Page 1


Medarbetare/redaktion Redaktion Stewen Quigley – ansvarig utgivare – stewen@bizart.se Johanna Uddén – redaktör – uppslag@bizart.se Lillemor Berg – redaktör – lillemor@bizart.se redaktion@bizart.se Layout Bo Rosander – formgivare, AD Annonsansvar Monica Westerberg – annonssäljare – monica@bizart.se Ulla Holmberg – layout och korrektur – ulla@bizart.se annons@bizart.se Co-Skribenter Lars Lambert – författare och filmare Mia Ulin – kommunikations- och affärsstrateg Christer Åsberg – professor och författare Claes Brodda – sommelier Kontakt – kontakt@bizart.se Anmälan till event – anmalan@bizart.se

Stewen Quigley

Johanna Uddén

Lillemor Berg

Bo Rosander

Lars Lambert

Mia Ulin

Claes Brodda

Monica Westerberg

Ulla Holmberg

2


innehåll 5

(In)ledare

6

Universitetsrektor, världens bästa jobb

12 Jan Svenungsson

16 Samtal med Carola Hansson

20 Linum

Ansvarig utgivare: Stewen Quigley Redaktion: Johanna Uddén, Lillemor Berg, Stewen Quigley Skribenter: Christer Åsberg, Lillemor Berg, Lars Lambert, Stewen Quigley, Johanna Uddén, Mia Uhlin. Formgivare: Bo Rosander Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala Bilder: Stewen Quigley – Omslagsbild, sid 2, 8, 9, 16, 17, 18, 19, 22, 26, 27, 28, 34, 36, 37, 40, 42, 46,47, 50, 52, 53. Dawid – sid 12. Jan Svenungsson – sid 13-15. Bo Rosander – sid 13. Anna-Karin Brus – sid 30-32. Wines of Portugal/Vini Portugal – sid 47. Stellan Herner – sid 23.

26 Sten Rylander och Nelson Mandela 30 Differnet, bandet som gör skillnad

Annonsering: BIZ&ART AB, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala. Tel 0705 95 41 41, vxl 018-26 26 00, Fax 018-26 26 06 annons@bizart.se, kontakt@bizart.se, www.bizart.se Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN-nr: 1654-5370 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Hela produktionen inklusive distribution i miljövänlig plast är miljömärkt med Lic nr 341091. För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras. Citera gärna men ange källan.

34 Wallumni, Johan Bengtsson

ISSN 1654-5370

46 Viner från Portugal

Våren 2012

Riktpris 75 kr

40 Moa Li Lemhagen Schalin

Annonsörer/helsida: Friskis&Svettis, Vålamagasinet, Kaiser, Klövern, Kph, Nordea, Stadsteatern, Rådhuset,

48 Historiebiten

Uppsala Hem, Norén Concept, Ciao Victoria, Chocolat Halvsida: Forsmark Vattenfall, Ekeby Städ, PWC, Rolf Guldsmed, Villa Anna, Laser Care

55 Christer Åsberg om Lasse Eriksson

Kvartsida: Musik i Uppland, Telia Sonera, Ahlford Åttondelsida: Bror Hjorts hus,

54 Uppslag

Galleri D12, Galleri Diana, Rolls Gallery, Svensk Konsthandel, Upplandsmuseet, Uppsala Konstmuseum,

58 Korsord

Uppsala Stadsbibliotek

3


Grytthyttan made in Sweden Hur kommer det sig att vissa möbler håller i generationer? Hemligheten bakom Grythyttans utemöbler ligger i tidlösheten och att de passar i de flesta miljöer. Varje möbel är resultatet av ett gediget hantverk. Möbler som är synonyma med kvalitet, komfort och tradition. En svensk klassisk trädgårdsmöbel, formgiven år 1930.

Vaksalagatan 28, Uppsala, tel 018-65 03 70, www.valamagasinet.se Öppentider: måndag-fredag 10 .00 - 18.00 lördag 10.00 - 15.00

4


Inledare Stormen Per härjade i Sverige och 300 000 hushåll blev utan el. Mona Sahlin valdes till ny partiledare och Tony Blair avgick. Samma år enades protestanter och katoliker i Nordirland om att samregera och Christer Fuglesang kom tillbaka från sin resa ute i rymden. Det var då 100 år sedan Astrid Lindgren föddes. Povel Ramel, Ingmar Bergman och Luciano Pavarotti avled liksom Anna Nicole Smith, som hittades död i ett hotellrum i Florida. Linnéåret inleddes i Uppsala. Doris Lessing fick Nobelpriset i litteratur. Samma år föddes 107 421 nya människor i Sverige och Uppsala fick ett nytt magasin, BIZ&ART, med Håkan Nesser på omslaget. Året var 2007. BIZ&ART nummer 18 i ett lite större format, +33% och lite mer miljövänligt. I detta nya format används varenda kvadratcentimeter av pappret i tryckpressarna, inget skärs bort och kastas. Vi trycker som alltid på återvunnet Svanenmärkt papper med vegetabiliska tryckfärger. Genom det större formatet har vi kunna gå ner i sidantal och därmed fått mindre gramvikt och mindre CO2-utsläpp i transporter och utskick. BIZ&ART:s idé är den samma som från start. Alla behöver kultur och kulturen behöver ett sunt samhälle och ett framgångsrikt näringssliv. Detta ger den injektion som gör att vi som människor utvecklas och inspireras. Vi har försökt att ha ett tydligt genusperspektiv när det gäller förebilder. På vartannat omslag växlar vi porträtt mellan kvinnor och män och vi strävar även efter att reportagen skall ha samma balans under ett års utgivning. BIZ&ART är och förblir oberoende politiskt och religiöst och finansieras av annonsörer, som vet att nå sina målgrupper genom kulturen, till exempel Vålamagasinet, som har annonserat i sjutton nummer av BIZ&ART. I vår nätversion, där alla arton magasin finns att bläddra i, har vi över 25 000 läsare som följer BIZ&ART. I detta nummer kommer du att hitta flera QR-koder i både annonser och reportage som till exempel i musikreportaget om Differnet på sidan 32. Med QR-koden kan du via din smartphone på ett enkelt sätt lyssna på musiken som vi skriver om. Bara fantasin kan sätta begränsningen om hur man kan använda QR-koder i tryckta medier. I nästa nummer som kommer ut den 19 juni kan du läsa mer om QR-koder. Det har hänt en hel del sedan 2007. Stewen Quigley Ansvarig utgivare

5


6


Världens bästa jobb

’’

Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet

D

en nyligen tillträdda rektorn vid Uppsala universitet, Eva Åkesson, har med stor iver och lust tagit sig an uppgiften att leda detta anrika universitet av världsklass. – Jag är väldigt glad för det här uppdraget. Det är världens bästa jobb! Helst skulle Eva Åkesson vilja rivstarta med en gång, men har under den första tiden valt att tacka nej till en del internationella åtaganden, för att istället hålla sig på plats i Uppsala så mycket som möjligt, lära känna alla medarbetare och sätta sig in i den omfattande verksamhetens rutiner. – Jag har fått ett fantastiskt fint mottagande och har fått mycket hjälp med att snabbt komma in i arbetet, berättar Eva Åkesson, som ärligt erkänner att hon var en aning nervös för hur hon, som externt rekryterad, skulle tas emot. Det där med att det skulle vara någon speciellt märkvärdig utmaning att vara den första kvinnan på posten, är däremot inget rektor Åkesson ens tycks reflektera över och verkar helst vilja ignorera frågan. – Äh, det är en fråga som kanske rör allmänheten men inte mig. Jag har ju varit kvinna i hela mitt liv så jag är van vid det sedan födseln, det är inget nytt för min del. Eva Åkesson har fokus på uppgiften, det är där utmaningarna ligger. Hon är ingen dununge när det gäller att axla ett ansvarsfullt ledarskap, utan har lång vana av att leda en stor organisation, både på plats och internationellt, bland annat som vicerektor och senare prorektor med delat rektorsansvar på Lunds universitet. Ganska länge fungerade hon som både

av Lillemor Berg

forskare och lärare parallellt med ledarskapet. Eva Åkesson är nämligen professor i kemisk fysik. Tjänsten som rektor på Uppsala universitet är på heltid, i ordets rätta bemärkelse. – Man måste inse, att i den här rollen är man en offentlig person med ansvar för cirka 50 000 individer och att man därmed också är i ständig tjänst. Men jag har också massor av goda medarbetare och det är viktigt att tänka över ordentligt hur man ska fördela ansvar och uppgifter. Eva Åkesson uppfattas som väldigt rak och tydlig, något som hon är väl medveten om kan verka skrämmande för vissa. Men hon är övertygad om att tydlighet fungerar bäst i det långa loppet, i kombination med att alltid hålla öppet för dialog. – Det blir ett lugn och skapar arbetsro när alla vet vad som gäller. Men jag vet naturligtvis inte exakt hur allt ska vara och vill inte sitta ensam på kammaren och bestämma. Jag jobbar helst i grupp där man öppet och konstruktivt kan ventilera frågor och strategier. Vad jag värnar om är ett kollegialt ledarskap som samlar stor professionell kompetens. Eva Åkesson är mycket nöjd med sammansättningen i ledningsrådet och framhåller gärna universitetsdirektören Ann Fust som enorm kraft och understryker sin glädje över kvalitén i det nära samarbete som är under utveckling med bland andra prorektor Anders Malmberg. Ledningsrådet sammanträder varje måndag och består även av tre studenter samt tre vicerektorer som med stort engagemang arbetar för att Uppsala universitet ska utvecklas på bästa sätt.

7


– Det råder ett väldigt gott samtalsklimat och att arbeta tillsammans på det här sättet och förankra sina idéer tror jag är otroligt viktigt. Alldeles nyligen kom organisationen Times Higher Educationen ut med en omfattande internationell undersökning om vilka universitet och högskolor som har bäst rykte hos forskare. Uppsala universitet rankas som ett av de hundra bästa i världen. Endast en halv procent av världens alla lärosäten befinner sig på den nivån. Inom Uppsala universitet finns även ett drygt hundratal forskningsmiljöer som rankats som världsledande eller av hög internationell klass. – Vi glömmer ibland vilken framträdande position vi har i världen. Det är ett fantastiskt universitet som tillhör de världsledande när det gäller både spetskompetens och bredd. Uppsala universitet har en rik tradition man kan bygga vidare på och förstärka. Men man kan inte slå sig till ro och ta sin plats för given, utan måste hela tiden arbeta för fortsatt utveckling och förnyelse. Konkurrensen är hård. Asien kommer till exempel inom en snar framtid ha en helt annan framskjutande position inom både utbildning och forskning än idag. Vi har stora utmaningar framför oss. Eva Åkesson betonar vikten av att utvecklas inom en internationell gemenskap. Strävan mot ökad internationalisering är en nödvändighet för att kontinuerligt nå högre kvalitet i utbildning och forskning. Det gäller inte enbart forskningssamarbeten utan för alla nivåer.

8


– Det är en kvalitetsfråga för oss att våra svenska studenter får möta studenter från andra länder, att universitetet är en internationell miljö. Det är än viktigare idag än någonsin att släppa in världen och öppna vägar ut för våra svenska studenter. Som många andra ser Eva Åkesson införandet av studieavgifter för utländska studenter på grundnivå som ett hot mot den intellektuella rörligheten, men inser också att det är en fråga som politikerna inte tänker backa på. Lagt kort ligger, menar hon, och då måste man jobba vidare efter de premisserna. – Vi ska fortsätta att vara ett fönster mot världen, så vi måste helt enkelt fixa det här. Hit kommer exempelvis många studenter från utvecklingsländer i Afrika och går utbildningar för att kunna hjälpa till att bygga upp välfärdssystem i sina hemländer. Många av dessa kan inte göra detta om de inte får stipendier. Det ligger i vårt uppdrag att bidra till en bättre värld. Vad vi kan göra och gör är att jobba flitigt med utbildningsavtal och för att få in fler stipendier till studenterna. Ett annat område som Eva Åkesson uttrycker stor entusiasm över gäller gränsöverskridande utbildning och forskning över disciplinerna. Helt nyligen har hon haft ett introduktionsprogram, där hon varit ute på alla områden och träffat folk på institutionerna.

9


Museér Musik

Utställningar

Kultur

Gallerier JAN ALBERT CARLSSON VERNISSAGE Lördagen 28 april 2012 kl 12–16 Öppet: Lör – sön 12–16 28 april – 13 maj 2012

Drottninggatan 12 www.gallerid12.se

UPPSALAS MEST KOMPLETTA KONSTHANDEL Det finns bara ett original. Köp det. Rama in det. Laga det. Värdera det hos oss... ÖPPET TISDAG-FREDAG 10-18 LÖRDAG 10-14 SÖNDAG & MÅNDAG STÄNGT Dragarbrunnsgatan 56 018 10 09 90

www.svenskkonsthandel.se

Mötesplats uppsala stadsbibliotek 14 bibliotek och 2 biblioteksbussar

ppsala

bibli.se/uppsala

Galleri Diana EXHIBITIONS

www.galleridiana.com tis-fre 12-18 lör-sön12-15.30 10

018-843 62 31 sysslomansgatan 9

– Verksamhet över ämnesgränserna är en fråga som alla lyfter. Man vill ha fler mötesplatser och möjligheter att prata ihop sig. Man vill ta bort organisatoriska och administrativa hinder för att undervisa tillsammans och ha gemensamma doktorander. I arbetet för att få till stånd en mer gränsöverskridande utbildnings- och forskningsverksamhet ingår också att skapa utbildningar tillsammans med andra universitet i Sverige och internationellt. – Internationalisering innebär många gånger en mobilitet av studenter, men det blir på ett helt annat sätt om man gör ett gemensamt program, där de olika lärarna sätter sig ner som grupp och tänker igenom undervisningen. Då genomsyras ju hela utbildningen av en internationalisering och studenterna kan välja mellan flera universitet för att hitta fram till den undervisning som passar ändamålet bäst. Vissa studenter kan då få en unik utbildning, som ett enda universitet inte klarar av att ge men som flera kan samarbeta om. Omsorgen om studenterna och kvaliteten på utbildningen ligger Eva Åkesson varmt om hjärtat, och därmed också frågan om hur man skapar tydliga karriärstegar och meritsystem inom de akademiska områdena. I sitt programtal vid rektorsinstallationen betonar hon att utbildning och forskning är varandras förutsättningar och att ett framgångsrikt universitet därför måste prioritera båda områdena. Förutsättningen för att hålla en hög kvalitet inom både utbildning och forskning, menar hon, är att Uppsala universitet tar väl hand om de mänskliga resurserna och skapar attraktiva möjligheter för akademiska karriärvägar. Visionerna är stora och uppgifterna många. Själva staden Uppsala har Eva Åkesson än så länge hunnit lära känna ganska lite, vilket är förståeligt med den arbetsbörda som åligger en rektor för ett världsledande universitet. Intrycket hon fått är emellertid att universitetet inte bara sätter prägel på stadsbild och samhällsliv utan också uppvisar en stor delaktighet i stadens kulturliv. – Tänk bara på universitetets trädgårdar som håller öppet för alla, där samverkar ju universitetet med varenda individ som tar sig en promenad! Det är svårt att föreställa sig ett Uppsala utan Uppsala universitet och symbiosen är nog mer tydlig för den som likt Eva Åkesson kommer utifrån med ett fräscht perspektiv. Om universitetet fortsätter att utvecklas och frodas, kommer det också att påverka stadens förutsättningar till utveckling. Det bådar gott att Uppsala universitet fått en rektor som utstrålar massor av positiv energi och visar en brinnande entusiasm för världens bästa jobb. 2


>>DIN PLATS I STOLEN

BLI ABO N N E N T ! S O M ABONNENT ÄR DU VÅR SPECIEL L A V I P - G Ä S T . DU FÅR K Ö P A F Ö R S T AV ALLA TILL ETT FÖRMÅNLIG T P R I S .

UPPSALA>>>> STADSTEATER

B IL J: 0 1 8 - 1 4 6 2 0 0 W W W . U P P S A L A S T A D S TEATER.SE 11


jan sven ungs son

’’Les Cheminées de Cologne’’, fotoobjekt 1988

12


’’Psycho-Mapping Europe version 2.0’’ 20 målningar 2007-2009. Installationsbild från Galleri Flach+Thulin, Stockholm 2009

I morgon kommer det att upprepas

av Johanna Uddén

Tänk dig att ta en originalkarta och rita av den. Därefter ”glömmer du” ursprungsbilden och kopierar din kopia. Och så fortsätter du kopierandet tills du har tjugo bilder som är kopior av varandra i en given ordning. Där har du Jan Svenungssons metod i projektet Psycho-Mapping som han arbetat med sedan 90-talet. – Jag leker ett slags ”viskleken” med mig själv, fast översatt till visuellt språk. Egentligen försöker jag bara göra rätt. Jag vill kopiera den föregående bilden och den avvikelse som finns i den är den sanning som jag har att förhålla mig till. Jag ser det som en parallell till den kulturella utvecklingen. Man försöker göra som sin förebild, till exempel en idol eller en lärare. Men om man trots goda intentioner kommer fram till något annat än sin förebild, är det viktigt, kanske bättre. Det är något att ta fasta på. Jan Svenungsson är född 1961och uppväxt i Uppsala. Många jämnåriga, däribland jag själv, kommer säkert ihåg honom från Uppsalas musikscen under sent 70-tal och tidigt 80-tal. Då närmade han sig punken i banden Lepra och Svart. Idag är Jan Svenungsson konstprofessor i Wien och bosatt i Berlin. Han menar att han lärde sig mycket om konstnärsskapet under den intensiva musikperioden; om kreativitet och disciplin, men även om brist på disciplin. Efter utbildning på Konstakademin i Stockholm studerade Jan Svenungsson i Paris 1988–89 och han var inriktad på att bosätta sig i Frankrike. Men genom ett stipendium hamnade han på Künstlerhaus Bethanien i Berlin 1995. – När jag fick ateljéstipendiet i Berlin var det toppen! Jag fick ateljé, lägenhet och pengar. Och så lärde jag känna ateljégrannen Katrin von Mahltzahn som jag senare gifte mig med. Katrin von Mahlzahn är också konstprofessor (i Leipzig) numera och tillsammans har de nyligen ställt ut tillsammans på Tidaholms litografimuseum, ett av de få nedslag Jan Svenungsson gjort i Sverige den senaste tiden.

13


"Den femte skorstenen", 14 m, Motala Ström, Norrköping 1999

– Jag har haft många offentliga uppdrag i Sverige men de senaste var för tre år sedan, så kanske är det slut med det nu. Många Uppsalabor väntar kanske på ett av Jan Svenungssons mest karaktäristiska konstverk på någon offentlig plats – en skorsten. Skorstenarna är ett pågående projekt och enligt honom själv ett livslångt sådant. I vanlig ordning upprepar sig Jan Svenungsson, med en liten förskjutning varje gång. Han har hittills byggt nio skorstenar som blir en meter högre för varje gång. Men just skorstenar? Hur började det? – När jag gick på Mejan blev jag inbjuden av det nystartade konstmagasinet HYPE att illustrera en dikt av Roque Falcon. Dikten handlade om höga hus och jag tittade på massor av olika bilder, bland annat en bild av en skorsten. Jag vände den uppochner och satte upp den på väggen. Ju mer jag tittade desto mer såg himlen som omgav skorstenen ut som höga hus och skorstenen blev mellanrummet. Jan Svenungsson började då fotografera skorstenar och han ramade in dem väldigt snävt med ramar som följde skorstenskonturerna. I hans ateljé hängde länge fem sådana bilder som väckte mycket känslor. – Alla som kom till min ateljé hade åsikter om vad bilderna betydde – att det handlade om katastrofer, krematorier, miljöförstöring och så vidare. Flera ansåg också att jag hade freudianska inslag i konsten och att jag hade problem med min pappa. Som jag såg det tolkade de egentligen sig själva. Det var intressant och jag ville se vart det ledde. 1992 blev Jan Svenungsson inbjuden att delta i utställningen Rum Mellan Rum på Moderna Museet i Stockholm.

14

Där byggde han sin första skorsten, tio meter hög, bara tre meter utanför glasfasaden till museet. – Jag lyckades hitta två murare som kunde göra jobbet. Jag blev hantlangare och fick lära mig massor om konsten att mura. Vi byggde den så lik en riktig skorsten att det var svårt för många att acceptera att det var konst. Skorsten nummer två beställdes året därpå av Pontus Hultén till en utställning i Taejon i Sydkorea. Den blev en meter högre än den första och när det var dags att bygga skorsten nummer tre i Kotka i Finland 1995, blev höjdökningen en princip. – Kapitalismen, alltså vår moderna värld, bygger på ökning. Att skorstenarna blir högre och högre motiverar också att jag gör nya hela tiden. Det blir svårare och dyrare för varje gång. Skorsten nummer nio är min senaste, den byggdes 2008 i Hamm i Tyskland och är 18 meter hög. Sommaren 2011 deltog Jan Svenungsson i utställningen ”Spiele im Park” i Potsdam i Tyskland. Här byggde han en fyra meter hög ofullbordad skorsten. Allt lämnades kvar på platsen, som om byggjobbarna hade gått hem – byggbarack, byggredskap och tegel. En skylt talade om att det var tillträde förbjudet och att ”… I morgon kommer bygget att återupptas.” Idén liknar den som Jan Svenungsson hade i verket Fundament som gjordes till utställningen Slottsbacken i Uppsala 1998. Fundament består av en granitplatta med samma diameter som den första skorstenen, 140 centimeter, med texten ’’I morgon kommer ett torn att byggas på den här platsen’’.


’’Skorsten # 13’’, blyerts 2007

’’Skorsten # 7’’, blyerts 2007

’’Baustelle Villa Schöningen’’ installation på Museum Villa Schöningen, Potsdam, Tyskland 2011

– För mig är materialet viktigt. Om granitfundamentet en dag skottas över kommer det ändå att finnas kvar under jorden. Och hoppet om morgondagen finns där fortfarande. Jan Svenungsson är mycket intresserad av tidsbegreppet och han gillar långa perspektiv. Det syns även i hans två senaste offentliga uppdrag i Sverige. På Sjövikstorget i Stockholm har Jan Svenungsson placerat tre stora stenblock, rundade av inlandsisen, så att de ser ut att rulla nedför slänten mot vattnet. I en av stenarna har han låtit blästra in rubriker från tidningarna den dag då verket placerades på torget, den 4 mars 2008. Stenarna blev på så vis ett nutidsdokument att bevara för framtiden. På Slottegymnasiet i Ljusdal lät han samma år mura texten ’’I morgon är det din tur’’ i avvikande tegel på ytterväggarna. – Det var ju en bra tanke, men sen kom finanskrisen. Texten blev ett elakt hot om arbetslöshet, ett hot om att inte få genomföra sina drömmar. Så betraktarens egna förväntningar lästes in. Det var intressant, tycker jag. Jan Svenungsson utmanar alltid betraktaren. I utställningen Monumental propaganda/Stilla flyter Fyrisån på Uppsala

’’Skorsten # 15’’, blyerts 2007

konstmuseum för femton år sedan visade han foton tagna på platser där Uppsalas offentliga konst finns, eller fanns då. Utmaningen bestod i att han hade retuscherat bort konsten. På liknande sätt arbetar han med sitt måleri idag. Han har arbetat konsekvent med måleri de senaste två åren. – Mina målningar är först teckningar av skorstensmiljöerna. Sedan tecknar jag om dem utan skorstenar och nu är de små målningar. Men jag vet inte vart det är på väg. En konstnär är aldrig säker. Man är aldrig bättre än sin senaste utställning. Upprepningen är karaktäristisk för Jan Svenungsson. Och han tänjer på idén om upprepning så långt att han ibland testar att upprepa en idé tills den inte är möjlig längre. – Det är ett sätt att översätta mig själv. Det har alltid fascinerat mig. Och som konstnär är man själv ansvarig för att skapa ett språk, ett material som åskådaren känner igen. Det blir ett uttryck som konstnären bestämmer. Om mina projekt är intressanta för mig – så hoppas jag att de är intressanta för andra. 2

’’Den nionde skorstenen’’, 18 m, Firma Jäckering‚ Hamm, Tyskland 2008

15


Samtal med Carola Hansson Av Lillemor Berg

Hon talar med eftertänksamma pauser och rösten är lågmäld. Författaren Carola Hansson är en gracil person som tar väldigt liten plats i anspråk med sina fjäderlätta gester. Hennes författarskap äger däremot en avsevärd tyngd och intar en framstående plats i den svenska litteraturen i kraft av sin säregna röst. Carola Hansson har en bakgrund som akademiker och hade länge inga tankar på att skriva skönlitteratur. Efter studier i litteraturvetenskap, filosofi, konstvetenskap och ryska vid Uppsala universitet, fortsatte hon att forska i rysk litteratur och doktorerade så småningom med en avhandling om tidig rysk modernism. Under en period var hon dramaturg på tv och har även arbetat som översättare och lärare. – Det kom till en punkt när den akademiska språkjargongen, som jag skolats in i, kändes som en outhärdlig tvångströja. Jag hamnade i en kris som handlade mycket om mitt förhållande till språket. Jag kände en stark upplevelse av språkförlust, något som tvingade mig att försöka återerövra orden och sätta dem i relation till mina egna erfarenheter. En del skulle kanske i det läget vända sig till bildkonsten för att prova självständiga uttryckssätt men för mig är det berättelsen och det litterära språket som ligger närmast. Att skriva litterärt blev ett sätt att utforska min egen identitet, berättar Carola Hansson.

16

I det läge Carola Hansson befann sig, hade hon ingen användning för vad hon visste teoretiskt om litteratur. Hon stängde dörren helt och hållet till de akademiska kunskaperna och motade framför allt bort den akademiska världens normativa krav. Men behovet av frigörelse låg också på ett djupare plan. – Jag växte upp under en tid när den svarta pedagogiken var ganska allenarådande. Det var en självklarhet att barn inte skulle ifrågasätta eller utvecklas till egna personligheter, utan formas strikt efter föräldrarnas mall och auktoritetens normer. Sådant som inte passade inom de språkliga kodernas ramverk fostrades bort. Till slut kan man inte höra sin egen röst eftersom den hela tiden filtreras genom ett förstelnat formspråk. Carola Hansson började skriva ner vad som för stunden dök upp, tankar, minnen och drömmar huller om buller, utan någon klar plan. Det var först efter hand som ett mönster utkristalliserades, då hon såg att texterna handlade om relationerna till sin äldsta dotter och till sin mamma – ett slags identitetssökande i den kvinnliga erfarenheten. Den första boken, Det drömda barnet, skrevs under ganska bisarra omständigheter, berättar författaren. – Det var under småbarnstiden och jag hade omsorg om en tvååring och ett spädbarn. Men behovet att uttrycka mig


Museér Musik

utställningar

Kultur

gallerier

ANDY WARHOL

var så akut, att jag kastade mig över skrivandet så fort jag fått barnen att sova en stund. Sedan den skönlitterära debuten 1983 med Det drömda barnet, har det med jämna mellanrum tillkommit en rad verk, närmare bestämt tio titlar än så länge. Än fler än titlarna är priserna och utmärkelserna som Carola Hansson erhållit för sitt författarskap. Hennes alster har så gott som uteslutande mottagits med mycket positiva recensioner. – Nja, inflikar författarinnan, Jesper Högström skrev irriterat om min senaste roman i Expressen att meningarna var så långa att de nog bröt mot något EU-direktiv. Det är något av ett signum för Carola Hanssons stil, de långa meningarna, vilket inte alls betyder att hennes böcker är svårlästa. Tvärtom, kännetecknas författarskapet av ett suggestivt och stämningsmättat men mycket pregnant språk. Carola Hansson är en mästare på att panorera med språket, fånga in varje rörelse i sina scenerier på ett sätt som för tanken till film. – Jag skriver som jag tänker, väldigt associativt och på ett sätt som motsvarar min upplevelse av tiden, som mer öppen än lineär. Långa meningar känns helt enkelt som det naturliga sättet att skriva för mig. Carola Hanssons språk liknar faktiskt avtryck av själva tankeprocessen med associativa kedjor av sammanflätade intryck. Varje, till synes, obetydligt ögonblick nagelfars, som om just däri låg en klyvningspunkt av alternativa möjligheter att skapa ödet och föra berättelsen framåt. Ibland får man en känsla av att hon försöker beskriva minnet av det mentalt uppmätta rummet redan i skeendets nu, som för att hålla fast något beständigt i livets flöde. I Carola Hanssons världar framstår precis allt som betydelsebärande, även om alla små mikrohändelser som ryms i ett ögonblick inte kommer att passera det undflyende nuets nålsöga. Författarskapet rör sig kring en kärna av existentiell utsatthet. Det handlar om konsten att hantera och försonas med en känsla av främlingskap och med de begränsningar som bestäms av sammanhangets ramar i tid och rum, av konventioner och omständigheter. Carola Hansson är slavist och använder ofta element, miljöer och motiv från den sfären. En del tycker sig finna en ton som påminner om rysk litteraturtradition i författarskapet.

GALLERY Ö. Slottsg. 9 www.rollsgallery.se

Upplandsmuseet hittar Du i Akademikvarnen. Mitt i Fyrisån. Fyra våningar fyllda med utställningar! PROGRAM, BUTIK OCH CAFÉ

Öppet tisdag – söndag 12-17 S:t Eriks torg 10, Uppsala 018-16 91 01

www.upplandsmuseet.se

Ilon Wikland 28 april - 3 juni

Öppet: tors - sön kl 12-16 Konstnärshem Utställning Kafé & butik

Norbyvägen 26, Uppsala 018-567030 www.brorhjorthshus.se

17


Men eventuella spår av influenser är inte ett medvetet val enligt författaren själv. – Skrivandet fungerar inte riktigt så. Även om man naturligtvis omedvetet påverkas av starka läsupplevelser man haft. Just nu arbetar Carola Hansson med att fullkomna, vad hon kallar, sin ryska triptyk, som börjar med romanen Andrej, om Andrej Tolstoj, en av den store författaren Leo Tolstojs söner. I romanen Med ett namn som mitt rör sig berättelsen kring Andrejs son Ilja, vars liv och öden i exil kommer till berättarens kännedom via ett brev från hans son i Moskva. Och under arbete är ytterligare en roman om en Tolstoj som kommer att handla om Andrejs syster Masja. Böckerna om medlemmar ur familjen Tolstoj har tagit mycket tid i anspråk, inte minst när det gäller researcharbete. Carola Hansson är grundlig och noggrann med att återge faktauppgifter på ett korrekt sätt när hon skriver om personer som funnits i verkligheten. – Det finns de författare som tycker att man är fri att hitta på vad man vill i en roman, även om den handlar om en verklig person. Det tycker inte jag. Om jag vill försöka förstå hur Andrej lever i sin tid, vad den gör med honom, måste tidsbeskrivningen vara rätt, liksom de platser där han befunnit sig. Annars skulle det ju bara bli en bok om mina egna fantasier kring just detta skeende. Däremot, tycker jag att berättaren är fri att tolka och gestalta det sammanhang som går att rekonstruera och utläsa med fakta som grund. Carola Hansson säger sig inte ha någon utarbetad plan då hon börjar en roman. Oftast är det en bild som fångar hennes intresse och själva skrivprocessen, menar hon, handlar om lusten att undersöka och behovet av att försöka förstå den bilden. – Att skriva är egentligen att hela tiden befinna sig i kaos men det ingjuter i gengäld så mycket liv i tillvaron. Man har svårt att värja sig och vill alltid ha mer tid till skrivandet, inte ständigt bli avbruten och få koncentrationen störd. Samtidigt kan man längta starkt efter att få boken färdig, trots att man vet att lyckan blir kort den dagen det händer. Det känns förfärligt tomt och deppigt när man lämnat ett arbete ifrån sig. Då ska man vara skeptisk menar Carola Hansson, och inte genast kasta sig över nya idéer bara för att slippa ifrån tomhetens ångest. Dags då för semester, kanske med en god bok, exempelvis av en favoritförfattare som W.G. Sebald. 2

18

Titlar: Det drömda barnet (1983) Stilleben i vitt (1985) Pojken från Jerusalem (1987) De två trädgårdarna (1990) Resan till det blå huset (1991) Andrej (1994) Steinhof (1997) Den älskvärde (2000) Mästarens dröm (2005) Med ett namn som mitt (2009)


Nordea Bank AB (publ)

Tidningen Euromoney har utsett oss till Sveriges bästa Private Banking-aktör.

Men vi är mer intresserade av vad du tycker. Private Banking handlar först och främst om relationer. Du som kund ska känna fullt förtroende för din rådgivare och för banken som står bakom. Och din rådgivare måste lära känna dig och din ekonomi ordentligt. Först då kan vi ge dig perspektiv och vägledning som utvecklar din förmögenhet på det sätt du önskar. Så även om vi självklart är stolta över att vi i Euromoneys undersökning blivit utsedda till Sveriges och Nordens bästa Private Banking-aktör, är vi mer intresserade av vad du tycker om oss. Är du redan kund? Tveka inte att kontakta din rådgivare och berätta hur du känner. Är du inte kund hos oss idag? Boka ett möte med en av våra rådgivare och sätt oss på prov. Blir vi Sveriges bästa Private Banking-aktör även för dig? Ring 0771-455 455 eller besök nordeaprivatebanking.se

19


Färgrik fantasi mÜter naturlig enkelhet

20


Textilföretaget Linum känns som det goda företagandet personifierat. Sven Kempe beskrivs som en vänlig, gladlynt man som både vill göra bra affärer och bidra till en bättre värld. Nu tar sonen Stefan över rodret för livsverket. Far och son verkar vara lika mycket varandras kontraster som komplement. av Mia Uhlin

Sven Kempe har i artikel efter artikel framställts som en vänlig, gladlynt man som i och för sig vill göra bra affärer men vars största fokus är att bidra till en bättre och långsiktigt hållbar värld. Redan i gymnasiet hade han mycket tankar om världsförbättring och människovärde och 1966 åkte han som 23-åring för första gången till Indien. – Jag åkte till Indien och upplevde att jag ville uträtta något för människorna jag mötte. Det slog mig att vi i Sverige såg Indien som ett underutvecklat land och hade liten respekt för människorna som bodde där. Min slutsats blev att om vi tillverkar och säljer produkter av hög kvalitet, kan vi ta bättre betalt och höja anseendet och respekten för de som tillverkar dem. Man ska vilja köpa produkterna för att de är bra, det ska inte vara välgörenhet. Sven fick kontakt med en indisk familj som bildade ett bolag för att exportera de sandaler som tillverkades på det projekt där han arbetade som volontär. Det blev starten på ett samarbete som har pågått i mer än 45 år och familjen har sedan dess varit Linums leverantör. – Grundtanken i företaget har alltid varit att respektera människorna som vi arbetar med. Det innebär att vi har långa relationer och talar hellre om samarbete än köpare säljare. Det skapar en trygghet och vi kan arbeta långsiktigt med kvalitetsfrågor och ekologi. Men visst kan det också uppstå kulturkrockar när man arbetar med ett land i en annan världsdel. – En gång beställde vi en kollektion med julstrumpor, såna som man kan hänga upp vid jul och lägga en liten julklapp i enligt engelsk tradition, berättar Sven. I Indien tog man för givet att strumpor kommer i par, så när vi beställde ett antal julstrumpor fick vi dubbelt så många! Sedan ett par år håller Sven på att trappa ner och lämna över styrningen av livsverket till sonen Stefan. Om Sven är stor och gladlynt har Stefan en mer lågmäld framtoning. Lite som Linum i sin katalog beskriver sommarens kollektioner Rose garden och Rail Road: Färgrik fantasi som möter naturlig enkelhet. – Jag sommarjobbade på Linums lager för 20 år sedan och som extra personal på helger, berättar Stefan. Sedan har jag utbildat mig och arbetat med andra saker under ett par år.

År 2006 blev jag adjungerad i styrelsen och 2008 tog jag beslutet att börja arbeta aktivt i företaget som vd. Till en början inriktade jag mig mest på marknadssidan, sedan har jag lärt mig inköp och byggt mina egna relationer. Sven har inte pensionerat sig, han och Stefan jobbar sida vid sida. Båda tycker det är positivt att bolla olika idéer, strategier och företagsfrågor med varandra. Sven lämnar över ansvaret stegvis och vissa delar har han helt lämnat över. – Vi har bestämt en grunduppdelning oss emellan, säger Sven. Jag får lägga mig i, men Stefan bestämmer. På tal om ledarskap berättar Sven en anekdot som utspelades när Stefans äldre bröder var sju och sex år gamla. De hade haft besök i familjen av en bekant som var rektor. Pojkarna undrade vad en rektor var, och Sven berättade att det var en person som bestämde på en skola. Genast frågade en av sönerna: ”Vem bestämmer på ditt jobb, pappa?” ”Vem tror ni?” frågade Sven. Den ena sonen gissade på en bestämd dam på kontoret och den andre på en av dem som jobbade på lagret. ”Nej, det är jag som bestämmer!”, svarade Sven ”Är det du!” kom det från pojkarna – Det tog jag som en komplimang, säger Sven med sitt varma skratt.

EKOLOGI PÅ EXPORT Miljötänket genomsyrar Linums företagsfilosofi. Sven har alltid varit intresserad av miljöarbete och investerat mycket i att införa ekologiskt kunnande till produktionen i Indien. – Det är viktigt att man har regelverk i produktionen, säger Stefan. Vi har full kontroll och släpper inte ut något i naturen utan renar och återanvänder allt vatten som inte avdunstar. Ren produktion är dyrare men vi betalar vad det kostar. Det är en viktig del av vår företagsfilosofi.

FRÅN DESIGN TILL BUTIK I början bestämde Sven och hans medarbetare själva mycket av designen, de hade till exempel hjälp av Rigmor Enbrand som drev butiken Trolltyg i centrala Uppsala. Nu har de både ett eget designteam på Linum och anlitar dessutom externa formgivare som är duktiga på olika tekniker och olika uttryck. – Jag har alltid tyckt funktion är viktigt, och skönhet är också en funktion, säger Sven. Så småningom utvecklade man väl en viss erfarenhet och ett visst öga för vad som går hem. Det är en lång process från första skiss till färdig produkt. Från att designteamet startar tar det cirka ett och ett halvt år innan produkten är i butik. – Det börjar med att vi ger formgivarna ett skissuppdrag, berättar Stefan. Det mynnar ut i ett tema, en känsla och ett färgspektrum, en palett som man tror är rätt för säsongen. Det är alltid lika spännande att gå från skiss till färdigt tryck. Innan man lagt färgerna på textil vet man aldrig exakt hur det kommer att bli.

21


TVÄTTAT ÄR POPPIS

HISTORISK HANDDUK I REPRIS

Trender är viktigt i inredningsbranschen. Man måste ligga rätt i tiden, vara både nytänkande och intressant, samtidigt som man inte får ligga för långt fram. – Utmaningen ligger i att ständigt förnya sig, säger Stefan. Vi jobbar i en trendig bransch där man måste bevisa sig varje gång. Gör man floppar åker man ut. Vilken trend det blir beror på var i världen man är. Men världen har krympt, det blir mer och mer lika. – Det är inte bara trend i designen utan givetvis också i kvaliteten på tyget, fortsätter Stefan. Nu efterfrågas kraftigare kvaliteter med grövre struktur och tvättat linne är väldigt poppis. Kunderna vill ha använt material som ser rufft ut.

När Stefan nu leder företaget in i framtiden tycker han det är viktigt att försöka knyta an till historien. – Vi har åter börjat tillverka den första handduken vi tog in 1969. Den är gjord i våfflad bomull, precis som den var i början, men nu är den tillverkad av förtvättad ekologisk bomull i en ännu bättre kvalitet. På 60-talet var det inte lika lätt att förklara varför man skulle köpa en handduk som inte var frotté, den var inte lika lätt att sälja som nu. Men i Karlstad såldes många våfflade handdukar till en person. Efter 15 år ringde han till Linum och ville köpa fler. Han berättade att hans fru hade så positiva minnen från handdukarna eftersom de köpt dem när de födde sitt första barn. – Det var roligt att få den historien, men det finns ett stort problem, säger Sven och ler. Vi har så bra kvalitet att våra produkter håller för länge! 2

VARUMÄRKET VISAR VEM DU ÄR – Våra slutkonsumenter köper våra produkter för att Linum står för något speciellt, man visar vem man är via varumärket, säger Stefan. Varumärket är ett löfte och det är viktigt att hålla vad man lovar. Jag tror vi har påverkat branschen, det är många som följt efter oss. Linum säger sig inte märka så mycket av lågkonjunkturer. I en lågkonjunktur slutar man att köpa dyra kapitalvaror och köper istället mindre dyrbara saker som piggar upp hemmet. – Nu säljer vi en ganska stor del metervara, säger Sven. Folk har börjat sy igen. Det egna hantverket har fått ett uppsving, det är en ny trend att man vill sätta en mer personlig prägel på sitt hem.

MARKNADEN VÄXER Från början hette företaget South India Import. Namnet Linum kom till 1979 när det skulle etableras i Tyskland. Konjunkturerna skiftar på olika marknader, och man ville inte vara beroende av Sverige. – När vi startade i Tyskland måste vi ha ett marknadsnamn, berättar Sven vidare. Linum var kort, enkelt och associerade till våra produkter. Idag går det inte att hitta ett lika bra namn. Tyskland är största marknaden, sedan kommer Frankrike och Skandinavien. Det är egentligen bara populationen som sätter begränsningarna. – Östeuropa blir också mer intresserade av branschen ju högre levnadsstandard man får, säger Stefan. Ett samhälle måste nå en viss nivå på behovsstegen innan man börjar fundera över heminredning. En vacker dag kanske vi börjar sälja Linums produkter till indiska hem också! Linum har planer på expansion och lägger löpande till nya marknader. Hösten 2011 öppnade man i Australien och Japan står på tur. Även på Internet har försäljningen ökat. – Först såg vi Internet som en lågprisaktör, fortsätter Stefan. Nu ser vi det som en extra serviceyta och en ny distributionskanal. Världen har krympt. Det är en otrolig utveckling!

22

FAKTA OM LINUM 23 personer är anställda i moderföretaget. 65 anställda i hela koncernen med Frankrike och Tyskland. Sysselsätter över 1500 personer i södra Indien Finns på t.ex Trolltyg, Norrgavel, Vålamagasinet Ordet linum kommer från grekiskans linon som betyder lina eller linje och har sitt ursprung från mer än 425 år före Kristus. Linum är också det latinska släktnamnet för olika linarter. Det finns omkring 200 linarter varav tre finns i Sverige. Källa: Nordiska riksmuseet.


23


OS OSS I VÅR H T E K C Y M R E DET HÄND 20/4 Salsa lman g rockar loss listen Ninni Schu na 21/4 Little Kin ur jo h oc n re ta ht med förfat t Baker 23/4 Crime Nig berättelse om Che k is al ik us m ns appe 26/4 ”Chet” H 27/4 Salsa Chet Baker 28/4 Abonnerat isk berättelse om al ik us m ns pe 3/5 ”Chet ” Hap 4/5 Salsa 5/4 Grekisk fest n Trio ed Håkan Jansso 10/5 Vårjazz m 11/5 Salsa raskning - garanterad över st ti ar lig em H 12/5 s med Blues Friend 17/5 Vårblues 18/5 Salsa s 19/5 Rockafton n & his jazzfriend so ns Ja an åk H ed 24/5 Vårjazz m 25/5 Salsa gungar 26/5 Cursed så kristallkronan ar el sp d an B es lu 31/5 Avenue B ... och vi har mer

på gång! msida

Besök gärna vår he

se

www.ciaovictoria.

Drottninggatan 12

UPPSALA

018-120 170

24


19.00 torsdag 10 maj

Uppsala Kammarorkester ”Brahms dubbelkonsert” Dirigent: Paul Mägi Solister: Bernt Lysell, violin och Erik Wahlgren, cello Vinnarverket i Uppsala Tonsättartävling: Fjellström Quiet arcs/ Pulsating surfaces Brahms Konsert för violin och violoncell Sibelius Symfoni nr 6

Uppsala Konsert & Kongress Information: www.miu.se 018-17 19 20. Biljetter: www.ticnet.se 077-170 70 70, Uppsala Konsert & Kongress 018-727 90 00

Fokus på företag.

Två mobiler till priset av en. Nu har vi fyllt våra butiker med riktigt bra erbjudanden för företagare. Köp till exempel en Xperia™ ray med Jobbmobil Max så får du 200 kr rabatt på månadskostnaden och en extra tålig smartphone med kontantkort och ett års surf på köpet (totalt värde 2 355 kr exkl. moms).

500 kr!

När du binder ett jobbmobilabonnemang så får du 500 kr extra att handla för! (max 2 500 kr/ företag)

Xperia™ ray På köpet! Motorola Defy+ mini inklusive Telia Refill Startpaket och Årskort Mobilsurf

439 kr/mån Gäller 6 månader vid tecknande av Jobbmobil Max i 24 mån.

Problem med snarkning ? Nu finns en ny, smärtfri behandling med laser för att reducera snarkning ! LaserCare är först med metoden i Sverige. Hos LaserCare kan du också bli ”hårfri” och ”fläckfri”, och förnya ditt yttre. Ring för mer info, 018-60 22 00. Se aktuella erbjudanden på www.lasercare.se Välkommen!

Ord. pris 639 kr/mån

Laser�Care

Välkommen till bättre affärer.

UPPSALA

Erbjudandet gäller i Telias butiker i Uppsala

Smedsgränd 2 B, 1 tr (in på gården), 753 20 Uppsala

Erbjudandena gäller så långt lagret räcker, dock längst till den 15/4, 2012. Vid 24 mån bindning, 439 kr/mån i 6 mån, 639 kr/mån under resterande bindningstid, därefter ord. pris 649 kr/mån. Engångsavgift 200 kr. Varje mån ingår 10 000 fria samtalsminuter utan öppningsavgifter, 10 000 sms & mms. Överskjutande trafik faktureras enligt Telia Jobbmobil Max. Mobilsurf ingår med 10 Mbit/s och 10 GB datamängd/ mån. Accesshastigheten begränsas till 120 kbit/s efter förbrukad datamängd (Telias Homerun Wireless Zones påverkas ej). Ip-telefoni ingår inte. Alla priser exkl. moms, gäller inom Sverige. För fullständiga priser och villkor se telia.se eller fråga i butik.

018-60 22 00, info@lasercare.se, www.lasercare.se

25 Biz&Art #18-12.indd 1

2012-03-27 23:19


Mรถte med Mandela och en ambassadรถr av Lillemor Berg

26


Makt korrumperar. Vi har sett det hända gång på gång, hur löftesrika befrielseledare successivt anammar en minst lika korrupt eller grym regim som den de en gång störtat. Undantagen är få men lyser desto starkare som ledljus för vårt hopp. I vår tid har vi fått uppleva fenomenet Nelson Mandela, Madiba Magic.

Sten Rylander tillsammans med sin hustru Berit och Mandelas sonson Mandla Mandela.

Mandela har vigt en hel livstid åt kampen för ett rättvist och tolerant samhälle. Han förband sig att leva för sina ideal men, om nödvändigt, också dö för dem, så som han uttryckte saken i sitt berömda försvarstal i Rivona-rättegången 1964. Mandela dömdes och tillbringade nära trettio år i fängelse. Vid frigivningen 1990 tar han, andligen obruten och stärkt i sina visioner, steget ut i rampljuset och uppmanar till försoning. Trots ett månghundraårigt förflutet av kolonialt förtryck och en mansålder av brutal rasism under apartheidregimen, har Nelson Mandela modet att avvisa inslag av hämnd och revansch i den politiska agendan. Han vinner slaget om Sydafrika utan att slå. – Man önskar att det fanns fler ledargestalter som Nelson Mandela, som står fast vid värdegrunder om demokrati och tolerans och som dessutom, likt Mandela, har förmågan att vara ödmjuka och goda lyssnare. Man föreställer sig att han skulle sätta tonen för ett afrikanskt ledarskap, men det tragiska är att han är ett unikum, säger Sten Rylander. Sten Rylander är aktuell med den nyligen utgivna boken Nelson Mandela – Tolerans och ledarskap, som ger en initierad och levande bild av Nelson Mandelas bakgrund och livsgärning i ljuset av ANC:s hundraåriga historia och i skuggan av apartheidsystemets framväxt i Sydafrika. Boken omfattar även en inblick i tiden efter Mandela. Sten Rylander ger en detaljerad och insiktsfull bild av det moderna Sydafrikas realpolitiska terräng, samt diskuterar även Afrikas framtid i stort. Nelson Mandela – Tolerans och ledarskap är Sten Rylanders debut som författare. Mer känd är han som en ovanligt frispråkig ambassadör, senast i Zimbabwe, där makteliten inte kände sig helt bekväm med en svensk ambassadör som vägrade hålla tyst om regimens brutalitet. – Att jag skulle skriva en bok, var inte min idé från början men nu är det gjort och det ska bli mycket spännande att se hur den tas emot, säger Sten Rylander. Initiativet till bokprojektet kom från förlaget Historiska Media. Redaktören Lena Amurén hade hört Sten Rylander prata om sin erfarenhet av Afrika i radion och tyckte att han, som hade så många unika kunskaper, skulle skriva en bok om sina möten med Mandela. – Jag har fått så mycket bra källmaterial men fick tyvärr

inte träffa Mandela igen för den här boken. Han har blivit mycket gammal, kan inte läsa längre och inte heller föra en lång konversation, så familjen ser till att han får vara ifred. Men exemplet Mandela finns där och jag vill gärna hjälpa till att hålla denna förebild levande. Det digra verket på drygt trehundra sidor om vår tids största ikon och hans tid är föredömligt lättläst trots ämnets omfattning och komplexitet. Förordet är skrivet av den tidigare statsministern Ingvar Carlsson och till Sten Rylanders många personliga källor hör flera personer i Nelson Mandelas omedelbara närhet som bl a Thabo Mbeki, Desmond Tutu och Niel Barnard. Sten Rylander levererar dessutom intressanta uppgifter ur svensk synvinkel. ANC hade ett mångårigt nära samarbete med Sverige i kampen mot apartheid och erhöll ett massivt stöd från svenskt håll. Sverige var också det första land utanför Afrika som Nelson Mandela besökte efter frigivningen 1990. I Ingvar Carlssons förord återges Nelson Mandelas bevingade hälsning till svenska folket: I dag är det många som vill vara våra vänner. Det gläder oss. Men vi glömmer aldrig dem som gav oss sitt stöd när vi hade det svårt. Sten Rylander har följt de senaste trettio årens utveckling i södra Afrika på nära håll och ofta befunnit sig mitt i händelsernas centrum under regionens nutidshistoria. Sedan 1970, då han inledde sin karriär inom UD och SIDA, har han haft uppdrag bl a för Världsbanken i Washington och för den svenska OECD- delegationen i Paris, men huvuddelen av sitt yrkesverksamma liv har Sten Rylander tillbringat i södra Afrika. I slutet av 70-talet blir han chef för SIDA i Botswana och Lesotho. Botswana är ett härligt självmedvetet och mycket självständigt land. Ingen var intresserad av Botswana som koloni så landet fick vara ifred. Det var först efter självständigheten på 60-talat som man, lämpligt nog, upptäckte diamantfyndigheter. Under tiden i Botswana kom Sten Rylander att bli djupt intresserad av san-folkets, eller bushmännens, situation. Men det var först senare, när han var stationerad i Namibia, som han tog initiativ till ett unikt möte mellan ursprungsbefolkningar som samer, san-folk och aboriginer. – Det var ett fantastiskt möte som pågick under några

27


veckor. Många av världens ursprungsbefolkningar har liknande livsstilar och därför också mycket likartade erfarenheter och problem. Efter Botswana blir Sten Rylander Sveriges ambassadör i Angola under en period när stor instabilitet råder i landet. Här knyter han tillsammans med sin hustru Berit, som då är handläggare för det humanitära biståndet genom SIDA, nära kontakter med befrielserörelserna SWAPO och ANC. Nästa anhalt för Sten Rylander blir Namibia, där han verkar som ambassadör under de första åren av landets självständighet. Under åren har det också blivit uppdrag av mer direkt diplomatisk karaktär. Vid Sudan/Dafur-konflikten 2004 – 05 är Sten Rylander EU-representant i Afrikanska Unionens team av medlare. Sverige har sedan länge haft positiva relationer till alla de afrikanska länder som Sten Rylander arbetat i. Det gäller i synnerhet för Tanzania där han var Sveriges ambassadör under åren 1998 till 2003. – Det finns en kärlek mellan Sverige och Tanzania som går långt tillbaka i tiden. Landet har ett bra ledarskap och man hanterar etniska motsättningar på ett föredömligt sätt. Här känner sig alla, svart som vit, i första hand som tanzanier, något som konsoliderades under Julius Nyereres tid. Julius Nyerere, som blev Tanzanias första folkvalda president, stod för ett gott och betydelsefullt ledarskap, menar Sten Rylander. – Liksom Mandela stod han för tolerans, nationell sammanhållning bortom etniska olikheter och för positiva visioner om det stora panafrikanska sammanhanget. Nelson Mandela har, trots hög ålder, varit oerhört aktiv före, under och efter sina fem år som president. Men svårigheterna att få till stånd en nationell sammanhållning

28

över de ingrodda rasbarriärerna har varit och är fortfarande stora i Sydafrika, liksom problemen med en skev ekonomi som tenderar att cementera orättvisorna. Läget i dagens Sydafrika lämnar mycket övrigt att önska, anser Sten Rylander. – Mycket har hänt men inte tillräckligt fort. Grundläggande basbehov som gäller vatten, sanitet, utbildning och hälsovård släpar efter. Arbetslösheten är hög och fattigdomen utbredd. Det finns en stor besvikelse i dagens Sydafrika, särskilt bland de unga. Det blir inte blir bättre av ett ANC som försvagats av inre stridigheter och en statsapparat som infiltreras av korruption. Ibland frågar man sig, var är arvet från Mandela, Madiba Magic? Ledarskapet efter Mandela har inte levt upp till förväntningarna, varken på nationell nivå eller utrikespolitiskt. Nelson Mandela stod för en tydlig linje när det gäller respekt för mänskliga rättigheter men hans efterföljare har inte visat samma fasthet när det gäller att ta ställning. Det Sydafrikanska ledarskapet tar idag inte längre ledningen i Afrika för att försvara de mänskliga rättigheterna utan har t ex lagt ner sin röst i FN både i fråga om Burma och Syrien, påpekar Sten Rylander. Och tydliga reaktioner uteblir ofta också när mänskliga rättigheter kränks i andra afrikanska länder. Det positiva, menar Sten Rylander, är att det civila samhället i Sydafrika växer i styrka. Folk reagerar och säger ifrån när det kommer påbud uppifrån om förändringar i konstitutionen, som innebär mer censur och inskränkta fri- och rättigheter. Trots att Afrika i stort är en kontinent med många olösta problem, är Sten Rylander optimistisk om framtiden. – Afrika är i hög grad en potentiell tillväxtmarknad som har sin bästa tid framför sig. Här finns enorma naturtillgångar som ännu är outnyttjade och gott om mänskliga resurser för en expanderande arbetsmarknad. I de tropiska klimatzonerna finns stora möjligheter att utveckla jordbruket i en omfattning som kan bidra till världens livsmedelsförsörjning. Men för att utvecklingen ska gå framåt krävs det att afrikanerna tar till vara sina egna intressen som självständiga nationella demokratier. Fortfarande är det i regel utländska intressenter med neokoloniala agendor som exploaterar rikedomarna. Den stereotypa bilden av Afrika som ett område fyllt av bottenlös fattigdom och eviga konflikthärdar lever dessvärre kvar i västvärlden. Men Sten Rylander understryker faktum, att så är det inte. Många länder i Afrika är demokratier och mycket går åt rätt håll. Trots det, tycks Europa vanemässigt bibehålla en patriarkal hållning i engagemanget för Afrika. Relationerna utvecklas inte av ensidig biståndspolitik. Vad som krävs är ett ömsesidigt ekonomiskt samarbete på villkor som gynnar alla parter. Men handelspolitiska lösningar som går stick i stäv mot EU:s uppdrag att skydda sin egen interna marknad är en svår nöt att knäcka. Men Sverige och Europa har starka historiska band med Afrika och borde engagera sig mer kreativt för Afrikas framtid, anser Sten Rylander. Han oroar sig för att banden nu håller på att lösas upp. Många


Från bokreleasen av Nelson Mandela – tolerans och ledarskap på ABF, Stockholm, den 28 april.

afrikanska länder har under senare år etablerat kontakter med Indien och framför allt Kina, som blivit en stor ekonomisk aktör på kontinenten under de senaste tio åren. Sten Rylander har återvänt till Sverige och Uppsala som pensionär men har inga planer på att pensionera sitt eget engagemang eller kliva ur rollen som Afrikaexpert. Kärleken till Afrika och den optimistiska synen på kontinentens framtid lever vidare, liksom alla kontakter och vänskapsband som knutits där under de trettio yrkesåren. Dessutom har Sten Rylander nu inlett en ny karriär som författare, något som skapar ytterligare en plattform för hans engagemang. Nelson Mandela – Tolerans och ledarskap kommer förhoppningsvis att översättas till engelska och därmed hjälpa till att sprida ljus över Nelson Mandelas inspirerande exempel till stora delar av världen.

Ibland dyker det upp kuriösa samband. Nelson Mandela delar ideal som tolerans, stark integritet och en omutlig respekt för mänskliga rättigheter med en svensk ikon, Dag Hammarskjöld. Sten Rylander är Senior Advicer i Dag Hammarskjöld Foundation. Dag Hammarskjöld växte upp på Uppsala slott, där hans far residerade som landshövding. Sten Rylander, som lyfter fram Nelson Mandelas exempel och delar hans ideal, har också bott på Uppsala slott. Hans far var landshövding i Uppsala län, från 1959 till 1967. Det är kanske ovidkommande i sammanhanget men all information behöver inte ha någon särskild poäng. Somligt är bara trevligt att känna till. 2

29


Bandet som gör skillnad

av Johanna Uddén

*** *** 30

Med så olika förebilder som John Cage, Pet Shop Boys och Throbbing Gristle kan man förstå att det är svårt att sätta in Differnet i en musikalisk genre. Och frågan är om det ens är intressant. Differnets själva idé är experimenterandet, de vill hela tiden utmana sig själva och publiken. – Hela vår arbetsmetod går ut på att det ska vara lite skevt, säger Anna-Karin Brus som är sångerska i bandet och för många känd som en tongivande konstnär i Uppsala. Jag träffar tre av de fyra medlemmarna ur bandet på Uppsala Konsert & Kongress. Vi har bestämt tid för en eftermiddagsfika i serveringen, men serveringen är stängd (aja baja till dem som bestämt att Uppsalas coolaste hus inte blir så livfullt som det skulle kunna vara). I stället åker vi längst upp, tittar ut över stan och längtar efter kaffe. Men Uppsala Konsert & Kongress är förstås en viktig institution för bandet. – Det här huset har verkligen betytt mycket för Uppsalas musikliv! Jag har gått på jättemånga konserter här, säger Anna-Karin Brus. – Och vi har själva haft flera spelningar här, bland annat på invigningen, säger Tomas Bodén. Tomas Bodén var den som tillsammans med Peter Jackson la grunden för Differnet. Under en performance på Konstmuseet på Kulturnatten 2000 återvann de dålig musik – folk fick lämna in sina gamla dåliga plattor och Tomas Bodén och Peter Jackson skapade ny musik av dem. De fortsatte att


utveckla samarbetet och tillsammans med musikvännerna Magnus Gyllenswärd och Anna-Karin Brus gav de ut kulturtidskriften Magisteriet. – Tidskriften kom ut med fyra nummer och när vi fick statligt kulturstöd köpte vi instrument för pengarna i stället. Vi såg det som att pengarna gick runt till annan kultur och vi har ju hållit på sedan 2001, så det var väl ju investerade statliga pengar, säger Anna-Karin Brus. Så blev Differnet ett av alla olika musikaliska projekt som de fyra medlemmarna ägnar sig åt. De förekommer i olika konstellationer och i soloprojekt. Till exempel har AnnaKarin Brus och Tomas Bodén ett band (Liminals) och Peter Jackson och Tomas Bodén har tillsammans med Johan Redin ett annat (Box 229). 2002 släppte Differnet den första skivan och den blev populär. – Låtarna spelades på P3. Vi blev kända i elektronicakretsar och nu har vi en del fans i både Japan och USA, berättar Peter Jackson. Differnet har ett sjuttital livespelningar bakom sig på bland Popaganda, Stockholms Poesi-festival, Arvikafestivalen, Södra Teatern, Moderna Museet, Accelerator, Inkonst och Debaser. De blev utsedda till 2000-talets sjunde bästa band (!) och en av deras låtar utnämndes till P3 Pops bästa låtar 2005. Bandet har också medverkat på ett antal samlingsalbum, bland annat Svensk indie 1989–2005. – Indie-perioden var betydelsefull för musiken. Under slutet av 90-talet och en bit in på 2000-talet hände otroligt mycket. Allting var tillåtet inom musiken. På så vis påminner den perioden om punken, säger Tomas Bodén. Bandet och musiken utvecklas hela tiden och sedan 2007 har de börjat improvisera på scenen. Och de riktar även in sig på andra konstarter, både konst och litteratur. Den 19 april är de bokade på Inkonst i Malmö, där de gör en spelning tillsammans med författaren Stig Larsson. Differnet kommer att improvisera till de texter han läser. Samma koncept gäller på årets Volt – den elektroniska musikens egen festival på Uppsala Konsert & Kongress (i år den 9 juni).

te märkas. Vi villsynain s att vi varit där. Men det ska

www.ekebystad.se

31


Differnet är bokade på Volt för andra gången och nu tar bandet alltså med sig den kontroversielle författaren. Det blir något att se fram emot! – Man kan säga att vi är musikaliskt rastlösa. Vi vill göra nytt hela tiden. Det blir annorlunda och kul att spela med Stig Larsson, säger Peter Jackson. Höjdpunkten för bandet är de två veckor varje sommar då de åker iväg till en stuga och spelar in. Alla ser glada ut när just det kommer på tal. – Målet för oss är ju att få spela tillsammans, det är därför det är så himla kul. Men det är klart att vi vill kommunicera ut musiken också, säger Anna-Karin Brus. De spelar in massor under de två veckorna, men sen kommer det stora efterarbetet. Av allt som spelas in slängs säkert 90 procent, berättar de. – Att göra musik är en kreativ process som ger resultat. Det är något man kan jobba med under en längre tid. Och den processen är rolig, säger Peter Jackson. Snart kommer resultatet av deras senaste arbete – skivan little brittle som släpps i höst. Försäljningen och spelningarna ger okej med inkomster, i alla fall så att bandet kan gå runt. Det betyder att det man drar in återinvesteras i nya instrument och elektronik. – Jag skulle aldrig vara med i ett projekt som går minus, säger Anna-Karin Brus. Men ingen i bandet kan försörja sig enbart på musiken. Magnus Gyllenswärd, som bor i USA, är industridesigner. Peter Jackson är religionshistoriker och forskare på Stock-

32

holms universitet. För Anna-Karin Brus är musiken en integrerad del av konsten och i flera projekt blandar hon musik, ljud och bild. Till exempel ska hon tillsammans med Tomas Bodén göra en performance under årets Friktioner, den internationella performancekonstfestivalen på Uppsala konstmuseum. Tomas Bodén försörjer sig genom ett typiskt brödjobb. – Jag vill ha musiken som huvudsaklig syssla och därför har jag ett jobb som inte är så engagerande. Jag vill verkligen kunna lägga energin på musiken, berättar Tomas Bodén. Och nu verkar det ha blivit lättare för honom att göra det. Nyligen tilldelades Tomas Bodén landstingets konstnärliga utvecklingsstöd. Det innebär 200 000 kronor fördelat på två år. Det är samma stipendium som Anna-Karin Brus tog emot förra året. I motiveringen kan man läsa att Tomas Bodén är en av Sveriges mest aktade artister inom den elektroniska musiken men att han är ett respekterat namn även utomlands. Hans personliga signum kan förnimmas i en kajas kraxande lika väl som i en rak bas på ett dansgolv. För Tomas Bodén betyder stipendiet att han får arbetsro och att han kan utveckla alla sina musikprojekt, däribland Differnet. Fortsättning följer. 2


Om du älskar choklad på riktigt

Välkommen till en värld av smaker. Välkommen till Chocolat.

Svava Gallerian Vard 10–19, Lör 10–18, Sön 12–16 e-mail: chocolat@telia.com • www.chocolat-uppsala.se Telefon: 018-15 68 00 Öppet:

Vi finns även på Bolandsgatan!

33


34


Anders Walls Stiftelser har sedan 1981 delat ut nära 50 miljoner kronor i stipendier och bidrag till unga och kreativa begåvningar inom naturvetenskaplig forskning, ung företagsamhet och musik. År 2000 inrättades ytterligare ett stipendium, Årets Uppsalastudent. Den senaste i raden som fått denna utmärkelse är läkarstuderande Johan Bengtsson, Årets Uppsalastudent 2011

Johan Bengtsson – Årets Uppsalastudent 2o11 av Lillemor Berg

– Jag har snöat in på surdegstrenden, berättar Johan Bengtsson, med anledning av att han bakat till långt in på natten, både bullar och kakor, för att bjuda kursarna på läkarprogrammet. Han är mångsidig och kreativ och har alltid haft en massa projekt på gång samtidigt, Årets Uppsalastudent 2011. Johan Bengtsson är som klippt och skuren för utmärkelsen. Stipendiet på 100 000 kronor får han för att på ett förtjänstfullt sätt lyckats kombinera ett engagemang i studentlivet med framgångsrika studier på läkarlinjen. Priset delades ut i en fullsatt universitetsaula i samband med den årliga Anders Wall-föreläsningen 2011 och Johan Bengtsson fick den stora äran att ta emot utmärkelsen av den då höggravida kronprinsessan Victoria. Johan Bengtsson är aktiv i Smålands nation, där han verkat som klubbverkare, kulturförman, ledamot i nationens styrelse, redaktör för tidningen och ansvarig för hemsidan. Men ett av essen i Johan Bengtssons rockärm är nog engagemanget i spexgruppen Specialstyrelsen, i vilken han varit en drivande kraft. – Det hela började via läkarprogrammet. Efter två års studier är det tradition att hålla en riktig brakfest innan alla ska ut och praktisera på klinik. Då ingår det att sätta upp spex. Vi var fyra personer som satsade lite extra och tog det till en ny nivå, med mer genomtänkt scenografi, kostym och ljussättning. Så spexgruppen levde kvar. Spexgruppen Specialstyrelsen gick till och med på export.

Gruppen engagerades för att uppträda på invigningen av svenska ambassadens hälsovecka i Washington DC. – Det var större än vi anat med massor av folk, hälsoministern var där och flera andra kändisar. Johan Bengtsson ser sig själv som ganska effektiv och exekutiv. Han får mycket gjort och det mesta drivs av lust och nyfikenhet med hjälp av en hel del disciplin. Ofta börjar tankarna spinna kring små skojiga idéer som sväller ut till stora projekt. Vid sidan av studierna har han till exempel skapat en pedagogisk musikvideo om jonbalanser i kroppen som nu används i undervisningen på läkarprogrammet. – Det kom sig nog egentligen av att det kändes ganska tråkigt att sitta och plugga in det där. Jag ville göra det lite roligare, så jag skrev en låttext och sedan rullade det bara på. Jag drog igång folk i klassen som kunde dansa och sjunga. Och jag är väldigt intresserad av att filma och tycker det är roligt att jobba med redigering. Läkaryrket var inte ett självklart val för Johan Bengtsson, som funderat i många banor om sin framtid. Filmhögskola kunde ha varit ett alternativ, språk ett annat. När han kom till Uppsala från Linköping 2004 var det för att studera lingvistik. Johan Bengtsson talar förutom engelska även spanska, franska och lite ryska och har dessutom förkovrat sig lite grand i arabiska. – När min flickvän reste till Indien under en period behövde jag något mer att göra vid sidan av ordinarie studier, så jag tog en kurs geovetenskap och klimatlära och en kurs i

35


arabiska. Men kursen i arabiska gick tyvärr inte så bra att kombinera med studierna på läkarprogrammet. Det är så där han gör, Johan Bengtsson, hoppar på allt möjligt som roar honom och är inte det minsta rädd för extra besvär. Förra terminen gick han en kurs i keramik och lärde sig dreja. Sånglektioner funderar han också lite på att ta, eftersom han enligt egen utsago är ganska omusikalisk och kanske kunde åtgärda det. – Jag tycker det är roligt att hålla på med udda saker vid sidan av och är väldigt nyfiken på att lära mig sådant som jag inte gjort förut. Det öppnar dörrar till nya världar och man möter nya människor med kunskaper som man inte hade en aning om att de fanns. Med sin erfarenhet av showbiz genom engagemanget i Specialstyrelsen, vore ett jobb i underhållningsbranschen eller inom kultursektorn inte främmande för den mångsidige stipendiaten, men Johan Bengtson trivs väldigt bra med sitt yrkesval och tycker det känns skönt med den utstakade väg som läkarprogrammet ger. Han hinner ju ändå göra så mycket annat också vid sidan av. En plan är i alla fall att knyta ihop säcken med alla lösa kurser i språk och lingvistik samt att ta upp det där med arabiskan igen. – Kanske kan man investera en del av prispengarna på att lära sig arabiska ordentligt. Och man skulle kunna göra läkarpraktik i något arabiskt land. Det är bra om man som läkare kan lite grand av de stora flyktingspråken, även om man bara kan fråga hur patienten mår och var den har ont, tycker han. Som nybliven Wallumi har Johan Bengtsson ännu inte hunnit vara med i så många av Wallumniklubbens sammankomster. Men han var på plats i Stockholm när årets övriga stipendiater fick sina priser och intrycken är positiva. – Det verkar vara ett kul gäng med massor av drivna människor. Väldigt roligt med bredden, att ena stunden prata med en operasångare, sedan med en som letar efter liv på andra planeter och i nästa med någon som jobbar på handelskammaren i London. För övrig skulle Johan Bengtsson, om han får välja själv, gärna stanna i Uppsala även efter studierna. Här trivs han som handen i handsken med all ny energi som tillförs varje termin. Om det blir så eller inte, beror lite på flickvännens preferenser. När det gäller framtiden som läkare är han ganska säker på inriktning. Valet av specialisering lutar starkt åt psykiatrin, ett område som han intresserar sig mycket för. Och snart blir Johan Bengtsson pappa. – Ja, och det passar bra, för både min flickvän och jag har precis läst barnkursen på läkarprogrammet. 2

36


37


38


Fokus på företag.

Två mobiler till priset av en. Nu har vi fyllt våra butiker med riktigt bra erbjudanden för företagare. Köp till exempel en Xperia™ ray med Jobbmobil Max så får du 200 kr rabatt på månadskostnaden och en extra tålig smartphone med kontantkort och ett års surf på köpet (totalt värde 2 355 kr exkl. moms).

500 kr!

När du binder ett jobbmobilabonnemang så får du 500 kr extra att handla för! (max 2 500 kr/ företag)

AHLFORD EXPANDERAR Martin Bjurenlind arbetar sedan 1 oktober 2011 på Ahlford Advokatbyrås Uppsalakontor och kommer närmast från avslutade studier vid Uppsala Universitet. Tina Edh arbetar hos oss sedan den 1 mars 2012 och kommer närmast från tingstjänstgöring vid Uppsala tingsrätt. Den 2 maj 2012 börjar Ylva Lindahl hos oss och även hon kommer närmast från tingstjänstgöring vid Uppsala tingsrätt.

Xperia™ ray På köpet! Motorola Defy+ mini inklusive Telia Refill Startpaket och Årskort Mobilsurf

439 kr/mån Gäller 6 månader vid tecknande av Jobbmobil Max i 24 mån. Ord. pris 639 kr/mån

Ahlford Advokatbyrå har affärsjuridik och obeståndsrätt som huvudsaklig inriktning. Vi finns nu också på Origo i Uppsala och har även nya kontor i såväl Gävle som Västerås. För mer information besök gärna www.ahlford.se.

Välkommen till bättre affärer. Erbjudandet gäller i Telias butiker i Uppsala

Erbjudandena gäller så långt lagret räcker, dock längst till den 15/4, 2012. Vid 24 mån bindning, 439 kr/mån i 6 mån, 639 kr/mån under resterande bindningstid, därefter ord. pris 649 kr/mån. Engångsavgift 200 kr. Varje mån ingår 10 000 fria samtalsminuter utan öppningsavgifter, 10 000 sms & mms. Överskjutande trafik faktureras enligt Telia Jobbmobil Max. Mobilsurf ingår med 10 Mbit/s och 10 GB datamängd/ mån. Accesshastigheten begränsas till 120 kbit/s efter förbrukad datamängd (Telias Homerun Wireless Zones påverkas ej). Ip-telefoni ingår inte. Alla priser exkl. moms, gäller inom Sverige. För fullständiga priser och villkor se telia.se eller fråga i butik.

CONVEX TRIANGLE Formgivare: Rolf Isaksson, Jason Fredriksz Hängsmycke med halsband silver, 1.785:Hängsmycke med halsband guld, 11.800:-

Onsdag - fredag 10 - 18 Lördag 10 - 15 Guldsmed Rolf Isaksson Celsiushuset, Svartbäcksgatan 7 018-15 05 90. www.rolfguldsmed.se 39


40


independent moa li

e

ndast fjorton kvinnor i Sverige bär på namnet Moa Li och minst en kommer från Uppsala. Men det finns bara en person i hela vida världen som bär på namnet Moa Li och som dessutom har en egen guldbagge. Moa Li Lemhagen Schalin är stylist och kostymdesigner. Hon är nästa lika udda som sin trofé, guldbaggen, som hon fick i vid årets guldbaggegala för sin kostymdesign till filmen Kronjuvelerna, regisserad av hennes syster Ella Lemhagen. Vi möts på Independents kostymateljé i frihamnen i Stockholm. Hon luras med sin ålder, inte medvetet, utan med sitt sätt och sin stil, vilket gör att jag missbedömer hennes ålder med minst 10 år – påskkärringrouge på kinderna, blå markerade streck under ögonen och en tonårslugg. – Snart femtio, säger hon, och ler. Men jag tvivlar fortfarande. – Jag kanske är en evig tonåring och varför ändra på ett vinnande koncept, säger hon och skrattar. Moa Li Lemhagen Schalin är en helt genom ärlig person och jag förstår, att det har hon nog alltid varit. I tonåren gick hon på Katedralskolan i Uppsala, var punkare och valde sin egen väg. Många kommer ihåg systrarna Moa Li och Ella Lemhagen som udda och vackra fåglar i Uppsala på 80-talet.

41


En del trodde dom var tvillingar, så nära i ålder, bara ett år emellan dem. Moa Li Lemhagen Schalin växte upp på Rackarbacken i huset närmast Rackis och efter skolan pendlade hon till Stockholm och gick kvällskurser i beklädnad. Hon har hunnit med ett par egna klädesmärken under åren, såsom Mats&Moa och Schalin. Numera bor Moa Li Lemhagen Schalin på Kungsholmen i Stockholm med familj, tre barn och maken Johan som jobbar som modedesigner på Tiger Jeans. Moa Li Lemhagen Schalin jobbar med många olika projekt, som handlar om allt från mode och reklamfotograferingar till långfilmer. – Jag tycker att varje jobb är nytt. Det innebär nya utmaningar och ofta nya uppdragsgivare. På frågan om vad drömmen är att få jobba med i framtiden, kommer svaret snabbt. – Jag vill göra fler filmer med Ella, som nu jobbar med ett nytt manus som kommer att bli ännu bättre än Kronjuvelerna. Mer vill hon inte avslöja. Uppdragen är, som sagt, inte bara film utan gäller även stillbilder. Det senaste uppdraget var i Sydafrika för Adidas. – Jag är i alla världar. Ena dagen är det glamouröst och

42

andra dagen står man i lera upp till knäna. Uppdragen varierar, det gillar jag. På söndag skall jag göra en bild med Acne. Uppdraget är att föra samman en äventyrsfotograf i öknen och en liten japansk tjej i en och samma bild. Jag försöker få ihop det i en inre bild, men har inte lyckats så bra med det ännu. – Japan, säger jag och sneglar på hennes ryggsäck med små japanska Manga-liknande figurer. Du måste ha fått inspiration från Japan. – Jo, svarar hon, jag har en dröm om att åka till Tokyo. Jag har alltid trott att jag varit i Tokyo och folk säger att du av alla människor har väl varit i Tokyo? Men nej, aldrig. Jag tipsar henne om UpCon, den stora Mangafestivalen i Uppsala som hålls i juni varje år och hon bokar direkt in det i sin iPhone. – Kanske man skulle gör en film med Ella i Tokyo. Det vore kul, säger hon, och det blixtrar till i de blå strecken under ögonen medan hon tar en klunk te. – Jag dricker bara te. Allt annat skall jag börja med när jag blir pensionär, kaffe, whisky och kanske till och med börja röka, avslutar Moa Li Lemhagen Schalin och skrattar. Jag tänker, att det kommer nog aldrig att hända. Moa Li Lemhagen Schalin blir aldrig pensionär. Hon är en evigt independent tonåring. 2


* Tracing the drivers of B2B brand strenght and value, Niklas Persson, Lunds universitet

När gav du Vi är en din kund trycksaksenpartner trycksak senast? En högst ovetenskaplig undersökning visar att trycksaker gör människor mer glada än en webbadress som avslutning på ett möte företag emellan. En högst vetenskaplig undersökning* visar att förmågan att sprida värme och glädje är några av de saker som verkligen påverkar när företag väljer samarbetspartners. Slutsats: Trycksaker ökar lönsamheten. Kph är en trycksakspartner i stort och smått. Nya trycksaker kommer fram snabbare och enklare än någon annanstans. Välkommen att testa.

Kungsgatan 66, 018-781 81 00, www.kph.se

Kungsgatan 66, 018-781 81 00, www.kph.se

43


Ett urval av Moa Li Lemhagen Schalins kostymproduktioner

LÅNGFILM “Drömprinsen – filmen om Em” – Ella Lemhagen “Välkommen till festen” – Ella Lemhagen “Tsatsiki, morsan och polisen” – Ella Lemhagen ”Om inte” – Ella Lemhagen “Tur & retur” – Ella Lemhagen “Kronjuvelerna” - Ella Lemhagen ”Ego” – Lisa James Larsson

TV-SERIE “Allt faller” – Henrik Schyffert

MUSIKVIDEO Spice Girls “Wannabe” – Jhoan Camitz Smashing Pumpkins “Everlasting gaze”, “Try, try, try” – Jonas Åkerlund Prodigy “Smack my bitch up” – Jonas Åkerlund Whale “Pay for me” – Jonas Åkerlund Roxette “June afternoon” – Jonas Åkerlund Sinclaire “A la ronde” – Jonas Åkerlund/Johan Schalin Hideki “Queen” – Musse Hasselvall Stakka Bo “Mute” – Jesper Hiro

REKLAMFILM Cidil/Frankrike – Mike Figgis Volvo/England – Ivan Zacharias Aprilia-Sonic Spice/Italien – Jonas Frick Wasa (x 6) – Jonas Åkerlund/Johan Schalin Universal Studios/IOA – Jonas Åkerlund SAS – Joakim Eliasson Marabou – Jhoan Camitz Toyota – Musse Hasselvall Blåkläder – Jörgen Lööf McDonalds – Jocke Ålund Carlsberg/Danmark – Klas Ålund Carlsberg-MTV – Johan Renck

REKLAM/STILLBILD Adidas – Jens Andersson NK Julkatalog – Carl Bengtsson Lotto – Jesper Brandt Synsam – Mattias Edwall NK – Peter Gehrke Urban by Björn Axén – Henrik Halvarsson ICA – Karolina Henke SJ – Eric Josjö Microsoft – Thomas Klementsson Puma – Petrus Olsson Statoil – Carl-Johan Paulin Festis – Gösta Reiland Telia – Ewa-Marie Rundqvist H&M – John Scarisbrick Renault – Calle Stoltz Guldfynd – Anti Wendel Nokia – André Wolff

44


insikt

136 hk liter/ 4,1 100 km

LEXUS CT 200h COMFORT. JUST NU 0% RÄNTA! Bränsledeklaration blandad körning: 3,8 - 4,1 l/100 km, CO 2 87 - 94 g/km. Miljöklass Hybrid (ger reducerat förmånsvärde). Bilen på bilden är extrautrustad. * Baserad på 30 månader, 30% kontant och 45% restvärde. Erbjudandet kan inte kombineras med andra erbjudanden eller avtal.

”Lyxliraren imponerar.” Så skrev DN härförleden som rubrik i en recension av Lexus CT 200h och avslutade med en prisjämförelse med två tyska klasskonkurrenter: ”Lexus mitt emellan således i kronor räknat, men på första plats om man ser till helheten.” Med vårt 0%-erbjudande blir jämförelsen naturligtvis ännu mer intressant. Pris: 295 600 kr eller 2 742 kr/mån inkl försäkring.* Just nu 0% ränta under april 2012! Erbjudandet gäller CT 200h Comfort. Lägg till navigation- och ljuduppgraderingspaket för 233 kr/mån.

Lägg till 4,1 l/100 km så blir det här en riktigt aptitlig affär! Lexus Hybrid Drive gör CT 200h till en mycket bränsle- och utsläppssnål bil med riktigt trevliga prestanda. Dessutom är den skattebefriad i 5 år. Välkommen att uppleva ”lyxliraren” och låt den imponera även på dig. P.S. Vi har naturligtvis ett motsvarande attraktivt erbjudande till våra företagskunder. Och det kan vara värt att påpeka att det är väldigt mycket bil för litet förmånsvärde: från 1 529 kr/mån!

Lexus Stockholm Norr Lexus Stockholm Söder

Ytterbyvägen 14-18, Täby. Bolmensvägen 51, Årsta.

Tel 08-501 610 00. Tel 08-501 610 00. www.kaiserbil.se

Lexus_BizArt_19april_240x330.indd 1

2012-03-29 13.09

45


VINER FRÅN PORTUGAL Portugal är berömt men ändå orättvist okänt som vinland. Här framställs kvalitetsviner i olika stilar och ofta med druvsorter som bara återfinns i Portugal, något som borgar för personliga viner. Under motbokens dagar drack vi inte särkilt mycket vin i Sverige, och det som såldes var mest madeira. Faktum är att ön i Atlanten huvudsakligen exporterade sitt vin till Sverige och Norge, men nu har denna ädla produkt nästan fallit i glömska i Norden. Men bjud på ett madeiravin nästa gång du serverar en chokladdessert, så får fler pröva denna smaksensation. Portugals mest berömda produkt är nog ändå portvinet. Port finns i flera olika kvaliteter och stilar; ädlast är vintage port som de olika vinhusen bara gör under goda år. Sötman i portviner kommer från att druvmusten inte får jäsa klart, enär sprit tillsätts då jäsningen hunnit ungefär halvvägs. Resultatet blir ett alkoholstarkt vin med massor av restsötma och en härligt fruktig karaktär. Vintage port lagras sedan halvtannat år på ekfat, och därefter många år på flaska. Tack vare alkoholen, sötman samt strävheten är portviner ytterst

46

av claes brodda

lagringståliga. Det finns alltid grums i vintage port, så var noga med att dekantera före servering. Fällningen är smaklös och ofarlig, men det känns ungefär som att få in en tesked finmald sand i munnen. Portugal producerar även torra viner, både vita och röda. Här kan man verkligen botanisera i personliga, men inte extrema viner. Många portugisiska druvsorter som den gröna Alvarinho eller de blå Touriga Nacional och Tinta Barroca hittar man knappast i några andra länder, möjligen i Spanien. Och à propos Spanien; i Portugal används ofta Tempranillo i blandningarna, men här kallas druvan Tinta Roriz. Låt oss prova några torra och sedan några söta: Från nordvästra Portugal kommer vårt första landstypiska vin; Alvarinho Contacto är en vinho verde – ett ”grönt vin”. En tradition under avveckling är att binda upp stockarna i spaljéer, något som ger en långsammare mognad av druvorna eftersom växterna skuggar sig själva. Resultatet blir ett vin som ibland är svagt pärlande och ofta med en ljus ton. Namnet vinho verde kommer från att vinerna är unga och kommer från det grönskande området Costa Verde.


Vinmakaren Anselmo Mendes har framställt ett friskt vin med tropiska frukter som mango i doften. Där finns också inslag av fläder och körsbär, och i smaken kommer päron, nässlor samt ett stänk av honung fram. Även den långa eftersmaken är aromatisk, med en liten beska i avslutningen. Ett mycket gott och användbart vin, lär uppskattas av de flesta. Kopke Douro är ett ädelt rött vin som även det passar bra till olika maträtter, med en hög syra och tydlig strävhet som balanserar frukten och fatkaraktären. I både doft och smak finns ett inslag av tallbarr och eukalyptus; vidare finner vi en ton av blåbär, körsbär, stall och fat. Druvorna är till lika delar Touriga Nacional och Tinta Roriz. Begynnande mognad, utvecklas säkert till det ännu bättre de närmaste åren. Vintage Port får här representeras av Guimaraens, som vinhuset Fonseca väljer att kalla sin årgångsport från mellanår. Att årgången 1995 inte är perfekt märks egentligen bara på att vinet har lite mindre av sötman, fylligheten och strävheten än från ett toppår. Men oj va’ gott ändå! Jordgubbar, mandelmassa och fikon i doften. En begynnande mognad i den mjuka smaken, och en ofantligt lång eftersmak med en härlig klang av druvor. Om än inte ungt, så alltjämt med en spänstig

fruktighet. Till ostbrickan med grönmögelost, till prinsesstårtan eller bara som det är. Häromåret provade jag en Guimaraens från år 1964. Vinet hade en ljuvlig mognad, utan minsta tecken till ålderssvaghet. En fantastisk vinupplevelse! Ett annat dessertvin som även det självt kan duga som dessert, är Bacalhôa Moscatel de Setúbal. En doft av arrak, russin, daddlar och framförallt fikon. I smaken finns honung, ett stänk av mocca och tryffel samt en härlig fatkaraktär, efter tre år på ek. Detta milt oxiderade vin blir nog perfekt till fruktsallad eller sommarens jordubbar. 2 2010 Anselmo Mendes Alvarinho Contacto (nr 6707) 124 kr 2008 Kopke Douro Reserva (nr 2520) 126 kr 2005 Bacalhôa Moscatel de Setúbal (nr 8011) 99 kr 1995 Fonseca Guimaraens Vintage Port (nr 8001) 329 kr Samtliga viner finns i Systembolagets vanliga sortiment.

47


Historiebiten av lars lambert Olof Rudbeck rastlöst universalgeni

När den brådmogne medicinstudenten Olof Rudbeck från Västerås i april 1652 dissekerade en hund inför drottning Kristina på Uppsala slott var det upptakten till den märkligaste akademiska karriären i dåtidens Sverige. Redan i tjugoårsåldern hade han gjort sin upptäckt av lymfkärlens funktioner, Sveriges första betydande bidrag till den medicinska vetenskapen. Ute i Europa var det trettioåriga krig till ända som gjort det lilla landet i Norden till en stormakt. Det gällde nu att mobilisera vad som fanns av begåvning och unge Rudbeck skickades till Hollandför att inhämta nyttiga kunskaper i teknik, mekanik, arkitektur och vad som krävdes av ett modernt universitet.

48

Efter något år var han tillbaka i Uppsala. Med lökar och frön som han medfört från Holland anlade han i Svartbäcken en botanisk trädgård, som efter några år var en av de största i Europa och småningom blev Linnéträdgården. Den akademiska karriären tog fart. Vid trettio var Rudbeck professor och året därpå universitetets rektor. Kampen började för att omvandla den gamla akademin från dammig prästskola till en allsidig lärdomsinstitution. Ett led i detta var den Anatomiska teatern i Gustavianum, egenhändigt ritad och byggd av professorn själv. Rudbeck ryckte inte bara upp universitet och undervisning utan ingrep också med kraft i stadens angelägenheter. Han gifte sig med borgmästarens dotter och uppförde sin professorsgård vid Stora torget. Begåvad som affärsman och entreprenör såg han till att gator blev stensatta, vattenledningar anlagda, verkstäder och snickerier byggda. Han ordnade renhållning och brandförsvar och öppnade båtlinje till Stockholm. Som framgår var Rudbeck en person långt utöver det vanliga. Med sin mäktiga basröst sjöng han högre och kraftigare än någon annan. Han fick idén att avbilda alla världens kända växter och en del av dess fåglar. I sin Atlantika bevisade han, fantast och realist på samma gång, att stormaktstidens svenskar härstammade direkt från Noak och tiden efter syndafloden och att det sjunkna Atlantis var Sverige med centrum i Gamla Uppsala. Idag är Rudbeck något av en doldis, står undangömd nere vid gamla Anatomen och Svandammen. När universitetshuset invigdes för 125 år sen var det högkonjunktur för humaniora och Erik Gustaf Geijer, en värmlänning som sett sig ”nödder att bo vid Fyris å”, blev staty. Om man den gången tänkt rätt och större så borde Rudbeck stått där och blickat ut över sin stad och sin Anatomiska teater. Vilket varumärke skulle han inte kunna bli för Uppsala – staden och universitetet! 2


Noren Concept & Strategy är marknadsstrategen för dig som driver restaurang, bar eller hotell. Vi utvecklar ditt koncept och varumärke, och gör dig synlig för dina kunder.

Edenberg´s Bar Uppsala

www.norenconcept.se

49


Lasse Eriksson i tiden

50

och ur den


För drygt ett år sedan den 3 mars 2011 gick den underfundige underhållaren och författaren Lasse Eriksson ur tiden, plötsligt och alltför tidigt 61 år gammal. Han föll på sin post, alldeles i slutet av föreställningen Fyra lyckliga män på Reginateatern i Uppsala. På initiativ från familjen instiftades Lasse Erikssons minnesfond, som årligen ska dela ut ett stipendium till en person som verkar i Lasse Erikssons anda. Stipendiet ska delas ut på Reginateatern i samband med en artistgala till Lasse Erikssons minne. I år, på årsdagen av Lasse Erikssons bortgång, fylldes Reginateatern av publik, familj och artister. Den första stipendiaten, Kristina Lugn, var snöpligt nog förhindrad att komma på grund av influensa, så hennes filosofiskt skruvade hälsningar till Lasse Eriksson framfördes av ombud. Under föreställningen höll Christer Åsberg, god vän med Lasse Eriksson och hans hustru Kicki sedan många år tillbaka, ett minnesvärt tal som både värmde och roade med sorgkantad humor. Varsågod läsare, här får ni ta del av Christer Åsbergs betraktelse över sin vän Lasse Eriksson och tiden.

Reginateatern den 3 mars 2012

/

Christer Åsberg

Vad är det som går och går men aldrig kommer till dörren? Det var en gåta som man förr i tiden, på min och Lasses tid, grubblade på i pojkkretsar. Svaret är klockan. Ett av Lasses återkommande teman var tiden. Denna evighet som plötsligt och oförmodat tar slut, brutalt och abrupt. Vårt mått av tid är mättat har någon – eller kanske ingen – bestämt:

Du har väl en klocka – som alla – en klocka som går och går i ditt bröst, och kommer till dörren så småningom, men inte förrän det eviga mörkret rår, där man bara kan stå – och så falla.

Det följer den timliga lagen, ditt stoppur, och tar din tid. En gång, när oron har stannat, så står det, och kan inte annat. En nyare tid tar vid och då vet vi att klockan är slagen.

En het sommardag hade jag lämnat det svala arkivcentrum i Blåsenhus, där jag ordnade upp bibelkommissionens handlingar. Jag skulle gå den långa utförslöpan ändes Ackis ner mot Bleke backe. Just då får jag se ett krulligt svart hår dyka upp ur svackan, så småningom följt av ett svettigt anlete och så, pö om pö, allt mer av en tung och ovig kropp som var på väg upp mot mig och nådde sin uppförsbackes krön, min utförsbackes början. Det var Lasse Eriksson ledande sin cykel. – Jag är glad, sa han, och såg ledsen ut. Nu är jag klar med min nya bok. Vad tycker du om titeln? Den ska heta Jag har skalat 200 000 potatisar – men kan inte erinra mig en enda av dessa. – Lysande, Lasse, sa jag. Genialt! Medan jag tänkte: Vilken omöjlig titel. Grotesk! Alldeles för lång och ett helvete för alla bibliotekarier och forskare som måste använda titeln när dom registrerar och citerar.

– Roligt att du tycker om den, sa Lasse. Det är bra, då tar jag nog den. Och fortsatte prata medan jag tänkte: Nej, boktitlar ska vara korta, som Brott eller Straff eller möjligen kanske Brott och straff. Och så ljuger han också. 200 000 potatisar! Så många finns inte i ett människoliv. Låt oss säga att han skalat potatis i 50 år, det blir 4 000 potatisar om året, det blir låt mig se, 11,23 om dagen. Utom skottår, då det blir 11,21. Men så får vi räkna med Kicki också, då blir det 5,6 per person och dag (men inte har väl dom varit gifta i 50 år) och så säg två barn, det blir 2,8, per skalle. Ja, för all del, det kan stämma (men inte är ungarna 50 år). Men å andra sidan: dom äter ju mest pitepalt hemma och då är det väl kornmjöl som gäller, och inte potatis, det har man i kroppkakor, på Öland, det är gott det, tänkte jag och Lasse sa: – Hej då, Christer, det är roligt att prata med dig. Du har alltid så kloka synpunkter. Och cyklade vidare. Medan jag fortsatte nedför backen. Men naturligtvis var det Lasse som hade rätt. Boken med den omöjliga långa titeln kom ut, alla prisade Lasses klarsyn och från och med nu, 2002, skulle alla böcker och filmer ha långa titlar under några år. Och vardagsproblem och livspussel med olika antal bitar i blev kultursidesfrågor och marknadsframgångar. Som vanligt var Lasse i framkant. Av alla mina bekanta var han den första som började med facebook. Tala om framkant. Och av alla mina bekanta var han också den första som slutade med facebook. Han blickade alltid framåt och uppåt mot det som komma skulle, medan jag tittade bakåt och i nerförsbacken, mot det som alltid varit. Jag är glad att jag inte sa emot honom. För då skulle han ha sagt: ”Hur tänker du då?” Det bästa råd jag fått av Lasse är att man ska säga så om någon är otydlig, flummig, utsvävande eller rentav aggressiv. Då blir den andre svarslös. Jesus och Sokrates gjorde precis som Lasse och kom långt med det. Meningsutbytet var typiskt på många sätt, också för diskurserna i till exempel Kungsgrillsakademien. Våra samtal kunde röra sig om futiliteter, som här. Men trots att det gällde potatisar så öppnades perspektivet därigenom mot estetik,

51


etik, psykologi, samhällsförhållanden, marknadsföring, livets mening och vad du vill. Och så var det med Lasse, med hans sceniska monologer och hans bokliga essäer, han utgick alltid från det konkreta och kunde göra det med framgång eftersom han var så teoretiskt medveten att han inte behövde säga något om detta. Han var en lärd man. På Uppsalaakademiskt innespråk brukar lärd betyda att någon har läst de böcker som man vet att man själv borde ha läst och att man därför inte vågar syna honom, för då skulle han kanske fråga: ”Hur tänker du då?” Men med Lasse var det så att han hade läst också alla de böcker som man inte visste att man borde ha läst, och det kunde vara i sociologi, psykologi, filosofi, musikvetenskap, Clas Ohlssons katalog, ja, det mesta. Och ur den litteraturen drog han fram en väsentlig poäng och en ny frågeställning som kunde föra diskussionen vidare. Någon enstaka gång även framåt. Och han var en poet. Även i sin prosa. Hans ”3 720 tecken om tystnaden” i potatisboken, som börjar med att Lasses mor slutar spela Liszt och Chopin för att inte lägga hämsko på sonens musikaliska böjelser och som slutar med att Lasse och hans mor sitter tysta och av hänsyn till varandra spelar fyrhändigt utan att röra vid tangenterna, det är poesi – är stor poesi. Jag har läst 200 000 tecken av Lasse Eriksson – och kan inte glömma något av dessa. Lärdomen, kunskaperna, alla fakta kunde han göra till poesi i sak. Jag har här en bytta för hårt bröd (se bilden motsatta sidan). Den gav han som gåva till Kerstin, min fru, som födelsedagspresent. Först som löfte, till sist, efter ett års slit och släp, som föremål. Här har han egenhändigt ristat in en text om knäckebröd, byggd på egen forskning, beräknat antalet bokstavstecken, och låtit den sakrika historiska texten följas av ett nyttigt recept med illustrationer. Och slutligen lackat och putsat. Vad jag saknar dessa samtal med Lasse. Den levande, vitale, frustande, ständigt talande, tänkande, mottagande och sändande Lasse med huvudet på skaft och håret på ända. Under vintern har jag då och då stått vid den frusna gravhögen på kyrkogården och försökt förstå det ofattbara: Du ligger där och är till intet gjord, en handfull sandkorn, gömda under tjälen, som döden trampade till stoft med hälen och gick förbi, utan att se sig om. Gick fort förbi. Och ingen annan kom. Du ligger där. Du är till intet gjord. Från allt till intet. – Jord. Till exempel skulle jag ha frågat honom: Lasse, när jag nu läste om den där potatisboken så upptäckte jag att det inte stod att du hade skalat 200 000 potatisar utan att du hade kokat dem. Det är väl ändå en stor skillnad, Lasse, en kokad potatis glömmer man bort, men en potatis som man skalat,

52

hos den har man upplevt individualiteten, varje särdrag och rynka, vi har mötts öga mot öga, vi har skrubbat den som man tvättar en nyfödd baby. Det är väl skillnad. Eller hur, Lasse? Tystnad. Javisst ja, han är borta. – Annars skulle han ha sagt: ”Hur tänker du då?” Och jag skulle ha svarat: ”Precis vad jag sa.” Och han skulle säga: ”Jaså, det brukar du ju inte göra.” Men förmodligen hade Lasse, som var så förtjust i tekniska apparater tillgång till en automatisk potatisskalare, så skillnaden mellan skalat och kokt blir inte så stor. Fredagen innan Lasse dog satt vi tillsammans på vår Rotaryklubb och lyssnade till ett föredrag om mänskliga rättigheter för minoriteter i Sverige av Peter Nobel. Lasse var en engagerad lyssnare och ställde en bra fråga till Peter. Och som vanligt gick vi efteråt tillsammans längs Dragarbrunnsgatan och diskuterade. Och som vanligt blev vi stående när vi skulle skiljas mitt mellan Gospelbutiken och Waynes Coffee. Vi utredde och löste samefrågan och talade sedan om en ny dekor till Reginaföreställningen som han gladde sig åt. Om jag förstod honom rätt var det en fondvägg som skulle falla framåt, men som hade en utskärning upptill mitt i, så att den som stod framme vid rampen med nöd och näppe skulle undgå att få den i huvudet bara han tog ett steg framåt i rätt ögonblick. ”Akta dig Lasse”, sa jag, ”vi vill inte bli av med dig. Vi ses.” Han skrattade och gick. Nästa fredag kom budet. Och jag tänkte då, som så ofta, på den första gången jag såg Lasse. Det var på Regina, eller rättare sagt på ett hörn av Skandiascenen, som det hette då, en Gilbert & Sullivan-operett som Håkan Parkman satte upp, på 1980-talet, som numera är så länge sedan (vem har bestämt det egentligen?). Lasse spelade en halvgammal medelålders hemmason med pitemål, förmodligen inskriven i manus för Lasses skull bakom ryggen på Gilbert och Sullivan. Jag lyssnade genast på honom, han dominerade alltid scenen hur liten rollen än var. Hans gubbe skröt med att när han hämtade vatten på gården brukade han förr alltid bära in den fyllda brunnshinken upphängd på sitt erigerade manlighetsorgan, men att nu var det slut med det.


– Ja, ja, det blir ju så där med åren, sa hans motspelare. – Jovisst, sa Lasses gubbe. Det är knäna, dom håller inte längre. Jag minns scenen, inte bara för att ekivoka historier kan vara roliga att minnas och ha i beredskap vid middagstal i bildade kretsar, och inte bara för den perfekta tajming som Lasse visade men framför allt för att min blick drogs mot hans ögon, det var dem jag fäste mig vid. Där såg han rädd och osäker ut medan kroppen i övrigt var trygg, tung och säker och i det här fallet till och med självsäker. Jag har sen förstått att den här lite rädda skygga blicken var spelad, för Lasse lade sig till med den även när han som rutinerad scenkonstnär gjorde sin femtionde föreställning av en uppsättning. Blicken fladdrade lite osäkert omkring men vad han i själva verket gjorde var att iaktta publiken, se hur den reagerade men samtidigt få den att känna sympati därför att den kände igen sig, för Lasse intog gärna roller som en man ur menigheten som bara råkat hamna i rampljuset och blir livrädd av blotta tanken. Detta kryddmått av väl kontrollerad rädsla och osäkerhet inne i den kroppsliga pondusens masskok gav just det välsmakande slutresultatet, ungefär som den spetsade chili con carne eller köttsoppa Lasse rörde samman till massorna vid hans och Kickis årliga Rentändning ute i Sunnersta. Den motsägelsefulla blandningen har för mig också varit som en nyckel till Lasses funderingar under senare år om humorns väsen, att humorns kärna är paradoxen. Lasse var fascinerad av tiden. Han gav ut en bok som heter Fortsverige, som inleds med ett motto av Blaise Pascal: ”Jag har icke haft tid att skriva kortare”, något som inspirerat mig, om ni undrar. Där lät han Bodil Jönsson reflektera över klocktiden som en avspegling av solens gång i kontrast till de stumma digitala urens idémässiga tomhet. Men inför Lasses död, ville man gå ännu längre bort i tidmätningens historia för att försöka besvärja tiden och få den att ändra riktning. Få den att komma tillbaka. Lasse finns inte längre med oss i tiden. Han har gått ur den. Hans klocka har stannat och gått ut genom dörren. Det borde inte få förhålla sig så. Timglaset är, eller hur, ett alla tiders ur. Timmen som annars försvinner syns här som sand som rinner, minuten som slösas bort blir en handfull stoft inom kort. Analoga och digitala ur tycks då ganska banala, visare och displayer är intetsägande grejer jämfört med sandpyramiden, som ger oss den rätta tiden.

Christer Åsberg är en uppskattad kulturpersonlighet med ett vitt förgrenat verksamhetsfält på det humanistiska området. I botten är han litteraturvetare och har undervisat i retorik. Mellan 1970 till 2000 var han huvudsekreterare i Bibelkommissionen och deltog i utformningen av den nya bibelöversättningen Bibel 2000. För denna insats blev han utnämnd till teologie hedersdoktor vid Uppsala universitet 1982. Sedan år 2000 bär Christer Åsberg även titeln professor. Christer Åsbergs litterära produktion är omfattande. Han är författare till de två omfattande historiska översikterna ’’Tid med teater, Uppsala Stadsteater 150 år’’ (2001) samt ’’En orkester med röster. Orphei Drängar 150 år’’ (2003) och har skrivit om bland andra Erik Axel Karlfeldt, Alf Henrikson, Lars Wivallius och Ulf Peder Olrog. Christer Åsberg har även samarbetat med kompositören Robert Sund och författat poetiska texter till körverken ’’Resan till Nineve’’ och ’’Voices and the Voice’’. Christer Åsberg har belönats med många priser och utmärkelser genom åren, bland annat Alf Henriksonpriset för sina uppskattade dagsverser i UNT och DN och Olrogpriset för sin medverkan i ’’Cabaret Olrog’’. Han har också fått Arguspriset för sin förmåga att förena vetenskaplig källkritik och elegans samt självständighet och originalitet med ett humoristiskt tonfall.

Och timglaset kan man ju vända, när tiden har gått till ända. 2

53


uppslag av johanna uddén

3 1

5

4

2

Landskapsfilm (1)

Maskinen (3)

Favorit på Stadsbiblioteket (5)

Tråkigt att pendla till Stockholm? Inte i sommar. Då kommer Tågteve att ge dig en alldeles speciell upplevelse. Projektet är initierat av konstnären My Lindh och består av en installation av skyltar utplacerade i landskapet längs tågsträckan. Skyltarna ser ut som undertexter och kommer att synas väl genom tågfönstret. När du tittar ut på naturen och husen som passerar och samtidigt läser skyltarna, liknar det upplevelsen av att se på film. Det är en riktigt bra idé och ett tillräckligt udda projekt för att jag ska ta tåget bara för att uppleva det. Foto: Hanna Ljung

Det händer mycket kul på Uppsalas scener i vår. En av dem är elektro/hip-hopbandet Maskinen med Frej Larsson och Herbert Munkhammar som kommer till Uppsala Konsert & Kongress den 29 april. Ruggigt energisk musik med texter på svenska. Det kan inte bli fel.

Fredrik Strage är en av mina favoritjournalister. Han har en vass penna och är sådär skönt samtidsorienterad som jag själv skulle vilja vara. Han har koll, helt enkelt. Nu kommer han till Uppsala till Författarfredag på Stadsbiblioteket den 27 april. Förmodligen berättar han om sina böcker Mikrofonkåt och Fans och jag gissar att hans senaste textsamling kommer att finnas till försäljning.

Oj! (2) Jag gick och hämtade en närstående person på Almtunaskolan i vintras och överraskades av det här konstverket. I ett av trapphuset sitter en 15 kvadratmeters kakelmosaik som är riktigt fin! Skolan byggdes 1953, ritad av Leche (överraskad?), och konstverket ’’Från gruvbotten till kyrkspira’’ av Gustav Thorsell kom på plats 1956. Kakelplattorna är gjorda på Uppsala Ekeby och kakelsättaren Holger Olssons signatur syns intill konstnärens. Gå förbi och kolla vid tillfälle!

54

Designikon (4) Jag tänkte faktiskt denna gång drista mig till att tipsa om Konsthuset Uppsala konsthall, där jag själv är delägare . Det är stort att möbelformgivaren Mats Theselius kommer till Uppsala. Och om du är det minsta intresserad av design och inredning får du bara inte missa det. Mats Theselius visar olika idéer och produkter kring köket under perioden 20 april –13 maj. För mer information, kolla på www.uppsalakonsthall.se Morotsställ, Mats Theselius

Jakten på den försvunna staden (6) Jag hör till dem som gillar Filip och Fredrik. Med extrem energi och total gränslöshet tar de sig an allt som kommer i deras väg. Den 4 maj kommer de till Uppsala Konsert & Kongress med sin show Jakten på den försvunna staden. Det blir en kväll som är skräddarsydd för Uppsala och där de försöker hitta vad som är specifikt för just oss. Tydligen en galen show. Det är bara att gå dit. Foto: Johan Lindskog


6

8

TUPP förstås! (7) Årets sceniska höjdpunkt är TUPP på Stadsteatern. I år tänker jag inte missa Valerie Solanas SCUM-Manisfestet med Turteatern. SCUM-manifestet (Society for Cutting Up Men) är en text som enligt Solanas är en’’ishacka i patriarkatets arsle’’. En riktig klassiker. En annan akt som verkar intressant är den tyska gruppen Gob Sqad med sitt verk Revolution Now! Jag vet inte vilka de är eller riktigt vad de ska göra, men det låter kul att de med hjälp av publiken och folk som passerar utanför teatern vill återskapa revolutionära händelser. Jag vill också vara med! TUPP pågår 12 –14 april. Program och mer information hittar du på www.uppsalstadsteater.se

Yeah! (8) En favorit-konstnär kommer till Uppsala. Så härligt att konstmuseet lyckats fånga denne uppfriskande konstnär. Jag hoppas på mycket lack, klackar och gräshoppsdräkter. Tobias Bernstrup Sing My Body Electric öppnar 5 maj och pågår hela sommaren. Naturligtvis får vi också en performance under Friktioner. Tobias Bernstrup ”Sing My Body Electric” gouache på papper, 2011

Performance (9)

9

Vill du vara med om något oväntat? Boka in Friktioner den 31 maj till 3 juni. Under de dagarna kommer ett stort antal konstnärer från hela världen att göra Uppsala lite mer spännande och lite bättre. Friktioner internationell performancekonstfestival arrangeras av Uppsala konstmuseum och SU-EN Butoh Company. Mer information hittar du på www.friktionerfriction.wordpress.com Bild: Åsa Cederqvist, stillbild ur The Cabinet.

55


För effektiva möten!

Viktoria Hotell & Konferens Almungevägen 33, Uppsala Bokning tel: 018–13 22 60 E-post: viktoria@eurest.se www.eurest.se/viktoria

Välkommen till Forsmark

- en upplevelse för hela familjen

Sommarprogram

Öppet 18 juni–2 september

Kostnadsfria aktiviteter!

Bruksvandring och herrgårdsvisning

Guidade bussturer

Bruksmuseum

Experimentverkstad för barn

Elbilar för barn

Café och värdshus

Hantverksbutik

Evenemang i sommar Orienteringsdag

Orientering för alla åldrar, lör 7/7

Forsmarks meet ’n’ cruising Utställning av amerikanska bilar, lör 11/8

Hunduppvisning Brukshundar i arbetsmiljö, lör 25/8

Forsmarks bruk ligger i norra roslagens skärgård Läs mer om vårt sommarprogram www.vattenfall.se/forsmark Telefon 0173-500 15 56


VÄLKOMMEN TILL KUNGSPORTEN Klöverns senaste fastighetsförvärv i Uppsala är Kungsporten. Beläget vid Kungsängsvägen i Boländerna. Kungsporten har trivsamma och flexibla lokaler samt gott om parkeringsplatser. Idag finns ca 35 företag i Kungsporten från olika branscher. Med närhet och engagemang vill vi tillsammans med befintliga och nya hyresgäster nu utveckla fastigheten ytterligare. Söker du lokal? Fastigheten består av sju olika byggnader. Just nu finns lediga lokaler i flera olika storlekar, från 50 – 850 kvadratmeter. Det finns möjlighet till både rumsindelade och öppna planlösningar som kan anpassas efter olika behov och verksamheter.

Kontakta oss på Klövern på tel. 018-490 30 84 eller skicka e-post henrik.lindley@klovern.se www.klovern.se

57


Krysset nr 18 Skicka in rätt svar till korsord@bizart.se senast den 15 juni 2012. Vinnaren får ett presentkort på middag för två personer på Villa Anna (exkl. dryck). Rätt svar på kryss nr 17: MECENAT Korsordsmakare:Hans Svensson

58


D

zellout .se

HÄR M ÖTS U P P SAL A

et var här allt startade 1645. Uppsala blir en riktig stad och ortens mäktigaste flyttar in. Sedan dess har människors åsikter mötts här i historiska beslut. Laglöshet har mött rättvisa. Och människor har äktat varandra som man och hustru. I mars 2012 var tiden mogen för helt nya möten. Ett modevaruhus flyttade in. Huset öppnades återigen för oss som lever här. Och tillsammans med huset hela dess historia. Ett möte som aldrig tidigare sett sin like i vår stad. Varmt välkommen.

R Å D H U S E T M A N & E K I P E R I N G | R Å D H U S E T K V I N N A | D E N I M L I B R A RY D E S I G N E R S CO R N E R | L E X I N G TO N | F I L I P PA K | P E A K P E R FO R M A N C E E D E N B E R G S R E S TAU R A N G & B A R | M Y R R A – Ö P P N A R 24 M A J R A D H US E T U P P SA L A . S E | FAC E B O O K . C O M / R A D H US E T

59


BIZ&ART nr 18  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 18 april 2012.

BIZ&ART nr 18  

Ett magasin om kultur och affärsliv i Uppsala. Nr 18 april 2012.

Advertisement