SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021
HAVSRAPPORT
Tobisfiske, rådgivning och vindkraft Sjöborrar på is. SJÖBORRE Klippsjöborre Paracentrotus lividus Utefter den engelska kalkstenskusten borrar denna ned sig i berget för att undgå kraftiga strömmar. Färgen är brunviolett till guldbrun eller svart. Skalets diameter kan nå sju cm och arten är en av de vanligaste i Europa. Den lever i varmare europeiska och atlantiska vatten från Irland och Skottland, ner söderut till Medelhavet och Kanarieöarna. Man kan finna dem i tusentals utefter grunda stränder där de betar av alger som växer på sten och berg. Klippsjöborren är den viktigaste av de ätliga sjöborrearterna i Medelhavet. Ätlig sjöborre Echinus esculentus I våra kallare vatten har vi gott om sjöborre, men få av oss har förstått att det är en riktigt läckerhet som sakta kryper förbi. Den ätliga sjöborren kan bli 16 cm i diameter och har ett vackert röd/ rosa skal. Det relativt ömtåliga skalet gör att den bäst plockas för hand under försommaren då kvaliteten på romsäckarna är som bäst. Vass delikatess På båda arterna är det romsäckarna som är eftertraktade. På insidan hänger fem romsäckar och sjöborren kan klippas upp med en kraftig sax eller med hjälp av en specialtång, coupe-orsin för att knäcka skalet. Det bästa är att hålla sjöborren uppochned (den lilla näbben sitter på undersidan) och klippa runtom så nära borrens nederkant som möjligt. Då är chansen att skada romsäckarna minst. Sjöborrar säljs levande och rommen äts direkt efter öppnandet, kanske med en droppe citron. Den betraktas runt Medelhavet som en delikatess och används också på finare sushi och till sashimi. Sjöborren skall hanteras levande och gillar att ligga fuktigt men inte vått. Ilona Miglavs
Under april och maj har en stor del av den svenska pelagiska flottan varit ute på tobisfiske i Skagerrak och Nordsjön. Fisket har varit bra men kvoten var liten i år. Under tobisfisket genomfördes ett projekt tillsammans med SLU, där de följde med fartyget Ginneton för att göra en utvärdering av ett selektivt redskap som kallas tunnel eller excluder. Den sitter inuti trålen och hjälper till att undvika oönskad bifångst i form av t.ex. makrill, sill och vitling. Dessa större fiskar leds ut genom en flyktöppning, medan tobisen som är mindre passerar genom excluderns maskor och fångas av trålen. Preliminärt verkar detta redskap fungera väldigt väl, men det finns säkert många finjusteringar att jobba med innan den är helt optimerad. Redan nu har dock flera medlemmar visat intresse för att investera i det nya redskapet. Nu på senvåren-försommaren fiskas även lite sill i Nordsjön för att bli matjessill till den holländska marknaden. Även det mer kustnära makrillfisket i Skagerrak och Kattegatt tar fart nu när makrillen kommer in kustnära i jakt på småsill. Nog för att makrillen är god och fin hela sommaren men första omgången på grillen är ändå speciell. Passa på att njuta av den! ICES rådgivning för Östersjön har nyligen släppts, och pekar i olika riktningar för olika bestånd. Det vetenskapliga rådet för uttaget av sill i Bottniska viken ökar kraftigt. Här föreslår ICES en ökning redan för innevarande år. Även rådet för nivån på skarpsillskvoten pekar uppåt. Samtidigt minskar den rekommenderade kvoten för sillen i centrala Östersjön. SPF har under många år förespråkat en sänkt kvot för sill i centrala Östersjön och en ökad kvot för skarpsill samt ett reduktionsfiske på spigg för att minska konkurrensen om maten och ge sillen utrymme att växa till sig. Givetvis måste även åtgärder göras kustnära då predationen på sill av både skarv och säl är alarmerande. Inom fisket märker vi av ett enormt intresse för vindkraftsetableringar till havs, ofta långt ute till havs där de inte syns från land, men å andra sidan konkurrerar om utrymmet med all befintlig verksamhet på havet inklusive fisket. Det planeras för åtskilliga vindkraftparker inom såväl Kattegatt, Skagerrak som Östersjön. För vårt fiske kommer vindkraftsetableringarna att vara en utmaning eftersom det inte är möjligt att kryssa med en tung, lång, pelagisk trål mellan vindkraftverk. Dessutom är det oklart hur den sammantagna effekten av alla vindkraftverk kommer att påverka bestånd och ekosystem. Vi hoppas att alla beslutsfattare konsumerat mycket fisk i sina dar så att de kan fatta kloka beslut om fiskets framtid när andra intressen kastar lystna blickar på havet!! Varma hälsningar!
Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO
9
