Page 1

BIZ&ART

®

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 8

9

adiam Dymott loppisfynd g00d morning blues avigsidan mattias klum reginateatern BIZ&ART sept 2009 75 SEK

ISSN 1654-5370

771654 537006

01


www.valamagasinet.se

www.valamagasinet.se

www.valamagasinet.se

www.valamagasinet.se

www.valamagasinet.se

2


œ`iÀ˜ÊȘViÊ£™{™

-ÌÀˆ˜}…ޏ>˜ÊÀˆÌ>`iÃÊ>ÛÊ>ÀŽˆÌiŽÌi˜ÊœV…ÊvœÀ“}ˆÛ>Ài˜Ê ˆÃÃiÊ-ÌÀˆ˜˜ˆ˜}° >˜ÊÛ>ÀÊi˜Ê>ÛÊ`iÊÃ̜À>Ê`iÈ}˜iÀÃÊܓʈʓˆÌÌi˜Ê>ÛÊvŸÀÀ>ÊFÀ…Õ˜`À>˜`iÌÊ }>ÛÊ-ÛiÀˆ}iÊÛBÀ`ÃÀގÌiʜV…ʏ>`iÊ}À՘`i˜ÊvŸÀÊ`iÌÊܓʈ`>}ʎ>>ÃÊ -V>˜`ˆ˜>ۈ˜Ê iÈ}˜°

www.valamagasinet.se

www.valamagasinet.se

www.valamagasinet.se

www.valamagasinet.se

-ÌÀˆ˜}ÊޜÕÀÊÜ>Ã°

www.valamagasinet.se 6>ŽÃ>>}>Ì>˜Ê Ón]Ê 1««Ã>>]Ê Ìiivœ˜Ê ä£n ‡ ÈxÊ äÎÊ ÇäÊ “F˜‡vÀiʣ䇣nÊʏŸÀʣ䇣x]ÊÊÜÜÜ°Û>>“>}>ȘiÌ°Ãi

3


BRAVIA KDL-40ZX1 ÄR VÄRLDENS TUNNASTE 40” LCD TV Endast 9.9 mm tunn, ZX1 har även BRAVIA 1080 trådlös HD teknologi. Måste ses, kom in och upplev den hos Sony Center.

24 999 KR

Prissänkt 20 000 kr Köp nu betala i november*

Prissänkta varor för dig där endast det bästa är bra nog! LITEN

HDR-TG7 Häpnadsveckande liten och lätt med snyggt kamerahus i titan. Full HDinspelning på internminne, samt GPS, Smile Shutter, ansiktsavkänning och bildstabiliseringstekniken SteadyShot.

9 999 KR Prissänkt 1 000 kr Köp nu betala i november*

www.sonycenter.nu

PLATT

SMIDIG

KDL-46EX1B

DSLR-A380

Slimmad 46-tums Full HD 1080 Picture Frame LCD-tv med integrerad trådlös HD-anslutning som passar perfekt på din vägg.

Smidig, kompakt och lättanvänd D-SLR-kamera med standardobjektiv. 14,2 megapixel, SteadyShot INSIDE och snabb AF-livevisning. HD-utgång samt 2,7-tums lutbar LCD-skärm.

18 999 KR

7 999 KR

Prissänkt 10 000 kr Köp nu betala i november*

Prissänkt 2 000 kr Köp nu betala i november*

LÄTT

www.sonycenter.se

www.sonycenter.se

www.sonycenter.se

www.sonycenter.se

VAIOrekommenderarWindowsVista®Business

MINIMAL

VGN-TT21

BDV-360IS

Överlägsna kommunikationsmöjligheter och mobilitet med inbyggt VAIO Everywair. Stryktåligt chassi i kolfiber och väger endast 1,27 kg. Flash SSD-teknik.

Vår minsta hemmabioanläggning någonsin. Njut av HD-filmer på Blu-ray disc™ med ett otroligt surroundljud som fyller hela rummet från högtalre som inte är större än golfbollar!

25 999 KR

10 999 KR

Prissänkt 1 000 kr Köp nu betala i november*

Prissänkt 1 000 kr Köp nu betala i november*

www.sonycenter.se 4

Sony Center Uppsala Bangårdsgatan 7 • Uppsala Tel 018-653470 • info@sonycenter.nu

*Villkor är att du är över 18 år, har stadigvarande inkomst av tjänst överstigande 120 000 kr/år. Inga betalningsanmärkningar. 25 Kr aviavgift tillkommer.


Innehåll 7 (In)ledare 8 Adiam Dymott 18 Envis och passionerad 28 Reginateatern 36 Lust på allvar 42 Good Morning Blues 52 Inget blåbär 56 Akademiska Sjukhusets Barnfond 62 Hans Alséns memoarer 66 När hjärtat slår för loppis 74 Minnet av en ljusare framtid 83 Avigsidan 84 Forsbergs gris och grönt 88 Uppslag 94 Bildhistoria Ansvarig utgivare: Stewen Quigley Redaktion: Johanna Uddén, Lillemor Berg, Stewen Quigley, Susanne Lundström. Skribenter: Andrea Dahlkild, Claes Brodda, Henrik Lundström, Johanna Uddén, Lars Lambert, Lillemor Berg, Liselotte Forslin, Magnus Alkarp, Patric Kiraly, Sara Åkerlind, Sophia Paulin Projektledning: Lundström & jag Fotografer: Stewen Quigley Mattias Klum, egna bilder Mattias Klums utställningsbilder: Carlos Flores Adiam Dymott, scenbilder: Niklas Carlsson Illustration Avigsidan: Nils Peterson Formgivare: Bosse Rosander Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala Annonsörer i detta nummer: Svenssons krogar, Vålamagasinet, Sony center, Trydells, Uppsala Akademiförvaltning, Bildformatet, Swedbank, Uppsala Stadsteater, Uppsala Nya Tidning, Sirius, Opsala magasin, Sigtunahöjden, Eko kök & bar, Ason Form, Uppsala Gitarrfestival, Uppsala Konsert & Kongress, Akademiska Sjukhusets Barnfond, Cajsas kök, Friskis & Svettis, Södra Tornet Kommunikation, Reginateatern, Musik i Uppland Annonsering och prenumeration: BIZ&ART AB, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala. Tel 018-26 26 00, Fax 018-26 26 06 annons@bizart.se, kontakt@bizart.se, www.bizart.se Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN-nr: 1654-5370 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Hela produktionen inklusive distribution i miljövänlig plast är miljömärkt med Lic nr 341091. För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras. Citera gärna men ange källan.

®

Biz&Art varumärkesregistrerat.

5


6


För två år sedan fanns det inte ett konserthus i Uppsala. Denna tanke känns för mig både främmande och märklig. Att detta hus, denna kulturorganism med sitt utbud och sin starka profil bara fanns på papper för tre år sedan upplever jag som i det närmaste overkligt. Vad fanns innan konserthuset frågar jag mig, det är nästan så jag glömt. Nu ska det sägas att jag är part i målet, har druckit verksamhetsmål till frukost, fått profiltänk till lunch och kulturattityd till kvällsmat. Mentalt är tiden innan så långt tillbaka. Detta mycket för att det under denna tid har hänt så mycket, många nya intryck och uttryck. Vi har plötsligt fått en plattform där vi matas med unika och exklusiva toner, något vi i den här omfattningen inte haft tidigare. Sedan blev det ett konserthus. Visst minns jag tiden innan, hur det klagades och muttrades, hur det flyttades till Stockholm och talades om staden som kulturguden glömde. En stad jag stannade kvar i för att jag ändå tyst älskade den. Visst hände det positiva saker även då, festivaler startades, konserter arrangerades, klubbar fick en att hålla sig vaken. Men jag längtade efter en fundamental förändring, någonting större. Tills den dagen det bestämdes att något stort och nytt skulle byggas, en fjärde monumentalbyggnad i staden. Sedan gick det undan! En invigning och 350 konserter senare är vi nu inne på andra året. Det har hänt så mycket under den tiden att tiden inte känns som att den är som vanligt. Ett och ett halvt år är ju ingenting, men om man stoppar in så mycket aktivitet i den tiden så upplevs den som otroligt mycket längre. Det finns idag en tendens i Uppsala (och världen) att allt ska gå så fort och att snabbheten i sig har ett egenvärde som kan upplevas som att den överstiger noggrannhet och eftertanke. Men vad sägs om att först försöka utgå från det vi har nu och hur vi bäst kan utveckla och befästa det befintligt starka som redan finns? Jag tycker att vi måste stanna till och inse att vi kommit förbannat långt redan, andas en stund och ta oss tid att känna en gnutta stolthet. Låt oss sedan utveckla det befintliga innan vi rusar förbi det Uppsala vi innerst inne håller kärt mot framtida utmaningar och möjligheter.

(in)ledare

Låt det ta tid

PATRIC KIRALY

Patric Kiraly musikproducent / konsertkoordinator Uppsala Konsert & Kongress AB

7


adiam dymott

av Sophia Paulin 8


Sångerskan Adiam Dymott, 26 år, från Uppsala slog igenom på P3:s guldgala i våras. Sedan dess omnämns hon som Sveriges nya stjärnskott och hördes på flera av landets festivaler i somras. För Biz&Art berättar hon om kärleken till familjen och musiken.

Det känns nästan lite nervöst när jag slår in portkoden och knuffar in den tunga dörren till tegelhuset på Söder i Stockholm. Vi har inte setts sedan högstadiet då vi gick i samma klass på Vaksalaskolan, förutom när vi sprang på varandra en gång utanför Stadsbiblioteket för några år sedan. Då sålde hon skor. Nu sjunger hon. Och det går bra. Efter att ha debuterat på P3:s Guldgala framför en publik på 3 000 personer och två miljoner tv-tittare är Adiam Dymott numera ett välkänt namn i musiksverige. Framträdandet blev en succé och sedan dess omtalas hon som ”årets nykomling” och ”en lovande stjärna inom svensk musik”. Hennes rockiga melodier ackompanjerade av skramliga gitarrer ger ett unikt sound och låten ”Miss you” har flitigt spelats på radiostationerna de senaste månaderna. Jag tar trapporna upp till lägenheten som ligger på andra våningen och känner mig barnsligt nyfiken på mötet. Förutom att man nu kan läsa om Adiam i var och varannan tidning och se henne spela på många av sommarens festivaler undrar jag hur hon är, vem hon har blivit bakom den där rockbrudsfasaden. Jag kommer ihåg henne som en kaxig tjej som inte drog sig för att säga vad hon tyckte. Hon satt oftast längst bak i klassrummet och var måttligt intresserad av vad lärarna hade att säga. Mest umgicks hon med killarna och hade en slags pondus redan då. Hennes skratt var högljutt och smittande. Jag kommer ihåg att jag drömde om att ha likadana ögonfransar som hon. Långa, svarta och naturligt uppböjda. Att hon nu omnämns i media med adjektiv som attitydstark, cool

och hypad är inget som förvånar mig. För Adiam var tuff, redan då. Med andan i halsen efter trapporna sätter jag fingret på ringklockan. – Hej, va kul att se dig. Det var verkligen länge sedan, säger hon och välkomnar mig med en kram. Förutom att hennes armar och delar av halsen numer är täckta med tatueringar ser hon ut precis som när jag sist såg henne, men kanske något spädare. Iklädd en stor urtvättad Mussepigg t-shirt och slitna tighta gråa jeans som slutar precis ovanför knäna ger hon ett avslappnat intryck, även om jag förundras över att hon kan få en gammal urtvättad Mussepigg t-shirt att se rockig ut. Adiam och hennes man Jimmy har precis kommit hem från några vänners lantställe i Stockholms skärgård. Hon ursäktar sig över att det är tomt i kylskåpet och ger mig alternativen mellan avslagen Ramlösa eller te. Jag väljer te och vi slår oss ner i vardagsrummet för att äntligen få en pratstund. Vi har haft svårt att få till en tid för intervju. Adiams schema är fullspäckat och hon är precis hemkommen från Tyskland där hon spelade på premiärfesten för Quentin Tarantinos nya film Inglorious Basterds i Berlin. Som enda artist uppträdde hon med sitt band framför internationella filmcelebriteter som Brad Pitt och Diane Kruger. – Det är inte förrän nu, några dagar i efterhand som jag inser hur stort det var. Det var min första spelning utomlands och jävligt mäktigt. Jag var så fokuserad på vad jag skulle göra att jag glömde allting annat och ville inte ens gå på röda mattan. Jag kom ihåg att

9


Tarantino kom fram och pratade med mig men hela kvällen var en surrealistisk upplevelse, säger Adiam och håller hårt om tekoppen där hon sitter hopkrupen i den stora soffan med knäna uppdragna till hakan. Adiam beskriver eftertänksamt vad som händer i kroppen när hon står på scenen. Hur hon släpper allt och bara öser på, exponerad framför en publik hon aldrig träffat tidigare. – Det som händer på scen är oförutsägbart. Jag är en kontrollmänniska och för mig är det en stor kraftansträngning att stå på en scen och bara släppa allt. Efter en spelning brukar jag behöva sitta ensam en timme eller två för att samla tankarna och ta kontrollen över känslorna igen. Det har varit många konserter för Adiam de senaste månaderna. Sedan i mars (intervjun ägde rum i slutet av juli, reds anmärkning) har hon både hunnit vara

10

förband åt Mando Diao på deras Sverigeturné, haft ett trettiotal egna spelningar och medverkat i både radiooch tv-program. – Jag tror att jag förtränger det här med uppmärksamheten. Egentligen är jag ganska blyg och skygg. Adiam är född och uppvuxen i Uppsala. Som nummer två i en syskonskara på fyra systrar var hon den som alltid ville göra sin röst hörd och få sin vilja igenom. Hennes mammas väninnor kallade henne till och med Satan när hon hade sina värsta stunder. – Jag har alltid haft en stark personlighet och en hård yta. Jag kan nog uppfattas som störig ibland. Andra kanske tycker att det är en social oförmåga men för mig handlar det om att jag inte är så mycket för det här med ytlighet. Jag säger vad jag tycker och bryr mig inte så mycket om hur andra upplever mig. Att helt plötsligt bli kritiserad i media av kaxiga


11


journalister verkar inte heller vara något som berör Adiam. – Jag skrattar mest åt det. Vilka är de att bedöma min konst? Det är ju som att ha hemmafest och så kommer det en massa objudna gäster som har åsikter om hur jag har det hemma, säger Adiam självsäkert. För Adiam finns det bara en sak som verkligen kan spela på hennes känslosträngar och får världen att gunga – familjen. – De är allt för mig. För dem är jag hur blödig som helst och kan börja gråta på nolltid. Då är det så mycket känslor att jag inte vet vad jag ska göra av dem. Adiams familj tar inte bara en stor plats i hennes hjärta utan även på hennes kropp. Namnen på hennes fyra systrar står tatuerade på hennes arm, liksom mamma, pappa, maken Jimmy och hans femåriga dotter. – När jag gör en tatuering vill jag göra något som består och min familj vet jag att jag alltid kommer att ha, säger hon eftertänksamt och snurrar på en stor klackring i guld på långfingret som hennes pappa hade med sig från Eritrea när han kom till Sverige som ung. Ringen delar hon med sina systrar som turas om att ha den, förutom yngsta lillasystern som är 7 år och för liten än.

12

– Barn är mina förebilder. De är så fördomsfria och icke-exponerade i sin naivitet. Att spendera tid med min lillasyster och Jimmys dotter är något jag värdesätter mycket högt. Adiam hämtar och lämnar barnen från skolan och tar hand om dem på lov och helger Tillsammans med familjen är musiken Adiams stöttepelare i livet. Musik har alltid spelat en stor del i hennes liv. Som barn sjöng hon ofta på skolavslutningar och ägnade mycket tid åt att skriva egna låtar och spela in sin röst. Hemma i vardagsrummet inspirerades hon av sin pappa där skivor av artister som Jimi Hendrix, Mamas and the Papas, Billie Holiday och Rolling Stones alltid gick varma. Men egentligen hade hon inga planer på att bli sångartist. Det hela började för några år sedan då hon jobbade i receptionen på Cosmos musikstudio i Stockholm. Artisten och producenten Thomas Rusiak hyrde in sig där och han och Adiam blev snart vänner. De började sjunga och spela tillsammans och två och ett halvt år senare, vilket var i mars i år, kom hon ut med sin första platta, Adiam Dymott. – Musiken har alltid varit en trygghetsgrej för mig. Vad som än händer i livet så finns den där. Och att skriva låtar är som terapi. Jag var stissig och disträ


13


tidigare och kunde inte fokusera på något. Jag hade en hel del tonårsdepp och ångest som jag behövde ge utlopp för. Musiken har hjälpt mig att få ur mig känslor som jag inte kunnat beskriva tidigare, säger Adiam och berättar att hon alltid har haft svårt att identifiera sig med andra och känna sig som en del av en gemenskap. I det akademiska Uppsala upplevde Adiam inte att hon hittade sin plats och skolan kändes ostimulerande. Hon hoppade av gymnasiet och började jobba på krogen. Så småningom flyttade hon till Stockholm för att arbeta som butiksbiträde i en sneakersaffär. – Jag trivs bättre i Stockholm för det är mer anonymt. Men jag kan verkligen uppskatta tryggheten i Uppsala. Det är en fin stad att växa upp i och jag har fått med mig många värderingar därifrån som jag är

14

glad över. Min mamma bor fortfarande kvar där och jag hälsar ofta på. Redan som 22-åring gifte sig Adiam. Men det var inget stort bröllop planerat ett år i förväg med påkostade inbjudningskort och trevåningstårta, utan bara hon, hennes man och en kompis till dem som vittne. Ett traditionellt bröllop var det inte tal om. – Att gifta sig är någonting mellan mig och min man. Det handlar om att skapa ett band som handlar om kärlek och förtroende som man inte har med någon annan. Romantik är ett 80-talsord som handlar om andra saker än levande ljus och blommor. För mig är det att göra saker som att resa tillsammans för att skapa en gemensam historia som man bara är två att dela.


Ingen vitbrudklänning och gräddbakelsebröllop med andra ord. För precis som med mycket annat gör Adiam det på sitt eget sätt. Hon trotsar konventioner och kittlar den klassiska bilden av en kvinnlig sångerska med sin lite androgyna stil, mörka röst och oblyga tatueringar. – Ofta pratar man om mig som en rockbrud med gitarr. Men jag har aldrig hört talas om att journalister skriver om rockkillar med gitarr. Det känns som att många tycker att jag är väldigt annorlunda, både med min musik och mitt utseende. Och det är jag kanske också i det här lilla landet där de flesta faller inom

normen. En gång var det till och med en journalist från Expressen som trodde att jag var en kille. Men det är klart, om man bara skrivit om Shirley Clamp och Lill-Babs innan så passar jag ju inte alls in i bilden av hur en kvinnlig artist ska se ut, säger Adiam och skrattar med det där rungande skrattet som jag minns att hon brukade fylla klassrummet med. Hon är en slags blandning av Sverige, Eritrea och världen. Tuffhet, känslighet, skratt och tårar. Hennes namn stavas A-D-I-A-M och betyder Queen of Africa. m

15


jubilaren mendelssohn Uppsala Kammarorkester Dirigent: Shi Yeon Sung

Cello i fokus Uppsala Kammarorkester Solist: Pieter Wispelwey

TORSDAG 18 FEB 2010 KL 19.00

www.miu.se

www.miu.se

www.miu.se

TORSDAG 8 OKT 2009 KL 19.00

Musik i uppland 09/10 Musik i Upplands konserter i Uppsala Konsert & Kongress, Stora salen och sal B.

TORSdag 17 SePT 2009 Kl 19.00

TORSdag 29 OKT 2009 Kl 19.00

ONSdag 6 jaN 2010 Kl 16.00

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Haydn och Händel

Beethovens 9:a

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

TORSdag 24 SePT 2009 Kl 19.30

TORSdag 12 NOV 2009 Kl 19.00

TORSdag 21 jaN 2010 Kl 19.00

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

Stjärnesång

Linnékvintetten

TORSdag 1 OKT 2009 Kl 19.30

Uppsala Kammarsolister och Francisca Skoogh, piano Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 8 OKT 2009 Kl 19.00

Jubilaren Mendelssohn

Brahms Requiem

Saga, svit och symfoni

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

lÖRdag 14 NOV 2009 Kl 17.00

lÖRdag 30 jaN 2010 Kl 18.00 SÖNdag 31 jaN 2010 Kl 18.00

Väsen och Upplands Låtverkstad

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 19 NOV 2009 Kl 19.30

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Trio X

TORSdag 22 OKT 2009 Kl 19.30

TORSdag 26 NOV 2009 Kl 19.30

Uppsala Kammarsolister och medlemmar ur Talekvartetten Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

16

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

Uppsala Kammarsolister

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

Musik Direkt, Deltävling

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 11 feb 2010 Kl 19.30

Linnékvintetten och medlemmar ur Arméns musikkår Uppsala Konsert & Kongress • Sal B lÖRdag 13 feb 2010 Kl 18.00 SÖNdag 14 feb 2010 Kl 18.00

Musik Direkt, Deltävling

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B


100 procent Schumann Uppsala Kammarorkester Dirigent: Roy Goodman Solist: Ronald Bräutigam, piano

brahms Requiem Dirigent: Paul Mägi

www.miu.se

www.miu.se

www.miu.se

TORSDAG 25 MARS 2010 KL 19.00

TORSDAG 12 NOV 2009 KL 19.00

Cello i fokus

Jubilaren Schumann

Alla konserter markerade med denna symbol ingår i orkesterabonnemanget.

TORSdag 25 feb 2010 Kl 19.30

SÖNdag 28 maRS 2010 Kl 18.00

För mer info besök www.miu.se eller ring 018-17 19 20

TORSdag 18 feb 2010 Kl 19.00 Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Uppsala Kammarsolister ”Med längtan till Italien”

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 4 maRS 2010 Kl 19.00

Uppsala Tonsättartävling 2010

Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TORSdag 11 maRS 2010 Kl 19.00

Skimrande blått

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TORSdag 18 maRS 2010 Kl 19.30

Trio X möter Uppsala Kammarsolister

Uppsala Konsert & Kongress • Sal B

TORSdag 25 maRS 2010 Kl 19.00

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen

Musik Direkt, Länsfinal

Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TORSdag 15 aPRIl 2010 Kl 19.00

Sveriges Radios Symfoniorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen TISdag 20 aPRIl 2010 Kl 19.30

Uppsala Kammarsolister och Michael Lethiec, klarinett Uppsala Konsert & Kongress • Sal B TORSdag 6 maj 2010 Kl 19.00

Grande Finale!

Uppsala Kammarorkester Uppsala Konsert & Kongress • Stora salen


18


envis och passionerad av Henrik Lundström

För tjugofem år sedan fick Mattias Klum hjälp att skriva ett brev till kameratillverkaren Pentax. Det gick ut på att Mattias ville utvecklas som fotograf och behövde en bättre kamera. Osannolikt nog gick Pentax med på att träffa den blott sextonårige fotografen, och kanske ännu mer osannolikt var att Mattias gick hem från mötet med två bärkassar fulla med professionell kamerautrustning.

En stor upplevelse för en tonåring, eller med Mattias egna ord. – Chocken var total! Utrustningen förvaltade han tydligen väl, för sponsorskapet fortsatte under lång tid till glädje för både Mattias och Pentax. Det var början på vägen fram till det som enligt många är fotografernas absoluta elit – de som får regelbundna uppdrag från den krävande tidskriften

19


National Geographic. Mattias är den enda svensk som fått en bild publicerad på tidningens omslag och en av de yngsta fotografer någonsin som publicerat bilder i tidskriften. Utmärkelserna har haglat och Mattias har hyllats för sina bilder, böcker och filmer – och inte minst för sina föredrag. En fotograf måste vara skicklig, ha tålamod och en portion tur för att lyckas med sina bilder. Stämmer det på Mattias Klum? – Tur?, säger Mattias när jag träffar honom i hans hem, vackert beläget vid Dalbyviken utanför Uppsala. – Tja, i mitt fall handlar det nog mer om korkad envishet. Det korkade märker jag inte mycket av, men målmedvetenhet och engagemang märks tydligt när jag hör Mattias berätta.

20

– När jag reser i världen känns det ibland som jag åker genom skärselden för att hitta små öar med orörd natur. Det är min uppgift att visa upp det fina som finns så att alla förstår att det är värt att bevara. – Vänta, jag kan väl få visa säger Mattias och hämtar en laptop. Och nu förvandlas han till den engagerade föreläsaren Mattias Klum. Visserligen måste han säkert hundra gånger själv ha sett filmsekvensen på en orangutanghona och hennes unge, men när han gör det med en ny medåskådare verkar han själv bli lika fascinerad som jag. Han tar i berättelsen med mig till gömslet 40 meter ovanför marken, vi sitter där och ser tillsammans hur orangutangungen nästan ramlar ned från trädet och får ett obetalbart uttryck i ansiktet. Mattias vill förmedla känslor med sina bilder, filmer och föredrag. Han talar om ”kicken att få beröra”.


Han berättar att han är en känslomänniska, så till den grad att han själv kan bli berörd under sina framträdanden. – Det är tur att det oftast är mörkt när jag visar bilder och håller föredrag, för jag rycks med och börjar nästa gråta själv. Och hur skulle det se ut, med en föredragshållare som står och gråter? Mattias berättare vidare. – Vid de tillfällen jag lyckas beröra andra känner jag att jag har lyckats. Det är värt allt jobb jag lägger ned. Det är faktiskt det hela vår verksamhet går ut på – att ta bilder, göra filmer och böcker som innebär att folk påverkas och inser att det vi har omkring oss är värt att bevara. Med mina bilder vill jag hjälpa naturen. ”Vi” är i det här fallet främst Mattias och hans hustru, tillika kompanjon, Monika Klum, men numera omger han sig ofta med ett team av medhjälpare när

han är ute på sina expeditioner. Alla är ju miljömedvetna numera, men för Mattias Klum och hans medarbetare är miljötänkandet helt avgörande, det är till och med målet med hela verksamheten. – Jag känner mig ibland litet som en outsider bland fotografer. Visst vill jag ta bilder som är vackra och spännande och som folk tycker om. Men bara det räcker inte för mig, bilderna måste ha ett syfte. Mattias syfte är alltså att visa, beröra, påverka och medvetandegöra. Det låter ju som en beskrivning av den perfekta reklamfotografen. Får han inga sådana erbjudanden? – Jodå, men det är inget för mig, numera tackar jag alltid nej. Jag måste känna för och tro på det jag gör, annars blir det meningslöst.

21


22


23


Vi talar också om varumärket Mattias Klum. Det är ett starkt varumärke. Det är få som inte känner igen namnet, och att han ägnar sig åt att skildra naturen. Det måste väl vara resultatet av en målmedveten satsning på varumärkesbyggande? – Snarare tvärtom, berättar Mattias. Vi skickar inte ut pressmeddelanden eller gör reklam. Vi ber aldrig media komma hit och skriva. Jag tror att den framgång vi fått kommer sig av att vi är fullständigt ärliga med allt vi gör, och att vårt mål alltid handlar om få så många som möjligt miljömedvetna. Sponsorer och samarbetspartners som inte har rent miljömjöl i påsen har inget att hämta. – Jag vill inte medverka i någon ytlig ”greenwash” av företag, och vi granskar alla vi arbetar med, säger

24

Mattias. Det är viktigt att vi har en gemensam värdegrund. Om vi hade drivit den här verksamheten för att tjäna så mycket pengar som möjligt har vi säkert försatt många goda tillfällen. En gång under samtalet hettar Mattias till en aning. Det är när jag citerar dem som hävdar att uppdrag för National Geographic erbjuder en fotograf ett övermått av resurser och tid. Under sådana förhållanden kan nästan vem som helst åstadkomma bra bilder, hävdar en del. – Jag skull vilja se dem prova, säger Mattias, jag tror inte att någon med den inställningen skulle klara av att vara med på ett uppdrag. Inte ens som assistent, förresten.


På senare år har Mattias varit med och startat flera större projekt, bland annat ett om Östersjön som är tänkt att pågå i tio år. Han är också initiativtagare till Expeditionsverige.se, som bland annat syftar till att hjälpa ungdomar att upptäcka den svenska naturen. I det projektet ingår att han reser landet runt och föreläser för skolungdomar. Mattias är ju inte någon kameratillverkare som kan sponsra med kameror, men han vill inspirera ungdomar att själva upptäcka naturen som han själv en gång gjorde.m

25


www.cajsas-kok.se

www.cajsas-kok.se

www.cajsas-kok.se

P R E M I Ä R FÖ R C A FÉ A LMA - M E D CA JSA´S KÖ K

D A G E N S L U N C H • F I K A • TA K E AWAY Från och med denna säsong driver vi anrika Café Alma i Universitetshuset. En trappa ner från den vackra foajén serverar vi dagligen två varma Dagens lunch-alternativ, varav ett alltid är Nyckelhålsmärkt. Vi erbjuder även vällagade maträtter, sallader och soppor från vårt Take Away-sortiment. Och ett härligt fikautbud förstås. Välkommen!

Mån-Fre 9-16 • Varm lunch 11-13 018-471 23 30 • För bokning 018-130 190 • cajsas-kok.se

Säsongens närproducerade cateringbuffé är här! 26

Cajsa´s Höstbuffé – en Uppländsk skördefest

För buffén i sin helhet och beställning: cajsas-kok.se • 018-130 190


Välkommen att sjunga du med – bli medlem på siriusfotboll.se

Konstsparkar och en och annan tavla sedan 1907

zellout.se

www.svenssonskrogar.se

Fotboll är kultur och en massa svett och tårar. Vi som älskar Sirius spelar och sjunger för en plats i eliten. För vår egen och för hela Uppsalas skull.

www.svenssonskrogar.se

Uppsalas mest hängivna kör.

zellout.se

www.siriusfotboll.se

www.siriusfotboll.se

Vårt bidrag till det lokala kulturlivet:

Vi har förenat det bästa av show, sång, dans, komik, mat och miljö till en underhållande kväll av högsta kvalitet Show samt 3-rätters meny

Paketpris 595-695:- beroende på sikt

FREDAGAR OCH LÖRDAGAR FRÅN 16 OKTOBER T.O.M. 28 NOVEMBER 2009

ER B O T K O 6 1 PREMIÄR

För info och bordsbokning 018-150 150 27 www.svenssonskrogar.se


28


Vill du bli teaterchef? av Johanna Uddén

Jag får vänta ganska länge i Reginateaterns foajé. Ett gäng 18-åringar peppar varandra och är helt klart på gång med något. Efter en stund går de in i salongen. Undrar vad som ska hända där? Scener är alltid lite magiska utanför föreställningstid. Lite hemliga. – Ursäkta att jag är sen, men jag somnade på soffan, förklarar Paul Kessel när han ramlar in på sin teater en kvart för sent. Det var fem år sedan som Paul Kessel blev uppringd av dåvarande kulturchefen Anna Starbrink, som frågade om han ville bli teaterchef. Vilken fråga! Han sa ja, förstås. Paul Kessel hade tillsammans med kollegan John Fiske arbetat flera år med teaterföreställningar på Skandiascenen. Så verksamheten var bekant för honom och utmaningen att driva en renodlad gästscen i en genuin gammal lokal var lockande. När Regina byggdes 1925 var det en av landets finaste salonger. Den ritades av Gunnar Leche och var ett klassiskt exempel på 1920-talets biografarkitektur med typiska överdådiga dekorer i en blandning av jugend, nationalromantik och klassicism. 1983 upphörde biografverksamheten och Regina hade sedan länge bytt namn – först till Skandia och därefter till Camera. Under ombyggnaden av Stadstea-

tern på 1980-talet användes Camera som provisorisk teaterscen. När Stadsteatern stod klar skapades i stället Skandiascenen som var en uthyrningsscen i kommunens regi. Så småningom bestämde sig kulturnämnden för att skapa en kommunal gästspelsscen med konstnärlig ledning – Reginateatern. Paul Kessel anlitades 2004 och tog då över rejält slitna lokaler. – Den första perioden gick mycket arbetstid till att fixa taket, installera ett nytt elsystem och laga fasaden. Vi ville även återskapa den ursprungliga känslan så långt det var möjligt. Till exempel tog vi fram den gamla logotypen till skylten. Vi tycker också att vi fått till foajén och salongen riktigt bra. Paul Kessel är nöjd och det är inte utan att jag håller med. Den röda inredningen i foajén, barserveringen, caféscenen, de äldre charmiga möblerna i caféet – allt bidrar till den trevnad som teaterchefen vill uppnå. Och många av de större artisterna kommer gärna till Regina. – De gillar den intima scenen där kontakten med publiken blir enkel. Vi har en fin scen och bra scenteknik. Artisterna får bra markservice. Det finns inte många sådana teatrar i landet. Reginateatern har trots sin relativt korta verksamhetstid redan 33 000 besökare per år. En handfull per-

29


soner arbetar heltid med att driva teatern. Och ett stort lass dras av Reginavännerna. – Utan vänföreningen skulle vi knappast klara oss. De sköter garderob, barförsäljning och annat. Och framför allt är de våra ambassadörer. De gör ett jättejobb. Och de personer som är anställda här är otroligt duktiga. Jag har verkligen fått mitt dream team. Jag ber Paul Kessel att göra en distinktion mellan Stadsteaterns och Reginateaterns verksamheter och han förklarar att Stadsteatern är ett fristående kommunalt bolag som ligger direkt under kommunstyrelsen, medan Regina hör till kulturkontoret. Stadsteatern har egna produktioner och Regina är en ren gästspelsscen. Uppdragen ser också olika ut. – Vår repertoar styrs av uppdraget. Vi ska ha ett genomarbetat program som speglar det bästa av lokal, nationell och internationell teater, dans och underhållning. Vi har också ett särskilt ansvar för ungdomar. Ett sätt att arbeta med ungdomar är den teaterskola som Regina startade för tre år sedan i samarbete med Bolandskolan. Den riktar sig till avgångselever som arbetar intensivt under den första sommarlovsveckan med en regissör från Regina. Det förklarar de entusiastiska ungdomarna som var i foajén när jag kom. Kul! – Vi är också stolta över Ordsprak som når en yngre publik. Det är Uppsala Internationella Poesifestival som vi genomför varje år. I år samarbetar vi med Stockholms stadsteater och deras scen c/o och festivalen gästas av två amerikanska poeter – Sonya Renee och Anis Mojgani. Ordsprak initierades av Kung Henry från Uppsala. Han kom trea i VM i Poetry Slam 2005 och är flerfaldig svensk mästare. Han tillhör dem som Regina stöttat under utvecklingen. Samarbetet med yngre förmågor har också resulterat i att dramatikern Dag Thelanders teatergrupp Teater C sätter upp sina föreställningar på Regina. I höst spelar de När musiken tog slut som är en musikal om finanskrisen. Även det unga ÖFA-kollektivet fick Reginas stöd så länge de var kvar i Uppsala, nu finns de i Stockholm. – Jag tycker att det är kul och nyttigt att arbeta med

30

den unga generationen. Här når vi nya teaterförmågor och ny publik. Det är ett viktigt uppdrag. Paul Kessel berättar om hur föräldrarnas teaterintresse präglat honom själv när han var ung. Han ägnade sig visserligen mest åt måleri och utbildade sig till konstnär i London. Men mamma arbetade som producent på National Theatre och pappa som var ortopedisk kirurg hade den irländska skådespelareliten, bland annat Peter O’Toole och Robert Shaw, bland sina patienter. Många av skådespelarna blev också familjens vänner. – Sen har vi mormor! Hon rymde hemifrån som 14-åring och började i en damorkester. Hon var pianist och sångare och turnerade som Music Hall-artist i säkert 60 år. Paul Kessel talar om sin mormor med stor respekt. Med allt det i bagaget är det inte konstigt att vi i Uppsala sedan länge känner honom som den ena halvan i komikerparet Kesselofski & Fiske.


31


32


– Jag brukar säga att jag har två äktenskap. Och båda håller. Han skrattar och berättar om John Fiske. Historien om samarbetet är oundviklig i det här sammanhanget. De träffades första gången 1974 under en fotbollsmatch där deras teatergrupper möttes. De tyckte genuint illa om varandra från början. Trots det började båda ett år senare i gruppen The Belt and Braces Roadshow Company, där Paul spelade bas och John gitarr. – Vi turnerade ihop under flera år, bland annat i Sverige där vi träffade våra fruar. Jag träffade min fru under en Gärdet-festival. Och så hade hon en kompis. På den vägen är det. De båda flyttade till Uppsala 1981. Ganska snart etablerade de sig som komikerparet Kesselofski & Fiske. Det började med en nyårsrevy och sen The Great Kesselofski – utbrytarkungen som de satte upp på Barowiak. – Det var ett variténummer som vi också fick spela på Hamburger Börs. Därefter har vi bara jobbat oss nedåt, skojar Paul Kessel. m

33


www.reginateatern.se August The Tempest 12 OKT

20-22 NOV

gästspel från Portugal

gästspel från Danmark

www.reginateatern.se värl !

er t a e T

i

En föreställning från danska ”Teatret”. Prisbelönta clowner i ordlös publiksuccé om livet i all sin magiska enkelhet.

ss a l k ds

Companhia do Chapitô är tillbaka på Regina med sin egna blandning av mim, impro och humoristisk fysisk teater.

www.reginateatern.se Reginateatern, Trädgårdsgatan 6, Uppsala Biljetter 018-727 83 40 • www.reginateatern.se

SERIOUS COMEDY

www.asonform.se ARKITEKTUR Vill ni ha något annorlunda − eller traditionellt ? Vi lyssnar och överraskar.

www.asonform.se 073 − 83 20 200 www.asonform.se

www.sodratornet.se www.sodratornet.se Högt uppe i slottets södra torn sitter designers, formgivare och kommunikatörer. Vi tror att god form och genomtänkta stategier för kommunikation skapar de bästa förutsättningarna för företag och organisationer att nå framgång.

Vill du bli en av oss? Just nu söker vi fler frilansare i Uppsala att samarbeta med. Kontakta oss på www.sodratornet.se eller ring 018-36 36 26

Södra tornet kommunikation

34


Frank. Foto Rolf Hamilton

www.uppsala.friskissvettis.se

www.uppsala.friskissvettis.se

www.uppsala.friskissvettis.se

Dubbelliv Ibland måste man få göra något helt annat. Efter en tuff arbetsdag kan det vara skönt med ett rejält träningspass. Gör det på egen hand eller tillsammans med någon du gillar. Det ger inte bara resultat, leendet blir större också.

Visste du att kostnaden för ett träningskort är avdragsgillt för företag? Du kan dessutom få upp till 20% mängdrabatt. Ring 018-55 84 90 när du vill ha gladare medarbetare. Ekeby Bruk, Väderkvarnsgatan 16 och Ultuna Jympa, Gym, Ki, Aerobics, Core, Skivstång, Spinning Fyrishov Vattenjympa

www.uppsala.friskissvettis.se Tel 018-55 84 90 www.friskissvettis.se/uppsala

UPPSALA

35


36


Lust på allvar av Lillemor Berg

Vi tror i Sverige att vi hanterar ämnet sexualitet på ett öppet och fördomsfritt sätt. Sexualitetens mer tekniska aspekter kan vi knappast undvika att bli upplysta om. Ämnet exponeras tämligen oblygt, fräckt och frispråkigt i det offentliga rummet och i media. Ytterst få människor förfasar sig över det. Många reagerar antagligen med en gäspning snarare än att rodna av upphetsning, för andra handlar det om ren underhållning. Det känns idag inte särskilt skamligt att prata om sex, åtminstone så länge ämnet behandlas generellt och inte berör personliga erfarenheter av olust eller tillkortakommanden. Det går allmänt an att skämta om ämnet. Det får vara fräckt, ekivokt och underhållande men inte allvar.

37


– När man nuddar vid den känslomässiga sidan av sexualiteten blir det fortfarande tyst, inte minst inom sjukvården, menar Birgitta Hulter, auktoriserad specialist i klinisk sexologi. Men å andra sidan hanterar vården på ett föredömligt sätt sådana teknikaliteter som preventivmedelsrådgivning och veneriska sjukdomar. Birgitta Hulter ser idag en tendens i samhället att banalisera det sexuella umgänget och reducera upplevelsen till en kul grej, en kittling. Det ska kännas okey och lekfullt att ha sex med vem som helst, när som helst och hur som helst. Och om det inte fungerar, får man intrycket att det kan avhjälpas snabbt med ett recept från doktorn eller ett antal råd och knep, listade i några punkter. Skamkänslor kring det sexuella är inte lika vanligt idag som förr men desto vanligare är en känsla av skam över att inte vara perfekt, inte duga, inte passa i idealbilden. Det är inte sex och nakenhet utan istället den personliga längtan efter gemenskap, beröring och kärlek som blir pinsam. Birgitta Hulter har en gedigen bakgrund inom vården som legitimerad sjuksköterska, vårdlärare och efterhand som verksam specialist i klinisk sexologi med

38

inriktning på sexuella störningar hos människor med olika fysiologiska funktionshinder. Hon är akademiskt meriterad med en doktorsexamen i neurologi. Sedan 2001 bedriver hon ett företag i privat regi, Sesam AB, med mottagning i både Uppsala och Stockholm. Hon är även utbildningsledare och sexolog på Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, samt författare. En stor andel av hennes patienter kommer numera inte via sjukvården utan är vanliga ”friska” människor som av olika anledningar behöver stöd för att bearbeta sin sexuella historia. – Många känner ensamhet i hur de upplever den sexuella erfarenheten, säger Birgitta Hulter och poängterar, att krångel med kroppen inte är det största hindret för sexuell lycka. Det handlar mycket om vad som händer i hjärnan, om identitet, självkänsla, samspelet i relationer och gensvaret. De vanligaste sexuella problemen är ensamhet och nedsatt lust. I syfte att öka medvetenheten om sexualitetens komplexitet hos dem som verkar inom vården, har Birgitta Hulter författat en omfattande vägledning till klinisk strategi med titeln Sexualitet och hälsa – begränsningar och möjligheter. Det är en fackbok för vårdpersonal


men kan i valda delar läsas med behållning av alla. En stor del av innehållet är allmängiltig upplysning om sexualitet i ett livsperspektiv, en helhetssyn på män och kvinnor som både sociala och sexuella varelser. Boken har mottagits med mycket uppskattning men har trots det inte haft den spridning inom vårdutbildningen som författaren önskat. – Än idag är det här ett svårt område att bana väg för inom sjukvården. Alla säger att det är bra att man talar om de här frågorna men ingen vill personligen ta sig an dem. Om man kommer på något nytt inom exempelvis sårvård så sprids detta genast i undervisningen, alla tar del av det. Men om man säger något nytt om sexualitet, så är det en sak som automatiskt uppfattas ligga utanför det egentliga kärnområdet. Och detta är intressant. Vad är det som gör det så svårt? Sexualitet uppfattas av allt att döma fortfarande som ett ytterst privat och värdeladdat område av många och det tycks vara omåttligt svårt att forcera intregritetsbarriären även inom sjukvården. – Det konstiga är att människor som arbetar inom vården annars är vana att forcera gränser. Man är tränad på att möta nakenhet, man undersöker, sätter

katetrar och byter blöjor. Men man blir inte förberedd för att samtala med människor om deras sexuella svårigheter, trots att dessa många gånger är kopplade till den övriga sjukdomsbilden. Det är synd, för det finns så många möjligheter att höja livskvaliteten, att bejaka det friska. Birgitta Hulter är övertygad om att det kommer att hända en hel del i framtiden i takt med att patienternas krav förändras. – Mycket har redan blivit annorlunda. Sexuella problem har börjat diskuteras mer öppet sedan Viagra blev känt. Och folk kommer att bli mycket bättre på att begära mer hjälp och stöd. Att skriva ut ett recept är inte en fullkomlig behandling. Känslorna går ju i samma nervbanor som de fysiologiska funktionerna. För att komma till rätta med en störning måste man oftast väga in hela livssituationen. Att vården än så länge inte har en effektiv beredskap för att bemöta de känslomässiga sidorna av problemet, kan delvis bero på att sexologin är en ung vetenskap. Det finns ännu inte någon institution som bedriver en adekvat utbildning, anpassad till ett kvalificerat vårdsammanhang. Birgitta Hulter hoppas

39


på att Socialstyrelsen ska se behovet av en klinisk sexologiutbildning som påbyggnad för läkare och sjuksköterskor. – Det vore önskvärt att få till stånd en mastersutbildning, kanske i ett samarbete inom Norden, menar Birgitta. Dessutom önskar hon att Socialstyrelsen ska ta människors behov på allvar och sätta upp riktlinjer för auktorisation. Hjälpsökande bör veta vad de får. – Det är lite märkligt att klinisk sexologi inte finns som akademiskt ämne i Sverige. I Frankrike har ämnet fått en självklar akademisk respekt. En orsak torde vara, misstänker Birgitta, att i Frankrike är det läkarna, till en stor del män, som engagerat sig i ämnet. I Sverige är det mest kvinnor, barnmorskor och sjuksköterskor, som tagit sig an området. Utbildningsfrågorna och auktoriseringen ligger Birgitta Hulter varmt om hjärtat men hennes tid räcker

inte till för ett alltför omfattande engagemang i saken. Två mottagningar ska skötas, föreläsningar hållas och publikationer ska skrivas. För närvarande arbetar hon på nya kapitel i Onkologiläroboken, en pionjäruppgift. Sexuell problematik i samband med cancer har det inte skrivits något om förut i läroböcker. Dessutom har Birgitta Hulter blivit tillfrågad att skriva ett kapitel i Omvårdnadens grunder, där många andra experter på sina områden inbjudits att skriva. – Jag är tacksam och hedrad över att bli tillfrågad och väldigt glad att ämnet kommer på agendan. Och då måste man ju ställa upp och skriva även om man egentligen inte har tid. Att döma av alla uppgifter som läggs på Birgitta Hulters bord, har glöden och fliten i hennes mångåriga upplysningsarbete åstadkommit väsentliga resultat och fått en förändring av attityderna att rulla igång. m

www.sexologi.se Mer information om Birgitta Hulters verksamhet och

publikationer finns på hemsidan http://www.sexologi.se

40


www.akademiskasbarnfond.se

www.akademiskasbarnfond.se

41

Foto: Johan Carlson.

www.akademiskasbarnfond.se

www.akademiskasbarnfond.se

info@akademiskasbarnfond.se


GOOD MORNING BLUES av Claes Brodda

42


Eftersom bandets medlemmar är evigt unga, skulle det inte förvåna om Good Morning Blues alltid funnits. Men överraskande nog bildades gruppen inte förrän i slutet av 1967. – Nationerna var vår födkrok. Vi kunde ha fler spelningar än vad det finns dagar i veckan, berättar bandets frontfigur Claes Janson. – Först kanske vi spelade till dans på Östgöta, för att sedan fortsätta till ”Groggbänken” på Göteborgs nation. Vi var lätta att flytta, eftersom förstärkaranläggningen i början bara bestod av en liten 15 Watts Hagströmförstärkare i vilken vi kopplade in sången och basen. Pianot – ett instrument som varje festlokal hade dåförtiden – fick vara oförstärkt. Och så hjälptes vi åt att flytta Björns trumset. Björn heter Sjödin i efternamn. Han är alltjämt med i bandet, liksom basisten och sångaren Thomas ”Tomme” Lindroth och pianisten Jan ”Jana” Wärngren. De tre bildade den ursprungliga trion, till vilken Claes Janson adderades efter en tid. Han hade vid tiden börjat göra sig ett namn lokalt, bland annat genom att spela gitarr och sjunga visor på Profeten på Sysslomansgatan.

– Jag och Björn bodde i samma korridor i studentstaden, och lärde känna varandra. När vi på ett första rep kollade låtar, var det bara Leadbellys ”Good Morning Blues” som vi hade i vår gemensamma repertoir. Så det fick också bli bandets namn, fortsätter Claes. De brukade repa på Flustret och spela på olika ställen om kvällarna. Av studierna blev inte så mycket, däremot etablerade sig Good Morning Blues mer och mer. Bland annat spelade de regelbundet på Kalmar Nation och i den del av Norrlands Nation som kallades Pub Orvar. Dit kom en ung man i övre tonåren ofta för att lyssna. Ibland hade han med sig ett gitarrfodral, något som killarna i bandet noterade men ignorerade. Efter ett antal gånger vågade den unge mannen vid namn Thomas Arnesen sig äntligen på fråga om han fick sitta in. Det fick han, och blev kvar i 32 år som sologitarrist. – Det blev kärlek vid första öronkastet. Claes berättar också att de i början av 70-talet tidvis hade en del extra medlemmar, vilka efterhand flyttade till andra städer och annat musicerande. Till exempel trumpetaren Lennart ”Kvarten” Axelsson, vilken

43


hamnade i James Lasts orkester i Tyskland. – Det rörde sig lite i bandet, men vi höll ihop och spelade ändå. Bland annat hamnade jag i Spanien i några år. Det kom sig av att min brorsa Lars-Magnus, som är journalist, gjorde ett reportage om en ny grej kallad ”Club 33” på Mallorca. Han tyckte att jag skulle kontakta dem och se om det kunde vara något att arbeta för. Club 33 var, som den minnesgode läsaren säkert erinrar sig, ett dotterbolag till Vingresor vilket ordnade gruppresor för personer upp till 33 år gamla. Partyresor. ­Claes blev intervjuad, och blev efter en kortare utbildning anställd som klubbvärd. Första tiden var i Torremolinos och så småningom i Marbella på spanska Solkusten. Han var reseledare, partyfixare, sångare och lite av varje. Spanska lärde han sig ”på örat”.

44

– Men hela tiden fanns Good Morning Blues kvar, de var kittet mellan alla olika saker jag höll på med. Jag åkte upp till Sverige några gånger per år, och bandet kom till Solkusten och hälsade på. Så småningom lämnade Claes anställningen på Club 33, men blev kvar i Spanien. Dels tog han en del sångjobb, men framförallt arbetade han och Beppe Gudheimsson – en annan nerflyttad svensk – på nattklubben Bar International i Marbella. Stället frekventerades av den tidens jet set: personer som Paco de Lucia, Sean Connery och Anita Ekberg var återkommande gäster. En kväll kallade Bar Internationals engelska ägarpar Frank och Maggie till sig sina svenska medarbetare. De meddelade att nu hade de det tillräckligt gott ställt, och tänkte flytta tillbaka till England. Beppe och Claes fick ta över stället för symboliska 1000 Pesetas, vilket motsvarade 72 kronor.


Den följande tiden blev rolig och minst sagt intensiv, bland mycket annat fick de bägge svenskarna utveckla sina talanger i köket. Men allt har sin tid, restaurangen såldes vidare för samma låga penning och Claes flyttade 1975 tillbaka till Sverige och blev scenchef på Nya Hamburger Börs, och därefter anställd direktör på jazklubben Fasching. Det var då samarbetet med Gugge Hedrenius storband började; Gugges band höll till vägg-i-vägg med Fasching inne på Bal Palais. Och hela tiden har Good Morning Blues funnits där, med turnéer och skivinspelningar. – Numera är vi lite sparsmakade; vi tar bara spelningar vi känner för, det blir kanske tjugo gig om året. Till exempel spelar vi hos Katalin några gånger per år. Och sen är det ju omöjligt att samla bandet för ofta, alla är ju engagerade i andra konstellationer eller har ”riktiga” jobb. Men vi brukar ha en repvecka per år, så repertoiren fylls på så sakta. Genom åren har det blivit många turnéer, även

utomlands. Björn Sjödin erinrar sig en anekdot från när gruppen i mitten av 1980-talet skulle spela några kvällar på legendariska jazzklubben Pizza Express i London: – På den tiden var det väldigt mycket byråkrati för att få arbetstillstånd, det var ju innan Sverige gått med i EU. Vi höll på att posta en massa papper och blanketter fram och tillbaka månadsvis i förväg. Likväl var inte det sista klart när vi skulle fara, men enligt uppgift skulle våra arbetstillstånd finnas vid gränskontrollen på flygplatsen i London. Vi hade bokat in oss på en charterresa, vilket var både praktiskt och hyfsat billigt eftersom även transporter och boende ingick. Då vi landat, kunde naturligtvis ingen tjänsteman hitta papperen. Till sist valde vi att helt enkelt säga att vi var turister. Jag var den som gick sist; just som det blev min tur kom en vid passpolisen springande med våra arbetstillstånd. Men, då uppdagades det ju att de övriga hade ljugit, alltså förolämpat brittiska tjänstemän. Ett klart brott mot staten och Drottningen!

45


46


47


48


Björn kluckar gott vid minnet, och berättar att de sedan fick göra dubbelpudlar och be sååå mycket om ursäkt. Under tiden fick bussen med de övriga charterresenärerna snällt vänta på att Good Morning Blues skulle trassla sig förbi gränskontrollen. Då gänget äntligen klev ombord visade det sig att de flesta av medresenärerna tog det med ro. Bandet var trots allt inte okänt, och flera tyckte att incidenten var rätt skoj. – Uppmärksamheten gjorde att det var fullsatt första kvällen på inte så värst stora Pizza Express. Kanske tre fjärdedelar av publiken var svensk, huvudsakligen våra medpassagerare! Good Morning Blues drar alltjämt mycket publik, fast mer av musikaliska skäl. I somras spelade gruppen i Parksnäckan, och när detta nummer av Biz and Art släpps spelar bandet på Kulturnatten i Svavagallerian. Skall vi se fram emot femtioårsjubileet? – Nja, sedan vi fyllde fyrtio, firar vi jubileum varje år. För säkerhets skull, säger Claes Janson med ett leende. m

1967

fakta Good Morning Blues är ett stabilt gäng; de flesta av bandets medlemmar har varit med väldigt länge. Pianisten Jan Wärngren, basisten Thomas Lindroth och trummisen Björn Sjödin har varit med sedan starten 1967, liksom sångaren Claes Janson. Saxofonisten John Högman började 1974 och trumpetaren Bosse Broberg 1987. Gitarristen Thomas Arnesen kom med 1972, men ersattes för fem år sedan av Anders Johansson. Gruppen har givit ut tre LP och fyra CD; den första skivan ”Good Morning Blues” kom ut 1973, och den senaste ”Time after time” kom 2007.

49


50

Vi erbjuder unika lokaler och bostäder mitt i city. En del i smått fantastiska hus i historiska miljöer, andra i nya moderna hus. Idag förvaltar vi 200 000 m2 i centrala Uppsala. Intresserad?

www.uaf.se

på www.uaf.se kan du läsa mer om oss, vår spännande historia och våra unika hus.

www.uaf.se

www.woc.se

www.uaf.se

www.uaf.se

www.uaf.se

Arbetsro och Inspiration. Mitt i city.


www.svenssonskrogar.se

www.svenssonskrogar.se

www.opsala.se

www.opsala.se

Skaldjurs veckor Frossa i havets läckerheter! 30/9 - 3/10 samt 7 -10 oktober dukar vi upp vår populära skaldjursbuffé. Nykokta havskräftor, färsk krabba, färska räkor, rökta räkor, gratinerade greenshells, moules marinières, färska ostron, kräftor, gravad och rökt lax, kräft- och skagenröra, olika dressingar och bröd. Pris 550:-/person Med UNT-kort 495:-/person, 2 personer/kort Köp till en halv hummer för 150:Buffén står uppdukad från kl. 18.00

Bordsbokning 018-150 150

lotta@opsala.se www.opsala.se

www.svenssonskrogar.se www.svenssonskrogar.se I samarbete med: 51


Inget blåbär av Liselotte Forslin Vad är det som gör Björklinge så speciellt när det kommer till duktiga kockar? Därifrån kommer den ena kompetenta kocken efter den andra. Biz&Art mötte Christian Karlström på restaurang Lingon. Liksom Andreas Hjort är han också uppväxt i Björklinge. Därifrån via flera krogar utomlands och tillbaka till Uppsala gör att han inte är något blåbär i branschen.

Som så många andra kockar blev Christian intresserad av matlagning under sin uppväxt. I det här fallet var det farmor som stod för inspirationen. Det var gammeldags husmanskost för hela slanten. Inte konstigt att han idag jobbar på Uppsalas främsta husmanskrog när han gått i farmors skola. Christian utbildade sig till kock på Ekebyskolan och gick ut 1997. Efter det flyttade han till Göteborg och jobbade två år på en indisk restaurang. Sedan bar det av till södra England, till Devon i två år. Där arbetade han på South Sands, en stor internationell krog. Efter det gick flytten till London där han arbetade ett år på Plateu, en modern fransk krog i Canary Wharf i ett av Londons nyare affärsdistrikt. Båda ställena gav mersmak och han lärde sig mycket om de internationella köken.

52

– Traditionell engelsk mat är ingen höjdare, men en riktigt god ”fish and chips” gjord av pinfärsk fisk från en slabbig fiskvagn vid havet är svårslaget, säger Christian. Annars är han inte mycket för engelsk mat. Inälvsmat i all ära, men inte engelsk. Men det finns många duktiga kockar i England och flera är ditflyttade från exempelvis Sverige. Den franska maten beskriver han som lite för strikt. Det finns inga utrymmen för utsvävningar precis. – Att ha en fransk kock i ryggen är ingen höjdare. Man känner deras ögon i nacken hela tiden och det blir katastrof om det inte blir som de tänkt. Tillbaka till Sverige bar det norrut till Grövelsjön i Idre. Sedan blev det Sälen i ett halvår där han var restaurangansvarig på restaurang Kalas på högfjälls-


53


hotellet. När Christian återvände till Uppsala fick han anställning på Domtrappkällaren, där han arbetade i tre år. Efter det blev det Bill och Bull ett par år. Han har också hunnit med att arbeta i Oslo men sedan ett år är det Lingon som gäller. På Lingon satsar man förutom på husmanskost också på lokala producenter, så långt det går. – Lokala bönder letar upp oss. Mina vänner och inblandade i krogen hjälper till med att plocka bär så att jag kan göra marmelader till våra goda uppländska ostar. En ny satsning är Köksbänken, sex platser utmed köket där man kan titta på medan kockarna lagar mat. Det är en utmaning för både kockar och gäster. Då gäller det att inte ha några fingrar i såsen, skrattar Christian. Privat lagar Christian och hans flickvän gärna asiatisk mat. Japanskt och thailändskt hör till favoriterna. Han plockar gärna svamp och bär och gör egen sylt. Att kockar har dåliga matvanor, erkänner han, är ingen myt. Men när han är ledig blir det mer ordning med maten. Bästa nödmaten, när skafferiet gapar tomt, är att koka ner grädde och fond så det blir koncentrerat och smaksätta med det man har hemma. Vänd ner nykokt pasta och du har en god pastarätt. – Det är synd att vi inte tar oss tid att laga mat längre, tycker Christian. Att fisk- och kötthandlare flyttar till stormarknader gör att yrkeskunskapen försvinner. Det är svårt att hitta proffsigt styckat kött i

54

Uppsala. Christian handlar mest på Torgkassen och grönsaker köper han på Vaksala torg. – Där finns två asiatiska tjejer som är grymma på svamp. Dem handlar jag ofta ifrån. Han tycker också att det är synd att vi äter så statiskt. Man håller sig till det man gillar. Många barn är livrädda för att testa ny mat. – Här har vi bara två rätter på barnmenyn och det är hemgjorda köttbullar och pannkakor. Vi vill att barn ska våga prova allt, därför går alla våra rätter att få i barnstorlek. Det hänger på föräldrarna att ansvara för att barnen lär sig äta riktig mat. Mat är inte bara det vi äter utan hela matstunden är viktig, tycker Christian, att låta maten ta lite tid. Det är viktigt att sitta ner och äta tillsammans, att se e matstund som kvalitetstid. Det behöver inte gå så fort och alla kan hjälpas åt. Själv är han inte så knusslig om han blir bjuden på mat. Om du ska imponera på denne unge men erfarne man så laga något väldigt, väldigt enkelt men vällagat. Hans svenska favoritråvara är viltkött. – Vi har riktigt bra kött i skogarna. Jag gillar ren och älg. För att inte tala om vildfågel som är fantastisk. Inspiration får han från att besöka andra krogar. Här i Uppsala går han gärna på forna kollegan, Andreas Hjorts arbetsplats – Gillet brasserie & lounge. – Jag älskar helt enkelt Andreas mat, ler Christian med självklarhet i blicken. Annars läser han mycket om mat på internet och i mattidningar. Svenska Gourmet är favoriten.


En stor inspiratör och någon han ser upp till är Gustav Otterberg, köksmästare på Lejontornet i Stockholm. De har samma tanke om mat och samma inriktning på restaurangen. – Bara det att de har en stjärna, skrattar Christian. Lingonkollegan Jens Kvisler är en viktig del i hans liv både som bästa vän och arbetskamrat. Några som också betyder mycket för Christian är delägarna i Lingon Lasse och Britt-Marie Uddfalk. Han har också två mycket betydelsefulla mentorer, Bengt Stenström, gamla ägaren av Domtrappkällaren samt Anders Perols, kock från bland annat forna Grisen och Jozef. – Det är bra att ha inspiratörer och stöttepelare runt sig i vilket yrke man än har. Bästa matminnet är från Esperanto i Stockholm. – Vilka smaker, det var rock’n’roll i munnen från början till slut, berättar Christian och ser salig ut. Men en grillkväll på klipporna i Stockholms skärgård är lika häftigt som en gourmetkrog, tycker denne ödmjuke kille. Inom en snar framtid tror Christian att Spanien blir nästa stora matland. Där finns så mycket kunskap och bra råvaror. Det känns bra att de äntligen börjar få ett erkännande inom gastronomin. Det är höst, Christian funderar entusiastiskt på vad han ska göra med höstingredienserna. En sak ligger och gror där inne, en sorbet på lingon och färsk timjan borde väl inte bli så dumt? m

FAKTA Namn: Christian Karlström Gör: Delar köksmästartjänst med Jens Kvisler på restaurang Lingon samt är delägare Ålder: 31 Uppväxt i: Björklinge Bor: Väderkvarnsgatan, Uppsala Familj: Flickvän Favoritråvara: Skaldjur och vilt beroende på årstid

55


Akademiska www.akademiskasbarnfond.se sjukhusets barnfond

Akademiska sjukhusets barnfond har funnits som formell stiftelse sedan 2004. Idén är enkel – pengar från företag och privata givare ska finansiera de sjuka barnens lek och ge dem det där lilla extra, livsviktiga som faller utanför den ordinarie vården. av Andrea Dahlkild

56


Flera gånger i veckan landar en målarverkstad på Barnsjukhusets olika avdelningar, främst på onkologin. Man breder ut sig med färger och skaparmaterial, dukar upp saft, kaffe och bullar. Syftet är att erbjuda en fristad där sjukdomen eller skadan inte är relevant. I leken får barnen vara vanliga barn, och har till skillnad från i sjuksängen full kontroll över sin egen värld. Jeanette Omra är bildterapeut i grunden. Hon driver målarverkstaden på Akademiska sjukhuset. – Bilden är på många sätt vårt första språk, genom den bearbetar vi verkligheten. Det roligaste är att få se barn som till en början är inneslutna i sig själva hitta trygghet och lust genom leken och målandet. Den kreativa stimulansen vädjar till det friska i det sjuka barnet, och stärker även de anhöriga. Föräldrarna får dessutom möjlighet att träffa andra i samma situation i en lättsam miljö.

Av de ca 600 000 kronor som fonden fick in förra året, går 170 000 till föreningen lek- och målarverkstaden. En annan viktig post är sjukhusclownerna. Resten ska fördelas rättvist mellan berörda avdelningar, och var tredje månad tittar fondens styrelse igenom de ansökningar som kommit in. Josefin Barck, projektledare på Akademiska sjukhusets informationsavdelning, deltar i det arbetet. – Någon vill ha ett pippitält, någon annan en bilbana. Igår tittade vi på en ansökan från arbetsterapin, de behövde bland annat en dator till ett tonårsrum. Varje avdelning får specificera vad de vill ha, och så tar vi ställning till om det är en rimlig donation – ”de här har fått saker tidigare men de verkar ha ett stort behov” och så vidare…

57


Några större projekt är också på gång, inte minst en ny entré till Barnsjukhuset. Det är Underhuset i Uppsala som ska ge ingång 95-96 en lekfullare form. Dessutom planerar man att bygga om lekplatsen utanför lekterapins lokaler, och anlägga en stor prunkande trädgård där. – Det blir jättefint, med vatten, grönska, höjdskillnader och en inomhusdel som gör det möjligt för barn som är väderkänsliga att leka där. Men det är en lång process som ska stötas och blötas på olika nivåer. Vi tror att det kommer att stå klart om fem år ungefär, säger Josefin. Eftersom Akademiska sjukhusets barnfond är en stiftelse måste 75% av alla medel gå till direkt verksamhet, och inte till administration eller marknadsföring. Samtidigt behöver fonden synas för att få in pengar.

58

– På det sättet är det svårt att vara en stiftelse, vi kan liksom inte lägga 30 papp på en mässplats eller en helsidesannons i UNT. Därför är just möjligheten till reklampelare en viktig del av sponsringen. Den uppsalabelägna reklambyrån Wjos gör fondens kampanjer gratis, och annonserna i UNT kostar inget eller väldigt lite. Produktionsbolaget Phosworks, också de en av fondens största sponsorer, lägger i skrivande stund en sista hand på den nya webbplatsen. Det gäller att försöka hitta en samverkan, med givare i både stor och liten skala. – För inte så länge sedan blev vi kontaktade av Säva Ridcenter som ville skänka intäkterna från sin årliga ”Hästival” till oss. Det blev nästan 6 000 kronor! Barncancerfonden i all ära, men det blir en ganska anonym insättning. Våra sponsorer kan få en relation


59


till oss, och de flesta har ju barn som någon gång har varit här på sjukhuset. De senaste åren har vi fått in runt en halv miljon, och det är fantastiskt, men vi vet inte hur det kommer att se ut nästa år. Det gör det lite svårt att planera för långsiktiga projekt. Vi går genom de oändliga korridorerna, i glastunnlar högt över marken, tills vi kommer till Barnsjukhuset och lekterapin. Hit får inga vita rockar komma. Hyllorna är fulla av leksaker, färger, pärlor, lerfigurer med fjäderkalufs och andra kreationer av unga konstnärer. En pojke skjutsar runt sin rullstolsbundna syster, någon vill låna film. Samtliga rum är inredda med omsorg, varav ett, det så kallade sinnesrummet, sticker ut lite extra. Där inne är belysningen dämpad, den består egentligen bara av ett antal färgsprakande ljusspel. Någonting låter, brusar mjukt, och på golvet ligger en stor vit tiger. Att komma in här som frisk vuxen person är en mycket behaglig upplevelse. För ett sjukt barn måste det vara medicin.m

60


61


Hans Alséns memoarer av Lillemor Berg

Sveriges mesta ordförande har han kallats, Hans Alsén, arbetargrabben som genom engagemang och flit till slut erövrade Uppsala slott och titeln landshövding. Nu har han skrivit sina memoarer om en unik karriär i en unik tid i historien då en klassresa från koja till slott blev en tänkbar möjlighet. Boken heter Från Dragarbrunn till Slottet (Uppsala Publishing House). Hans Alséns liv och verksamhet sammanfaller med de svenska folkrörelsernas glansperiod och själv var han en av alla de arbetets söner som förenade sig fackligt och politiskt med en målsättning i sikte om bättre villkor och ett mer rättvist samhälle. När Hans Alsén föddes 1926, var Sverige ännu ett unket klassamhälle där mindre bemedlade skulle veta både hut och sin plats. Utgångsläget var inget vidare, lille Hans var så kallad oäkting, född av en ensamstående ung mor och uppvuxen under mycket knappa förhållanden i arbetarkvarteren i Dragarbrunn. Hans Alsén uppvisar alla tre kriterier för framgång: Tur, Talang och Timing. Tursamt nog blev han som barn väl omhändertagen av hyggliga släktingar. Talangen talar för sig själv genom karriären i den fackliga och politiska hierarkien. Men vägen mot beslutsfattande positioner och posten som landshövding hade förmodligen varit osannolik utan historiens kraftiga vind som stöd i ryggen. I korthet ser Hans Alséns karriär ut som följande: Efter folkskolan börjar han som typografilärling vid Almqvist & Wiksell och blir utlärd typograf. Senare blir han annonssättare på Upsala Nya Tidning under

62

några år. Men parallellt med arbetslivet löper ett växande fackligt och politiskt engagemang. Redan som tonåring är Hans Alsén med om att bilda en SSU-klubb. Från 60-talet och framåt är politiken hans heltidssysselsättning. Som kommunalpolitiker var Hans Alsén involverad i det mesta som hände i Uppsala på 60- och 70talet. I rikspolitiken figurerade han bland annat som statssekreterare i Kanslihuset. Efter nära tio års arbete i riksdagen, bestiger Hans Alsén tronen på Uppsala slott som landshövding i Uppsala län. Boken handlar om allt som sker på vägen, om människor och möten, om engagemanget för otaliga uppdrag, om ett liv fyllt av ständigt arbete och representation och om en vardag som sällan går ihop med familjeliv och barn. Berättartonen i Hans Alséns memoarer påminner lite om äldre tiders journalfilm. Det är käckt, rappt och lättillgängligt. I förordet frågar sig författaren om det varit välbetänkt att lägga ned tid och tankemöda på att skriva en bok om sitt liv. Javisst, självklart! Här finns en rik dokumentation om ett intressant liv i en spännande tid av stora förändringar i samhällsliv och maktförhållanden. Boken ger inblickar i hur stor betydelsen varje enskild kugge hade i det svenska folkhemmets starka drivhjul. Memoarer befrämjar alltid eftertanken och tillbakablickar hjälper oss att tänka till om nutiden när de speglar värden, engagemang och attityder som vi kanske förlorat någonstans på vägen. m


63


64

www.bildformatet.se

Go bananas


www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se www.bildformatet.se Roll Up

Canvas

Akvarell

XL Posters

Digital bildbehandling

Fotografiska kopior

Ă–vre Slottsgatan 6 753 10 Uppsala 018 26 26 00 www.bildformatet.se

65


När hjärtat slår En snabb överblick. Och titta! Där är den! Och den kostar inte mycket heller… Man ser sig omkring, låtsas som ingenting – och köper den. Alla som brukar gå på loppis vet hur det känns. Att göra det där fyndet. Total lycka!

Maja Fredin. Jag köpte ett par rullskridskor från 70-talet på en söndagsmarknad i Mauerpark i Berlin. Jag minns inte riktigt vad de kostade från början men jag prutade ner dem till 10 euro. Jag har alltid velat ha ett par rullskridskor, men det har varit svårt att få tag på i min storlek och till ett överkomligt pris. Så när jag hittade de här för dryga 90 kronor så var det inget att fundera på. Jag gillar annars att handla på loppisen i Camden Town i London.

av Johanna Uddén

66

för loppis


Kerstin Landström. Jag hittade den här lampan på ett loppistorg i Rättvik sommaren 2007. Den kostade bara 70 kronor och jag tyckte att den var ett fynd! Inget jag egentligen behövde, men absolut något jag inte kunde motstå! Jag gillar verkligen att gå på loppis. Förutom olika loppistorg är nog mitt favoritställe Sirius loppmarknad i Uppsala. Vid regelbundna besök kan man verkligen göra fynd där!

Märit Ehn. Mitt absolut bästa loppisfynd är ett utsökt vackert broderi. Det föreställer en dam med drömmande ögon och en utsökt mun i stjälkstygn och med en ljusblå sten i en kedja om halsen. Den är så drömsk hela bilden, som en målning av Hill. Den är broderad på en finare damasthandduk som jag köpte i Riga för 18 kr. Den låg i en hög med slitna gamla textilier. Jag fick hjärtklappning direkt när jag såg den. Jag går inte så mycket på loppis annars, men då och då går jag på Myrorna i Luthagen för jag handlar mat där intill.

Pär Gustafsson. Ett av mina senaste fynd var en snidad träfigur föreställande moder Theresa som jag hittade på en tillfällig loppis på vägen ut till Skokloster. Jag betalade 5 kr men hade gladeligen betalat 20 eller rentav 30 gånger det priset. Moder Theresa blev ett mycket lyckat förvärv till min samling av snidade träfigurer – så kallad folkkonst. Jag brukar fynda på mina favoritloppisar längs vägarna i Bergslagen. I städerna har priserna blivit allt för höga. För mig är själva jakten på att göra ett fynd ett av de roliga inslagen i det hela.

67


Johanna Uddén. Det loppisfynd som jag är gladast över är det här danska barskåpet med inbyggt kylskåp som faktiskt funkar. Det är designat på 60-talet av Bernadotte & Björn och jag tycker att det är en ovanligt lyckad kombination av estetik och funktion. Nyligen blev jag erbjuden att byta det mot ett exklusivt italienskt plastskrivbord från 70-talet – och jag sa nej! Barskåpet kostade 150 kr på Emmaus för tio år sedan, men dit åker jag aldrig nu för tiden. Mina favoritloppisar är nog alla gårdsloppisar i mellannorrland. Jag blir förväntansfull som ett barn varje gång jag går in på en outforskad loppis.

Jan Andersson. Jag köpte den här Fritz Hansenstolen på en gårdsloppis i norduppland i början av nittiotalet. Den kostade bara 25 kronor, så jag slog förstås till. Jag gillar den enkla formen på ”Sjuan”stolen och jag såg genast att det fanns en möjlighet att återställa stolen i originalskick. Jag är ett riktigt loppisfreak och min absoluta loppisfavorit är den välsorterade Erikshjälpen i Jönköping, men även Emmaus i Gryttby och Röda korset i Boländerna är riktigt bra.

Catarina Carlström. Mitt bästa fynd gjorde jag när jag var på en auktion i Tierp sommaren 1991. Längst ner i en papperskasse fylld med gosedjur låg två mycket välgjorda tigrar. De hade till och med små trampdynor i den mjuka pälsen under tassarna. Jag såg framför mig mina tre småflickors förtjusning och hörde deras glädjetjut. Jag fick kassen för bara 25 kronor! Mina döttrar blev överlyckliga och vårdade tigrarna väl. En dag såg jag en sådan tiger i ett skyltfönster till en antikaffär i Gamla Stan. På prislappen stod ”2 000 kr”! Sedan dess ligger de båda tigrarna i vårt vitrinskåp för beundran. Så Tierps auktioner är mitt bästa fyndställe genom tiderna.

68


Marie Gyllensvan. Den här fantastiska mattan köpte jag i en antikaffär i Uppsala för nio år sedan. Den stod hoprullad i ett hörn i butikens loppisavdelning. Jag kände igen mönstret och färgerna och blev alldeles till mig när jag såg prislappen – 150 kronor! I mattans ena hörn såg jag den kända signaturen MMF – Märta Måås Fjetterström – så jag betalade och pep snabbt ut ur butiken. Jag skämdes nästan över mitt fynd. Förutom att det var ett fynd så representerar

mattan svenskt hantverk när det är som bäst, färgerna är fina och den är ett grafiskt mästerverk. Min matta komponerades 1932 och heter Nyponblomma och tillverkas ännu idag på beställning – dock inte i min prisklass då nypriset ligger över 100 000. Jag går mycket på diverse gårdsloppisar, men jag vill slå ett slag för Skådan som ligger mitt emot ICA Maxi i Stenhagen. Där kan man hitta allt möjligt till rimligt pris.

69


Adrian Honcop. För fem år sedan hittade jag en torrnålsgravyr av Louis Corinth på Vaksala torg. Papperet hade mörknat något på grund av ett dåligt bakstycke, men den kostade 20 kronor och var dessutom inramad i Berlin(!). Ett grafiskt blad av Corinth föreställande Josef som dras ner i sängen av Potifars fru, kan man bara inte motstå. Jag har gjort flera fina fynd av grafik på Vaksala torg, som jag tycker är en bra loppmarknad. m

70


www.uppsalagitarrfestival.se

www.uppsalagitarrfestival.se

www.uppsalagitarrfestival.se

www.opsala.se

www.opsala.se

lotta@opsala.se www.opsala.se

UPPSALA VI INTERNATIONELLA

GITARRFESTIVAL

14-17 OKTOBER 2009

HAR DU BOKAT BILJETTER? Möt fem tusen andra gitarrälskare och ett urval av världens mest interessanta gitarrister på Nordens största gitarrfest! konserter

| workshops | masterclass | gitarrmässa

Plats: Uppsala Konsert & Kongress

Andy MckEE | RALPH TOWnER jOHn WILLIAMS & InTI-ILLIMAnI dUO ASSAd | MARcIn dyLLA

www.uppsalagitarrfestival.se www.uppsalagitarrfestival.se www.uppsalagitarrfestival.se Boka biljetter hos UKK, UNT eller ticnet.se

www.ekocafeet.se www.ekocafeet.se MÖTEN ÖVER KULTUR & GOD MAT

www.ekocafeet.se SEdaN 1998 www.ekocafeet.se

71 Närproducerat & ekologiskt

www.ekocafeet.se Drottninggatan 5 | 018-12 18 45


www.sigtunahojden.se

www.sigtunahojden.se

east meets west effektiva mĂśten med inspiration frĂĽn Kina

72


Vinnare 2007-2008

www.sigtunahojden.se

www.sigtunahojden.se

service

mĂśten

6-180 personer

vila www.sigtunahojden.se 98 rum 127 bäddar

sigtunahojden.se

73


minnet av en ljusare framtid av Magnus Alkarp

Det är ganska förnuftigt att anlägga en trädgård medan världen står i brand. När man tänker på saken var det ju trots allt i skuggan av ett träd som människan blev mänsklig, och det kunde aldrig skada att lära den uppväxande generationen att odla sin mänsklighet.

En vinterförmiddag 1916, just när slaget vid Verdun inleddes,

träffades rektor Liljeblad och trädgårdsmästarna Carlson, Erikson, Kihlstedt och Andersson för att planera Folkskoleseminariets trädgård. Axel Lindegrens seminariebyggnad stod nästan klar, nu skulle arbetet fullbordas.

74


Nationalromantiken var varken särskilt nationell eller romantisk, den hade lånat viktiga stildrag utifrån och det var lika mycket fråga om realism som svärmeri – trädgården var ett alldeles utmärkt exempel på det. Allt var genomtänkt in i minsta detalj – man upprättade en lista på 106 noggrant utvalda buskar och träd – buxbom, amerikansk hagtorn, klipptall, dvärgbjörk, druvfläder, häckvide, purpurapel, italiensk klematis, kalifornisk ädelgran och vildkaprifol. Man lade ner sin själ i det här. Det här var viktigt. En manifestation för en ljusare framtid – för alla barns rätt till utbildning. Det senare hade mött ett kraftfullt motstånd, en inte så obetydlig del av den svenska riksdagen avvisade tanken på att även barn från enklare förhållanden skulle behöva lära sig något utöver alfabetet och de fyra räknesätten – allt de behövde veta var att följsamt och troget ”förbliva i den av Gud anvisade levnadsställningen.” I en sådan miljö kunde det vara svårt att argumentera för seminarieträdgården, men med lite tålamod och tjyvknep tystnade motståndet. Hösten 1916, just när

man räknat 1,5 miljoner döda kroppar efter slaget vid Somme, stod parken färdig. Medan barnen på kontinenten hetsades till hat, fick de svenska barnen lära sig det mesta om blommor. Tyvärr kan inte ljusa tankar Q-märkas. Inte ens hundra år har gått, och man vill redan bygga bostadshus i seminarieparken. Därmed förstör man en historiskt värdefull miljö. Nu är det inte alltid så att förstörelsen av historiskt värdefulla miljöer har sin grund i girighet eller illvilja, det handlar oftare om ren tanklöshet. Det man inte förstår eller det man inte ser någon nytta med tycker man sig ha friheten att rensa undan, avgränsa eller beskära. Att det sedan besitter historiska värden var något man helt enkelt inte hade tänkt på eller förvillade av sin ideologiska tankelåsning ens brydde sig om. På så sätt försvann 80% av fornlämningarna, på så sätt förvandlades medeltida kyrkor till vitkalkade lador och på så sätt förstördes de svenska städerna under rivningsraseriets årtionden. Uppsala är Sveriges mest debattlystna stad. Varthelst man planerar att bygga något nytt, oavsett om planen

75


är klok eller fullkomligt befängd, stöter det på ett högljutt motstånd. Och eftersom det finns både styva och mindre styva skribenter och då ingen av kategorierna lider av någon märkbar skrivkramp, saknar debatterna sällan underhållningsvärde. Men när det går troll i saker och ting, då går det troll i dem på allvar. I debatten om seminarieparken visar sig inte sällan den besynnerliga föreställningen att städer ska vara statiska, oföränderliga och att de helst ska vara så små som möjligt, om de nu överhuvudtaget ska finnas till. Det där blir man inte riktigt klok på. Tankemodellen bär obehagliga drag av det tidiga 1900-talets antiurbanism, föreställningen om staden som ett onaturligt och sentida fenomen. Det blir lite komiskt med tanke på att människan byggde städer med skolor, avloppssystem och parker medan det låg en kilometertjock inlandsis över större delen av Sverige. Under rivningsraseriet hävdades det att man inte

76

skulle tänka på de värden man förlorade, utan på de värden som tillfördes. Det är dråpligt att just det argumentet ordagrant återkommer bland de som tycker att det är rimligt att bebygga parken. De personerna har ett allvarligt problem. Parker är viktiga element i det urbana rummet, i en stad där man bebygger dem saknas framtidsvisioner, där utvecklas ingenting, där härskar ett förlegat småstadstänkande som bara visar prov på bristande fantasi om det urbana rummets möjligheter. Vårt perspektiv på det där med värdefulla kulturhistoriska miljöer är alltid lika intressant, men den viktiga frågan är vem som ska avgöra vad som är en värdefull miljö – är det experten på kulturhistoriska utredningar, eller är det den som inte har läst en rad i ämnet? I Uppsala har man allt oftare börjat föredra den senare. Den kulturmiljöhistoriska utredningen ansåg man sig ha kompetens nog att frångå. Den som tittar på planerna kan rimligtvis inte säga annat än att man


77


gjort vissa eftergifter, men man inser inte att den historiska miljön försvinner i samma stund som man bebygger den. Det hela är ett uttryck för en mycket ytlig förståelse av historia och historiska miljöer. Att enbart bevara seminariebyggnaden är att beröva den dess mening. Det kulturhistoriska värdet omfattar hela seminariet, inte seminariebyggnaden. Parken är ingen grönyta som anlagts utan någon annan avsikt än att fylla ut ett tomrum, den är en oskiljaktig del av seminariet. Vad är det som är så svårt att förstå? Det här är en för Europa unikt autentisk miljö med ett avsevärt kontinuitets- och samhällshistoriskt värde och har ett miljöupplevelsevärde som man med ganska enkla medel kunde ha bevarat, återställt och sedan tillgängliggjort för den växande skaran människor som lever här. Utanför seminariet blickar Carl Eldhs Innoscens blygt ned i marken. Vad Eldh ville säga lärarkandida-

78

terna var att deras uppgift var att ge henne kraft att stolt resa blicken. Det fanns de som i hennes rätt till skolgång såg ett förlorat tillfälle att slita ut hennes spröda kropp i fabrikerna och som i jakten på billig arbetskraft därför ville förhindra byggandet av seminariet. För oss som verkligen menar allvar när vi talar om att Uppsala ska utvecklas, vittnar Seminariet om en av den svenska historiens ljusaste stunder – det projekt som på ganska kort tid reste landet från svår fattigdom till en högutbildad industrination: satsningen på utbildning. Det är en ljus och inspirerande del av vår historia som inte får falla i glömska, därför måste vi handskas varsamt med minnena. När man går förbi här om några år måste denna plats vara ett levande minnesmärke över dem som i sin framsynthet planerade den, inte ett tragiskt monument över dem som förstörde den.m


79


www.bildformatet.se www.digigraphie.com/uk

www.bildformatet.se

80


www.bildformatet.se

www.qimage.se www.digigraphie.com/uk

81


H ANTV ERKA R N A

www.uppsalastadsteater.se/2009/hantverkarna

www.uppsalastadsteater.se/2009/hantverkarna

P Å S TORA S C E N E N S V ER IGEPRE M I Ä R 1 9 / 9

www.uppsalastadsteater.se

E N D RÄPAND E K O M E D I www.uppsalastadsteater.se/2009/hantverkarna

www.uppsalastadsteater.se U P PSA L A > > > > S T ADS T E A T E R

L Ä S M82E R O CH B OK A PÅ W W W . U P P S A L A S T A D S T EATER.SE B I LJE T T K A SS AN 0 18 -1 4 6 2 0 0 Ö P P E T M Å - F R 12-18


Aviga bokstäver

av Henrik Lundström.

Jag samlar på språkliga avigheter. Rent praktiskt går det till så att jag har en enkel webbsida, Avigsidan (www.avigsidan.com), dit flitiga avigspejare skickar konstigheter de hittar. Om felen är roliga så publicerar jag dem till allmän förnöjelse på Avigsidan. Den från början blygsamma samlingen avigheter har under åren växt ordentligt, och för att kunna hålla ordning på samlingen använder jag likt en språkets Carl von Linné (utan andra jämförelser i övrigt) en grundläggande klassificering. Här är några exemplar av arten En bokstav fel som ingår i släktet Förargliga felskrivningar. SVT:s Text-TV avdramatiserade Saddam Husseins farlighet genom att påstå att han var misstänkt för att tillverka:’’massförströelsevapen” Det låter ju ganska trevligt. En gång kunde man läsa rubriken: ”Svensk plogbilsaktivist gripen i USA” En sådan har säkert fullt upp under snöiga vintrar. Tidningen Ångermanland skrev en sommar: ”Myggbestrutning inledd längs Nedre Dalälven” Sätta dumstrutar på myggen? Det hade ju varit en syn!

Bland privatannonserna i Östersunds-Posten stod: ”Önskas köpa: Kuggväxelmotor till slipsen” Vad menas? Ja, det skulle förstås vara ”till slipsten”. För endast 6975 kronor kunde man enligt en annons köpa en ”Turktumlare” Man undrar vem som vill köpa en sådan och i vilket syfte? En kiosk ville puffa för sina smörgåsar, men meddelandet fick slagsida mot äktenskapsförmedling med skylten: ”Färska makor!” Ett företag ville kanske inte stå för sina åsikter eftersom man på sin webbsida hade den här brasklappen: ”Med reservation för eventuella tyckfel.” I Blekinge Läns Tidning fanns på sportsidorna en annons med den ovanligt intima uppmaningen: ”Fjärdsjömåla AIF. samtliga fotbollspelare samlag i god tid före annonserade matcher” Till sist en historia, vars sanningshalt jag inte kan garantera, men man kan ju hoppas. Sättaren vid en landsortstidning var sjuk och chefredaktören fick rycka in för att klara av de sista annonserna. Det gick inte så bra med annonsen för ett kafé beläget i stadens park. Texten skulle vara: ”Njut ditt kaffe vid bord eller i gröngräset.” Men chefredaktören missade mellanslaget efter ”bord” och skandalen var ett faktum.m

83


mat&dryck SARA ÅKERLIND

84

Forsbergs Gris och Grönt Nu är det högsäsong för uppländska grönsaker och det är extra långa arbetsdagar för Ulrika och Torulf på Forsbergs Gris och Grönt – grönsaksodlarna i Valö i norra Uppland, som levererar till såväl privatpersoner i Uppsala och norra Upplands landsbygd som till topprestaurangerna i Stockholm. Gården är KRAV-godkänd och all odling är ekologisk. När företaget startade fanns även grisar på gården, därav namnet, men sedan en tid tillbaka betar istället ett tjugotal tackor i hagarna. Ulrika och Torulf är två eldsjälar som brinner för sitt odlande. När grönsakerna sås och planteras tas hänsyn till såväl jordmån som mikroklimat precis som på en ambitiös vingård! När det sedan är dags för paketering gäller det att läsa kundordrarna noga – restauranger som Leijontornet, Lux och Pontus i Stockholm skriver inte bara morötter i sin order utan även exakt vilken storlek de ska ha och då gäller det att sortera noggrant! I Uppsala serveras Forsbergs grönsaker än så länge av Eklundshof och Kingstreet Kökskonst på visit men fler restauranger tillkommer säkert på kundlistan under hösten. Närproducerat har blivit ett ledord för många, både konsumenter och producenter. Allt fler konsumenter vill veta var maten kommer ifrån och att den är producerad i närområdet. Samtidigt växer intresset hos producenter av såväl kött som grönsaker, att framställa livsmedel småskaligt med ringa industriell hantering. Detta kan ses som en protest mot de marknadskrafter som driver bönderna till alltmer storskaligt jordbruk med gårdar om flera hundra djur. En svårighet har länge varit avsaknad av distributionsvägar mellan de små producenterna och de medvetna konsumenterna. Även om det fortfarande finns mycket kvar att göra så finns det idag


85


etablerade nätverk som aktivt binder dem samman, mycket tack vare internet som är till stor hjälp för de små företagen att nå sin publik. Ett exempel på detta är Ekobeställarna som distribuerar ekologiska och närproducerade matvaror. De finns i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Jämtland och är ett företag som tar emot beställningar via hemsidan och sedan levererar till bestämda utlämningsställen där kunden får möta upp. För att kunna handla av Ekobeställarna behövs medlemskap men det ordnas enkelt via hemsidan. Företaget startades 2006 i Göteborg av två pappor som ville ge sina barn närproducerad mat utan att behöva köpa små och dyra förpackningar i exklusiva specialbutiker. I Uppsala finns butiksförsäljning av Forsbergs grönsaker och från andra små producenter på Svenska Delikatesser vid Torbjörnstorg och i Stockholm finns Gårdarnas butik. Som privatperson i Östhammars kommun går det att köpa Forsbergs grönsaker och stora sortiment av olika potatissorter genom att prenumerera på Roslagslådan, en låda som plockas ihop av odlarna efter vad som finns moget i landen och levereras till bestämda utlämningsställen varannan vecka under växtsäsongen. Lådorna börjar levereras lagom till midsommar och finns sedan till december samt med begränsat sortiment till och med mars. Roslagslådan finns även i Norrtälje kommun, men där med andra producenter än Forsbergs Gris och Grönt.

86

Följande webbsidor kan vara till hjälp om du är intresserad av goda ekologiska och närproducerade livsmedel: www.forsbergsgrisochgront.se www.gardendirekt.se www.upplandsbonden.se www.ekobestallarna.se www.lantmat.se www.bondensegen.se www.bondensegen.com m


www.ukk.se

www.ukk.se

www.ukk.se

www.ukk.se

Våga utsätta dig för ett nytt konferensrum. det är enkelt att göra som man alltid gjort... och sedan upprepa det intill dumhet. Men det finns en baksida, speciellt om man arbetar med nytänkande och innovationer. För då kan det vara värt hur mycket som helst att gå en annan väg ibland, att välja en ny plats för sina vanor. Miljön här på Uppsala Konsert & Kongress är långt ifrån insmickrande, men den utmanar, inspirerar och är något »helt annat«. Om du vill utnyttja det föreslår vi att ni lägger nästa möte här. Du känner säkert till att vi har stora kongressalar men kanske inte att vi har små rum som

är idealiska för möten mellan två till 60 personer. Givetvis är de utrustade med senaste teknik och allsköns uppkopplingar. Restaurangen i huset är erkänt bra och läget kunde inte vara bättre – centralt mitt i Uppsala – nära till Arlanda, tåg och bussar. Efter mötet finns alla möjligheter att fortsätta brytandet av mönster och vanor. Utsätt er för ett ljudförsök. Gå på en konsert och lyssna på något ni aldrig hört förut. För aktuella konserter, evenemang och konferensmöjligheter se ukk.se Välkommen till något nytt!

www.ukk.se

Ring 018-727 90 20 eller mejla konferens@ukk.se för att boka nästa möte på Uppsala Konsert & Kongress. Uppsala Konsert & Kongress AB 753 75 Uppsala | 018-727 90 00 | www.ukk.se

87


uppslag Ekologiskt fika JOhaNNA UDDÉN

88

Om du vill varva läsningen med kaffe eller om du bara vill ta en enkel lunch kan du numera besöka Kardemumma – det nya kaféet i Stadsbiblioteket. Lokalen är fint renoverad med behagliga färger och kakelugnarna ger rummen en särskild stämning. Vid vackert väder går det att sitta ute på den tidigare anonyma innergården. Kaféet drivs av Triller Mat & Bröd – ett familjeföretag som varit verksamt i Uppsala under 26 år. Utbudet kommer att variera efter säsong och ingredienserna är närproducerade och ekologiska. Kaféet inriktar sig på lyxiga mackor på stenugnsbakat surdegsbröd med närproducerade pålägg. De serverar även lättare luncher såsom sallad, soppa och paj.


http://www.guidetome.com/sv/guide/sv/7/Uppsala-Konstmuseum

Kulturlurtur http://www.guidetome.com/sv/guide/sv/7/Uppsala-Konstmuseum Ta en skön konstpromenad runt stan. Med Bror Hjorths Näckens polska utanför stationen som utgångspunkt går stråket vidare över Fyrisån, via Domkyrkan och upp till Slottet. På vägen ser du konst av bland andra Kajsa Mattas, Sivert Lindblom och Olof Hellström. De tio hållpunkterna är utmärkta med skyltar och kommenteras och förklaras av Stina Wollter via mobilen till ordinarie samtalstaxa. De kan också laddas ner som mp3-filer från www.guidetome.se. Karta finns att hämta på nätet alternativt på Uppsala Tourism eller Uppsala konstmuseum.

http://www.guidetome.com/sv/guide/sv/7/Uppsala-Konstmuseum

89


Ständig uppdatering Om man vill hänga med i vad som händer i konstlivet i länet, kan man sedan i våras följa Kultur i länets konstblogg. På bloggen finns information kring kulturprojekt och vernissager samt tips om stipendier med mera. Förhoppningen är att bloggen snabbt ska ge en översikt över aktuella konst- och kulturhändelser i länet. Gå in på konstiuppland.blogg.se

Näckens polska tillbaka! I 32 år har Bror Hjorths magnifika hyllning till livet och kärleken tagit emot oss när vi kommer med tåget till Uppsala. Näckens polska är ett offentligt verk som aldrig slutar väcka starka känslor – tänk att han uppnådde det! Under sommaren har många saknat skulpturen som behövde en rejäl renovering. Nu har den blästrats, målats och förgyllts och ser på nytt ut som den gjorde 1967 när den invigdes efter 16 års arbete av konstnären.

90


Dagdrömmar i väntrummet Konstnärerna Sara Appelgren och Radek Stypczynski har arbetat med den konstnärliga gestaltningen i nyrenoverade Flogsta vårdcentral. Sara Appelgren har arbetat utifrån fotografier som placerats i ljuslådor och som på så sätt ger de fönsterlösa rummen en känsla av dagsljus. Konstnären har utgått från väntrummet som en plats för dagdrömmeri och kontemplation och de finstämda bilderna hjälper tankarna att flyga fritt. Radek Stypczynski har med målningar valt att utgå från miljön i Flogsta och berättelser från området. Han har även gjort tre bord med motiv på bordsskivorna där tekniken är inspirerad av asiatiska lackarbeten. I barnens väntrum har de båda konstnärerna samarbetat med en färgstark trappa med titthål. I titthålen finns Sara Appelgrens fotografier med sagotablåer och på väggarna finns färgstarka målningar av Radek Stypczynski. m

91


www.unt.se

www.unt.se

www.unt.se Vi levererar kultur sju dagar i veckan.

92


www.unt.se

www.unt.se

www.unt.se P책 unt.se hittar du alltid det senaste fr책n Uppland och v채rlden.

www.unt.se 93


bildhistoria

Ellen Claeson Fotograf blev tidigt ett relativt vanligt kvinnoyrke, det ansågs socialt respektabelt och utbildningstiden var kort. Ateljé kunde inredas i hemmet och arbetet lät sig kombineras med familjeliv. Uppgifterna varierar, men enligt vissa skulle en tredjedel av fotograferna i Uppsala och Stockholm mellan åren 1860 och 1920 varit kvinnor, enligt andra närmare femtio procent under åren strax före 1920. Många var verksamma en kort tid och försvann i den överetablering och utslagning som sedan skedde. I Uppsala fanns redan på 1860-talet Emma Schenson, som inledde denna serie om stadens fotografer (Biz&Art, nr 1). Kring 1880 var Sophie och Augusta Löfström verksamma i ateljéer på Östra Ågatan 17

lars lambert

respektive Klostergatan 16. Om dem är – som så många andra av de tidiga fotograferna – föga känt.

94


Ellen Claeson i åttioårsåldern, ”intelligent och kvickögd”, vid den gamla ateljékameran i ateljén på Östra Ågatan. Foto Uppsala-Bild, Upplandsmuseet.

Ellen Claeson (1877–1961) blev föräldralös redan som tioåring och förde en ambulerande tillvaro under uppväxttiden. Artonårig antogs hon som elev hos hovfotografen Hakelier i Örebro, där hon fick börja som plåtretuschös och stannade i fyra år. Efter en kort sejour i Norrköping kom hon till Uppsala och Alfred Dahlgren. Från 1904 hade hon egen ateljé, i fyrtiofem år med adress Östra Ågatan 17 (huset revs och ett nytt kom upp 1937), dessutom under ett antal år en filial i Dannemora. Efter praktik hos den berömde Ferdinand Flodin i Stockholm och studieresor till Tyskland ansågs Ellen Claeson vid 1920-talets början vara Uppsalas främsta fotograf, en värdig efterträdare till Henri Osti, Anders Larsson och Dahlgren (Biz&Art, nr 3, 4 och 7). Som elev hade hon blivande hovfotografen Gunnar Sundgren och som kopist Alvi Hagberg, som emellertid bröt upp och med Beda Westerberg övertog Anders Larssons gamla ateljé på Vaksalagatan.

Ellen Claeson var en för sin tid mycket berest person, som besökt fjärran platser i Kina, Nordafrika och Sydamerika. Anders Österlings reseskildring Fläktar av Indien från 1923 är illustrerad med bilder av ”fröken Ellen Claeson, Uppsala”. Hon deltog i internationella tävlingar och hade en förnämlig samling priser. ”Personligen var hon en intelligent och kvickögd gammal dam som genom åren bevarat en mängd minnen från ungdom och barndom om vilka hon gärna berättade”, heter det i den kortfattade och osignerade dödsrunan i Upsala Nya Tidning. Hennes plåt- och negativsamling (26 000 nummer) överläts av arvingar till Uppsala Universitetsbibliotek. Bilder finns även på Upplandsmuseet och Stadsarkivet.

95


Visitkortsmonogram från Ellen Claesons ateljé. Tidstypiskt ateljéporträtt av okänd ung man. Uppsala Universitetsbibliotek.

Ateljéporträtt av okänd mor och barn. Uppsala Universitetsbibliotek.

96


1906 var ett händelserikt år i Uppsala, då staden begåvades med såväl elektricitet som spårväg och därtill två biografer. En av dem, Upsala-Biografen, låg i hörnet Drottninggatan – Nedre Slottsgatan fram till 1913, då huset revs för att ge plats åt Hantverksföreningens nybygge, som i sin tur inrymde den nya Slotts-Biografen, idag stans äldsta bevarade biograflokal. Tidningen Upsala skrev: ”Upsalaborna, som ju brukar klaga på bristen på nöjen i staden, ha i Upsalabiografen fått ett ställe där en hvar för en ringa avgift kan få en särdeles roande stund.” Entréavgift 25–50 öre. Uppsala stadsarkiv. m

Tidigare fotografer i denna serie: Biz&Art 1, Emma Schenson Biz&Art 2: Pehr Hanselli Biz&Art 3: Henri Osti Biz&Art 4: Alfred Dahlgren Biz&Art 5: Carl Liljefors Biz&Art 6: Henry B Goodwin Biz&Art 7: Anders Larsson, Olof Östling.

97


www.trydells.se

www.trydells.se

Hur många tidningar kommer ut i Laholm? Mer än tvåhundra.

Trydells har glädjen att trycka branschtidningar, facktidskrifter och en mängd olika kundtidningar. I år trycker vi över 200 olika titlar. Hur har det blivit så många tidningar?

Förklaringen är att vi brinner för tidningsproduktion. Vi har genom åren lärt oss att arbeta kostnadseffektivt och förstå att alla kunder har olika behov. Därför är ingen tidning för liten och ingen är för stor. Vi kan ta hand om hela produktionsprocessen från färdigt original till distribution – och garanterar leverans 4,5 dagar efter godkänt korrektur. Vi är i gång 24 timmar om dygnet. Dessutom kan vi hjälpa till med formgivning, textarbete med mera. Har du en titel som passar tidningsmetropolen Laholm?

Filter dissekerar grisbranschen

juni & juli 2009

interiör

den perfekte svensken

plan

landskap

iprenmannen

3–2009 april

johan n ne uman ns v i d u n d e r l i g a l i vs r e sa

2008

lettlandskrisen

arkitektur av natur

Filter.indd 1

grillarens dilemma

UTBILDNINGEN SOM RÄDDAR LIV

Donsö – världens rederitätaste ö

sauerbruch hutton

TRO2_09_01_Ettan.indd 1

ISKALLT UPPDRAG

SVENSKBÅTEN LÍV SKA HJÄLPA FÄRINGARNA arkitektur i snö

Vill du veta mer? Besök www.garmin.se

gott samvete på grillfesten ?

lÄsmagasinet för nyfikna

iprenmannen

MATS TVEKADE ALDRIG ATT HOPPA I VAKEN b y g g n a d

3–2009

Funktioner & Specifikationer, exempel: 5,2" WVGA display, 800�480 pixlar • Pekskärm • Världsomspännande grundkarta • Plats för BlueChart g2 Vision SD-kort med högupp plösta satellitbilder, 3D-kartbilder ovanför och under vattenytan, Auto Guidance, flygfoton n och kustnära vägkartografi • Högkänslig GPS mottagare • Mått: 151 B�102,5 H�47,3 D mm • Vikt: 490 g • Vattentät enligt IPX7 standard • Kan kompletteras med City Navigato or NT vägkartografi • Batteritid: upp till 18 timmar • Tre års garanti med fri svensk support.

Portabe sjökorts l plotter 5,2" pek skärm

lars von trier har lämnat sjuksängen

INTE ATT SÄTTA DEN PÅ BÅTE N

ANDERS BERGLUND OM KÄRLEKEN TILL HAVET

Håll i dig nu: tänk dig en smidig, bärbar sjökortsplotter med stor 5,2" peksk kärm och samma avancerade teknik som Garmins värstingmodeller. Är det möjligt? Absolut. Nya Garmin GPSmap 620 är ett riktigt litet mirakel där vi tagit bort knapparna och gjort större plats för en knivskarp, färgstark och detaaljrik bild. Perfekt när du navigerar med Garmins berömda sjökort BlueChart g2 Vision™ som ger dig flera kombinationer av kartografi, 3D-vyer och vår unika funktion automatisk guidning. Allt i en vattentät sjökortsplotter som gäärna hänger med fram på fördäck eller på en tur i gummibåten. Men inte nog med det. Väl tillbaka i hamn är det bara att byta kartografi så kan du till och med använda den i bilen.

ett dumt svin«

juni & juli 2009

© Copyright and design rights Pentland Chaussures ltd 2008. www.selectedbrands.com

»Bergman var

NU KOMMER MEDLEM SDEKALE N! MISSA

EN TIDNING FRÅN SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET # 2  2009

arkitektur the swedish review of architecture

Det är lätt att peka på årets nyhet.

# 2  2009

Fyra av 200 titlar

POSTTIDNING B Returadress: Sjöräddningssällskapet, Box 5025, 426 05 Västra Frölunda

INTERPRESS 3333-08

08

8

7 388333 306901

09-04-21 13.58.48 09-04-05 14.55.22

RETURVECKA

Nummer 8 • juNii & juli 2009 • Pris 69 sek, 79 Nok, N € 7,90 interpress 3333-08 • 7 388333 306901 • returvecka eturvecka 32

32

arkitektur i snö

På tur bland höga berg och djupa dalar

biologin som insPiration Fredrik nilsson om den nya formgivningen

sauerbruch hutton

Färgstark duo med inkorrekt hållbarhet

inblickar:

S E K 97 E U R 13

Fogelklou i schmidt hammer lassen ma arkitekter i White

www.trydells.se Stockholm 08-13 15 30 Laholm 0430-73100 www.trydells.se 98


www.bizart.se www.svenssonskrogar.se

www.swedbank.se/privatebanking

www.sonycenter.se

www.cajsas-kok.se

www.ukk.se

www.reginateatern.se

www.miu.se

www.uppsala.friskissvettis.se

www.trydells.se

www.uppsalastadsteater.se

www.unt.se

www.uppsalagitarrfestival.se

www.uaf.uu.se

wwwsiriusfotboll.se

www.sodratornet.se

www.asonform.se

www.akademiskasbarnfond.se

www.valamagasinet.se

www.bildformatet.se

www.opsala.se

www.ekocafeet.se

www.sigtunahojden.se

www.bizart.se

lotta@.bizart.se

kontakt@.bizart.se 99


www.swedbank.se/privatebanking

www.swedbank.se/privatebanking

www.swedbank.se/privatebanking

www.swedbank.se/privatebanking Private Banking Personlig förmögenhetsförvaltning

Allt för din ekonomi under ett och samma tak. Genom en och samma person. Välkommen att kontakta oss i Uppsala för att boka en tid.

swedbank.se/privatebanking www.swedbank.se/privatebanking

BIZ&ART nr 8  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 8, september 2009

BIZ&ART nr 8  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 8, september 2009

Advertisement