Issuu on Google+

M

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 3/2010 PRIS: 49 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 3/2010

Dela vår erfarenhet

WIN A TRIP

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

3

TEKNIK

MÄNSKLIGT

DESIGN

Johan Silfwerbrand tar oss med till Chicago och ACIs betongmöte

Maud Olofsson berättar inte allt hon vet och vill helst vara i skogen

Känslosam inspiration från djur och natur

res med oss till ett av våra intressanta projekt Sacha Smederevac

Mat & betong

www.sika.se

BUCO NERO, GARAGET SOM BLEV RESTAURANG

Burj Dubai SÅ BIDROG BETONGEN TILL VÄRLDSREKORDET

Victoria Tower Följ element 402 från fabrik till montage

Innovation & Consistency since 1910 BET0310_1_52_omslagJ.indd 1

Tävla nu - och res med oss till ett intressant projekt. www.sika.se

www.betong.se / ÖVER 300 UNIKA BESÖKARE PER DAG/ BETONGTV LIVE VARJE MÅNAD/ FRÅGA EXPERTEN EN SUCCÉ/BETONGNYHETER VARJE DAG!

2010-05-24 10:54:54


STRUX 90/40 ®

Innovativ armering med syntetisk makro-fiber

Grace Construction Products Den nya tidens armering för betonggolv, platta på mark, kompositbjälklag och prefab. Kan med fördel användas i djurstallar och på gång-/cykelbanor. • Förbättrar mekaniska egenskaper • Ersätter armeringsnät och/eller stålfibrer • Kostnadseffektiv armering • Inga Rostfläckar • Kan användas där annan armering kan skada djur, människor eller fordon.

www.graceconstruction.com 042-167800 BET0310_annonser.indd 2

2010-05-24 12:39:16


INNEHÅLL NR 3/2010

11

Piren Örnen

ARTIKLAR & REPORTAGE 11 Inblick | Piren Örnen Piren fyller 15 och Håkan Cullberg visar sitt mästerverk.

12 Projektet | Victoria Tower Vi besöker Victoria Tower med Europas modernaste skalväggar och plattbärlag.

22 Arkitektur | Betongrestaurang Tidskriften Betong hälsar på en stjärnkock i hans nyöppnade betongrestaurang på Roslagsgatan i Stockholm.

27 Granskat | Inför valet Alla politiska partier vill ha kvar ROT-avdraget och livscykelkostnaderna ges större utrymme i offentliga upphandlingar. Detta och mycket mer visar en undersökning som Tidskriften Betong låtit göra.

32 Miljö | Betongrör Meag Va-system presenterar betongrör med en tillsats som hindrar bakterier att bilda svavelsyra vilket gör rören konkurrenskraftiga i aggressiva miljöer.

22

Betongrestaurang

Häng med ner i en värld av hantverk och betong.

12 Victoria Tower

Det blir inte bara en gnistrande obelisk utan också hotell och kontor. I VARJE NUMMER! TEKNIK 4 Ledare

44 Vimlet

Av miljonprogrammets hus har hälften tegelfasader.

Under pompa och ståt blev Svenska Fabriksbetongföreningen och Betongvaruindustrin Svensk Betong.

7 Mixat Starka köper Kilenkryssets fabrik i Arboga och Erik Giudice Architects gör mässhall norr om Malmö Arena.

45 Inspiration Erik Guidice berättar om sin favoritbyggnad i Paris.

9 Designat

48 Betongföreningen

Vi visar en toalettserie och ett screentryck av betong.

49 Anslagstavlan

20 Människan i centrum Anders Klittmar redogör för högdelens stabilitet på Victoria Tower.

21 Spännande spänningar Kjell Wallin har kollat grundläggningen av Victoria Tower.

33 BIM och jordbävningar

Anders Wikdahl berättar om Botniabanan.

Vi tipsar om betonghantverkaren Stina Lindholms kurser på Pilgårds Boge på Gotland.

Johan Silfwerbrand berättar om ACI, den amerikanska betongföreningen.

42 Aktuellt

50 Mänskligt

Burj Dubai får världens högst belägna utsiktsplats.

Maud Olofsson svarar på våra 18 frågor.

Ylva Edwards och Mikael Kinnmark skriver om blåsbildning i betong.

41 Hallå där

37 Inga Blåsor

BETONG 3/10

BET0310_03_innehallJ.indd 3

3

2010-05-24 11:00:16


» Så miljonprogrammets förorter är egentligen tegelförorter. «

Vision Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

LEDARE ROGER ANDERSSON

Utgiven av

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH MELLANRUM, BLOGGAR PÅ BETONG.SE STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

BETONGFÖRENINGEN

Roger

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 Fax: 08-762 62 39 www.betong.se

Redaktion CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR

Johan

Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

REDAKTÖR

Alexandra

Alexandra Cederquist: alexandra@betong.se Telefon: 0733-80 80 52

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: jenny@betong.se Telefon: 0733-40 40 95

WEBBREDAKTÖR/

Jenny FOTOGRAF

Julia Persson: föräldraledig Telefon: 0702-34 35 38

REDAKTIONSRÅD

Julia

Kjell Wallin, Nathalie Bellan, Mats Emborg, Sten Forsström, Lennart Lif, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund och Anders Rönneblad.

Annonser ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

Prenumeration MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 Fax: 076-765 37 60 prenumeration@betong.se

Miljonprogrammet måste man börja med miljonprogrammet.” Det tyckte Mark Isitt, arkitekturkritiker på GP, när han delade ut Betongvaruindustrins Arkitekturpris den 4 maj i Kulturhuset i Stockholm. Han berättade om göteborgsförorten Bergsjön, där 16 personer bor i en tvåa, 64 procent av barnen faller under fattigdomsstrecket och männen lever 10-15 år kortare än i andra förorter. Ett radhus kostar 700 000 kronor i Bergsjön, men samma radhus kostar fem gånger mer i innerstan. Det finns 120 nationaliteter i Bergsjön och tusen papperslösa flyktingar, utan rätt till utbildning bostad och sjukvård. Men det finns hopp. Mark Isitt berättade om Bilbao som för 14 år sen hade 25 procents arbetslöshet, var en hamnstad på dekis och mest känd för att vara en hemvist för baskiska separatister. Sen kom Fosters tunnelbanestationer, Calatravas flygplats och inte minst Gehrys Guggenheimmuseum. Arbetslösheten har sjunkit till sju procent, staden har årligen en miljon besökare och antalet hotellrum har tredubblats. Enbart museet bidrar årligen med 2,3 miljarder svenska kronor till staden. Jag tycker Mark Isitt har rätt. Men först vill jag påpeka hur fel han har. Miljonprogrammet är inget betongen behöver göra upp med. Av de 1 006 000 bostäder som byggdes under tiden 1965-74 är ungefär en tredjedel småhus, en tredjedel låghus och endast 25 procent höghus med fem våningar eller mer. Ungefär hälften av flerfamiljshusen ligger i områden med tio hus eller fler. Så områden som Bergsjön är inte representativa för miljonprogrammet. Bergsjön är ett undantag. Sen är det faktiskt så att den allra vanligaste fasadbeklädnaden för miljonprogrammets hus är tegel. Hälften av alla hus har tegelfasader, 20 procent har puts och endast 15 procent har betongfasader. Nästan lika många som fasaderna i plåt. Så miljonprogrammets förorter är egentligen tegelförorter. Eller putsförorter. Eller plåtförorter. Inte nödvändigtvis betongförorter. Om vi ska kräva ansvar för miljonprogrammet och det som följde i dess kölvatten är det lämpligare att vända sig till arkitekter, politiker, stadsplanerare och byggherrar. Betongen däremot var väl det bästa som hänt miljonprogrammet. Men åter till det rätta. Precis som Mark Isitt anser, så kan arkitektur påverka. Bergsjön kan bli ett nytt Bilbao. Det är en kittlande tanke som tål att tänkas på. Tyvärr ligger det dock inte på betongbranschens bord. Det är upp till politiker, stadsplanerare och byggherrar. Men om de vill förändra och låta Calatrava, Foster eller Gehry rita något i Bergsjön så står förstås betongen gärna till tjänst.

”OM BETONGBRANSCHEN SKA FÖRBÄTTRA SITT ANSEENDE

Pris Lösnummerpris: 95 SEK, finns även att köpa i utvalda Presstop-butiker. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Omslagsbild Sacha Smederevac av Kent Johansson

4

Saxat

Klippt och skuret

är de anställda inom bygg och anläggning i Sverige mer nöjda än tidigare. Detta enligt en undersökning frän Ennova. Anledningen tros bland annat vara att det trots krisen, finns en stark tro på företagens långsiktiga framtidsutsikter.

NÄR ARKITEKTERNA har mycket att göra kommer byggjobben inom ett halvår. Så säger de gamla uvarna. I senaste numret av Arkitekten fanns mer än dubbelt så många jobbannonser som i samma nummer för ett år sen. Om ett halvår vet vi om uvarna har rätt.

TROTS LÅGKONJUNKTUR

BETONG 3/10

BET0310_04_ledareJ.indd 4

2010-05-24 11:12:03


X-SEED

®

Vårt bidrag till hållbart byggande. Med vår unika accelerator blir du effektivare och ännu mer miljövänlig genom minskade 2 CO utsläpp.

BASF AB Metallvägen 42 195 72 Rosersberg 08-756 01 65 www.basf-cc.se

Adding value to concrete

BET0310_annonser.indd 5

2010-05-24 12:39:22


Läs mer och se filmen om våra hållbara bostads hus på strangbetong .se

Vilken personlighet har dina väggar? Fasaden står ofta för det första intrycket när du möter en ny byggnad. Vare sig den kontrasterar mot eller harmonierar med närmiljön bidrar den väsentligt till husets personlighet. På Strängbetong är vår ambition att driva utvecklingen av hållbara och vackra fasadytor. Många av våra fasader har vi utvecklat i samarbete med kunder och arkitekter.

BET0310_annonser.indd 6

En yta vi är extra stolta över är Grafisk Betong. Det är ett sätt att skapa bilder och mönster direkt i betongen. I produktionen trycks mönstret med ett ämne som gör att det yttersta lagret av betongen inte härdar. När den färdiga ytan sedan spolas av med vatten framträder mönstret som gravyr i betongen. Det tycker vi är smartare (och snyggare) byggande.

2010-05-24 12:39:33


MIXAT Utvalt & designat

redaktör alexandra cederquist mejla alexandra@betong.se

Starka starkt framåt Starka köper Kilenkryssets fabrik i Arboga och blir därmed en starkare aktör i Mälardalen. 100 miljoner kronor investeras de närmaste åren för att utvidga produktionen i fabriken och antalet anställda beräknas öka från tio till 40. Således tar Starka över aktierna i Kilenkrysset Prefab. Starka tar nu steget upp från Skåne och får snabbare leveranser till marknaden i Svealand. – Vi är idag praktiskt taget fullbokade i våra fabriker i Skåne fram till semestern och har den senaste tiden märkt ett trendbrott i efterfrågan. Vi får ofta förfrågningar från Mälardalen och behöver mer produktionskapacitet för att kunna följa med våra kunder, men även produktion på plats eftersom det av miljö- och kostnadsskäl inte är försvarbart att skicka produkterna så långt, säger Lars Henrik Persson, vd Starka.  

Midroc väljer fransk lösning Det blir Erik Giudice Architects i Paris som får rita vidare på sitt förslag till ny mässhall norr om Malmö Arena i Hyllie. Det står klart sedan Midroc valt bland förslag från fyra inbjudna arkitektkontor. Erik Giudices förslag innebär att den stora mässhallen

mitt inne i huskroppen ska kantas av butiker och restauranger i en flikig form och att taket ska täckas av grönska. I framtiden kan anläggningen komma att byggas ut över Annetorpsleden. Vägen är byggd så att det finns plats för en överdäckning och

den görs så snart finansiering finns. Midroc räknar med att själva mässhallen ska stå klar till senvåren 2011 och hela första etappen på sammanlagt 17 000 kvadratmeter till hösten samma år. Den första etappen beräknas kosta 175 miljoner kronor.

Lotta Bergman ny vd på Strängbetong

Kalix betongturistar

Trafikverkets första dagar

Det blir Charlotte Bergman,

Sedan den 19 mars har man

affärsområdeschef för Projekt och Teknik på KF Fastigheter, som tar platsen som ny vd på Strängbetong. Hon tillträder tjänsten den 7 juni och ersätter Johnny Ståhl som går i pension. -Det är väl främst två skäl till att jag valdes som ny vd. Det ena är min person och mina erfarenheter och det andra är mina kontakter i betongbranschen, säger Charlotte Bergman. Hon har ett förflutet inom NCC både som entreprenör och med projektutveckling med inriktning på bostäder. Charlotte Bergman har också varit mycket aktiv i Betongföreningens kvinnliga nätverk.

jobbat med Kalix nya turistområde Strandängarna. Det var då som markentreprenörerna började arbeta med grunden till de planerade trivsel- och rekreationsområdena med parkeringar, bad- och poolanläggningar. De ansvariga för driften, fritidsoch kulturförvaltningen, hoppas att anläggningen blir en viktig del i strategin att utveckla turismen i Kalix. För att göra detta måste även gator göras om och Vägverket har börjat bygga om E4:an förbi Kalix centrum. Det rör sig om två cirkulationsplatser och en gång- och cykeltunnel. Det blir också nya nedfarter mot Strandängarna.  

Den 1 april bildades Trafikverket. Myndighetens huvudansvar inkluderar den långsiktiga planeringen av transportsystemet för väg- och järnvägstrafik, liksom sjö- och luftfart. Trafikverket ska sköta byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Myndigheten kommer att ansvara för den verksamhet som tidigare sköttes av Banverket, Vägverket samt vissa verksamheter vid SIKA, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. I och med det nya Trafikverket avvecklas Banverket, Vägverket och SIKA. Avsikten är att förenkla tillvaron för resenärerna och näringslivet, stödja utvecklingen i Sveriges regioner och ge mer för varje satsad skattekrona.  

Peab köper projektutvecklingsverksamhet Peab har tecknat avtal om att förvärva samtliga aktier i Ång-

ström & Mellgren. Bolaget är verksamt i Mälardalen inom projektutveckling, bygg-, och byggserviceverksamhet. Ångström & Mellgren har cirka 85 anställda och omsättningen för 2009 uppgick till 247 miljoner. Förvärvets genomförande är villkorat av Konkurrensverkets godkännande.  

Betong 3/10

BET0310_07_mixatJJ.indd 7

 7

2010-05-24 12:07:43


BET0310_annonserJJ.indd 8

2010-05-25 09:41:48


designat

Trendbetong Kaffebordet Rosen och Bladbänken är Anders Lönns senaste betongmöbler. Nu är de till salu och bordet kan bli ditt för 5 000 kronor och bänken för 8 000. www.anderslonn.se

Skulptur inspiration Jackie Persson inspireras av naturen, men också av människor och djurs beteenden. Vid beställningar undrar hon alltid vilken känsla kunden vill att skulpturen ska väcka och när hon sedan skapar, ser hon till att hålla fast vid den känslan.    www.jackiepart.com

Toalettserier av betong Lovisa Wattman har designat tvålkoppen och

toasetet som båda tillverkats av mjuk betong. Tvålkoppen säljer hon för 198 kronor och toalettborsten för 350. www.iris.se

Glas- och betongskulptur Det är på Ateljé Cigarrvägen det händer. Det är här som Gunvor Larssons klassiska läppar och lampor av glas kommit till, liksom Susann Wallanders screentryckta dekorglas. Nu har teamet även gjort ett screentryck av betong. www.atelje16.com

Betong 3/10

BET0310_09_designatJJ.indd 9

 9

2010-05-24 13:16:38


Bangolf i världsklass Tantogårdens Bangolfklubb, vackert belägen vid Mälarens utlopp mot Saltsjön, har i många år roat stora som små, och är dessutom hemvist för spelare i den internationella eliten. Banan är helt ombyggd och i förstklassigt skick – och sådan ska den förbli i många år framöver. Klubben valde att bygga en betongbana för att den är mer underhållsfri än en filtklädd bana. Man ville ha en högklassig bana, eftersom VM i bangolf 2011 ska arrangeras här, med SM i år som genrep. Spel på betongbana blir snabbare än på filtbana, och resultaten blir bättre.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Fotograf: Daniel Hertzell

Prova själv!

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0310_annonser.indd 10

2010-05-24 12:39:35


INBLICK

Osvensk visionär MER OM

Piren Örnen BESTÄLLARE: Lindholmen Utveckling ARKITEKT: Håkan Cullberg KONSTRUKTÖR: Håkan Cullberg ENTREPRENÖR: Byggmetod i Göteborg BETONGLEVERANTÖR: Precon (numer Abetong) FÄRDIGSTÄLLD: 1995

Piren Örnen fyller 15 år i år. En bortglömd byggnad som fått mer uppmärksamhet utomlands än i Sverige. Arkitekten Håkan Cullberg tar oss med ut på piren i Lindholmen, utanför Göteborg. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM skapa något intressant, något som tänjer gränserna. – En byggnad ska stå där i hundra år och då duger det inte att rita lådor. Man måste våga och inte göra det som alla förväntar sig, säger Håkan Cullberg. Byggnaden har aldrig blivit erkänd i Sverige. Den blev inte omskriven i något av tidskriften Arkitekturs åtta årliga nummer som bevakar och lyfter fram den svenska arkitekturen. Inte heller vann den Betongvaruindustrins Arkitekturpris. Däremot lyfte den engelska tidskriften The Architectural Review fram piren i majnumret 1997. Efter en lång utläggning om hur svensk arkitektur har förfallit sen Östbergs, Asplunds och Lewerentz dagar och blivit medioker skriver man en lång artikel om Örnen och framhåller den som ett av få undantag från den finansiellt, byråkratiskt och entreprenörsstyrda svenska arkitekturen. – Svensk arkitektur är väldigt tillbakahållen. Det finns en ”följa-John”-mentalitet. Allt ser ut som i Hammarby Sjöstad oavsett om det byggs i Värmland, Norrland eller Skåne. Piren Örnen är osvensk i sin design

och karaktär och fick mycket kritik när den byggdes. Den sticker ut och går inte att gömma, säger Håkan Cullberg. Nu har den 15 år på nacken och Håkan Cullberg får många erkännanden om att den fungerar. Flera styrelser har sammanträtt i »think tanken« och fattat stora beslut. – Bäst är att ta Älvsnabben över, vandra genom hamnen, ut på piren och ta trappan upp. Där sitter man nästan som i en båt och ser horisonten och båtarna som passerar förbi. Då ser man möjligheterna och får många nya tankar, säger Håkan Cullberg.

.

BILD: HÅKAN CULLBERG

– DET FINNS INTE dess like, säger Håkan Cullberg framför det som inte bara är älvsnabbenbåtarnas servicebyggnad som var beställningen i den tävling som Cullberg vann. Håkan Cullberg tog i ordentligt och lade till en utsiktsplats och en ”think tank”. Tre i ett. – Trappan upp till utsiktsplatsen är inspirerad från Maya- och Aztekkulturen. Det är som en offerplats där man vandrar upp för att skåda Gud, en resa i tanken i stället för i tid och rum som skapar nya tankar, säger Håkan Cullberg. Eftermiddagssolen värmer de prefabricerade betongytorna som är något så unikt som element tillverkade för att se platsgjutna ut. Med fejkade formstagshål. Betongen är målad med blå Kein-färg och rullad med ett lager silikatlösning. Piren vi står på heter förresten inte längre Örnen. Den har tillägnats Sören Mannheimer, den gamle ordföranden i Chalmers stiftelse. Håkan Cullberg ler och säger: ”Det var det finaste de kunde komma på”. En arkitekt har ett ansvar, menar Håkan Cullberg. Ett ansvar mot tredje man att

BETONG 3/10

BET0310_11_cullbergJJ.indd 11

11

2010-05-24 12:29:42


PROJEKTET

Victoria Tower En staty av Charlotte Perrellis mikrofon blir Stockholms näst högsta byggnad. Men den blir inte bara en gnistrande obelisk, den blir också hotell och kontor och får namnet Victoria Tower. Betongen bidrar med Europas modernaste skalväggar och plattbärlag. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

– VI VAR TIDIGARE Europas modernaste elementfabrik och med den nya tillverkningslinjen har vi ju inte blivit mindre moderna, säger Inge Andersson, Skandinaviska Byggelements vd på telefon när en guidad visning bokas in. Skandinaviska Byggelements fabrik i Katrineholm har en spännande historia. Den invigdes 2003 av dåvarande statsminister Göran Persson som i sitt invigningstal presenterade den statliga Träbyggnadsstrategin och alla tänkta fördelar med att bygga med trä. ”Men det här är också bra”, avslutade han sin utläggning. Fabriken fick också pryda framsidan på den då precis omgjorda Tidskriften Betong, vilket fick en del reaktioner. Byggnaden var ju i plåt! Nu sju år senare är jag tillbaka vid den vita plåtlådan och parkerar direkt vid entrén utan trängsel från mobila TV-studior, polisbilar och Perssons svarta volvolimousiner. En trappa upp, längst bort i korridoren, sitter Johan Öberg framför sin skärm. En färggrann bild visar på ett skalväggselement som snart ska tillverkas nere i fabri-

12

ken. Det är väggelement nr 402 som ska monteras på fjärde våningen på Victoria Tower i Kista. Allt som behövs är en dataöverföring till fabriken. Victoria Tower är en kombination av norske hotellbyggaren Arthur Buchardts vilja att bygga spektakulära hotell i Norden och svenske arkitekten Gert Wingårdhs förmåga att förverkliga den. En kombination som var nära att prövas redan tidigt på 2000-talet. För ni minns väl Scandinavian Tower, det gigantiska hotellet som skulle ta plats ute på Hyllie bredvid Percy Nilssons arena? Hotellet skulle bli 325 meter högt, en meter högre än Eiffeltornet och därmed Europas högsta byggnad. Över en natt den 11 september 2001 blev det inte så populärt att bygga högt längre och hotellet blev aldrig byggt. Istället blev det Clarion Hotel Sign på Norra Bantorget i Stockholm, som öppnade 2008 som blev Wingårdhs och Buchardts första samarbete. Ett hotell som i betongvärlden mest är känt för de kvarsittande väggformarna tillverkade av en blandning med träfibrer och cement och

Magnus Andsveden lossar väggelement nummer 402 vid Victoria Tower i Kista. Alla som jobbar vid Victoria Tower får gå en tvådagarskurs för arbete på hög höjd där de påminns om säkra lyft och att använda livlinor.

BETONG 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 12

2010-05-24 11:48:34


BETONG 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 13

13

2010-05-24 11:48:38


PROJEKTET

Ett element blir till. Väggelement 402 ritas upp i konstruktörens dator. Med ett klick överförs uppgifterna till fabriken intill där robotar lägger ut avstängare och plottrar upp för eldosor och annat. Najning och utläggning av betong görs manuellt. Skalelementet vänds i ny betong och finjusteras. Det färdiga elementet lastas på bil och så bär det iväg för montering. En skalvägg med både skal 1 och skal 2 tar cirka 36 timmar att bli klar från början av produktion tills den härdat färdigt. Härdningen tar cirka åtta timmar.

14

sin reflekterande fasad mot bangården som består av betongelement med ingjutna granitskivor. Det klonkar till när roboten har läst in Johan Öbergs information och greppar fyra magnetklossar åt gången och släpper ner dem på stålformen i ett underligt mönster som bara roboten förstår. När de avlånga magnetklossarna är på plats fortsätter roboten med att sätta ut de 70 millimeter breda avstängarna och nu börjar ögat kunna läsa sig till hur elementet ska se ut. Nästa stålform rullar fram i bakgrunden, rengjord och behandlad med formolja, allt automatiskt.

– Det första manuella momentet är när distanser för armeringen läggs ut, säger Niklas Ericsson, Skandinaviska Byggelements projektledare för Victoria Tower. En robotarm far runt och plottrar upp var eldosor, rör och slangar ska sitta någonstans. Victoria Tower blir över 120 meter högt och kan därmed kalla sig en skyskrapa. Gränsen går vid 100 meter. Den kan också kalla sig Sveriges tredje högsta byggnad efter Turning Torso och Kaknästornet. Men hade den blivit några meter kortare hade den inte ens varit högst i Kista. Kista Science Tower skuggar med sina 117 meter.

BETONG 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 14

2010-05-25 10:42:08


Armeringsrullarna rasslar till när armeringen rätas ut och klipps i rätta längder. Roboten lägger sen ut dem i ett rutmönster och skickar vidare formbordet till robotkompisen bredvid som svetsar. Niklas Ericsson klättrar upp på trappan, över armeringsrullarna, till ett kontrollrum där en skärm visar att allt går rätt till. En liten armeringsstump har hamnat snett och killen i rummet får klättra ut på formbordet och justera. Väggelement 402 är framme hos Rickard Gustavsson som med sin låda på magen fjärrstyr basken som tar sig fram via travers i taket. Det enda Rickard Gustavs-

son behöver tänka på är att fördela jämnt. Den automatiska betongstationen har redan blandat efter Johan Öbergs information och basken kommer lydigt med en rätt dos C32/40 med ett vct på 0,55. Den är inte självkompakterande så ett vibratorbord får ruska om lite innan 402:an tas upp i taket mot härdningskammaren. Där får den tillbringa sju timmar i 20-gradig värme innan det är dags att vända den och gjuta den andra sidan. Arthur Buchardt byggde sitt första hotell lagom till OS i Lillehammer 1994. Då hade han tröttnat på sitt ärvda rörmokarföretag och sina 250 anställda. Då såg

han sig inte som hotellägare för alltid och sålde med en vinst på 60 miljoner kronor efter två år. Men nu har han ändrat uppfattning. Han bygger hotell som han ensam äger och sen hyr ut. Och det ska vara prestigehotell och stjärnarkitekter. Frank Gehry ritade ett hotell i Malmö som inte blev byggt, Snöhetta ritar ett hotell i Oslo och Herzog och de Meuron ett i Helsingfors. – Det är helt okej att jobba tvåskift. Nattskiftet tas av en speciell grupp och det är jag glad att slippa, säger Markus Lundkvist som är den som tar emot 402:an när den kommer ut ur härdningskammaren BETONG 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 15

15

2010-05-25 10:43:01


projektet

På Victoria Tower används ett så kallat Protection Shield, en klädd vägg i tre våningar som vandrar med uppåt. Det skyddar mot regn och vind och tar bort höjdkänslan.

för att vändas och hissas ner i ny betong för att få sitt andra skal. Vakuummunstycken håller fast 402:an, bordet vänds och så hissas det ner. Markus Lundkvist mäter att skalen ligger inom toleranserna som är på tio millimeter. Hm, sju millimeter. Markus Lundkvist tar fram en kofot och böjer till. Ny mätning gör honom nöjd och så får 402:an en ny omgång i härdkammaren. – Det är Lambertsson som bjuder på tårtan, deras första byggbod är klar, säger Niklas Ericsson när vi tar paus i fikarummet. Lambertsson, som är ett Peabföretag precis som Skandinaviska Byggelement, har hyrt in sig i fabriken där de renoverar

ut dem till lastkajen utanför där en stor gaffeltruck håller koll. Varje plats har ett nummer så rätt projekt får rätt element. Det dammar ute på gården i Katrineholm. En grå, finkornig sand av avskavd cementhud från alla element som passerar, virvlar upp med vindpustarna. Magnus Andsveden från Sörmlast står på ett flak och försöker få ordning på spännbanden samtidigt som en cementbil rullar bort mot betongstationen för att fylla på. Den möter ballastbilen som gör sin femte och sista vända för dagen. Fabriken verkar omättlig. Så är det 402:ans tur. Långa gafflar svänger upp den i luften och med en beundransvärd precision prickar truckföra-

»Betongväggarna har inte kunnat anpassas efter övrig bärande stomme utan betraktas som egenvikt vilken ska bäras av varje våningsplan.« byggbodar. Jag föreslår att de kan bygga bodarna i betong så slipper de renovera, men Lambertssons kille tar det som ett skämt. Han skrattar och öppnar en tårtkartong till. Traversen som kommer med den nu helt klara 402:an är prydd med skrumpnande ballonger. Någon fyllde år igår. 402:an passas in på ställningen tillsammans med 403:an och några andra. Sen tar bandet

ren elementställningens hål med de små plintarna som sticker upp på lastbilsflaket. Spännband runt och så iväg. Magnus Andsveden ställer lastbilen i närheten av hemmet i Katrineholm och tar kväll. Betongelement är inte så stöldbegärliga. Nästa morgon klockan 9.00 sitter Magnus återigen i bilen. Det är dags för 402:an att göra nytta. På fjärde våningen i Arthur Buchardts senaste hotell i Kista.

Leveranstid är 11.15. – Det finns två vägar att ta från Katrineholm till Stockholm. Antingen över Enköping och så E18 upp, men eftersom det inte är rusningstrafik tar jag den andra vägen, via Strängnäs och sen över Södertälje. Den är närmre, säger Magnus Andsveden. Strax efter klockan elva möts Magnus av Niklas Ericsson som tagit bilen upp för ett avstämningsmöte med byggledningen. Han står fyra våningar upp tillsammans med Mikael Svensson som är montageledare från VSAB, Västsvenska Stålkonstruktioner AB, som har entreprenaden för montaget. – Det är en del samverkansbalkar, men även mycket stål. För betongmontaget hyr vi in personal från Strängbetong, säger Mikael Svensson. Magnus Andsveden kopplar fast 402:an i sina lyftbyglar och så svävar den upp mot den klarblå Kistahimlen. Solen får montagekillarna att kisa när de med aluminiumstegar styr in 402:an på plats. Ett vattenpass får sista ordet innan stämpet skruvas fast i plattan. Nu återstår bara en ifyllning av fabriksbetong innan 402:an är färdig för sin insats i Victoria Tower. Må du leva ut i hundrade år. Arthur Buchardt vill ha betongväggar i sina 300 hotellrum som upptar de 22 våningarna längst ner. Det komplicerar något eftersom väggarna inte får ta några laster, utan allt ska bäras av betongfyllda stålpelare. Det gör att skalväggarna slutar några centimeter under bjälklagen. – Betongväggarna har inte kunnat anpassas efter övrig bärande stomme utan betraktas som egenvikt vilken skall bäras av varje våningsplan, säger Anders Klittmar, konstruktör på Integra. Ett hotell har sina begränsningar för en konstruktör. Det är fullt med små rum som alla ska ha ett badrum. – Som konstruktör måste du i möjligaste mån anpassa konstruktionen efter schakten som styrs av hotellayouten och i detta projekt även av de prefabricerade badrumsmodulerna. Victoria Tower är en förhållandevis slank konstruktion med sin höjd på knappa 120 meter och bredd på 16,5 meter. Stabiliteten utgörs av två platsgjutna kärnor vilka gjuts i hållfasthetsklass C50/60. Arbetet bedrivs med så kallad klätterform i cykler av 2,9 meters höjd. Stabiliserande kärnor efterspänns med avtagande antal linor upp till plan 25. Hisschaktet spänns även horisontellt över dörrstycken vid ingången till hisshallen, säger Anders Klittmar.

16 Betong 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 16

2010-05-25 10:44:47


Victoria Tower byggs och kommer att ägas av Arthur Buchardt som alltid sägs åka Porsche 911 och aldrig använda e-post. Hotelldelen, med sina 300 rum, kommer att drivas av Scandic Hotels.

Betong 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 17

 17

2010-05-24 11:50:30


Victoria Towers personal går ständigt på samtal med beteendevetare i ett projekt kallat Team Laganda. Olika yrkesgrupper träffas vid olika tillfällen för att säga vad som är bra och dåligt.

18 Betong 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 18

2010-05-24 11:50:38


projektet

Bjälklagen utgörs av plattbärlag med armerad pågjutning till en totaltjocklek på 300 millimeter. Förutom alla schakt ska bjälklagen även förses med omfattande försänkningar så att badrumsmodulerna hamnar i rätt nivå med färdigt golv. – Plattbärlagen är slakarmerade och bär i två riktningar, bjälklagen monteras med en initial överhöjning motsvarande deformationer av egenvikt, säger Anders Klittmar. Förutom schaktet i mitten består den bärande konstruktionen av samverkanspelare och samverkansbalkar. Balkarna är fyllda med betong och försedda med invändig armering och pelarna utgörs av en stålmantel med upp till 200 millimeter massiv kärna som kringgjuts med betong. Dessa samverkanskonstruktioner skall klara brandklass R120 upp till plan 3 och R90 vidare uppåt utan något kompletterande brandskydd. – Det är den bästa lösningen, förklarar

lägenhet på 109 kvadratmeter. Två måste dela rum. De jobbar tiotimmarspass fyra dagar i veckan. – Det fungerar bra, vi pratar mest jobb och lägger oss tidigt. Man blir extra noggrann att få med allt när man ligger ute på jobb. Vi byggde en bandyhall i Lidköping där vi har vår fabrik och då var det bara att köra ut grejer vi glömde, men dergår ju inte här, säger Mikael Svensson. Vi går tillbaks till tornet, in genom grindarna som kräver kort och kod. Magnus Andsveden är borta, troligen halvvägs till Katrineholm för påfyllning. – Förra veckan hade vi inbrott, det stals verktyg för 80 tusen kronor, säger Mikael Svensson innan han försvinner upp i bygghissen till nästa omgångs monterande. – Vad som är speciellt med Victoria Tower? Martin Henriksson, Peabs platschefvickar på kontorsstolen i baracken och funderar. Niklas Ericsson har åkt vidare till nästa

» Högt uppe regnar det horisontellt och det är svårt att skydda sig, så vi det kommer väl till nytta här, säger Martin Henriksson. « Mikael Svensson, eftersom det är så dyrt att brandskydda stål. Nu blir betongen både brandskydd och bärande konstruktion. Anders Klittmars huvudvärk har annars mest kommit av det som kallas Human Comfort, det faktum att höga byggnader rör sig och att det uppfattas som störande av människor. Värst upplevs rekylen när huset böjts ut i sitt maxläge och böjer tillbaka. Den accelerationen mäts i m/s2 och värdet för bostäder, i det här fallet hotellrum ligger på 0,025 m/s2. För kontoren högst upp är värdet 0,038 m/s2. I artikeln här bredvid beskrivs mer ingående husets stabilitet och verifiering av Human Comfort. Kistamässans lunchservering är trevlig. Och nära. Victoria Tower kommer växa ihop med mässan och bli det så värdefulla tillskottet för att kunna bli en komplett mässarrangör. Mikael Svensson bär lunchbrickan med vissa problem. Högerhanden bär ett smutsigt gipspaket. – Jag ramlade av lastbilen och trodde att det var en stukning först, men det visade sig att båtbenet var av. Det blir gips i tre månader, men det finns mycket man göra utan att använda handen, säger Mikael Svensson och ler. Han bor med fem andra monterare i en

projekt, ett bostadsbygge söder om stan. – Det är ett högt hus med kort byggtid och liten yta att vara på. Det tar drygt ett år att få upp stommen. Man måste hela tiden spara tid, veta när man ska gasa och bromsa. Det är också viktigt att få igång stomkompletteringen, säger Martin Henriksson. Före Victoria Tower var Martin Henriksson platschef på Elgigantens butik i Häggvik. – Det var extremt mycket övertid. Jag jobbade i princip 7-21 i fem månader, då undrade man om det var värt det. Men sen blev det några månader då jag satt och kalkylerade och tog hand om besiktningsanmärkningar och liknande inne på kontoret, ”ladda batterierna” som det heter. Jag brann verkligen för att komma ut på ett bygge igen och chansen att få bygga Victoria Tower är en dröm. Jag har alltid velat bygga ett högt hus och nu kan jag säga att jag har gjort det, säger Martin Henriksson och ler. För att spara tid och komma igång med stomkompletteringen läggs ett provisoriskt tätskikt på olika våningar. – Det är för att man ska kunna börja med de invändiga arbetena utan att väder och vind påverkar. Så nu när vi är klara med lågdelen läggs tätskikt på plan två

och tre och sen provisoriskt på våningarna tolv, 21 och 30, säger Martin Henriksson. – På Victoria Tower kommer vi använda oss av ett speciellt skydd, ett så kallat Protection Shield, som är en trapetsplåt, en klädd vägg som täcker in tre våningar i taget och skyddar mot blåst och regn. Det minimerar också höghöjdkänslan. Högt uppe regnar det horisontellt och det är svårt att skydda sig, så det kommer väl till nytta här, säger Martin Henriksson. Skyddet flyttas sen med uppåt allt eftersom byggnaden växer. – Man måste vara öppen och ta in ny teknik och inte vara främmande för att våga ta in nya metoder. Sen måste man vara bestämd, men ändå ödmjuk, säger Martin Henriksson. På tunnelbanan hem får jag äntligen tag på Karolina Keyzer, handläggande arkitekt på Wingårdhs. Hon har precis blivit Stockholms nya stadsarkitekt och kan väl knappast tillhöra dem som motsätter sig höga hus i Stockholm. – Det måste avgöras från fall till fall och jag kan självklart inte ha någon generell åsikt, säger Karolina Keyzer. – Byggnaden har en triangulär glasfasad som glittrar och reflekterar omgivningen med en blandning av reflekterande glas i guld och silver. Effekten blir i bästa fall att byggnaden ter sig som ett glittrande landmärke som både markerar Kista och infarten till Stockholm, säger Karolina Keyzer. Historien om Perrellis mikrofon känner inte Karolina Keyzer till. Så det blir till att jaga rätt på Gert Wingårdh själv. I en taxi på en tjänsteresa någonstans svarar han i mobilen. – Ja visst. När Charlotte Perrellis sjöng låten Hero hade hon en gnistrande mikrofon och det är den som har inspirerat oss. Varje hotellrum motsvaras av ett fasadelement bestående av åtta glastrianglar, de flesta är inte genomsiktliga utan endast två till tre är det. Fasaden blir skallös eftersom det är dubbla uppsättningar glas per våning. Byggnaden blir abstrakt, man ska inte kunna se var våningarna börjar och slutar. Det är samma sak med Perrellis mikrofon. Det går inte att se om den är tio eller 20 centimeter lång, säger han. Invigningen av hotellet är planerad till klockan 15.00 den 15 september 2011. Vågar man gissa att Charlotte Perrelli är inbjuden som underhållare med sin gnistrande mikrofon och river igång med Hero exakt på treslaget?

.

Betong 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 19

 19

2010-05-24 11:50:39


STRUX 90/40 ®

Innovativ armering med syntetisk makro-fiber

Grace Construction Products Den nya tidens armering för betonggolv, platta på mark, kompositbjälklag och prefab. Kan med fördel användas i djurstallar och på gång-/cykelbanor. • Förbättrar mekaniska egenskaper • Ersätter armeringsnät och/eller stålfibrer • Kostnadseffektiv armering • Inga Rostfläckar • Kan användas där annan armering kan skada djur, människor eller fordon.

www.graceconstruction.com 042-167800 BET0310_annonser.indd 2

2010-05-24 12:39:16


av Kjell Wallin, Projektengagemang

Spännande inspända temperaturspänningar för Victoria Towers stabiliserande trapp- och hisschakt är utförda som två massiva plattor av armerad betong. Det största fundamentet är det som utgör den fasta punkten för hisschaktet. Hissfundamentet är 14,1 x 12,3 meter i plan och 2,0 meter i höjd vilket ger en betongvolym av cirka 350 kubikmeter. Fundamentets vikt är cirka 840 ton. Utöver egenvikten ska fundamentet spännas fast med hjälp av dragstag som borras ner i bergrunden och förspänns med en kraft motsvarande cirka 3 000 ton. Massiva betongkonstruktioner utvecklar stora mängder värme under betongens härdningsförlopp vilket medför att konstruktionen expanderar under uppvärmningsfasen och kontrakterar under avsvalningsförloppet. Om konstruktionen genom fastlåsningen mot bergrunden förhindras att röra sig fritt riskeras att sprickbildning uppstår. Vid höga krav på sprickfrihet utförs vanligen datorberäkningar för att utreda hur stora påkänningar som kan förväntas samt vilka åtgärder som kan vidtas för att erhålla en sprickfri konstruktion. De olika åtgärder som normalt är aktuella att vidta för att reducera sprickrisken är exempelvis: • Kylning av den nygjutna betongen, vanligen med hjälp av ingjutna kylrör. • Användning av specialrecept med betong med låg värmeutveckling. • Reducera tvånget från anslutande underlag. • Värma upp och förexpandera motgjutna konstruktioner vilket då kräver att den motgjutna konstruktionen kan fås att expandera. I detta fall bedömdes att utveckling av specialrecept inte var aktuellt då det samtidigt var relativt höga hållfasthetskrav ställda på konstruktionen samt begränsad tid för utvecklingsarbete. Uppvärmning var inte en framkomlig väg då det inte var möjligt att expandera bergrunden så att rörelsedifferensen minskar. Ingjutna kylrör bedömdes vara både kostsamt och riskfyllt med avseende på läckagerisk i samband med gjutningen.

Grundläggningen

I samråd med Integras konstruktör bestämdes det att gjuta en avjämningsbetong på bergytan innan utförandet av fundamentet, detta för att möjliggöra en viss rörelse under temperaturförloppet. Beräkningar av temperaturutveckling och de resulterande temperaturspänningarna utfördes med hjälp av FEMprogrammet ConTeSt Pro. Därefter upprättades en separat arbetsbeskrivning för utförandet.

.

För att säkerställa att förankringen av dragstagen sker längst ner i bergrunden samt att fundamentet skall kunna röra sig under gjutskedet är stagen försedda med skyddsrör vid genomföringen i fundamentet. Stagen första 4,0 m ner i bergrunden är även de försedda med ett glidskikt. När betongen svalnat av till omgivningstemperatur kan fastspänningen utföras.

Betong 3/10

BET0310_12-21_projektetJJ.indd 21

 21

2010-05-24 11:50:51


ARKITEKTUR

BUCO NERO BETONGGARAGE BLEV BETONGRESTAURANG

Ett tidigare garage kommer att bli betongens showroom i Stockholm. Det tror krögaren Sacha Smederevac om sin nyöppnade restaurang. Häng med ner i en värld av hantverk och betong. /TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: KENT JOHANSSON

SACHA SMEDEREVAC, rikskrögare och känd från tv, skulle inreda sin tolfte restaurang i ordningen, ville han att trapporna, baren, handfatet, sofforna och golven skulle platsgjutas. Men det var inte lätt att hitta en entreprenör som ville ta sig an uppdraget. Sacha Smederevac och arkitekten Rachid Lestaric fick kontakta många företag innan ett till slut nappade, tolvmannaföretaget Industribetong. Rachid Lestaric är den som möter mig på Roslagsgatan 4 denna soliga förmiddag då man kan ana att våren är på väg. Han kommer ihåg hur allt började. – Det var omöjligt för de flesta entreprenörer att se någon ekonomi i projektet, det handlade om för lite pengar. Ingen ville ställa upp. Entreprenörer vill nog jobba med stora volymer, tror Rachid Lestaric. Han öppnar dörren till något som ser ut att vara en entré till en svartklubb, en fönsterlös, svart dörr. Hade jag gått här själv, skulle jag ha missat den. Vi går nerför en ljusgrå betongtrappa med en iögonfallande liten lutning för att till slut komma fram till ett stort öppet rum på 400 kvadratmeter och ett betonggolv i samma ljusgrå nyans som trappan. Samta-

NÄR

22

let fortsätter handla om oviljan att åta sig små och nydanande jobb. Ingen kan eller vill försöka och det finns en tröghet, kanske även en rädsla för att släppa gamla strukturer. Branschen måste få pilotprojekt. Rachid Lestaric tycker att det är konstigt att det inte finns. – Konstruktörer är kreativa själar innerst inne! Men det verkar finnas så många låsningar. Rachid Lestaric är säker på att stora företag som Skanska skulle ha sagt »nej« direkt för att de skulle anse projektet vara för krångligt, gå för långsamt och ge för lite pengar. Vad kan du som arkitekt göra för att påverka den inställningen? – Vi måste hitta bra exempel. Som det här! säger Rachid Lestaric och gör en svepande rörelse med armen över lokalen. Han ser mycket nöjd ut. Det mesta går att genomföra, anser han, och det behöver inte bli dyrt. Det gäller att argumentera för betongens egenskaper - materialets plastiska, hållbara och formbara kvaliteter och hur väl det åldras. Det finns en efterfrågan. Rachid Lestaric hoppas att artikeln ska

uppmuntra industrin till att börja platsgjuta villor och flerbostadshus, att inte så ofta tänka på att maximera vinsten utan på andra långsiktiga och kvalitativa värden som i förlängningen också kan generera kapital. Kunskaperna om hur man bygger i mindre skala måste bli bättre. I stället för att åka på studiebesök till Japan, Schweiz och Österrike tror han på att visa svenska exempel. Efter många om och men, tackade till slut ett företag »ja« till uppdraget och det var Industribetong med Alexander Verlis och Daniel Bergström i spetsen. Jag vänder mig till rikskrögaren och initiativtagaren igen. När ni väl hade ett företag som ville platsgjuta, vad hände då? Sacha Smederevac minns med fasa hur lokalen såg ut i början. – Först fick vi sanera lokalen för en halv miljon kronor. Det fanns asbest, där i hörnet låg stora oljegropar med olja. Bakom baren du ser framför dig, hängde ventilationsdon och sladdar från taket. Det var ingen given lokal. Många tvivlade på att det skulle gå, att uppdraget inte var möjligt att genomföra.

BETONG 3/10

BET0310_22-25_restaurangJ.indd 22

2010-05-24 12:35:39


arkitektur

En gammal bilverkstad på Roslagsgatan 4 i Stockholm har omvandlats till en betongrestaurang. Den heter Buco Nero som på italienska betyder "Det svarta hålet". Sacha Smederevac har varit tv-kock men började längta efter det enkla och spontana. Nu bjuder han på okomplicerad italiensk matlagning. Har man tur kanske man får med sig ett recept hem.

Betong 3/10

BET0310_22-25_restaurangJJ.indd 23

 23

2010-05-25 09:51:44


Lugnet före stormen, betongtrappan är fortfarande tom. Någon halvtimme senare då det är dags för lunch, kommer dock kön att fylla vartenda steg av den.

24 Betong 3/10

BET0310_22-25_restaurangJ.indd 24

2010-05-24 12:35:57


arkitektur

– Jag är en sådan person, en som gör saker svåra för mig. Vi måste ha en viss nivå, det är viktigt, säger Sacha Smederevac som verkar veta vad han vill. Energin tar nog inte heller slut i första taget och han gestikulerar mycket när han talar. Faktum är att Sacha Smederevac själv varit byggherre och därför enga-

– Vi har inte glättat för hårt och det är avgörande. Man måste lägga plant och aldrig glömma att det är ett hantverk. På samma sätt som en tapet kan sättas upp bra eller dåligt, så kan betongjobb bli mer eller mindre lyckade. Vi har undvikit ryggar, säger Alexander Verlis. Hur gjorde ni rent praktiskt?

» Jag är nöjd med allt, vi har gått fullt ut. Det var roligt att vara byggherre, anta utmaningen. Att rätta till saker eftersom. «

och längre bort stod alla deras maskiner. För en halv miljon kronor, skrattar han.  Vad händer nu? Rachid Lastaric vill att hela branschen kommer till restaurangen och tittar. – Folk ska se detta som ett pilotprojekt, ett exempel på vad som går att göra rent tekniskt med väldigt enkla medel. Material- och byggindustrierna måste bli delaktiga i att lyfta Sverige som arkitekturnation. Det gagnar alla!

.

Mer om gerad, till och med i sådana små detaljer som att välja skruvar. Han har även skött kontakten med hantverkarna.    – Det är nog påfrestande med kunder som jag. Jag ger mig inte. Många tror nog jag har adhd, skrattar han. Rachid Lestaric kommer ihåg det ungefär på samma sätt, att budgeten var liten och att restaurangen skulle bli unik. Allra viktigast var det att få ner ljus i det som tidigare hade varit ett mörkt garage. Det löste han genom att sätta in fem stora takfönster. Lokalen upplevs ljus nu så det är svårt att föreställa sig hur mörk den en gång var. ­­– Det ska vara lika lockande att komma ner hit en solig sommardag som att sitta ute på gården. Runtomkring oss i den 400 kvadratmeter stora lokalen finns gamla betongväggar. Rachid Lestaric vill att vi går lite närmare dem. Han gissar att betongväggarna är runt hundra år och han pekar på de skruvar, träpinnar och stålstag som använts som armering. Jag lägger också märke till att ballasten har alla möjliga olika storlekar. Att använda betong för att inreda restaurangen tillsammans med den gamla betongen, var självklart. – Jag har alltid haft en förkärlek för materialet. Ända sedan jag läste till arkitekt på KTH, säger Rachid Lestaric.  Vi sitter på höga, röda, blanka trästolar intill metallbord i matchande färg. Under möblerna ligger det röda betonggolvet. Några meter snett framför mig ligger det vita. Längre in i restaurangen står några soffor som även dessa är platsgjutna. Alexander Verlis från Industribetong, förklarar att vit cement, vit ballast och fem procent titanoxid använts. Under sofforna ligger det vita betonggolvet som alla är eniga, om blev det mest lyckade.  

– Först gjorde vi en grovgjutning på tio centimeter. Till den använde vi vanlig konstruktionsbetong med armering. Sen lade vi på ett 1,5 centimeter tjockt lager med vit hårdbetong. Den innehåller mycket cement vilket behövs om man vill åstadkomma en hård och tät yta.  Sacha Smederevac är nöjd med allt. – Vi har gått fullt ut. Det var roligt att vara byggherre, anta utmaningen. Att rätta till saker eftersom. Visserligen har jag kickat igång andra restauranger, men den här är störst. Det är svårt att tänka sig kaoset som rådde här inne för ett tag sen. Slangar överallt. Precis här stod Cramo

Betongrestaurangen Namn: Buco Nero. Byggherre: Sacha Smederevac Konstruktör: Tommy Tegelgård Entreprenör: Industribetong AB Arkitekt: Rachid Lestaric Betongleverantörer: Betongindustri,

Modern Betong Byggtid: Cirka ett år Totalyta: Cirka 800 kvadratmeter Betongmängd: cirka 100-120 kubik (av

5-6 olika betongsorter) Byggtid: Bygganmälan 1 oktober, 2008 -

invigning 25 januari 2010

Efter många år på exklusiva stockholmskrogar, tröttnade Sacha Smederevac, sade upp sig och drog igång Ciao Ciao, en av landets första gourmetpizzerior. Nu har den restaurangen vuxit till en kedja.

Betong 3/10

BET0310_22-25_restaurangJ.indd 25

 25

2010-05-24 12:36:05


Klimatsmart byggande avlastar miljön.

Betong i byggandet minskar miljöbördan. Materialet är en naturprodukt och kan återvinnas till 100 procent. Den gamla betongen krossas och används i ny betong, till fyllnad eller som bärlager vid vägbyggen. Betongindustri har idag flera återvinningsanläggningar. En naturlig följd av vårt övergripande miljömål om att vi ska bidra till att bevara naturens funktioner och mångfald.

Nominera till

Årets

Betongpris Tidskriften Betong kommer från och med i år att dela ut pris i olika kategorier. Tre nomineringar görs i varje kategori och sen är det ni läsare som avgör vem vinnaren är genom röstning. FÖLJANDE KATEGORIER kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris. Skicka DIN NOMINERING med motivering senast den 25 juni till chefredaktör Roger Andersson, roger@betong.se. Prisutdelning sker på BETONGGALAN den 23 SEPTEMBER på Stora Berns i Stockholm.

BET0310_annonser.indd 26

ÅRET S BETO NGPR IS 2010

2010-05-24 12:39:39


GRANSKAT

Valbar RIKSDAGSVALET OCH BETONGBRANSCHEN:

framtid ROT-avdraget blir kvar efter valet. Det tycker nämligen alla riksdagspartier, enligt Tidskriften Betongs undersökning. De tycker också att livscykelkostnader ska ges större utrymme i offentliga upphandlingar. Däremot vill endast de rödgröna finansiera upprustningen av miljonprogrammet med statliga medel. /TEXT: ROGER ANDERSSON

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är mer villiga att engagera sig från statligt håll i byggandet. Till exempel ser man gärna en större politisering av byggandet i sin gemensamma bostadspolitik där hyresrätter och allmännyttan prioriteras. – Det politiska ansvarstagandet för krisen i bostadsbyggandet måste bli större, säger Monica Lindell Rylén, Socialdemokraterna. Alliansen är av en annan uppfattning. – Hur och var man vill bo ska så långt det är möjligt bestämmas av den enskilde, säger Joakim Aspeheim, Centerpartiet. De rödgröna är också beredda att finansiera upprustningen av miljonprogrammet, vilket Alliansen inte är. – Ansvaret ligger på de allmännyttiga bostadsbolagen och de privata fastighetsägarna att underhåll och reparationer genomförs kontinuerligt, säger Tomas Tobé, Moderaterna. Socialdemokraterna lämnar dock en passus, att finansieringen matchas av öv-

DE RÖDGRÖNA,

riga inblandade parter. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, är också villiga att införa statligt finansieringsstöd för att få fart på byggandet, medan Miljöpartiet precis som Alliansen motsätter sig det. Miljöpartiet stöder dock sina allierade i att nivån på nybyggda bostäder ska ligga på 40 000 lägenheter per år, vilket även Centern tycker är en rimlig nivå. Alliansens infrastrukturpaket på 482 miljarder kronor från 2010 till 2021, matchar Socialdemokraterna och lovar 40 miljarder kronor mer än regeringen. Vänsterpartiet lovar ännu mer, upp till 50 procent mer än regeringens satsningar. Något nytt Träbyggnadsprogram blir det dock inte, det är alla partier eniga om. Maud Olofssons Centern säger att ”det är inte statens uppgift att bestämma vilka material som ska väljas för att energikrav ska kunna uppfyllas” och Socialdemokraterna som en gång i tiden var de som införde programmet säger: ”Vi riktar fokus mot miljövänliga, kostnadseffektiva och energieffektiva byggmaterial och tekniker.”

BETONG 3/10

BET0310_27-31_granskatpolitikJJ.indd 27

27

2010-05-24 12:26:06


GRANSKAT

V

S

MP

1. Ska ROT-avdraget behållas? Är ni beredda att permanenta det?

Ja, av konjunkturskäl. Men vi vill inte permanenta ROT-avdraget utan på sikt omvandla det som ett mer generellt klimatanpassat stöd för att även omfatta bostads- och hyresrätter.

Ja, så länge jobbkrisen kräver det. Vi föreslår dessutom ett utvidgat ROT-program som även omfattar hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar.

Nej, det är till för att jämna ut konjunkturvariationer och ska följaktligen tas bort när vi närmar oss normal sysselsättningsnivå i byggsektorn.

2. Vad vill ni göra för att bygga bort bostadsbristen?

Vi vill bygga minst 40 000 bostäder per år varav minst 20 000 ska vara hyresrätter. Det säkerställs genom att införa ett reformerat investeringsstöd till nyproduktion av hyresrätter till rimliga hyror.

Vårt rödgröna mål är att bostadsbyggandet 2016 uppgår till 40 000 bostäder om året varav en majoritet bör vara hyresrätter. Vår ambition är att nyproduktionen av hyresrätter mer än fördubblas under nästa mandatperiod.

Det krävs kontinuitet i byggandet med långsiktiga program, gärna riktade mot bostäder med låga kostnader som instegsbostäder på bostadsmarknaden. Många bra projekt drevs av den förra regeringen, till exempel för studentboenden. 40 000 bostäder per år är en långsiktig nivå som borde bli så stabil som möjligt. En jämn nivå ger förutsättningar för lägre kostnader än den våldsamma fluktuation vi tyvärr brukar ha med jämna mellanrum. Det kan inte säkerställas via statliga åtgärder utan kräver medverkan från alla parter. Mer långsiktiga investeringsplaner från de stora fastighetsägarna är en viktig del och den kan vi bara nå genom en tät dialog.

Hur många nya bostäder vill ni bygga årligen?

»Öka re su byggfor rserna till skning.«

Möjligheterna att klara ett högt bostadsbyggande är beroende av den ekonomiska utvecklingen samt insatser från kommunerna. Det säkerställer ett verkningsfullt statligt investeringsstöd för miljövänliga hyresrätter, underlättar för plan- och byggprocessen, skärper kommunernas bostadsförsörjningsansvar och ökar tillsynen.

3. Kan det bli aktuellt med investeringsstöd för att stimulera bostadsbyggandet?

Ja!

Ja, vi vill införa ett verkningsfullt statligt investeringsstöd för miljövänliga hyresrätter till överkomliga och förhandlade hyror.

Nej, vi är motståndare till generella produktionsstöd.

4. Kommer ert parti att förorda något speciellt byggnadsmaterial i den framtida nyproduktionen? (Det har ju tidigare talats om ökade satsningar på trä!)

Nej, bara att byggandet ska vara hållbart och med bästa miljöteknik för att uppnå miljömålen, samt att kraftigt reducera energiförbrukningen inom bostadssektorn, 30 procent 2020! Vi vill att alla åtgärder för ökat byggande ska gälla samtliga miljömässigt hållbara byggnadsmaterial.

Nej, vi riktar fokus mot miljövänliga, kostnadseffektiva och energieffektiva byggmaterial och tekniker.

Nej, politiska beslut skall vara teknikneutrala. Vi vill ställa mer långtgående klimat-, energi- och miljömässiga krav som torde gynna de material som är bättre ur miljösynpunkt. Erfarenheten visar att politiska beställningar ofta skapar trender som låser utvecklingen under en period.

5. Är ni beredda att öka satsningen på byggforskning?

Ja! Stödet som vi vill omsätta i ökat byggande och en energieffektivisering ska bygga på bästa miljöteknik. Detta innebär att vi även vill öka resurserna till byggforskning för en ökad kvalitet i byggandet.

Ja, kopplingen mellan forskning och produktion behöver intensifieras och statens ansvar vad gäller kunskapsspridning och samordning behöver förbättras.

Ja. Vi har i vår budget avsatt medel till ett bullerinstitut särskilt för att arbeta med bullerfrågor i den byggda miljön. Vi anser även att ökade satsningar på energieffektivt byggande är prioriterat.

6. Anser ni att livscykelkostnader och livscykelanalyser bör få större utrymme i offentliga upphandlingar?

Ja, absolut! Detta är viktigt utifrån den klimat- och energiomställning som vi vill se genomförd inom byggsektorn.

Ja, vid offentliga byggnader och byggnader med lång livslängd måste det ställas särskilt höga kvalitetskrav. Livscykelanalyser kan vara ett hjälpmedel att uppmärksamma de långsiktiga pris- och kvalitetsfrågorna. Exakt hur olika aspekter värderas är upp till varje byggherre att bedöma för det specifika projektet.

Ja.

7. Vad vill ni göra för att minska de långa handläggningstiderna för byggärenden och de långa processtiderna för överklaganden?

Vi vill genomföra en översyn av PBL, Planoch bygglagen, i syfte att effektivisera planprocessen. Vi vill samordna överklagandeprocessen av PBL och Miljöbalken så dessa lagar prövas parallellt.

Planprocesserna behöver effektiviseras. Det är bra att det införs tidsgränser så att en sökande kan få besked om bygglov inom tio veckor. Överklagandeprocesserna är tidskrävande. Samtidigt är det viktigt att det finns ett väl fungerande och rättssäkert regelverk för överklagande. Det är bra att regler kring överklagande nu tydliggörs så att det framgår att huvudregeln är att endast dem som frågan angår kan överklaga.

Vi har ett flertal förslag för att förenkla planeringsprocessen, bland annat genom tidigare kommunikation med berörda. Vi värnar rättssäkerheten och anser att våra förslag till en tydligare planeringsprocess ska leda till färre överklaganden. Vi kan dock tänka oss att ändra processordningen så att överklaganden i flera nivåer tas bort.

Har ni redan idag några specifika planer på hur det i så fall ska ske? Om ja: hur säkerställer ni detta?

28

tligt »Inför sta töd för gss investerin ätter.« hyresr

»Av ROT-a skaffa vdrag et.«

BETONG 3/10

BET0310_27-31_granskatpolitikJJ.indd 28

2010-05-24 12:26:07


C

FP

KD

M

Ja, vi vill permanenta det, men måste givetvis också utvärdera och reformera när så behövs.

Ja, vi anser redan att det är permanent.

Ja, vi är beredda att permanenta det.

Ja, vi vill permanenta det.

Skapa en bostadsmarknad i balans där utbudet kan möta efterfrågan. Produktionskostnaderna måste sänkas. Detta kan göras genom att genomlysa "byggkedjan" samt genom att uppmuntra till mer industriellt byggande. 15-30 procent av byggkostnaderna beror på logistikproblem och byggfel. Sänkta skatter på byggande, robusta och långsiktiga regelverk och ökad konkurrens i byggsektorn är också viktiga komponenter. En bostadsmarknad i balans är ett mycket viktigare mål än planekonomiska mål om x antal lägenheter per år.

Vi anser inte att man ska sätta en siffra utan målet är att skapa förutsättningar för att utbud och efterfrågan möts i balans. Det gäller att hålla fast vid strategin att forma långsiktiga spelregler utan snedvridande subventioner.

Genom att införa ägarlägenheter också i det befintliga beståndet. Vi har lämnat ett förslag om hur allmännyttans roll och hyressättningen ska förändras så att det lönar sig bättre att äga och förvalta hyresrätter. Skattefria hyresintäkter för upp till halva privatbostaden skulle tillsammans med ROT sätta fart på ny- och ombyggandet av villor i storstadsområden med en extra mindre bostad som kan hyras ut. Politiker ska varken bygga bostäder eller bestämma hur många som ska byggas. Ett byggande på 40 000 bostäder skulle dock vara bra. I en proposition som lämnas till riksdagen under våren föreslår vi förbättrade och långsiktiga spelregler för hyresrätten.

Villkoren för byggande och ägande av bostäder måste förbättras ytterligare, så att det lönar sig och blir möjligt att bygga bostäder till rimliga kostnader. Vi vill förbättra konkurrensen inom bygg- och byggmaterielsektorn. Vi vill också göra det lättare att bygga nya bostäder genom att göra reglerna enklare och minska krånglet. Som ett led i detta vill vi förenkla och förbättra plan- och bygglagstiftningen och tillämpningen av den. Men vi formulerar inte mål på riksnivå om hur många bostäder som ska byggas, det överlåter vi åt kommunerna.

Nej, men statligt stöd till nyproduktion och ombyggnad kan utgå för speciella boendeformer som vård- och trygghetsboende.

Nej, vi arbetar för långsiktiga spelregler utan subventioner.

Nej. Investeringsstöd snedvrider och förvränger bostadsmarknaden och driver upp byggpriserna.

Nej.

Nej. Frågor som rör energieffektivitet i byggnader bör utgå från byggmaterialneutralitet. Det är inte statens uppgift att bestämma vilka material som ska väljas för att energikrav ska kunna uppfyllas.

Nej, det ska vara teknikneutralt vad gäller material utifrån ställda funktionskrav.

Nej.

Nej, vi förordar sådant material som gynnar energieffektivt boende. Våra hem måste bli mer utsläppssnåla. Vi vill därför ställa högre energikrav på byggnader samt satsa mer på forskning och utveckling i byggsektorn.

Ja, framförallt när det gäller energieffektivisering i både befintliga bostäder och nyproduktion. Mer samarbete mellan privat och offentlig sektor inklusive forskningsinstituten. Det utvecklas redan nu många mindre energianläggningar i form av solceller, solfångare, vindkraftverk att sätta på taken med mera. Men det behövs en översyn av gällande regler för att kunna underlätta för den småskaliga energiproduktionen.

Ja, Folkpartiet har i Alliansregeringen bidragit till att anslagen till forskning ökat kraftigt. Fördelningen av anslagen ska baseras på en kvalitetsbedömning och det gäller även byggforskning. Gärna samverkansprogram med näringslivet.

Det är en framtida budgetfråga, där olika områden får vägas mot varandra.

Ja.

Ja. Vi är positiva till att både offentlig sektor och näringslivet uppmuntras att utveckla livscykelanalyser och andra redskap för hållbar produktion och konsumtion. En klok politik i kombination med ett livskraftigt och innovationsinriktat näringsliv erbjuder stora framtidsmöjligheter.

Ja.

Behovet av förenkling och effektivisering har varit en viktig del i arbetet med en ny PBL. Företag och enskilda som har ansökt om bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Medborgarna ska också kunna ställa krav på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för vilka villkor som kan komma att gälla i ett bygglov. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Medborgare ska ha möjligheten att överklaga fattade beslut, men samtidigt ska inte missbruk bli följden. Därför har vi i nya PBL bestämt att vissa kommunala beslut inte ska kunna överklagas.

Folkpartiet står helt bakom de förslag som finns med i förslaget till ny Plan- och bygglag som nu ligger på riksdagens bord. Det innebär att kommunen ska ge besked om detaljplaneläggning inom fyra månader och bygglov inom tio veckor.

»Inte statens uppgift att bestämma material.«

pel»Förbättra s tten!« hyresrä reglerna för

Energiforskning tillhör de så kallade strategiska forskningsområdena.

»Bygglov ino m tio veckor.«

Vidare står vi bakom förslaget om ny instansordning (mark- och miljödomstolar resp. mark- och miljööverdomstolar) som rimligen bör korta handläggningstiden vid överklaganden.

Ja, upphandlande enheter och myndigheter bör ha detta starkt i åtanke när man utformar sina förfrågningsunderlag.

Ja.

Vi har varit pådrivande för en helt omarbetad plan- och bygglag som nyligen presenterades där regelverket är enklare och möjligheterna till överklaganden reduceras. Det föreslås också en ny instansordning för överprövningen av planärenden enligt plan och bygglagen.

I Plan och bygglagspropositionen som kommer till riksdagen snart finns det angivet en maxgräns av handläggningstid på tio veckor som förslag.

Alliansregeringen har inlett en särskild översyn av reglerna i väglagen och i lagen om byggande av järnväg för att dessa ska bli effektivare med det uttalade syftet att reducera tiden mellan beslut och en färdig anläggning. Särskilt ska reglerna för överklaganderätt och överklagandemöjligheter i väglagen och lagen om byggande av järnväg analyseras.

regler och »Enklare er billigare ns g konkurre täder.« bos

BETONG 3/10

BET0310_27-31_granskatpolitikJJ.indd 29

29

2010-05-25 10:51:37


GRANSKAT

8. Vill ni se en högre grad av politisering av bostadsmarknaden? Hur ska det i så fall se ut?

9. Hur vill ni lösa problemet med det eftersatta underhållet i miljonprogrammet?

10. Hur mycket resurser vill ni avsätta för satsningar på infrastrukturen?

Ja! Genom en mer aktiv statlig bostadspolitik! En social bostadspolitik, som värnar Allmännyttan, hyresrätten, hyresgästernas inflytande och hyror en hållbar stadsplanering och ett hållbart boende.

Ja, det politiska ansvarstagandet för krisen i bostadsbyggandet måste bli större. Sverige behöver en ny hållbar bostadspolitik som kan vända utvecklingen. De rödgröna partierna har en gemensam bostadspolitik med höga ambitioner för bostadsbyggandet. Det ger fler jobb och ökad välfärd.

Ja, vi vill öka kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen och bostadsförsörjningsplaneringen. Vi anser att klimatutmaningen kräver större styrning och en mer långsiktig planering av var man bygger, exempelvis med hänsyn till ändrade nederbördsmönster. Vi vill inte som denna regering styra konsumenterna mot att äga sina bostäder, utan göra boendet till just vad det är, ett boende och inte som det tyvärr är idag, i första hand en investering.

Införa ett brett ROT-program som både rymmer en vidgning av det ROT-avdrag högeralliansen infört och en stor satsning på att totalrenovera flerfamiljshus, både bostadsrätter och hyresrätter. ROT-avdraget kompletteras med klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar. Tio procent utöver ROT-avdraget, maximalt 10 000 per småhus eller lägenhet. Kopplas till rekommenderade åtgärder i energideklarationen. Ett stöd utgår med maximalt 50 000 kronor per lägenhet (50 procent av arbetskostnaden), förutsatt minst 30 procent minskad energianvändning. Vi vill därutöver avsätta medel för att rusta upp befintligt bostadsbestånd i miljonprogramsområdena. Detta under förutsättning att statens investeringar matchas från övriga parter. Dessa satsningar är oberoende av ROT-avdraget.

Vi vill rusta upp miljonprogramsområdena under förutsättning att statens investeringar matchas från övriga parter. Dessa satsningar är oberoende av ROT-avdraget. Vi vill att staten och näringslivet tar ett gemensamt ansvar med kommunsektorn och näringslivet för att utveckla miljonprogramsområden och därmed skapa flera attraktiva, energieffektiva och klimatsmarta bostadsområden. Upprustningen ska ske i nära samråd med de boende.

Vi har i vårt budgetförslag avsatt stora belopp för stöd till energi- och klimatanpassning av befintligt bostadsbestånd som är avsett att stimulera ett långsiktigt underhållsintresse. Vi har även utvidgat ROT till att gälla hyresrätter och försett det med en energikopplad stimulans.

Vi avsätter i vår höstbudget 2009, 50 procent mer totalt i resurser för olika infrastruktursatsningar än nuvarande regeringen.

Under perioden 2010 – 2021 vill vi investera 40 miljarder kronor mer än regeringen. De ökade resurserna vill vi primärt använda för att bygga ut kapaciteten i järnvägssystemet.

I budgeten för 2010 avsatte vi cirka 14,5 miljarder kronor mer än regeringen under budgetperioden i att bygga och underhålla järnvägar, delfinansiera spårvägar och inköp av tåg och spårvagnar. Vi föreslår även en klimat- och konjunktursatsning med investeringar i järnvägen som ger snabba resultat både för klimatet och för jobben på närmare nio miljarder kronor under tre års tid. Vi gör satsningar på kollektivtrafik om 2,6 miljarder kronor under budgetperioden, samt motsvarande summa till investeringar i cykel och gång. Under hela planperioden 2010-2021 föreslår vi en satsning på infrastrukturen på totalt 491 miljarder kronor, jämfört med regeringens 417 miljarder kronor. Vi prioriterar järnvägssatsningar högt och avsätter 188 miljarder kronor för järnvägar och spårvägar. I det rödgröna samarbetet är utgångspunkten likaså att finansieringen av järnvägar och kollektivtrafik måste prioriteras högre, till skillnad från den borgerliga regeringen som gjort en plan för 2010-2021 där minst 50 procent av finansieringen går till vägar.

»Minska energian vändningen i bostäder med 30 procent!«

l nt mer til »50 proce ktur!« infrastru

11. Är satsning på höghastighetsbanor en prioriterad satsning?

Nej, det är en långsiktig strategisk satsning men nu vill vi prioritera kraftiga underhållssatsningar på nuvarande banor och bygga bort alla flaskhalsar för mer gods och mer persontrafik på järnvägarna.

Ja, moderna banor anpassade för hastigheter på uppemot 300 km/h är en naturlig del i en strategi för att bygga framtidens transportsystem och vi anser att man inom de närmaste åren bör ta ett första steg mot ett svenskt höghastighetsnät.

Ja, för att skapa ett snabbt och attraktivt alternativ till flyget och för att öka järnvägskapaciteten för såväl personsom godstrafik. Vi vill börja utbyggnaden av höghastighetsbanor med Ostlänken. Götalandsbanan Göteborg-Borås är också en prioriterad sträcka. Vi anser att höghastighetsbanorna ska lånefinansieras så att höghastighetsbanorna inte tränger ut andra angelägna järnvägssatsningar.

12. Vilka krav på energieffektivisering som berör byggbranschen kommer ni att ställa efter valet?

Energianvändningen i våra bostäder bör minska med minst 30 procent till år 2020. Energieffektiviseringspotentialen är större i stora städer och i miljonprogrammen. Alla byggnader som staten bygger ska klara ambitionerna om liten eller inget behov av extern värmetillförsel, om inte särskilda omständigheter finns.

Energianvändningen i våra bostäder bör minska med minst 30 procent till år 2020. Alla byggnader som staten bygger ska klara ambitionerna om liten eller inget behov av extern värmetillförsel, om inte särskilda omständigheter finns. Energikrav ska ställas vid ombyggnad. En utredning om hur dessa krav ska utformas ska tillsättas med inriktning på att ombyggda hus i genomsnitt i landet inte ska förbruka mer än 90-100 kWh/kvm. Boverket ska få i uppdrag att skärpa energikraven med inriktningen att kraven vid nybyggnation senast 2011 ska vara 70 kWh/kvm respektive 90 kWh/kvm beroende på geografisk zon.

Nybyggnation ska vara minst passivstandard efter 2015. Plusenergihus är det därefter rimligt att sätta ett datum för, kanske 2020. Ekonomiska stödformer för renovering kopplas till energikrav som ökar över tiden. Idag bör effektiviseringen ligga på minst 30 procent för att bidrag ska utgå.

30

nken till »Gör Ostläetsbana!« h höghastig

BETONG 3/10

BET0310_27-31_granskatpolitikJJ.indd 30

2010-05-24 12:26:09


Nej. Hur och var man vill bo ska så långt det är möjligt bestämmas av den enskilde.

Nej, snarare tvärtom.

Staten bör vara tydlig med att ansvaret för byggnaders och bostäders skick vilar på fastighetsägaren. De allra flesta kommunala och privata fastighetsägare tar detta ansvar och har gjort betydande insatser för att hålla byggnader i gott skick, både från miljonprogrammet och övriga årgångar. Bostadsområden med stora upprustningsbehov har ofta endast en upplåtelseform (hyresrätten) och en fastighetsägare (kommunen). Dessa förhållanden är en del av problemet. Fler ägare till hyresrätter i eftersatta områden, skulle skapa mer konkurrens om hyresgästerna. Det finns därför anledning att stimulera avyttring av byggnader och lägenheter så att man får ett ökat inslag av andra upplåtelseformer och en spridning av ägandet.

Vi har tillsammans med Alliansen budgeterat för 482 miljarder kr för åren 2010-2021. Grundprincipen i vår infrastrukturpolitik är att verka för ett transportslagsövergripande synsätt vilket innebär att alla de fyra transportslagen (väg, järnväg, sjöfart och luftfart) samverkar. Den enskilda tågresan står sig ganska slätt om det inte finns en bra trafiksäker väg till stationen. I vardagen finns ingen konflikt mellan väg, järnväg, sjöfart eller flyg för att vardagen ska fungera.

Nej.

Nej.

Underhållet är i grunden fastighetsägarens ansvar. Vi tycker att en utveckling av det statliga garantisystemet via underhållet är i grunden fastighetsägarens ansvar. Vi tycker att en utveckling av det statliga garantisystemet via BKN, Bostadskreditnämnden, ska vara en möjlighet för att kunna lösa finansieringsfrågan.

En statlig intervention i ett bostadsområde har små utsikter att lyckas. Men om de boende, fastighetsägarna och de berörda kommunerna tillsammans vill ta ansvar för ett bostadsområde kan staten göra en meningsfull insats. För att på sikt förändra och förbättra boendemiljön måste mångfalden bland boendeformerna öka.

Ansvaret ligger på de allmännyttiga bostadsbolagen och de privata fastighetsägarna att underhåll och reparationer genomförs kontinuerligt.

Vi stöder fullt ut den finansierade ramen på 482 miljarder som Alliansregeringen beslutat i den nationella planen 2010 till 2021.

Vi står självklart bakom Alliansens satsning på infrastrukturen, som ligger på 482 miljarder kronor 2010-2021. Satsningen består av 417 miljarder kronor statlig finansiering, 65 miljarder kronor finansieras genom trängselskatter, vägavgifter, EUmedel och kommunala bidrag. Som mest skulle därmed infrastrukturåtgärder på 497 miljarder kronor kunna genomföras 2010-2021.

»Avpolitisera bostadsmarknaden«

l styrmede a k is m o n »Eko ment för ger incita aring!« p energibes

Vi har avsatt många miljarder i senaste åtgärdsplanen.

Av den statliga ramen går 217 miljarder kronor till investeringar, varav 33 miljarder kronor går till länen och 184 miljarder kronor går till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder kronor går till drift- och underhållsåtgärder, varav 136 miljarder kronor går till väg och 64 miljarder kronor går till järnväg.

»Bygg bort flaskhalsar hellre än höghastighetståg! «

Den tidigare Socialdemokratiska planen uppgick till 381 miljarder kronor och var underfinansierad med 65,9 miljarder kronor. Dessutom uppgick det eftersatta underhållet till 40 miljarder kronor.

Nej, just nu är det mest angeläget att satsa på bättre underhåll och att bygga bort flaskhalsar genom dubbelspår liksom vissa strategiska nya banor för exempelvis höghastighetståg.

Ja, men frågan behöver dock utredas mer. Vi är positiva till höghastighetståg men då på lång sikt.

Ja

Det ligger ett uppdrag om att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. I enlighet med utredningens direktiv har analyserats om en eventuell utbyggnad av höghastighetsbanor kan bidra till att uppnå samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningar för ett utvecklat transportsystem med förbättrad kapacitet, framkomlighet och tillgänglighet

Vi tror generellt mer på morötter än piskor. Framförallt i miljonprogrammets flerbostadshus finns uppenbara behov av energieffektiviseringar och redan nu har en bransch med energieffektivisering som affärsidé vuxit fram. Vi ser en möjlighet med att vidareutveckla ROT-avdraget som skulle kunna riktas mot miljösatsningar, där energieffektivisering och olika miljöanpassningar av bostäder skulle stimuleras. På så vis skulle avdraget ge miljövinster utöver arbetsmarknadsvinsterna.

Vid nyproduktion ska krav på lågenergihus gälla.

Vi vill skärpa kraven på energieffektivitet. Vi vill också stimulera tillkomsten av nollenergihus, det vill säga hus som inte drar någon nettoenergi.

Sektorsövergripande och generellt verkande ekonomiska styrmedel såsom energiskatter, koldioxidskatter och handel med utsläppsrätter bidrar till att prissätta energislöseri och andra skadliga och oönskade effekter och skapar på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt incitament för energibesparing. I vår regeringsproposition ges förslag på successiva justeringar av energiskatter och utsläppshandel som kommer att styra mot ökad energibesparing. Skatter och utsläppshandel eller andra marknadsbaserade styrmedel behöver dock kompletteras med andra styrmedel för att energieffektiviseringspolitiken ska förverkligas. Propositionen presenterar även en nationell handlingsplan för energieffektivisering, med fokus på mer specifika, riktade styrmedel.

Vid renovering och upprustning vill vi ha tydliga krav på energieffektivisering. Det är dessutom nästan alltid lönsamt om man inte är kortsiktig i sitt tänkande.

n illkomste t a r le u »Stim ergihus!« av nollen

BETONG 3/10

BET0310_27-31_granskatpolitikJJ.indd 31

31

2010-05-24 12:26:10


MILJÖ

Det bakteriedödande tillsatsmedlet har utvecklats i USA och använts där sedan 1996. I Sverige har Meag Va-system licensen och startade tillverkning av rör och brunnar under våren 2010.

Dräper

bakterier Nu kommer betongen som dödar bakterier. Meag Va-system presenterar betongrör med en tillsats som hindrar bakterier att bilda svavelsyra vilket gör rören konkurrenskraftiga i aggressiva miljöer. Produkten är bara 15 år gammal och kommer från USA. TEXT: ROGER ANDERSSON

– VID LÅNGA tryckavloppsledningar med tidvis stillastående spillvatten finns det risk att svavelväte bildas som är både giftig och illaluktande. På fuktiga ytor och i närvaro av närsalter och luft kan bakterier sen oxidera svavelväte till svavelsyra med en snabb armeringskorrosion som följd, säger Stefan Karvonen, vd, Meag Va-system. Betongrören har idag cirka 80 procent av marknaden när det gäller Sveriges kommuners avloppsnät. Det finns dock fall där det är bättre att använda plaströr än cementgjutna betongprodukter eftersom motståndskraften mot syror är begränsad och livslängden vid konstant låga pHvärden minskar snabbt. S:t Eriks har löst problemet med ett så kallat polymerbetongrör, med harts som bindemedel i stället för cement. Men Meag Va-system behåller cementet.

32

– Den lösning vi presenterar förhindrar bakterier att växa och föröka sig på rörväggen ovan vattenlinjen eftersom rörväggen innehåller ett ingjutet designat bakteridödande ämne som är molekulärt bundet till cementpartiklarna, säger Stefan Karvonen. Den aktiva ingrediensen i tillsatsmedlet bildar en färglös, luktfri och positivt laddad polymer. När en cell av bakterien thiobacillus, som den kallas, kommer i kontakt med polymeren skadas cellmembranet och organismen dör. Inget ämne eller material överförs till den döda cellen vilket gör att tillsatsmedlet inte förändras eller förlorar sin funktion och därför klarar att ta hand om nästa bakteriecell. Därmed bildas ingen svavelsyra och någon armeringskorrosion uppstår inte. – Det är viktigt att tillsatsmedlet blandas väl med betongen och därför är bland-

MER OM

Normal dos av tillsatsmedlet är ca 0,2 procent av cementvikten och motsvarande reduktion av vatten sker så konsistensen bibehålls. Det är ett inert material varför det inte tappar sin funktion över tiden. Så länge betongen finns kvar så behåller ytan sin bakteriedödande funktion. Rören målas invändigt för att särskiljas från de traditionella betongrören. Detta finns då bevarat vid framtida filmning av ledningen. Tillsatsmedlet finns till försäljning för användning i andra betongkonsistenser.

ningstiden 5-10 minuter mot normala 90 sekunder för en jordfuktig betong. Egenskaperna hos betongen förändras inte med tillsatsmedlet utan konsistens, porstruktur, hållfasthet och täthet är precis som tidigare, säger Stefan Karvonen. Kan andra användningsområden än rör och brunnar bli aktuella? – Ja, tillsatsmedlet kan användas till traditionell fabriksbetong och alla andra betongkonsistenser som finns på marknaden, som till exempel sprutbetong och självkompakterande betong. Eftersom medlet är ingjutet i hela betongtvärsnittet kan det inte nötas bort eller påverkas av att flisor lossnar eller om delar bilas bort, säger Stefan Karvonen.

.

BETONG 3/10

BET0310_32_miljoJJ.indd 32

2010-05-24 11:29:00


teknik Produktion & konstruktion

teknikredaktör Johan Silfwerbrand mejla info@betong.se

Kraftsamling till jubileumsåret 2012! på en ACI-konferens någon gång? Om inte, gör det. Boka in Pittsburgh i Pennsylvania i oktober i år eller Tampa i Florida i april 2011. Amerikanska betongföreningen lyckas två gånger per år samla långt fler än 1 000 deltagare från ”hela världen” även om nordamerikanerna naturligtvis dominerar. Det som fascinerar är att man lyckas attrahera tillverkare, entreprenörer, konstruktörer, beställare och forskare inom material,

Har du varit

konstruktion, produktion och förvaltning i en organisation. Alla verkar stolta över sitt ACI och det breda programmet med kommittémöten, seminarier, utställning, bokhandel och mingel ger var och en valuta för deltagaravgiften (som är jämförelsevis låg). Fragmenterad är ett ord som oftast används felaktigt i vårt land. För att vara fragmenterat (av latinets frangere = bryta) måste något ha varit helt från början. Betongområdet är tyvärr ett undan-

tag. År 1912 fanns bara en enda förening. Idag räcker inte handens fingrar till för en uppräkning. Tänk om vi kunde fortsätta på den väg Betongvaruindustrin och SFF tagit genom samgåendet i Svensk Betong och satsa på en kraftsamling i Svenska Betongföreningen till jubileumsåret 2012. Se Svenska Betongföreningen som föreningarnas förening. Är det en utopi? Nej, amerikanerna kan!

BIM och jordbävningar när jenkarna slår all-time-high Allt är större over there. Så även ACI:s, den amerikanska betongföreningens konferenser. Johan Silfwerbrand, en av få svenska ”fellows”, var på plats i Chicago när deras Spring Convention hölls och berättar om extrem betong, betong på månen och amerikanernas hyllningar av hedervärda insatser. / Text: Johan Silfwerbrand

obekräftade uppgifter var årets vårkonferens, som hölls på Sheraton i centrala Chicago, den största som amerikanska betongföreningen American Concrete Institute (ACI) arrangerat. Totalt deltog över 1700 personer från minst 48 länder. Men alla deltar inte i samma aktiviteter och alla är inte heller på plats samtidigt. Man sprider ut sig på närmare 300 kommittémöten, man minglar bland 39 utställare eller besöker de många tekniska sessionerna. Vårens ACI-konferens innehöll 37 tek-

Enligt

niska sessioner med cirka 250 föredrag. Temat för konferensen var Xtreme Concrete (stavat just så utan inledande E) vilket avspeglar sig i åtminstone några av sessionernas rubriker: höghållfast betong för broar och höga byggnader (2 sessioner), extrema projekt i Chicago (1), reparationer för extrema förhållanden (2), extrem betonghistorik (märklig rubrik, jag hade inte möjlighet att följa den sessionen alls) (1), och avancemang inom materialvetenskap (2). Men möjligen kan också tilt-up (väggar gjuts liggande och reses upp efter

härdning) (2) och textilarmerad betong (2) räknas dit. Sessionerna om textilarmerad betong visade att ämnet är stort i Aachen (6 föredrag) och Dresden (7) men litet i USA (1). Tyvärr var antalet åhörare också ovanligt litet, jag räknade till exempel till 18 stycken under F. Jesses (DE) föredrag om materialegenskaper och provningsmetoder. Chicago tävlade länge med New York i konsten att bygga höga hus. M. Russel (USA) berättade om hur höghållfast betong utvecklats parallellt mot allt högre

Betong 3/10

BET0310_33-35_teknik1JJ.indd 33

 33

2010-05-25 10:54:56


teknik

Figur 1. Utvecklingen av höghållfast betong har lett till att Chicago kunnat bygga allt högre skyskrapor. Överste punkterna (blå ruteress): hushöjd i m. Understa punkterna (rosa kvadrater): största tryckhållfasthet i MPa.

Figur 2. 346 m höga Trump Hotel från 2009. Figur 3. William (Bill) R. Tolley.

hus i Chicago. 1962 nådde man 180 meter med 34 MPa och 2009 invigdes Trump Hotel, 346 m högt i betong från 55 till 110 MPa. Högst hållfasthet används i pelare i de lägre våningarna. Orsaken är ekonomin. Räknar man ihop kostnaden för betong, armering, byglar och form är den hållfasta betongpelaren hälften så dyr som den normalhållfasta och då är ändå inte den ökade uthyrningsbara ytan medräknad. Men nu ligger amerikanarna i lä. L. Novak (USA) berättade om Burj Kalifa i Dubai. Det öppnades nyligen och mäter 828 m. Här har man nöjt sig med 70 MPa. Mer intressant är att betongen är självkompakterande och har pumpats hela vägen upp i ett enda steg. Pump-

slangarna provades på marken innan de hissades upp. Dimensioneringen för vindlaster och seismiska laster har varit omsorgsfull. Till de extrema betongerna hör också planerna på att bygga baser på månen med månmaterial. T.D. Li (USA) berättade att president G. Bush och NASA för ett par år sedan lade fram planer på en färdigställd månbas till år 2025. Månen innehåller ungefär samma material som jorden, men i delvis andra proportioner. Det finns bergarter som innehåller samma beståndsdelar som cement. NASA har nyligen funnit is i kratern Cabens vid månens sydpol. 1986 tillverkades en liten kub med sidlängden 1

tum (25 mm) av mångrus. Hållfastheten var över 70 MPa och ungefär lika hög 20 år senare då man tryckte en kub till gjuten 1986. Utmaningarna handlar också om logistik, temperatur (-240ºC vid sydpolen) och ett kargt, ojämnt och ogästvänligt landskap. Men metoder för betongtillverkning och möjligheter att utnyttja solenergi finns redan idag. Inte extrem betong men extrema händelser förknippade med extrema laster – ja, det stämmer väl in i beskrivningen av jordbävningarna i Haiti (12/1) och Chile (27/2) i år. Här hade ACI frångått principen med årslång planering och lagt in en intressant extrasession med fem föredrag.

34 Betong 3/10

BET0310_33-35_teknik1JJ.indd 34

2010-05-25 10:04:10


De officiella siffrorna från Haiti talar om 223 000 döda, 1,3 miljoner hemlösa, 97 000 totalförstörda hus och 188 000 skadade (G. Santana, Costa Rica). I Chile talar man om 500 döda, relativt få totalförstörda hus men flera hundra tusen med mindre skador. De materiella kostnaderna beräknas uppgå till 30 miljarder dollar vilket motsvarar 15 procent av Chiles bruttonationalprodukt (A. Holmberg, Chile). Någon motsvarande uppgift för Haiti levererades inte. Båda jordbävningarna ägde rum på den cirkel runt Stilla Havet som amerikanarna kallar Pacific Fire Ring, men annars är skillnaderna mycket stora. Den chilenska jordbävningen var mycket kraftigare (magnituden 8,8 mot 7) men ledde till mycket färre dödsfall. Vilka är orsakerna? Chile är ett industrialiserat land som flera gånger drabbats av jordbävningar på senare år (1928, -39, -60, -85) och försökt anpassa sitt byggande för att klara jordbävningar. Haiti är det fattigaste landet på västra halvklotet och hade inte upplevt någon jordbävning sedan 1860 vilket är litet märkligt då landet tillhör den karibiska plattan som genom kollisioner mot både den nordamerikanska och den sydamerikanska plattan ligger i ett jordbävningsområde (J. Izquierdo-Encarnacion, Puerto Rico). Söker man sammanfatta föredragen kan man identifiera följande förklaringar: 1) Försummad jordbävningslast. 2) Avsaknad av byggnorm. 3) Otillräcklig dimensionering. 4) Oerfarna byggare. 5) Undermåliga material. På internationella kartor med seismiska laster har Haiti lägre värden än Kuba, Puerto Rico, Jamaica och Dominikanska Republiken (som är grannen på samma ö). Skillnaden verkar vara för stor. Det verkar inte finnas någon bra byggnorm på Haiti. Det är inte bara enklare hus som förstörts utan också presidentpalatset, högsta domstolen och utrikesdepartementet (88 procent av regerings- och andra statliga byggnader rasade i Port de Prince, vilket är en högre andel än för andra kategorier) och om staten inte tillämpar en bra byggnorm, vem gör det då? Skadorna visar att extra armering saknas i knutpunkter mellan pelare och balkar och mellan väggar och bjälklag. God dimensionering för jordbävningslast innehåller just sådan armering. När det gäller bostäder är det vanligen den enskilde som bygger efter bästa förmåga och i takt med

att hushållskassan tillåter. Betongen gjuts med låghållfast sandsten som ballast. Armeringen, som köps från Dominikanska Republiken, är normalt slät utan kammar. Ofta bygger man betongblock som muras till väggar. En cementsäck som är avsedd för tio block används ofta till 4060 stycken. Amerikanska organisationer som deltar i uppbyggnadsarbetet kräver nu att byggnormer som beaktar seismiska laster används. Santana efterlyste utbildning, certifiering och tillämpning av IPS-01 som är en förenklad version av de amerikanska betongbestämmelserna ACI 318. Översättning till franska och kreolska kan behövas. Chiles problem är i första hand materiella (dödsfallen berodde främst på tsunamin direkt efter jordbävningen) men jordbävningarna avslöjade brister i skjuvarmering av väggar, kontroll av inlagd armering, förankring av fasadelement och i vidmakthållandet av historiska byggnader (främst oarmerade murverk). Det är alltid fascinerande att se hur snabbt en del innovationer eller trender sprids över jordklotet. ACI ägnade två sessioner åt BIM – Building Information Modeling. Begreppet har varit högaktuellt i ett par år i Sverige och nu startade ACI en kommitté (nr 131) kring detta ämne. Kommitténs ordförande P. Carrato (USA) berättade att man redan har 30 medlemmar – arkitekter, konstruktörer, entreprenörer, materialtillverkare och progamvaruutvecklare – och att första mötet samlade 33 deltagare. Kommittén har redan skapat tre underkommittéer: om utbildning, programvarutuveckling och arbetsprocessen. Vad är BIM? Ja, E. Hatfield (USA) menade att någon entydig definition inte finns men att förslagen är många. Han tryckte i stället på mellanbokstaven I som står för Information, det är det som är viktigast. Bland fördelarna radade han upp hastighet, noggrannhet, visualisering, lösning av komplexa problem, dimensionering och detaljlösningar. En poäng är att ifall man ändrar en detalj på ett ställe så genomförs ändringen överallt. Med traditionella ritningar får man modifiera ett flertal. För 5-10 år sedan var BIM ovanligt i USA, nu räknar Hatfield med att den skall användas i 60 procent av alla byggprojekt inom två år. Han avslutade med en retorisk fråga: När kommer BIM att vara standardmodellen? W. Ikerd (USA) lyfte fram två andra fördelar. Den ena handlar om att man lägger

in all information om betongrecept, täckskikt och andra detaljer, grundkonstruktioner och anslutande byggnader vilket gör att informationsmodellen blir komplett. Den andra handlar om möjligheterna att i förväg studera om den tänkta byggnaden är ”byggbar” (amerikanarna säger constructable, vilket bör leda till att man slipper framtvingade ändringar på byggplatsen). B. Oh (Sydkorea) och F. Maase (USA) visade i varsitt föredrag hur BIM ser ut för komplexa byggnader (KLCC Tower i Malaysia t.ex.). Allt återges i valfria skalor och vinklar med moderna animeringar som inte ligger efter Disneys. Man kan även följa byggets framskridande i detalj. Oh visade ett exempel på hur man kunde undersöka två olika byggmetoder och sedan välja den som ger 80 dagars byggtid i stället för 90. Detaljerade formar var med i båda föredragen och Oh räknade till och med ut formtrycken (med en hydrostatisk ansats). Maase framhöll möjligheten att kombinera projektering, analys, dimensionering, detaljlösningar och materialspecifikationer. De sistnämnda blir mycket noggrannare än vid traditionellt byggande. Därmed bör även de ekonomiska kalkylerna bli bättre. En sak som skiljer USA från Sverige är hur man värderar sina seniorer och trotjänare. Vid öppningssessionen uppmärksammade man fem hedersmedlemmar, 31 nya fellows, 26 personer som varit medlemmar i 50 år samt otaliga pristagare. Tre personer uppmärksammades extra: den välkände forskaren Surendrah P. Shah (mottagare av Swedish Concrete Award 1993), den tidigare ACI-presidenten Tony Fiorato, med ett långt engagemang på Portland Cement Association (PCA), och William Tolley, ACI:s operative chef (Executive Vice President) från 2002 och vid ACI:s stab i 35 år. Alla tre var föremål för middagar, mottagningar eller tekniska sessioner. Själv var jag en av säkert över 200 personer som hyllade Bill Tolley vid en middag. Inte mindre än åtta ACI-presidenter höll var sitt hyllningstal. Det kan verka långtråkigt men det var det inte – tvärtom. Att Bill Tolley strax fyller 71 år och suttit kvar ett eller två år extra för att styra ACI genom den globala ekonomiska krisen kan ju ha påverkat hyllningstalarnas val av superlativer. Tolleys efterträdare lär finnas bland 20 kandidater och skall enligt nuvarande presidenten F. Barth utses den 1 juli. Hur kommer vi i Sverige att avtacka Patrik Hult då han i höst slutar som vår vd efter 21 år?

.

Betong 3/10

BET0310_33-35_teknik1.indd 35

 35

2010-05-24 12:01:38


BET0310_annonserJJ.indd 36

2010-05-25 11:26:48


TEKNIK

YLVA EDWARDS,

MIKAEL KINNMARK,

SENIORFORSKARE CBI BETONGINSTITUTET

ORDFÖRANDE GAFS

Betongens del i att undvika blåsor i beläggningen Orsaken till blåsbildningar under tätskikt och beläggning på betongbroar är inte helt utrett. Men klart är att vidhäftningen mot betongen är viktig och att betongytans makrostruktur är av stor betydelse för att undvika blåsor. Där kan betongbranschen hjälpa till, skriver Ylva Edwards och Mikael Kinnmark.

Modell: USC filmkonstcenter, Gregory P. Luth & Associates, Inc

I EN BROKONSTRUKTION utsätts betongen inte bara för trafikens och klimatets inverkan, utan också för olika nedbrytningsprocesser under inverkan av till exempel vatten, vägsalt och luftföroreningar. Nedbrytningsprocesserna är av mekanisk eller kemisk natur och resulterar förr eller senare i betongskador och armeringskorrosion, som kan försämra konstruktionens beständighet. För att öka brons livslängd förses brobaneplattan med tätskikt, vars huvudsakliga uppgift är att skydda betongen från inträngning av vatten och vägsalt. Till Vägverkets broar används övervägande tätskiktsmatta eller asfaltmastix. Tätskiktsmattan är fem mm tjock och uppbyggd av polymermodifierat bitumen och polyesterstomme. Mattan varmsvetsas

mot den primerbehandlade betongytan. Asfaltmastixen läggs cirka tio mm tjockt på gasavledande glasfiberväv. Olika typer av bind- och slitlager kan sedan väljas beroende på trafikbelastning, till exempel typbeläggning 2IIIC med både bind- och slitlager av polymermodifierad gjutasfalt, 40 respektive 50 mm. Material- och utförandekrav för tätskikt specificeras i VVTBT Tätskikt på broar 09 [1]. För polymermodifierade bitumenmattor ingår krav för själva mattan och mattans funktion i kombination med betong och överliggande bituminösa beläggningslager. För tätskikt med asfaltmastix ingår krav på massans sammansättning och egenskaper liksom krav på det gasavledande glasfibernätets egenskaper.

Från konstruktion till Byggande Ellen vet hur hon skall säkerställa bästa resultat i projekten. Med Tekla har hon och företaget gått över från klassisk konstruktionsarbete till byggnationsorienterat ingenjörsarbete, med integrerad analys, armeringsinformation och byggmaterial. Genom en gemensam Teklamodell har projektdeltagarna all byggnadsinformation i realtid.

Vidhäftningen till betongunderlaget är av avgörande betydelse för tätskiktets funktion. Råheten/makrostrukturen hos betongen är i detta sammanhang en viktig parameter och ska därför, enligt Vägverkets föreskrifter, kontrolleras av tätskiktsentreprenören före arbetets start. Medeltexturdjupet ska vid denna kontroll ligga inom intervallet 0,6 till 0,8 mm. Kontrollen genomförs enligt standardiserad volymetrisk metod (så kallad Sand-pach metod) och föreskriven frekvens på bron. Det åligger därefter tätskiktsentreprenören att blästra betongytan innan primer och tätskikt appliceras. Blästringen genomförs för att få bort smuts och rugga upp underlaget, men kan inte användas för att justera ojämnheter som uppstått vid betonggjutningen.

BIM-programmet Tekla Structures tillhandahåller en informationstät 3D miljö som kan delas mellan entreprenörer, konstruktörer, stålverkstäder och betongelementfabriker. Välj Tekla för största byggbarhet och integration av projekthantering och dataleverans.

www.facebook.com/tekla.structures.sverige

BET0310_37-39_teknik2JJ.indd 37

2010-05-24 12:04:39


Mer om

Blåsbildning på broar År 2006 gjorde Gjutasfaltföreningen ett SBUF-projekt där 22 provplattor göts med olika kombinationer av beläggningar. Resultatet påvisade två saker, att lägre stämpellastvärde ger mindre blåsbildning och att omproportionering av ingående kornkurva kan reducera blåsbenägenheten hos en gjutasfalt.

Nymonterat grundavlopp på renoveringsbro.

Sprickor i nygjuten brokonstruktion.

Ojämnheter på nygjuten brokonstruktion.

Överytan på landfäste som skall isoleras.

www.gafs.nu

Betongytan hos en brobaneplatta som ska förses med tätskikt och beläggning förutsätts således ha en viss godkänd makrostruktur. I praktiken händer emellertid förhållandevis ofta att kravet på makrostruktur hos den betongyta som överlämnas till tätskiktsentreprenören är långt ifrån uppfyllt och att slipning eller fräsning skulle behövas för att justera detta. Som regel finns ingen tid för denna typ av åtgärd och tätskiktsentreprenören tvingas spackla upp, ibland mycket omfattande delar av brobaneplattan, för att över huvud taget kunna lägga ut tätskiktet på bron. Vilka följder kan då detta få för brons beständighet? Problem som kan uppstå med tätskikt som applicerats på undermåligt underlag är framförallt blåsbildning till följd av dålig vidhäftning mot underlaget. Blåsbildning på broar, i tunnlar och tråg är förvisso mer komplicerat än så, men god vidhäftning är en grundförutsättning som borde kunna åstadkommas på varje bro i samverken mellan entreprenörer och byggledning. Andra anledningar till blåsbildning, förutom brister i utförandet (betongyta, primerbehandling, svetsning av matta) har kunnat hänföras till varm väderlek under olika skeden av isolerings- och

beläggningsarbetet, ofördelaktig fuktfördelning i betongen, betongkvalitet, det totala beläggningslagrets ringa tjocklek med mera. Men underlaget har som nämnts mycket stor betydelse. Blåsbildning mellan bituminös isolering och betong är inget nytt fenomen och har till exempel beskrivits ganska ingående redan på 40-talet i Sverige [2]. När polymermodifierade bitumenmattor introducerades som tätskikt på broar i Sverige (med Bronorm 88) var således detta med blåsbildningsproblem väl känt genom litteraturen, laboratorieförsök och internationella kontakter. Just därför, eller åtminstone delvis därför, ställde Vägverket i sina specifikationer stränga krav på produktkvalitet, underlag, appliceringsarbete och yttre omständigheter [3, 4]. Trots dessa krav uppstår emellertid ibland problem med blåsbildning mellan isolering och underlag, eller i isoleringen. Den huvudsakliga anledningen anses vara fukt (innesluten fukt, luft eller lösningsmedel) som under olika omständigheter kan orsaka blåsbildning med mer eller mindre omfattande vidhäftningssläpp som följd. Vid lokal mindre omfattning har detta oftast ingen nämnvärd betydelse för isoleringsoch beläggningssystemets funktion, men

kan i andra fall leda till omfattande och bestående skador med bulor och sprickor i beläggningen som följd. Blåsbildning kan uppstå vid eller i anslutning till tätskiktets applicering, efter utläggning av beläggningslagret och/eller efter ytterligare tid . De mekanismer som ligger till grund för uppkomsten av blåsor är inte till fullo kända och ytterligare forskning krävs innan problemet kan elimineras helt. Ökat tryck vid stigande temperatur i den övre delen av betongens porsystem har pekats ut som en viktig faktor och blåsbildning förmodas kunna uppstå över tiden om: • Underlaget för isoleringen är i det närmaste lufttätt (bra betong, trä). • Isoleringen periodiskt utsätts för stark uppvärmning, åtföljd av relativ snabb avkylning (solbelysning). • Det finns innestängd luft under isoleringen och särskilt även fukt, så att övertryck kan uppstå, även flyktiga lösningsmedel kan orsaka övertryck (nygjuten eller fuktig betong, sprickor, otäta anslutningar). Med syftet att minska eller eliminera risken för blåsbildning vid isolering med bitumenmatta på betongbroar genomfördes en studie under perioden 1996-1999 på uppdrag från Vägverket [5]. Här ingick litteraturstudier, fältstudier och

38 Betong 3/10

BET0310_37-39_teknik2JJ.indd 38

2010-05-25 10:15:52


TEKNIK

inrapportering av blåsbildningsproblem på broar. Parallellt genomfördes liknande studier i Finland och Danmark. Från studierna listas följande möjliga anledningar som förklaring till varför blåsbildning och skador uppstått på broar i praktiken: • Brister vid utförandet (betongyta, primerbehandling, svetsning av matta). • Varm väderlek under olika skeden av isolerings- och beläggningsarbetet. • Ingen övertäckning av isoleringen trots behov. • Dålig ”timing” mellan olika arbetsmoment (bättre samarbete mellan olika aktörer krävs). • Ofördelaktig fuktfördelning i betongen. • Betongkvalitet. • Det totala beläggningslagrets ringa tjocklek. • Bristfällig lagning av matta och beläggning vid blåsbildning (ger fortsatt blåsbildning och skador).

Försegling med epoxi rekommenderas som säkraste sättet att undvika blåsbildning. Vägverket förordar idag primerbehandling med diffusionstät primer. MMA (metylmetakrylat) föredras framför epoxi. Avslutningsvis konstateras att vidhäftningen är av avgörande betydelse för tätskiktets och beläggningens funktion på bron och att allvarliga problem, med framförallt blåsbildning, kan uppstå till följd av undermåligt underlag. Bilderna till vänster är exempel på betongytor som kan möta en tätskiktsentreprenör i praktiken. Med denna artikel vill vi tillsammans med landets tätskiktsentreprenörer, genom GAFS (Gjutasfaltföreningen i Sverige), göra betongbranschen uppmärksam på vikten av att uppnå godkänd makrostruktur på betongytor som ska förses med tätskikt och beläggning, vid nyproduktion såväl som reparation.

REFERENSER 1. VVTBT Tätskikt på broar 09, Vägverket, Publikation 2009:112. 2. Schütz F. ”Isolering av byggnadsverk med asfalt och tjära”, Stockholm 1945. 3. Bronorm 88, Vägverket, 406 PB 30-A 89:324. 4. Colldin Y., ”Isolering av betongbroar. Provning av polymerbitumenmattor”, TRITA VBG, ISSN-0349-5744, KTH rapport 1991:01. 5. Edwards Y., Westergren P., Blåsbildning på betongbroar med isoleringssystem av polymerbitumenmatta. Problem, orsak och åtgärder, VTI notat 49-1999.

.

Foto: Våre Veger

Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring

Let’s connect

Med vårt stora LAGERSORTIMENT kan vi garantera SNABBA LEVERANSER till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER!

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

EGEN PRODUKTION gör oss dessutom flexibla och startsnabba!

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

LET’S CONNECT!

BET0310_37-39_teknik2JJ.indd 39

2010-05-24 12:04:42


Tidskriften

Betong 95 år! Missa inte Betonggalan på Berns i Stockholm den 23 september! LiveTidning och underhållning med storbandet Upstairs Se mer på www.betong.se

95 år!

Tack till våra sponsorer: Abetong, Anboni, BASF, Cementa, Combimix, Fejmert, Färdig Betong, Grace, Modern Betong, Pigmentec, Sany, Sika, Strusoft, Strängbetong och Tekla.

BET0310_40_annons_festJJ.indd 40

2010-05-24 11:29:53


Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

HALLÅ DÄR

»För Botniabanan som anläggning är betong en av de absolut viktigaste ingredienserna. «

Skakapparater

Siktar

Värmeskåp

Hallå där! ANDERS WIKDAHL, ANSVARIG DELPROJEKTKONTOR UMEÅ

Vågar

Fukt/temperaturmätare

Tryckpressar

Kungen & Botniabanan Anläggningen är färdig längs hela Botniabanans sträcka och den 28 augusti ska den invigas av kungen. Vi tog kontakt med projektledaren Anders Wikdahl, ansvarig för Botniabanans delprojektkontor Umeå, för att få en rapport.

Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

/TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: BOTNIABANAN

Utrustning för materialprovning

Hur långt har ni kommit? – Del 1 och 2, mellan Västeraspby vid Ångermanälven och Husum norr om Örnsköldsvik, är överlämnade till Trafikverket. Del 3 överlämnas den 15 augusti i år. Invigningen sker i augusti.

S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

SEK /FRÅN

BETON

NR 1/2010

GFÖRE

PRIS: 95

MED GÖ TYNG R VI D BR OCH AN SC KR HE

NINGEN

SEK /FRÅN

BETON

GFÖRE

EA TIV MNED ST ITET OL T GÖ TYNG R VI D BR OC AN

NINGEN

PRIS: 95

H SC KREA HE N STTIVITE OL T T

SEK /FRÅN

N DESIG ta kerna

BETON

GFÖRE

Illustratör:

1

på vägen Betong emot salt som står garage

DEN KREATIV

N 1/2010

Johan Toorell

SKRIFTE

Certifiering prenörerna entre

IK TEKNvägen och parkerings-

SKAT

PRIS: 95

Johan Toorell

SKRIFTE

Illustratör:

1

N 1/2010

Johan Toorell

SKRIFTE

x X

MED GÖ

H SC KREA HE N STTIVITE T NINGEN OLGFÖRE BETON T

TY R VINGD BR OC AN

H SC KREA HE N STTIVITE OL T T

SEK /FRÅN

N DESIG ta kerna

TEK NIK betong och

Sika Sverige

AB, Tel:

.sika.com,

Sika Sverige

AB, Tel:

08-621

www.sika.se

89 00, info@se

indd 1

.sika.com,

Sika Sverige

AB, Tel:

08-621

AB, Tel:

08-621

www.sika.se

89 00, info@se

.sika.com,

Sika Sverige

AB, Tel:

08-621

Innovation &

indd 1

omslag.

0_1_52_

FÖ NGÅR x RT WI GE x X

Betongb 10i ku Tufft 20 t lig Mänsk i betong

! ENE SATSAR ong CH RG R NS NO Nytt i Bet G VILLO MEN BRA NDNINPÅ PÅ VÄ TROR UT ÄR FÖRST NGÅRDH WI GERT

Musik

BORG ERIK AHN 10 LLEN ARKITEKTEN DHA fft WAL20 ÅTER I BER

Tu

Betongb i ku

R E SATSA NORG VILLOR PÅ

10 Tufft 20

Felbyggda

P

www.sika.se

0 ncy since 191

89 00, info@se

res med oss Tävla nu - och projekt. till ett intressant www.sika.se

BETONGBR HEMSIDA ng.se / NYANORDBYGG / ALLT OM www.beto NGTV FRÅN OCH BETO

2010-03-12

16:26:20

Consiste

ag.indd 1

BET0210_2_52_omsl

på Tidskriften Betong

NAMN:_____________________________________________ FÖRETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________ TELEFON:___________________________________________ MEJL:______________________________________________ 6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

BETONG 3/10

BET0310_41_hello_darJ.indd 41

tak

indd 1

omslag.

0_1_52_

BET011

ligt skÄR änUT MRST DH

Prenumerera .sika.com,

Sika Sverige

Smäcker bokhyll sommarkatt övergiven

XXX– där motet möter

www.sika.se

indd 1

BET011

DESIGN a och

ården

över trädg

ETER x NSCHEN E NYH G TIGAST MEN BRA X NDNIN HENS VIK x PÅ VÄ NSCHEN OCH BRANSC G TROR MEN BRA TAK I TRÄ BETONG x X -02 14:13:35 NDNIN 2010-02 ETE R ÖVER 110 ADE I VINTER ALLT OMN PÅ VÄ XIGE TROR se / LÄS TV ASTE NYH x STÅL RAS etong. ONG S VIKTIG www.bBÖRJAR BET NSCHEN ONGBRA X SNART 14:13:35 BET -02 2010-02 T OM N / LÄS ALL ng.se ONGTV IGE eto www.bBÖRJAR BET ETER SNART E NYH TIGAST HENS VIK BRANSC BETONG -02 14:13:35 2010-02 ALLT OM se / LÄS TV IGEN etong. ONG www.bBÖRJAR BET ika.se RT SNA på www.s hela ETER ria. Läs ig histo ASTE NYH ika.se en verkl S VIKTIG ad på på www.s hela Baser ETER NSCHEN ria. Läs ig histo ASTE NYH ONGBRA en verkl -02 14:13:35 S VIKTIG ad på 2010-02 Baser T OM BET HEN ALL NSC se / LÄS TV IGEN ONGBRA -02 14:13:35 etong. ONG 2010-02 T OM BET ALL www.bBÖRJAR BET se / LÄS TV IGEN RAR SNART etong. ONG EN REFLEKTE www.bBÖRJAR BET L / REDAKTÖR HEN VARJE DAG! ANSC SNART N UPPE 1 APRI

89 00, info@se

omslag.

0_1_52_

x X

Flygaska i svensk ta kerna lättbetongen renässans för Låt maka i vår

POR

ME NDNIN PÅ VÄ TROR

ong!

Nytt i Bet

x

Låt maka i vår ården

över trädg

er Skoglund drömm JM:s vd Johan sångröst om en vacker

ringsoch parke på vägen Betong emot salt som står garage

FÖRST NGÅRDH WI GERT

x X

x X

Vad händer nu? – Nu när projektet är färdigt återstår att i höst avveckla allt som under tio år samlats på olika ställen: lokaler, bilar, datorer, överblivet materiel och så vidare. Vi ska också arkivera alla uppgifter om anläggningen och utbilda Trafikverkets driftpersonal. Det sista blir att avveckla mig själv om cirka åtta månader.

PRIS: 95

BETONG OM 2 SVARAS BE

r k 5 9 5 x X

x X

Berätta lite kort om betongen i Botniabanan. – För Botniabanan som anläggning är betong en av de absolut viktigaste ingredienserna. Vi har betong i broar, pålar, slipers, fundament, kabelkanaler, stödmurar, plattformar, husgrunder, tunnelförstärkningar med mera. I hela projektet räknar vi med att ha förbrukat nästan 300 000 kubikmeter betong av olika kvalité.

Illustratör:

x X

A BYGGTID

N 1/2010

Johan Toorell

SKRIFTE

Illustratör:

x

x X

x X

BET011

DEN KREATIV

A BYGGTID

x X

omslag.

0_1_52_

BET011

NR 1/2010

ta kerna Låt maka i vår ården

5 WIN A TRIP 854 5

indd 1

MED GÖ TYN R V GD I BR O AN CH K SC RE HEN ATI ST VITET OLT

GEN

över trädg

N - GT Betongb MÄNS DESIG KLI ong! tekt i ku R arki ligt TEKNIK frågor E SATSA skÄR NORG VILLOR tong BETONG än MAN Be IK OM PÅ UTAT SK 1 ! bBESVARAS TEKN ku Betong FÖRST Nyt GR t i DH i WINGÅR AT R RT t ANSK GE ligGR E SATSA skÄR NORG VILLOR änUT MRST ktPÅ DH FÖ arkite 10 ing! kt20 WINGÅR frågor GERT Egen undersökn Tufft NS CHEN Betong arkite TONG ong! MEN BRA NDNING S ocent frågor OMbBE RApr VÄ i ku Nytt i Bet NG BE RSVA 10 PÅ BETORA ligR tPÅ 20 E SATSA R S skTRO RG fft EN NO än HAR STÖTT OM LO Tu CH M BESVA BET NS PÅ VIL x UT ÄR G N BRA R PÅ JOB

Nytt i Bet

1

x

omslag.

0_1_52_

BET011

FÖRENIN /FRÅN BETONG

xxxxx x xM Rt projek xxintres santa E till ett av våra res med oss NUM 6 xxxAxM xN xN H ww w.sika.se E N N RDM E JOA P x x ERH ÖXX D KxX N EN U N E O J P x R x ÖXX UNDE RADM N KxX H ORDEN x ÖxXPXEUN KxX NDER J N AJOM H ENAMN N RDH E P x N R x x E Ö E D JORD KXXXK UxN x E Öx P Ua aENllsmbotreton D N rRtih GRAN

Och vad har varit mest utmanande? – Tidspressen under tågstoppsveckorna då projektet närmade sig färdigställandet.

Vad har ni lärt er på vägen som ni kommer att kunna ta med er som erfarenhet till arbetet med resten av sträckan? – Starta planeringen av de besvärliga partierna snabbt, göra ordentliga utredningar av markförhållanden, se till att byggledning finns till hands tidigt i projekteringen och genomföra omfattande riskanalyser och ha alternativ planering i beredskap.

SKAT

Låt maka i vår ården NINGEN trädg GFÖRE över BETON

2/2010

DEN KREATIV

N 1/2010

renhet Dela vår erfa

Vilket moment har varit roligast att jobba med? – För min del har hela projektet varit mycket roligt. Måsta jag välja, blir det bygget av den långa järnvägsbron över Umeälven.

TY R VINGD BR OC AN

ktN arkite DESIG frågor TONG OM BE RAS tektBESVA arki ågor fr

IK TEKN

PRIS: 49 SEK

MED GÖ

SEK /FRÅN

55 NR 1/2010

på Betong emot salt som står garage

passivhus

BYGGTIDSKRIFTEN

A BYGGTID

GRAN

NR 2/2010

N DESIG ta kerna

IK TEKN och parkerings-

SKAT GRANav passivhus

delar B POSTTIDNING Tidskriften Betong, lm Returadress: 15 Stockho

g,

iften Beton

EA N STTIVITE OL T T

Låt maka i vår ården

av ts 55684, 102 Box bara det bruti Certifiering prenörerna harfiNNs på bly, nbergDet s zink,ng n. delar entre i Garpe en lösni Kalla jorde hämta gruva emet. skaIdag meter under äNNu I Bolidens undra Hur år. probl an! gs till?1100 det säkra dag:malm i åttah gåguld hit SikaM det ber r och att göra Boliden en r, koPPa och Men för bestämde ringssilve gre bara och parke beton säkra Det fiNNs e ha en på vägen en n ng på ger nya beVi måst Betong emot salt som har en lösni Kalla gruva man sprän r sprut ning som står t. bland emet. rt i t på minst dag, när garage äNNu hus och väggamen viktig Hur ska probl r. asthe Varje an! , gsäke e tak tiMMa hållf av passiv till? det säkraen dag: , måst hit SikaM ner. är svårt göra påg,fyra det gå ber en orter B . Det Certifiering prenörerna 4 MPa r ramla ts för att och äkras mde Bolid IDNING Men stena iften Beton tongs det bruti bestä POSTT glösa re Tidskr har delar entre beton s kan bly, dress: nberg Stockholm ANNar 15säkra nya e ha en n. s zink, en i Garpe gerRetura jorde Vi måst g, hämta be- , 102 G Bgruva år. som har ts Idag ens man sprän r sprut ning IDNIN Box 55684 bruti iften Beton1100 meter under Bolid t. bland påI minst undra tPOSTT Tidskr dag, när har det bly, g och väggamen viktig holm åttah r. i asthe guld dress: Varje tak nber , Stock e tiMMa hållf malm r och Retura n. s zink, Garpe , måst 102 15 ner. är svårt jorde hämta på fyra bara i r, ,koPPa orter . Det 55684 rings4 MPa under r ramla fiNNs ens gruva år. Idag Boxsilve äkras som Bolid stena på I Det och parke n tongs ngundra 1100 meter g dag lösa i åttah guld på vägen s kan en lösni g Beton gruva malm r och Kalla ANNar Betong emot salt en Färdi emet. koPPa rt i r, Hur ska antör säkra äNNu probl som står silve an! lever gsäke till? garage dag: hus hit SikaM en och att göra det det gå ber en en Bolid av passiv för idé. och r med mde Bolid en Men han rbeta Certifiering prenörerna bestä gan sama Till sist får säkrare beton SikaM hus som nya e ha en en delar entre gern. g dag i gruva Vi måst av passiv besom har sprän natt g Beton man ning r sprut t. Certifiering prenörerna bland en Färdi t på minst dag, när och väggamen viktig asthe antör r. Varje , e tak hållf lever tiMMa delar entre , måst ner. en och på fyra är svårt orter Bolid 4 MPa . Det r ramla idé. äkras r med stena bara han en rbeta tongs lösa fiNNs får sama Det an s kan sist ng på SikaM ANNar n. Till n en lösni Kalla i gruva gruva natt emet. rt i HM. bara äNNu Hur ska probl an! Sikas Det fiNNs gsäke till? det säkra dag: hit SikaM ng på det gå ber ifria uvan att göra Boliden en en lösni Kalla alkal och i gr r Men för mde emet. erato bestä äNNu som Hur ska probl accel äkert ha en betongF säkrare an! g dag gs L54PA till? det säkraen dag: SikaM it nya Beton e gå en hit g göra ger Sigun det ber en att Vi måst be-e nog som har en Färdi Bolid och man sprän r sprut ning Men för bestämde antör skullt. . bland glever t på minst re dag, när HM. och väggamen viktig susen beton r. asthe en och säkra Varje , göra e tak Sikas Bolid tiMMa hållf idé. fyranya e ha en en , måst ner. r med är svårt en påger Vi måst beorter som har sprän . Det han rbetaifria får man 4 MPa r ramla alkal ning r sprut t. äkras r an sama Tillerato stena sistnär bland tongs t på minst dag, SikaM lösa n. t. F tak och väggamen viktig accel r. asthe Varje s kan , i gruva tiMMa hållf L54PAe ANNar bergsäker it, måst svårt natt ner. på fyra orter Det är Sigun Det är 4 MPa r ramla e nog . ng kunde stena skulläkras lösa lösni tongs . Sikas kan susen göra s de! Med ANNar och spara Det funkasäkerheten som en öka g dag Bolid t. tid. g Beton or av bergsäker en Färdi maSS HM. Det är antör Sikas lever ng kunde som och lösni g dag ifria Boliden Sikas alkal g Beton idé. r med r de! Med och spara en Färdi han en rbeta erato Det funkasäkerheten antör an sama accel sist fårF lever SikaM n. Till it L54PA en öka en och Bolid i gruva Sigun Bolid natt e nog tid. idé. r med skull or av han en rbeta . maSS susen an sama Till sist får göra SikaM n. i gruva natt ika.se på www.s t. hela säker ria. Läs är berg Det ig histo ng kunde en verkl HM. lösni ad på Sikas Sikas Baser de! Med och spara ifria alkal Det funkasäkerheten r erato ika.se HM. en öka accel på www.sF Sikas Bolid hela it L54PA tid. ifria or av ria. Läs Sigun alkal maSS e nog r ig histo skull . erato en verkl accel susen F ad på göra Baser it L54PA Sigun e nog skull . t. susen göra bergsäker Det är ng kunde lösni t. Sikas Med de! bergsäker och spara ika.se Det är Det funkasäkerheten på www.s ng kunde hela lösni en öka Bolid ria. Läs Med Sikas tid. histo spara ig av de! och or en verkl maSS Det funkasäkerheten ad på Baser www.sika.se en öka Bolid .sika.com, tid. or av 89 00, info@se maSS 08-621 GB

POSTTIDNIN

holm dress: Tidskr 15 Stock Retura uvan i grBox 55684, 102 äkert

MED GÖ TYNG R VI D BR OCH AN SC KR HE

NINGEN

över trädg

A BYGGTID

N 1/2010

1

NR 1/2010

DEN KREATIV

Johan Toorell

SKRIFTE

Illustratör:

A BYGGTID

ts bruti har det bly, nberg n. s zink, i Garpe jorde hämta under ens gruva år. Idag I Bolid undra 1100 meter i åttah guld malm r och r, koPPa silve ts bruti har det bly, nberg n. s zink, i Garpe jorde hämta under ens gruva år. Idag I Bolid undra 1100 meter i åttah guld malm r och r, koPPa silve

GB Betong, POSTTIDNIN Tidskriften holm Returadress:, 102 15 Stock Box 55684

PRIS: 95

DEN KREATIV

GB Betong, POSTTIDNIN Tidskriften holm Returadress:, 102 15 Stock Box 55684

NR 1/2010

DEN KREATIVA

Vilka moment arbetar ni med just nu? – Intrimning, tester och verifieringar. Test för att få anläggningen godkänd för trafik i 250 km/h genomförs före midsommar. Städarbeten, fönsterbyten och andra bullerdämpande åtgärder pågår också. Åtgärder efter slutbesiktningar och mindre kompletterande arbeten kommer att fortsätta under hösten, liksom trädplantering.

41

2010-05-24 11:24:09


AKTUELLT

Burj Dubai –ett världsrekord i betong I januari invigdes Burj Dubai, världens högsta byggnad. Det innehar en rad världsrekord som högst belägna utsiktsplats och längsta hissfärd. Vi fokuserar förstås på betongen. /TEXT: ROGER ANDERSSON

Konstruktionen stöds av 194 pålar med en diameter på 1,5 meter som slagits ner 45 meter i marken. Ovanpå pålarna vilar en 360 centimeter tjock betongplatta. De bärande väggarna är 66 centimeter tjocka och smalnar av till 51 centimeter i toppen av byggnaden. Betongstommen består i sin helhet av konventionell armerad betong. Varken bjälklag eller pelare har krävt komplettering med efterspänd armering.

Arkitekterna SOM anser, att för en “superhög” byggnad, är E-modulen för betong en väl så viktig materialegenskap som betongens tryckhållfasthet. Normal betong har E-modul från 15 000 MPa till 40 000 MPa. För Burj Dubai har man ställt kravet att E-moduen efter 90 dagar ska uppgå till 44 000 MPa.

42

I november 2007 sattes nytt världsrekord i höjdpumpning. Då pumpades betongen till Burj Dubais 155:e våning på en höjd av 601 meter. Pumparna använde 150 millimeters slangar mot normalt 120 millimeter för att minska friktionen.

BETONG 3/10

BET0310_42_burj_aktuelltJ.indd 42

2010-05-24 11:21:03


Betongens krympning och krypning kan åstadkomma problem i en hög betongbyggnad. Därför har man valt samma betongsort i alla vertikala delar som är bärande och har genomgående samma tjocklek på pelare och väggar i den bärande kärnan. Det gör att krypning och krympning blir detsamma i hela byggnaden och påverkar konstruktionen minimalt.

Självkompakterande betong användes i hela byggnaden och i stort sett användes en blandning av portland, flygaska och silika med en cementhalt på upp till cirka 400 kg/ m3. Vattencementtalet låg på 0,32 för den högpresterande betongen. Upp till våning 100 användes en ballaststorlek på 19 millimeter och på de högre våningarna 14 millimeter för att minska pumptrycket.

Trots att man försökte utföra gjutningarna nattetid var medeltemperaturen ändå cirka 40 grader med toppar upp mot 50. Betongen blandades med is för att få ner temperaturen till 25-30 grader.

Burj Dubai skiljer sig från till exempel Trump Tower i Chicago där pelarraderna förändras i takt med att byggnaden smalnar av och kräver fördelande balkar för att överföra lasterna från en pelarrad till en annan. I Burj Dubai är pelarraderna i linje ända upp till toppen. Efter hand som våningsplanen blir mindre slutar helt enkelt pelarraderna. Det finns 27 sådana ställen där våningarna dras in, allt för att minska vindvirvlarnas krafter.

MER OM

Burj Dubai BESTÄLLARE: Emaar Properties, Dubai BYGGTID: Februari 2004 - januari 2010 ANTAL VÅNINGAR: 160 KOSTNAD: 10,6 miljarder kronor YTA: 464 500 kvadratmeter ARKITEKT: SOM, Skidmore, Owings & Merrill PROJEKTLEDNING: Turner International, Dubai GENERALENTREPRENÖR: Samsung/BeSix/ Arabtec, Seoul, Sydkorea BETONGLEVERANTÖR: Unimix BETONGMÄNGD: 375 000 kubikmeter BETONGTRYCKHÅLLFASTHETER VÄGGFORMAR: Doka 557 400 kvadratmeter PÅLAR: 63 MPa BETONGPLATTA ÖVER PÅLAR: SKB 42 MPa STOMMENS VÄGGAR OCH PELARE: <126 vån (och vån 154 och 155): 81 MPa >126 vån: 63 MPa BJÄLKLAG: 35 MPa

Scandinavian &UK Machines AB erbjuder betong anläggningar: mobil, semi-mobil och stationär enhet med en kapacitet 6- 100 m3/timme.

Anläggningen är en bra lösning när man fokuserar på kapacitet och ekonomi. Fibo intercon modell är en kompakt blandare som kombinerar hög kvalitet och mobilitet med kostnads effektivitet.

• Hög kvalitet är garanterad av det inbyggda kontroll systemet och Siemens operativ system med skrivare. • Lagrar upp till 25 blandningsrecept. • Installation och garanty 1 år. • Dosering noggranhet +/- 1-2%. Besök gärna vår hemsida: www.scand-uk-machines.com där du hittar all nödvändig information och kan se en kort presentationsfilm om cementblandning. Tel. 040-306327, 070-4442537, 073-5077621

BET0310_42_burj_aktuelltJJ.indd 43

2010-05-25 11:07:13


VIMLET

BILD: KENT JOHANSSON

Svensk betong blir

Svensk Betong Svensk Betongs nya styrelse: Per Johansson, Gustaf R Johansson, Kaj Grönvall, Sydsten, George Eliasson, Färdig Betong, Karl-Gunnar Karlsson, Swerock, Alf Rytter, KC Betong, Lars-Henrik Persson, Starka, Fredrik Holst, Abetong (ordf.), Lars Öhman, Betongindustri och Jan Lagerstedt, Contiga. Saknas på bilden gör Tomas Svenberg, Strängbetong.

delar ut hedersLise Langseth, Svensk Betongs vd sson och Johan Per on, Eliass ge Geor till plaketter tt. plake en ck fi an Öhm Lars Kaj Grönvall. Även

betongbranschen samlad i en organisation. Den 27 april beslutade de båda branschföreningarna Svenska Fabriksbetongföreningen och Betongvaruindustrin att slå ihop sina påsar. Vd blir Lise Langseth som ser flera fördelar med en samlad bransch: -Hållbart byggande är den stora frågan och där kan Svensk Betong bli ledande. Vi har en massa kunskaper som är viktiga för hela kedjan och nu ska vi ta bollen och komma in i ett tidigt skede, säger hon. På Courtyard by Marriotte på Lindholmen i Stockholm hölls sen födelsedagskalaset med Rongedals som underhållare.

Bröderna Rongedal underhöll på middagen och fick det nya hotellet Courtyard by Marriotte att svänga ordentligt.

NU ÄR DEN SVENSKA

.

/TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: GÖRAN LUNDSTRÖM

44

Hans Davidsson, Abetong och Johnny Ståhl, Strängbetong, fick var sin guldmedalj från det nyligen upplösta Betongvaruindustrin.

Sigrid Zenger, Oxygen Architects, deltog under dagen i rundabordsdiskussioner med den samlade betongbranschen.

Leif Juntti, Betongmästarna firar tillsammans med Fred Liljegren och Maj-Britt Ringvall, SCF Betongelement.

BETONG 3/10

BET0310_44_vimlet.indd 44

2010-05-25 11:10:50


inspiration

Inspiration de Paris Text: Alexandra Cederquist Bild: Erik Giudice, Erik Giudice Architects

Arkitekten Erik Guidice jobbar i Paris sedan många år tillbaka. Nästan varje dag passerar han en byggnad som han tycker mycket om. Berätta om huset du valt. Jag och är väldigt förtjust i CNIT, Centre National des Industries et Techniques, som uppfördes mellan 1956 och 1958 och är den första konstruktionen i det blivande affärskvarteret La Défense, väster om Paris. Och vem ligger bakom? Arkitekterna är R. Camelot, J. Mailly, B. Zehrfuss och konstruktören är Nicolas Esquillan. På vilket sätt är den unik?

Tack vare att den utgörs av en triangelformad, självbärande kupol i armerad betong, som endast är sex centimeter tjock, med ett spann på 218 meter. Det är världsrekord. Kupolen täcker 22 500 kvadratmeter och var ämnad att rymma utställningar med inriktning på industri. Vad innebär konstruktionen? Den andas framtidstro och optimism och knyter an till

den klassiska kupolen, men är på samma gång både modern och tidlös. Det är ett relativt enkelt koncept som krävt ett komplext projekteringsarbete och ett kompromisslöst utförande. Vad menar du? Kupolens veckade yta ger en ökad hållbarhet, man utnyttjar därigenom materialets fulla potential samtidigt som de krafter som håller uppe byggnaden synliggörs.

Om du tittar på helheten men måste välja en detalj, vilken imponerar mest på dig? Den extrema tunnheten man har lyckats åstadkomma. Det är tack vare den som man kunnat reducera vikten och hålla mängden material nere. Allt tillsammans har resulterat i en slags ekologisk arkitektur som ligger helt rätt i tiden. Många strävar efter att jobba på det sättet idag.

.

Betong 3/10

BET0310_45_InspirationJJ.indd 45

 45

2010-05-24 12:26:58


MARKNADSTORGET

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning EgcoBox sparar energi! EgcoBox minskar kÜldbryggan vid balkonger och loftgüngar

Vi har stÜrst sortiment av prefab: Markbetong, stÜdmurar, VA, järnvägsprodukter, parkmÜbler, VA-stationer och objektanpassade betongprodukter.

80, 100 & 120mm stenull 040-947070

Missa inte vür nya hemsida www.steriks.se Industrivägen 4, 245 34 Staffanstorp, tel 046-23 33 00 fax 046-254 734, info@steriks.se

www.rolf-dickman.se

alternativ kunna vara att beräkna ett hÜgt värde med utgüngspunkt i betongens tryckhüllfasthet ReFeReNseR: och en uppskattning av dess Üvre kvartilvärden, t.ex. som

KreĂźger H. (1931) de tekniska 0,30 Â&#x2DC; ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 Â&#x2DC; ( f cck  6 MPa ) 2 / 3

vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm där fcck är karakteristiskt och fcch ett hÜgt värde pü betongens tryckhüllfasthet. f cth

(MPa)

Hallgren M. (1996) Punching

TryckhĂĽllfasthet (MPa)TryckhĂĽllfasthet

120 shear capacity of reinforced alternativ kunna vara att beräkna ett hĂśgt värde med utgĂĽngspunkt i betongens tryckhĂĽllfasthet BHB 100 och en uppskattning av dess Ăśvre kvartilvärden, t.ex. som high strength concrete slabs, 80 CBI/ KTH KTH, inst fĂśr byggkonstruktion, 60 f cth 0,30 Â&#x2DC; ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 Â&#x2DC; ( f cck  6 MPa ) 2 / 3

stockholm, issN 1103-4270 40 där fcck är 20karakteristiskt och fcch ett hÜgt värde pü betongens tryckhüllfasthet. 0 Krossat berg och ütervunnet 0,4 0,6 0,8 1 1,2 120 0,2

Platsblandad betong

material ersätter grus. Faktaâ&#x20AC;&#x201C; den bästa grunden fĂśr tillväxt.

100 vct (vbt)BHB blad 2003:06. Länsstyrelsen i 80 CBI/ KTH Betong PĂĽ Väg AB. 60 län Tel: +46 (0)227 155 40. Fax: +46(0)227stockholms 155 40 Figur 340â&#x20AC;&#x201C; Sambandet www.betongpavag.se mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och tryckhĂĽllfasthet Kungsgatan 10. 736 36 KungsĂśr 20 enligt Betonghandboken Material [3] och nĂĽgra moderna recept frĂĽn CBI och KTH. Vct = 0,4 0 Bagheri H. (2006) Prestressed svarar ungefär mot tryckhĂĽllfastheten 60 MPa. 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

hybrids of AAC and HPC â&#x20AC;&#x201C; The vct (vbt) Composed ele-pĂĽ när En annan nyhet i BBK 04 angĂĽende minimiarmering BCe är att(Block man formulerat ett krav minimiarmeringen fĂĽr reduceras med faktorn 0,7. I avsnitt detta som KTH, Figur 3 â&#x20AC;&#x201C; Sambandet mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och anges tryckhĂĽllfasthet ment)4.5.6 building system, enligt Betonghandboken Material [3]betongplatta och nĂĽgra moderna frĂĽn CBI KTH. Vct = till 0,4 minst 1,0â&#x20AC;?. Det â&#x20AC;?friktionskoefficienten mellan och recept underlag kan visas uppgĂĽ inst fĂśroch arkitektur, stockholm, svararingen ungefäruppgift mot tryckhĂĽllfastheten 60 koefficient MPa. finns om hur denna skall bestämmas. GĂśr man laboratoriefĂśrsĂśk sĂĽ issN 1402-7453 ärEndet viktigt att pĂĽpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar annan nyhet i BBK 04 angĂĽende minimiarmering är att man formulerat ett krav pĂĽ när uppgiften som attfĂĽrdereduceras fĂśrsĂśk somfaktorn finns 0,7. i litteraturen Kalkstensfiller â&#x20AC;&#x201C; [4-5] det naturliga valet fĂśr kan minimiarmeringen med I avsnitt 4.5.6 angesoch dettaavser som just laboratoriefĂśrsĂśk stockholm, 2006-11-03 användas (figur 4). mellan betongplatta och underlag kan visas â&#x20AC;?friktionskoefficienten uppgĂĽ till minst 1,0â&#x20AC;?. Det

självkompakterande betong!

Friktionskoefficient Friktionskoefficient

finns ingen uppgift om hur denna koefficient skall bestämmas. GÜr man laboratoriefÜrsÜk sü är det viktigt att püpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar uppgiften som att de fÜrsÜk som finns i litteraturen [4-5] och avser just laboratoriefÜrsÜk kan 3 www.nordkalk.com användas (figur 4). 3

2

66

NR4 /2006

2

1 1

FÜrsäljning: Tel Tel 031 031 746 746 84 84 90 90 Fax Fax 031 031 706 706 06 06 10 10 FÜrsäljning: Reservdelar & & Service: Service: Tel Tel 0705 0705 61 61 67 67 89 89 Fax Fax 08 08 55 55 65 65 82 82 01 01 Reservdelar www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se

0

0

Lyft &

Lyft & sänk sänk

Dubbel

Sand + Singel + Singel + Packad plastplast plast singel

Dubbel Sand + plastplast plast

Packad Singel singel

Singel

P mellan betonggolv underlag fĂśr nĂĽgra Figur 44 â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;Uppskattning av friktionskoefficienten P mellan och betonggolv och underlag fĂśr Figur Uppskattning av friktionskoefficienten VATTENFALL RESEARCH & deDEVELOPMENT ABnĂĽgra olika underlag baserat pĂĽ uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här enda olika underlag baserat pĂĽ uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här de enda alternativen som uppfyller kravet att P > 1. > 1. alternativen som uppfyller kravet att PBetongprovning/Certifiering

Ackrediterat laboratorium fĂśr betong och sprutbetong Certifieringsorgan fĂśr fabriksbetong och ballast

Spännsystem CONA CMI Spännsystem CONA CMM Brolager TOBE & LASTO Fogar TENSA-LASTIC

Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0310_46-47_marknadstorg.indd 46

2010-05-24 12:38:14


MARKNADSTORGET

Instrument för betongprovning

ngens tryckhållfasthet

• TÄCKSKIKTSMÄTARE • BETONGHAMMARE • FUKTMÄTARE • VIDHÄFTNINGSMÄTARE • SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE FÖR

Cementa AB, Årstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, info@cementa.se, www.cementa.se Cementa ingår i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggmaterialproducenterna i världen, med kärnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsätter cirka 83 miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 länder.

sthet.

fasthet

ngens tryckhållfasthet

Sigurdsgatan 6 721 30 Västerås Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10 E-post: kdn@kdn.se

kdn.se

CERTIFIERAT TILLSATSMATERIAL För högkvalitetsbetong För högkvalitetsbetong Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S 2950 Vedbæk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12

l) och tryckhållfasthet I och KTH. Vct = 0,4

asthet

rat ett krav på när etta asthetsom 0,4 minst 1,0”. Det å= till laboratorieförsök så verkan. CBI tolkar är aboratorieförsök kan

. Det ök så ) och tryckhållfasthet kar kan KTH. Vct = 0,4 Ik och

at ett krav på när etta asthetsom 0,4 minst 1,0”. Det å= till laboratorieförsök så erkan. CBI tolkar r aboratorieförsök kan

Bindemedlet som ger b�ttre flytegenskaper, h˛gre best�ndighet och ...

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget.

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

M 95 SEK /FRÅN NR 1/2010 PRIS:

för några

dag som Färdig Betong

är de enda

och parkeringsBetong på vägen emot salt garage som står

ta Låt makakerna i vår över trädgården

5

6 NUMMER

xxx x

Nytt i Betong!

kligt Mäns UT ÄR FÖRST DH GERT WINGÅR

Betong i kub

NORGE SATSAR PÅ VILLOR

2010 Tufft BRANSCHEN

x X

MEN NG TROR PÅ VÄNDNI

kert. Det är bergsä

NN AJOM H KxxÖx PXEUN E D R NDER XX

NGB / LÄS ALLT OM BETO www.betong.se BETONGTV IGEN SNART BÖRJAR

om, www.sika.se

BET0310_46-47_marknadstorg.indd 47

IGASTE NYHETER RANSCHENS VIKT

2010-02-02 14:13:35

Prenumerera

stockholms län Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced Bagheri H. (2006) Prestressed high strength concrete slabs, hybrids of AAC and HPC – The KTH, inst för byggkonstruktion, BCe (Block Composed eleNAMN:_________________________________________________________ stockholm, issN system, 1103-4270 ment) building KTH,

595 kr/år!

OM BETONG BESVARAS

x X

på www.sika.se a. Läs hela en verklig histori Baserad på

Kreüger H. (1931) de tekniska Krossat berg och återvunnet vetenskaperna. Husbyggmaterial ersätter grus. Faktanadsteknik, stockholm blad 2003:06. Länsstyrelsen i

arkitektfrågor

x X

Sikas alkalifria accelerator Sigunit L54PAF skulle nog göra susen.

ED GÖ TY R NG VI D BR OC AN H SC KRE HE AT N IV ST IT OL ET T

RIFTEN 1/2010

Illustratör: Johan Toorell

ntören Boliden och levera r han en idé.

TEKNIK

Det fiNNs bara en lösning på problemet. Kalla hit SikaMan!

några h underlag

GEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSK

betongm har en å minst tiMMar.

BETONGFÖRENIN

DESIGN

Certifiering av passivh rna delar entreprenöre

www.merox.se

www.rolf-dickman.se

några ch underlag för några är de enda

Hur ska det gå till?

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, KTH, inst för byggkonstruktion, betong_marknadsoversikt_nr1_6_2010_sv_byggtjanst.indd 2 1/11/2010 9:36:23 AM stockholm, issN 1103-4270 ReFeReNseR:

040-947070

GRANSKAT us

Fax 0155-25 52 21

Kreüger H. (1931) de tekniska vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon

1

e r a s g u n j l . .. beto ReFeReNseR:

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

Fullständig svensk dokumentation och provningar!

et brutits ink, bly, . nder jorden

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 44 00

Välkommen! SynkoFlex - för täta gjutfogar

Det k så ar kan

g kunde ra

BRANDSKYDD MM

edag

thet.

g:

KONTROLL AV TAKPLÅT OCH

på Tidskriften Betong!

FÖRETAG:_______________________________________________________ inst för arkitektur, stockholm,

Krossat berg och återvunnet issN 1402-7453 material ersätter grus. Faktablad 2003:06. Länsstyrelsen i TELEFON:_______________________________________________________ stockholm, 2006-11-03 stockholms län ADRESS:________________________________________________________

MEJL:___________________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

Bagheri H. (2006) Prestressed hybrids of AAC and HPC – The BCe (Block Composed element) building system, KTH, inst för arkitektur, stockholm, issN 1402-7453 stockholm, 2006-11-03

2010-05-24 12:38:24


dags att ställa in sig på att 2012 blir ett festår. «

vinjett betongföreningen Tidigare Ordföranden har ordet Arne hellström Före detta ordförande i betongföreningen

Betongföreningens handbok Eurokod 2 Nu kan den 550-sidiga handboken för dimensionering av betongkonstruktioner beställas både som trycksak och i digitalt format. Den torde vara ett oumbärligt hjälpmedel för varje byggkonstruktör när de nya normerna kommer att gälla från 2011. Handboken ingår i Svenska Betongföreningens rapportserie och har tagits fram i ett kommittéarbete som pågått under åren 2006-2009. Ordförande har varit Christer Ljungkrantz, Cementa och sekreterare Bo Westerberg, Tyréns. Arbetsgruppen har därutöver bestått av Björn Engström, Chalmers, Mikael Hallgren, Tyréns, samt först Ali Farhang och senare Johan Silfwerbrand, båda från CBI Betonginstitutet. Som alltid i Betongföreningens kommittéer har en referensgrupp stöttat med kunskaper. Den grundläggande europeiska standarden för dimensionering av betongkonstruktioner, ”Allmänna regler och regler för byggnader SS-EN 1992-1-1 för Eurokod 2” finns översatt till svenska. Det nya regelverket kan vara svårt att förstå och tillämpa. Kommittén har därför haft som syfte att för projektörer skapa en instruktiv och korrekt tolkning av det nya regelverket med vederbörliga aspekter på säkerhet och samhällsekonomi. Handboken ska således underlätta förståelsen för hur man beräknar. Därmed underlättar den för branschen att bygga i betong. Handboken är uppdelad i tre delar, där den första delen går igenom Eurokodens text kapitel för kapitel, och förklarar och beskriver där det behövs. Det handlar till exempel om materialegenskaper och analyser i bruks- och brottgränstillstånd. Del två är mer läroboksmässig med beräkningsmodeller och utförliga beskrivningar av speciella områden där Eurokoden innebär ett nytänkande. Den sista delen redovisar ett stort antal detaljerade beräkningsexempel. Man har arbetat in de svenska, nationellt valbara parametrarna (NDP) som fastlagts av Boverket. På så sätt anpassas säkerheten till vad som är tradition i vårt land. Priset för de båda delarna av den 550-sidiga Handboken EK 2 är 1 920 kronor. För medlemmar i Svenska Betongföreningen är priset 1 632 kronor. Priserna gäller för såväl den tryckta som den digitala versionen. Vid köp av båda versionerna samtidigt multipli-

ceras nämnda priser med 1,2. Från och med köp av fem ex lämnas rabatter. För undertecknad, såsom före detta ordförande i Betongföreningen, är det ytterst tillfredställande att rapporten nu är tryckt och klar. Tillfredställelsen berikas av att kommittén med marginal överträffat de högt ställda förväntningarna. Vi kan förvänta oss att handboken på ett föredömligt sätt kommer att ge stöd och nödvändiga kunskaper till landets betongprojektörer under en god tid framöver. Handboken beställs på betong.se/foreningen under fliken Publikationer. Rapport från årsmötet På årsmötet den 22 april på Solna Access utsågs två nya styrelseledamöter. Johan Söderqvist, Sweco och Anders Lindvall, Thomas Concrete Group ersätter avgående Matilda Janhonen, Sweco, och Kajsa Byfors, Sika. Även Richard McCarthy, CBI Betonginstitutet, lämnar styrelsen för att från årsskiftet 2010/2011 bli ny vd i Betongföreningen efter Patrik Hult. Vid årsmötet utsågs också en ny hedersmedlem, Ingvar Börtemark. Under årsmötet den passade en rad råd och kommittéer att hålla sina möten. Här följer en kort rapport. Kommittén för Betongterminologi Projektet engagerar drygt 30 experter som medförfattare och startade kring årsskiftet 2006-2007. I höstas sändes de första åtta avsnitten på remiss till referensgruppen. Vidare har definitioner och systematik bearbetats i samverkan med TNC, Terminologicentrum. I diskussionerna med TNC ingår att så långt som möjligt samordna vårt projekt med det stora nationella projektet Rikstermbanken, som TNC driver på uppdrag från Näringsdepartementet. Seniorrådet Viktigaste punkten på agendan var Tidskriften Betong. Seniorrådets uppfattar

tidskriften som en mycket bra produkt och rådet har intresse av att tidningen utvecklas positivt. I övrigt resonerade man om det kommande 100-årsfirandet och berörde behovet av att finna nya medlemmar till föreningen. Kommissonen för betongbeläggningar Föredrag hölls om effektiviseringsmetoder för reparationsarbeten och nyproduktion av betongkonstruktioner i trafikmiljö. Denna gång med fokus på busshållplatser av förtillverkade betongplattor samt ett kort inlägg om ett kommande betongvägsprojekt i Tyskland. Mötets 17 deltagare fick också lyssna på Trafikverkets jämförelser mellan asfalt- och betongbeläggning för Förbifart Stockholm. I projektet beaktas faktorer som stenmaterial, spårbildning, bränsleförbrukning, friktion och buller för de olika beläggningarna. Vidare hölls ett föredrag om tillämpningen av markstensbeläggningar för flygfält. Rådet för estetik Betongföreningens rapport om beskrivning av betongytor diskuterades. Den borde vara till nytta för projektörer, entreprenörer och betongtillverkare. Det viktiga är att arkitekt, entreprenör och betongproducent arbetar tillsammans. Framtagning av provbitar att använda som likare för att fastställa avsett utseende rekommenderas. För att introducera rapporten bland arkitekter föreslog mötesdeltagarna att betongindustrin eller Betongföreningen anordnar möten där någon inbjuden arkitekt visar goda exempel och där någon sakkunnig berättar om rapporten och dess användning. Man diskuterade även en studieresa för professionella tekniker och arkitekter för att främja förståelsen mellan olika yrkesgrupper och ge inspiration till god och estetiskt tilltalande användning av betong.

Vi välkomnar våra nya medlemmar! 100 44 Stockholm

Bo Ekström, MA Arkitekter, Jesper Krus, Svecon Steel, Henrik Pettersson, SWECO Infrastructure, Erik Willander, Willander Konstruktion och Daniel Jonsson, Lujabetong.

48 Betong 3/10

BET0310_48-49_foreningen.indd 48

2010-05-25 11:17:22


anslagstavlan

Visste du att… Vår nya hemsida hade 348 unika besökare den 5 maj. Det är en bit på väg mot vårt mål på 500 unika besökare per dag år 2012.

redaktion@betong.se Tidskriften Betong Box 55 684 102 15 Stockholm

Nyheter varje dag www.betong.se

Tips!

Hämtat från Fråga Experten på nya Betong.se: Hej! Vi har tagit ut borrkärnor från platsgjutna golv i industrihallar i Göteborg, vid analyserna visar de sig innehålla relativt höga halter av aluminium i materialet (något över 1 vikt%). Härrör det från verksamheten som bedrivits eller från betongen i sig. Byggnaderna är från 50- respektive 70-talet. /Magnus

Stina Lindholm, en av Sveriges främsta betonghantverkare, delar med sig av sina erfarenheter genom två kurser i sommar. Dessa hålls på Pilgårds Boge på Gotland den 28-30 juni och den 2-4 juli. Se mer på www.skulpturfabriken.se

19

personer såg Tidskriften Betongs livesändning från utdelningen av Betongvaruindustrins Arkitekturpris.

Svar: Aluminatcement har ej använts i bärande konstruktioner sedan 1940-talet eftersom beständigheten var mycket

dålig. Ett annat användningsområde för aluminium eller aluminiumpulver är som expanderande tillsats i bruk för att garantera utfyllnad under fundament till maskiner och dylikt inom industrin. Aluminiumpulvret reagerar med biprodukter och skapar en gasutveckling som vidare medför en svällning av den färska betongen i dess färska, plastiska skede vilket gör att betongen fyller ut hålrummet under maskinfundament. /Martin Hansson

Missa inte… Eftersnacket på vår hemsida. Där svarar artikelförfattarna på frågor och erkänner sina misstag. Du kan också bidra med dina kunskaper i de olika ämnena.

signerat

Branschen behöver kvinnorna – då måste porren bort Peter Walfridsson, Glaslindberg /Catharina Holmström, Nimab support /Helene Hasselskog, JM /Lars Björklund, Skanska /Christer Carlsson, Byggnadsarbetareförbundet /Joakim Magnusson, Linqsearch Talentor /Lars Bergqvist, Byggcheferna /Fredrik Karlsson, Byggvärlden.

Företag är enligt lag skyldiga att ha en jämställdhetsplan. En sådan går inte att förena med att ha utvikningstjejer hängande på arbetsplatserna. Vi skräms när vi ser att Tidskriften Betongs enkät i förra numret visar att så många som 28 procent tycker det är okej med porr på jobbet. Det är byggbranschen som behöver kvinnorna, inte tvärtom. Branschen står inför ett stort rekryteringsbehov och kommer då att behöva rekrytera från hela befolkningen, inte bara från männen. Och vi tycker dessutom att det är viktigt att kvinnor och män har samma möjligheter att göra karriär i byggbranschen. Men så är det inte i dag. Vi har alla nåtts av historier om kvinnor som blir klappade på huvudet ute på byggena, eller som utsätts för sexistiska kommentarer eller till och med blir tafsade på. En rå men hjärtlig jargong? Nej, vi tycker bara den är rå. Det finns även forskning, en avhandling

av Annika Cettner, som beskriver hur kvinnorna upplevt sig motarbetade i byggbranschen. Vi vill inte jobba i en sådan bransch. Det finns många härliga, sköna, kamratliga byggare som ställer upp för varandra. Men så finns avarterna och det är dem vi vill ha bort från vår bransch – därför har vi ställt oss bakom machouppropet. Den som startade det hela var byggchefen Peter Walfridsson som hade fått nog av den sunkiga attityden. Vi var sedan åtta personer som deltog vid ett samtal om hur problemet ser ut och vad vi kan göra åt det. 305 personer har hittills slutit upp bakom uppropet, så vi känner ett starkt stöd i ryggen. Vi är många som tycker gränsen är passerad och vill förändra. I Byggvärlden publicerade vi våra sju löften för ökad jämställdhet. Vi lovade att: 1. I vår vardag fortsätta verka för bättre jämställdhet i byggbranschen. 2. Reagera på sexistiska kommentarer eller annat beteende som vi inte tycker är okej.

3. Stötta kvinnor i branschen. 4. Så långt vi kan få fler kvinnor att söka sig till branschen. 5. Se till att jämställdhetsfrågan hålls levande på alla nivåer i våra företag och organisationer. 6. Härmed starta en insamling av goda exempel för bättre jämställdhet som kommer att presenteras i tidningen. 7. Ordna ett seminarium där goda exempel för förbättrad jämställdhet presenteras. Den här debattartikeln är ett sätt att uppfylla vårt andra löfte: att reagera på sexistiska kommentarer eller annat beteende som vi inte tycker är okej. Byggbranschen behöver förändras. Bort med all porr från våra arbetsplatser, på väggarna, i e-posten och på skärmsläckarna! Hjälp oss att förändra så det blir en bransch för alla – inte bara för dem med hår på bröstet. Skriv på uppropet på Byggvarlden.se och verka i din vardag för bättre jämställdhet.

.

Betong 2/10

BET0310_48-49_foreningen.indd 49

 49

2010-05-24 12:56:02


MÄNSKLIGT

18 svar Mauds

MAUD OLOFSSON ÅLDER: 54 år CIVILSTÅND: Gift med Rolf. BOR: I Högfors i Robertsfors kommun, Västerbotten. I Stockholm under veckorna. TITEL: Vice Statsminister

Maud Olofsson är näringsminister och vice stadsminister. Det är full fart inför valrörelsen och i morgon åker hon med kungen på stadsbesök till Kina. /TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: KENT JOHANSSON

1) Vilket är ditt favoritord? – Klimatsmart. 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? – Att jag var lite mindre tidsoptimist. 3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma?

50

– Som Nelson Mandela. 4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om? – Att få barn. 5) Vilken egenskap hos dig själv tycker du sämst om? – Som sagt, att jag är tidsoptimist. 6) Har du någon förebild? – Centerpartiets före detta partiledare Karin Söder som var den första kvinnliga partiledaren i Sverige. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då i så fall? – Faktiskt inte, men jag berättar inte alltid allt jag tycker eller vet.

8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? – Mina glada ögon. 9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? – Vara ute i skogen hemma i Högfors. 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? – För att jag är så energisk. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? – Den frågan är omöjlig att svara på själv. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang i så fall? – Nej, jag har en grundtrygghet som gör att jag inte påverkas

så mycket av det. Jag har rätt lätt för att anpassa mig. 13) Finns det något du önskar ogjort? – Har man inte gjort några fel i livet, då har man gjort för lite. 14) I vilken miljö trivs du bäst? – Jag trivs i de flesta miljöer, men inget slår skogen hemma. 15) Vilken genre inom kulturen tilltalar dig mest? – All sorts musik. 16) Vilken slogan lever du efter? – Våga lev din dröm. 17) Vad gör dig lycklig? – Kärlek. 18) Vad gör dig rädd? – Bristen på respekt för andra människor.

BETONG 3/10

BET0310_50_manskligtJJ.indd 50

2010-05-24 11:58:42


Dynamon System Polymerteknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet

består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING BET0310_annonser.indd 51

2010-05-24 12:39:41


M

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 3/2010 PRIS: 49 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 3/2010

Dela vår erfarenhet

WIN A TRIP

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

3

TEKNIK

MÄNSKLIGT

DESIGN

Johan Silfwerbrand tar oss med till Chicago och ACIs betongmöte

Maud Olofsson berättar inte allt hon vet och vill helst vara i skogen

Känslosam inspiration från djur och natur

res med oss till ett av våra intressanta projekt Sacha Smederevac

Mat & betong

www.sika.se

BUCO NERO, GARAGET SOM BLEV RESTAURANG

Burj Dubai SÅ BIDROG BETONGEN TILL VÄRLDSREKORDET

Victoria Tower Följ element 402 från fabrik till montage

Innovation & Consistency since 1910 BET0310_1_52_omslagJ.indd 1

Tävla nu - och res med oss till ett intressant projekt. www.sika.se

www.betong.se / ÖVER 300 UNIKA BESÖKARE PER DAG/ BETONGTV LIVE VARJE MÅNAD/ FRÅGA EXPERTEN EN SUCCÉ/BETONGNYHETER VARJE DAG!

2010-05-24 10:54:54


Tidskriften Betong nr 3, 2010