Page 1

BiXnytt Ett magasin från länsbibliotek Gävleborg Uppsala

nummer012012

Digitala verktyg:

Surfplattan

önikör: Gästkr e Sandin Sofi Am i r a

Slöjda en saga Vem bestämmer? Hur farligt är Internet?

Sajtspaning – här får barn och unga vara med på nätet

:

BARN

TEMA

IT & BiXnytt | 1 2012 | barn & it


medarbetare

ledare

På upptäcktsfärd – tillsammans

Andrea Berge konsulent på Länsbibliotek Gävleborg Uppsala har spanat på sajter för barn och unga. Bäst just nu: ”Äntligen måndag – en film om Barbro Lindgren” – hon var min författarfavorit i slukaråldern!

Amira Sofie Sandin doktorand och detta nummers gästkåsör

Bäst just nu: när jag av ren serendipitet upptäcker spännande forskning (och förstås krokusarna som kikar upp i rabatten!).

Ann Östman konsulent på länsbibliotek Gävleborg Uppsala skriver om Libris och tittar närmare på digitala enkäter. Bäst just nu: Finaste läsupplevelsen på länge, Den försvunne av Kim Echlin

BiXnytt Ansvarig utgivare: Lousia Hatamian Redaktör: Lisa Eriksson

Bäst just nu: Löpning på snöfria vägar Läser just nu: Kroppens geni av Sverker Sörlin Längtar efter: Påskägg och påskekrim

Jag ser det i min närmaste omgivning, varenda dag. När fyraåringen vid en sen middag lugnt konstaterar att det inte gör nåt att hon missat Bolibompa – ”Jag kan kolla på datorn sen!”. När tvååringen vant bläddrar mellan fotona i min iphone eller ritar på min surfplatta. För dem är det sådan världen är, redan från början: datorer, surfplattor och smarta telefoner är något som bara finns, som alltid har funnits. Något självklart. Den snabba tekniska utvecklingen under det senaste decenniet ställer nya krav och skapar nya förväntningar på bibliotekens arbete med och för barn och unga. Många bibliotek(smedarbetare) vill mycket – men många känner också osäkerhet: vilka metoder och verktyg ska vi använda? Vad behöver vi själva lära oss? Kanske kan vi se den tekniska utvecklingen som en enastående möjlighet att skapa verklig delaktighet för de barn och unga som besöker biblioteket – det fysiska biblioteksrummet såväl som biblioteket på nätet? För här är vi på outforskad mark och kan gå på upptäcktsfärd tillsammans med barn och unga. Upptäcka, och lära av varandra. ”Det handlar i grunden om förhållningssätt och metodutveckling, [om] att gå från att skapa för barn, till att skapa och utforma med barn” skriver Amira Sofie Sandin i sin krönika längre fram i detta nummer. En utmaning – men också en möjlighet att ta tillvara!

Redaktion: Eleonor Grenholm, Ulla Nyberg Grafisk form: Schlook-a-ling Johan Olsson TRYCK: Kommuntryckeriet, Uppsala kommun

Har du idéer på saker vi borde skriva om? Skriv till lansbiblioteket@lul.se omslagsbild: lisa eriksson

2

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

Lisa Eriksson, redaktör


innehållsförteckning BiXnytt 1 2012

Digitala verktyg - surfplattan I vår serie om digitala verktyg tittar vi denna gång närmare på surfplattan, och låter oss inspireras av hur lärare arbetar.

8

Illustration: Foajé

Där barn och unga är med! Vi tittar på fyra webbplatser där barns och ungas kreativitet tas tillvara, och där de också får vara med och påverka.

9

Delaktighet här och nu Amira Sofie Sandin, doktorand på BHS, funderar över barnbibliotekens roll i relation till nya digitala och sociala medier.

20

alltid i BiXnytt

På gång ...................................................4 lästips ..................................................22 Lätt & lagom ....................................... 6 Unga skrivare ...................................23 Krönika ................................................20

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

3


på gång

Litteraturhuset + Kidding = sant Många kreativa tankar och idéer om Litteraturhuset i Sandviken kom fram när interaktionsdesignern Sara Stiber och inredningsarkitekten Eva-Johanna Sandberg från Företaget Kidding besökte Sandvikens Folkbibliotek inför gestaltningen av Litteraturhuset på nya Kulturcentrum. Kidding arbetar med design för barn med barn och ser sig själva som en bro mellan barnens verklighet och vuxenvärlden. Bland annat har företaget arbetat med Malmö stadsbiblioteks nya avdelning för tweens, Balagan. Arbetsgruppen för Litteraturhuset i Sandviken träffade Kidding i ett inledande samtal för att skapa samsyn om Litteraturhuset. Underbart är kort, men alla var ordentligt taggade från start och Kidding fick med sig till-

räckligt med material för att göra ett bra jobb. Litteraturhuset kommer att fortsätta jobba tillsammans med Kidding under våren. Den 14-15 mars genomfördes workshops med barn i åldrarna 5-7 och 13-16 år. Kidding kommer också att göra en förstudie där de tar del av forskning och goda exempel. Därefter kommer de att analysera personal- och barnworkshopar och leverera en sammanställning och analys.

personal- och barnworkshops och förstudie. Detta material kommer att bli användbart i utvecklandet av litteraturhusets verksamhet, interaktion, rumsliga utformning och funktioner. Läs mer: www.kidding.se, www.darlingtweens.se Tinne Wennerholm

under april och maj, hjälper de arbetsgruppen att ta fram nyckelord och visuell plattform, saker som kommer att ligga till grund för en konceptidé. Allt naturligtvis baserat på resultaten av

I nästa fas,

Berättarskåpet har fått en tvilling! luckor och blir inte synliga förrän dessa öppnas. Luckan med instruktioner har ersatts av ytterligare en bildsnurra. Föremålen har också bytts ut, dessutom ligger de inte längre bakom glas utan kan lyftas ut så att alla kan känna på dem. Det första Berättarskåpet kommer också att förändras.

Det nya berättarskåpet hade premiär under Enköpings berättarveckor i mars 2012. Konstnärerna, Leif Högström och Mattias Gordon, har lyssnat in all den respons som samlades in under det 1,5 år som Berättarskåpet har turnerat i Uppsala län. Utvecklingen av det nya skåpet har skett i dialog med Upplandsmuseet och Länsbibliotek Gävleborg Uppsala. För att öka spänningsmomentet finns nu de flesta bilderna bakom

4

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

Det finns fortfarande lediga perioder under 2012. Berättarskåp 1 går att få redan i april! Berättarskåp 2 är bokningsbart från och med november. Varje Berättarskåp turnerar till två bibliotek per termin, vilket innebär att det går att boka 4 – 8 veckor långa perioder. Biblioteket kan bjuda in grupper och själva hålla i trådarna vid berättarstunden, men även uppmuntra pedagoger att boka in sig och använda Berättarskåpet på egen hand med sina barngrupper. Står Berättarskåpet fritt tillgängligt i biblioteket kan barn även utforska det själva. Andrea Berge

Andrea Berge svarar gärna på frågor och tar emot bokningar på telefon 0735-997246


på gång

Visa vägen – en kampanj för ökad digital delaktighet ”Kan du använda Internet? Känner du någon som inte kan? Kanske din mormor, din pappa, din bror eller en kompis? Ge en timme av din tid och visa någon du känner hur enkelt och roligt det kan vara!” Med den uppmaningen vill kampanjen Visa vägen locka vana Internetanvändare att dela med sig av sina kunskaper till någon som ännu inte lärt sig använda nätet. Kampanjen

startar under vecka 13 som också är den internationella Get Online Week, Fem kommuner i Uppsala län deltar aktivt i kampanjen och lyfter under vecka 13 särskilt fram sina digitala tjänster och möjligheten att få hjälp och handledning på biblioteket. På www.bibli.se finns nyskrivna Internetguider till hjälp, och dessa kan förstås också användas av bibliotekspersonal i alla kommuner.

Palatset som försvann I januari i år deltog jag i ett studiebesök på det omskrivna (och konkursdrabbade) Palatset i före detta Riksarkivets lokaler i Stockholm. På den Facebooksida som fortfarande finns kvar, presenteras verksamheten så här: ”Palatset ligger i det magiska Gamla riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm. Ett spännande hus för alla från 6 år och uppåt. Över 30 rum där du kan komma och prova på allt från att göra miniskulpturer, dansa street dance till att träffa en barnboksförfattare. Du kan också se föreställningar av olika slag tex cirkus, improvisationsteater och konserter. Och bio har vi också!” Det första som slog mig var vilken otrolig

betydelse en så historiskt laddad miljö har. Det var nästan så att jag tyckte att entrén var den mest laddade miljön under hela rundvandringen. Jag måste säga att det var en egendomlig upplevelse att gå runt i en miljö skapad för kreativ verksamhet för barn och unga– där inga barn eller ungdomar längre vistades. I det rika utbudet

fanns möjligheter att skapa musik, sjunga/spela in, filma/fota, utklädning, läsning, bild, ja allt du kan tänka dig. För en som tidigare arbetat på fritids kändes inte innehållet revolutionerande i den bemärkelsen, även om det här naturligtvis erbjöds i en helt annan omfattning. Pudelns kärna för mig var snarare det konkreta inflytande barn och unga haft på utformningen av miljö och innehåll, och det mentorskap som rått, där varje vuxen som arbetade på palatset skulle ha en mentor bland barnen och ungdomarna. Palatset anordnade också så kallade ”Glasögonkurser”. Den som skulle jobba på Palatset måste först gå en halv- eller heldagskurs i frågor om funktionsskillnader, vardagsrasism, genus, och HBT. Detta beskrevs som ett första steg att skapa ett Palats för alla, där alla besökare skulle känna sig välkomna, trygga och respekterade. Varför kalla kursen för just Glasögonkursen? Jo för att den som en gång fått upp ögonen för den oreflektera-

de och i viss mån välmenande rasismen eller fått en inblick i hur en synskadads vardag kan te sig, kan aldrig mer ta av sig dessa “glasögon”. funderat mycket på var om verksamheten nått utanför tul�larna. Vilka barn och ungdomar nådde man i praktiken? Ett hinder som togs upp var de höjda SL-taxorna, som naturligtvis slår hårdast mot de med sämst ekonomi och har gjort det svårare för barn och ungdomar att ta sig in till city. Det finns Kulturskolor i Stockholms ytterområden, men de nyttjas inte i så stor utsträckning enligt en av våra guider. Här skulle Palatsets verksamhet ha kunnat sätta avtryck. Något som jag har

Det jag tog med mig från besöket: en verklig respekt för barn och ungdomars synpunkter och perspektiv, de föredömliga glasögonkurserna, och ett stort frågetecken: vad lämnar det här för spår hos de barn och ungdomar som deltog i verksamheten? Ann Östman

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

5


Lätt & lagom

67 50 miljoner biblioteksbesök gjordes under 2010. Det var lika många som året innan. Källa: KB: Bibliotek 2010

%

av svenska ungdomar mellan 15-16 år har det senaste året letat efter nya vänner på nätet. Källa Hur farligt är Internet? (NORDICOM)

Gosedjur på biblioteksäventyr En rolig idé från USA: biblioteksövernattning för gosedjur. Barnen får komma till biblioteket på kvällen, i sällskap med sitt gosedjur. Efter en sagostund som avslutas med godnattsaga får barnen bädda ner sina gosedjur och natta dem (kanske läsa en bok eller sjunga en sång). Nästa dag får barnen hämta sina gosedjur, som då har med sig en minnesbok som beskriver alla äventyr de

Börje kritiserar ingen! På biblioteket i Alberga i finska Esbo finns sedan sommaren 2011 en ny medarbetare vid namn Börje. Det ovanliga med Börje är att han är en hund. Hos Börje kan barn med läs- och skrivsvårigheter i lugn och ro läsa högt medan Börje ger stillsam, positiv respons: lyssnar, viftar på svansen och på öronen. Börje jobbar också med till exempel synskadade som lär sig punktskrift och med afatiker. Även vuxna med olika former av läshinder kan boka lästid hos Börje. I USA är läsning för hundar redan en etablerad form av lästerapi, med dokumenterat goda resultat.

6

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

upplevt under natten. Till exempel fotograferas gosedjuren på olika spännande platser i biblioteket – när de spelar dataspel, knycker godis i caféet eller åker runt på en bokvagn. Bibliotekarier som testat menar att det är ett roligt sätt att få barn att upptäcka att biblioteket är ett ställe där det händer magiska saker, och att det också får barnen att upptäcka nya platser på biblioteket.

Var hänger unga på nätet? undersöks barns och ungas favoritsajter. Webbenkäten har riktats direkt till barn och unga mellan 7 och 14 år, och omkring 300 svar har kommit in. Underlaget är alltså för litet för att dra några generella slutsatser men ger sannolikt en god uppfattning om hur trenderna ser ut just nu. Under 2012 genomförs Statens Medieråds återkommande studie Ungar & Medier, och då får vi veta mer! Tydligt i denna lilla undersökning är att Facebook och Youtube är mest populära bland unga användare, men även olika spelsajter som spela.se och spelo.se lockar relativt många, liksom SVT/Bolibompa.

I en mindre webbenkät

på initiativ av Svensk Biblioteksförening och Statens medieråd, och för utformningen svarar barnensbibliotek. se och TioTretton på Kulturhuset i Stockholm.

Enkäten är framtagen


83

Lätt & lagom

%

av de biblioteksanställda i Sverige är kvinnor. Källa: KB: Bibliotek 2010

6500

olika tidskrifter utkommer varje år i Sverige. På ett ungefär. Källa: KB

Det var då det… eller?

Du får aldrig en andra chans att göra ett första intryck…

Ett litet utdrag ur den fina publikationen ”Vardagsrutin vid mindre bibliotek”-54. Apropå Lokaler: ”Visst får man ta vad man får, för det mesta, men vissa krav kan man inte avstå ifrån: Centralt läge. - Det är ingen idé med ett bibliotek långt utanför samhällena, även om det skulle bli aldrig så billigt. Biblioteket blir dyrt om det inte utnyttjas! Gentemot den ibland hörda invändningen att folk väl inte ska ha allt inpå knutarna utan kunna anstränga sig lite, kan man genmäla, att om biblioteket anses som en samhällsnyttig institution, vars berättigande inte ifrågasättes (lika litet som skolans), så skall användandet på alla tillbörliga sätt underlättas för medborgarna.”

Ska du på konferens? Är du lite nervös för det där minglet på kvällen när du måste gå runt och prata med massa obekanta människor? Lugn, bara lugn. Fila på ett bra hisstal, så är minglet räddat!

hisstal, elevator pitch eller elevator speech kommer från en situation där du snabbt, trevligt och effektivt ska presentera dig för till nya människor. Varför just ordet ”hisstal” då? Föreställ dig att du kliver in i en hiss och att du endast har den tid det tar att åka mellan ett par våningsplan att både presentera dig själv och etablera en kontakt att bygga vidare på.

Bakgrunden till uttrycket

På www.hisstal.se får du hjälp att skapa ditt perfekta hisstal.

Ett påskägg från redaktören Påskhelgen står för dörren, och många ser fram mot vita fjäll och orörda skidspår. Vi som inte har den möjligheten, kan istället njuta av Sverker Sörlins bok Kroppens geni: Marit, Petter och skidåkning som lidelse. På samma gång en myllrande idé- och kulturhistorisk essä, och två porträtt av skidåkningens just nu största fixstjärnor. Omöjlig att lägga ifrån sig och svårt beroendeframkallande!

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

7


digitala verktyg

Lärare har varit snabba på att börja använda surfplattor i undervisningen – och till och med myntat ett nytt begrepp för detta: paddagogik. Hur kan biblioteken ha nytta av plattorna? Och vad kan vi lära av skolan?

Paddor på bibblan – varför och hur då? del

Text: Eleonor Grenholm

3 Detta är tredje delen i en artikelserie där vi undersöker och presenterar digitala verktyg som kan underlätta din vardag på biblioteket. Har du ett digitalt verktyg som du vill tipsa om? Hör av dig till marianne.pauhlson@lul.se

blev några skolor i Sollentuna uppmärksammade i media när de gick ut och berättade att alla barn i förskoleklass och ettan skulle arbeta med surfplattor enligt pedagogiken Skriva sig till läsning. Reaktionerna var skiftande: allt från hurrarop för att man prövar nya grepp till hot om Skolinspektionen från vår utbildningsminister. Det finns många fördelar med surfplattor jämfört med stationära eller bärbara datorer. Det viktigaste är:

I slutet av januari i år

Lättare att navigera. Tryck med fingret på skärmen och du kommer dit du vill! Att slippa koordinera musrörelsen med det som händer på skärmen har öppnat upp för nya grupper: mycket yngre barn än tidigare, personer med olika rörelsehinder och äldre kan mycket lättare hantera en surfplatta än en dator med mus.

Amanda Stenbergs topp tre appar på bibliotek: Tintin – Enhörningens hemlighet. Ett spel med Tintin i huvudrollen Pottery HD – Dreja keramik och skapa former Garageband – Sätt ihop ett helt band och spela musik tillsammans

8

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

Appar. Appar är små program som du lätt laddar hem och installerar. Precis som med datorprogram kan de handla om allt mellan himmel och jord: från att se om bussen är i tid till att spela instrument. Lättheten att handha och utforska uppmuntrar kreativiteten. En surfplatta, namnet till trots, kan användas till mycket mer än att bara surfa.

Kan surfplattor vara något att utforska på biblioteken? TioTretton huserar i Kulturhuset i centrala Stockholm och är ett bibliotek för barn mellan tio och tretton år. När man öppnade 2010 bestämde man sig för att erbjuda besökarna att använda surfplattor. Amanda Stenberg som jobbar på TioTretton berättar varför: – Det unika med plattorna, förutom alla kreativa möjligheter som finns genom apparna, är ju

lättheten att använda dem i alla delar av bibblan och i alla möjliga sittställningar. När det gäller redigering av film, ljud och bild använder vi stationära och bärbara datorer. Surfplattorna på TioTretton har olika teman. Två av plattorna har Internet avstängt och är fulla med e-böcker och de bokappar som nu börjar komma, till exempel Zlatan-appen. Fyra plattor har Internet aktiverat och är fulla med appar som är sorterade i olika mappar: upptäck, skapa, lyssna och musik. Två av plattorna är ”musikplattor” och innehåller olika typer av appar för att skapa musik. Plattorna är ett ständigt utvecklingsarbete där man undersöker nya appar och nya möjligheter. – Vi arbetar kontinuerligt med hur vi tillgängliggör innehållet i våra paddor, hur vi kategoriserar innehållet och marknadsför det. Vi vill inspirera våra besökare att hitta till apparna, avslutar Amanda. Vill du utforska hur du skulle kunna arbeta med surfplattor i biblioteket? Lär av lärarna! En mycket aktiv facebookgrupp: facebook.com/ groups/paddagogik Webbsidor med recensioner, pedagogik och tekniktips: förskolepadda.se maggan66.blogspot.com digitalabarn.blogspot.com pappasappar.se Surfplattor har för de flesta kommit att bli synonymt med Ipads, företaget Apples surfplatta som fått stor spridning. Men i snabb takt kommer det nu ut alternativ till dessa, ofta med operativsystemet Android som grund. Samsung Galaxy pad och Asus eee pad är exempel på sådana.


på spaning

Spontana samtal uppstår ofta i biblioteken, när boktips efterfrågas till exempel. Hur skapar man ett liknande personligt tilltal på nätet? Vilka vore bättre att fråga än de som redan jobbar med sidor där barn och unga kan delta aktivt på olika sätt. Här följer ett antal intervjuer där du får veta mer om Squoosh, Jag är boken, Barnens Polarbibliotek och barnens bibliotek.

Där barn och unga är med! Text: Andrea Berge

Squoosh Har funnits sedan år: april 2011 Ditt namn/ din roll på sidan: Annika Holmén. Först projektledare, därefter webbansvarig Målgrupp: I första hand ungdomar 12-16 år, men det finns egentligen ingen gräns uppåt. Indirekt målgrupp är personal på bibliotek och skolor.

Hur uppstod idén till Squoosh? Inom projektet Läskonster fanns ett mål att ta fram olika litteraturhus och i Östergötland handlade den idén om ett digitalt litteraturhus. Från början omfattade det flera ”rum” för skapande, men till sist koncentrerade vi oss på skrivande – allt från skrivtips till egen bok. Squoosh är ett regionalt initiativ, men eftersom det ligger på webben är alla välkomna. Vad ser du som kärnan i er verksamhet? Ungdomar skriver mer än någonsin idag, men upplever kanske inte alltid att det är ett ”godkänt” skrivande att SMS:a, blogga och facebooka. Biblioteken har i uppdrag att fånga upp vad som ligger i tiden och att arbeta med ungdomars möjlighet till eget skapande. Squoosh uppmuntrar lusten till eget skrivande i alla former. Squoosh kan också vara ett verktyg

för biblioteken att arbeta med lässtimulans genom skrivande. På vilket sätt har barn och unga kunnat påverka utvecklingen av sidan? Ungdomar har varit med och diskuterat färger och bildspråk. De har fått välja på olika typer av illustrationer innan de beställdes och har också fått säga sitt om ordval och tilltal på sidan. Det var också tänkt att de skulle ha testat mer av funktionerna innan vi gick ut skarpt, men tiden räckte inte till på slutet. Det finns möjlighet att skicka in texter och få dem publicerade på sidan – är det många som har upptäckt detta och som återkommer med texter? Några, men inte många. Antalet som skickar in tävlingsbidrag varierar från månad till månad. Den bristande möjligheten till direkt interaktion på sidan kan säkert stoppa flera från att skriva. Idag måste man skicka in texter via ett formulär. Vi arbetar med att utveckla Squoosh och kommer inom kort att erbjuda möjligheter att skriva direkt på sidan, med en koppling till Squoosh facebooksida

(och om man vill också sin egen facebooksida). För de som är under tretton eller som föredrar att skicka in texter på annat sätt finns formuläret såklart kvar! Har det blivit fler som jobbar med Squoosh i takt med att sidan har vuxit? Än så länge har trycket inte varit hårdare än att jag har hunnit med, men vi får väl se vad som händer när vi öppnar skrivflödet på sidan. Har du något tips till de bibliotek som vill utveckla sin verksamhet för barn och unga på nätet? Uppfinn inte hjulet från början – kolla vad som redan finns! Våga prova och våga misslyckas – och dela med er av erfarenheterna till andra. Sist, men inte minst – fråga barnen och ungdomarna vad de vill göra och hur de vill ha det.

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

9


på spaning

jag är boken Sidans platser: http://epi.vgregion.se/sv/BUSKUL/Startsida-interna-delar/Bocker/Jag-ar-boken. Eller: http://bokcirklar.se Har funnits sedan år: 2010 Ditt namn/ din roll på sidan: Eva Selin, bokhäxan BabaJaga Målgrupp: 13 - 25

Vad är Jag är Boken? Jag är Boken är en boktipstjänst med lyckobrev för alla mellan 13 och 25. I en kedja av händelser får man vara med om något. 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Hitta en startpunkt, se länkarna ovan. Välj ett alias. Fyll i formuläret. Skicka iväg. Vänta... (Just nu har bokhäxan mycket att göra.) Få svar. Svaret består av tre delar: a. ett lyckobrev b. tre personligt utvalda boktips c. det ifyllda formuläret tillbaka

Hur uppstod idén till Jag är Boken? Under 2008 läste jag psykologi på universitetet. Där stötte jag på Twenty Statements Test som är ett amerikanskt personlighetstest från 1950-talet. Det består av 20 ofullbordade rader som alla börjar med I am... Jag tänkte direkt att denna metod kunde knytas till personliga boktips för ungdomar. Vi läste också om begreppet medium, alltså en person som arbetar med intuition. Jag provade tanken på en lekfull spådam som också var bibliotekarie... Så tog idén om lyckobrevet form. En annan pusselbit är de korta kommentarer som man fick i kanten på uppsatser under högstadiet och gymnasiet. ”Om du läser för ordens skull har du kommit långt” skrev min svensklärare med en pil till något jag skrivit om en dikt. ”Du behöver en knuff framåt men det är inte begåvningen det är fel på”

10

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

är också en rad jag minns. Sådana meddelanden blev viktiga och intressanta för att en vuxen såg något hos mig som överraskade mig själv. Men också för att det skrivna låg på en nivå under ytan. Det fanns en förtätning där som jag kunde tänka vidare på. Hur växte konceptet fram? 2009 tog jag kontakt med gymnasiebibliotekarie Malin Holgerson i Mölndal som ville prova i några klasser. Ungefär 100 elever fick göra Jag är Boken med papper och penna. De fick sina svar i bruna kuvert och allihop fyllde också i en utvärdering. Samtidigt berättade jag för Karin Graube på BUS-biblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus om vad jag höll på med. Då hade jag nyligen läst om teorin Possible selves som visar att personer med anorexia behöver hjälp att fantisera positivt kring sin framtid. Där föll ett argument för Jag är Boken på plats. Människor mår bra av att tänka ljust kring vilka de ska bli, vart de är på väg och vad som väntar senare i livet. Karin tyckte att tjänsten verkade passa in både i BUS ambition att vara ett 24-timmarsbibliotek och plantskola för nya idéer. Hon la själv upp den på webbplatsen. Vi bad webb- och illustrationsbyrån Foajé att formge konceptet. På så vis växte formen med olika brevpapper fram. Respondenten skulle kunna skriva ut och spara eller lägga upp på sina bloggar om de ville och det görs också nu. 2010 fanns tjänsten klar på BUS och 2011 län-

kade Bokcirklar.se i form av en permanent knapp. Biblioteken började hänga på. Jag ansökte om pengar från Statens Kulturråd och fick bidrag beviljat för att arbeta som bokhäxa och samtidigt utveckla verksamheten ytterligare. Fanns ungdomar med i någon fas av utvecklingsprocessen? Förutom pilotklasserna så hade jag nära kontakt med tre ungdomar som fyllde i de allra första formulären. De blev sedan exempel att visa upp i marknadsföringen. En av dessa personer har jag behållit som ungdomskonsult, han är 19 nu. Honom frågar jag om företeelser som jag behöver hjälp med att förstå. En nytillkommen 13-årig flicka finns också som resurs. Varför skriver så många ”jag är bäst” och vad menar de egentligen? Vad betyder det så vanliga ”jag är väldigt flummig”? Alla inblandade använder alias – vad är fördelen med det? Det öppnar för fler möjligheter. Jag känner mig friare att skriva lyckobrevet via ett alter ego. Detsamma tror jag gäller för den som hör av sig. Respondenten ser inte mig som en verklig bibliotekarie i stunden och behöver därför inte förhålla sig till vad jag eventuellt skulle kunna förvänta mig på raderna. De kan fokusera på sig själva och ta fram vad de vill, skriva via magen, byta kön eller stå utanför genusspelet helt ett tag. Ord eller berättelser kan släppas fram som annars hade förblivit osynliga eller outtalade av olika anledningar. Drömmar formule-


på spaning

Illustration: Foajé

ras, hemligheter avslöjas. Det kan handla om personlig förändring på olika plan, såsom ofta sker när man skriver om sig själv. Något tar form och tittar tillbaka. Ibland ges bara en enkel och vardaglig ögonblicksbild. Det är också är bra, intressant och tolkbart. Vilka metoder tar du till hjälp för att formulera svaren och för att välja böcker? Jag lyfter gärna prisbelönta titlar och tänker på ”Långa svansen”. Lyckobrevet lutar sig på BRIS-metoden som bygger på Barnkonventionen, barnperspektivet och Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang. Läs mera om detta och om hur titlarna väljs personligt i Barnboksnätets gästblogg. ht t p : // b a r n b ok s n at e t .blo g s p ot . com/2012/01/jag-ar-boken-lyckobrevoch-boktips.html Vilka förkunskaper krävs för att kunna arbeta med Jag är Boken? Det krävs att man som passande bibliotekarie går fortbildningskursen som BUS-biblioteket anordnar på Kultur i Väst 22/5 2012. Där kommer BRIS att

medverka. Eftersom arbetet sedan görs inom befintlig löneram så bör bokhäxan också ha en anställning. Som bokhäxa kan man gå vidare till att ansöka om att bli jourare på BRIS. Det är en perfekt kombination för barn- och ungdomsbibliotekarier. Jag önskar att arbetsgivaren sedan kunde betala de 4 timmar/månad som man är där, det genererar bara vinst för alla inblandade parter (Men detta är inte framlagt ännu. Vissa arbetsgivare gör det dock redan). Minsta gemensamma nämnare för bokhäxorna blir viljan att utvecklas och lära sig mer av det som krävs för att göra ett gott jobb. Kärnan är att våga lita på att man som traditionell vuxen och professionell bibliotekarie har något betydelsefullt att ge, något som en ung person kan vilja ha och behöva få. Med respekt och lyhördhet kommer vi långt. När vi blir många kan varje respondent hitta sin favorithäxa genom att prova sig fram och skriva många gånger. Har du något tips till de bibliotek som vill utveckla sin verksamhet för barn och unga på nätet? 1. Koppla katalogposter direkt till bloggposter skrivna av målgruppen.

Där finns en stor potential för biblioteken. Bloggarna synliggörs och fler vill kanske börja låna, läsa och skriva som en effekt av det. 2. Använd Facebook för att länka till Jag är Boken och andra platser om inte biblioteket har en Unga-sida. Eller använd Facebook för att marknadsföra bibliotekets Unga-sida. 3. Erbjud exklusivt och nära lässällskap genom att bibliotekarien läser samma bok som en ung låntagare, samtidigt. Dessa två pratar fortlöpande om den under varsitt alias på en hemlig, sluten Facebooksida. Detta är min nästa idé som jag vill utveckla, kanske på BUS-biblioteket. Jag tänker också att barn och unga på samma sätt kan bli följeslagare i en gemensam bok och prata om sina pågående läsningar på Facebook. På så vis skapas också möjligheter att få nya vänner.

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

11


på spaning

barnens polarbibliotek Har funnits sedan år: 1997 Ditt namn/ din roll på sidan: Regine Nordström, huvudredaktör Målgrupp: 8 – 12 år

Vad ser du som kärnan i er verksamhet? På Barnens Polarbibliotek ska barnen få göra sin röst hörd. Tilltalet ska uteslutande styras av målgruppen barn. För att barnen ska kunna göra sig hörda erbjuder vi olika sätt att formulera sig på. Det handlar bland annat om att rita, skriva sagor och berättelser och att göra webbböcker. Det vi är särskilt stolta över är att publiceringen sker i samarbete med en redaktion av vuxna. Vi läser alla texter och kollar in alla bilder innan de läggs ut på sidan. Som varje redaktör strävar vi efter att den som gjort bidraget ska känna att det blev som de tänkt, och att det fått sin bästa form. Det innebär att vi många gånger har en dialog med författaren kring texterna innan de publiceras. På vilket sätt har barn och unga kunnat påverka utvecklingen av sidan? När sidan gjordes om 2005 hade vi vid två tillfällen en förutsättningslös visning av sidan, dels för den yngre målgruppen dels för den äldre. Det viktigaste som då fångades upp var barnens spontana fråga ”Vad kan man göra här?”. Den har senare varit viktig att försöka svara på när vi utvecklat webbplatsens användargränssnitt. Under de följande åren träffade vi också mindre grupper för att testa enskilda nya aktiviteter. Men den viktigaste påverkan barn och unga har på sidan sker löpande. Innehållet är till stor del gjort av barn och när vi förändrar innehållet gör vi det efter användarnas intresse. Används inte vissa tjänster tar vi bort dem, och tvärtom – är en tjänst intressant så

12

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

är det den vi utvecklar vidare. Djursagorna och webb-boken har kommit till på det sättet.

lioteket samt ytterligare 12 timmar som folkbiblioteken i Norrbotten ska svara för.

Barn har möjlighet att skicka in texter och få respons från er – är det många som har upptäckt detta och som återkommer med texter? Många är ett vagt begrepp, men sedan 2005 har tiden man tillbringar på sidan varit ett viktigt mått för hur vi lyckas med vårt erbjudande. När vi introducerade djursagorna i dess första form ökade tiden och intresset blev fort så stort att vi utvecklade tjänsten till den form som finns idag. 2011 genererade drygt 7 procent av alla besök ett inskickat material, och fjärde kvartalet 2011 hade vi en besökstid om i genomsnitt 6 minuter. Och ja – vi har många användare som återkommer med texter under en period av sitt liv. Vi har också vid ett flertal tillfällen hört av användare som slutat vara hos oss men som vill ha tag på sitt publicerade material. Senast i höstas fick vi också ett mycket härligt mejl från Zuzu Rabi, en ung tjej i Norrköping, som börjat sitt skrivande hos oss och nu två år senare publicerat sin första diktsamling med hjälp av ett förlag.

Har du något tips till de bibliotek som vill utveckla sin verksamhet för barn och unga på nätet? Börja med att ställa er frågan vad målet med tjänsten är, eller vilken del av ert uppdrag som ni vill klara av genom att vara på webben. Är huvudsyftet att spara tid, behöver man komma ihåg att en webbplats eller sida är som ett husdjur som måste skötas om varje dag. Att utveckla en webbverksamhet handlar därför snarare om att byta arbetsuppgifter. Fundera också på om webben är en bra lösning på det ni vill göra, kommer ni att kunna hålla vad ni lovar? Kanske är rummet, ett uppsökeri eller en programverksamhet ett bättre sätt. Att välja målgrupp är också jätteviktigt, begreppet alla betyder oftast snarare ingen. Webben är liksom nördarnas paradis och det är nästan omöjligt att göra målgruppen för snäv. Man kan därför ha webbplatser som ägnar sig åt en enda del av ett intresse. Testa sedan er idé med dem ni vill nå, presentera alltså ett slags skiss som man kan prata utifrån, och öppna för en delaktighet där användarna har verklig möjlighet att påverka. Sedan kan man drunkna i webbens ljuvliga möjligheter och göra kul grejor.

Har det blivit fler som jobbat med Barnens Polarbibliotek i takt med att sidan har vuxit? Vi har framför allt sett att det sedan 2005 behövts mer tid. Att ha en verklig interaktivitet med kommunikation och delaktighet kräver tid och en ständig teknisk utveckling. För 2012 har vi ökat från ca 10 timmar per vecka för mig och Bengt Frank, som svarar för form, programmering och teknisk uppbyggnad, till 1,5 tjänst tillsammans, delar av tjänst för ännu en person på Länsbib-


på spaning

barnens bibliotek Har funnits sedan år: 1996 Ditt namn/ din roll på sidan: Katarina Dorbell, projektledare, webredaktör Målgrupp: från ca 3 år (barnbibblan.se) tills man tycker att man är för gammal för sajten = ungefär vid 13 års ålder. Fokus på Barnens bibliotek är i princip 9-12 år.

Hur uppstod idén till Barnens bibliotek? Jag ville ta reda på och lyfta fram det som fanns på internet för barn = nästan inget alls. Det fanns ett tomrum att fylla. Dessutom användes sidan för att fortbilda barnbibliotekarier i vad Internet kunde användas till. Vad ser du som kärnan i er verksamhet? Att få fler att hitta till det fantastiskt roliga i att läsa.

i Skrivhörnet – vilka resurser krävs av er för att kunna erbjuda detta? En programmerare har utvecklat sidorna. Vi använder ett open sourcesystem som gör det lätt (för den som kan) att utveckla egna funktioner. Sedan tidigare har våra besökare kunnat skicka in till Skrivhörnet så för oss innebär det inte något merarbete. Jag läser och godkänner som tidigare alla inlägg. Fördelen nu är att medlemmen själv kan gå in och ändra och ta bort – sådant som jag gjort förut. Men det har varit mycket testande innan vi fick det att fungera bra och funktionen utvecklas såklart vidare baserat på medlemmarnas kommentarer. Har det blivit fler som jobbar med Barnens bibliotek i takt med att sidan har vuxit?

lioteks virtuella enhet innebära? Att delar av vårt innehåll blir strukturerat och taggat och mallat på bästa sätt så att alla bibliotek lättare kan använda det på sina sajter och vice versa – att vi kan få använda innehåll från andra bibliotek. Det kan handla om bokpresentationer och intervjuer, bilder och bokomslag, artiklar och kanske quizer. Eftersom alla använder olika system har det hittills varit svårt att på ett lätt sätt dela innehåll. Klippa och klistra i all ära – det är ju ett litet pyssel. Har du något tips till de bibliotek som vill utveckla sin verksamhet för barn och unga på nätet? • Utverka/avsätt arbetstid! • Intervjua de presumtiva besökarna - vad vill de ha?

Webben är liksom nördarnas paradis och det är nästan omöjligt att göra målgruppen för snäv.

På vilket sätt har barn och unga kunnat påverka utvecklingen av sidan? De flesta funktioner/delar har uppstått genom att barn och unga frågat efter det. Vi gör regelbundna enkäter och intervjuer för att samla in önskemål men har också många spontana epostkontakter med barn som föreslår saker vi borde fixa. Genom att bli medlemmar på sidan får barnen tillgång till ett eget Krypin och de kan själva publicera texter

Programmerarens tid på Barnens bibliotek har ökat successivt. Idag är det halvtid. Mina kollegor på Kommunikation & media, Kultur i Väst har precis börjat göra intervjuerna av ”Månadens författare” och uppdraget (efter upphandling av Kulturrådet) att göra Barnbokskatalogen innebär att vi kan ta in en extraperson medan jag jobbar med det redaktionella för katalogen. Så ja, något fler är vi allt.

• Gör inte det som redan är gjort. • Spana på andra och bli inspirerade. Stjäl idéer! • Hämta innehåll från barnensbibliotek. se eller tipsa oss om vad som behövs så fixar vi för alla. • Fundera på vad som är ditt specialintresse och om det kan tänkas sammanfalla med presumtiva besökares. • Ställ krav på it-avdelningen att släppa på sitt ofta stenhårda grepp om verktygen och vad man tillåts göra eller inte. Det är DU som ska ställa krav på verktygen och it-miljön – inte tvärtom. (Jo, jag vet – det är inte så lätt)

Vad kommer Barnens biblioteks samarbete med Stockholms stadsbib-

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

13


Slöjda en saga

Skapa rum för barns berättande – att slöjda en saga Text: Tinne Wennerholm Foto: Hasse Eriksson

Hur hör bibliotek, berättande och slöjd ihop? Sambandet är kanske ganska naturligt. Förr, när mörkret sänkte sig i stugorna, umgicks man vid eldstaden. Där frodades historier av alla slag. Och medan man berättade satt man förstås inte sysslolös...

Peppade slöjdhandledare!

- i Sandviken för hela regionen inspirerades av Hemslöjdens jubileumsår 2012 och i februari bjöd man tillsammans med Svenska Hemslöjdsföreningarnas riksförbund och Länskultur Gävleborg in bland annat bibliotekspersonal, fritidspedagoger och slöjdpedagoger för att se hur slöjd och berättande kan vävas samman till en kreativ mix. För som sagt, berättande och slöjd ihop! Sam-

Litteraturhuset för barn och unga

14

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

bandet är naturligt. Under kvällarnas samvaro vid eldstaden fanns gott om tid för berättande. Budbärare kanske hade passerat byn och berättat senaste skvallret eller så återberättades en gammal sägen eller folksaga, kanske kryddades den lite extra också. Under tiden hade man ”något för händerna” som det hette, vilket vi skulle kalla en förening av nytta och nöje. Jag är benägen att tro på att skaparglädjen inspirerades av de gemensamma samtalen och berättelserna. Andreas Sohlberg på Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund är ansvarig både för slöjdklubbarna och för den nystartade community som kallas Slöjdklubben 2.0. Han berättar för oss om Slöjdklubben för barn och unga som började som ett nationellt uppdrag. Det övergripande konceptet är samma som för som Litteraturhuset i Sandviken och som för våra barnbibliotek. Man arbetar med barnkonventionen och rummet som inspiration men också med barnens eget skapande och berättande. Slöjdklubben har ett pedagogiskt förhållningssätt inspirerat av Reggio Emilia, Maria Montessori och Rudolf Steiner. ”Rummet och miljön”, ett rum för estetiska lärprocesser är viktigt. – Slöjdklubben på skolor, förskolor och bibliotek kan inledas med en enkel berättarstund där pe-


Slöjda en saga

dagogen berättar en saga eller sägen. Alla sitter i cirkel eftersom det är ett demokratiskt sätt att mötas och umgås på. Alla sinnen är närvarande eftersom slöjd är så konkret. Gamla verktyg kan vara bra rekvisita för att börja en berättelse. Öppna skåp med inspirerande material, dock med lyhördhet för barn som inte vill ha för många intryck. Finns det möjlighet

kräftar vad barnen redan vet och har lärt sig och hjälper barnen att reflektera över sitt eget lärande. Det finns också en taktil ordskattkista med stenar och annat som går att känna på för att få mer inspiration. Barnen drar ett ord ur skattkistan och sedan utgår berättelse från det ordet. När berättarlyktan tänds så händer det saker! De små och stor berättelserna tar form.

Alla sinnen är närvarande eftersom slöjd är så konkret. Fantasifullt slöjdande utifrån en saga.

kan man förstås förlägga berättelsen till ”riktiga” platser, till exempel vara vid Jättestenen när sagan om dess uppkomst berättas. Madelaine Jansson, hemslöjdskonsulent

för barn och unga i Uppsala län, har arbetat som Slöjdklubbshandledare på Fisksätra bibliotek tillsammans med Pia Ericson, barnbibliotekarie. Metoden var enkel. Hon började berätta en saga och slutade mitt i. Alla fick slöjda fortsättningen och sedan berätta sitt eget slut. I en ordskattkista finns inspiration och den är fylld med verb som ska ge ord åt görandet. Slöjden visar hellre än beskriver hur man ska göra. Slöjdskattkistan är full med ord som barnen behöver. På så sätt kopplas ord till görandet, be-

Lyktan har också en samlande funktion som låter alla komma till tals – kanske kan den fungera lite på samma sätt som eldstaden i äldre tid? Nästa steg kan vara att göra egna berättelser som resulterar i animerad film. En animeringsväska finns att låna för den som vill prova på. Man kan också varpa upp en väv på vanliga föremål – varför inte en bok? Medan någon berättar en saga eller sägen kan man sedan enkelt väva en bild, ett bokmärke eller något annat och låta sig inspireras av sagan man lyssnar på. Slöjdklubbshandledare finns på flera ställen i Gävleborgs län. Konceptet ägs av Hemslöjdsföreningarna i Sverige och i Gävleborg kontaktar man Brita Dixelius, hemslöjdskonsulent så förmedlar hon vi-

dare till Slöjdklubbshandledarna. Slöjdklubbarna kan sedan ske i samarbete med ett studieförbund eller en frivilligorganisation som till exempel Röda korset. i dagsläget 10 slöjdklubbar för barn mellan 7-14 år. Varje pass då man slöjdar och berättar tillsammans är 2,5-3 timmar. På första träffen introduceras verktyg, redskap och material. Deltagarna slöjdar gemensamt en korg som finns med resterande slöjdklubbstillfällen. Korgen har blivit en symbol för slöjdklubben. En virtuell slöjdklubb 2.0 är under uppbyggnad och den kan till exempel passa barn med funktionshinder. En webbplats kommer att vara klar under våren 2012.

I Gävleborgs län finns

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

15


Digitalt liv

Nätverket för barnkonsulenter träffades i Göteborg i februari. Årets tema var ”Digitala barn - digital delaktighet. Utmaningen för framtidens barnbibliotek” och Kultur i Väst hade bjudit in flera gäster med olika infallsvinklar på temat.

Barns allt mer digitala liv – vad innebär det? Text och bild: Andrea Berge

Missa inte !

en Mis sa inte möjlighet in att lyss na på Jan Nol r i Gävle den 4 maj! Me t kor information inom på länsbibliotekets hemsid a.

Jan Nolin, professor på Bibliotekshögskolan i Borås, pratade om barn, bibliotek och sociala medier ur ett forskningsperspektiv. Han beskrev både skrämmande och lockande framtidscenarier där de nya redskapen kan bli antingen verktyg, kryckor eller vapen. Nolin menar att biblioteken behöver fokusera mer på framtiden för att kunna möta barn på bästa sätt. Barn är huvudanvändargruppen i ett öppet experiment, de lever ett allt mer digitalt liv. Hur ska biblioteken kunna hänga med och guida i informellt lärande? Det handlar om att hitta nya produkter och nya säkra lösningar, att ligga lite före. Olika former av informationskompetens efterfrågas på biblioteken. Hur lägger man ner Facebook? Hur länkar man olika identiteter? Nolin konstaterar vidare att sociala medier blir alltmer utbredda och varierade. Det som till synes är gratis kan dölja andra motiv under ytan. Den tekniska utvecklingen går mot allt större bekvämlighet, att alla resurser samlas. Det blir allt fler tillbehör i exempelvis mobiltelefoner vilket naturligtvis upplevs enklare för användaren, men samtidigt leder till ökad sårbarhet – telefonerna blir helt enkelt lättare att hacka sig in

16

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

i. Det kommer ständigt fler smarta verktyg, men blir användarna smartare? Hur lär vi oss sovra, när verktygen tar det ifrån oss, när våra surfvanor kartläggs och ligger till grund för våra framtida sökningar? Hur förändras våra sociala relationer? Var sjunde (!) människa på jorden är seriösa spelare. Många beskriver sina spelupplevelser som sina bästa upplevelser. Var hittar de samma känsla av spänning och framgång i verkligheten? Gunilla Almgren Bäck,

specialpedagog/skolutvecklare inom IKT, berättade om hur de i Mölndals kommun arbetar aktivt med digitala lärverktyg och förändrad pedagogik och hur det gjort skillnad. De erbjuder till exempel digitalt berättande och boksamtal för årskurs 1 och då besöker en bibliotekarie och en specialpedagog klasserna tillsammans.

Almgren Bäcks beskrev också hur samarbete ökar delaktigheten, som till exempel när alla barn får lära sig använda talsyntes och jobba två och två, en får bokstavera och den andre skriva på datorn och sedan lyssnar de på resultatet tillsammans. Det underlättar barnens väg till skriftspråket, stödjer samtidigt uppmärksamheten och överbryggar avkodningssvårigheter. Synligt lärande


Digitalt liv

De vanligast förekommande orden när barnkonsulenterna träffades för att prata om barns digitala liv.

och varierat arbetssätt ökar också delaktigheten. Vi fick se exempel på hur olika uttryck en och samma bokrecension kunde få i olika appar/program som t.ex. Prezi, ett presentationsprogram där man kan jobba mycket med zoom eller Sock Puppets, en app där man kan göra

mellan uttrycken. Att ställa analogt mot digitalt blir fel fokus, då fokuserar man på format istället för innehåll, betonar Stenberg. Det är inga motpoler, utan komplement. Ipads eller ”paddorna” är ett unikt verktyg och det finns en demokratiaspekt i att ge alla barn möjlighet

ordnas i mappar för att bli lättillgängliga. Lika viktigt är att visa vägen till apparna genom att tipsa och prata om dem, konstaterar Amanda Stenberg. Då sker ett utbyte med barnen, man blir en medforskande vuxen. var Litteraturutredningen, E-boksutredningen och eboken sett ur förläggarens, författarens och Elibs perspektiv. Anette Eliasson, bibliotekschef i Mölndal, hade fått i uppdrag att sammanställa de SWOT-analyser som konsulenterna hade skickat in i förväg och att tillsammans med gruppen cirkla in de viktigaste frågeställningarna. Hur skapas digital delaktighet för barn? Vad ska den regionala nivån ta ansvar för? Vad kommer det att innebära att den regionala rollen är i omvandling? Borde det satsas på en Digidel-liknande kampanj för barn? Hur kan alla verktyg för berättande göras mer tillgängliga för barnbibliotekarierna? Alla frågor har skickats vidare till SLB, Sveriges Länsbibliotekarier.

Andra teman som var uppe

Det kommer ständigt fler smarta verktyg, men blir användarna smartare?

filmsnuttar med pratande strumpor. Läs mer om arbetssättet på Gunilla Almgren Bäcks blogg: gunillaalmgrenback.wordpress.com. på TioTretton, Kulturhuset i Stockholm, pratade om att jobba kreativt med appar på bibliotek. På TioTretton finns något för alla sinnen och det är ingen hierarki

Amanda Stenberg, processamordnare

att prova på. I apparna kan man måla, dreja, animera, mixa musik, utforska hur saker ser ut inuti och mycket mer. Det är ett nytt sätt att navigera, och det innebär många nya möjligheter, men förutsätter också resurser och kompetens från bibliotekets sida. Det behövs tid och en testbudget för att bygga upp och kontinuerligt fylla på ett intressant urval av appar och de behöver också sorteras och

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

17


Snapshots

Snapshots from Indianapolis and Chicago, 2011 Text och foto: Ann Östman

Länsbibliotekets Ann Östman åkte på semester till USA men kunde förstås inte låta bli att kolla in biblioteken. Där hittade hon inspirerande exempel på hur man kan utveckla bibliotekens barnverksamhet – både i det fysiska och i det digitala rummet. Sommaren 2011 hade jag förmånen att kunna besöka Indianapolis Public Library i USA, av ALA klassat som 4-stjärnigt på en skala 1-5 (bland annat baserat på användningen av bibliotekets publika datorer). Jag frapperades, som vanligt när det gäller amerikanska bibliotek, av det generösa utbudet. Anslående var också de färgstarka och inspirerande miljöerna, i synnerhet för barn. Väl återbördad till hemmets lugna vrå, undersökte jag också vad bibliotekets webbplats erbjuder för barn. Sympatiskt är att barnen själva har möjlighet att blogga om böcker, filmer, cd-skivor genom Kid´s Blog: http://www.imcpl. org/kids/blog, där barnen kan klicka sig fram till ett enkelt webbformulär att fylla i. Via bloggen hittar man även andra unga bloggare, t ex Laura´s Life, http:// lauramitolife.blogspot.com skriven av en ”6th-grader som bor ”in the middle of nowhere” på landsbygden i Indiana. Det här borde vi lätt kunna ta efter på svenska biblioteks webbplatser! Biblioteket erbjuder också barnen en egen katalog, Sherloc, Jr, en akronym som skall utläsas SHockingly Easy Resource Locator, Juvenile Rendition, vilket tyder på en viss humor – kanske inte

18

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

Trevligt sätt att presentera nya låntagare – barnavdelningen, Chicago Public Library.

Tomma bord i trevliga barnavdelningen på Chicago Public Library. Barnen fick jag tyvärr inte fotografera.

alltför vanligt i katalogsammanhang, och kanske något att också ta efter? På katalogsidan finns boktips från bloggen inkorporerade, plus en sidopanel med de mest utlånade boktitlarna (hämtade från och kopplade till katalogen). En instruktionsfilm demonstrerar dessutom katalogens funktioner. Via webbplatsen hittar jag t ex också info om en sorts interaktiva spelkuber, www.sifteo.com som efter uppladdning fungerar med trådlös uppkoppling mot en dator och även gör det möjligt att hitta på egna spel.

”Media Workshops”, för lite äldre barn och ungdomar, där man får prova på att göra videos, 3D-animering, speldesign, illustrationer mm. Åldersgränsen är 12-18 år, och man skall ha viss digital färdighet.

På biblioteket arrangeras

Jag besökte också Chicago Public Library´ s

stora huvudbibliotek, Harold Washington Library Center, där jag framför allt var väldigt nyfiken på den avdelning som heter YOUmedia, www.youmediachicago.org – en avdelning som är särskilt avsedd för tonåringar. Jag kunde konstatera att stället var välbesökt och framför allt


Snapshots

Parent Center, Chicago Public Library.

högljutt… Mitt intryck var att personalen utstrålade ett tryggt lugn mitt i larmet! När YOUmedia skapades, var ambitionen att bilda ett nätverk med unga vuxna, böcker, media, mentorer och institutioner i Chicago, allt ”in a dynamic space” utformat för att inspirera samarbete och kreativitet. Kopplingen mellan det fysiska rummet och nätet är hela tiden närvarande: Den som vill bli medlem i YOUmedia registrerar sig via webbplatsen, och får då tillgång både till den fysiska platsen och medlemskap i en nätbaserad community. I faktarutan hittar du mer information om vilka principer man arbetade efter när man skapade YOUmedia.

de yngre barnen då? Jo, på barnavdelningen finns, vilket framgår av mina foton, ett eget utrymme för barnens datorer, gott om inspirerande miljöer och ett rikt utbud av olika medier. Barnens katalog på nätet är uppdelad i tre huvudingångar att klicka sig vidare på, men här saknar jag rekommendationer och input från barnen själva. På fliken ”for kids” är till exempel det mesta riktat mot andra målgrupper än barn.

Children´s Library Center, Chicago Public Library.

Summan av mina intryck blir nog att – i vanlig ordning – en hel del återstår att göra, men att det också finns en utmaning i det som inte vi får dröja med att anta. Det finns gott om platser att söka inspiration på. Framför allt tror jag biblioteken behöver inrätta utrymmen för skapande verksamhet liknande den jag beskrivit, både i det fysiska biblioteksrummet och i det digitala. Jag tror också att vi behöver undersöka mer vad våra barn och ungdomar faktiskt önskar, och precis som när det gäller vuxna skippa vårt tolkningsföreträde. Handen på hjärtat: När frågade du ditt närmaste barn eller tonåring om hans/hennes önskebibliotek senast?

Tankar bakom YOUmedia 1) Space: YOUmedia must have a designated physical space where teens can gather, as well as an online space for social networking, posting work, and sharing ideas. 2) Mentors: YOUmedia must have mentors to work with teens and share their artistic and digital media skills. 3) Interest-based learning: YOUmedia must support interest-based learning by offering opportunities for teens to engage with friends and mentors around their passions.

Hur arbetade man med

4) Research: YOUmedia programming must be informed by ongoing data collection and analysis to adapt to the needs of students and changing media, and ensure positive impact.

The Chicago Public Library Mission.

5) Partnerships: YOUmedia is a collaboration among a variety of organizations and contributors to provide youth a broad range of opportunities and resources.

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

19


krönika

Delaktighet här och nu? Barnbibliotekets demokratiska uppdrag i nya digitala/sociala medier Text: Amira Sofie Sandin

uppdrag uttrycks i flera mål- och styrdokument (mer eller mindre explicita formuleringar) där det poängteras att barn ska kunna uttrycka sig, göra sina röster hörda och utöva delaktighet. Barnbibliotekets varande, och vikten av att barn får ta del av berättelser och lär sig läsa och skriva, motiveras ofta just med att barn då kan ta del i ett demokratiskt samhälle. Men detta kan sägas handla om delaktighet i framtiden och en syn på barn som becomings, som behöver utbildas och socialiseras innan de kan utöva denna rättighet. Ser man istället barn och unga som aktörer som påverkar sin omgivning och skapar egen kultur bör deras perspektiv värderas och tillvaratas genom delaktighet. Delaktighet innebär - till skillnad från deltagande - aktörskap där delaktighet inte tilldelas utan utövas och får effekter. Delaktighet innebär också en jämlikare maktrelation mellan barn och vuxna, där de vuxna inte nödvändigtvis har tolkningsföreträde. Jag undrar om barnbiblioteket kan och vill fungera som en plats där barn och unga utövar delaktighet här och nu? Jag tror, och hoppas, att det självklara svaret på frågan är ett rungande ”Ja!”, men att många har svårt att se vilka metoder och verktyg som kan användas.

Barnbibliotekets demokratiska

Amira Sofie Sandin är universitetsadjunkt/doktorand vid Bibliotekshögskolan i Borås med inriktning sociala medier, delaktighet och barnbibliotek.

kulturproduktion i flera varierade former (som fansites, sociala nätverk, politiska forum och intressegrupper). Det finns alltså i dessa sociala och digitala medier utmärkta förutsättningar för delaktighet och en demokratisk kultur här och nu. barnbiblioteks roll i relation till dessa medier? Engagerade barnbibliotekarier runt om i landet försöker nå barn och locka till läsning genom att använda sociala/digitala medier. Ofta landar dessa försök i att traditionella arbetsmetoder för lässtimulans uppdateras och kläs i digital kostym. Som med kejsarens nya kläder är det lätt att se vad som finns under; ofta samma motiv, normer och förhållningssätt som i traditionellt läsfrämjande arbete. Det blir lätt en envägskommunikation från två håll utan genuina möten mellan jämlika aktörer. För att barnbiblioteket ska vara relevant för dagens barn och unga är det viktigt att tillvarata de möjligheter som sociala/digitala medier ger att på nya sätt realisera bibliotekets demokratiska uppdrag (där lässtimulans ingår). Det handlar om reell delaktighet, genuina möten och bekräftande av värdet av barns eget kulturskapande.

Vad blir det samtida

och tillvarata barns kreativitet och intressen i arenor som ligger utanför den tryckta boken och det fysiska biblioteksrummet behöver barnbiblioteket(s vuxna) arbeta nyskapande och målmedvetet. Det handlar i grunden om förhållningssätt och metodutveckling, att gå från att skapa för barn, till att skapa och utforma med barn. Då kan arenor i flera olika medier utvecklas som tillvaratar mångfalden i barns kultur. Alltså, (vi) vuxna måste tillåta sig att inte alltid vara experterna utan istället göra upptäcktsresor tillsammans med barn, som jämlikar.

För att uppmuntra Dagens barn har flera olika arenor att använda för

att finna och ta del av information och berättelser. Jag menar (naturligtvis) den inte längre så nya informationsteknologin som ger möjlighet till interaktion, skapande och fördjupning i olika ämnen. Dessa medier har inbyggda förutsättningar som uppmuntrar barn att gå från rollen som enbart mottagare eller konsumenter till att bli producenter och aktörer. Sociala/digitala arenor blir platser för meningsskapande interaktion (med innehåll och med andra aktörer) och stimulerar barns egen

20

BiXnytt | 1 2012 | barn & it


Vem bestämmer?

Vem bestämmer? Nyligen presenterades nya och gamla medlemmar i KBs referens-, styr- och expertgrupper. Fyra personer från Gävleborg och Uppsala län finns med i grupperna – bra, eller hur? Men vad ska de göra? Och får de vara med och bestämma? Maria Törnfeldt, du är ny ordförande i expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling – är du med och bestämmer? Ja, det kan jag nog vara. Jag får göra min röst hörd. Som ordförande kan jag föra upp mina hjärtefrågor. Vad tror du att uppdraget kan innebära? Vi ska vara med i gruppen i tre år – en bra tid att kunna uträtta något på. Gruppens framgångsfaktor är att den arbetar utifrån sina egna förutsättningar och inom sitt område kan den stå rätt så fri. Bred sammansättning från hela biblioteksväsendet ger gruppen stor erfarenhet. Min förhoppning är att vi både ska kunna ta upp praktiska frågor och vara filosofiska. Marie-Louise Riton, du har just blivit utsedd till ordförande i expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning, är du med och bestämmer? Jag ser en stor möjlighet i att representanter för folk- och forskningsbibliotek får tänka tillsammans på de här frågorna. Vi har en möjlighet att bygga från grunden och tillsammans tror och hoppas jag att vi ska kunna vara med och påverka en hel del.

Vad tror du att uppdraget kan innebära? Detta är just sådana frågor som biblioteken behöver arbeta mer med – tillsammans! Medarbetarnas kompetens är en av de viktigaste frågorna för biblioteken, och jag ser stora möjligheter i att utveckla metoder för ett mer systematiskt utvecklingsarbete. Redan idag jobbar många bibliotek mycket med utvärdering av olika satsningar och projekt, men vi kan bli bättre på att dela med oss av det vi gör. Jag tror att ett stärkt utbyte mellan teori och praktik gagnar både folk- och forskningsbibliotek. Lisbeth Forslund, du har varit med ett år i nationella referensgruppen, kan du påverka något? Det är ett otroligt intressant uppdrag, gruppen är rådgivande till riksbibliotekarien i övergripande nationella frågor. Vi fattar inte besluten men påverka kan vi göra. Berätta något om uppdraget! Det är lärorikt! Utredningar och förslag från expertgrupperna tas upp och diskussionerna förs mellan gruppens olika företrädare.

Text: Ulla Nyberg

sörjning och resursdelning, är du med och bestämmer? Det vet jag inte än. Men inflytande att påverka besluten är mitt mål. Vad tror du att uppdraget kan innebära? Samarbete är ju till nytta för varje litet bibliotek. Tillsammans får vi bredd i verksamheten, med högre kvalitet. Biblioteken kan utvecklas snabbare genom att ta del av varandras erfarenheter. Jag tycker att det är bra att en glesbygdskommun också får ge sin syn på saken, att olika bibliotekstyper deltar i samarbetet. Arbetet blir en utmaning när inte KB har så mycket erfarenhet av folkbibliotek – än. Jag kan dela med mig och ge berättelser från ett litet folkbibliotek. Vi kan ha andra utmaningar än vad som finns i en storstad. Jag räknar med att kunna ta med mig kunskaper och erfarenheter från gruppen - nyttan med arbetet i arbetsgruppen ska komma medborgarna i Ljusdal till del! Marie-Louise Riton är bibliotekschef i Uppsala Lisbeth Forslund är bibliotekschef i Gävle

Lotta Trosell Svender – du är ledamot i expertgruppen informationsför-

Maria Törnfeldt är biträdande bibliotekschef i Gävle Lotta Trosell Svender är bibliotekschef i Ljusdal

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

21


lästips

Internet – inte så farligt som somliga tror! Barns användning av Internet är högaktuell på många håll i forskning och litteratur – vi är många som vill veta mer om vad barn och unga gör på nätet, och hur de påverkar dem.

Text: Lisa Eriksson

är rubriken på en rapport, som kommer från NORDICOM, det nordiska kunskapscentret för media och kommunikationsområdet. Rapporten baseras på det svenska materialet i den europeiska undersökningen EU Kids Online, och är skriven av Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl och Elza Dunkels. Materialet består av intervjuer med cirka 1000 svenska barn och unga i åldrarna 9-16 år samt deras föräldrar. I rapportens inledning konstateras uppenbara risker med att föräldrars och andra vuxnas viktigaste källor till information om Internet och Internetsäkerhet är tv, radio och tidningar – enskilda negativa händelser kan där få stort genomslag. På så sätt skapas en bild av att Internet är farligt för barn och unga, vilket skapar oro hos många vuxna.

Hur farligt är Internet?

är förvisso mest oroliga för att barnet ska skadas i trafiken eller råka ut för ett brott – men därnäst kommer farhågor för att barnet ska se olämpligt material på Internet. Detta oroar föräldrar i samma utsträckning som hur det går för barnen i skolan. Många oroar sig också för att barnet ska bli kontaktat av främlingar via nätet. Vad säger då barnen själva? I vilken utsträckning har de upplevt någon typ av obehag på nätet? Sett över hela det Föräldrarna som intervjuats

22

BiXnytt | 1 2012 | barn & it

svenska materialet har 19 % av de 100 barnen någon gång under det senaste året upplevt obehag på Internet. Siffrorna för dem som upplevt obehag minst en gång i månaden varierar från 2 % bland de yngsta barnen (9-10 år) till 8 % bland de äldsta (15-16 år). En vanlig oro hos vuxenvärlden tycks vara

att barnet ska bli kontaktat av främlingar via Internet – en oro som studien inte ger något tydligt stöd för. Ungefär hälften av barnen och ungdomarna i undersökningen har via Internet haft kontakt med personer de inte tidigare träffat, och 16 % av dem har någon gång under det senaste året träffat en sådan person offline. I ungefär hälften av fallen rör det sig då om en kompis eller familjemedlem till någon man redan känner. I 1 % av fallen har dessa möten upplevts som obehagliga på något sätt. Föräldrarna i undersökningen menar överlag att de har god koll på vad deras barn gör på Internet, men undersökningen visar att det finns områden där föräldrarna inte har så god insyn som de själva tror. Detta gäller till exempel sidor som diskuterar självsvält, självmord eller självskadebeteende och droger. Föräldrarna känner inte heller alltid till att deras barn träffat personer öga mot öga som de först lärt känna på nätet.

Majoriteten av de svenska föräldrarna sätter upp regler för barnens Internetanvändning, och diskuterar med barnen om vad de gör och inte gör på nätet. Jämfört med föräldrar i många europeiska länder tycks dock svenska föräldrar vara något mindre kontrollerande – de övervakar sällan barnens Internetanvändning i efterhand och använder färre filter och blockeringstekniker. Det vore spännande att se ett kvalitativt anslag på de här frågorna – att mer ingående få höra hur barn och unga, och deras vuxna, resonerar kring de här frågorna.

För dig som vill veta mer finns också en rapport som diskuterar hela materialet i EU Kids Online – sammanlagt 25 000 internetanvändande barn i Europa. Rapporten heter Risks and safety on the Internet: The perspective of European children. Full findings. (Livingstone et. al 2011).

Bloggtips:

www.kulturer.net – Elza Dunkels forskningsblogg om bland annat barns och ungas nätkulturer.


unga skrivare Varje sommar håller Länsbibliotek Gävleborg Uppsala tillsammans med Wiks folkhögskola i kursen Unga skrivare, som riktar sig till gymnasister i länet. I varje nummer möter du texter av någon eller några av de ungdomar som deltagit i Unga skrivare under de senaste somrarna.

Oliver Lindman Jag heter Oliver Lindman, och jag skriver för jag förstår inte vad jag tänker förrän jag läser det jag säger. Jag bloggar också, och du hittar mig på Jagkaninte.se

Tänk om man kunde dra ut alla sina nerver och lägga dem här på hallmattan Den där känslan när man återigen har vandrat lite för långt framåtlutad åt höger, klämt åt levern, och fått den att känna sig som en trångpackad squash. Hjärtdunk sällskapas hastigt av illamåendehicka och små maghugg - man kvider till, och ådrar sig en mindre käkfraktur på kuppen. T. O. Lindman ska på körlektion imorgon. Han är livrädd för sin elake körlärare. Vanka av och an i rummet på hallmatta (grå). Av, an. Det hjälper föga fast jo. Ge mig något att tugga på! Kaffe, kaffe, socker i min mun. Jag hatar bulle. Bara två kvar nu, och Mats är nog snäll innerst inne. Alla föds som små oskyldiga lamm, rena som om tvättade med Barnängens mysigaste balsam. Lena och fina och säger bara snälla saker. Okej, kanske inte ”säger”. Små småpyttebarn talar inte men kommunicerar med ögonen. Små barn är söta på ögonen som Mästerkatten i stövlar. Mats föddes nog som ett svart lamm. Ett sådant där som automatiskt blir oomtyckt, och som automatiskt oomtycker alla tillbaka. Det är inte hela världen om det går åt pipsvängen den här gången också. Och det gör inget om det går åt pipsvängen bara jag blinkar åt det hållet, och i god tid, och tittar i alla backspeglar i rätt ordning, och inte nästan kör ihjäl en barnvagn. Det är bäst om jag läser irländska ordspråk på farstutavlan hela kvällen nu. Då kan jag fortsätta att stå här på hallmattan. ”May those who love us, love us”. Mats vrist är vriden 180 grader, men han gör bara sitt jobb. Han kan inte ha någon fru. Det finns många saker i livet som är viktigare än att ta körkort. Kärlek … Imorgon klockan 11.30 är det över.

Kaffe nu. Det gör ingenting för världen att jag går runt här i cirklar för tapeterna slutar inte att vara ljusgula för det, och hallmattan bara nöts ut så det blir små tussar överallt. Tuss tusstussebarn. Tussar är också oskyldiga för de ser ut som små lamm. Mats äter tussar till middag. Tänk om man kunde dra ut alla sina nerver och lägga dem här på hallmattan och säga ”nu ska jag gå och ha körlektion med Mats, så nu får ni stanna hemma. Pappa kommer snart. Puss puss och kram. Bråka inte när pappa är borta!” En tallrik med yoghurt utan sylt lugnar magen, så jag ska nog ta en sådan fast inte nu. Sen. Jag kan gå här i femton minuter till. Varför tänker jag ”femton minuter” och inte ”en kvart” när jag tänker? Okej skärp dig nu, skärp dig. Allvarligt – nu! Sätt dig och gör alla dina borden. Skriv upp dem på en lista och gör dem! Alla borden! Glöm Mats, han är inte värd att tänkas på. En vacker dag har du ditt körkort. Då kan du dansa en segerdans över hans grav. Fast han lever nog fortfarande då. Och slukar tussar. Sluk! Och plågar andra. Haha. Fast nej, jag ska starta en anti-Matshemsida så att ingen annan någonsin kommer att köpa hans femlektionspaket. Dags att sluta gå runt i cirklar och verkligen bara gå runt i några till cirklar. Meningslöst meningslöst och av och an. Jag hatar Mats, och köra bil. Jag ska dricka kaffe fastän jag inte vill ha. Jag skulle så gärna vilja dra ut alla mina nerver och lägga dem här på hallmattan. Det får till och med komma lite blod.


a en ns

n a m d n a a k t s Vis

bo

Hur gör man för att dansa en bok? Tänk er en röd ryggsäck, en bok, en gul vattenkanna och annan rekvisita, en cd med nyskriven musik, en metodhandledning som visar hur man kan använda materialet. Det är bara att köra igång – på förskolan, på biblioteket eller hemma. Hur funkar det? Är du nyfiken? Tinne Wennerholm vet mer, mejla henne på christine.wennerholm@lg.se

k!

Dansa, lyssna, läsa – Knacka på har tagits fram av Musik Gävleborg och Länsbibliotek Gävleborg Uppsala under hösten 2011och har projektmedel från Statens Kulturråd. Dansa, lyssna, läsa – Knacka på är baserat på Anna Clara Tidholms bok Knacka på. Materialet innehåller nyskriven musik av Björn Börjesson och scenografi av Kajsa Alman. Koreografen Sophia Ferlin Månsson har tillsammans med barnen tagit fram en metodhandledning.

BiXnytt 2012:1  

Ett magasin från Länsbibliotek Gävleborg Uppsala

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you