förunnat. Och dessutom med ett väldigt stort hjärta. Tanken bakom galleriet är att erbjuda en arena för kreativitet och skapande, att ge även okända konstnärer möjligheten att ställa ut samt att ge bidrag till olika stödprojekt. Ett villkor är att konstnären ska välja en välgörenhetsorganisation som han eller hon ger sju procent av sina intäkter till, t.ex Rädda barnen! eller WWF. – Det viktigaste när jag väljer ut konstnärerna är att de brinner för sitt skapande och att de har något de vill förmedla, säger Anna. De behöver inte vara erkända i konstkännarkretsar, bara de kan ge mig och dem som besöker galleriet en genuin upplevelse.


29


30


Skaparglädje som berikar Och en upplevelse var det verkligen att besöka Face II Face. Jag blev berörd, jag blev hänförd, jag blev stolt. Tänk att det här finns i Uppsala! En unik byggnad i en historisk miljö som boostar dig med skaparglädje. Jag skulle kunna bjuda hit vem som helst från vilken världsmetropol som helst utan att skämmas, jag är säker på att de skulle njuta och berikas. Själv kan jag tycka att Face II Face är både ett startskott på något nytt samtidigt som den så väl ligger i linje med många andra upplevelser i slottsområdet. Face II Face fick många besökare, och åtminstone i slutet av utställningsperioden fick medierna också upp ögonen. Men det finns flera andra utställningar och evenemang i området som, trots att de har hög kvalitet, lever lite i det fördolda. Slottsstråket ger upplevelser För fem år sedan startade besöksmålen kring Uppsala slott en ideell förening kallad Slottsstråket. Föreningens syfte är att samverka och informera besökare i Uppsala om allt man kan uppleva i miljön kring Slottet. Unn Torell på Pelle Svanslös Hus var initiativtagare och fick med sig oss andra; Evolutionsmuseet, Botaniska trädgården, Konstmuseet, Bror Hjorths Hus och Vasaborgen, som jag själv representerar. Senare tillkom Fredsmuseum och Villavägen sju och vi vill gärna knyta fler till oss. Vi har låtit en konstnär måla en illustrativ karta över området som vi tryckt i en folder och varje år anordnar vi Slottsstråksdagen med aktiviteter för familjen. Men med mer resurser skulle man förstås kunna göra mycket, mycket mer. Vision: Kulturellt centrum Min vision med Slottsstråket är att det ska bli Uppsalas nya kulturella centrum. Förutsättningarna finns: De vackra parkerna. De klassiska miljöerna och arkitekturen. De historiska händelserna, Uppsalaprofilerna och kulturaktiviteterna. De bara väntar på att bli upptäckta. Eller snarare: Väntar på att någon ska berätta om dem på ett sådant sätt att både Uppsalabor och besökare från när och fjärran förstår och hittar hit. Vet du till

exempel att Evolutionsmuseet har Nordens största dinosauriesamling? Vad hände egentligen i maj 1567, då sex personer mördades på Uppsala slott? Och tror du på att Dag Hammarskjöld verkligen spelat tennis i Rikssalen? Konststråk värd en Uppsalaresa Uppsala slott och dess omgivningar har potentialen att ge både Uppsalas invånare och hitresande turister ett smörgåsbord av upplevelser som absolut kan konkurrera med vilka häftiga nöjesparker som helst. Det gäller bara att stolt visa på det samlade utbudet samt att tillgängliggöra, utveckla och samverka. Och med Konstmuseet, Galleri Villavägen sju, Bror Hjorths Hus och Linneanum kan man skapa ett konststråk väl värt en resa till Uppsala för den mest kräsne konstkännare. Mia Ulin, fd ordförande i Uplands konstförening och verksamhetsansvarig för Vasaborgen på Uppsala slott.

Fakta Slottsstråket går mellan åtta olika besöksmål i området kring Uppsala slott. Går du raskt kan du knata runt Slottsstråket på en halvtimma, men då missar du förstås upplevelserna. Alla besöksmålen är öppna för allmänheten året runt, utom Vasaborgen, som bara har öppet på sommaren. Slottsstråkens besöksmål Uppsala Konstmuseum – Konstskatter från 1300-tal till nutid / Vasaborgen – Historiska upplevelser och spöklika visningar / Fredsmuseum – Det svenska fredsarbetet samt fred och krig i världen / Pelle Svanslös Hus – Sagohus där du leker med Pelle och hans vänner / Botaniska trädgården – Grönskande oas med växter från hela världen / Evolutionsmuseum – Upptäck dinosaurier, mineral, djur och växter / Bror Hjorths Hus – Ett konstnärshem med aktuella konstutställningar / Villavägen sju – Konstgalleri med tanke bakom.

31


east meets west effektiva mĂśten med inspiration frĂĽn Kina

32


service

Vinnare 2007-2008

mĂśten

6-180 personer

vila

98 rum 127 bäddar

sigtunahojden.se

33


Uppsala är återigen senapsstaden av Jörgen Runeby Juletid betyder högsäsong för senapen, en av våra äldsta och mest populära kryddor. En krydda vars uppgift från början var att dölja den dåliga smaken på mat. På senare tid har senapen även visat sig ha förmågan att krydda politiska känslor på presidentnivå. Men framförallt älskar vi den som smakhöjare just till julmaten.

Mats Ader

34


Vi var många uppsaliensare som välkomnade beskedet om att Uppsala återigen skulle bli en senapsstad. När tillverkningen av Slotts senap försvann för något år sedan kändes det som industristaden Uppsala slutligen gick i graven och en era var definitivt över. Men i somras var ordningen återställd igen när Fyris senap lanserades. Och den nya senapen har mottagits väl av köparna. – Det har gått otroligt bra, säger Mats Ader, en av ägarna av Fyris senap nöjt. Vi gick ut lokalt i Uppsalaregionen i somras i de stora livsmedelskedjorna. I en av kedjorna ligger vi etta och tvåa i försäljning – av 52 olika sorter. Inom kort kommer vi att lansera Fyris senap över hela landet. Nu jobbar vi treskift och måste antagligen köpa en ny maskin för att klara efterfrågan. Vi älskar vår senap. Växten, en släkting till bland annat pepparroten och rädisan, sägs ursprungligen komma från Kina. Det var romarna som först lärde sig tillverka senap och sedan spreds kunskapen med kringvandrande munkar. Till Sverige kom den på 1300-talet. Men redan för 3 000 år sedan tuggade människor senapsfrön, antagligen för att dölja dålig smak på kött. Senapen har också använts i andra syften. Skånska Senapssällskapet uppger att enligt en engelsk krönika från år 1234, avrättades vikingar genom att kväva dem i kaggar av senap. Men tidigt insåg man även senapens helande förmåga. En del äldre kanske kommer ihåg de så kallade senapsomslagen. De var ett sorts bandage som man la på det onda, till exempel benhinneinflammation, för att öka blodcirkulationen och lindra smärta. Senapen har också förmågan att röra upp känslor på hög politisk nivå. I somras lyckades Barack Obama skapa stort rabalder genom sitt val av senap. Vid ett besök på Ray’s Hell Burger i Arlington, Virginia, blev presidenten sugen på en lite kryddigare fransk senap på sin ostburgare och bad om dijonsenap. Reaktionen var omedelbar, framförallt i den konservativa pressen. Oamerikanskt och pretentiöst, rasade kritiken! Självklart ska en amerikansk president äta amerikansk senap, tillrättavisade man presidenten. Uppenbarligen är senapen hett politiskt stoff.

Faktum är att det anses viktigt vad de folkvalda har för smakpreferenser. För några år sedan gjorde The National Hot Dog Council (Nationella amerikanska rådet för varmkorv) en undersökning bland amerikanska lagstiftare om vad de valde att ha på sin varmkorv. Överraskande nog visade det sig att 73 % av republikanerna föredrog senap framför ketchup, medan endast 47 % av demokraterna valde senapen. Vad det egentligen säger om amerikanska politiker, deras matvanor och smak, kan vi tolka på olika sätt. Vad vi kan konstatera är att senapen ligger oss väldigt varmt om hjärtat – och i gommen. Det är en av våra mest populära kryddor. I Sverige äter vi ungefär sju hekto per person och år. Det är faktiskt bara amerikanerna som äter mer senap än oss i världen. Antagligen för att vi även delar kärleken till varmkorv. Det har alltid varit mycket hysch-hysch kring recepten av senap. Senap görs normalt sett på en blandning

35


av fröer från gul senap och brun senap. Styrkan i senapen är beroende av om man använt de mildare gula senapsfröna eller de lite starkare bruna. De starkaste, svarta fröna odlas knappt längre. Anledningen är att det är svårt att göra det på ett industriellt och lönsamt sätt. När man malt fröna blandar man dem med en vätska, till exempel vatten, vinäger, vin eller öl. Socker är en av huvudingredienserna i den svenska senapen, som oftast är mild och söt. Konsistensen på senap varierar också, från finmalen till grovmalen. Till jul brukar vi vilja ha den skånska senapen, som är en lite grövre senap gjord på bruna frön och därmed även något starkare. Den senap som är mest känd, och president Obamas favorit, är den franska dijonsenapen. Dijonsenapen är tillverkad av bruna senapsfrön, osötad och ofta en riktig näsfladdrare. I Dijon har man producerat senap sedan romartiden. Från början blandade man de malda senapskornen med sur vinmust från de lokala vinproducenterna. Resultatet blev en stark must som kallades mustard. Fortfarande tillverkas dijonsenapen här, även om fröna numera faktiskt kommer från Kanada. Uppsala kliver in i senapshistorien på 1920-talet. Då blev Uppsala först i Sverige med industriell produktion av senap. Tidigare hade tillverkningen varit småskalig och det var framförallt apoteken som stod för den. Anledningen var att kryddor av tradition såldes på apoteken. Varje apotek med självaktning gjorde sin egen senap.

36


Men historien om uppsalasenapen börjar redan 1885, då A. G. Holmberg börjar tillverkningen av ättika på Kungsängsgatan 4, ungefär vid nuvarande Forumtorget. 1919 byter Holmgrens Ättiksfabrik ägare och blir AB Upsala Ättiksfabrik. Bland produkterna lanserades då en senap som tillverkades enligt ett recept som driftsledaren på ättiksfabriken, Bruno Knebel, hade tagit med sig från sitt hemland Tyskland. Slotts senap, eller knebelpasta som den kallades av korvgubben på Fyristorg, blev en omedelbar kassavältare och kom att dominera företagets produktion. 1969 ändrades följdriktigt företagsnamnet till AB Slotts Industrier, då en av stans största industrier. Knebels originalrecept från 1919 bibehölls identiskt fram till att den sista burken senap tillverkades i mars 2008. Nu har Uppsala återigen blivit senapsstad. Ordningen är återställd. Julbordet kan återigen dukas med senapsburkar från den uppländska myllan. – Lagom till jul lanserar vi nu en ny sort, Grov och Stark, berättar Mats Ader. Den har faktiskt blivit nominerad till Senaps-VM i Napa Valley nästa år. Kanske får Obama en ny favorit. Den här gången från senapens huvudstad nummer ett – Uppsala. m

-

37


Wallumni – vad hände sedan? Varje år sedan 1981 delar Anders Walls Stiftelser ut ett stort antal stipendier för att stödja unga människor som visat prov på entreprenörsanda, speciell begåvning och kreativitet. År 2009 går drygt två miljoner kronor till stipendier och utbildningsbidrag. Det ovanliga med Anders Walls stiftelser är att man knyter till sig alla stipendiater i ett nätverk och ordnar träffar regelbundet varje år. En stipendiat tillhör för alltid Wallumnifamiljen – Wallumni är stipendiaternas egen alumniklubb. Medlemmarna i Wallumni har vuxit till en stor skara under de trettio år som stipendier delats ut. Vad hände sedan och hur har stipendiet påverkat den fortsatta inriktningen i livet? Det spåret ska vi försöka följa upp i en serie som handlar om vad före detta stipendiater gör idag.

Stipendiat 1998 – Niclas Dellham Niclas började på ekonomisk linje i gymnasiet som en ganska ordinär elev med lagom betyg, enligt honom själv. Han hade ingen aning om den inneboende talang för ledarskap och entreprenörskap som inom snar framtid skulle blomma ut i ett projekt inom skolarbetet. Niclas deltog i ett grupparbete med att starta och driva ett eget miniföretag, så kallat UF-företag. UF-företagen drivs av gymnasieelever med stöd av vuxna rådgivare från näringslivet och byggs upp kring en verklig affärsidé. Det konkreta projektet vitaliserade Niclas studiemotivation. Dessutom gjorde han också ett utomordentligt arbete i företagsprojektet, bland annat med att marknadsföra företagets produkt Back Up UF, ett smart handtag för dryckesbackar. För detta fick Niclas Dellham ta emot ett stipendium på 75 000 kr i kategorin Ung företagsamhet från Anders Walls Stiftelser. Det praktiska arbetet med UF-företaget och stipendiet som krona på verket betydde oerhört mycket för Niclas Dellhams självförtroende och målmedvetenhet. Niclas gick fortfarande i gymnasiet när han anordnade en dag för diskussion med deltagare från näringsliv, skola och universitet för överbrygga den generations-

38

klyfta som uppkommit till följd av IT-boomen. – Då när IT var nytt, hängde inte de äldre veteranerna i näringslivet med. De unga började springa sin egen väg, vilket medförde att man missade att ta till vara de äldres lärdomar och erfarenheter. Niclas Dellham har en lugn och ödmjuk framtoning men är också en kille som gillar utmaningar och söker dem. När han skulle göra lumpen, valde han det svåraste, att bli attackdykare. Efter lumpen sökte Niclas till Handelshögskolan i Stockholm och kom in. – Jag tror stipendiet vägdes in och spelade en viss roll för att jag blev antagen, menar Niclas. Det dröjde inte länge förrän han uppfattades som en ledarskapsgestalt. Niclas Dellham blev vald till kårordförande och framtiden tycktes utstakad mot en karriär inom näringslivet. Han föresatte sig att aldrig missa en tenta. Då inträffade ett slag som kom att påverka livet för all framtid. Niclas yngre syster rycktes hastigt bort i en tragisk olycka. En tid efter händelsen, återupptog Niclas studierna till civilekonom på Handels och försökte fortsätta som tidigare med många järn i elden samtidigt. Parallellt med studierna drev han ett projekt inom ett av Investors dotterbolag Novare, för att hitta


unga topptalanger med kapacitet att bli morgondagens chefer. Han var också under tiden på Handelshögskolan en av grundarna till Rinkeby Business Lab, ett projekt där problemtjejer i årskurs åtta med hjälp av mentorer från Handels skulle bli studiemotiverade. Projektet slog väl ut, alla fixade betygen och läste vidare med ekonomiinriktning. Men efter hand märkte Niclas att han tappade drivet. – Jag hade varit involverad i så mycket ända sedan gymnasietiden och hade nog fortsatt på raka spåret in i näringslivet om det inte varit för min systers död. Jag fortsatte som ingenting hänt en tid med sedan kom händelsen ifatt mig och jag började tänka på värdefrågor. Vad ville jag få ut av livet? Hur ska jag leva för att kunna ta vara på stunden och på alla möjligheter som bjuds? Jag började ifrågasätta en alltför fastlagd karriärplanering och se riskerna med ett tunnelseende som skymmer sikten för att upptäcka alternativa livsval. Niclas Dellham tog tjänstledigt och gick tillsammans med en kamrat på en audition för att bli showartist på Sunwing. Turen var på Niclas sida denna gång. Han hade då en begränsad vana av scen, dans och sång. Det bar av till showskola i Spanien och vidare jobb som entertainer i Grekland och Turkiet under ett år. Niclas har blivit kvar inom showbiz men kombinerar nu detta med färdigheterna från sitt förra liv som driftig civilekonom. Han är med och driver Ladies Night, som snurrar på med en god omsättning. Niclas fungerar som ekonomichef men medverkar också som artist. Han uppträder även med Wallmans shower och frilansar en del. Tillsammans med Anna-Lena Björklund driver Niclas ett eget showkoncept för events, där de förutom att uppträda som artister också fungerar i roller, som moderator, konferencier eller sidekick. Niclas Dellhams kapacitet verkar outtömlig. Ekonomichef och artist är inte allt. Niclas jobbar också som konsult för ett enenergibolag i USA, Omega. Han säger sig numera ha tre jobb men av engagemangen att döma ser det ut att vara många fler. Niclas vek av från en spikrak karriärväg inom näringslivet för att hamna på en flerfilig motorväg, som medger många val av alternativa riktningar mot framtiden. – En sak har jag lärt mig, säger Niclas. Man förlorar inga möjligheter genom att byta riktning, man vinner nya. Varför ska man bara välja en väg när man kan resa på många? m

39


Hur många tidningar kommer ut i Laholm? Mer än tvåhundra. Trydells har glädjen att trycka branschtidningar, facktidskrifter och en mängd olika kundtidningar. I år trycker vi över 200 olika titlar. Hur har det blivit så många tidningar? Förklaringen är att vi brinner för tidningsproduktion. Vi har genom åren lärt oss att arbeta kostnadseffektivt och förstå att alla kunder har olika behov. Därför är ingen tidning för liten och ingen är för stor. Vi kan ta hand om hela produktionsprocessen från färdigt original till distribution – och garanterar leverans 4,5 dagar efter godkänt korrektur. Vi är i gång 24 timmar om dygnet. Dessutom kan vi hjälpa till med formgivning, textarbete med mera. Har du en titel som passar tidningsmetropolen Laholm?

POSTTIDNING B Returadress: Sjöräddningssällskapet, Box 5025, 426 05 Västra Frölunda

© Copyright and design rights Pentland Chaussures ltd 2008. www.selectedbrands.com

juni & juli 2009

gott samvete på grillfesten ? Filter dissekerar grisbranschen

lÄsmagasinet för nyfikna

juni & juli 2009

interiör

den perfekte svensken

plan

landskap

iprenmannen

3–2009 april

johan n ne uman ns v i d u n d e r l i g a l i vs r e sa

2008

lettlandskrisen

arkitektur av natur

Filter.indd 1

grillarens dilemma

UTBILDNINGEN SOM RÄDDAR LIV

Donsö – världens rederitätaste ö

sauerbruch hutton

TRO2_09_01_Ettan.indd 1

ISKALLT UPPDRAG

SVENSKBÅTEN LÍV SKA HJÄLPA FÄRINGARNA arkitektur i snö

Vill du veta mer? Besök www.garmin.se

3–2009

Funktioner & Specifikationer, exempel: 5,2" WVGA display, 800�480 pixlar • Pekskärm • Världsomspännande grundkarta • Plats för BlueChart g2 Vision SD-kort med högupp plösta satellitbilder, 3D-kartbilder ovanför och under vattenytan, Auto Guidance, flygfoton n och kustnära vägkartografi • Högkänslig GPS mottagare • Mått: 151 B�102,5 H�47,3 D mm • Vikt: 490 g • Vattentät enligt IPX7 standard • Kan kompletteras med City Navigato or NT vägkartografi • Batteritid: upp till 18 timmar • Tre års garanti med fri svensk support.

Portabe sjökorts l plotter 5,2" pek skärm

lars von trier har lämnat sjuksängen

iprenmannen

MATS TVEKADE ALDRIG ATT HOPPA I VAKEN b y g g n a d ANDERS BERGLUND OM KÄRLEKEN TILL HAVET

Håll i dig nu: tänk dig en smidig, bärbar sjökortsplotter med stor 5,2" peksk kärm och samma avancerade teknik som Garmins värstingmodeller. Är det möjligt? Absolut. Nya Garmin GPSmap 620 är ett riktigt litet mirakel där vi tagit bort knapparna och gjort större plats för en knivskarp, färgstark och detaaljrik bild. Perfekt när du navigerar med Garmins berömda sjökort BlueChart g2 Vision™ som ger dig flera kombinationer av kartografi, 3D-vyer och vår unika funktion automatisk guidning. Allt i en vattentät sjökortsplotter som gäärna hänger med fram på fördäck eller på en tur i gummibåten. Men inte nog med det. Väl tillbaka i hamn är det bara att byta kartografi så kan du till och med använda den i bilen.

ett dumt svin«

INTE ATT SÄTTA DEN PÅ BÅTE N

arkitektur the swedish review of architecture

Fyra av 200 titlar

# 2  2009

Det är lätt att peka på årets nyhet.

»Bergman var NU KOMMER MEDLEM SDEKALE N! MISSA

EN TIDNING FRÅN SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET # 2  2009

INTERPRESS 3333-08

08

8

7 388333 306901 09-04-21 13.58.48 09-04-05 14.55.22

RETURVECKA

Nummer 8 • juNii & juli 2009 • Pris 69 sek, 79 Nok, N € 7,90 interpress 3333-08 • 7 388333 306901 • returvecka eturvecka 32

32

arkitektur i snö

På tur bland höga berg och djupa dalar

biologin som insPiration Fredrik nilsson om den nya formgivningen

sauerbruch hutton

Färgstark duo med inkorrekt hållbarhet

inblickar: S E K 97 E U R 13

Stockholm 08-13 15 30 Laholm 0430-73100 www.trydells.se 40

Fogelklou i schmidt hammer lassen ma arkitekter i White


41


Plats för entreprenörsanda i kulturen av Lillemor Berg Kultur ska inte vara kommersiell, tycker vissa. Men kulturarbetarna då? Ska de behöva satsa själ, hjärta och energi på att jobba gratis? Naturligtvis inte, vi betalar ju skatt till kulturen. Men hur långt räcker kommunala, regionala eller statliga medel? Det finns helt klart ett överskott av talangfull konstutövare som kämpar hårt utan att få ta del av kakan. Ofta går bidragen till redan etablerade och kända scenkonstnärer, varför det är svårt för nya eller lokala förmågor att ta sig in på bidragsmarknaden. Som konstutövare känns det inte heller så produktivt och tillfredsställande alla gånger att vara hänvisad till att evigt vada i bidragsträsket. Danskonstnären Maud Karlsson har grunnat mycket över om det inte finns andra, mer kreativa finansieringssätt än bidrag och ren sponsring. Hon beslöt sig för att göra något åt problemet och utmana det gängse bidragsmönstret. Spel och lotterier omsätter varje år många miljarder. Människor älskar att tävla, leka och spela! Dessa folkliga preferenser när det gäller nöjen tog Maud fasta på när hon startade projektet Scenkonst Kostar. Projektet, som löper under två år fram till april 2010, är upplagt som ett lotteri. Man började med att investera i en produkt, en broschliknande knapp att fästa på kläderna. Knappen säljs tillsammans med en lott. Knapp- och lottköparen har chansen att vinna ett dansverk som uppförs på en matta på cirka 12 kvadratmeter samt bli inbjudna till trevliga mingel. Under tiden som projektet löper, pågår även en mängd aktiviteter där allmänheten får möta danskonst. De intäkter som projektet skapar av lotteriförsäljningen går till en fond för dans- och scenkonst som förvaltas av den ideella föreningen Visionen. Efter avslutad försäljning öppnas ett offentligt ansökningsförfarande för projekt inom dans- och scen-

42

konst med anknytning till region Uppland, Mälardalen. Sedan är det meningen att allmänheten ska rösta, inte på enskilda konstutövare utan på de anonyma projektbeskrivningarna. Röstningen ska vara klar i september 2010 på Kulturnatten. Det projekt som vinner får den insamlade potten. Vinnaren får cirka ett år på sig att skapa sitt verk, som sedan ska framföras under våren 2011. Maud Karlson har ett syfte med projektet som går utöver insamlingen av pengar. Hon vill visa att det går att tänka som en entreprenör och marknadsförare även när det gäller konst. Dessutom visar projektet Scenkonst Kostar att det finns sätt som involverar allmänheten i valet av vad som ska uppföras på scen. Förhoppningen är att projektets entreprenörsanda ska väcka intresse och engagemang även hos aktörer inom näringsliv, stat, landsting och kommun. Förutsättningarna för att bidra med stöd bör bli annorlunda, när det gäller ett delvis självfinansierande projekt som genererar något mer än själva konstupplevelsen. m För den som vill veta mer om Maud Karlsson och projektet Scenkonst Kostar: http://www.maudsart.se http://www.scenkonstkostar.se


43


På besök i Lolitornas värld av Johanna Uddén

Ulrika Minami Wärmling

’’Melinda i Björkhagen’’ 2009. Olja på duk 180x140 cm. Copyright Galleri Charlotte Lund

44

.

För några år sedan spelade det amerikanska queerbandet Le Tigre på Mondo i Stockholm. Tänk vad kul om man kunde få se dem live! En chansning – och vi lyckades trassla oss in. Vi njöt verkligen av konserten och dansade och drack öl som alla andra. I pausen fick jag en knack på axeln av en tjej i tjugoårsåldern som sa: Vad kul att ni äldre är här också! Ooops. Äldre? Så såg inte vi på saken. Jag blir påmind om den här händelsen när jag pratar med Ulrika Minami Wärmling om hennes konst och om hennes undersökningar om klädernas betydelse – det visar sig för övrigt att hon själv var på samma konsert. I projektet Björns trädgård 2003 hade hon som utgångspunkt en fundering över vad som händer med våra åsikter när vi blir äldre. Försvinner de? Blir alla konservativa? Vad kommer att hända med alla uppkäftiga anarkafeminister när de är 50? Ulrika Minami Wärmling klädde äldre släktingar och deras vänner i anarkistkläder och lät dem posera framför kameran i Björns trädgård på Söder, i Hagaparken och på Djur-


. ’’Naim i Tantolunden’’ 2009. Olja på duk 180x180 cm. Copyright Galleri Charlotte Lund

gården. I anslutning till bilderna gjorde hon också en intervjubok med äldre anarkister och syndikalister. – Jag undersöker vad kläderna signalerar. Jag har alltid gillat människor som vågar sticka ut. När jag var tonåring och hängde på Ungdomens Hus i Uppsala var jag synthare, men alla grupper som fanns i huset umgicks – bland annat punkare, svartrockare och synthare.

Björns trädgård var fortsättningen på Ulrika Minami Wärmlings anarkaprojekt som utmynnade i hennes första uppmärksammade utställning riot rose, rosy riot. Den visades på Galleri Mejan 2002 och var hennes avgångsutställning. Efter kravallerna på Götgatsbacken 1999 och i Göteborg 2001, där flera anarkafeminister deltog, ville Ulrika Minami Wärmling porträttera dem på ett nytt

45


’’Sanna in Yoyogi Park’’ 2009. Olja på duk 180x125 cm.

.

Copyright Galleri Charlotte Lund

sätt. Hon ville att folk skulle tycka om dem och bytte därför ut deras symboliska klädsel. – Jag ville måla dem fint för att skapa empati för dem. Många tycker att demonstranter får räkna med stryk. Men vad är det för demokrati? Modellerna kläddes i rosa cocktailklänningar från second hand-affärer. De superfeminina kläderna blev en stark kontrast till kvinnornas poser, frisyrer, piercingar och tatueringar som var tecken på deras extrema och kontroversiella åsikter. Ulrika Minami Wärmling använder det traditionstyngda porträttmåleriet som en metod att göra sina sociala undersökningar av subkulturer. Måleriet som

46

konstnärligt uttryck utvecklade hon under sina år på Palettens konstskola och på Gerlesborg, båda förberedande konstskolor i Stockholm. – När jag sen kom in på Mejan var jag glad att jag hade gått de här skolorna med riktig utbildning i måleri. På Mejan kändes det som om en mogen konstnär måste lägga måleriet bakom sig. Ulrika Minami Wärmling är född och uppväxt i Uppsala. Hon läste konstvetenskap, sociologi och estetik på universitetet och hon skrev i studenttidningen Kaos. Under konstskoleåren som följde saknade hon det teoretiska arbetet, därför avslutas hennes konstprojekt numera ofta med en analytisk sammanställning i form av en bok. Som så många andra Uppsalabördiga konstnärer var hon med i Fjärde våningen på Trädgårdsgatan – en ateljéförening som har haft stor betydelse för många Uppsalakonstnärer i fyrtioårsåldern. – Det var nog genom Fjärde våningen, alltså genom samtal med andra medlemmar där, som jag till slut förstod att jag måste gå en förberedande skola för att kunna komma in på Konstfack, som var det enda vi kände till i Uppsala på den tiden. Den stora betydelsen var nog socialt, där fanns trevliga människor med samma intressen, och vi arrangerade oerhört trevliga fester. Ulrika Minami Wärmlings intresse för att skildra goth-kulturen har bland annat sin grund i att hon intresserat sig för goth-litteratur, såsom vampyrromaner och andra skräck-romaner. – Det finns både goth-musik och goth-litteratur, men inom den fria konsten finns inget uttryck för den genren. Det vill jag försöka komma åt. Hon ställde hon ut sitt goth-projekt Les Pièces Noires på Galleri Charlotte Lund i Stockholm 2005. Gothprojektet utvecklades och visades 2007 under titeln Les Jardins Noir på Stellan Holm Gallery i New York. – Året innan hade en av målningarna i projektet, ett porträtt av mig och min fru, fått mycket uppmärksamhet när den visades på Armory Show i New York. New York Times publicerade en stor färgbild av målningen


med undertexten The artist and her lover. Det kändes konstigt eftersom hon är min fru. Jag hade porträtterat oss framför Gamla Uppsala kyrka och målningen handlade om allas rätt att få gifta sig. Ulrika Minami Wärmling är väldigt tydlig med sina åsikter, men hon har aldrig hört till någon uttalad politisk riktning och hon är inte själv någon Gothic Lolita. Modellerna till det första goth-projektet hittade hon på olika goth- och Lolitaforum på nätet. Det kom många gothare till den första utställningen på Charlotte Lund 2005 och hon blev vän med flera av dem. De fick så småningom stå modell till utställningen i New York och den senaste utställningen Les Nouveaux Noirs. – Jag vill ha modeller som är aktiva och engagerade eftersom de blir delaktiga i verket. De bör inte heller vara under 20 år eftersom jag vill att de ska vara säkra på sin stil och veta vad de ger sig in i. Les Nouveaux Noirs visades nu i september på Galleri Charlotte Lund i Stockholm och snart släpps en bok om projektet med text av Niclas Östlind. I målningarna är modellerna placerade i park- och stadsmiljöer som passar dem som personer och som betyder något för Ulrika Minami Wärmling. Ett par av dem är porträtterade i Yoyogi-parken i Tokyo som är en känd mötesplats för Gothic Lolitor. Det är också här i Japan som Lolita-kulturen har sitt ursprung. – Naim har jag målat i Tantolunden som är Pride-festivalens område. Jag vill uppmärksamma att flera homosexuella har utsatts för våld och trakasserier här. Bilderna är mörka och modellerna är klädda i svart viktoriansk stil som ger dem ett yttre gemensamt uttryck. Ansiktena och poserna däremot ger var och en sin egen identitet. – Jag gillar Gothic Lolitakulturen eftersom det inte spelar någon roll om du är kille eller tjej. Ena dagen klär du dig i en klänning med spets och krås, nästa dag kan du klä dig som dandy. Den inställningen tilltalar mig. m

Liten ordbok: Queer – ett förhållningsätt som kritiserar den traditionella heteronormen. Anarkafeminism – en politisk rörelse som kombinerar anarkism med feminism. Riot grrrl – en feministisk rörelse inom punkrocken. Goth – en subkultur med ursprung i punken. Lolita – en japansk subkultur kopplad till en klädstil som är både elegant och flickaktig. Den är influerad av barock, rokoko och den viktorianska eran. Gothic Lolita – en vanlig Lolita-stil. Man klär sig mest i svart-vitt och kläderna får gärna vara av sammet. Gothic Lolita har hämtat inspiration från det västerländska goth-modet med kors och mörka färger, men stilen är mer oskuldsfull.

’’Ditte’’ 2002. Olja på MDF 170x110 cm.

.

Copyright Galleri Charlotte Lund

47


Mästaren För att kunna tillverka ett svärd måste man förstå det, menar Peter Johnsson. Ett svärd är både fascinerande och provocerande och ett uttryck för kampen mellan det goda och det onda. – Mina svärd finner alltid en köpare, och köparen kan vara nästan vem som helst, säger Peter Johnsson, landets ende svärdsmed. av Gunilla Sthyr

Smedjan i Forkarby motsvarar inte riktigt den bild man bär med sig av en smedja, det vill säga, en bild av en miljö där tiden stått stilla. I en ny byggnad, på ett minimalt utrymme, trängs verktyg och maskiner mest likt en mekanisk verkstad. Men när Peter Johnsson tänder gasolässjan känner man hettan. – Jag skulle gärna ha en träkolsässja, det är det bästa, men det fungerar inte i den här trånga lokalen. Man får göra vad man kan med det man har, säger han och skrattar. Det är trångt och rätt smutsigt – och det blir det lätt när den 100 kilo tunga Becherlufthammaren sätter igång och bearbetar stållagren som ska bli till en svärdsklinga. När han slipar klingan virvlar ett fint svart ståldamm upp som sedan tungt faller ner på

48

allting. Ansiktsmask, skyddsglasögon och hörselskydd är en självklarhet när han smider. Han är en modern smed och en hantverkare som arbetar i en gammal mästartradition. Det är fascinerande att höra honom berätta hur grundligt han går tillväga inför varje nytt svärd som ska smidas, med kunskap hämtat från olika källor. Studier av original, myter, sagor, äldre och nutida historia – allt som kan berätta något om hur ett svärd använts och kommit till bidrar till en djupare förståelse av föremålet. Och intresset fanns redan som liten. – Mina föräldrar tog mig ofta med på museer och jag fick också jobba med egna projekt i trä, tillsammans med pappa, som är konstnär. Som många smågrabbar var jag fascinerad av sagor och legender om Kung


49


Arthur, Sagan om ringen och de klassiska antika myterna. Jag tillverkade Bilbos svärd i trä och målade det med en färg som lyste i mörkret. Minns också att jag som sexåring fick hjälp att tillverka ett svärd av järn som jag ville gräva ner, säker på att jag skulle kunna lura någon arkeolog att tro det var riktigt gammalt! Peter Johnsson är helt ensam i landet om att ha svärdsmide som yrke och antalet svärdsmeder i övriga Europa är heller inte många, kring halvdussinet. – Man måste nog vara funtad på ett speciellt sätt för att ägna sig åt det. Varje svärd tar ungefär en månad att tillverka, så priset blir högt för en privatperson. Trots det är intresset stort och många köper på stående fot. Förutom smedsutbildning, är han också utbildad i grafisk design och illustration, fast de tio senaste åren har han enbart ägnat åt smide. Peter Johnsson pratar mycket och gärna om svärdet som arketyp och hur han – och även köparen – måste förhålla sig till allt som ett svärd symboliserar. – Vi bär alla människor ett svärd inom oss. Svärdet talar till oss, även till den mest fridsamme och är mer än en symbol; det är en arketyp som har att göra med hur vi uppfattar vad det är att vara människa. Det har funnits med genom historien, är identitetsskapande, personligt men också en officiell maktsymbol. Det är motsägelsefullt; upprätthåller liv och skapar död. Som svärdsmed måste man förhålla sig till det, menar han. Det starka personliga mötet är något som Peter Johnsson uppskattar när han ber någon hålla ett svärd han gjort. Reaktionen är ofta omedelbar. – Jag ser hur personen blir berörd, sträcker på sig och för en kort stund får något drömskt eller inåtvänt i blicken. Svärdet talar till oss alla, säger han. Han upprepar att svärdet måste vara äkta och på riktigt för att övertyga. Eggen ska vara skarp, svärdet välarbetat och välbalanserat. Och han går grundligt tillväga. På museer runt om i Europa har han studerat hundratals svärd och dokumenterat ca 150 exemplar från bronsålder till renässans. Hans köpare är olika slags människor som vill ha olika slags svärd. Det kan till exempel vara en arkeolog som vill ha en

50

rekonstruktion av ett fynd att ställa ut på museet. Andra är de som ägnar sig åt historisk fäktkonst, som är en växande rörelse i världen. De använder alltid ett trubbigt svärd när de fäktar med varandra, men ibland vid soloträning krävs ett skarpt svärd för att träna riktiga ”hugg”, – En vanlig fråga är hur farligt det är att ha ett svärd hemma och som småbarnsfar har jag fått anledning att fundera över det. Men jag tror det är farligare att ha en kockkniv hemma i kökslådan, än ett svärd på väggen. Hur gärna vi än skulle vilja så kommer vi aldrig ifrån att människan är kapabel till destruktiva handlingar. Svärdet påminner oss om att vi måste vara medvetna om det, menar Peter Johnsson. Vid sidan om det egna hantverket arbetar han också som designer åt det amerikanska företaget Albion Swords. I filmen Arn fick man en provkarta på ett tiotal olika typer av svärd och dolkar till korsfarare och saracener. Bakom formgivningen står Peter Johnsson, och Albion har efter hans ritningar och originalmodeller tillverkat de mer än 200 vapen som används i filmen. Arns svärd var en speciell utmaning eftersom det skulle vara troget Jan Guillous vision och samtidigt stämma överens med de svärd som faktiskt användes av korsfarare och tempelriddare vid denna tid. Andra kunder är de som kontaktar Peter Johnsson för att de vill ha ett ceremonisvärd, och just nu håller han på med ett svärd till Frimurarna. Klingan av stål är mycket vacker och består av omkring 450 lager stål, lager som smitts ut och smitts samman med hjälp av den stora lufthammaren. När den drar igång inser man nödvändigheten av hörselskydd. – Mönstervällt stål är en uråldrig tradition som från början var en förutsättning för hög kvalitet, men idag är det en teknik som främst ger stora estetiska möjligheter, berättar Peter Johnsson, och visar ett mönster på klingan, som likt årsringar löper från mittåsen och hela vägen ut till udden. Gasolässjan är tänd och temperaturen rör sig snabbt upp mot ca 1 200 grader. Fördelen med gasol är att den ger en jämn värme. Efter själva smidningen hettas stålklingan åter upp i flera omgångar och varje gång


51


som den sedan svalnar sker en kornförminskning i stålet – ju mindre korn desto hårdare och segare kan klingan göras vid härdningen. – Svärdet är gjort för att vara i rörelse. Rotationströghet, balans och resonans spelar stor roll. Idag måste vi återskapa begrepp för svärdets funktion. Jag är säker på att jag beskriver det här annorlunda än smederna gjorde förr, säger Peter Johnsson och visar begripligt hur svärdets grepp roterar medan svärdsudden står alldeles still. Fascinerande och snudd på trolleri. – Det kritiska momentet är härdningen. Om klingan kröker sig går den oftast att rädda men blir det en spricka så är det kört, då får jag börja om. Det är i härdningen som svärdet föds, säger Peter Johnsson lyriskt. Ibland kommer Peter Johnsson i kontakt med människor i världen som vill återknyta kontakten med sina förfäder, genom att beställa ett svärd som på-

52

minner om deras historia. Det kan till exempel vara ättlingar till conquistadorer – de spanska erövrarna på 1400-talet – eller till våra vikingar. Han berättar om mannen som praktiserade Tai Chi och som önskade ett svärd som skulle vara en essens av kinesiskt svärdskonst i nutida tolkning. – När han fick svärdet i sin hand tårades ögonen. Svärdet kan bekräfta drömmar och vara ett attribut för våra personliga mål, säger Peter Johnsson. m


Photo Alex&Martin Photographes

Butiken Svartbäcksgatan 26 Inne på gården Uppsala 018-10 39 09 tisdag-fredag 12-18 lördag 11-15 www.malinwestberg.com

53


Följen er caprice … av Christer Åsberg

Caprice – ordet står för en festhelg i Uppsala med nästan samma klang som Valborg. Tufft, men aldrig omöjligt, att få tag på biljetter, spekulationer om vem som är den hemliga gästen, OD-ister i ystra sketcher, snabbt inlärda danssteg och akrobatiska formationer men också i några spänstiga sångnummer på egen hand. Och snacket efteråt om den här Capricen var bättre eller sämre än förra året eller 2003 eller 1989. Det är manskören Orphei Drängar som står för festen den första veckohelgen varje december. I 156 år har sångsällskapet förgyllt vardagen för uppsalaborna och tillresta. Och Capricen, som är kronan på verket, fyller snart 50 år.

Starten Det var i Allhelgonatiden 1853 som ett drygt dussin ynglingar hämtade Allmänna Sångens ledare Oscar Arpi från hans eftermiddagstoddy på Äpplet vid Fyristorg (där Turistbyrån finns nu). Sedan gick man över ån, dock inte efter vatten, och bänkade sig i Österbergs

54

festvåning i det hus som stod där Trolltyg nu håller till. Där grundade man sångsällskapet Orphei Drängar. Lystringssången ”Hör I, Orphei Drängar …” hämtade man från Bellman. Snart började man använda förkortningen OD, ett etablerat varumärke, kanske Uppsalas äldsta ännu i bruk. Bland stiftarna fanns några av de bästa studentsångarna men OD startade inte som en medveten elitkör. Man ville helt enkelt roa, i första hand sig själva, med underhållande musik av alla de slag. Klokt nog valde man in lyssnare, ”auditörer”, en titel som sedan ändrades till ”farbror”. En av de första var Gunnar Wennerberg. Ackompanjatörer fick heta ”kapellister”. På 1980-talet kom de första ”mostrarna” och i år döptes kapellisterna om till ”kusiner”. Familjebildningen börjar bli komplett. Till myten om OD hör att det var Uppsalas avspärrning under koleraepidemin och bristen på nöjen som drev fram bildandet av sällskapet. Men så dystert och evenemangsfritt var det trots allt inte hösten 1853, det fanns teater, konserter och baler. Att sången låg nere berodde på att director musices J A Josephson befann sig utomlands. Han valdes till ledare när han kom tillbaka efter islossningen på vårkanten och OD utvidgades och satte fart. OD:s historia är dess ledares. Inte bara för att de har varit duktiga utan också för att de stått på sin post och pult så länge. Josephson 26 år, Ivar Eggert Hedenblad 29, Hugo Alfvén 37, Eric Ericson 40, Robert Sund 23 (plus två decennier till som vicedirigent), Cecilia Rydinger Alin … vi hoppas på ett högt tvåsiffrigt tal för henne också.


Sångarfärder Under Hedenblads tid inleddes sångarfärderna land och rike runt och med avstickare åt olika håll utomlands. Mest minnesvärd är turnén till Finland och S:t Petersburg 1894. Då sjöng man för tsaren och hans manskörsförtjusta danska gemål men tvingades ligga i karantän på Fejan utanför Norrtälje vid återkomsten. Koleran hade slagit till igen. Vidare resan till London 1907, när OD gjorde sin första grammofoninspelning. Den kan förresten avlyssnas i cd-boxen OD Antiqua som innehåller alla bevarade OD-inspelningar fram till Eric Ericsons tid. 1920-talets ”segrar” i Paris 1924, Holland-Belgien 1928 och Barcelona 1929 icke att förglömma. I modern tid är USA-turnén 1970 märkligast. Man reste i sex veckor – numera en fullständig omöjlighet (ja, egentligen redan då). Eric Ericson kunde

genom de täta repetitionerna och samsjungningarna föra upp OD till den höga internationella nivå kören sedan har bibehållit. Viktig för körens anseende och marknadsvärde var också turnén OD Far East 1984 som förde kören till Japan, Kina och Singapore och etablerade den samverkan mellan kör, utrikesdepartement och sponsorer som visat sig vara så framgångsrik. Nästa höst upprepas denna Asienfärd med en sjuttondagarsturné.

55


56


57


58


59


Orphei Pengar Vid mitten av 1980-talet slöt OD sponsoravtal med fyra företag. Avtalet har förnyats med jämna mellanrum, någon sponsor har fallit bort eller ändrat skepnad beroende på omstruktureringar, men konceptet har bestått provet. För närvarande heter de fyra sponsorerna Nordea och Skandia, som varit med från början, samt GE Health Care och Phadia. OD kan framträda vid sponsorträffar under turnéer och företagen har tillgång till konsertbiljetter för sina medarbetare. Utrikesdepartementet har varit en villig och hjälpsam partner i mer än hundra år. ”Jag anser att Orphei Drängar är några av Sveriges mest framstående kulturambassadörer. Det är alltid en glädje att få uppleva drängarna, såväl internationellt som hemma”, är vitsordet från Jan Eliasson med hans långa erfarenhet som utrikesminister och ambassadör. OD har naturligtvis också haft stöd i olika former från universitet och kommun. Uppsala universitet var med och finansierade USA-resan 1970, Uppsala kommun byggde ut och döpte om planen framför Alfvénsalen till Orphei Drängars plats som en 150-årspresent 2003. Orphei Drängar handlar alltså också om Orphei Pengar. När sångarfärderna inom och utom Sverige började 1892 utnyttjade man sitt nätverk av gamla OD-ister ute i landet och på viktiga samhällspositioner. Med goda kontakter gick det att koppla på en extravagn på tågen och sångarna var eftertraktade gäster som generöst inkvarterades när man kom till landsortsstäder och bruksorter. Problemet var snarast att värja sig mot den påträngande välviljan med mat och dryck. Hugo Alfvén gav med sina kontaktnät och sin PRbegåvning begreppet OD en speciell glans och attraktion. Men även han kunde på 30-talet klaga på att alltför många av landets 600 (!) manskörer ägnade sig åt turnéliv. Konkurrensen om gratislogi hade blivit mördande och OD var inte längre den obestridligt främsta manskören. Många gånger fick kören kasta sig ut på turné utan att veta om pengarna räckte till återfärden. Vid en resa till Sydsverige räddades man av att konserten i Malmö

60

ställdes in på grund av regn. Regnförsäkringen gav mer än ett fullt hus skulle ha inbringat och därmed var returbiljetterna klarade. Efter turnén till världsutställningen i Paris 1924 klarade man sig hem bara genom att tidningskungen Åkerlund sponsrade och man fick göra några extrasjungningar under det förnedrande namnet ”Vecko-Journalens kör”. Stödföreningen OD:s vänner grundades för att ragga upp pengar från villiga gynnare. Körmedlemmarna fick själva teckna sig för en garantisumma som man ibland måste punga ut med. Maskeradbaler på slottet prövades som inkomstkälla men de gick i bästa fall jämnt upp. När Norgeturnén 1962 gick 5 000 kronor back förstod man att situationen var ohållbar. En kör på den här nivån kunde inte leva ur hand i mun.

Capricen Då kläcktes idén med Capricer. Rolf Frankenberg och Eric Ericson får dela äran tillsammans med Folke Bohlin, som kom på det slagkraftiga namnet. Caprice betyder bocksprång men man tänkte i första hand på den överförda innebörden av överraskande upptåg. Ordet förekommer ju också i OD:s lystringssång, ” … följen er Caprice!”. Vid den första Capricen, 1962, fick man på enda föreställning in de 5 000 kronor som kören lagt ut för Norgeresan. Entrébiljetterna kostade 5 och 8 kronor. Man hade kläckt ett guldägg. Efter några år blev det dubbla föreställningar. Nu är det sedan länge fem framträdanden under capricehelgen. Mer klarar man inte av, lokalt och vokalt. En annan inkomstkälla är de många cd-skivorna. Sviten med inspelningar från capricerna har nått sitt sjunde nummer och kommit fram till 1999. Den gamla storsäljaren med julssånger får lagom till capricen en ersättare, Christmas Songs. Eller snarare ett komplement, eftersom det nu inte bara är klassiska julnummer utan en hel del nytt och förut okänt material i varierade sättningar. Ett exempel är Golovanovs Dostóyno yest, där OD till sitt imponerande babelstorn av allehanda språk nu också kan lägga kyrkoslaviska.


Men det viktigaste ekonomiska bidraget står drängarna själva för med sina arbetsinsatser. Inte bara med sjungandet alltså, utan allting från styrelsearbete och programråd, bibliotek och arkiv, reseledning och klubbmästeri till allsköns råddande under konserter och turnéer. OD är ju faktiskt en ideell organisation där amatörer utför ett kvalificerat professionellt jobb utan arvode – annat än i ordets gamla betydelse av arbete.

Sång Sjungandet är till syvende och sist det viktigaste. Capricen är bara en liten del av sångaråret. Fasta punkter i övrigt är Vårkonserten i april, det musikaliskt mest profilerade framträdandet, Valborgssången i universitetsaulan med de klassiska vårsångerna och Serenaden, den stämningsfulla avslutningen av vårterminen i skiftet maj-juni. Till detta kommer turnéer inom landet, ofta veckorna före vårkonserten och utomlands på hösten.

Dessutom en del extra konserter, gärna i samverkan med andra, som Cherubinis Rekviem i d-moll förra våren och Stravinskis Oedipus Rex med Radiosymfonikerna under Esa-Pekka Salonen som framfördes i Bryssel när Sverige inledde sitt EU-ordförandeskap. OD är en attraktiv och eftersökt partner på den internationella marknaden. Problemet är att man ibland måste tacka nej, sångarna har ju också civila åtaganden. För allt detta görs alltså av glada amatörer med kvalificerade heltidsjobb på andra håll. Hur orkar dom? Det kan du fundera på om du en tisdagskväll spatserar över Orphei Drängars plats och skön sång från de repeterande drängarna sipprar ut genom de upplysta fönstren i Alfvénsalen. Det är väl helt enkelt oemotståndligt roligt att sjunga. m Mer om OD: www.od.se Christer Åsberg, red., En orkester av röster. Orphei Drängar 150 år. Atlantis, 2003

61


Akademiförvaltningen modernt företagande med anor Uppsala universitet grundades 1477 men hankade sig fram som en ytterst påver institution under sina första 150 år. Det hände i stort sett ingenting förrän på tidigt 1600-tal när Johan Skytte tillträtt som kansler för lärosätet. Skytte hade ett ess i rockärmen, nämligen goda kontakter med kungen Gustav II Adolf. År 1624 mottog Uppsala Universitet en donation, så generös att institutionen fick chansen att successivt utvecklas till en akademi av hög klass. I gåvan ingick 378 gårdar och ytterligare en mängd fasta tillgångar som två mjölkvarnar och en sågkvarn. Donationen var så stor att universitetets utveckling under ett par hundra år framöver nästan helt kunde finansieras av avkastningen. För att administrera den enorma gåvan krävdes en kompetent förvaltning. Uppsala Akademiförvaltning, som idag är en modern förvaltningsorganisation, vilar alltså på anrika lagrar ända från 1624. År 2009 förvaltar Uppsala Akademiförvaltning värden för cirka 7 miljarder kronor, uppdelade i en tredjedel vardera på stadsfastigheter, jordoch skogsfastigheter samt värdepapper. Under historiens gång har det förekommit en hel del juridiska tvistemål angående donationen. Problemet fick inte sin slutgiltiga lösning förrän i slutet på 1990talet. Det löstes genom att inrätta stiftelser. Därmed har Uppsala Universitet slutligen kunnat säkerställa att

62

Gustav II Adolfs donation från 1624 verkligen tillhör universitetet. Eller rättare sagt, den Gustavianska stiftelsen. Genom åren har fler donationer tillkommit, främst från privatpersoner; redan 1629 instiftade grevinnan Bielke stipendier i teologi och statskunskap, stipendier av ansenliga belopp som alltjämt utbetalas årligen. Hennes gåva har genom åren följts av ytterligare 584 donationer, vars respektive avkastningar fortsätter att ge pengar till forskning och stipendier, allt enligt givarnas önskemål. Inte bara gåvan från Gustav II Adolf, utan även alla andra donationer till universitetet har också blivit stiftelser, varför Uppsala Akademiförvaltning handhar 586 olika stiftelser. En av de senaste bildades nyligen då uppfinnaren av Skype, Niklas Zennström, donerade 30 miljoner. Alla dessa stiftelser förvaltas av Akademiförvaltningen, som ser till att donationernas värde består samt att avkastningen kommer universitetet och därmed staden tillgodo. Avkastningen har möjliggjort att 210 Mkr kan delas ut till forskningsmedel och stipendier under år 2009. Genom Akademiförvaltningens långsiktiga ägande av fastigheter i Uppsala, kan hyresgästerna lita på stabiliteten i stadsbilden. Med totalt 200 000 kvadrat-


63


meter uthyrningsbar yta, varav en fjärdedel bostadsyta fördelad på 700 lägenheter, är Uppsala Akademiförvaltning en av stadens största hyresvärdar. Bolaget har visserligen hela tiden väsentligen utfört samma arbete, men förnyat och anpassat metoderna. I snart 400 år har Akademiförvaltningen varit en organisation i tiden. Tidvis också före sin tid. Att vandra runt och studera Akademiförvaltningens fastigheter blir en exposé över många av de personligheter som verkat i Uppsala genom århundradena. Följ med på en tur i de centrala delarna av staden, och upptäck hur mycket som döljs bakom fasaderna. Vår vandring börjar på Kyrkogårdsgatan, med kvarteren ovan Katedralskolan. Där ligger personalbostäder som Erlangens Bayerska Bryggeri AB lät bygga tolv år efter starten. Den stramt stilfulla porten bjuder inifrån en vacker vy ut mot parken. Trappuppgången, med fönster mot innergården, är tidstypisk med delvis glasade dörrar. Sedermera byggdes även delen i funkisstil till, och de bägge husen delar bakgård. För elva år sedan renoverades de med sina 36 lägenheter. Fabriksbyggnaden togs vid sekelskiftet över av Uppsala Malt- och Utsädes, som drev verksamhet fram till 1964; några decennier senare revs det gamla bryggeriet. Längre upp, kvarteret ovan Johannesgatan, rymmer flera hus från 1830-talet där många bemärkta personer bott. Familjen Arrhenius ägde huset i 2½ plan, vari nobelpristagaren Svante Arrhenius växte upp. Det har på senare år renoverats, och innehåller nu åtta lägenheter. Pristagarens barn skänkte gården 1967 till universitetet. Bakgården med äppelträd delar Arrheniusgården med hörnhuset Kyrkogårdsgatan/Sankt Olofsgatan. Denna vackra ämbetsmannagård har hyst många kändisar på sin studentvind: Karin Boye, Albert Engström, Bo Bergman, Arne Tiselius (nobelpriset i kemi 1948). Alltså två blivande nobelpristagare som grannar i rum, om än kanske inte i tid. Huset kallas allmänt ”Edlingska gården”, uppkallat efter Häradshövding Nils Edling vilken ägde fastigheten 1920-1965. På andra sidan Sankt Olofsgatan ligger kvarteret

64

Kamphavet, ett kvarter med särskilt avtryck i Akademiförvaltningens historia. Dessa fastigheter var nämligen det första större bostadsbeståndet som förvärvades av Akademiförvaltningen. Tidigare hade man endast förvaltat vad som ingick i donationerna, men nu erbjöds möjligheten att även investera medlen. Med tanke på hur bostadspriserna utvecklat sig det efterföljande seklet, kan man konstatera att Akademiförvaltningen var tidiga i att inse värdet i dylika objekt. I den äldsta delen, hörnhuset ut mot kyrkogården, finns 29 lägenheter, av vilka ett flertal snarare bör kallas våningar. Här finns hög takhöjd, kakelugnar och vackra spegeldörrar; i sanning ett vackert boende. Längre ner på Sankt Olofsgatan hade grosshandlare Beskow fräckheten att uppföra ett bostadshus högre än universitetsbyggnaden tvärs över gatan. Alltsedan det byggdes för hundra år sedan, har det kallats ”Skandalhuset”. Att känslorna numera verkar ha lagt sig, kan man förstå om inte annat av att universitetsförvaltningen har flyttat in som hyresgäst. Alla lägenheter samt vinden har omvandlats till kontor. Denna praktfulla byggnad i jugendstil, rymmer invändigt hela 7 500 kvadratmeter kontorsyta. Går vi tillbaka uppåt några steg, för att vid universitetet vika av in på Övre Slottsgatan, har vi på höger hand igen det stora kvarteret Kamphavet med Martin Luther Kings plan framför. Namnet Kamphavet härrör inte från sjörövare, utan att här förr fanns en källa vars vatten flödade upp och bildade en liten sjö vid detta hörn. Platsen blev ofta använd av bönder på besök i staden, vilka här lät hästarna (kamparna) dricka av vattnet. På andra sidan parken till vänster, skymtar kvarteret Ubbo med Clasonska gården längst bort, närmast slottet. Innan professor Edvard Clason 1873 köpte fastigheten, fanns här Uppsala stads posthus. Övervåningen var bostad åt postmästaren, bottenplanet utgjorde själva expeditionen. Postdiligensen fick parkera i ett vagnshus på gården. Huset byggdes redan 1762, och det berättas om att Carl von Linné här på sin ålders höst hämtade sig tillsända paket från hela världen. Familjen Clason sålde huset till universitetet år 1965.


65


På andra sidan Övre Slottsgatan, granne med Carolina Rediviva, ligger Geijersgården. Den berömde skalden, professor Erik Gustav Geijer bodde här 1837 till 1846, men huset byggdes hundra år tidigare av dåvarande landshövdingen, friherre Johan Brauner. Efter Geijer, flyttade rektor Rudolf Annerstedt in. De bägge gårdarna ingick i en serie donationer under 1918-34 till universitetet av överbibliotekarien Claes Annerstedt och dennes hustru Hilda. Numera är Dag Hammarsköldstiftelsen hyresgäst. Till gården hörde även grannhuset, den så kallade Ihregården, som Brauner troligen förvärvat på 1740talet. Det är osäkert om landshövdingen själv någonsin bodde här, men hans dotter Sara Charlotta gjorde det tillsammans med sin nyblivne make Johan Ihre från år 1739. Ihre hade visserligen, i egenskap av skytteansk professor, tjänstebostad i Skytteanum, men denna var vid tiden illa underhållen. Säkerligen lockade svärfars nybygge mer. Johan Ihre lät bygga till de bägge husen, troligen 1754. En eldsvåda 1982 förstörde ungefär en tredjedel av Geijersgården, men en pietetsfull renovering återställde gården till dess nuvarande skick. Väl värd att notera är den fantastiska trädgården, där en del av syrénbuskarna, rosorna samt två av lönnarna är kvar sedan Geijers tid. Då Skytteanum ändå är på tal, låt oss förflytta oss ner till centrala delarna av staden. Skytteanum är huset med det karakteristiska valvet. Det köptes av Johan Skytte 1622 och donerades till universitetet och är sedan dess en fristående stiftelse, som förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning. De äldsta delarna härrör från medeltiden och ingick i den gamla tegelringmuren. Bokstäverna HJSFR och FMNTG på husets vägg skall uttydas ”Herr Johan Skytte Friherre Riksråd” respektive ”Fru Maria Nääs Till Grönsöö”. Intill ligger Atterbomska huset, ursprungligen bryggoch bagarbod, numera tjänsterum för lärare och forskare vid institutionen för statskunskap. De gamla stallbyggnaderna används idag som förråd. Den fantastiska skytteanska trädgården är sedan ett decennium anlagd med 1792 års trädgårdsdesign som förebild. Det är inte många steg ner till Fyristorg, där vi

66

finner det pampiga ”Gamla Gillet”, uppkallat efter Biljardsällskapet Uppsala Gille vilket under 1800-talets första halva här inrättade ett nöjespalats. Vi korsar Fyrisån och har gamla Akademikvarnen med Upplandsmuseet till vänster, fortsätter upp till Svartbäcksgatan, och finner där en av Uppsalas allra äldsta byggnader. Celsiushuset står inte snett, det är den senare stadsplaneringen som är vriden. Det inköptes år 1738 till Uppsalaakademin på Anders Celsius förslag, och den store vetenskapsmannen hade själv huset som såväl bostad som arbetsplats de följande åren. Låt oss avsluta vår vandring på andra sidan ån, strax bortom Västgöta Nation. Här ligger Regnellianum, uppkallat efter Anders Fredrik Regnell (1807– 1884). Denne studerade medicin och disputerade i Uppsala, men flyttade blott några år därefter till Brasilien av hälsoskäl. Där startade han en framgångsrik läkarpraktik, och investerade inkomsterna i mark och kaffeodlingar. Han utvecklade också sitt stora intresse och sina stora kunskaper om botanik. Regnell blev med tiden rejält förmögen, och donerade stora summor till olika vetenskapliga ändamål. Uppsala universitet fick mer än en halv miljon kronor, vilket bland annat räckte till att uppföra denna pampiga byggnad vilken stod färdig 1892. Huset renoverades pietetsfullt år 2007, då man bland annat återskapade de ursprungliga väggmålningarna. Samtidigt passade man på att handikappsanpassa och modernisera lokalerna tekniskt. Alla byggnader beskrivna i denna text förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning. Även åtskilliga andra byggnader, som Arostornets fastighetsbestånd med cirka 100 000 kvm centralt belägna, kommersiella lokaler samt jord-och skogsfastigheter långt utanför staden, ingår i förvaltningen som startade med Gustav II Adolfs gåva år 1624. Man kan fråga sig, hur Uppsala hade sett ut utan denna donation. m


Windows®. Ett liv utan begränsningar. VAIO rekommenderar Windows 7.

Fly high. 14mm of premium design make.believe och make.believe logan är varumärken som tillhör Sony Corporation.

Den nyaste, lättaste, bärbara datorn är bara 14 mm tjock och väger endast 780 gram. Den är byggd i kolfiber och aluminium för att ge dig en helt unik bärbar dator. Det inbyggda 3G modemet säkerställer att du alltid är uppkopplad och avancerad LED teknologi ger dig en fantastisk 11,1 tum skärm. Batteriet har upp till 8,5 h driftid. 2 års garanti med fri support och hämtservice. Äkta Windows 7 Professional.

16 999 KR

Nu med Windows 7 Din PC helt enkelt

SONY VAIO CW1S1E/W

SONY VAIO SR59VG/H

SONY VAIO FW51JF/H

SONY VAIO NW21MF/S

Kraftfull multimedia på 14 tum 16:9 helbildsskärm och superjämn NVIDIA grafik. Ny direktknapp tar dig till nätet på ett ögonblick. 2 års garanti med fri support och hämtservice. Äkta Windows 7 Home Premium (64 bit). Finns i 5 härliga färger. Vilken är din favorit?

Businessdator med 13,3 tum LED-skärm som är superslimmad och säker. Lätt, bärbar med fullständig säkerhet, grafik med höga prestanda och enkla växlingsknappar. 2 års garanti med fri support och hämtservice. Äkta Windows 7 Professional (64 bit).

Multimediamaskin på 16,4 tum Kompakt stor skärm, bärbar med full HD, kraftfull processor och Blu-ray Disc kombinationsenhet. 500 GB hårddisk och 4 GB ram som kan byggas ut till 8 GB.2 års garanti med fri support och hämtservice. Äkta Windows 7 Home Premium (64 bit).

Vår mest prisvärda och lättanvända VAIO-dator. 15,5 tums skärm i 16:9 format. Slimmad och kompakt i silver,enknapps åtkomst till Webben, isolationstangentbord och 3 USBportar.2 års garanti med fri support och hämtservice. Äkta Windows 7 Home Premium (64 bit).

10999 499KR kr 9

13 13 999 999KR KR

11 11 999 999KR KR

88 299 299KR KR

Sony Sony Center Center Bangårdsgatan 7 26 Rudbecksgatan 702 23 753 20Örebro Uppsala Tel 019-102011 Tel 018-65 34 70 info@sonycenterorebro.se info@sonycenter.nu

Mån - fre 10-18 10-18 Lördag 10-15 Lördag 10-15 Söndag Stängt(Från 29/11 året ut) Söndag 11-15

67


DESIGN SOM TÅL ÖGATS SLITAGE AV Henrik Lundström

Om du är ute efter konstupplevelser i Uppsala är det normala att du besöker stadens gallerier, eller att du tar den aningen jobbiga promenaden upp till Slottet och hoppas på en bra utställning på Konstmuseet. Men du kan faktiskt också besöka VålaMagasinet. Kanske har du passerat förbi affären vid Vaksala torg, snett emot Uppsala Kongress och Konsert? Det går snabbt att gå förbi och du förleds lätt att tro att det handlar om liten ordinär möbelaffär. Men likt Snobbens hundkoja i den klassiska serien med samma namn är insidan betydligt mer innehållsrik än vad utsidan signalerar. Här finns två rejäla våningar som rymmer

68

förbluffande mycket spännande möbler och upplevelser av design, färg och form. Michael Petterson är min ciceron bland magasinets skatter. Mikael har vuxit upp med möbelhandel, om inte med modersmjölken så i alla fall på fädernet. Michaels farfar var Emanuel Petterson som lade grunden för vad som i dag är en mindre möbelkoncern med EM Uppsala, Möbler & Slöjd, Storvreta Möbler samt GodNatt Sängkompaniet. Och sedan 1996 alltså även VålaMagasinet som har gamla anor, det grundades redan 1896 Michael har en passion för möbler, det kan han inte


dölja. Funktion och utseende, det är de komponenter som tilltalar Michael. Och som essentiell krydda för den som lever på att sälja ingår naturligtvis att det handlar om kommersiellt gångbara möbler. Design, kvalitet och ekonomi i en lagom blandning. Åter till konstbetraktandet. En möbel kan vara en mer direkt konstupplevelse än en tavla. Möbeln är, på gott och ont, lätt att förstå. En stol att sitta i, en soffa att vräka sig i, ett bord att äta på, en hylla att ställa saker på. Konstkonsumenten behöver i de här fallen inte bekymra sig om varför ett föremål blivit tillverkat. Syftet är uppenbart – vilket kanske inte alltid är fallet med annan konst. För en naturvetare som mig är det intressant att hitta samband mellan funktion och skönhet. Träd, blommor och mycket annat i naturen upplevs ofta som vackert, men har inte ”tillverkats” med det primära

syftet att vara utseendemässigt tilltalande. Det vackra, som jag ser det, är en följd av ändamålsenlighet, och ändamålsenligheten har sin egen skönhet. Om det sedan är Gud, Darwin eller Carl Malmsten som står för designen spelar mindre roll. Michael bidrar med en fin formulering: bra design ska tåla ögats slitage. Det låter bättre på engelska ”the wear of the eye”, och är ett vackert sätt att beskriva kvalitetsdesign. Det är saker som man ska kunna ha glädje av att betrakta dag efter dag. Få människor tröttnar på att betrakta träd, fåglar eller havsstränder, och bra design hamnar i sina bästa stunder i samma klass: de ger näring för ögonen och stimulerar själen under hela möbelns livstid. Och den livstiden bör kunna överträffa köparens för många av VålaMagasinets möbler. Det handlar ju inte bara om utseendet, många av de litet mer exklusiva

69


varumärken som blivit kända inom möbelbranschen

70


71


72

Michael Petterson

står också för kvalitet i meningen hållfasthet, slitstyrka och andra rent fysiska sätt att stå emot tidens nedbrytande effekt. En del av VålaMagasinets sortiment är tidlöst, klassiker som kommer att vara gångbara länge, men här finns också mycket som är modernt och uttrycker djärvt formspråk. Till exempel italienska köksstolar lyser som färgglada fyrar och drar uppmärksamheten till sig. Förvånande nog går det utmärkt att sitta i dem också. Och alla designmöbler behöver faktiskt inte vara dyra, märker jag efter ett tags rundvandring. Vad är det bästa med att jobba med VålaMagasinets möbler? Michael nämner de olika mässor han åker på. Det är spännande när det dyker upp nya saker, framför


73


allt från de tre stora leverantörsländerna Danmark, Holland och Italien. Bland nyheterna just nu tycker Michael att trenden går mot litet roligare färger efter en period av vitt, svart och grått. Han gläds också åt att det finns svenska kvalitetstillverkare som till exempel Gotländska G.A.D som har hittat en egen stil med strama linjer och mycket gotländska material. Ett annat nöje för medarbetarna i möbelaffären är att få diskutera med kunderna. Eftersom många av de lite mer exklusiva möblerna handbyggs på beställning och kan fås i olika träslag och utföranden innebär ett köp ofta en spännande planeringsprocess som kräver bra samspel mellan säljare och kund. Vad som enligt Michael Petterson inte är lika positivt är besväret att bära möbler upp och ned för trapporna i det gamla huset. Men vi får vara tacksamma att VålaMagasinets personal orkar och håller oss uppsalabor med en konstutställning i den här änden av staden. m

74


7: 3 ÅT E R BESÖKET B ITANDE SJ Ä L V R E F L E K T I ON & SVIDANDE UNDERHÅL L N I N G A V DENNIS M A G N U S S O N R EGI DENNI S S A N D I N U RPREMIÄR 5 / 1 2

UP P S A LA>>>> ST A D S TEATER L ÄS MER OC H B O K A P Å WWW.UPPSALASTADSTEATER. S E 75 B ILJETTKAS S A N 0 1 8 - 1 4 62 00 ÖPPET MÅN-LÖR 12 - 1 8


Guide till underbara utflykter

Ryggsäcken packad med termos, mackor med prickig korv och hembakade bullar. Säg mig den som inte njuter av en härlig söndagsutflykt, men vart ska man åka? Nu är den här, den ultimata utflyktsguiden för utflyktssugna Uppsalabor! Boken heter helt enkelt Underbara utflykter runt Uppsala. Den är skriven av Sara Hjelmstedt och ges ut på det egna förlaget Arte di Carte. Det är mycket som är underbart med denna lilla, rikt illustrerade bok – bilderna, kartorna, de varierande utflyktsmålen och inte minst den pedagogiskt enkla men ytterst intagande formgivningen av Malin Källsen. Boken samlar Uppsalaområdets allra roligaste utflykter på ett uppdaterat och inspirerande sätt. Alla 47 utflyktsmålen som presenteras i boken ligger inom radien för en timmes bilfärd, räknat från Stora torget i centrala Uppsala. De gamla klassikerna som Hammarskog, Disagården och Fjällnora är förstås med men boken ger

76

också tips – från Älvkarleby i norr till Åkersberga i söder – om många nya och ibland lite udda mål. Vad sägs om Syltkrukan, Gårdsjö Älgpark och Nostalgimuseum? Författaren Sara Hjelmstedt, som är uppvuxen i Uppsala men numera bosatt i Sigtuna, drivs av ett behjärtansvärt engagemang. Hon vill slå ett slag för hemmaturismen. Saras första bok var en Stockholmsguide, 08 för 0-8 år – guide till de största äventyren för de minsta stockholmarna (Calazo Förlag 2007), vilken belönades med Svenska Publishingpriset 2008. Det är lätt att glömma hur många vackra och intressanta platser det finns i trakterna runt den egna hemstaden. Och den som vill strunta i picknickkorgen med svettiga korvmackor, kan bara glida genom det vackra Uppland för att landa på ett mysigt fik i lantlig miljö. Underbara utflykter runt Uppsala har tipsen! m


2009

Uppsala Julmarknad 28–29 november

Julkorv hästar knäck Jill Johnson glögg troll OD tomte Maia Hirasawa pepparkakor körer julklappar stjärnor grisfötter silkespapper Eldkvarn röda kulor granar Schtunk marsipan högmässa julpyssel stjärnsmällar tomteluvor julstrumpa Peter Pan champagne körslag juloratorium Lucia änglar hyacinter fyrverkeri glitter Bach och mycket, mycket mer. Du hittar allt på

www.julstadenuppsala.se ARRANGÖRER

HUVUDVÄRDAR

PARTNERS

77


Mat + kultur = sant Konstnär, kulturarbetare, företagsrådgivare och matkreatör med både kafé och restaurang i bakfickan. Eva Källander är kvinnan som inte drar sig för att använda alla sina erfarenheter i sitt senaste projekt. Sedan ett år tillbaka driver hon Kultur Köket i Hågaby där mat, människor och kultur blandas i samma gryta. av Liselotte Forslin Eva Källander är eldsjälen som bokstavligen är uppvuxen med KRAV och ekologiskt hushåll. – För mig är trenden med ekologisk odling och närproducerat inget nytt. Jag tillbringade mycket tid hos min bror på landet och lärde mig om ekologisk odling. Det var aldrig tal om något annat, säger Eva när vi ses över en kopp kaffe i Kultur Köket i Hågaby. När jag cyklade dit för att möta Eva var det en grådimmig oktoberdag och löven klamrade sig krampaktigt fast vid grenarna. Det var sagolikt vackert och när jag närmade mig Hågaby kändes det som jag var väldigt långt från stan trots att det bara är 20 minuters väg på cykel. Så är Hågaby också speciellt. Flummigt tycker en del, fantastiskt tycker andra. Här finns allt från Montessoriförskola, Waldorfskola, inomhusbad, olika terapeuter, ekologisk mataffär till kultur och mat. Det är det senare som Eva och hennes medarbetare står för. Eva är uppvuxen i ett konstnärshem men ville som ung inte bli enbart konstnär. Hon engagerade sig tidigt i frågor om mat och miljö. För cirka 30 år sedan bildades organisationen KRAV av Evas bror Kalle Källander på gården där de bodde. Pappa Ragnar, konstnär och grafisk formgivare ritade logotypen som är densamma än idag.

78

EVA – Jag kommer från en familj där mat, kultur, miljö, ekologi och friluftsliv går hand i hand. Inte konstigt att jag är där jag är idag, säger Eva. I 20 år drev hon kafé och restaurang på Arholma dansbana i Stockholms skärgård. Det var det första KRAV-märkta kaféet. Samtidigt jobbade hon med konst och konsthantverk. – Det blev tre, fyra månader i skärgården med mat och kultur och resten av året arbetade jag som konstnär och konsthantverkare. På Arholma drev jag en kulturförening som ordnade teater, musik, författarbesök med mera. Kort sagt har Eva varit engagerad i olika kulturaktiviteter, konst- och musikprojekt i cirka 30 år. Men Eva har inte bara sin högra hjärnhalva väl utvecklad som står för kreativitet och konstnärlighet. Även den vänstra hjärnhalvan är på högvarv och hon är både en god strateg och analytiker. På Coompanion organisation arbetade hon i 12 år samtidigt som hon arbetade som konstnär, kulturarbetare och krögare. Coompanion hjälper personer som vill starta företag tillsammans i kooperativ form. Eva var en av dem som drog igång organisationen i Uppsala och satt även med i styrelsen.


Att se konst- och kulturarbetaryrket som företagande är inget hinder, tycker Eva. Det är en stor fördel att ha företagskunskapen när man exempelvis driver kulturkafé, inte minst ekonomiskt. Hur kopplar en sådan multiengagerad människa av? – Jag måste resa bort för att kunna släppa. Naturen, havet eller slalom är det som gäller. Men den svåra miljöpåverkan som flyget bidrar med bekymrar Eva. – Jag har rest hela mitt liv. Det är ett svårt dilemma när man ska till andra sidan jordklotet. Men jag tänker att när man väl flyger långt är det bättre att flyga sällan och vara borta länge. När Eva var i Nicaragua för ett par år sedan såg hon i en stor park tusentals demonstranter från bananplantagen som protesterade mot de dåliga arbetsförhållandena och de giftiga ämnen som används vid bananodling och som skadar både arbetarna och miljön. Då är det lätt att ta ställning till ekologiskt eller icke-ekologiskt, säger Eva. Sedan 2008 driver Eva Kultur Köket ekomat & kafé tillsammans med Lisen Johansson, Håkan Almkvist och Johan Gustavsson. Det är en ekonomisk förening med de fyra delägarna. De skolelever som finns i Hågaby äter i Kultur Köket varje dag. Matfilosofin är enkel i

Evas skolkök. De serverar ekologisk mat till 80-90 procent och närproducerat så långt det går. Maten är lakto-ovo-vegetarisk, alltså vegetarisk mat med inslag av mejeriprodukter och ägg. – Det gäller bara att bestämma sig. Vi tänker även årstidsbundet. På vintern blir det mindre av tomater och paprikor och mer kål och citrusfrukter. Vi använder få halvfabrikat, och i så fall KRAV-märkta och lagar all mat från grunden. Vi serverar cirka fem till tio olika sallader varje dag och vi groddar alla groddar själva samt blötlägger och kokar bönor. På det sättet blir inte maten dyrare fast vi väljer ekologiska alternativ. Två gånger per termin har de matråd med representanter från alla klasser, skolpersonal och föräldrar. Eva har också informerat alla föräldrar på skolan om deras matfilosofi. Och visst kan det vara svårt med kinkiga barn ibland men det gäller att försiktigt smyga in de miljövänligare alternativen. Till exempel att blanda i matvetet från Vattholma i riset. Förutom skolmaten anordnar Eva och de andra i Kultur Köket också arrangemang i Kulturoasen som är ett begrepp över all kulturverksamhet på Hågaby. Det innefattar bland annat ett söndagskafé med konsert och

79


LISEN HÅKAN lunchbuffé med soppa, hembakat bröd och kaffebröd. Det är Kulturoasens huvudverksamhet. Kent Wennman är eldsjälen bakom musikverksamheten. Förutom kaféet ordnar de mycket fester, disputationsfester, bröllop och catering där basen är vegetariskt men det serveras också varsamt odlad lax samt lammkött. Lamm är det köttet som har minst miljöpåverkan. Hur tänker en sådan medveten kvinna om maten hon äter själv? – Jag äter i huvudsak vegetariskt och fisk och skaldjur men ibland vilt eller lammkött. Jag gillar att anamma andra länders mattraditioner och laga det med svenska råvaror. Till exempel hummus på gula ärtor istället för kikärtor. Det är trevligt med flera olika smårätter på tallriken så som man äter i Medelhavsländerna. Som till exempel tapas, meze eller antipasti. Jag är också en irriterande konsument som ställer krav i de butiker jag handlar. Vi skulle nog alla vinna på att vara lite mer ”irriterande konsumenter”, tänker jag när jag cyklar in till verkligheten igen. Tips till eko-vegorådvilla i butiken: Dyra lokalproducerade/ekotomater eller holländska? Köp de lokalproducerade och helst ekologiska. Även om du inte har ett utvecklat ekotänk så får du så mycket mer smak för pengarna. Surdegsbröd från dyrt bageri eller formfranska från närbutiken? Surdegsbröd, så klart. Du äter mindre för man blir mättare av surdeg. Bättre för figuren och plån-

80

JOHAN boken. Jämför med rostbröd som man kan äta hur många som helst av för att bli mätt. Men jag vill inte bara äta svenskt. Jag gillar internationella maträtter. Lokalproducerat innebär inte bara svenska rätter. Köp närproducerat och skapa internationella rätter med svenska råvaror istället. Hummus på gula ärtor, pasta med svensk lagrad ost istället för parmesan är till och med godare. Svensk rapsolja är minst lika nyttig som olivolja. Och lär dig laga läcker mat av alla goda rotsaker vi har här på hösten. Supertrendigt! Hur får jag i mig tillräckligt med protein om jag väljer vego? Superviktigt att tänka på är att äta mycket bönor, linser, sojaprodukter, nötter samt gärna ägg och mjölkprodukter. Trenden att ta reda på rester, använda upp all mat man har hemma låter så tråkigt. Gör som Eva, när hennes bästa maträtter skapas är det när hon helt utan förberedelse eller recept öppnar kylskåpet och skapar en ny rätt av ”ingenting”. Bara du har ett bra grundskafferi och en rejäl dos fantasi kan du laga mycket gott. m


Chilenska viner, beställningsortimentet, viner till julbordet av Claes Brodda

Chile är avlångt, vackert och varierande. Den bördiga mittbiten i trakterna kring huvudstaden Santiago, avgränsas i norr av öken och i väst av Stilla Havet. Längs hela östra sidan löper världens längsta bergskedja Anderna, vars högsta toppar når över 7 000 meter. Vinerna från ett så varierande land, är naturligtvis även de av väldigt olika karaktär. Några egenskaper kan man ändå framhålla för att i generella ordalag beskriva de chilenska viner vi kan köpa i Sverige: de är fylliga, i regel framställda av endast en druvsort, hyfsat billiga samt av god kvalitet. De smakar mycket, men är varken syltiga, väldigt sträva, kraftigt ekade eller på annat sätt extrema. Kort och gott enkla att tycka om, vilket visar sig i försäljningsstatistiken. Det senaste året har det via Systembolaget sålts mer röda viner från Chile än från Frankrike, även om Sydafrika, Italien och Spanien ligger högt över. I Finland är Chile i topp när det gäller försäljning av såväl rött som vitt vin. Precis som i andra vinländer, är det skillnad på viner från olika chilenska distrikt. Alldeles söder om Santiago de Chile ligger det välrenommerade Maipo, varifrån många toppviner kommer. I området ut mot kusten väster om huvudstaden ligger San Antonio och Casablanca. Eftersom klimatet är lite svalare, kan druvsorter som Pinot Noir och Chardonnay med fördel odlas där. Annars är det Cabernet Sauvignon som är den mest odlade blå kvalitetsdruvan. Cabernet från Chile är ofta fyllig, med viss strävhet och tydlig ton av svarta vinbär. Den druvan, liksom Sauvignon Blanc och Chardon-

nay, blev moderna över hela världen på 1980- och 90-talen, så även i Chile. Däremot minskar efterfrågan generellt – och därmed odlingen – av Merlot, kanske som en effekt av filmen Sideways. Det är synd, då chilensk merlot har en underbar intensitet och kraft. En alltmer odlad druva i Chile är Carménère. Druvsorten odlades förr mycket i Bordeauxtrakten, men försvann så gott som helt från de europeiska vingårdarna i samband med vinlusens härjningar under andra halvan av 1800-talet. På 1990-talet upptäckte man i Chile att det fanns udda vinstockar bland cabernetplantorna. Vid kontroll kom man fram till att det rörde sig om den bortglömda och – vad man trodde – utdöda sorten Carménère. Vinerna har i regel en kryddig ton, med doft av svartvinbärsblad och nyklippt gräs. Genom att plantera vinfält med enbart Carménère har Chile inte bara fått viner med en personlig touche, utan dessutom en egen nationaldruva.

81


beställningsortimentet Den vinintresserade har i många år kunnat köpa viner ur Systembolagets Beställningssortiment. Landets importörer erbjuder där viner som inte finns med i Systembolagets ordinarie sortiment. Tidigare har en beställning gått till så, att kunden går till ”sin” butik, fyller i en lapp som lämnas vid informationsdisken. Någon vecka senare kommer varorna till butiken. I Uppsala och Malmö finns nu möjligheten på prov att beställa via internet. –För snart två år sedan påbörjades ett projekt att förbättra vår hemsida. Under den processen väcktes tanken att även ha en beställningstjänst, säger Peter Lundvall, projektledare för den nya e-beställningen, och tillägger: – Gå in på vår hemsida www.systembolaget.se, klicka på ”e-beställning” och följ instruktionerna. Det går att beställa till någon av de fem Uppsalabutikerna i Svava, Kvarnen, Gottsunda, Gränby eller Stenhagen. På motsvarande sätt är sju butiker i Malmö med i det här inledande testet. Efter att försöket – som startade i slutet av oktober – har utvärderats, räknar Systembolaget med att komma igång i alla butiker under våren. Biz&Art kunde naturligtvis inte motstå frestelsen, utan testade redan första dagen som e-beställningen var tillgänglig. Systembolaget skall ha beröm för denna snygga och enkla webbplats! Varorna är lätta att hitta; man kan söka på namn, del av namn eller beställningsnummer. Skriver man till exempel ”Chardonnay Spanien”, kommer en lista spanska viner som innehåller den druvan. Det går också att orientera sig via de olika varuslagen, samt välja prisnivå. En rullmeny listar butiker där det är möjligt att hämta varorna. Att skapa ett användarkonto är lätt, man behöver bara uppge namn, personnummer, e-postadress samt mobilnummer. – Vi räknar med att leveranstiden skall bli ungefär som nu, det vill säga en dryg vecka från beställning till

82

dess att kunden får ett SMS om att varorna har levererats till önskad butik, avslutar Peter Lundvall. Biz&Art kan bekräfta att det fungerar; i stort sett på timmen en vecka efter beställningen var gjord, kom meddelandet till mobiltelefonen att varorna kommit.

viner till julbordet Låt oss göra en e-beställning för att se hur det fungerar, och då välja något som kan passa till julbordet. Till en början: det är inte lätt att hitta något vin alls till julmaten. Rätterna är i regel tillagade enligt vår tradition där öl och snaps (eller julmust) är dryckerna till maten. Väljer man ett rött vin, bör det vara fylligt och kryddigt, men helst inte för strävt. Ett vitt vin måste vara fylligt och helst ha en hyfsat hög syra för att matcha syran i maten. I stort sett inget passar till sill, utom möjligen en fino sherry. Vad sägs om att vara originella och välja ett rosévin? I så fall inget blask som man en varm sommardag gapar och sväljer utan att märka smaken av (om där finns någon värd att notera). Då behövs en rosé i högsta divisionen; en rosé från Tavel. Kommunen Tavel ligger i södra Rhônedalen, eller i norra Provence om man så vill. Här gör man roséviner med fyllighet och kraft, ibland kan man nästan ana en strävhet! I Systembolagets ordinarie sortiment finns tyvärr så här års nästan inget från Tavel, men i Beställningssortimentet kan man finna ett av få, och som dessutom är extra bra. 2007 Domaine Lafond Roc-Epine (best.nr 73016) för 112 kronor har vad som önskas av ett välgjort rosévin: doft av smultron och körsbär, fyllig smak med sötaktig frukt (utan att vara sött) som


balanseras av en liten beska. Allt bärs upp av en ryggrad av ganska hög alkoholhalt (14.5 %). Vill man också ha ett rött vin, kan det vara kul att välja ett från samma producent: 2005 Domaine Lafond Roc-Epine (best.nr 74393) för 134 kronor. Detta vin från grannkommunen Lirac, har en eldig doft med karaktär av saltlakrits, mörka bär, kardemumma och timjan. Viss strävhet, ganska hög syra. Smak av björnbär och blåbär. En lång och eldig eftersmak, med mild strävhet och inslag av färsk koriander. Utmärkt till fårfiolen eller Dalarökorven. Hoppas att er jul inte bara blir god, utan dessutom välsmakande. m

83


knappnålar, fingerborgar, kylskåp och vänskap av bo rosander

B.R. och fru Ekman

84

Olleverk från femman

Gösta

När samtalet med en mycket nära och kär vän ibland blir väl mörkt och allvarligt, vilket händer då och då, då brukar vi bryta den känslan med att ta till en fiktiv knappnål eller en fingerborg. Följande sidor är att betrakta som sådana knappnålar. Lite slumpartat valda bilder samt några minnen knutna till en viss person. Jag utgår från mitt kylskåp, där en del bilder hamnat nästan slumpmässigt, utan någon speciell ordning eller ens tanke. Minnen, klotter, nära och kära. Adresser, enstaka skivrecensioner med mera. Tänker att om någon skulle vara intresserad av min person (anyone?) skulle kylskåpsdörren ge en idé om personen ifråga. Kanske inte en heltäckande bild, för så stora kylkåp finns nog inte.


Berlintips 2008

Klotter 80tal

Vancouver sept 09

MADRID 1990

Gösta

frk Wallén

OLLE

85

Telefonklotter


En boktitel som titt som tätt dyker upp i mitt huvud är Slas Om vänskap funnes. Det låter kanske därför som om jag tvivlar på dylik, men det gör jag inte. Men titeln hänger kvar och dyker upp med jämna mellanrum. Riktig bra vänskap kräver ofta en lugn start, och att den får växa fram i bra och ibland långsam takt. Den jag nu tänker på uppstod ur olika jobbprojekt. Hittade efter en halv dags letande två bilder från tjugofem år sedan tillbaka som får illustrera saken. Jag arbetade på Hera på den tiden. och vi hade Bahco som kund. Och en trycksak skulle produceras för dem. Ur det blå kom en tanke som jag absolut inte arbetade fram, den snarare ploppade fram, som en luftbubbla på en vattenyta. Tanken som kom var att vi skulle ha en tibetan på framsidan, antar att jag uppfattade Tibet som långt långt borta, och dessutom som intressant/seriöst. Hursomhelst presenterades idén för alla inblandade och till min förvåning kom ett unisont ja. Stewen Q kontaktades för att fotografera den ännu okände tibetanen och övriga bilder. Då kom nästa fråga, var hittar vi en äkta tibetan? Via etnografiska museet hittade vi en. En mycket vänlig och seriös man. Stewen och jag diskuterade var vi skulle ta den tibetanska bilden. Har vi tibetanska berg i Sverige? Nja, det var vi inte säkra på. Men Norge har det säkert kom vi fram till. Sagt och gjort. Vi flög till Norge, hyrde bil och begav oss mot bergen. Två dagar hade vi på oss. Storformatskamera för bästa bildkvalitet. Och det gick bra. Naturligtvis var vi lite nervösa, det var ju inte självklart att det skulle fungera. I somras hälsade jag på samme fotograf i hans barndomsstad Halmstad, tjugofem år senare. Och fick till och med träffa Stewens rara mamma, Birgit. m (vänskap finns)

86


87


Super Size !

88


Roll Up Canvas Akvarell XL Posters Fotografiska kopior Digital bildbehandling

Ă–vre Slottsgatan 6 753 10 Uppsala 018 26 26 00 www.bildformatet.se 89


uppslag Salsta slott

JOhaNNA UDDÉN

Ett av Sveriges bäst bevarade barockslott ligger fem kilometer norr om Vattholma. Området har en lång historia och redan på 1300-talet fanns en befäst gård här. På 1500-talet lät Nils Bielke bygga ett renässanspalats i den äldre vasatidens stil på den gamla gårdstomten. Det ersattes av den nuvarande huvudbyggnaden som byggdes för Nils Bielke d y på 1670-talet och är ritad av Nikodemus Tessin d.ä. Den nya ägaren var mycket franskinfluerad och därför har Salsta slott sin förebild i Vaux-le-Vicomte, ett slott sydost om Paris. Trädgårdsanläggningen var förstås också franskinspirerad med symmetriska och strikta planteringar, à la Versailles. Fortfarande finns lindallén kvar som omgav trädgården då. Om man vandrar i slottsträdgården idag ser man annars bara svaga spår av den gamla barockparken. Det går att ana den romantiska park med slingrande gångar som anlades på 1800-talet. Salsta slott blev statligt byggnadsminne 1993 med hänsyn till värdet som välbevarat barockslott och platsens långa historia.

Beethoven kommer till stan När Ludwig van Beethovens nionde symfoni uruppfördes i Wien 1824 så var det första gången kör och solister medverkade i en symfoni. Det var mäktigt och självklart en höjdpunkt i musikhistorien. Vill du uppleva något av den magin har du möjlighet på trettondagen 6 januari (tiden går fortare än man tror) i stora salen på Uppsala Konsert & Kongress. Verket framförs av Uppsala Kammar-orkester, körer från Storkyrkan i Stockholm och Gustaf Sjökvists kammarkör. Dirigent är Gustaf Sjökvist som under drygt 40 år har varit ansvarig för Storkyrkans kör- och konsertverksamhet. Musik i Uppland lovar att det blir mäktigt även 2010.

90


Nytt filmpris i Uppsala Kulturnämnden arbetar för att profilera Uppsala som filmstad och ett steg i den riktningen togs när man nyligen instiftade ett filmpris till Ingmar Bergmans minne. Priset kommer att delas ut under Uppsala Internationella Kortfilmfestival med början 2010. En ung filmskapare kommer då att bli glad för priset som är på 50 000 kronor.

Utställningsverksamheten ska konstpedagogiskt belysa den utställda konstens historiska och samtida utveckling, både lokalt och med bredare utblickar. • Museet ska fördjupa samarbetet med Uppsala universitet för att levandegöra dess konststudiesamling. • Konstmuseet ska under 2010 ta fram en plan för hur museisamlingen bör profileras och kompletteras. • Den internationella performancefestivalen Friktioner ingår i uppdraget. Festivalen är också en del av projektet Kulturstaden. • Ett barn- och ungdomsperspektiv ska genomsyra den konstpedagogiska verksamheten liksom utställningsoch annan programplanering. • Verksamheten bör kunna utöka besökarantalet väsentligt efter det att konstverksamheterna utretts och funnit sin nya form 2012–2013.

Vad händer med konsten? I ett tidigare nummer av Biz & Art presenterades ett av alternativen till ny lokal för konstmuseet som utreds av Kulturkontoret. Utredningen om kommunens konstverksamheter pågår för fullt och under tiden laddar den ideella föreningen Konstens Hus Nu med fler argument för ett nybyggt konstmuseum centralt i Uppsala. De arrangerar hela tiden debatter och föreläsningar, bland annat på Stadsbiblioteket. Håll koll! För dig som inte hunnit ta reda på vad Uppsala kommuns kulturnämnd har för strategi för Konstmuseet kommer här en sammanfattning av det aktuella avsnittet ur Uppdragsplanen 2010. Den kompletta uppdragsplanen finns att läsa på uppsala.se. • Konstmuseet har ett särskilt ansvar för att presentera och synliggöra uppländsk konst som bör kompletteras med uppländsk arkitektur och design. • Museet ska sträva efter att med konsten som medel ge perspektiv på samhälls- och miljöfrågor. • Barn och ungdomsverksamheten ska prioriteras. • En utredning av konstverksamheterna pågår för att se över uppdragen och undersöka möjligheterna till ny lokal. En målsättning är att hitta samarbete med andra aktörer inom området. • Antalet utställningar ska minska under 2010–2011.

Vetenskapligt fika I höst har Stadsbiblioteket inlett en serie där aktuella forskare kommer till Kafé Kardemumma. Satsningen heter Science café och tanken är att forskare ska samtala med allmänheten om aktuella frågor och forskningsrön på ett informellt sätt. Inga förkunskaper behövs och både forskare och deltagare ska kunna få nya kunskaper och infallsvinklar. Program finns på Stadsbiblioteket eller på uppsala.se.

91


bildhistoria

Varje stad har, som denna serie om Uppsalas fotografer visat, en dold bildhistoria som väntar på att lyftas ur arkivens källare upp i ljuset. Den som dyker ner i det förflutnas katakomber kan strax bli sittande halvt förhäxad av alla gamla bilder av en stad som inte längre finns, av alla dessa döda, kända och okända, som uppfordrande möter ens blick och ber att bli ihågkomna. I denna digitala bildålder där allt ständigt förevigas, eller rättare registreras för stunden med kort livslängd eftersom det senaste formatet strax gör det förra obsolet, slås man av de gamla svart-vita bildernas tidlösa skönhet, stillhet och allvar, frusna ögonblick med hälsningar från andra platser i tidsrymden. Fotografiet beskrivs ibland som ögonblickets konst. Men en bild kan också konservera tiden, fånga en tidskänsla, ge en förnimmelse av en hel epok. Fotografens bilder blir till slut vårt minne. ”Just så var det”.

lars lambert

Gunnar 92


Gunnar Sundgren i sin salongsateljé i korsningen Drottninggatan – Östra Ågatan i början av 1960-talet. Foto Lars-Gunnar Rörby.

Gunnar Sundgren, 1901–70, var decennierna kring 1900-talets mitt Uppsalas främste fotograf. Som Henri Osti och Alfred Dahlgren i generationerna innan skildrade han sin tids Uppsala, staden och människorna. Ateljén låg under trettio år mitt i stan med utsikt över Drottninggatan och Nybron. Om andra fotografer nöjde sig med att vara fotografer ville Sundgren så mycket mer. Han hävdade fotografin som konst och hade återkommande utställningar. Han var en kändis, hade uttalade åsikter i tidens frågor, framträdde som föreläsare och opinionsbildare. Han drömde livet igenom om att bli författare. Som porträttfotograf var Sundgren skarpsynt och intuitiv. Han hade förmågan att fånga och framhäva karaktär och personlighet, ”söka människan bakom masken”, vilket kunde skrämma bort en del kunder och vid något tillfälle fick honom att skriva: ”Jag vill träffa många människor i höst. Har ni inte en själ när ni kommer, har ni i alla fall en när ni går.” I den Sundgrenska ateljén passerade de uppsaliensiska 1930-, 40- och 50-talens storheter revy: ärkebiskopar och landshövdingar, överstar och professorer, konstnärer och författare. Stadsbilderna utgör en viktig del av Sundgrens livsverk. Många av dem är också ett slags porträtt. De äger en självklarhet, grundad i fotografens kännedom om kärlek till stadens miljöer som han upplevde från den tidiga ungdomen och ständigt återvände till. Och såg som sin uppgift att skildra och bevara i bild. Som Uppsalafotograf är han oöverträffad. Sundgren var en utpräglad konstnärspersonlighet, egocentriker och mytmakare. Hans liv var komplicerat och präglades av tilltagande ohälsa, återkommande depressioner och alkoholism.

Sundgren

93


Sundgrens berömda porträtt av teologiprofessorn Anton Fridrichsen med sin norska prästkrage, ca 1930. Ibland kallat ”Johannes döparens huvud på ett fat”. Uppsala Universitetsbibliotek.

Konstnären Bror Hjorth 1940. Uppsala Universitetsbibliotek.

Imperfektum och Västgötaspången. En av de gamla klassiska studentmiljöerna från 1800-talet. Husen revs 1965. Idag ligger här Katolska kyrkan. Upplandsmuseet.

94


Gösta Knutsson i den lilla radiostudion i universitetshuset 1942, där barnprogrammet om den svanslösa katten Pelle sett dagens ljus fem år tidigare. Uppsala Universitetsbibliotek.

95


Hörnet Svartbäcksgatan – S:t Persgatan, 1930. Det nya apotekshuset Kronan håller just på att färdigställas. I jugendhuset på gatans vänstra sida låg Sundgrens första ateljé, till yttermera visso markerad med skylten Hovfoto. Idag gågatans mest trafikerade korsning med entré till S:t Persgallerian och Clas Ohlson. Upplandsmuseet. Saluhallen, Walmstedtska gårdens uthus och Domkyrkan speglar sig i Fyrisåns vatten i en av Sundgrens atmosfärrika och stämningsmättade stadsbilder. Saluhallens fiskhall och pelargång mot ån är numera inbyggda. Uppsala Universitetsbibliotek. Valborgsyra, minuterna efter mösspåtagningen 30 april 1962. Bilden är tagen av Sundgren från ateljéfönstret på Drottninggatan. I fonden Carolina Rediviva. Uppsala Universitetsbibliotek.

96


Restauratören Henrik Svanfeldt framför sitt ägandes Flustret 1936. Svanfeldt dominerade under flera decennier Uppsalas hotell- och restaurangliv. Konstsamlare och kulturperson. Upplandsmuseet. Svartbäcksgatan 6. Julskyltning hos Ågren & Karell 1951, under ett århundrade en av stadens främsta tygaffärer med skräddare och sömmerskor och lokaler i två våningsplan. Skenet från de upplysta skyltfönstren återkastas i den blänkande asfalten och spårvägsskenorna.m Tidigare fotografer i denna serie: Biz&Art 1: Emma Schenson, Biz&Art 2: Pehr Hanselli, Biz&Art 3: Henri Osti, Biz&Art 4: Alfred Dahlgren, Biz&Art 5: Carl Liljefors, Biz&Art 6: Henry B Goodwin, Biz&Art 7: Anders Larsson, Olof Östling, Biz&Art 8: Ellen Claeson.

97


Bästa läsare Det är annonsörerna som bjuder dig på detta och alla nummer av BIZ&ART. BIZ&ART är en kvalitetsprodukt som lever på annonsintäkter. Den håller en lagom balans mellan annonser och redaktionellt material, vilket uppskattas av både våra läsare och annonsörer. BIZ&ART ökar för varje nummer, finans- och tidningskriser till trots, men tyvärr allt för sakta. Det är en ständig balansgång på den ekonomiska eggen.

Kan vi öka antalet annonser i magasinet? Både ja och nej. Annonsmarknaden för tidningar är just nu i ett läge med ganska låg aktivitet. BIZ&ART behöver och välkomnar självklart fler annonsörer. Samtidigt har vi ambitionen att avväga ett rimligt förhållande mellan annonser och redaktionellt innehåll. Vi strävar inte efter att täcka så många sidor som möjligt med annonsplatser. Reportagen blir då färre och våra annonsörer kommer att tycka att just deras annonser drunknar i mängden. Målet är ett estetiskt tilltalande uttryck och ett bibehållet läsvärde, något som gagnar såväl läsarna som annonsörerna.

Kan man ha betalande prenumeranter? Nej, för det första innebär prenumerationer en kostsam administration och distribution. För det andra, skulle det bli ett märkligt förhållande när magasinet samtidigt delas ut gratis av våra annonsörer. Dessutom kan man nu bläddra och läsa hela magasinet på nätet, senaste två månaderna har över 4 000 besökare varit inne och läst nr 7 och 8, på www.bizart.se. BIZ&ART har blivit WorldWide i ett enda slag.

98

Kan man söka sponsorer och samarbetspartners? Ja, BIZ&ART får ibland ett visst stöd av sponsorer. Vi söker ständigt nya vägar och bjuder in nya samarbetspartners. Den vägen vill vi arbeta mer med att utveckla. Vi som gör BIZ&ART vill fortsätta att göra magasinet i sin nuvarande form. Vi vet att magasinet uppskattas av en stor läsekrets, som inte bara finns i Uppsala utan i hela landet och World Wide via nätupplagan. Varje dag får vi vittnesmål om hur människor imponeras av den ”Uppsalakraft” som vi belyser i varje nummer av tidningen. Vi är oerhört glada och stolta över all positiv respons och vet att våra läsare håller tummarna för att magasinet ska fortleva och utvecklas vidare.

Vill Du vara med att bidra till BIZ&ART:s framtid och utveckling? Ta kontakt med oss på redaktionen om ditt företag vill annonsera eller medverka via sponsorskap. Vi har även fått förfrågningar från privatpersoner som vill medverka till att förstärka projektet BIZ&ART och vi tar tacksamt emot alla bidrag, stora som små på plusgiro 246573-0 eller bankgiro 5642-2637 Till sist, en riktig God Jul och Gott nytt 2010 önskar redaktionen.


99


Profile for Stewen Quigley

BIZ&ART nr 9  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 9, november 2009

BIZ&ART nr 9  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 9, november 2009

Profile for bizart
Advertisement