Page 1

BISNODE LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTARE BESLUT NR 2 2014

JAKTEN PÅ TIDEN Så får du timmarna att räcka till

CAROLINA NEURATHS PASSION FÖR EKONOMIFRAMTIDENS KLOCKOR ÄR HÄRBODIL JÖNSSONS NYA TANKAR OM TIDVD:N SOM GICK IN I VÄGGENI HUVUDET PÅ MEG TIVÉUSSÅ UNDVIKER DU TIDSTJUVARNA


LEDARE

”Vi fick telefonmeddelande på post-It-lappar.” HÄROMDAGEN RESONERADE JAG OCH EN GOD VÄN OM HUR DET VAR PÅ JOBBET I MITTEN AV 80-TALET. JA, VI ÄR SÅ GAMLA ATT VI MINNS DET …

m

MOBILTELEFONEN var sällsynt och då fastmonterad i bilen. Det fanns långt ifrån en dator på varje skrivbord och det skickades ingen e-post. Vi fick telefonmeddelande på post-It-lappar och postgången styrde hastigheten på den mesta korrespondensen.Det känns väldigt länge sen. Och så fjärran från dagens febrila jakt på effektivitet. Ständigt uppkopplade tar vi in och delar information i realtid. Även om vi stressar fram kom jag och min gode vän fram till att det absolut inte var bättre förr. I DET HÄR NUMRET av Brains träffar vi den tidigare vdn Johannes Cullberg. Han hade en spikrak karriär uppåt- men var så stressad att han inte hade tid att träna, började slarva med maten och till slut inte orkade öppna en del mejl. Läs Johannes historia om hur han tog sig ur stressen och började tänka på ett nytt sätt. I detta nummer intervjuar vi den prisade ekonomijournalisten Carolina Neurath och styrelseproffset Meg Tivéus och så berättar vi om hur Seven Day vände sina kreditrisker till möjligheter.

Jag önskar dig en skön sommar med vila och uppladdning för en spännande höst! Björn-Erik Karlsson Nordenchef Bisnode 2 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2013

innehåll BISNODE BR AINS NR 2 ★ 2014

S6 Lösningen: SevenDay har koll på lönsamma kunder S9 Tema: Jakten på tiden

S14 Intervju: Carolina Neurath om sin passion

Björn-Erik Karlsson, Nordenchef på Bisnode har koll på beslutstrender.

Tre stressminskare:

1 ■ FLOATING: Om du inte provat att flyta i en saltvattentank omgiven av tystnad och mörker – gör det. Minskar stresskänslor och ökar kreativiteten. Läs mer på http://sv.wikipedia. org/wiki/Flyttank

2

3

■ BOKTIPSET: ”Det händer när du vilar” av Tomas Sjödin. Hur får vi ihop vårt behov av vila med allt ansvar och känslan av att inte riktigt räcka till? Vilan är inte den sista sucken av utmattning utan något nyttigt.

■ VIDEOMÖTEN: Den avgjort största effektivitetshöjaren jag tillämpat under senare år är videmötet. Ett bra videokonferenssystem räknar du snabbt hem på utebliven restid. Och dessutom värnar du miljön.

S17 Uppdraget: Hjärnfondens smarta analyser S03 S18 S20 S21 S22 S23

TRENDER TIDSTJUVARNA LISTAN I HUVUDET PÅ BISNODE BRAINS BISNODE NYHETER


TRENDERNA OCH NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

Sockervaddens kreativa psykologi 

ATT EN MORGON upptäcka att någon bytt ut frukten i fikarummet mot rosa sockervadd. Gör det mig kreativ? Ja, det gör det. I alla fall om jag är som människor är mest. Det är inte sockervadden i sig som gör skillnaden, utan den signal vadden sänder: ha kul på jobbet i dag. – Det är vetenskapligt belagt att människor som har roligt på jobbet är mer kreativa och får mer gjort, än människor som inte har det, säger Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare vid Lunds universitet. I fyra år har han forskat om lek som redskap för kreativitet.

■ Minns du barndomens evighetslånga sommarlov? Många tycker att tiden går snabbare ju äldre de blir. Vad beror denna känsla på? Svaret finns i proportionaliteten: när du är fyra år motsvarar ett år en fjärdedel av ditt liv. Har du turen att fylla 100 år är ett år bara en hundradel av ditt liv.

– I början tänkte jag på lek som aktiviteter, något ledningen kunde planera. Sportiga kickoffer, till exempel. Men den typen av lek fungerar inte. Naturlig lek bygger relationer, bryter ner hierarkier och tränar vår förmåga till öppenhet för idéer och för varandra. Organiserad, påtvingad, lek kan få motsatt effekt. Så hur får man kreativ lek? – Jag såg en lapp med instruktioner till personalen bakom kassan på ett kafé häromdagen: ”Håll rent. Tvätta händerna. Ha kul på jobbet och visa gärna kunderna det.” Det är viktigt att ledningen säger och står upp för att man vill att alla ska ha roligt på jobbet. Den andra punkten är att ledningen måste föregå med gott exempel, utan att då försöka styra leken. – Små signaler, onyttig sockervadd i stället för präktig frukt, får människor att våga släppa loss och blotta sina idéer. Välkomna utbrott av spontan lekfullhet.

500

miljoner. Så mycket lägger svenska företag och myndigheter varje år på att ta reda på hur nöjda medarbetarna är. Men nöjda medarbetare räcker inte för bättre prestationer visar färska studier. KÄLLA: SvD

TREND

DÄRFÖR FLYGER TIDEN IVÄG

BIG DATA – VIKTIGT FÖR FORSKNINGEN ■ Användningen av stora datamängder, big data, blir allt viktigare inom den medicinska forskningen, enligt Karolinska Institutet. Exempelvis hanterar forskare stora mängder data för att hitta sjukdomsgener, markörer för sjukdom och behandlingssvar. I Danmark ligger man långt framme inom forskningen och analyserar information från mycket stora patientmaterial, i vissa fall från hela landets befolkning. De danska forskarna jobbar också mycket med att integrera data från patientregister med uppgifter från biobanker.

FOTO: GETTY IMAGES

VANLIGA HÄLSORISKER FÖR CHEFER ■ Fem av tio chefer har varit deprimerade någon gång under de senaste fem åren. Tre av fyra har haft sömnstörningar och mer än hälften har känt ohanterlig stress. Det visar Chef och Novus undersökning där man intervjuat 506 chefer om vilka psykiska besvär de har upplevt de senaste fem åren. En stor riskfaktor för chefers psykiska hälsa är upplevelsen av otillräckligt mandat, visar undersökningen. Motstridiga krav, ensamhet på toppen och dagens aktiva livsstil, där vi kan kolla ett jobbmejl tio minuter innan vi går och lägger oss, är andra saker som kan bidra till stress och även vara förödande för sömnen. B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   20 1 4 3


TREND TRENDERNA OCH NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

Om du fick en timme till per dygn – hur skulle du tillbringa den?

HJÄRNKOLL

Dans är bra för hjärnan ■ Lunchdisco eller ett danspass efter jobbet är inte så dumt. Dans gör nämligen att vår hjärna mår bra, att vi blir mindre stressade och bättre på att lära oss nya saker. Intresset för hur dans påverkar oss har exploderat inom medicinsk forskning de senaste åren. En anledning kan vara att vi aldrig tidigare haft ett så stort behov av dans som nu, eftersom dansen visar sig kunna fungera som motvikt till den stress som många känner i dag. Dansen har genom sin icke-språkliga uppbyggnad möjlighet att nå de djupare delarna av hjärnan, den så kallade känslohjärnan, före förnuftshjärnan. Vägen in till amygdala, som uppfat-

Kerstin Ljungström, HR-konsult med eget företag: – En extra timme! Jag skulle läsa bra skönlitteratur, skriva på nästa fackbok och ta en promenad. Där går en timme om dagen med lite variation under veckan. Och så skulle jag ta en extra sånglektion varje vecka. Jerker Söderlind, grundare av arkitektkontoret Stadsliv AB: – Med en hel timme garanterat utan telefon och internetuppkoppling vid datorn skulle jag kunna korta ner mina arbetsdagar med två timmar – och få mycket mera gjort! Anna Godevärn, grundare och vd på Mörsjö Deli: – Jag skulle spendera den extra timmen tillsammans med mina barn. Det känns alltid som att vi har för lite ’kvalitetstid’ även om vi gör många fritidsaktiviteter gemensamt. 4 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014

tar känslobudskapet från rörelser, är snabb, medan den som går till de kortikala delarna av hjärnan, där den verbala förståelsen kommer in, är långsam. En snabb ökad känslomässig kontakt och medvetenhet ger energi och stimulerar hjärnan till ett intresse för inlärning. Dansen har också använts för att behandla depression, stressrelaterad smärta och demens. Inom skolan har dans använts som en metod för att öka inlärning och inom äldrevården har dans visat sig fungera bra, också för vårdpersonal i övergången mellan sjukskrivning och arbete. Även skrivkramp kan låsas upp med hjälp av dans visar en färsk undersökning. KÄLLA: FORSKNING OCH FRAMSTEG

VISSTE DU ATT … ■ ... du står i kö i 31 timmar varje år. Du letar efter dina glasögon i över 10 timmar, kallpratar i 106 timmar, och väntar på försenade kompisar i nästan 8 timmar. Sett i den här kontexten är de 36,9 timmar du lägger på att snooza varje år ganska välinvesterad tid. Studien genomfördes för tre år sedan på svenskar 16–74 år. KÄLLA: RÄDDA BARNEN/GROWTH FOR KNOWLEDGE 2011.

KÖR HÅRT – DET ÄR TISDAG!

DANSA PÅ DEADLINE ■ Hur kommer det sig att så många av oss skjuter upp saker som vi behöver göra? Först när vi har kniven på strupen och närmar oss sista minuten tar vi tag i det som behöver göras. I boken Dansa på deadline letar psykologen Alexander Rozental och journalisten Lina Wennersten efter en vetenskaplig förklaring till varför vi skjuter upp saker och hur vi kan göra för att ändra vårt beteende.

■ Tisdag är den dag då vi är som mest produktiva, Det visar en amerikansk studie där man intervjuat HR-chefer. Minst produktiva är vi på torsdagar och fredagar och mest produktiva är vi mellan 10 och 12 på en tisdag strax efter semestern.

NATTJOBB FÖRSTÖR DIN HJÄRNA ■ Visst har sent övertidsjobb ett visst romantiskt skimmer över sig, men den sömnbrist som kommer av att jobba kvällar och nätter är direkt skadlig för hjärnan enligt en ny studie. Forskarna kom fram till detta genom att mäta proteinnivåerna i hjärnan på människor som inte sov ordentligt, skriver tidningen Fast Company.


”Jag vet hur man tar ett varumärke från noll till superstarnivå eller en nischad produkt till den breda massan utan att tappa cred – det vi har gjort med Avicii går att tillämpa på vilken bransch som helst.” Ash Pournori, mannen bakom det svenska dj-undret som förra året drog in 32 miljoner kronor, i en intervju med Veckans Affärer.

BOO

Förutom nätsuccén har det getts ut böcker om Boo, han finns som mjukisdjur och jobbar som modell för solglasögon.

– Hur ”The worlds cutest dog” kan ge dig bättre affärer VEM ÄR BOO?

VAR PERSONLIG

■ Boo är en hund, men inte vilken hund som helst. Han ägs av en chef på Facebook och har en egen sida på nätverket. Med 12 miljoner följare. Varje steg han tar – och det är många – följs av miljoner och gillas av 100 000-tals människor världen över. Det är medial uppmärksamhet som de flesta företag skulle ge sitt styrelserum för. Här är Boos främsta framgångsknep:

■ 40 procent av alla amerikaner har hundar och Boos följare kan alltså relatera till honom. Detsamma gäller dig – bli mer än bara ett företag och ”bli” en grupp människor som andra kan bli en del av. Var personlig, helt enkelt.

SATSA PÅ BILDER ■ Eftersom Boo är en hund, och gullig dessutom, satsar han på bilder. Och det borde du också göra. Enligt en undersökning får bilder 53 procent mer likes, dubbelt så många kommentarer och 84 procent fler delningar än text. En bild säger alltså mer än tusen ord – oavsett om du är en hund eller ett företag.

VAR TILLGÄNGLIG ■ För Boo innebär den här punkten mest att han ligger och latar sig i solen någonstans, men även du kan rätt lätt göra ditt företag mer tillgängligt. Berätta om dina medarbetare och lägg upp bilder från er vardag på kontoret. På så sätt lär människor känna er. Och folk gör hellre affärer med dem de känner. Att lyckas på nätet eller i allmänhet handlar inte om att berätta så mycket du kan om dig själv. Gör folk glada och de kommer att tycka om dig. Humor är ett bra knep för att nå framgång.

Hallå där … … Dan Hansson, stressforskare.

■ Hur lång semester behöver jag för att hinna återhämta mig? – Forskning visar att semestrar, oavsett hur långa de är, ger kortvarigt positiva effekter på välbefinnandet. Därför är det bäst att vara pragmatisk och helt enkelt ta så lång semester som du känner att du mår bra av. Vilka är riskerna med att ta väldigt lång eller väldigt kort semester? – Svårt att svara på baserat på den begränsade forskning som finns i ämnet, men en risk med för kort semester kan vara att du inte hinner få den återhämtning du behöver. Om du tar för lång semester kan det bli trögare att komma tillbaka till den vanliga livsrytmen. Hur lyckas jag med att verkligen vila upp mig på semestern? – Du kan antingen planera för det och lägga in tid för återhämtning, eller så kan du variera dina aktiviteter. Variation kan också innebära återhämtning. Du vet bäst vad som är mest vilsamt för just dig. Överlag är sänkta krav och planering i förväg bra tips som ökar känslan av kontroll och minskar stressen. Planera för njutning – det är ju vad semestern är till för! B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   20 1 4 5


LÖSNINGEN

text

gabriella sköldenberg

foto

ida knudsen

Så vände SevenDay kreditrisker till möjligheter Kreditmarknadsbolaget SevenDay Finans behövde få ett faktaunderlag om sina kunder som gav specifik kunskap för att kunna göra en bra kreditanalys. utmaning

Tillsammans med Bisnode tog de fram marknadsanpassade scorekort som hjälper dem att bli vassare på att identifiera lönsamma kunder. lösning

I dag har SevenDay Finans flera analysunderlag som hjälper dem att kunna bevilja fler kunder lån till samma risk som tidigare. resultat

6 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014


”Vi är en krävande kund som ställer krav och ifrågasätter”, säger Carl-Åke Nilson, kreditchef på Seven Day Finans.

k

KREDITMARKNADSBOLAGET SevenDay Finans fungerar ungefär som en liten sparbank, där man främst erbjuder sina kunder inlåning och blancolån. Som litet bolag med begränsade resurser insåg de tidigt att de behövde bra samarbetspartners. Valet föll redan 2009 på Bisnode. – Vi har samarbetat tajt med Bisnodes analysavdelning och är en krävande kund som ställer krav och ifrågasätter. Men vi har också ett roligt samarbete och de uppskattar när vi ställer deras kompetens på sin spets, säger Carl-Åke Nilson, kreditchef på SevenDay Finans. PÅ EN KRAFTIGT konkurrensutsatt marknad är analys och ett gediget beslutsunderlag A och O. SevenDay Finans har helt enkelt inte råd att göra fel – då blir antingen kreditförlusterna för stora eller så förlorar de affärsmöjligheter genom att tvingas tacka nej till för många låneansökningar. Därför beslöt man sig för ett par år sedan att fördjupa samarbetet kring analys och scoring, som är ett slags matematisk metod för att bedöma risk: – Det vi i dag har störst nytta av är analys av marknads- och kreditrisker. Bisnode har bland annat hjälpt oss att ta fram anpassade scorekort som hjälper oss att fatta bättre kreditbeslut. Målet är att vi ska kunna öka belåningsgraden med minst tio procentenheter med bibehållen risk. Även om det är  B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   20 14 7


LÖSNINGEN

”Köpa och sälja data kan vem som helst göra, det är som att sälja smör, bröd och mjölk. Skillnaden med Bisnode ligger i att de kan förädla informationen – det är framtiden.” för tidigt att dra några definitiva slutsatser om hur utfallet blir kan vi redan nu, två månader efter lanseringen, se att målsättningen ser ut att lyckas. Projektet att ta fram specialanpassade scorekort har tagit drygt nio månader, där man arbetat med att hitta rätt variabler för att kunna identifiera de optimala kunderna för just SevenDay Finans. – Att Bisnode har lärt sig vår business har varit en förutsättning för att kunna nå så långt. Köpa och sälja data kan vem som helst göra, det är som att sälja smör, bröd och mjölk. Skillnaden med Bisnode ligger i att de kan förädla informationen – det är framtiden. ANALYS OCH FAKTAUNDERLAG i all ära, informationen blir bara effektiv om den faktiskt används. Och enligt Carl-Åke Nilson är det förvånansvärt många av hans kollegor i branschen som inte omvandlar kunskap till praktik. – Arbetet med kredit- och marknadsanalys är en kreativ process som föder nya idéer. Ser vi ett mönster på kreditsidan kan vi också se till att använda det offensivt på marknadssidan. Eftersom vi är en liten uppstickare som konkurrerar med storbankerna som har en billigare upplåning än oss, måste vi tänka lite smartare i alla led. – Mitt tips till andra som vill arbeta med att optimera kreditrisker och därigenom få marknadsfördelar, är att se till helheten. Jag jobbar till exempel i nära samarbete med vår marknadschef, vi ser oss som var sin sida av samma mynt, säger Carl-Åke Nilson. Med sin bakgrund inom bland annat amerikanska banker har han lärt sig att det som mäts är också det som blir gjort. Mantrat för framgång är därför: mät, analysera, förändra och följ upp. ■ 8 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014

Så hjälpte Bisnode SevenDay 1. Starten 2009 inledde SevenDay Finans ett samarbete med Bisnode för att få tillgång till basfakta om sina kunder och på så sätt få ett bättre underlag för riskanalys.

3. Lösningen Under det nio månader långa projektet arbetade man tillsammans fram modeller för optimal analys av SevenDay Finans befintliga och potentiella kunder.

2. Projektet För att minimera kreditriskerna och upptäcka nya, potentiella kunder inledde SevenDay Finans och Bisnode ett projekt för att ta fram marknadsanpassade scorekort.

4. Resultatet I dag har SevenDay Finans regelbunden tillgång till faktaunderlag som hjälper företaget att kunna bevilja fler krediter till samma risk som tidigare.


JAKTE N

TIDEN

TEMA: TID

Vi är fri skare, h ar lagstadgad s lever län emester och g tycks de re. Ändå t livspuss som om vi la sar mer r och stresän någo n Men hu r får vi t sin. iden att räck a till? marku s wi

tex t fo t o

alexa

lh nder p elmson ihl

 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   20 1 4 9


TEMA: TID

Johannes Cullberg, tidigare vd med en karriär som pekade spikrakt uppåt, gick in i den berömda väggen.

”Misslyckande  fanns inte på kartan” johannes cullberg

gjorde raketkarriär inom tre olika branscher. Den tredje – ironiskt nog – för hälsoföretaget Feelgood. Bra mådde han inte.

10 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014

HAN HADE INTE TID att träna, började slarva med maten, sov allt sämre och slutade till sist att öppna mejl från ”jobbiga” personer av rädsla för vad som skulle möta honom. – Jag hade väldigt hårda krav på mig från styrelsen att åstadkomma kraftig resultatförbättring på kort tid samtidigt som jag inte fick göra några organisatoriska förändringar. Höga krav i kombination med liten egen kontroll och bristande socialt stöd innebär en stor risk för utmattningsdepression, konstaterar Johannes Cullberg.

I EFTERHAND, snart åtta år senare, vet han att det rörde sig om ett svårt uppdrag. – Jag borde ha skrattat åt styrelsen och sagt att de inte var kloka. Men jag är passionerad, målinriktad, driven och trodde lite för mycket på mig själv. Misslyckande fanns inte på kartan.

Tillsammans med de anställda lyckades han vända bolaget till att göra det bästa resultatet någonsin. Efter att han hade sagt upp sig – vidbränd men inte utbränd som han uttrycker det – bestämde han sig för att utnyttja sina erfarenheter och bli förebyggande hälsokonsult i egna företaget ProActive Health Partner. – Företag kallar medarbetarna för den viktigaste resursen, men saknar ofta verktyg för att stötta dem att må bra. I dåliga tider säger man ofta nej till hälsofrämjande insatser för att man ser det som en utgift. Men man gör det utan att ta reda på vad kostnaden blir i andra änden, säger ­Johannes Cullberg. Vanligaste orsaken till ohälsa inom företag är stressrelaterade sjukdomar. När vi tidigare slet ut knän, axlar och leder tycks det nu vara själen vi belastar för hårt. Hur kommer det sig? Alla tekniska hjälp-


Fem fakta om tid Den gängse synen är att tiden skapades med Big Bang. Men vissa kosmologer menar att Big Bang – snarare än att vara utgångspunkten för tiden – bara var ett övergående stadium i ett evigt universum.

I Sverige togs beslutet att införa åtta timmars arbetsdag den 4 augusti 1919, men man arbetade på lördagar fram till 1971.

”Jag tror att vi riskerar att springa genom livet utan att fatta vad som hände och glömmer att njuta av vår tid här på jorden.”

medel borde ha underlättat, vi lever längre och längre och dygnet har fortfarande 24 timmar. Ändå upplever vi att vi har mindre tid än någonsin. Johannes Cullberg ser flera förklaringar: – Via statusuppdateringar på Facebook och artiklar i tidningar får vi uppfattningen att vi ska kunna jobba heltid, vara en perfekt förälder, ha flera fritidsintressen och samtidigt vara en strålande partner. Det är mycket att leva upp till. FÖRUTOM idealbilderna vi tävlar med menar Johannes Cullberg att vi måste bli bättre på att avsätta tid för återhämtning. Inom idrotten är det självklart. Inom näringslivet tycks det otänkbart. – Jag tror att vi riskerar att springa genom livet utan att fatta vad som hände och glömmer att njuta av vår tid här på jorden, säger han. ■

Den faktiska arbetstiden i Sverige 2012 var 1 621 timmar per sysselsatt och år. Antalet arbetade timmar har minskat inom i stort sett alla OECD-länder sedan 1970-talet. Sverige ligger en bit under snittet. Mest jobbar man i Mexiko och i Sydkorea.

Fritid kallas den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn. Brist på upplevd fritid kan orsaka symtom av stress och trötthet, vilket har fått till följd att friskvård sedan 2004 förekommer som föreskriven åtgärd av läkare, till exempel fysisk aktivitet på recept (FaR).

Ordet stress myntades av endokrinologen Hans Selye. Han gjorde en uppdelning i positiv stress och negativ stress. Den negativa stressen är förenad med känslor av ilska och aggressivitet och har en skadlig inverkan på organismen, medan den positiva är förenad med empati, stimulans och positiv energi, vilket ökar hälsa och välmående.

B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   20 1 4 11


TEMA: TID

”Tid är ett begrepp som har skapats av människan”

FOTO: TT NYHETSBYRÅN

Få personer i Sverige har blivit så förknippade med resonemang om begreppet tid som den nypensionerade fysikprofessorn på Lunds tekniska högskola, bodil jönsson.

BODIL JÖNSSONS BOK ”Tio tankar om tid” har sålts i över 650 000 exemplar. Uppföljaren ”Tio år senare” handlar om vad som har hänt under det senaste decenniet med vår inställning till tiden och till stressen. Hon konstaterar att den så kallade tidsandan håller oss alla i sitt grepp. – Det verkar som att om det inte finns någon riktig fara, så måste vi uppfinna en. Smaka bara på ordet deadline som återfinns alltför ofta i tämligen meningslösa adminis-

12 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014

trativa sammanhang, där ingen i verklig­ heten går mellan liv och död om man missar tidpunkten. Men upplevelsen av att man gör det hålls vid liv, säger hon och tillägger: – Det är ett underbetyg till vår kultur och dess förmåga att hantera en värld där man inte i varje läge måste arbeta för den direkta överlevnaden eller välfärden. Hur blågul är den här känslan av att tiden aldrig räcker till? Ofta tycks det som om vi stressar, livspusslar och bränner ut oss i högre grad än andra. Kanske säger det något att Sveriges två


”Människor hade svårt att få tiden att räcka till förr också, men då tänkte man inte så. Man tänkte att det var svårt att få maten och värmen att räcka, man hade inte lagt en våt madrass kallad tid över alltihop.”

senaste regenters valspråk lyder ”Plikten framför allt” och ”För Sverige – i tiden”. Är det Luther som driver oss att kämpa på trots att vi borde logga ut och slappna av? ELLER BEROR DET PÅ att vi har fått det för bra? När så många steg på Maslows behovstrappa har passerats och vi har bäddats in i fem veckors betald semester och rutavdrag har vi tid att fundera över allt vi skulle vilja hinna med innan vi dör. Redan Tage Erlander pratade om ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Få länder hade så snabb utveckling av välfärden som Sverige under decennierna efter andra världskriget. Tacken för det? Strejker, kårhusockupation och en avsatt regering. – Människor hade svårt att få tiden att räcka till förr också, men då tänkte man inte så. Man tänkte att det var svårt att få maten att räcka, värmen att räcka, kläderna att räcka, orken att räcka: man hade inte lagt en våt madrass kallad tid över alltihop, säger Bodil Jönsson. Är det i så fall så paradoxalt att ju bättre vi har det, desto mer tid får vi att fundera över att tiden inte räcker till allt vi vill hinna? Bodil Jönsson är trots allt optimist. – För 15 år sedan var det fortfarande lite fint att ha en fulltecknad almanacka med många parallella engagemang och uppdrag därtill. Det har svängt sedan dess. Och det är hoppingivande. När allt fler svarar ”Ingenting” och drar upp mungiporna till öronen på frågan: ”Vad har ni gjort i helgen?”, då har hetsens egna hetsdrivande förmåga börjat falna. Kanske är det början på en ny tid. ■

BODIL JÖNSSON: MISSUPPFATTNINGAR OM TID 1. Att vi kan jaga tiden ■ Man kan faktiskt inte jaga ikapp tiden. Den är fysikaliskt stringent och sköter sitt, oavsett hur vi ser på den tickar den på i samma takt. Din jakt är alltså dömd att misslyckas. Därför är det bara din inställning som avgör hur du ser på det hela.

Känner du att du ständigt försöker springa ikapp tiden, lever du i nuet eller ser du fram emot den tid du hela tiden får? Det är mycket trevligare att känna att tiden kommer till en, än att den springer ifrån en och måste jagas.

2. Att vi kan skilja livet från tiden ■ Man kan inte behandla tiden för sig och livet för sig. Då missar man att livet alltid blir till en kompromiss mellan det önskade och det möjliga. Men i almanackan ser det inte ut som en kompromiss utan som missade deadlines, möteskollisioner, stress. Tid är ett begrepp som har skapats av människan. Jag har själv skrivit någonstans att

tiden har varit naturens underbara sätt att hindra allt från att hända på en gång. Människan behövde begreppet tid för att få lite ordning i sitt tänkande. Sedan har vi misshandlat detta fantastiska begrepp och mätinstrumentet klockan till att gå från att vara ett hjälpmedel till att åtminstone delvis bli ett stjälpmedel.

Vad händer i hjärnan när vi stressar?

■ Vad forskningen vet är att när en människa utsätts för stress utsöndras kortisol från binjurarna. En förhöjd kortisolnivå bryter ned våra energidepåer och påverkar hjärnan direkt eller indirekt. – Konsekvenserna blir bland annat att celler utarmas på olika sätt så att de emotionella systemen påverkas i hjärnan. Man får svårare att känna glädje och lättare att bli nedstämd, säger Predrag Petrovic, forskare vid institutionen för klinisk

neurovetenskap på Karolinska institutet. Han tittar just nu på individuella skillnader hos människan, vad det beror på att vi reagerar så olika på stress. – Vi har mycket kvar att lära om hur vi påverkas av stress, men jag är säker på att många av de moderna psykoterapeutiska metoder som har kommit de senaste åren, som mindfulness, kan hindra en negativ spiral.

B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014 13


INTERVJU

Tid & pengar Att ifrågasätta etablerade sanningar och avslöja oegentligheter driver ekonomijournalisten Carolina Neurath framåt i ett högt tempo. Passionen för arbetet slukar mycket tid – men hon har knep för att stanna upp och andas. text

markus wilhelmson

CAROLINA NEURATHS lågstadielärare pustade ut efter ännu ett upptåg. ”Du kommer att bli en Hells Angels när du blir stor”, förklarade hon. Carolina Neurath förstod inte riktigt, men anade att det inte var en komplimang. Hennes mamma visste däremot och fick i ett blixtinkallat möte läraren att börja gråta. Som barn var Carolina Neuraths stora förebild Pippi Långstrump. En tjej som brottade ner världens starkaste man och vågade utmana äldre med logiska argument var precis så Carolina Neurath drömde om att bli. Och kanske är det just vad hon har blivit. Hon har tilldelats Guldspaden för granskningen av den svenska revisions14 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014

foto

ida knudsen

branschen, Stora Journalistpriset för sitt arbete med Räntekartan, har utsetts till Sveriges bästa ekonomijournalist och skrivit den hyllade boken ”Den stora bankhärvan” om HQ Banks fall. – Min drivkraft är att ifrågasätta och att försöka hitta sanningen bakom de redan etablerade sanningarna, berättar hon. För Svenska Dagbladet, tidningen där hon är anställd sedan 2009, har hon granskat en rad företag och bolag . – Att gräva fram en bild av hur det ser ut bakom den välputsade fasaden tycker jag är det intressanta, säger Carolina Neurath. Det var ingen självklarhet att hon skulle bli journalist. Första seriösa yrkesplanen

Ekonomijournalisten Carolina Neurath fick ärva aktier när hon var elva år och lyckades sälja dem när de var på topp och köpte sin första häst för pengarna. Hon har alltid varit nördigt intresserad av ekonomi.


B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014 15


INTERVJU

”Att gräva fram en bild av hur det ser ut bakom den välputsade fasaden tycker jag är det intressanta.” var att jobba med film. Men hon sökte till journalistlinjen vid universitetet och kom in som reserv. Under utbildningen föll pusselbitarna på plats. Hon bestämde sig för att hon ville specialisera sig på ett område. Hon ville bli expert. – Jag har alltid varit lite nördigt intresserad av privatekonomi och fick ärva aktier i Astra Zeneca när jag var elva år. Jag lyckades sälja dem när de stod på topp och köpte min första häst för pengarna. När jag flyttade hemifrån började jag jämföra räntor och insåg att det går att förhandla sig till bättre villkor. Så småningom växte intresset från privatekonomi till större perspektiv, att få grepp om helheten och se hur världsekonomi och plånboksfrågor hänger ihop, säger hon. DEN DIGITALA revolutionen har påverkat många yrken och journalistiken är ett av dem. Det finns inte längre bara en deadline varje dygn att förhålla sig till, ett heligt klockslag då tryckpressarna mullrar i gång. I stället innebär varje sekund en publiceringsmöjlighet på webben och en risk att förlora nyhetsracet mot en konkurrent. Carolina Neurath försöker ha en strategi för att undvika konstant stresspåslag.

16 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014

NAMN: Carolina Neurath. ÅLDER: 28 år. BOR: Östermalm i Stockholm. FAMILJ: Sambon Niclas Engsäll och en dotter som föddes i maj. GÖR: Ekonomijournalist på Svenska Dagbladet. UTBILDNING: Journalistik vid JMK på Stockholms universitet samt Poppius Journalistskola. INTRESSEN: Ridning. AKTUELL: Kommer i augusti ut med sin nya bok ”De svenska riskkapitalisterna” (Norstedts) som hon har skrivit tillsammans med Jan Almgren, kollega på Svenska Dagbladets ekonomiredaktion.

– Jag rider fem dagar i veckan på hästarna som står på mina föräldrars gård i Järna. Det kan vara ett stressmoment att hinna ut dit, men när jag väl tränar i dressyr eller tävlar måste jag vara helt närvarande. Det rensar hjärnan, konstaterar hon. RIDSPORTEN har också lärt henne en läxa som hon har tagit med sig in i journalistiken: den som har ramlat av en häst måste snabbt upp i sadeln igen. Alla misslyckas (som när hon i Dagens Industri skrev att Swedbanks kvartalsvinst blev 3 miljoner i stället för 3 miljarder), men vad som avgör är om du har lärt något av misstagen och hur du hanterar situationen nästa gång. Att arbetet också är en passion kan vara riskfyllt. Den som brinner för något riskerar att bli bränd. Adrenalinkickarna som kommer med egna avslöjanden, som affärsmannen Victor Mullers ihåliga räddningsplan för Saab, blir beroendeframkallande. – Kollegor varnar mig ofta för utbrändhet, så jag försöker att vara uppmärksam på signalerna. När jag jobbade heltid på Svenska Dagbladet på dagarna och skrev min första bok på morgnar och kvällar blev det lite för mycket. Men jag visste att det var under en begränsad period och då går det lättare. ■

Carolinas tips för att bli tidseffektiv

1

FOKUSERA: Om du vill bli klar i tid så går det inte att sitta med Facebook på jobbet, ta långa luncher eller göra annat som slukar mycket tid. Fokusera på en sak i taget och skala bort det som stör.

2

UPPRÄTTA PROJEKT: Att tänka på saker som projekt kan underlätta om man vill få någonting gjort. När jag skulle skriva min första bok bestämde jag mig för att kliva upp tidigt varje dag. Det går bra om man vet att man har ett mål.

3

GÖR NÅGOT ANNAT: Om du vill vara effektiv på en sak kan det vara klokt att hitta något annat att göra som inte påminner alls om det första. Att bara koncentrera sig på en sak innebär att man dräneras på energi och riskerar att köra fast.


UPPDRAGET

HJÄRNKOLL

90 procent av vår kunskap om hjärnan har vi lärt oss de senaste 20 åren och det finns fortfarande mycket kvar att utforska. Därför behövs mer pengar till forskning. Här berättar Hjärnfondens insamlingschef Anna Hemlin hur bra register och smart analys gör deras insamlingsarbete träffsäkert och kostnadseffektivt. text

gabriella sköldenberg

bild g e t t y

images

h

HJÄRNFONDEN är en insamlingsstiftelse som samlar in och fördelar medel till forskning och information om hjärnan. De är unika genom att stödja forskningen kring hela hjärnans område. –Det innebär att vi forskar på den friska fantastiska hjärnan där våra tankar, känslor och rörelser sitter och där beslut fattas och information sorteras och lagras, men också på den hjärna som tyvärr drabbats av sjukdom, skador och funktionsnedsättningar, säger Anna Hemlin, insamlingschef på Hjärnfonden. Kan du ge exempel på hur er insamlingsverksamhet fungerar? – För att nå givare skickar vi bland annat ut postala utskick. Genom att hålla givarregistret uppdaterat med hjälp av Bisnode undviker vi att slösa med porto till felaktiga adresser och riskerar inte heller att skicka till någon som är avliden.

Fakta om Hjärnfonden och Bisnode ■ Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnans sjukdomar, funktionsnedsättningar och utveckling. Hjärnfonden är den enda organisation som

stödjer forskningen inom hela hjärnans område. De arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan. Förutom att Bisnode hjälper Hjärnfonden med kampanjanalyser och att

uppdatera givarregistret är Bisnode nu även en samarbetspartner till Hjärnfonden för att skapa insikt och engagemang kring hjärnans utmaningar och möjligheter.

Bisnode hjälper er också med kampanjanalyser. Hur funkar det? – För att utskicken i så stor utsträckning som möjligt ska nå människor som har intresse av att ge, hjälper Bisnode oss att göra kostnadsoch intäktseffektiva urval. Det kan handla om att analysera utifrån kategorier som ålder, kön och inkomstuppgifter. Kunskapen gör oss smartare inför nästa kampanj och gör det lättare att rikta oss till både gamla och nya givare på effektivast sätt. Ju säkrare analys Bisnode kan ge oss, desto bättre resultat kan vi uppnå. När urvalen har hög kvalitet lyckas vi med två saker: vi når människor som i högre utsträckning ger gåvor till Hjärnfonden och vi sparar både pengar och miljö. Det ger mer pengar till forskningen! ■ B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   201 4 17


UTBLICK

UNDVIK TIDSTJUVARNA Varför kollar du mejlen var femte minut och zappar mellan olika arbetsuppgifter hela dagarna? Svaret finns i hjärnans kemi. Här är de värsta tidstjuvarna och hur du undviker dem. text p e t e r h a m m a r b ä c k bild g e t t y i m a g e s

18 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014


SÅ BLIR DU AV MED VÄRSTA TIDSTJUVARNA:

”När man pratar om tidstjuvar och effektivitet så känns det som att målet ofta är nolltolerans, men tanken är ju inte att vi alla ska bli robotar.” Maria Breitholtz Söderström, grundare av Timefinder

LÅNGA MÖTEN där inget särskilt egentligen sägs och ett ständigt skrollande på telefonen. Varför låter vi tidstjuvar sluka vår tid? Det handlar om hur våra hjärnor är konstruerade. Hjärnan uppskattar de snabba dopaminkickar som en utförd uppgift – som ett mejlsvar – ger mer än den gillar att harva på i timme efter timme med mer krävande uppgifter. – Om du bara ska göra en sak för att jobba mer effektivt så se över hur du hanterar mejlen. Samtidigt som den är ett fantastiskt verktyg, går det inte att komma ifrån att den blivit en stor tidstjuv, säger Maria Breitholtz Söderström. Hon driver firman Timefinder som hjälper företag med att öka medarbetarnas effektivitet. Maria träffar ofta människor som kollar sin mejl var femte minut och på det sättet tappar fokus. Hon menar att man kan begränsa hur mycket man kollar mejlen och på så sätt få mycket mer gjort. Maria Breitholtz Söderström tycker att alla som letar tidstjuvar ska börja med att analysera sin jobbsituation. Om du har roligt på jobbet, levererar det du ska och inte är överstressad så behöver du inte förbjuda dig själv att gå in på Facebook ibland. – När man pratar om tidstjuvar och effektivitet så känns det som att målet ofta är nolltolerans, men tanken är ju inte att vi alla ska bli robotar, säger hon.

OM DU DÄREMOT känner dig stressad och inte hinner göra ditt jobb kan det vara läge att försöka hitta dina tidstjuvar. Mejlen? Snackiga kollegor? Mobilen som ringer stup i ett? Onödiga möten? Det sistnämnda hamnar ofta i topp på tidstjuv-listor. Öppna kontorslandskap likaså, något Maria ­Breitholtz Söderström vill problematisera: – Kontorsmiljöer som inte är välfun­

gerande är absolut en tidstjuv, men alla människor är inte gjorda för samma typ av miljö, säger hon. Vissa jobbar bättre i stökiga och kreativa miljöer – medan andra människor får mest gjort i ett eget, lugnt kontor. Därför är det bra med olika rum för olika ändamål. EN STOR, ALLMÄN tidstjuv är det konstanta växlandet mellan arbetsuppgifter. Istället för att göra klart en sak och sedan gå vidare till nästa kollar man mejlen fem gånger under tiden och pular med en annan uppgift parallellt. Många av oss borde bli bättre på att prioritera: Vad är viktigt? Vad är bråttom? Gör först de uppgifter som du måste göra – därefter de andra. Stresskänslor infinner sig om du bara har en ostrukturerad, löst definierad hög av uppgifter som flyger runt i huvudet. Styr upp en "att göra lista" och för in de större uppgifterna därifrån i kalendern. ”På tisdag mellan 9 och 12 ska jag skriva klart den viktiga rapporten.” Många tidstjuvar är teknikrelaterade. Mobilens plingande, ständig mejlkoll, struliga datorer. Är det så att tidstjuvarna blir allt fler? – Samhället utvecklas hela tiden, det kommer fler och fler tekniska prylar och appar med mera. Vissa är fantastiskt bra och andra faller under kategorin tidstjuvar. Det jag tror och hoppas är att vi får mer och mer förståelse för vad som händer: vissa hinner ju knappt ut i arbetslivet i dag innan de blir utmattade. Jag hoppas att vi ser detta och tar ett steg tillbaka, vågar säga nej när vi inte hinner, vågar vägra den ständiga uppkopplingen och lär oss att vi kan stänga av mobilen under lunchen och i stället möta en annan människa. Jämfört med för några år sedan är det fler som resonerar så. Våra hjärnor klarar inte riktigt av det här tempot. ■

■ STYR UPP MEJLEN: De flesta kan frigöra tid genom bättre mejlanvändande, men generella strategier är svåra eftersom vårt mailanvändande skiljer sig så mycket åt. Många gillar ”två gånger om dagen”-taktiken: att kolla mejlen exempelvis på morgonen och efter lunch. Jobbar du i en supportroll kan det dock vara svårt. 30-30-regeln är en annan variant – att varje timme svara på mejl i 30 minuter och övriga 30 minuter jobba med annat. ■ PRIORITERA OCH GÖR KLART: Vad är viktigast att du gör klart i dag? Gör det helt färdigt innan du går över till nästa uppgift. ■ STRUKTURERA: Stresskänslor infinner sig ofta när du har en löst definierad hög av uppgifter framför dig. Gör en "att göra lista" och för in de större uppgifterna därifrån i kalendern.

TOPP 10 TIDSTJUVAR:

1

Att jag blir avbruten i arbetet alltför ofta.

2

Teknikstrul eller att tekniken inte fungerar som den ska.

3

Missförstånd och otydlig kommunikation.

4

Har inte tid att ägna mig åt mina egentliga arbetsuppgifter.

5

Att tekniken/verktygen/ programmen jag har tillgång till är för dåliga.

6

 ndra måste göra sitt jobb A innan jag kan göra mitt (flaskhalsar).

7

Dåligt chefskap eller ledning.

8

Meningslösa eller improduktiva möten.

9

 tydliga riktlinjer för vad jag O förväntas göra.

10

 iden det tar att boka upp eller T få tag i folk.

KÄLLA: UNDERSÖKNING AV MANPOWER WORK LIFE (2012).

B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014 19


listan

text

karin nordqvist

Klockrent

Extremt morgontrött eller stressad av att dagen bara flyger förbi? Nuförtiden finns lösningar för allt!

1. Dyrast

2. Smartast

Dyrast och svårast att skapa. Fickuret skapat av Patek Philippe visar inte bara tiden utan också New Yorks stjärnkarta med komplett information om stjärnor och dess storlek. Såldes på ­auktion för strax över 11 miljoner dollar till en anonym köpare.

Apple ansökte under 2013 om patent för iWatch. En klocka som troligtvis kommer gå att integrera med telefon såväl som tablet och dator. Bilden visar en av många så kallade mockups som florerar på nätet där man spekulerar i hur den kommer att se ut.

3. Tystast Mutewatch är en diskret klocka du laddar via usb och styr genom att peka på den. En svenskproducerad nyhet som redan sålt slut världen över. Den helt tysta, multifunktionella klockan har charmat många, inte minst Appleprofilen Steve Wozniak, som själv använder en.

4. Snyggast Det finns gott om appar för tidtagarur, men ingen så snygg som Timeless där du dessutom kan hålla reda på flera nedräkningar samtidigt.

5. Coolast

6. Piggast

Tid är det dyrbaraste vi har och för dem som tycker att timmarna mest springer förbi finns en smart och subtil lösning i Slow watch som bara med en visare och en urtavla visar dygnets alla timmar. Därmed känns det som tiden går långsammare, och du kan sluta jaga sekunder.

Spara ­viktiga ­morgonminutrar med iKettle, vattenkokaren du själv aktiverar genom ett alarm säkrar morgonkaffet åt dig. Firebox, sajten som säljer iKettle, uttrycker det så här: "Omfamna latheten och njut av perfekt heta drycker, vad finns det att inte gilla?".

20 B I S N O D E B R A I N S   |   1   |   2014


text

peter hammarbäck

foto

alexander pihl

I HUVUDET PÅ Meg Tivéus, styrelseproffs

MÖTEN Den värsta perioden med bolagsstämmor är över så nu hinner jag äntligen ha möten med människor inom bolagen jag är engagerad i.

ÅSA LARSSON

30 % 50 %

3 % 10 %

PAJER

7 %

Jag har tjejhelg på Gotland den här helgen och sedan firar vi min sambos födelsedag så det blir mycket matlagning nu. Pajer är bra att frysa in.

Som medlem i Slite GK funderar jag på om jag ska ta upp golfandet igen eller inte.

Den här perioden är det så fantastiskt att komma ut på stränderna på Gotland och se alla fåglar som bygger bon, speciellt på halvön Asunden.

”Jag tror att det krävs lagstiftning eller något annat traumatiskt för att uppnå ett mer jämställt näringsliv.”

MEG TIVÉUS STYRELSEPROFFS Meg Tivéus har tappat tålamodet. Förr var hon motståndare till att kvotera kvinnor till chefsposter och styrelser. Det är hon inte längre. – Jag är förundrad över hur långsamt utvecklingen går. Egentligen är inte kvinnor i styrelserna det viktiga utan att kvinnor får komma in i lednings-

GOLF

NATUREN

NAMN: Meg Tivéus. ÅLDER: 70 år. FAMILJ: Sambo, två barn, flera bonusbarn och fyra barnbarn. YRKE: Sitter i styrelserna för bland annat Swedish Match, Nordea Fonder och Readly. FRITID: Träning. Simmar varje morgon klockan 07 på Sturebadet när hon är i Stockholm.

Jag har hamnat i deckarträsket. Läser just nu Till offer åt Molok av Åsa Larsson.

grupper. Jag tror att det krävs lagstiftning eller något annat traumatiskt för att uppnå ett mer jämställt näringsliv, säger hon. Hon tycker sig se en ny kvinnofälla: att kvinnor skaffar barn allt senare för att hinna få karriären på banan först. – Barnen blir ett större hinder när man kommit långt i karriären

än när man är 25. Det är lite feltänkt det där. Men Meg Tivéus är också stolt. Stolt över en framgångsrik karriär med tunga chefsposter på företag som Svenska Spel, Posten och Holmen. Och stolt för att hon har förstått att hon av många yngre kvinnor har setts som en viktig förebild. Tivéus

är i dag över 70 år, har ordförandeposter i sex styrelser och är ledamot i många fler. Hon är mentor åt många unga talanger genom olika nätverk. Frågan om varför hon fortfarande jobbar verkar hon knappt förstå. – Att jobba är ett sätt att leva, det finns ingen anledning att sluta, säger hon. ■

B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2013 201 4 21


brains

BISNODES EXPERTER HJÄLPER DIG ATT NÅ FRAMGÅNG

Hur kan vi effektivisera och spara in dyrbar tid? Här tipsar Bisnodes experter om de bästa tidsbesparande tjänsterna. text

josefine franking

Johan, hur kan vi spara tid i kassakön? – Alla har vi väl varit med om att stå i kassan och bli tillfrågad om medlemskap i kundklubben? Många av oss tackar nej för att vi inte vill stanna upp kön eller krångla med långa formulär. Men nu blir det enklare att värva medlemmar, för med produkten One-by-one så räcker det att uppge personnumret. Hur går det till? – Genom en webbservice kan man söka på uppgifter och sedan hämta hem fullständiga uppgifter. Företaget kommer också kunna se när något ändras för kunden, och slipper då tidsödande rättningar i efterhand. Ett exempel är Stadium, som använder tjänsten. När kunder står i kassan så tillfrågas de om medlemskap. Medan betalningen genomförs ordnas medlemskapet, och det är så snabbt fixat att man nästan inte orkar tacka nej! Elisabeth, vet du någon process som tar onödig tid? – Jag vet att företag som använder Decision Support spar mycket tid. Vi automatiserar kreditprövningarna. Du slipper samla in och tolka en massa information för varje ny kreditansökan, och du kan därför identifiera fler kreditvärdiga kunder och godkänna fler ansökningar. 22 B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   2014

foto

HENRIK HÄGGLUND Ansvarig för Bisnodes tjänst InfoTorg Person samt Bisnodes datakvalitetstjänster.

ELISABETH MÖRÉN Ansvarig för Bisnodes kreditbeslutprodukter, däribland Decision Support.

JOHAN HAGLUND Produktansvarig hos Bisnode för One-by-one, som gör det enkelt att få rätt information.

bisnode

”Alla har vi väl varit med om att stå i kassan och bli tillfrågad om medlemskap i kundklubben? Många av oss tackar nej för att vi inte vill stanna upp kön eller krångla med långa formulär.”

Hur fungerar det? – Vi lägger in en kreditpolicy utifrån vår kunds önskemål i vårt system. Sedan kan varje användare hos kunden antingen logga in på vår portal, använda appen eller få svaret inbyggt i sitt interna system. Dessutom lagras allt i ett och samma arkiv, vilket gör det enkelt att titta på eller ändra ett ärende i efterhand. Hur sparar det tid i praktiken? – Som säljare behöver du inte vänta på att en intern kreditavdelning ska behandla ditt ärende eftersom du får besked direkt. Kreditavdelningen kan då ägna sig åt de kunder som

Stressad på jobbet? Här ger Bisnodes experter dig tips på smarta tjänster som sparar tid.

BILD: GETTY IMAGES

bisnode

verkligen behöver kontrolleras manuellt.Det krävs inte heller någon kunskap om kreditbedömning för att använda tjänsten. En säljare kan knappa in personnummer eller organisationsnummer och direkt få upp ett godkännande eller avslag.

retagsengagemang och mycket mera. Det är även möjligt att ta kreditupplysningar, kombinera flera sorters information och göra standardiserade rapporter. Hela Sveriges befolkning finns bara några knapptryckningar bort!

Henrik, har du något annat exempel på hur företag kan frigöra tid? – Vi har sett att vår söktjänst InfoTorg Person sparar in mycket tid eftersom allt nödvändigt finns på ett och samma ställe. InfoTorg Person är en söktjänst på webben där man får aktuell och historisk information om personers folkbokföringsuppgifter, familjeförhållanden, fö-

Hur används InfoTorg Person? – Inom offentlig sektor används tjänsten bland annat för att göra personutredningar, medan banker och försäkringsbolag verifierar personuppgifter via denna. Sedan har vi många mindre kunder också, eftersom alla organisationer med behov av att hantera personuppgifter har nytta av tjänsten. ■


NYHETER

Konsten att skapa ett Gasellföretag ■ Varje år korar Dagens Industri Sveriges Gasell­ företag, alltså de företag som vuxit snabbast de senaste tre åren. Nu har Bisnode kartlagt faktorerna bakom framgången. – De är mycket bättre på att utnyttja sina ekonomiska resurser för att bygga upp sin verksamhet. Rörelse­

kapitalet minskas, de effektiviserar sina processer och ser till att alla pengar som binds upp i till exempel kundfordringar och varulager kommer in snabbare, berättar Per Weidenman, senior analytiker på Bisnode. Han förklarar att det frigjorda kapitalet gjort det möjligt för dessa företag att växa

UNDVIK BEDRÄGERI MED NY APP ■ Med den nya appen Min Upplysning får du snabbt koll på vad som står om dig i olika myndighetsregister. Appen är gratis och du laddar enkelt ner den i Appstore och Google Play. – Vi har tagit fram appen för att du ska känna dig tryggare, säger Pål Ljungberger, affärsutvecklare på Bisnode och produktansvarig för Min Upplysning. Med appen Min Upplysning får du gratis se registrerade uppgifter som civilstånd,

inkomst, betalningsanmärkningar, fastighetsinnehav och bolagsengagemang. Du får också se alla kreditupplysningar som tas via Bisnode, vilket är viktigt eftersom kreditupplysningar som du inte känner igen kan vara tecken på bedrägeriförsök. Vill du uppmärksamma oegentligheter omedelbart kan du även abonnera på tjänsten Min Bevakning. Då blir du notifierad varje gång det sker förändringar om dig i myndighetsregistren.

BISNODE + HJÄRNFONDEN = SANT ■ Nu inleder Bisnode och Hjärnfonden ett samarbete för att främja livsviktig forskning som kan bidra till att förbättra hälsa och välmående. Bisnodes beslut att gå in som samarbetspartner till Hjärnfonden grundas på intresset för hjärnans betydelse för beslutsfattandet. Genom samarbetet vill Bisnode skapa insikt och engagemang kring hjärnans utmaningar och möjligheter.

Adress: Rosenborgsgatan 4­– 6, 169 93 Solna Telefon: 08­558 059 50 Epost: info@bisnode.com Hemsida: www.bisnode.com ANSVARIG UTGIVARE Björn-Erik Karlsson, Bisnode KONTAKTPERSON Mari Lagberg, mari.lagberg@bisnode.com PRODUKTION Spoon, www.spoon.se REDAKTÖR Sanna Casson, sanna.casson@spoon.se ART DIRECTOR Tone Knibestöl, tone.knibestol@spoon.se TRYCK Trydells

utan att få brist på likvida medel, och de har då kunnat göra kloka investeringar. – De mest framgångsrika företagen väljer helt enkelt rätt kunder. De har koll på kundernas kreditvänlighet och har förstått vikten av att försäkra sig om att de gör affärer med företag som betalar i tid.

Vasst analysföretag breddar Bisnode

Anna Löfmarck, vd Grufman Reje.

RÄTT MÅLGRUPP MED BISNODE DM URVAL ■ Nu är det premiär för Bisnode DM Urval, som gör det enkelt att på egen hand söka efter potentiella kunder och se hur stor ens marknad är. – Detta verktyg passar alla företag som vill göra ett riktigt schysst målgruppsurval, förklarar Ulf Persson, produktchef på Bisnode. Vid sökningen, som är kostnadsfri, visas en statistiksammanställning och aktuellt pris. Om utfallet inte är det önskade är det bara att ändra sina sökparametrar. – Det ökar träffsäkerheten för att hitta den målgrupp man vill ha. Direkt när kunden är nöjd med sitt urval kan en beställning göras, vilket snabbar upp processen betydligt, säger Ulf.

■ Hur går det för vårt läns näringsliv, är vi bättre eller sämre än resten av landet? Hur utvecklas mina kunder, jobbar jag med de mest lönsamma företagen? Det är några av de frågor som analysföretaget Grufman Reje brukar hjälpa sina kunder att få svar på. Företaget som förvärvades av Bisnode i mars i år bygger sin verksamhet kring en unik metod som heter Simpler. – Simplermetoden fungerar lite som Hans Rosling när han talar hälsoekonomi i världen; metoden gör komplexa skeenden begripliga för dem som behöver medverka i beslut, säger Anna Löfmarck, vd Grufman Reje. Den första tiden på Bisnode har Anna och hennes fyra medarbetare vid sidan av sina vanliga uppdrag fokuserat mycket på att lära känna företaget. – Vi har satsat på att lära känna analytiker och säljare på Bisnode för att förstärka det befintliga erbjudandet och nå en större marknad, säger Anna Löfmarck. Bisnode är nöjd med förvärvet: – Grufman Reje stärker inte bara vår förmåga att leverera träffsäkra insikter kring lönsamhet och tillväxt för företag och organisationer, de gör det dessutom på ett visuellt och lättillgängligt sätt, säger Björn-Erik Karlsson, Bisnodes regionchef Norden.

B I S N O D E B R A I N S   |   2   |   201 4 23


SVERIGE PORTOT B E TA LT

Returadress: Bisnode Sverige, 169 93 Solna

Ekonomifakta + Biz + Ekokontroll + Mannerströms BBQ-set

3 195:(ordinarie pris 4 985:-)

Erbjudande till dig som vill fatta smarta beslut:

INVESTERA I BÄTTRE BESLUTSUNDERLAG. VERKTYG INGÅR. Just nu får du Ekokontroll och åtta nummer av vårt nya affärsmagasin Biz när du köper Ekonomifakta – standardverktyget för dig som vill ha koll på kunder och leverantörer. Tre bra vägar till bättre koll och smartare beslut. Dessutom: du får helt utan kostnad ett grillset från Leif Mannerström. Beställ idag på www.bisnode.com/erbjudande

Brains nr 2 2014  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you