bif - biblioteket i fokus nr 3 2018

Scroll for more

Page 1

3 • 2018

VARSÅGOD – TA DITT EX GRATIS

OM OMSLAGET FÅR BERÄTTA – bif fördjupar sig i böckernas yta

Tema: BOKMÄSSAN

RYMDFILMEN – STÄNDIGT POPULÄR

JONAS GARDELL återvänder till Enebyberg för en sann lovsång

SVERIGES STÖRSTA BOK- & BIBLIOTEKSTIDNING


Bootcamp i källkritik Framtidens bibliotekarie Barbro Johansson Daniel Poohl Demokratilyft Biblioteksstrategi Kerstin Ohlsson Jack Werner Medie- och informationskunnighet Lena Andersson Erik Fichtelius

27–30 september

Planera din mässa i Bokmässans app!


Gärna ett biblioteksbesök på resan är det tre saker jag alltid försöker göra: besöka en bokhandel, ett bibliotek och en mataffär. Det sistnämnda är ett enkelt sätt att se kulturella skillnader. Ofta är produkterna hyfsat lätt identifierbara även för den som inte kan språket – men urvalet är annorlunda. För mig säger det något om vardagen för den som lever här. Det är också intressant att tänka sig vad det är som sticker ut för turister som besöker en svensk affär. NÄR JAG RESER

är det i bokhandeln. Där letar jag alltid reda på samma serie böcker. Det är alltid spännande att studera skillnaderna i de olika omslagen, hur titlarna låter på det aktuella språket och hur tjocka böckerna blir i just denna översättning. Det är fascinerande att något så lättigenkännligt samtidigt kan vara så annorlunda. För öppnar jag pärmarna är PÅ SAMMA SÄTT

det inte många ord jag förstår, även fast jag vet vad det står. Och det säger mig något om hur lika vi är som människor, även om detaljerna är annorlunda. Vilka böcker det är? Harry Potter såklart. DE GÅNGER JAG har

möjlighet passar jag också på att besöka ett bibliotek. Ofta är bara själva byggnaden väl värd ett besök, för att inte tala om innehållet. Det är också fantastiskt att det i princip över hela världen finns en gemensam övertygelse om att tillgängligheten till böcker är viktig. Ibland är det till och med möjligt att hitta ett svenskspråkigt bibliotek. Så är det exempelvis i Berlin, där Svenska kyrkan sedan 1920 driver ett bibliotek. Om verksamheten där, likheter och skillnader i bokomslag och mycket mer kan ni läsa i det här numret. Trevlig läsning! ANNA RIKNER

FOTO: ANDERS VÄSTLUND

I DETTA NUMMER... På gång................................................................4 Porträttet: Jonas Gardell..............................6 Fokus bibliotek..................................................10 FOTO: MARIA LAGERGRÉEN

Ord i fokus....................................................... 12 Klassikern...........................................................13 Tema Bokmässa: bokomslag...................14 Tema Bokmässa: tips ur katalogen.......18 Film och musik..............................................20 Barn och ungdom......................................... 24

14 6

Den okända författaren..............................25

Lösningar & vinnare.....................................31

FOTO: OLLE RÅDE

Recensioner.................................................... 26

10 FOTO: STELLAN HERNER

Nr 3 | 2018 Årgång 21 biblioteket i fokus c/o K12 Kommunikation Korsgatan 12 411 16 Göteborg

Ansvarig utgivare: Anna Rikner Redaktör: Anna Rikner Annons: Rikner Media, annons@biblioteketifokus.se

www.biblioteketifokus.se

Layout: Medialaget Tryck: Ektab 2018

e-post redaktion: redaktion@biblioteketifokus.se

Omslag: Jonas Gardell Foto: Stellan Herner

Biblioteket i fokus är TS-kontroll­ erad och trycks i cirka 35 000 exemplar. Artiklarna i bif får kopieras fritt om det sker i rent ideellt syfte och med tydligt angivande av källa. I alla övriga fall måste utgivarens tillstånd inhämtas. Recensenternas åsikter är deras egna. För ej beställt material ansvaras ej. Vinnare i tävlingar betalar själva eventuell vinstskatt.

är en kulturtidning som vänder sig till besökare och anställda på landets bibliotek. • vill informera, inspirera och guida besökare och anställda genom att erbjuda ett aktuellt och läsvärt innehåll utifrån de möjligheter biblioteken erbjuder. • vill vara där det händer, spegla debatten och lämna plats för många röster. biblioteket i fokus 3 2018

3


”Jag skulle bli som mest tillfreds om mina barn växer upp och blir den typ av människor som tycker att inredning främst handlar om att bygga tillräckligt många bokhyllor.” Författaren och journalisten Anna Quindlen i en krönika i The New York Times år 1991.

Bergmark Elfgren testar nya vägar

Sara Bergmark Elfgren har skrivit avtal med Albert Bonniers förlag om tre nya romaner. Denna gång med ökat fokus mot vuxna. Hon står tillsammans med Mats Strandberg bakom succétrilogin Cirkeln, Eld och Nyckeln och har på egen hand skördat nya framgångar med bland annat Norra Latin – nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2018. – I mina tidigare romaner har jag haft unga i fokus och det är en del av mitt författarskap som jag tänker fortsätta odla. Men jag vill också testa nya vägar, säger Sara Bergmark Elfgren. – Sara Bergmark Elfgrens berättarkonst är förtrollande, det är otroligt spännande att vara med om detta, säger Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers förlag. Sara Bergmark Elfgren.

4

biblioteket i fokus 3 2018

FOTO: LINA ALRIKSSON

FÖRFATTAREN

Marie Göranzon (Ann Marie) och Helena Bergström (Nora) i Ett dockhem 2 på Kulturhuset Stadsteatern.

Premiär för Ett dockhem 2 Ett dockhem (1879) har fått en uppföljning i den amerikanska dramatikern Lucas Hnaths Ett Dockhem 2, med Sverigepremiär i september. Här återvänder Nora som framgångsrik författare 15 år efter att hon lämnade hemmet – dock som så många andra kvinnor under slutet av 1800-talet utgiven under pseudonym. Hon är här för att få hjälp och planerar inte att stanna. Men åter-

FOTO: GABRIEL LILJEVALL

HENRIK IBSENS

komsten innebär en konfrontation med barnjungfrun Ann Marie, som blev den som uppfostrade Nora och Torvalds nu vuxna barn när Nora försvann. Andra böcker som får liv på de svenska teaterscenerna under hösten är bland annat Marguerite Duras Smärtan (1986) och Helena von Zweigbergks De behövande (2016).


1 500 000 000

kronor kostar det att bemanna alla svenska skolbibliotek, enligt rapporten ”Bemanna skolbiblioteken”. I dag har cirka hälften av alla skolbibliotek permanent personal.

Sydkorea blir temaland på Bokmässan 2019 års temaland för Bokmässan. Den sydkoreanska litteraturen och kulturen presenteras i samarbete med Seuol International Book Fair och den koreanska förläggarföreningen. – Det är ett spännande land med livfull kultur och internationellt uppskattad utgivning, säger Frida Edman, mässansvarig Bokmässan.

FÖLJ BIF PÅ INSTA

FOTO: PAULINE MAE DE LEON

Allt fler upptäcker bif:s instagramkonto biblioteketifokus. Följ oss gärna du också! Och har du egna bilder som rör oss – tagga dem gärna med #biblioteketifokus.

Ingmar Bergman.

3,2 miljoner svenskar lyssnade på Sommar Katarina Wennstam och Mark Levengood blev tillsammans med fotograf Paul Hansen några av årets mest uppmärksammade sommarpratare. Danius skapade kanske inte helt oväntat flest reaktioner av alla i sociala medier – och hennes tydliga skildring av de turbulenta händelserna runt och inom Svenska Akademin möttes också av repliker från andra ledamöter i dagspressen. Totalt lyssnade 3,2 miljoner svenskar på minst ett av årets program av Sommar i P3.

FOTO MATTIAS AHLM/SVERIGES RADIO

FÖRFATTARNA SARA DANIUS,

Mark Levengood blev en av årets mest uppmärksammade sommarpratare.

Bergman-material och biografi ges ut under året INGMAR BERGMAN SKULLE fyllt

100 år i juli och hans författarskap och filmer har därför uppmärksammats särskilt under året. Utöver dryga dussinet publicerade romaner, flera fackböcker, ett 50-tal filmmanus och ett stort antal artiklar finns en omfattande mängd personliga skrifter bevarade. Under året ger Norstedts tillsammans med Stiftelsen Ingmar Bergman därför ut sex volymer med till stora delar opublicerat material och en biografi med huvudsakligt fokus på hans författarskap.

Serietecknare på plats i Skillinge SERIEFESTIVALEN I SKILLINGE

anordnades för första gången i augusti. På plats i Skåne fanns bland annat tecknarna Liv Strömquist, Jan Lööf och Joakim Pirinen, tillsammans med ett 15-tal andra svenska serieskapare och förlag.

Atlas drar ner på sin utgivning

Förslag: Mer fokus på skolbiblioteken

BOKFÖRLAGET ATLAS minskar

FOKUS PÅ SKOLBIBLIOTEKEN,

sin utgivning och drar ner på personal efter en ekonomisk nedgång på grund av minskad försäljning. Tidigare har förlagets årliga utgivning legat på cirka 30 titlar, vilket framöver kommer att minskas till cirka 12–15 titlar per år. Parallellt planeras en utvidgning av verksamheten inom uppdragsförlaget Premiss, som liksom Atlas ägs av Arenagruppen.

läsning och litteratur som en del av förskolans och fritidshemmens läroplan, samt en nationell satsning på läsfrämjande åtgärder. Det är några av utvecklingsförslagen från den nationella Läsdelegationen. I juni överlämnade de efter två års arbete rapporten Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

och utbildningsminister Gustav Fridolin vid en presskonferens på Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg. Alice Bah Kuhnke. Läsdelegationen tillsattes av regeringen i september 2016 och har som huvuduppgift att samordna läsfrämjande insatser för barn och unga, både i och utanför skolan. biblioteket i fokus 3 2018

FOTO: KRISTIAN POHL/ REGERINGSKANSLIET

FOTO: ANNA RIKNER

FOTO BENGT WANSELIUS

SYDKOREA BLIR 2019

5


ÅTERVÄNDER TILL BARNDOMEN Jonas Gardell om att vägra sticka tumvantar, orealistiska drömmar och ett kärleksfullt svek I över 30 år har Jonas Gardell roat och oroat sin publik på såväl scenen som boksidorna. I nya romanen Till minne av en villkorslös kärlek återvänder han till barndomen och berättar med sin karakteristiska blandning av underfundig humor och djupaste allvar om kärlek, demens, frihetssträvan och familj.


Jonas Gardell har en hektisk tid framför sig, med inte bara boksläpp utan också en ny stor show. Sista helgen i september hittar du honom på Bokmässan i Göteborg. FOTO: STELLAN HERNER


FOTON: STELLAN HERNER

Under nästan 30 år har fotograf Stellan Herner följt Jonas Gardells shower och litterära projekt. 2016 gjorde de boken Bara på besök tillsammans, med material från livet både på och bakom scenen.

är en mångbottnad roman där Gardell i en delvis ny form återvänder till Stockholmsförorten Enebyberg på 1970-talet. Denna gång nämnd vid sitt rätta namn och med verkligheten lite närmare och lite klarare. Eller så verkar det i alla fall vid en första anblick. Men det är också en roman som rör sig mellan olika platser, tidsperioder och känslolägen. Och med en ramberättelse om den bortglömda men här återupptäckta författaren Jonas Gardell och hans familj som påminner om att de känslomässigt laddade minnena är en del av en berättelse – och inte nödvändigtvis sanningen varken för romankaraktärerna, dess verkliga förebilder eller läsaren. Men framför allt är boken ett på samma gång respektfullt och förlösande respektlöst porträtt av Jonas mamma Ingegärd Rasmussen. Frikyrkodottern som nästan som av misstag bytte ut TILL MINNE AV EN VILLKORSLÖS KÄRLEK

”Jag har varit väldigt arg på pappa och en av anledningarna har varit att han lurade mamma. Men genom arbetet med den här boken har jag kunnat se att det nog inte var mamma han lurade, utan sig själv.” sin akademiska karriär mot livet som hemmafru – utan att för den sakens skull vara riktigt som alla andra. En kvinna som til�låts vara både fantastisk och högst påfrestande. Och som senare i livet drabbades av demens. – För mig är boken i första hand en berättelse om kärlek. En berättelse om hela kvinnan Ingegärd Rasmussen, som råkade vara min mamma, men som framför allt var en kvinna med ett helt eget liv. En kvinna som tillåts vara charmerande, påstridig, elak, underhållande och just så komplicerad som man är som människa, säger Jonas Gardell. demens i 14 år och gick under den tiden från en ytterst självständig person till en allvarligt sjuk människa som behövde låsas in för sin egen säkerhets skull. – Jag var väldigt noga med att inte väja för något när jag beINGEGÄRD LEVDE MED

8

biblioteket i fokus 3 2018

skrev mammas sjukdom. Att berätta om nederlagen, men också minnas kvinnan som var värd att lära känna och värd att älska också som sjuk. Just scenerna med den sjuka Ingegärd är några av bokens starkaste och kryper sig nära oavsett om läsaren själv haft demens i sin närhet eller inte. – Den tiden lärde mig mycket om kärlek och ökade min toleransnivå. Att kunna se att den där kvinnan i trasiga kläder som beter sig märkligt och lukar illa samtidigt är en oändligt älskad människa. Att Ingegärd så länge hon kunde levde efter devisen ”Jag måste vara fri!” gjorde smärtan att så småningom tvingas låsa in henne desto större. – Att sätta henne på ett boende var ett svek, det går inte att komma ifrån, men det var ett svek som inte gick att låta bli att göra och som vi gjorde för att vi älskade henne. JUST FRIHETSLÄNGTAN VAR det som karakteriserade även den friska Ingegärd. – Mammas högsta önskan var att få vara fri. Men om man som hon var född 1926 fanns många begränsningar för hur en kvinna tilläts agera inom de ramar som gavs. Samhället och omgivningens förväntningar höll nere henne, men samtidigt var hon en kvinna som vägrade sticka några jäkla vantar, hon gjorde det bara inte. Jonas syftar på när Ingegärd Rasmussen gick på lärarseminariet och endast de kvinnliga studenterna skulle lära sig sticka tumvantar medan männen var undantagna. Hon vägrade och lämnade lektionen med högburet huvud. Och kom aldrig tillbaka. I stället blev hon filosofie kandidat i psykologi, på väg mot en doktorsavhandling. Sedan kom barnen och de nyblivna föräldrarna Ingegärd och Bertil bestämde att hon skulle vara hemma först, medan han avslutade sin avhandling. Som den framtidsman han var skulle han sedan vara hemma medan hon avslutade sin. Men åren gick, Bertils karriär tog fart och löftet sköts hela tiden på framtiden. När maken sedan lämnade familjen försökte Ingegärd avsluta avhandlingen på egen hand, men nådde inte ända fram.


JONAS GARDELL • Författaren, komikern och dramatikern Jonas Gardell är född 1963 och växte upp i Enebyberg utanför Stockholm. Föräldrarna skildes när Jonas var i tonåren, något som kraftigt påverkade honom. • Familjen var baptister och tron är ett ständigt tema i Gardells författarskap. Andra återkommande teman är den medelålders kvinnan, barndomsåren och den vanliga människans liv och bedrövelser. Som en av de tidigaste och mest tongivande svenska HBTQ*-aktivisterna har han också återkommande lyft fram den homosexuella livsproblematiken. Nu senast med viktiga och hyllade romansviten Torka aldrig tårar utan handskar, om 1980-talets svenska HIV-epidemi. • Hans böcker är översatta till ett 25-tal språk. • Jonas Gardell är gift med författaren och programledaren Mark Levengood och har två barn.

BÖCKER av Jonas Gardell – Jag har varit väldigt arg på pappa och en av anledningarna har varit att han lurade mamma. Men genom arbetet med den här boken har jag kunnat se att det nog inte var mamma han lurade, utan sig själv. Båda mina föräldrar var helt orealistiska drömmare och trodde att många saker skulle hända som inte hade någon chans att bli verklighet. Men de trodde stenhårt på att det var sant. en seminarieverksamhet på familjens sommarställe på Koster, en verksamhet som Jonas efter researchsamtal med forskarkollegor och banktjänstemän nu förstått var helt orealistisk. – I arbetet med boken har jag gjort research på mina föräldrar som vilka personer som helst. Jag har intervjuat så många som kände dem som jag har kunnat, letat i arkiv och läst på om det mesta från sillfiske till skoindustrin. Jag ville frigöra mig från min idé om hur det var och verkligen ta reda på fakta. Nästan fem års research ligger till grund för boken, som också är den längsta han skrivit – även om succétrilogin Torka aldrig tårar utan handskar sammanlagt är längre. – Och boken var på 657 sidor bara några veckor före tryck, jag hade verkligen gottat mig i detaljer. Men efter att ha pratat med mina provläsare insåg jag att jag hade skrivit den där boken som alla älskar men ingen läser klart. Så jag satte mig och strök 110–115 sidor. BLAND ANNAT PLANERADES

som bokens berättarjag att allt han skrivit är sant – det gäller bara att bestämma sig för att tro på det! – Boken är uppdelad i två delar. Första delen är som det var. Och andra delen är som det också var. Det gäller bara att tro på det. För det är så det är i familjen Gardell – du vet aldrig vad som är sant, det viktiga är vad du väljer att tro på. När vi pratas vid har maken Mark precis fått läsa manuset, strax före att boken skickats till tryck. – Mark håller på och läser nu och han kan ju vår familj. Och han kommer ändå ut och frågar ”stämmer verkligen det här”? Och det roliga är att en del som verkar helt otroligt är helt sant, medan annat är sanningen enligt familjen Gardell. Jag ser det som en sann lovsång till berättandet. För precis som det var när vi var små är det den som berättar bäst som vinner. JONAS PÅPEKAR PRECIS

Diktsamlingen Den tigande talar (1979), romanerna Passionsspelet (1985), Odjurens tid (1986), Präriehundarna (1987), Vill gå hem (1988), Fru Björks öden och äventyr (1990), En komikers uppväxt (1992), Frestelsernas berg (1995), Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter (1998), Oskuld (och andra texter) (2000), Ett ufo gör entré (2001), Jenny (2006), Torka aldrig tårar utan handskar, del 1-3 (2012–2013), fackböckerna Om Gud (2003) och Om Jesus (2009), samt fotoboken Bara på besök (2016) i samarbete med fotograf Stellan Herner.

Mer av Gardell • Gardell har även skrivit pjäserna Lena och Percy präriehund, Ömheten och En fulings bekännelser (samtliga 1989), Isbjörnarna (1990), Mormor gråter (1991), Cheek to cheek (1992), Pensionat Oskar (1995), Människor i solen (1997), Scheherzad (1999), Helvetet är minnet utan makt att förändra (2002), Livet är en schlager (2007) och De halvt dolda (2009). • Hans tweets [inlägg på twitter] finns utgivna i Har man inget liv får man köpa ett som alla andra (2011), Jesus sista ord på korset var inte ”Härifrån ser man hela Mariannelund” (2012) och Livet suger och sen dansar man disco! (2014).

På gång • Mark & Jonas podd drog igång sin andra säsong i augusti. • Romanen En komikers uppväxt blir långfilm i regi av Rojda Sekersöz. Beräknad premiär hösten 2019. • Stand up-turné med några få stopp runt om i landet, med enbart Jonas på scenen. Materialet är en testversion av kommande Jonas Gardell Show på Circus i Stockholm med premiär i januari. Det blir Gardells största satsning hittills, med nio-mannaorkester, sångare, dansare och handmålad scenografi av konstnären Martin Jacobsson. • Teveserien De dagar som blommorna blommar med regi av Simon Kaijser och manus av Jonas Gardell har premiär till jul. En berättelse om tre grannfamiljer i ett radhusområde utanför Stockholm på 1970-talet.

ANNA RIKNER

biblioteket i fokus 3 2018

9


FOKUS BIBLIOTEK

Berlins svenskaste minibibliotek Sedan 1903 har Svenska kyrkan haft församling i Berlin. Nästan lika länge har man kunnat låna böcker i byggnaden. I dag har Victoriaförsamlingen ett fullt fungerande bibliotek som är populärt bland svenskar i den tyska huvudstaden. Som utlandssvensk kan det ibland vara svårt att få tag på böcker på sitt modersmål. Visst, det går såklart att läsa digitalt eller beställa böcker på nätet. Men för den som gillar att botanisera bland böckerna har Svenska kyrkan flera utlandsbibliotek. Ett av de största finns i Berlin. – Förr i tiden var svenska böcker hårdvaluta utomlands och här i Berlin lämnade många sina utlästa böcker hos församlingen. Till slut fanns det så många att en prästfru startade biblioteket, förklarar Frances Toma, en av de två volontärer som arbetar på biblioteket. Precis som kollegan Eva Renström har hon bott i över 50 år i Berlin. Tillsammans visar de runt i det lilla biblioteket som består av två små rum – ett för vuxenböcker och ett för barnlitteratur. biblioteket är svenskar som bor i staden, eller tyskar som är intresserade av Sverige. Populärast är skönlitteratur och deckare. – Det finns även en svensk skola i byggnaden så många föräldrar är här och lånar när de hämtar eller lämnar barnen, säger Frances Toma. De flesta av böckerna är gåvor från besökare, men biblioteket köper också in nya böcker för att följa den aktuella utgivningen och låntagarnas efterlysningar. – När det var jubileumsår för Per Anders Fogelström förra året såg jag till exempel DE SOM BESÖKER

10

biblioteket i fokus 3 2018

till att köpa in Den okuvliga friheten när jag var i Stockholm och träffade Fågelström-sällskapet, säger Frances Toma. bibliotek i Sverige sköts arkiveringen i Berlin fortfarande analogt. För att hitta en bok får besökaren först bläddra fram den i ett kartotek och sedan orientera sig bland drygt 100 hyllmeter, där de svenska böckerna står tätt packade. – Varken jag eller Frances vet hur nya digitala system fungerar, så vi gör allt på det här sättet, säger Eva Renström ursäktande. Ett analogt bibliotekssystem är dock inte utan brister, inflikar Frances Toma. – För inte så länge sedan upptäckte vi att papperskorten till kartoteket var slut och de gick inte att få tag på någonstans i Sverige. Det är helt enkelt inga bibliotek som använder sig av kort längre. Som tur var kom vi i kontakt med Humboldtuniversitetet här i Berlin och det visade sig att de hade hundratals kort som de inte längre använde. Kyrkans bibliotek är öppet varje dag, men Eva och Frances är bara på plats två dagar i veckan. Så de träffar sällan de som lånar böcker. I stället bokförs varje lån noga genom att låntagaren antecknar sitt namn och vilken bok de lånat på ett papperskort. Inte helt utan krångel enligt Frances Toma. – Många är slarviga med att texta så att man ser vad det står. Att det ska vara så svårt när det står klart och tydligt att man ska t-e-x-t-a sitt namn på lånekortet. TILL SKILLNAD FRÅN

påminner om en personalliggare på en restaurang går det i handskrivna anteckningar att läsa att bibliotekets bestånd ökat med 4 000 böcker de senaste tio åren. Bland nyheterna finns allt från Selma Lagerlöf-samlingar i skinnband från 1940-talet till förra sommarens aktuella pocketböcker. – Det är alltid spännande att se vilka böcker som ligger i lådan där folk lämnar sina bortskänkta böcker. En del är dock för slitna, så vi gallrar ut en del varje år som vi säljer på den årliga julmarknaden eller midsommarfirandet här i kyrkan.

”Förr i tiden var svenska böcker hårdvaluta utomlands och här i Berlin lämnade många sina utländska böcker hos församlingen.”

ÄVEN DE BÖCKER som

skänkts till biblioteket bokförs noga. I ett register som

Det är en hel del jobb att hålla beståndet uppdaterat och så bra som möjligt. När det gäller bibliotekets framtid är både Frances Toma och Eva Renström positiva. Även om de inte vet hur länge de själva kommer att vara kvar. – Vi är ju båda i 70-årsåldern, men vi kör på så länge vi orkar. I framtiden får vi väl se vem som sköter biblioteket, men det kommer såklart att finnas kvar. Och vem vet, i framtiden kanske det till och med behövs en dator för att sköta katalogiseringen, säger Frances Toma. OLLE RÅDE

VICTORIAFÖRSAMLINGENS BIBLIOTEK I BERLIN Öppnade: 1920. Adress: Landhausstraße 26 Webbplats: svenskakyrkan.se/berlin/biblioteket


Frances Toma och Eva Renström arbetar på Victoriaförsamlingens biblitek i Berlin. Till skillnad från bibliotek i Sverige sköts arkiveringen här fortfarande analogt.

FOTO: OLLE RÅDE

biblioteket i fokus 3 2018

11


ORD I FOKUS

Namn................................................................................................................................ Adress.............................................................................................................................. Postnummer och ort.............................................................................................

12

biblioteket i fokus 3 2018

Rätt svar vill vi ha senast den 22 oktober 2018. biblioteket i fokus, c/o K12 Kommunikation, Korsgatan 12, 411 16 Göteborg Märk kuvertet ”Ord i fokus”. Tre vinnare belönas med tre trisslotter vardera.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 31.


 FOTO: MARGARITA KABAKOVA

1

2

3

KLASSIKERN 13 X 13 4

5

8

Svetlana Aleksijevitj är den senaste kvinnan att få nobelpriset i litteratur.

Fokus på kvinnliga nobelpristagare genom åren tilldelats nobelpriset i litteratur – vilket motsvarar ungefär en tiondel av samtliga pristagare. Under hela fyra årtionden har samtliga pristagare varit män och som mest har det tagit 25 år innan nästa kvinna fått priset. Mellan Gabriela Mistrals vinst 1945 och Nadine Gordimers 1991 fick endast en kvinna priset: Nelly Sachs år 1966. Och hon fick dela priset med en man (Samuel Agnon). Som en reaktion på att det i år inte delas ut något litteraturpris har sju svenska förlag därför gått samman för att uppmärksamma dessa kvinnor lite extra. Böckerna ges ut av respektive förlag, men har fått en gemensam form av konstnären Kristin Lidström. Samtliga författare representeras av en bok. Arbetet med serien drog igång i våras och böckerna släpps samtidigt den 14 november. 14 KVINNOR HAR

DE HAR FÅTT PRISET 14 kvinnor har fått nobelpriset i litteratur: • Selma Lagerlöf, Sverige, 1909 • Grazia Deledda, Italien, 1926

7

9

10

12

6

11

13

15

19

14

16

17

18

20

21

KLASSIKERN 13 X 13 VÅGRÄTT

LODRÄTT

1 Håller kontakten bakåt på plan (13) 8 Postal partner (7) 9 Strukturlös (5) 10 Chris på tennisbanan för några decennier sedan (5) 11 Brassbandskomponent (7) 12 Slutgiltig studieinsats (13) 15 Läran om hur det ska sägas (7) 17 Kroppsligt hålrum (5) 19 Klen erkänsla (5) 20 Kärleksfullt i musiken (7) 21 Den är full av folkliga synpunkter (13)

1 2 3 4 5 6 7 13 14 16 18

• Sigrid Undset, Norge, 1928

Osäkra finanser (13) Standardstad (5) Är inte gammal i studentsammanhang (7) Något extra en gång i veckan (13) På öret (5) När slutet av ett ord försvinner (7) Plats för förnäm avskildhet (13) Kan komma efter komma (7) Stimulussvar (7) Skrev som Rust Roest (5) Vanartad gud (5)

• Pearl S. Buck, USA, 1938 • Gabriela Mistral, Chile, 1945 • Nelly Sachs, Tyskland/Sverige, 1966

Namn ............................................................................................................................................................................

• Nadine Gordimer, Sydafrika, 1991

Adress .........................................................................................................................................................................

• Toni Morrison, USA, 1993

Postnummer och ort .........................................................................................................................................

• Wislawa Szymborska, Polen, 1996 • Elfriede Jelinek, Österrike, 2004 • Doris Lessing, Storbritannien, 2007 • Herta Müller, Rumänien/Tyskland, 2009 • Alice Munro, Kanada, 2013 • Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland, 2015

Rätt svar vill vi ha senast den 22 oktober 2018. biblioteket i fokus, c/o K12 Kommunikation Korsgatan 12, 411 16 Göteborg Märk kuvertet ”Klassikern”. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 31.

biblioteket i fokus 3 2018

13


TEMA BOKMÄSSAN: BOKOMSLAG

Döm boken efter

OMSLAGET ra? Även inom bokbranSticka ut eller se ut som alla and fall när det gäller omslag. schen är detta en viktig fråga. I alla , en designer och en forsBif har pratat med en förläggare iga avväganden när det kare om trender, val och andra vikt h säljande) bokomslag. gäller att ta fram ett riktigt bra (oc

14

biblioteket i fokus 3 2018


I

samband med industrialiseringen, då läskunnigheten ökar, biblioteksrörelsen startar och folk får bättre ekonomiska villkor, börjar människor intressera sig mer och mer för läsning hemma på kammaren. – Mot slutet av 1800-talet börjar man sälja litteratur i konsumentförpackningar, alltså i det som kallas förlagsband. Tidigare hade man själv fått gå till en bokbindare men nu börjar böcker säljas i bokband som förläggaren hade beställt. Förläggarna hade i takt med konsumtionssamhällets framväxt börjat förstå att bokomslaget var ett viktigt marknadsföringsmedel – ett sätt att väcka nyfikenhet för en viss bok och öka antalet sålda kopior. Det säger Kristina Lundblad, docent i bokhistoria vid Lunds universitet. Hon berättar att bokband förvisso har funnits i närmre två tusen år, men att det dröjer till 1800-talet innan de kan produceras på ett ekonomiskt försvarbart sätt som gör att böckerna kan bindas in innan de säljs. – Nu börjar man också sätta titel och författarnamn på framsidan av boken, det har man inte gjort tidigare. Och så växer det fram en helt ny bildvärld som speglar den nya moderniteten och som

Bilder och hur vi påverkas av dem är ett av årets tre teman på Bokmässan. Att vi lätt tar till oss bilder blir tydligt när en bok filmats och nya upplagor trycks. De pryds ofta av en återgivning ur filmen/teveserien, vilken de flesta känner igen oavsett om de själva sett filmatiseringen eller inte.

kopplar samman litteraturen och boken som föremål, förklarar hon. som omslaget spelar sin viktigaste roll. Det spelar liksom ingen roll hur bra eller spännande en berättelse är om ingen köper boken. Håkan Bravinger är litterär chef för skönlitteratur och sakprosa på Nordstedts. Han konstaterar att det finns gott om olika åsikter om hur ett bra omslag ska se ut, men att det från förlagets håll främst är ett stort fokus på målgruppen och dess förväntningar. – Jag blir riktigt lycklig när omslaget är kongenialt, alltså samstämmigt, med bokens innehåll. På ett sätt är det som att presentera texten som en bild. Det tristaste är när bokens titel och omslaget säger samma sak. Boken heter Ormen och på omslaget är det en bild på en orm. DET ÄR I KÖPPROCESSEN

mot att hjälpa egenutgivare att få till bra och säljande framsidor. – Det var just den ökade egenutgivningen som fick mig att spåra in på omslag. Många av egenutgivarna har inte koll på hur viktig en framsida är. Visst måste innehållet vara bra, men även egenutgivarna måste inse att deras berättelse aldrig kommer att läsas om inte omslaget och baksidestexten gör sitt jobb. forskaren och designern är eniga om att det är omslaget som säljer boken och att köparna/läsarna har vissa förväntningar på hur omslag ska se ut. Alla tre konstaterar att det går trender i omslag och att omslagen måste vara tydliga för köparna. Men vad är då ett bra och säljande omslag? – Det beror så klart på genre. Men man får inte luras med omslaget, säger Håkan Bravinger, och exemplifierar med SÅ FÖRLÄGGAREN,

designer och har de senaste tio åren jobbat med att skapa bokomslag, med specialinriktning ANDERS NYMAN ÄR

biblioteket i fokus 3 2018

15


Berätta om ett omslag du gillar? ”Jag gillade hur vi tänkte med Stig Larssons Millennium-trilogi där bokomslaget ger läsaren associationer till huvudpersonens tidning. Jag gillar också en relativt nyutgiven bok inom true crime, där vi valde ett stiliserat omslag som signalerar att det är en våldsam bok. Men fokus var ändå på en konstnärlighet.”

Berätta om en t du förvånats öv

”Det var en period d gavs ut många rom författarens ansikte get. Det tyckte jag v stigt. Vad hade egentligen författarens ansikte med handlingen att göra?”

AN

inriktning

HÅKAN BRAVINGER litterär chef för skönlitteratur och sakprosa på Nordstedts

spänningslitteratur där omslagen ofta är förvillande lika och nästan alltid svarta eller mörka i färgerna. – På förlaget diskuterar vi utifrån vad vi tror att målgruppen letar efter. Vi vet också att målgruppen är ganska konservativ och letar efter böcker som liknar andra som man har gillat tidigare. Lundblad konstaterar att likheten i bokhyllorna inte är ett nytt fenomen. Hon menar att vi människor i allmänhet vill känna igen och veta vad det är vi får. – Går man in och beställer en hamburgare vill man inte ha morötter och det är samma sak med bokomslag. Banden eller omslagen till en viss typ av litteratur ska se ut på ett visst sätt annars blir det fel, det är bokmarknadens vanligaste princip, ett slags kulturell kod. FORSKARE KRISTINA

16

biblioteket i fokus 3 2018

Vill man ha en deckare letar man efter hyllan med lite mörkare färgskala, vill man ha romantiska böcker går det troligen åt det ljusare hållet. Biografier har ett porträtt på framsidan och diktsamlingarna är lite mer sparsmakade. – Signalen om vad det är för slags bok är viktig för konsumenten, säger Håkan Bravinger. Om man besöker biblioteket eller tittar

in på ett antikvariat är det lätt att se att designen förändras med tiden. Vissa perioder har omslagen präglats av serielika teckningar, andra av snirkliga typsnitt, en tredje av fotorealistiska montage. – Det är klart att det går trender i omslag. Men jag kan också tycka att vi i dag försöker bryta normer lite mer än tidigare. Det har nästan gått så långt som att det trendigaste är att inte följa en trend, säger Anders Nyman. Han tycker att det som präglat omslagen de senaste åren är bildmontaget, men att man i dag går mer och mer mot att skapa grafiska omslag.


Vad hände med omslagen på 1800-talet?

trend ver?

där det maner med på omslavar kon-

NDERS NYMAN designer med g på bokomslag

”Under sent 1800-tal växer det fram en helt ny bildvärld på framsidan av böcker. Tidigare har bokbanden dekorerats med ornamentik, men nu blir det mer avbildningar av människor och mer levande figurativa bokomslag. Det var bilder som skulle skapa identifikation hos läsaren. Man kan säga att med förlagsbokbandet kommer berättelsen att börja redan med omslaget. KRISTINA LUNDBLAD docent i bokhistoria vid Lunds universitet

– Jag tycker att det finns lite 1960-tals romantik i många omslag just nu. Men jag kan också tänka mig att det är en ekonomisk fråga. Det är enklare och billigare att göra ett grafiskt omslag än att hålla på med fotografier. serie är det ofta självklart att omslagen har en viss stil, i synnerhet när de från början planeras som en serie – se till exempel Elena Ferrantes böcker om Neapel eller nyutgivningen av Marcell Prousts På spaning efter den tid som flytt som kom 1993. Men när böckerna i en serie i stället ges ut under en längre tidsperiod blir det något av en utmaning för FÖR BÖCKER I SAMMA

designers och förläggare att hålla ihop omslagsdesignen, eftersom samhällets estetik ofta förändras under utgivningstiden. Man vill behålla samma känsla serien igenom, men vill inte att en nyutgiven bok ska kännas omodern. – Fast å andra sidan kan man tänka sig att en serie hittar sin läsekrets tidigt och då är det viktigt att utseendet på böckerna är sig likt så att de som väntar på böckerna hittar rätt. Då spelar det ingen roll längre att böckerna har omslag som känns omoderna eller otrendiga. Det är helt enkelt viktigare för köparna att de hittar de nya delarna i serien och att de ser snygga ut hemma i bokhyllan, säger Anders Nyman.

går att applicera på vissa författares hela utgivning. Haruki Murakami, Joyce Carol Oates och Paulo Coelho är bara tre exempel på författare där böckernas omslag har samma stil gällande form och typsnitt, men där till exempel bilder och färger varieras. Chimamanda Ngozi Adichie och Marilynne Robinson kan man känna igen på typsnittet, Jojo Moyes på färgerna och Fredrik Backman på bildspråket. Vissa förlag låter hela sin utgivning se ut på samma sätt – oavsett författare. Andra låter vissa typer av utgivningar (Penguins klassikerserie, Harlequin-romaner) följa givna mönster. Oavsett är syftet detsamma – förlagen vill skapa en igenkänning och på så sätt öka sannolikheten att köparen uppmärksammar nya böcker. SAMMA RESONEMANG

TEXT & FOTO: MARIA LAGERGRÉEN

biblioteket i fokus 3 2018

17


TEMA BOKMÄSSAN: FÖRFATTARTIPS

Att besöka Bokmässan i Göteborg är en upplevelse i sig. Här samlas stora delar av Sveriges författarelit och du hittar nya boktips mest överallt. Men även om du inte har möjlighet att vara med på plats är det som händer under mässan ett utmärkt sätt att inspireras till vidare läsning.

FRÅN BIF

LÄSTIPS: många möjligheter att träffa på författare som Bokmässan. När de inte själva deltar i seminarium eller signerar sin senaste bok minglar svenska och utländska författare på mässgolvet, på samma villkor som den bokintresserade allmänheten. Att spana på författare är en del av upplevelsen och för många är mässan igång först när Björn Hellberg och Jan Guillou prickats av på listan – vilket brukar gå ganska fort. Men det går också att inspireras hemifrån. Här är några författare att läsa före, efter och under själva mässan FÅ MÄSSOR HAR SÅ

ANNA RIKNER

JØRN LIER HORST (Norge) är mannen bakom Wisting-serien, vars tolfte del Katharinakoden gavs ut på svenska i augusti. Han är också en av de medverkande under Crimetime, Sveriges största deckarfestival som från och med i år blir en del av Bokmässan. NAWAL EL SAADAWI (Egypten) är en av den arabspråkiga världens främsta författare, som i decennier varit en tydlig röst för kvinnors 18

biblioteket i fokus 3 2018

rättigheter både i sina böcker och som aktivist. 80 år gammal deltog hon dagligen i demonstrationerna på Tahrirtorget i Kairo under den egyptiska revolutionen. På svenska finns bland annat Imamens fall och Revolutionsskrivarna. MASHA GESSEN (Ryssland/USA) har i flera uppmärksammade böcker undersökt populismens dragningskraft och det moderna Rysslands totalitära återkomst. Nu är hon aktuell med Ester och Ruzia: vänskap genom Hitlers krig och Stalins fred, om de starka banden mellan hennes farmor och mormor – två judiska kvinnor som överlevde terrorn tack vare sin vänskap. JACQUELINE WOODSON (USA) är årets Almapristagare – Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne som etablerat sig som en av världens främsta utmärkelser för barn- och ungdomsförfattare. Hon är nationell läsambassadör i USA och skriver ofta om barn som kämpar för att hantera sin utsatthet. På svenska är hon aktuell med ungdomsromanen Brun flicka drömmer.

MANAF AL-SHARIF (Saudiarabien) berättar i Modet att köra – en saudisk kvinnas protest om när hon trots ett totalt körförbud för kvinnor satte sig bakom ratten och lät sig filmas när hon körde bil. Hon sattes i fängelse, men hennes aktion blev också startskottet för en protestvåg av körande saudiska kvinnor och en växande inhemsk kvinnorörelse. JOJO MOYES (Storbritannien) kallas ofta för den brittiska feelgood-drottningen efter braksuccén med trilogin Livet efter dig, Arvet efter dig och En andra chans. Hon har skrivit ytterligare ett tiotal titlar och är översatt till ett 40-tal språk. KENT WISTI (Sverige) är prästen och bildkonstnären som på senare tid blivit en av landets främsta satiriker med sina blekgula serierutor med en stiliserad gubbe som säger något vasst. Några av dem finns samlade i Alla fick hångla mer på Tage Erlanders tid.

FOTO: DAG NORDSVEEN, ORDFRONT, CASIA BROMBERG, STEFAN TELL, PRIVAT, JENNY LEWIS, PLACENTA FÖRLAG

Mässans måsten


19–28 OKTOBER

EPIFÓNIMA

Foto: Klara G

CIRKUS CIRKÖR En nycirkusföreställning som utmanar traditionella hierarkier. BILJETTER. 031-368 32 99 / STORATEATERN.SE


FILMSTJÄRNOR Rymdfilmen har kvar sin dragningskraft Universum är oändligt. Detsamma tycks gälla intresset för rymden. Ända sedan filmmediets barndom har kamerorna riktats mot himlavalvet. Fransmannen Georges Méliès gjorde stumfilmen Resan till månen redan 1902. Och på den vägen är det. Kosmos har aldrig upphört att fascinera den här planetens filmskapare. Inte så konstigt. Redan det faktum att rymden är oändlig och till stora delar outforskad är ju en perfekt jordmån för fantasier kring främmande

20

biblioteket i fokus 3 2018

livsformer, avancerad teknik, spektakulära nya världar och sinnesvidgande filosofiska dilemman. Dessutom är det en spelplats med dramaturgiskt tacksamma utmaningar, som tyngdlöshet och brist på luft. popcorn-underhållningen dominerar numera rymdfilmen. Star Wars-fenomenet går inte att kringgå. Inte heller Star Trek, som från 1960talets originalserie har expanderat till 13 långfilmer och ytterligare sex tvinkarnationer. Hittills. Andra framgångsrika exempel på lättsam rymdunderhållning är Guardians of the Galaxy, Total Recall, Det femte elementet, Wall-E och Elysium DEN RENA

(i de två sistnämnda finns dock en underliggande konsumtions- och samhällskritik) samt de renodlade komedierna Det våras för rymden, Mars Attacks!, Galaxy Quest och Liftarens guide till galaxen. också till ett mer filosofiskt berättande (Interstellar, Contact) och resor in i konstfilmens territorium (Moon, Solaris, År 2001 – Ett rymdäventyr). Många rymdfilmer eftersträvar trovärdighet i de astronomiska detaljerna. Både när de, som Apollo 13 och Rätta virket, bygger på verkliga händelser, och när historierna är helt fiktiva, som The Martian, Gravity och MEN TEMAT INBJUDER


Luc Bessons Valerian and the City of a Thousand Planets bygger på den franska tecknade albumserie som i Sverige är känd som Linda och Valentin, och är en av senare års rymdfilmer – en genre med mer än hundraåriga anor. På bilden Dane DeHaan.

TIPS SJU BRA RYMDFILMER:

FOTO: NOBLE ENTERTAINMENT

Rymdimperiet slår tillbaka (Irvin Kershner, 1980) En rymdfilm som har det mesta. Bland annat en klassisk intrig-twist och en lika klassisk cliffhanger.

Alien 3 (David Fincher, 1992) Underskattad film av regidebutanten Fincher, som gick vidare och gjorde Seven.

Mars Attacks! (Tim Burton, 1996) Rolig parodi på – och hyllning till – 1950-talets science fiction-B-filmer.

”Kosmos har aldrig upphört att fascinera den här planetens filmskapare.”

Europa Report. Ett exempel på motsatsen är den på alla sätt osannolika Armageddon. ANDRA LIVSFORMER ÄR förstås

ett återkommande inslag. Ibland möter mänskligheten främmande varelser i andra delar av universum, ibland kommer de till oss (Närkontakt av tredje graden, Arrival). Ibland är de snälla, som i ET the Extra-Terrestrial, ibland rejält onda, som i Independence Day. Ämnet är även som gjort för skräck, med Alien som oundviklig milstolpe. Den står dessutom för filmhistoriens mest klassiska affischtext: I rymden kan ingen höra dig skrika. ULF BENKEL

Interstellar (Christopher Nolan, 2014) Smart, snygg och med oväntat stabil spänningsnivå över nästan tre timmars speltid.

The Martian (Ridley Scott, 2015) Skamlöst underhållande överlevnadsdramatik när Matt Damon blir kvarlämnad på Mars.

Arrival (Denis Villeneuve, 2016) Suggestivt och fascinerande med – lite otippat – en lingvist i huvudrollen, spelad av Amy Adams.

Star Trek: Discovery (tv-serie, skapad av Bryan Fuller och Alex Kurtzman, 2017) Senaste serieversionen lyckas vara både modern och trogen originalets anda.

biblioteket i fokus 3 2018

21


Ligger ditt manus i byrålådan?

155:-

Livet och döden. Funderar du också över dessa båda universella mysterier? Om du är öppen för nya perspektiv på födelse, liv och död. Om du vill och vågar låta dig överraskas. Ja, då är detta boken för dig! 7.610.804.272 : Tankar om Livet och Döden

195:-

Atlas, min skyddsängel

Sven Karlsson

Britta Linnéa Blomqvist

978-91-7765-246-5

978-91-7765-202-1

”I tur och ordning fick vi dra ned byxorna, risets slag sved och brände på skinkorna.” Inget vet vi om den värld vi föds till, hur våra liv ska komma att gestalta sig. 145:-

Detta är berättelsen om Britta och Atlas. Britta har svår epilepsi. Atlas är Europas första certifierade epilepsihund. När Britta förstod att Atlas varnade henne inför anfall, öppnade sig ett nytt liv för henne.

Doften av balsampopplarna : En uppväxt i skuggan av tuberkulos

195:-

Som ett långsamt uppvaknande till verklighet... Så såg han själv på sitt liv, författaren och kritikern Olof Lagercrantz (1911-2002). I den här berättelsen får läsaren följa med på en resa, en färd genom decennierna, längs med tidens ström. En bok om Olof Lagercrantz

Claes G. Olsson

Andreas Eckerström

978-91-7765-257-1

978-91-7765-261-8

Historien om Katja är hämtad direkt ur livet. En sann historia om en oönskad, misshandlad, mobbad och utstött flicka som med sin familj flydde från Slovenien, en republik i dåvarande kommunistiska Jugoslavien, till faderns ursprungsland Italien för att senare hamna i Sverige. Katja trodde att hon kommit till Paradiset i Sverige, men istället fick hon en uppväxt och skoltid som var om möjligt ännu svartare på grund av att hon råkade födas och bo på fel sida om gränsen till Italien. Ett avstånd på en halv mil, som kunde ha förändrat hela hennes liv. Främlingsfientligheten blev alltmer påtaglig i Sverige runt 1964 och eskalerade 1965. Katja växte upp till en öppen, utåtriktad, varmhjärtad, mångsidig, stark kvinna som efter varje nederlag bara tycktes bli ännu starkare. Starka, intelligenta kvinnor skrämmer dock ofta männen omkring sig och Katja har svårt att hålla ihop sina relationer. Men hon borstar av sig sorgen och förtreten. Hennes motto är att det som skett har skett och ögonen ska vara riktade framåt inte bakåt. Den fjärde och sista boken i Berättelsen om Katja avslutas med att Katja blivit vuxen och lämnat sitt gamla liv bakom sig. Hon vänder blad och börjar en ny epok i sitt liv, fri och stärkt av sina erfarenheter. Liksom Scarlett i «Borta med vinden» säger Katja: «Trots allt - imorgon är en ny dag»...

Berättelsen om Katja, Ida Andersson Katja - den oönskade dottern

Helvetet i Paradiset

Fri, stark och farlig, del 1

Fri, stark och farlig, del 2

Tryckt bok: 978-91-7517-762-5 E-bok: 978-91-7517-837-0 Ljudbok: 978-91-7765-255-7

Tryckt bok: 978-91-7517-845-5 E-bok: 978-91-7517-855-4 Ljudbok: 978-91-7765-269-4

Tryckt bok: 978-91-7517-920-9 E-bok: 978-91-7517-929-2 Ljudbok: 978-91-7765-274-8

Tryckt bok: 978-91-7765-077-5 E-bok: 978-91-7765-129-1 Ljudbok: 978-91-7765-275-5

215:-

Liljan och Svärdet är en berättelse som utspelas i slutet av 400- talet vid den tid Arthursagorna kom till, en tid som präglas av ridderliga ideal, hövisk kärlek och övernaturliga väsen.

280:-

«Upptäck dina nycklar till mästerskap» Strategikoden vänder sig till dig som vill utvecklas som ledare, coach, tränare eller på det personliga planet. Samma ingredienser till mästerskap finner du i olika teorier, metoder, modeller eller tekniker.

Liljan och Svärdet

Strategikoden

Teodor Valentino

Ossie Selimovic

978-91-7765-263-2

978-91-7765-273-1


Ligger ditt manus i byrålådan?

I februari 1940 sker en razzia. Karin blir drabbad, trots att hon inte själv är föremål för någon undersökning. Inte än i varje fall. Samtidigt är lokförare Österberg på evig resa genom jordbruksbygderna i södra Roslagen. Varenda ond minut måste han mata in under lokomotivets stålhjul. Runt honom dansar förflutenhetens skuggor. Hos statsministern ligger tobaksröken tung i köket. Man spelar bridge och dricker grogg. Det är hans ansvar att hålla ihop samlingsregeringen. Om han snubblar faller den. Då ökar risken för att landet kastas in i kriget. Det gäller att spela sina kort väl. Men det är något han är bra på.

195:-

Skymning i folkhemmet

Anders Larsson 978-91-7765-260-1

180:-

Under ett forskningsarbete på Karolinska Institutet fann en grupp att mycket låga fettintag och höga kolhydratintag med optimala intag av övriga essentiella, nödvändiga näringsämnen kunde återställa en rubbad metabolism med utvecklad insulinresistens.

Vi får följa familjen Ekholm Knightly under några sommarmånader 1992. En period i deras liv som är den mest omvälvande, samtidigt kaotisk, på grund av de händelser som inträffar. Nellie och Lina har alltid stått varandra nära.

220:-

Systrarna Knightly

Maj Siljeclev Henrysson

Torwald Åberg

978-91-7517-153-1

E-bok

978-91-7765-266-3

Det som händer i samhället, händer i skolan. Hur påverkar, ytterst, politiska beslut vardagen för alla de elever som är inskrivna i våra skolor? Vilket eller vilka perspektiv skall man inta i mötet med den enskilda eleven eller gruppen?

Hoppas ni inte tror att ett prästaliv är som att glida runt på en räkmacka. Tvärtom så behöver risktillägget höjas rejält i det här yrket.

150:-

Tvära perspektiv

E-bok

Va fan! är det för mening med allt undrade prästen som gökade på gökottan

Gunilla Jansson

Håkan Börjesson

978-91-7765-247-2

978-91-7765-267-0

Hinner du det du vill? Har du tid? Eller står du mitt i livspusslet och saknar de viktigaste bitarna? Det är lätt att tro att tidsbrist, stress och känslor av otillräcklighet är ofrånkomliga.

Är EU bara en penningslukande byråkratisk koloss? Skall utvecklade länder ta emot migranter från utvecklingsländer? Är problemet med den ökande klyftan mellan arbetaren och kapitalisten ett beskattningsrelaterat?

140:-

Verkligheten och politiken

155:-

Så, löser vi gåtan med det metabola syndromet

Visst har du tid

Sokrates 2

Annika Rosendahl

978-91-7765-244-1

978-91-7765-248-9

I skogsdalen Pärlan träffar du olika djur och häxor som följer årstidernas växlingar genom massagesagor. Massagesagorna passar i förskolan, skolan, hemma eller var du vill! Årstidsmassagesagor skogsdalen Pärlan

med

vännerna

150:i

Boken inleds med en lättsam och roande genomgång av textanalytiska metoder. Därefter följer ett avsnitt om Koranens tillkomst och en presentation av den åttonde suran i fulltext. Åttonde suran - frid eller strid?

Karolina Eldh

O.D. Odiax

978-91-7765-252-6

978-91-7517-992-6


Engelsk dominans när titlar blir svenska

L

ite less på att bara läsa svenska ungdomsböcker? Sugen på att vidga vyerna och ta del av andra kulturer och upptäcka något helt nytt genom att hugga in på en översättning? Härligt! Då kan vi fresta med amerikansk fantasy eller amerikansk kärlek à la John Green. Jag överdriver lite nu, men bara pyttelitet. Förra året gavs det ut drygt 2 500 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Av dem var ungefär tusen titlar översatta och hela 682 kom från engelskan – som här innebär USA eller England. Franska ligger tvåa på språklistan med 60 översatta titlar. Danska är trea med 53 titlar. Tyska, 29. Norska, 28. totala anglosaxiska dominansen? Och inte nog med det. I min och Lisa Bjärbos tidigare podd Bladen brinner pratade vi i våras med Marta Hedener som är förläggare på B Wahlströms. Det är ett av de svenska förlag som satsar mest på översättningar, och de har fokuserat på kommersiell genrelitteratur. I fråga om ungdomsböcker köper de främst in fantasy och då helst titlar som ingår i trilogier eller serier. Anledningen är försäljning och det är ju absolut inget unikt för Wahlströms. Det är tillräckligt svårt att nå ut i media med svenska barn- och ungdomsböcker, det är ännu svårare för översatta titlar. Att då försöka satsa på en smalare titel blir en ekonomisk chanstagning medan till exempel amerikansk fantasy både uppskattas och känns igen av läsarna. Efter framgångarna med Twilight (som fortfarande säljer väldigt bra) har nya serier av till exempel Marie Lu, Ransom Riggs, John Flanagan och Veronica Roth seglat upp på ungdomstopplistorna. Vill man i stället läsa om relationer och kärlek finns storstjärnor som John Green, Anna Todd, Nicola Yoon och Jennifer Niven. För yngre barn är Jeff Kinney med Dagbok för alla mina fans och liknande serier extremt populära. NI SER DEN

24

biblioteket i fokus 3 2018

Närmare kommer vi inte är en grafisk roman om starka känslor i en norsk småstad.

Den här utgivningstanken funkar ju om man tittar på försäljnings- och biblioteksutlåningslistor. Titlarna går som tåget och det är väl bra att barn läser överhuvudtaget? Jo, visst. Men tänk att också få läsa om livet i en chilensk småstad. Eller en spansk kärlekshistoria. Koreansk fantasy. Tyvärr känns det som en vild dröm att önska det här. Svenska smalare titlar får allt svårare, så hur ska man då lyckas baxa in en spansk, helt okänd, ungdomsbok? I verkligheten får vi nog hålla till godo med det som faktiskt kommer ut, och gärna prata extra om de översättningar vi tycker extra mycket om. Som tyska Tamara Bach som i höst är aktuell med Fjorton. Den handlar om första skoldagen efter sommarlovet för fjortonåriga Beth. Lågmält fin. Tamara Bach har skrivit flera bra böcker som kommit ut på svenska, så man kan botanisera i hennes backlist. GÖR DET NÅGOT?

norska serien Skam och i synnerhet säsong tre med Isak och Even är Närmare kommer vi inte av svenska Anneli Furmark och norska Monika Steinholm ett spännande projekt. Steinholm skrev först en helt vanlig ungdomsbok som kom ut i Norge. Furmark hittade den och tolkade om den till en grafisk roman som nu kommit ut i Sverige. Norsk pytteliten småstad, sommarlov och två killar som hittar varandra. Starka känslor uppstår! JOHANNA LINDBÄCK OM MAN GILLADE

FD LÄSAMBASSADÖR


DEN OKÄNDA FÖRFATTAREN Aktuella Bokmässan är liksom övriga litteraturfestivaler och mässor en ypperlig anledning att låta sig inspireras till läsning – oavsett om du själv har möjlighet att delta eller inte. Ofta är det nya titlar som drar ögonen till sig, men det finns också gott om äldre litteratur att upptäcka eller läsa om. Därför

har vi denna gång valt sex svenska klassiker. Klarar du att para ihop rätt författare med rätt ingångstext är du med och tävlar om trisslotter. Ditt svar vill vi ha senast den 22 oktober. Märk kuvertet ”Den okända författaren”. Lycka till!

Den okända författaren A

Ingenting blir som man tänkt sig det! Detta var icke, vad jag väntade mig för tio år sedan, då jag läste för prästen, fick min första långa klänning och köpte mitt första paket hårnålar, som för resten ramlade ur håret med detsamma.

B

Den bok jag nu sätter mig ner att skriva måste verka meningslös på många – om jag alls vågar tänka mig, att ”många” får läsa den – eftersom jag alldeles självmant, utan någons order, börjar ett sådant arbete och ändå inte själv är riktigt på det klara med vad avsikten är. Jag vill och måste, det är alltsammans.

C

Det var vid kvällsmatdags en lördagskväll mitt i brådaste slåttern. Hos fjärdingsbonden i Källehult hade folket ännu inte fått fritt för dagen. Medan solen gick i skog borta i fjärdingbondens oxhage, tömde hans båda drängar en häck hö vid slindergluggen.

D

Äntligen stod prästen i predikstolen. Församlingens huvuden lyftes. Så, där var han ändå! Det skulle inte bli mässfall denna söndagen såsom den förra och många söndagar förut.

E

I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke: murar och torn intill vatten. Skyddande sten restes mot allt som fanns utanför, mot fienden och vinden, mot kölden och mörkret. En gång hade staden legat hoprullad som en igelkott i en bergskreva.

F

Lydia brukade bada ensam. Hon tyckte bäst om det så, och denna sommaren hade hon för resten ingen att bada med. Och hon behövde inte vara rädd: hennes far satt där uppe på bergknallen ett stycke ifrån och målade på sitt ”motiv från hafsbandet” och höll öga på att ingen obehörig kom för nära.

1 – Selma Lagerlöf 2 – Per Anders Fogelström 3 – Karin Boye 4 – Vilhelm Moberg 5 – Hjalmar Söderberg 6 – Elin Wägner

A.... B.... C.... D.... E.... F....

Rätt svar vill vi ha senast den 22 oktober 2018.

Namn...................................................................................................................

biblioteket i fokus, c/o K12 Kommunikation, Korsgatan 12, 411 16 Göteborg. Märk kuvertet ”Den okända författaren”. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Adress................................................................................................................. Postnummer och ort................................................................................ .................................................................................................................................

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 31.

Vill du synas i bif? Med en annons i bif når du närmare 100 000 biblioteksbesökare över hela landet. Mejla oss på: annons@biblioteketifokus.se

biblioteket i fokus 3 2018

25


4321 Paul Auster Översättning: Ulla Roseen Albert Bonniers förlag

Paul Austers nya roman inleds med de händelser som leder fram till att Archibald Ferguson föds den 3 mars 1947. Därefter får läsaren inte följa endast en version av Archies uppväxt, utan så många som fyra. Fyra olika uppväxter, som leder till fyra olika livsöden – trots att de fyra versionerna av pojken i grunden har samma förutsättningar, med samma föräldrar och samma livssituation. Självklart finns det gott om typiska Auster-vändningar invävda i historien. Flera pojkar bär till exempel på författardrömmar, och några av deras tidiga alster får mig att tänka på Austers tidigare böcker. Det är en lång bok – och det är klart det är det. Det är trots allt inte en roman innanför pärmarna, utan fyra. Fyra olika skildringar av en uppväxt i USA under samma år tillåter flera och mer djuplodande dykningar i Amerikas historia. Boken kräver tid av läsaren, dels för att den är fylld med detaljerade skildringar av historiska händelser, men också på grund av upplägget. Genom att ständigt hoppa mellan de fyra pojkarnas liv blir historien förvirrande om man inte har tid att läsa den sammanhängande. Med andra ord är det här inte en bok att plocka upp för de små fem minuters-pauserna, utan se till att ha tid när du öppnar pärmarna till den här romanen. JENNY CARLSTEDT

Kvinnor & makt – ett manifest Mary Beard Översättning: Annika Hultman Löfvendahl Norstedts

Mary Beards manifest är viktigt, välskrivet och smart, med bra exempel och infallsvinklar. Som professor i antikens historia och välkänd författare och tevepersonlighet använder hon både sina personliga erfarenheter och historiska kunnande för att på ett engagerande sätt visa hur kvinnor gjorts maktlösa både 26

biblioteket i fokus 3 2018

historiskt och i nutid – men också hur kvinnor fått och tillskansat sig makt. Såväl språket som det korta formatet gör boken snabbläst, men innehållet gör att du stannar upp och går tillbaka. Även de välvalda illustrationerna bidrar på ett föredömligt sätt till helheten. Beards budskap är något förenklat detta: Så länge kvinnor mäts mot en struktur skapad av och för män är det kvinnorna som måste anpassa sig för att mötas av samma respekt. Men varför ska kvinnor behöva sänka sitt naturliga röstläge för att samhället avkodar en djup basröst som mer kunnig och förtroendegivande? Är det inte i stället själva strukturen som behöver förändras? Paradoxen är att jag borde bli mer förbannad än vad jag blir. Men eftersom jag läst mycket historia dämpas ilskan av att jag känner igen de flesta av exemplen. Vilket egentligen borde gör mig ännu argare. Att makt används för att systematiskt tysta kvinnor och andra utsatta grupper är ju inget nytt. Och det är det mest uppseendeväckande av allt. ANNA RIKNER

Gökungen Frances Hardinge Översättning: Ylva Kempe B Wahlströms

Berättelsen börjar när huvudpersonen Tris vaknar upp och inte riktigt minns vem hon är. Allt är väldigt vagt och hon har svårt att komma ihåg någonting. Men visst är det hennes mamma som sitter bredvid henne? Det är klart det är. Tris mår konstigt och känner att hon inte riktigt passar in. När hennes favoritdocka plötsligt rör på huvudet och skrikande börjar anklaga henne för att ha stulit hennes familj, och hennes lillasyster snart därpå ropar till sina föräldrar ”Det är ju inte hon, ser ni inte det!”, då börjar Tris bli rädd på riktigt. För att inte tala om hennes aldrig stillade hunger. Vad hände egentligen den kvällen när hon tappade minnet? Då hon kom hem genomblöt efter att ha ramlat i dammen och inte längre kände igen sina föräldrar? Precis som i den tidigare boken Lögnernas träd målar Frances Hardinge upp en värld olik många andra böcker, en fascinerande värld i en historisk tid. Också här är huvudpersonen en flicka, denna gång i 20-talets England. Lögnernas träd var bra,


Gökungen tycker jag är ännu bättre. Historien är mer sammanhängande och den håller samma höga tempo genom hela boken. En riktigt bra äventyrsroman, även för vuxna. JENNY CARLSTEDT

Tredje riket Roberto Bolaño Översättning: Lina Wolff Albert Bonniers förlag

Det unga tyska paret Udo och Ingeborg är på solsemester i Spanien. Förutom Udos besatthet vid strategibrädspelet Tredje Riket är allt till en början ganska bra, men vistelsen utvecklas efter hand till en malström av paranoia, oklara avsikter och alkohol. Sena nätter, död och dåligt sällskap. Och så klart en knivsudd av Bolaños favoritkrydda – nazismen. Roberto Bolaños skrev denna roman redan 1989, men det var inte förrän 2010 – sju år efter hans död – som den gavs ut. Bolañoläsaren känner dock igen sig och boken håller utan tvekan måttet även om den kanske inte når upp till samma nivåer som hans kändare verk, som De vilda detektiverna och 2666. KALLE LEKHOLM

Maria Lang – vår första deckardrottning Lena Lundgren & Lisbet Wikner Ordalaget bokförlag

Maria Lang, eller Dagmar Lange som hon egentligen hette, var en mycket produktiv författare som skrev både detektivromaner, ungdomsromaner och noveller. Debuten kom 1949 med Mördaren ljuger inte ensam och Lange lyckades med sina pusseldeckare slå sig in i ett då mansdominerat område. Under en period var hon även en av de bäst säljande författarna i Sverige. Efter Langes bortgång svalnade intresset för hennes litterära verk, men efter att bland annat debutromanen filmatiserats väcktes intresset för hennes pusseldeckare på nytt.

Lena Lundgren och Lisbet Wikner har skrivit biografin om Maria Lang i syfte att öka intresset för henne både som person och författare. För mig som inbiten deckarfantast med besöket i Langes hemstad Nora färskt i minnet läser jag biografin med intresse. Den ger spännande kunskap om författaren som skrev hela 42 deckare. Här tecknas ett porträtt av en kvinna med höga ambitioner som mottog doktorshatt i en tid då få kvinnor gjorde akademisk karriär. Biografin bygger på gedigen research och intervjuer med vänner och elever till författaren. Jag tror att Maria Lang är på väg att få en ny läsekrets. LISA ERIKSSON

Den stora utställningen Marie Hermanson Albert Bonniers förlag

Den stora utställningen är en småtrevlig och gemytlig historia om ett Göteborg, en värld och ett folk i förändring. Årtalet är 1923 och Göteborg rustar sig inför den stora jubileumsutställningen. Det blåser vindar av förändring över staden – det är dags att visa att det är nya tider och att Göteborg är en stad som hänger med i utvecklingen. Händelserna den sommaren, riktiga såväl som fiktiva, återberättas utifrån fyra deltagares ögon: Ellen, nyss antagen volontär och journalist på utställningens egen tidning, Albert Einstein, inbjuden att hålla sin Nobelprisföreläsning, Otto, en ung föräldralös pojke som sköter om åsnan Bella som är en av huvudattraktionerna på Barnens Paradis (barnens egen del av utställningen) och slutligen Nils, biträdande detektivöverkonstapel vid Göteborgspolisen. Under utställningen blir han och Ellen indragna i jakten på en attentatsman med sikte på Einstein. Berättelsen tar upp en rad ganska tunga ämnen, men är ingen komplicerad historia. Den kräver därför inte så mycket av läsaren och kanske är det just det som gör mig lite besviken. Liksom det faktum att jag har svårt att förhålla mig till blandningen av fakta och fiktion. Men samtidigt, en intressant och lättläst historia som troligtvis kan passa bra under en filt i höstrusket.  JENNY CARLSTEDT

Kärleken och hatet Mara Lee Albert Bonniers förlag

Mara Lees språk knockar en. Det är som ett konstverk där innehållet nästan försvinner för att uttrycket är så vackert, skört, smärtsamt. Det är ingen slump att Kärleken och hatet lanseras som en ”lyrisk undersökning”, närmare poesi går det knappast att komma i en prosatext. I alla fall inte med den här kvaliteten. Innehållet är varierat, stundtals rent störande. Jag har svårt att säga om det är bra eller dåligt. Jag håller definitivt inte alltid med i tankegångarna, men det är ju heller inget krav. Det här är en bok som väcker många funderingar och definitivt behöver läsas igen för att fånga upp alla nyanser. Det ska jag göra nu. ANNA RIKNER

Ur askan i elden Peter Robinson Översättning: Jan Malmsjö Forum

Det här är den allra första boken om kommissarie Alan Banks. Här flyttar han och hans fru från storstadsmullret i London till det mer idylliska Eastvale. Men allt är inte så fridfullt som det kan verka vid en första anblick. Här finns en fönstertittare som sätter skräck hos kvinnorna i staden och inbrotten ökar i antal. Det verkar inte råda brist på arbete för en kommissarie och snart hamnar Banks i en mordutredning. Han är fast besluten att lösa de olika mysterierna, men när hans fru själv blir drabbad blir jakten på de skyldiga personlig. Det är tydligt att detta är Robinsons första roman om Banks. I språket kan läsaren ana att den har drygt trettio år på nacken. Trots det är handlingen spännande och romanen kan mycket väl läsas i dag. För inbitna Banks-fans är detta ett måste på läslistan. För den oinvigde är romanen början på en trevlig bekantskap. Ur askan i elden är en lättsmält kriminalroman som passar för en lat dag i favoritfåtöljen. LISA ERIKSSON

biblioteket i fokus 3 2018

27


Mannen utan skugga Joyce Carol Oates Översättning: Klara Lindell Albert Bonniers förlag

Den produktiva författaren Joyce Carol Oates har med Mannen utan skugga skapat en mycket annorlunda kärleksroman. Objektet för kärleken, kallad E.H, lider av svår amnesi och har ett närminne som endast sträcker sig 70 sekunder. Vi får möta den framgångsrika forskaren Margot Sharpe, som tycks ha en del likheter med författaren själv. Margot lever enbart för sitt arbete som forskare i neuropsykologi. Hela hennes forskargärning är uppbyggd kring E.H. Hon blir ohjälpligt förälskad i sitt forskningsobjekt, en kärlek som både är förbjuden och omöjligen kan bli besvarad – i alla fall inte i mer än 70 sekunder. Efter denna tid glömmer han bort henne. Igen och igen… Med i bilden finns även en mordgåta. E.H minns bilden av en barnkropp flytande i vattnet, men denna gåta är mer som en mystisk bild i bakgrunden. Jämfört med många av Oates tidigare verk är denna roman ganska svårtillgänglig. Hon bygger inte upp någon klassisk dramaturgisk spänning. Boken är ändå intressant då den tar sig an den stora frågan: ”Vad är Kärlek?”. Men lyckas ge svaret upp och ned. JOHANNA ANDERSSON

Dagar med min mamma Sofi Jansson Lindelöws bokförlag

En fin men sorgsam historia om Liv och hennes dagar med sin mamma. Hennes fantastiska mamma som lider av en bipolär sjukdom, som under sina bra dagar är uppe hela nätterna och bakar bullar eller tar med henne på spontana bilutflykter. Hennes stackars mamma, som under de sämre dagarna inte längre vill leva. Mammas liv som helt och hållet styrs av de tabletter hon äter. Gång på gång slutar hon med sina tabletter – och Liv måste rycka in. På bekost28

biblioteket i fokus 3 2018

nad av sitt liv – för hur kan hon skapa egna planer och leva ett eget liv, när hon alltid måste vara beredd när mamma mår dåligt igen? När vi möter Liv är hennes mamma inlagd. När hon blivit friskare den här gången är det sommar och Liv tar med henne till sommarstugan, där mormor väntar. Genom de tre kvinnornas samtal nystas Livs liv upp; hur det är att leva i skuggan av en bipolär sjukdom, hur nära påverkade de anhöriga är, och hur svårt det är att välja bort sin familj. I den här sorgliga historien finns en vacker och stillsam skildring av tre generationer kvinnor som i grund och botten bryr sig mycket om varandra. JENNY CARLSTEDT

Mördarens mamma Ida Linde Norstedts

”Min pojke frågade mig: skulle du älska mig om jag dödade någon? … Och jag svarade: ja.” Henrietta lever ett ensamt liv tillsammans med sin son. Det är en tillvaro präglad av mardrömmar och knapphet, av isolering, men också av djup kärlek. En dag kommer pojken inte hem, i stället knackar två poliser på dörren. När Henrietta hälsar på i fängelset träffar hon Grace, som även hon är där för att besöka sitt barn. Deras relation blir en nåd, men visar sig snart dölja mer än vad den först ger vid handen. Precis som i Lindes förra roman Norrut åker man för att dö, fungerar brottet i Mördarens mamma som en utgångspunkt för berättelsen. Men Linde skriver inga kriminalhistorier, i stället frammanar hon med enorm skicklighet en tät beskrivning av våra innersta rum, våra hemligheter, vår längtan och vår smärta. Språket, samtidigt drömlikt och konkret, omsluter läsaren med det magiska tänkande som är Henriettas balansgång mellan förnuft och galenskap. Att lyfta blicken från boken efter avslutad läsning är som att vakna ur en feberdröm. Omtumlande, hallucinatoriskt, skakande. ”Jag frågade mig själv om det fortfarande kan vara kärlek när lögnerna visade sig vara sanna? Och visste att svaret var ja.” SUSANNA MATTSSON

Ta sig frihet – Bloomsbury, Indien och konsten att leva Ingela Lind Albert Bonniers Förlag

Det finns en uppsjö böcker om ”Bloomsberries”, medlemmarna i Bloomsburygruppen som fått sitt namn efter den Londonstadsdel i vilken de rörde sig under förra seklets början. Ingela Lind har tidigare skrivit Leka med modernismen – Virginia Woolf och Bloomsburygruppen, vilken kom ut för tio år sedan. Så har då Ta sig frihet något nytt att tillföra? Faktiskt en hel del; Ingela Lind har en personlig utgångspunkt och sätter också in gruppens ideal och värderingar i en samtida kontext och lyfter på så sätt dess relevans för vår samtid. Boken tillgängliggör gruppens medlemmar på ett fint sätt. Virginia Woolfs, John Maynard Keynes, Bertrand Russells och de andra medlemmarnas gärningar och privatliv skildras genom författarens tankar och resonemang om desamma. Det personliga tilltalet ger en närhet till bokens storheter. Ta sig frihet är också tilltalande för ögat. Den innehåller foton och en generös mängd bilder av gruppens konstnärliga produktion, bland vilken i synnerhet Vanessa Bells och Duncan Grants vackra textilkonst är framträdande. CATHARINA BERGMAN

Och du kom inte tillbaka Marceline Loridan-Ivens Översättning: Lotta Riad Natur & Kultur

En liten oansenlig bok till format och omfång om Förintelsens ohygglighet och konsten att överleva/fortsätta leva. Men en av de starkaste skildringar jag läst! Ord räcker inte till för att skildra vad som hände i Auschwitz. Huvudpersonen Marceline deporteras som 16-åring med sin far i en boskapsvagn från Paris till ett av nazisternas utrotningsläger. Innan de slits från varandra smugglar fadern över en lapp som börjar ”Min kära lilla dotter” och avslutas med hans namn. Resten av brevet


Brev till en nybliven förälder – ett feministiskt manifest i femton punkter Chimamanda Ngozi Adichie Översättning: Emö Malmberg Albert Bonniers förlag

Går det att kombinera feminism och föräldraskap? Så klart, men ingen ska säga att det är lätt. För ingenting blir så uppenbart med en bebis i famnen som hur svårt det är att leva enligt sina principer. De flesta föräldrar kan nog känna med författarens väninna som lite desperat (tänker jag mig) bett om konkreta råd inför utmaningen att uppfostra en dotter i en patriarkal värld. Råden i sig är inte särskilt anmärkningsvärda för den som sedan tidigare brinner för ett jämställt samhälle, men det finns ett stort värde i att ha dem samlade på detta lättsmälta sätt. Att se brevskrivaren framför sig när hon både förmanar och försäkrar väninnan att hon kommer att klara det fint, skapar en positiv distans till ämnet som skyddar läsaren från direkta pekpinnar. På så sätt känns tankarna och idéerna mindre övermäktiga och behöver inte väcka dåligt sam-

är försvunnet fysiskt men också ur Marcelines minne. Sjuttio år senare försöker hon komma ihåg vad det stod på lappen, förstå och formulera ett svar till sin pappa, som gick under i lägret. Hon intalar sig att slumpen, osannolik tur och ett löfte till fadern gjort att hon överlevt. Att ta sig genom och upp ur helvetet levande låter sig knappast förstås av den som inte varit där. Boken är skriven med korta meningar men orden är laddade med oerhörd kraft och innehåll. Jag känner hennes lätta men ansträngda andning mot min nacke. Efter befrielsen kom enbart ett fåtal hem från utrotningslägren. Paris har blivit en annorlunda stad för Marceline. Själv kan hon bara sova på golvet, inte duscha och undviker fabriksskorstenar. Dr Mengele hemsöker henne på nätterna och pekar med sitt ridspö mot liv eller död.

vete – något som ju de flesta föräldrar ändå dras med i överflöd. Dessutom ger det personliga tilltalet författaren möjlighet att nyansera sig och erkänna att ämnet är svårt. Det är inte bara brevformen som är trevlig, bokens lilla format kan dessutom med lätthet stoppas ner i skötväskan. Kanske till och med glömmas kvar på föräldraträffen och gå vidare till nästa person som kan behöva en påminnelse om att föräldraskapet inte bara handlar om att hålla barnet mätt och torrt utan också om en kamp mot inbitna könsroller. Både vad gäller hur vi får vara som mammor respektive pappor och vad omgivningen förväntar sig av våra barn beroende på vilket socialt kön det tilldelas. EVA EMMELIN

Föräldraguide: Väck läshungern! Anne-Marie Körling Brombergs

Finns det något svårare än att vara förälder? Följer du den ena profeten fördöms du av den andra. Att tipsa om föräldraguider är därför en vansklig sak, men Anne-

EVA EMMELIN

Vid 86 års ålder tycker Marceline i dag att hat och främlingsfientlighet fortfarande är starka, växande hot. Hon känner att hennes mardrömmar ser ut att fortsätta. OVE ANDERSSON

Dublinbor James Joyce Översättning: Erik Andersson Albert Bonniers Förlag

Åhå, en nyöversättning av Dublinbor! Undrar vem som översatt, kan det månne vara... Ja, det är så klart Erik Andersson. Författaren, översättaren och västgöten som efter sina

Marie Körling fördömer ingen. I stället för att tala om för mig hur jag ska vara förälder ger hon handfasta råd och tips för läsande i allmänhet. ”Läsguide” hade varit en minst lika passande etikett på den här boken. Ambitionen med Väck läshungern! är naturligtvis att motverka den utveckling som de senaste åren fått åtskilliga katastrofrubriker i tidningarna: den dalande läsningen. Men till skillnad från många andra har Körling inte ett funktionellt perspektiv på läsning. Hennes fokus är barnet här och nu. På barnets rätt till berättelser, sagor, språket och det lustfyllda läsandet. Genom att utgå från barnperspektivet lyckas hon locka både barn och vuxna att erkänna vad som en gång dödade deras läsglädje och hjälpa dem att väcka den igen. Kanske var det just hetsen kring att kunna som satte upp oöverstigliga hinder för läsandet. Läsning mäts alltför ofta i antal böcker och få lärare frågar vilka tankar en bok väcker hos det läsande barnet. Väck läshungern! kan inspirera alla som har barn i sin närhet att öppna dörren till en fantastisk värld. Den är en lovsång till läsande av alla slag och en njutning för varje bokälskare – inte minst för att författaren trycker på vikten av läsande vuxna. Jag gissar att fler än jag gärna välkomnar rådet att försjunka i en god bok framför barnen.

nytolkningar av Tolkiens Ringarnas herretrilogi, Bilbo och James Joyces Odysseus (välförtjänt) tycks ha blivit förläggarnas givna förstahandsval vid nytolkningar av engelskspråkiga klassiker. Att han i översättningen av Joyces irländska engelska lyckas använda ett västsvenskt dialektord som ”tjåsta” ger pluspoäng. Dublinbor är en samling berättelser från den irländska huvudstaden i början av förra århundradet. Karaktärerna kommer ur arbetar- och lägre medelklass, och deras öden är oftast dystra, präglade av ekonomisk nöd, superi och motsättningar mellan brittiska protestanter och irländska katoliker. Vissa saker, som symboliken kring den iriska nationalismen, flyger högt över huvudet på de flesta samtida läsare. Men människoskildringarna, och Joyces språk i Anderssons tolkning, står sig utmärkt. KALLE LEKHOLM

biblioteket i fokus 3 2018

29


LITTERATURKLASSIKERN

Rapport från en skurhink Maja Ekelöf – utgiven 1970, senaste nytryck 2010

Hon sliter med sitt jobb, med mammarollen, hur hon ska få pengarna att räcka, hur hon ska kunna rädda världen och inte minst för sitt människovärde. I Rapport från en skurhink får vi följa städerskan Maja Ekelöf via hennes dagboksanteckningar åren 1965–1969. Städtimmarna delar hon upp under dygnet – morgonstädning med start klockan 04.00, ett eftermiddagspass och så ett kvällspass. På så sätt hinner hon arbeta, sköta hemmet, ta hand om barnen och också läsa kvällskurser. MAJA SLITER.

har tagit ut sin rätt och kroppen värker. Periodvis är hon nedstämd och grubblande. Hon är rädd att inte orka. Vad ska hända då? Hur ska hon försörja sig och de fem barnen. Barnen som hon alltid funnits ÅREN SOM STÄDERSKA

Vi kommer snart hem igen Jessica Bab Bonde & Peter Bergting Natur & Kultur

Efter andra världskrigets slut kom många ensamma ungdomar till Sverige. Deras familjer, vänner, släktingar och bekanta hade alla dödats i Förintelsen. Andra hade haft lite bättre tur, de hade någon mer i familjen med sig. Om det går att kalla det tur när i stort sett alla andra är döda. En av överlevarna är Tobias, som var nio år när det blev fred. Han hade överlevt gettot i Lodz genom att först gömma 30

biblioteket i fokus 3 2018

där för, trots att de nu lämnar boet en efter en. Men Maja har också sina böcker, sina kvällskurser, sitt samhällsengagemang och sitt skrivande. Hon läser Harry och Moa Martinson, Jan Fridegård, Sandemose och citerar Russell, Boye, Almqvist och Forsell. Genom böckerna flyr hon bort och lindrar sin vetgirighet. Litteraturen och studierna ger Maja modet att skriva och publicera egna texter. är en berättelse om klassamhället och kampen för människovärde. En tydlig bild är när Maja Ekelöf ska renskriva sina dagboksanteckningar så att förlaget kan få ett maskinskrivet manus till boken. Någon skrivmaskin äger inte Maja, och hon har inte råd att köpa en. Hon löser det genom att gå till kontoret där hon städer redan klockan tre på morgonen och i smyg skriva på maskinerna där. Hon är noga med att byta maskin efter ett par ark, så att de inte slits ojämnt. Att fråga om hon kan få låna en skrivmaskin vill hon inte, hon är säker på ett NEJ. RAPPORT FRÅN EN SKURHINK

Maja Ekelöf ha fyllt hundra år och visst har en del blivit bättre med åren. Men nog behöver vi fortfarande rapporter från dem som sliter för brödfödan under ovärdiga förhållanI ÅR SKULLE

sig på en vind i 50 dagar och sedan låtsas vara fyra år äldre än vad han var. Av alla barn i gettot överlevde bara en av tusen, de allra flesta mördades i Auschwitz. I serieromanen Vi kommer snart hem igen berättar Tobias och fem andra som var unga då sina historier. Det lågmälda tilltalet och de fina bilderna lyfter fram berättelserna och låter läsaren komma barnen nära på ett sätt som få andra medier tillåter. Barnen i boken kom aldrig hem igen, hur gärna de än hade velat. Det fanns inget hem att återvända till, även fast de hunnit bli lite äldre när det äntligen blev fred. Så är det ofta för den som drabbas av krig. Tack vare deras mod att berätta vet vi vad som hände innan de kom till Sverige. Det är oerhört viktigt att komma ihåg, så att det aldrig, aldrig händer igen. Men

den. I dag väntar vi på boken av den papperslösa lokalvårdaren på hamburgerrestaurangen, den dubbelarbetande tidningsutdelaren eller ägaren till pizzerian som arbetar 14 timmar om dagen, året runt. BIRGITTA LAGERLÖF

MAJA EKELÖF • Maja Ekelöf (1918-1989) blev känd över en natt när hon 1970 vann Rabén & Sjögrens stora romantävling med sina dagboksanteckningar i Rapport från en skurhink. Att en fattig och frånskild fembarnsmamma fick pris för bästa politiska roman slog ner som en bomb i kultursverige och uppmärksammades stort i media. ”Den hittills klaraste och ovedersägligaste bilden av svensk låglönevardag under 60-talet”, skrev till exempel litteraturkritikern och författaren Karl Wennberg i Aftonbladet. • Rapport från en skurhink kom i rätt tid. Under det radikala 1970-talet publicerades en hel rad böcker och rapporter om tillståndet i världen – från gruvindustrin i norr till Vietnam i söder. Men få, om än någon av dessa, var skrivna av de människor de handlade om. Det gjorde Maja Ekelöf. Hon var huvudperson i sin egen bok och satte ord på sin egen verklighet. • Boken blev en bästsäljare och gavs ut i sex upplagor redan första året. 1987 fick Maja Ekelöf motta Ivar Lo-priset för Rapport från en skurhink, boken har också dramatiserats ett flertal gånger.

det är också viktigt att minnas att allt fint de gjort sedan de kom hit. Deras liv tog inte slut när de var barn, hur gärna nazisterna än önskade det. De överlevde och kan berätta sin historia. Vårt ansvar är att lyssna. ANNA RIKNER

Mittvatten Arne Dahl Albert Bonniers förlag

Det är mörkt, vått och kallt. Omöjligt att urskilja varken botten eller yta. I mittvattnet, dykarens mardröm, kan Sam Berger inte skilja upp från ner och lite så känns det att kastas in i hans och


LÖSNINGAR & VINNARE

Rätt lösning Ord i fokus 2 2018 ÅTERVÄNDANDE TILL URSPRUNGLIGT LÄGE

Rätt lösning Klassikern 2 2018 E T T Å R S A V T A L E N

G E S O K A A D E R R A I N E R O Ä P

N T I D C U A E H T R I M E R O A F F L I K A L J E I Ä R G A R D R R A V S P N E P N N A P G O D S R K C A N K L S T

L P A E N M A D M E A R K N E N A P C A R K T N E R I R N A N G

MYTEN

Alltid kluriga klassikern klarade bland annat: Lola-Britt Schütz, Västervik, Kerstin Dimbodius, Göteborg, och Siv Johansson, Borås. De belönas med tre trisslotter var.

K

KNORDE ÄR STRUTS- RANDE I MÄNGD LIKA LÅT KALLE ANKA

M U S A SITUATIONERNA I DENNA STUND

KANJON

I

KÅLLES KVINNA

KRICKA

A D A

N U L Ä G E N D A L A R A

GOJA VAR BÖRGE HELLSTRÖM TILL ROSLUND PRONOMEN

K A

F A B E L N

SÅNGMÖ

MÅNGA SÅDANA KAN BILDA SVALL SJUKHUS SNITS

O R D K S

E R

SARKASMER RESERVERA

I

N N A N

R O N I VÄDERSTRECK VOLYMMÅTT

S

T A B E L L A

PÅ BIL I LINZ TÖLPEN GROVKORNIG SNÖ

VI SORTIMENT

O S

GRUNDSMAK GREVE I WALES

F

I R N

UPPHÖJA FÖR F.D. DRINKARE

VÄSKTYPER TAPPAS UPP OCH ETIKETTERAS

MÅNGÅRIGA SKÄRAN

S V E A R TON OCH STAD KORT

L A

VIMSANDET EN ASKESTAD

LÅTER

OXUDDE SOM EN 39-18

MYGGA

GAV SKÅDISTHURMAN

I

SKRAL FÖRST I E-POSTSVAR

J

BOK I UNDERNEVIIM KANT I GT

DREJARMATERIAL

U S E L

E R L A D E

B U T E L J E R BLOTT ÄR OFTA TORP

B A R A

G A M L A NÖT OCH 91:AN STREAMNINGEN

PLANTAN

OMNIVOR

SKYDD ORDNAD PÅ HJÄSSA

Ö R T E N

N A R BALT

KOMPONENT

D

ADJUNKT

M A N D E L

I R R A N D

A – 3 – Agatha Christie – Mordet på Orientexpressen B – 5 – Homeros – Odysséen C – 6 – Carina Burman – Babylons gator D – 4 – Robert Louis Stevenson – Skattkammarön E – 2 – Tove Jansson – Resa med lätt bagage F – 1 – Jack Kerouac – På drift

LOTSA DISTANSERADE

L Ä ÄR BLODIG BIFF

R

S T Y R A

E S T

K

TINA OLIN

SLUMPADE BORT

R

A L L Ä T A R E GENUORNA & RIOJA

S A L O M E

S E G L I

HENNES KRITIKERROSADE BOK 2011?

EVA EMMELIN

E R

R

A D L A

M A R A L E E

Molly Bloms värld igen. Hur var det nu allt hängde ihop? Inte för att Sam har någon aning, att säga att han är ute på djupt vatten är en underdrift. Han är efterlyst för ett mord han inte begått – oklar över sin roll i jakten på den verklige mördaren. Och Molly Blom ligger i koma med hans barn i magen. Efter den inledande förvirringen kommer jag upp och hämtar luft ungefär en tredjedel in i boken. Då är jag fast. Tar kraftiga simtag utan att bry mig om riktningen längre, vill bara återigen följa Dahls ordvirvlar som jag av erfarenhet vet kommer att ta mig långt från den punkt jag från början förutser. Inte blir jag besviken heller. Utan att säga för mycket kan jag konstatera att den som hoppats på ett storslaget slut får sitt lystmäte. Arne Dahl knyter ett finmaskigt nät av varenda lös tråd, och passar på att fånga in några av sina gammgäddor i det när han ändå är igång. Den enda besvikelsen är den gnagande känslan av ett definitivt slut. En misstanke om att det här är det sista vi ser av ett helt gäng gamla vänner inom Arne Dahls polisväsende. Men vem vet var strömmen tar oss?

B

U M A M I

L U N S E N

LEVDE I MÄLARDALEN

Att kombinera rätt bok med rätt författare lyckades Mimmi Lasses, Falun, Magne Soltan, Lidköping, och Eva Enoksson, Luleå, med och får därmed tre trisslotter var.

BISTRON TAR MATVARAN TILL KASSAN

U

M E D F Ö R F A T T A R E N

FÖRE SIFFERÖVERSIKT

Rätt lösning Den okända författaren 2 2018

HANS NYA?

UN HÄR PASSÉ HOS RÄDDAR MÅNGA OSS LIV

INDRIVARE BALJA

EFTER

M A S

N N E H A D E

FÖRFO- PLUSGADE POLEN ÖVER

A N O D E N

Koll på sina författare hade Bo-Lennart Backman, Obbola, Berith Thoor, Linköping, och Urban Holm, Katrineholm. De vinner därmed tre trisslotter var.

Författarlivet Virginia Woolf Översättning: Rebecca Alsberg Ellerströms

Virginia Woolf är en av mina absoluta favoritförfattare. Hennes språk och uttryck briljerar i framför allt hennes senare skönlitterära verk, och att läsa hennes essäer är som att hitta ingångarna till både hennes faktiska och intellektuella värld. Här kan hon på ett annat sätt än i romanerna slappna av och låta pennan flöda både vad det gäller språk och ämnen. De relativt korta och alltid personliga reflektionerna är ofta riktade till en specifik person eller grupp, vilket ger hennes skarpa intellekt och vassa humor fritt spelrum. Och för oss som läser betraktelserna så här ett ungefärligt trekvartssekel senare ger de dessutom en inblick i hennes närmaste omgivning och dess förutsättningar. Både för Virginia själv och för de människor vi möter genom hennes penna. Författarlivet är den sista boken av fem

i förlagets utgivning av författarens essäér och liksom London, Kvinnor, Böcker och Personligt är urvalet fokuserat runt ett specifikt, men ganska löst definierat, ämne. Det är ett grepp som fungerar alldeles utmärkt. Virginia Woolf var en oerhört produktiv skribent och att läsa hennes essäer ämnesvis snarare än kronologiskt förstärker bilden av henne både som person och författare. Hennes karakteristiska röst har fortfarande saker att säga oss i frågor som på många sätt ständigt är aktuella. Att läsa om livet genom Virginias ögon är att se det lite tydligare. ANNA RIKNER

Nästa nummer kommer i november! Tema: Jultips biblioteket i fokus 3 2018 31


Specia lpris fö r di k

Rötterbokhandeln öper i

Arkiveringshandbok för släktforskare!

!

g som ibliote k

n till b

Nyhet!

Arkiveringshandbok för släktforskare lyfter fram det du bör göra för att ditt eget arkiv ska bli så bra som möjligt. Boken är ett stöd för dig som skapar arkiv; för ditt eget material och det som finns i din släkt- eller släktforskarförening. I lättläst form lyfts det regelverk som finns fram, och i vilka situationer reglerna gäller. Boken behandlar även nyttan av att planera arkivet i tid och att kasta så mycket som möjligt.

Svenska kvinnor - pionjärer och förebilder I detta häfte har vi plockat ihop ett 30-tal kvinnor som på olika sätt gjort avtryck i historien. Kvinnorna presenteras med biografier, fotografier och en 3-generationers antavla.

Sveriges dödbok 7 (förhandsversion) Du har väl inte missat Sveriges dödbok 7? Dödboken innehåller 11.3 miljoner poster uppgifter om avlidna i Sverige från 1860-2016. Dödboken finns att köpa som DVD-skiva eller USB-minne och fungerar på PC och MAC datorer.

Erbjudande vid prenumeration av Släkthistorisk Forum! Självklart vill du också läsa Sveriges ledande tidning om släktforskning! Smarta tips, spännande nyheter och reportage som hjälper dig att komma dina anor in på livet.

Just n u!

+

Beställer du via nätet får du välja mellan Släktforskarens lilla faktabok 1, 2 eller 3 på köpet. Beställ på nätet: www.genealogi.se/shf-erbj

Fler skivor, böcker och hjälpmedel hittar du i Rötterbokhandeln, Sveriges Släktforskarförbunds nätbokhandel. Köper du in till ett bibliotek eller studiecirkel? – Då handlar du till specialpris! Kontakta Rötterbokhandeln för prisuppgift och beställning: e-post: bokhandeln@genealogi.se tel: 08 - 4407550. Välkommen in i Rötterbokhandeln: www.rotterbokhandeln.se