Page 1

BIZ&ART Ett magasin om kultur och affärsliv. Nr 15

BIZ&ART 15

®

Vi Vill göra skillnad! Tillsammans vill vi visa Uppsalas unika arrangemang inom vetenskap, sport och kultur för världen.

9

BIZ&ART sommar 2011 75 SEK ISSN 1654-5370

771654 537006 01

Uppsala. Världsklass. Varje dag sedan 1286.

Varsågod! 100 sidor affärsliv & kultur

MITT LIV SOM LINNÉ ELSIE JOHANSSON GUSTAVIANUM INGRID HOvSTADIUS KULTURELLA SPÅR


2


Förnya ditt hem i sommar. Välkommen in att inspireras av sommarens nyheter. Kuddar, överkast, tyger, plädar, sängkläder och handdukar från Oddbird, Gant, Mimou, Anna O, Missoni, African Art, Linum m.fl.

Vaksalagatan 28, tel 018-65 03 70, www.valamagasinet.se Öppet: måndag-fredag 10 .00 -18.00 lördag 10.00 -15.00 3


DIN STOL?

WW W.UPPSALASTADSTEATER.SE/ABONN E M A N G

>>>>

4


Innehåll 7 (In)ledare Ulla de Verdier 8 Minneskonsert 10 Hans Odöö 18 Ett år med döden 22 Dag hammarskjöld i backspegeln 26 Konfektionskultur 30 Kulturella spår 36 Zellout 40 Ingrid Hovstadius 44 Elsie Johansson Ansvarig utgivare: Stewen Quigley Redaktion: Johanna Uddén, Lillemor Berg, Stewen Quigley Skribenter: Lillemor Berg, Claes Brodda, Liselotte Forslin, Johan Holmström, Lars Lambert, Thérése Larsson, Hans Odöö, Gunilla Sthyr, Johanna Uddén, Mia Ulin, Joelin Quigley-Berg. Formgivare: Bo Rosander Textredigering: Lars Johansson, Mallverkstan i Uppsala Foto och illustrationer i redaktionell text: Nelson Bakerman sidan 14, Linnea Bergman sidan 13, Paul A. Cox sidan 13, Annelie Isberg sidan 12, Jesper Pettersson sidorna 56-59, David Talbott sidan 14. Stewen Quigley – omslagsfoto, sidorna 6, 7, 9, 15, 16, 19, 24-27, 30, 36, 37, 41, 45, 46, 48-56, 61-64, 68-73, 86, 90. Ulrika Ekbom – foto Le Parfait sidorna 75 till 81. Annonsörer: (2/1) Vålamagasinet (1/1) HSB, Kaiser Bil,Trolltyg, Uppsala stadsteater, Uppsala universitet, Villa Anna, Världsklass (1/2) Gitarrfestivalen, LaserCare Uppsala, Viking Line (1/4) Advokatfirman Lindahl, Edblad & Co, Jourhem Samvete, Lotus Travel, Proffice, Rediviva, Sjöräddningen, Sundboden (1/8) Bror Hjorts Hus, Järnboden, Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum

Annonsering: BIZ&ART AB, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala. Tel 0705 95 41 41, vxl 018-26 26 00, Fax 018-26 26 06 annons@bizart.se, kontakt@bizart.se, www.bizart.se Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN-nr: 1654-5370 Miljömärkning: Trydells Tryckeri AB är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Hela produktionen inklusive distribution i miljövänlig plast är miljömärkt med Lic nr 341091. För icke beställt material ansvaras ej. Tidningen får ej kopieras. Citera gärna men ange källan.

48 Underverk i Uppsala 56 Hur ser vi ut egentligen? 62 Walumni – Mia Bengtsson 64 Vingården – Rosé 68 Linneanum 75 Le Parfait – forts 82 Uppslag 86 Leches Uppsala, del 2 90 Korsord

®

Biz&Art varumärkesregistrerat.

5


6


Så här års skulle jag helst ligga på marken under ett träd. Andas luften och se löven i trädkronan dansa med solen. Men så här års är det ju också tusen saker som far runt och pockar på: släktträffar, utflykter, bärplockning, ogräsrensning, grillningar, brännbollsturneringar, jobb … Allt är roligt, men vem är det egentligen som väljer, och vem bestämmer takten? Så här års vill jag själv förvandlas till ett träd. Jag skulle skaka på kronan och spjärna emot med rötterna för att stå emot allt som folk påstår måste göras. Som lönnens röda löv snart ska svepas med i höstvindarna, eller som häggen alldeles nyss släppte alla sina vita kronblad så de blev virvlande kronbladskonfetti, så ska jag låta måstena flyga och fara! Tidigare i våras, när lönnarnas blommor blommade som allra ljusgrönast, intervjuade jag författaren Stefan Foconi (som förresten bodde i Uppsala när han var liten). Han har själv sått sina mer än 300 olika träd från frön. Att det är många av dem han aldrig kommer att uppleva som fullvuxna ser han inte som något som helst problem. Jag frågade om han inte någon gång köpte färdiga, lite större träd. Men han skakade på huvudet: – Det vore som om man var någon slags kejsare visavi naturen, som bara snabbt ska konsumera kulmen. Det är mig främmande, sa han. – Har vi för bråttom? – Ja. I vår kultur är vi experter på att faktiskt inte ens ha tid att umgås, fast de flesta människor brukar tycka att det är bland det viktigaste som finns. Då kan det finnas något att lära av att umgås med träden, tror jag. Sa Stefan Foconi. Så då gör jag det. Sätter mig och lutar ryggen mot stammen. Småkryp pilar upp och ner. Tänker att en stad är som ett träd. Båda ger trygghet, identitet och hemvist. Jag tänker att Uppsala är en vittfamnande hästkastanj, som inte bör reduceras till ett varumärke. Jag tänker att tillväxt inte måste gå snabbt. Och att det finns andra aspekter än tillväxt man kan eftersträva: Mångfald, som i myllret i en gammal ek. Lekfullhet, som bland de dansande löven. Mognad. Föränderlighet. Perspektiv. Och att bara vara. Lönnen, som nyss blommade, vinkar med alla sina näsor, medan solljuset strilar stillsamt genom bladverket. 3

(in)ledare

tankar under ett träd

ULLA DE VERDIER

Ulla de Verdier Radiojournalist som jobbar med Odla med P1, P4 Uppland och Karlavagnen i Sveriges Radio. 7


Dag Hammarskjöld hedras med en minneskonsert av Lillemor Berg

Hösten 2011 kommer att bjuda på en rad aktiviteter och evenemang till minne av Dag Hammarskjöld. Dag Hammarskjöld var en oerhört bildad och kulturintresserad person. Det hade säkert rört hans hjärta, om han vetat att han en dag skulle hyllas med en egen konsert, nyskriven och uppförd till hans minne 50 år efter hans död. Det är pianisten, sångaren och kompositören Anders Widmark som fått uppdraget att komponera denna minneskonsert. Anders Widmark är född i Uppsala och välkänd för Uppsalapubliken. Han har bl a samarbetat med OD-kören, Uppsala kammarorkester och med sångerskan Rebecka Thörnqvist. Anders Widmark komponerade egna stycken redan som barn och har alltsedan avslutad utbildning vid Musikhögskolan i Stockholm 1986 varit verksam med en mångsidig och kreativ repertoar som professionell musiker och kompositör. – Jag är uppvuxen på Nedre slottsgatan, så jag sprang omkring en del uppe slottet och kommer ihåg bysten av Dag Hammarskjöld som finns där. Det är lite som att återknyta kontakten, att ta sig an det här uppdraget, säger Anders Widmark. Det är ingen lätt uppgift med givna ramar. Anders Widmark har helt fria händer. Det svåraste, menar han, har varit att hitta formen. – Att försöka hitta ett musikaliskt uttryck för Dag Hammarskjöld som statsman, har jag inte ens funderat så mycket på. Konserten kommer inte att handla om hans liv eller verk. Det kan berättas bättre på andra sätt. Jag har istället försökt att närma mig Dag

8

Hammarskjöld på ett mer personligt plan genom att utgå från stämningarna i det mest personliga han skrivit, Vägmärken, en slags dagbok eller levnadsteckning, som publicerades först efter hans död. Jag vill försöka fånga det andliga stämningsläget såsom det kommer fram i Vägmärken, med fria associationer kring det existentiella. Minneskonserten till Dag Hammarskjölds ära kommer att uruppföras den 25 september i stora salen på Uppsala Konsert & Kongress. Anders Widmark och musikerna i hans band ska medverka samt en kör, sångerskan Zoie Finer och en uppläsare som ska läsa valda stycken ur Vägmärken. – Kanske blir det nyskrivna eller andra texter och dikter också. Vägmärken innehåller stämningar som påminner om musik men inga dikter som kan tonsättas rakt av. Det där är en process och just nu är jag mitt uppe i den och vill hålla ett litet utrymme fritt för olika lösningar. Konserten arrangeras av Uppsala kommun i samarbete med Uppsala Konsert & Kongress och är ett beställningsuppdrag från kulturnämnden och kommunledningskontoret, med stöd av Världsklass Uppsala. 3 Tid: 25 september 16.00 Plats: Stora salen, Uppsala Konsert & Kongress Biljetter: www.ukk.se


9


Å andra sidan Odöö

10


eller Mitt liv som Linné

av Hans Odöö

Dubai 11


Sri Lanka

”Man kan ju undra om Linné vaknar en morgon och tror att han är Hans Odöö!”, skrev en journalist. Under 33 år har jag tagit på mig Linnéperuken cirka 3000 gånger och gjort Linnés ord till mina egna. Hans liv har flätats ihop med mitt. Ibland vet jag inte själv vad som är jag och vad som är Linné. – Du låter som en aristokrat, sa en vän till mig. Som barn till en barberare från Karlskrona och en kontorist från Motala borde det inte vara så. Allt läsande av sirlig 1700-tals svenska har satt sina spår. Men ibland leker jag med det här sättet att uttrycka mig. Jag kan gå in på ett café och säga; – Det skulle bereda mig ett utsökt nöje att få avnjuta en Linnébulle denna undersköna dag! Naturligtvis till de unga servitrisernas häpnad. Hur blev jag Linné? Jag ”blev” Linné lite som Linné själv blev Linné. Nyfiken på ekskogens djur och växter, i ett undanskymt hörn av Sverige, fick jag tidigt ett stort intresse för allt levande. Ett intresse som blev så stort att jag misskötte övriga studier. Linnés lärare i Växjö

12

dömde ut honom för hans ointresse för det mesta annat än naturen. I Motala dömde lärarna ut mig. Men medan Linné gick vidare till att bli världsberömd professor blev jag en måttligt känd naturskribent i diverse tidningar och författare till en handfull naturböcker. Men så blev jag ju också Linné… När jag, som 20-åring, råkade hamna i Uppsala tjänade jag inte många kronor som journalist. Jag tog städjobb och lärarvikariat. Jag gick en guidekurs och började visa Domkyrkan, Gustavianum och Linnéträdgården. 1978 högtidlighölls 200-årsminnet av Linnés död. Jag fick jobb som trädgårdsguide och skulle berätta om Linné och hans trädgård fem gånger om dagen hela sommaren. På eget bevåg hyrde jag en kostym och en peruk och försökte göra visningarna mera levande. Marsvinet Tarzan satt tålmodigt på min arm, som en illustration till att Linné hade marsvin och andra djur i sin trädgård. Ett mer ompysslat och klappat marsvin har aldrig existerat. Barnen älskade Tarzan!


Uppsala

Jokkmokk

Det jag gjorde var något nytt. Intresset från allmänheten och media var stort. Och det som var tänkt att bara vara en sommar har sedan dess präglat mitt liv. Jag känner mig ofta liten i rollen som Linné, självlärd biolog och skådis som jag är. Med peruken på skallen förväntas jag veta allt om Linnés alla vetenskaper. Gärna tala flytande latin och känna till de över 12 000 latinska namn han gav till växter och djur. Helst ha lusläst hans mer än 70 böcker, hundratals avhandlingar och 6 000 brev. Vara bekant med seder, bruk och allt som har med 1700-talets historia att göra. Liksom varenda detalj om Linnés familjeliv. En omöjlig uppgift! Jag har läst, deltagit i Linnésymposier, rest i Linné och hans lärjungars fotspår. Lyssnat till experter och Linnéättlingar. Men jag är ingen Linnéexpert. Kanske snarare Linnéfanatiker… Jag bodde ett år i ett torp där Linnés studenter brukade bo om somrarna. Under några månader bodde jag i Linnés sädesmagasin, nu intendentbostad, på Hammarby. Nu bor jag på Linnégatan och kan klappa träden från min balkong. När jag skulle renovera badrummet var jag på vippen att köpa ett äkta 1700-talsbadkar, med gyllene svanar som kranar, men insåg i sista stund att någon måtta får det vara! Det blev en jaccuzi istället. Linné och 1700-talet är fortfarande ett lustfyllt intresse. Ett intresse som öppnar dörrar till miljöer och möten jag annars aldrig haft tillträde till… ”Linné” står under lindarna i Linnéträdgården. Frågar om naturens tre riken. De vuxna törs inte svara.

Paris

Linnés Hammarby

Storebror och lillasyster, i tidig skolålder, är modigare. Jag tar upp ett blad. ”Växtriket!” säger storebror. Jag pekar på en humla. ”Djurriket!” Men när jag börjar skrapa med 1700-talsskon i gruset för att föra pojkens tankar till stenriket tar det stopp. Då vaknar lillasyster till liv! Med vetskapens stolthet i rösten utbrister hon ”Himmelriket!” Efter ett Linnéframträdande i Minneapolis kom en liten pojke fram och frågade ”Are you really Linnaeus?” Jag svarade ”Om du lovar att inte berätta för någon… nej, jag är inte Linnaeus”. Glädjen i hans ansikte över att vara den ende i hans skola som visste sanningen, obetalbart! Barn, amerikaner, vetenskapsmän och kungen tillhör mina favoriter som publik! Barnen för deras halsbrytande kommentarer och frågor. Amerikanerna för deras spontanitet. Vetenskapsmännen för den kunskapliga utmaningen. Kungen för hans goda cigarrer… I USA har jag som Linné fått åka häst och vagn genom Minneapolis. I Philadelphia planterat äppelträd tillsammans med svenskättlingen Herbert Rambo, vars släktnamn via ett äpple (!) blev namn på en känd filmfigur. I Washington DC har jag spelat Linné i det fantastiska naturhistoriska museet på The Smithsonian. På Robert Redfords vildmarkshotell, Sundance, överraskat en professor på hans 50-årsdag. I St Louis klivit in på scenen inför världens 1500 främsta botanister. De välkomnade mig som en rockstjärna! Kamerablixtar och autografer. Gamla professorer som ville få hälsa på hjälten Linné!

13


Nagasaki Minneapolis

New York

Jag har spelat Linné för internationella konferenser med nobelpristagare, maskforskare, älgforskare, huggormsforskare, huvudvärksforskare, könssjukdomsforskare, datafysiker. Listan är oändlig. Det är en spännande utmaning att sätta mig in i vilka kopplingar som kan finnas mellan deras vetenskap, deras hemländer och Linné. Undrar hur många gånger Säpofolket fått skrämselhicka när jag rusat in som överrasknings-Linné på slott och herresäten där de kungliga varit gäster. Efter att jag framträtt för de svenska och danska kungahusen, bjöd vår svenske konung mig på cigarr. En god cigarr. Man kan bli royalist för mindre! Min Linné har flanerat i Paris och London, vandrat i arabiska öknar, strövat genom holländska tulpanfält, färdats i stockkanot på en flod i Sri Lanka och umgåtts med samurajer och geishor i Japan. Klädd som Linné har jag flugit med ett skott av ett heligt tempelträd från Sri Lanka, en gåva till tropiska växthuset i Uppsala. De lankesiska piloterna och flygvärdinnorna kom och tillbad paketet i Linnés knä!

14

Linné har tagit mig med på spännande upplevelser i media. Pressfotografer från hela världen har fått ”Linné” att kräla på ängar, sitta på utedass i Finland, klättra i träd och klappa nervösa hästar (jag lider av svindel och är livrädd för hästar!). Jag har berättat om Linné i TV-program från USA i väst till Japan i öst. Allt från BBC i England till en falun gong-kanal i Kina. Fått flyga privatjet med Putte Wickman och Lars Lönndahl för att vara med i Bingolottos uppesittarkväll. Irriterat Timell i ”Det kommer mera” genom att envist hävda att jag var Linné när han sa ”och här sitter en kille som är utklädd till Linné”. Vandrat in i en dramadokumentär med en kakadua, ett marsvin och en hund. Kakaduan bet mig i örat, marsvinet kissade på min arm och hunden följde mig bara om jag hade fettdrypande bacon i handen. Och regissören klagade över att Linné såg spänd ut! Jag har spelat fotboll i Radio Upplands lag mot Bälinge IF:s elitdamlag, naturligtvis i peruk och 1700-talsskor. Vi mutade domaren som blundade för att Linné stod offside hela matchen. Mest försökte Blomsterkungen störa försvaret genom att berätta om klöver och gräs, blommor och bin, men lyckades faktiskt även lobba in ett mål över en vilt framrusande målvakt! Jag har ett helt skåp fullt med alla prylar jag fått efter mina framträdanden. En hedersmedalj och fina diplom, men också mycket krims-krams, bäst är nog toarullen som det står ”Det kommer mera” på genom hela rullen.


15


Allt detta har jag fått och fått uppleva tack vare Linné, dörröppnaren. Hade jag låtit bli att ta på mig peruken och ”bara” varit guiden Odöö så hade inget av allt detta hänt! Efter mina framträdanden tar jag gärna en promenad till något fik eller en krog, fortfarande som Linné. Min klädsel initierar många intressanta samtal och trevliga möten. Jag behöver dessutom snabbt varva ner, min improviserade stil som Linné resulterar ofta i en total mental urladdning. Ute på stan kan jag stöta ihop med mer eller mindre nyktra ungdomar och det förvånar mig att ingen retar sig på min klädsel och vilka trevliga samtal vi istället har. En gång ropade någon från en uteservering, ”tjenare Bellman!”. Jag svarade, skämtsamt, ”vill du ha stryk!?”. Hans kompisar idiotförklarade sin vän – ”ser du inte att det är Linné, ditt pucko!?” Sensommaren 1993 satt jag och grubblade över mitt liv vid sjödammen i Linnéträdgården. Jag trivdes med Linné, men var det här verkligen allt? Jag såg plötsligt framför mig trädgården som en scen för ett stort Linnéskådespel med aktörer av alla de slag. Jag har fortfarande inte realiserat denna idé men den gav mig inspiration till Linnéveckan i Uppsala. Under 15 somrar drev jag detta projekt med 1700-talsdans, marscherande karoliner, föreläsningar, teater, kyrkpromenader, spelmansstämmor, Linnéskådespel, barnvisningar mm. Återigen öppnade Linné dörrar för mig. Brusewitz och Schenkmanis fikade på min balkong. TV-kändisen Jan Danielsson ville sova på en gummimadrass men hamnade i min gästsoffa (han ville absolut inte att vi lade ut några pengar på hotell!). Jag blev tjenis med Arne Weise och Hans Villius. Jag har en sen natt fått uppleva maorikvinnan Erena Rhöse, med fascinerande kopplingar till linnéaposteln Solander, sjunga O Sole Mio med kocken på Trattoria Commedia. Jag har i full Linnémundering dansat polynesiska danser med gäster från Söderhavet. Visst kan jag bli trött på Linné, i synnerhet på den svettiga peruken. För att inte gå in i någon ”Linnévägg” lämnar jag ibland Linné åt hans öde. Han kanske också tycker det är skönt att ta en paus från mig!

Jag gör reportageresor till buddhistiska munkar i Sri Lanka, aikidolärare i Japan, till nomader i Mongoliet, kamelforskare i Kenya och orangutanger i Borneos regnskogar. När jag återvänder ruskar jag liv i liket och tycker oftast att det är väldigt roligt att dra på mig ”blåstället” igen. Jag har många gånger fått frågan hur länge jag kommer fortsätta med min historiska ”stånd-up”. Datumet har ständigt flyttats framåt. Nu drar jag gränsen vid den dag jag är exakt så gammal som Linné var när han dog. Han blev 70 år och 232 dagar. Skulle jag bli lite senil längs vägen så är det ingen fara, det blev Linné också! 3

Skokloster 16


insikt

PROVKÖR LEXUS SENASTE FULLTRÄFF: NYA CT 200h. Vi kan redan konstatera att nya CT 200h är vår största Lexus-succé någonsin. Jämför gärna med vad som helst i klassen, så förstår du varför. Kombinationen av äkta Lexus-känsla och klassens mest glädjande siffror är imponerande. Eller vad sägs om CO2-utsläpp från 87 g/km och bränsleförbrukning från 3,8 l/100 km. Pris från 269 900 kr och förmånsvärde från 921 kr/månad vid 50% marginalskatt.

ALLT DU KAN ÖNSKA. OCH HIMLEN DÄRTILL. Lexus IS 250C förmedlar en speciell sorts lyckokänsla när taket snabbt och ytterst elegant viker ihop sig och låter dig njuta av att köra öppet. Men det verkligt förnämliga med IS 250C är att den, såväl soliga som alla andra dagar, i grund och botten är en äkta Lexus. Välbyggd som få, mer än välutrustad och med ett avancerat säkerhetstänkande i grunden. Stabila vägegenskaper och en 2,5-liters V6:a med automatlåda som standard ger verklig innebörd åt ordet körglädje.

VARMT VÄLKOMMEN! Vi på Kaiser Bil är helt fokuserade på Lexus och inget annat. Och vår ambition är att vara en förlängning av alla de kvaliteter som Lexus står för. Är du intresserad av en provkörning, slå gärna en signal först och boka en tid så att vi kan ta ännu bättre hand om dig. Välkommen att uppleva skillnaden.

Bränsledeklaration blandad körning. CT 200h: 3,8 - 4,1 l/100 km. CO2 87 - 94 g/km. Miljöklass Hybrid (ger reducerat förmånsvärde). IS 250C: 9,2 l/100 km. CO2 213 g/km. Miljöklass Euro 5. Bilarna på bilderna är extrautrustade.

Lexus Stockholm Norr Lexus Stockholm Söder www.kaiserbil.se

Ytterbyvägen 14-18, Täby. Bolmensvägen 51, Årsta.

Tel 08-501 610 00. Tel 08-501 610 00.

17


Ett år med döden

av Johan Holmström

I Gamla Uppsala pågår just nu utställningen Memento Mori – kom ihåg att du är dödlig. För konstnären Michel Östlund innebar arbetet med utställningen ett år av självrannsakan och en påminnelse om hur viktigt det är att ta tillvara på livet.

Michel Östlund var 23 år och besökte sin gammelfaster Maria för månadens lunchsittning, Maria som kunde skrämde slag på vem som helst med sin indianhövdinglika auktoritet. Det var sent 70-tal, maj och öronbedövande fågelsång i den blommande bersån där de satt. Med sin vita lilla kopp med nybryggt rykande kaffe mellan tummen och pekfingret såg Maria allvarsamt Michel i ögonen och sa: din passion för konsten måste vara äkta, annars kan det lika gärna vara. När Michel skulle gå hem den dagen gav Maria honom ett exemplar av Rainer Maria Rilkes Brev till en ung poet, en bok från förra sekelskiftet där den världsberömde Rilke kärleksfullt ger råd till en ung man med författardrömmar. Michel, som själv var en ung man i början av sitt konstnärskap, slukade boken och insåg att ja, om passionen för konsten inte är äkta, då kan det lika gärna vara. I april förra året hörde Kristin Windolf Granberg, präst i Gamla Uppsala församling, av sig till Michel Östlund. Hon hade sett hans utställning Apostlarna i Storkyrkan i Stockholm och slagits av hur hans storslagna målningar talade till henne, ställde frågor, passade så bra i kyrkorummet. Nu ville hon och Gamla Uppsala församling att han som konstnär skulle tolka döden och ställa ut i Gamla Uppsala kyrka. – Återigen ställdes jag inför min gammelfasters ord, att konsten måste vara på största allvar om den ska vara värd något. Det här var någonting som växte med tiden, utställningens yttre process ledde till en inre. Memento Mori, som betyder kom ihåg att du är dödlig, är ett tema som har påverkat mig djupt. Jag har tvingats rannsaka mig själv, i mitt konstnärskap och

18

som person. Det här är den viktigaste utställningen jag har gjort. Jag känner det starkt. Memento Mori, kom ihåg att du är dödlig. Vad är innebörden i de orden? För Michel blev de en påminnelse om hur viktigt det är att ta vara på livet, att leva koncentrerat.


Kristin Windolf Granberg

19


– Döden är det som sätter gränserna för livet, tiden går och vi vet alla att vi ska dö. Därför har projektet kommit att handla om vad vi gör av tiden vi lever. Ett annat latinskt uttryck som kom till mig var vitae vivere som betyder minns livet. Memento Mori blev en uppmaning att hylla livet. Det här året med döden har jag verkligen funderat på vad jag tycker är värdefullt i livet och ställt mig frågan om vad jag kan göra för att vara mer närvarande som människa. Under arbetet med utställningen har Michel påmints om sina egna möten med döden. I övre tonåren jobbade han som vaktmästare på Akademiska sjukhuset. – Jag flyttade döda från avdelningarna till bårhuset. Då var jag rädd för döden, så jag vet vad det innebär. Nu är det annorlunda, jag har kommit fram till att jag skulle kunna dö i morgon, jag är inte orolig, inte rädd. Jag känner att jag har hunnit med så mycket, levt. Det har också varit naturligt, menar Michel, att tänka på nära som gått bort genom åren. Och viktigt. Personliga möten med döden gör oss ödmjukare. – Vad vi vet har vi bara ett liv och det kommer att ta slut, det är det enda vi kan vara säkra på. Jag tror de flesta blir ödmjukare i mötet med döda nära, påminnel-

20

sen om att vi är dödliga skapar respekt för livet, vi blir varsammare med varandra. Jag hoppas att människor som ser utställningen ska inspireras att tänka på sina egna liv. Konst i kyrkorum är ingenting nytt, tvärt om är landets kyrkor sprängfyllda av konst från tusen års kristen historia. – Länge hade konsten ett pedagogiskt syfte, folket förstod inte prästens latin och under predikningarna kan man tänka sig att det var konsten i kyrkorummet som stod för den egentliga förkunnelsen, säger Kristin Windolf Granberg. Kristin har alltid varit intresserad av mötet mellan konst och andlighet. Hon menar att konsten inte är en avgränsad sfär, liksom inte heller kyrkan eller människors tro är det, och tror att den fortfarande är viktig i kyrkorummet. – Konstnären har ett fritt förhållande till livet och behöver inte ta hänsyn till traditionen på samma sätt som till exempel en präst. Därför kan konst bidra med friare tolkningar. Men kyrkan är inte vilket galleri som helst, kyrkorummet ska fortsätta vara ett rum för andakt och andlig fördjupning även då vi visar konst.


Kristin menar att tid och rum för reflektionen har blivit en bristvara i ett samhälle där tempot konstant ökar. Konst kan hjälpa kyrkobesökaren att pröva nya perspektiv. – Reflektionen behövs mer än någonsin. Här har konsten och kyrkan en gemensam uppgift och i mötet dem emellan kan samtal genereras, om livets mening, döden, ensamheten, hoppet, tron. För mig är syftet med Memento Mori att väcka de här samtalen, om vår egen och andras död, om livet vi lever, om den kristna tron och livet efter döden. Michel Östlund hoppas att utställningen ska beröra besökarna på samma sätt som han har berörts av arbetet med den. – Besökaren ska inte bara betrakta, utställningen ska vara en upplevelse som sätter spår, jag vill att något ska väckas i dem.

Memento Mori 13 maj – 6 november Evenemanget består av en konstutställning, film, konserter, en barnutställning, ljudspel (Gamla Uppsala Museum), pilgrimsfärd, filmsymposium och en föredragsserie med bland andra Ann Heberlein och K G Hammar. Vill du läsa mer, gå in på: www.doden.eu Gamla Uppsala är den tionde största turistattraktionen i landet. Kyrkan besöks varje år av 150 000 personer. Michel Östlund har ställt ut i kyrkorum förut. Hans projekt Apostlarna, porträtt av de tretton apostlarna (Paulus är den trettonde), utgick från Uppsala domkyrka 2002 och har sedan dess visats i katedraler, museum och gallerier i Europa och USA.

”Det är bra att ha gjort några dåliga gärningar” I arbetet med Memento Mori träffade Michel Östlund och Kristin Windolf Granberg en klass 11-åringar i Gamla Uppsala skola. De fick tre frågor: Vad tänker du på när du hör ordet död? Vad tror du händer efter döden? Hur vill du att andra ska minnas dig när du dör? Ett av Michels favoritcitat bland svaren är: ”Det är bra att ha gjort några dåliga gärningar, annars blir man för gudig.” – Det tycker jag är ett fantastiskt exempel på att något kan komma upp när man påminns om att man är dödlig, säger Michel. Barnen illustrerade även sina tankar. Bord och stolar drogs ut till kanterna av klassrummet och Michel rullade ut ett stort papper. Sedan satte sig han och barnen på golvet och målade tillsammans. – Det var planerat till två gånger men alla tyckte att det var så kul att det blev två gånger till. Barnen har också fått mig att skaffa Facebook. De ville prata mer och krävde att jag skulle gå med. Så nu har jag ett Facebookkonto. Barnens illustrationer och citat finns med i utställningen. 3

21


En framtid med Dag Hammarskjöld i backspegeln av Lillemor Berg

Gott klingande och för framtiden lovande nyheter saknades inte år 1961. Den charmige John F Kennedy blir president i Staterna – Jurij Gagarin reser ut i rymden som första människa någonsin ­– spänningen är stor när Regalskeppet Vasa bärgas ur vattnet utanför Beckholmen – Melodiradion förnyas med program som Tio i topp och Det ska vi fira – Hylands hörna har premiär som radioprogram – Bingon dyker upp i Sverige till mångas förnöjelse och, inte minst viktigt ur mitt eget dåtida barnperspektiv, Ken-dockan lanseras som pojkvän till Barbie. Men i mycket hukar min späda barndoms minnen i det kalla krigets skugga. Barnöron är känsligt uppmärksamma på otäcka stämningar. Hoten mot den nyvunna världsfreden vällde konstant ur radioapparaten. Med nasal och allvarsamt tremulerande stämma rapporterade nyhetsuppläsarna om Sovjets vätebombssprängningar på Novaja Zemlja, om Berlinmuren som höll på att byggas för att stoppa flyktingströmmen till väst och om den skärpta östtyska kontrollen vid gränsstationen Friedrichstrasse som fick britter och amerikaner att rulla fram stridsvagnar. Och så var det invasionen i Grisbukten på Kuba, de stormaktsinfiltrerade konflikterna i Indokina och oroligheterna i Kongo, där regeringschefen Lumumba blev avsatt och mördad i huvudstaden Katanga, en konflikt som fick internationella konsekvenser när FN-trupper gick in och både USA och Sovjet stampade i kulisserna med anspråk på kontroll över utvecklingen. Den lilla dystra men tydligt illustrerade Om kriget kommer, som utkom i grupp-

22

korsband till alla hushåll 1961, blev min ofta återkommande kvällslektyr. På baksidan stod det att läsa: Om kriget kommer kan de råd och anvisningar, som Du får i denna skrift, bli avgörande för Dina möjligheter att överleva. Bevara skriften bland dina värdehandlingar – en dag kan Du behöva den. Som tur var framstod FN som en trygg klippa i ett stormande gehenna, mycket tack vare den internationellt högt värderade generalsekreteraren Dag Hammarskjöld. Barn som gammal kände till hans namn och värv, som enligt föregångaren Tryggve Lie var det mest omöjliga jobbet i världen. Dag Hammarskjölds omvittnade integritet, bildning och dedikerade rättrådighet fick varje svensk att känna sig både stolt och moraliskt självgod i kraft av att dela samma nationella ursprung som denna eminenta världsmedborgare. Ord som tyst diplomati och folkrätt vävdes in som meningshöjande inslag i folksjälen vid sidan av neutralitet, folkhem och demokratisk utveckling. Världen var stor och farlig men det lilla idylliska Sverige hade trots allt en fredshjälte att bidra med – fram till den 18 september 1961 då han stupade i tjänsten. Det tillhörde Dag Hammarskjölds arbetssätt att i möjligaste mån själv resa till oroshärdar för att bilda sig en uppfattning om läget. Han kallade det för att upprätta en FN-närvaro. Den nya självständiga


republiken Kongo jäste av separatistiska anspråk. Ett allvarligt hot mot den nya staten uppstod när den rikaste provinsen Katanga bröt sig ur under ledning av Moise Tshombe, som strategiskt lierat sig med belgiska och brittiska gruvintressen. Katanga svarade för mer än hälften av Kongos naturresurser (atombomben som ödelagt Hiroshima var upplysningsvis tillverkad av uran från Katanga.) Planet som skulle föra Dag Hammarskjöld till förhandlingar med Tshombe i Kongo kraschade, förmodligen efter beskjutning, nära Ndola i det som numera heter Zambia. Tron på att det goda har en möjlighet att segra i denna värld av ränker och grymt våld fick sig en törn. Femtio långa år har gått sedan Dag Hammarskjöld rycktes bort från världsscenen och livet. Med facit i hand kan man med fog påstå att en enda människa faktiskt kan bidra till att göra stor skillnad. Dag Hammarskjöld har ofta beskrivits som mycket hängiven sitt uppdrag. Han skapade ett effektivt FN med auktoritet och handlingsutrymme och var enligt mångas vittnesbörder fullkomligt omutbar inför stormakternas påtryckningar och intressen. Inget rubbade hans intentioner att alltid, utan undantag, följa FN:s stadgar. Rätt går före makt. Dag Hammarskjöld värnade särskilt folkrättens betydelse som skydd för små staters intressen mot stormakternas kontroll och maktanspråk. Och han vann respekt. Under Dag Hammarskjölds tid som FN:s generalsekretare uppstod ett flertal kriser som rörde maktbalansen mellan öst och väst och som i förlängningen kunde ha resulterat i ett nytt världskrig. FN:s moraliska maktställning under Dag Hammarskjöld och i synnerhet hans personliga auktoritet, hade enligt många källor en stor betydelse för att förhindra detta. Världen förlorade en skicklig moderator i september 1961. Talande är kanske, att så gott som direkt efter Dag Hammarskjölds död trappade supermakten USA upp sina insatser i Indokina. Dominoteorin, född ur efterkrigstidens amerikanska kommunistskräck, kom i fortsättningen att bli en överskuggande strategi i det storpolitiska maktspelet. I en världsbild som förklaras med maktspråk utifrån

dominoeffekten har diplomatin ingen given plats. Hur fungerar FN idag och vad betyder FN:s stadgar i världspolitiken? FN: s ingripande under Kongokrisen 1961 ger en intressant jämförande bild av FN: s handlingsberedskap och auktoritet då och nu. När Lumumba vädjade till FN om militär hjälp för att skydda den nyligen befriade republiken Kongo, ingrep Dag Hammarskjöld blixtsnabbt och effektivt genom att åberopa FN-stadgans paragraf 99 för att sammankalla säkerhetsrådet. Det dröjde knappt trettio timmar innan FN trupper landade i Leopoldville, samtidigt med förnödenheter som livsmedel och medicin. Hur och hur snabbt handlade FN till exempel under konflikten i forna Jugoslavien, med vilken skärpa åberopades folkrätten vid invasionen i Irak och hur kommer vi att utvärdera FN:s roll och handlingsberedskap under folkresningen i Libyen? FN har på senare år ibland framställts som en byråkratisk koloss på lerfötter. Inte desto mindre pågår alltjämt ett effektivt fredsarbete i Dag Hammarskjölds anda runt om i världen. Central och unik i detta sammanhang är Dag Hammarskjöld Foundation i Uppsala. Det är en helt obunden organisation, som upprättades 1962 med uppgift att hålla Dag Hammar-

23


skjölds arv levande. Dag Hammarskjöld Foundation arbetar koncentrerat med FN-relaterade frågor kring fred, säkerhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling på global nivå. De ekonomiska resurserna är inte så stora, men trots det har Dag Hammarskjöld Foundation byggt upp en speciell position i världen, genom att skapa ett internationellt betydelsefullt forum för fria och uppriktiga diskussioner i aktuella frågor. Samarbeten har etablerats med ett vidsträckt internationellt nätverk av experter, institut, regeringar, akademiska institutioner och sociala rörelser. Trots en blygsam budget, som för närvarande i huvudsak består av bidrag från svenska utrikesdepartementet, och endast sex fasta medarbetare lyckas organisationen anordna en ständig ström av konferenser, seminarier och föreläsningar. Dag Hammarskjöld Foundation är dessutom en aktiv redaktion för en rad publikationer i aktuella ämnen, däribland Development Dialogue och Critical Currents samt tidskriften New Routes, som delas ut till alla ledamöter i Sveriges riksdag. Med anledning av 50-årsminnet av Dag Hammarskjölds död kommer New Routes i år ut med en specialutgåva som produceras i samarbete med Liv&Fredsintitutet i Uppsala. – Vi står fast i de opartiska värdegrunder som formulerades av Dag Hammarskjöld. Det är i kraft av dessa vi åtnjuter respekt och förtroende runt om i världen, betonar Henning Melber, direktör för Dag Hammarskjöld Foundation sedan fem år tillbaka. Med våra värdegrunder som garant, blir det möjligt för olika erfarenheter och perspektiv att mötas i konstruktiva samtal. Inte sällan samlas representanter för olika läger som står så långt ifrån varandra i åsikter och intressen, att det aldrig skulle uppstå tillfällen för möten i något annat sammanhang. Henning Melber är av tyskt ursprung men uppvuxen i Namibia och är i synnerhet mycket kompetent vad det gäller problematiken på den afrikanska kontinenten. Till hans meritlista hör såväl akademiska kvalifikationer som ett framträdande personligt engagemang i flera organisationer med mänskliga rättigheter och utveckling på agendan.

24

Geijersgården

Dag Hammarskjöld Foundation har sitt relativt anspråkslösa säte i den vackra miljön på Geijersgården i Uppsala. Platsen är symboliskt betydelsefull. Geijersgården ligger mittemellan Uppsala slott där Dag Hammarskjöld växte upp, och den gamla kyrkogården där hans stoft är lagt till sista vila. Det är bara ett stenkast i vardera riktningen. Att arvet efter världsmedborgaren Dag


Hammarskjöld förvaltas och ständigt förnyas i aktualitet i Uppsala bör naturligtvis uppfattas som en stor ära för staden. Man kan bara hoppas att minnesåret 2011, femtio år efter Dag Hammarskjölds död, ska lyfta fram fredsarbetet och de engagerade fredsarbetarna i det klara rampljuset. Dag Hammarskjölds värdegrunder vilade på osjälviskhet, en tro på människan och en tilltro till samtalet som strategi i konfliktlösning. Detta arv är i sann mening kulturbärande. Att freden bygger kulturen men att kriget raserar den, är en självklarhet. Den lilla handboken Om kriget kommer må vara förverkad och glömd tillsammans med begreppet terrorbalans men krigets gissel är, som bekant, fortfarande ett ständigt närvarande hot på många platser i världen. De som arbetar för fred mellan människorna behöver bli sedda och hörda. Och behöver bli fler, om världens barn någonsin ska slippa huka under hotet mot liv och lem när våldet stegras bakom husknuten. k

temaresor till Kina

FN-huset, New York

Fler spännande kultur- och naturresor på vår hemsida Qigong- & Vandring 15 dagar Peking-Huangshangbergen-ShanghaiHangzhou-Suzhou Avresa 15/10 Pris 23 400 kr Efter ett besök i Peking vandrar vi i de vackra Huangshanbergen. Under hela resan varvar vi sköna cykelturer med spännande sevärdheter. Ciceron på resan är Fia Hobbs, som har 20 års erfarenhet av friskvård och är utbildad inom västerländsk och österländsk medicin.

Allt detta ingår! Flyg • hotell • transporter • svensktalande guide & ciceron • fullständigt program inkl entréavgifter • måltider inkl dryck • transporter • dricks till chaufför & guide • visum • skatter & avgifter • informationspaket. I Trädgårdsresan ingår även delad fyrbäddskupé Peking-Shanghai

trädgårdar i Kina 11 dagar

Peking-Shanghai-Suzhou-Hangzhou-Xian Avresa 29/8 Pris 19 800 kr

En unik resa för dig som är intresserad av trädgårdsarkitektur. Vi besöker bland annat två av landets mest berömda trädgårdsstäder - Suzhou och Hangzhou, liksom International Horticultural Expo 2011 i Xian. Mikael S Andersson från Tjörns Trädgårdar är ciceron på resan.

25

08 545 188 40 www.lotustravel.se STOCKHOLM • PEKING • SHANGHAI


Konfektionskultur och barfotamode Bergmans är Uppsalas äldsta herrklädesbutik och i år fyller den legendariske Hans Bergman 90 år. Nuvarande ägaren Urban Sand tar oss med på en minnesresa genom modedecennierna på Drottninggatan och ger oss en glimt av det allra, allra senaste. av Mia Ulin

När jag kliver in i Bergmansbutikens mecka av manligt mode blir jag mottagen av en ung expedit. Jag noterar hans klädsel: Nedanför ett par korta byxben skymtar nakna anklar som sticker upp ur ökenkängor i sandfärgad mocka. Jag antar att detta är det absolut mest rätta en modemedveten man kan bära våren 2011. Jag blir visad ner i källaren under butiken och går längs rader av kavajer i olika tygkvaliteter och färger innan jag kommer fram till Urban Sands kontor. Bergmans Konfektions AB startade 1929 av kaptenen och styrelseproffset Arvid Valdemar Bergman. Arvid, en riktig tusenkonstnär med många järn i elden, var sällan själv i butiken. 1944 fick han en stroke, sonen Hans Bergman tog över och blev med sina 23 år den yngste handlaren i Uppsala. Urban tar fram ett album med gamla fotografier från epoken Bergmans. Flera bilder visar Hans Bergman som med buskiga ögonbryn och pipa i munnen visar de senaste mockajackorna från Rohdi Heintz. I januari fyllde Hans Bergman 90 år och är än i dag aktiv inom Uppsala Handelsförening. – Som anställd hade man stor respekt för Hans, säger Urban Sand. Han var en mycket duktig handlare och en omtyckt chef. Bergmans är Uppsalas äldsta kvarvarande herrklädesbutik. Den första Bergmansbutiken låg mittemot den nuvarande på Drottninggatan 3, den så kallade

26


27


Politiska knuten. På 40-talet fanns hela 17 herrekiperingsaffärer i Uppsala men branschen förändrades i och med Elvis på 50-talet. Den stora krisen kom på 60-talet då man slutade bära hatt, rock och kostym till vardags och de flesta butikerna försvann. Bergmans klarade krisen genom att satsa på jeans och köpte ett stort lager Lee-jeans på postförskott. Under mitten av 70-talet var man den största jeansdistributören i Uppsala och sålde 2–3 000 par jeans i månaden. Lundellska skolan låg i närheten och eleverna passade på att shoppa jeans på lunchrasten. I fotoalbumet modellar en ung Urban Sand på flera fotografier och annonser. Urban började på JC 1974, där Hans Bergman var delägare. Efter en tid började han på Bergmans som konfektionssäljare. Här lärde han sig allt från grunden såsom måttagning och ändringar. 1985 tog han över företaget tillsammans med en kompanjon och sedan 1990 är han ensam ägare. – Det var ett kall att driva eget, säger Urban Sand. Ungdomar idag vill resa jorden runt och uppleva. Min generation hade andra drömmar, vi var mer hungriga på prylar, det var en stark drivkraft. När räntechocken kom i början av 90-talet med stora svårigheter för handeln valde Urban att ta reda på vad kunderna tyckte om Bergmans. – Marknadsundersökningen visade att vi egentligen inte hade någon profil, berättar Urban Sand. Vi bestämde att vi måste bli tydligare med vad vi stod för och utvecklade sortimentet till en högre kvalitetsnivå

28

istället för att priskonkurrera, samtidigt som vi gjorde om logotypen. Innan finanskrisen slog till hade Bergmans tecknat ett stort annonsavtal med UNT som inte gick att förhandla om. Då gjordes en annonskampanj för att utse Uppsalas mest välklädde man. Ett antal Uppsalaprofiler fick agera modeller och krögaren Johan Selander vann. – Tävlingen var viktig, vi fick ett stort uppsving året efter, men det var jobbigt innan det vände. Det är en konst att både attrahera nya, yngre kunder och samtidigt behålla de lite äldre. Urban berättar att kundrelationen ofta börjar med att en ung man köper sin studentkostym på Bergmans och sedan fortsätter komma tillbaks. – Vi har mycket mer unga kunder nu än tidigare och har ett stort sortiment av unga kostymer som även modelejonen vill ha. Urban menar att mycket av modet går igen. Just nu har det svängt tillbaks till 60-talet. Det är fortfarande jeans, men nu är kostymen tillbaka. Och mycket riktigt: – Korta byxor och barfota i ökenkängor är det allra senaste, bekräftar Urban Sand. 3


Urban Sand

Hans Bergman

29


av Thérése Larsson

KULTURELLA SPÅR............

30


Fram med författarna i ljuset. Projektet Kulturella spår i stadsrummet är ett kulturprojekt som ska göra såväl Uppsalabor som besökare medvetna om och stolta över Uppsalas rika kulturhistoria. Den 16 juni avtäcks den första författarskylten.



 Ramprojektet Kultur för utveckling innefattar tolv delprojekt, varav kulturella spår är ett, som kommunstyrelsen tillsammans med kulturnämnden står bakom. Visionen är att stärka Uppsala som kulturstad och utöka samt undersöka olika samarbetsformer mellan kommunens nämnder och privata aktörer. Annika Strömberg, kulturstrateg på kulturkontoret, Uppsala kommun är projektledare:
– Målet är att öka intresset för kultur, historia och estetiska uttryckssätt genom att uppmärksamma kulturpersonligheter och företeelser inom konst, film, arkitektur, litteratur med mera. Alla som bor och verkar i Uppsala har mycket att vinna på att kulturella värden lyfts fram. Kultur ger upplevelser, glädje och bidrar till eftertanke. Men framför allt medverkar den till att skapa sammanhållning och identitet.

Viktig dialog
 En förutsättning för att realisera visionen är att förbättra dialogen mellan kulturliv, universitet, länsstyrelse, landsting, regionförbundet, näringslivet och föreningslivet. Världsklass Uppsala – ett samarbete mellan Uppsala kommun och många av stadens starkaste organisationer samt ett 30-tal företag som startade inför Linnéjubiléet 2007 är en viktig grund. Tanken är att vidareutveckla det initierade samarbetet för stadens, kommunens och näringslivets bästa. 
 – Det är viktigt att skapa funktionella nätverk och mötesplatser mellan olika aktörer. Därutöver handlar det om att visa på nyttan av att medverka i projekten och att sälja in tankarna hos olika intressenter, säger Tapio Hovebro, utvecklingsstrateg, kommunledningskontoret.

Informativa skyltar
 Under 2011 kommer projektet Kulturella spår i stadsrummet vara nära sammanlänkat med Det litterära Uppsala som ska lyfta litteraturens ställning i Uppsala. Inom ramen för kulturella spår ska 21 Uppsalaförfattare från olika epoker presenteras och synliggöras på skyltar placerade på väl valda platser i staden. Uppsalabor och besökare ska helt enkelt kunna följa författarskyltarna i borstat stål genom staden för att lära sig mer. Skyltarna utrustas dessutom med QR-kod (Quick response) som kopplas till webbplatsen www. kulturellaspar.se – Webbplatsen ska fungera som ett skyltfönster för Uppsalas rika kulturliv och kulturarv, säger Pia Staflin, webbutvecklare, Piro AB. 
Med hjälp av s.k. smarta mobiltelefoner kan man scanna koden på författarskyltarna och snabbt och smidigt komma åt mer information om respektive författare. Utöver författartexter ska man till exempel kunna se filmklipp, höra radiointervjuer m.m. Urvalet av författare och citat har gjorts av Erik Silenstam, f.d. länsbibliotekarie:
– Det finns många författare som antingen bott här under studietiden eller hela livet. Ett av kulturkontorets önskemål var att prioritera de som skildrat Uppsala i sina texter. Urvalet var klurigt. Svårigheten var att hitta en bra balans mellan okända och kända författare i kombination med ett genusperspektiv. Författarna som ska skildras har verkat på 1700-, 1800- och 1900-talet. Bland de utvalda finns bland annat Ingmar Bergman, Stina Aronson, August Strindberg, Malla Silfverstolpe, Sven Delblanc och Anna Maria Lenngren.
 – Männen har dominerat genom tiderna. Av de 21 utvalda författarna är sju kvinnor. Karin Boye och Jan Fridegård är mina favoriter för att inte glömma Göran Tunström som beskriver Slottsbacken så fint, säger Erik Silenstam. 


31


Fridegård först 
Den 16 juni avtäcker kulturnämndens ordförande Eva Edwardsson den första författarskylten på Bredmansgatan 7 i Luthagen där Jan Fridegård en gång bodde. I samband med invigningen ska även den nya webbplatsen visas, Ola Larsmo – 2009 års Jan Fridegård-stipendiat ska prata och den just utsedda stipendiaten för 2011 kommer även att presenteras. I sommar ska totalt 10 skyltar upp. Resterande författarskyltar planeras komma på plats under hösten. 
– Vi har så mycket att vara stolta över i Uppsala, många av oss är dock hemmablinda. Det här är ett sätt att slå på stora trumman och sprida kunskap om våra genuina skatter. Uppsala kommun gör årligen en opinions- och marknadsundersökning för att mäta Uppsalabornas intresse och kunskap om aktuella frågor. Historia och litteratur har haft hög igenkänningsfaktor de senaste åren. Målet är att sifforna stadigt ska öka, säger Annika Strömberg.
 Hon har dessutom planer för stadens nutida skribenter:
– Nu fokuserar vi på författare som inte längre lever. Nästa viktiga steg är att lyfta fram dagens författare med olika kulturella bakgrunder. Kanske kan det bli filmer på vår nya webb. Jag har till exempel redan frågat Elsie Johansson om hon kan tänka sig att medverka i en filmad intervju. Det finns många bra och spännande idéer om hur vi kan gå vidare inom ramen för projektet Kulturella spår i stadsrummet.
För att stärka det litterära Uppsala satsar kulturnämnden parallellt 200 000 kronor under 2011 på att vidareutveckla programverksamheten på Uppsala stadsbibliotek. Satsningen går undre benämningen Litterära rum med motivet att skapa fler möten inom litteraturområ-

32

det. Dels möten mellan etablerade författare och publiken, dels möten mellan mindre kända skribenter som vill hitta och träffa en läsekrets. När en Uppsalaförfattare ger ut en ny bok bör det ge avtryck och uppmärksammas på biblioteken. Skrivarverkstäder för unga är en annan del av Litterära rum. 



 Intressant sidospår
 I Kulturella spår i stadsrummet ryms även ett fredsspår med motivet att samla aktörer och resurser kring Uppsalas freds- och konfliktarbete. Den 29 juli invigs en skylt om Dag Hammarskjöld i slottsbacken, på Kulturnatten invigs belysning av den skulptur av Hammarskjöld som står där. I samma veva invigs även ett meditationsrum på Uppsala slott skapat av Uppsala konstmuseum. Rummet är inspirerat av Dag Hammarskjölds meditationsrum i FN-byggnaden i New York som välkomnar alla religioner.
 – I nutid finns en stor bredd och ett viktigt djup i organisationslivet kring fredsfrågor som ger Uppsala unika förutsättningar att etablera freden som en av stadens profilfrågor. Fokus kommer att ligga på Sveriges 200-åriga fred år 2014. Uppmärksammandet av Dag Hammarskjöld och hans bortgång för 50 år sedan är ett steg på vägen, säger Annika Strömberg. 
För att levandegöra Uppsalas fredsfokus ska även en applikation för iPhone och Android, med en guidad vandring på temat fred, utvecklas.
 – Dag Hammarskjölds barndomshem Uppsala slott blir en naturlig start på vandringen. Andra hållplatser kan vara fredspristagaren Alva Myrdal, Martin Luther King och Nathan Söderblom, säger Annika Strömberg.


E D B L A D www.edblad.com


21 författarskyltar i stadskärnan ska stärka Uppsalas litterära historia. En skylt om Sven Delblanc ska t ex sättas upp vid S:t Per Gallerian, en skylt om Anna-Maria Lenngren ska placeras på Gropgränd 5 och en tredje ska upp om Magdalena ”Malla” Silfverstolpe på Stora Torget vid Café Storken.

33


Okända konstverk
 För att bli mer medveten om kulturen som dagligen omger oss Uppsalabor finns flera tips. Lisen Hessner, kulturstrateg, Uppsala kommun har skrivit Staden genom konsten som snart lanseras, en bok som skildrar såväl konsten som tankarna bakom verken. Inom ramen för Kulturella spår ryms även ett konstspår, delar av bokmaterialet ska nyttjas där. Längs Fyrisån finns till exempel sju konstverk av konstnärinnan Kajsa Mattas. Ta en promenad längs vattnet och ta en titt. Den varma skulpturen som föreställer profeten Jona i den stora fiskens buk är en populär och välkänd sittplats. Men därutöver finns bland annat en tre meter hög ängel som få har sett samt vackra reliefer på Å-rummets sittbänkar. k

Det var i begynnelsen av september och lönnarna och bokarna i slottsbacken lyste i den allra vänligaste höstglans. Slottet låg till vänster och domkyrkan till höger: jag stod mitt i historien och skulle göra mig en egen Göran Tunström

FAK TA Kultur för utveckling 2009-2014 Kultur är viktig för en stads attraktion och tillväxt. Sedan 2009 driver kommunledningskontoret i nära samarbete med kulturkontoret 12 delprojekt som ska stärka Uppsalas varumärke: Biotopia i Vasaparken Fredsstaden Uppsala Gottsunda kulturstadsdel Ingmar Bergmans Uppsala Kulturella spår i stadsrummet Kulturstaden Uppsala Linnés Uppsala Naturen med fotografens blick Nya rum för konsten Unga K-märker Vetenskap och konst Vikingadestination Uppsala

34


35


av Gunilla Sthyr

zellout.se

”Uppsala är bäst” sjöngs det i Gluntarne redan under 1800talet… och lite av samma anda möter man hos kommunikationsbyrån Zellout i Uppsala. – Jawg älskar den här stan, konstaterar byråledaren Tommy Lindgren. För ett år sen rekryterade han flera toppkrafter till byrån, samtidigt som man flyttade till ett av Uppsalas allra vackraste hus, Villa Isola, i en tid av stark expansion.

Villa Isola på Torsgatan, granne med rektorsvillan, är en magnifik byggnad. I villan samsas flera företag och kommunikationsbyrån Zellout, med drygt dussinet anställda, breder ut sig i bottenplanet. Huset byggdes 1899 och har under åren bebotts av en rad herrar med namn som greve Carl Mörner, även professor i medicin och fysiologisk kemi vid Uppsala universitet, Knut G Ewerlöf, jurist och högerpolitiker och cykeltillverkande Nymanbolagets chef Gustaf Grahn. För att nämna några. Villa Isola var inte för så länge sedan också professorsbostad åt Mikael Persbrand i TV4:s dramaserie Oskyldigt dömd, och vissa scener spelades in just här. Höga mörka bokhyllor med glasdörrar möter i konferensrummet och hela miljön ger historisk inramning till en modern och framgångsrik kommunikationsbyrå.

Kortet för tjänsteresor. Gäller även på söndagar.

Ett företagskort kostar från 5 360 kronor om året. Det kan användas av vem som helst på företaget och gäller för obegränsat antal resor på våra bussar och Upptåget. Vill du veta mer om hur vi kan underlätta ditt resande i tjänsten? Kontakta vår företagscoach Karin Edenius på 018-65 99 00.

ul.se/foretag 018-65 99 00

Annons.indd 1

36

UPPTÅGET

REGIONBUSSARNA

STADSBUSSARNA

11-02-10 11.18.03


Det var för 15 år sedan som Tommy Lindgren startade kommunikationsbyrån Zellout, då med namnet Bollplank. Idag finns ytterligare tre delägare: Joakim Berglund, Mats Dafnäs och Hugo Ekström, alla med olika kompetenser på byrån. Stämningen är öppen och trevlig när vi slår oss ner kring konferensbordet och en stor del av samtalet kommer att kretsa kring Uppsala och om den potential som staden har att växa. Zellout deltar i utvecklingen – med glatt hjärta. De vill måna om Uppsala. – Det är svårt att vara unik idag, men Uppsala är unikt. Varumärket behöver bara vässas ännu mer och kommunikationen med omvärlden intensifieras. Det finns ett stort intresse för regionen och Uppsala just nu. Människor vill flytta hit och företag etablera sig här, konkurrensen kommer att hårdna, säger Zellouts byråledare Tommy Lindgren. Ja, jag har pendlat i mer än 25 år till Stockholm, men nu känns det rätt i tid att få jobba i Uppsala och vara med och utveckla Zellout till en ledande varumärkes- och kommunikationsbyrå i landet. Uppsala är landets fjärde största stad och växer snabbast av alla städer. I all denna konkurrens blir det ännu viktigare att positionera sig, säger varumärkesstrateg Mats Dafnäs, som under många år drev den rikligt belönade Embrink Design i Stockholm. Han har nu handplockats till Uppsala. – Uppsala är kunskapens stad och har stor kompetens inom bland annat ”lifescience”. Sämre är det med kompetensen inom marknadsföring och kommunikation, det vill vi försöka ändra på.

Med flera handplockade medarbetare har Zellout fått ännu större bredd än tidigare. – Vi vill öka människors kännedom om företag i Uppsala, inte minst offentliga varumärken måste bli tydligare med vad de står för. För att få veta Uppsalabornas uppfattning har vi skapat en varumärkesbarometer, där vi mäter hur mycket man känner till om ett varumärke, säger Mats Dafnäs och nämner Sirius, ett starkt varumärke som fler än bara sportintresserade känner till. Varumärkesbarometern ökar möjligheten att få mer kunskap om hur människor tänker när de hör ett företagsnamn. Man har hunnit använda den en gång, frågat ettusen Uppsalabor om åtta olika varumärken. Vi är intresserade av att få veta vad som händer i människors huvuden när man ser ett varumärke. Vad man associerar till helt enkelt. I allt varumärkes- och kommunikationsarbete handlar det om att bygga goda och långsiktiga relationer med sina kunder.

37


Problem med snarkning ? Nu finns en ny, smärtfri behandling med laser för att reducera snarkning. Metoden är redan väl beprövad i Europa och världens storstäder. LaserCare är först i Sverige ! Ring för mer information, 018-60 22 00. Se även www.lasercare.se för aktuella erbjudanden.

Välkommen !

Laser�Care UPPSALA Smedsgränd 2 B, 1 tr (in på gården), 753 20 Uppsala 38 018-60 22 00, info@lasercare.se, www.lasercare.se

– När konkurrensen ökar i staden så måste företagen jobba på ett annat sätt för att nå ut. De företag som sedan länge varit etablerade i Uppsala tvingas vässa sin marknadsföring och utmana sig själv och sina produkter, menar Tommy Lindgren. – Det är kanske utmanande att säga … men med oss får man inte vad man vill ha, utan vad man behöver! Och det allra viktigaste verktyget för att nå framgång är den egna personalen, anser de. Personalen är företagets ansikte utåt, därför är det viktigt att alla trivs och känner sig delaktiga i företagets budskap. ”Hemvården på turné” var ett projekt som i högsta grad involverade personalen. En slags ”roadshow”, där anställda i kommunens hemvård fick åka ut till gator och torg och möta pensionärer, anhöriga och andra intresserade för att berätta om hemvården. – Det blev en jättesuccé, även om det från början fanns de som tvekade inför att stå på torget. Men jag tror också att självförtroendet stärktes när man märkte hur roligt det var, berättar AD Hugo Ekström, en av dem som rekryterats till Zellout under det senaste året. Att ha en bred kompetens är viktigt för en kommunikationsbyrå för att kunna hjälpa kunderna i den stora flora av kanaler som finns. Zellout utgår alltid från kundens varumärke för att kunna skapa kommunikationsstrategier och kreativa koncept. Man har märkt en ökad efterfrågan på möten och självklart också de digitala kanalerna. Tillsammans med RA motor fick Zellout ta emot utmärkelsen Årets webb för ”Want a Rajd?” när marknadsföreningen i Uppsala delade ut sina årliga priser. Kampanjen byggde på en tävling på Facebook för alla 18-åringar; RA motor fyllde nämligen 18 år. Vinnare blev den som kunde värva flest vänner med löfte om skjuts i den bil som företaget höll på att rusta upp. Vinnaren skulle också få köpa bilen för den nätta summan av 18 kronor. Ungdomarna fick upp ögonen för både kampanj och bilfirma, och killen som vann hade lovat skjutsa runt så många som 1 700 vänner i den nya bilen. Hur det sedan gick förtäljer inte historien.


En annan lyckosam kampanj blev körtävlingen i Gränby centrum i december förra året. – Vi ville skapa en julkampanj som handlade om annat än julklappar och som skulle engagera människor. Och att få människor engagerade i en körtävling i Uppsala är tacksamt eftersom staden är så körtät, konstaterar Hugo Ekström. Tävlingen lockade så många som 24 000 Uppsalabor att rösta. – Man måste hitta rätt tonläge för att kommunicera. Prova sig fram, intervjua olika grupper och hålla utkik efter nya trender. Till syvende och sist handlar det ju om att skapa en förtroendefull relation med kunden, säger Hugo Ekström. 3

Vi är lokala specialister som ger människor & företag möjligheter att utvecklas I Uppsala startade vi för 35 år sedan. Idag är vi ca 300 medarbetare som brinner för att hjälpa människor och företag att växa. Hos oss är du som kund eller som anställd en del av något större som faktiskt gör skillnad i samhället. Faktum är att var fjärde minut får någon ett nytt jobb genom Proffice. Vilka möjligheter bor i dig? www.proffice.se 018-60 63 00

39 Keep improving


Om konsten att ha kul och råka bli driva verksamheten några timmar i veckan. Föreningen växte och hon anställdes som verksamhetschef 1991. stark på köpet Den ideella idrottsföreningen Friskis&Svettis Uppsala har växt från 180 medlemmar, 10 funktionärer och av Johanna ingen anställd 1986 till närmare 28 000 medlemmar, Uddén 400 ideellt arbetande funktionärer, 25 anställda och tre Ekeby bruk tisdag kl 19.00. Vi står där och småpratar med varandra. Sugna på att träna, men minst lika sugna på att umgås och röra oss till skön musik. Vissa av oss har gått på samma pass i över tjugo år och börjar kunna det här. Tror vi. Och när Ingrid Hovstadius drar igång sitt pass gäller det mycket riktigt att hålla ordning på fötter och armar. Ändå ler vi mest hela tiden. Jag tänker att hon faktiskt är makalös. Varje termin – ny glad musik, nya kombinationer och ny energi. I drygt 25 år. Jag blir glad av jympa! Och då får jag energi. Ja, egentligen blir jag glad av det mesta. Av musik, av fest, av barn, av glada människor, av gin&tonic, av … och så där går hon på. Ingrid har inga problem att hitta energi i vardagen och hon vill gärna berätta om det. Eller snarare förmedla det. För när Ingrid brinner för något går det inte att stoppa henne. Då vill hon få med alla! Och det är väl en av förklaringarna till Friskis&Svettis framgång i Uppsala – Ingrids driv och glädje. Det var inte en slump att hon vann Marknadsföreningens pris som bästa marknadsförare tidigare i år. Friskis&Svettis har funnits i Uppsala i 26 år och idag har föreningen 21 567 medlemmar och Ingrid räknar med 28 000 medlemmar för 2011, vilket betyder nästan 14 procent av Uppsalas befolkning. Ingrid Hovstadius har varit med och utvecklat verksamheten sedan dag två. En slump, enligt henne själv. Jag hade toktränat på Svettis vid Svandammen i flera år. När en god vän var med och startade Friskis& Svettis här i stan tyckte jag att det lät kul. Så jag hängde på! Jag blev fast och snart blev jag ledare. Det verkar symptomatiskt för Ingrid. Hon ger järnet. 100 procent eller inget. Ingrid lämnade därför sitt jobb som socialsekreterare och blev ansvarig för att

40

träningslokaler 2011. Det betyder att Ingrid gillar att jobba, och då ska det dessutom gå undan. När jag arbetar vill jag ha rörigt omkring mig. Jag går igång på att fixa till saker, att ordna upp situationer. Jag vill ha utmaningar och jag gillar att lösa dem. Jag triggas också av konkurrens från andra träningsanläggningar. Förutom ett tidskrävande och ansvarsfullt jobb har Ingrid Hovstadius och hennes man Erik åtta barn. Ett resultat av att Ingrid älskar människor och att hon gärna har liv och rörelse omkring sig. Egentligen ska man vara extremt planerande och strukturerad för att ha många barn. Det är inte jag. Vi har låtit livet bestämma i stället. Det blev så här många barn, helt enkelt. Och sen löser vi det. Det är en slags spänning som jag tilltalas av. När Ingrid pratar går det fort. Lite hetsigt. Precis som när hon rör sig. Hon går med energiska steg mellan kontorsrummen på Väderkvarnsgatan. Det är faktiskt svårt att tro att hon har en konstgjord höft. Hon drabbades av artros 2002 och gick länge med diagnosen i väntan på operation. Inget idealläge för en otålig träningsnarkoman. Men Ingrid är en överlevare. Aldrig att hon skulle sätta sig ner och tycka synd om sig själv. Jag är anpassningsbar. Jag tränade bara på gym under hela min höftperiod. Då blev det plötsligt jättekul – jag som i vanliga fall tycker att styrkeövningar är tråkiga. Tre och en halv månad efter operationen blev jag friskförklarad. Och poff, var jag inne i jympahallen igen! Hon började försiktigt på startpass och därefter baspass. Så småningom började hon leda sitt pulsmedelpass. Ingrid tror inte på särskilt anpassade träningspass utan menar att varje motionär ska känna efter vilken träningsform som passar.


41


Diagnoser är livsfarliga. Jag kan själv ta ansvar för vad jag kan träna. Då tänker jag att alla kan det. Om jag får ont på ett pass så väljer jag ett annat. Jag vill inte vara hon med höftleden som går på höftpass. Ingrid Hovstadius är alltid glad, energisk och stark. Nej, det är förstås inte hela sanningen. Hon berättar öppenhjärtligt om sin impulsivitet. Hur hon kan tända till när någon är osjysst eller slösaktig. Då agerar hon med hjärtat och inte med hjärnan, något som kanske inte uppskattas av alla. Som den impulsiva och spänningssökande person Ingrid är vill hon inte heller ha alltför strikt planering. Hon säger att ingenting utvecklas som följer sin ursprungliga plan. Och när det gäller Ingrids energi, så har hon inga problem att slappa ordentligt. Familjen köpte ett hus i Thailand för några år sedan. Där ligger hon i solen hela dagarna och rör inte en fena (tro det den som vill!). Vi ville ha något helt eget för familjen. En av de närmaste vännerna låg för döden när vi hälsade på vänner i Hua Hin. Det var en plats som jag tyckte var riktigt ful. Men så stod det där – det rosa huset som jag blev blixtförälskad i. Erik sa att det var för tidigt i våra liv att skaffa hus i Thailand, och jag svarade: Vad vet du om det? Det blev förlösande, så vi slog till. Ingrid pratar gärna om sitt liv, men återkommer hela tiden till träningen. Kanske inte så konstigt, när den är en så stor del av hennes liv. Många tror att hon är en hälsofascist, men Ingrid menar att inget kunde vara mindre sant. Hon bejakar bara det som är kul i livet. Musik och rörelse ingår i det. Och hon kommer aldrig att sluta träna, möjligtvis byta intensitet. Jympa är bra! Det är ren rörelseglädje. Det är en musikalisk och rytmisk upplevelse som liknar enkel dans. Det är livsbejakande och man blir av med aggressioner. Att du blir stark är bara en positiv bieffekt.

42

Och det är väl därför vi ler där på jympagolvet, mellan svettningar och stånkande. Har du bekymmer – träna helt enkelt. Jag som gått i evigheter på Ingrids pass blir slutligen nyfiken på vilken som är hennes absoluta favoritrörelse. Jag kan ana att den har med hopp att göra. Jodå. Jag gillar hopp och energiska rörelser, det är väl därför jag inte gillar styrkeövningarna. Jag vet att de ska vara med men de är tråååkiga. Den bästa rörelsen är att hoppa och sträcka upp armarna. Det är en riktig gladrörelse, jag tror att den stimulerar gladpunkten. Om du tänker efter så har du sett barn göra så när de blir glada.

Fakta Friskis&Svettis har över en halv miljon medlemmar. Friskis&Svettis består av 158 idrottsföreningar (Uppsalaföreningen är fjärde störst). Verksamheten är ideell och inte vinstdrivande. Alla Friskis&Svettis-föreningar är medlemmar i Friskis&Svettis Riks. Alla ledare och instruktörer är utbildade och diplomerade/licensierade via Friskis&Svettis Riks. Träningsformerna utvecklas av Friskis&Svettis Riks. Friskis&Svettis Uppsala finns i Ekeby bruk, i Ultuna och på Väderkvarnsgatan. 3


Gamla Torget / Östra Ågatan

Trolltyg

Hej du, jag heter Ernst Billgren, Kosta Boda, ’’Konstnärer och glasblåsare i nära samarbete’’ Kostar 7.500:-

Hej, jag heter Happy Guzzini, finns i flera färger, plexi. Kostar 295:-

43


Underbara Elsie Johansson av Lillemor Berg

Elsie Johansson är en gudabenådad berättare och en underbar människa. Får man lov att uttrycka en så oreserverad beundran? Säkert inte – många uppfattar sådant som ytterst pinsamt. Man ska närma sig med distans, balansera, vända och vrida på omdömena, men strunt i det. Annat är inte möjligt, än att fyllas av ren, upphöjd kärlek inför denna genuina människa som med mod, intelligens och generositet vänder sin själ mot världen, både i sina gestaltningar och i verklighetens möten. Som föreläsare har Elsie Johansson en suverän förmåga att få alla i publiken att känna sig sedda. Hon har den där spjutsnabba glimten i ögat som direkt kopplar upp spegelneuronerna – vi är bara människor, hudlösa inför varandra, garden sänkt, vapnen och sköldarna avlagda. – De betyder mycket för mig, ansiktena. Jag kan känna mig hur trött och missmodig som helst på väg till en föreläsning och fråga mig, varför i hela fridens namn utsätter jag mig för det här. Men när jag står där inför alla förväntansfulla ansikten, så händer det något. Publiken tänder mig. Deras välvilja fyller mig med energi. Jag är tacksam för gåvan att kunna spontantala men var den kommer ifrån vet jag inte. Elsie Johansson tar emot i sitt hem. Det ser inte ut som man förväntar sig hos en dam fyllda åttio. Samlingar av diverse ting, minnessaker och inredningsdetaljer har ju en tendens att öka över tiden. Men här är det ljust, luftigt och sparsmakat vackert.

44

– Som du ser finns här varken familjefoton eller arvegods. Det var ju så i mitt barndomshem att allt som fanns användes och nöttes ner. Och när det gäller andra minnessaker som diplom och utmärkelser, gillar jag inte att ha dem framme. Allt sådant förvarar jag nedpackat i lådor. Jag vill helst bevara det förgångna inuti mig själv. Det sista är egentligen inte riktigt sant, om man tänker efter. Elsie Johansson delar ju med sig skopvis av sin inre djupbrunn med sitt författarskap. Hon är också något av en mediamagnet, enormt uppmärksammad, efterfrågad och utfrågad. Och Elsie Johansson är vidöppen och generös med sig själv och sin levnads historia i sådana sammanhang också. – Ja, alla vet väl allt om mitt liv vid det här laget och varför inte. Folk blandar för det mesta ihop författare och verk i alla fall. Är man bara sann mot sig själv finns det inget att dölja. Egentligen förstår jag inte all denna uppmärksamhet. Jag är ju världens vanligaste människa! Kanske det, men också en vanlig människa spänner valv mellan det unika och det allmänmänskliga. Det är den vanliga människan som är motivet för Elsie Johanssons utforskningar. Och kanske är det närheten mellan liv och verk som gör hennes gestaltningar så autentiska. Romangestalterna Nancy, Majlis och Hildur stretar på med att försöka överbrygga omständigheternas glapp mellan liv och dröm. De skildras alla som komplexa universum av motstridiga känslor, hemliga tankar och dyrköpt visdom. Deras ensamhet i anden och känsla av


utanförskap är sprungen ur Elsie Johanssons egen erfarenhet. Det är svårt att tro det, men hon skrev ingenting, inte ens för byrålådan, innan diktsamlingen Brorsan hade en vevgrammofon kom till. Då hade hon hunnit bli nära femtio. – Mina svärföräldrar var fantastiska arbetsmänniskor med sina händer. Det var inte jag. Att läsa böcker som jag gjorde, passade sig inte riktigt. Det sågs som om man försökte vara lite förmer än andra. Slösa tid på att sitta och skriva eller studera var otänkbart. Och dikter, det var något pinsamt och fjantigt. Omständigheterna var sådana att jag försökte döda drömmen, förtränga lusten och behovet i det längsta. Men någonstans inuti mig har alltid förvissningen funnits kvar om vad som är min bestämmelse. Jag är helt enkelt född till författare. Elsie Johanson är en oöverträffad forskare i skammens anatomi och mekanismer, hur skamkänslan böjer och formar. Tankarna, känslorna, intuitionens oriente-

ringsförmåga rådbråkas och förvrids för att passa in i omvärldens standaliserade mönster. Skammen är ett subtilt fängelse inom det sociala sammanhangets ramar, där människan blir sin egen fångvaktare, som anklagar sig själv för att handla fel, känna fel och önska fel. Självförnekelsen är skammens sjukdom. Hos Elsie Johansson, precis som i verkligheten, är det framför allt de unga kvinnorna som sprattlar i självförnekelsens garn. De äldre har antingen fastnat helt och hållet i stela poser eller börjat urskilja det finmaskiga nät som de sitter intrasslade i. Som läsare förundras man över hur skicklig Elsie Johansson är att gestalta det strukturella förtryckets nedbrytningsprocesser. Hennes romaner blottlägger de skavande och svidande glidytorna mellan en kvinnas jagkänsla och kvinnokönet som socialkonstruktion. Men Elsie Johansson ryggar för litteratur med teoretiska undertoner och blandar definitivt inte själv in några könsrollsteorier i sina romanbyggen.

45


– Jag tycker inte om pedagogiska pekpinnar. För mig är gestaltningen det viktiga och den hämtar stoff inifrån det levande livet. Teorier kan litteraturvetarna syssla med, inte författarna. Sociala mönster förändras mycket långsamt och människan kan inte göra sig fri från sitt sammanhang. Men, människor har förmågan att växa och mogna för att på egen hand hitta hem till sitt sanna själv. Ungefär så jag tolkar jag det övergripande projektet i Elsie Johanssons författarskap. Elsie Johansson är folkkär men hennes konst är inte på något sätt klichémässigt folklig eller helt lättillgänglig. Det är allvarstyngd litteratur som stundom andas tungt av vrede. Några lyckliga slut är det inte frågan om, men ofta finns där en process mot försoning. Romaner som Nancy-trilogin, Näckrosträdet, Min ensamma kropp är redan att betrakta som klassiker. Elsie Johansson är i sig själv en berättelse som suger åt sig hjärtan och väcker hoppfullhet. Vi har behov av verkliga levnadssagor som likt hennes visar att det aldrig är för sent att gå i blom. – Jag har släppt loss min leende sida på gamla dar, säger hon när fotografen måttar in sitt motiv. Det är fantastiskt att få vara igång på det här sättet vid min ålder! Elsie Johansson har en beundransvärd energi i kropp och sinne. Ryggen säger ifrån ibland men kreativiteten verkar inte förtröttas det minsta. Lagom till 80-årsdagen kom den senaste boken Då nu är jag med bland annat dikter och essäer i form av en polemik med naturfilosofen Henry David Thoreau. – Jag är ovanligt tillfreds med min nya bok men uppmärksamheten blev större än vad jag förväntade

46

mig. Det är ju ingen roman utan en mix mellan prosa, aforismer, vanvettigheter och poesi. Älskad och hyllad som personlighet och författare, på gång som dramatiker, oförskämt vital och nyligen trolovad med en stilig man. Kan det bli bättre? – Trolovad är väl ett vackert ord, säger Elsie Johansson och visar den pyttelilla trolovningsannonsen som hon limmat fast på ett vykort med två söta grisar som trynar mot varandra. 3

Några titlar i urval Brorsan hade en vevgrammofon Potatisballader Kvinnan som mötte en hund Det bruna kuvertet Gå i mitt gräs Mormorsmysteriet (barnbok) Tigerfrukost Vardagstankar Oss skrämmer dom inte Kattbreven (barnbok) Ordens makt och maktens ord Lindansaren Guldmannen Glasfåglarna Dikter 1979-1989 Mosippa Nancy Näckrosträdet Sin ensamma kropp Då nu är jag


Möten till havs med alla samlade Ombord på våra varma, röda fartyg finns allt som behövs för att du och dina kollegor ska kunna lägga en bra grund för ert framtida arbete. Våra prisvärda konferenspaket – över dagen, ett dygn eller längre – innehåller allt från god mat till fartygens stora utbud av nöjen. Välkommen ombord! Konferens på Cinderella I priset ingår dygnskryssning Stockholm–Mariehamn, del i B2-hytt, fyra timmars konferens* inkl kaffe och frukt, frukost samt lunch och middag inkl vin, öl, läsk och kaffe i Viking Buffet. Prisex 895 kr/person. Bokningskod SKONF. Gäller söndagar–onsdagar t o m 29/12 2011, vid minst 10 deltagare, när två vuxna delar hytt. * Fler timmar mot tillägg.

Läs mer på vikingline.se/konferens och boka på 08-452 40 40.

47 vikingline.se


Underverk i Uppsala

48

av Johanna UddĂŠn


När jag var barn sa min pappa doktorn att ståplatserna på läktaren i Anatomiska teatern var så smala för att studenterna inte skulle ramla i golvet när de svimmade. För det gör man under anatomilektioner, menade han. Jag har aldrig kunnat släppa det där när jag går in i Anatomiska teatern. Jag ser framför mig bleka, smala unga män i svarta kappor och konstiga hattar som stå-hänger över räcket. De tuppar av och kräks om vartannat.

Gustavianum byggdes på 1620-talet och ritades av holländaren Caspar van Panten, som också har ritat en stor del av Uppsala slott. Gustav II Adolf låg bakom beställningen och han skänkte byggnaden till universitetet för att ge det en tydligare identitet. Och kanske han också ville glänsa lite – han gav ju bygganden namn efter sig själv. Men efter bara fyrtio år byggdes Gustavianum om. De nya ritningarna var gjorda av Olof Rudbeck, en annan excentrisk man som gärna ville sätta sina spår i Uppsala. Med tillbyggnaden skapade han Anatomiska teatern för sina lektioner i anatomi. Rummet är en undervisningssal i form av en amfiteater. Rudbeck hade sett den här typen av rumsform under sina resor på kontinenten. Den höga fönsterraden i kupolen gav dagsljus för de 200 studenter, som följde Rudbecks dissektioner från läktarna. Studenterna drog sig kanske tillbaka till sina studentrum efter dissektionen, några bodde ju i Gustavianum, där det även fanns matsal, föreläsningssal och boktryckeri. Ett solur är alltid ett solur – det är dekorativt och fascinerande i sin enkelhet. Och Gustavianums takkupol kröns förstås av ett solur, som ett slags markering för att bygganden innehöll vetenskap. Just det här soluret är utformat som en jordglob och klockslagen i guld ligger längs ekvatorn. Gränsen mellan sol och skugga visar tiden. Snyggt och raffinerat. Men tänk hur uppseendeväckande tillbyggnaden med kupolen måste har uppfattats av dåtidens Uppsalabor. Det är något att tänka på idag när diskussioner handlar om att bevara det gamla. Undrar vad Rudbeck hade satt tänderna i om han levat på 2000-talet? I Gustavianum finns universitetets dyrbaraste föremål. Har man inte tidigare sett Augsburgska konstskåpet, så är det bara att knata dit. Det är helt unikt!

49


1 000 av 1600-talets absolut mest spektakulära föremål är samlade i ett skåp som var ett riktigt maffigt skrytobjekt för sin tid. Den här typen av kuriosakabinett var ett sätt att visa bildning och rikedom. Man fyllde sitt skåp med konst och konsthantverk, med de modernaste prylarna och uppfinningarna och med exotiska föremål från naturen. Det var som ett riktigt ”compact museum” – en dåtida blandning av Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet och Tom Tit, med den skillnaden att Augsburgska konstskåpet innehöll extremt exklusiva föremål som de flesta aldrig fick se. I skåpets alla fack och lådor finns bland annat en torkad krokodilunge, små fina elfenbensskulpturer, en spinett, ett reseapotek, vetenskapliga instrument, en miniatyrkorg gjord av en körsbärskärna, olika typer av spel med mera. Den som ville se alla föremål behövde bara sätta sig bekvämt i en stol eftersom skåpet går att vrida. Varje föremål ställdes på ett litet bord, som förstås följer med. Här kunde man sitta med en lupp och studera varje detalj minutiöst. Blev man trött i armen fick den vila mot den fina kudden som också följer med skåpet. På ett tecken till skåpets skötare plockades nästa pryl fram. Så fungerar det inte riktigt idag. I stället går det att studera alla föremål på en interaktiv webbsida som universitetet lät göra för något år sedan.

50

Just Augsburgska konstskåpet hör till de allra finaste kuriosakabinetten i världen. ”Somliga håller det för världens åttonde underverk” sa upphovsmannen Philipp Hainhofer. Han var en mäktig diplomat och handelsman i Augsburg, men han måste också ha varit en ruggigt driven projektledare – han komponerade skåpets bildprogram, han planerade föremålssamlingarna och samordnade alla specialhantverkare. Gustav II Adolf tågade in som en befriare i Augsburg under trettioåriga kriget. I tacksamhet skänkte man krigarkungen det finaste man kunde tänka sig. Så hände det sig att skåpet kom till Sverige. Man får förmoda att resan var besvärlig för skåpets skötare och de övriga med tanke på lasten. Skötaren måste följa med för att klara alla tekniska finesser och specialprylar och han vårdade skåpet ömt fram till sin död. Augsburgska konstskåpet har haft sin plats på Gustavianum sedan 1694, då Karl XI skänkte det till universitetet. Gustavianum har sedan det byggdes varit en karaktärsbyggnad i Uppsala. Därför känns det bra att den öppnades upp helt för allmänheten 1997. Då invigdes Museum Gustavianum och sedan dess har vi alla tillgång till stora delar av universitetets vetenskapshistoriska samlingar med 175 000 föremål (!). Till exempel kan man studera antikens kultur och faraoner-


51


52


53


nas Egypten i utställningen Medelhavet och Nildalen. I Valsgärde Vendeltid –Vikingatid finns föremål från en viktig del av den uppländska järnåldern. Universitetets samling av Bruno Liljefors, som tidigare visats sommartid i hans ateljé i Österbybruk, hänger nu i Liljeforsrummet och visas året om. Till Kemiåret 2011 har museet skapat den spännande utställningen Uppsalakemisterna som visar kemin ur både ett vetenskapligt och ett konstnärligt perspektiv. Här kan man se en helt unik sammanställning av den rena formen av alla grundämnen, utom de radioaktiva. Vissa grundämnen är så svåra att få tag i, att det tog sex år att göra sammanställningen. Ur universitetets konstsamlingar har man plockat fram porträtt av kemiprofessorer som inte har visats tidigare. Det mest unika porträttet är målat av Isaac Grünewald och föreställer nobelpristagaren The Svedberg. Man kan också se The Svedbergs snygga textiltryck Atomics. The Svedbergs son Elias Svedberg som var chef för NK inredning på 50-talet anlitade flera kända namn för att de skulle skapa egna mönster i serien Signerad Textil. Det smällde förstås högt att ha en nobelpristagare bland namnen. 3

54


55


Hur ser vi ut egentligen? av lillemor berg

56


Ordet symmetri är lånat från grekiskans symmetros och betyder ”harmonisk” eller ”proportionerlig”. Vi människor har visat oss vara ganska svaga för symmetriska figurer och uttryck. Vi är snara att lägga in etiska värderingar i begreppet. Våra skönhetsideal byggs upp kring en strävan efter en absolut perfektion som ingen människokropp kan uppvisa. Symmetri och skönhetsideal är ämnen som både lockar och oroar fotografen Jesper Petersson. Jesper Petersson har gjort sig ett namn som bl a modefotograf men har under sin 10-åriga karriär också varit flitigt anlitad av välrenommerade tidningsmagasin och reklambyråer både i Sverige och utomlands. De privata konstprojekten och utställningar har löpt sida

vid sidan av andra uppdrag och hans fotokonst har funnit samlare på den internationella marknaden. Tipset är att lägga hans namn på minnet och hålla utkik efter utställningar framöver. Vad är vackert och hur är det beskaffat som upplevs vara vackert? Det är frågeställningen i två av Jespers utställningsprojekt i år. Yes baby är ett fotoprojekt som handlar om kroppsfixering och hur människor försöker förändra sina kroppar för att leva upp till våra skönhetsideal. Det andra projektet kallas Somebody nobody och är en studie av det mänskliga ansiktets symmetri, eller snarare asymmetri. Människors olika ansiktshalvor är i regel mer olika än man föreställer sig. Det symmetriska och harmoniska är vilsamt att titta på

57


U TSTÄLLD A B ILD ER

58


B ESÖ K AR E

men kontraster och olikheter skapar spänning och utstrålning. Jesper Petersson lutar själv åt att det är olikheterna som gör oss vackra. – Som fotograf uppskattar jag det unika och olikheterna gör oss speciella. Min egen krokiga näsa gör mig till Somebody. I am Jesper. Somebody nobody ställdes i våras ut i Galleri Londons regi på Strand i Stockholm och gjorde senare även några veckors besök på Galleri London i Uppsala. I sammanhanget ska nämnas att Galleri London har begåvats med en oerhört kompetent kurator i Caroline Hedlund som har ett skarpt väderkorn på spännande fotografisk samtidskonst. Utställningen innehåller interaktiva inslag, där publiken själv får porträttera sig med

hjälp av en programvara som spegelvänder vardera ansiktshalva och förenar de liksidiga halvorna till två olika ansikten. Bilderna som skapas i denna operation blir två helt olika ansikten, trots att det rör sig om samma person. Resultaten är häpnadsväckande intressanta. Projektet lever kvar och finns dokumenterat på www.pman.se. Mer av Jesper Peterssons alster kan man se på www.jamjespercom.com. 3

59


Varje år sedan 1981 delar Anders Walls Stiftelser ut ett stort antal stipendier till unga människor som visat prov på särskild begåvning och kreativitet. Ett stipendium från Anders Walls Stiftelser innebär en ordentligt tilltagen prissumma, men också en inbjudan till ett värdefullt och omfattande nätverk. Den så kallade Wallumniklubben knyter samman alla stipendiater från och med starten1981. Anders Walls Stiftelser arrangerar regelbundet träffar, aktiviteter och evenemang för att samla medlemmarna i Wallumniklubben. Många stipendiater har vittnat om en slags familjekänsla vid dessa sammankomster och om Anders Walls personliga engagemang för sina skyddslingar.

Mia i Manchester Jag är lite tidig till lunchrestaurangen som Mia Bengtsson har rekommenderat att vi ska ses på. Restaurangen ligger centralt i ett moderniserat industriliknande kvarter med järnvägsspår som går på broar över ett kanalsystem – förmodligen en gång i tiden kommersens centrum för Manchesters tygindustri. Det industriella arvet ekar på många ställen i Manchesters arkitektur. Staden är en av Englands största men den finansiella krisen verkar ha slagit till hårt här och på många ställen gapar butiksfönstrena nu tomma. Ute börjar

60

av Joelin Quigley-Berg molnen dra ihop sig och Manchesterhimlen går i gråtoner över de närliggande tegelbyggnaderna. Mia Bengtsson anländer klädd i svart med skarpa glasögon. Hon har de tre utmärkande dragen som folk utomlands brukar använda för att identifiera den svenska nationaliteten: lång, blond och blåögd. Och trots att hon har bott i England i nästan nio år, så har hon fortfarande starka band till Sverige. Hon har till exempel ett eget svenskt företag, är mitt uppe i produktionen av sin andra kokbok för den svenska marknaden, hon samarbetar med svenska Burde i mönsterdesign, och i sommar åker hon med sin engelska fästman till Ängelholm för att gifta sig i den gamla hemstaden. Mia Bengtsson fick Anders Walls stiftelsers stipendium för Ung Företagsamhet 2003. Ung företagsamhet bedriver projekt i gymnasieskolor runt om i Sverige där elever får starta och driva egna företag. Som 16-åring deltog Mia Bengtsson i ett UF-projekt med rollen som VD. UF-företaget hette Bag Tag och designade en serie adresslappar för resväskor. Mia Bengtsson författade, formgav och producerade även en kokbok, Sinnenas Mat, som hon gav ut när hon bara var 17 år gammal. Med ett tidigt sikte på reklambranschen som yrkesriktning, men också fullt medveten om den hårda konkurrensen för att få arbetserfarenhet och komma in på reklamskolor, bestämde sig Mia för att starta ett eget förlag och själv ge ut sin kokbok. Allt i syfte att lära sig processen samt på det viset skaffa sig en slags portfolio


61


av erfarenhet och kompetens – en egenhändigt komponerad praktikplats. Mia skapar möjligheter där andra ser svårigheter och hon verkar besitta ett slags driv som för henne framåt till nya projekt. Stipendiet hjälpte henne till exempel att kunna finansiera designutbildningen i Manchester, som hon påbörjade efter gymnasiet. Även om stipendiet för Mia betydde mycket i sig är det Wallumni-gemenskapen som hon talar varmast om. Hon har varit på ett antal ’inspirationsresor’ och försöker att vara med, så gott det går, på olika tillställningar. Wallumni-nätverket är värdefullt, berättar Mia och det har skapat många nya kontakter. – Det bästa är egentligen själva motivationen och hur alla peppar varandra varje år man träffas, berättar hon och förklarar hur viktiga dessa möten med alla inspirationsrika och produktiva stipendiater är för den egna viljan och inspirationen att prestera och göra sitt bästa. Efter designutbildningen fick Mia jobb i Manchester. Och så har det rullat på. Idag jobbar hon för en medelstor reklambyrå där hon är senior designer och jobbar mycket med att ta fram nya företagsidentiteter, designar loggor och hemsidor, bland annat. – Ju kreativare man är desto bättre, förklarar Mia och syftar på friheten att få designa fritt, när jag frågar om den kreativa aspekten av hennes jobb. Men hon har också ett antal sidoprojekt på gång. Matintresset är fortfarande stort och boken Sinnenas Mat får förhoppningsvis snart, nästan tio år senare, en uppföljare:

62

Creative Cooking: All Världens Mat och Tips för Kreativa Kök. Men den här gången har hon helt andra möjligheter när det gäller design och layout än när hon gjorde sin första bok. – Var tid har sitt kan man väl säga, förklarar Mia, det är delvis därför som jag vill ta fram en ny bok, för och kunna visa vad jag kan nu. Men vissa moment i produktionsprocessen av boken har hon avsagt sig denna gång, bland annat fotograferingen eftersom hon ville ha en mer professionell ’look’, och hon letar för närvarande förlag för utgivningen av den nya boken. Det är mycket som verkar hända i Mias liv just nu. Hon jobbar heltid, driver ett eget svenskt och ett eget engelsk företag, renoverar hus och planerar bröllop. Jag undrar hur hon klarar av att hålla så många bollar i luften och samtidigt vara så fokuserat målinriktad som hon verkar vara. Men Mias kreativitet och företagsamhet verkar inte sina. Tvärtom blickar hon framåt, bortom krönet, till nästa projekt. Så vad händer härnäst?


Museér

Utställningar

– Just nu så är det väldigt mycket mönsterdesign faktiskt. Och det är något som jag vill jobba vidare med och kanske göra någon egen kollektion. Så det är nog något jag kommer satsa mer på den närmsta tiden. När vi är färdiga med lunchen och börjar närma oss slutet av intervjun frågar jag Mia om hon alltid har ett projekt på gång: – Jag har alltid mer än ett projekt på gång. Vi har faktiskt precis renoverat hus också, och det har varit ett jätteprojekt det senaste året. Det är precis så att vi börjar bli färdiga nu, om en månad ungefär, berättar Mia. Och jag har även ett spännande projekt på gång med en annan företagare i Wallumni-gruppen. När vi lämnar restaurangen har himlen mörknat ännu lite mer och molnen väger tunga och just när vi skiljs åt öppnas skyarna och regnet börjar hamra ner på marken. Det här är mer som Manchester, säger Mia leendes och beger sig av hemåt till sitt renoveringsprojekt i det karakteristiska engelska ösregnet. 3

Kultur

Musik

Gallerier

SOMMAR PÅ MUSEET FIKARASTEN

27 maj – 16 oktober

FARAOS LADA 10 juni – 14 augusti

UPPLEVELSER AV ETT LANDSKAP 17 juni – 14 augusti

www.upplandsmuseet.se 018-16 91 00

18 juni – 14 augusti 2011 Jin Jiang Rosa Liksom JAKK Peter Ern Anders Jansson INUTI Sven Åke Ekberg Beata Bäck

art goes zen

Musik i Järnboden: 23/7 Ida Wiklund kl.18 13/8 Christina Liw Jazzgroup kl.19

Konst, konsthantverk, skulpturstig vid havet & café. Hargs Bruk. Tel: 070-290 99 35. www.distingo.se. ÖPPET Ons–Sön 11–17

15 juni - 4 september

Karl Axel Pehrson WWW.BRORHJORTHSHUS.SE

1 63


vingården CLAES BRODDA

64

ros é Rosévin är ett härligt sommarvin, men kan även vara användbart året runt. De senaste åren har utbudet av roséviner ökat på Systembolaget, vilket är roligt eftersom intresset hos konsumenterna också ökat; den ena utvecklingen följer den andra. Det som ger ett vin färg, sitter så gott som uteslutande i druvans skal. Ju längre de krossade druvorna får ligga och dra i musten, desto mörkare färg får vinet. Processen kallas maceration, och brukar för röda viner pågå någon eller några veckor. Om man i stället avlägsnar skalen, får man en i det närmaste färglös druvsaft. På så sätt kan man framställa ett vitt vin, även om druvorna är blå. Om man låter skalen macerera en kort tid, kanske ett halvt dygn, får man en rosa dryck vilken i någon mening skulle kunna beskrivas som ett väldigt blekt rödvin. Traditioner och druvsorter skiljer sig vid roséframställning i olika områden, men det är bara i några få fall där det är tillåtet att göra rosé som en blandning av vitt och rött vin. Tidigare erbjöds mest skräp på Systembolagets roséhyllor, vilket bidrog till att dryckens status knappast var hög i vinprovarkretsar. Här vill jag lämna några exempel på goda och användbara roséviner av högre kvalitet än de allra billigaste. En nygammal tradition för roséproduktion är clairet, en framställningsmetod som åter kommit till heders i sitt ursprungsdistrikt Bordeaux. En clairet är i regel fylligare och smakrikare samt har djupare färg än andra roséviner. Ett mycket bra exempel är Château de Lisennes, som funnits några år i Sverige. Vinet har sitt ursprung strax sydost om staden Bordeaux, och druvorna är de traditionella Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc. Doften är fyllig med hallontoner. Smaken har en beska och en syra vilka balanserar upp den fruktiga och fylliga smaken av lingon, hallon, jordgubbar och vispgrädde. Mycket lång eftersmak. När vinet började säljas för snart fem år sedan, var det första gången Systembolaget lanserade


65


ett rosévin på hösten. Tanken var – och den håller än – att detta är ett året-runt-vin. Tack vare sin balans och fyllighet, är vinet användbart till lax, röding eller ljust kött. Glöm inte ostbrickan! Från Campania i Italien kommer ett annat mycket fylligt rosévin: Lacrimarosa, vilket också passar till såväl fisk som kött. Även här finns hallontoner i doften, samt ett stänk vitpeppar. God och tilltalande smak med fyllighet och fruktighet, kanske lite endimensionell. Denna provnings dyraste vin kommer från Loiredalen, närmare bestämt från kommunen Sancerre, annars mest känd för sina utmärkta Sauvignon Blanc-viner. Les Baronnes är ett elegant vin med medelfyllig doft. Ädel smak med viss beska samt tydliga mineraltoner. Det är sällan druvans smakegenskaper är särskilt tydliga i roséviner, men här kan man känna Pinot Noir-karaktären. Blir antagligen ännu bättre om man lagrar vinet något år. Jag har tidigare hyllat chilenska viner för deras goda kvalitet i förhållande till priset. Emellertid har vi här en visserligen god, men lite för högt prissatt chilenare; Leyda är ett personligt vin vilket har många härliga egenskaper som gör att det skiljer sig från de andra roséerna. I doften kan man skönja örter som timjan, dragon och lavendel. Medelfyllig smak med viss beska. Rotfrukter och röda bär. I eftersmaken gör sig syran gällande med en frisk ton av citrus. Min favorit denna gång är från södra Rhônedalen, där några av – i mitt tycke – de allra förnämligaste rosévinerna finns. Jag är speciellt förtjust i roséerna från kommunen Tavel, varifrån Les Lauzerais kommer. Detta vin har de positiva egenskaper som de andra vinerna har; fyllig doft och smak av röda bär. I smaken finns en antydan till strävhet (!), och eldighet, som kombinerade med beska ger en ryggrad åt vinet. En ton av vispgrädde mildrar intrycket och ger balans. Vi har här sett att roséviner kan ha olika stilar och egenskaper. En välgjord rosé har både komplexitet och djup, och kan på så sätt ge intressanta vinupplevelser. Samt välbehaglig svalka en varm sommardag. 3

66

2009 Les Baronnes (nr 94290) 149:2010 Leyda, Single Vineyard Pinot Noir Rosé (90222) 129:2009 Lacrimarosa (nr 99265) 119:2010 Les Lauzeraies (nr 2724) 95:2010 Château de Lisennes (nr 2243) 79:-


67


Linneanum – ett drivhus fÜr konsten av lillemor berg

68


69


Under den svenska stormaktstiden blev det populärt att importera exotiska växter som citronträd, pommeransoch lagerbärsträd. Om sommaren kunde dessa plantor frodas i parkanläggningar och trädgårdar men inte överleva där under den nordiska vintern. Senare under 1700-talet lät i stort sett alla slott och herresäten med självaktning uppföra ett orangeri, eller pommeranshus, som förvaringsplats åt de frostkänsliga rariteterna. Orangerier är ståtliga byggnader med vackra, höga fönster mot söder som släpper in flödande ljus åt stora, luftiga salar, högtidliga som kyrkorum. Under sommarhalvåret, när alla växter flyttats ut, står de tomma med majestätisk rymd men andas alltjämt kultur. Sommartomma orangerier är utmärkta festlokaler. Och det är

70

svårt att tänka sig en bättre plats än ett orangeri som utställningslokal för konst. Detta har man förstått i Uppsala. Uppsala universitet äger ett underbart orangeri, det kulturminnesmärkta Linneanum i Botaniska trädgården. Här har under flera sommarsäsonger anordnats ambitiösa konstutställningar. Linneanum har stor potential för att rymma konstupplevelser av internationell klass. Det visar inte minst den fantastiska succén Face to face 2009 med skira akvareller av konstnären Lars Holm i möte med Lars Widefalks monumentala skulpturer i granit. Utställningen Precious året efter, med tankeväckande installationer, var inte mindre ambitiös men blev tyvärr inte en lika stor publikfram-


71


gång. I år kan man med stor spänning se fram emot en utställning av färgstarka, kvadratmeterstora verk med digitalt målade fotografiska bilder på canvas av fotografen Stewen Quigley. Utställningen pågår hela sommaren från den 10 juni till den 11 september. En nyhet för i år är gratis inträde! Botaniska trädgården i Uppsala är en välbesökt oas, där både Uppsalabor och turistande besökare söker rekreation och skönhetsupplevelser. Vad kan kröna en vandring i den vackra trädgården bättre än en stilla kontemplation över väl valda konstverk i det pampiga orangeriet Linneanum? Det är kultur i alla ordets bemärkelser att uppleva denna sammansmältning av uttryck för historia och samtid. Uppsalas botaniska trädgård är den äldsta av sitt slag i Sverige. Den låg från början där Linnéträdgården nu ligger och skapades då av universalgeniet Olof Rudbeck den äldre 1655. Denna första anläggning fick stora skador under den stora stadsbranden 1702. Botaniska trädgården eller Botan, som vi ser den idag, anlades mot slutet av 1700-talet efter att Gustav den tredje donerat Uppsala slottsträdgård till Uppsala

72

universitet. Denna ståtliga barockträdgård tronar ännu nedanför Uppsala slott. Kungen donerade även pengar till att uppföra ett orangeri. Linneanum ritades av arkitekten O. S. Tempelman och vissa förändringar i nyklassisk stil, signerade L. J. Desprèz, kom sedermera till. I byggnaden finns även den praktfulla Linnésalen och Thunbergssalen med Naturaraliekabinettet. Linneanum invigdes den 23 maj 1807 till hundraårsminnet av Carl von Linnés födelse. Tvåhundra år efter uppförandet är Linneanum ett av de få orangerier i Sverige som vintertid fortfarande används till sitt ursprungliga ändamål. När orangeriväxterna flyttar ut mellan maj och oktober, flyttar diverse festligheter in. Den tågordningen är också helt enligt traditionen, eftersom orangerier ofta tjänstgjorde som festlokaler även i fornstora dar. Linneanum räcker till för både fest, musik och konst. All kultur får plats att rota sig och växa i Linneanums magnifika växthus. Läs gärna mer om Uppsala universitets botaniska trädgård på den innehållsrika och ofta uppdaterade hemsidan http://www.botan.uu.se 3


73


VILL DU VÄLJA FÖRST? Du måste inte bospara i HSB för att köpa en bostadsrätt av oss. Men om du gör det skaffar du dig förtur, du får helt enkelt välja bostad först. Under de kommande åren planerar vi att bygga ca 200 nya bostäder i Uppsala. Bostäder som garanterat passar någon, men kanske bara några få som är perfekta just för dig. Se till att du får den planering, det antal kvadratmeter, det våningsplan och plats i huset du drömmer om. Och kanske att balkongen ligger i rätt vädersträck. På HSB Uppsala arbetar vi just nu med nya boenden i Gränby Backe, Rosendal och Särsta Ängar i Knivsta. På hsb.se/uppsala kan du läsa mer och göra en intresseanmälan.

LÄS MER ..oje.kt

a pr ... om våra aktuell sendal Ro e, ck Ba Gränby r på ga Än a rst Sä h oc la pp www.hsb.se/u sa 74

HSB Uppsala, Kungsängsgatan 37 A, Box 1103, 751 41 Uppsala Telefon 018-18 00 00 Fax 018-69 45 66 www.hsb.se/uppsala e-post: marknad@uppsala.hsb.se


Primördags

Samla familj och vänner till en härlig primörfest i grönt. Frossa i sparris, spenat, jordgubbar och nässlor och skåla in sommaren. Se mer på www.leparfait.se AV LISELOTTE FORSLIN/SÖDERBERG AGENTUR FOTO ULRIKA EKBLOM/SÖDERBERG AGENTUR TACK TILL BARBRO RÅSBRANT MED FAMILJ OCH VÄNNER.

75


76


77


78


79


80


81


Foto SAU

uppslag

Wow! i Gamla Uppsala Jag gillar arkeologiska fynd! Fantasin drar iväg direkt och historien får liv. Till exempel kan man fantisera om processioner längs en 60 meter lång väg kantad av upprättstående bautastenar. Vägen går mot gravplatsen i Gamla Uppsala. Nyligen hittade arkeologerna vid SAU ett tiotal fundament för större upprättstående stenar och man tror att det döljer sig en längre sträcka med sammanlagt 40 stenar i området. Om man tittar närmare på muren i Gamla Uppsala kyrka, kan man se mycket stora stenar här och var. Kanske är de tagna från den spännande stenlinjen?

JOhaNNA UDDÉN

Rymdhappening I år firar Teatergalleriet 20 år. Därför inleds hösten med Ride1 på Kulturnatten. Ride 1 är en konstnärsgrupp som består av Ronny Hansson, Stig Sjölund och Jonas Kjellgren. De har samarbetat sedan 2004 i diverse galna och underbara interaktiva projekt. På Teatergalleriet gör de ’’Take Me To Your Leader! The Great Escape Into Space’’ där de hämtar inspiration från science fiction. Du kanske blir teleporterad ... Missa inte!!!!

Wow!

82


BM01, olja på mdf, Agneta Forslund

Grattis! Agneta Forslund, som är medlem i konstnärsgruppen HAKA, ställde nyligen ut på Galleri 1. Här visade hon med tydlighet att hon är väl värd kommunens stora arbetsstipendium på 100 000 kr. Motiveringen lyder: ”Agneta Forslund får stipendiet för sitt långsiktiga projekt att gestalta icke-platser, genom känsliga teckningar och gåtfulla målningar där platserna bär minnen av mänsklig närvaro och tidigare händelser”.

Lennart Åberg är jazzmusiker och tilldelades även han välförtjänt 100 000 kr. Motivering: ”Lennart Åberg är ett alldeles eget kraftcentrum i Uppsalas musikliv. Lennart Åbergs eget musicerande samt nationella och internationella kontaktnät inom jazzmusiken är en ovärderlig tillgång för vilken stad som helst’’.

Meditera mera!

UN Photo

Den 21 juni öppnar konstmuseet ett meditationsrum i Dag Hammarskjölds anda. Rummet är inspirerat av det meditationsrum som Dag Hammarskjöld initierade i FN:s högkvarter i New York 1957. Rummet är ingen kopia, utan mer ett tyst rum för inre stillhet utformat för ett konstmuseum. Det är öppet för museets besökare. En nyproducerad film om Dag Hammarskjölds uppväxt på slottet och skoltid i Uppsala kommer att visas. Meditationsrummet är producerat av Uppsala Konstmuseum.

83


Det heliga kaffet Hur ofta dricker du kaffe? Och var? På kafé, on the go, på utflykten, på jobbet? I en utställning på Upplandsmuseet kan du fram till 16 oktober ta del av äldre tiders kafferep, sommarens kaffe i bersån och den stora kafédöden. Och vilken är din favoritkopp i kaffekoppskavalkaden? Upplandsmuseet öppnar även ett sommarkafé den 1 juli.

Under hela sommaren kan du studera Karl Axel Pehrsons konst på Bror Hjorths Hus. Bilderna i utställningen är från den period då han målade påhittade landskap med fanatasiväxter och fantasidjur. Här finns både Torngurkor och Dödskallevindor liksom Blånosgabiler, Åsnekycklingar och Grigelpaddor. Alla har förresten redan sett en Karl Axel Pehrson. Om du inte sett det svart-vita textiltrycket Delfinisk rörelse, så har du åtminstone sett en Guldbagge – filmpriset som han formgav1964.

84

Karl Axel Pehrson. 6-tåig Prot och Blånosgabil, 1982

Baggens pappa


Foto Per Trané

Elvis lever När Glada Hudikteatern ger en föreställning känner man att man lever. Teatergruppen med utvecklingsstörda och normalstörda som arbetar tillsammans har fått ett enormt genomslag i Sverige. Musikalen Elvis bygger på Elvis Presleys liv och innehåller förstås många av hans låtar, men framför allt är föreställningen äkta och fördomsfri och den bygger på glädje. Passa på i slutet av augusti på Uppsala Konsert&Kongress. 3

Vägen till framgång är rak. Bra rådgivning bottnar alltid i både förståelse och engagemang. Vi vet. Med raka frågor och tydliga svar hjälper vi innovativa, kunskapsintensiva företag att bli framtidens vinnare redan idag. Kort sagt är vi en partner som skapar verklig affärsnytta. Redo för framgång? Tänk Lindahl!

85

Affärsjuridik som ger resultat stockhol m

göteborg

malmö

helsingborg

uppsala

örebro

lindahl.se


arkitekturhistoria

Lech es U p p sal a Gunnar Leche var stadsarkitekt i Uppsala åren 1920 – 1954. Under denna tid tredubblades befolkningen och staden bredde ut sig i alla väderstreck.

Leche är planeraren och arkitekten bakom större

delen av Uppsalas tillväxt under första halvan av förra seklet. Han ritade hundratals bostadshus, men också ett stort antal offentliga byggnader som skolor, biografer, badhus och bensinmackar, industri- och kontorshus, bibliotek och stadsteater. Hans verk är omfattande i bredd och mångsidighet och sträckte sig från det övergripande stadsplanerandet till husritandets alla detaljer. Leche odlade kvalitén och vad han kallade den ’’praktiska trivseln’’. Han hade förmågan att med små medel, som dekorativa detaljer, ge varje hus en egenart, vilket gör dem till de mest eftertraktade i Uppsala.

LARS LAMBERT

Lars Lambert berättar i fyra nummer av Biz&Art

om Gunnar Leches Uppsala.

Gunnar Leche, 1891-1954. 86


Leches formidabla 1920-tal Gunnar Leches produktion under det första decenniet som stadsarkitekt är lika omfattande som imponerande. Utöver den enorma arbetsförmågan finns förklaringar som att utrymmet för det personliga initiativet vid denna tid var större än nu, beslutsgångarna var kortare, styret effektivare, regelverket mindre. Staden var optimalare och hanterligare. I stadsarkitektens åligganden ingick en rad uppdrag för kommun och landsting, nyttobyggnader av olika slag, skolor och vårdhem, bad- och bostadshus, alla utförda med yttersta omsorg. Ingen uppgift var för liten eller obetydlig för att slarvas bort. Också de vardagligaste byggnader försågs med en genomtänkt och tilltalande arkitektonisk dräkt. Decenniets tidiga föreningshusbyggande i Fålhagen och på bortre Luthagen fick nu en fortsättning i alltmer centrala lägen på Främre Luthagen och i Fjärdingen. Samarbetet mellan stadsarkitekten Leche och byggmästaren Anders Diös blev närmast en institution. Husen gick hela tiden upp i skala, den tidiga tjugotalsklassicismens former förenklades efterhand. Kring decennieskiftet tillkom flera större komplex signerade Leche och Diös. Det nya Vasahuset vid Vasaparken, två föreningshus sammanslagna i en kvarterslång länga, innebar ett nytt rekord i storlek och antal lägenheter. I kvarteren kring Åsgränd och Övre Slottsgatan revs den gamla träbebyggelsen och ersattes av ett par tre värdigt monumentala föreningshus. Vid Kyrkogårdsgatan reste sig mitt emot Observatorieparken ett femvåningshus som med sin ”funktionalistiska anstrykning” pekade fram mot vad som väntade under det kommande decenniet. 3

Till Leches kommunala uppdrag hörde ett nytt kallbadhus vid Fyrisån, föregångare till Fyrisbadet och Fyrishov. Det anlades norr om Seminariebron och öppnade sommaren 1925. Anläggningen var helt i trä, med bassänger för herrar och damer, bryggor för solande och ett ståtligt hopptorn. Simtävlingar ägde rum i ån, på motsatta sidan fanns en åskådarläktare med plats för flera hundra personer.

Kungsgatan 10, kvarteret Bredablick. Leches långsmala, stramt eleganta bostadshus för brandkårens personal från 1927. Diagonalt mitt emot låg brandstationen.

87


Den kolonn- och valvprydda entrén med brandkårens emblem i form av en eldkula ovanför porten.

Kreatursmarknad på Hovstallängen framför Köttbesiktningsbyrån, också kallad Slakthuset, vid Strandbodgatan omkring 1930. Med hälsovårdsstadgan 1928 följde en obligatorisk kontroll av köttprodukter inför försäljning. Leche har markerat byggnadens funktion med ett oxkranium uppe under taket. I fonden slottet.

88

Ett mindre heroiskt uppdrag var vattenverkets pumpstation, 1927, långt ut vid Östra Ågatan, ett grårosa arkitektoniskt smycke, idag inklämt mellan silobyggnader vid Ångqvarn. Långsidornas väggfält med sina indragna valvbågar ska föra tankarna till de romerska akvedukterna.

Leches tillbyggnad av Högra allmänna läroverket stod färdig till höstterminen 1930. Ändringar i läroplanen påkallade nya lokaler för bl.a. laborationer och övningsämnen, vilka inrymdes i ett kubformat annex som spirituellt tog upp former från Scholanders huvudbyggnad.


Anders Diös, 1891–1986, skulle med tiden bli Uppsalas storbyggmästare. Inträdesbiljetten var den framgångsrikt genomförda Vaksalaskolan. Diös förenade administrativ och kommersiell begåvning. Samarbetet med Leche blev intensivt och långvarigt.

Kyrkogårdsgatan 25-27, ritat för Uppsala Malt- och Utsädesbolag med bryggeri inne på gården. Här flyttade Leche in 1931 i en stor lägenhet fyra trappor upp med magnifik utsikt över Observatorieparken.

Brf Slottsgårdarna med två hus i tre och en halv våning kring en gård i kvarteret Slottet vid Åsgränd och Övre Slottsgatan omkring 1930. I fonden Ihre- och Geijersgårdarna och Carolina.

Nya Vasahuset från 1928–19≈29 sträcker ut sig längs Vasaparken, fem våningar högt och nästan hundra meter långt. Det består egentligen av två föreningshus, Vasa och Magistern, med sammanlagt femtiotalet lägenheter. Vy från Kyrkogårdsgatan med den burspråksförsedda gaveln.

Övre Slottsgatan 10, kvarteret Kornhuset, fyra och en halv våning, med rustik sockel och barockportal. Här bosatte sig Anders Diös i början av 1930-talet.

89


BIZ&ART KRYSSET nr 15 Hans Svensson har kanske skapat sommaren klurigaste korsord. Och kanske det längsta. Han har blivit inspirerad av några av bilderna i utställningen SQUARES i Linneanum, Uppsala, som visas från den 10 Juni – 10 september. Korsordet uppbyggt på 1632 rutor över tre uppslag, och allt hänger ihop i ett enda korsord, så det blir till att bläddra fram och åter för att till sista hitta bokstäverna som bildar ordet vi söker. Skicka in rätt svar till korsord@bizart.se Vinnaren får ett presentkort på middag för två personer (exkl dryck) hos VILLA ANNA. Lösningen på kryss nr 14 var MECENAT. Grattis Erik Mohlin! BIZ&ART och VILLA ANNA önska er alla en trevlig Sommar!

Hans Svensson 90


91


92


93


94


95


1

96

2

3

4

5

6

7

8

9


T

SQUARES www.squares.se

Se utställningen i Linneanum Botaniska trädgården i Uppsala 10 juni – 10 september

Öppettider Mån - Fre 11 – 18 Lör - Sön 11 – 16 FRITT INTRÄDE

97

Uppsala. Kultur på alla sätt. Sedan 1286.


I en kreativ miljö gror innovationer och företagande

Vågkraft, nya material, solceller, cancervaccin, smarta fönster, maskinöversättning, 3D-optik, PET-teknik och mikromotorer ... De senaste tio åren har ett hundratal nya företag skapats ur forskningen vid Uppsala universitet. Samtidigt förädlas huvuddelen av alla innovationer vidare i direkt samarbete mellan forskarna och redan befintliga företag. Skype, Ongame, Jobbet.se och ANTS är exempel på innovativa uppsalastudenters verk. På tio år har de skapat flera hundra företag.

98


99


BIZ&ART Ett magasin om kultur och affärsliv. Nr 15

BIZ&ART 15

®

Vi Vill göra skillnad! Tillsammans vill vi visa Uppsalas unika arrangemang inom vetenskap, sport och kultur för världen.

9

BIZ&ART sommar 2011 75 SEK ISSN 1654-5370

771654 537006 01

Uppsala. Världsklass. Varje dag sedan 1286.

Varsågod! 100 sidor affärsliv & kultur

MITT LIV SOM LINNÉ ELSIE JOHANSSON GUSTAVIANUM INGRID HOvSTADIUS KULTURELLA SPÅR

BIZ&ART nr 15  

Ett magasin om konst och affärsliv i Uppsala nr 15, juni 2011.

BIZ&ART nr 15  

Ett magasin om konst och affärsliv i Uppsala nr 15, juni 2011.

Advertisement