Page 64

uppsättning av Lermontovs Maskerad i regi av Meyerhold. Författarinnan Gurli Hertzman-Ericson skrev om den ryska teaterhistorien i Morgonbris, efter att ha intervjuat den svensktalande direktören för Nya teatern, Grigorii Aleksandrov.31 Han hade varit rysk lektor i Sverige men också i hemlighet lärare i ryska för svenska kommunister i en s.k. driftcell på Ryska Handelskammaren i Stockholm. 1937, tre år efter Morgonbrisbesöket blev Aleksandrov skjuten i Moskva som ”svensk spion”.32 Birgit och Aleksandrov akrobaten Filmcensorn Birgit Hedström hade fått ett resebidrag från Kungl. Maj:t på 250 kr (hela resan kostade 245 kr) för ”att företa filmstudier i Ryssland”33 samt ett personligt introduktionsbrev av Alexandra Kollontaj, för att studera sovjetisk filmindustri.34 Hon ville träffa Eisenstein, Pansarkryssaren Potemkins berömde regissör. Men nu var han i onåd, i stället fick hon träffa hans charmige assistent, den förre akrobaten Grigorij Aleksandrov (teaterdirektörens namne), som ersatt Eisenstein som filmregissör. Birgit, alltid svag för manlig fägring, beskrev förtjust Aleksandrov som: ”en ståtlig blond typ

Morgonbris annons för resan. Stora förväntningar på kvinnans viktiga roll i produktionen…

62

… han ser ut som en riktigt genomtrevlig svensk pojke.” Förr, sade Aleksandrov, var rysk film symbolisk och handlade om livet i kolchoserna och industrin, för att stödja revolutionens uppbyggnadsarbete. Nu ”är vi färdiga med den saken, nu har vi åter börjat syssla med det individuella livet”, fortsatte han. Nu kunde man göra glada komedier eftersom den tunga industrin var uppbyggd och det fanns mat att få tag på. Birgit fick se scener ur ”den första musikaliska komedin i rysk filmproduktion”, med arbetsnamnet Jazz eller de lustiga gossarna och fick med sig stillbilder hem.35 I Sverige fick filmen premiär 1936 under namnet Hela världen skrattar. Av fotona framgår att Alexandrov hade lärt sig sin läxa när han var i Hollywood med Eisenstein. Scenerierna är enorma och påkostade och antalet medverkande otaliga. Sovjetkvinnan Gruppen skulle studera kvinnorna och deras plats i produktionen och hade hört att kvinnorna utgjorde ca 37 procent av Sovjetunionens arbetare. Man hade stora förväntningar på kvinnans betydelse i samhället. Men, skrev Kaj An-

… och den hårda verkligheten – mur­ smäckor i trasiga kläder i Beloostrow.

Biblis 74  
Biblis 74